TUSENTALS

Unesco

världsnaturarv

Korsholm

Lillkyro

Storkyro

LaihelaMalax

Korsnäs

Vörå

Vasa

Vasaregionen

© Vasaregionens Utveckling Ab VASEK

Vasaregionen: Tusentals lyckliga berättelser

Produktion: Mantra Communications, C2 Advertising, Katja Lösönen Oy

Tryck: Fram 2012

Första upplagan

ISBN 978-952-6622-00-2 020765

TUSENTALS

I BEGYNNELSEN VAR HAVET

Inget annat element har präglat Vasaregionen så starkt

som havet. Ännu för 500 år sedan var stora delar av da-

gens Vasa täckt av vatten.

För en region som är sprungen ur havet ligger utri-

keshandeln i blodet. Havet har lagt grunden för dagens

exceptionellt höga exportsiffror och livliga företagsam-

het. För hundra år sen förde havet en hel del människor

som emigranter till Amerika. Havet förde dem också

tillbaka, utrustade med nya idéer och ny kunskap som

kunde utnyttjas för affärsidéer.

När du blickar ut över havet i Vasaregionen ser du

ett landskap som geologiskt sett är alldeles nyfött. Den

snabba landhöjningen efter den förra istiden har for-

mat en natur som är så unik att den finns upptagen på

Unescos lista över världsarv.

Att vattennivån sjunker kan kännas paradoxalt i

en tid då vattenytan riskerar att stiga i stora delar av

världen på grund av klimatförändringen. Det pågår en

politisk kamp för att få stopp på den globala uppvärm-

ningen, men det pågår också en teknologisk kamp. I

den kampen är Vasaregionen en global nyckelspelare

– här utvecklas teknologi för vindkraft, solkraft, energi-

effektivitet och smarta elnät.

Precis som naturen i Vasa är i ständig förändring på

grund av landhöjningen, ligger det i invånarnas DNA att

anpassa sig efter en föränderlig omvärld. Kanske det är

en orsak till att de hör till de lyckligaste människorna i

världen.

FINA FISKEN. Antalet yrkesfiskare minskar men Tom Blom går emot trenden. För några år sedan började han fiska yrkesmässigt och säljer varje lördag sin fångst vid stranden i Vasa. ”Jag jobbar kvar på mitt gamla jobb på ett tryckeri, men det här är ett sätt att få betalt för min käraste hobby. Kanske jag någon gång i framtiden kan försörja mig enbart på fisket nu när alla tunga investeringar börjar vara gjorda.”

Världens lyckligaste folk 10Om varför invånarna i Vasaregionen har det så sällsynt väl ställt.

Ledande på energi 32Om hur det kommer sig att Nordens mest betydande kluster inom

energiteknologi uppkom just i Vasaregionen.

Levande stenar 54Om Finlands första världsnaturarv som växer med 150 fotbollsplaner per år.

INNEHÅLL

9

Invånarna i Vasaregionen hör till de lyckligaste männis-korna i hela världen. Ett självsäkert påstående javisst, men det har statistiska bevis.

GRATTIS! Nya Vasabon Rimma Heinonen kan se fram emot ett långt och bra liv: Kvin-norna längs västkusten lever längst i hela Finland. Rimma får också gratis två språk ef-tersom hennes mamma Petra är svenskspråkig och pappa Arto finsk. ”Det var viktigt för oss att hitta ett namn som fungerar på båda språken”, berättar mamma Petra Sten-Heinonen.

Vad gör människan lycklig? Den frågan har fi losofer,

vetenskapsmän och vanliga dödliga grubblat över i

alla tider. Också OECD (Organisationen för ekonomiskt

samarbete och utveckling) har grubblat och lagt fram

en del statistiska variabler som kan förklara varför

människor känner sig tillfreds med livet. Under många

årtionden var bruttonationalprodukten det främsta

måttet för att avgöra vilka länder och regioner som var

framgångsrika, men BNP allena säger ganska lite om

hur lyckliga vi egentligen är.

Lyckan kan nämligen inte köpas för pengar. Visst

fi nns det en korrelation mellan inkomst och lycka, men

bara till en viss nivå. I sitt projekt Better Life Initiative

har OECD listat en mängd faktorer som mäter välmå-

ende. På basen av det kan man slå fast att folk tenderar

att vara lyckliga ifall de har

– ett jobb

– kort väg till jobbet

– många och nära sociala relationer

– möjlighet att vistas ute i naturen

– möjlighet att påverka sitt närsamhälle

Det intressanta med den ovanstående listan är att den

lyfter fram livet och verkligheten i Finland och alldeles

i synnerhet i Vasaregionen. För det första har de fl esta

människorna i Vasaregionen jobb eftersom sysselsätt-

ningen redan länge hört till de bästa i landet. Sedan

2009 har Österbotten den allra lägsta arbetslösheten

i hela Finland (undantaget Åland), efter att i många år

ha legat tvåa i den nationella statistiken.

Att det är så har främst två förklaringar. Under

2000-talet har ekonomin i Vasaregionen vuxit betydligt

starkare än i resten av landet, främst på grund av den

starka energiteknologisektorn. Därför fi nns det helt

enkelt många arbetsplatser till buds. Och hittar öster-

bottningen inget jobb så har han för vana att syssel-

sätta sig själv. Österbotten är Finlands företagstätaste

region med fl er företag per capita än någon annan re-

gion på fastlandet. ►

Natverken ar starka och det ar latt att hitta sammanhang att umgas i.

13

Det är ändå inte bara jobbet i sig som skapar välmå-

ende – en avgörande faktor för att man ska trivas med

vardagen är att arbetsvägen inte är för lång. Mindre än

en tredjedel av européerna lär vara nöjda med balansen

mellan arbetet och resten av livet och för många äter ar-

betsvägen upp en stor del av fritiden. Men så icke fallet

i Vasaregionen – här tar sig de flesta till jobbet på 10-

15 minuter och också de som valt att bosätta sig ute på

landet brukar kunna köra till jobbet på mindre än en halv

timme (och nu talar vi alltså om rusningstiden).

Trots att det bor 110 000 personer i regionen, så är

de utspridda över ett såpass stort område att det sällan

blir för trångt. Det torde inte finnas många andra ställen

i världen där det är så lätt att kombinera ett spännande

jobb på ett internationellt företag med boende mitt i en

enastående natur. Och vill man ta sig ifrån Vasa går det

alldeles utmärkt – tack vare den starka exportindustrin

är flygtrafiken ovanligt livlig med direkta flyg till flera eu-

ropeiska huvudstäder.

Ensamhet är idag en stor orsak till illamående bland folk

i västländerna och därför är många och nära sociala

relationer en central ingrediens i lyckan. Det är förstås

vanskligt att påstå att folk i Vasaregionen skulle ha fler

vänner än andra finländare, men det finns faktiskt en del

indicier som tyder på att folk här kanske löper mindre risk

att bli ensamma. Nätverken är starka och det är lätt att

hitta sammanhang att umgås i.

Ta nu till exempel den starka fankulturen kring is-

hockey- och fotbollsklubbarna, som förenar männis-

korna över språk- och kommungränser. Vasa Sports

publiksiffror i ishockey är på en nivå som andra klubbar

utanför storstäderna bara kan drömma om. Stämningen

på hemmamatcherna är legendarisk, och när det drar

ihop sig till avgörande bortamatcher chartrar fansen tio-

tals bussar för att stöda sitt lag.

Och är man inte intresserad av sport finns det många

andra sätt att hitta gemenskap. Att landsbygden är le-

vande är ingen kliché i Vasaregionen. Staden omges av

många livskraftiga byar med starka traditioner av ge-

menskap, som tar sig uttryck i till exempel revyteater

och gammaldags marknader. För några år sen valde tv-

kanalen MTV3 byn Solf söder om Vasa till Finlands lyck-

ligaste by. Valet baserade sig på statistiska fakta, såsom

hög sysselsättning och låg kriminalitet. Och Solfborna

själva, ja de tyckte förstås att utnämningen var fullstän-

digt självklar. ►

14

HÖG MYSFAKTOR. Det är inte alla tv-program som lyckas föda helt nya språkliga begrepp. ”Det gick inte som i Strömsö” betyder på fi nska att något misslyckades. I Strömsö blir alla maträtter, allt pyssel och alla byggprojekt alltid lika lyckade. Det svenskspråkiga lifestyleprogrammet har spelats in i Vasa sen 2002 och uppnått närapå kultstatus.

15

Det talas både finska, svenska och en hel del andra

språk i Vasaregionen. Andelen utlänningar hör till de

högsta i landet, och de utländska medborgarna är

ovanligt välintegrerade i arbetslivet. Ser du en indier på

gatan kan du vara nästan säker på att han är ingenjör

och jobbar på ABB, Wärtsilä eller något av de andra

energiteknologiföretagen i staden.

Om man räknar bort andelen utlänningar på cirka

fem procent är hälften av befolkningen i regionen finsk-

språkig och den andra hälften svenskspråkig. Men de

allra flesta talar eller förstår det andra inhemska språ-

ket, och det är inte ovanligt att konversera så att var

och en talar sitt eget modersmål. Vasaregionen är en

av få platser i Finland med en genuin och fungerande

tvåspråkighet.

Och vad kan man då dra för slutsatser av allt det här?

Kanske det att de lyckliga invånarna inte lever i sin egen

bubbla. Att regionen hör till de områden där det begås

minst rasistiska brott i Finland är svårt att tolka på

16

något annat sätt än att folk har en öppen och tolerant

attityd mot sin omvärld. Kanske har vi också tvåsprå-

kigheten att tacka för att främlingsfi entliga attityder

har svårare att slå rot.

Öppenheten mot omvärlden har gamla anor i Vasa-

regionen. För hundra år sen emigrerade en stor del av

befolkningen till Amerika, och efter kriget sökte många

lyckan i Sverige. Många kom sedan hem igen, utrustade

med nya idéer och ny kunskap som kunde användas för

aff ärsidéer.

De senaste åren har fl yttvågen gått i den andra rikt-

ningen. Tack vare det gynnsamma ekonomiska läget

har det fl yttat många fl er människor till Vasaregionen

än vad som fl yttat härifrån. För invånarna själva har

befolkningsökningen inte varit en lika stor överraskning

som för vissa andra. Statistikcentralen har de senaste

åren gång på gång varit tvungen att korrigera sina till-

växtprognoser uppåt när det gäller antalet invånare i

Vasa. ►

Oppenheten mot omvarlden har

gamla anor.

17

BYAGEMENSKAP. Varje år vallfärdar tusentals människor till Stundars klassiska julmarknad, som ordnats i över 30 år. Stundars är ett levande utomhusmuseum och kulturcentrum, som ligger i Finlands lyckligaste by, Solf.

Möjligheten att vistas ute i naturen har också betydelse

för lyckan. I Vasaregionen är naturen ständigt närva-

rande och tillgänglig. Regionens huvudstad Vasa är vis-

serligen en genuin stad med hög befolkningstäthet och

gator i klassiskt rutmönster, men naturen lurar alltid runt

hörnet. Naturen gör sig ofta påmind i form av en frisk

havsvind när man promenerar längs stadens breda es-

planader (att det fi nns så många breda esplanader beror

på att man ville minska brandrisken efter den förödande

branden 1852).

Att bege sig ut på en båtfärd kräver bara att man går

ner till båtplatsen vid stranden, och vill man ut i skogen

är det lika lätt att ta av åt andra hållet. På sommaren

fi nns fl era sandstränder på gångavstånd från centrum

och på vintern är det väldigt populärt att skida på isen.

Många är de stadsbor som helt enkelt brukar ta skidorna

i handen och promenera ner till stranden.

Och för att man ska må bra behöver inte bara kroppen

näras utan också själen. Vasa är den stad i Finland som

satsar allra mest pengar på kultur. Här fi nns två profes-

sionella teatrar, en fi nsk och en svensk, med en sam-

manlagd publik på drygt 100 000 personer årligen. Det

betyder att varje invånare från spädbarn till hundraåring

i medeltal går en gång på teater varje år. Vasa har dess-

utom en egen symfoniorkester och fl era konstmuseer.

Konstscenen hör till de livligaste i landet och det kan vi

tacka tre stora mecenater för – Frithjof Tikanoja, Simo

Kuntsi och Karl Hedman. ►

For att man ska ma bra behover inte bara kroppen naras utan ocksa sjalen.

20

GENERÖS MECENAT. Affärsmannen Simo Kuntsi var en passionerad konstsamlare, som samlade på sig en stor mängd verk under sin livstid. Idag bär muséet för modern konst i Vasa hans namn.

STREETJAZZ ELLER SHOWDANS. Ida Jousmäki och Jenna Koivuranta har som unga vunnit finska mästerskapen i hiphop duo. Efter att ha bott utomlands och i Helsingfors flyttade de till-baka till sin hemstad för att grunda en dansskola. ”Redan andra året hade vi tusen elever och tjugo lärare på dansskolan Kipinä. Visst hade vi gissat att det fanns en efterfrågan, men aldrig hade vi trott att det skulle gå så här bra.”

Mojligheten att vistas ute i naturen har ocksa betydelse for lyckan.

24

FESTLIGT. Vasa är en genuin gammal stad med gator i klassiskt rutmönster. Det pampiga stadshuset byggdes 1879-1883.

STUDENT-TÄTT. Om du tycker att gatubilden i Vasa är ovanligt ung så är det ingen tillfällighet – var femte invånare studerar på högskola.

Sist men inte minst blir folk lyckliga av möjligheten att

påverka sitt närsamhälle, till exempel genom att delta i

politiken, skriva insändare, demonstrera eller hur man

nu väljer att uttrycka sina åsikter. Ett tecken på att det

politiska livet är ovanligt aktivt är att Vasaregionen i de

senaste valen haft en av de allra högsta röstningspro-

centerna i landet.

Hela en tredjedel av invånarna har högskoleutbild-

ning. Vasa är också en livlig studiestad – var femte per-

son som kommer emot på gatan studerar på högskola.

Campusområdena fi nns nära centrum och det sätter

sin prägel på hela stadsbilden. Vasa är en universitets-

stad i ordets sanna bemärkelse.

Trots att vi inledningsvis konstaterade att pengar

inte gör människan lycklig, så gör de knappast folk mer

olyckliga heller. Den genomsnittliga invånaren i Vasa

tjänar nästan lika mycket som den genomsnittliga

helsingforsaren, men han blir kvar med betydligt mera

pengar i handen. Prisnivån på bostäder är nämligen

bara hälften av vad den är i Helsingfors.

Ytterligare ett tecken som tyder på att invånarna i

regionen har det ganska bra är att de lever längst i hela

landet. Kvinnorna i Österbotten blir i medeltal 83,8 år

gamla, vilket är fi nländskt rekord. Folk är också friskare

än på andra håll i landet.

Sommaren 2010 valde den amerikanska tidskriften

Newsweek Finland till världens bästa land. Valet base-

rade sig på en rad faktorer såsom utbildningssystem,

hälsovård, livskvalitet, ekonomi och de politiska förhål-

landena. Det är inte första gången som Finland toppat

en dylik lista – ofta när man mäter konkurrenskraft,

jämställdhet eller något dylikt brukar Finland tillsam-

mans med de andra nordiska länderna placera sig i tä-

ten.

Och vilken region i Finland var det nu igen som hade

den lägsta arbetslösheten, där folk lever längst och

som hade en av de starkaste ekonomierna? Faktum är

att oberoende av vilken positiv statistisk variabel man

väljer att ta fram, så ställer sig Vasaregionen i täten.

Och om Vasaregionen är en av de starkaste regionerna

i Finland, och Finland är ett av de bästa länderna i hela

världen så innebär det väl inget mindre än det här: Va-

saregionen är ett av de allra bästa ställena i hela värl-

den. ●

12 000 studerande studerar pa tre olika sprak vid sju olika hogskolor.

27

DEN RIDANDE PROFESSORN. Pirjo Laaksonen jobbar som professor i marknadsföring på Vasa universitet. Hon bor på landet 20 minuter från Vasa centrum, tillsammans med sin familj och sin häst Leroy. Laaksonen rider så gott som dagligen. "Här är det möjligt att kombinera ett ambitiöst ridintresse med resten av livet, många av våra grannar har också häst. Jag har sysslat med dressyr sen jag var 11 år och det bästa är att man kan utvecklas ännu i den här åldern."

Vasaregionen är ledande i Norden på energiteknologi. Här produceras allt från toppmoderna kraftverk och energi-snåla elmotorer till komponenter för vind- och solkraft. Och allt tack vare en viss Amerikaemigrant som hette John Wickström.

LEDANDE PÅENERGI

Varje dag åker 10 000 personer i Vasaregionen till job-

bet för att bokstavligen hjälpa till att rädda världen. De

är anställda på de 120 företag som är specialiserade

på energiteknologi. 800 av dem jobbar med forskning

och utveckling inom energieff ektivitet eller förnybar

energi och många är ledande experter i hela världen i

sin nisch.

I Vasaregionen fi nns Nordens största koncentra-

tion av energiteknologiskt kunnande och energiklustret

växer snabbt – år 2020 kan företagen sysselsätta

20 000 personer.

2010-talet präglas av den globala kampen för att stop-

pa klimatförändringen.

Den kampen blir inte lättare av att världen behöver

mera energi samtidigt som de nuvarande energireser-

verna sinar och priserna stiger. Utmaningarna är delvis

politiska, men de handlar lika mycket om en jakt på tek-

nologiska lösningar.

På 2010-talet drivs den globala utvecklingen av

stadsregioner som fungerar ganska oberoende av na-

tionalstaterna och deras huvudstäder.

I skärningspunkten mellan de här två trenderna

– växande global efterfrågan på energiteknologi och

stadsregionernas framväxt – tog Vasaregionen ett jät-

tekliv framåt på 2000-talet. Tack vare energiklustret är

sysselsättningen bäst i Finland, och också ekonomin

och exporten växer snabbast. ►

EnergyVaasa• 120 företag

• 10 000 anställda, 1/4 av Finlands

totala arbetskraft inom energi-

branschen

• Total omsättning ca 4 miljarder

euro

• Exportandel över 70%

• 12% av Finlands totala teknologi-

export (befolkningen i Vasa-

regionen utgör 2% av Finlands

befolkning)

• Exempel på branscher: elmotorer,

kraftverk, komponenter för vind-

och solkraft, eldistribution,

smarta elnät

32

De anstallda i energiklustret hjalper till att radda varlden fran vaxthuseffekten.

33

För att ta historien från början får vi gå över hundra år

tillbaka i tiden. Vasa har alltid varit en av Finlands le-

dande industristäder med allt från bomullsfabrik och

ångkvarn till sockerbruk och tvålfabrik.

Den första byggstenen i det energiteknologiska

kunnandet lades redan på 1880-talet när Wasa Me-

kaniska Verkstad började tillverka vattenturbiner. Men

ännu mera signifi kant var en tilldragelse i början av

1900-talet.

En vacker sommardag 1906 fl ockades Vasaborna

på stranden för att beskåda en radikal nyhet: en fi skar-

båt utrustad med motor och propeller.

Folklynnet i Vasaregionen, liksom i Österbotten över

lag, är svårfl irtat. Man är skeptisk mot överheten och

påbud utifrån. Nymodigheter tror man på först när man

ser att de fungerar. Så det var en tvivlande skara som

hade samlats kring den motoriserade fi skarbåten. Kun-

de en motor verkligen få en båt att gå snabbare än ett

par åror?

En halv timme senare var tvivlet skingrat. På 25 mi-

nuter hade motorbåten kört en distans som det skulle

ha tagit en och en halv timme att ro.

Båtföraren var också motorns konstruktör – den

36-årige John Wickström. Liksom många andra öster-

bottningar på den tiden hade han emigrerat till Amerika

som ung och där lärt sig det mesta om ny teknologi och

motorer, bland annat genom att vara med och bygga en

av världens första bilar i Chicago. När han som ingenjör

återvände till Vasa 1906 startade han en motorfabrik

med sin bror Jakob – den första i sitt slag i Finland.

John Wickström är på många sätt en typisk represen-

tant för Vasaregionen. Havet har fört ut folk i världen

och havet har fört hem dem igen när hemlängtan har

blivit för stor. Havet har fört in nya människor med nya

idéer och havet har fört ut exportprodukterna till nya

marknader.

Historien om John Wickström och hans motorfabrik

berättar mycket om företagarandan och människorna

i Vasaregionen. Parallellerna till dagens värld är tyd-

liga. I dag fi nns efterfrågan på lösningar som sparar

energi. För hundra år sedan fanns behov av lösningar

som gjorde människor rörligare och ersatte muskel-

kraft med maskinkraft. Tack vare den här inställningen

når nya idéer ofta Finland via Vasaregionen, och det

handlar inte bara om industri. Pälsfarmer och växthus

är exempel på forna tiders nymodigheter som öster-

bottningarna importerade och som håller landsbygden

levande idag. ►

34

FRÅN MOTORER TILL SOLKRAFT. Vacon, som har tillverkat frekvensomriktare sen 1993, har hittat en ny business i solkraft. Ari-Jussi Uunila monterade solpanelerna på taket till Vacons fabrik.

JOBBAR GLOBALT. Katariina Pukkila-Palmunen är en av många teknologiexperter som valt att flytta till Vasaregionen. Hon kom från ett toppjobb i Helsingfors till ett direktörsjobb på Wärtsilä och är idag VD för KGN Tool – ett av de över 100 globalt inriktade företagen i regionens energikluster. "Jag hade alltid drömt om att leda en egen fabrik och nu har den drömmen gått i uppfyllelse."

MEDVIND. The Switch är ett av de nyaste företagen inom energiklustret. Vindkraften är en ny viktig bransch som redan omsätter 400 miljoner euro i Vasaregionen.

Det finns också andra förklaringar till att energiklustret

föddes just i Vasaregionen. Vasas starka traditioner

som industristad, de hantverksskickliga arbetarna och

det förhållandevis trygga läget på västkusten gjorde

Vasa till en eftertraktad etableringsort under 1900-ta-

lets turbulenta år. De två största företagen i Vasare-

gionen i dag, Wärtsilä och ABB, växte i Vasa till följd av

andra världskriget.

Wärtsilä hade 1936 köpt Metvikens Mekaniska

Verkstad och beslutade under kriget att investera mera

i västra Finland. ABB:s föregångare Strömberg tillver-

kade elektroteknisk utrustning i Helsingfors när kri-

get bröt ut. Företaget ville ha en strategiskt säkrare

fabriksort, och så kom det sig att Strömberg mitt under

brinnande krig flyttade en del av produktionen till Vasa,

till det som i dag heter Strömberg Park.

En viktig vändpunkt inträffade 1954 när Wärtsilä börja-

de tillverka dieselmotorer i Vasa. Tillverkningen skedde

först på licens, men företagets ingenjörer var inte nöj-

da med den tekniska kvaliteten, så de började utveckla

egna modeller. Kännetecknande för den nya Wärtsilä-

dieselmotorn var den höga energieffektiviteten. Det

slutliga internationella genombrottet för Wärtsilä kom

med den legendariska Vasa 32-motorn som i motsats

till de flesta andra motorer gick på tung brännolja. Det

var ett billigt bränsle som sparade pengar för rederi-

erna efter 1970-talets energikriser.

Idag drivs vart tredje fartyg som seglar på världsha-

ven av Wärtsiläs utrustning. Företagets snabbast väx-

ande segment är motordrivna kraftverk, som erbjuder

ett perfekt komplement till sol- och vindkraft.

Det sätt på vilket Wärtsilä utvecklade sin egen motor

är ett typiskt exempel på hur man jobbar i Vasaregio-

nen. Stora nya uppfinningar har sällan gjorts, däremot

är man på internationell toppnivå när det gäller att an-

passa ny teknologi. Precis som John Wickström gjorde

på sin tid.

En affärsmässig följd av det här är att många

energiteknologiföretag har förlagt centrala delar av sin

produktutveckling till Vasa. Ett av dem är Wärtsilä, ett

annat är ABB. Näst efter Nokia är Wärtsilä och ABB de

företag som satsar de största summorna på forskning

och utveckling i Finland. Det säger något om Vasare-

gionens betydelse. ►

39

Den globala ABB-koncernen etablerade sig i Vasa 1988

genom att köpa upp Strömbergs verksamhet, som

redan hade genomgått en del fusioner åren innan.

Strömbergs fabriker i Vasa fi ck därmed tillgång till ett

globalt försäljningsnätverk.

ABB är bland annat världens ledande utvecklare av

smarta elnät – smart grids – och den globala produkt-

utvecklingen av teknologin är förlagd till Vasa.

ABB är också en ledande tillverkare av elmotorer,

ett nog så viktigt område med tanke på EU:s mål om

energieff ektivitet. Inte mindre än en tredjedel av all

elektricitet i världen går åt till att driva elmotorer, så

kan man göra dem mer energisnåla är mycket vunnet

för att bekämpa växthuseff ekten.

På 1990-talet var kunnandet i energiteknologi i Vasa-

regionen så stort att det började yngla av sig i form av

nygrundade företag som utvecklade egen teknologi.

Österbotten har fl est företag per capita i Finland och

Vasaregionen har alltid varit entreprenörsdriven. Trös-

keln att starta eget är låg och att arbeta hårt ligger i

folksjälen.

1989 grundades VEO som levererar automations-

och elektrifi eringslösningar.

1993 startade en veritabel framgångshistoria när

Vacon grundades. Företaget har på 20 år vuxit till

en globalt viktig tillverkare av frekvensomvandlare –

apparater som gör elmotorer energieff ektivare. Vacon

är numera ett börsbolag och en viktig spelare inom

både vindkrafts- och solkraftsindustrin.

På 2000-talet har miljöpolitikens krav och det ökande

energibehovet i världen varit drivande för aff ärsutveck-

lingen. Där anrika företag som Wärtsilä och ABB steg-

vis har ändrat inriktning, har start up-företagen direkt

tagit sikte på förnybar energiproduktion eller energief-

fektivitet.

2006 grundades The Switch som tillverkar genera-

torer och omvandlare för vind- och solkraftsindustrin

och 2008 Mervento som utvecklar nästa generations

direktdrivna vindturbiner. ►

Havet har fort ut manniskorna i varlden och havet har fort hem dem igen med nya ideer.

MODERN TEKNIK. För hundra år sen tillverkades Finlands första motor i Vasa och fortfarade tillverkas motorer i regionen. På bilden ABB:s nya fl aggskeppsprodukt. En energieff ektiv motor på 11 kW kan årligen minska koldioxidutsläppen med 1,1 ton.

Början till energiteknologin. Regionens styrka utgörs av dess uppfinningsrika och företagsamma invånare.

Regionens styrka utgörs av kompetensen och den effektiva produktionen.

1880 Wasa Mekaniska verkstad tillverkar vattenturbiner

1906 Bröderna Wickströms Motorfabrik inleder, som första i Finland, tillverkningen av motorer i Vasa

1936 Metvikens Mekaniska Verkstad i Vasa blir en del av Wärtsilä

På 1940-talet flyttas tillverk-ningen av Strömbergs generatorer, motorer och transformatorer till Vasa

1954 Wärtsilä börjar tillverka dieselmotorer i Vasa

1880 1940

1988 Strömberg blir en del av den globala ABB- koncernen

Energiteknologins historia och regionala karaktärsdrag

”På 1700-talet var tjära Finlands första och viktigaste exportvara. Exporten gick från Österbotten och födde en kultur av handel, sjöfart och skeppsbyggnad. Den för Finland viktiga skogsindustrin blev aldrig dominerande i Vasaregionen för att skogen hade huggits till tjära och virke. I stället uppstod en mångfald av annan industri i staden och en stark tradition av småföretag och landsbygdsnäringar i byarna. Tjärbränningens tid var en första lång utvecklingsvåg och den österbottniska modellen med små-företag och industri i många branscher var den andra långa vågen. Den växande globala efterfrågan på energiteknologi gör att energin nu bär den tredje långa vågen i flera årtionden framåt.”

Hannu Katajamäki, professor i regionalvetenskap, Vasa universitet.

Regionens styrka utgörs av effektivt utnyttjande av teknologin.

Prognos: 20 000 arbetsplatser

Lösningar till den globala klimat-förändringen och det ökade energibehovet.

I början av 2000-talet ökar den globala upp-märksamheten för energi-effektivitet, ren energiproduktion och bekämpning av klimatföränd-ringen

Under 2004–2010 växer antalet anställda inom energiklustret från 5000 till 10 000. En stor del arbetar i tekniska yrken. I koncentrationen finns:• över 120 företag• en total omsättning

på över 4 md euro• en exportandel på

över 70 % • ca 12 % av Finlands

totala export inom den teknologiska industrin

2006 Tre in-novativa företag (Rotatek Finland, Verteco och Youtility) förenar sina krafter. Resultatet är The Switch, som levererar teknik för vind- och solkraftverk.

1993 Vacon inleder tillverkningen av frekvens-omriktare

Över 20 000 arbetsplatser inom energiteknologi-koncentrationen

10 000 arbetsplatser

5 000 arbetsplatser

2000 2010 2020

INDISKA ÅTERFLYTTARE. Munish Maggon från Indien kom ursprungligen till Vasa för att studera i sin ungdom. Efter att ha jobbat utomlands i många år valde han och hans fru Manu att fl ytta tillbaka till Vasa, där båda nu jobbar på ABB. ”Vi uppskattar lugnet och tryggheten och att vår son kan cykla till skolan själv. Av alla städer vi bott i är det här den enda där vi köpt en bostad och det säger ganska mycket.”

Andelen exportforetag per capita ar hogst i Finland och 70% av produktionen exporteras.

Det är ingen överdrift att säga att Vasaregionen är le-

dande i Finland på export: 70 % av produkterna och

tjänsterna exporteras. Dessutom är andelen export-

företag per capita högst i Finland och också värdet av

exporten per capita är på fi nländsk toppnivå.

De ledande bolagen i Vasa har alla stark närvaro i

Kina där marknaderna fi nns. All ny produktutveckling,

till exempel inom vindkraft och solkraft görs helt och

hållet med tanke på världsmarknaden.

12 % av Finlands hela teknologiexport kommer från

Vasaregionen, trots att bara 2 procent av befolkningen

bor här. Av energiteknologiexporten står Vasaregionen

för nästan en tredjedel. Man kan med fog säga att Va-

saregionen har blivit en av motorerna för exporten i ett

Finland som desperat letar efter ett nytt Nokia.

Vasaregionen liksom övriga Österbotten kännetecknas

av stark tillit mellan individer, men också mellan fö-

retag. Kundrelationer och partnerskap blir ofta långa

och stabila. Det är en sund grogrund för de nätverk

som är typiska för dagens industri. Ett av de rådande

management-paradigmen går ut på att företag ska

koncentrera sig på sin kärnkompetens och utlokalisera

annat. I entrepenörsdrivna Vasaregionen är det möjligt

att utlokalisera produktionen till grannhuset, vilket gör

samarbetet smidigt.

Kring de största bolagen som Wärtsilä och ABB har

starka underleverantörer vuxit fram och internationa-

liserats. Beställarnas krav är tuff a, och den leverantör

som klarar dem har goda möjligheter att också hitta

andra globala kunder. I dag är många underleverantö-

rer i energiklustret exportföretag på egna meriter, så-

som till exempel Mapromec, Leinolat Group och Öster-

berg Group.

Ett företag som vuxit kraftig sedan starten 1984 är

Citec som i början gjorde teknisk planering åt Wärtsilä,

men som idag erbjuder planeringstjänster och teknisk

dokumentation åt många globala storkunder. Ett starkt

nätverk av underleverantörer är också en stor tillgång

för nya företag som vill etablera sig i Vasaregionen. ►

45

De 10 000 experterna i Vasaregionen jobbar varje dag

med att lösa vår tids stora utmaningar. Efterfrågan på

energiteknologiskt kunnande kommer att fortsätta vara

stort och den politiska drivkraften stavas 20-20-20;

EU:s klimat- och energiprogram. År 2020 ska utsläp-

pen av växthusgaser ha minskat med 20 procent från

1990, 20 procent av energin ska produceras med för-

nyelsebara källor och energieffektiviteten ska öka med

20 procent. Och kraven slutar inte här, ännu mera am-

bitiösa mål planeras för framtiden.

Men också helt oberoende av hur klimatpolitiken ut-

vecklas de kommande årtiondena, kommer behovet av

avancerad energiteknologi att vara stort. Oljan blir allt

dyrare, elektriciteten likaså. Det behövs allt bättre lös-

ningar för höjd energieffektivitet och nya hållbara sätt

att producera energi.

Vasas styrka är att många medelstora globala företag

är kopplade samman kring en och samma kunskaps-

och teknologibas, som ytterligare förstärks av högsko-

lorna i regionen.

Det här gör att Vasa skiljer sig från de flesta andra

stadsregioner i Finland, som antingen är byggda kring

ett enda stort företag eller har en splittrad kunskapsbas.

46

Den klusterliknande näringsstrukturen med ett tiotal

företag som är stora nog att klara sig själva gör att

Vasaregionen är välrustad för konjunktursvängningar.

Universiteten och yrkeshögskolorna i Vasa inriktar sig

mera och mera på energiteknologi och de som tar exa-

men här får i regel snabbt jobb på studieorten.

Vasa är en av Finlands studenttätaste städer och de

växande internationella företagen lockar dessutom in

unga mänskor både från andra länder och från andra

regioner. Det leder in den demografiska utvecklingen

i en positiv spiral. Barnfamiljer och unga vuxna lockar

kommersiell service och butiker som uppfattas som in-

tressanta. Och då blir regionen ännu intressantare att

bo och leva i.

En region som hjälper till att rädda världen från växt-

huseffekten ska förstås också ha sin egen energiför-

sörjning ordnad enligt hållbara principer. När Vasa ar-

rangerade bostadsmässa 2008 presenterades en unik

miljövänlig uppvärmningslösning för det nya bostads-

området. Värmen samlas upp från havssedimentet och

samtidigt gör man också energi av gasen från en när-

belägen gammal soptipp.

Under 2013 kommer regionens utsläpp av koldioxid

att reduceras radikalt då avfallsförbränningsverket

Westenergy börjar producera el och fjärrvärme. Sam-

tidigt tas också världens första förgasningsanläggning

för biobränsle i bruk vid det lokala kraftverket Vaskiluo-

don Voima. ●

47

Halva varlden finns i Vasaregionen: Har bor folk fran over hundra olika lander.

Vasaregionens areal ökar med hundratals fotbollsplaner varje år tack vare en av de snabbaste landhöjningarna i världen. Skärgården finns upptagen på Unescos lista över världsnaturarv.

Det första en ny besökare brukar lägga märke till i Va-

saregionen är att landskapet är öppet och platt, som

om en gigantisk ångvält kört över det. När besökaren

vänder blicken mot havet kommer han att märka att

det är väldigt stenigt. För en utomstående kan det vara

nästan obegripligt att förstå hur det över huvud taget

är möjligt att navigera i vattnen eftersom där finns tu-

sen och åter tusen stenar. Varje vinter flyttar isen på en

del av stenarna som på våren kan dyka upp på helt nya

ställen. Farleder och sjökort blir snabbt föråldrade och

får ritas om och dras upp på nytt stup i kvarten. Det är

inte för inte som Kvarkens skärgård haft ett skräckinja-

gande rykte bland forna tiders sjöfarare.

Stenarna liksom det öppna, platta landskapet är en

följd av den förra istiden, då hela norra Europa var täckt

av ett tjockt lager is. Allra tjockast (2-3 kilometer) var

isen över det område som idag kallas Österbotten. Ef-

ter att isen smalt bort för cirka 10 000 år sedan började

jordskorpan stiga uppåt eftersom isen hade tryckt ner

den under lång tid.

Det fascinerande är att landet fortfarande stiger

upp ur havet med en hastighet av 8-9 millimeter per

år. Det kanske inte låter mycket, men när landskapet är

platt innebär det ganska många hektar nytt land varje

år.

På grund av landhöjningen är Kvarkens skärgård ett

av de yngsta landskapen på hela jorden. De allra flesta

holmar och skär du ser när du blickar ut över havet är

geologiskt sett så unga att de knappt har hunnit läm-

na BB. Landskapet är i ständig förvandling: nya stenar

stiger upp ur havet, öar växer ihop med fastlandet och

bryggor måste flyttas längre ut. På en mansålder hin-

ner landskapet förändras så mycket att det kan vara

svårt att känna igen på gamla bilder. ►

ÖPPNA LANDSKAP. På vintrarna kan de vidsträckta åkrarna användas till annat än jordbruk. Här var det snowkite på Söderfjärden, en slätt som uppstod för 500 miljoner år sen genom ett meteoritnedslag.

NYFÖDDA. Holmarna i Kvarkens skärgård är så unga att de knappt har hunnit lämna BB. Den här lilla stugan kallas Nippon – sjömannen som byggde den fick idén när han jobbade i de japanska vattnen.

Kvarkens skärgård• Upptogs på Unescos lista över

världsarv 2006

• Unikt landskap som formats av

istiden

• En av de snabbaste landhöjningarna

i världen, 8-9 mm per år

• Området växer med 150 fotbolls-

planer varje år

55

Allt det här är så unikt att Kvarkens skärgård blev upp-

tagen på Unescos lista över världsarv år 2006. Området

är det enda fi nländska naturobjektet på Unescos lista,

i gott sällskap med till exempel Galapagosöarna, Stora

barriärrevet och vulkanen Teide på Teneriff a.

Att få med Kvarkens skärgård på listan var en lång

process som tog nästan tjugo år. Att det till slut gick

vägen berodde delvis på att området delar sin utmär-

kelse med Höga kusten på svenska sidan, som sedan

tidigare fanns upptaget på Unescos lista. Det här är ett

av mycket få världsnaturarv som går över två nationers

gränser. Om landhöjningen fortsätter i samma takt

som idag kommer de två regionerna att ha vuxit ihop

om ett par tusen år. Idag växer Kvarkens skärgård med

en areal motsvarande 150 fotbollsplaner årligen.

Kanske var det också stenarnas förtjänst att Kvarken

efter många om och men äntligen fi ck sin världsna-

turstatus. Den person som skulle utvärdera frågan var

internationella naturskyddsförbundets kanadensiske

representant Jim Thorsell. Det berättas att han i fl era

dagar kördes runt i skärgården, medan värdarna för-

gäves försökte gissa vad han tyckte, men hans ansikte

avslöjade ingenting. Inte förrän båten på sista dagen

körde igenom ett särskilt stenigt parti, då Thorsell

plötsligt steg upp, satte kikaren mot ögonen och efter

en lång tystnad utbrast: ”Som en annan planet!”.

Ön Replot, där en stor del av världsnaturarvet ligger,

förbinds med fastlandet av Finlands längsta bro. Det

är alltså fullt möjligt att bo mitt ute i världsnaturarvet

och samtidigt jobba på ett internationellt storföretag

i Vasa. För den som vill bekanta sig med världsarvet

erbjuds utsiktstorn, guidade turer och utmärkta vand-

ringsleder.

Förutom stenarna är det öppna landskapet ett an-

nat utmärkande drag inte bara för Kvarkens världs-

naturarv, utan för hela Vasaregionen. Och precis som

stenarna är fl ackheten också en följd av istiden. Bland

fi nlandssvenskar kallas Österbotten ofta för Pampas

efter det berömda slättlandet La Pampa i Argentina.

Kör man upp till Vasa från Björneborg längs riksåttan

kan det ibland gå fl era kilometer utan att man egentli-

gen behöver vrida på ratten, så raka är vägarna.

Tack vare det platta landskapet är åkrarna majes-

tätiskt stora och de är också bördiga eftersom jorden

var sjöbotten för inte så länge sen. Jorden har brukats

i århundraden och den brukas ännu idag. Lantbruket är

ingalunda någon utdöende näringsgren i Vasaregionen,

utan det erbjuder en utkomst åt fyra procent av befolk-

ningen. ►

56

Tack vare det platta landskapet ar akrarna majestatiskt stora och bordiga.

LEVANDE LANDSBYGD. Österbotten är en av Europas ledande exportörer av kryddväxten kummin. Tack vare de långa ljusa sommarnätterna får kryddan en unik arom.

58

Det är inte bara isen som format landskapet – söder om

Vasa ligger den berömda Söderfjärden, en krater som

bildades för över 500 miljoner år sen genom ett stort

meteoritnedslag. På den tiden låg området på södra

halvklotet eftersom kontinentalplattorna har rört sig en

lång väg sen dess. Söderfjärden är 6 kilometer i diameter

och området syns klart från luften eftersom det används

som åkermark. Slätten är också ett populärt tillhåll för

flyttfåglar.

Det platta landskapet till trots kommer lustigt nog

några av de mest framgångsrika alpina skidåkarna i Fin-

land från Vasaregionen. Det är ett bra exempel på vad

man kan få till stånd med viljekraft och hårt arbete, trots

att de yttre förutsättningarna inte är optimala. Samma

attityd har fött många framgångsrika företag.

Om det är svårt att ägna sig åt slalom i ett öppet land-

skap så är det desto tacksammare att skida terräng. So-

liga söndagar på vårvintern kan det rentav vara rusning i

skidspåren. Många beskriver det som ren meditation att

skida på isen. Och den som föredrar mer fartfyllda aktivi-

teter (och de är många!) kan ta sig en färd över isen med

snöskotern. Också snowkite har blivit mäkta populärt un-

der senare år.

Stränderna i Vasa är fulla av båtplatser och så fort vädret

blir varmt på våren börjar fritidsbåtarna köra omkring på

kvällar och helger. När regionens invånare vill koppla av

åker de ut till ”villan”, den lokala benämningen för som-

marstuga. Liksom de flesta nordbor är invånarna i Va-

saregionen väldigt förtjusta i sina stugor och tillbringar

gärna tid där också på vintern. Många har kort väg till vil-

lan, kanske bara några kilometer, men det hindrar dem

inte från att koppla på semesterväxeln under färden ut.

Och när man har nära till sommarstugan är det också

möjligt att fortsätta med semestern på halvtid genom att

pendla till arbetet från villan på våren och hösten.

För 500 år sen var en stor del av dagens Vasa täckt

av vatten, och havet fortsätter att sätta sin starka prägel

på regionen. Havet och naturen finns inprogrammerade

i befolkningens DNA, oberoende om vi talar om en jord-

brukare eller om en ingenjör som reser runt i världen 200

dagar om året.

Naturen gör sig ständigt påmind i vardagen – som

en frisk fläkt från havet eller en solglimt i vintermörkret.

Ibland kan det kännas som om någon högre makt har

ett extra gott öga just till den här platsen på jorden: Inte

nog med att invånarna är ovanligt lyckliga, Vasaregionen

också en av de allra soligaste platserna i Finland. ●

59

Mat

ias

Koivu

laJo

sefi n

a Lå

ngström

PÅ TOPPEN. Lustigt nog har Finlands plattaste re-gion producerat några av landets bästa alpina skidå-kare, med Andreas Romar i spetsen. Vasa skidklubb har vissa år varit den bästa skidklubben i Finland. Det är möjligt tack vare en attityd där ingenting är omöjligt – samma attityd som också fött flera framgångsrika fö-retag. När den egna lilla slalombacken inte räcker till börjar föräldrarna kuska barnen till fjällen för att de ska få träna.

Akse

li Pu

ijola

Calle Laakso

Lisa

B

oström

REKORD IGEN. Finlands längsta bro, Replotbron, för ut till Kvarkens skärgård. Härifrån är det bara ett stenkast till Sverige och om landhöjningen fortsätter i samma takt kommer de två länderna att ha vuxit ihop om 2000 år.

KÄLLOR OCH TACK Texterna i den här boken baserar sig på flera böcker, artiklar och webbsidor. Bland de viktigaste källorna kan nämnas:

• Ekot från istiden, Kvarkens skärgård – ett världsarv (Tiina Hietikko-Hautala)

• Tillverkat i Vasa, Industri under fyra århundraden (Kari Leinamo)

• Professor Hannu Katajamäkis artiklar om regionens ekonomiska historia

• Rektor Tauno Kekäles artiklar i Vbl 31.10.2010 och 21.11.2010

• Coastline 2008 ”When energy took the lead”

• Hemsidan www.oecd.org

• Stor inspiration för infallsvinklar och ämnesval har också hämtats ur Vasaregionens julkalender på adressen

livochlust.fi

• Den eminenta faktabasen energyvaasa.fi har också varit till stor hjälp.

• Kimmo Saraste och Jonas Kommonen på stadsutvecklingen på Vasa stad har bistått med ovärderlig information.

• Tack också till Österbottens förbund, Österbottens handelskammare samt kommunerna i Vasaregionen.

• Tack till följande personer för stöd och hjälp i skapandet av boken och för aktivt deltagande i regionkommunika-

tionen: Veli-Matti Laitinen, Tarja Gromow, Matti Jakobsson, Ulla Mäki-Lohiluoma, Sture Udd, Juha Häkkinen,

Mia Brännbacka, Markus Jussila, Katarina Heikius, Stefan Råback, Eva Swanljung, Maria Backman, Rita Kuha,

Marko Honko, Maria Mäkelä, Varpu Rajaniemi, Irina Nori, Heli Haapamäki, Tauno Kekäle och Sari Mäkisalo.

• Och tack till alla personer som medverkar i boken: Tom Blom, Petra Sten-Heinonen, Rimma Heinonen, Ida

Jousmäki, Jenna Koivuranta, Pirjo Laaksonen, Katariina Pukkila-Palmunen, Ari-Jussi Uunila, Manu och Munish

Maggon, Josefina Långström, Matias Koivula, Akseli Puijola, Calle Laakso och Lisa Boström.

• Sist men inte minst vill vi tacka alla företag, beslutsfattare och invånare som på olika sätt gett sin input till boken.

64

ARBETSGRUPPSuvi Markko, Robert Olander, Pekka Haapanen, Mari Kattelus, Johanna Hietikko-Koljonen,

Päivi Elina Alasjärvi, Riitta Björkenheim, Tuukka Turunen, Anna Jeanne Söderlund (text), Lars Rosenblad (text),

Linnéa Sjöholm (formgivning), Katja Lösönen (bild)

BILDERKatja Lösönen: sidorna 1-15, 22-23, 25-29, 36-37, 44-47, 50-55 och 58-61.

Sid 16-17 Mikko Lehtimäki, 21 Kuntsi/Lehtimäki, 30-31 VEO/Lehtimäki, 35 Roaming Oy/Lehtimäki, 38 The Switch, 41

ABB, 42-43 Mapromec Oy/Lehtimäki, 48-49 Vasa Elektriska/Lösönen, 52-53 Juha Ojanperä, 54 Mikaela Jussila, 57

Anni Kiviniemi, 62-63 Marko Kauppi.

65

ISBN 978-952-6622-00-2