1

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Estetisk-filosofiska Fakulteten

Johanna Sander

Hamlet på motorcyklar

En komparativ analys av TV-serien Sons of Anarchy

och Shakespeares drama Hamlet

Hamlet on bikes

A comparative analysis of the television series Sons of Anarchy and

Shakespeare’s tragedy Hamlet

Filmvetenskap

C-Uppsats

Datum/Termin: HT2010

Handledare: Patrik Sjöberg

Examinator: John Sundholm

Abstract

In 2008 Fox first aired its hit show Sons of Anarchy, a drama series about a Californian

motorcycle club. The main thrust is about the club’s vice-president and his struggle to find his

place in a life of violence. According to creator Kurt Sutter the series is partly based on

Shakespeare’s 16th century drama Hamlet - Prince of Denmark, which causes the show to

often be referred to as ”Hamlet on Harleys”.

Focusing on the first two seasons of the series, this essay looks into the relationship between

the two works of art. Asking how the inspiration of the play is reflected in the television

series, it compares the stories’ main themes and motives with help of the actantial model, as

well as the different characters and their relationships with each other. A major motive in both

pieces being vengeance and violence, the last chapter of the analysis looks into those themes

and their importance for the main character.

The series uses Shakespeare´s play as an inspiration and an underlying superstructure, there

are remarkable similarities in these seemingly completely different stories. The characters are

the main driving force of both tales, and the greatest link between the works consists in them

trying to expose the workings of the human mind and their study of human behavior and

relationships.

Innehållsförteckning

1) Introduktion ......................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund…………………………………………………………………………………………1

1.2 Syfte……………………………………………………………………………………………....1

1.3 Frågeställning.................................................................................................................................1

1.4 Material och avgränsning...............................................................................................................2

1.5 Metod .............................................................................................................................................2

2) Bakgrund .............................................................................................................................. 5

2.1 Narratologi......................................................................................................................................5

2.2 Adaption..........................................................................................................................................6

2.3 Serier och TV-berättande................................................................................................................8

2.4 Frågor och problem, ytterligare avgränsning ...............................................................................10

3) Presentation av analysobjekten.........................................................................................12

3.1 Hamlet – innehåll...........................................................................................................................12

3.2 Sons of Anarchy – innehåll...........................................................................................................12

3.3 Sons of Anarchy och Hamlet-allegorin i media............................................................................14

4) Analys...................................................................................................................................17

4.1 Del 1- Teman och motiv................................................................................................................19

4.2 Del 2 - Karaktärerna.......................................................................................................................25

4.2.1 Jackson ”Jax” Teller/Hamlet..................................................................................26

4.2.2 Clay Morrow/Claudius...........................................................................................29

4.2.3 Gemma Teller-Morrow/Gertrude….......................................................................30

4.2.4 John Tellers manuskript/Hamlets faders vålnad....................................................32

4.2.5 Tara och Wendy/ Ofelia.........................................................................................33

4.2.6 Tig/Polonius..........................................................................................................33

4.2.7 Opie och Piney Winston/Horatio..........................................................................34

4.3 Del 3 - Våld och hämnd ...............................................................................................................35

5) Slutsats………………………………………...…………………………….....…...……..40

6) Källförteckning

1

1) Introduktion

1.1 Bakgrund

Sons of Anarchy är en amerikansk TV-serie som startade 2008 och är idag den amerikanska

TV-kanalen Fox mest framgångsrika TV-serie någonsin.1 Enligt Kurt Sutter som skriver

serien är den baserad på Shakespeares Hamlet.2 I media refereras den ofta till som ”Hamlet on

bikes/Harleys”.3 Sutter själv ger inga noggrannare uppgifter på vad som speglar Hamlet i hans

serie. Under Sutters penna möts två motsatser till ett episkt TV-drama som verkligen drar med

tittaren; Sons of Anarchy handlar om en motorcykelklubb, medlemmarnas broderskap och liv

som laglösa med fokus på Jax som kämpar för att hitta en balans i sitt liv mellan att vara

nybliven pappa och hans inblandning i det laglösa motorcykelgänget, han slits mellan lojalitet

och tvivel.

1.2 Syfte

Syftet med detta arbete är att jämföra Shakespeares drama Hamlet och TV-serien Sons of

Anarchy för att undersöka relationen mellan verken; ta reda på att och hur TV-serien bygger

på detta klassiska drama, på vilka sätt influenserna faktiskt visas i serien; detta genom att

undersöka vilka karaktärer och hur relationerna mellan dem relaterar till Shakespeares

klassiker, samt se över hämndens och därmed våldets roll som ett tydligt framträdande drag i

båda verk och dess betydelse för protagonisten.

1.3 Frågeställning

Påvisar Sons of Anarchy inspiration från Hamlet? Finns det likheter i generella drag av teman

och motiv? Vilka karaktärer och relationerna mellan dem liknar varandra i verken? Är det

deras mål eller deras roll i förhållande till protagonisten som är liknande? Vilken betydelse

har våldet i verken, vilken betydelse har den för protagonisten?

1 Fxnetworks Sons of Anarchy: FX orders fourth season of its hit drama Sons of Anarchy,

http://www.facebook.com/notes/sons-of-anarchy/fx-orders-fourth-season-of-its-hit-drama-sons-of-anarchy/440876547053 2010-10-08, hämtat 2010-11-15 2 McKee, Ryan: Sons of Anarchy: 5 Things You Didn´t Know,

http://www.askmen.com/feeder/askmenRSS_article_print_2006.php?ID=http://...nt/special_feature_400/406_sons-of-anarchy-5-things-you-didnt-know.html 2010-09-02, hämtat 2010-10-03 3 Carpenter, Susan: Hamlet on a Harley? Sons of Anarchy lets it ride, Denver Post,

http://www.denverpost.com/entertainment/ci_10829792 2008-28-10 (OCH) Carpenter Susan: Think Hamlet on Harleys, L.A. Times, http://articles.latimes.com/2008/oct/26/entertainment/ca-sonsofanarchy26; 2008-10-26, hämtat 2010-09-02

2

1.4 Material och avgränsning

För att genomföra den jämförande analysen av verken kommer jag att använda de svenska

DVD-utgåvorna av de första två säsongerna Sons of Anarchy (då det bara är dessa som är

avslutade och tillgängliga på DVD), samt Shakespeares Hamlet i svensk översättning av Britt

G. Hallqvist. För en närmare undersökning av våld- och hämndmotivet i verken valde jag

pilotavsnittet av Sons of Anarchy som exempel då den enligt min åsikt bäst speglar hela

berättelsens hämndfulla stämning och innehåller bra exempel på flera berättelsetrådar bredvid

varandra som alla kretsar kring hämnden.

Dessutom vill jag hänvisa till att det även finns en kontextuell problematik (hög- vs lågkultur,

olika medier, historiska omständigheter etc.) som jag dock tyvärr inte har utrymme att

behandla, därför begränsar jag mig till en innehållsmässig analys. Jag kommer att närmare gå

in på detta i kapitel 2.4: Frågor och problem, ytterligare avgränsning.

1.5 Metod

För att uppnå syftet kommer jag att utföra en kvalitativ komparationsanalys av intertextuella

likheter av verken. Som utgångspunkt tänker jag använda mig av Algridas J. Greimas

aktantmodell, denna förenklar hittandet av motiv och teman i berättande verk och ger därmed

en utgångspunkt som likställer verken på en innehållsmässig nivå. Skillnaderna i medierna de

berättas igenom gör det nödvändigt att hitta en likartad uppbyggnad för beskrivningen av

verken. Denna utgångspunkt genererar ett enkelt sätt att jämföra strukturer och grundmönster

i berättelserna. Aktantmodellen förklaras förenklat på följande sätt: ett subjekt har ett projekt,

att uppnå ett objekt, och stöter på konflikt. Subjektet har medhjälpare och motståndare4:

AVSÄNDARE OBJEKT MOTTAGARE kommunikationsaxeln

| ^ | projektaxeln

HJÄLPARE SUBJEKT MOTSTÅNDARE konfliktaxeln5

Aktantmodellen går alltid att fylla i med flera möjligheter. I vissa fall är huvudmotiven

tydligare och enklare att hitta, exempelvis kan också samma karaktär dyka upp på flera

ställen. Generellt börjar man fylla i modellen genom att först hitta subjektet, ”It is important

from the very beginning, to decide who the dramatic subject (protagonist) is, as it is through

4 Gripsrud, Jostein: Mediekultur och mediesamhälle, andra upplagan fjärde tryckningen, översättning: Sten Andersson,

Daidalos, Uddevalla, 2002, sida 249 5 Gripsrud, Jostein: Mediekultur och mediesamhälle, andra upplagan fjärde tryckningen, översättning: Sten Andersson,

Daidalos, Uddevalla, 2002, sida 249

3

this role that we determine the dramatic aim, thus indicating the central thrust of the film.”6

Härmed bestäms alltså även projektaxeln och därmed till stor del hela berättelsens

målsättning, vilket ger modellen mest användbarhet när det gäller undersökningen av

karaktärsdrivna berättelser. Med utgångspunkt i detta blir det möjligt att se vem eller vad som

hjälper eller försvårar för subjektet. Men som sagt finns det ofta flera möjligheter, det kan

vara otydligt vem som är huvudkaraktären, den kanske har flera mål, en hjälpare vänder sig

till att bli en motståndare eller tvärtom. Det finns många sådana möjligheter som kan försvåra

hittandet av det egentliga motivet, trots eller just genom detta är aktantmodellen ett utmärkt

sätt att hitta motivet, genom det att den presenterar ett komplex händelseförlopp på ett

förenklat sätt och därmed ger möjlighet till att hitta grunden i en berättelse. Den ger en

överblick av vad som egentligen försiggår i berättelsen.

På så sätt kan man använda modellen för att analysera fram berättelsens tema. Den

konkreta framställningen av situationer och personer kallas ofta berättelsens motiv.

Den mer abstrakta eller generella bestämningen av vad berättelsen egentligen

handlar om hänför sig till berättelsens tema. Motivet befinner sig på berättelsens

manifesta nivå – det synliga, uppenbara och konkreta – medan temat befinner sig

på berättelsens latenta nivå, det bakomliggande, det mer abstrakta och det som inte

direkt uttrycks. För att man ska kunna vaska fram detta krävs någon form av

analys.7

Aktantmodellen tas även upp i Bob Foss Narrative Technique and Dramaturgy in film and

television där han dock skriver att modellen skapades av dansken Ingolf Gabold8, han nämner

inte 1960-tals strukturalisten Greimas (som var ett centralt namn i utvecklingen av den

strukturalistiska narratologin i Frankrike). I min efterforskning hittade jag en internetsida om

teoretisk semiotik som även innehåller en artikel av Professor Louis Hébert från Université du

Québec à Rimouski om aktantmodellen. Han nämner tydligt Greimas som dess upphovsman

med grund i Vladimir Propps teorier.9 Likaså på den danska sidan Eventyranalyse.dk

10 och

på flera olikspråkiga wikipediainlägg nämns Greimas som aktantmodellens upphovsman. Jag

kunde däremot inte hitta något som binder ihop Gabold och aktantmodellen.

6 Foss, Bob: Narrative Technique and Dramaturgy in Film and Television, SVT Training, Stockholm, 1992, sida 142

7 Gripsrud, Jostein: Mediekultur och mediesamhälle, andra upplagan fjärde tryckningen, översättning: Sten Andersson,

Daidalos, Uddevalla, 2002, sida 250 8 Foss, Bob: Narrative Technique and Dramaturgy in Film and Television, SVT Training, Stockholm, 1992, sida 142

9 Hébert, Louis: The Actantial Model, Université du Québec à Rimouski, Signo – Theoretical semiotics on the web,

http://www.signosemio.com/greimas/a_greimas.asp, 2006, hämtat 2010-11-21 10

Kob Bogen: Aktantmodellen, Eventyranalys, http://www.eventyranalyse.dk/Eventyrets%20aktantmodel.htm, 2007-06-03,

hämtat 2010-11-21

4

Jag valde att genomföra en komparativ analys av två till synes vitt skilda verk för att se

sambanden mellan berättelserna. I Uppdrag: Forskning kapitel 6: Det teoriutvecklande

projektet skriver Sven-Åke Lindgren: ”I forskningssammanhang är komparation en analytisk

operation som härrör från Stuart Mills ´kongruensmetod´ (method of agreement) för att

särskilja en avgörande likhet mellan fall som i övrigt kännetecknas av olikheter […]”11

I den kvalitativa textanalysen avser man att på grundligt sätt läsa en specifik text där hänsyn

måste tas till delarna, helhet samt den kontext vari den ingår. Den komparativa metoden

innebär att man jämför olika texter med varandra. Till min jämförelse måste jag utöka denna

definition till att ”text” också kan vara en annan form av berättelse, så som film, vilket gör att

de valda verken kan ”läsas” på likartat sätt. Jämförelsen riktar sig alltså till två berättande

verk utan att till en början ta hänsyn till att dessa berättas genom två olika medium. För att

kunna utelämna skillnaden mellan det endimensionella mediet som boken är och det

audiovisuella som televisionen är utgår jag ifrån båda verkens status som berättelse; och

eftersom en berättelse i grunden är en tankeform kan den framställas genom vilket

uttrycksmaterial som helst.12

I sin bok Mediekultur och mediesamhälle utgår Jostein Gripsrud

bland annat ifrån David Bordwell och Kristin Thompsons definition av att en berättelse är ”en

kedja av händelser, förbundna genom ett orsak-verkan-förhållande, som utspelar sig i rum och

tid”, för att sedan hitta sin egen definition: ”En berättelse är en framställning av ett mänskligt

(eller människoliknande) subjekt som har ett projekt (vilja, önskan, begär) och som

genomlever en kausal kedja av sammanhängande händelser.”13

En definition som är i enlighet

med aktantmodellen, som använder samma byggstenar.

11

Lindgren, Sven-Åke: Uppdrag Forskning, Liber, Malmö, 2008, sida 127 12

Gripsrud, Jostein: Mediekultur och mediesamhälle, andra upplagan fjärde tryckningen, översättning: Sten Andersson,

Daidalos, Uddevalla, 2002, sida 238 13

Gripsrud, Jostein: Mediekultur och mediesamhälle, andra upplagan fjärde tryckningen, översättning: Sten Andersson, Daidalos, Uddevalla, 2002, sida 236

5

2) Bakgrund

2.1 Narratologi

Narrativteorin eller narratologin (läran om berättelser) undersöker, teoretiserar och

systematiserar mekanismerna och dynamiken i filmens berättande. Det finns två teoretiska

positioner på narrativteorin, det skiljs mellan en (neo)formalistisk skola och en

(post)strukturalistisk tendens. Skillnaderna mellan de två förtydligas i Elsaesser och Hageners

bok Film Theory – an introduction through the senses på följande sätt: ”Neoformalist and

cognitive theories of narration tend to emphasize rational-choice scenarios and logical

information processing, while post-structuralist and deconstructive approaches focus on the

instability of meaning. The former believes in a fair and free relationship between spectator

and text, the latter is rather more interested in power structures and unconscious processes.”14

För neoformalister består en film av audiovisuella indikatorer som åskådaren mottar och

bearbetar, här ses åskådaren som aktiv. Åskådaren bygger ihop berättelsen av dessa

indikatorer, detta genom tidigare erfarenheter med hjälp av hypoteser och schemata som har

bildats ur de tidigare erfarenheterna med liknade verk, en teori som framförallt David

Bordwell har jobbat med.15

Råmaterialet som presenteras i filmen kallas för plot ur denna

konstrueras storyn genom att sammanlänka och fylla i. ”The plot is the structured set of all

causal events as we see and hear them presented in the film itself. The mental construction of

chronologically, causally linked material the creation of a causal temporal and spatial

coherence produces the story.[…] the spectator creates the story by ordering the events in

such a way that the individual actions flow forward in time and follow a causal-sequential

logic.”16

På så sätt kommer även min analys av Sons of Anarchy bygga på tidigare erfarenheter, i detta

fall specifikt läsningen av Hamlet. Tidigare erfarenheter gör det möjligt att se Hamlet-temat i

TV-serien.

14

Elsaesser, Thomas & Hagener, Malte: Film Theory – an introduction through the senses, Routledge, New York, 2010, sida 43 15

Bordwell, David: Narration in the fiction film, Routledge, Cornwall, 1985 16

Elsaesser, Thomas & Hagener, Malte: Film Theory – an introduction through the senses, Routledge, New York, 2010, sida 43-44

6

2.2 Adaption

Filmadaption är överföringen av ett skrivet verk till film. Den vanligaste formen är att

använda en roman som grund för en film, men adaption innefattar även tecknade serier,

pjäser, videospel, tv-serier, andra filmer och användningen av icke fiktiva verk så som

autobiografier eller dokumentärer. Så snart som filmen började ses som narrativ underhållning

började den också utnyttja romanen, den redan etablerade formen för narrativ fiktion, som

källmaterial, vilket den fortfarande gör. Från filmens tidigaste dagar har adaptionen varit

nästan lika vanlig som originalmanus, framförallt filmatiseringen av Bibeln och andra

välkända litterära verk. Även användningen av teaterpjäser som källa förekommer ofta, här är

framförallt användningen av William Shakespeares verk populär. Det finns inte bara multipla

filmatiseringar av hans pjäser (exempelvis Hamlet av Laurence Oliver 1948 och Kenneth

Branagh 1996, sammanlagd har Hamlet filmatiserats 82 gånger mellan åren 1907 och 200017

)

utan även löst baserade verk så som West Side Story, O och 10 things I hate about you. Men

inte bara Hollywood har snappat upp bardens verk som förlaga, Akira Kurosawas Throne of

Blood och Ran är också adaptioner av Shakespeares verk.

Adaptioner har som mål att antingen locka en redan existerande publik genom adaption av

bestsellers eller att använda sig av en mindre känd författares innovation och nymodighet. En

fråga som färgar i stort sätt alla diskussioner kring adaptioner handlar om trohet (fidelity), hur

mycket filmen följer det adapterade verket, delvis för att romanen kom före och delvis på

grund av literaturens traditionellt sett högre status. Trohetskritiken bygger på tanken att texten

har och uttrycker en enda korrekt betydelse som filmskaparen antingen håller sig till eller på

något sätt omskapar eller till och med vanhelgar. Detta är dock väldigt bristande eftersom

vilken filmversion som helst bara kan återge sin skapares läsning av källtexten, den kan

omöjligt stämma överens med alla läsares uppfattning av texten.

En fullständig trohet till förlagan är inte möjlig vid överföringen till ett annat medium, vissa

delar kommer avlägsnas, andra förändras. I motsats till boken har filmen en begränsad tidsram

att berätta historian på, dessutom sätter mediet gränser, det finns vissa aspekter som är svåra

eller omöjliga att överföra från litteratur till film, så som inre monologer och jagberättarens

perspektiv.

Ofta är filmskaparens mål därför att mer interpretera, kritisera eller översätta verket än att

återge/-skapa det. Medan vissa filmteoretiker anser att regissören inte bör lägga för stor vikt

vid källan, då det handlar om två helt skilda konstverk, anser andra att filmadaptionens mål är 17

Shakespeare Movies, Absolute Shakespeare http://absoluteshakespeare.com/trivia/films/films.htm hämtat 2010-12-01

7

att förändra så att det passar in i mediet. Därmed måste regissören vara trogen antingen

effekten, temat eller budskapet av förlagan, förändringar är här bara ett medel för att anpassa

innehållet till tidsramen och för att förstärka troheten till de nämnda linjerna.

Det finns även krav på att filmskaparen åtminstone ska vara trogen till dåtidens tid och miljö,

som exempelvis i filmversioner av Charles Dickens eller Jane Austens verk. Det finns några

försök att häva trohetsdiskursens privilegierade position så som Geoffrey Wageners indelning

i tre grupper av adaptioner: 1) transposition där romanen överförs till filmduken med ett

minimum av uppenbarliga förändringar, 2) commentary där originalet antingen avsiktligen

eller oavsiktlig ändras i något avseende, med en annan avsikt på sidan av filmaren än otrohet

eller direkt kränkning, 3) analogy som måste utgöra en ganska betydande avvikelse för att

skapa ett nytt konstverk. Denna följdes av Dudley Andrews ”borrowing, intersection and

fidelity of transformation”18

samt Michael Kleins och Gillian Parkers indelning i 1) trohet mot

huvudtemat i berättelsen, 2) tillvägagångssätt som behåller kärnan av berättelsestrukturen men

omtolkar betydligt eller i vissa fall dekonstruerar källtexten, 3) källtexten ses endast som

material och en möjlighet till ett nytt originalverk. Ännu en syn på adaptionen är som en

kommentar på en litterär text så som även Orson Welles och Gus Van Sant har gjort filmer

som kommenterar Shakespeares arbeten.19

I Literature through film uttrycker Stam att adaption möjligtvis kan vara en väg för ett

medium att se och förstå ett annat genom en process av ömsesidig betraktande, att

filmskaparen ibland kan se något som inte författaren såg, därmed blir adaptionen bara ett

annat sätt att se på och förstå romanen/källtexten och visa vad som inte kan blir representerat

av något annat än filmen.20

Stam ger oss en kort inblick i Bazins och Truffauts tankar om adaptionen, deras uppfattningar

bildar här motpoler till varandra. Bazin ser det positiva i adaptioner som en kreativ och

produktiv praxis som hjälper filmen att utvecklas och hänvisar till filmens möjlighet att

popularisera romanen ytterligare och att det finns adaptioner som är trogna till berättelsens

mening.21

Truffaut smärtade däremot omvandlingen av franska litterära klassiker till

förutsägbart välinredda, vältalade och stilistiskt standardiserade filmer. Glansen som filmerna

lånade från de litterära verken de adapterade skadade enligt Truffaut källornas prestige. Han

18

McFarlane, Brian: Novel to film An Introduction to the Theory of Adaption, Clarendon Press, Oxford, 1996, sida 11

19 McFarlane, Brian: Novel to film An Introduction to the Theory of Adaption, Clarendon Press, Oxford, 1996, sida 11

20 Stam, Robert: Literature through Film - Realism, Magic and the Art of Adaption, Blackwell Publishing, Oxford, 2005, sida

365 21

Stam, Robert: Literature through Film - Realism, Magic and the Art of Adaption, Blackwell Publishing, Oxford, 2005, sida 255

8

argumenterar att manusförfattarna helt enkelt utnyttjade deras källmaterial vilket ledde till

utplanande av de litterära källornas heterogenitet. Att bortse från romanens icke filmbara delar

tar dessutom bort möjligheten för filmen att uppnå litteraturens storhet. För Truffaut blir

adaption även en fråga om moral och etik.22

Insikten om att trogenhetsdiskursen inte är det bästa sättet att se på adaption är ingen nyhet,

Bazin var den förste att plädera för en bortgång från trohetsdiskursen.

Det får dock inte glömmas att det ändå finns filmer med mål att vara så trogna som möjlig

sina källtexter. Likaså som andra inte är intresserade av en bokstavlig visualisering av

originalet utan gör tydliga skillnader, dessa kan vara kommentarer på verket eller en

dekonstruktion av det.23

När man ger sig in på en närmare analys är det viktig att se på vilken

slags adaption en film strävar efter, vilken slags relation filmen har till sin källa/romanen den

baseras på.

2.3 Serier och TV-berättande

Specifikt för denna analys är att den inte ser på en film utan en TV-serie. Jag vill hänvisa till

att mediets form, TV-serien, ur en narratologisk synvinkel är annorlunda från de flesta

berättande verk, eller rättare sagt från de medier vi är mest vana att höra berättelser genom,

såsom bok och film, exempelvis är dessa avslutade medan TV-serien har en helt annorlunda

faktisk utsträckning (allt från miniserier med några få avsnitt till tiotals säsonger med upp till

25 avsnitt var). En serie skapas över flera år, den skrivs inte i ett vakuum utan blir beroende

av sina skådespelare, miljöer och publikframgång. Därmed löper serien alltid risk att

förändras från den ursprungliga visionen eller att förbli oavslutad.

Serien är den TV-specifika berättelseformen. Serier kan delas in i tre kategorier: Prime time

soap vars enskilda avsnitt är avslutade men utan att den övervägande handlingen tagit slut,

episodiska serier där varje avsnitt berättar en avslutande historia och följetong eller miniserie

som består av ett begränsat antal avsnitt. Subplots eller underhistorier återfinns i alla tre. Även

Gripsrud skiljer i Mediekultur och mediesamhälle mellan dessa tre typer av seriellt TV-

berättande, med utgångspunkt i såpopera och den ur denna utvecklade prime time soap skriver

han: ”påståendet att serien innehåller ´historier som sträcker sig över flera avsnitt´ innebär att

dessa serier dels skiljer sig från episodiska serier, där varje episod eller avsnitt berättar en

avslutad historia i en känd miljö, med kända huvudpersoner, dels att de är något annat än

22

Stam, Robert: Literature through Film - Realism, Magic and the Art of Adaption, Blackwell Publishing, Oxford, 2005, sida 256 23

McFarlane, Brian: Novel to film An Introduction to the Theory of Adaption, Clarendon Press, Oxford, 1996, sida 22

9

följetonger (som inom televisionen även kallas miniserie) där en enda historia berättas under

ett begränsat antal avsnitt.”24

På likartat sätt skiljs det mellan series och serial. Handlingen i series avslutas vid varje

avsnitt, varje avsnitt har samma karaktärer, men är ändå fristående genom en avslutad

huvudhändelse. Den riktar sig generellt mer till män och innehåller oftast en stor del action.

Typiskt här är polisserien. Serial däremot riktar sig till kvinnor och avsnitten är inte i sig

självt avslutade. Även temat ändras, de handlar i huvudsak om relationer (kärlek, vänskap,

familj), ett tydligt exempel är en dagtids såpopera som Days of our lives.

Väggen mellan serial och series revs och de flesta serier idag kombinerar båda, istället har

man utvecklat en mängd seriella format och därmed en uppsjö av genrer. Så underhåller de

flesta serier idag berättelser på flera nivåer, etablerat i Hill Street Blues (1981-1987) har de

flesta ett övergripande så kallade storyarc exempelvis huvudkaraktärernas relationer samt en

rad underhistorier, så kallade subplots eller storylines, exempelvis en mordgåta som löses

inom ramen av ett avsnitt.

TV-mediet är i allmänhet mer experimentellt med berättarstrukturer, detta syns framför allt i

kvällsserien (eller prime time soap) där vi kan nämna exempelvis Desperate Housewives

(2004 - ) där den först förmodade huvudfiguren dör i pilotavsnittet men sedan ledar åskådaren

genom livet i förorten genom voice over säsong efter säsong, död men i högsta grad levande

samtidigt.25

Även komedin How I met your mother (2005 - ) har en unik berättelsestruktur, det

är en far i framtiden som i tillbakablickar berättar om sitt liv för sina barn och därmed spelar

på åskådarens förmåga att fylla i och ändra i ett tidsförlopp under berättelsens gång. Ett annat

exempel för både televisionens lek med berättarstrukturer och den höga genreutvecklingen är

Ally McBeal (1997-2002), som myntade det idag mycket använda genrebegreppet dramedy en

kombination av drama och komedi26

. Även här var planen att huvudpersonen skulle dela med

sig av sin tankevärld, liknande som det senare gjordes i Scrubs (2001-2010), i Ally McBeal

ersattes detta dock snart genom en allvetande utomstående berättare. Hybridgenrer,

huvudsakligen med komedin har blivit allt fler. Genren koncipieras i TV-berättandet genom

fyra olika grundläggande funktioner: genom publikens emotionella förväntningar (drama –

medlidande, komedi – skratt, skräck – rädsla), den universella grundkonflikten

24

Gripsrud, Jostein: Mediekultur och mediesamhälle, andra upplagan fjärde tryckningen, översättning: Sten Andersson, Daidalos, Uddevalla, 2002, sida 267 25

Eschke, Gunther & Bohne, Rudolf: Bleiben Sie dran! Dramaturgie von TV-Serien, Praxis Film Band 52, UVK, Konstanz,

2010, sida 11 26

Eschke, Gunther & Bohne, Rudolf: Bleiben Sie dran! Dramaturgie von TV-Serien, Praxis Film Band 52, UVK, Konstanz, 2010, sida 90

10

(kriminalserien – rättvisa, såpopera – kärlek), setting/miljö (sjukhus, science fiction), struktur

och sätt att berätta (daily soap/ såpopera).27

2.4 Frågor och problem, ytterligare avgränsning

I jämförelsen av verken tänker jag hålla mig till själva innehållet i dem och lämna

kontextuella faktorer så som medium och historiska kontexter utanför, min analys

koncentrerar sig därmed på intertextuella faktorer. Denna metod lägger tonvikten vid själva

textens innehåll och arbetar följaktligen med i huvudsak inomtextliga kriterier, därmed blir

det utomtextliga de andra texter som den studerade texten för en dialog med. På så sätt bildar

verken alltså kontexten till varandra. Med detta tillvägagångssätt avser jag att teckna upp den

dialog texterna för med varandra oberoende av samhälliga, historiska eller personliga

(författarbiografiska) faktorer. Genom komparation av verken söker jag få svar på frågan

HUR Sons of Anarchy visar inspiration från Hamlet? Vilka karaktärer och relationerna dem

emellan liknar varandra i verken?

Jag är medveten om att denna avgränsning utelämnar mycket som vore värt och intressant att

diskutera. Det finns många teman, kontextuella faktorer och diskussionsfrågor som jag tyvärr

fått avstå från att behandla här på grund av uppsatsens omfång. Så har jag valt bort att ta i

beaktning utomtextliga influenser på verket så som mediet berättelserna presenteras igenom,

den historiska tidskillnaden (1602 vs 2008) och de därmed förbundna språkliga skillnaderna

samt andra verk som har påverkat den undersökta TV-serien (exempelvis andra serier så som

The Sopranos och The Shield). Dessutom har jag knappt skrapat på ytan av den TV-

berättande/serie specifika problematiken. Jag har även fått utelämna vissa intertextuella motiv

så som exempelvis framställningen av kvinnan och religion.

Jag tycker dock att det är viktigt att nämna några av dessa problemställningar, detta även för

att visa på möjlighet till fortsatt diskussion i ämnet.

Jag valde att bortse från att historierna berättas genom olika medium – text och rörlig

bild/audiovisuell – och istället se dem som berättelser och därmed hitta en likartad bas för

analysen. Själva textmassan kan anses någorlunda likartad genom det att Hamlet är ett drama

skrivet för teatern och därmed i skrivsättet uppbyggt likt ett filmmanus. En annan anledning

för att bortse från mediespecifika problemställningar är att jag väljer att se Sons of Anarchy

endast på DVD, genom detta utesluts vissa TV-specifika faktorer så som reklamavbrott.

27

Eschke, Gunther & Bohne, Rudolf: Bleiben Sie dran! Dramaturgie von TV-Serien, Praxis Film Band 52, UVK, Konstanz, 2010, sida 92

11

En ytterst intressant frågeställning hade även varit uppdateringen av ett klassiskt litterärt verk

till ett lättillgängligt modernt audiovisuellt verk i massmedia. Vad händer i detta möte? Vad är

skillnaden med tanke på att ena verket räknas till den så kallade högkulturen medan det andra

anses vara en del av lågkulturen? Motsäger detta att de kan ha en positiv relation? Är det ett

sätt att lära massorna om klassisk litteratur?

Dessutom vill jag hänvisa till att serien Sons of Anarchy inte är avslutat, de första två

säsongerna som här behandlas är bara början. Detta gör att vissa element bortfaller som

jämförelsen av slutet och att vi inte än fått all information av serien som vi redan fått av

boken/teaterpjäsen.

12

3) Presentation av analysobjekten

3.1 Hamlet – innehåll

Hamlet (eller Hamlet - Prince of Denmark) är en teaterpjäs med hämnden som övergripande

tema som skrevs cirka mellan 1600 och 1602 av William Shakespeare och räknas till en av

hans mest kända pjäser.28

Huvudfiguren är, som titeln indikerar, Prins Hamlet av Danmark, vars farbror Claudius

mördat sin egen bror, kungen av Danmark och Hamlets far, för att sedan gifta sig med änkan,

drottning Gertrude och Hamlets mor. I samband med bröllopet kröner han sig själv till konung

och tar därmed ifrån Hamlet vad som rättmätigt skulle vara hans. Den döde kungen

uppenbarar sig för sin son i form av en vålnad och avslöjar brottet för honom, han kräver att

sonen ska hämnas det hemska dådet. Hamlet slits mellan plikten till fadern och hans egna

kristna övertygelse som förbjuder mord och därmed blodshämnden. Till sist utförs hämnden.

Hamlet själv och många oskyldiga dör.

Det är en standard hämndpjäs, ett tema som var väldigt populär under tiden den skrevs, men

den har en något annorlunda form. I motsats till de flesta andra pjäser med samma grundtema

dör Hamlets fader redan innan själva pjäsen börjar, fokus är här totalt på hjälten som är

destinerad att hämnas en oförrätt.29

3.2 Sons of Anarchy – innehåll

Sons of Anarchy är en TV-serie skapad av Kurt Sutter och producerad av och visad på den

amerikanska TV-kanalen FX (20th Century Fox). Den började sändas i september 2008 i

USA.

Serien handlar om motorcykelklubben Sons of Anarchy, grundad 1967 av en grupp

Vietnamveteraner, som numera residerar i den lugna lilla staden Charming i Kalifornien.

Dramat följer den ökände vapenhandlande klubbens strävan att skydda sig och sin

småstadsidyll så att den må förbli just den charmerande lilla stad fri av kommersiell

företagsamhet som den är. MC-klubben måste konfrontera hot som droghandlare,

företagsutvecklare och övernitiska poliser.

Den centrala konflikten är mellan Jax och SoA-ledaren Clay, som tog över klubben efter Jax

faders död i en motorcykelolycka och gifte sig med mor Gemma. Jax far John Teller hade en

vision för klubben att vara en idealistisk anarkistisk grupp som ett alternativt samhälle, en

28

Stockton, Clara Lynn: CliffsNotes On Shakespeare’s Hamlet, Wiley Publishing, Hoboken, 2000, sida 5 29

Stockton, Clara Lynn: CliffsNotes On Shakespeare’s Hamlet, Wiley Publishing, Hoboken, 2000, sida 7

13

familj som söker att leva efter sina egna ideal. Under Clay har klubben dock utvecklats till

mer av en fulländad kriminell organisation med vapenhandel och slagsmål, men fortfarande

med lojalitet som gruppens viktigaste princip. Genom två säsonger slits den grubblande Jax

mellan att arbeta inom Clays version av SAMCRO (en akronym för klubbens fulla namn:

Sons of Anarchy Motorcycle Club Redwood Original) och att göra uppror mot förräderiet av

sin fars dröm.

Samtidigt som federala agenter börja komma alltför nära klubbens illegala sida börjar

klubbens vicepresident Jax (Charlie Hunnam) ifrågasätta de olagliga delarna av

verksamheten och interna stridigheter hotar att splittra Sons of Anarchy. När hans

drogmissbrukande exfru föder hans hjärtsjuke son Abel för tidigt och Jax hittar ett

manuskript bland hans döde fars tillhörigheter adresserat till honom, börjar han reflektera

över livet. Han ifrågasätter sina prioriteringar vilket försvåras ytterligare av hemkomsten av

hans ungdomskärlek, läkaren Tara Knowles (Maggie Siff), som vid första anblick verkar

vara allt annat än ämnat att vara en ”old lady”, en klubbmedlems fru. Detta bringar honom

på kollitionskurs med både mor Gemma (Katey Sagal) och dennas nye make Clay Morrow

(Ron Perlman), den döde faderns bäste vän och numera efter dennes död klubbens ledare.

Klubbens medlemmar dras in i maktkampen som förvärras allt mer efter en oskyldig

människas död som Jax snart misstänker faller på Clays samvete.

Den andra säsongen av Sons of Anarchy leder oss djupare in i den laglösa MC-klubbens

kallhamrade värld. SAMCRO-medlemmarna är omskakade efter den kombinerade

påfrestningen av ett polistillslag och det oprovocerade mordet av Opies fru Donna i förra

säsongen. Medan Jax med smärta måste titta på hur hans bäste vän alltmer glider ifrån

honom och till hans frus mördare Clay, står klubben nu inför ett långt dödligare hot - en

kallblodig fiende som inte drar sig för något för att tvinga bort dem från Charming för gott,

LOAN (League of American Nationalists) ledare och affärsman Ethan Zobelle. Jax och Clay

ryker ihop över frågor om ledarskap och lojalitet. Gränser överskrids och kaos råder

alltmedan klubben riskerar att förgöra sig själv - inifrån. Jax kämpar fortfarande för att hitta

en balans i sitt liv. Han tar faktiska steg mot att ge klubben ett mer legalt levebröd genom att

investera i ett porrfilmsbolag. Ledning söker han fortfarande i manuskriptet som hans döda

far skrivit, han slits mellan lojalitet till dennes vision och tvivel på om den är det rätta. Först

när Jax inte ser en annan utväg än att lämna både klubben och staden berättar Gemma den

mörka hemligheten hon burit på: gruppvåldtäkten från Zobelles underhuggare. Jax och Clay

måste nu försöka att begrava stridsyxan och lägga åt sidan sina stridigheter åtminstone för ett

tag. Det handlar inte längre bara om att beskydda klubben, enligt deras lagar måste

14

blodshämnd utkrävas. Männen blir tvungna att lita på varandra igen för att kunna utkräva sin

egen sorts rättvisa utan att utsätta klubben för ännu mer fara. Säsongen slutar med att

Gemma blir beskylld för ett mord hon inte begått och klubbens IRA-kontakt hämnas sin sons

död (som han tror dog genom Gemmas hand) genom att kidnappa Jaxs bebis Abel.

3.3 Sons of Anarchy och Hamlet-allegorin i media

Innan Sons of Anarchy debuterade i september 2008 såg många kritiker med skepsis på

projektet som skulle ta åskådarna till motorcykelgängets tuffa värld. Idag är den en

publikframgång med de högsta tittarsiffrorna Fox någonsin fått med en originalserie. ”Efter

premiären applåderade kritikerna. Tim Goodman på San Francisco Chronicle jämförde serien

med "Sopranos", kallade den för Hamlet på en Harley och lyfte särskilt fram Sagals insats”30

,

bekräftar Andreas Nordström i sin artikel Nystart - efter de värsta åren. "Peggy" gör hyllad

comeback i tungt tv-drama om Katey Sagals insats i serien. Jämförelsen med Hamlet kommer

direkt från seriens skapare Kurt Sutter som själv förklarar att han ”had Hamlet in mind while

shaping the tight-knit world of a mother, son and stepfather.”31

Även från produktions/reklamsidan används allegorin som lockmedel. I en av beskrivningarna

till den amerikanska versionen av den första säsongen på (Blu-Ray)DVD kortas handlingen

ner till en mening: ”The Pitch: It's Hamlet with motorcycles as a young biker struggles with

his father's death and his own place in this mortal coil.”32

Uppenbarligen används

anknytningen till Hamlet som ett försäljningsargument: sambandet mellan serien och Hamlet

är öppet framställt, det presenteras som ett lockmedel. I stort sett vet alla att huvudmotivet i

Hamlet är hämnd och att pjäsen är väldigt blodig. Två avseenden som passar perfekt in i

bikervärlden. Att använda sig av detta i beskrivningen av innehållet bygger förväntningar,

genererar ett intresse. Samtidigt som det höjer seriens status, att förknippa en produkt ämnat

åt massorna med något som anses ha ett högt kulturellt värde höjer varans anseende.

Desslikes använder sig den allmänna pressen så som dagstidningar av sambandet i sina

artiklar om serien. CNN Time beskriver konflikten i serien som ”loosely based on Hamlet” 33

i

30

Nordström, Andreas: Nystart - efter de värsta åren. "Peggy" gör hyllad comeback i tungt tv-drama, Expressen, hämtat

2010-11-27 31

Cathcart, Rebecca: Out From Under All That Big Hair, New York Times,

http://www.nytimes.com/2008/11/09/arts/television/09cath.html?_r=2&pagewanted=1&%2359;%20%20Hamlet&%2334

&sq&st=cse&%2359;sons%20of%20anarchy&scp=1 2008-11-07, hämtat 2010-11-27 32

Sons of Anarchy – season one, UGO The Rush, http://www.ugo.com/therush/product/action/sons-of-anarchy-season-

one/82/, hämtat 2010-11-26 33

Poniewozik, James: The Top Ten everything of 2009, CNN Time http://www.time.com/time/specials/packages/article/0,28804,1945379_1944142_1944162,00.html 2009-12-08, hämtat 2010-11-27

15

sin Top Ten artikelserie för 2009. På motsvarande sätt står det i CNN Time till premiären av

den tredje säsongen: ”If the paternal-vengeance plot seems familiar, it's because the concept

for the show is loosely taken from Shakespeare's Hamlet.”34

Den konservativa amerikanska tidningen National Review ger med Jonah Goldbergs artikel

”Blood was every color” en positiv inblick i serien och insikt i Sutters Shakespeare allegori:

”The show has been widely described as “Hamlet on Harleys,” and Kurt Sutter, its creator,

has been upfront from the beginning that Shakespeare’s tale of Danish royal intrigue provides

the superstructure for the series. […] The ghost of Jax/Hamlet’s father is cleverly played by

the manuscript he left behind, which chronicles how the club lost its way.”35

Även L.A.Times motorcykelkrönikor (och showtracker) Susan Carpenter är bekännande

beundrare och skriver artiklar, intervjuer och recensioner om serien. Hon har likaledes

snappat upp användningen av att referera till serien som ”Hamlet on Bikes”, exempelvis i sitt

on-set reportage om serien som hon titulerade: ”Think Hamlet on Harleys” med

underrubriken: ”'Sons of Anarchy' infuses its look at biker culture with Shakespearean

overtones, and an FX audience is eagerly joining in the ride.” Även i själva artikeln använder

hon referensen och förklarar mer vad hon menar med titeln när hon jämför serien med Sutters

tidigare arbete på The Shield: ”But where the Los Angeles Police Department was the

inspiration for The Shield, Sutter's muse was Shakespeare. Specifically, Hamlet, and the idea

of a man in the making. […] In Sons of Anarchy, Hamlet is Jax,…”36

och ger därmed utryck

för de mest uppenbara användningen av inspirationskällan.

Även den svenska pressen har hakat på trenden och man hittar Hamlet-referensen även i

artiklar i lokalpressen så som Ölandsbladet som på sin TV sida gjorde reklam när serien skulle

börja sändas på TV400, bredvid en kort beskrivning av innehållet står det om Sutter att

”Hamlet har varit hans stora inspirationskälla”37

till bikersagan.

Torgny Nilsson gav sin artikel i Helsingborgs Dagblad titeln ”Hamlet på motorcykel”. Vilket

även återkommer i själva texten: ”[…] en av de mest omtalade tv-serierna

det senaste året, en "Hamlet" i bikermiljö […] Temat med den tvehågsne unge mannen, den

34

Poniewozik, James: TV Tonight: Sons of Anarchy restarts its engines, CNN Time http://tunedin.blogs.time.com/2010/09/07/tv-tonight-sons-of-anarchy-restarts-its-engines/ 2010-09-07, hämtat 2010-11-27 35

Goldberg, Jonah: Blood was every color, National Review, http://www.nationalreview.com/articles/250679/blood-was-every-color-jonah-goldberg?page=1, 2010-10-23, hämtat 2010-11-27 36

Carpenter, Susan: Think ‘Hamlet’ on Harleys, L.A. Times, http://articles.latimes.com/2008/oct/26/entertainment/ca-

sonsofanarchy26 2008-10-26, hämtat 2010-10-29 37

Mc-klubb styr med järnhand, Ölandsbladet, https://web-retriever-info-com.bibproxy.kau.se:8443/services/archive.html?method=displayPDF&documentId=057301200909150ZSZZX0P0OJJ3Y6HO03NJSEE100001010W14&serviceId=2 2009-09-15 sida 32, hämtat 2010-12-09

16

döde ledaren som talar från graven och den omgifta modern bygger på en av

världslitteraturens stora klassiker. "Sons of Anarchy" är "Hamlet" på motorcykel, lika

ödesmättad och våldsam som den 400 år gamla förlagan. Men medan Shakespeares berättelse

utspelar sig i ett slott, är Sutters moderniserade version satt i en amerikansk

arbetarklassmiljö.”38

Efter snart tre säsonger har allegorin blivit nästan en självklarhet för pressen, som exempelvis

L.A.Times bevisar i artiklar till den tredje säsongen: ”The third season will be the most

ambitious yet for "Sons of Anarchy." Often described as "Hamlet" on motorcycles, the series

tells the story of Jax Teller (…), a member of the outlaw biker gang run by his stepfather,

Clay Morrow (…), that rules the fictional central California town of Charming.”39

och ” Four-

time Emmy-winner Holbrook had been at the top of Sutter's wish list of guest stars, and Sutter

said he was thrilled to learn that Holbrook was interested in appearing in the gritty series that's

often referred to as Hamlet on motorcycles.”40

I media refereras ofta till detta samband när det skrivs om serien. Det är ett särskilt sätt som

serien presenteras på, Hamlet-referensen används mycket som en självklar förklaring till

innehållet. Antagligen används allegorin så flitigt både för att höja seriens status och för att

den gör det enklare för publiken att bygga förväntningar och förståelse för huvudmönstret.

Hamlet är inte den enda Shakespeare-allegorin som pressen använder sig av, många refererar

även till Gemma som en manipulativ Lady Macbeth.41

38

Nilsson, Torgny: Hamlet på motorcyckel, Helsingborgs Dagblad, http://hd.se/noje/2010/01/25/hamlet-pa-motorcykel/ 2010-01-25, hämtat 2010-11-29 39

Collins, Scott: 'Sons of Anarchy's' Kurt Sutter lives up to his 'wild one' reputation, L.A. Times, http://www.latimes.com/entertainment/news/tv/la-ca-kurt-sutter-20100905,0,2784819.story 2010-09-05, hämtat 2010-11-26 40

Stanley, T.L.: Kurt Sutter and Hal Holbrooke bring out the sensitive side of ‘Sons of Anarchy’, L.A. Times Showtracker, http://latimesblogs.latimes.com/showtracker/2010/09/this-may-come-as-a-shock-but-kurt-sutter-creator-of-the-testosterone-charged-bloody-biker-drama-sons-of-anarchy-isnt-afrai.html, 2010-09-28, hämtat 2010-11-27 41

Sons of Anarchy – Best of Guide, UGO The Rush, http://www.ugo.com/therush/article/sons-of-anarchy-best-of-guide/126/, hämtat 2010-11-26

17

4) Analys

Som tidigare etablerat bygger vårt sätt att se film på tidigare erfarenheter, på etablerade

konventioner som låter oss strukturera berättelser. Att se på en film/ett audiovisuellt verk med

en särskilt tidigare erfarenhet i åtanke kan ändra den bilden vi får av berättelsen eftersom vi

medvetet gör oss ett visst drag som vi annars kanske bara undermedvetet reagerat på.

En berättelse byggs ihop av vissa ingredienser till en helhetsbild. Berättelsens byggstenar är

karaktärer, handling, miljö och tid. Jag vill i det följande koncentrera mig på karaktärer och

handling, men påpeka att båda berättelser präglas av en tajt tidsplan, en kort duration av bara

några veckor/månader i storyn, medan den faktiska tiden skiljer sig enormt. Teaterpjäsen i

uppförd form på scen tar vanligtvis omkring 3 timmar, en episod av Sons of Anarchy är i

genomsnitt 45 minuter lång (pilotavsnittet och finaler är upp till 54 minuter långa), varje

säsong har 13 episoder. Miljön är vid skilt i båda berättelser, Hamlet utspelar sig på slutet av

1500-talets danska kungahov medan Sons of Anarchy tar tittaren till en liten stad i dagens

Kalifornien som regeras av en motorcykelklubb vars medlemmar lever utanför den gängse

samhällsnormen. Ändå är miljön liknande, båda präglas av en strikt hierarki och regler

samtidigt representerar de en del av samhället som bara få människor tillhör, en mer ovanlig

och nästan exotisk värld. Det är vad dessa miljöer representerar som är likartat, det ger oss

åskådare möjligheten att få en inblick i en värld som ligger lång ifrån vår vardag. I sin avsikt

riktar sig båda berättelser till en bred massa, Shakespeare skrev för alla och den engelska

publiken älskade att se den iscensatta förödelsen, det brukar sägas att Shakespeare idag skulle

skriva för TV: ”Shakespeare´s theater was the television of its day”42

. Så är också Sons of

Anarchys avsikt att bringa en annorlunda kultur in till TV-tittarnas vardagsrum.

Visuellt är Sons of Anarchy präglat av dem för televisionen typiska talking-heads, det finns

många närbilder och även reaktionsbilder, det TV-typiska löses dock upp i andra filmiska

tekniker som kan mäta sig med spelfilmen, så är i exempelvis ”Balm” (säsong 2 episod 10),

regisserad av en av Amerikas mest erkända TV-regissörer Paris Barclay, ljussättningen TV-

atypisk, istället för att låta ljuset komma rakt framifrån låter han det komma från sidorna och

ger bilden en mer realistisk ton.

I det visuella konstateras även en viktig skillnad till Hamlet, Sons of Anarchy försöker alltid

att dra oss in och låta åskådaren glömma att den ser på TV, gör den till en fluga på väggen.

Hamlet är mer självmedveten och självrefererande – det finns en pjäs i pjäsen som återge

handlingen som föregår Hamlet-berättelsen. Även Hamlet själv spelar ett skådespel i sin 42

Stockton, Clara Lynn: CliffsNotes On Shakespeare’s Hamlet, Wiley Publishing, Hoboken, 2000, sida 8

18

simulerade galenskap, det börjar med hans svarta klädsel som symboliserar sorgen utåt i

första akten: ”Allt detta syns, det är en roll som vem som helst kan spela.”43

Här får vi för

första gången höra ett återkommande drag i Hamlets tankar, nämligen skådespeleriet som

medel till förvanskning och bedrägeri.44

Självaste hovet är en teater där monarken visar upp

sin makt, alla håller på att intrigera och lura varandra. Protagonisten själv är väldigt medveten

om skådespeleriet runt omkring honom och hela pjäsens återanvändning av detta hantverk gör

det självmedvetet och låter åskådaren förbli medveten om sin roll, då skådespelarna också är

åskådare.

I min följande komparativa analys av verken vill jag med hänsyn till grundläggande motiv

och teman, innehåll, karaktärerna och deras relationer till varandra, samt våldet som ett

resultat av hämndmotivet och inflytandet på protagonistens handlingssätt, försöka hitta

likheterna mellan de två berättelser Sons of Anarchy och Hamlet konstituerar.

Jag har bestämt mig för att dela in analysen i tre delar.

Analys del 1 – Teman och motiv

Analys del 2 – Karaktärerna

Analys del 3 - Våld och hämnd

43

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, akt 1 scen 2, sida

15 44

Schwanitz, Dietrich: Shakespeares Hamlet und alles, was ihn für uns zum kulturellen Gedächtnis macht, Goldmann,

München, 2006, sida 28

19

4.1 Del 1 - Teman och motiv

För beskrivning av/förklaring till aktantmodellen se kapitel 1.5 Metod.

AVSÄNDARE OBJEKT MOTTAGARE

| ^ |

HJÄLPARE SUBJEKT MOTSTÅNDARE

Det finns oftast olika möjligheter att fylla i aktantmodellen. I vissa fall är komponenterna och

därmed huvudmotiven tydligare och enklare att hitta. Shakespeares Hamlet exempelvis har en

förhållandevis enkel struktur, med en mindre mängd karaktärer, en tydlig utmejslad

huvudfigur och ett klart utsagt mål, samt många års forskning att ta hjälp av.

Vålnaden hämnd (rättvisa) Claudius

| ^ |

Horatio, Hamlet Claudius, Polonius, Gertrude, Laertes,

skådespelare Gyldenstein, Rosencrantz

Jag tog utgångspunkt i prins Hamlet, som uppenbarligen är protagonisten, han är subjektet

vars mål (eller objekt) är hämnden som i hans värld är lika med rättvisa, en uppgift som

levereras i tydliga ordalag av hans faders vålnad (avsändaren) när han äntligen möter Hamlet:

”det är din plikt att hämnas när du har hört.”45

och ”Hämnas ett grymt och onaturligt mord!”46

Dessutom pekar han ut Claudius som mottagare i det att han nämner honom som sin mördare:

”I sömnen blev jag av min broders hand berövad liv och land och drottning, allt, […]”47

.

Hamlets väg blir nu jakten på rättvisan, han måste i sitt inre hitta vad han anser vara rättvisa,

hur han kan utkräva denna hämnd. Stöd får Hamlet av sin trogne vän Horatio som

introducerar honom till vålnaden, bevarar denna hemlighet och står fast vid hans sida även när

prinsen verkar galen, han kommer dessutom anförtros med uppgiften att berätta om

händelserna för eftervärlden. Även skådespelarna som hjälper Hamlet att bevisa Claudius

skuld genom att locka fram en reaktion hos honom genom sitt spel är protagonistens

medhjälpare. Till viss del får Hamlet även hjälp från vålnaden då denne inte bara levererar

uppgiften genom att berätta sanningen om kungens död utan även påminner honom om att

inte skada Gertrude, alltså hålla sig till den avsedde mottagaren. Mot hjälten står den nye

kungen Claudius själv med planer att låta Hamlet mördas av Rosencrantz och Gyldenstern

45

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003 Akt 1 scen 5, sida 29 46

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003 Akt 1 scen 5 sidan 30 47

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003 Akt 1 scen 5 sidan 31

20

under en resa, vilka genom sammansvärningen med Claudius också blir Hamlets motståndare.

Ännu en motståndare är Polonius, trogen till sin kung, och dennes son Laertes som söker

utkräva hämnd för mordet på sin far och självmordet av sin syster Ofelia. Till viss mån står

även drottning Gertude som motståndare till sin son Hamlet, visserligen inte lika aktiv som

hennes nya make men hon motsätter sig heller aldrig Claudius för att skydda Hamlet även

efter att han delat sina misstankar med henne.

Så byggs också berättelsen i Sons of Anarchy på protagonistens mål och tvivlan.

John Teller/manuskript förändring av livssituationen, balans Jax, MC-klubben, Charming

| ^ |

Piney, manuskriptet, Tara Jackson ”Jax” Teller Gemma, Clay, Tig

Jax blir tydligt framställd som protagonist, vi får veta mest om honom och följer hans väg

genom berättelsen och alla som är knutna till honom. Han blir alltså subjektet. Det är dock

svårare att bestämma hans objekt, då han till en början själv inte helt verkar veta vad hans mål

är, men efter sonens födsel och läsningen av sin fars manuskript börjar det uppdagas att han

längtar efter ett bättre och säkrare liv till sig själv och sin klubb, sin familj. Denna idé om ett

lagligt liv får han ur sin fars vision för klubben som han läser om i manuskriptet, det blir

därmed John Teller/manuskriptet som blir avsändaren till objektet, ett annorlunda liv, som

subjektet Jax strävar efter. Mottagaren är Jax själv, MC klubben, hela Jaxs familj och

omgivning, egentligen hela staden Charming som utgör deras territorium. Stöd får han av

manuskriptet som en slags vägledare och Piney Winston, klubbens äldsta medlem, en av

grundarna och lojale vän till John Teller. Han ser Jax som den man som kommer genomföra

Johns dröm om ett bättre liv för klubben, hans egentliga vision när han grundade klubben var

att skapa ett samhälle utanför samhället. Framförallt efter sin svärdotter Donnas död på grund

av klubbens handlingar blir Piney säkrare på att det nu är dags att Jax blir ledare. Han är lika

lojal mot Jax som han än gång varit mot John, vilket exempelvis visas innan en omröstning då

Jax bara säger att han behöver honom, Piney frågar inte varför utan bara försäkrar sitt stöd

(säsong 2, episod 5 ”Smite”, 19:30. Jax: ”I need you at the table tonight” Piney: ”Well, then

I´ll be there”). Mot Jax står Clay, som är övertygad om att vapenhandel är det enda rätta sättet

att försörja klubben och som inte än på länge vill överlämna sin plats åt styvsonen. Till sin

hjälp har Clay sin extremt lojale Sargeant-at-arms och högra hand Tig, som gör allt Clay ber

honom om och även är beredd att mörda en av sina klubb-bröder på Clays order efter att de

två misstänker att klubbmedlemmen Opie förrått klubben till ATF-agenten June Stahl (säsong

21

1 episod 11 ”Capybara”, 39:34; får klartecken av Clay att döda Opie efter att de hittat

avlyssningsanordningar i hans tillhörigheter, utan att inkludera resten av klubben i detta

beslut). Han gillar blod och krig och anser att Jax är smart men för vek. Dessutom står mor

Gemma mot Jax. Hon försöker alltid att ta reda på vad som försiggår, varnar Clay, påminner

Clay om att Jax måste sättas på plats. Hon motsätter sig Jaxs kärlek till både Wendy och Tara.

Gemma gör allt för att hålla tillsammans sin familj, men hon är precis som Clay övertygad om

att de är på rätt väg och räds över att Jax verkar ogilla vad som har blivit av klubben. Hon vill

försäkra sig om att han är trogen Clay och inte börjar bli sentimental och vek som sin far John

utan att han följer i samma led som Clay, att han som hon uttrycker det ”[…] follows in the

right fathers footsteps” (33:31 säsong 1 episod 1 ”Pilot” 31:40 - 33:47). Dessutom finns det en

hel rad motståndare utanför ”familjen” (klubben), men dessa är lika mycket motståndare till

de som är antagonister till Jax inom klubben och dessutom varken intresserad av att hindra

honom från förändra klubbens liv eller av att bevara Sons of Anarchys livsstil utan vill

utradera hela gruppen och därmed inte lika viktig för berättelsens centrala motiv eller Hamlet-

allegorin.

Det som måste tas hänsyn till här är att Sons of Anarchy bara är påbörjat, en serie har en

mycket längre utsträckning än en teaterpjäs. Dessutom skiljs verken genom att Hamlet bara

håller sig till grundberättelsen av prinsens väg mot utförandet av hämnden medan TV-serien

är fylld av sidoberättelser, varje säsong introducerar nya motståndare, varje episod berättar

om utförandet av ett uppdrag, ibland sträcker sig dessa subplots över flera episoder. Båda

handlar dock om en väldigt kort tidsperiod av bara några veckor/månader och präglas därmed

av ett väldigt tajt och snabbt berättande.

Jag har kommit fram till att de första två säsongerna som behandlas här bara relaterar till den

första akten i Hamlet (akt I, scen 1 till ungefär mitten av scen 5), Jax har visserligen mött sin

vålnad (hittat manuskriptet), men inte fått bekräftat än eller ens riktigt fått misstanken att

fadern dödats av Gemma och Clay, bara att det inte var en vanlig död genom antydelser

Gemma gör till att låta honom förmoda att John möjligtvis begått självmord (säsong 2 episod

10 ”Balm”, 18:56 [Gemma: 20:45 ”His complications killed him” 20:54 ”I don´t think your

fathers death was an accident. I think he hated his life and he let the road take it”] – 21:40).

Det finns fler markörer som leder åskådaren till att tro detta, exempelvis samtalet mellan

Gemma och Clay efter att hon läst John Tellers manuskript och fruktar att Jax har misstankar

om Donnas död, Gemma ger uttryck för sin rädsla av Johns postuma påverkan på Jax och

fruktan att händelserna kommer att upprepa sig då hon säger ”What happened to John, I can

22

not do that again. Not with him”. Clay förnekar att han håller på att tappa kontrollen över Jax,

efter att Clay har gått tilläger Gemma ”You are loosing control. Just like he did.”, ännu en

referens till hennes farhågor om att det förgångna upprepar sig (säsong 1, episod 13 ”The

Revelator” 38:52 - 40:50). Dessutom pekar brevet John skrev till Piney och gav honom med

manuskriptet till på en onaturlig död, vilket vi får veta om i första säsongens finalavsnitt där

brevet läses upp av John i en voice-over och där han säger ”I feel angry winds at my back and

I´m not sure how much time I´ve got left in this cut I love so much.” (49:13 säsong 1 episod

13 ”The Revelator”, 48:40- 49:33). Piney har dock inte delat sina egna misstankar och

vetskapen om Johns rädsla med Jax. Piney står för Horatio i det här avseendet, på sätt och vis

introducerar han även Jax för ”vålnaden” i det att han, utan att veta att Jax redan läst det, ger

honom manuskriptet i slutet av första säsongen. Denna gest föregås av att Jax har slängt

manuskriptet i elden, räddat det ur lågorna och sedan lagt undan det i en flyttlåda där Gemma

till slut hittar det. Han har alltså på sätt och viss förlorat sin far igen och genom Piney

återhittat denne vägledare. Men Jax har just påbörjat ”samtalet” med sin vålnad, han har fått

reda på en fraktion av sin fars liv, han har för första gången fått erfara sin fars tvivel och hört

om hans vision, han har inte än fått veta om rädslan som indikerats i brevet till Piney.

Därför verkar det relevant att skriva en ny aktantmodell för Hamlet som bara håller sig till

första akten innan Hamlet får sin egentliga uppgift, hämnden.

Kungens död, bröllopet hitta balans i en ny livssituation, ta reda på sanningen Hamlet, folket

| ^ |

Horatio, Marcellus Hamlet Claudius, Gertrude, Polonius

Subjektet är här också tydligt protagonisten Hamlet, som till en början nästan mållös simmar

genom berättelsen på jakt efter en djupare förståelse för situationen. Efter sin faders en

konung så ovärdiga död i sömnen och sin mors och farbrors misstänksamma bröllop vet

Hamlet inte längre vad han ska tycka. Han är arg på sin familj och deras dekadenta leverne,

att de inte ärar fadern och dennes död tillräckligt. Han är upprörd över faderns död och

misstankarna om att farbrodern spelar ett ont spel och att modern är involverad, denna slutsats

dran han framförallt ur det osmakligt tidiga bröllopet och den korta sorgetiden. Först när han

genom Horatio introduceras till sin faders vålnad hittar han sanningen och pekas direkt mot

ett nytt mål, men upp till detta ögonblick är han i ett tillstånd av letande, efter att hitta balans i

en ny livssituation. Detta är också vad som sker i Sons of Anarchy, en förändring i

livssituationen (den sjuke sonens födelse) väcker känslor av obalans och sänder protagonisten

23

på en jakt efter att återställa denna balans, att hitta ett nytt ekvilibrium. Så följer båda

berättelser narratologen Tzvetan Todorov beskrivning av det förlopp som utgör en berättelses

meningsfulla helhet: ”varje berättelse framställer delar av eller en hel rörelse från ett

ekvilibrium (tillstånd av jämnvikt) via ett disekvilibrium (tillstånd av bristande jämvikt) till ett

nytt och annorlunda ekvilibrium.”48

I den första akten av Hamlet återställs hans balans genom

att få vägledning av vålnaden, att få en uppgift, ett faktiskt mål att fokusera på, samtidigt som

vetskapen om att hans fars död inte var naturlig och att han måste utkräva hämnd försätter

honom i ett nytt disekvilibrium där han slits mellan lojalitet till fadern och sin religiösa

åskådning och därmed moraliska kompass. Hela berättelsens jämvikt återställs först med

döden av hela kungafamiljen, det är som berättelsen nollställs. Kungen (Claudius) är för högt

uppsatt för att kunna dras till rätta, Hamlet måste ge upp sig själv och allt han håller kärt för

att utföra sitt uppdrag, jämvikten återställs genom att alla får sitt straff. Sons of Anarchy har

inte nått fram så långt än, hela berättelsen kretsar kring ett disekvilibrium, samtidigt som varje

säsong har sitt eget disekvilibrium. I den första säsongen presenteras inte bara händelserna

som sätter hela Jax värld i obalans (hans sons födsel och läsningen av sin fars manuskript),

utan även granskningen av klubben genom ATF-agenten June Stahl som utmynnar i en

ytterligare obalans med Donnas död som sätter klubbens ostabila sammanhållning ännu mera

på spel. I andra säsongen har dessa konflikter inte lösts än utan drivs vidare och förvärras med

inträdandet av ytterligare än oroshärd, nu är även hela stadens balans ur spel med

inflyttningen av Ethan Zobelle och The League of American Nationalists (LoAN) med planer

att förändra hela Charming, de börjar med att försöka översvämma staden med droger och

prostitution för att skifta maktbalansen från Sons of Anarchy till polisen genom att ge

anonyma tips med baktanken att kommersialisera staden med stora köpcenter och

boendeprojekt.

På detta sätt kan vi se att båda protagonister är på jakt efter balans i sina liv. En händelse som

rubbar deras tillvaro, skapar ett disekvilibrium och tvingar dem att hitta ett nytt sätt att leva,

att hitta roten till sin obalans, sanningen bakom vägen deras liv har tagit, som Hamlet

uttrycker det: ”Ur led är tiden. Ve att jag är den som föddes att den vrida rätt igen!”49

. De

skiljs åt genom att faderns död i Hamlet är en händelse som nyligen skett och lagt grunden till

Hamlets obalans, medan Jax i Sons of Anarchy får ögonen öppnade genom födseln av sin son,

han måste gå mycket längre tillbaka i tiden för att hitta vart allt har gått snett, för att hitta

48

Gripsrud, Jostein: Mediekultur och mediesamhälle, andra upplagan fjärde tryckningen, översättning: Sten Andersson, Daidalos, Uddevalla, 2002, sida 237 49

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, Akt 1 scen 5, sida 35

24

anledningen till hur hans liv har blivit som det är. I motsats till de flesta andra pjäser med

samma grundtema dör Hamlets fader redan innan själva pjäsen börjar, fokus är här totalt på

hjälten som är destinerad att hämnas en oförrätt. I Sons of Anarchy har fadern dött ännu längre

innan och vi får först se protagonisten arbeta sin väg upp mot att klara av att utföra hämnd,

precis som Hamlet är Jax inte övertygad om att kallblodigt mörda, han måste först lära sig

skillnaden och hitta sin egen moralkodex. Han motsätter sig Clays önskan om att mörda när

de hämnas sprängningen av sitt varuhus genom det rivaliserande gänget The Mayans (säsong

1 episod 1 ”Pilot” 46:00 – 47:07), men när han några dagar senare ställs inför att skydda sin

ungdomskärlek Tara från stalkern Joshua Kohn behöver han inte ens fundera över att trycka

på avtryckaren (säsong 1 episod 8 ”The Pull” 38:59). Detta leder till ett samtal mellan Jax och

Tara på sjukhuset där hon jobbar i vilket Jax erkänner att det var första gången han dödat på

detta sätt, mördat en försvarslös, och att han själv inte riktigt vet hur han ska handskas med

situationen (säsong 1 episod 9 ”Hell Followed”, 17:50 – 20:28). Båda måste inom sig själv

hitta kraften att gå den väg de måste gå, i Jaxs fall föregås denna process om att hitta sin egen

styrka vetskapen om vad som hänt fadern, hos Hamlet tvingar vetskapen om det svekfulla

mordet honom att besegra sina tvivel.

Berättelserna i sin helhet förenas i temat om att utföra en faderns önskan, Hamlet får

uppdraget att hämnas, Jax ska leda klubben till ett bättre liv. Första akten av Hamlet och de

första två säsongerna av Sons of Anarchy präglas båda av protagonistens strävan efter balans

och önskan om att få veta sanningen. Hamlet får veta sanningen genom sin faders vålnad. Jax

får inte reda på sanningen då andra händelser hindrar honom från att fortsätta jaga den,

våldtäkten av hans mor och kidnappningen av hans son tvingar honom till att lägga sitt hat,

sina tvivel och misstro åt sidan. Angreppet utifrån på hans familj tvingar honom till en enad

front och därmed till att lägga jakten på sanningen på is.

25

4.2 Del 2 – Karaktärerna

Med tanke på TV-seriens större utsträckning (i realtid) och underhistorier är dess berättelse

också fylld med många fler karaktärer, det finns dock en tydlig grupp av protagonister som

utgörs av de som har den närmaste relationen till huvudkaraktären Jax. Detta kapitel fokuserar

på denna grupp och deras relation till Shakespeares Hamlet. Dyker de upp i pjäsen? Vem

motsvarar de? Hur lika är de? Är det deras mål eller deras roll i förhållande till protagonisten

Hamlet/Jax som är liknande?

Med Kurt Sutters utsago att serien är löst baserad på Shakespeares Hamlet kan vi utgå ifrån

att vissa karaktärer baserats i alla fall delvis på pjäsen.

Tapping into his theater background, Sutter patterned the story of a young

biker coming to terms with his law-breaking world and the club´s leader, who

also is his stepfather, after Shakespeare´s “Hamlet”.

Though the Bard of Avon and Harley-Davidson seem to have little in

common, Sutter says it´s all about character.

“I´m drawn to the classic antihero, the guy who´s probably made a bunch of

mistakes and really has the capacity to either way,” he says. “That´s the most

interesting type of character for me to watch, to see what decisions they´ll

make. There´s a lot of gray area there for a writer to explore.”50

Tydligast är triangelrelationen Hamlet-Claudius-Gertrude/Jax-Clay-Gemma samt

vålnaden/manuskriptet. Danmark blir staden Charming, hovet blir MC-klubb. Clay står för

Claudius, ledaren som gifter sig med änkan Gemma som tar Gertrudes plats med titeln

”Queen of bikers” (säsong 1 episod 3 ”Fun Town” 20:42). Jax står helt klart för Hamlet. Både

Opie och Piney Winston har drag av Horatios roll. Tara skulle kunna liknas vid Ofelia i

hennes kärlek till prinsen, likaså Wendy som även liknar Ofelia i sitt självförstörande drag

med drogmissbruk och oförmåga att bestämma över sig själv som leder till ett

självmordsförsök. Jax reflektiva ifrågasättande av SoA-livsstilen som väcks till liv av sonens

födsel refererar till Hamlets melankoli över kungens död. Jax kommunicerar på sätt och vis

med sin far genom dennes manuskript, en ensidig kommunikation som symboliserar Hamlets

faktiska kommunikation med sin fars spöke. Clay får stöd av sin trogne verkställare Tig, som i

sin tillgivenhet och lojalitet till sin herre liknar Polonius. Men även utomstående motståndare

finns, i Hamlet är det Fortinbras och norrmännen som vill åt den danska kronan, i Sons of

50 Barone, Matt: Favorite Son – FX writer-producer Kurt Sutter grew up dreaming of a world beyond Jersey, NJ.com/Inside

Jersey, http://sections.nj.com/SS/Page.aspx?secid=95304&pagenum=89&sstarg=&facing=false& 2011-01-13, hämtat 2011-

01-15, sida 89

26

Anarchy finns det flera grupper som söker ta Charming ifrån klubben: de ariska heroinlangare

Nords, den mexikanska motorcykelklubben Mayans och de extremistiska nationalisterna

Ethan Zobelle och AJ Weston med LoAN (League of American Nationalists). På sätt och vis

även den assisterande polischefen Hale, vars agenda genom serien är att dra Sons of Anarchy

inför rättvisan och därmed förhoppningsvis eliminera kriminalitet i staden.

4.2.1 Jackson ”Jax” Teller/Hamlet

Protagonisten i Sons of Anarchy är Jackson ”Jax” Teller som är MC-klubbens vicepresident

och har därmed i staden Charmings hierarki samma position som Hamlet i Danmark, prinsen,

arvingen till tronen, den andra i ledet. I serien refereras det flera gånger i ord till att Jax

position i klubbens hierarki motsvarar en prins, exempelvis i ”Fa Guan” (säsong 2 episod 9)

säger Clay ”I´ll handle the little prince” (05:26) och agent June Stahl kallar Jax för prins bland

annat i ”Balm” (säsong 2, episod 10, 09:04).

Men det är inte bara hans position i samhället som låter karaktären likna Hamlet, Jax

reflektiva ifrågasättande av livet klubben lever, av deras kultur, refererar till Hamlets

melankoli över kungens död, även om den hos Jax väcks av sonens födelse. Båda karaktärer

kommunicerar på sätt och vis med sin döda fader, Hamlet har faktiska samtal med sin fars

vålnad där han både kan ställa frågor och få konkreta svar. För Jax är det lite mer komplicerat,

det finns inget övernaturligt element i Sons of Anarchy, hans kontakt med fadern uppstår

genom ett manuskript hans far John Teller skrivit där han förklarar vad hans egentliga plan

med grundandet av klubben var och hur han insåg att den hade utvecklats till något helt annat.

Dessutom har han några gamla foton och försöker även ta reda på mer om sin far av sin mor

Gemma när de båda tittar på gamla kort ur lådan med Johns tillhörigheter som Jax hämtat ur

förrådet och när Jax då frågar henne: ”Did Dad ever tell you about his original vision for the

club?”, svarar hon avvikande att han fortfarande var ung då (säsong 1 episod 2, 37:52 –

39:20). Att det är så mycket svårare för Jax att få reda på sanningen om sin far gör även att

berättelsen inte framskrider lika snabbt som i Shakespeares pjäs, som är väldigt rak på sak och

saknar subplots, medans Sons of Anarchy är fylld av flera sidoberättelser. Klubben har många

fiender som söker ta över deras stad, och i motsats till Danmarks kung som avvärjer faran av

att angripas av den norske prinsen Fortinbras genom ett brev till den norske kungen måste

Sons of Anarchy faktiskt kämpa mot sina fiender, de står ständigt på randen till krig.

Karaktärerna liknar varandra även i sin önskan om att ge sin omgivning ett bättre liv, för Jax

är det en huvudsaklig drivkraft att kunna ge sin son en trygg framtid och förbättra

livsvillkoren för klubben i det avseende att de inte längre genom kriminella aktiviteter ska

27

riskera frihet och liv. Så anser också Hamlet att med sin fars död har det danska folket förlorat

en värdig ledare och istället i farbrodern fått en vällusting som bara ger danskarna rykte om

att vara drinkare. Han anser inte att Claudius är en bra härskare och skulle vilja ändra på

traditioner så som festandet: ”Fast jag är barnfödd här i landet och fostrad att bevara

traditionen, så tycker jag det vore mera rätt att bryta än att följa denna sed.”51

Hamlet, precis

som Jax, längtar efter ett bättre liv för sitt folk, men båda inser att de inte kan skylla allt ont på

bara en person. ”He recognizes the decay of the Danish society (represented by his uncle

Claudius), but also understands that he can blame no social ills on just one person”.52

Efter att

Opie har fått reda på sanningen om sin fru Donnas död söker han stöd hos Jax för att hitta en

väg att kunna fortsätta leva med Clay som sin ledare, Jax förklarar då för honom att hela

klubben har skuld till händelsen eftersom det är de som har medskapat Clays personlighet:

”Clay is Clay because of us, we made him” (säsong 2 episod 11 ”Service” 32:22). Han inser

alltså att dem alla är delaktiga i den väg klubben har gått genom att acceptera Clays ledning,

genom att rösta på hans förslag, hjälpa honom att professionalisera vapenhandeln.

Karaktären Hamlet är paradoxal till sin natur, å ena sidan utesluter han sig själv från den

samhällskrets han tillhör, exempelvis så undviker han att delta i festmåltider, samtidigt som

han är folkets hjälte, vilket Ofelia intygar efter att hon sett hans förändring till galenskap: ”O,

vilken ädel själ som här har brustit! Den lärdes skarpsyn, kavaljerens språk, soldatens svärd,

vårt rikes hopp och ros, den riddersman som varit smakens spegel och höviskhetens mönster,

han, ett mål för allas blickar – allt förstört, förbi!”53

. Han är arg, deprimerad, manisk,

grubblande, entusiastisk och energisk. Han är både mörk och avskyr sig själv och sitt öde till

den grad att han är i suicid fara: ”O, kunde detta skammens fasta kött få töa, smälta, lösas upp

i dagg! O, att den Evige ej stadgat sin lag mot självmord!”54

Samtidigt är han en existentiell

tänkare som accepterar att han måste möta livet rakt på.55

Jax är som Hamlet älskad av sitt

folk, både inom klubben och staden får han respekt och tillit, men han är däremot inte

självmordsbenägen. I motsats till Hamlet ser han ingen lösning i sin död, lider inte av att leva.

Hamlet äcklas av livet56

, Jax vill använda sitt liv till att förändra sin värld.

51

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, akt 1 scen 4 sida 26 52

Stockton, Clara Lynn: CliffsNotes On Shakespeare’s Hamlet, Wiley Publishing, Hoboken, 2000, sida 101 53

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, akt 3 scen 1 sida 65 54

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, Akt 1 scen 2, sida 17 55

Stockton, Clara Lynn: CliffsNotes On Shakespeare’s Hamlet, Wiley Publishing, Hoboken, 2000, sida 101 56

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, Akt 1 scen 2, sida 32

28

Hamlet, upptagen som han är med hämndtankar, har en unik och eftertänksam natur och hans

temperament är mer filosofiskt än aktivt, viket leder till att han är än mer upptagen med

människans handlingar och konsekvenserna av dessa. Detta grubblande drag har även Jax och

det eldas ständigt på av läsningen av hans fars bok. Han söker komma till botten med varför

han och hans klubb agerar på just det sätt dem gör, varför deras regler är så hårda och blodiga,

varför hämnd är så viktigt och dem aldrig kan så att säga vända den andra kinden till. Gemma

bekräftar denna tendens i Jax när hon säger till Clay: ”I know my son, always looking for

something more, for the reasons why” (säsong 1 episod 13, 39:47).

Båda förenas i en oförmåga att veta hur dem ska uppnå sitt mål. För Hamlet tar det lång tid att

bestämma vad hans handlingar bör vara, men även när han har hittat sitt mål är han inte säker

på hur han kan åstadkomma detta57

. Så vet inte hellre Jax hur han ska använda den

information han får ur sin fars manuskript till att uppnå förändring, vilket han berättar för

Piney i en shot-revers-shot scen: ”It´s not exactly a how-to-manual. It´s half angry manifesto

half MC love letter. I´m trying to read between the lines here. To see the path.” (säsong 2

episod 10 ”Balm” 01:42 – 01:55).

Ett annat drag som förenar de båda männen är att de är tragiska hjältar. En tragisk hjälte är i

enlighet med Aristoteles: ”a great man at the pinnacle of his power who, through a flaw in his

own character, toppels, taking everyone in his jurisdiction with him”58

. Shakespeare har i

Hamlet skapat en tragisk hjälte för sin egen tid som kan tilltala en större del av befolkningen,

men i vilken Aristoteles krav på att den tragiska hjälten ska åberopa en djup känsla av

medlidande och rädsla hos oss fortfarande finns kvar. Så är också Jax en tragisk hjälte till den

del vi fått se, vi vet ju inte om hans slutliga öde än. Han är en modern tragisk hjälte, han är

”the common man tossed in a turbulent sea of social ills who loses his battle to correct

them.”59

, eller i alla fall befinner sig i denna kamp mot sitt livs, sin samhällskrets mörka sidor.

Han är en storartad man som följer en storartad dröm, men är så präglad av det liv han lever

att han inte vet hur han faktiskt ska fullfölja denna ändring. Båda är väldigt mänskliga

karaktärer, med tydliga fel och som också ofta förhåller sig fel även om de egentligen bara

avser att skydda sina nära och kära, exempelvis söker de båda, med olika stor framgång, att

tvinga bort den kvinna de älskar, skydda henne från det de vet och det de håller på med.

”Hamlet is our hero because he is, as we are, at once both confused and enticed by endless

57

Lamb, Sidney (eds) & Mategrano, Terri: CliffsComplete Shakespeare’s Hamlet, Wiley Publishing, New York, 2000, sida 22 58

Stockton, Clara Lynn: CliffsNotes On Shakespeare’s Hamlet, Wiley Publishing, Hoboken, 2000, sida 103 59

Stockton, Clara Lynn: CliffsNotes On Shakespeare’s Hamlet, Wiley Publishing, Hoboken, 2000, sida 112

29

dilemmas that come from being, after all, merely human.”60

Båda kämpar med frågor som alla

människor gör, med de simplaste frågorna om vad som är rätt och fel.

4.2.2 Clay Morrow/Claudius

Den nyblivne kungen Claudius hittar sin like i Clay Morrow som efter sin bäste väns död tar

över ledningen av MC-klubben som dennes president och gifter sig med änkan, därmed har

båda samma position i sitt respektive universum och väldigt liknande personliga relationer

med sin omgivning. Precis som Jax ofta kallas för prins får även Clay höra epiteten kung,

redan i pilotavsnittet efter att klubben besökt sitt exploderade varulager säger Jax till honom:

”It ain´t easy being king.”, varpå Clay svarar ”Yeah, you remember that” (säsong 1 episod 1

”Pilot” 06:18).

Båda präglas av en extrem övertygelse av sig själv och sin egen felfrihet. Här hittar vi dock

också en skillnad, medan Claudius är fullständig inkapabel till ånger visar Clay tecken på

detta när han befinner sig i säkerheten av sitt eget hem och får stöd av Gemma som dock ser

till att han förblir lika stark och oberörd utåt (Clay börjar gråta vid matsalsbordet, Gemma tar

hans hand: ”You feel all that, baby. You feel it here. That´s right. You walk out that door,

you´re being the man they all need you to be.” varpå han sväljer tårarna. säsong 1 episod 13

”The Revelator” 04:52 – 06:34). Claudius oförmåga till ånger visas i tredje akten där han

försöker att be medan Hamlet lyssnar, med planer om att äntligen mörda honom, dock ser han

Claudius position och vill inte döda honom i ett ögonblick som försäkrar renande av själen

och direkta inträdet till himmelriket61

. Claudius försöker att hitta ruelse i akten av att be,

precis som Clay begränsar sig detta till en för honom säker miljö, ensam på sin kammare.

Men trots detta försök att be om förlåtelse för sina synder är han oförmögen att faktiskt känna

ånger över sina dåd, han säger till och med att han skulle göra allt på samma sätt igen. Han

erkänner sina dåd inför sig själv och står fast vid dem, han söker inte förlåtelse, känner ingen

ånger: ”Vad kan väl den som ingen ånger känner?”62

Claudius söker orden för att be men

inser att detta är fruktlös då han inte menar dem, ”Upp flyger orden, tanken stilla står. Ord

utan tanke aldrig himlen når.”63

Clay kan känna sorg över Donnas död som är resultatet av att

han inte litat på Opie, men han ångrar sig aldrig riktig. Han känner sorg och möjligtvis lite

skuld i säkerheten av sitt hem, men detta är bara ett kort ögonblick som går över, han visar

60

Stockton, Clara Lynn: CliffsNotes On Shakespeare’s Hamlet, Wiley Publishing, Hoboken, 2000, sida 104 61

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, akt 3 scen 3 sida 82-83 62

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, akt 3 scen 3 sida 82 63

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, akt 3 scen 3 sida 83

30

aldrig sin svaghet inför någon annan än Gemma, som anser att ånger är ett dåligt

karaktärsdrag: ”Remorse is a dangerous thing” (säsong 1 episod 1 ”Pilot” 32:48). Claudius

visar inte denna sida ens för Gertrude. Men dessa ögonblick är få och helhets bilden som Clay

avger är självsäker och dominant. Ingen av männen söker förlåtelse, de är övertygade om att

de handlade på det sätt som situationen krävde och tillåter inte att någon annan ifrågasätter

deras handlingar. När Hamlet börjar bli en fara bestämmer Claudius sig för att göra sig av

med honom, Clay varnar Jax flera gånger om att inte dra upp Donnas död igen och stödjer

hans beslut att lämna klubben. Båda antagonister är lika i sin roll så väl som sina övertygelser.

”Claudius personifies the Machiavellian villan: he justifies his wrongdoing by aggrandizing

the ends his evil produces. He recognizes his own evil and acknowledges his doomed

status.”64

Claudius är oförmögen till ånger eftersom han ju fick allt han eftersträvade och

fortfarande innehar allt detta: ”Ännu äger jag allt det som drev mig att begå ett mord: min

krona, maktens tjusning och min drottning.”65

Även Clay anser att han gör rätt, att han leder

klubben på rätt sätt och att vapenhandeln är det rätta sättet för dem att tjäna pengar. Dessutom

är ledningen av klubben ergo makt oerhört viktig för honom vilket visas i det att han varnar

Gemma att han inte kommer att ge upp sin position till Jax alltför snart (säsong 1, episod 1

”Pilot” 31:40 – 33:47). Båda män är besatta av makt och beredda att göra allt för att få och

behålla makten.

4.2.3 Gemma Teller-Morrow/Gertrude

Gemma Teller Morrow är drottningen i Charming, precis som Danmarks Gertrude gifter hon

sig efter makens död med den nye ”kungen”. Precis som Jax och Clay blir även hon kallad för

sin kungliga motsvarighet, exempelvis refererar Clay till henne som sin drottning när klubben

förbereds för att beskydda sina anhöriga inför ett eventuellt gängkrig som hämnden mot Ethan

Zobelle och LoAN skulle kunna utlösa (säsong 2, episod 12 ”The Culling” 03:12). Efter att

hon berättat för sin familj om våldtäkten gör Jax en gest som karakteriserar hennes ställning i

det att han lik en underdånig går fram till henne, lyfter hennes händer mot sin panna och

kysser dem sedan som det anstår en drottning (säsong 2, episod 10 ”Balm” 50:28 – 50:40).

Kvinnorna är de karaktärer som skiljer sig mest åt i de två verken, medan Gertrude är mer

tillbakadragen och tydligt underordnat sin make är Gemma mycket mer aktiv, en matriark

som gör allt för att skydda sin familj, och familj är för henne hela klubben. Hon är en oerhört

stark kvinna som styr mycket ur skuggorna. Hon stödjer både sin man och sin son men har en

64

Stockton, Clara Lynn: CliffsNotes On Shakespeare’s Hamlet, Wiley Publishing, Hoboken, 2000, sida 9 65

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, akt 3 scen 3 sida 81

31

klar vision av hur hon anser att de ska leva. Precis som Gertrude står hon fast vid sin make

och skulle aldrig förråda honom inför sin son, så har de flera samtal där Gemma varnar Clay

för sin sons letande efter bakomliggande sanningar och konstaterar att deras hemligheter

måste förbli gömda. När hon pratar med Jax undviker hon att svara konkret på hans frågor och

säger aldrig mer än vad som verkligen behövs. Medan frågan kring Gertrudes kännedom om

Claudius förbrytelser aldrig tydlig besvaras i Hamlet, är det i Sons of Anarchy tydlig att

Gemma vet allt om sin makes hemligheter, det är henne han delar dem med, henne han

berättar sina sorger för. Gertrude kan interpreteras som antingen ”Claudius´ co-conspirator or

Hamlet´s defender”66

, Gemma gör visserligen allt för att skydda sin familj och klubb men hon

är också klart och tydlig Clays förtroendeperson. I motsats till Gertrude är hon också beredd

att gå så lång som det behövs för att behålla sin son hos sig, binda honom till sig. Gertrude ber

Hamlet att stanna i Danmark istället för att resa tillbaka till sina studier i Wittenberg i första

aktens andra scen67

, försöker dock inte skydda honom när Claudius skickar bort honom eller

när han senare tillsammans med Laertes planerar att mörda honom. Gemma däremot bevarar

hemligheten om att ha blivit gruppvåldtagen tills dess att hennes son är på väg att lämna

staden, det är som om hon till slut bestämmer sig för att använda denna hemska upplevelse till

något bra, istället för att låta händelsen förstöra sin familj använder hon det för att binda dem

till sig. Hon är beredd att prisge det värsta som hänt henne, göra det känt för världen, för att

behålla sin familj hos sig. Hela hennes livsinnehåll, hennes mening med livet, är att vara en

mor och därmed skydda sin familj: ”God wants me to be a fierce mother, that´s my path.”

(säsong 2, episod 12 ”The Culling” 25:30)

Gemma har även fått ta en del av Polonius roll när det gäller inblandandet i ”prinsens”

kärleksrelationer. Precis som Polonius varnar sin dotter för att Hamlet är av mycket högre

börd än hon själv och därför aldrig sannerligen kan älska henne, anser Gemma att varken före

detta hustrun Wendy eller ungdomskärleken Tara är bra nog för sin son.

När det gäller Wendy visar hon också sin egen förmåga till hämnd. Efter att barnbarnet föds

sjukt och för tidigt på grund av Wendys drogmissbruk presenterar Gemma henne med en

spruta heroin och föreslår henne att ta en överdos (säsong 1 episod 1 ”Pilot” 49:40-50:35).

Gemma kommer aldrig tillåta Wendy att få agera mor till sin bebis, hon vill straffa hennes

beteende och den sorg hon utsatt Jax för. Här bevisar Gemma att hon är lika kapabel till

brutala handlingar som sin make. Hon visar lika mycket upp sin förmåga att manipulera, då

66

Stockton, Clara Lynn: CliffsNotes On Shakespeare’s Hamlet, Wiley Publishing, Hoboken, 2000, sida 106 67

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, akt 1 scen 2 sida 16

32

hon ger Wendy sprutan i en bibel och bara gör anspelningar om vad hon kräver, hon utför

aldrig själv mordförsöket utan förlitar sig på Wendys svagheter som hon målriktat attackerar i

deras samtal. Bara några dagar efter visar Gemma återigen sin manipulativa förmåga för att

bringa Jax och Wendy närmre varandra igen när hon inser att Jax och Tara har börjat

intressera sig för varandra igen, vilket hon anser vara ännu värre än Wendys relation till sin

son. Antagligen för att hon har makt över Wendy som tydligen är rädd för henne, medan Tara

går sin egen väg, lever ett fritt och framgångsrikt liv vilket skulle kunna leda Jax ännu längre

bort från klubben och stärka hans önskan om ett lagligt förvärv.

4.2.4 John Tellers manuskript/Hamlets faders vålnad

Spöket av Hamlets far spelas av manuskriptet som Jax far lämnat efter sig, en krönika om hur

klubben kom in på fel väg. Jax kommunicerar på sätt och viss med sin far genom detta

manuskript, en ensidig kommunikation som symboliserar Hamlets faktiska kommunikation

med sin fars spöke. Så refererar även Clay till att Jax är ”…being haunted by the ghost of his

father”. Likaså säger Gemma: ”John is speaking to him from the god damned grave!” (säsong

1 episod 13, 39:25).

Inte bara deras manifestation/uppenbarande utan även budskapet är olika. Kung Hamlets

vålnad kräver att sonen utför blodig hämnd, John Tellers manuskript ställer inga krav utan är

en vägledare som leder bort från våld och blod. De skiljs även åt i det att John Tellers

manifestation är mer filosofisk och har mer djup, den är svår att interpretera för mottagaren,

sonen. Den döda kungens spöke har ett tydligt budskap.

Både Hamlet och Jax betvivlar sitt ”spökes” pålitlighet. ”Änglar och nådens sändbud bevare

oss! Är du en salig själ, en mörk demon med doft från himlen eller stank av Satan, med elakt

uppsåt eller kärleksbud?”68

undrar Hamlet och använder sig senare av skådespelare för att

locka fram en reaktion hos Claudius som bevis på vålnadens trovärdighet: ”Om hans brott då

inte skräms upp ur gömslet vid ett särskilt avsnitt, var skepnaden vi såg en avgrundsande, och

då har jag en fantasi så svart som Vulkanus smedja.”69

Jax symboliserar sitt tvivel med

försöket att bränna manuskriptet efter att ha mördat agent Kohn för att skydda Tara (säsong 1

episod 9 ”Hell Followed”, 42:11).

68

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, akt 1 scen 4 sida 27 69

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, akt 3 scen 2, sida

68

33

Karaktärerna skiljer sig även åt i sin död, Hamlets far dog mindre än två månader innan

berättelsens början70

, John Teller 16 år tidigare. Båda dog av onaturliga orsaker, till en början

påstås det att kungen dog efter att ha blivit förgiftat av en orm, det visar sig dock att han blivit

dödad av sin bror med en droppe malört i örat. John Teller dog i en motorcykelolycka, blev

släpad av en långtradare och kämpade mot döden i två dagar på sjukhuset, en information vi

erhåller av Gemma ur ett samtal med Jax (säsong 1 episod 1 ”Pilot” 29:41). Hittills har det

dock inte givits mer information om omständigheterna, exempelvis varför han var ensam när

vi aldrig i serien ser den nuvarande ledaren Clay resa ensam.

4.2.5 Tara och Wendy /Ofelia

Om Ofelias roll dyker upp i serien så spelas den av två kvinnor, Jax före detta fru och mor till

hans son den drogmissbrukande Wendy och hans ungdomskärlek och snart återigen flickvän

doktorn Tara. De liknar Ofelia i sin starka kärlek till mannen, men de har inga nära

familjemedlemmar som Ofelias far Polonius och bror Laertes. De står ensamma i sina val. Så

är det i deras ställe Jax mor Gemma som varnar flickorna för att krossa hennes sons hjärta.

Ofelia slits mellan två motsägelsefulla poler och utan en moder att leda henne har hon inget

sätt att dechiffrera dessa motsägelsefulla förväntningar männen har av henne, därför är hon

inte förmögen att bevara ett ekvilibrium och förstörs inifrån till dess att galenskapen driver

henne in i självmord. För Tara är dessa två poler sjukhuset, det liv hon skapat för sig själv,

och Jax med hans farliga, hemlighetsfulla liv. Så är hon nära att lämna Jax för att hon slits

mellan de två livsstilarna (säsong 1 episod 13 ”Revelator” 14:30 – [16:23] 17:57/18:05).

4.2.6 Tig/Polonius

”Min plikt liksom mitt hjärta viger jag helt åt min Gud och åt min dyre konung.”71

, säger

Polonius och intygar därmed sin hängivenhet till kungen och dennes önskemål. Han är kansler

vid danska hovet, kungens rådgivare och hans roll representeras i Sons of Anarchy av Tig,

som är Clays högra hand, hans absoluta stöd som inte ifrågasätter utan följer. Han är dock i

motsats till den åldrande Polonius ung och enklare. Han är tydligen en psykopat med abnorma

böjelser och är utan gränser. Polonius är något av en kallblodig politiker som spionerar på

sina egna barn och sätter deras glädje och liv på spel för att behålla sin position vid hovet. Tig

bryr sig inte mer om klubbens politik än att han vill att Clay förblir vid makten. Hans

70

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, akt 1 scen 2, sida

17 71

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, Akt 2 scen 2, sida 41

34

huvudsakliga uppgift är att beskydda Clay som en slags bodyguard och att utföra de mer

våldsamma uppgifterna som tillfaller klubben, han är klubbens exekutor.

4.2.7 Opie och Piney Winston/Horatio

Horatio är Hamlets skolvän från Wittenberg och hans viktigaste stöd. Jax bäste vän är Opie

Winston, de har varit nära vänner sedan de gått i skolan. Men de driver ifrån varandra,

Donnas död påverkar Opie till att fokusera all sin energi på klubben och för honom närmre

Clay. När han dock får reda på sanningen av Tig (säsong 2 episod 11 ”Service” 13:20) vänder

han sig till Jax för hjälp med situationen och försäkrar honom sedan sitt stöd (säsong 2 episod

11 ”Service” 31:20 – 33:05).

I sin odelade lojalitet till Jax är det Opies far, Piney Winston, som liknar Horatio. Men medan

Horatio stödjer varje beslut Hamlet tar, är Piney rastlös och vill att han ska genomföra

förändringen snabbare, likaså betvivlar han också Jax beslut att dölja sanningen/misstankarna

om Donnas död för Opie och Jax planer om att lämna klubben. Men även om han för en kort

stund betvivlar besluten är han lättövertalad och stödjer Jax i andra frågor utan eftertanke.

Han går till och med så långt som att handla mot Clays befallningar eller på ett sätt som

missfaller Clay. Som tidigare sagt delar karaktärerna även introduktionen till faderns ”spöke”,

båda så att säga träffar denna innan sin respektive ledare. Horatio ser kungens vålnad och

bestämmer att den måste ha kommit för att samtala med prins Hamlet och berättar därför om

händelsen för prinsen. Piney fick Johns manuskript direkt efter att det skrevs och har därför

alltså läst det långt innan Jax. Han bestämmer sig för att situationen kräver att han

introducerar Jax till verket och ger därmed startskottet för den ändring som så länge stundat.

Till skillnad från Horatio följer han dock inte bara sin vän och herre utan agerar även själv, av

rädsla att hans son ska försöka ta livet av Clay för det han gjort mot hans fru, gör han själv ett

försök att mörda Clay (säsong 2 episod 11 ”Service”).

35

4.3 Del 3 - Våld och hämnd

Som tidigare nämnts är båda berättelserna representationer av en viss kultur. Ett drag som

förenar dessa till ytan så olika världar är vissa värden: hierarki, lojalitet, (blods)hämnd.

Hämnden blir till en oerhört drivande faktor i båda berättelser och därmed även våldet.

”Det är din plikt att hämnas när du har hört.”72

, Dietrich Schwanitz interpreterar den

bakomliggande meningen i det som vålnaden varnar sin son Hamlet om innan han uppdagar

sin hemlighet till att vara att höra inte är en oväsentlig sak efter vilken man fortfarande är lika

fri som innan dess.73

När Hamlet väl har fått veta sanningen finns det ingen återvändo,

kunskapen förpliktar honom till handling. Samtidigt som detta presenterar Hamlet med ett

stort problem, för även om han vill vara en god son och göra sin far till viljes, är kravet efter

blodshämnd inte förenligt med hans religiösa åskådning. Hämndens akt är enligt det kristna

värdesystemet förbehållen Gud. Nu skrevs och utspelades Hamlet dock under en tid där

katolicismen förbjöds i England till fördel av protestantismens mindre strikta regler, och

duellen hade blivit ett populärt sätt att återfå sin ära. Dietrich Schwanitz frågar i sin bok

Shakespeares Hamlet und alles, was ihn für uns zum kulturellen Gedächtnis macht om det

kan ha funnits en slags undantagskod under renässansen som fodrar hämnd.74

Det verkar

rimligt att tro detta för denna pjäs, för inte bara Hamlets far kräver hämnd utan även Laertes

rusar tillbaka till Danmark från Frankrike när han hör om sin far Polonius död för att hämnas

denna. Hämndens krav lämnar Hamlet med att behöva göra ett moralisk val som svar på sin

farbrors onda handlingar. Hans självaktning knyts till detta val för så länge som hans farbror

och mor lever i synd har Hamlet enligt dåtidens regler ingen ära och äts upp av självhat.

Denna vikt av ära och kravet på hämnd för att återställa den efter kränkningen hittar vi även i

Sons of Anarchy. Männens handlingar drivs ständigt framåt genom att kräva lika för lika, så

tecknar seriens pilotavsnitt redan upp denna starka drivkraft, avsnittet börjar med att klubbens

vapenlager sprängs i luften av det rivaliserande gänget Mayans varpå klubben återgäldar med

samma mynt. De stjäl tillbaka sina vapen och spränger sedan deras lagerhus. Låt oss ta denna

första episod som exempel för våldets och hämndens drivkraft.

Berättelsen börjar, precis som Shakespeares Hamlet, nattetid. Kråkor plockar isär en brödbit

på en gata, från bakgrunden närmar sig en strålkastare, fåglarna flyger bort när motorcykeln

72

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, akt 1 scen 5 sida 29 73

Schwanitz, Dietrich: Shakespeares Hamlet und alles, was ihn für uns zum kulturellen Gedächtnis macht, Goldmann, München, 2006, sida 36 74

Schwanitz, Dietrich: Shakespeares Hamlet und alles, was ihn für uns zum kulturellen Gedächtnis macht, Goldmann, München, 2006, sida 37

36

passerar dem. Nu ser vi föraren, Jax, i en shoulder-shot bakifrån, han bär en svart läderväst på

vars rygg det högst upp står Sons of Anarchy, han introduceras alltså först och främst som

medlem i en motorcykelklubb. I sidospegeln ser vi hans ansikte, han röker. Kameran byter till

att låta oss se hans ansikte inramad av blont, halvlångt hår, han ler lite, verkar tillfreds och

bekymmerslös, ännu har hans liv inte lyfts ur fogarna, än är han i balans. Emblemet på

västens bröst utpekar honom till att vara Vice President, hans ställning i den samhällsgrupp

han representerar och tillhör är därmed introducerat. Han vrider på gasen och lämnar oss

bakom sig, kameran visar hur han kör bort ifrån den, in i en stad. Så introduceras

huvudkaraktären med sina viktigaste attribut, västen och motorcykeln, därigenom även miljön

till att vara en motorcykelklubb i en mindre stad omringat av ett ökenliknande landskap.

Scenen är som om han plockar upp oss tittare på gatan och tar oss med till sin stad där

berättelsen kommer att utspela sig.

Det nästa vi ser är en röd bil som stannar till vid ett igenbommat hus och en man med

mexikansk uppsyn kliver ut. Tillsammans med honom går några män upp till huset, kameran

går in före dem för att visa att vi befinner oss i ett varulager. Några skott avfyras mot dörren

och männen träder in. På deras ryggar ser vi ordet Mayans högst upp på deras lädervästar och

åskådaren förstår därmed att de inte tillhör samma klubb som mannen vi precis följde in till

staden. De går genom rummet tills de hittar lådor med gevär. Av deras samtal förstår vi snart

att de fått ett tips om att de skulle hitta vapen här och att dessa egentligen är avsedda till det

afroamerikanska gänget Niners. Plötsligt är kameran på golvet och iakttar hur männens fötter

rör sig över golvet medan de plockar på sig vapnen. Den vänder på sig och vi förstår att vi just

har fått se situationen ur två kvinnors perspektiv som gömmer sig under en golvlucka. Vapnen

lastas in i bilen och ledaren ger ordern att bränna ned huset med resterande vapen i. Den första

fienden och därmed den första konflikten är introducerad. Med vapnen och sprängningen har

även brottslighet och våld introducerats och försäkrar därmed åskådaren att förväntningarna

om aggressiv kriminalitet som MC-miljön framropar är berättigat och kommer infrias.

Bilden byter till att vi befinner oss i en liten alltialloaffär, möjligtvis en bensinstation. Jax går

först målmedvetet mot kassan, men en bokhylla fångar hans blick och han stannar till för att

titta på barnböckerna. Butiksbiträdet iakttar honom intresserat och drar sedan ner sin tröja för

att få en större urringning. Han ställer tillbaka boken och hälsar på henne medan han går fram

till kassan för att köpa kondomer och cigaretter. När han inte ser lägger hon en barnbok i hans

kasse, förklarar sedan för honom när han tittar på den att den varit hennes favorit. En dämpad

knall hörs och bilden lyses upp i högra kanten av ett rött sken, tjejen vänder sig förbryllat mot

dörren. Jax går fram mot dörren för att ta sig en noggrannare titt, till höger om hans huvud

37

speglas då en andra explosion i glaset. Med en svordom springer han ut genom dörren.

Kameran visar en liten sjö där brinnande smådelar regnar ner och slutligen ett brinnande

gevär som kameran zoomar in på och tonar bort till att visa en gata dagtid och fyra män på

motorcyklar som närmar sig snabbt, alla har på sig svarta västar och vi känner igen en av

ledarna till att vara Jax. Kameran följer dem en bit, visar detaljer från motorcyklarna, tills de

kommer till en skylt och kameran stannar till för att visa oss att vi lämnar staden Charming.

Skylten är en träskiva som inte bara tackar för besöket utan även indikerar med invånarantalet

14 679 att det handlar om en liten stad. Längst ner har någon med svart penna skrivit ordet

SAMCRO, en akronym för MC-charterns fulla namn: Sons of Anarchy Motorcycle Club

Redwood Original, och indikerar därmed att staden är deras territorium. Nu följer kameran

männen över en dammig väg och en liten bro, för att sedan vänta på deras ankomst vid en

brandbil. Ett hus som har brunnit ner till grundmurarna omringas av brandmän och poliser. De

fyra parkerar sina motorcyklar och går fram till en polisman. Clay, utvisad som ledare i det att

han går först och att hans väst bär skylten President, pratar med polisen som förklarar vad som

hänt, det blir uppenbart att varulagret har ägts av klubben. Medan de ser sig omkring inser de

att vapenstölden och explosionen måste vara verket av deras rivaler, the Mayans. Jax ger

polisen en sedelbunt som tack för informationen, det blir uppenbart att han är i deras tjänst,

korruption och skeva maktförhållanden introduceras. Polisen har något mer att vissa dem,

flickorna som brändes upp under golvluckan. Clay ger honom i uppdrag att göra sig av med

kropparna. Av samtalet framgår det även att polisen är deras länk till gänget Niners som de

skulle sälja gevären till. När de går därifrån tar Clay fram sin pistol och räcker den till Jax

över sin axel: ”Two in the back of the head, quick and painless.” Jax går efter honom mot

motorcyklarna sägandes ”It ain´t easy being king”, varpå Clay svarar: ”Yeah, you remember

that.” Med denna ordväxling etableras inte bara deras roller i klubben utan även en möjlighet

till framtida konflikt.

Detta är de först sex och en halv minuterna av berättelsen, först nu rullar förtexten. Det följs

av att gänget tar sig tillbaka till garaget där de jobbar och har sitt klubbhus, mor Gemma

introduceras och med henne det faktum att Jax håller på att bli far. Hon skickar honom till

deras förråd för att hämta saker åt sin bebis och där hittar han manuskriptet hans far skrev.

Det är också hon som hittar den höggravida Wendy på köksgolvet i en pöl av blod och smält

vaniljglass efter att hon tagit heroin. Jax värld börja skakas om, hans och klubbens

maktposition har angripits och han har insett livets bräcklighet genom sin son samt

introducerats till sin fars egentliga livsplaner och därmed tvivel på sin livsstil.

38

Det har introducerats tre element som måste hämnas. Klubben vill ha tillbaka sina vapen och

återgälda förstörelsen med samma mynt. Jax utkräver hämnd mot den man som sålde droger

till hans gravida exfru och därmed utlöst en tidig förlossning. Gemma hämnas mot Wendy för

skadan hennes drogmissbruk har gjort mot hennes barnbarn.

Hämnden mot Mayans blir den övergripande ploten för denna episod, det planeras och samlas

information och slutligen stjäl de tillbaka sina vapen och spränger lagret i luften under

processen skjuter de även några motståndare och får reda på att det mexikanska

motorcykelgänget har börjat samarbeta med det ariska gänget The Nords.

Så fort som Jax har fått reda på att hans nyfödde son svävar i livsfara genom den av heroin

frambringade förtidiga födseln lämnar han sjukhuset och kör, åtföljd av två av klubbens

medlemmar Bobby och Chibs, till en bar där en av gänget Nords droghandlare håller till. Han

klår upp denne och lämnar honom med en biljardkö i testiklarna, senare erkänner Jax att han

skulle dödat mannen om inte Chibs dragit bort honom. På klubbmötet kort därpå får han

beröm av de andra männen för bestraffningen han utdelat: ”Yes, it was beautiful!”. Våld

uppmuntras och lovordas, inte bara som hämnd och straff samt bevis på deras makt och

överhöghet, utan även som underhållning. Så boxas två av medlemmarna, Tig och Happy, till

de andras förströelse kort efter mötet. Det är under denna festliga aktivitet som Jax för första

gången yttrar tvivel till Clay och undrar om de verkligen borda återuppbygga vapenhandeln

efter bakslaget som explosionen utgör.

Gemmas hämnd är inte lika offentlig, det är bara hon själv och den drabbade som vet om vad

som hände. Hon hälsar på Wendy i sjukhuset och varnar henne med strypgrepp kring den

unga kvinnans hals från att försöka ta barnet i anspråk. För det som hon har gjort ska Gemma

aldrig låta henne få vara en mor. Även om läkarna vid det här laget har sagt att barnet kommer

överleva, kommer Wendy aldrig förlåtas, med orden ”I suggest you look to Jesus” räcker

Gemma henne en spruta heroin gömd i en bibel. Gemma bevisar härmed sin grymhet och sitt

handlingsinitiativ, vilket inte hennes motsvarighet drottning Gertrude besitter. Danmarks

drottning förlitar sig på männens handlingskraft. Gemma är lika kapabel till hämnd som sina

män.

Medan prins Hamlet drivs av att utföra hämnd och av att hitta en väg till att fullborda denna,

drivs Jax till viss mån av önskan att bryta denna cykel av våld och blod.

Männen drivs ständigt av hämnd i tron om att den krävs för att återställa ett ekvilibrium.

Eftersom dåden de utsätts för är våldsamma är även deras hämnd det och så tvingas de in i en

oändlig cirkel då alla i deras värld lever efter samma kodex. Som John Teller beskriver det i

39

sin bok: ”Each savage event was a catalyst for the next. And by the time the violence reached

epic proportion, I couldn’t see it. Blood was every color.” (säsong 1, episod 9 ”Hell

Followed”, 27:42 – 27:81). Våldet gör dem blinda, hämndlängtan gör dem blinda, oförmögna

att se konsekvenserna deras handlingar kommer få i längden. Så vaknar också Laertes först

upp ur dimman hämndtankarna lagt över honom när det är för sent och han ligger döende, han

ger och söker förlåtelse i akten av att bikta sin konspiration med Claudius till Hamlet75

.

Med Donnas död i Sons of Anarchy uppdagas det hur fel denna väg är, hur fel det kan gå, hur

blindheten kan leda till att oskyldiga dör. Donnas död blir del av den process som låter Jax

hitta sanningen om Clays dåliga sida. Det är också denna händelse som fullständigt ändrar Jax

inställning till sin styvfar Clay. Han betvivlar alla beslut klubbens ledare tar, och låter honom

vara säker på att ifrågasättandet av livsstilen som redan börjat med hans far kommer leda

vägen till en bättre framtid. Han börjar med att ständigt kämpa mot blodshämnd och våld.

Hamlet får tyvärr inte samma uppenbarelse av de oskyldigas död, han ser inte sammanhanget

mellan sina handlingar och Ofelias självmord och avskriver mordet på Polonius, som liknar

Donnas död i det att det handlar om en förväxling, som en obetydlig olycka och att den döda

får skylla sig själv. Så leder den enes väg ifrån, den andres till blod och våld. När Hamlet väl

dragits in i våldets cirkel finns det inget undankommande förutom den egna döden. Jax, som

har fötts in i detta kretslopp, kämpar för att hitta en väg ut.

75

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket, Stockholm, 2003, akt 5 scen 2, sida 136

40

5) Slutsats

Precis som i Hamlet kommer triangeldramat mellan mor, son och styvfader även i Sons of

Anarchy i slutändan att avslöja de mörka hemligheter i familjens förflutna och vilka gränser

de är beredda att överskrida för att skydda sina synder. I centrum av dessa berättelser står det

unga män som kämpar med att ta reda på vad som är sant och rätt, som kämpar för att förstå.

Hamlet är en berättelse om den unge danske prinsen som är fången mellan sin önskan efter

hämnd och sina samvetskval, hans dilemma konstituerar handlingarnas brännpunkt. Likaså är

Sons of Anarchys protagonist Jax fånge mellan sin strävan efter förändring och cirkeln av

våld, båda krävs för hans familjs trygghet. Berättelsen kretsar kring vad som är bäst för

klubben och i längden hela staden, så som Hamlet kretsar kring vad som är bäst för honom

själv, hans familj och i längden hela landet.

”Shakespearean tragedies expose the intimacies of the human mind and explore the workings

of human behavior and human relationships.”76

I denna anda fokuserar Kurt Sutters skapelse

Sons of Anarchy på gruppdynamik under hårt yttre tryck och på hur

brottsligheten förändras i takt med det omgivande samhället. Den undersöker, precis som

Hamlet, familjebanden i en familj som står utanför normer och regler som den tilltänkta

mottagarens samhälle satt upp. Sons of Anarchy tecknar upp beteendemönster inom en exotisk

samhällsgrupp som präglas av förvånansvärt många regler och föreskrifter. Den presenterar

en känsla av broderskap, lojalitet och engagemang, liksom den även undersöker vad som

händer när dessa regler börja brytas. ”'Sons of Anarchy' is, in part, a study of unintended

consequences and an examination of the lives of conflicted characters whose good intentions

generally land them deeper in a world of pain.”77

Även Hamlet har goda avsikter och hans

karaktär präglas av ett högt moraliskt tänkande, men konsekvenserna av hans handlingar är

oförutsedda och ödeläggande.

Även om båda berättelser präglas av hämnd och den är en av de viktigaste drivkrafterna är

dock målet i båda förändring. Många karaktärer och relationerna dem emellan är väldigt lika.

Båda verken konstitueras av en karaktärsdriven historia, kretsandes kring unga män med

enormt ansvar och många förpliktelser till många olika människor och svårigheten med just

denna kluvenhet. Så tecknar båda verken upp en väg där existentiella grubblerier och inre

stridigheter luckrar upp en grupps lojalitet inifrån, med den graverande skillnaden att det i

Sons of Anarchy tillkommer stridigheter och press utifrån.

76

Lamb, Sidney (eds) & Mategrano, Terri: CliffsComplete Shakespeare’s Hamlet, Wiley Publishing, New York, 2000, sida 21 77

Ryan, Maureen: ’Sons of Anarchy’, Season 3 Episode 7, Recap, 2010-10-20, http://www.tvsquad.com/2010/10/20/sons-of-anarchy/, 2010-10-20, hämtat 2010-11-27

41

Avslutningsvis kan vi konstatera att även om Shakespeares Hamlet bara är en aspekt av

många influenser, för det får inte glömmas att sättet en TV-serie skrivs på är väldigt

annorlunda från det pjäsen skrivs på samt beroende av faktorer som popularitet och

skådespelarna, och trots att berättelsen inte är avslutad, går det inte att förneka att det finns

tydliga samband i grundläggande motiv, karaktär och relationer. Även hämndens och våldets

cirkel är utmärkande och essentiella drag i båda berättelserna. Det är vad som motiverar

protagonisternas handlingar. Det är också tydligt att målet inte var en noggrann adaption, inte

heller en transformation till en modern värld, utan att bygga på grundteman och använda

utgångsverket som en inspiration. Serien adapterar alltså Hamlet i enlighet med två av

adaptionsgrupperna Michael Klein och Gillian Parker föreslår. Å ena sidan ses källtexten

endast som material och en möjlighet till ett nytt originalverk. Men i och med att det finns så

många likheter inte bara i betydande grundteman och motiv utan även i karaktärerna följer

den å andra sidan även den andra gruppen, nämligen trohet mot huvudtemat i berättelsen

(hämnd, våld, triangeldramat). Det är nog en av Geoffrey Wageners grupper av adaptioner

som inträffar bäst: analogy som måste utgöra en ganska betydande avvikelse för att skapa ett

nytt konstverk. Som sagt är grundläggande drag som teman, motiv, karaktärer och till stor del

även värderingssystem lika eller liknande, men de handlar inte om en exakt överföring av

historien till en annan miljö och tid. Nya karaktärer och andra karaktärsdrag har introducerats,

delvis ändras relationerna mellan dem, dessutom följer serien flera underhistorier och sätter

press på gruppen utifrån, gruppens dynamik är delvis annorlunda. Då är den egentligen

otrogen källtexten och använder den, som tidigare nämnts i enlighet med Kleins och Parkers

grupp, endast som inspiration till ett nytt originalverk. Hamlet utgör den underliggande

grundstrukturen till familjehistorien som berättas i Sons of Anarchy. Trots all likhet med

Hamlet har målet med serien, enligt skaparen Kurt Sutter, faktiskt varit att presentera denna

subkultur som han själv är fascinerad av för publiken och visa något som aldrig tidigare varit

på TV-skärmen i vardagsrummet. Han har lyckats med att introducera nyanserna i en våldsam

värld och låter inte blod och våld spola bort personlighetsdrag, det är kanske här som likheten

med Hamlet är störst, under allt hat förlorar karaktärerna aldrig sin integritet och sin

mänsklighet. Båda verken är burna av sina karaktärer som inte bara driver berättelsen framåt

utan även ger den autencitet genom att själv vara trogna till oss människor, med alla våra

rädslor och fel, ångest och förtvivlan. De visar att hjältar, eller vanliga människor, inte

behöver vara perfekta, det är våra strävanden och vårt tvivlande lika mycket som våra misstag

som gör oss mänskliga. De finns få karaktärer i fiktiva berättelser som är så äkta och

mänskliga som dessa protagonister. Genom sin karaktärsdrivenhet ligger alltså berättelsernas

42

största berörelsepunkt i friläggandet av det mänskliga sinnets inre och undersökandet av

mänskligt beteende och relationer.

6) Källförteckning

Tryckta Källor

Böcker

Bordwell, David: Narration in the fiction film, Routledge, Cornwall, 1985

Elsaesser, Thomas & Hagener, Malte: Film Theory – an introduction through the senses,

Routledge, New York, 2010

Eschke, Gunther & Bohne, Rudolf: Bleiben Sie dran! Dramaturgie von TV-Serien, Praxis

Film Band 52, UVK, Konstanz, 2010

Foss, Bob: Narrative Technique and Dramaturgy in Film and Television, SVT Training,

Stockholm, 1992

Gripsrud, Jostein: Mediekultur och mediesamhälle, andra upplagan fjärde tryckningen,

översättning: Sten Andersson, Daidalos, Uddevalla, 2002

Hickethier, Knut: Film- und Fernsehanalyse, fjärde upplagan, J.B. Metzler, Stuttgart, 2007

Lamb, Sidney (eds) & Mategrano, Terri: CliffsComplete Shakespeare’s Hamlet, Wiley

Publishing, New York, 2000

Lindgren, Sven-Åke: Uppdrag Forskning, Liber, Malmö, 2008

McFarlane, Brian: Novel to film An Introduction to the Theory of Adaption, Clarendon Press,

Oxford, 1996

Mikos, Lothar: Film und Fernsehanalyse, andra upplagan, UTB UVK, Konstanz, 2008

Monaco, James: Film verstehen – Kunst, Technik, Sprache, Geschichte und Theorie des Films

und der neuen Medien, tionde upplagan, rororo, Hamburg, 1980 (original: Oxford University

Press, London/New York 1977)

Schwanitz, Dietrich: Shakespeares Hamlet und alles, was ihn für uns zum kulturellen

Gedächtnis macht, Goldmann, München, 2006

Shakespeare, William: Hamlet, översättning Britt G. Hallqvist 1986, OrdfrontPocket,

Stockholm, 2003

Stam, Robert: Film Theory – An Introduction, sjuttonde upplagan, Blackwell Publishing,

Oxford, 2000

Stam, Robert (eds) & Raengo, Alessandra (eds): A companion to Literature and Film,

Blackwell Publishing, Oxford, 2004

Stam, Robert: Literature through Film - Realism, Magic and the Art of Adaption, Blackwell

Publishing, Oxford, 2005

Stockton, Clara Lynn: CliffsNotes On Shakespeare’s Hamlet, Wiley Publishing, Hoboken,

2000

Otryckta Källor

Webbartiklar

Barone, Matt: Favorite Son – FX writer-producer Kurt Sutter grew up dreaming of a world

beyond Jersey, NJ.com/Inside Jersey,

http://sections.nj.com/SS/Page.aspx?secid=95304&pagenum=89&sstarg=&facing=false&

2011-01-13, hämtat 2011-01-15, sida 88-89

Cathcart, Rebecca: Out From Under All That Big Hair, New York Times,

http://www.nytimes.com/2008/11/09/arts/television/09cath.html?_r=2&pagewanted=1&%235

9;%20%20Hamlet&%2334&sq&st=cse&%2359;sons%20of%20anarchy&scp=1 2008-11-07,

hämtat 2010-11-27

Carpenter, Susan: Hamlet on a Harley? Sons of Anarchy lets it ride, Denver Post,

http://www.denverpost.com/entertainment/ci_10829792 ; 2008-28-10, hämtat 2010-09-02

Carpenter, Susan: Think ‘Hamlet’ on Harleys, L.A. Times,

http://articles.latimes.com/2008/oct/26/entertainment/ca-sonsofanarchy26 2008-10-26, hämtat

2010-09-02

Collins, Scott: 'Sons of Anarchy's' Kurt Sutter lives up to his 'wild one' reputation, L.A.

Times, http://www.latimes.com/entertainment/news/tv/la-ca-kurt-sutter-

20100905,0,2784819.story 2010-09-05, hämtad 2010-11-26

Fxnetworks Sons of Anarchy: FX orders fourth season of its hit drama Sons of Anarchy,

http://www.facebook.com/notes/sons-of-anarchy/fx-orders-fourth-season-of-its-hit-drama-

sons-of-anarchy/440876547053 2010-10-08, hämtat 2010-11-15

Goldberg, Jonah: Blood was every color, National Review,

http://www.nationalreview.com/articles/250679/blood-was-every-color-jonah-

goldberg?page=1, 2010-10-23, hämtat 2010-11-27

McKee, Ryan: Sons of Anarchy: 5 Things You Didn´t Know,

http://www.askmen.com/feeder/askmenRSS_article_print_2006.php?ID=http://...nt/special_fe

ature_400/406_sons-of-anarchy-5-things-you-didnt-know.html 2010-09-02, hämtat 2010-10-

03

Mc-klubb styr med järnhand, Ölandsbladet, https://web-retriever-info-

com.bibproxy.kau.se:8443/services/archive.html?method=displayPDF&documentId=0573012

00909150ZSZZX0P0OJJ3Y6HO03NJSEE100001010W14&serviceId=2 2009-09-15 sida 32,

hämtat 2010-12-09

Nilsson, Torgny: Hamlet på motorcyckel, Helsingborgs Dagblad,

http://hd.se/noje/2010/01/25/hamlet-pa-motorcykel/ 2010-01-25, hämtat 2010-11-29

Nordström, Andreas: Nystart - efter de värsta åren. "Peggy" gör hyllad comeback i tungt tv-

drama, Expressen, hämtat 2010-11-27

Poniewozik, James: The Top Ten everything of 2009, CNN Time

http://www.time.com/time/specials/packages/article/0,28804,1945379_1944142_1944162,00.

html 2009-12-08, hämtat 2010-11-27

Poniewozik, James: TV Tonight: Sons of Anarchy restarts its engines, CNN Time

http://tunedin.blogs.time.com/2010/09/07/tv-tonight-sons-of-anarchy-restarts-its-engines/

2010-09-07, hämtad 2010-11-27

Ryan, Maureen: ’Sons of Anarchy’, Season 3 Episode 7, Recap, 2010-10-20,

http://www.tvsquad.com/2010/10/20/sons-of-anarchy/ 2010-10-20, hämtat 2010-11-27

Stanley, T.L.: Kurt Sutter and Hal Holbrooke bring out the sensitive side of ‘Sons of

Anarchy’, L.A. Times Showtracker,

http://latimesblogs.latimes.com/showtracker/2010/09/this-may-come-as-a-shock-but-kurt-

sutter-creator-of-the-testosterone-charged-bloody-biker-drama-sons-of-anarchy-isnt-

afrai.html, 2010-09-28, hämtat 2010-11-27

Sons of Anarchy – season one, UGO The Rush,

http://www.ugo.com/therush/product/action/sons-of-anarchy-season-one/82/ hämtat 2010-11-

26

Sons of Anarchy – Best of Guide, UGO The Rush, http://www.ugo.com/therush/article/sons-

of-anarchy-best-of-guide/126/, hämtat 2010-11-26

Hemsidor

Hébert, Louis: The Actantial Model, Université du Québec à Rimouski, Signo – Theoretical

semiotics on the web http://www.signosemio.com/greimas/a_greimas.asp, 2006, hämtat 2010-

11-21

Kob Bogen: Aktantmodellen, Eventyranalys,

http://www.eventyranalyse.dk/Eventyrets%20aktantmodel.htm, 2007-06-03, hämtat 2010-11-

21

Shakespeare Movies, Absolute Shakespeare

http://absoluteshakespeare.com/trivia/films/films.htm , hämtat 2010-12-01

Sons of Anarchy official Website, FOX Networks,

http://www.fxnetworks.com/shows/originals/soa/

Audiovisuellt/Film:

Sons of Anarchy – säsong 1, TV-serie, DVD, FOX Los Angeles 2008

Sons of Anarchy – säsong 2, TV-serie, DVD, FOX Los Angeles 2009