Överenskommelse om samarbete mellan

Västra Götalandsregionen och kommunerna i

Västra Götaland kring personer med psykisk

funktionsnedsättning och personer med missbruk

Tillämpningsanvisningar med fokus kring SIP och

LVM för Göteborgsområdet

Gäller från och med 2018-12-01, uppdaterad 2021-02-19

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 2 av 19

Innehållsförteckning

Allmänt om tillämpningsanvisningen 3

Uppdrag och uppdragsgivare 3

Metod 3

Läsanvisning 4

Utgångspunkter 4

Individens behov i centrum 4

Samordnad individuell plan, SIP 6

Ansvarsområden 9

Uppsökande arbete och information 9

Motverka somatisk ohälsa 9

Suicidprevention 9

Vårdintygsbedömningar 10

Informationsutbyte vid ansökan om insats enligt SOL och LSS

från socialtjänsten 10

Gemensamma riktlinjer vid behov av LVM-vård 12

1. Uppmärksamma och identifiera 13

2. Förebygga att behov av LVM-vård uppstår 14

3. Utredning och tid innan placering 14

4. Vistelse på LVM-hem 17

5. Stöd efter vistelse på LVM-hem 18

Bilaga 19

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 3 av 19

Allmänt om tillämpningsanvisningen

Uppdrag och uppdragsgivare

Tillämpningsanvisningarna för Gö-

teborgsområdet är framtagna på

uppdrag av Temagrupp Psykiatri

och avser tydliggöra verksamhet-

ernas respektive ansvar och ge-

mensamma åtaganden för att följa

överenskommelsen i praktiken.

Tillämpningsanvisningarna täcker

inte överenskommelsens alla delar

utan belyser de områden där verk-

samheterna i Göteborgsområdet

har sett ett behov av att stärka och

utveckla samarbete och samsyn.

Metod

Samsynsgruppen, PSYKSAM (f.d.

Berosam) och en arbetsgrupp (till-

satt av PSYKSAM) för riktlinjer uti-

från samverkan vid behov av LVM,

Lagen om vård av missbrukare i

vissa fall, har arbetat med framta-

gande av tillämpningsanvisning-

arna under vinter och vår 2018.

Under 2020 och 2021 pågår ar-

bete med revidering av detta do-

kument. Under 2021 revideras

Hälso- och sjukvårdsavtalet

samt överenskommelsen. Upp-

datering av detta dokument sker

därefter.

Samsynsgruppen, bestående av

kuratorer och förste socialsekrete-

rare, har gemensamt identifierat

områden där de anser att vägled-

ning för en god praktik behövs. Det

kan vara utifrån olika verksamhet-

ers skilda tolkningar av ansvar eller

där man se ett gap mellan överens-

kommelsen och den praktik som i

dagsläget utövas.

PSYKSAM har utifrån de avvikelser

i samverkan som inkommit identi-

fierat områden med behov av ytter-

ligare klargörande i hur arbetet ska

bedrivas av verksamheten. I en av

dessa frågor, samverkan vid behov

av vård enligt LVM, har en särskild

arbetsgrupp bildats som gemen-

samt med representanter från

NSPHIG, SIS, polismyndigheten och

kriminalvården arbetat vidare ge-

nom kartläggning av processer och

framtagande av vägledande texter.

Avsnittet kring SIP, personens egen

plan, är utarbetat i samarbete med

NSPHIG, Nationell Samverkan för

Psykisk Hälsa i Göteborg och Västra

Götaland.

Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- och sjulvårdsavtalet i Västra Götaland och

gäller från och med den 1 april 2017. Av överenskommelsen framgår i punkt 4.1 att lokala

tillämpningar ska tas fram, där även det gemensamma förebyggande arbetet ska beaktas.

Uppdaterad december 2020 av processledare utifrån aktuell lagstiftning och rutiner. Under 2020 och 2021

pågår arbete med revidering av detta dokument. Under 2021 revideras Hälso- och sjukvårdsavtalet samt

överenskommelsen. Uppdatering av detta dokument sker därefter.

Uppdater

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 4 av 19

Läsanvisning

I de grå textrutorna nedan finns text från överenskommelsen och i efterföljande stycke förtydligas både respek-

tive huvudmans särskilda åtaganden och de åtaganden som är gemensamma för att överenskommelsen ska ef-

terlevas i verksamheternas praktik.

Utgångspunkter

Individens behov i centrum

SIP som verktyg

SIP, Samordnad individuell plan,

ska användas som verktyg för att

samordna insatserna kring perso-

nen. Upprättande och uppföljning

av SIP ska ske enligt de riktlinjer

som Västra Götalandsregionen och

Västkom har antagit 2020*. Den

enskilde måste då ge sitt samtycke

till SIP. Även den enskilde eller

närstående kan ta initiativ till SIP.

SIP ska upprättas förebyggande

och i tidigt skede men även i sam-

band med utskrivning från sluten-

vård enligt lagen om samverkan ef-

ter sluten hälso- och sjukvård och

vid mer akut situation.

*https://www.vardsamver-

kan.se/samverkanteman/samord-

nad-individuell-plan-sip/

Skyldighet att anmäla om barn som far illa och Barnkonventionen har blivit svensk lag.

» Det är varje barns rätt att bli uppmärksammat och

erbjudas det stöd hen har behov av.

Anställda inom kommun och sjukvård har skyldighet

genast anmäla till socialtjänsten om man i sin yrkesroll

misstänker eller får kännedom om att ett barn far illa.

Vården och stödinsatserna ska planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och dess närstående.

I huvudmännens samverkan är det av särskild vikt att beakta barnens bästa.

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 5 av 19

Man är också skyldig att lämna de uppgifter som kan

vara av betydelse för socialtjänstens utredning. Anmäl-

ningsskyldigheten regleras i 14 kap 1 § socialtjänstla-

gen.

RMR: Barn under 18 år som far illa eller riskerar att

fara illa inklusive barn som har bevittnat/upplevt våld

- indikationer och handläggning

» FN:s barnkonvention har blivit svensk lag den 1

januari 2020* **. I och med att barnkonventionen

blir svensk lag går konventionen att åberopa i

svensk domstol och får samma status som andra

lagar.

Att säkerställa barns rättigheter i vuxenärenden:

* Uppmärksamma och synliggöra barnets livssitu-

ation

* Bedöma och beakta barnets bästa vid beslut

* Göra en analys och överväga vad olika beslut får

för konsekvenser för barnet på kort och lång sikt.

*https://www.regeringen.se/regeringens-poli-

tik/barnkonventionen-som-svensk-lag/

**https://www.barnombudsmannen.se/barnom-

budsmannen/barnkonventionen/

*** https://www.barnombudsmannen.se/barn-

ratt-i-praktiken/

Barn som anhöriga/närstående och det ofödda barnet

För att uppmärksamma barn i tid åligger det även båda huvudmännen att arbeta förebyggande och sä-

kerställa att barn som anhöriga får det stöd som de har behov genom att:

» Socialtjänst och sjukvård åtar sig att alltid fråga om

man har barn och i ett tidigt skede informera om att,

samt vilket stöd, man kan få i sin föräldraroll.

» Sjukvården åtar sig att följa regional medicinsk rikt-

linje (RMR): barn som anhöriga* samt 5 kap 7 § HSL

gällande barns rätt till information, råd och stöd.

» Socialtjänsten åtar sig att ge information till den en-

skilde och till sjukvården om vilka resurser som

finns för barn och deras föräldrar i den aktuella

stadsdelen eller kommunen. Informationen ges i

samarbete mellan funktionshinder, vuxenenhet och

barn- och familjeenheten.

» Socialtjänst åtar sig stödja barnet och dennes för-

äldrar att upprätta en handlingsplan för vem barnet

ska ta kontakt med om föräldern plötsligt insjuknar

och barnet behöver hjälp.

» Socialtjänst och sjukvård åtar sig i de fall verksam-

heten får/har kontakt med en gravid kvinna att följa

riktlinje kring samverkan med mödra- och barnhäl-

sovårdsteamet i Haga**.

» En länsgemensam riktlinje vid oro för väntat barn

är framtagen år 2020 av Västra Götalandsregionen

och kommunerna i Västra Götaland (Västkom).

Riktlinjen syftar till att tydliggöra och stärka sam-

verkan mellan parterna till skydd för det väntade

barnet.***

* RMR: Barn som anhöriga

** Lokal riktlinje för samverkan mellan Närhälsan

Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga, kommunerna i

Göteborgsområdet och södra Bohuslän samt Sahl-

grenska Universitetssjukhuset

*** Länsgemensam riktlinje vid oro för väntat barn

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 6 av 19

Samordnad individuell plan, SIP

SIP utgör grund för arbetet och är det rekommenderade gemensamma verktyget både för pla-

nering och uppföljning.

SIP, personens egen plan

Innan mötet, samtycke

» Verksamheterna åtar sig att informera om SIP i så

tidigt skede som möjligt och att alltid efterfråga

samtycke till samordning av vård- och stödinsatser

när den enskilde har behov av kontakt med både

kommun och landsting. Det ska dokumenteras i den

enskildes journal att hen har fått information om

SIP och att samtycke efterfrågats, även i de fall per-

sonen inte ger sitt samtycke. Informationen ska an-

passas efter den enskilde personens behov och det

är viktigt att man försäkrar sig om att personen har

förstått den information som ges.

» Verksamheterna åtar sig att efterfråga närstående

och ge närstående information om SIP. Närstående

ska alltid erbjudas att delta i upprättandet av pla-

nen, om det är lämpligt och förutsatt att personen

själv vill.

» Då SIP är den enskildes plan ska den enskilde infor-

meras om och erbjudas SIP även i arbetet inom in-

tegrerade verksamheter.

Innan mötet, planering av SIP-mötet

För att säkra att den person som planen gäller är del-

aktig i framtagandet åtar sig verksamheterna att:

» Ha ett förberedande samtal med personen för att

säkerställa att individen kan delta på SIP-mötet och

göra sin röst hörd. Följande frågor kan ställas till

personen:

Under mötet

» Var och en utgår under mötet från vad den verk-

samhet man representerar kan bidra med i det fort-

satta arbetet.

» Ge individen information om vilka olika alternativ

till lösning eller insatser som finns.

Huvudmännen ska tillsammans upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser

från båda huvudmännen.

Se uppdaterad information och ny regional riktlinje för SIP från år 2020: https://www.vardsam-

verkan.se/samverkanteman/samordnad-individuell-plan-sip/

Frågor att ställa inför ett SIP-möte

1. Vad önskar du ta upp på mötet?

2. Vad har du för tidigare erfarenheter om

möten?

3. Vilket stöd behöver du för att kunna

delta och av vem?

4. Vilka önskar du bjuda in till mötet?

5. Vad önskar du att jag gör/säger/hjälper

till med under mötet?

6. Var, när, hur länge och under vilka for-

mer vill du ha mötet?

7. Vad vill du inte prata om?

8. Vad ska vi göra om det du inte vill prata

om dyker upp som en fråga på mötet av

en annan mötesdeltagare?

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 7 av 19

» Anpassa språket, i tal och skrift och försäkra er om

att personen har förstått det som har sagts under

mötet.

» Stödmaterial för mötets genomförande finns genom

mötescirkeln*, framtagen av SKR.

* Mötescirkeln

Efter mötet, uppföljning av SIP-mötet

» En uppföljning av själva mötet sker genom

SIPkollen. Den verksamhet som har sam-

mankallat till SIP åtar sig att erbjuda personen

stöd av personal och teknisk möjlighet att fylla i SIP-

kollen* direkt efter mötet. Uppföljning av arbetet

enligt den samordnade planens innehåll sker på

uppföljande SIP möte.

* SIPkollen

» Att vara ansvarig för planen innebär att bevaka att

planen följs och, om insatser inte genomförs enligt

planeringen, stödja personen att ta kontakt med

den verksamhet som inte har följt planeringen al-

ternativt bjuda in till ett uppföljande SIP-möte.

SIP i samband med sluten hälso- och sjukvård

» Riktlinjer* och rutiner för in- och utskrivning från

slutenvård** samt samtycke till informationsöver-

föring*** finns avtalade mellan huvudmännen.

* Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från

sluten hälso- och sjukvård

** Rutin för in- och utskrivning från sluten hälso-

och sjukvård samt IT-tjänsten SAMSA

*** Rutin - Samtycke till informationsöverföring

mellan samverkande hälso- och sjukvård och/eller

socialtjänst

Utökad SIP

Det här avsnittet handlar om de fall då andra än närstående och personer anställda inom kom-

mun eller landstingsfinansierade verksamheter kallas till mötet – utökad SIP.

Utökad SIP med Arbetsförmedlingen (AF) och För-

säkringskassan (FK)

» AF och FK har inte skyldighet att delta, men möjlig-

heterna till återhämtning kan öka väsentligt om en

samordning av aktiviteter med dessa aktörer sker.

Därför åtar sig verksamheterna att arbeta för att

möjliggöra utökade SIP:ar.

Utökad SIP med Kriminalvård

» Ett led i att förbättra samordningen är att inleda

samverkan i ett tidigt skede, så att insatserna koor-

dineras redan i planeringsskedet. När aktörerna

förhåller sig aktivt till varandra används resurserna

bättre och förutsättningar för att den enskilde inte

ska återfalla i brott ökar. Verksamheterna rekom-

menderas att använda Samordnad individuell plan,

utökad SIP, som verktyg, när personen har behov av

insatser från kommun, sjukvård och kriminalvård.

De sjukvårdande kontakterna på anstalt upphör

helt vid frigivningsdatum. Då kriminalvården inte

kan fortsätta ha något medicinskt ansvar behöver

processen till öppenvård i landstingets regi påskyn-

das (läs mer i delregional riktlinje*). Överlämning

är nödvändig där remiss skickas (se checklista för

remiss från anstalt och frivård**) och tas emot in-

nan frigivningsdatum. Det ska framgå av remissen

Förbered gärna resten av mötesdeltagarna

på hur och under vilka former personen vill

ha sitt möte, förutsatt att personen själv vill.

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 8 av 19

att kontakten med hälso- och sjukvården inte kan

fortgå efter frigivningsdatum. Psykiatrins remiss-

team inom Sahlgrenskas områden åtar sig då att på-

skynda kontakt med öppenvårdsmottagning för

den enskilde.

* Delregional riktlinje om samverkan för förstärkt

och samordnad vård och stöd för personer med

psykisk sjukdom och kriminalitet LÄNK riktlinjen

** Checklista för remiss från anstalt och frivård

(bilaga till delregional riktlinje**) LÄNK tillhö-

rande checklista

Utökad SIP med tandvården

» Det är viktigt med regelbunden tandvårdkontakt

hela livet. För de personer som har svårigheter att

själv upprätthålla en tandvårdskontakt på grund av

sjukdom eller funktionsnedsättning kan ett utökat

SIP möte erbjudas personen som ett tillfälle att pla-

nera vem som kan erbjuda personen stöd för en god

munhälsa.

SIP som verktyg i vård- och stödsamordning

Kommun och sjukvård i Göteborgsområdet har kommit överens om en basnivå i samverkan*. Basnivån beskri-

ver vad alla verksamheter, från båda huvudmännen, åtar sig att alltid göra i mötet med personer med psykiska

funktionsnedsättningar och/eller missbruk och utgår från gällande lagstiftning.

» Personer som har behov av insatser från både kom-

mun och sjukvård kan erbjudas vård- och stödsam-

ordning**. SIP är det verktyg som används på re-

sursgruppsmöte när personen har behov av insat-

ser från både kommun och sjukvård.

* Basnivå i samverkan

** Vård- och stödsamordning

SIP och remiss

SIP ersätter inte remiss. När personen inte är känd i verksamheten, men det finns behov av kontakt, skrivs remiss, vårdbegäran eller egenremiss. Vid behov av behandling av annan vård-givare skrivs remiss.

» I det fall en person inte har kontakt med sjukvård

ska personens kontakt i kommunen stödja perso-

nen att skriva en egenremiss. Kommunen kan alter-

nativt skriva vårdbegäran.

» I det fall man har en sjukvårdande kontakt med be-

hov av ytterligare eller annan sjukvårdande insats

är det den nuvarande behandlande kontakten som

deltar i SIP när det är aktuellt. På SIP-mötet bestäms

vem som gör vad för att stödja personen att få de

ytterligare behandlande eller utredande kontakter

som hen har behov av.

När kontakt saknas helt med sjukvård eller kom-

mun och denna part blir kallad har representanten

en informativ och rådgivande roll kring vilket stöd

man kan få från den verksamhet/organisation man

representerar och hur man går tillväga för att få en

etablerad kontakt av rätt instans. Likaså gäller om

man har kontakt med en enhet inom socialtjänsten.

För intern samordning svarar den kontakt man har

i syfte att avlasta den enskilde.

» Kriminalvården omfattas inte av den lagstiftning

som reglerar vilka som kan kalla till SIP, men ges

genom den här överenskommelsen möjlighet att

bjuda in till en utökad samordnad individuell plan,

varvid inbjudna parter ska delta vid planeringen.

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 9 av 19

Ansvarsområden

Uppsökande arbete och information

» Kommunen åtar sig att ge personen och samver-

kande parter information om verksamheten och om

vård och insatser, även innan ansökan inkommit el-

ler etablerad kontakt finns inom verksamheten.

Motverka somatisk ohälsa

» Sjukvården arbetar efter regional medicinsk riktlin-

jer för årligt hälsosamtal med syfte att minska den

förtida dödligheten i kroppsliga sjukdomar hos per-

soner med långvarig psykiatrisk ohälsa.

» I det fall personen har kontakt med boendestöd el-

ler annan stödperson från kommunen åtar sig

denna att stödja personen genom att vid behov på-

minna och följa med personen till hälsosamtalet.

Suicidprevention

Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att

– bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens insatser och verksamheter.

Viktiga delar i sjukvårdens ansvar är att

– Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död och även uppmärksamma behovet av tandvård.

Viktiga delar i sjukvårdens ansvar är

– Suicidprevention

Information om ny länsgemensam handlingsplan för suicidprevention (lanserad januari 2021):

https://www.vardsamverkan.se/nyheter/lanseringen-av-handlingsplan-for-suicidprevention-i-vastra-

gotaland/

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 10 av 19

» En del av arbetet kan ske genom att erbjuda per-

sonen hjälp att upprätta, eller informera om en av

personen tidigare upprättad, säkerhetsplanering*

eller handlingsplan vid tidiga tecken** vid SIP-

möte. För denna plan kan mall för handlingsplan

från vård- och stödsamordning/RACT eller säker-

hetsplanering från suicidezero användas.

* Säkerhetsplanering, suicidezero.se

** Handlingsplan vid tidiga tecken

» Den fasta vårdkontakten åtar sig att erbjuda per-

sonen att prata om säkerhetsplanering på SIP som

sker efter utskrivning från sjukhus då suicidförsök

eller suicidrisk har varit en orsak till sjukhusvis-

telsen.

Vårdintygsbedömningar

» När frågan uppkommer om eventuellt behov av

vårdintygsbedömning ska i första hand fast vård-

kontakt på psykiatrisk öppenvårdsmottagning kon-

taktas. Den fasta vårdkontakten ansvarar för att för-

medla kontakt med läkare för bedömning.

» I avsaknad av etablerad kontakt på psykiatrisk öp-

penvårdsmottagning ska vårdcentral med områ-

desansvar kontaktas och vårdintygsbedömning

göras av denna verksamhet. För uppgift om vård-

central med områdesansvar och telefonnummer

kontaktas 1177.

» Utanför kontorstid på vardagar och helger ansvarar

primärvårdens beredskapsjour för vårdintygsbe-

dömningar. Kontakt med beredskapsjouren för-

medlas genom 1177.

Informationsutbyte vid ansökan om insats enligt SOL och LSS från socialtjänsten

Viktiga delar i sjukvårdens ansvar är att

– Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar.

VIKTIGT! Om man misstänker akut fara för livet gäller inga krav på samtycke eller sekretess i kontakt

med blåljusaktörer och akut sjukvård när det gäller uppgifter som behöver lämnas för att rädda liv. Situat-

ionen är helt jämförbar med hur man agerar om någon får hjärtstopp. Då gäller ”Nöd-rätt”, rätten att

rädda liv, enligt Brb 24 kap. 4 §. Ring 112!*

* Källa: https://www.suicidezero.se/

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 11 av 19

» I LSS beskrivs vilka personer som omfattas av lagen.

De delas in i tre grupper utifrån olika bedömnings-

grunder, så kallade personkretsar. Personkrets 3

avser personer med andra varaktiga fysiska eller

psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror

på normalt åldrande, är stora och förorsakar bety-

dande svårigheter i den dagliga livsföringen och

därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

För att socialtjänsten ska kunna bedöma om en per-

son uppfyller kriterierna för att tillhöra personkrets

3 kan underlag behövas från till exempel sjukvår-

den. Underlagen behöver då svara på om just

nämnda kriterier uppfylls vilket innebär att det i

varje individuellt fall är värt att ta ställning till om

det är en läkare, en arbetsterapeut eller annan pro-

fession som bäst kan beskriva detta.

» För att styrka den enskildes ansökan kan underlag

från sjukvården behövas även vid utredning om be-

hov av insats enligt socialtjänstlagen där följder av

funktionsnedsättningen framgår. I dialog mellan so-

cialsekreteraren/handläggaren och den fasta vård-

kontakten ta ställning till vilken profession som

bäst kan beskriva detta.

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 12 av 19

Gemensamma riktlinjer vid behov

av LVM-vård

Grunden till nedan gemensamma

riktlinjer vid behov av LVM är de

frågeställningar som framkommit

i rapporterade avvikelser i sam-

verkan. Målsättningen är att före-

bygga att behov av LVM-vård upp-

står och att skapa ökade förutsätt-

ningar för återhämtning/reco-

very.

De avvikelser som inkommit

har placerats inom fem huvud-

rubriker:

1. Uppmärksamma och identi-

fiera.

2. Förebygga att behov av

LVM uppstår.

3. Utredning och tid innan

placering på LVM-hem.

4. Vistelse på LVM-hem.

5. Stöd efter vistelse på LVM-

hem.

Därefter har de frågeställningar

som avvikelserna rört, vilka fram-

kommer i underrubriker nedan,

klargjorts och huvudmännen

kommit fram till gemensamma

riktlinjer för det fortsatta arbetet

inom Göteborgsområdet

Huvudmännen har identifierat några viktiga utvecklingsområden att samverka ring för att säkra kva-

liteten för den enskilda och skapa förutsättningar för en sammanhållen vård och omsorg

– Integrerade arbetssätt.

– Insatser för ungdomar med missbruk.

– Samverkan kring berusade och drogpåverkade personer.

• Integrerade arbetssätt/vård- och stöd-

samordning 2. Förebygga att behov av LVM uppstår

• Orosanmälan och sekretessbrytande be-

stämmelser

• SIP 1. Uppmärk-samma och identifiera

• Läkarbedömning vid LVM utredning

• Arbetsprocess vid placering på LVM-

institution

•

3. Utredning och tid innan

placering

• Vårdkontakt under LVM vistelse

• SIP under LVM-vistelse och i samband

med avslut av LVM

•

4. Vistelse på LVM-hem

• Vårdvistelse enligt 27 § LVM

• Integrerade arbetssätt/vård- och stöd-

samordning 5. Stöd efter vistelse på LVM-hem

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 13 av 19

SIP i första hand

» Insatserna ska i största möjliga utsträckning sam-

ordnas med hjälp av SIP och huvudmännen har de-

lat ansvar för ett motiverande och uppsökande ar-

bete.

Sekretessbrytande bestämmelser när samtycke saknas

» Om det behövs för att ge den enskilde nödvändig

vård, behandling eller annat stöd och denne inte har

fyllt arton år eller fortgående missbrukar alkohol,

narkotika eller flyktiga lösningsmedel får huvud-

männen dock lämna uppgift till varandra. I dessa

fall finns det en möjlighet att bryta den sekretess

som annars omfattar uppgifterna.

» Vid informationsutbyte är telefonkontakt första ste-

get för inledande dialog kring lämpliga åtgärder.

» Av information ska framgå:

1. Om SIP erbjudits men den enskilde har sagt nej.

2. Vad som har föranlett informationsutbyte och

att ställning tagits till att bryta sekretessen.

3. Problematik och konsekvenserna av dessa.

» Socialtjänsten gör efter information enligt ovan för-

handsbedömning och tar ställning till om utredning

ska inledas eller inte.

Anmälan § 6 LVM

» En läkare ska enligt 6 § LVM genast göra anmälan

till socialnämnden om hen i sin verksamhet kom-

mer i kontakt med någon som kan antas vara i be-

hov av omedelbart omhändertagande enligt 13 §

LVM eller vård enligt denna lag.

» Anmälan görs när insatserna inom hälso- och sjuk-

vården bedöm att inte vara tillräckliga eller perso-

nen motsatt sig vård förutsatt att

1. Personen har blivit tillfrågad med motsatt sig

SIP, eller

2. Situationen föranleder akuta åtgärder

» Det ska framgå i sjukvårdens anmälan till social-

tjänst om personen är tillfrågad om SIP men sagt

nej.

1. Uppmärksamma och identifiera

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 14 av 19

Vård- och stödsamordning

Vård- och stödsamordning* är ett

integrerat arbetssätt som främjar

förutsättningar för återhämt-

ning/recovery. Vård- och stödsam-

ordning är en strukturerad sam-

verkansmodell men också ett sätt

för den professionelle att struktu-

rera sitt eget arbete. Modellen ger

ett konkret stöd för att bestämma

vilka, utifrån sitt uppdrag, beprö-

vade strategier/metoder man ska

välja att arbeta utifrån.

Göteborgsområdet har valt att ar-

beta enligt samverkansmodellen

Vård- och Stödsamordning för att

fullfölja de skyldigheter som finns i

lagstiftning och avtal att samordna

vård- och stödinsatser.

* Vård- och stödsamordning

* Basnivå i samverkan

Läkarbedömning vid LVM-utredning

» Till socialtjänstens utredning som ligger till grund

för ansökan om vård enligt LVM ska fogas ett läkar-

intyg enligt § 9 LVM. Läkarutlåtandet utgör tillsam-

mans med socialnämndens utredning underlag för

förvaltningsrättens beslut samt underlag för be-

dömning av medicinska och psykiatriska behand-

lingsinsatser. Läkarintyget ska innehålla ett utlå-

tande om psykiskt och fysiskt hälsotillstånd samt

allmänt behov av vård. Läkarintyget bör inte vara

äldre än 14 dagar.

Planerade läkarbedömningar

Tid för läkarbedömning bokas, i följande ordning, genom kontakt med i första hand den enhet där per-

sonen är känd och har en etablerad kontakt.

1. Den öppenvårdsmottagning personen tillhör.

2. Primärvård, om personen har en uttalad läkar-

kontakt på vårdcentral.

3. Nordhemskliniken.

2. Förebygga att behov av LVM-vård uppstår

3. Utredning och tid innan placering

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 15 av 19

» Om den primärvårdsmottagning eller öppen-

vårdsmottagning där personen har pågående kon-

takt inte har möjlighet att genomföra en läkarbe-

dömning åtar sig mottagningen att säkerställa att

läkarbedömningen görs av annan enhet.

» Socialtjänsten åtar sig att följa med personen till

den inbokade besökstiden på mottagning eller

vårdcentral, i det fall det behövs.

» Handräckning 45 § LVM kan begäras till läkarbe-

dömning 9 § LVM i överenskommelse med den mot-

tagning där man är känd.

» I läkarintyg 9 § LVM antecknas även om fast vård-

kontakt finns samt kontaktuppgifter till denna. I de

fall fast vårdkontakt saknas erbjuds patienten re-

miss till mottagning för fortsatt vård och behand-

ling.

» Om man har prövat möjligheter för en planerad

läkarbedömning enligt alla steg ovan och detta inte

gått att genomföra ställs handräckningsbegäran till

psykiatrisk akutvårdsmottagning.

Läkarbedömning 9 § LVM i samband med 13 § LVM

Om man har prövat möjligheter för en planerad läkarbedömning enligt alla steg ovan och detta inte gått

att genomföra ställs handräckningsbegäran till psykiatrisk akutvårdsmottagning.

» Läkarbedömningar, 13 § LVM, görs alltid av psy-

kiatrisk akutvårdsmottagning på Östra sjukhuset.

Arbetsprocess inför placering på LVM-hem

Arbetsprocessen rör samverkan mellan socialtjänst, sjukvård, polismyndighet, kriminalvård och SIS då

LVM inleds på sjukhus.

Enligt 24 § första stycket LVM ska

hälso- och sjukvården tillhanda-

hålla inledande medicinsk be-

dömning och sjukhusvård om det

är nödvändigt. Den sjukvård som

avses är främst abstinensbe-

handling. Tillämpningsanvisning

för placering på LVM-hem är ett

komplement till verksamheter-

nas egna rutiner och tar ställning

till respektive verksamhets an-

svarsområde och syftar till att

skapa förutsättningar för den en-

skilde att få en god inledning av

vårdtiden.

Socialtjänstens ansvar

» Efter beslut om omedelbart omhändertagande LVM

begär kommunen polishandräckning till sjukhus.

» Kommunen ansöker om plats på SiS.

» Ny handräckningsbegäran ska ske från socialtjäns-

ten i det fall den enskilde avviker från sjukhus innan

transport till institution kunnat genomföras.

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 16 av 19

Sjukhusets ansvar

» Personen kommer till sjukhuset för bedömning och

därmed inleds LVM-vården. Läkare bedömer behov

av abstinensbehandling eller om annat vårdbehov

föreligger.

» Sjukhuset ska utan dröjsmål underrätta social-

nämnden (dagtid till socialkontoret, jourtid till soci-

aljouren) och SiS om patient som vistas på sjukhu-

set önskar lämna, eller redan har lämnat, sjukhuset.

Det behöver inte ha fattats ett beslut om intagning i

slutenvård för att bestämmelsen ska tillämpas.

Verksamhetschefens underrättelseskyldighet och

kvarhållningsskyldighet enligt 24 § LVM inträder då

en enskild med beslut om LVM-vård har förts till en

sjukhusenhet eller självmant inställt sig där.

» Sjukhuset ska vidta åtgärder för att hindra patien-

ten från att lämna sjukhuset, så att denne hålls kvar

i avvaktan på de praktiska arrangemangen kring

överföringen till LVM-hemmet kan ordnas. Genom

LVM-dom är personen frihetsberövad varför skyl-

digheten att kvarhålla patienten gäller.

» Tiden för kvarhållning ska vara kortast möjliga.

» Inga behandlingsinsatser eller åtgärder i strid med

patientens uttryckliga vilja kan ske under den tid

patienten aktivt hålls kvar och hindras lämna avdel-

ningen.

Statens institutionsstyrelses, SIS, ansvar

» Fatta och delge beslut om placering på LVM-hem.

» I akuta situationer ska Statens institutionsstyrelse

omedelbart anvisa en plats på LVM-hem (25 §

LVM).

» Så långt det är möjligt beakta önskemål om geogra-

fisk närhet i placeringsmomentet. Det är dock inte

alltid är möjligt, eller önskvärt utifrån individens

behov, med placering i Västra Götaland.

» Handräckningsbegäran till NTE genom elektronisk

beställning för transport till institution efter place-

ringsbeslut.

Kriminalvårdens nationella transportenhets (NTE) ansvar

» Delge tid för transport till SIS och sjukhuset.

» Genomföra transport till institutionen.

» Kontakta polisen och överlämna ansvaret i det fall

NTE inte kan genomföra transporten.

Polisens ansvar

» På begäran av socialnämnd föra den enskilde till lä-

karundersökning.

» Genomföra transport till institution på begäran av

NTE.

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 17 av 19

SIP under vistelse på LVM-hem

» Vid inledande av LVM-vård på sjukhus där perso-

nen vistas på TNE eller avdelning utses fast vård-

kontakt i öppenvård enligt lagen om samverkan vid

utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Den

fasta vårdkontakten och kontaktuppgifter doku-

menteras och delges socialtjänsten och SIS.

» Den fasta vårdkontakten ska finnas kvar under

LVM-vistelsen. Finns ingen fast vårdkontakt åligger

det sjukvården att utse en. Den fasta vårdkontakten

ska finnas där personen planeras få sin vård och be-

handling efter vistelsen på LVM-hem.

» SIP ska användas som verktyg för att samordna in-

satserna kring personen även under tiden på LVM-

hem. Upprättande och uppföljning av SIP ska ske

enligt de riktlinjer som antagits av Västra Göta-

landsregionen och Västkom. Efter stabiliseringspe-

riod på LVM-hem ska SIP-möte övervägas där sjuk-

vården är en part. SIS och socialtjänst har ansvar att

motivera och informera personen om möjlighet att

kalla till SIP.

» Distansmöte via videolänk ska användas i så stor ut-

sträckning som möjligt.

» Anhöriga kan vara en part i SIP om personen vill och

de har en roll i personens liv efter LVM-vistelsen.

» SIP används som verktyg för samordning av insat-

ser även inför placering och inför planering av av-

slut av placering enligt 27 § LVM när sjukvårdens

och kommunens insatser förmodas behövas och

fortgå efter LVM-vistelsen.

» Vid behov av SIP-möte där sjukvården är en part

skickas kallelse till, i nedanstående ordning:

1. Den öppenvårdsmottagning personen tillhör,

där fast vårdkontakt är utsedd.

2. Primärvård, om personen har en uttalad

läkarkontakt på vårdcentral.

3. Om inte fast vårdkontakt är utsedd inom sjuk-

vården ska kallelse till SIP skickas till den spe-

cialistöppenvårdsmottagning patienten öns-

kar eller där personen bor, alternativt primär-

vård. Den som tar emot kallelsen kontaktar

den som skickat kallelsen och deltar i SIP-mö-

tet.

4. När behov finns av behandlande kontakt från

både specialistpsykiatri och primärvård kallas

bägge parter till SIP-mötet.

4. Vistelse på LVM-hem

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 18 av 19

Arbetsprocess vid vård i annan form enligt 27 § LVM

Personen erbjuds efter tid på LVM-hemmet vård i annan form. Detta innebär att personen vistas utan-

för LVM-hemmet och vårdas i öppnare former, en ordning vilken regleras i 27 § LVM.

» För att skapa förutsättningar för personen att bibe-

hålla drogfrihet efter LVM-vistelsen ska samverkan

mellan kommun, sjukvård och SIS upprätthållas un-

der hela vårdtiden.

» Socialtjänsten åtar sig att i samband med vård enligt

LVM informera och motivera den enskilde till sam-

ordning av insatserna genom SIP. Se avsnitt SIP,

samtycke samt avsnitt SIP vid behov av LVM-vård

ovan.

» Om personen har behov av vård och insatser från

både kommun och sjukvård efter LVM-vården ska

berörda parter träffas redan innan vården upphör

och upprätta en samordnad individuell plan (SIP)

där vård och insatser som planeras efter vårdvistel-

sen skrivs ner och ansvarsfördelas.

Arbetsprocessen finns kartlagd i följande bild. De i processen rekommenderade tiderna för SIP-möten

förutsätter att personen har behov av mötet vid det givna tillfället och samtycker därtill.

5. Stöd efter vistelse på LVM-hem

www.vardsamverkan.se/goteborgsomradet Sida 19 av 19

Bilaga

Offentlighets- och sekretessla-

gen (2009:400)

25 kap 12 § Sekretessen enligt 1 §,

2 § andra stycket och 3–5 §§ hind-

rar inte att en uppgift om en en-

skild eller närstående till denne

lämnas från en myndighet inom

hälso- och sjukvården till en an-

nan sådan myndighet eller till en

myndighet inom socialtjänsten,

om det behövs för att ge den en-

skilde nödvändig vård, behandling

eller annat stöd och denne

1. inte har fyllt arton år,

2. fortgående missbrukar alko-

hol, narkotika1 eller flyktiga

lösningsmedel, eller

3. vårdas med stöd av lagen

(1991:1128) om psykiatrisk

tvångsvård eller lagen

(1991:1129) om rättspsykia-

trisk vård. Detsamma gäller

uppgift om en gravid person

eller någon närstående till

denne, om uppgiften behöver

lämnas för en nödvändig in-

sats till skydd för det väntade

barnet.

1 ”Med missbruk av narkotika avses allt

icke-medicinskt bruk av narkotika. Nar-

kotika är de medel som finns upptagna

i socialstyrelsens narkotikaförteckning.

Som socialstyrelsen har föreslagit i sitt

26 kap 9 § Sekretessen enligt 1 §

hindrar inte att uppgift om en en-

skild eller någon närstående till

denne lämnas från en myndighet

inom socialtjänsten till en annan

sådan myndighet eller till en myn-

dighet inom hälso- och sjukvår-

den, om det behövs för att ge den

enskilde nödvändig vård, behand-

ling eller annat stöd och denne

inte har fyllt arton år, fortgående

missbrukar alkohol, narkotika2 el-

ler flyktiga lösningsmedel, eller

vårdas med stöd av lagen

(1991:1128) om psykiatrisk

tvångsvård eller lagen

(1991:1129) om rättspsykiatrisk

vård.

Detsamma gäller uppgift om en

gravid person eller någon närstå-

ende till denne, om uppgiften be-

höver lämnas för en nödvändig in-

sats till skydd för det väntade bar-

net.

remissvar bör som ett fortgående miss-

bruk av narkotika anses i princip allt in-

jektionsmissbruk samt dagligt eller så

gott som dagligt missbruk oberoende

av intagningssätt och medel. Denna de-

finition sammanfaller med den definit-

ion av "tungt" narkotikamissbruk som

har gjorts av utredningen om narkoti-

kamissbrukets omfattning”. Prop

1981/82:8 sid. 75.

2 Se definition ovan, fotnot 1.