verksamhetsplan grebo skola - Åtvidabergs kommun · 2018. 9. 24. · grebo skola är en mindre...

1

VERKSAMHETSPLAN 18/19

FÖR GREBO SKOLA

Barn- och utbildningsförvaltningen

Åtvidabergs kommun

2018

Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 · Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg · Tel: 0120-830 00 · Fax: 0120-352 29 · E-post [email protected]

www.atvidaberg.se BARN – OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

1. Inledning

Det systematiska kvalitetsarbetet inom barn-och

ungdomsförvaltningen bygger på ett samarbete mellan

huvudman samt förskolechefer och rektorer. Arbetet med det

systematiska kvalitetsarbetet ska genomsyras av transparens -

där ett samarbete inom hela förvaltningen skapar underlag för

att tillsammans utveckla verksamheten med stöd av varandra.

Verksamhetsplanen ska tydliggöra vår väg framåt, mot vårt mål

att skapa den bästa förskolan/skolan för Åtvidabergs barn och

unga

Verksamhetsplanen innehåller dels en analys över vårt nuläge,

dels vilka mål vi har och vad vi kommer att göra för att uppnå

målen. Verksamheten följs upp och utvärderas kontinuerligt

under läsåret i syfte att nå ett önskat ideal och möta avvikelser

tidigt. Slutsatser kring varje verksamhet skapar underlag för

verksamhetsplanen. Rektor/förskolechef har det övergripande

ansvaret för verksamheten på den egna skolan/förskolan.

Genom verksamhetsplanen - som bygger på kvalitativa

analyser och slutsatser - får skolledning underlag för beslut.

Verksamhetsplanen processas med egen personalgrupp och är

förankrat på alla nivåer, samt är tillgänglig för elever/barn samt i

mötet med vårdnadshavare.

2. Vision

Åtvidabergs förskolor och skolor ska ge våra barn och

ungdomar en bra start i livet och vara en självklar aktör i

utvecklingen av ett Åtvidaberg med framåtanda. Vi utvecklar

människor som är väl förberedda att hantera livet och ständigt

vill lära mer.

3. Mission

Skolans uppdrag styrs av nationella styrdokument och lagar.

Utgångspunkten är alla barn och elevers lika rätt till en god

utbildning i en trygg miljö. Vi vill ge så många barn och

ungdomar som möjligt de bästa förutsättningarna att utvecklas

och lyckas under skoltiden – och i framtiden.

mailto:[email protected]



4. Systematiskt kvalitetsarbete

Det systematiska kvalitetsarbetet med utgångspunkt i

verksamhetsplanen, utgår från skolverkets utvecklingshjul som

modell. Förvaltningen använder sig av detta utvecklingshjul

som ett verktyg för systematiskt kvalitetsarbete. Varje enhet

analyserar ett nuläge kontinuerligt mot ett ideal-som ger ett

underlag för nästa steg. Alla mål och aktiviteter skall alltid ha

som fokus att sträva mot ett ideal - med eleven i centrum.

Verksamhetsplanen beskriver enhetens actions.




Innehåll

1. INLEDNING ................................................................................................ 2

2. VISION ........................................................................................................ 2

3. MISSION ..................................................................................................... 2

4. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE .................................................... 3

5. UTGÅNGSLÄGE 18/19 .............................................................................. 5

5.1 ÖVERGRIPANDE MÅL ................................................................................ 6 Prioriterade områden för verksamhetsåret 18/19 blir utifrån detta: ........ 9 Prioriterade områden för fritidshemmet verksamhetsåret 18/19. ......... 10

6. UNDERVISNING OCH LÄRANDE ........................................................... 10

7. EXTRA ANPASSNINGAR OCH SÄRSKILT STÖD ................................ 14

8. BEDÖMNING OCH BETYGSÄTTNING ................................................... 16

9. TRYGGHET, STUDIERO SAMT ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE

BEHANDLING .............................................................................................. 18

10. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE OCH TRYGGHET ................... 21

11. STYRNING OCH UTVECKLING AV VERKSAMHETEN ...................... 23




5. Utgångsläge 18/19

Grebo skola är en mindre skola som ligger i Åtvidabergs

kommun ca 1.5 mil från tätorten och ca 2 mil från Linköping. På

skolan går ca 180 elever från förskoleklass till åk 6. På skolan

finns 2 förskoleklasser men är annars enparallellig. Dock är åk

3 och 6 är uppdelade i 2 grupper med 2 klasslärare. På skolan

finns 15 lärare med 87 % lärarbehörighet och legitimation.

Utöver lärarresurser består personalgruppen av 20 % kurator,

125 % speciallärare, 20 % specialpedagog, 300 %

elevassistent samt en rektor på 50 %. Skolans ledningsfunktion

består av rektor samt en lagledare för varje arbetslag.

Arbetslagen är F-3, 4-6 samt fritids. Lagledare samt

ledningsgrupp utses och tillsätts av rektor. Rektor leder

verksamheten utifrån ett kvalitets-och resultat perspektiv

fördelat på normer och värden och kunskap och bedömning.

Verksamheten har PULS-profil som är under utveckling. Vi har

också 2 pågående kollegiala lärande som strategier för att nå

verksamhetens mål. Att synliggöra elevernas lärande och

stärka ledarskapet i klassrummet. För lärarna samt att främja

likabehandling tillsammans med fritidshemmet. Skolans

verksamhet är i ekonomisk balans.

Inkluderad i skolans verksamhet finns också ett fritidshem med

119 inskrivna elever från förskoleklass till och med åk 5. I

verksamheten arbetar 9 pedagoger varav 2 är resurser. 6 av

dessa 9 är resurser i skolan på förmiddagen. Verksamheten

styrs utifrån ett kvalitets-och resultat perspektiv fördelat på

normer och värden och kunskap och bedömning. Pedagogerna

på fritidshemmet deltar i det kollegiala lärandet att främja

likabehandling tillsammans med skolan.




Övergripande mål och prioriterade områden 18/19

5.1 Övergripande mål

Grundskola

- Alla elever ska efter åk 3 kunna läsa och skriva.

- Elever som har svårigheter eller inte är i fas med läs och

skrivutvecklingen ska identifieras tidigt och få rätt stöd. (Läsa,

skriva garantin)

- Samstämmigheten mellan resultaten på nationella prov och

betyg ska öka

- Betygsresultat på förväntad nivå enligt modellberäknade

värdet SALSA.

Förskoleklass

- Vi ska utveckla samverkan mellan F-klass och förskolan samt F-klass och åk 1 i syfte att elever och vårdnadshavare ska uppleva ett

lärande. - Elever som har svårigheter eller kommer efter i läs och

skrivutvecklingen ska identifieras tidigt och få rätt stöd. (Läsa,

skriva garantin)

Fritidshem

- Vi ska förtydliga och synliggöra lärandet utifrån läroplanen

- Vi ska utveckla samarbetet mellan fritidshem och skola med

läroplanen som grund

● Bästa möjliga lärande

Under 17/18 genomfördes ett kollegialt lärande tillsammans

med lärarna på Björsäter skola. Syftet med arbetet var att

stärka elevernas begreppsuppfattning samt förmåga att läsa

och skriva olika typer av texter. Tidigare år har matematiklyft

och läslyft genomförts. På Landets enhet finns från och med ht-

18 3 förstelärare som tillsammans ska driva skolornas

utvecklingsarbete. Det kollegiala lärandet kommer under läsåret

att fokusera på att utveckla ledarskapet i klassrummet samt att

synliggöra elevernas lärande. Arbetet drivs av en processgrupp

där rektor samt förstelärare ingår och planerar innehållet i

lärandegrupperna. Det kollegiala lärandet är ett långsiktigt

strukturerat lärande där pedagogerna träffas vid 4 till 5 tillfällen

per termin. Det genomförs tillsammans med lärarna på

Björsäter skola.




På studiedagar och kvällsmöte kommer Grebo och Björsäter

skolor att arbeta med likabehandling och medarbetarskap. Där

ingår att utifrån ett normkritiskt förhållningssätt och främja

likabehandling av eleverna.

För att få ett ökat samarbete och för att främja trivsel har alla

lärare på skolan arbetsplatser i samma arbetsrum. Det är viktigt

att personalen känner stöd av varandra och vågar ta hjälp av

varandra i arbetet.

Grebo skola Utfall 18 Utfall 17

Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga

arbete

67 67

Jag ser fram emot att gå till arbetet 79 73

På min arbetsplats råder en god

stämning

67 60

Jag tar aktivt del i att utveckla

verksamheten

69 73

● Nöjda elever och föräldrar

För att våra elever ska bli mer nöjda med sin skola ska vi öka

elevernas känsla av delaktighet och inflytande samt utveckla

deras förmåga att bedöma sina egna resultat. Detta ska vi göra

genom att arbeta med ett formativt arbetssätt och synliggöra

elevernas lärande. Det ger mer motiverade och nyfikna elever.

Vi ska också arbeta med tryggheten på skolan för att få ett

klimat där alla elever känner sig trygga samt vågar misslyckas

och utmana sig själva.





Jag är nöjd med mitt barns skola som

helhet

8.7 7,7

Jag skulle rekommendera mitt barns

skola

8.2 7,7

Jag är nöjd med min skola som helhet 7.7 7,4

● Engagerad och kompetent personal

På Grebo skola finns många engagerade och kompetenta

lärare.

För att få personalen delaktig i arbetet mot skolans mål har

varje arbetslag arbetat fram vilka actions de ska arbeta med för

att nå målen. Dessa actions följs sedan kontinuerligt upp på

skolans arbetslagsmöten.

En strategi för att öka personalens kompetens är det kollegiala

lärandet som pågår på Grebo och Björsäter skor. Syftet är att

utveckla ledarskapet i klassrummet samt att synliggöra

elevernas lärande. Det drivs av en processgrupp som består av

rektor och förstelärare på Grebo och Björsäter skolor. För att

ytterligare öka kompetensen för skolans och fritidshemmets

personal arbetar vi med likabehandling på kvällsmöten och

studiedagar. Där fokuserar vi framför allt på att utveckla ett

normkritiskt samt lågaffektivt förhållningssätt för att främja alla

elevers lika värde och möjlighet att lyckas i skolan.

För att öka pedagogernas engagemang och möjlighet till

samarbete kommer alla pedagoger på skolan att ha ett

gemensamt arbetsrum där alla har en egen arbetsplats. Detta

för att ge möjlighet till dagligt kollegialt samarbete samt

sambedömning av elevernas arbeten. För att få en likvärdig

bedömning sambedömer vi alla nationella prov tillsammans

med Björsäter skola.

Vi har också sett till att de resurser som arbetar i klasserna på

förmiddagstid har en gemensam planeringstid med den lärare

de samarbetar med.





Jag känner mig engagerad i det dagliga arbetet 85 85

Jag är insatt i min arbetsplats mål 81 79

Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på

ett bra sätt

67 53

Jag har rätt kompetens för det arbete jag har

nu

78

Prioriterade områden för verksamhetsåret 18/19 blir utifrån detta:

Normer och värden

Alla som arbetar på Grebo skola ska ha ett lågaffektivt

förhållningssätt i bemötandet av eleverna på skolan.

Alla som arbetar på Grebo skola ska arbeta utifrån ett

normkritiskt förhållningssätt och främja likabehandling av

eleverna.

Alla elever på Grebo skola ska känna sig trygga i alla lärmiljöer.

Kunskap och bedömning

Alla elever ska känna delaktighet och inflytande samt utveckla

sin förmåga att bedöma sina egna resultat.

Alla elever på Grebo skola ska ha en god begreppsuppfattning

samt förmåga att läsa och förstå samt skriva olika typer av

texter.

Alla elever ska känna nyfikenhet och lust att lära.




Prioriterade områden för fritidshemmet verksamhetsåret 18/19.

Normer och värden

Alla som arbetar på Grebo fritidshem ska ha ett lågaffektivt


Alla som arbetar på Grebo fritidshem ska arbeta utifrån ett


eleverna.

Alla elever på Grebo fritidshem ska känna sig trygga i alla

lärmiljöer.

Kunskap och bedömning

Alla elever på Grebo fritidshem ska få möjlighet att utveckla sitt

språk och sin begreppsuppfattning i olika sammanhang och för

skilda syften.

Alla elever på Grebo fritidshem ska känna nyfikenhet,

delaktighet inflytande.

Alla elever ska erbjudas aktiviteter som stimulerar till lärande

och lust att lära.

6. Undervisning och lärande

Resultaten på nationella proven i åk 3 våren 2018 visar att det

goda arbetet med direkt återkoppling till eleverna, regelbunden

uppföljning samt snabba individuella insatser gett mycket goda

resultat för eleverna i åk 3. Samma arbetssätt har gjort att

eleverna i åk 6 höjde sitt meritvärde från höstens betyg till

vårens betyg med 62,5 poäng. Det här arbetssättet kommer vi

att ta fasta på och fortsätta med.

För att möta resultaten på enkätundersökningen och för att

ytterligare förbättra undervisningen kommer vi att under året

jobba med att utveckla ledarskapet i klassrummet samt hitta

strategier för att synliggöra elevernas lärande. Det ska vi göra

för att förbättra studieron samt ge eleverna möjlighet att själva

äga sitt lärande och stärka deras motivation och nyfikenhet. Det

gör att vi kommer att ha som mål att alla elever ska känna

nyfikenhet och lust att lära.




Vi kommer också genom att arbeta med att synliggöra lärandet

på ett bättre sätt kunna möta varje elev där den befinner sig och

då också kunna ge mer utmaning till de elever som behöver

det.

För att eleverna ska kunna få mer möjlighet att påverka

arbetssätt behöver de bli bättre på att bedöma sin egen

förmåga och sina egna resultat. Då kan de också själva

påverka vad de behöver arbeta med och på vilket sätt.

Alla eleverna ska känna delaktighet och inflytande samt

utveckla sin förmåga att bedöma sina egna resultat.

Alla elever på Grebo skola ska ha en god begreppsuppfattning

samt förmåga att läsa och förstå samt skriva olika typer av

texter.

Alla elever ska känna nyfikenhet och lust att lära.

Strategier

Skola

a) Öka elevernas känsla av delaktighet och inflytande samt

utveckla deras förmåga att bedöma sina egna resultat.

b) Utveckla elevernas begreppsuppfattning samt förmåga att

läsa och förstå samt skriva olika typer av texter.

c) Öka elevernas nyfikenhet och lust att lära.

Fritids

a) Öka elevernas känsla av delaktighet och inflytande.

b) Öka elevernas möjlighet att utveckla sitt språk och sin

begreppsuppfattning i olika sammanhang och för skilda syften.





Actions Ansvarig Klardatum

a) Öka elevernas känsla av delaktighet och

inflytande samt utveckla deras förmåga att

bedöma sina egna resultat.

1. Alla pedagoger ska använda olika typer av

test för att synliggöra för eleverna var de

befinner sig.

Alla

pedagoger.

Följs upp

varannan

vecka.

Utvärderas

juni 2018

2. Ge eleverna formativ återkoppling på

skolarbetet.

Alla pedagoger juni-19

3. Genomföra klassråd och elevråd

kontinuerligt.

Alla

klasslärare

samt ansvarig

för elevrådet.

Följs upp

varannan

vecka i

arbetslagen

4. Införa olika bedömningsmaterial för

eleverna såsom “exit notes” och “two stars and

a wish”.

Alla pedagoger Följs upp på

a-lag samt

lärandegrupp

er.

Fritids).

1. Fritidsråd 1gg/månad.

Alla

fritidspersonal.

2. Använda en förslagslåda. Elever och

personal på

fritids.

3. Eleverna är med i planeringen av hur

veckan kommer att se ut.

Elever och

personal på

fritids.


b) Utveckla elevernas begreppsuppfattning

samt förmåga att läsa och förstå samt skriva

olika typer av texter.




1. Kollegialt lärande för att stärka ledarskapet i

klassrummet samt att synliggöra elevernas

lärande.

Processgrupp

(rektor samt

förstelärare)

samt alla

pedagoger som

deltar.

Långsiktigt

arbete som

följs upp vid

samtliga

processgrupp

s möten.

2. Genom att använda oss av cirkelmodellen

och genrepedagogiken i alla ämnen.

Alla

pedagoger.

Följs upp på

arbetslagsmö

ten samt

lärande

grupper var

4:e vecka.

Fritids)

1. Högläsning och boksamtal i samband med

mellanmål.

Alla pedagoger

på

fritidshemmet.

juni-19

2. Genom att samarbeta med skolan för att på

olika sätt kunna bygga vidare på det eleverna

gör där.

Alla pedagoger

i skolan samt

på

fritidshemmet.

juni-19

Actions Ansvar Klardatum


1. Varierad och stimulerande undervisning.

Alla

pedagoger.

2. Uppmärksamma prestationer istället för resultat.

Alla

pedagoger.

juni-19

3. Skapa ett tillåtande klimat i klassrummet där det är ok att misslyckas.

Alla

pedagoger.

juni-19

4. Formativ feedback för att kunna utmana

eleverna på rätt nivå.

All personal i

skolan.

Följs upp

kontinuerligt

Fritids) All personal på

fritidshemmet

juni-18




1. Arbeta med temaarbeten där de äldre

barnen är med och bestämmer samt planerar,

kopplat till skolans mål.

2. Engagerade vuxna som deltar eller är med

och startar upp i de olika aktiviteterna för att

skapa god stämning samt vara goda

förebilder.

2. Se till att det finns olika typer av material för

att inspirera till aktiviteter.

All personal på

fritidshemmet.

juni-18

3. Vara engagerade vuxna som deltar i

elevernas aktiviteter.

All personal på

fritidshemmet.

Följs upp

kontinuerligt

7. Extra anpassningar och särskilt stöd

För att få en tydligare bild över behoven i klasserna arbetar vi

på Grebo skola med att kartlägga behovet av anpassningar och

särskilt stöd både på individ- och gruppnivå. Detta för att få en

tydligare bild av hur resurser bör fördelas, hur undervisningen i

gruppen ska organiseras och vilka anpassningar som bör göras

för enskilda elever samt grupper som helhet.

Det finns gott om resurser i klasserna och

specialundervisningen har förstärkts för att alla elever ska få det

stöd de behöver. Eftersom att vi har elever som upplever att

skolarbetet är för svårt, har vi förstärkt speciallärarkompetens

för att kunna förbereda elever med behov så att de får

förförståelse inför lektionerna. Vi ska också genom att göra

tester och likande bli bättre på att möta eleverna på rätt nivå.

För att få en allsidig bild av elever med behov av särskilt stöd är

personal från fritidshemmet delaktiga vid kartläggningar och

utveckling av åtgärdsprogram.

Från och med hösten-18 kommer skolan att vara del i ett

projekt där vi får stöd av elevhälsan att göra lärmiljöerna i

skolan tillgängliga för alla elever oavsett behov.




Vi ska också stärka samarbetet mellan EHT, speciallärare och

trygghetsteamet för att hitta fler möjligheter att stötta och hjälpa

elever som upplever att skolarbetet är svårt.

Strategier

a) Utveckla stödet


a) Utveckla stödet

1. Genom att utöka samarbetet mellan

speciallärare, EHT och trygghetsteamet.

Rektor

2. Samarbete med det kommunövergripande projektet “Tillgängliga lärmiljöer”.

Projekt Samma

koll, rektor,

pedagoger

Utvärderas i

slutet av

varje termin.

3. Kartläggning av behovet av anpassningar

och särskilt stöd på individ- och gruppnivå för

att fördela resurser och kunna organisera

undervisningen och göra anpassningar.

Alla

Kontinuerligt.

Fritids)

1. Fritidspersonalen är delaktiga i arbetet med

kartläggningar för att kunna anpassa och

organisera sin verksamhet.

Lärare,

fritidspersonal,

speciallärare

samt EHT.

Kontinuerligt

2. Fritids är delaktiga i arbetet kring

handlingsplaner och åtgärdsprogram.

EHT, lärare,

fritidspersonal

Kontinuerligt




8. Bedömning och betygsättning

Under förra läsåret påbörjades arbete med analys av resultaten

på klassnivå och inte bara elevnivå som ett led i att nå en högre

måluppfyllelse.

För att på ett bättre sätt följa upp betygssättning i åk 6 kommer

vi att från och med januari 2018 att ha klasskonferens för åk 6.

Detta för att kunna sätta in rätt åtgärder för de elever som

behöver extra stöd för att nå ett godkänt betyg.

För att nå en högre samstämmighet mellan betyg och resultat

på nationella prov kommer vi att säkra sambedömning mellan

Grebo och Björsäter skolor. Detta kommer att ske i

bedömningsgrupper för de ämnen som testas i de nationella

proven. Det här gör vi för att gynna diskussioner kring

kunskapskrav kontra förmågor och för att titta på vad och hur vi

bedömer elevernas kunskaper.

Genom att pedagogerna arbetar med att synliggöra elevernas

lärande och arbeta med formativ bedömning, blir både elever

och lärare mer förtrogna med de olika kravnivåerna och därmed

mer bedömningskompetenta.

Alla lärare ska ha tillgång till en arbetsplats i det gemensamma

arbetsrummet för att främja pedagogiska diskussioner och

möjligheter till sambedömning i det dagliga arbetet.

Strategier:

a) Sambedömning av nationella prov över skolgränser

b) Synliggöra lärandet och därmed öka lärarnas samt elevernas

bedömningskompetens.

c) Tydliggöra rutiner kring bedömning av elevernas kunskaper.

(Tester, diagnoser odyl.)

d) Främja sambedömning och pedagogiska diskussioner i det

dagliga arbetet. (A-lag, arbetsrummet, samarbetstid etc.)





a) Sambedömning av nationella prov över

skolgränser.

1. Sambedömning av nationella prov i

arbetslaget samt med Björsäter skola.

Rektor samt

lärare.

Utvärdering i

slutet av

läsåret

17/18.

2. Diskussion om förmågor kontra kunskaper.

Vad och hur bedömer vi elevernas förmågor.

AL-ledare samt

lärandegrupp

ledare

Uppföljning

Al och i

lärandegrupp

kontinuerligt

under året.


b) Synliggöra lärandet för att öka lärarnas och

elevernas bedömningskompetens.

1. Kollegialt lärande-Synligt lärande Processgrupp

samt alla lärare

Följs upp

kontinuerligt

utvärderas

juni-19

2. Förklara målet för lektionen/arbetsområdet

för eleverna. Learning intention(mål och syfte)

Lärarna i

respektive

klass.

Uppföljning

kontinuerligt

på

arbetslagsm

öten.

3. Revidera/förnya våra gamla måldokument

för respektive årskurs samt gå igenom dessa

med eleverna.

A-lagen. december

2018

4. Arbeta med formativ bedömning för att

lärare och elever ska få en större förståelse för

de olika kunskapsnivåerna.

Lärarna i

respektive

ämne.

Uppföljning

på arbetslag

och i

lärandegrupp

er.




c) Tydliggöra rutiner kring bedömning av

elevernas kunskaper.

1. Ledargruppen tillsammans med

speciallärare utvecklar rutiner för dessa under

de första veckorna på ht-18.

Rektor,

speciallärare

samt lagledare.

Augusti-18

d) Främja sambedömning och pedagogiska

diskussioner i det dagliga arbetet.

1. A-lag, arbetsrummet, samarbetstid etc.

Samtliga

pedagoger

Juni-18

9. Trygghet, studiero samt åtgärder mot kränkande behandling

Utifrån enkätsvaren upplever vi att det finns

utvecklingsmöjligheter kring studiero. Därför kommer vi att

under läsåret 18/19 arbeta med att stärka ledarskapet i

klassrummet. Vi ska också fokusera på att utveckla strategier

för att öka elevernas lust att lära, som vi ser som en fruktbar

åtgärd kring att skapa studiero. Vi ser ett samband mellan

elever som är motiverade och utmanas på sin nivå samt

studiero.

Inom verksamheten har det framkommit ett behov av att kunna

möta alla elever i alla situationer. Därför behöver vi utbilda oss i

ett lågaffektivt förhållningssätt.

För att kunna möta alla elever på ett likvärdigt sätt kommer vi

att fortsätta arbetet med att utveckla ett normkritiskt

förhållningssätt på skola och fritidshem.

Det finns kritiska punkter i skolans miljö som behöver

kartläggas och strategier behöver utvecklas för att eleverna ska

känna sig trygga i alla lärmiljöer.

Verksamheten har en likabehandlingsplan som revideras varje

år. Den skapas i samarbete med personal och elever och

beskriver hur vi arbetar mot kränkande behandling. Vi arbetar

aktivt med att förankra likabehandlingsplanen med personal och

elever.




På skolan finns en trygghetsgrupp. Deras uppgift är att följa upp

kränkningar och att arbeta utifrån en åtgärdstrappa som

används vid upprepade kränkningar.

För att alla elever ska kunna utvecklas och komma så långt

som möjligt i sitt lärande är det viktigt att det är ett tillåtande

klimat i klassrummet där det är ok att misslyckas och att lära av

sina misstag. För att få ett tillåtande klimat i klassrummet

kommer vi att arbeta med att öka tryggheten på skolan och att

stärka ledarskapet i klassrummet. Det gör vi genom att

genomföra en trygghetsenkät med eleverna vid 2 tillfällen per år

samt att alla lärare deltar i ett kollegialt lärande för att stärka

ledarskapet i klassrummet.

Alla som arbetar på Grebo skola ska ha ett lågaffektivt


Alla som arbetar på Grebo skola ska arbeta utifrån ett


eleverna.

Alla elever på Grebo skola ska känna sig trygga i alla

lärmiljöer.

Strategier

a) Öka upplevelsen av trygghet och studiero.

b) Stärka ledarskapet i klassrummet


a) Öka upplevelsen av trygghet och studiero.

1. Tydliggöra trygghetsgruppens roll, utöka

samarbetet med EHT.

Rektor samt

trygghetsgrup

pen

Arbetet följs

upp i slutet av

varje termin.

2. Alla pedagoger ska använda sig av ett

lågaffektivt förhållningssätt.

Alla




3. Vi arbetar med att kartlägga kränkningar för

att få en tydlig bild av vad som händer bland

eleverna på skolan.

Trygghetsgrup

pen samt alla

pedagoger i

skolan och på

fritidshemmet.

Kontinuerligt.

Utvärderas i

slutet av varje

termin.

4. Samtal/diskussion om våra regler och varför

vi har dem. Detta sker vid skolstart och

fortlöpande under året i respektive

klass/grupp.

Alla

pedagoger på

skolan och på

fritidshemmet.

Följs upp på

arbetslagsmöt

en och

utvärderas i

slutet av varje

termin.

5. Genomföra trygghetspromenader med

eleverna på skolgården med jämna

mellanrum.

Klasslärare,

fritidspersonal

samt

trygghetsgrup

pen.

Innan v.44

Fritidshemmet:

1. Vi tänker på ”Isbergsteorin”. Vi tänker att

det finns en förklaring till varför ett barn agerar

som det gör. Barnet behöver vår hjälp att reda

ut det.

2. Vi stöttar varandra i att eventuellt lösa av

varandra om man haft det tufft under

förmiddagen. Vi tar upp det på 12:40 mötet.

3. Vi ska sträva efter att ha lika bemötande på

skola/fritidshem när det gäller särskilda behov.

Och få verktyg för hur vi ska hantera

fritidsverksamheten.

b) Stärka ledarskapet i klassrummet

1.Stärka lärarprofessionen genom kollegialt

lärande där vi utvecklar arbetssätt och

förhållningssätt i klassrummet.

rektor,

speciallärare,

Eht,

förstelärare

Följs upp

kontinuerligt

utvärderas

Juni-19




2. Stärka samarbetet mellan pedagogerna och

använda arbetslagets kartläggning för

anpassningar.

Alla Följs upp

kontinuerligt

utvärderas

Juni-19

Skola och fritids:

För att möta alla elever med ett lågaffektivt

förhållningssätt får all personal, i skolan och

fritidshemmet, utbildning i lågaffektivt

förhållningssätt på studiedagar och

kvällsmöten

EHT, Rektor,

Alla

pedagoger

Följs upp

kontinuerligt

utvärderas

Juni-19

10. Förutsättningar för lärande och trygghet

För att ytterligare förbättra resultaten för lärande och trygghet

kommer vi att fortsätta arbeta med att utveckla ett normkritiskt

förhållningssätt på skolan och fritidshemmet. Vi kommer att

utbilda all personal på skolan och fritidshemmet på kvällsmöten

och studiedagar med hjälp av elevhälsoteamet och

förstelärarna samt skolverkets 7 timmar om likabehandling.

På skolan finns också ett pågående PULS-projekt för att öka

elevernas förståelse för kopplingen mellan fysisk aktivitet och

inlärning.

Strategier

a) Utveckla det normkritiska förhållningssättet hos lärare och

elever och därmed främja likabehandling av eleverna.

b) Öka elevernas möjlighet till inlärning genom fysisk aktivitet.

c) Stärka elevhälsoteamets främjande och förebyggande roll på

skolan.





a) Utveckla det normkritiska förhållningssättet

hos lärare och elever och därmed främja

likabehandling av eleverna.

Rektor och

EHT

Följs upp

kontinuerligt

och

utvärderas i

juni-18

1. Spana normkritiskt och lägga i normlådan.

Alla pedagoger

i skolan och på

fritidshemmet.

Utvärderas

på

kvällsmöte i

november.

2. Rastaktiviteter och samarbete med fritids för

att minska utanförskap samt skapa

gemenskap oavsett ålder.

Alla pedagoger

i skolan och på

fritidshemmet.

Utvärderas i

slutet av

varje termin.

3. Vid planering/genomförande av

fadderarbete och i klassrummet ska vi

medvetet planera in inslag och reflektera över

normer som representeras i inslaget.

Alla pedagoger

i skolan och på

fritidshemmet.

Utvärderas i

slutet av

varje termin.

Fritidshemmet:

1. Vi planerar verksamheten varje vecka på

fredagsmöten samt delar informationsflöde

varje middagsmöte kl. 12:40

( Vi synliggör planeringen på Whiteboard samt

med kommunikationsbilder för barnen, vi

skickar hem info.brev som vi sätter upp på

anslagstavlor vid behov)

2. Fsk.-1:an börjar med en kort samling

medan de äldre barnen välkomnas, bockas av

och har samling vid behov, då i samband med

mellanmålet.

3. Vi har gemensamma regler för skola och

fritidshemmet som är anpassade efter de olika

verksamheterna.




4. Vi gör en trivselenkät där varje barn får

svara på frågor om trivsel på fritids.

5. Vi möblerar om i rummen utifrån ett

normkritiskt tankesätt

(ht 18 har vi skapat ett vilorum/ läxläsnings

rum samt ett skaparrum på hantverkssidan)

Actions

b) Öka elevernas möjligheter till inlärning

genom fysisk aktivitet.

1. Erbjuda daglig PULS-träning i åk 3,4 och 6. Alla pedagoger

i skolan och på

fritidshemmet

c) Stärka elevhälsoteamets främjande och

förebyggande roll på skolan.

2 Tydliggöra roller och arbetsuppgifter. EHT

11. Styrning och utveckling av verksamheten

Under läsåret 17/18 utvecklades det systematiska

kvalitetsarbetet på Grebo skola. Det arbetet fortgår under 18/19

genom att pedagogerna är delaktiga i att ta fram de actions

varje arbetslag ska arbeta med för att skolan ska nå målen.

Dessa actions ska sedan följas upp kontinuerligt på

arbetslagstid. Detta för att se att vi verkligen arbetar med det vi

kommit överens om. I slutet av varje termin kommer vi att

utvärdera dessa actions för att se at de ger önskad effekt.

För att främja elevernas kunskapsutveckling är målen för Grebo

skola valda utifrån elevernas resultat under föregående läsår,

samt vad som står i Lgr 11 när det gäller normer och värden,

elevernas inflytande och ansvar samt bedömning och betyg,

Åtvidabergs kommuns mål för grundskolan.




Resultaten på nationella proven visar att eleverna behöver bli

bättre på att läsa och förstå olika typer av texter. I

medarbetarsamtalen framkommer att vi behöver arbeta mer

med förhållningssätt för att främja likabehandling på skolan och

på fritidshemmet.

För att möta dessa behov har lärarna på Grebo skola under

föregående läsår genomgått en utbildning i genrer-pedagogik.

Det arbetssättet kommer vi att fortsätta med även kommande

år. Förstelärarna på enheten kommer också att driva ett

kollegialt lärande för att stärka ledarskapet i klassrummet och

synliggöra elevernas lärande.

Med stöd av elevhälsan samt förstelärarna arbetar all personal

på skolan och fritidshemmet med ett gemensamt

likabehandlingsarbete på studiedagar och kvällsmöten.

Det finns i nuläget inte några tydliga rutiner för att introducera

nyanställd personal på skolan. För att åtgärda det kommer

rektor i samråd med lagledarna utarbeta ett dokument där det

framgår vem i organisationen som ansvarar för att introducera

olika delar av arbetet till den nyanställda.

Strategier

a) Fortsätta att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på

Grebo skola.

b) Kollegialt arbete med att synliggöra elevernas lärande och

stärka ledarskapet i klassrummet.

c) Utveckla likabehandlingsarbetet tillsammans med fritids

d) Utveckla introduktionen av nyanställd personal.





a) Fortsätta att utveckla det systematiska

kvalitetsarbetet på Grebo skola.

1. Rektor i samarbete med pedagogerna

sammanställer och analyserar resultat på NP,

betyg, tester, enkäter.

Rektor Kontinuerligt

under

läsåret.

2. Skola/fritidshem ska på arbetslagstid och på

studiedagar under v.34 skriva strategier och

actions för att nå skolans mål.

Rektor samt

arbetslagsledar

e skola och

fritids.

31/8- 18

3. Kontinuerlig uppföljning av strategier och

actions på arbetslagstid.

Arbetslagsledar

e skola och

fritids.

Utvärderas i

juni 2018


b) Kollegialt arbete med att synliggöra

elevernas lärande och stärka ledarskapet i

klassrummet.

1. Utveckla undervisningen och stärka

professionen genom kollegialt lärande om

utmanande undervisning med fokus på

återkoppling, ansträngning, utmaning,

reflektion, självkänsla.

Alla pedagoger Utvärderas i

slutet av

varje termin.

c) Utveckla likabehandlingsarbetet tillsammans

med fritids

1. Fortsätta arbetet med likabehandling på

kvällsmöten och studiedagar skola och fritids

tillsammans.

Alla juni-18

d) Utveckla introduktionen av nyanställd

personal.




1. Använda oss av dokument för hur vi

introducerar nyanställd personal.

Rektor och

arbetslagsledar

e.

December

18

verksamhetsplan grebo skola - Åtvidabergs kommun · 2018. 9. 24. · grebo skola är en mindre...

Documents