Verksamhetsplan _____________________________________________________________ Fylsta skola läsår 2018-2019

Organisation och förutsättningar Fylsta skola är en F – 6 skola belägen i centrala Kumla. Skolan byggdes 1902 och

består idag av fyra byggnader, två byggnader med klassrum, grupprum, fritids,

arbetsrum och personalrum. En byggnad för matsal, samt en idrottshall som är

fristående på skolgården. I lilahuset har åk 5 och 6 sina klassrum, i den stora

byggnaden har förskoleklass till åk 4 sina klassrum och där har vi också vår

fritidsverksamhet. Skolan har stora rymliga klassrum, men saknar allmänna utrymmen

och matsalen är liten i förhållande till antalet elever.

Eleverna som har sin skola på Fylsta speglar det samhälle vi har idag, det är en

mångfald av elever från samhällets alla delar. Det är elever som kommer nyanlända

till Sverige, elever med föräldrar med annat modersmål, elever som bor i lägenheter

samt elever som bor i villa.

Fylsta har idag ca 350 elever och det är två årskullar i varje årskurs.

Fritidsverksamheten är uppdelade i 3 avdelningar; gul våning F-åk 1, blå våning åk 2-

3 samt röd våning för åk 4-6. Antalet elever som är inskrivna på fritidsverksamheten

inför läsåret 2018-2019 är ca 200.

Fylsta skolans personal är indelade i tre arbetslag: F-1, 2-3 och 4-6. Varje arbetslag

har en arbetslagsledare och som ingår i en ledningsgrupp tillsammans med rektor,

ledningsresurs och specialpedagog. Personalstyrkan är fördelad på lärare,

specialpedagog, speciallärare, SVA-lärare, förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare

och elevassistenter.

Inför läsåret 2018-2019 har lärarorganisationen utökats för att kunna möjliggöra ett

ämneslärarsystem och fler lärare i klassrummet samtidigt. Mot åk 1-3 arbetar 9 lärare,

som har fördelat sig med 3 lärare/parallell. Mot åk 4-6 arbetar 8 lärare och en svenska

som andra språkslärare. Inför våren 2019 kommer vi att utöka lärartätheten

ytterligare, det med 1 lärare mot åk 4-6 samt 1 lärare mot åk 1-6 som ska arbeta i en

flexenhet. För fritidsverksamheten har hälften av personalstyrkan en behörighet för

fritidshem, det är svårt att rekrytera till fritidsverksamheten. Förskoleklass har full

behörighet. Nytt för skolans ledning är att en biträdande rektor tillsätts, som kommer

att ansvara för förskoleklassverksamheten, fritidshem samt skolans trygghetsteam. F

Alla lärare har lärarlegitimation, dock saknas det en lärare med behörighet i

hemkunskap och en lärare i trä- och metallslöjd. Däremot är läraren i textilslöjd

behörig. Lärarna resursar på varandras lektioner för att öka lärartätheten i

klassrummen samt möjliggöra för ökad trygghet och studiero. Vilket kan ge bättre

förutsättningar att utmana eller ge stöd till fler elever. Fritidspersonal är också knuten

till en klass från F-åk 6, det ger också bra förutsättningar till att vara fler vuxna i

klassrummet. Till F-åk 3 finns en specialpedagog knuten, till åk 4-6 finns en

speciallärare knuten.

Fylsta skola har tillgång till en komplett Elevhälsa, bestående av rektor, biträdande

rektor, skolsköterska, kurator, specialpedagog/speciallärare och skolpsykolog. Nytt

inför detta läsår är att kurator tjänsten har utökats och att kurator har sitt kontor på

skolan.

Verksamhetsidé - Vision Fylsta skola ska vara en trygg miljö som skapar möjligheter för våra elever att

utveckla det livslånga lärandet och ger dem möjligheter till att förvekliga sina

drömmar. Kunskap i fokus är verksamhetens grund. Vilket betyder att genom ett

systematiskt kvalitetsarbete ska verksamheten utveckla en organisation, som

ständigt utvecklar sitt arbetssätt för att nå bättre resultat och skapar en trygg

skolmiljö. ”På vilket sätt gynnar det här elevernas lärande” ska finnas med i alla

processer som sker i Fylstas organisation.

Bedömning för lärande (BFL) ska genomsyra lärande processerna i klassrummet. I

klassrum och på fritidshem ska undervisningen präglas av sammanhang och

grunda sig på vetenskap och beprövad erfarenhet. Skolan ska utveckla ett

kollegialt lärande där samtal om undervisning, pedagogik och trygghet blir en

naturlig del av verksamheten.

Fylsta skolas vision är att skolan i alla lägen ska genomsyras av Respekt, Glädje,

Arbetsro, Ansvarstagande och Kamratskap.

Fylsta är en skola för alla, där alla har lika rätt att växa utifrån sina behov och

förutsättningar.

Resultat och Utvecklingsarbete

Resultat kunskapsutveckling läsår 2018-2019

I tabellen nedan visas kunskapsutveckling per årskurs, siffrorna är hämtade från

bedömningar i juni från InfoMentor.

Årskurs Andel blåa ämnen i % Andel gröna ämnen i % (blå + grön) Andel röda ämnen i %

1 0,0 82,7 4,8

2 2,6 76,9 12,0

3 10,2 82,3 7,4

4 10,4 84,1 8,3

5 21,8 75,6 10,6

Blå ämnen betyder att eleverna når mer än godtagbara kunskaper, grön betyder att

eleverna har godtagbara kunskaper och röd betyder att eleverna riskerar att inte

uppfylla kunskapskraven.

I tabellen nedan visas betygsfördelningen för åk 6 i respektive betygsnivå, siffrorna

hämtade från bedömningar i juni från InfoMentor.

Betyg Antal elever

Andel elever i %

- 3 7,7 F 11 28,2 E 36 92,3 D 35 89,7 C 31 79,5 B 22 56,4 A 7 17,9 Total 39 100,0

Åk 1-3

För åk 1-3 visar den på att det är främst i ämnena svenska/svenska som andra språk,

matematik, so-ämnena, idrott och hälsa, som flest elever riskerar att inte uppfylla

kunskapskraven. Idrott och hälsa handlar främst om simning, vi har många elever som

inte har vattenvana.

Åk 4-6

För åk 4-6 visar den på att det är främst i ämnena engelska, matematik,

samhällskunskap och geografi som flest elever riskerar att inte uppfylla

kunskapskraven.

För åk 6 (nuvarande åk 7) var det 35.7% som inte når alla mål. De ämnen som lägst

andel av eleverna når målen är svenska, svenska som andra språk samt so-ämnena.

I nuläget är det 76,9% som är behöriga till gymnasiet (betyg i ma, sv, en + ytterligare

fem ämnen).

Mål för kunskapsutveckling 2018-2019

Mål för läsår 2018-2019 är att andelen blå och gröna ämnen ska öka i varje årskurs.

Vi har goda förutsättningar inför detta läsår, då eleverna har lärare som undervisar

i de ämnen som de har behörighet, undantag för hemkunskap och träslöjd. Vi är

fler resurser i klassrummen, lärare/fritids/specialpedagog/speciallärare.

Under läsåret 2016-2017 började Kumla kommuns alla förskolor och skolor arbeta

i lärplattformen, InfoMentor. Lärarna utvecklade pedagogiska planeringar

(kunskapsrum) i lärplattformen, gjorde bedömningar utifrån kunskapskrav, både

formativa och summativ. Nytt från förgående läsår var också det obligatoriska

bedömningsstödet för åk 1 i ämnena svenska och matematik. Utöver dessa

genomför Fylsta skola de kommungemensamma testerna i ämnena matematik

och svenska som riktas mot F-klass, åk 1, åk 2, åk 3 (NP-prov), åk 5 samt åk 6 (NP-

prov).

I juli 2018 träder den nya och reviderade läroplanen för grundskola och fritidshem

i kraft. Den innehåller flera förtydliganden angående digitalisering och skolans

uppdrag kring detta. Det innebär att samtliga elever som lämnar grundskolan på

Fylsta ska ha en grundläggande digital kompetens. Denna kompetens grundar sig

dels på mål och kunskapskrav i våra nationella styrdokument, dels på de digitala

arenor som omger eleverna och där eleverna själva tar plats. Det är en del i

skolans uppdrag att ge eleverna verktyg för att kunna navigera på dessa arenor

och för att kunna ta plats som medborgare i ett samhälle som i hög grad är

digitaliserat. Skolans IKT-grupp har tillsammans utarbetat en digitaliseringsplan

som gäller inför detta läsår, den finns med som bilaga 2 och 3.

Skolbibliotek, Fylsta är som ovan skrivet en skola som saknar allmänna utrymmen,

geografiskt har vi 500 m till folkbiblioteket. Alla klasser går regelbundet till

folkbiblioteket och bokar in sig på bokprat. På skolan finns ett skolbibliotek under

uppbyggnad, det ligger högst upp i huset. Nya böcker är inköpta och två

pedagoger är ansvariga med stöd av vår skolbibliotekarie. Skolbibliotekarien finns

på Fylsta 1 fm/varannan vecka. Enligt skolverket (2018) är skolbibliotekarie och

lärare två yrken som kan komplettera varandra. Genom att skolbibliotekarien

bidrar med sitt synsätt möjliggör det att eleverna ges fler perspektiv på sitt

lärande. På så sätt kan skolbiblioteket bli en viktig del av undervisningen. Inför

detta läsår kommer skolbibliotekarien leda ett projekt kring sagor från olika delar

av världen, med syftet att öka och inspirera till mer läsning bland eleverna i åk 1-3.

Lärarna ska tillsammans med skolbibliotekarien skapa lärandestunder i form av

inspirerade högläsning med diskussionsunderlag.

Utvecklingsarbete kunskapsutveckling

• Resultatavstämningar med summativ bedömningar görs 4 ggr/läsår.

Resultatkonferenser sker; v.42, v. 2, v. 13 samt under v. 23 och 24. Dessa

sker tillsammans med rektor, arbetslag och specialpedagog/lärare med

fokus på organisation, grupp och individ nivå. Resurser och insatser styrs

utifrån behov (kunskapsutveckling och trygghet). Fokus på dem är att se var

insatser och fördelning av resurser behöver göras för att nå högre

måluppfyllelse.

• Förstelärarna har ett utvecklingsarbete kring kollegiala besök, med syfte att

bli ett verktyg för pedagogisk utveckling i skolan.

• Arbetslagskonferenser har en tydlig dagordning med fokus på skolans

uppdrag/mål och elevhälsa.

• Pedagogiska konferenser sker regelbundet torsdagar med fokus på BFL och formativ bedömning,. Konferensernas innehåll handlar om att samtala om de fem nyckelstrategierna för bedömning för lärande;

- Att tydliggöra kunskapsmål - Skapa synliga tecken på lärande

- Återkoppling som utvecklar lärandet - Aktivera eleverna som resurser för varandra

- Förmå eleverna att ta lärandet i egna händer

• Tidiga utvecklingssamtal (september, januari) som utgår från elevernas

resultat i juni och december.

• Alla arbetar efter skolans digitaliseringsplan.

• Rektor samt biträdande rektor genomför regelbundna klassrumsbesök,

använder då ”Kunskap i Fokus” observationsmallar. Varje lärare får

återkoppling och genom samtalet möjlighet att utvecklas vidare.

• Kommungemensamma Svenska, BFL och Matematik träffar med ansvariga

representanter på Fylsta skola. Med återkoppling på Fylsta skolas

pedagogiska konferenser.

• Skolbiblioteket blir färdigt och skolbibliotekarien genomför tillsammans

med lärarna åk 1-3 läsprojektet.

Resultat trygghet och trivsel läsår 2017-2018

Vi upplever att tryggheten på skolan är stor. Vi har ständigt pågående diskussioner i

klasserna och arbetslagen om värdegrund. Vi har flera rastvärdar ute på rasterna, vi

har genomfört trygghetsvandringar med elevrådet för att fånga upp var eleverna

känner sig otrygga. Utifrån den har vi sedan arbetat och satt in åtgärder för att

eleverna ska känna sig trygga. Rastverksamheten har gjort att rasten känns tryggare,

alla har något att göra, ensamma elever har fångats upp och eleverna har aktiverat

sig.

Kränkningar har pedagogerna direkt tagit hand om och när det har behövts har

trygghetsteam eller elevhälsan kopplats in. Trygghetsenkäter har genomförts med

alla klasser 2 ggr under läsåret. Utifrån dem har vi sedan fångat upp de elever som

upplever sig otrygga och arbetat fram åtgärder tillsammans med elev och

vårdnadshavare (vid behov).

Årskurs 5 har liksom övriga elever i kommunen fått svara på en enkät om hur de

upplever sin skola. Det som framträdde från denna var att eleverna kände sig trygga

(93%) och trivdes med skolarbetet (96%). Eleverna upplever att lärarna hjälper dem i

skolarbetet om de behöver det (92%). När det gäller arbetsron i klassrummet

upplevde (57%) att de hade arbetsro, 48% känner sig störda av andra elever på

lektionerna, 71 % svarade att det finns en likabehandlingsplan på skolan.

67% svarade att de har en trivsam skolrestaurang och 48 % känner att de äter sig

mätta varje dag. Även många vårdnadshavare har synpunkter på matsalen och delar

elevernas upplevelse om stress, det är trångt och att eleverna äter sent. Under våren

2017 var en arkitekt ute och tittade på matsalen, det för att se om möbleringen kan

ändras för att skapa mer plats. Arkitekten kom fram till att matsalen var möblerad på

ett bra sätt, fler platser går inte att få till.

Mål för utvecklingsarbete trygghet och trivsel 2018-2019

Vi behöver inför detta läsår fortsätta utveckla våra trygghetsrutiner, trygghetsteamet

träffas torsdagar varje vecka. Trygghetsteamet består av kurator, biträdande rektor

samt 3 pedagoger. Där fokus på möten ska handla om att se hur vi på Fylsta kan

arbeta förebyggande och främjande. En Fylsta anda ska utvecklas där alla känner en

tillhörighet och kan känna sig trygga. Elevernas arbetsro är ett prioriterat område,

inför detta läsår har vi goda förutsättningar då vi är fler pedagoger inne i

klassrummet. Arbetsro och trygghet ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete och

utvärderas under resultatkonferenserna. Insatser och åtgärder styrs utifrån behov.

Utvecklingsarbete trygghet och trivsel

• Alla elever ska känna till trygghetsplanen och dess innehåll. Lärarna ansvarar för att arbeta med den tillsammans med eleverna.

• Klasslärarna arbetar dagligen med värdegrund och studiero.

• Trivselenkät genomförs i samtliga klasser inför resultatkonferenserna.

• 2 Lekdagar genomförs, där elever i åk 6 ansvarar.

• Storsamlingar sker 3 ggr under hösten och 4 ggr under våren.

• All personal använder skolans årshjul för värdegrund.

• Trygghetsteam ansvarar för analys av elevenkäter på organisationsnivå.

Lärarna ansvarar för analys av elevenkäter på individ och gruppnivå. Följer upp

de elever som visa oro i någon form. Insatser initieras utifrån behov.

• All personal använder alltid våra rutiner (finns i likabehandlingsplanen) vid

misstanke om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

• Matsalen

Resultat fritidshem 2017-2018

Under läsåret 2017-2018 har Fylsta fritidshem haft tre avdelningar, gul, blå och röd

(delvis). På gulvåning har elever i ålder F-klass och åk 1 haft sin verksamhet. På

blåvåning har elever i åk 2 och 3 haft sin verksamhet och på rödvåning har elever från

åk 4-5 haft sin verksamhet.

Aktiviteter som erbjudits har varit uppskattade av både elever och vårdnadshavare.

Föräldrarna och eleverna har kunnat följa temaarbetens gång då fritids har

presenterat teman dem på väggen och delvis i InfoMentor. Målen med teman har

kopplats till läroplanen. Vi ser att elevernas självkänsla har stärkts och vuxit, det

genom att man t.ex. har spelat teater, haft allsång, musikquis, samlingar samt

fritidsråd. Vi ser också att sett att några teman inte varit anpassade efter ålder och

mognad, vilket har påverkat antalet deltagare.

Fylsta har erbjudit rastverksamhet fler gånger under vårterminen än under

höstterminen då det funnits två pedagoger som har haft det uppdraget. Fylsta har

erbjudit rastverksamhet 5-9 gånger per vecka. Rastverksamheten har varit uppskattad

och efterfrågad av eleverna. Rastverksamheten har ett Instagram konto som

uppdateras dagligen. Vi har sett att elever som inte vet vad de ska göra på rasten

aktivt har sökt upp rastverksamheten och deltagit. Vi har också sett färre ensamma

elever på rasten. Vi har märkt en ökad nyfikenhet på vad som erbjudits. De tillfällen vi

haft möjlighet att vara 2 pedagoger ute har vi märkt en ökad kvalitét på rast

verksamheten, då vi haft möjlighet att möta upp fler elever och deras behov.

Mål för Utvecklingsarbete fritidshem 2018-2019

I utvärdering av fritidsverksamheten har vi kommit fram till att aktiviteterna bör

anpassas efter åldern i större utsträckning, det för att ge fler elever utmaningar och

möjlighet till utveckling. Vi ska arbeta för att fler elever deltar i våra teman och

aktiviteter. Fortsätta utveckla elevinflytande och erbjuda eleverna att ansvara för val

av innehåll för olika teman. Fortsätta utveckla InfoMentor bloggen för att synliggöra

fritidsarbetet. Vilket samtidigt ger vårdnadshavarna en inblick i hur

fritidsverksamheten arbetar.

Utvecklingsarbete fritidshem

• Använda InfoMentor bloggen varje vecka.

• Elevernas tider på fritids sker via Infomentor.

• Elevinflytande.

• Alla fritidsavdelningar har planering onsdagar kl. 8.00-11.00.

• Fritidsplaneringen har en tydlig dagordning.

• SMARTA-målen används kontinuerligt på fritidsplaneringen.

• Värdegrund och trygghet är ett fokusområde under läsåret.

• Rastaktiviteten ska erbjuda styrda aktiviteter på 10-rasten.

• 2 pedagoger ska ansvara för rastverksamheten.

Resultat förskoleklass 2017-2018

På Fylsta ansvarade två förskollärare för förskoleklasserna, de samarbetade och

planerade verksamheten tillsammans. Under förgående läsår har pedagogerna gått

matematiklyftet vilket har gett dem redskap för att arbeta med praktiska övningar i

matematik. De har under läsåret använt matematikboken ”Tänka, resonera och räkna i

förskoleklass”. Man har också fortsatt arbeta med Bornholmsmodellen för att träna

elevernas fonologiska medvetenhet. Förskoleklasslärarna har under året också

kartlagt elevernas kunskaper i antalsuppfattning och i den fonologiska

medvetenheten. Vilket sedan överlämnas till elevernas blivande lärare och

specialpedagog i juni.

Förskoleklasslärarna har sett att barnen utvecklat ett mer matematiskt tänkande.

Förskollärarna upplever själva att de arbetar på ett mer medvetet sätt med

matematiken och att barnen tycker att det är roligt. Språklekar har genomförts

dagligen och har utvecklats barnens medvetenhet och intresse för rim, ord, ljud osv.

Barn som inte varit intresserade tidigare har kunnat fångas upp. Kunskapsnivån i

gruppen har ökat.

Mål för utvecklingsarbete förskoleklass 2018-2019

Inför detta läsår blir förskoleklass obligatorisk, det innebär att barn som är bosatta i

Sverige har skolplikt från höstterminen det år då de fyller sex år. På Fylsta har vi inför

detta läsår utökat organisationen med en förskolelärare, vilket betyder att det är tre

förskolelärare som ansvarar för förskoleklassverksamheten. Dessutom finns varsin

fritidspedagog knuten till båda förskoleklasserna. Förskoleklasslärare ska tillsammans

med fritidspersonalen strukturera upp barnens dagar som möjliggör till att skapa

mindre grupper. Fritidspersonalens kompetens ska nyttjas i det dagliga arbetet i

förskoleklassen.

Utvecklingsarbete förskoleklass

• Bornholmsmodellen används.

• Matematikarbetet som startades förgående läsår fortsätter.

• Använda skolverkets kartläggningsmaterial material Hitta språket och Hitta

matematiken.

• Fritidspedagogens kompetens ska nyttjas.

• Kontinuerligt samarbete med åk 1 ska ske.

• Fortsätta utveckla användningen av InfoMentor.

Elevhälsans arbete 2018-2019

Elevhälsoarbetet startar i klassrummet och i det dagliga arbetet med eleverna.

• Steg 1: Elevärenden diskuteras med arbetslaget på veckokonferenserna, på

dagordning finns elevhälsa som punkt. Extra anpassningar, resurser etc

diskuteras. Arbeta med eleven utifrån det som diskuteras, extra anpassningar

ska dokumenteras i InfoMentor.

• Steg 2: Elevärenden lyfts till den specialpedagog/specialläraren som är knuten

till klassen. Fortsätt ev. med extra anpassningar. Kontakta elevens

vårdnadshavare.

• Steg 3: Specialpedagog/speciallärare lyfter upp elevärenden på EHT. Här behövs

ett medgivande från elevens vårdnadshavare, medgivande dokumenteras på en

tjänsteanteckning. Mentorer/fritidspersonal kan medverka vid komplexa

ärenden. Rektor fattar beslut och bjuder in.

• Steg 4: Specialpedagog/speciallärare återkopplar till berörda mentorer/personal

från EHT:n, om hur det fortsatta arbetet kommer att ske kring eleven.

Varje mentor och fritidsavdelningarna träffar elevhälsoteamet för konsultation

1ggr/termin enligt kalendariet. Här behövs också ett medgivande från elevens

vårdnadshavare, elever kan också lyftas upp anonymt.

EHT sker varannan vecka, då träffas rektor, specialpedagog/speciallärare, kurator,

skolsköterska och skolpsykolog. EHT ska arbeta för att vara förebyggande och

främjande, ärenden som lyfts upp har individ-, grupp- och organisationsperspektiv.

Vid behov bjuds vårdnadshavarna in till en elevkonferens. Det är värdefullt/viktigt att

ta del av vårdnadshavarnas synpunkter då de känner sitt barn bäst. I arbetet runt en

elev är det till fördel med gott samarbete mellan skola och hem. Rektor fattar beslut

om elevkonferenser och bjuder in vårdnadshavare och den kompetens (profession)

som behöver vara med.

Rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet på Fylsta skola

På Fylsta skola har vi valt att löpande under skolåret:

• fokusera på skolans uppdrag • följa elevernas utveckling utifrån uppdraget samt mot de mål och nyckeltal

som vi har satt upp • arbeta med att utveckla verksamheten och undervisningen • arbeta med stöd för varje elevs bästa möjliga utveckling

Vi har skapat en struktur och rutiner för vårt löpande arbete. Under läsåret tar vi därför fram resultat och prognoser vid olika tillfällen för analys och utifrån det göra förbättringar av verksamheten.

Vi har valt att dokumentera elevernas utveckling i och genomföra skolans systematiska kvalitetsarbete med stöd av systemet InfoMentor.

Höstterminen

Augusti

Mål för det nya läsåret Skolledningen studerar: - Utfall från föregående läsår - Summeringen av personalens läsårsutvärdering från juni månad. Mål sätts upp för det nya läsåret. Målen stäms och förankras med personalen inför läsårsstart. Nyckeltal, resultat/mål och de rapporter som används för uppföljning, analys och resultatstyrning – se separat dokument som tas fram av rektor. Klart: 28/8 Ansvarig: Rektor

Löpande varje månad under läsåret med start under augusti

Pedagogisk planering Pedagogisk planering läggs in i InfoMentor utifrån skolans uppdrag i läroplanen och efter samråd med eleverna. Klart: Vecka 35, därefter löpande Ansvarig: Respektive lärare Formativ bedömning Lärarna jobbar kontinuerligt med löpande formativ bedömning tillsammans med eleverna under skoldagarna. Bedömningarna dokumenteras i InfoMentor – inte varje dag eller vecka men löpande. Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven noteras löpande i InfoMentor. Detta omfattar även löpande bedömning av elevernas sociala utveckling och målen under ”Övrigt” i InfoMentor. Löpande för att vi ska kunna komma ihåg detaljer och ha underlag för utvecklingssamtalen samt terminsutvärderingen i januari. Klart: löpande. OBS: Elever som riskerar att inte nå kunskapskraven bedöms med funktionen för det i InfoMentor första gången: - senast vecka 42 höstterminen - senast vecka 11 vårterminen Ansvarig: Respektive lärare Klassrumsbesök Klassrumsbesök och lektionsobservationer med påföljande didaktiska samtal med respektive lärare startar. Fokus: Formativa processer. Se bilaga 1 (Observationsmall för formativa processer) Två besök per vecka. Följande underlag, rapporter och nyckeltal används under de didaktiska samtalen:

A. Observationsschema från föregående lektionsbesök B. Protokoll från pedagogiskt samtal i samband med det

Klart: Löpande Ansvarig: Rektor

Fritidshem och förskoleklass Fritidspedagogerna gör höstens SMARTA-mål. Förskoleklass gör höstens SMARTA-mål. Klart: Vecka 35 sedan löpande. Ansvarig: Fritidspedagoger och förskolelärare. September Föräldramöte 4/9 och 6/9 Föräldramöten genomförs för alla klasser. Alla lärare går igenom hur kunskapskraven och betygssystemet fungerar. Visa också hur ni arbetar i InfoMentor. Likabehandlingsplanen presenteras. Klart: 6 september Ansvarig: Rektor, respektive lärare

Utvecklingssamtal Tidiga framåtsyftande utvecklingssamtal med alla elever startar under september. De baseras på föregående termins skriftliga omdömen. Följande underlag, rapporter och nyckeltal används inför och under utvecklingssamtalen: (OBS ”används” innebär att de tas fram på skärmen inför och under utvecklingssamtalet – de måste inte skrivas ut)

A. Översikt alla ämnen för eleven föregående termin B. Bedömningar av kunskapskrav per ämne i de ämnen som läraren/eleven

måste/vill gå igenom C. Föregående IUP/protokoll från föregående utvecklingssamtal D. Självvärderingar efter olika teman/projekt i pedagogisk planering.

Klart: Senast under första veckan i oktober (v. 40). Ansvarig: Respektive lärare

Oktober/November Resultatkonferenser för förbättring och utveckling Utifrån resultaten hittills på terminen så finns nu prognoser för elevernas utveckling. Rektor för samtal med respektive arbetslag om hur verksamheten ska anpassas under den kommande delen av terminen och läsåret. Frågeställningar: 1. Hur många och vilka elever behöver stöd för att nå kunskapskraven? 2. Hur många och vilka elever behöver stöd för att utvecklas vidare? 3. Hur ska vi hjälpa dessa elever? 4. Hur går arbetet kring vår värdegrund och trygghet? Fritidshem och förskoleklass utvärderar sina SMARTA-mål enligt mallen, (som finns framtagen). Trygghetsteam analyserar trivselenkäterna som är sammanställda av respektive lärare/förskolelärare. Följande underlag, rapporter och nyckeltal används – tas fram: Ansvarig: Respektive lärare, fritidspedagog och förskolelärare

A. Antal elever som riskerar att inte nå kunskapskraven per klass och årskurs B. Klassöversikt – alla elever och alla ämnen. C. Trygghet och studiero

Klart: Senast torsdag vecka 43 Ansvarig: Rektor Medarbetarsamtal Följande underlag, rapporter och nyckeltal används under medarbetarsamtalen:

A. Respektive lärares pedagogiska planeringar och arbetssätt. B. Respektive lärares löpande formativa bedömningar. C. Protokoll från pedagogiskt samtal i samband med de senaste lektionsbesöken.

Klart: Löpande Ansvarig: Rektor

November/December

Skriftliga omdömen och Betyg Skriftliga omdömen. Den löpande summativa och formativa bedömningen ses över för eventuell redigering. Allt för att göra klart inför betygssättningen och vårterminens tidiga utvecklingssamtal. Betyg sätts. Klart: vecka 50. Ansvarig: Respektive lärare

Förberedelser inför resultatkonferenser i januari Förberedelser inför januari månads terminsutvärdering och metodutveckling Följande underlag, rapporter och nyckeltal tas fram:

A. Antal elever som riskerar att inte nå kunskapskraven per klass och årskurs (lärare)

B. Klassöversikt – alla elever och alla ämnen (lärare). C. Vilka X kunskapskrav per ämne behöver flest elever mer stöd kring (rektor). D. Analys av åtgärdsprogram (specialpedagoger). E. Pedagogiska planeringar (lärare) F. Betyg (lärare)

Klart: Vecka 51 Ansvarig: Rektor, lärare, specialpedagoger Nationella (muntliga) prov i ma, sv, eng åk 6 genomförs under veckorna 45-50. Ansvarig: Lärare och speciallärare.

Vårterminen

Januari Resultatkonferenser för förbättring och utveckling 7 januari 2019 - Terminsutvärdering och metodutveckling Terminsutvärdering med analys av höstens resultat utgör grunden för metodutveckling och metodplanering som respektive lärare och arbetslag gör för rapportering till rektor. Det görs måndagen den 7/1-2019. Rektor deltar i respektive arbetslags summeringsmöte (resultatkonferens) 7/1. Frågeställning övergripande: Varför fick eleverna de resultat som de fick när vi tänkte som vi tänkte och gjorde som vi gjorde? Hur ska vi utifrån det förbättra undervisningen för att ge bättre stöd för elevernas lärande? Frågeställningar för övrigt: 1. Hur många och vilka elever behöver stöd för att nå kunskapskraven? 2. Hur många och vilka elever behöver stöd för att utvecklas vidare? 3. Vilka kunskapskrav behöver de hjälp med? Hur ska vi göra det? 4. Analys av åtgärdsprogram gjorda under höstterminen: Vilka åtgärdsprogram avslutades och varför? Vilka åtgärdsprogram ledde till ett nytt och varför? 5. Hur går arbetet kring vår värdegrund och trygghet? Vad behöver vi fokusera på under vårterminen? Underlag är de rapporter och nyckeltal som tagits fram under V51 inklusive rapporten ”Vilka X kunskapskrav per ämne behöver flest elever mer stöd kring” samt elevernas resultat i form av: omdömen, inlämnade arbeten, provresultat, etc. Dessutom: Lärarnas anteckningar om observationer de har gjort i klassrummet, lärarnas pedagogiska planeringar med mera. Metodutvecklingen blir därmed stöd för förbättringar i arbetet under vårterminen. Klart: Vecka 4 Ansvarig: Rektor

Januari/Februari

Utvecklingssamtal Tidiga framåtsyftande utvecklingssamtal med alla elever startar under januari. De baseras på föregående termins skriftliga omdömen.

A. Översikt alla ämnen för eleven föregående termin B. Bedömningar av kunskapskrav per ämne i de ämnen som läraren/eleven

måste/vill gå igenom C. Föregående IUP/protokoll från föregående utvecklingssamtal D. Översikt social utveckling E. Självvärderingar efter olika teman/projekt i pedagogisk planering.

Klart: Senast vecka 9 Ansvarig: Respektive lärare

Mars/April Resultatkonferens för förbättring Mars – Vårtermin Utifrån resultaten hittills på terminen så finns nu prognoser för elevernas utveckling. Rektor för samtal med respektive arbetslag om hur verksamheten ska anpassas under den sista delen av läsåret. Frågeställningar: 1. Hur många och vilka elever behöver stöd för att nå kunskapskraven? 2. Hur många och vilka elever behöver stöd för att utvecklas vidare? 3. Hur ska vi hjälpa dessa elever? 4. Hur går arbetet kring vår värdegrund? Följande rapporter och nyckeltal används – tas fram: Ansvarig: Respektive lärare

A. Antal elever som riskerar att inte nå kunskapskraven per klass och årskurs B. Klassöversikt – alla elever och alla ämnen. C. Vilka X kunskapskrav per ämne behöver flest elever mer stöd kring.

Klart: Senast vecka 12 Ansvarig: Rektor och biträdande rektor

Maj/Juni

Skriftliga omdömen och Betyg Skriftliga omdömen. Den löpande summativa och formativa bedömningen ses över för eventuell redigering. Allt för att göra klart inför betygssättningen och höstterminens tidiga utvecklingssamtal. Betyg sätts. Klart: Vecka 23 Ansvarig: Respektive lärare

Juni

Förberedelser inför förbättringsarbete i juni Förberedelser inför läsårsutvärdering och metodutveckling Följande underlag, rapporter och nyckeltal tas fram:

A. Antal elever som riskerar att inte nå kunskapskraven per klass och årskurs B. Klassöversikt – alla elever och alla ämnen. C. Vilka X kunskapskrav per ämne behöver flest elever mer stöd kring. D. Tidsserier för de tre senaste terminerna per klass, årskurs och ämnen – i

utvalda klasser, årskurser och ämnen. E. Analys av åtgärdsprogram. F. Pedagogiska planeringar (tas fram av varje lärare själv) G. Betyg

Klart: Vecka 24 Ansvarig: Respektive lärare

Juni

Konferens för förbättring Juni - Läsårsutvärdering och metodutveckling Workshop med analys av läsårets resultat utgör grunden för metodutveckling och metodplanering som lärarna och arbetslagen gör för rapportering till rektor. Rektor deltar i respektive arbetslag avslutande summeringsmöte. Frågeställningar: 1. ”Varför fick eleverna de resultat som de fick när vi tänkte som vi tänkte och gjorde som vi gjorde?” 2. Hur har vi arbetat under läsåret? Vilka ändringar har vi gjort? Vad har det lett till? Hur har vi motiverat våra elever? 3. Hur många och vilka elever behöver stöd för att nå kunskapskraven? 4. Hur många och vilka elever behöver stöd för att utvecklas vidare? 5. Vilka kunskapskrav behöver de hjälp med? Hur ska vi göra det? 6. Analys av åtgärdsprogram gjorda under vårterminen: Vilka åtgärdsprogram avslutades och varför? Vilka åtgärdsprogram ledde till ett nytt och varför? 5. Hur har arbetet kring vår värdegrund fungerat? Hur kan vi utveckla det nästa läsår? Underlag är de rapporter och nyckeltal som tagits fram inför läsårsutvärderingen inklusive rapporten ”Vilka X kunskapskrav per ämne behöver flest elever mer stöd kring” samt elevernas resultat i form av: omdömen, inlämnade arbeten, provresultat, Dessutom: Lärarnas anteckningar om observationer de har gjort i klassrummet, lärarnas pedagogiska planeringar med mera.

Detta arbete blir därmed stöd för förbättringar i arbetet under nästa läsår.

Klart: Vecka 24 Ansvarig: Rektor

Kommungemensamma tester under läsåret 2017-2018

Skolår Tidpunkt Ämne Observation/Test Resultatredovisning FSK Sv/Ma Skolverket Maj 1 Skolstart Ma/Sv Muntliga uppgifter, bedömningsstöd

från skolverket

1 VT Ma/Sv Muntliga test därefter skriftlig test bedömningsstöd från skolverket

2 Februari Sv DLS Februari/mars 2 VT Ma Muntlig test bedömningsstöd från

skolverket

2 VT Ma Skriftlig test skolverket senast V.18 V.19 redovisas vilka som minst klarar mellannivå.

3 VT Ma/Sv Nationella prov Efter avslutad rättning.

5 V.36-37 Ma Test 4 ur förstå och använda tal V.39 5 Oktober Sv DLS Oktober/november 5 V.3 Ma Förnyad test för de elever som inte

klarat höstens test med tillfredställande resultat*.

V.5

6 HT/VT Ma/Sv/Eng Nationella prov Efter avslutad rättning.

Tester som genomförs på Fylsta av specialpedagoger/speciallärare. Avkodningstest Madison 2 min görs varje termin.

Bilaga 1 Observationsmall för formativa processer

Datum: Årskurs:

Lärare: Ämne:

Observatör:

Ej acceptabel/förekom ej

Behöver utvecklas

Bra Mycket bra

Målen. Tydliggörande av målen och hur eleverna ska visa sina kunskaper

Introduktion av nya moment i ämnet, introduktion av ny kunskap

Kartläggning av elevernas tidigare kunskapsnivå, koppling till tidigare lektioner

Kunskapsutveckling. Hur tar läraren reda på var eleven befinner sig i sin kunskapsutveckling.

Vilka metoder används? Var befinner sig eleven i förhållande till målen? Vad behöver eleven utvecklas?

Återkoppling till eleverna, hur ger läraren feedback så att eleven kan fortsätta att utvecklas mot målen?

Kamratbedömning. Finns det inslag av kamratbedömning? Hur den genomförs den? Förstår eleverna syftet med kamratbedömningen?

Positivt:

Behöver utvecklas:

Hur ska läraren utveckla detta:

Övriga reflektioner av lektionen:

Detta ska jag ge feed-back till läraren kring:

Digitaliseringsplan för Fylsta skola 2018-2020

Bakgrund I juli 2018 träder den nya och reviderade läroplanen för grundskola och fritidshem i kraft. Den innehåller flera förtydliganden angående digitalisering och skolans uppdrag kring detta. ”De nya skrivningarna ska bidra till att barn och elever utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. De ska stärka elevernas förmåga att använda och förstå digitala system och tjänster, samt att förhålla sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt. Det handlar också om stärka förmågan att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med hjälp av digitala verktyg.” (Skolverket) Syftet med planen Syftet med denna plan är att förbereda eleverna inför deras framtida studier och arbetsliv, där IT tillsammans med den senaste teknologin är ett naturligt redskap i vardagen. Eleverna skall också utveckla en förståelse om upphovsrätt, och veta vad källkritik är, och vara medvetna vilka spår vi lämnar efter oss ute på nätet. Eleverna skall också känna till hur vi beter oss etiskt rätt på nätet.

Vad är IKT? IKT är ett samlingsbegrepp som står för information- och kommunikationsteknik. På Fylsta skola arbetar vi för att IKT ska vara ett pedagogiskt verktyg som skall användas som ett hjälpmedel för elevernas lärande, utveckling och motivation i det dagliga skolarbetet.

Övergripande mål Samtliga elever som lämnar grundskolan på Fylsta ska ha en grundläggande digital kompetens. Denna kompetens grundar sig dels på mål och kunskapskrav i våra nationella styrdokument, dels på de digitala arenor som omger eleverna och där eleverna själva tar plats. Det är en del i skolans uppdrag att ge eleverna verktyg för att kunna navigera på dessa arenor och för att kunna ta plats som medborgare i ett samhälle som i hög grad är digitaliserat. På Fylsta ser vi det som mycket viktigt att all personal och alla elever ges möjligheter och förutsättningar att på ett naturligt, evidensbaserat och pedagogiskt sätt arbeta med digitala verktyg i så stor utsträckning som möjligt. En grundläggande förutsättning för det är att all pedagogiskt personal i skolan har goda grundkunskaper i att använda kommunens digitala plattformar och digitala verktyg. Det är rektors ansvar att tillse att all pedagogisk personal ges möjligheter att inhämta den kunskap som behövs. Det övergripande målet ska alltid vara högre måluppfyllelse, och all verksamhet som innefattar digitala verktyg ska syfta till detta.

Elever som lämnar Fylsta ska vara väl förberedda för sitt fortsatta lärande och sin roll som demokratiska medborgare i vårt samhälle. De ska vara digitalt kompetenta och kunna använda

internet och sociala medier på ett ansvarsfullt sätt. Genom en god undervisning med moderna lär verktyg och arbetssätt skapar vi motivation till lärande för våra barn/elever.

Målen för våra barn/elever är att:

• Använda digitala verktyg och resurser för att underlätta skolarbetet.

• Använda digitala verktyg och resurser på ett sätt som ger mig nya kunskaper och möjligheter.

• Söka och använda information från nätet på ett källkritiskt sätt.

• Använda digitala medier och verktyg på ett tryggt och säkert sätt.

Fylsta skola fokuserar på följande huvudområden under läsåret 2018-2020 Under vårterminen 2018 skall all personal (skola och fritids) genomgå fortbildning i hur programmering använts historiskt och hur vi möter programmering i samhället idag. Syftet är att ge kunskaper inom;

• programmering i samhället, historiskt och idag,

• prova på programmering,

• läroplanerna,

• ord och begrepp,

• programmering i skolan,

• prova vidare,

• programmering i framtiden och hur går vi vidare?

Vidare gäller för läsår 2018, 2019 samt vår 2020

• Läsåret 2018/2019 ska all personal genomgå fortbildning via Skolverket– arbete med lärmodulen ”Leda och lära i tekniktäta klassrum”.

• Tre IKT-ansvariga pedagoger, Fritids, F-3 och 4-6. (Se uppdragsbeskrivning från förvaltning). Läsår 2018-2019.

• Åk 4-6 blir 1-1. Åk 6 börjar under senhöst 2018, sedan byggs arbetet med 1-1 för åk 4-6 på under våren 2019.

• Åk 1-3 blir 1-1 under läsår 2019-2020.

• Fylsta skola använder SKL:s verktyg LIKA för att utvärdera verksamheten en gång per läsår.