verksamhetsberättelse för 2018 · 3 humanistiska fakulteten beskrivning av fakulteten...
TRANSCRIPT
Verksamhetsberättelse för 2018
Humanistiska fakulteten
Fastställd 2019-03-12
Diarienummer FS 1.3.2-1493-15
2
INNEHÅLL
Beskrivning av fakulteteten .................................................................................... 3
Humanistiska fakultetsnämnden .................................................................................................................. 3 Dekanens beslutsmöte ................................................................................................................................... 3 Anställningskommittén ................................................................................................................................. 3 Budgetkommittén .......................................................................................................................................... 3 Kommittén för lika villkor ............................................................................................................................. 3 Forskningsstrategiska kommittén ................................................................................................................ 4 Utbildningsstrategiska kommittén ............................................................................................................... 4 Prefekter, föreståndare och rektorer ............................................................................................................. 4 Utnämningar och utmärkelser ...................................................................................................................... 4 Nyckeltalstabell…………………………………………………………………………….....................................................6
Analys av resultat och bedömning av måluppfyllelse ................................................ 7
Långsiktighet möjliggör högt risktagande .............................................................................................. 7 Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten ................................................................................. 7 Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet ................................................................................. 7 Utbildnings för gränslös kunskap ........................................................................................................... 7 Forskning som spränger gränser............................................................................................................. 7 Det goda och effektiva universitetet ....................................................................................................... 8
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå .......................................................... 8
Forskning och utbildning på forskarnivå ................................................................ 9
Forskarutbildningen .............................................................................................................................. 10
Personal och kompetensförsörjning ...................................................................... 10
Antal anställda och könsfördelning ...................................................................................................... 11 Riktade satsningar, resursfördelning och doktorander ........................................................................ 11 Lärare, forskare och teknisk/administrativ personal ........................................................................... 12
Arbetsmiljö ............................................................................................................ 12
Lika villkor ............................................................................................................ 13
Intern styrning och kontroll ................................................................................... 13
Särskilda prioriteringar………………………………………………………………………………….13
Jämställdhetsintegrering…………………………………………………………………………………………………………...13
Övrigt .................................................................................................................... 13
Internationaliseringsarbete ................................................................................................................... 13
Samverkan………………………………………………………………………………………………………………….14
3
HUMANISTISKA FAKULTETEN
Beskrivning av fakulteten
Fakultetsnämndens uppdrag liksom uppdrag till dekanens beslutsmöte, regleras i huvudsak av Umeå universitets
arbetsordning och Humanistiska fakultetens arbetsordning samt av Umeå universitets och Humanistiska fakultetens
delegationsordning. Protokoll från fakultetsnämndens möte och dekanens beslutsmöte kan läsas på angiven
hemsida.
Under året leddes fakulteten av Åsa Karlsson Sjögren (dekan) och Torkel Molin (prodekan). I fakultetsledningen har
även vice dekan Per Axelsson (fr.o.m. oktober 2018) samt kanslichef Jeanette Dareblom (t.o.m. november 2018)
ingått.
Vid Kansliet för humaniora har under 2018 en ny personaladministratör, Roxana Poraicu, och en ny
utbildningsledare, Ann-Catrine Eriksson, tillträtt. Under hösten började Peter Lexelius ett uppdrag som biträdande
kanslichef.
Humanistiska fakultetsnämnden leds av dekan och ledamöter är Coppélie Cocq. Jesper Enbom, Erland
Mårald, Anders Steinvall, Stina Wikberg och Iréne Gustafson (extern ledamot) samt doktorandrepresentanten
Cecilia Hortlund och studentrepresentanterna Emilia Barsk och Emelie Halltoft. Prodekan Torkel Molin är
adjungerad till nämnden. Fakultetsnämnden har haft sju möten. Årets samlade dagordning har 109 punkter.
Verksamhetsplanering och uppföljning har ägnats mest tid där budget, verksamhetsplan, verksamhetsberättelse,
bokslut, revidering av arbetsordning och delegationsordning samt uppföljning av studieplaner (allmänna och
individuella) och inrättande av två nya program har varit viktiga punkter. Fakultetsnämnden har utöver detta bland
annat beslutat om publiceringsbaserad resurs, utlysning av doktorandutrymmen, kriterier för befordran till
professorer, medel för utbildningssamarbete mellan institutioner samt användning av myndighetskapital.
Dekanens beslutsmöte äger rum varje måndag klockan 13:00. Under året har beslutsmötet sammanträtt 41
gånger och 616 beslut har fattats.
Anställningskommittén leds av Annelie Bränström-Öhman och ledamöter är Lars Samuelsson, Daniel
Lindmark, Maria Lindgren Leavenworth, Katarzyna Wolanik Boström samt Torkel Molin. Kommittén har haft elva
möten. Dekan Åsa Karlsson Sjögren är från och med mars månad adjungerad till anställningskommittén istället för
att som tidigare ingå som ordinarie ledamot.
Kommittén har till dekan föreslagit beslut gällande en anställning som professor, åtta anställningar som
universitetslektor, ett befordringsärende till universitetslektor, en docentutnämning samt behandlat femton
anställningsprofiler.
Under 2018 har ett flertal diskussioner förts i anställningskommittén och dessa har bland annat handlat om vilka
ärenden som ska passera anställningskommittén, synpunkter på ”Regel - Rekryteringsprocess lärare”,
principdiskussion angående oavlönade docenter, synpunkter på Humanistiska fakultetens anvisningar gällande
ansökningar, befordran och docentprövning”, anvisningar till sakkunniga samt översyn av handläggningsordning
vid professorsbefordran. Anställningskommittén har också diskuterat hur kommittén kan arbeta med
jämställdhetsintegrering i det löpande arbetet.
Budgetkommittén leds av Per Ambrosiani och ledamöter är Åsa Karlsson Sjögren, Torkel Molin, Anna Lindwall,
Ingela Westerlund, Johan Jarlbrink samt Thomas Girmalm. Kommittén har haft fem möten. Förutom budget,
prognoser och bokslut för institutioner och fakultet har kommittén bland annat behandlat verksamhetsanalyser,
handlingsplaner för förbrukning av anslag och myndighetskapital, samfinansiering, jämställdhetsintegrering och
intern styrning och kontroll. Kommittén tittar alltid extra mycket på institutioner och enheter med underskott.
Kommittén för lika villkor leds av AnnCristin Winroth och består i övrigt av företrädare för lika villkor från
institutioner och enheter. Kommittén har hållit sex möten under året. Kommittén har bidragit till att
4
härskartekniker diskuterats vid ett flertal institutioner. Kommittén har även analyserat medarbetarenkäten ur ett
likahandlingsperspektiv och haft utbildning i frågor om funktionsnormalitet. Frågan om jämställdhetsintegrering
har förts vidare och behandlats av alla fakultetens kommittéer liksom av fakultetsnämnden. Exempel på åtgärder
är att Humanistiska fakulteten har gjort en genomlysning av kriterierna för den publiceringsbaserade resursen
vilket resulterat i att forskningstid har viktats på nytt sätt i syfte att inte missgynna anställda som exempelvis varit
föräldralediga. Denna förändring kan visa sig vara till fördel för kvinnor. Utfallet efter första fördelningen i den nya
modellen för resultatbaserad resurs visade dock på fortsatt könsskevhet, som möjligen kan vara resultatet av att
färre kvinnor än män söker forskningsresursen. Frågan om jämn könsfördelning mellan kvinnor och män inom
professorsgruppen har diskuterats löpande.
Forskningsstrategiska kommittén leds av Per Axelsson och består av dekan och prodekan, biträdande
prefekter vid institutionerna och en ledamot vardera från Humlab och Konsthögskolan. Kommittén har hållit nio
möten. Dessutom har kommittén haft ett tvådagars internat i mars månad och arrangerat ett internat i Örnsköldsvik
i juni för fakultetens samtliga forskare och doktorander med syfte att utveckla strategier för forskningen vid
fakulteten. Diskussionerna har under året främst gällt möjligheterna för fakultetens lärare och forskare att
befordras till professor, forskningswebben, utformningen av fakultetens publiceringsbaserade resurs, stöd till
ansökningar om externa medel, fakultetens femtioårsjubileum, jämställdhetsintegrering och doktorandernas
arbetsmiljö. Kommittén har också utvärderat en mängd ansökningar där fakulteten behöver nominera sökande till
universitetet centralt, exempelvis i samband med utlysningar från Wallenbergstiftelserna och Pro Futura.
Utbildningsstrategiska kommittén leds av prodekan Torkel Molin och består av institutionernas
studierektorer, en studieadministratör och en pedagogiskt meriterad lärare. Utbildningsstrategiska kommittén har
hållit nio möten och ett internat. Under året har exempelvis frågor som rör det nya kvalitetssäkringssystemet,
studenternas arbetsmiljö, jämställdhetsintegrering, internationalisering och extern samverkan diskuterats, samt en
ny programutbildning på avancerad nivå presenterats: Magisterprogram i medie- och kommunikationsvetenskap.
Studeranderepresentanter finns i alla beredande och beslutande organ.
Prefekter, föreståndare och museichef
Anna Widén – Institutionen för estetiska ämnen
Daniel Andersson – Institutionen för språkstudier
Jonas Nilsson – Institutionen för idé- och samhällsstudier
Karin Ljuslinder – Institutionen för kultur- och medievetenskaper
Katarina Pierre – Bildmuseet
Katrin Holmqvist-Sten – Konsthögskolan
Patrik Lantto – Vaartoe - Centrum för samisk forskning
Stefan Gelfgren – Humlab
Utnämningar och utmärkelser
Till hedersdoktorer vid Humanistiska fakulteten har usetts Jan Sandström, tonsättare och professor vid
Musikhögskolan i Piteå, Luleå tekniska universitet, Jacqueline Van Gent, associate professor i historia vid
University of Western Australia samt Nancy Hornberger, professor vid Graduate School of Education, University of
Pennsylvania.
5
Under året har följande lärare utsetts till excellenta lärare: Erik Lindenius och Lars Samuelsson. Till
meriterade lärare har utsetts: Gerd Aurell, Eric Carlsson, Kalle Grill, Johan Hansson, Tord Larsson, Niclas
Lindström, Elisabeth Raddock, Jacob Stridsman och Berit Åström.
Merja Ellefson, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap har erhållit Humanistiska fakultetens pedagogiska
pris. Hon erhöll priset för en mycket professionell lärarroll och för modet att ständigt prova nya undervisnings-
och examinationsformer, även på kurser med många studenter.
En ny docent har antagits 2018, Glenn Sandström. En halvdag med docentföreläsningar arrangerades.
Ett urval av priser och utmärkelser som tillfallit medarbetare vid Humanistiska fakulteten 2018:
Etnologen Matilda Marshalls avhandling "Hållbarhet till middag: en etnologisk studie om hur miljövänligt ätande
praktiseras i vardagslivet" har prisats med The Baltic University Programme Award.
Kristina Sehlin MacNeil, postdoktor vid Vaartoe – Centrum för samisk forskning, har tilldelats Uppsala
universitets Umeåfonds stipendium.
Marie Rosenius har tilldelats det Flodellska forskningspriset för sin doktorsavhandling i teologi om svenskkyrklig
ecklesiologi där hon studerat millennieskiftets relationsförändringar i Svenska kyrkan.
Christer Nordlund, professor i idéhistoria, har av Kungl. Vetenskapsakademien valts in under klassen för
humaniora och framstående förtjänst om vetenskap.
Erland Mårald, professor i idéhistoria, har valts in i Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.
Peter Sköld, professor i historia och föreståndare för Arktiskt centrum (Arcum), har valts till ny ordförande för
University of the Arctic (UArctic) Board of Governors för den kommande treårsperioden.
6
7
Analys av resultat och bedömning av måluppfyllelse
Långsiktighet möjliggör högt risktagande
För att kunna fortsätta verka i enlighet med den riktning som fakulteten önskar är det avgörande att fakulteten både
attraherar nya kompetenser och behåller redan befintliga. Fakultetens olika forskningsområden har olika
förutsättningar och utmaningar när det gäller att kunna behålla och erhålla nya forskningskompetenser. Frågan
diskuteras systematiskt och regelbundet, både på prefektträffar, i dialoger, i fakultetens kommittéer och i andra
sammanhang. Syftet är att alla anställningar ska vara baserade på långsiktighet, med en trygg bas i forskning.
Fakulteten finansierar 15 ämnesansvariga professorers forskningstid (50 procent) och 16 ej ämnesansvariga
professorers forskningstid (20 procent), har gett medel till 15 docenters arbete med forskningsansökningar (20
procent), och har under 2018 fördelat medel ur fakultetens publiceringsbaserade pott till 13 forskare (30 till 50
procent forskningstid). Vidare har fakulteten anställt 25 doktorander och sju postdoktorer. Fakulteten har under
året sett över sina processer för att om möjligt underlätta och stimulera arbetet med att trygga långsiktighet.
Fakulteten har under ett par år utvecklat sina rekryteringsprocesser, ökat den externa annonseringen samt
förtydligat arbetet med att utforma mer enhetliga och tydliga anställningsprofiler.
Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten
Fakulteten har inga delmål under detta huvudmål.
Samverkan skapar utveckling och stärker kvalitet
Fakulteten har inga delmål under detta huvudmål.
Utbildning för gränslös kunskap
I arbetet med målet att genom ökad kvalitet säkerställa högre genomströmning och brett deltagande valde
fakulteten att arbeta vidare med föregående års delmål. Särskilda satsningar på IKT-stöd var en av strategierna för
breddad rekrytering och brett deltagande, eftersom ungefär hälften av fakultetens registrerade studenter på
grundnivå läser nätkurser. Den typen av distansutbildningar lockar bredare studentgrupper, men riskerar lägre
genomströmning än campuskurser, varför fortsatta satsningar med stöd och kompetensutveckling inom IKT är
relevanta. Ett arbete med jämställdhetsintegrering har inletts för att se över könsfördelningen på fakultetens
utbildningar. När det gäller avancerad nivå följer fakulteten utvecklingen på de magister- och masterprogram som
startat och på de så kallade profilkurserna med forskningsanknytning som bidrar till kvalitet och vetenskaplig
fördjupning. Andelen disputerade lärare är oförändrad (77 procent). Antalet pedagogiskt utnämnda lärare har ökat
markant tack vare satsningar från fakultet och institutioner, så målet om att de ska öka är uppfyllt.
När det gäller målen som rör internationalisering har fakulteten fortsatt arbetet med att se över det egna utbudet i
syfte att ta fram internationella kurser och synliggöra de internationella inslagen i befintligt utbud. Analyser av
utbildningsplanernas skrivningar om internationalisering har gjorts övergripande från centralt håll och mer
fördjupande av fakultetens internationella koordinator. Resultaten av rapporterna visar att fakultetens
utbildningsplaner inte i tillräckligt hög utsträckning skriver fram det arbetet som utförs inom respektive utbildning.
Motsvarande undersökningar har även gjorts kring hållbar utveckling och där var resultatet mer rättvisande, men
beskriver ändå inte allt som har genomförts. Fakultetens dokumentation har brister vad gäller dokumentation av
hur programutbildningarna arbetar med hållbarhet och internationalisering.
Forsknings om spränger gränser
Många mål inom rubriken är uppnådda och de flesta andra ser ut att kunna nås före 2020. Särskilt när det gäller
delmålen kopplade till forskarutbildning har fakulteten goda resultat sedan tidigare. Dessutom vändes den negativa
utvecklingen med krympande forskarutbildning då fler doktorander antogs 2018 än 2016. Fakulteten arbetar dock
vidare med att ytterligare förbättra rekrytering och antagning, samt internationalisering.
Utbildningen på forskarnivå är fortsatt attraktiv och vid den utlysning av 25 doktorandanställningar som gjordes
under 2018 fanns närmare tio behöriga sökanden till varje anställning. I vissa ämnen, där det finns ett stort behov
8
av disputerad personal vid alla lärosäten i Sverige, finns dock fortsatt få sökanden. Tre fjärdedelar av de sökande
till fakultetens doktorandanställningar har sin grundutbildning vid andra lärosäten och av de 25 personer som
anställdes i september 2018 hade åtminstone hälften en examen från annat lärosäte.
Rekryteringsprocesserna har varit i fortsatt fokus under året, dels för att rekryteringar tenderar att ta längre tid och
dels för att det finns ett behov av att anställa fler lärare på flera av fakultetens institutioner och enheter. För
fakulteten är det viktigt att säkerställa att rätt kompetens rekryteras och att det finns personal på plats när de
behövs.
Fakultetens forskare är med i fler internationella samarbeten än tidigare och fakulteten utlyste för fjärde gången
såddmedel för forskare och forskargrupper inom ramen för satsningen på globala utmaningar med fokus på just
internationella ansökningar i internationella forskargrupper, särskilt inom ramen för H2020, men också i en
bredare utlysning.
Fakulteten har under året arbetat aktivt för att öka den externa finansieringen. Bland annat genom satsningar på
forskningstid i anställningen för fakultetens docenter, tid som ska användas för att skriva forskningsansökningar.
Fakulteten har också under 2018 varit mer framgångsrik när det gäller beviljande av externa medel och
sammantaget beviljades forskare vid fakulteten över 65 miljoner kronor från de stora forskningsfinansiärerna i
egenskap av huvudsökande, mer än en fördubbling jämfört med 2017. Ökningen beror inte bara på att projekten
var större, de var också fler.
Det goda och effektiva universitetet
Fakulteten ligger vid 2018 års utgång kvar på samma procentuella andel kvinnor bland sina professorer som tidigare
år. Målsättningen var att nå målet på 35 procent kvinnor vid 2018 års utgång. Anledningen till att målet inte nåtts
är att inga professurer utlyst och endast en befordran har skett.
Under 2018 har fakultetsnämnden inklusive alla dess kommittéer fört en livlig diskussion om implementering av
jämställdhetsintegrering. Alla institutioner och enheter har parallellt fört dessa diskussioner. För att uppnå en jämn
könsfördelning inom professorskåren inom överskådlig tid krävs nu liksom tidigare möjligheten att befordra
professorer.
Arbetsmiljöfrågorna har aktivt diskuterats i samband med återkoppling av medarbetarenkäten inom fakultetens
båda nivåer. Hög arbetsbelastning med medföljande hög stress och sjukskrivningar utgör en av de största farorna
för medarbetarna.
Ett effektivt universitet inför nya system och rutiner i syfte att förtydliga och förenkla arbetsuppgifter. Fakulteten
har tyvärr inte sett någon rationaliseringspotential i nya system och rutiner. När den administrativa bördan ökar
för fakulteten, minskar resurserna för studenterna, och arbetsmiljön för de som ska utföra uppgifterna försämras.
Detta synes vara ett strukturellt problem som kräver en genomlysning på universitetsövergripande nivå.
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Humanistiska fakultetens utbildningsram var i princip oförändrad under 2018, vilket skapat ett stabilt
utbildningsutbud för institutionerna. Fakulteten har år 2018 gett 13 kandidatprogram och sex masterprogram, 363
grundutbildningskurser och 57 kurser på avancerad nivå. Kvalitetsarbetet inom utbildningsområdet har förutom
de årliga aktiviteterna inkluderat studiebarometer och kollegial granskning av merparten av fakultetens
kandidatprogram. Kursvärderingar och kursutvärderingar genomförs på alla fakultetens kurser och publiceras
vanligen via kursens lärplattform och på institutionernas hemsidor.
Ett nytt magisterprogram i medie- och kommunikationsvetenskap har inrättats, liksom två nya huvudområden:
lingvistik på grundnivå och avancerad nivå och kreativt skrivande på grundnivå.
9
Eftersom en stor andel av fakultetens utbud ges via internet, ca 50 procent av studenterna i humaniora läser
nätkurser, och campuskurserna använder någon lärplattform så har fakulteten fortsatt att satsa på
kompetensutveckling i digitalt lärande. Fakultetens IKT-coach har under hösten gett en ny omgång av kursen
Digitala lärandemiljöer som följts av tio lärare vid fakulteten och Humlab har fortsatt med frukostseminarier för
kunskapsutbyte och presentationer av digitala verktyg och pedagogiska nyheter.
Under 2018 har elva lärare fått pedagogiska utnämningar, nio till meriterad och två till excellent lärare. Detta är ett
resultat av föregående års arbete kring pedagogisk meritering på fakultets- och institutionsnivå. Nu har alla
institutioner vid fakulteten minst en meriterad lärare.
Fakulteten har gjort satsningar på extern samverkan genom att utlysa bara medel för externa gästföreläsare och
branschanknutna aktiviteter. Medel har också utlysts till samverkan inom utbildning inom fakulteten i syfte av att
dels stärka samarbeten mellan institutioner och enheter dels skapa innovativa och attraktiva kurser som i en del fall
också får en tydligare branschanknytning. Det gäller exempelvis de utbildningar som skapar projekt tillsammans
med Bildmuseet och Humlab.
Forskning och utbildning på forskarnivå
Humanistiska fakulteten arbetar ständigt med att utveckla forskningen och 2018 har inte varit något undantag. I
många delar ligger fakultetens forskning väl framme, inte minst när det gäller digitaliseringen av humaniora. Här
är Humlab en central och viktig resurs vid fakulteten. Nationella och internationella samarbeten vittnar om att
Humlab är en stark aktör inom digitalisering. Miljöarkeologiska laboratoriet är en viktig nod för den internationella
miljöarkeologiska forskningen och med stöd av Humlab bedrivs forskning inom området digital humaniora.
En stor del av den forskning som bedrivs vid Humanistiska fakulteten har ett stort allmänintresse och därmed blir
fakultetens forskare också en röst i de offentliga samtalen. Närvaron i populärvetenskapliga sammanhang är fortsatt
hög vilket ligger i linje med den direkta kopplingen till samhällsfrågor, fakultetens strategiska satsningar på
samhälleliga utmaningar och inte minst forskningens bidrag till att förstå samhällelig utveckling. Fakulteten
bedriver framgångsrik forskning inom en rad områden och fortsätter att tillämpa en stor öppenhet för
tvärvetenskapliga satsningar inom forskning. Miljöer som exempelvis Umeå Group for Premodern Studies,
Vetenskap, teknik- och miljöhistoria samt Literacyforskning med utbildningsvetenskaplig inriktning fortsätter att
utvecklas. Detta gäller även forskningsgrupperingarna inom Historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, Grön
humaniora och Medicinsk humaniora.
Externa bidrag finansierar en betydande del av fakultetens forskning. Under 2018 har en rad ansökningar gett
utdelning. Från Vetenskapsrådet (VR) har forskare vid Humanistiska fakulteten under året beviljats omkring 55
miljoner kronor i egenskap av huvudsökande: Pelle Snickars (22,7 mkr), Patrik Lantto (13,1 mkr), Maria Levlin (5,9
mkr), Eva Lindgren (4,5 mkr), Anna Sofia Lundgren (4,3 mkr), Henrik Åström Elmersjö (3,6 mkr) och Sofia
Jeppson (1,4 mkr). Från Riksbankens Jubileumsfond har Alf Arvidsson tilldelats 5 mkr. Från Stiftelsen Marcus och
Amalia Wallenbergs minnesfond har Elise Dermineur tilldelats 4,5 mkr. Från Formas har Coppélie Cocq beviljats
3 mkr. Kalle Grill har varit medsökande på ett projekt om artificiell intelligens, som fått 9,5 mkr från Marianne och
Marcus Wallenberg stiftelse. Bredden på beviljade projekt 2018 är stor och speglar den diversifierade
forskningsverksamhet som bedrivs vid fakulteten.
Fakulteten har under året avsatt medel för att docenterna vid fakulteten ska få 20 procent forskningstid som ska
användas till att skriva ansökningar till externa forskningsfinansiärer. Vid institutionerna och på enheterna Vaartoe
– Centrum för samisk forskning och Humlab genomförs också olika arrangemang och seminarier där
forskningsansökningar diskuteras kollegialt i syfte att förbättra möjligheterna att nå goda resultat i olika
utlysningar. Institutionerna har också i olika form utlyst medel för projekt som har som mål att leda till att fler
ansökningar skickas till externa finansiärer. I samarbete med Grants Office har en fakultetsgemensam kick-off för
VR-ansökningar anordnats.
10
Forskarutbildning
Humanistiska fakultetens målsättning är att skapa så gynnsamma förutsättningar som möjligt för
forskarutbildningen. Bland annat har fakulteten periodiserat antagningen av doktorander till vartannat år för att
skapa större uppmärksamhet kring utlysningarna och för att kunna samordna vissa utbildningsinsatser. Alla
doktorander som antas till forskarutbildningen vid Humanistiska fakulteten ska tillhöra en forskarskola. 2018
antogs 25 personer till forskarutbildningen. Fakultetens egen forskarskola, som leds av Virginia Langum och
Kristina Sehlin MacNeil i samarbete med studierektorer för forskarutbildning, utgör en stabiliserande struktur som
tydliggör och ger god stadga åt fakultetens forskarutbildning.
Tillsammans med företagshälsovården (Feelgood) har fakulteten under året genomfört ett projekt som syftar till att
ta fram ett underlag för att förbättra doktorandernas arbets- och prestationsmiljö. Detta arbete resulterade i en
rapport med 20-tal förslag till åtgärder som kommer att diskuteras under 2019. Ett forskarutbildningsnätverk där
fakultetens forskningssamordnare samt studierektorerna för forskarutbildning vid institutionerna ingår har också
skapats under 2018, för att skapa förutsättningar för insatser inom forskarutbildningen även utanför ramen för
forskarskolorna. Inom nätverket anordnas handledarträffar och olika administrativa spörsmål angående
forskarutbildningen diskuteras.
Personal och kompetensförsörjning
Verksamheterna inom ramen för Humanistiska fakulteten är diversifierade, detta blir tydligt även när personal- och
kompetensförsörjningsfrågor diskuteras. Utmaningarna som detta medför har delvis problematiserats i tidigare
verksamhetsberättelser. År 2018 har inte bjudit på undantag, det är utmanande för fakulteten att finna en
gemensam, sammanhållen strategi och hållning för att attrahera, behålla och utveckla personal då verksamheternas
rekryterings- och kompetensbehov och därtill hörande utmaningar skiljer sig stort åt. Dessa utmaningar är i delar
även kopplade till ekonomi. Flera av fakultetens verksamheter har genererat stora myndighetskapital. Värt att lyfta
fram i det sammanhanget är svårrekryterade områden där det kan ta lång tid att tillsätta anställningar även om
ekonomiska förutsättningar finns. Det gäller Institutionen för språkstudier och Institutionen för Estetiska ämnen.
Det är också värt att påminna om att flertalet verksamheter vid fakulteten har svåra år och processer bakom sig.
Flera institutioner och arbetsenheter har omställningsprocesser färskt i minnet. Dessa vidtagna åtgärder har lett till
en ekonomi i balans men samtidigt fått arbetsmiljökonsekvenser där anställda blivit kraftigt negativt påverkade. En
rädsla för att behöva utsätta sig för detta igen är naturlig och i delar har detta också lett till en lägre grad av
risktagande vid rekryteringar där man i större utsträckning än tidigare valt att utlysa tidsbegränsade anställningar.
I nedanstående avsnitt väljer fakulteten att lyfta de största utmaningarna på området från år 2018, flera av dem
känns igen från 2016 och 2017.
Institutionen för språkstudier har många huvudområden på grundnivå och avancerad nivå, varav flera utpräglade
småämnen, något som visar på institutionens bredd. Institutionen har även ansvar för högre utbildning i de
nationella minoritetsspråken samiska och meänkieli; sedan 2014 har man även uppdraget att ge
ämneslärarutbildning i samiska och sedan 2016 motsvarande utbildning i meänkieli. Det är en svår uppgift att
tillgodose att personal och rätt kompetens finns tillhanda för en så bred och i flera fall mycket specialiserad
verksamhet. Institutionen möter därutöver en rad förfrågningar om uppdrag och samarbeten, både internt och
externt och utbildningsbehovet inom flera av institutionens områden är stort och efterfrågat. För flera
ansvarsområden, inte minst de med didaktisk inriktning, är tillgången på kompetens nationellt, och i vissa fall även
internationellt, otillräcklig. Det krävs således både attraktiva anställningsförhållanden och innovativt tänkande
kring samarbete och kompetensutveckling. Institutionen för språkstudier har anställd två adjungerad adjunkter; en
i engelska med didaktisk inriktning och en i speciallärarens verksamhetsområde.
Institutionen för estetiska ämnen befinner sig fortsatt i en generationsväxling. Samtidigt går institutionen igenom
stora strukturella förändringar. Det ställer stora krav både på befintlig personal och på möjligheten att rekrytera
nya medarbetare. Att finna lektorer inom de estetiska ämnena är i princip omöjligt nationellt då traditionen att
kombinera dessa praktiker med akademisk forskning är ung. Här är det avgörande att fortsatt kunna attrahera
adjunkter men även detta blir allt svårare. Flertalet av de potentiella medarbetare som finns är idag verksamma
inom skolan där löneläget för lärare inom bristområden inte går att konkurrera med för institutionen, detta problem
11
delas för övrigt av institutionen för språkstudier. Kan institutionen inte erbjuda villkor som ses som attraktiva blir
kompetensförsörjningen på sikt ytterst besvärlig. Bristen på meriterade forskare är fortsatt en utmaning som
försvårar institutionens försörjning av handledare samtidigt som doktoranderna är centrala för institutionens
återväxt samt för möjligheten att framgångsrikt arbeta med forskningsansökningar.
Konsthögskolan har fortsatt behov av att attrahera och på lämpligt vis kontraktera internationella
praktiker/konstnärer till lärarkåren. Praktikerna har ofta sin bas på annan ort och flygs in till Umeå för att göra
specifika insatser i undervisningen. Lösningen är kostsam och det är dessutom svårt att bygga upp en undervisande
bas lokaliserad i Umeå. Det gör att den fasta lärarkåren är liten och miljön stärks inte heller långsiktigt av denna
rotation av lärare. Utmanande är således att tillgodose behovet av de kompetenser som behövs för att bedriva
undervisningen och samtidigt bygga upp en stark bas i Umeå. Andra kategorier av kompetenser är aktuella för
Konsthögskolan och detta ställer stora krav både på utlysningar och på anställningsformer. Att ha lärare
kontrakterade på detta vis går inte helt i takt med kravet på att utlysa alla anställningar.
Bildmuseet har inga svårigheter att hitta kompetent personal lokalt och nationellt. Men eftersom samtlig personal
vid enheten är teknisk/administrativ personal, har de inget inflytande via fakultetsnämnden eller genom att vara
knutna till fakultetens beredande organ för forskning, undervisning och anställningsfrågor. Detta ställer Bildmuseet
vid sidan av stora delar av fakultetens arbete. Fakulteten ser detta som olyckligt då det försvårar möjligheterna att
knyta fakultetens alla verksamheter närmare varandra och fånga upp allas frågor och perspektiv.
I tillägg till det ovan diskuterade finns det faktorer som fakulteten fortsatt upplever som utmanande för att trygga
en god personal- och kompetensförsörjning. De nya tillämpningarna av regler för utlysning av anställningar som
trädde i kraft under 2016 har bidragit till att det är svårare att få rätt kompetens på plats, särskilt vid sjukdom och
annan frånvaro, med kort varsel. I kombination med detta ska många anställningar sakkunnigprövas vilket också
förlänger processerna. Det finns inom vissa ämnen (exempelvis på Institutionen för språkstudier och Institutionen
för estetiska ämnen) ett behov av att även fortsättningsvis anställa adjunkter trots att en mer restriktiv hållning
tillämpas vid Umeå universitet. En lösning kan vara att adjungera adjunkter för att därmed säkerställa att lärare
med professionsnära kompetens har aktuell erfarenhet att bidra med i undervisningen. Antalet adjungerade
adjunkter har ökat under året vid Institutionen för språkstudier och Institutionen för Estetiska ämnen.
Antal anställda och könsfördelning
Vid Humanistiska fakulteten finns 372 anställda 2018 att jämföra med 356 anställda 2017. Antalet årsarbetskrafter
för 2018 är 331 jämfört med 297 för 2017. Under 2018 avgick fem anställda med pension jämfört med tolv år 2017.
Av de som avgick med pension 2018 var tre professorer, varav två kvinnor, och en lektor - vilket är
befattningskategorier som det tar lång tid att rekrytera. En pensionsavgång återfanns inom teknisk/administrativ
personal. Av fakultetens 331 årsarbetskrafter utgörs 21 procent av doktorander, 56 procent av lärare och forskare
varav 9 procent professorer samt 19 procent av teknisk/administrativ personal, resterande 4 procent utgörs av
arvodister. Antalet disputerade lärare uppgår till 77 procent vilket är en marginell minskning jämfört med 2017. Att
siffran inte är högre beror på att det vid fakulteten finns en rad ämnen där disputerad personal är svår att rekrytera.
Detta gäller för praktiknära ämnen men även för teoretiska ämnen där den totala populationen disputerade lärare
i landet är mycket liten.
Av fakultetens professorer 2018 är 33 procent kvinnor att jämföra med 28 procent 2017. Fakulteten hade valt att i
sin kompetensförsörjningsplan och verksamhetsplan för 2018 formulera ett mål om att minst 35 procent av
fakultetens professor ska vara kvinnor vid utgången av 2018. Rektor har befordrat en kvinnlig lektor vid fakulteten till
professor under 2018. Fakulteten har också många välkvalificerade kvinnliga docenter vilket kan utgöra en god
möjlighet till att ytterligare kvinnliga lektorer kan komma att befordras till professorer. Förhoppningen är också att
genom ett systematiskt och medvetet arbete i samband med pensionsavgångar bland professorer och därtill
kommande nyrekryteringar ytterligare öka andelen kvinnor som professorer. Fakulteten har för närvarande två
professurer utlysta. De befattningskategorier som idag har snedast könsfördelning är teknisk personal där hela 79
procent utgörs av män och administrativ personal där 80 procent är kvinnor. Bland forskande och undervisande
personal utgörs 53 procent av kvinnor och 47 procent av män. Även om Umeå universitets uttalade mål är att nå en
12
jämnare könsfördelning bland professorer strävar Humanistiska fakulteten efter en jämnare könsfördelning inom
samtliga befattningskategorier.
Lärare, forskare och teknisk/administrativ personal
Den största delen av fakultetens personal utgörs av lektorer. Antalet anställda lektorer har legat ganska oförändrat
mellan åren 2012-2015 med i snitt 120 anställda. Under 2016 sjönk antalet till 113 anställda och under 2018 var
antalet 112 anställda. Ett viktigt led i strategisk kompetensförsörjning är att behålla befintlig personal och ett sätt
att nå det målet är att erbjuda de anställda goda och attraktiva arbetsförhållanden. Vid fakulteten har antalet
forskare minskat från tolv anställda 2017 till tio anställda under 2018.
Gruppen administrativ personal utgörs 2018 av 59 personer fördelat på 18 olika befattningar medan gruppen
teknisk personal utgörs av 19 personer fördelat på sju befattningar. Fördelningen mellan dessa administrativa
kategorier är även den relativt oförändrad över åren 2014-2018. Under 2018 har fakulteten sett en fortsatt ökning i
de administrativa arbetsuppgifterna, inte minst i arbetet med rekryteringar och personalrelaterade frågor. Detta gör
att den upplevda stressnivån har ökat markant bland denna grupp anställda, något som fakulteten ser som
bekymmersamt. Detta styrks även i den enkätundersökning som genomförts av Umeå universitet inom ramen för
den pågående HR-översynen. I väntan på att ett beslut fattas om hur universitetets HR- organisation ska vara
utformad samt hur arbetsuppgifterna ska fördelas mellan de olika nivåerna, utlyste fakulteten en tidsbegränsad
anställning som personaladministratör under 2018. Detta för att trygga en rimlig arbetsbörda och en god
arbetsmiljö för de anställda som arbetar med HR-relaterade frågor vid fakulteten.
Arbetsmiljö
Under 2018 genomfördes en medarbetarundersökning vid Umeå universitet. Humanistiska fakultetens
svarsfrekvens var 86 procent vilket kan betraktas som en relativt stor ökning jämfört med 2014 där svarsfrekvensen
var 77 procent. Alla frågor är inte möjliga att jämföra mellan åren eftersom vissa frågor är borttagna medan andra
har lagts till. Sammanfattningsvis ligger fakultetens resultat på samtliga huvudområden (arbetsklimat, ledarskap
organisation, visioner och mål) lägre än universitetet totalt. Särskilt inom huvudområdet arbetsklimat (frågor om
arbetsmängd och återhämtning) har resultaten försämrats betydligt i jämförelse med 2014 och där kategorin
universitetslektorer uppvisar de lägsta resultaten. Prefekter och chefer är också en grupp som uppvisar lägre
resultat inom huvudområdet arbetsklimat än genomsnittet på fakultetsnivå. Gällande skillnader mellan män och
kvinnor på hela fakulteten, har kvinnor på tre huvudområden av fyra lägre resultat än män.
Resultaten från medarbetarenkäten samt det fortsatta arbetet med åtgärder, har diskuterats på prefektträffar samt
på två separata möten inom ramen för facklig samverkansgrupp där alla prefekter och chefer har deltagit.
Utifrån den upplevt höga arbetsbelastningen på fakulteten, särskilt bland prefekter och chefer, anordnade
fakulteten i samarbete med Feelgood, ett seminarium med fokus på organisatoriska och sociala faktorers betydelse
för upplevd arbetsbelastning. Målgruppen var prefekter och chefer där syftet var att utbyta erfarenheter och hitta
verktyg för att hantera ohälsosam arbetsbelastning.
Under 2019 kommer fakulteten med hjälp av Feelgood, att inleda arbetet med att genomföra en
arbetsmiljöundersökning med inriktning mot upplevd hög arbetsbelastning bland fakultetens lektorer. Fakulteten
kommer även att arbeta med att utreda vilka aktiviteter/åtgärder som är nödvändiga för att minska
arbetsbelastningen för varje prefekt/chef. Andra viktiga åtgärder är ett fortsatt arbete med att utveckla verktyg
såsom mallar, handläggningsordningar och lathundar som hjälp till chefer och administrativt stöd gällande
anställningsärenden.
Genom åren har flera undersökningar genomförts som samtliga visat på att doktorander inom Humanistiska
fakulteten upplever en hög arbetsbelastning och risk för ohälsa. Under 2018 utfördes därför i samarbete med
Feelgood en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer och workshopar i syfte att kartlägga doktorandernas
arbetsmiljö och ta fram ett beslutsunderlag vilket ska möjliggöra beslut om ytterligare åtgärder mot en frisk och
produktiv doktorandmiljö. Undersökningen har utmynnat i en rapport där sex åtgärdsområden har identifierats
13
och förslag på möjliga åtgärder presenteras. Åtgärdsförslagen kommer att diskuteras och resultera i ett antal
åtgärder vilka implementeras med början under 2019.
Samtliga institutioner och enheter vid Humanistiska fakulteten har upprättat handlingsplaner för arbetsmiljö- och
lika villkor. Genomgående har alla institutioner och enheter lyft fram hög arbetsbelastning som en riskfaktor och
utarbetat förslag på åtgärder och aktiviteter i syfte att minska den ohälsosamma arbetsbelastningen.
Lika villkor
Arbetet med lika villkorsfrågor har diskuterats frekvent vid fakulteten under hösten. Diskussionerna resulterade i
beslutet att lyfta frågan och likställa den med andra av fakultetens kommittéers frågor. Fakulteten har på olika vis
synliggjort lika villkorsarbetet, inte minst i de egna styrdokumenten för 2018 som arbetades fram under hösten
2017. Detta är viktiga frågor som fakulteten önskar ska genomsyra arbetsgivarpolitiken vid universitetet generellt
och vid fakulteten specifikt.
Intern styrning och kontroll
I samband med att riskanalysen för 2019 upprättas följdes de riskområden som ingår i riskanalysen för 2018 upp.
Eftersom riskanalysen och checklistan för intern styrning och kontroll behandlar samma riskområden följs
riskanalysen upp genom att varje institution får bedöma och kommentera checklistan för intern styrning och
kontroll. Både institutionernas bedömningar och fakultetens samlade bedömning behandlas i budgetkommittén
innan de går vidare till fakultetsnämnden. Om fakultetsnämnden eller fakultetsledningen skulle finna anledning att
oroa sig för något riskområde vidtar den åtgärder, via budgetkommittén eller på annat sätt. Under 2018 föranleddes
inte uppföljningen av riskområden någon åtgärd.
Särskilda prioriteringar
Jämställdhetsintegrering är en fråga som Humanistiska fakulteten valt att lyfta i den egna verksamheten då
fakulteten ser den som viktig. Fakultetsledningen inledde arbetet med att besöka alla fakultetens kommittéer under
tidig höst för att informera om regeringsuppdraget, om Umeå universitets handlingsplan samt för att ge respektive
kommitté i uppdrag att inom ramen för sitt ansvarsområde diskutera, kartlägga och förslå vilka insatser fakulteten
kan göra för att motverka ojämställdhet. I mitten av november samlade fakultetsledningen samtliga ordföranden
och handläggare i fakultetens kommittéer till ett gemensamt möte. Utöver att varje kommitté redogjorde för hur
diskussionerna om och arbetet med jämställdhetsintegrering fortlöpt identifierades även processer där flera
kommittéer är involverade. Dessa processer bör kartläggas vidare för att se var jämställdhetsaspekten bäst beaktas
och för att säkerställa att den inte faller mellan stolarna.
Jämställdhetsintegrering har även inkorporerats i fakultetens verksamhetsplan för 2019 där delmål att arbeta med
jämställdhetsintegrering angetts som obligatoriska för fakultetens institutioner och enheter. Vidare har en av
aktiviteterna i fakultetens handlingsplan för arbetsmiljö och lika villkor fokus på jämställdhetsintegrering på såväl
institutions- som fakultetsnivå.
Övrigt
Internationaliseringsarbete: För att alla studenter på samtliga nivåer ska få internationella perspektiv i sin
utbildning krävs internationalisering på hemmaplan. I praktiken innebär det att ett internationellt perspektiv ska
utgöra en integrerad del i undervisning och utbildningsplaner. En översyn av såväl verksamhetsplaner som
utbildningsplaner genomfördes under året och visade att internationaliseringsperspektivet i våra
utbildningsprogram inte skrivs fram, med några få undantag. Detta är något som utbildningsansvariga inom
fakulteten får beakta vid kommande revideringar av utbildningsplaner och vid utformandet av mallar för
verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser.
Fakulteten anordnade två informationsträffar (en på hösten och en på våren) för våra studenter om vilka
möjligheter som finns för utbytesstudier och utlandspraktik. Vid träffarna medverkade studenter med
14
utbyteserfarenhet liksom representanter från International Office och centrala studievägledningen. Förutom
information om de utbytesavtal som finns och om hur själva ansökningsförfarandet för utbyte går till, fick
studenterna även lära sig hur utbytesstudier kan vara meriterande för kommande yrkeskarriär. Något som
uppmärksammades vid träffarna var dock att det kan vara svårt att sätta ord på meriteringsvärdet av utbytesstudier.
Som en följd av det har dekanen bestämt att medel avsätts för att erbjuda särskild karriärvägledning via Externa
relationer för de studenter som väljer att studera eller praktisera utomlands. Fakulteten har vidare påbörjat ett mer
långsiktigt arbete för att öka mobiliteten hos våra studenter. För att skapa nya attraktiva utbytesavtal, eller bredda
befintliga attraktiva utbytesavtal ämnesmässigt, krävs att fakulteten kan erbjuda fler kurser på engelska, även på
grundnivå. Detta framkom tydligt under en studieresa till våra irländska partneruniversitet som genomfördes under
våren och som syftade till att bredda våra befintliga avtal till att omfatta fler ämnen. Beslut om särskilda
utvecklingsmedel för att skapa ett bredare kursutbud på engelska har också tagits efter några initiala
planeringsträffar under ledning av fakultetens utbildningsledare.
Samverkan utgör en mycket viktig del av fakultetens verksamhet. Fakultetens forskare och lärare bedriver en
omfattande samverkan med det omgivande samhället. Forskare har under året samverkat med en mängd lokala och
nationella aktörer, som exempelvis en rad aktörer inom offentlig sektor offentlig sektor, museer och föreningar.
Samverkan sker i form av forskningsinformation och deltagande i offentliga diskussioner, men även genom
rådgivning, föredrag och inom befintliga forskningsprojekt. Inte minst bör fakultetens medarbetares deltagande
som återkommande krönike- och kulturrecensionsförfattare i dagstidningar nämnas. Genom Miljöarkeologiska
laboratoriets uppdragsverksamhet har en omfattande samverkan med nationella och internationella aktörer utanför
universitetet också genomförts.
Samtliga kandidatprogram vid Humanistiska fakulteten ger studenterna möjlighet till praktik/VFU. Bransch- eller
programråd har inrättats där externa ledamöter finns med och deltar i utvecklingsarbetet. Flertalet program har
arrangerat studieresor, nationellt och internationellt, med bransch- och samverkansinslag. Särskilda medel
möjliggjorde insatser av externa gästföreläsare med branschanknytning på ett antal utbildningar, studieresor, och
särskilda satsningar på arbetsmarknadsdagar med alumner, forskare och yrkesverksamma utanför universitetet.
Konsthögskolans studenter deltar i det internationella nätverket som ger workshops och kortkurser för studenter.
Flera studenter från Konsthögskolan har under året deltagit i nätverkets aktiviteter. Konsthögskolan har även
genomfört exkursioner med studenter till Biennalen i Riga, Biennalen i Aten samt Luleå Biennalen. Konsthögskolan
har aktivt utbyte inom ERASMUS-programmet för både studenter och lärare.
Exempel på andra viktiga samverkansinsatser är de samarbeten fakulteten har med yrkesverksamma lärare i
regionen som deltar i lärarutbildningskurser och Institutionen för estetiska ämnens mycket nära samverkan med
Piteå kommun och en mängd andra universitet och högskolor. Estetiska ämnen har under året varit aktiv inom
ramen för Kulturskoleklivet i syfte att utveckla utbildningar för kulturskolans lärare för att stärka och bredda den
kommunala kulturskolans verksamhet.
Bildmuseets verksamhet fortsätter att utgöra en brygga mellan konst och vetenskap genom internationellt
kvalitativa och uppmärksammade utställningar som kombineras med föreläsningsserier där forskare från Umeå
universitet och andra lärosäten håller offentliga föreläsningar för en bred och intresserad offentlig publik.
Utställningsverksamheten kombineras i stort sett varje vecka med offentliga visningar och museiguider som bidrar
med personliga visningar, samt möjligheter för Umeå kommuns skolor att erhålla anpassade visningar av särskilda
museipedagoger. Art Friday, med visningar av utställningarna på kvällstid kombinerat med andra program, har
fortsatt under hela året. Alla öppningar av utställningar förläggs till dessa tillfällen och tillströmningen har ofta
mycket stor och inneburit att besökare har tvingats stå i kö för att kunna delta.
Fakultet/motsvarande:
BEDÖMNING AV FÖRÄNDRING JÄMFÖRT MED ÅR 2017
Når vi
huvudmålet?Delmål
Delmålet är
obligatoriskt
Når vi
delmålet?
Förändring
jämfört med 2017
1.1.
1.1.1
Universitetet erbjuder internationellt konkurrenskraftiga
anställningar och tydliga karriärvägar där de anställdas kompetens
tillvaratas och kontinuerligt stärks. Nej
1.2.
1.2.1
Universitetets campusområden främjar möten, kunskapsutbyte och
samarbeten mellan anställda, studenter och externa
samverkanspartner. Nej
1.2.
1.3.1
Universitetet har ett innovationsstödssystem som stödjer alla
vetenskapsområden. Nej
1.3.2
Samverkansinslagen i universitetets utbildningar stödjer
programmens utveckling samt studenternas lärande och övergång
till arbetslivet. Nej
Umeå universitet 2020 ‒ vision och mål
Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap
Huvudmålet/delmålet är inte aktuellt för verksamheten
Långsiktighet möjliggör högt risktagande
Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten
Humanistiska fakulteten
Huvudmålet/delmålet bör kunna nås inom den utsatta tidsramen
(2020) om nuvarande förhållande säkerställs och fattade beslut
genomförs i väsentliga delar
Huvudmålet/delmålet är möjligt att nå inom tidsramen (2020) men
ytterligare förändringar/åtgärder krävs
Huvudmålet/delmålet är mycket svårt att nå i tillräcklig
grad/utsträckning inom den utsatta tidsramen (2020)
Uppföljning av huvudmål och delmål (gråmarkerade celler ifylls ej)Resultat som uppnåtts ska kortfattat analyseras och redovisas i verksamhetsberättelsen, liksom bedömningar av måluppfyllelse för de övergripande huvudmålen
(se anvisningar för uppföljning av verksamhetsåret 2018, dnr FS 1.3.1-1793-18)
BEDÖMNING FÖR MÅLUPPFYLLELSE ÅR 2018
Måluppfyllelsen har ökat jämfört med föregående år
Måluppfyllelsen har inte förändrats jämfört med föregående år
Måluppfyllelsen har minskat jämfört med föregående år
Målet mättes inte föregående år
Huvudmål Uppnådda resultat per 31/12 2018
Humanistiska fakulteten tillämpar universitets anställningsordning som anger en tydlig karriärväg
från doktorand till professor. Anställda har möjlighet att erhålla forskningsmedel och delta i
kurser för forskare på olika nivåer (ReAL-programmet). Vid de tillfällen där vi utlyser
anställningarna internationellt får vi ett gott internationellt söktryck. Fakulteten har satsat medel
på att utlysa postdoktoranställningar.
Kreativa miljöer stimulerar till dynamiska möten
2.
2.1Med ökad kvalitet säkerställa högre genomströmning och brett
deltagande. Ja
2.2Studenter på samtliga nivåer får internationella perspektiv i sin
utbildning. Ja
3.
3.1Universitetets andel av nationella och internationella externa medel
har ökat. Ja
3.2Universitetet har ett system för att identifiera, prioritera och
utveckla forskningsstödjande infrastruktur. Nej
3.3 Universitetet har en attraktiv utbildning på forskarnivå. Ja
4.
4.1
Universitetet är en arbetsplats där mångfald ses som en tillgång och
där jämställdhet integreras i verksamhetens planering, beslut och
genomförande. Ja
4.2
Universitetet är en arbetsplats där medarbetarnas och studenternas
hälsa är i fokus. Ja
4.3
Universitetet har ett ledar- och chefskap som främjar och driver
utveckling. Nej
4.4 Universitetet arbetar för hållbar utveckling. Ja
Det goda och effektiva universitetet
Utbildning för gränslös kunskap
Forskning som spränger gränser
Fakulteten har fortsatt arbeta med kvalitetssystemet för att i dialog med instititonerna
vidareutveckla fakultetens utbildningar. Andelen studenter på avancerad nivå når nästan upp till
målen. Utbudet på avancerad nivå har kompletterats med program och kurser vilket kan öka
andelen innan 2020. Andelen disputerade lärare är på samma nivå och antalet pedagogiskt
utnämnda lärare har ökat. Fakulteten har arbetat med målet om att alla med läraranställning ska
ha både forskning och undervisning i sin anställning.
Fakulteten har genomfört en analys av internationaliseringsinslag i programutbildningarna, vilken
visar på utvecklingsmöjligheter främst vad gäller synliggörandet av det som redan görs.
Fortfarande är antalet inresande studenter fler än antalet utresande. Kartläggning av
internationella utbyten i vidare mening är påbörjad.
Fakulteten har initierat ett arbete gällande forskningsinfrastruktur och arbetet med att identifiera
forskningsinfrastukturer. Arbetet med att utveckla forskningsinfrastrukturer är pågående.
Fakulteten har en kommitté för lika villkor med ett tydligt uppdrag för alla varianter av
likabehandlingsfrågor. Fakulteten har påbörjat ett systematiskt arbete med
jämställdhetsintegrering. Avvikelser från likabehandlingsnormen hanteras av respektive nivå.
Flera anställningar har varit utlysta på engelska och ett flertal rekryteringar av internationella
medarbetare har skett.
Fakulteten arbetar med en mängd åtgärder som på sikt ska öka intäkterna av externa medel.
Dessa åtgärder, bland annat särskilt avsatt tid för docenter att använda för att söka externa
medel, kommer inte att kunna utvärdera förrän tidigast 2019. Redan nu kan vi dock se att
beviljade medel hos VR ökade markant i 2018 års utlysning och samtidigt ligger beviljade medel
på ungefär samma nivå hos övriga stora forskningsfinansiärer (Forte, Formas, RJ och Wallenberg).
Fakulteten har vänt utvecklingen och antog i år fler doktorander än vid utlysningen 2016 (humfak
utlyser i princip endast doktorandanställningar jämna år). Under 2018 antogs 25 nya doktorander
i 14 olika ämnen. Söktrycket var överlag högt, med närmare 10 behöriga sökanden per
anställning. Ungefär tre fjärdedelar av de sökande hade sin grundutbildning från annat lärosäte.
Medarbetarnas och studenters hälsa står i fokus i arbetsmiljöarbetet. Prefekter och chefer vid
institutioner och enheter har stöd av fakultetskansliet i arbetet. Medarbetares och studenters
hälsa ägnas stor uppnmärksamhet. Trots ökade insaster på området upplever fler anställda och
fler studenter ohälsa i sin vardag än tidigare.
I hållbar utveckling ingår ett klimarneutralt hanterande av hela arbetslivet. Det målet har inte
uppnåtts. Fakulteten har tagit ett litet steg i arbetet för hållbar utveckling genom att under året
inrätta ett utbildningsprogram med särskild inriktning mot demokrati och hållbarhet,
Programmet för civilt arbete.