verksamhets- berättelse · 2015-08-20 · särskola 20 816 21 343 527 20 305 ... nationellt...

Verksamhets-berättelse

2011Utbildning och kultur

Fastställd av kommunstyrelsen 2012-03-16

INNEHÅLL

SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR................................................................ 2

DRIFTSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT................................................................................................... 3 INVESTERINGSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT .................................................................................... 4 FRAMTIDEN ......................................................................................................................................................... 7 LEDNING............................................................................................................................................................... 9 FÖRSKOLA ......................................................................................................................................................... 10 GRUNDSÄRSKOLA ........................................................................................................................................... 17 GRUNDSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG ................................................................................................ 18 GYMNASIUM ..................................................................................................................................................... 26 VUXENUTBILDNING........................................................................................................................................ 32 KULTURVERKSAMHET ................................................................................................................................... 36 FRITIDSVERKSAMHET .................................................................................................................................... 40

BILAGA 1: INVESTERINGSREDOVISNING PER PROJEKT

SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 HÄRRYDA KOMMUN - 2 -


SEKTORNS UPPDRAG OCH ORGANISATION

Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasium, vuxenutbildning, yrkeshögskola, fritid och kultur.

Utifrån friskoleetableringen och särskilt den ökade myndighetsutövningen i form av tillsyn av en-skilda verksamheter inom förskolan, har sektorn genomfört en strukturell omorganisation. Den innebär att en ny verksamhet bildats under 2011, ”Externa utbildningsanordnare och Planering”, med ansvar för tillsyn och insyn av externa utbildningsanordnare. Denna nya verksamhet får ock-så ansvar för placering i förskoleverksamhet och skolplacering i grundskola, skolpliktsbevakning, skoljuridiska frågor, skolskjuts, långsiktig planering som befolkningsprognoser och lokalresurs-planering samt strategiska IT-frågor. Omorganisationen innebär att den verksamhet som tidigare varit ”Förskola” nu är ”Kommunal Förskola” och den verksamhet som tidigare varit ”Grundsko-la” nu är ”Kommunal Grundskola”.

Kommunfullmäktige har fastställt inriktningsmål för samtliga verksamheter i sektorn. Verksam-heterna regleras av internationella, nationella, kommunala och lokala måldokument. För utbild-ningsverksamheterna anges målen i nationella läroplaner och i de lokala politiska målen.

För samtliga verksamheter gäller FN:s konvention om barns rättigheter och Salamancadek-larationen.

Kommunal grundskola Förskole-klass Grundskola Grundsär-skola Skolbarns-omsorg Utvecklings- och stöden-heten

Externa utbildnings-anordnare/ Planering Externa platser Tillsyn Placering/ skolval Skoljuridik Prognoser Lokalresurs-plan IT

Gymnasi-um Hulebäcks-gymnasiet Externa platser Gymnasiesär Uppfölj-ningsansvar

Kultur Allmänkul-tur Bibliotek Kultursko-la

Fritid Fritid Ungdom Folkhälso-enheten PÅängen Verksam-hetsservi-ce

Kommunal förskola Förskola Annan pedagogisk verksamhet

Vuxenut-bildning Grund-läggande vuxenutb. Gymnasial vuxenutb. Särvux SFI Yrkeshög-skola

Sektorschef Kicki Nordberg

Administrativ chef Ingibjörg Pálsdóttir

Verksamhetschef Annika Hellström

Verksamhetschef Olof Olsson

Verksamhetschef Jan Östgärd

Verksamhetschef Staffan

Uddenberg

Verksamhetschef Berit v Lokhorst

Verksamhetschef Hans Ljungberg

Verksamhetschef Annika Gry


DRIFTSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT

Verksamhet, tkrBokslut

2011Budget

2011Avvikelse

2011Bokslut

2010Budget

2012

Ledning 7 300 7 640 340 9 887 7 588Förskola 253 527 249 512 -4 015 240 831 266 055Särskola 20 816 21 343 527 20 305Grundskola 393 613 390 224 -3 389 377 112 424 497Gymnasiet 148 785 149 900 1 115 149 405 143 092Vuxenutbildning 14 217 18 958 4 741 16 801 18 404Kultur 32 235 32 141 -94 32 180 33 216Fritid 51 164 44 339 -6 825 51 138 47 129Nettokostnad 921 657 914 057 -7 600 897 659 939 981

Sektorns budgetavvikelse uppgår till -7,6 mkr och motsvarar 0,8 % av sektorns budgeterade anslag. Till följd av politiska beslut har sektorn fått acceptans för ett underskott om drygt 14 mkr. Hälften berör fritid i form av riktade föreningsbidrag till fotbollsföreningarna i Landvetter och resterande berör grundskolan där besluten betyder att satsningen på ”en till en” kan fortsätta och att verksamheten inte behöver gå ur lokaler i den omfattning som krävs för att hålla bud-get. Det betyder att sektorn exklusive dessa beslut visar ett överskott trots att både förskolan och grundskolan bedrivit verksamhet för fler barn/elever än budgeterat. De överskott som kompenserar underskotten återfinns inom vuxenutbildningen och gymnasiet. Vuxenutbild-ningens överskott beror framförallt på välfyllda klasser inom YH/KY och statsbidrag till yr-kesvux. Gymnasiets överskott beror på färre köpta platser inom gymnasiesärskolan.

Resultaträkning

Belopp i tkrBokslut

2011Bokslut

2010Bokslut

2009Budget

2011

Taxor och avgifter 33 386 34 271 34 822 30 896Hyror och arrende 7 751 7 422 5 907 4 447Bidrag 58 418 57 373 53 910 45 941Fsg av verksamhet 87 574 84 634 84 534 84 223Övriga intäkter 2 043 1 816 2 154 759Summa intäkter 189 172 185 516 181 327 166 266Personalkostnader 613 348 602 725 608 086 607 770Köp av verks, bidrag o övr tjänster 315 193 294 850 267 972 308 514Lokalkostnader 115 058 114 898 116 909 111 402Avskrivn, internränta 14 751 13 942 13 430 16 306Övriga kostnader 52 479 56 760 40 489 36 331Summa kostnader 1 110 829 1 083 175 1 046 886 1 080 323

Nettokostnader 921 657 897 659 865 559Budgetram 914 057 892 621 881 294Avvikelse -7 600 -5 038 15 735

Jämfört med 2010 års bokslut är sektorns kostnader 2,6 % högre och intäkterna ökar med 2 %. Nettokostnaderna ökar med 2,7 %.

Av den totala kostnadsökningen om knappt 28 mkr svarar köpta platser inom utbildningsverk-samheterna för drygt 23 mkr. De fristående verksamheter som etablerade sig i kommunen under 2010 fyller nu på sina organisationer. Personalkostnaderna ökar med 2 %. Förskolan växer och där ökar lönekostnaderna med ökat antal avdelningar. Grundskolan ligger i nivå



med 2010 trots löneökningar och det innebär en minskning i reala värden. Övriga verksamhe-ters personalkostnadsökning motsvarar löneökningarna. Under 2010 satsade förskolan på IT och gjorde stora inköp av datorer och iPads med mera. Under 2011 har inköpen inte varit lika stora och därför minskar övriga kostnader jämfört med förra året.

Intäkterna har ökat med knappt 4 mkr varav försäljning av verksamhet ökar med 3 mkr. Det är framförallt fler sålda gymnasieplatser än 2010 som förklarar ökningen. Sektorns bidragsin-täkter har ökat med 1 mkr och det beror på den återsökning av moms som kommuner kan göra på bidrag till fristående utbildningsverksamhet. Eftersom bidragsutbetalningarna ökar har också bidragsintäkterna ökat. Till följd av allmän förskola för treåringar, som infördes i juli 2010, minskar avgiftsintäkterna jämfört med förra året.

INVESTERINGSREDOVISNING, SEKTORN TOTALT

Verksamhet, tkrBokslut

2011Budget

2011Avvikelse

2011Bokslut

2010Budget

2012

Sektor för utk 25 385 29 459 4 074 11 924 26 310Nettoutgift 25 385 29 459 4 074 11 924 26 310

Investeringsbudgeten för 2011 uppgår till 29,5 mkr och nettoinvesteringarna till 25,4 mkr vilket medför en positiv budgetavvikelse om 4,1 mkr.

Av överskottet om 4,1 mkr står fritid för 3,5 mkr. Inom fritids projekt finns både över och underskott. Förseningar i arbetet med elljusspår vid Finnsjöområdet och i Landvetter medför en positiv avvikelse om 4,4 mkr. Eftersom fotbollsanläggningen i norra Landvetter placerats något längre norrut än planerat har utgifter för hantering av bergmassor överskridit budgete-rade anslag. Resterande överskott återfinns inom vuxenutbildningen och gymnasiet. Under året har gymnasiet satsat på kombinerade labbsalar till el, fordon och teknikprogrammet för att anpassa till gy 11. Både grund- och förskolan har upprustat ett antal utegårdar och försko-lan har köpt in höj- och sänkbara skötbord.

VERKSAMHETSMÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING

Kommunfullmäktige har fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning enligt föl-jande:

■ Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform.

Uppfyllt Förskolan har klarat lagkravet att erbjuda plats till alla familjer som öns-kar och är berättigade till plats inom fyra månader. Föräldrarnas möjlighet att få rätt verksamhetsform har ökat tack vare utbyggnaden av fler platser i förskolan. Målet bedöms därför uppfyllt.

Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Bokslut

2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010 Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform. 99 % 99 % 0 98 % Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) 0 0 0 0



■ Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Grundskolan och gymnasiet ses som en sammanhållen enhet.

Delvis uppfyllt

Slutbetyg från gymnasiet innebär tillträde till arbetsmarknaden och till fortsatta studier. Andelen elever som får slutbetyg på Hulebäcksgymnasiet är högre andelen elever som är folkbokförda i Härryda kommun men stu-derar på en gymnasieskola utanför kommunen.

Kommunen har ett informationsansvar (f.d. uppföljningsansvar) för de elever som avslutar gymnasiet utan slutbetyg eller avbryter sina gymna-siestudier till och med att de är 20 år. Sektorn arbetar aktivt tillsammans med den sociala sektorn och Arbetsförmedlingen för att finna individuella lösningar så att dessa ungdomar får möjlighet att praktisera och komma in på arbetsmarknaden

Grunden för att lyckas med sina studier läggs tidigt i elevernas utbildning såväl inom förskola som grundskola. Andelen elever som är behöriga till nationellt program på gymnasieskolan efter genomgången grundskola har minskat under 2011, i jämförelse med riket ligger kommunen resultat be-tydligt över rikssnittet. Under året har behörighetsreglerna ändrats för fortsatta studier på gymnasiet. Sedan 1 juli 2011 ska eleven ha behörighet i 8 ämnen för att studera på yrkesförberedande program och behörighet i 12 ämnen för att studera på högskoleförberedande program, mot tidigare 3 ämnen. Det gör att det är svårare att jämföra resultaten i relation till tidi-gare år eller analysera indikationer på eventuella förändringar

Exempel på samverkan mellan grundskolans enheter och Hulebäcksgym-nasiet är t.ex. ”Teknikskolan för flickor”, ”Leda Jämnt” som är en gymna-siekurs i jämställdhetsarbete, och därutöver nätverk och erfarenhetsläran-de.

Så länge andelen elever med slutbetyg inte når 100 % eller så länge de ungdomar som avbryter sina gymnasiestudier inte har tillräcklig kompe-tens för fortsatta studier eller inte får tillträde till arbetsmarknaden bedöms målet endast delvis uppfyllt. Även avseende att grundskolan och gymna-siet ses som en sammanhållande enhet, bedöms målet endast delvis upp-fyllt.

Nyckeltal för mätning av måluppfyllelse Bokslut 2011

Budget 2011

Avvikelse 2011

Bokslut 2010

Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % 94,4 96 1,6 96,6 Andel elever från härryda kommun med slutbetyg efter 4 år exklusive IV-programmet, % med Hulebäcksgymnasi-et/Härryda kommun som huvudman 91 91 0 91 Andel elever från Härryda kommun med slutbetyg efter 4 år exkl. IV-programmet, % annan huvudman än Härryda kom-mun 81

Andel förvärvsarbetande elever i hela riket, %* 60 56 Andel förvärvsarbetande elever från Hulebäcksgymnasiet, %* 60 68 8 55*

Andel som påbörjat högskolestudier hela riket, %** 44 43 Andel som påbörjat högskolestudier Hulebäcksgymnasiets elever, %** 54 48 6 44**

*Elever i förvärvsarbete som slutförde gymnasieskolan läsåret 2006/2007 till 2008/2009 (SCB-statistik) **Elever som slutförde läsåret 2007/2008 samt påbörjat högskolestudier t.o.m. 2010/2011 (SCB-statistik)



MEDARBETARE

Kommunstyrelsens prioriterade mål med plan för måluppfyllelse

■ Härryda kommun skall vara en bra arbetsgivare.

Uppfyllt

Förvaltningen har under 2011 som övergripande tema arbetat med ”det goda mötet” på chefskonferenser och chefsutbildningar. ”Det goda mötet” handlar om tillgänglighet, kommunikation, kvalitet i bemötande både in-ternt och externt. Sektorn har fokuserat temat i sina ledningsgrupper och personalen har diskuterat temat på arbetsplatsträffar ute i verksamheterna.

En effekt av friskoleetableringen och det minskade elevunderlaget i främst grundskolan, men också utifrån programstrukturen mot bakgrund av den nya gymnasiereformen, hade sektorn en övertalighet inför terminsstarten hösten 2011. Övertaligheten omfattade ca 20 tjänster, men genom olika åtgärder och genom pensionsavgångar, studieledigheter etc. slutade pro-cessen i att det inte blev några uppsägningar på grund av arbetsbrist.

Nöjd Medarbetarindex (NMI) mäts vartannat år i medarbetarenkäten och under hösten genomfördes den senaste mätningen. Fyra av sex verksam-heter har försämrat sina NMI jämfört med mätningen 2009; Förskola, Grundskola, Vuxenutbildningen och Fritid.

Verksamheten inom Förskola och Grundskola har under 2011 präglats av effekterna av friskoleetableringen, såsom planering av personalminsk-ningar och lokalanpassningar och vikten av att marknadsföra den kom-munala verksamheten mot medborgarna. Verksamheten har satts på prov både internt och externt, vilket kan ha påverkat den psykosociala miljön. Två av grundskolorna visar särskilt låga värden, vilket direkt påverkar grundskolans totala snitt.

Vuxenutbildningens NMI har sjunkit något, men ligger fortfarande på en hög nivå. Fritids NMI har sjunkit från en mycket hög nivå till det genom-snittliga värdet för sektorn. Verksamheten har under våren haft en del organisatoriska förändringar utifrån arbetet med ungdomar, vilket kan ha påverkat personalens psykosociala miljö.

Den kritiska faktorn som återkommer sedan 2009 i sektorn är hög arbets-belastning. För 2011 finns den kritiska faktorn inom förskola, grundskola och gymnasium. Införandet av ny skollag och nya styrdokument (ny läro-plan förskolan, nya kursplaner i grundskolan och nytt betygssystem i grundskolan och gymnasiet ) har inneburit stora fortbildningsinsatser för den pedagogiska personalen under hela verksamhetsåret. Att fortbildning för personal har tagit mycket tid i anspråk parallellt med den ordinarie verksamheten kan ha påverkat den upplevda arbetsbelastningen.

Andra värden från medarbetarenkäten 2011 för sektorn när det gäller ”mitt arbete är meningsfullt” är generellt höga, likaså ”vi har ett bra sam-arbete i den arbetsgrupp jag tillhör”.

Sektorn bedömer att målet är uppfyllt men att det finns förbättringsområ-den att arbeta med.



Nyckeltal Bokslut 2011

Budget 2011

Avvikelse 2011

Bokslut 2010

Nöjd medarbetarindex (NMI)

Sektorn totalt 52 - - 58

Förskoleverksamhet 55 61 6 61

Grundskola och skolbarnsomsorg 43 55 12 52

Gymnasieverksamhet 58 60 2 58

Vuxenutbildning 62 68 6 68

Kulturverksamhet 66 63 3 63

Fritidsverksamhet 58 70 12 70

”Mitt arbete är meningsfullt”

Sektorn totalt 4,5 - - 88

Förskoleverksamhet 4,5 89 - 89

Grundskola o skolbarnsomsorg 4,4 88 - 88

Gymnasieverksamhet 4,6 90 - 88

Vuxenutbildning 4,6 89 - 89

Kulturverksamhet 4,6 81 - 81

Fritidsverksamhet 4,2 79 - 79 ”Vi har ett bra samarbete i den arbetsgrupp jag tillhör”

Sektorn totalt 4,0 - - 78

Förskoleverksamhet 4,2 82 - 82

Grundskola o skolbarnsomsorg 3,9 76 - 76

Gymnasieverksamhet 4,1 80 - 78

Vuxenutbildning 4,1 75 - 75

Kulturverksamhet 4,1 77 - 77

Fritidsverksamhet 3,9 84 - 84

FRAMTIDEN

Kommunen växer med inflyttning och fler barn. Förskolan och de tidigare åren i grundskolan kommer att öka volymmässigt under planperioden, vilket innebär att fler förskoleavdelningar planeras och Önnerödskolan i Landvetter kommer att byggas ut.

De fristående förskolorna och grundskolorna som etablerade sig i kommunen 2010 fortsätter att utöka sin verksamhet. Eventuella ytterligare anpassningar för den kommunala verksamhe-ten gällande minskning av personal och lokaler beror dels på om ytterligare aktörer etablerar sig i kommunen, dels på brukarnas intresse för kommunala respektive fristående skolor.

Gymnasiereformen GY 11 som började genomföras för årskurs ett från höstterminen 2011 kommer att vara helt genomförd i och med höstterminen 2013 då alla elever är inne i det nya gymnasiet. Elevunderlaget kommer fortsatt att minska för att vända 2016. Med en överetable-ring av platser både inom kommunala och fristående gymnasier innebär detta att Hulebäcks-gymnasiet fortsatt måste vara en attraktiv och högkvalitativ skola i konkurrensen om eleverna. Till följd av GY 11 och de nya styrdokumenten för förskola och grundskola med tydligare avstämningar av kunskapskrav i de tidigare åldrarna, förväntar sig regeringen att gymnasie-skolan kommer att bli mer effektiv. Färre elever kommer att behöva studera ett fjärde år för att bli examinerade för slutbetyg och effekten av ett minskat programutbud kommer att leda till större klassfyllnad och effektivare organisation. Därmed fortsätter minskningen av statsbi-dragen för gymnasieskolan under planperioden. Sektorn bedömer dock att de effekter som regeringen uttrycker generellt inte kan förväntas på Hulebäcksgymnasiet, eftersom klassfyll-




naden redan är hög och resultatet av ökad kunskapsfokus i grundskolan inte kommer att ge avgörande avtryck inom planperioden.

Yrkeshögskolans volym är avhängig hur många utbildningar Yrkeshögskolemyndigheten be-viljar. Vuxenutbildningen fortsätter att aktivt ta fram underlag och lämna ansökningar för fler utbildningar och starter under planperioden.

Lärarlegitimation kommer att gälla för alla förskollärare och lärare från 2015. Verksamheter-na kommer därmed att behöva kartlägga behörigheter och planera för utbildningsinsatser och nyrekrytering för att garantera rätt behörigheter i undervisningen.

Kulturhus i Landvetter planeras stå färdigt för invigning 2014, med bibliotek, kulturskola, samlingslokaler, fritids- och föreningslokaler.

SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Ledning

LEDNING

BESKRIVNING

I sektorschefens ledningsgrupp ingår samtliga verksamhetschefer, administrativ chef och pla-neringsledare. Sektorsledningens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt bistår med övriga utredningar till den politiska organisationen.

Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbeten, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-behov, information och gemensam kompetensförsörjning. Övrig administ-ration består av post, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelse- och dele-gationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för admi-nistrativt stöd.

EKONOMI

LedningBokslut

2011Budget

2011Avvikelse

2011Bokslut

2010Budget

2012

Intäkt 2 744 2 500 244 2 919 2 500Kostnad 10 044 10 140 96 12 806 10 088Netto 7 300 7 640 340 9 887 7 588

Budgetavvikelser

Ledningen visar en positiv budgetavvikelse om 0,3 mkr vilket främst beror på att kostnaderna för lärar- och förskollärarlyftet har minskat. Överskottet på intäktssidan beror på att statsbi-draget för förskollärarlyftet inte är budgeterat.

Jämförelse med föregående år

Jämfört med 2010 års bokslut har nettokostnaderna minskat med 26 % vilket beror på en or-ganisationsförändring där kostnader för visst fackligt arbete har flyttats från ledningen till personalfunktionen där kommunens övriga fackliga kostnader bokförs.


SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Förskola

FÖRSKOLA

UPPDRAG

Verksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg (tidigare familjedaghem) och öppen förskola. Styrdokument för förskolan är skollagen och de kommunala politiska målen för verksamheten. För förskolan gäller Lpfö 98/reviderad 2010, läroplan för förskolan. För pedagogisk omsorg är läroplanen vägledande. Förskola ska erbjudas alla barn från 1 år till och med det år barnet börjar förskoleklass/skola då föräldrarna förvärvsarbetar, är aktivt arbetssö-kande, föräldralediga för yngre syskon eller studerar samt för barn som omfattas av skollagen kap. 8 §§ 5-6. Förskola ska erbjudas ”utan oskäligt dröjsmål” vilket idag innebär inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I den nya skollagen, giltig från 2011-07-01, är förskolan en egen skolform. Detta innebär bl.a. att om föräldrar önskar förskola, ska kommunen erbjuda förskola och inte pedagogisk omsorg vilket hittills har varit möjligt. Önskar föräldrar pedagogisk omsorg, är det ingen skyldighet för kommunen att erbjuda pedagogisk omsorg, men en strävan.

Öppen förskola är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i för-skola eller pedagogisk omsorg. I varje öppen förskola finns personal som organiserar och finns till hands men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Mölnlycke och i Landvetter ingår Öppna förskolan som en del i en familjecentral. I Hindås finns det idag en Öppen förskola. Vårdnadsbidrag finns för barn i åldern 1-3 år som inte nyttjar plats i för-skola eller i pedagogisk omsorg.

Informationsmått Bokslut 2011

Bokslut 2010

Bokslut 2009

Budget 2011

Invånare i kommunen, 1-5 år 2 845 2 694 2 653 2 743

Förskola Inskrivna barn, egen regi 2056 1 978 1 916 1 933

Kostad per inskrivet barn 107 107 106 112

Pedagogisk omsorg (Familjedaghem ) Inskrivna barn, egen regi 169 177 195 160 Kostnad per inskrivet barn 100 99 98 91 Köpta platser Enskilda och kommunala platser 304 255 213 365 Vårdnadsbidrag

Antal utbetalda bidrag i snitt per månad 48 44 46 50

SAMMANFATTNING AV MÅLUPPFYLLELSE

Förskolan har klarat lagkravet att erbjuda plats till alla familjer som önskar och är berättigade till plats inom fyra månader. Föräldrarnas möjlighet att få rätt verksamhetsform har ökat tack vare utbyggnaden av fler platser i förskolan.

Resultaten i kvalitetsmätningen visar att vårdnadshavarnas nöjdhetsgrad med verksamheten är fortsatt hög. I den årliga kvalitetsmätningen framgår också att vårdnadshavarna upplever en hög grad av delaktighet och inflytande.



Utbyggnaden av IKT (Informations- och kommunikationsteknologi) har varit viktiga hjälp-medel för att utveckla den pedagogiska dokumentationen. Exempel på IKT-verktyg är bärbara datorer, I-pads, bildskärmar, dokumentkameror, projektorer, gps och wii-plattor. Arbetet med att digitalisera barnens portfolios pågår, men att göra det möjligt för vårdnadshavarna att ta del av den via lärplattformen Fronter, har inte kunnat genomföras på grund av tekniska svå-righeter. Detta är ett utvecklingsområde under 2012.

Målet med att motverka stereotypa könsroller och könsmönster är nyligen formulerat och en-heterna har inte kommit igång med arbetet i full skala. Utbildningar kommer att genomföras för alla pedagoger som en del i ESF-projektet, vilket också är ett utvecklingsområde för 2012.

Verksamheten redovisar en negativ budgetavvikelse på 4 mkr, som direkt har samband med den ökade volymen utöver budgetplan. Behovet av fler platser i kommunal regi, ca 120 plat-ser, har ökat pga. fler barn, högre efterfrågansgrad samt att de nyetablerade fristående försko-lorna fortfarande inte uppnår plan. Det ställer höga krav på verksamhetens planeringsarbete att snabbt göra omställningar och finna lösningar för de ökade lokal- och personalresurserna till rimlig kostnad. Verksamheten, exklusive volymökningen, har klarat kostnaderna inom sin budgetram, och har en god måluppfyllelse.

MEDBORGARE/BRUKARE


■ Verksamheten utvecklar formerna för samverkan och stöd för vårdnadshavarna.

Uppfyllt I den årliga kvalitetsenkäten framgår att vårdnadshavarna upplever en hög grad av delaktighet och inflytande. För att brukarna ska kunna samverka med verksamheten är det av avgö-rande betydelse att de får ta del av vad som sker på enheterna. Inom för-skoleverksamheten finns flera olika informationskanaler mellan vård-nadshavare och personal och alla enheter har brukarråd. Brukarrådsrepre-sentanter har också inbjudits till centrala brukarråd. Satsningen på IKT har fortsatt under året. En IKT plan för lärande har tagits fram. Bildskär-mar, iPads, dokumentkameror och projektorer har använts för att syn-liggöra barns lärande och utveckling för vårdnadshavarna vilket leder till ökad insyn för dem samt ökad samverkan. Föräldraaktiva inskolningar som innebär att vårdnadshavarna är med sitt barn under några dagar har lett till att pedagogerna tidigt etablerat en god kontakt med vårdnadshavarna och att vårdnadshavarna fått tillfälle att lära känna pedagogerna och verksamheten vilket ökar möjligheterna till en god samverkan. Ett pilotprojekt för föräldrastöd i förskoleverksamhetens regi har genom-förts under perioden i samverkan med PÅängen, kommunens metodut-vecklingsenhet, och Family Lab, ett rådgivningscenter som baseras på den danske terapeuten Jesper Juuls tankar om det kompetenta barnet. Syftet var att öka samverkan med vårdnadshavarna, att de ska få inspiration i sin föräldraroll, få ökade kunskaper om vad som främjar barns hälsa och väl-befinnande, att underlätta för och att skapa nya informella nätverk på för-skolan och att verksamheten får möjlighet att presentera kommunens olika



stöd och rådgivningsprogram. Familjecentral finns idag i Landvetter och i Mölnlycke. Här kan vård-nadshavare få professionellt stöd i frågor som rör barnen, föräldraskapet och familjen. Det är också en plats där familjer kan träffas och umgås med andra familjer. Öppna förskolan är ett nav i familjecentralens verksamhet och de samverkar med både socialtjänsten, BVC och MVC. Verksamheten stod under 2011 inför utmaningen att möta konkurrensen från enskilda förskolor som etablerade sig i kommunen. Bland annat genomfördes fokusgrupper med brukare/vårdnadshavare vars syfte var att få deras syn på den kommunala förskolan. Verksamheten har utvecklat formerna för samverkan och stöd under året och därmed anses målet uppfyllt.

■ I alla åtgärdsplaner för barns utveckling och lärande är barn och föräldrar delaktiga.

Delvis uppfyllt

En ny skollag samt en ny reviderad läroplan trädde i kraft under 2011 vil-ket bland annat innebar att förskolecheferna fick ett utökat ansvar för barn i behov av stöd. Dokumentationskraven och uppföljningsansvaret för alla barn men speciellt för barn i behov av stöd har blivit tydligare och skarpa-re och i skollagen betonas också kravet på barns och vårdnadshavares delaktighet i barnens utveckling och lärande. Det samtalsunderlag som används vid utvecklingssamtalen där barn och föräldrar deltar, samt lika-behandlingsplanerna på enheterna har under året omarbetats för att bättre motsvara de nya styrdokumenten. För att förstärka det förebyggande arbe-tet har utvecklingsprojekten Marte Meo och Pinocchio fortsatt under 2011 och en föreläsningsserie med fokus på det lilla barnet har genomförts un-der året med medel från folkhälsorådet och i samverkan med socialtjäns-ten, MVC, BVC och barnmedicin. Förskolechefen ansvarar för att tillsammans med arbetslaget och vård-nadshavarna skriva åtgärdsplaner för de barn som har behov av särskilt stöd. Detta innebär att rutiner är framtagna för att barn och föräldrar ska kunna vara delaktiga i åtgärdsplanerna, men uppföljningen av detta behö-ver säkerställas. Därmed bedöms målet delvis uppfyllt.



* Enligt tidigare sätt att mäta.


2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010* Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform 99 % 99 % 0 98 % Vårdnadshavarna nöjdhetsgrad för förskolan i dess helhet (skala 1-5) 92 % 90 % 2 4,3 Vårdnadshavarna nöjdhetsgrad för familjedaghem i dess helhet (skala 1-5) 98 % 90 % 8 4,6 NKI (nöjd medborgarindex enl. medborgarundersök-ning ) 69 69 0 69 Vårdnadshavarna upplevda delaktighet och inflytande i förskola 86 %

86 % 0 4,2

Vårdnadshavarna upplevda delaktighet och inflytande i pedagogisk omsorg (familjedaghem) 96 %

86 % 10 4,2

Antal besökare i snitt/vecka i Öppna förskolan 180

180 0

Antal deltagare i Active parenting 84 84 0

Kvalitetsmätning i form av brukarundersökningen för barn och föräldrar genomfördes i år i samverkan med GR kommunerna och gamla nyckeltal är ersatta av nya. Nöjdhetsgraden mäts inte på sammas sätt och delaktighet och inflytande är ett nytt nyckeltal. Måluppfyllelsen bedöms som god.

EKONOMI

FörskolaBokslut

2011Budget

2011Avvikelse

2011Bokslut

2010Budget

2012

Intäkt 39 453 32 900 6 553 38 082 35 790Kostnad 292 981 282 412 -10 569 278 913 301 845Netto 253 528 249 512 -4 016 240 831 266 055

Budgetavvikelser

Verksamhetens totala nettokostnad uppgår till 253,5 mkr. Resultatet medför en negativ bud-getavvikelse om 4 mkr, vilket motsvarar 1,5 procent av verksamhetens budgeterade anslag.

Den negativa avvikelsen beror på att antalet barn i verksamheten varit fler än budgeterat. Be-hovet av fler platser i kommunal regi, ca 120 platser, har ökat på grund av högre efterfrågans-grad, fler barn, samt att de nyetablerade fristående förskolorna inte fyller sina organisationer lika snabbt som verksamheten planerat för. Nettokostnaden för volymökningen kan beräknas till 4,3 mkr när hänsyn tagits både till ökade intäkter för föräldraavgifter och lägre kostnader för köpta platser. Det innebär att verksamheten, exklusive volymökningen, har klarat sin eko-nomi inom budgeterade anslag.

I verksamheten återfinns både över- som underskott. Kostnader för IT, kompetensutveckling och personalkostnader av engångskaraktär har överskridit budget och detta har till viss del finansierats av lägre städkostnader och omprioriteringar inom verksamheten. Enheterna visar sammantaget ett överskott och den genomsnittliga avvikelsen per enhet uppgår till 10 tkr.


I jämförelse med föregående år har kostnaderna ökat med 12,7 mkr (5,2 %). Det kan till störs-ta del förklaras av högre personalkostnader till följd av ökad volym och löneökningar samt högre kostnader för köpta platser. Kostnader för inköp av datorer minskar jämfört med förra året då extra satsningar genomfördes.



Kommunstyrelsens prioriterade mål med måluppfyllelse

■ Verksamhetens mål är att använda resurserna så effektivt som möjligt och att ha en budget i balans.

Uppfyllt Förskoleverksamheten har använt resurserna så effektivt som möjligt och anpassat den egna verksamheten till det ökade behovet av antal platser i egen regi. Det negativa resultatet kan direkt sättas i samband med kostna-derna för volymökningen. Därmed bedöms målet uppfyllt.


Budget 2011

Avvikelse 2011

Bokslut 2010

Antal avdelningar förskola 115,6 109,8 5,8 112,3 Antal pedagogisk omsorg (familjedaghem) 38 40 2 40

VERKSAMHET


■ Förskolan och den pedagogiska omsorgens utformning och innehåll anpassas efter varje barns förutsättningar och behov.

Uppfyllt

Grundkriteriet för att möta olika barns behov är att säkerställa personalens kompetens och att utveckla goda lärmiljöer. Kompetensutvecklingssats-ning på förskollärare och barnsskötare har fortsatt med statliga bidrag i form av förskolelyftet. I samband med den nya Skollagen har en omställ-ning av kompetensen i förskolan till tre förskollärare per avdelning påbör-jats. Omställningen av kompetensen i förskolans arbetslag till pedagoger med behörig högskoleexamen har inneburit en högre kvalité för arbetet med alla barn men speciellt för barn i behov av stöd. Olika fortbildnings-insatser av barnskötare till förskollärare har prioriterats under perioden. Förskoleverksamheten har genomfört en central kompetensutvecklings-plan i samband med införandet av ny reviderad läroplan. I policydoku-ment för arbetet med att ge alla barn möjlighet till utveckling och lärande i ordinarie verksamheter betonas vikten av goda pedagogiska lärmiljöer, pedagogernas förhållningssätt, kompetens och ansvar för alla barns ut-veckling och lärande. För att möta barns olika behov får den ordinarie verksamheten handled-nings och kompetensutveckling av förskoleteamet och verksamhetsut-vecklarna i utvecklings- och stödenheten. Satsningen på IKT i förskolan har till en stor del handlat om att hitta bra kompensatoriska hjälpmedel för barn med olika funktionshinder. En speciell satsning på iPads har genomförts och den kommer att utvärde-ras under 2012. Målet bedöms därmed uppfyllt.

■ Dokumentation utvecklas för att bättre synliggöra barns lärande och utveckling.



Delvis uppfyllt

Alla enheter har ett systematiskt kvalitetsarbete som pågår under hela året. Arbetslagen dokumenterar sitt målarbete med olika dokumentations- och reflektionsdokument och följer upp arbetet på planeringstiden.

Barnens portfolios och dokumentationen från samtalen med barnens vård-nadshavare finns med som underlag för den fortsatta planeringen. Samtal och intervjuer med barnen, enkätresultat och synpunkter från brukarna utgör underlag för kvalitetsutveckling.

Dessa underlag i form av skriftliga reflektioner, bilder, filmer etc. används för att synliggöra barn lärande och utveckling för vårdnadshavarna.

Pedagogerna har fått fortsatt stöd i att använda de olika digitala verktygen för att dokumentera verksamheten och barnens utveckling och lärande.

Metoder för att synliggöra barns lärande och utveckling har utvecklats och förbättrats under året. Arbetet med att digitalisera barnens portfolios och att göra det möjligt för vårdnadshavarna att ta del av den via lärplattfomen Fronter har dock försenats. Detta beror på ett flertal tekniska svårigheter i samband med införandet. På grund av detta anses målet delvis uppfyllt.

■ Förskolan och den pedagogiska omsorgen arbetar aktivt för att motverka stereotypa köns- roller och könsmönster

Delvis uppfyllt

Många förskolor och familjedaghem nämner att pedagogerna är medvetna om hur möblering, inköp av leksaker, utklädningskläder och val av teman påverkar barnen och att de aktivt arbetar för att motverka traditionella könsroller och könsmönster genom ett tänka på sitt förhållningssätt gent-emot barnen. Att gå in och utmana traditionella könsroller i leken är en strategi som pedagogerna skriver om i sina redovisningar.

Utomhuslekar och lek med fantasifigurer, konstruktionsmaterial och na-turmaterial leder till att pojkar och flickor leker mer tillsammans vilket pedagogerna upplever motverkar stereotypa könsmönster. Att barnen ska-par leksaker själva gör att kreativiteten stimuleras och sakers funktion blir viktiga och inte ”könskodade” som traditionella leksaker.

Enheterna beskriver i sitt kvalitetsarbete att flickorna ofta är väldigt aktiva vid datorer och iPads vilket på sikt kan göra att fler flickor blir intressera-de av tekniska utbildningar.

Målet är nyligen formulerat och få enheter har under året arbetat med ge-nus som ett prioriterat mål. Enheterna beskriver dock i sina kvalitetsredo-visningar en större medvetenhet i sitt arbete med att motverka traditionella könsroller. Verksamheten har under året identifierat att pedagogerna be-höver ytterligare stöd och kompetensutveckling för att fortsätta utveckla arbetet med att aktivt motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Därmed anses målet delvis uppfyllt.

■ Modersmålsstödet i förskolan utformas efter varje barns specifika behov.

Uppfyllt Modersmålsstöd och modersmålsundervisning regleras i den nya revide-rade läroplanen och i skollagen. Förskolan ska medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svens-




ka språket och sitt modersmål. En specialpedagog har under året genom-fört en översyn av verksamhetens arbete med modersmålsstöd och kultu-rell mångfald och en verksamhetsövergripande plan för att säkerställa barns rätt till modersmålsstöd har tagits fram.

Dator och iPads har blivit ett viktigt hjälpmedel där barn lyssnar på sitt modersmål, spelar in sig själva, hör hur språket låter och leker med bok-stäver och begrepp. Specialpedagogen på skoldatateket och förskolans IT-utvecklare är viktiga resurser för att utbilda pedagogerna och hitta bra program och applikationer.

Enheterna arbetar ofta med bilder och tecken som stöd för språket. De tillhandahåller sagoböcker på barnens olika språk. På avdelningarnas bild-skärmar visas sagor och filmer. Vårdnadshavarna till barn med annat mo-dersmål används som resurser för att lyfta fram, synliggöra och uppmärk-samma de olika kulturerna och språken. Exempelvis har vårdnadshavare deltagit på samlingar och berättat om sitt hemland och lärt ut sånger och danslekar.

För barn som behöver extra stöd i sin språkutveckling används observa-tionsmaterialet TRAS (tidig registrering av tal). Verksamheten har under året startat en kompetensutvecklingsinsats för alla pedagoger i TAKK (tecken som alternativ och kompensatorisk kommunikation).

Verksamheten har strukturer som säkerställer planering för modersmåls-stödets utifrån förskolans uppdrag och därmed anses målet uppfyllt.


2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010

Antal barn i grupperna, förskolan 17.8 17,6 0,2 17,6

Antal barn i grupperna, familjedaghem 4.4 4,0 0,4 4,4

Antal barn/vuxen i förskolan (scb okt ) 5.3 5,1 0,2 5,2

Antal barn/vuxen i familjedaghem 4.4 4,0 0,4 4,4

Behörighetsgrad – förskollärare 92 % 94 % 2 % 96 %

Antal datorer för pedagoger /avdelning 4 3 1 4

SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Grundsärskola

GRUNDSÄRSKOLA

UPPDRAG

Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. I och med den nya skollagens genomförande 1 juli 2011 har grundsärskolan blivit 9-årig istället för 10-årig som den varit tidigare. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundsko-lan. Elever över 12 år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS-lagen (korttidstillsyn).


Bokslut 2010

Bokslut 2009

Budget 2011

Totalt antal elever i obligatoriska särskolan (träning +grundsärskola +individintegrerade) 54,5 54 53,5 54,5

Antal elever i grundsärskola 35 34 36 37

Antal elever i träningsskola 12 11 11,5 10,5

Antal individintegrerade elever 7,5 7 6 7

Antal köpta platser 6,5 7,5 8,5 -

EKONOMI

SärskolaBokslut

2011Budget

2011Avvikelse

2011Bokslut

2010Budget

2012

Intäkt 70 0 70 549Kostnad 20 886 21 343 457 20 854Netto 20 816 21 343 527 20 305 0 *

*Till följd av en organisationsförändring ingår särskolan från och med 2012 i grundskolans anslag.

Budgetavvikelser

Särskolans nettokostnader för 2011 uppgår till 20,7 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse på 0,5 mkr. Skolorna går med ett underskott på 0,5 då anpassning av organisation i förhållan-de till minskade elevantal görs läsårsvis. Centralt är det ett överskott på 1,0 mkr. Det beror främst på samordningsvinster i samband med de organisationsförändringar som genomförts inför höstterminen, samt lägre kostnader för skolskjutsar än budgeterat.


Jämfört med föregående år är kostnaderna på samma nivå. Personalkostnaderna är något hög-re vilket främst beror på löneökningar. Intäkterna har minskat med 0,5 mkr beroende på att särskolan har sålt mindre verksamhet internt än föregående år.


SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Grundskola och skolbarnsomsorg


GRUNDSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

UPPDRAG

Styrdokument för förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och LPG 11 (Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskole-klassen och fritidshemmet 2011). För grundskolan gäller också kursplaner. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. Från den 1 juli 2011 styrs verksamheten av ny skollag, ny läroplan och nya kursplaner.

I Härryda kommun finns totalt 18 skolenheter. 12 skolenheter för elever i år F-5. Dessa enhe-ter ansvarar också för skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen organiseras som fritidshem där barnen är inskrivna och betalar avgift, upp till skolår 3. Från skolår 4 till skolår 6 erbjuds plats i en öppen verksamhet, s.k. fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Fritidsklubbar kommer att arrangeras på varje tidigareskola i kommunen från hösten 2011. Det finns 6 skol-enheter för elever i äldre år 6-9.


Bokslut 2010

Bokslut 2009

Budget 2011

Invånare i kommunen, 6-15 år 4763 4 656 4 687 4 698

varav 6 år 545 519 497 532

varav 7-11 år, tidigaredel 2390 2 317 2 240 2 349

varav 12-15 år, senaredel 1828 1 820 1 817 1 817

Bruttokostnad i tkr/inv (6-15 år) 89 87 85 88

Fritidshem

Antal barn i fritidshem kommunal regi 1652 1618 1619 -

Sålda platser 20 18 14 -

Köpta platser 179 140 75 -

Förskoleklass

Antal barn i förskoleklass, kommunal regi 471 472 466 -



Grundskola

Antal barn i kommunal regi 3667 3882 4025 -




Under 2011 har det inom grundskolan genomförts stora personal- och verksamhetsföränd-ringar i samband med etablering av fristående grundskolor och införandet av nya genomgri-pande styrdokument på alla nivåer. Verksamheten har samtidigt lyckats bibehålla en hög mål-uppfyllelse. Inga mål bedöms som ej uppfyllda. Andelen elever som lämnar grundskolan med fullständiga betyg har ökat, medan och andelen som har gymnasiebehörighet har sjunkit. Med anledning av den nya gymnasiereformen har behörighetsreglerna till gymnasiet ändrats. Nu-mer ska eleven ha behörighet i 8 ämnen för att studera på yrkesförberedande program och behörighet i 12 ämnen för att studera på högskoleförberedande program, jämfört med 3 äm-



nen tidigare. Det gör att det är svårare att jämföra resultaten i relation till tidigare år. En ge-nomlysning och omorganisering av elevhälsans resurser och stora satsningar på IKT beträf-fande teknisk utrustning och kompetensutveckling har lett till att verksamheten anpassas till nya styrdokument och ökade krav enligt skollag och läroplan. Datortätheten har ökat väsent-ligt och nya IKT verktyg har utprövats.

Den individuella utvecklingsplanen har inneburit ökade möjligheter för vårdnadshavaren att få insyn och kunskap om undervisningens innehåll. Lärplattformen som ska underlätta doku-mentation, kommunikation och delaktighet har tagits i drift för pedagoger och elever. Kvali-tetsmätningar genomförda under året tyder på att elever och föräldrar generellt sett är nöjda med grundskoleverksamheten. Arbetet med Hållbar utveckling har pågått som ett prioriterat mål under året och flera enheter har utvidgat arbetet till ”Skola för hållbar utveckling” i Skol-verkets omfattande certifiering.

Grundskolan visar ett underskott men det är politiskt beviljat.

MEDBORGARE/BRUKARE


■ Eleven är delaktig i och har inflytande över alla processer som berör den.

Delvis uppfyllt

Den viktigaste faktorn för att eleverna ska kunna ha inflytande över sitt eget lärande är att de har kännedom om målen. Numera får eleverna betyg från årskurs 6 vilket innebär att de ställer högre krav på undervisningen allteftersom deras kunskap om målen ökar. Eleverna har allt större med-vetenhet om rättigheten att få lära sig utifrån sina förutsättningar.

I samtal och aktiviteter visar eleverna förståelse för vad de ska lära sig, vad de lärt och i viss mån varför de arbetat med aktuellt område. Det in-nebär att eleverna har lättare för att sätta ord på sitt lärande, att de själva upptäcker sin kunskapsinhämtning och visar sina nya kunskaper genom att hjälpa varandra i olika sammanhang. Elevens delaktighet i utveck-lingssamtalen och i arbetet med IUP (individuell utvecklingsplan) förbätt-ras ständigt och skolan fokuserar alltmer på elevens lärande i samtalen.

Alla klasser ska ha klassråd för att eleverna ska fostras demokratiskt och ges möjlighet att ta upp aktuella frågor. Elevmedverkan sker också i det fysiska arbetsmiljöarbetet, skolans olika representativa råd, likabehand-lingsarbetet och planering av ordinarie verksamhet. ”Öppen skola” är en kvällsverksamhet för ungdomar på senareskolorna som bygger på sam-verkan och delaktighet mellan elever och personal från grundskolan och fritid Ungdom samt i viss mån föräldrar. Ungdomsforum syftar att skapa en dialog mellan politiker och ungdomar för ökad delaktighet och förstå-else av varandras åsikter och uppdrag.

Inom fritidshemmet sker arbetet med delaktighet och demokrati bland annat genom möjligheter att välja mellan planerade aktiviteter. Det kan vara i form av estetiska uttrycksformer, tekniska experiment och kon-struktioner, fysiska aktiviteter utomhus, lässtunder m.m. Grundskolans demokratiuppdrag genomsyrar de processer som berör ele-verna. Arbetet med inflytande och delaktighet kan utvecklas ytterligare och därmed bedöms målet endast delvis uppfyllt.



■ Dokumentation utvecklas för att bättre synliggöra elevens lärande och utveckling.

Delvis uppfyllt

Dokumentationen av elevens lärande synliggörs bland annat i de skriftliga omdömena och elevens IUP. Då alltfler lärare och elever har utrustats med en egen dator har arbetet med att dokumentera, analysera och bedö-ma elevens förmågor och kunskaper utvecklats och förbättrats. Lärarnas möjlighet till digital dokumentation gör att eleverna kan följa sin lärpro-cess löpande.

Samarbetet mellan fritidshemmet och grundskola har utvecklats under året. Flera tidigareskolor arbetar nu med gemensamma pedagogiska plane-ringar mellan skola och fritidshemmet för att dokumentera hur lärandet sker under elevens hela dag.

Grundskolan använder lärplattformen Fronter där elever och lärare kan kommunicera digitalt. Tyvärr har det varit flera tekniska svårigheter i samband med införandet, och tillgängligheten för föräld-rar/vårdnadshavare till plattformen är ännu inte i bruk. Därmed bedömer verksamheten endast målet delvis uppfyllt.

■ I alla åtgärdsplaner för barns utveckling och lärande är barn och föräldrar delaktiga.

Uppfyllt I de fall som åtgärdsprogram utarbetas ges alltid elev och vårdnadshavare möjlighet att delta.


2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010 Nyckeltal för ”Nöjdhet” hos föräldrar och ele-ver*

Fritidshem, barn 89 80 9 4,4

Fritidshem, föräldrar 88 80 8 4,2

Skolår 2, barn 91 80 11 4,1

Skolår 2, föräldrar 87 80 7 4,1

Skolår 5, barn 83 80 3 4,2


Skolår 8, barn 73 80 7 4,0


Skolår 5, barn* * 83 80 3 -

Skolår 8, barn/** 64 80 16 -

Nöjd medborgarindex*** 62 65 3 65

* Sektorn har valt en ny modell för brukarundersökningar som genomförts första gången våren 2011 och skalan har ändrats. Enkäten genomförs för elever och vårdnadshavare i åk 2, 5 och 8. Enkäten genomförs tillsammans med övriga GR kommuner vilket möjliggör jämförelser inom regionen. Sju av frågeställningar rapporteras till SKL (Sveriges kommuner och landsting) som därmed kan göra en jämförelse inom riket.

** Frågan i 2011 års enkät lyder ”Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan”

*** Enligt Medborgarundersökningen



EKONOMI

GrundskolaBokslut

2011Budget

2011Avvikelse

2011Bokslut

2010Budget

2012

Intäkt 30 570 23 295 7 275 29 013 26 801Kostnad 424 183 413 519 -10 664 406 125 451 298Netto 393 613 390 224 -3 389 377 112 424 497 Budgetavvikelser

Verksamheten visar ett underskott om 3,4 mkr och det motsvarar en procentuell avvikelse om 0,9 %.

På grund av två politiskt beviljade beslut har grundskolan beviljats ett underskott om 7 mkr. Dessa beslut innebär att satsningen på ”en till en” projektet kunde fortsätta och att verksamhe-ten inte behövde gå ur lokaler i den omfattning som krävdes för att hålla budget. Detta bety-der att verksamheten, exklusive de politiskt fattade besluten, har gjort ett överskott om 3,6 mkr varav 1,3 mkr beror på minskade städkostnader.

Det har varit fler barn i de kommunala skolorna än budgeterat, både på grund av att friskolor-na inte haft så många elever som budgeterat, samt att antalet barn totalt i kommunen har varit fler än beräknat. Detta innebär både över och underskott. Överskotten är inom köpta platser och fritidshemsavgifter och uppgår till 3 mkr. Det högre antalet barn inom den egna verksam-heten beräknas samtidigt ha kostat 2 mkr.

Skolorna uppvisar ett underskott på 1,1 mkr. Undervisningen har en negativ avvikelse som uppgår till 4,8 mkr detta kompenseras av att skolbarnomsorgen ett överskott på 3,7 mkr.


I jämförelse med föregående år har grundskoleverksamhetens bruttokostnader ökat med 18,1 mkr. Personalkostnaderna ligger på samma nivå som 2010 vilket, exklusive löneökningar, innebär en minskning av personal då elevantalet i kommunal regi minskat. Detta betyder att volymökningen skett inom de fristående verksamheterna där kostnaden för köpta platser ökat med 17,5 mkr. Intäkterna har ökat med 1,6 mkr, vilket beror på ökade fritidshemsavgifter samt ökad momsåtersökning på grund av fler köpta platser.



Uppfyllt Grundskolan uppvisar en budget i balans bortsett från de två politiska be-slut som godkänt extra kostnader. Antalet barn i grundskolan har under året varit högre än budgeterat, trots detta klarar grundskolan att ha en budget i balans samtidigt som studieresultaten generellt är goda.

Under året har vissa skolor haft problem att klara sin budget vilket till stor del har kunnat täckas upp av resterande skolor genom ett solidariskt arbe-te där helheten har gått först.

Målet bedöms uppfyllt.



■ Grundskolan skall vara avgiftsfri för medborgaren.

Uppfyllt Grundskolan ska i princip vara helt avgiftsfri. Riktlinjer för vad en av-giftsfri skola innebär finns. Skolverket har uttryckt att en summa i stor-leksordningen 100 kronor per termin kan tas ut för vissa aktiviteter, vilket skolorna har att hålla sig till.



2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010

Antal lärare per 100 elever 7,6 7,5 0,1 7,7

VERKSAMHET


■ Undervisningens utformning och innehåll anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov.

Uppfyllt Verksamhetsmålen om dokumentation av lärandet och elevens delaktighet är tätt sammanflätande med målet ovan. Förutsättningarna för att kunna utforma undervisningen efter elevens förutsättningar är just att eleven är delaktig och att det finns en god dokumentation av elevens lärande och utveckling.

I samband med det fördjupade arbetet med individuella utvecklingsplaner, åtgärdsplaner för elever med särskilda behov, lokala pedagogiska plane-ringar och bedömningsmatriser har möjligheterna att utforma lärandet individuellt ökat. Med hjälp av IKT har undervisning och lärande mer utformas utifrån individens behov och förutsättningar. På senaredelen har alltfler elever utrustats med en egen dator. Lärarrollens handledande funk-tion, elevens inflytande över sitt lärande och kunskapsbegreppet utmanas i ett IT-baserat lärande. Datorn innebär att alla elever har lika förutsättning-ar för sitt lärande och är således en starkt demokratiserande faktor i sko-lan. Elevens ansvar för sitt material, möjligheterna till att arbeta självstän-digt och över sitt lärande har ökat. Detta arbetssätt stämmer väl överens med hur det ser ut i dagens samhälle.

De nya kursplanerna anger vad undervisningen ska innehålla tydligare än tidigare. Det innebär att arbetslagen kan ägna mer av sin gemensamma planeringstid för att organisera undervisningen så att den främjar goda lärmiljöer där individuella behov av stimulans, utmaningar och stöd blir mer uttalade.

Målet anses uppfyllt.

■ Tillgången till IKT (information och kommunikationsteknik) som pedagogiskt verktyg ökar.

Uppfyllt

Under 2011 har tillgången på datorer och andra digitala lärverktyg ökat kraftigt i grundskolan. Under januari fick alla pedagoger med fast anställ-ning tillgång till en egen bärbar dator. Under augusti utrustades alla elever i årskurserna 7 och 8 med en egen dator. Satsningen följs upp under de



kommande två åren vilket kommer att leda till att alla elever i åk 6-9 kommer att ha en egen dator för sitt lärande. På F-5-skolorna finns det planerat för en datortäthet på en dator per två elever.

Samtliga pedagoger och skolledare på grundskolan erbjöds under perio-den 2008-2011 att delta i en Praktisk IT- och Mediekompetensutbildning (PIM). Det har lett till ökat intresse för en digital upprustning.

Det skoldatatek, som startade ht 2010 och som riktar sig till elever som behöver stöd för sitt lärande, har under året arbetat med att implementera olika IKT-verktyg. Personalen har varit ute på många enheter och visat lärarna vilka verktyg, programvaror och appar som finns för att stimule-rande lärandet med hjälp av kompensatoriska läromedel.

Grundskolan har anställt verksamhetsutvecklare inom IKT under året för att kunna stödja och stimulera skolorna i fortsatt IKT-utveckling. En IKT-mässa – vIKTig - arrangerades i september. Där förevisade pedagoger för varandra hur de olika verksamheterna och enheterna arbetade med IKT i undervisningen. Interna och externa föreläsare inspirerade elever och pe-dagoger till fortsatt utveckling och lärande.

Några skolor samarbete med skolor nationellt och internationellt i form av kommunikation genom E-twinning, bloggar och Skype. Andra har arbetat med animerad film samt olika ljud- och bildprogram för att utveckla lä-randet vilket har möjliggjorts genom de IT-satsningar som skett under året.

Grundskolan har valt att pröva hur iPads fungerar som IKT-verktyg för elever i olika åldrar. Tre större projekt genomförs under perioden 2011-2012 och följs upp kontinuerligt.

■ Antalet skolor som ingår i någon form av certifiering för Hållbar utveckling ökar.

Uppfyllt Hållbar utveckling har varit ett prioriterat område för sektorn under 2008-2011. Alla grundskolor har under denna treårsperiod utarbetat minst ett lokalt mål kring hållbar utveckling och skolorna arbetar med att nå certifi-ering inom antingen Grön Flagg som anordnas av Håll Sverige Rent, Sko-la för Hållbar utveckling som leds av Skolverket eller Hälsofrämjande skola i samarbete med Folkhälsoenheten PåÄngen. Det är arbetet med att nå certifieringen som är avgörande, och som påverkar skolornas inre arbe-te med hållbar utveckling. Några skolor som innehar certifieringen förny-ar den andra inte. De skolor som är certifierades eller arbetar mot certifiering mot Grön flagg är: Rävlandaskolans tidigaredel, Härrydaskolan, Hällingsjöskolan, Furuhällskolan, Hindåsskolan, Landvetterskolans tidigaredel, Lunnasko-lan, och Eskilsbyskolan. Skolor som arbetar med Skola för Hållbar ut-veckling är Vällsjöskolan, Båtsmansskolan, Skinnefjällskolan och Djupe-dalskolan. De som arbetar mot Hälsofrämjande skola är Djupedalskolan och Ekdalaskolan. Därmed anses målet uppfyllt.



■ Samverkan mellan särskolan och grundskolan utvecklas med betoning på lärande.

Uppfyllt Arbetet för ökad samverkan mellan grundsärskola och grundskola har fått ny kraft i samband med ny skollag, läroplan och nya kursplaner. Skolfor-merna har närmat sig varandra med målrelaterade betyg och en 9-årig skolgång. En utgångspunkt under året har varit ett fördjupat samarbete med fokus på elevens lärande. Skollagen öppnar upp för att eleverna ska kunna gå mellan skolformerna och få behörighet och betyg inom båda verksamheterna – helt utifrån ele-vernas behov och förutsättning. Det gör att behovet av och kravet på sam-verkan ökar och pedagogerna måste skaffa sig kunskap om båda skolfor-mernas styrdokument, betygskriterier och timplaner. Fritidshemmet för grundsärskolans elever och grundskolans elever sam-verkar allt mer. Även de elever som har rätt till korttidstillsyn enligt LSS har verksamhet tillsammans med grundskolans elever. Därmed anses må-let uppfyllt.

■ Skolan arbetar för att motverka stereotypa könsroller och könsmönster. Verksamheten ger aktivt och medvetet utrymme för eleven att pröva och utveckla förmåga och intresse oberoende av könstillhörighet.

Uppfyllt Målet är nyligen formulerat och enheterna har börjat utforma ett lokalt arbete utifrån målskrivningen. Jämställdhetsarbetet förstärks från att vara ett antal aktiviteter till att genomsyra verksamhetens förhållningssätt. Några enheter har uppmärksammat genusperspektivet utifrån FN:s barn-konvention, FN dagen och det så kallade ”Globen-valet”. Globen-valet är ett arrangemang som sker i SIDAS regi varje år. Skolorna fokuserar på ett genusperspektiv i placeringar i rummet, gruppindelningar i idrotts- och hemkunskapsundervisningen, att fördela ordet och uppmärksamheten i klassrummet på ett jämställt sätt, val av högläsningslitteratur mm. På se-naredelen har skolorna under flera års tid analyserat och utvärderat pojkar och flickors resultat på nationella prov och sett hur resultaten står sig i relation till betygssättningen. Det kan finnas risk för att man betygssätter ett beteende och inte elevens kunskaper och förmågor i relation till målen. Flickor får generellt sätt högre betyg än pojkar trots att deras resultat inte är högre. De skolor som haft projekt med en bärbar dator per elev har upplevt en jämställdhetsdimension. I konkurrensen om skolans datorer finns en ten-dens att pojkarna, trots pedagogernas åtgärder, tar för sig på bekostnad av flickorna. En egen dator gör att eleverna inte längre behöver konkurrera med varandra, utan alla kan använda datorn i den utsträckning de behöver. Arbetet pågår, därmed anses målet uppfyllt.




2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010

Andel elever behöriga till gymnasiet, % 94,4 96 1,6 96,6

Andel elever med betyg i alla ämnen, % 89 87 2 88,3

Andel lärare med ped. högskoleex., % 89 90 1 90

Antal elever per dator 2 5 3 5 Antal skolor som arbetar för eller ingår i någon sorts certifiering för Hållbar utveckling 13 10 0 10

SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Gymnasium

GYMNASIUM

UPPDRAG

Kommunen ansvarar enligt skollagen för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan omfattar; oav-sett om dessa erbjuds i egen regi eller ej. Till detta kommer en rad utbildningar med av reger-ingen bestämt riksintag samt det samverkansavtal kommunen tecknat inom GR (Göteborgsre-gionens kommunalförbund). Gymnasieskolan regleras av skollagen, gymnasieförordningen, läroplan för frivilliga skolformer samt de kursplaner som gäller för respektive program.

I och med att den nya gymnasieformen genomförts under höstterminen 2011 har Hulebäcks-gymnasiet bedrivit utbildning både efter den gamla och den nya förordningen. För årskurs 1 och den nya förordningen innebär det följande gymnasieprogram: Barn- och fritidsprogram-met, Ekonomiprogrammet, El- och energiprogrammet, Estetiska programmet med inriktning-arna bild, estetisk media, dans, musik och teater, Fordon- och transportprogrammet, Handel- och administrationsprogrammet, Humanistiska programmet, Samhällsprogrammet samt Tek-nikprogrammet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds programmet Handel och Service. För de elever som inte är behöriga till gymnasiet erbjuds introduktionsprogrammen: individuellt al-ternativ, preparandutbildning, språkintroduktion och individbaserad yrkesintroduktion.


Budget 2011

Avvikelse 2011

Bokslut 2010

Antal elever på Hulebäcksgymnasiet 1711 1 730 19 1 724 Antal ungdomar 16-18 år, folkbokförda i Härryda kommun 1648 1681 33 1 724


Hulebäcksgymnasiet har välutbildad personal samt ändamålsenliga lokaler och utrustning vilket sammantaget skapar en bra psykisk och fysisk arbetsmiljö. Samtliga elever i år 1 följs upp avseende läs och skrivfärdigheter samt matematikkunskaper och får vid behov relevant stöd. I jämförelse med riket har Hulebäcksgymnasiet färre avhopp, högre slutbetyg och fler elever som går vidare till högskolestudier. Elevernas trivsel är fortsatt mycket hög och söktrycket är bra trots att konkurrensen ökar och antalet elever i regionen minskar. Elevinfly-tandet har ökat men fortsatt arbete behövs för att uppnå mål som satts upp i budget. Hule-bäcksgymnasiet har en ekonomi i balans. Metoder för att utvärdera skolgången för gymnasie-elever från Härryda som inte går på Hulebäcksgymnasiet måste fortsätta att utvecklas.

MEDBORGARE/BRUKARE


■ Elevernas höga nöjdhet på Hulebäcksgymnasiet bibehålls.

Uppfyllt Andelen som trivs och är nöjda med sina studier på Hulebäcksgymnasiet är fortsatt hög. Mycket arbete har lagts ner för att skapa en så bra miljö som möjligt, såväl fysiskt som psykiskt se nedanstående mål. Hulebäcks-gymnasiet har under lång tid arbetat med bemötande, ett arbete som foku-



serats under 2011 eftersom det varit ett kommunövergripande tema. För att stärka ”vi-känslan” läggs också vikt vid att upprätthålla gemensamma aktiviteter som Luciafirande, välkomnande av våren vid Valborg, firande av dagen för mänskliga rättigheter.

Resultatet från den årliga elevenkäten visar att målet bedöms uppfyllt

■ Antalet elever som lämnar Hulebäcksgymnasiet utan fullständiga betyg minimeras.

Uppfyllt För att minimera antalet elever som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg och anpassa undervisningen efter varje elevs behov testas alla ele-ver i åk 1 med avseende på av läs- och skrivfärdigheter samt matematik-kunskaper. Varje program har resurser för att ge stöd till de elever som i ovanstående test visar behov av extra undervisning.

Det stora överskottet av gymnasieplatser i regionen har medfört att söktrycket minskat och det har blivit lättare att komma in på sitt första-handsval. Detta har medfört att behovet av stödåtgärder ökat. Eftersom antalet elever på Introduktionsprogrammen minskat så kommer resurser att överföras till de nationella programmen för att öka möjligheterna till stödinsatser.

Andel som avbrutit sina gymnasiestudier har ökat vilket kan förklaras av att större andel av eleverna valde högskoleförberedande program än tidi-gare. Majoriteten av Härrydaelever som valt högskoleförberedande pro-gram går på Hulebäcksgymnasiet vilket förklarar skillnaden i avhopp mel-lan Hulebäcksgymnasiet och övriga skolor.

Det strategier som vidtas visar att målet bedöms uppfyllt.

■ Delaktighet för eleverna kännetecknar Hulebäcksgymnasiets verksamhet.

Delvis uppfyllt

För att öka elevinflytandet genomförs följande strategi: Arbetssätt som gynnar elevens eget ansvar för sin inlärning är under ständig utveckling. Alla klasser har klassråd. Varje program har regelbundna möten med pro-gramrådet där rektor medverkar. Vid behov skapas ett antal intressegrup-per för elevinflytande, som hålls samman av en paraplyorganisation. Två gånger per termin träffas skolledning, lärare och en representant för varje program i ett Huleråd som behandlar skolövergripande frågor. Många av frågor som fångas upp här handlar om den fysiska arbetsmiljön.

Under läsåret har eleverna startas en elevkår med stöd av Sveriges elevers centralorganisation (SECO).

Elevernas bedömning av medinflytande har ökat jämfört med 2010 men ligger fortfarande under budgeterat värde. Upparbetade strukturer finns för att säkerställa elevernas möjlighet till delaktighet därför anses målet delvis uppfyllt.

■ En god fysisk och psykosocial arbetsmiljö finns för eleverna på Hulebäcksgymnasiet.

Uppfyllt Till varje arbetslag finns ett elevhälsoteam bestående av specialpedagog,



kurator, sjuksköterska samt studie- och yrkesvägledare.

Eleverna är organiserade i programhemvisten där också de undervisande lärarnas arbetsrum finns. Detta minskar risken för anonymitet.

På varje program finns elevskyddsombud som deltar i arbetsmiljöronder.

Upparbetade strukturer finns för att säkerställa den fysiska och psykosoci-ala arbetsmiljön för eleverna. Värdena för trivsel och nöjdhet har ökat och ligger på en mycket hög nivå därmed anses målet uppfyllt.

■ Metoder för att utvärdera skolgången för kommunens elever både på Hulebäcksgymnasiet och i andra gymnasieskolor tas fram och utvecklas.

Delvis uppfyllt

Inom Göteborgsregionen samarbetar kommunerna med att ta fram instru-ment för att följa elevernas utbildning. En programvara där varje kommun kan följa elevers avbrott, GRUS, har tagits fram. Gemensamma enkätfrå-gor har tagits fram inom GR för att kunna följa upp trivsel och nöjdhet vilket gör det möjligt att följa elever som studerar utanför den egna kom-munen. Den första enkäten genomförs under våren 2011 och samman-ställning av resultat blir klart hösten 2011. Här ingår dock inte de elever som väljer att studera på fristående gymnasieskolor vilket innebär att sammanställningen inte är fullständig. Det har dessutom under 2011 inte varit möjligt att se resultatet eftersom rutiner för överföring mellan kom-muner saknas.

Rutiner för utvärdering av elever i kommunens eget gymnasium, Hule-bäcksgymnasiet, är tillfredställande däremot saknas fortfarande säkerställ-da rutiner och metoder för att följa upp elever boende i Härryda kommun som studerar på annan gymnasieskola.

Därmed bedöms delvis uppfyllt.


2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010

Andel elever som anger att de trivs, i % 94 86 6 4,3*

Andel elever som anger att de är nöjda, i % 82 80 2 4* Andel elever som bedömer att stödundervisning i läs och skriv är mycket bra eller bra, i % 84 85 1 -

Andel elever som bedömer att de har inflytande, % 74 85 11 61,4 Andel elever med slutbetyg efter 4 år exklusive IV-programmet, % Hulebäck 92 92 0 91,5 Andel elever med slutbetyg efter 4 år exklusive IV-programmet, % folkbokf i Härryda kommun 86 91 4 91 Andel elever som avbrutit gymnasiestudierna % Hulebäck 4,6 2 2,6 1,9 Andel elever som avbrutit gymnasiestudierna % folkbokförda i Härryda kommun 3,8 3,7 0,1 1,5

Betygsnitt samtliga program Hulebäck 14,7 14,7 0 14,8 Betygsnitt samtliga program folkbokförda i Härry-da kommun 14,5 14,4 0,1 - NKI (nöjd medborgarindex enligt undersökning 2010) 77 75 2 76

*Från och med 2011 har skalan för redovisat resultat ändrats från 1-5 till procentenheter.

SKL-Öppna jämförelser 2011, Elevenkät våren 2011, SCB tabellerna Ö1, A2



EKONOMI

GymnasiumBokslut

2011Budget

2011Avvikelse

2011Bokslut

2010Budget

2012

Intäkt 81 122 80 666 456 79 823 72 237Kostnad 229 907 230 566 659 229 228 215 329Netto 148 785 149 900 1 115 149 405 143 092

Budgetavvikelser

Ungdomsgymnasiets resultat visar på en nettokostnad om 148,8 mkr vilket innebär en positiv avvikelse om 1,1 mkr vilket motsvarar en procentuell avvikelse om 0,7 %. Gymnasiet, exklusive gymnasiesärskolan, visar ingen avvikelse mot budget. Inom verksamhe-ten finns däremot både över och underskott. Från och med 2011 får alla elever ett busskort. Kostnaden för detta har blivit högre än beräknat och medfört en negativ budgetavvikelse om 0,8 mkr. Detta kompenseras av överskott inom köp och försäljning av platser, led-ning/administration samt individuella programmet. Gymnasiesärskolan visar ett överskott om 1,2 mkr vilket förklaras av lägre kostnader för köpta platser. Det beror både på att kostnaden per plats är lägre och att antalet platser är färre än budgeterat.


Intäkterna ökar med 1,3 mkr jämfört med 2010 och ökningen beror i huvudsak på fler sålda platser. Kostnaderna ökar med 0,7 mkr det finns både ökningar och minskningar inom verk-samheten. Köpta platser minskar med drygt 3 mkr till följd av färre köpta platser medan skol-skjutsar ökar med 2 mkr eftersom busskort delas ut till alla elever. Personalkostnader ökar med ca 1 mkr till följd av löneökningar.



Uppfyllt Hulebäcksgymnasiet är en skola som många elever fortfarande väljer att söka till, trots att antalet ungdomar i åldern 16-19 år minskar i Göteborgs-regionen. På så sätt kan också den goda ekonomin behållas. Avvikelser mellan prognos och budget avseende interkommunala intäkter och kost-nader är kontrollerad och analyserad.

Därmed bedöms målet uppfyllt.


2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010

Antal förstahandssökande elever/plats 1,04 1,0 0,04 0,96

Antal lediga platser % totalt antal definitivintagningen 1,8 0 1,8 2,6

VERKSAMHET


■ Den goda kvalitet som leder till att Hulebäcksgymnasiet fortsätter att vara ett gymnasium med högt antal sökande från kommunen och regionen bibehålls.



Uppfyllt Andelen elever boende i Härryda kommun som sökte Hulebäcksgymnasi-et inför höstterminen 2011 har ökat.

Härryda kommun var inför höstterminen 2011 den kommun efter Göte-borg som hade flest sökande till sin gymnasieskola från andra kommuner än den egna.

Hulebäcksgymnasiet har under 2011 stärkt sin attraktivitet och ökat sina marknadsandelar utifrån ett sviktande elevunderlag i regionen. Därmed bedöms målet uppfyllt.

■ Pedagogiskt utvecklingsarbete stimuleras.

Uppfyllt I budget finns medel avsatta som gör det möjligt för lärare att få tid för pedagogiskt utvecklingsarbete. Exempel på sådant arbete är nya arbets-former på Teknikprogrammet, förbättrat samarbete mellan skola - närings-liv, användning av IKT på Introduktionsprogrammen, förbättrat arbets-platsförlagt lärande APL.

Därmed kan målet anses uppfyllt.

■ Undervisningens utformning och innehåll på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov.

Uppfyllt För att kunna anpassa undervisningens utformning efter elevernas behov är lärarna organiserade i programbaserade arbetslag vilket innebär att lära-re som undervisar samma elevgrupp arbetar ihop. Två specialpedagoger har ett centralt ansvar för att kartlägga elevers behov av stöd. En lärare i svenska har en fördjupad utbildning inom läs- och skrivproblematik och fortbildar kontinuerligt lärare inom samtliga program. På varje program finns tid avsatt för riktat stöd. Under året har också mer resurser lagts på stödundervisning

Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är 98 %, vilket är långt över rikssnittet som 2010 var 79,7 %

Därmed anses målet uppfyllt.

■ Tillgången till IT ökar på Hulebäcksgymnasiet.

Uppfyllt Satsningen på att samtliga lever skall ha en egen dator sk. ”en-till-en” har fortsatt, vilket innebär att både åk1 och åk2 har egna datorer. Antalet klassrum som är utrustade med projektor, ljud och Internetuppkoppling dvs. ”tekniska klassrum” har ökat. För att öka driftssäkerheten har skolans fasta och trådlösa nät förbättrats. Användningen av skolans lärplattform ”HuleDu” har ökat. Lärplattformen möjliggör för elever att komma åt pedagogiskt material hemifrån och ökar också möjligheterna till dialog mellan elev och undervisande lärare.

Därmed bedöms uppfyllt.





2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010

Antal försthandsökande elever/plats 1,04 1,0 0,04 0,96

Betygssnitt samtliga program Hulebäck 14,7 14,7 0 14,8 Andel program med högre genomströmning* än riksgenomsnitt % 88 88 0 88**

Resurser för pedagogiskt utvecklingsarbete tkr 601 950 349 710

Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen % 98 92 6 97

Resurser för stödundervisning, antal tjänster 4 3,5 0,5 3,3

Antal elever/dator 1,1 1,1 0 1,5

Antal teknisk klassrum 55 55 0 49 *Avser genomströmning under 3 år,

SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Vuxenutbildning

VUXENUTBILDNING

UPPDRAG

Vuxenutbildningen bedriver verksamhet inom följande utbildningsnivåer: svenska för invand-rare (sfi), grundläggande vuxenutbildning, gymnasial utbildning, regionrekryterande yrkesut-bildning, särvux, uppdragsutbildning, kvalificerad yrkesutbildning och yrkeshögskoleutbild-ning. Dessutom genomförs validering inom omvårdnadsutbildningen. Verksamheten regleras av skollagen, förordningarna om vuxenutbildning, svenska för invandrare och vuxenutbild-ning för utvecklingsstörda. Lag och förordning om statsbidrag för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning, läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94. I och med införandet av den nya skollag som infördes den 1 juli 2011 har dessa lagar och förordningar ändrats. De nya lagarna och förordningarna kommer att tillämpas först under 2012.


Bokslut 2010

Bokslut 2009

Budget 2011

Antal studerande, individer 1 200 1 300 1 000 1 000 Kostnad köpta gymnasiala platser i annan kommun, tkr 2 169 1 951 1 368 2 100

Omfattningen av en individs studier kan variera från en enstaka kurs till långt över det mått som brukar räknas som heltids-studier. Minskningen med 100 individer 2011 beror på att Myndigheten för Yrkeshögskolan ej beviljat nya starter av utbild-ningar i Härryda kommun inför hösten 2011. Utöver fast anställd personal engageras ett flertal externa lärare till framför allt Yrkeshögskolan och den kvalificerade yrkesutbildningen. Kostnaden för ökningen av köpta platser har helt finansierats av statsbidraget för yrkesutbildning.


De studerande vid Vuxenutbildningen och Yrkeshögskolan i Mölnlycke når goda resultat och ökar sina möjligheter att få arbete eller att studera vidare. För att möta den ökande efterfrågan på deltidsstudier arbetar Vuxenutbildningen med att möjliggöra start av studier under hela året. Vuxenutbildningen har inom ramen för budget kunnat möta efterfrågan på utbildning för vuxna i kommunen och ett brett utbildningsutbud har kunnat erbjudas.

MEDBORGARE/BRUKARE


■ Vuxenutbildningen öppnar nya vägar till arbetsmarknaden och fortsatta studier för individen.

Uppfyllt

I vuxenutbildningens studerandeenkät som görs varje år för studerande på gymnasial nivå tillfrågas de studerande om studierna kommer att påverka deras framtida verksamhet. Resultatet för 2011 blev 3,2 på en fyrgradig skala. Detta är ett bra värde som ger en indikation på att målet bör anses vara uppfyllt.

Under året har kommunerna inom GR fått statsbidrag för att bedriva yr-kesutbildning. 5 283 personer, varav 69, från Härryda kommun, deltog under våren i någon av dessa utbildningar. Inför rapport till Skolverket har ca 3800 personer telefonintervjuats. Av dessa uppger 23 % att de planerar att studera vidare på högskola/universitet. 67 % vill få jobb inom ett nytt yrkesområde eller lära sig mer inom det yrke där de redan är verksamma.

Av dem som examinerades från yrkeshögskoleutbildningar våren 2011 är



ca 90 % yrkesverksamma ett halvår efter examen.

Dessa resultat visar att studier vid Vuxenutbildningen/Yrkeshögskolan innebär nya möjligheter för individerna både inom arbetsmarknaden och i utbildningssystemet. Därmed bedöms målet uppfyllt.

■ Undervisningsformer och tider ska möjliggöra det livslånga lärandet genom anpassning till de studerandes behov och möjligheter.

Ej uppfyllt

Vuxenutbildningen har under hösten infört möjligheten att påbörja studier var tredje vecka. I 11 av 38 dagkurser var detta möjligt och tanken är att denna andel successivt ska öka. 30 personer utnyttjade detta och fick till-sammans betyg i 29 kurser. Det finns en klar tendens bland de sökande att beslutet att studera fattas allt närmare kursstart. De som vill utbilda sig, vill komma i gång så fort som möjligt. För att möta detta arbetar vuxenut-bildningen för att kunna ta emot ansökningar och ta in de studerande i tätare intervaller än för närvarande.

Totalt studerade 495 individer en eller flera gymnasiekurser under året. Av dessa valde 72 % deltidsstudier. Mer än hälften av de studerande på gymnasial nivå valde att läsa en eller flera kurser på kvällstid.

Dessa siffror visar att det blir allt vanligare att man använder Vuxenut-bildningen för att täcka specifika utbildningsbehov och kombinerar studi-erna med yrkesarbete. Det återstår mycket arbete för att studier ska kunna påbörjas och bedrivas under hela året, därför bedöms målet ej uppfyllt.


2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010

Antal studerande individer gymnasial nivå. Deltid 355 260 95 270

Antal studerande individer gymnasial nivå. Heltid 140 106 34 95 Antal studerande individer, gymnasial nivå. Kvälls-tid under ngn av två terminer 277 258 19 251

EKONOMI

VuxenutbildningBokslut

2011Budget

2011Avvikelse

2011Bokslut

2010Budget

2012

Intäkt 23 302 19 915 3 387 23 262 20 735Kostnad 37 520 38 873 1 353 40 063 39 139Netto 14 218 18 958 4 740 16 801 18 404

Budgetavvikelser

Vuxenutbildningens nettokostnader för 2011 uppgick till 14,2 mkr vilket innebar ett överskott gentemot budget med 4,7 mkr. Tack vare välfyllda utbildningar och en effektiv organisation gör Yrkeshögskoledelen vid Vuxenutbildningen ett överskott på 2 mkr. Delar av kostnaderna för produktionen av gymna-siala yrkesutbildningar täcks av statsbidrag. Detta ger ett överskott på 1,3 mkr. Dessutom har statsbidragen för yrkesvux täckt 0,5 mkr för köp av utbildning i andra kommuner. Sambruk av



lokaler mellan YH/KY har också genererat överskott. Kommunen har tagit emot ett större antal flyktingar än beräknat, vilket gett en ökad intäkt till svenska för invandrare på 0,2 mkr.


Intäkterna ligger i nivå med 2010 års bokslut men det har skett en omfördelning mellan YH/KY och den traditionella vuxenutbildningen, där YH/KY har minskat medan statsbidra-gen till framförallt gymnasial vuxenutbildning ökat. Kostnaderna är totalt sett lägre än föregå-ende år och kostnadsminskningen återfinns inom YH/KY eftersom antalet utbildningar mins-kat under året.



Uppfyllt Vuxenutbildningen har inom ramen för budget kunnat möta efterfrågan på utbildning för vuxna i kommunen. Därmed anses målet uppfyllt.


2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010 Undervisningskostnad per heltidsläsande elev och år, tkr

Gymnasial undervisning 26 26 0 27

Grundläggande vuxenutbildning 17 18 1 16

Svenska för invandrare (SFI) 22 26 4 25

I kostnaderna för sfi ingår individuell handledningstid, uppskattad till 46 platser.

VERKSAMHET


■ Vuxenutbildningen skall erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer.

Uppfyllt Vuxenutbildningen bedriver verksamhet inom flera skol- och utbildnings-former. Dessa är Särvux, Svenska för invandrare, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, kvalificerade yrkesutbildning, Yrkeshögskola och uppdragsutbildning. Det ges möjlighet att genomföra tentamina för universitet och högskola vid Vuxenutbildningen för akademiska distans-studier. Mycket av det som inte ryms i den egna verksamheten kan genom samarbete inom GR och med flera andra kommuner erbjudas kommunens innevånare, inte minst beträffande yrkesutbildning.





■ Vuxenutbildningens utbildningsutbud revideras och fastställs två gånger per år och varierar med hänsyn till efterfrågan, prognoser och influenser från omvärld och arbetsmarknad. Särskilda utbildningsinsatser görs löpande.

Uppfyllt Stora delar av kursutbudet ligger fast år från år. Ämnen som svenska, ma-tematik och engelska efterfrågas kontinuerligt och är viktiga för att nå högskolebehörighet. Inom områden som t ex ekonomi, IT och moderna språk kan däremot efterfrågan växla och det krävs att kursutbudet föränd-ras från termin till termin. Verksamheten följer samhällsutvecklingen noga och är lyhörd när nya kunskapsbehov uppstår.


■ Genom samverkan inom GR får kommuninvånarna tillgång till ett vidgat utbildningsutbud framför allt inom yrkesutbildningar.

Uppfyllt Samarbetet inom GR har utvecklats och intensifierats i och med att det riktade statsbidraget för Yrkesvux infördes våren 2009. Under 2011 har 150 till 200 olika utbildningar med fyra olika starttider erbjudits befolk-ningen. GR-vux har disponerat över 150 miljoner kr till utbildning. Sam-manlagt har Härryda kommun disponerat ca 90 utbildningsplatser, vilket innebär att ett betydligt större antal individer från kommunen har deltagit i utbildningarna än föregående år. En utbildning kan vara kortare än en heltidsplats. Därför kan flera individer dela på en plats.



2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010

Antal heltidsplatser gymnasial utbildning 250 250 0 229

Varav från andra kommuner 26 15 11 15 Antal heltidsplatser gymnasial utbildning, köpta platser i annan kommun 76 60 16 67

Antal deltagare, Sfi 120 130 10 172

Antal deltagare, Grundläggande vuxenutbildning 93 80 13 93

Antal deltagare, Särvux 26 25 1 24 Antal deltagare Kvalificerad yrkesutbildning /YH utbildning 354 420 64 410

SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Kulturverksamhet

KULTURVERKSAMHET

UPPDRAG

Inom kulturverksamheten samordnas bibliotek, kulturskola och allmänkultur. Allmänkultur omfattar scenkonst som musik, dans och teater samt den offentliga konsten, utställningar, film, föredrag och aktiviteter. Inom verksamheten handläggs ärenden som rör hembygdsvård, kulturmiljövård, namngivning av kommunala objekt och vägar samt bidrag till studieorgani-sationer och kulturföreningar. Biblioteken styrs av bibliotekslagen.


Bokslut 2010

Bokslut 2009

Budget 2011

Antal elever i kulturskola 1 084 1 161 1 198 1 120

Antal utlån biblioteken 408 280 397 497 397 435 360 000

Antal besök Kulturhuset 408 948 399 160 400 000 350 000

Antal program/utställningar/aktiviteter 320 384 399 300


Kulturverksamheten arbetar för att ge medborgarna ett brett kulturutbud och att skapa förut-sättningar för eget skapande, kreativitet och aktivitet. Verksamheten strävar efter att vara ly-hörd och anpassa verksamheten efter medborgarnas önskemål och behov. Kulturlokaler utgör i hög grad samhällets offentliga mötesplats. Besöksantalet i Kulturhuset fortsatte öka. Biblio-teket har mycket hög utlåning per medborgare och ökade under 2011 utlåningen ytterligare. Efterfrågan på plats i kulturskolan är fortsatt stor och kulturprogrammen hade stor publik. Samtliga mål bedöms vara uppfyllda.

MEDBORGARE/BRUKARE


■ Alla kommuninvånare skall ges tillgång till kulturaktiviteter av god kvalitet.

Uppfyllt Kulturverksamheten har under 2011 arrangerat 320 program, aktiviteter och utställningar. Antalet är lägre än året innan vilket beror på att många program varit större med mer publik vid varje tillfälle. Det gäller framför-allt programmen för elever inom förskolan och grundskolan där det varit fler stora konserter, teaterföreställningar och skolbio. Antalet besökare är ungefär detsamma. De flesta aktiviteterna har ägt rum i Kulturhuset i Mölnlycke men program har förlagts i alla kommundelar. Antalet före-ställningar och aktiviteter för barn och unga var 228, 39 för vuxenpublik och 53 utställningar arrangerades. De flesta program där publikantalet är begränsat blir utsålda. Caféprogrammen och sommarcaféerna är utan entré och drar stor publik. Många vuxenprogram arrangeras i samarbete med ett studieförbund. Dessutom har Kulturhuset bio, filmstudio, elevprogram mm som inte ingår i statistiken.

Verksamheten ger ekonomiskt stöd till kulturprogram för att skapa förut-sättningar för ett bredare utbud och ett engagemang bland medborgarna. Under 2011 gavs stöd till bland annat hembygdsföreningarna, Kultursta-tion Hindås, Hindås kulturfestival, barnteater på Råda säteri och Möln-



lycke filmstudio.

Under 2011 installerades tre nya offentliga konstverk, ett vid Hönekulla by, ett vid Solstensrondellen samt Bollkalle vid nya Hindås sporthall.


■ Alla barn i kommunen skall ha tillgång till barn- och ungdomslitteratur och barn- och ungdomskultur.

Uppfyllt Under året gjordes en satsning på barn och unga när en vuxenbiblioteka-rietjänst förvandlades till en barnbibliotekarietjänst och en deltidstjänst utökades till heltid. Syftet är att arbeta ännu mer med barn och unga under deras fritid och erbjuda fler aktiviteter under tidig eftermiddag och under lov. Biblioteken har ett upparbetat samarbete med förskola och skola med klassbesök med boksamtal men också genom boklådor som cirkulerar eller sätts ihop med varierande teman. För att underlätta för föräldrar och pedagoger erbjuder biblioteket bråttomkassar, färdigpackade kassar med bilderböcker, lek-och läskassar med pussel, docka och bok eller språk-puffenväskor för språklig stimulans och träning. Mesta vägledning ges naturligtvis vid biblioteksbesök där strävan är att en barnbibliotekarie all-tid finns på plats.

Biblioteken har erbjudit aktiviteter på samtliga lov, deckarspår, skrivar-verkstad, pyssel, boktips och workshops. Nyblivna föräldrar ges informa-tion i samarbete med BVC och familjecentralen och alla får en bokgåva. Utlåningen av böcker för barn och unga var under året ca 220 000 voly-mer vilket är en ökning från föregående år.

Kulturskolan bedriver verksamhet i hela kommunen. Hälften av kul-turskolans undervisning sker i Mölnlycke. De flesta eleverna går i ämnes-kurs inom instrumental- och sångundervisning. Kulturskolan har sju tea-tergrupper, fem dansgrupper, två dramakörer, fyra sånggrupper och fem-ton rytmikgrupper. Ensembleverksamheten består av fem blåsorkestrar och fem stråkorkestrar i olika nivåer. Dessutom slagverksensemble, rock-band, storband, ungdomskör, folkmusikgrupper, celloensemble, brassen-semble och träblåsensemble. Eleverna har under året medverkat i 120 framträdanden som konserter, teater- och dansföreställningar, rockkonser-ter, allsång mm.

Satsningen på skapande skola har under året utökats att gälla åk 3 till åk 9. Kulturskolan har arbetat med temadagar inom teater, dans och musik.

Ungdomskvällarna i Kulturhuset fortsatte under året, vilket var sista året med stöd från Västra Götalandsregionen. Fotokurs, filmkurs, öppen ateljé, musik och teater har varit mest populärt. Två festivaler arrangerades i samarbete med Fritid ungdom och studieförbund.

Lördagsprogrammen i Kulturhuset fortsatte med familjeföreställningar, sagostunder och skapande verkstad. Även övriga kommundelar har fått teater och musikföreställningar.




■ Biblioteken skall utvecklas till lokala kunskaps- och informationscentra och till en mötes- plats för alla.

Uppfyllt Biblioteket har ett brett uppdrag att arbeta med litteratur, kultur och in-formation och fungerar som mötesplats öppen för alla. Besökarna kommer för att låna och läsa, surfa, kopiera, lyssna och träffas, arbeta, samtala, få vägledning och hjälp, få studiero eller aktivitet. De är samhällets offentli-ga vardagsrum. Generösa öppettider ökar tillgängligheten. Kulturhusets bibliotek har öppet 61 timmar i veckan och Landvetters bibliotek 43 tim-mar. Hindås och Rävlanda bibliotek har öppet tre dagar i veckan.

Utlåningen av media ökade totalt. Ökningen är på Mölnlycke bibliotek medan de små biblioteken minskar. Mest märkbar är ökningen av barn-böcker och e-böcker.

Första helgen i september genomfördes vIKTig-mässan i Kulturhuset, en tredagars it-mässa som vände sig till personal och elever inom UTK men även till medborgarna. Under de tre dagarna besöktes kulturhuset av ca 9000 personer.

Enligt undersökningen Svenskarna och Internet är det ca 1,5 miljoner svenskar som sällan eller aldrig använder Internet eller digitala tjänster. Under året har därför biblioteket deltagit i kampanjen Digidel 2013 vars mål är att nå åldersgruppen 65+. Tillsammans med ABF har biblioteket anordnat studiecirklar för seniorer där bibliotekarier undervisat. Målet är att 175 personer ska klara sin kurs.

Under året har ett arbete med utveckling och integrering av att få hemsi-dor och bibliotekskatalog till en helhet inletts. Det kommer att förbättra funktionen som bibliotekets digitala skyltfönster och mötesplats, göra det lättare att hitta i bibliotekets utbud och att använda bibliotekets e-tjänster.

Bokcirklar har fortsatt att vara populärt och alla biblioteken finns på Fa-cebook men även i bokcirkelblogg och ungdomsblogg.

Biblioteken är kunskaps- och informationscentra och en mötesplats för alla. Därmed anses målet uppfyllt.


2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010

Nöjdhetsgrad med kulturaktiviteter, NMI 69 65 4 69

Andel aktiva låntagare på biblioteken 43 45 2 44

Bibliotekens utlån per invånare 11,7 11 0,7 11,6

Antal publika datorer på biblioteken 40 40 - 40

EKONOMI

KulturBokslut

2011Budget

2011Avvikelse

2011Bokslut

2010Budget

2012

Intäkt 5 529 3 770 1 759 5 173 4 370Kostnad 37 763 35 911 -1 852 37 353 37 586Netto 32 234 32 141 -93 32 180 33 216




Budgetavvikelser

Kulturverksamhetens totala nettokostnad för 2011 uppgår till 32,2 mkr vilket ger en negativ budgetavvikelse om 0,1 mkr. Både intäkter och kostnader är högre än budgeterat beroende på de bidrag och projekt som verksamheten sökt och beviljats. Där ingår det statliga stödet till skapande skola och för inköp av barn- och ungdomslitteratur, arrangörsstöd från Västra Göta-landsregionen till barnkultur samt projektmedel från VG-regionen. Kostnaderna för Kulturskolan översteg ram bland annat beroende på höga kostnader för nytt administrativt system och för personaldatorer. Kostnaderna balanseras till stor del av ökade intäkter i Kulturhuset. Under 2012 har budgeten för dessa kostnader justerats.


Bokslut 2011 ligger i nivå med 2010 och nettokostnaderna har förändrats marginellt mellan åren. Brutto har både kostnader och intäkter ökat med ca 0,4 mkr och det förklaras av högre både kostnader och intäkter för skapande skola.



Uppfyllt Avvikelsen är 0,1 mkr och verksamheten har en utökad budget 2012 för kostnadsökningarna.

Därmed bedöms målet uppfyllt.


2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010

Kulturverksamhetens kostnad per invånare, kronor 926 921 5 935

VERKSAMHET


■ Minst en gång per läsår skall eleverna kunna ta del av kulturupplevelser förmedlade av professionella konstutövare i form av teaterföreställningar, konserter, dansföreställningar, författarbesök m.m.

Uppfyllt Under året genomfördes 88 föreställningar för förskolan och grundskolan. Totalt besöktes de av ca 6000 barn vilket betyder att alla elever fick möj-lighet till en kulturupplevelse. Verksamheten genomförs tack vare det stora ekonomiska arrangörsstödet som Kultur söker från Västra Göta-landsregionen.



2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010

Antal elever i kulturevenemang 6 002 6 000 2 7 736

Antal elever i kö till kulturskolans ämneskurser 298 240 58 237

SEKTORN FÖR UTBILDNING OCH KULTUR Fritidsverksamhet

FRITIDSVERKSAMHET

UPPDRAG

Fritidsverksamheten ska medverka till att kommunens invånare har en aktiv och levande fritid med tydlig folkhälsoprofil och ett föreningsliv med bredd som alla kan delta i.

Verksamheten styrs av kommunala mål och hänsyn tas till nationella politiska målsättningar som uttrycks i statlig idrottspolitik, ungdomspolitik och folkhälsopolitik. Samverkan inom Göteborgsregionen och inom andra regionala sammanslutningar ger fördelar och påverkar verksamheten.

Verksamheten är organiserad i fyra enheter: Föreningar, Fritid Ungdom, Folkhälsoenheten PÅängen och Verksamhetsservice för lokaler och anläggningar.

Informationsmått Bokslut

2011 Bokslut

2010 Bokslut

2009 Budget

2011 Antal öppna verksamheter (kommunal) eller annan bidragsfinansierad verksamhet 13 13 12 12

Antal ungdomar 7-20 år, Härryda kommun 6 838 6 857 6 865 6 825


Verksamheten har god måluppfyllelse. De mätningar som görs regelbundet visar att medbor-garna uppfattar fritids insatser och satsningar som positiva. Kontakter som medarbetare på olika plan har med medborgare, föreningar och ungdomar uppfattas som goda. Det samlade ekonomiska utfallet för fritid visar att verksamhet och åtaganden kan hållas inom givna ramar och uppdrag. Huvuddelen av fritids insatser riktas och styrs mot barn och ungdomar. Mätningar av andelen pojkar respektive flickor i föreningslivet ger en viss övervikt för pojkar. Ambitionen är att få en jämnare könsfördelning och diskussioner och överläggningar förs regelbundet med före-ningslivets företrädare med respekt för dess egenhet och inre liv.

MEDBORGARE/BRUKARE


■ Fritids insatser och aktiviteter skall av medborgarna uppfattas som positiva och ändamålsenliga.

Delvis uppfyllt

Fritid har många och kontinuerliga kontakter med såväl föreningar, orga-nisationer som medborgare för att öppna för delaktighet och samverkan. Kontakter med ungdomar sker ofta spontant, men även i organiserad form som ungdomsdialog och Ungdomsforum. Dessa kontakter indikerar på att fritids verksamhet uppfattas positiv och ändamålsenlig.

Föreningslivets uppfattning av fritidskontorets service mäts genom en årlig undersökning. Resultatet av undersökningen visar samma nöjdhets-grad som 2010.



Medborgarenkäten genomfördes 2010 och visade då lägre värden än 2008. Verksamheten arbetar aktivt för ett högre resultat i den medborgar-enkät som genomförs 2012. Därmed anses målet delvis uppfyllt.


Budget 2011

Avvikelse 2011

Bokslut 2010

Nöjd medborgarindex 57 64 7 57

Nöjd föreningsindex* 3,8 3,9 0,1 3,8 Antal föreningsledare som utbildats i Fritids regi eller med ekonomiskt stöd 275 200 75 300

*) Föreningsindex, årlig mätning där skala 1-5 används och där genomsnittsbetyget utgör nyckeltal.

EKONOMI

FritidBokslut

2011Budget

2011Avvikelse

2011Bokslut

2010Budget

2012

Intäkt 6 381 3 220 3 161 6 695 3 220Kostnad 57 545 47 559 -9 986 57 833 50 349Netto 51 164 44 339 -6 825 51 138 47 129

Budgetavvikelser

Verksamheten visar sammanlagt en negativ avvikelse om 6,8 mkr vilket framförallt beror på kommunfullmäktiges beslut att ge fotbollsföreningarna i Landvetter bidrag för att bygga ett klubbhus inkl omklädningsrum. Beslutet innebar en obudgeterad merkostnad om 7 mkr. Vissa verksamheter visar också avvikelser och nämnas kan speciellt arbetet kring utsatta ungdomar inkl det så kallade fotbollslaget. Första halvårets verksamhet krävde större insatser än planerat för fler ungdomar än tidigare. Även personella kostnader av engångskaraktär har medfört merkostnader under året. Hindås idrottshall togs i bruk senare än beräknats vilket däremot givit ett överskott om 0,7 mkr. Åtaganden med beslut redan 2010 (klubbhus för två föreningar och konstgräs i Hindås) medför också både över och underskott men totalt sett ingen avvikel-se. Inför 2012 har Fritids budget justerats på flera punkter med hänsyn till resultatet 2011.


Bokslut 2011 ligger väl i nivå med 2010 och nettokostnaderna har inte förändrats alls mellan åren. Även 2010 präglades av extra insatser till föreningslivet och det förklarar att nettokost-naderna inte ökat mellan åren trots årets extrakostnad om 7 mkr i föreningsbidrag.



Uppfyllt Under 2011 visar verksamheten en negativ avvikelse till följd av kom-munfullmäktiges tilläggsbeslut under året om klubbhus och omklädnings-byggnad i Landvetter. För övrigt är budgeten i balans.

Antalet föreningsmedlemmar har enligt redovisning sjunkit kraftigt. En viss reell minskning finns men den stora differensen mellan åren beror på att två föreningar inte redovisat sina ungdomsmedlemmar. Den kraftiga skillnaden mellan budget och utfall sett till bidrag per föreningsmedlem beror på den ovan nämnda satsningen av kommunfullmäktige.





2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010

Antal föreningsmedlemmar 7-20 år 7 096 8 000 904 7 761

Bidrag per föreningsmedlem 7-20 1 513 476 1 037 1 760

VERKSAMHET


■ Merparten av kommunala bidrag ges till verksamhet för barn och ungdomar.

Uppfyllt De kommunala bidragen ges i huvudsak till barn- och ungdomsverksam-het. Därmed bedöms målet uppfyllt.

En långsiktig strävan är att könsfördelningen i föreningslivet skall vara jämn. Kommunen kan på olika sätt stödja en sådan utveckling men inte ensam avgöra resultatet. Den till synes ökade skillnad 2011 mellan flickor och pojkar beror till största delen på att två större föreningar har förändrad medlemsstruktur. Diskussioner och överläggningar förs kontinuerligt med föreningslivet kring verksamhet, prioriteringar och jämställdhet.


2011 Budget

2011 Avvikelse

2011 Bokslut

2010

Andel pojkar/flickor 7-20 år i föreningslivet 58/42 53/47 5/5 54/46 Andel bidrag till barn och ungdom 7-20 år av Fri-tids totala bidragsgivning 97 97 0 95

INV

ES

TE

RIN

GS

RE

DO

VIS

NIN

G F

ÖR

ÅR

201

1SE

KTO

R F

ÖR

UTB

ILD

NIN

G, K

ULT

UR

OC

H F

RIT

IDP

roje

kt-

Ben

ämn

ing

P=

Påg

åen

de/

kod

Bel

opp

i tkr

Inko

mst

Utg

ift

Inko

mst

Utg

ift

Inko

mst

Utg

ift

A=

Avs

luta

tK

om

men

tar

till

avvi

kels

eS

EK

TO

RS

LE

DN

ING

ID01

Inve

ntar

ier:

Inkö

p av

kon

tors

möb

ler

200

020

A0

Su

mm

a S

ekto

rsle

dn

ing

020

020

0

FÖ

RS

KO

LE

VE

RK

SA

MH

ET

00

IG01

Rei

nves

terin

g oc

h in

vent

arie

r: Å

rlige

n av

sätts

15

0 tk

r til

l rei

nves

terin

g i l

okal

er. 5

30 tk

r av

ser

div

övrig

a in

vent

arie

r so

m in

te ä

r di

rekt

sa

mm

anko

ppla

de ti

ll lo

kale

rna.

680

866

0-1

86A

0S

atsn

ing

på a

rbet

smilj

öåtg

ärde

r i f

orm

av

höj-

och

sänk

bara

skö

tbor

d oc

h lju

ddäm

pand

e åt

gärd

er.

IG02

Utb

yggn

ad a

v fö

rsko

leve

rksa

mhe

t43

086

40

-434

A0

Fle

r ba

rn i

verk

sam

hete

n än

bud

gete

rat m

edfö

r at

t fle

r til

lfälli

ga a

vdel

ning

ar b

ehöv

er u

trus

tas,

te

x H

indå

s til

lfälli

ga a

vdel

ning

IG04

För

skol

ans

gård

ar: A

vser

utg

ifter

för

att

unde

rhål

la o

ch a

npas

sa ti

ll ny

sta

ndar

d,

tillg

ängl

iggö

ra g

årda

rna

för

barn

med

ned

satt

funk

tions

förm

åga

sam

t till

säk

erhe

tsåt

gärd

er

efte

r be

sikt

ning

.

700

734

0-3

4A

0

IG05

Arb

etsm

iljöå

tgär

der

240

192

048

A0

Ska

ses

tills

amm

ans

med

IG01

IG20

IT-in

vest

erin

gar

i det

ped

agog

iska

nät

et:

630

410

589

A0

Utg

ifter

i de

t ped

agog

iska

nät

et b

lev

lägr

e än

bu

dget

erat

på

inve

ster

ings

sida

n ef

ters

om

IG22

Ver

ksam

hets

syst

em18

032

60

-146

A0

Nya

ver

ksam

hets

syst

emet

ext

ens

har

bliv

it dy

rare

än

berä

knat

Su

mm

a F

örs

kole

verk

sam

het

02

860

03

023

0-1

630

SÄ

RS

KO

LE

VE

RK

SA

MH

ET

00

IH91

Rei

nver

serin

g oc

h in

vent

arie

r:

305

190

286

P12

0T

idsf

örsk

jutn

ing

Su

mm

a S

ärsk

ole

verk

sam

het

030

50

190

286

120

GR

UN

DS

KO

LE

VE

RK

SA

MH

ET

IH01

Rei

nves

terin

g oc

h in

vent

arie

r: A

nsla

get a

vser

bå

de m

indr

e lo

kala

npas

snin

gar

och

utby

te a

v in

vent

arie

r oc

h sk

olm

öble

r.

4 53

04

656

0-1

26A

0Le

kred

skap

, ute

milj

öi t

ex H

indå

s, F

uruh

äll,

Land

vette

r

IH03

Loka

lanp

assn

inga

r fö

r el

ever

med

fu

nktio

nsne

dsät

tnin

g20

00

020

0P

126

Tid

sför

skju

tnin

g

IH05

Inve

ntar

ier

till n

ya R

ävla

ndas

kola

n0

246

0-2

46P

-246

Inve

ster

ings

med

el fi

nns

förs

t 201

2, d

ärav

om

budg

eter

ing

IH20

IT-in

vest

erin

gar

i det

ped

agog

iska

nät

et: A

vser

m

ater

ial o

ch a

rbet

e fö

r at

t alla

sko

lor

ska

kunn

a an

vänd

a de

t ped

agog

iska

nät

et. D

å sä

rsko

lan

är in

tegr

erad

i gr

unds

kola

ns lo

kale

r av

ser

ansl

aget

äve

n et

t ped

agog

iskt

nät

för

särs

kola

n

550

561

0-1

1A

0La

ddni

ngsv

agna

r til

l bär

bara

dat

orer

bla

IH22

Ver

ksam

hets

syst

em42

052

60

-106

A0

Nya

ver

ksam

hets

syst

emet

ext

ens

har

bliv

it dy

rare

än

berä

knat

Su

mm

a G

run

dsk

ole

verk

sam

het

05

700

05

989

0-2

89-1

20

UN

GD

OM

SG

YM

NA

SIU

M

Bu

dg

et 2

011

Utf

all 2

011

Bu

dg

etav

vike

lse

Fö

rsla

g

Om

bu

dg

ti

ll 20

12

Sid

a 1(

3)B

ilag

a 1

Pro

jekt

-B

enäm

nin

gP

=P

ågåe

nd

e/ko

dB

elop

p i t

krIn

kom

stU

tgif

tIn

kom

stU

tgif

tIn

kom

stU

tgif

tA

=A

vslu

tat

Ko

mm

enta

r ti

ll av

vike

lse

Bu

dg

et 2

011

Utf

all 2

011

Bu

dg

etav

vike

lse

Fö

rsla

g

Om

bu

dg

ti

ll 20

12II0

1In

vent

arie

r: A

vser

utb

yte

och

inkö

p av

in

vent

arie

r sa

mt o

mby

ggna

tione

r av

loka

ler

för

ända

mål

senl

ig v

erks

amhe

tsut

övni

ng.

2 50

01

930

057

0P

570

Tid

sför

skju

tnin

g av

inve

ster

inga

r hä

nför

liga

till

GY

11

II91

Inve

ntar

ier:

Div

erse

inve

ntar

iein

köp

i sam

band

m

ed u

ppby

ggna

den

av G

ymna

sies

ärsk

olan

på

Hul

ebäc

k.

5045

05

A0

Su

mm

a U

ng

do

msg

ymn

asie

t0

2 55

00

1 97

50

575

570

VU

XE

NU

TB

ILD

NIN

G0

0IJ

01In

vent

arie

r: In

köp/

utby

te a

v di

v in

vent

arie

r.30

015

20

148

A0

Su

mm

a V

uxe

nu

tbild

nin

g0

300

015

20

148

0

KU

LT

UR

VE

RK

SA

MH

ET

IE01

Inve

ntar

ier,

mas

kine

r m

usik

: Utb

yte

av

inve

ntar

ier

i bib

liote

ken

och

kultu

rhus

et s

amt

inkö

p av

mas

kine

r oc

h m

usik

inst

rum

ent.

350

452

0-1

02A

0

IE20

Bib

liote

kets

mas

kinp

ark,

t ex

sj

älvb

etjä

ning

sdat

orer

, sev

er m

m90

00

90A

0

IE30

Kon

stnä

rlig

utsm

yckn

ing

157

157

00

A0

Su

mm

a K

ult

urv

erks

amh

et0

597

060

90

-12

0

FR

ITID

SV

ER

KS

AM

HE

TIF

01M

aski

ner,

inve

ntar

ier

och

ford

on:

650

829

0-1

79A

Ny

trak

tor,

där

av u

nder

skot

tIF

02Id

rotts

hall

Hin

dås:

Avs

er m

edel

för

att u

trus

ta id

rotts

halle

n ;

inve

ntar

ier,

ljud

mm

.

500

698

0-1

98A

Hög

re k

ostn

ader

för

utru

stan

det a

v id

rotts

halle

n än

ber

äkna

t.

IF03

Ism

aski

n: B

yte

av Is

mas

kin

i Lan

dvet

ter

Isha

ll.1

100

1 04

80

52A

IF31

Fot

bolls

anlä

ggni

ng i

Lvr:

Avs

er n

yanl

äggn

ing

av fo

tbol

lsan

lägg

ning

i no

rra

Land

vette

r.

Kom

mun

en a

vser

att

tills

amm

ans

med

fö

reni

ngsl

ivet

byg

ga e

n ko

nstg

räsp

lan

och

park

erin

g oc

h på

sik

t en

grus

plan

. I s

lute

t av

plan

perio

den

ytte

rliga

re e

n ko

nstg

räsp

lan.

8 91

710

601

0-1

684

AH

ögre

mar

kkos

tnad

er ä

n be

räkn

at

IF32

Allv

äder

sban

or i

mke

, bel

ysni

ng36

036

90

-9A

IF36

Ellj

ussp

år i

finns

jön:

I et

t bre

dare

fo

lkhä

lsoa

rbet

e be

höve

r ko

mm

unen

ock

så g

e vi

ssa

föru

tsät

tnin

gar

för

vuxn

a at

t mot

ione

ra.

3 60

037

03

563

P3

563

Tid

sför

skju

tnin

g

IF38

Upp

rust

ning

av

ellju

sspå

r i L

andv

ette

r:

Kom

mun

ens

ellju

sspå

r i L

andv

ette

r sk

öts

av

OK

Lan

deho

f i s

amve

rkan

med

friti

d. A

vser

fö

rbät

trin

g oc

h re

nove

ring

av b

elys

ning

och

sp

år a

v el

ljuss

påre

n i L

andv

ette

r.

800

00

800

P80

0T

idsf

örsk

jutn

ing

IF20

Utr

ustn

ing

av le

kutr

ymm

en: D

e av

tal s

om

skriv

s m

ed fö

reni

ngar

om

lekp

lats

er o

ch

kvar

ters

bollp

lane

r in

nebä

r at

t vis

sa a

v ob

jekt

en

behå

lls. F

ör a

tt kl

ara

unde

rhål

l och

säk

erhe

t fr

amöv

er k

rävs

inve

ster

ings

ansl

ag.

300

00

300

P60

Tid

sför

skju

tnin

g, a

vser

lekp

lats

i M

ölnl

ycke

Sid

a 2(

3)B

ilag

a 1

Pro

jekt

-B

enäm

nin

gP

=P

ågåe

nd

e/ko

dB

elop

p i t

krIn

kom

stU

tgif

tIn

kom

stU

tgif

tIn

kom

stU

tgif

tA

=A

vslu

tat

Ko

mm

enta

r ti

ll av

vike

lse

Bu

dg

et 2

011

Utf

all 2

011

Bu

dg

etav

vike

lse

Fö

rsla

g

Om

bu

dg

ti

ll 20

12IF

30U

ppru

stni

ng b

adpl

atse

r0

340

-34

A0

IF39

Rid

stig

ar. F

orts

att u

tbyg

gnad

i fr

ämst

T

ahul

tsom

råde

t. U

ppru

stni

ng a

v be

fintli

ga s

pår

och

lede

r -

Fin

nsjö

n, H

indå

s.

900

00

900

P30

0T

idsf

örsk

jutn

ing,

ave

r rid

stig

ar i

Räv

land

a

Su

mm

a F

riti

dsv

erks

amh

et0

17 1

270

13 6

160

3 51

14

723

Su

mm

a in

kom

ster

/utg

ifte

r fö

r se

kto

rn0

29 4

590

25 3

830

4 07

65

293

Su

mm

a n

etto

fö

r se

kto

rn29

459

25 3

830

4 07

6

Sid

a 3(

3)B

ilag

a 1

verksamhets- berättelse · 2015-08-20 · särskola 20 816 21 343 527 20 305 ... nationellt...

Documents