varför så mycket våld i bibeln? | 5-7 kärlek och pengar | 8-11 jesus ord från luk.19:40. han...

� | MISSIONÄREN nr 6 �009

INB

LICK

Nr Materialdag Skickasut(B-post)

Sommar 1 juni 30 juniSeptember 3 augusti � septemberOktober 31 augusti �9 septemberNovember 5 oktober 3 november

KOMMANDENUMMERAVMISSIONÄREN

ViktiginformationtillallasomskriverAllt material för publicering måste vara hos redaktören senast på material-dagen! Allt material redigeras och publiceras även på www.adventist.se. Undantag från detta måste meddelas redaktören när material skickas till redaktionen (se adress till redaktören, sidan 3). Läs mer om text och bild i Missionären på vår hem-sida www.adventist.se/econtent/2951/.

av |

JAN

PAU

LSEN

Gen

eral

kone

rens

ens o

rdfö

rand

e &

BER

TIL

WIK

LAND

ER T

rans

euro

peisk

a di

visio

nens

ord

föra

nde

Jag vet att han välsignar er

JanPaulsenär Generalkonferensens

ordförande

När jag tänker på vårt samfund i Sverige som samlas till Unionsmöte, fylls jag av varma och härliga minnen från mina många besök i Sverige och de många personliga vänner som jag och Kari har bland er. Jag önskar att jag kunde vara med er under detta möte, men det är inte möjligt.

Jag hör rapporter om förnyad energi och missionsinitiativ, där våra församlingars ungdomar i Sverige bildar förtrupp. Och med

tanke på hur svårt det kan vara är det än mer lovvärt. Det finns inget kraftfullare eller mer tillfredsställande sätt att ära Herren än att dela honom med andra. Jag gläder mig i att veta att han kommer att välsigna er för detta.

JanPaulsen

Glöm inte att läsa Jans Brännpunkt sist i Missio-nären.

Ännu en gång gläds vi åt att mötas som Guds folk till unionsmöte på Ekebyholm. Hur för-bereder vi oss för detta möte och vad tar vi med oss dit? Låt mig föreslå några saker:

Gud har lovat en särskild kraft till de öd-mjuka. När Paulus bad till Herren om att be-sparas den ”tagg som stack honom” blev sva-ret: ”Min nåd är allt du behöver.” Och Paulus accepterade Herrens svar i sin kommentar: ”Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig” (2 Kor. 12:9). Genom att söka Kristus ödmjukhet bereder vi oss för den helige Andes kraft och ledning i besluten som skall fattas på unionsmötet. Det är en in-ställning av lugn och förtröstansfull öppen-het gentemot Herren och en tålmodig väntan på hans mäktiga ingripande.

Som Guds adventfolk har vi en särskild kallelse till tålmodig uthållighet i att bevara Guds bud och tron på Jesus (Upp. 14:12). Det vittnar vi om när vi kommer samman genom att uppfylla Kristus lag, som säger: ”Bär var-andras bördor” (Gal. 6:2). Det innebär att vi lyssnar till varandra och respekterar var-andra. Det innebär att se andras behov före mina egna och att först åtgärda vad min nästa

behöver och låta Gud välsigna oss i vår tjänst för honom. Det innebär också att vi kommer samman med en vilja till enhet, eftersom vi ser att Gud är en och har ett och samma syf-te, nämligen människors frälsning och byg-gandet av hans rike.

Allt detta, Kristus ödmjukhet, vår vilja till uthållig kärlek och vår enhet har formulerats i det underbara ordet i Fil. 2:1-5: ”Om det alltså finns tröst genom Kristus, uppmuntran från kärleken och gemenskap från Anden, om det finns ömhet och medkänsla, gör då min glädje fullkomlig genom att visa enighet. Lev i samma kärlek, eniga i tanke och sinne-lag, fria från självhävdelse och fåfänga. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras. Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus.”

Vi är vunna av Kristus för att vinna andra. Må unionsmötets tema leda oss till en djup gemenskap med varandra och med Herren, ”ty Herrens ankomst är nära” (Jak. 5:8).

Med varma hälsningar och önskan om Guds rika välsignelse från Generalkonferen-sens Transeuropeiska division,

BertilWiklander

Kära vänner i Adventist-samfundet i Sverige!

BertilWiklanderär Transeuropeiska

divisionens ordförande

MISSIONÄREN nr 6 �009 | 3

SVENSKAUNIONENwww.adventist.se

Missionsföreståndare:Bobby Sjölander

[email protected]

Samfundssekreterare:Audrey Andersson

[email protected]

Ekonomichef:Ronny Hermansson

[email protected]

Besöksadress:Olof Palmes gata �5

Stockholm08–545 �97 70 (växel)

08–�0 48 68 (fax)Postadress:

Box 536, 101 30 Stockholm

PlusGiro: 15 13 78–7Bankgiro: �69-9973

FINLANDSSVENSKAADVENTKYRKA

www.adventkyrkan.fi

Tfföreståndare: Atte HelminenEkonomichef/sekr: Ben Greggas

Kontor: Annegatan 7C 19FI-001�0 Helsingfors00358-9-61�0 3640

00358-9-61�0 3633 (fax)

Bankgiro i Sverige: 5359-7951

NUMMER6JUNI2009Årgång 113

ISSN 0349-6996

Utges av Adventist media & förvaltning AB för SjundedagsAdventistsamfundet i Sverige

Redaktör: Rainer RefsbäckEkebyholm 1146 B

76� 91 Rimbomissionaren@

adventist.se0175-709 05

Ansvarigutgivare:Audrey Andersson audrey.andersson@

adventist.se

Layout:Susan BollingLösnummer & Bokförsäljning:

SDA media, Box 114 76� �3 [email protected]

0175–7�0 50

Prenumeration:Adventistsamfundet

Box 536, 101 30 Stockholmprenumeration@

adventist.se 08–545 �97 70

08–�0 48 68 (fax)

Prenumerationspris: 350 kronorPlusGiro: 934–0

Tryckt hos:Berggraf AB, Lindesberg

BILDPÅFRAMSIDAN:RAINERREFSBÄCK

SJUNDEDAGSADVENTIST-

SAMFUNDET

MÖ

TESP

LATS

EN

SAMFUNDETSADMINISTRATIONMissionsföreståndare: Robert SjölanderSamfundssekreterare: Audrey AnderssonEkonomichef: Ronny Hermansson

AVDELNINgSLEDAREEvangelisationsansvarig: Willy AronsenUngdomsledare: Berny CarlssonScoutledare: Björn Book (25 %), Johannes Axelsson (25 %, t.o.m. 2010)Barnledare: Carina Lillbäck Larsson

REVISOREROrdinarie: Lars Lundberg, Susann TorstenssonErsättare: Erik Emilsson, Catharina Eriksson

SAMFUNDSSTYRELSENRobert Sjölander, ordförandeChrister Fors, vice ordförandeAudrey Andersson, samfundssekreterareRonny Hermansson, ekonomichefWilly Aronsen, evangelisationBerny Carlsson, ungdomsledareSiri Bjerkan Karlsson, ADRAGeorg Filippou, pastorsrepresentantKerstin Christiansen Bo ForssténMia ImhagenKaren JohanssonBritt-Inger LillbäckTherese MartinezDavid MillaresIris Thomsen Kimmo Ulltjärn

ERSÄTTAREISAMFUNDSSTYRELSEN(i den ordning som listats här):Karolina PolandAnette Frank

Det har skrivits och sagts en hel del i denna spalt om betydelsen och förståelsen av

orden ”frälsa” och ”rädda” (Missionären i febru-ari och maj). Redaktionen försvarar ett enkelt och folkligt språkbruk, medan många av oss läsare uppfattare denna folkliga förenkling som en utarmning av språket som gör att man missar vissa viktiga nyanser, som finns i de ”religiösa” termerna.

Detta kan inte gynna förståelsen av evang-eliet och motverkar i grund och botten hela sitt syfte. Låt oss istället slå vakt om ett fullödigt och talande språk, som innehåller alla de nyanser vi behöver för att få en så fullödig bild som möjligt av vad Gud har gjort för vår frälsning. Den mo-

derna människan är inte mindre intelligent än att hon lätt kan uppfatta att detta med frälsningen är något vida utöver en vanlig räddningsaktion. Därför fyller just detta ord en viktig funktion också i ett modernt språk.JerkerSjölander, Delsbo

ORDENFRÄLSAOChRÄDDA kommer fortsatt att användas i Missionärens artiklar. Frälsa har inte försvunnit från våra sidor, även om ordväxlingen på denna sida kan ha fått någon att tro det. Ibland är min uppfattning att rädda passar bättre i en viss typ av artikel och i andra passar frälsa bättre. Mina skäl har jag redan redovisat.RainerRefsbäck, redaktör

INSÄNDARE:

Språket betyder mycket för vår förståelse

Bild: Ingram Publishing

ValberedningensförslagKersti Esselwall SmårsKarin Rudholm, ersättare för pastorsrepresentantenUlf Nilsson (väljs om stadgarna ändras i enlighet med stadgekommitténs förslag)

PRESIDIUMFöRUNIONSMöTETOrdförande: Georg FilippouVice ordförande: Paul Annala, Siri Bjerkan KarlssonSekreterare: Roland SjölanderVice sekreterare: Susan Bolling

DELEgATIONENOrdförande: Carsten Berglund

Unionsmötets delegater får en fullständig presentation av varje föreslaget namn inför unionsmötet.

Valberedningenharbeståttav: Bertil Wiklander (ordf.), Per Bolling (vice ordf.), Daniel Hailemariam, Annika Imhagen, Hans Lillbäck, Jacinto Martinez, Ulf Nilsson, Helen Pohl, Jerker Sjölander, Marlén Smårs,Stefan Thomsen, Eva-Liisa Vihermö.

4 | MISSIONÄREN nr 6 �009

FÖR

SAM

LIN

GSL

IV

Under 1800-talets stora väckel-ser uppmärksammades många om Bibelns profetior. Inte hel-ler i Sverige gick de obemärkt förbi. I slutet på 1800-talet avslutade en enkel bonde ett märkligt konstverk i sten.

I en vacker trädgård, mitt i Skåne, reste bonden Nils Nils-son 13 stenar där han huggit in bilder, dikter och texter inspire-rad av Bibelns profetior. Platsen kallas idag Hallsbergs trädgård

Stenar som ropar

LifeStyleTVharspelatinenserieav15programmedDanMillaresochpastorNils-ErikLundbergsomundersökerdessagåtfullastenar.SerienbörjadesändaspåLifeStyleTVden17maj. Foto: Daniel Pedley

Under det sista mötet på sabbaten fick de elvaåterkommandebesökarnasominteärmedlemmarenCDmedmusikinspeladavadventistmusiker. Foto: Mauricio Alanes

”Det bästa kommer till sist…””Jesus är vårt hopp” var temat för en inspira-tionsvecka i den spansktalande församlingsplan-teringen i Vårby gård den 8-11 april. Det blev välsignade, inspirerande och uppmuntrande dagar.

Therese Martínes som studerade på Bibel-linjen i höstas och nu under våren gör praktik i Bibellinjen+ undervisade med hjälp av erfaren-heter och Bibeln om hur vi i Jesus har en framtid och ett hopp.

Varje kväll kom ungefär �7 personer till mötena (varav 10 vuxna och � barn som inte är medlemmar i församlingen).

– Sista mötets titel var ”Det bästa kommer till sist…”, berättar Therese. Jag vet att Jesus är verksam i vår församling. Genom den heliga Anden kallar Jesus människor till omvändelse, vila i hans kärlek och till en förväntan på stora, underbara och otroliga saker han kan göra för oss. Vi behöver bara tro på honom, så kommer det bästa till sist.

Resultatet av denna inspirationsvecka blev 5 nya bibelstudenter och ytterligare en smågrupp.

Missionären/JacintoMartínez och RodolfoSandoval, föreståndare i Vårby gårds försam-lingsplantering

och står som ett minne av en man som flitigt studerade sin Bibel. Nils Nilsons önskan var att Bibelns budskap skulle ropas ut genom de stenar han hade rest.

När han beskriver sitt arbete på en av de vackraste stenarna avslutar han genom att referera till Jesus ord från Luk.19:40. Han skriver: ”Om Guds vittnen tiga få, stenar skola ropa då. Så sluter en 76-åring sitt gåtlika

arbete. Si, Bibeln löser våra gå-tor. Tecknat i sena åldern 1894 N.N.S.” Två år senare somnade Nils Nilson in.

Nils Nilson var inte adventist, men många av hans tolkningar av Bibelns profetior på stenarna och dagboksanteckningar tyder på att han läst eller hört om adventisternas undervisning.

Missionären/www.lifestyletv.se

BOFORSSTEN,NYNÄShAMN1.Vadhoppasdupånärdetgällerunionsmötet?

Att vi lyssnar till Guds röst och att vi därmed lägger den allra

bästa grunden för att så många som möjligt kommer att omvända

sig de kommande 4 åren.2.VilkafrågorärviktigastfördigochAdventistsamfundet

dekommande4åren?Att vårt budskap skall bli känt för så många som möjligt och

att de tar ställning för Gud. Medieevangelisation kommer därför att vara mycket viktigt

för oss.

KERSTINChRISTIANSENYSTAD

1.Vadhoppasdupånärdetgällerunionsmötet?

Nytändning för själen! Att kunna åka hem med upplevelsen att Guds

Andes kraft är verksam.2.VilkafrågorärviktigastfördigochAdventistsamfundet

dekommande4åren?Att unga människor som känner sig kallade av Gud inser behovet

av pastorsutbildning på samfundets colleges och universitet.

WILLYARONSENUPPLANDSVÄSBY


Förnyad inspiration och hän-givenhet till Guds plan för

våra liv här i Sverige.2.VilkafrågorärviktigastfördigochAdventistsamfundet

dekommande4åren?Hur vi kan nå fler människor.

Leda dem till tro och hängivna efterföljare till Jesus.


GO

D J

OR

D

MångaharsvårtattförståattBibeln,denboksomärgrundenfördenkristnatron,beskriversådanahem-skasakersommordochkrigochannatvåldmotmedmänskor.Justdärförtarocksåmångaavståndfrångudochdentrovibekännerosstill.

Paulus som upphöjer Guds ord (som för honom var Gamla testamentet) och säger: ”Hela Skriften är utan-

dad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet” (2 Tim. 3:16, SF). Hans trosbroder Petrus, och Jesus själv, framhåller också att de skrifter som var deras bibel, är viktiga för oss att hämta lärdom från.

När jag läser Bibeln som en helhet, bok för bok, hjälper det mig att få en bättre förståelse av hurudan vår Gud är. För ett par år sedan upptäckte jag något som jag vill dela med mig. Kunga-tiden är till största delen en tragisk och våldsam tid i Israels historia. Tittar man bara på mängden text som skrevs under och handlar om kungatiden i Guds folks historia, visar sig nästan 65 % av Gamla testamentet (eller 49 % av hela Bibeln) handla om en tid av endast ca 530 år

En kunglig tidVarför så mycket grymhet och våld i Bibeln?

(eller 13 %) av Gamla testamentets ca 4 000 åriga historia.

Varför lät Gud så stor del av Bibeln handla om denna tid? Vad kan vi lära oss av Israels kungars historia?

Israel får sin kungLåt oss börja med att se vad som hände då Israel fick en kung. Samuel hade va-rit en god domare, rådgivare och Guds språkrör för Israel. Men folket sneglade på sina grannar och gick till honom med en begäran: ”Ge oss en kung som kan styra och döma oss. Det har ju alla andra folk” (1 Sam. 8:5).

Vilken chock och besvikelse det måste ha varit för gamle Samuel. Sårad tog han som naturligt var saken till Gud. Trots att Gud hade andra planer för sitt folk, svarar han Samuel: ”Låt folket få sin vilja fram. Det är inte dig de förkas-tar utan mig” (v. 7).

Vi kan föreställa oss att detta delvis måste ha varit en tröst för den sårade profeten, men för oss avslöjar det också Guds storhet och generositet. Inte bara det, det visar också på en annan princip i Guds sätt att handskas med oss män-niskor. Gud kan inte använda tvång, han har ju skapat människan med fri vilja. Endast Satan kan tillåta sig sådana

metoder. Kärleken, som är det innersta av Guds väsen (1 Joh. 4:8), förutsätter en fri vilja för att kunna besvaras och utvecklas.

ATT VARNA DEM FöR ATT VÄLJA EN KUNg blev Guds första uppmaning till Samuel (1 Sam. 8:9-18). Men han lät dem ändå därefter få göra som de ville så att de kunde få pröva och se vad som var bäst för dem. Denna berättelse är ett exem-pel på Guds sätt att arbeta med män-niskan. Jag tror att vi kan inse att detta, vilket bygger på gudomlig vishet, är det bästa sättet att handskas med syndens problem. Detta möjliggör en lösning inte bara för stunden men för evigheten så att synd aldrig kommer att uppstå igen (Nah. 1:9). Synden får visa hur av-skyvärd den är. Det ligger mycket i det gamla uttrycket: ”Synden straffar sig själv”. Denna vishet överensstämmer med psykologisk vetenskap när det gäl-ler att handskas med det onda och goda i människans liv om man nu får dra in ett så mänskligt område i detta gudomliga handlande.

Man kan undra varför denna tid får en så detaljerad beskrivning (med tanke på att nästan halva Bibeln ägnas åt det-ta) om det inte är för att Guds förutse-

av |

MAT

TS S

JÖLA

NDER

pen

sionä

r bos

att i

Osb

y | m

atts@

sjolan

dr.n

et

InbördeskrigmellanDavidsochIs-Bosets

arméer.


GO

D J

OR

D ende och varning skulle bekräftas. Det gick illa och tärde på Guds tålamod.

Det är intressant att Gud med sorg jämför sig själv med den kung de be-gär: ”De vill inte att jag skall vara deras kung” (1 Sam. 8:7). Detta visar att han, trots att han här går folket till viljes, öns-kar vara människans Konung.

Det övervägande intryck man får när man läser alla dessa böcker, inte minst Jesaja, Jeremia och Hesekiel, är Guds tålamod och kärlek. I den långa redo-görelsen av denna mörka tidsperiod är den dominerande bilden man får av Gud att han trofast och uthålligt kallar och inbjuder sina barn att komma tillbaka. Bara de vill överlämna sig till honom och leva i samförstånd med honom så ska de få uppleva glädje och gemenskap med honom. Han som har skapat dem till lycka och harmoni lovar att allt ska bli bra igen.

Några nedslag i kungalängdenHär följer några andra reflektioner runt Gud och kungatiden. Och jag är intresse-rad om du som läser vill höra av dig med dina kommentarer eller synpunkter.

I 1 Kung. 12 och 2 Krön.10 finner vi nästan identiska berättelser om hur det gick till då riket delades. Salomos son Rehabeam hade ärvt riket men en av Salomos tjänare, Jerobeam, ville ta över och stöddes av många. Under Jerobeams uppror mot det kungliga förtrycket råd-förde sig Rehabeam med de äldste, de som hade varit hans fars rådgivare. Men han tog också råd från de yngre och val-de att följa deras råd.

Detta tycks definitivt ha lett till del-ningen och det är värt att lägga märke till rådet han fick från de äldre: ”Om du är vänlig och tillmötesgående mot dem och talar välvilligt med dem, då kommer de i all framtid att tjäna dig” (2 Krön. 10:7). Detta råd byggde säkert inte bara på erfarenhet men på god psykologi för att inte säga Guds kärleksprincip, vil-ken Jesus framhåller som själva lagens kärna. Hade kung Rehabeam följt detta råd hade antagligen inte splittringen ägt rum. Här finns väl en lärdom för unga och nya ledare i alla tider att lyssna till de äldres råd och erfarenhet.

De två rikena går olika vägarI en jämförelse mellan de båda kungari-kena efter Salomo är det anmärknings-värt att Israel, som blev namnet på det nordliga riket efter delningen, hade fram till assyriernas erövring 19 kungar och alla betecknas som onda.

Juda rike, det södra, hade också 19 kungar fram till att de fördes i fången-skap till Babylon. Men av dessa var 9 goda kungar.

Dessa riken levde vidare efter del-ningen i 254 respektive 387 år. Man kan fråga sig om denna skillnad visar att de goda kungarna förde det med sig att de klarade sig längre innan det föll sönder. Det var just p.g.a. deras ogudak-tighet som förgörelsen sedan kom. Jag tror också att vi ser detta tydligt hos de många profeternas budskap. Men i båda

Guds egendomsfolk. Redan då riket de-lades flyttade prästerskapet, leviterna, tillsammans med individer ur de andra stammarna som ville tillbe den sanne Guden, till Juda rike. Hela Benjamins stam hörde redan till Juda rike. Juda stam övertog löftet om Messias och dess uppfyllelse. Därefter framstår Juda och Israel som synonyma i t.ex. 2 Krön. 24:5, 6, 9, 16. Efter att Israel erövrats av As-syrien och många blivit bortförda i fång-enskap läser vi i 2 Krön.30 och 31 om hur Hiskia tog initiativ till att inbjuda de troende som återstod i Israel att komma och fira påsken i Jerusalem. En glädjens högtid för alla. Israel förde till och med tionde till Jerusalem.

Krönikeböckerna som skrevs ef-ter återkomsten från Babylon handlar främst om Juda rikes historia från Adam till den aktuella kungatiden. Israel och de nordliga stammarna nämns nästan inte. Och i Nya testamentet nämns Is-rael nästan uteslutande när det talas om Guds egendomsfolk i historisk mening i Gamla testamentet. Men också när det talas om ett andligt Israel där både judar och hedningar är medborgare.

”Den är jude som är det i sitt inre och hjärtats omskärelse sker genom Anden” (Rom. 2:29, SF). Här definieras det att vara jude som en invärtes sak, en hjärte-sak. Så framställs också Abrahams barn som dem som är det i tro och inte av et-nisk härstamning (Rom.9:6, 8; Gal.3:7). Alla som tror räknas som Abrahams barn.

På samma sätt talar Jesus om him-melriket som ett andligt rike, invärtes, beskrivet genom vissa rådande egenska-per. Israel i Gamla testamentet var från början ett andligt rike, en andlig relation som Jakob först fick till Gud därför att han hade ”kämpat med Gud och män-niskor och segrat” (1 Mos. 32:28; Hos. 12:3, 4). Han hade försonats med Her-ren och funnit nåd och förlåtelse. Det är också det slutliga målet för det andliga Israel som Nya testamentet talar om och som alla som tror på Kristus tillhör oav-sett om man är jude eller inte. Då upp-fylls Guds önskan om att få bli allas vår konung.

Profeter Guds utsträckta handGuds tålamod och kärleksfulla kallelse understryks också genom att Juda hade två stora profeter, Jesaja och Jeremia (för att inte nämna Hesekiel), samtidigt som också Israel hade två stora profeter, Elia och Elisa. Detta tyder på att Gud arbeta-de hårt och gjorde allt för att vinna sina

Baalsprofeternaavrättas.

fallen pekar detta på Guds tålamod och godhet och inte minst hans önskan att de skulle vända sig till honom.

Juda stam ärver välsignelsenFrån början var Israel alla Abrahams ättlingars namn genom Jakob, stam-fader till alla Israels stammar. I Gamla testamentet nämns därför Israel många fler gånger än Juda.

Men efter fångenskapen i Babylon tar Juda stam över hela Israels roll som


GO

D J

OR

Dbarn i detta avfälliga rike. Det är också tänkvärt att det ”mer korrupta” nord-liga riket hade den profet som i profetisk mening kom tillbaka i Nya testamentets tid och benämndes med ”Elias ande och kraft” (Luk.1:17). Detta ställer mig inför många tankar och med en förundran och beundran över Guds storhet.

Men vad med allt våld?När det gäller Guds straffande av sitt folks fiender och att låta sitt egendoms-folk gå i fångenskap samt andra grym-heter skildrade i denna del av Bibeln (vilket kunde utgöra flera artiklar i sig själv) vill jag göra följande två reflektio-ner:

1) Gud barns onda leverne provocerade andra kungar till krig mot dem och erövring av deras land. Dessa främ-mande folk var ingalunda ”Guds bästa barn”, men lagen om sådd och skörd är kanske tillämplig här.

2) Hur skulle det ha sett ut och vad skulle andra folk tänka om Gud be-skyddade de sina då de blev angrip-na av onda grannfolk, med tanke på deras egen oerhörda ondska och avfall från Gud? Se 2 Kung. 24:1, 2. Dels skulle Guds varningar och löf-ten tett sig tomma och dels kunde Guds handlande upplevas orättvist och godtyckligt.

Kontrasterna ger meningDet allmänna intryck som kvarstår när man läst denna del avBibeln är att ondskan som skildras har sittursprung i människorsondska, inte från Gud. Den är ett resultat av de-ras bortvändhet från Gud och hans lagar. Detta fram-står i skarp kontrast till Guds godhet och det han vill göra med och för sitt folk. Detta sätt att se på Guds handlande ger mening åt denna omfattande del av Bibeln. För mig är det nödvändigt att få det hela att rimma med den bild av Gud som ges i Bi-beln i sin helhet: Skaparen och Uppehål-laren, Kärleken, som har skapat männis-kan med en fri vilja, vädjar till henne för att få omskapa henne till sin avbild.

Det som beskrivs är människors ond-ska i motsats till Guds godhet. Vi måste försöka förstå hur en god och samtidigt allsmäktig Gud handskas med en värld som har fallit bort från det idealiska

och ursprungliga. En sådan Gud tillåter det som sker och därför framställs han som den som utför det hela (jämför t.ex. Hos.8:3,4 med 13:11 och 1 Krön.10:4, 14). Mycket av det onda som sker be-skrivs därför som om det är han som utför eller påbjuder det när det i själva verket är människor som så att säga övertalar Gud att låta dem få det som de önskar. Det hela började ju med folkets önskan om att få en kung.

gUDTOgDÄREMOTANSVARET för det han gått med på att låta Israel få göra som de önskade och på så sätt framstår det som om Gud själv gjorde det. I 1 Krön. 17:7 läser vi att Herren sade till David: ”Jag hämtade dig från betesmarken och fåren, för att du skulle bli furste över mitt folk Israel” – trots att Gud varken ville ha en kung eller att de skulle göra som de själva ville. Gud går så långt att han till och med använder sig av Israels kungaätt, med David som exempel, för att beskriva löftet om den kommande Messias. I kontrast till Israels och Judas ogudaktiga kungar framstår denne Mes-sias som det ”skott” från ”Davids stam” som ”skall vara konung och härska med vishet” över oss (Jer. 23:5). Detta uppfylls också genom barnens glädje-fulla rop: ”Hosianna, Davids son” (Matt. 21:9) såväl som av Pilatus inskription: ”Jesus från Nasaret, judarnas konung” (Joh. 19:19).

MattsSjölander är pensionär och bor med sin hustru Sissel i Osby, och har arbetat som lärare på våra skolor och inom data på Loma Linda sjukhuset.

SF: Citat hämtade från Svenska Folkbibeln.Illustrationer: Rainer Refsbäck efter Gustave Doré.

ERIKBROOMéLINKöPINg


En skön och inspirerande helg med chans att träffa gamla och nya vänner

och att som delegater konstruktivt kunna fatta bra beslut.

2.VilkafrågorärviktigastfördigochAdventistsamfundetdekommande4åren?

Frågor som rör de lokala församlingarna, det är där som det händer!

Evangelisation i en postmodern tid.

LILLEMORBRANDUMöSTERSUND


Jag vet att Gud ska vara med och hjälpa oss fatta kloka beslut för framtiden. Jag vill bli välsignad av upplevelsen. 2.Vilkafrågorärviktigastfördig

ochAdventistsamfundetdekommande4åren?

Hur vi ser till att inte ”förlora” medlemmar till vad det än vara må!

Tillväxt vore trevligt!

Davidbesegrarammoniterna.


FAM

ILJE

LIV I nöd och lust:

Kärlek och pengar

av |

GRE

NVIL

LE K

ENT

pas

tor &

före

läsa

re

| Au

strali

en

Inte undra på att pengar kan bli en sån het fråga i ett äktenskap.

Pengar är den absolut störstakonflikten i relationer. Par an-gav i en undersökning att debråkar mer om pengar än omsvärföräldrar,sex,arbete,barnellerbristpåtidtillsammans.1

Pengar är ett mycket känslomässigt ämne. Det är kopplat till vår självkänsla och hur vi värdesätter oss som personer och känslor som går tillbaka till barn-domen: rivalitet, spänning, sorg, upp-hetsning, osäkerhet. Det är också starkt förknippat med familjerelationer, inte minst för kvinnor.

Älskar vi pengar? Överraskande nog har de flesta negativa känslor för peng-ar. Undersökningar man har gjort om känslorna som förknippas med pengar visar att de flesta anger främst bekym-mer, oro, ängslighet, stress, ilska, miss-lyckanden och hjälplöshet – och det var likadant för alla inkomstnivåer. Saker som njutning, frihet och glädje hamnade långt ner på listan både i australiensiska och amerikanska studier.

Vi tenderar också att vara hemlig-hetsfulla om pengar. Många känner att pengar mäter hur viktiga och framgångsrika vi är och finner det därför svårare att tala om än sex eller religion. Vi tränas från det vi är barn att pengar är nåt privat. Vi vill inte bli jämförda. Om vi inte har tillräckligt, kanske vi känner skam. Om vi har för mycket, kanske vi lider av andras avundsjuka eller utnyttjas el-ler får ofta frågor om hjälp. De flesta av oss vet inte vad våra vänner eller föräld-rar tjänar. 16 % av fruarna och 32 % av männen vet inte vad deras partner tjä-nar, enligt en brittisk studie.

Vad kan vi göra åt det?

Förstå ditt eget penningbaggage

Vad kan påverka dina känslor för att spara och spendera? I hennes fantastis-ka bok The Secret Life of Money2 föreslår Valerie Wilson följande:

• UPPFOSTRANSOMBARN – dina föräld-rars eller syskons ord och handling-ar, men också deras attityder som du plockat upp utan att de uttalats. Exempelvis: Jag såg min pappa ar-beta ihjäl sig för att göra oss rika och jag överreagerade i motsatt riktning. Jag blev lat och vill bara ha roligt.

• DINA ANLAg – sparare eller slösare. En brittisk studie fann att vanan att

spara – eller inte spara – formas inn-an åtta års ålder. Tro det eller inte, man kan njuta av att spara och för en del är det den största njutningen. Exempel: Albert växte upp i en stor familj i en fattig förort och fick lära sig att arbeta hårt, vara glad, leva enkelt och spara sig till en bättre framtid. När han till slut blev advo-kat med en hög inkomst och en im-ponerande aktieportfölj, levde han fortfarande väldigt enkelt och spa-rade det mesta av sin inkomst, för man vet ju inte när man behöver det. För Albert var det ingen njutning att spendera pengarna, utan att ha dem – att spara pengar gjorde att han kände sig trygg, mäktig och behärs-kad. Han tänkte också att det bästa han kunde göra för sin familj var att ge dem denna trygghet och förmå-gan att spara och investera bra, istäl-let för att överösa dem med leksaker som bara skulle skämma bort dem.

Men hans hustru Penny tycker att han är galen. Hennes övre med-elklassfamilj hade haft det bra och

bekvämt och hon hade ingen lust att bli riktigt rik genom spar-samhet och investeringar. Hon tyckte om att spendera pengar och tyckte att det var orimligt att skjuta allt på framtiden och spara åt dem själva och bar-nen när de hade råd att göra

det bekvämt för sig nu. Det enklaste sättet att bli lycklig på

var genom att ha leksaker och upplevelser som Albert hade missat som barn. Hon ville ha bra semestrar, gärna en resa till Disneyland, för att barnen skulle bredda sin syn på livet. Albert tving-ade sonen att förtjäna sin första nya cykel genom att klippa gräset en hel sommar. Han kände att detta skulle lära honom


FAM

ILJE

LIVvärdet av pengar. Hans son lärde sig

att en cykel kostar någon både tid och hårt arbete.

Vems sätt gillar du bäst?Om du sparar för mycket kan det vara bra att påminna sig själv om att poängen med att spara är ju att spendera i fram-tiden. Uppskjuten tillfredsstäl-lelse är ok, men om du går för långt är det ju inte tillfredsställande alls. Om du spenderar för mycket är det bra att påminna sig om att sparande och in-vestering ger dig mer att spendera i framtiden.• DIN PERSON-

LIghET– Är du i allmänhet en optimist eller pessimist? En brittisk studie har visat att män-niskor sparar om de se framtiden som förutsägbar eller bättre. Om man har en trist syn på framtiden tenderar man att leva i nuet och spendera allt man kan3. Är du en risktagare eller inte? Tävlings-människa eller inte? Detta påverkar dina beslut.

• DIN SJÄLVKÄNSLA – Exempel: Jag är värdelös när det gäller pengar. Jag tror inte jag kan föreställa mig som nåt annat än pank. Att spendera pengar får mig att känna mig älskad. Jag har svårt att spendera på mig själv, eftersom jag inte arbetat för att förtjäna det. Dessa profetior tende-rar att bli självuppfyllande. Du age-rar utifrån vad du tror om dig själv om du inte gör medvetna försök till förändring.

• SOCIALA FöRVÄNTNINgAR – Exempel: I ditt yrke förväntas att man kör en finare bil.

• YTTRETRYCK– reklam, film, media.• DINAFöRÄLDRARSKLASSTILLhöRIghET

– En forskare har funnit att hög- och medelinkomstföräldern säger: ”Vi har inte råd” (även om man har det) för att kontrollera sina barns förhål-lande till materialism och självbelå-tenhet. Låginkomstföräldern undvi-ker att säga så även om det är sant för att skydda barnen från de ekono-miska bekymren och modlösheten de känner.

Du kan ta reda på ditt eget baggage

genom att ställa följande frågor

till dig själv:

• VILKAKÄNSLORKÄNNERDU VANLIgEN NÄR DET

gÄLLER PENgAR? Ditt sätt att sköta ekono-

min? Vad säger det dig?• hUR högT ÄRDITT EKONOMIS-KA SJÄLVFöR-TROENDE? Var-för?

• VILKA5FRÄM-STAPRINCIPEROM

PENgAR LÄRDE DUDIg AV DINA FöR-

ÄLDRAR? (uttalade eller attitydmässiga)

Är de vettiga och an-vändbara fortfarande

eller vill ompröva dem som vuxen? Exempel: Höginkomst-

tagare nämner ofta att deras upp-fostran handlade om att arbeta hårt, spara, investera och vara ansvars-full. Stämmer detta? Kan det dras för långt? När du tänker på det logiskt, bör du luta lite mer åt det ena eller andra hållet?

JOELMELINMALMö


Att det fattas beslut som för verket framåt och att goda tankar och visioner utifrån bibelns principer formas för de

kommande fyra åren2.Vilkafrågorärviktigastfördig


Att vi ännu mer får igång spridningen av ordet genom massmedia och litteratur, men framförallt att vi

också får fler av våra medlemmar att aktivt engagera sig i den kyrkliga

verksamheten, och att få fler att aktivt våga vittna om sin tro i

det vardagliga livet.

Gör dina val! Det första steget är att förstå sina käns-lor och deras orsaker, men det borde inte ge dig någon ursäkt att fortsätta i okloka mönster. Nästa steg är att ta ansvar för dig själv – att lära, tänka och välja det liv som du vill ha i samarbete med din partner.

Ett exempel: Keith hade arbetat sig upp ur fattigdom och värdesatte nu sig själv och andra genom hur mycket de tjänade och ägde. Keiths son Niklas såg honom som en karriärbesatt och oba-lanserad person och värdesatte istället sin mammas vänlighet och sociala för-mågor framför sin pappas Porsche. Han hoppade av sina universitetsstudier och ägnade några år som fattig musiker. Se-nare insåg han att detta endast hade va-rit ett uppror mot pappa och beslutade sig för att göra sina egna val. Han har lite över en medelinkomst, men tid och kraft för sin hustru och sina barn. Hans hustru hjälpte honom att hitta sina egna kvaliteter och de har kontroll över sitt liv tillsammans och låter inte det förflutna styra dem.

Hur vill du agera och känna när det gäller pengar?

Förstå din partners penningbaggage

Hur svarade din partner på frågorna ovan? Hur kan ni hjälpa varandra? Sam-tal om detta tillsammans och kom ihåg att vara vänliga mot varandra i detta känsliga ämne.

EEVA-LIISAVIhERMöNORRTÄLJE


Att vi får både tillsammans som ett adventsfolk och som individer och

medlemmar i adventrörelsen, komma inför vår Herre med tillbedjan med

tacksamhet för det gångna 4 åren och får lägga fram våra planer och önskemål,

att komma vidare i Herrens tjänst.2.Vilkafrågorärviktigastfördig


Hur vi i dag bäst kan bli utrustade att bemöta dagens vårt både sekulariserade och av olika religiösa trender fulla sam-hälle, dess barn,

ungdomar, vuxna och äldre, med det budskap som Herren har gett oss.


FAM

ILJE

LIV Inse att

”pengar är makt” Den som fattar de ekonomiska besluten i ett äktenskap har en större andel makt. Att hantera pengarna är inte detsamma som att kontrollera ekonomin – i en del traditionella familjer kan kvinnan han-tera kontanterna, men mannen fattar besluten. I extrema fall kan en partner använda pengar för att utöva brutal makt, exempelvis genom att inte ge kvinnan pengar till bensin så att hon kan förflytta sig förrän hon lyder. Detta är ekonomisk misshandel.

Det finns fem sätt för par att organisera sin ekonomi:

1.hANÄRANSVARIg.2.hONÄRANSVARIg.3. ETT BIDRAgSSYSTEM. Exempel: Han arbetar. Hon får ett veckobidrag för hus-hållsutgifter och hur hon hanterar detta är upp till henne.4. gEMENSAMT ANSVAR. Han ansvarar t.ex. för en del områden (bilarna, in-vesteringar) och hon andra (huslån, semestrar) från ett gemensamt bank-konto.5. SJÄLVSTÄNDIgT ANSVAR. Separata bank-konton, enskild egendom.

Inget sätt är rätt eller fel, så länge det fungerar i praktiken och känns bra för båda parter. Om en part inte känner sig betrodd, respekterad eller rådfrågad är det dags att förhandla om förändringar. Den viktiga principen här är att använda makt för kärlek, inte själviskhet.

Men ändå är det ofta så att sättet man sköter ekonomin på inte är tydligt. En australiensisk undersökning frågade par om vilken partner som hade kontroll över ekonomin och kom fram till följan-de motsägelsefulla resultat:

• Mannen, enligt 38 % av männen och 26 % av kvinnorna.

• Kvinnan, enligt 13 % av kvinnorna och 19 % av männen.

• Båda, enligt 56 % av kvinnorna och 43 % av männen.

Oj då! Hur är det egentligen? Lever en del i förnekelse eller skäms de för att erkänna hur det egentligen är? Det lå-ter som att män och kvinnor behöver tala med varandra! En annan intressant uppgift: 16 % har ett bankkonto som inte deras partner känner till. Vad tror du om det? Varför?

Utbilda digHur mycket kan du om grundläggande hushållsekonomi och investering? De flesta vet väldigt lite (även sådana som arbetar inom finanssektorn). Många känner sig alltför fattiga och hopplösa för att de ska bry sig eller för rika och upptagna för att lära sig grunderna. Det kan vara anledningen till att endast 8 % av befolkningen någonsin kommer att uppnå ekonomisk trygghet, enligt Noel Whittaker. Hans bok Making Mo-ney Made Simple4 är en utmärkt intro-duktion till grundläggande ekonomi. Principerna kan tillämpas vare sig du är bankir eller lever på socialbidrag. De handlar om sunt förnuft. Här är några:

1. VINNARE SPENDERAR INTE ALLT DE TJÄ-NAR Ett problem med att spendera allt du tjänar är att du måste låna i nödlä-gen – vilket kostar dig ränta. Ett annat problem är att du aldrig kommer att kunna förbättra din framtida inkomst genom investeringar. Det är inte bara fattigare hushåll som gör detta misstag. Många höginkomsttagare känner att de inte behöver investera därför att de tjä-nar så bra idag. Men om du sparar 50 kr i veckan med början idag, hur mycket kommer du då att ha om 25 år? 1,4 mil-joner (med en god ränta/avkastning)! Vinnarpsykologi delar upp stora mål i små, uppnåeliga bitar – då mår man bra också längs vägen. Och det är aldrig för sent att börja. Det är till din fördel.

2. VINNARE UNDVIKER SKULDER SOMPESTENDe köper sällan nu för att betala senare. Detta innebär att de undviker att betala förödande räntor. Exempel: Billy har 25 000 kr och spenderar det på hem-elektronik. Han köper en bil för 83 000 kr till en ränta på 12 %. På 5 år har bilen kostat honom 117 860 kr, fastän bilen bara är värd kanske 40 000 kr och inget har han på banken. Samtidigt har Lisa 25 000 kr som hon köper en bil för. Hon sparar samma summa pengar som Billy lägger ut på att betala tillbaka sitt lån och har nästan 35 000 kr på banken ef-ter 5 år och en bil, nu värd kring 12 500 kr. Hon investerar sina sparade pengar i en egen lägenhet och ett liv av kloka in-vesteringar. Inte undra på att det gamla ordspråket säger: ”Den som lånar blir långivarens slav.”5

Det är ju klart att lån är klokt om:• Det ökar din inkomst mer än

det kostar (t.ex. verktyg eller utrust-ning)

• Du sparar genom att köpa nu

NAhOMMONDéLASgöTEBORg


Att Guds kärlek ska vara med oss under stämman. Att Gud under de kommande

fyra åren ska trygga vår tro på hans existens.


Hur kommer Adventkyrkan som organisation att stå bakom sina medlemmar när söndagslagen utfärdas? Varför talas det

så sällan om pågående evenemang?

JONAThANKARLSSONhöRBY


Rent praktiskt skulle jag vilja se bibelarbetaryrket återinfört i Sverige.2.Vilkafrågorärviktigastfördig


Evangelisation är för mig av högsta prioritet eftersom det är vad kyrkan

primärt existerar för. Min dröm är att se varje medlem aktivt engagerad i att vinna

människor för Kristus.

MATTSIMhAgENNORRTÄLJE


En uppbygglig, kärleksfull, samvaro med den helige Andens påverkan i smått som

stort, att vi ska känna oss styrkta i den egna tron på vår Herre.


Att enas och stärkas i vår gemensamma tro och i vardagen vara vår herres

ambassadörer för att påverka den egna omgivningen innan det är för sent.

Det ska bli trångt i våra kyrkor, samlingssalar, om 4 år.


FAM

ILJE

LIV

grenvilleKent är make, pappa till tre barn, pas-tor och föreläsare i Gamla testa-mentet i Sidney, Australien.

FOTNOTER:

1. NewsLimited, 1996.2. TheSecretLifeofMoney:Exposingthe

PrivatePartsofPersonalMoney, Allen & Unwin, 1999.

3. Wilson, s. 17.4. Simon & Schuster, 1996 (se lista på

svenskutgivna böcker i ämnet).5. Gamla testamentet, Ordspråksboken 22:76. Gamla testamentet, Ordspråksboken

28:207. Wilson, s. 6.8. Gamla testamentet, Predikaren 5:99. Nya testamentet, Lukas evangelium 12:15

Detta var den åttonde och sista delen av serien.Copyright © Adventist Discovery Centre, Australien.Foto: Michael Heath

Ett rikare liv! En bok om din tid och dina pengar av Lennart Göthe och Charlie Söderberg (Bokförlaget Forum, 2008) 172 sidor.Ta makten över dina pengar: pengar och psykologi av Nina Jansdotter (Pocketförlaget, 2007) 196 sidor.Växla ner! 77 sätt att leva bättre på mindreav Karin Lilja (Ica Bokförlag, 2009) 205 sidor.

blir själviska. (Välj en välgörenhet eller organisation som har gott rykte, som granskas och kräv ansvar.) De flesta spenderar stora summor på trygghet, men om vi investerar liknande summor på fattiga barn, kan det leda till färre in-brott och krig.

6. PENgAR ÄR INTE LIVETS MENINgÖverraskande nog visar studier att när människor slipper bekymra sig om grundläggande saker som mat, tak över huvudet och hälsa så finner de andra saker att oroa sig för – sig själva och de-ras relationer.7 Salomo, som var kung i Israel för nästan 3 000 år sedan, var så rik att Bill Gates först för några år se-dan överträffade hans rikedomar. Ändå skrev han: ”Den som älskar pengar blir aldrig mätt på pengar, och den som äls-kar rikedom får aldrig nog.”8

7.VÄRDERAINTEDIgSJÄLVMATERIALIS-TISKT Kan du bedöma värdet av en män-niska genom deras märkesnamn? Om det gick skulle Gandhi, moder Teresa, Nelson Mandela se ganska värdelösa ut. Det viktiga i livet är inte saker utan personer, ideal och relationer. Även om många av oss inte är formellt religiösa, kanske vi behöver påminna oss om att en människas liv inte består av mängden ägodelar hon äger, som Jesus Kristus sa för snart 2000 år sedan.9

(t.ex. kläder på mellandagsrean)• Priset går upp snabbare än du

hinner spara• Ägandet kan spara tid och

pengar(t.ex. en tjänstebil)• Det är billigare att ersätta än

att reparera. Men även då är det risk-fyllt.

3. VINNARE LÅNAR INTE FöR SÅDANTSOM FöRLORAR SITT VÄRDE Exempelvis bilar och elektronisk utrustning. Det kan vara ganska klokt att låna om det är enda sättet att få något som stiger i värde (t.ex. ett hus) eller tillgångar som kan producera värde (t.ex. arbetsred-skap, utbildning). Men att låna till lyx-konsumtion är ekonomiskt självmord. Det innebär att du kommer att ha min-

dre pengar i morgon.4. VINNARE FöRSTÅR VÄRDET AV TID

OChAVKASTNINg Whittaker visar att om du investerar 10 000 kr till 15 % avkast-ning när du är 20 år, kommer det att vara värt otroliga 5,3 miljoner kr när du fyller 65 år. Om man investerar samma summa vid 50 års ålder är det endast värt 81 370 kr. Poängen är att man bör starta sparandet så tidigt som möjligt. Tid är pengar. Och pengar tar tid. Som Salomo sa: ”En pålitlig man blir rikt väl-signad, den som snabbt vill bli rik får sitt straff.”6

5.gE Hitta ändamål eller en stiftelse som du tror på och ge regelbundet och generöst, börja redan som ung och fat-tig. Det kommer att förbättra din tack-samhet och kan förhindra att dina barn

FAKTARUTAFöRSLAgPÅBöCKERPÅSVENSKAOMBÄTTREPRIVATEKONOMI

1� | MISSIONÄREN nr 6 �009

Barn kan ha lika andliga upplevelser som vuxna!

Fredagen den 8 maj började tre kvin-nor i olika åldrar en resa. Vi hade olika utgångspunkter men målet var

det samma: Hvaler i Norge. Med hjälp av allehanda transportmedel så anlände till-slut Lena Johansson, Rebecka Isaksson och jag något förundrade till vårt mål. Läger-gården där vi skulle spendera helgen låg ute på en ö i den norska skärgården utan-för Fredrikstad och landskapet var otroligt vackert. Något trötta efter dagens långa resa tittade vi på varandra och log; i den här miljön skulle vi trivas.

Huvudtalare under helgen var Karen Holford från England. Hon har en gedigen bakgrund inom samfundets barn- och fa-miljeverksamhet och hade otroligt mycket att dela med sig av. Helgen var full av fun-deringar runt hur det är att vara barn i våra församlingar, vad vi kan göra för att se och nå barnen bättre, konkreta tips runt hur man kan berätta bibelberättelser, göra gudstjänsterna mer kreativa, hur man kan be och närma sig Gud på ett barns sätt och mycket mer. Tillsammans med de vackra omgivningarna blev helgen en enorm en-ergikick och inspirationskälla.

NÄR JAg FRÅgADE LENA OCh REBECKA om vad de fick med sig av helgen så sa både Lena och Rebecka att de hade fastnat myck-

Karenblandarnoggrantihopdehemligaingredienserna. Foto: Carina Lillbäck Larsson

RebeckaochLenanjuteravfärdentillhvaler,förväntansfulla. Foto: Carina Lillbäck Larsson

CarinaLillbäckLarsson är barnledareför Adventist-samfundet i Sverige.

Lägergårdenihvalermedomgivningargavenergiochinspiration. Foto:Carina Lillbäck Larsson

et för hur Karen Holford fick oss att tänka över hur barnen upp-fattar våra gudstjänster och vårt församlingsliv. Karen tillsam-mans med sin man Berny illus-trerade detta bl.a. genom att ha en gudstjänst helt med fokus på barnen och att sedan ge de vuxna en ”vuxenberättelse” på ett par, tre minuter. Lena lyfte också fram hur hon blivit påmind om vikten av varia-tion mellan livliga och mer stillsamma akti-viteter och hur vi inte får glömma att barn kan ha lika andliga upplevelser som vuxna. När jag frågade dem om det var något spe-ciellt de skulle komma att använda sig av i sina barnverksamheter sa båda två: ”Re-ceptet!” Karen Holford visade oss nämligen hur man efter ett särskilt recept (hemligt) blandar ihop ingredienser till en jord. Mer vill jag inte avslöja eftersom jag misstänker att detta blir något som kommer användas både lite här och där i våra kyrkor!

När jag till sist frågar Lena och Rebecka vad de skulle vilja säga till dem som inte kunde vara med på träffen, så säger Re-becka spontant: ”Åk dit nästa gång! Det var otroligt inspirerande och fick mig att verk-ligen förstå hur viktiga barnen är!” Lena sä-ger: ”Öppna era sinnen lite mer och försök att se saker ur ett barns perspektiv!”

NÄRJAgPÅSöNDAgSKVÄLLEN kom hem så kunde jag bara konstatera att jag ännu en gång har blivit påmind om hur viktiga våra barn är. Med ge-mensamma krafter och kunskaper kan vi fortsätta att verka för att våra församlingar kan få vara platser fulla av gemenskap, kunskap och Guds-upplevelser för alla åldrar!


NÅgRABöNETIPSFRÅNBARNLEDARTRÄFFENINORgE:

BubbelbönerFunderaetttagpåsakersomdubehöverfåförlåtelseför.Närduhartänktfärdigtsåtaenburkmedsåpbubblor.Be tyst och berätta för Gud att du ger alla dina synder till honom.Efter att du har bett blås en ström av bubblor. Bubblorna blir en bild av att du släpper iväg dina synder. Precis som bubb-lorna spricker och försvinner för alltid så tar Gud hand om dina synder så att de försvinner för alltid.”Nu blir det alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Jesus Kristus” (Romarbrevet 8:1).

KnappbönerSamlaihopsåmångaknappardukanienburkellerskål.Välj en knapp som påminner dig om någon du vill be för. Berätta för någon annan varför just den knappen påmin-ner dig om den personen. Håll knappen i din hand när du ber för honom eller henne. Be tyst eller högt. Be Gud hjälpa dig att veta vad du ska be om.Ta med dig knappen som en påminnelse om att be för den vännen och att spe-ciellt be att de hål-ler sig nära Jesus.Karen Holford berättade: ”Min mamma har en knapp som påminner henne om mig. Hon har sytt fast den i fick-an på sitt förkläde så att hon kan be för mig när honjobbari köket!”

Tidningsböngebarnenendagstidningfrånerortochentuschpenna.BebarnentittaigenomtidningenochritacirklarruntdemänniskorochsituationersomdetrorattdenheligaAndenvillattdeberför.Leta efter de glada nyheterna och tacka Gud för dem!Leta efter familjesidorna och be för dem som har fått barn och även dem som har förlorat någon.Leta efter artiklar om folk som lider och be för dem.Be för dem som har skadat någon annan och be att de lär sig ta hand om andra istället.Be Gud leda er när ni ber. Vill han att ni ska göra något praktiskt för dem ni har läst om? Vad mer än att be kan ni göra för att hjälpa till?

HandbönerAnvänd dina fem fingrar för att komma ihåg att be för olika människor:TUMMEN – fingret som sticker ut, bort från de andra – be för dem som inte långt borta och inte finns hos dig.PEKFINGRET – fingret som man pekar med, visar vägen med – be för dem som visar dig vägen i livet; föräldrar, lärare, din pastor m.fl.LÅNGFINGRET – det långa fingret – be för dem som leder din kyrka och ditt land.RINGFINGRET – be för dem som du älskar; din familj, dina vänner.LILLFINGRET – det lilla fingret – be för dem som är svaga, sjuka eller små.


5 juni 12 juni 19 juni 26 juni 3 juli 10 juliLund �1.41 �1.48 �1.5� �1.53 �1.51 �1.46Göteborg ��.00 ��.08 ��.13 ��.14 ��.11 ��.05Stockholm �1.5� ��.00 ��.05 ��.06 ��.03 �1.56Östersund ��.54 �3.06 �3.14 �3.14 �3.08 ��.57Luleå �3.10 �3.33 �3.48 �3.47 �3.3� �3.11Helsingfors ��.36 ��.45 ��.49 ��.50 ��.45 ��.37Uleåborg �3.5� 00.08 00.�0 00.�0 00.07 �3.45

Solens nedgång

FAM

ILJE

LIV

AVSOMNADE

SKRIVTILLFAMILJELIV!

Vi sprider med glädje alla nyheter som rör

din familj till den stora adventistfamiljen:

födslar, vigslar, högtidsdagar och tackhälsningar vid

uppvaktningar och sorg.

Skicka både bilder och texter till [email protected].

Minnesord över avlidna skrivs

vanligen i samarbete med familjen av sekreteraren i

den församling där den avlidne hade sitt

medlemskap.

Redaktionen

HÖGTIDSDAGAR

Einar Persson fick somna in den 9 januari 2008. Han var född den 25 november 1916 i Bräkne Hoby i Blekinge och fick fira sin 90-årsdag några månader tidigare, tillsam-mans med släkt och vänner.

Einar hade också haft förmånen att vara så frisk att han kunde bo hemma och sköta sig själv. Han hade god hjälp av sin son Ove som de sista åren troget körde Einar till kyrkan, varje gång vi träf-fades.

1950 fick han del av ad-ventbudskapet och blev döpt av Bertil Fernstad. Han till-hörde sedan Skara försam-ling. Flyttade senare till Karl-stad. Einar var en snäll och gästvänlig person som både bjöd in den lilla församling-en i Karlstad till sitt hem och hade kolportörer som bodde hos sig på somrarna.

Einars fru hade sina röt-ter i västra Värmland, där de också hade sin sommarstuga. Därför blev Östervallskog den naturliga begravnings-platsen. Begravningen ägde rum torsdagen den 25 janu-ari. Sonen Ove med familj, släktingar från Östervallskog och trossyskon från Karlstads församling tog då farväl av Einar.

70 ÅR

YngveLindroth14 juniBorås

70 ÅR

IngunJändelJensen19 juni

Stockholm

80 ÅRhansericTegebo

30 juniBorås

BRITT-INgERLILLBÄCK

öSTERSUND1.Vadhoppasdupånärdetgällerunionsmötet?Förutom det ”självklara”, en önskan om rik andlig

välsignelse och ny kraft, så hoppas jag att vår identitet

som Guds budbärare i ”ändens tid” ska få ny

aktualitet, en ny fokus – att vi inspireras till ett nytt,

ännu mer helhjärtat engagemang, till nya idéer,

nya planer och nya verksamheter.

2.VilkafrågorärviktigastfördigochAdventistsamfundet

dekommande4åren?Det viktigaste för mig och

alla andra kristna måste vara att känna, att se våra stora

behov (som i Bergspredikans saligheter): ett äkta behov

att ständigt umgås med Gud, formas av Gud och ledas av Gud i vår tjänst för andra.

RUDOLFPOhLULRIICEhAMN


Jag hoppas på att Unionsmötet fattar beslut som rymmer alla människor i Sverige, inte bara

de som finns i våra aktiva församlingar. Vi måste nå ut till

hela landet och alla hem!2.Vilkafrågorär

viktigastfördigochAdventistsamfundet

dekommande4åren?Att vi beslutar att ta vara på

vår broder! Att även de syskon som inte kan komma till kyrkan och inte har råd

att prenumerera på vår medlemstidning får den tillsänt som ett ständigt vittnesbörd att

vi bryr oss även om dem! Att vi satsar allt på

evangelisation, även i Norrland!

Uppståndelsehoppet i Je-sus Kristus som Einar burit med sig genom livet, gör att vi ser fram emot att få möta honom igen.

BirgittaMagajiför Karlstads

adventistförsamling

Mikael Dahlén föddes i Mora den 28 augusti 1943. Redan som 7-8 åring hade han för-lorat båda sina föräldrar och växte upp hos sin moster.

Studier och arbete förde honom till Stockholm där han på våren 1974 döptes av pastor Sven Karlsson. Mika-els vetgirighet, idérikedom och omtanke om svaga och utsatta ledde till många kon-takter och engagemang.

Bosatt i Farsta tog Mikael mest del av församlingslivet i Stockholms Adventkyrka men valde senare att flytta sitt medlemskap till den lilla församlingen i Sala för att ge den sitt praktiska stöd. Han valdes senare till försam-lingssekreterare när Sala sla-gits samman med Västerås församling. Denna uppgift utförde han troget in i det sista.

Efter en kortare sjukdoms-period vid årsskiftet 2008-09 drabbades Mikael av en kraf-tig hjärtinfarkt den 14 mars. Mikael lämnar ett stort tom-rum efter sig i Sala-Västerås adventistförsamling.

Vid begravningsguds-tjänsten i Stockholms Ad-ventkyrka den 24 april, ta-lade pastor Roland Sjölander om Mikaels trygghet i ”vän-nen” Jesus med utgångs-punkt från Ps. 23.

Många släktingar, vän-ner, arbetskamrater och tros-syskon var samlade för att ta avsked i Adventkyrkan och senare ute på Norra Begrav-ningsplatsen i Solna, där Mi-kael nu vilar i sin mammas och mormors grav i väntan på Jesus återkomst och upp-ståndelsens dag. Närmast sörjande är sonen Johan.

RolandSjölanderför Sala-Västerås

adventistförsamling.


AN

NO

NSE

R

Seniorträff 4-11 augusti

För endast 1 200 kr får du hemlagad mat och logi hela veckan.

Vi har morgon- och kvällssamlingar och gör dagsutflykter.

Platsantalet är begränsat – boka snarast möjligt!

JerkerSjölander tel. 0653-400 53 Anmälningsavgift 300 kr

sätts in på bankgiro 5175-8837

UndersåkersSemesterbyAB

Sommarvärd på Trostebacken?

En vecka eller två på Trostebacken i sommar? Visökerfrivilligastugvärdarför veckorna 25-28, 31 i sommar.

Du har fritt boende och tar emot stugbyns gäster den tid du är där.

Kontakta JerkerSjölander tel. 0653-400 53 eller e-post [email protected]

UndersåkersSemesterbyAB


s

POSTTIDNINgBECONOMIQUEAvsändare:SDA media Box 114SE-76� �3 Rimbo

BEgRÄNSADEFTERSÄNDNINgVid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på tidningens framsida.

BR

ÄN

NP

UN

KT

av

| JA

N PA

ULS

EN le

dare

för A

dven

tistsa

mfu

ndet

i vär

lden

| Ill

ustra

tion:

Rain

er R

efsb

äck

JanPaulsen är ledare för Ad-ventistsamfundet i världen. Född i Norge och gift med Kari. Tre vuxna barn med familjer.

Skådeplatsen för hans nåd

”Den allra första impulsen hos den ny-omvände”, skriver Ellen White, ”är att försöka leda andra till Frälsaren” (Den stora striden, s. 64). För mig fångar des-sa få ord en viktig sida av det kristna lär-jungaskapet. När jag möter djupet och kraften i Guds nåd, kan jag inte hålla tyst! Det är alldeles för mycket för att jag ska kunna hålla det för mig själv! Så denna överväldigande längtan att dela med mig av det jag upplevt spiller över i alla delar av mitt liv, i alla beslut och i alla relationer.

Det trossamfund som du och jag till-hör grundades av män och kvinnor som hade samma personliga känsla av iver, denna oemotståndliga längtan efter att få förkunna Guds frälsning. Vi började som en missionsrörelse och det är vad vi fortfarande är idag.

Och ändå så vet jag att det i många delar av världen inte är så lätt att driva denna mission. Det finns unika utma-ningar i den sekulariserade och postmo-derna miljön, där organiserad religion ses som något miss-tänkt och möts med ointresse eller skep-ticism. Det är lätt att känna sig osäker i en kultur som i stort avfärdar våra and-liga värderingar, el-ler känna sig överväldigad av uppgiften framför oss.

Så vad ber Herren att vi ska göra? Han ber oss helt enkelt att vara trofasta. Att inse att verket är Herrens; planen är hans, inte vår. Vi använder oss av alla verktyg som står oss till buds för att kommunicera Kristus frälsning där-för att han sa: ”Ni skall vittna om mig” (Apg. 1:8). Vi använder oss av varje re-

surs vi har för att ta oss till varje plats vi kan, därför att Jesus har bett oss att gå (Matt. 28:19, 20; Mark. 16:15). Detta är det liv av lärjungaskap som vi har valt.

Det finns en fantastisk känsla av fri-het i detta! Vårt uppdrag är inte en bör-da – oavsett hur nedslående utmaning-arna kan tyckas – utan något som vi kan närma oss med glädje, i den trygga förvissningen om att Gud har kontroll, att hans plan kommer att lyckas och att han ber oss att ta del i denna plan.

Hur kan vi då beröra ett samhälle som tycks så ointresserat av det som vi håller så kärt? Vi kan börja med att hålla våra kyrkdörrar vidöppna. Det finns ingen dygd i att isolera oss; ingen trygghet i att bygga en befästning mot ”världen där utanför”. Istället ska vi fortsätta hitta sätt att knyta starka band av vänskap med människor i vår omgiv-ning – i vårt grannskap, på våra arbets-platser. Det finns kraft i något så enkelt som att vara en vän; i att äta tillsam-mans och skratta tillsammans, dela tid

tillsammans. Det avväpnar miss-tänksamhet och skär igenom för-domar. Vänskap – äkta och varm – kommer att öppna dörrar där

vi kan nå ut på sätt som vi aldrig kunna föreställa oss.

Sök också efter tillfällen att tjäna i samhället där du lever, praktiskt och i samklang med behoven. Klia, så att säga, där det kliar. Och när du gör det, ber jag att vårt samfund i Sverige kom-mer att bli ”skådeplatsen för hans nåd och godhet”, en verksam kraft genom vilken hans omsorg och kärlek till män-

Vi kan börja med att hålla våra kyrkdörrar vidöppna. Det finns ingen dygd i att

isolera oss ...

niskan visas på ett levande sätt (se Ellen Whites Löftestiden, s. 16).

Ni kommer att finnas i mina tankar under de kommande dagar då ni möts tillsammans. När ni umgås och ber med varandra, lägger planer och går igenom utmaningarna, må Guds Ande verka med kraft. Må ni återvända hem igen med en orubblig förtröstan om er kal-lelse och ert uppdrag och på vår Herres ledning.

varför så mycket våld i bibeln? | 5-7 kärlek och pengar | 8-11 jesus ord från luk.19:40. han...

Documents