vaksala församlings handlingsplan för konfirmation

Handl ingsp lan konf i rmat ionDatum: 2013-02-01

Inledning.............................................................................................................................1

Syfte och mål för konfirmandarbetet..................................................................................2Syftet med Vaksala församlings konfirmandarbete..............................................................................................2Kvalitativa mål.......................................................................................................................................................................2Kvantitativa mål....................................................................................................................................................................2

Årscykel..............................................................................................................................2Årscykel för konfirmandarbetet....................................................................................................................................2

Kursplan.............................................................................................................................5Teologiska grundvärderingar.........................................................................................................................................5Pedagogiska grundvärderingar.....................................................................................................................................7Innehållsliga teman.............................................................................................................................................................8Gudstjänst och andakt........................................................................................................................................................9

Utvärdering............................................................................................................................................................................. 9Konfirmander i behov av särskilt stöd........................................................................................................................9Konfirmation för ungdomar i gymnasieålder och vuxna....................................................................................9Samverkan med andra församlingar........................................................................................................................10Unga ledare.......................................................................................................................................................................... 10Att erbjuda fler lägerdygn..............................................................................................................................................10Gruppstorlek........................................................................................................................................................................10

Kompetensutveckling........................................................................................................11Vilken kompetens behövs?............................................................................................................................................11Vilken kompetensutveckling behövs?......................................................................................................................11Långsiktighet och stabilt arbetslag............................................................................................................................11Hög kvalitet på undervisningen..................................................................................................................................12Utveckla arbetet med de unga ledarna....................................................................................................................12Hur rekryteras nya ledare?...........................................................................................................................................12

Budget och resurser..........................................................................................................12

Kommunikationsplan........................................................................................................12Budskapet vi vill kommunicera...................................................................................................................................12Målgruppen.......................................................................................................................................................................... 12Större kontaktyta med blivande konfirmander...................................................................................................13Kontakt med vårdnadshavare......................................................................................................................................14

Omvärldsbeskrivning och analys.......................................................................................15Omvärldsbeskrivning...................................................................................................................................................... 15Omvärldsanalys..................................................................................................................................................................16

Bilaga 2 Kolla av med versionen från stiftets hemsida!!!...................................................21

Bilaga 3.............................................................................................................................23POLICY VID LÄGER OCH KRISPLAN..........................................................................................................................23Telefonnummer som är bra att ha.............................................................................................................................25Olycka utanför lägerområdet.......................................................................................................................................25Krisbearbetning, kort sammanfattning av hur det kan se ut.........................................................................26Plats att samlas................................................................................................................................................................... 27

Inledning

Konfirmation är en av Svenska kyrkans fyra kyrkliga handlingar, i varje församling ska ett aktivt konfirmandarbete bedrivas utifrån de riktlinjer som utfärdats från nationell nivå.

Som en del i det arbetet ska varje församling ha en handlingsplan för konfirmandarbetet. Syftet med handlingsplanen är:

Dokumentation över hur konfirmandarbetet fungerar i Vaksala församling.

Styrdokument för hur konfirmandarbetet ska fungera i församlingen.

En gemensam grund för att föra ett reflekterande samtal om vad vi vill göra med konfirmandarbetet, varför vi vill göra det och hur vi vill göra det.

En gemensam grund för att diskutera teologiska frågor kring konfirmandarbetet och de teologiska frågor som vi lyfter i relation till konfirmanderna.

Därför är det av stor vikt att denna plan inte blir en dammsamlare i bokhyllan, utan ständigt förnyas, förändras och diskuteras.

[Sidan 1 av 33]

Syfte och mål för konfirmandarbetet

Syftet med Vaksala församlings konfirmandarbeteMed dopet som grund vill vi att konfirmanden ska känna sig förtrogen med kristen tro, kristna värderingar och kyrkans liv samt att dessa berör de livsfrågor som är aktuella i konfirmandens eget liv. Det är angeläget att konfirmanden ska få uppleva och känna sig trygga i gudstjänstlivet, eftersom det rymmer det kristna livets alla sidor.

Kvalitativa målVi vill att konfirmanderna får möjlighet att upptäcka att kristen tro, Bibelns berättelser och Jesus liv har med dem själva att göra.

Därför vill vi att konfirmanderna ska få:

Översiktlig förståelse för Bibelns berättelser och att de ska kunna tolka dem och sätta dem i relation till sina egna liv.Med detta menar vi att man ska känna igen många av berättelserna från Bibeln när man hör dem. Vår målsättning är att konfirmanden ska kunna redogöra översiktligt för några enskilda berättelser. Och vi hoppas att detta också innebär att konfirmanden har en råd tråd för Bibelns övergripande storyline.

Lära sig om Jesus liv och om kristen troVi är inte intresserade av att specifikt mäta kunskapen de får, däremot är vi mycket intresserade av att de ska få ge uttryck för sin kunskap på olika sätt, t.ex. genom att skriva, måla, dramatisera, prata, leka, sjunga och kanske inte minst kombinera dessa i redovisningen.

Goda möjligheter att själv möta Gud genom mötesplatser vi skapar.Exempel på sådana mötesplatser är temapass, vandringar, gudstjänster, andakter, mm.

Kvantitativa målVi har som mål att nå 30% fler av de kyrkotillhöriga och antecknade det året i traditionell ålder, som konfirmander, än föregående år.

Vi har som mål att 50% av de som konfirmeras skall fortsätta som aktiva församlingsmedlemmar i någon form av verksamhet eller i gudstjänstlivet.

Årscykel

Årscykel för konfirmandarbetetI Vaksala församling är vi organiserade på så vis att det finns samordnare för olika grupper, så som ungdomskollegium och barnkollegium utöver konfirmandkollegiet. Samordnarskapet innebär att man har ansvar att leda gruppen i arbetet kring verksamheten och tar därför yttersta

[Sidan 2 av 33]

ansvaret för att det som ska genomföras blir gjort inom för gällande budget. Samordnare för konfirmand är Nadja Elhousny.

Januari

Område VadAnsvarig(a

)

Utvärdering Vi utvärderar den gångna terminens konfa-arbete.

Grupp-personal

Revidering Revidera och gå genom ”Handlingsplan för konfirmation”.

Samordnaren

Vi för en diskussion kring vilka konfirmandalternativ vi vill erbjuda kommande läsår. Detta inkluderar research och bokning av lägergårdar, som slutförs här.

Samordnaren

Tillsammans gå genom, revidera ”Handlingsplan för konfirmation”.

Samordnaren

Läger Vi slutför planeringen av konfirmandlägretVi delar ut lägeranmälan

Grupp-personal

Vid behov reviderar vi terminens konfirmandträffar.

Grupp-personal

Februari

Område Vad Ansvarig

Folder Vi slutför texterna till foldern och hemsidan.

Samordnaren

Skolprojekt Vi genomför skolprojekt mot åk 7 där vi bjuder in alla klasser att deltaga i solidaritetsspel.

Samordnaren

Mars


Läger Föräldramöte inför lägret och konfirmationen.

Grupp-personal

Utvärdering Utvärdering av konfaåret hittills, planering inför hösten och genomgång av handlingsplanen. Även utvärdering och förändring av ledarutbildningen för att fungera med konfirmandupplägget (och andra verksamheter).

Samordnaren

[Sidan 3 av 33]

April


Konfaläger under påsklovet. Grupp-personal

Utvärdering av konfaåret. Grupp-personal

AFRO-workshop med alla konfirmander.

Samordnaren

Maj


Konfirmationer den första helgen. Grupp-personal

Gå ut på skolorna och informera om konfaläsningen 13 - 14.

All personal, i mån av tid

Sjuornas fest. 29 maj 2013 Samordnaren

Utvärdera och revidera detaljplaneringen inför kommande år.

Samordnaren

Augusti


Gå ut på skolorna och informera om konfaåret.

Samordnaren

Gå genom och vid behov uppdatera ”Handlingsplan för konfirmation”.

Samordnaren

Gå genom detaljplaneringen. Samordnaren

September


Informationsmöten, satta v35 men tokig vecka.

Samordnaren

Rekrytering på stan v 36. KKG

Medverkan på Kulturnatten v 37. Samordnaren

Rundringning till tillhöriga och antecknade om Vaksalas alternativ

Samordnaren

[Sidan 4 av 33]

(präster döpa och pedagoger antecknade). Vecka 36 (samma som rekryteringen på stan)

Start för veckoläsningsgrupperna (ons i Salabacke, tors i Årsta), 11, 12 sep.

Grupp-personal

Helgläger för att bygga grupp 27 – 29 september.

Grupp-personal

Oktober


Vilken/vilka lägergårdar kan vi ordna för läger om 1,5 år?

Samordnaren

November


Samtal och planering inför konfalägret på påsken.

Samordnaren

December


Vi gör en översiktlig planering av konfirmandlägret som infaller på påsklovetVi involverar även ungdomarna i ledarutbildningen för att de ska kunna ge sina synpunkter.

Samordnaren

Boka lägergård för uppstartslägret. Samordnaren

Uppstart lägeralternativ Grupp-personal

[Sidan 5 av 33]

Kursplan

Teologiska grundvärderingar

Vem är konfirmanden?

Människan är skapad till Guds avbild och är därför en andlig varelse. Hon består av kropp, själ och ande. I och med att människan är en andlig varelse både har hon andliga behov och behöver andliga redskap. Vi vill finna vägar att ge konfirmanden möjlighet att dela sin livserfarenhet och få utrymme att upptäcka och dela sin tro. Vi tror att Gud redan är aktiv i konfirmandens liv, detta vill vi bejaka och förmedla till konfirmanden.

Efterföljelse och kallelseUtifrån detta vill vi att konfirmanden ska få utforska tre relationsområden; Relationen till sig själv, relationen till Gud och relationen till andra. Vi vill att konfirmanden ska få upptäcka vad livet som efterföljare till Jesus innebär (kallelse), både personligen men också i relation till andra i samhället och världen (diakoni, mission och solidaritet).

Hur är man en Jesu efterföljare (med kallelse) i samhället och världen?

Verktygen vi har till vår hjälp att utforska och vårda dessa tre relationer:

Bön – Jesus lär lärjungarna be Vår Fader, Allt ni ber om i mitt namn, Jesus går för att be i Getsemane.

Bibelläsning – ”Inte en bokstav i lagen skall förgå”, Joh 1.

Brödra- och systragemenskapen (församlingen) – Jesusord, Gal.

Brödsbrytelsen – När ni samlas i mitt namn är jag mitt ibland er och instiftandet av nattvarden.

Det handlar också om att ge uttryck för Guds räddande kärlek till alla människor inom livets alla områden. Motivet till diakoni, mission och solidaritet är Guds kärlek till världen.

Syftesfördjupning

Utifrån denna syn på människan och Gud, vill vi utvecklas vissa huvudbegrepp i handlingsplanens syftesförklaring.

Vad är dopet?Dopet är en tillhörighet med Gud, varandra och alla döpta genom alla tider och ger oss tillhörighet till Kristi kyrka.

Dopet är handlingen med vattnet som är omfattat av Guds uppdrag och förenat med Bibelns ord, Matt 28:19: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döpt dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er.”

Dopet är en engångshandling men att leva i sitt dop får man öva på hela livet.

[Sidan 6 av 33]

Dopet är kyrkans dörr, allt kyrkligt arbete sker som dopuppföljning eller arbete inför dop.

Vad är konfirmationen?Att konfirmera sig är både konfirmationstiden och möjligheten att i en gudstjänst bekräfta sitt dop.

Konfirmationen är i hög grad dopuppföljning, men kan också verka åt andra hållet. Genom att man blir intresserad av att konfirmera sig, blir uppmärksammad på att man inte är döpt och behöver bli det för konfirmation.

Konfirmationstiden är en möjlighet att få vandra tillsammans med jämnåriga och vuxna ett stycke på trons väg. För vissa innebär vandringen att börja lära känna sig själv, för andra att lära känna Gud. För vissa innebär den att man upptäcker att man kan ta andra sociala roller än vad man trodde, för andra är det en tid av upptäckt av hur man kan vara som människa.

Konfirmationstiden är en tid att få söka svar på sina frågor och att kanske upptäcka nya frågor.

Vad är livsfrågor?Exempel på livsfrågor är: Vem är jag? Vad tycker jag? Vem vill jag vara? Vad är viktigt i mitt liv? Vad vill jag ska vara viktigt i mitt liv?

För att på allvar fånga upp och ta tillvara på de frågor som är aktuella för konfirmanderna räcker det inte med att enbart låta dem svara på frågor i början (vilket vi gör) om vad de vill göra under sitt konfaår. Förutsättningen för att vi ska kunna arbeta med deras egna (alltså de frågor som de som individer och grupp inte har gemensamt med åldersgruppen i stort) livsfrågor krävs relation och förtroende. Det är inte något vi som vuxna med automatik har, men däremot något vi kan förtjäna genom att lära känna varandra. Dels kan vi fånga upp frågor genom att vara lyhörda för vad konfirmanderna ger uttryck för och dels kan vi använda oss av utvärdering av vad vi dittills gjort och vad de önskar framöver, för att säkerställa att vi ger goda möjligheter för dem att lyfta frågor och för oss anställda att göra det möjligt att arbeta med dem tillsammans.

Vi tycker det är viktigt att inom ramen för konfirmandarbetet erbjuda redskap för att växa som människa och finna sin identitet, i en trygg gemenskap, där man utvecklas både andligt och känslomässigt.

Pedagogiska grundvärderingarI Bibeln kan vi se att Jesus bemöter människor utifrån deras specifika behov och situation. Därför vill vi med honom som förebild göra på samma sätt. För att göra detta på bästa sätt tar vi till vara på de fyra didaktiska grundfrågorna.

Vad ska läras ut? Varför ska det läras ut? Hur ska det läras ut?

[Sidan 7 av 33]

För vem ska det läras ut?

De två första frågorna har vi besvarat i ”Teologiska grundvärderingar” ovan. De sista frågorna vill vi besvara här.

Hur ska det läras ut?

Kunskapsförmedling sker på olika nivåer och i allt som sker när vi träffas, vilket är vad didaktik handlar om. Från det att konfirmanden kommer in genom dörren skapas hennes intryck av vad det är att vara kyrka och kristen.

Undervisning är därför något dynamiskt som sker genom alla moment och ageranden vi som individer och kollektivt gör.

Utifrån detta inser vi och betonar vikten av att vara många runt konfirmanden, inte minst unga personer (faddrar, unga ledare) som kan vara kulturbärare och levande exempel på att vara en levande kyrka. Därför är det viktigt att gruppen av ledare är heterogen. För att denna process ska fungera använder vi handledande ledarskap.

Ett viktigt led i att lära sig mer som konfirmand är att känna sig delaktig och bli förtrogen med kristen tro, kyrka, församling och gudstjänst. Därför är gudstjänsten ett stort, viktigt och återkommande moment i vår konfirmationsundervisning.

FörtrogenhetVi vill förklara hur vi ser på begreppet förtrogenhet med en bild:

Man kan ha fått förklarat för sig hur en andakt är uppbyggd och fungerar, men aldrig deltagit i någon. Det är kunskap om andakt.

Man kan ha deltagit i en andakt utan att veta att det är en andakt och hur en sådan fungerar. Det är erfarenhet av andakt.

Om man både fått förklarat för sig hur en andakt är uppbyggd och fungerar, och till det deltagit i en. Då är man förtrogen med andakt.

TydlighetDe didaktiska frågorna följer med och är mallen för varje pass i konfirmationsundervisningen. Varje pass ska redogöra för sitt syfte, mål och metod(er). Detta tydliggör hur vi tänker, både för anställda och för de som går ledarutbildningen och ska leda eller undervisa i lektionen.

För vem ska det läras ut?

Framför allt fokuserar vi på konfirmandens lärande, men det är också en läroprocess för unga ledare och anställda.

Dokument

Det finns flera dokument som är styrande för att bygga ett gott konfirmandarbete, dessa återfinns som bilagor (se innehållsförteckningen).

[Sidan 8 av 33]

Innehållsliga temanDet detaljerade lektionsmaterialet är inte tvingande för gruppens ledare (personal så väl som unga ledare) att genomföra utan är tänkt som en kvalitetssäkring och hjälp att göra medvetna val i arbetet med konfirmanderna. Det ska vara tydligt vad man valt i relation till vad man valt bort. Likaså ger detaljplaneringen en trygghet i det löpande arbetet eftersom hjulet inte behöver uppfinnas varje vecka eller år och är en hjälp att säkerställa att vi också arbetar utifrån den gemensamma synen på teologi, gruppdynamik, didaktik och pedagogik.

Nedan följer en lista över ämnen vi berör under konfirmationstiden, den detaljerade planeringen återfinns som bilaga.

Veckogrupperna 2012 - 2013:

Träff 1 Tema: Hej och välkomna!Träff 2 Tema: JagTräff 3 Tema: Vad påverkar mitt liv.Träff 4 Tema: Helgläger: BibelnTräff 5 Tema: Prästens kläder, kyrkorummet & kristna symbolerTräff 6 Tema: Vem är Gud för mig?Träff 7 Tema: Dopet; vår ritTräff 8 Tema: Rättvise-speletTräff 9 Tema: Halloween – allhelgona, döden Träff 10 Tema: Internationell solidaritet???Träff 11 Tema: Pyssel inför julbasar i Årsta (Årsta), Dilemman (Salabacke)Träff 12 Tema: Pyssel inför julfesten (Salabacke), Dilemman (Årsta)Träff 13 Tema: Gudstjänst, Luciafirande i Vaksala för alla konfirmanderTräff 14 Tema: LuciaTräff 15 Tema: Julspel Träff 16 Tema: RelationerTräff 17 Tema: MosevandringenTräff 18 Tema: 10 budordenTräff 19 Tema: 10 budordsvandringenTräff 20 Tema: Etiska dilemman Träff 21 Tema: Fasta och bönTräff 22 Tema: Jesus liknelserTräff 23 Tema: Jesus botar och gör underverkTräff 24 Tema: Jesus liv och vem han ärTräff 25 Tema: Ondskan, Teodicéproblemet

Konfaläger vecka 14 Tema: Påsk, trosbekännelser, bön, Framtid-drömmar-lärjungaskap. De träffar som är efter lägret handlar helt om konfirmationsredovisningen. Under 2013 innebär det att konfirmationsredovisningen är en del av predikan, utifrån förslaget till ny kyrkohandbok.

För konfalägrens detaljplaner, se separata bilagor.

[Sidan 9 av 33]

Konfirmationstider 2013

4 maj kl 15.00 – torsdagsgruppen, Vaksala

5 maj kl 11.00 – onsdagsgruppen, Salabacke

Gudstjänst och andaktSom ett led i vårt mål att konfirmanderna ska bli förtrogna med kyrkans liv så består varje veckoträff av ett temapass, fika och avslutande mässa. Utöver detta ska konfirmanden gå på 10 valfria gudstjänster som firas enligt Svenska kyrkans ordning, minst en vid jul och en vid påsk.

Andakter är ett viktigt inslag under våra läger, då vi har andakt så väl morgon som kväll tillsammans. Syftet med dem är snävare än gudstjänstens då andakten som form fokuserar på närhet mellan gruppdeltagarna och att få utforska relationen till Gud.

Faddrarna och de unga ledarna har regelbundet aktiva uppgifter i gudstjänsterna under konfirmandtiden men tar ett särskilt ansvar för andaktslivet under lägren.

Konfirmanderna ska under året ges möjlighet att prova på mer aktiva uppgifter och roller i gudstjänsterna. Vår målsättning är att under 2013 - 2014 skapa möjligheten under den senare delen av konfirmandtiden få skapa en gudstjänst själva tillsammans med de unga ledarna.

UtvärderingDetaljplanen för läsåret och lägren, 2013-2014, kommer att bygga på den som varit för det innevarande året, men genom utvärdering av planeringen i förhållande till vad vi gjorde och vad vi tillsammans med konfirmander, unga ledare och anställda kommit fram till om lektionerna vi har haft.

Som ett led i att ständigt utvecklas utvärderas varje lektion och större moment tillsammans med alla inblandade ledare. I den utvärderingen ingår moment av handledning och feedback.

Vi reviderar denna handlingsplan för konfirmation vid starten av varje nytt kalenderår, detta för att alltid ha ett aktuellt underlag inför årets budgetförhandling och vilka grupper vi ska bjuda in till. Vid behov uppdateras handlingsplanen vid höstens terminsstart utifrån aktuellt konfirmandläge.

Konfirmander i behov av särskilt stödVi har i Svenska kyrkan i Uppsala ett gemensamt arbete kring konfirmander som har behov av särskilt stöd. I dagsläget har Gottsunda församling ansvaret för att arbeta med denna grupp ungdomar.

Konfirmation för ungdomar i gymnasieålder och vuxnaVi har i Svenska kyrkan i Uppsala ett gemensamt arbete kring ”gymnasiekonfirmation”. I dagsläget arbetar Domkyrkoförsamlingen särskilt med denna grupp av ungdomar.

[Sidan 10 av 33]

Vi har också lokalt, i Vaksala församling, beredskap att ha konfirmander som är äldre än traditionell konfirmationsålder, så som äldre ungdomar och vuxna.

Samverkan med andra församlingarVaksala församling samverkar med de andra församlingarna i Uppsala kontrakt i ett väl utvecklat arbete genom Konfirmandkontraktsgruppen (KKG). KKG har en årscykel som korresponderar mot Vaksala församlings årscykel. Samarbetet strävar efter att erbjuda så varierade former av konfirmandundervisning som möjligt. Vi genomför en gemensam rekryteringskampanj varje år, där vi informerar om vilka alternativ för konfirmation som finns i Svenska kyrkan i Uppsala. Vi samarbetar även kring personalresurser och fortbildning.

Vår samverkan, som synes ovan, handlar även om konfirmation för de som har behov av särskilt stöd och ungdomar i gymnasieåldern.

Unga ledareI Vaksala församling finns en genomarbetad och väl utbyggd ledarutbildning.

Första året på ledarutbildningen får de unga ledarna upptäcka och lära sig mer om ledarskap samtidigt som de tar del av konfirmandundervisningen en gång till, det är också en tid för förberedelse och självreflektion inför det andra årets ledarskap.

Andra året på ledarutbildningen får de unga ledarna ta ett större ansvar i konfirmandundervisningen som helhet, man leder hela träffen utifrån den detaljplanering som föreligger och undervisar.

Tredje året på ledarutbildningen får de unga ledarna tillsammans med anställda ta ansvar för ledarutbildningen.

Att erbjuda fler lägerdygn”Enligt konfirmandenkäten är läger en viktig faktor i valet av konfirmation. Finland är det utökade antalet lägerdygn som ställdes som krav på alla församlingar under 80-talet troligen en faktor till att Finska kyrkan har lyckats behålla så många konfirmander.”1 Vidare står det att man i Karlstad stift tycker det är så viktigt med lägerdygn att varje konfirmand ska erbjudas kostnadsfria alternativ som innehåller minst två veckors läger.

Detta visar på vikten av att erbjuda läger för konfirmanderna. Det handlar inte bara om att läger är ”roligt” utan inte minst om att bygga grupp vilket i sin tur leder till att gruppen stärker individen och att individen får större trygghet och bättre kan fokusera på det övriga innehållet i konfirmandtiden.

1 Hur är det ställt med konfirmandarbetet i Uppsala stift? Projektrapport 2009-2010, Mikael Pålsson, Uppsala stift, s. 20.

[Sidan 11 av 33]

GruppstorlekForskningen kring gruppdynamik visar att grupper inte bör vara färre än 8 eller fler än 12 deltagare (citat och eller fotnot). Därför vill vi att konfirmandgrupperna ska följa detta, för att de ska få möjlighet att tillgodogöra sig och ha så roligt som möjligt under konfirmandåret. Detta är av stor vikt för hur vi lägger upp arbetet och fördelar personal och unga ledare.

När färre än 6 anmäler sig till en grupp behöver frågan ställas om gruppen ska bli av. Viktigt i detta läge är konfirmandläget i stort och därefter ta ställning till om gruppen blir av och i så fall om det ska vara en anställd med och en eller par erfarna faddrar. Det som behöver vägas samman är möjligheten att skapa en bra grupp och det bidraget som gruppen innebär i distriktskyrkans liv mot insatsen det innebär av personalens tid.

När det är fler än 12 som anmäler sig till en grupp är det naturliga att splitta gruppen mellan de två anställda och köra stora delar av undervisningen i olika rum.

Kompetensutveckling

Vilken kompetens behövs?Enligt riktlinjerna för konfirmandarbete i Svenska kyrkan lyfts följande kompetenser som nödvändiga i konfirmandarbetet: teologi, musik, pedagogik, diakoni och gudstjänst.

I dagsläget saknar Vaksala församling en musikalisk koppling till musiker och diakonal koppling till diakon i konfirmandarbetet.

Därför önskar vi att få en diakon som kan finnas med i konfirmand- och ungdomsarbetet med regelbundenhet.

Därför önskar vi att få en musiker med intresse för och som söker kunskap om ungdomarnas livssituation och musik knuten till konfirmandarbetet.

Vilken kompetensutveckling behövs?Det behöver finnas goda möjligheter att ta del av ny litteratur som berör området, likaså utbildningar som ges från t.ex. stiftsnivå.

Flera av medarbetarna i konfirmandarbetslaget önskar vidareutveckla sig i musik, genom att lära sig att spela gitarr.

Fortbildning av de unga ledarna

Fortbildningen pågår under läsåret, genom 8 träffar, varav 2 är heldagar. Utöver detta som sker i församlingen åker vi på de läger och eventuella endagsarrangemang som Uppsala stift erbjuder.

Långsiktighet och stabilt arbetslag”En församling kan arbeta medvetet på att skapa ett tryggt och ungdomskompetent konfirmandarbetslag genom en noggrann

[Sidan 12 av 33]

personalrekrytering. Dessutom bör man undvika tillfälliga lösningar med vikarier och tidsglapp mellan anställningar.”2

Vi strävar efter att anställa och behålla personal över tid, så att vi inte skiftar vilka som ingår i konfirmandarbetslaget mellan år. Vi tror att kontinuitet är essentiellt när det gäller relationsbyggande.

För att uppnå långsiktighet och stabilitet i det anställda arbetslaget arbetar vi aktivt för att upprätthålla ett gott arbetsklimat, att stödja varandra i svårigheter och glädjas över glädjeämnen.

Hög kvalitet på undervisningen”Siffran som anger antal procent konfirmerade är många gånger intressantare än konfirmandarbetets innehåll och kvalité. Många gånger sätts personalens önskemål och bekvämlighet före ambitionen i arbetet och före konfirmandernas och de unga ledarnas intressen, önskemål och behov.”3

Vi arbetar sedan flera år medvetet med att bygga upp ett konfirmandarbete som tar tillvara på det bästa som vi i personalen har att erbjuda utifrån våra kompetenser. Detta är ett pågående arbete som inte har någon slutpunkt, utan bygger på dem som ingår i arbetslaget och deras utveckling. Vi arbetar även medvetet för att både konfirmanderna och de unga ledarna ska få ge uttryck för sina åsikter kring arbetet och att det ska leda till fördjupad reflektion och förbättring i framtiden.

Utveckla arbetet med de unga ledarna”Ett väl utvecklat arbete med unga och vuxna frivilliga ledare borgar för ett kvalitativt bättre konfirmandarbete som borgar för fler konfirmander.”4

Vi arbetar sedan flera år med att bygga en ledarutbildning som är engagerande, av hög kvalitet, utvecklande och med stort fokus på de ungas behov när de går in i ledarskap. Utbildningen ger ungdomarna verktyg att leda konfirmander, så väl som andra, i lekar, samtal, övningar, lektioner etc..

Hur rekryteras nya ledare?Konfirmationstiden är en start på livet som kristen och aktiv församlingsmedlem, där är ledarutbildningen en naturlig fortsättning i det livet. Konfirmationstiden är den största rekryteringsbasen för ledarutbildningen.

Frivilliga ledare rekryteras av dem som är aktiva i församlingen och har intresse för konfirmandarbetet.

2 Hur är det ställt med konfirmandarbetet i Uppsala stift? Projektrapport 2009-2010, Mikael Pålsson, Uppsala stift, s. 20.3 Hur är det ställt med konfirmandarbetet i Uppsala stift? Projektrapport 2009-2010, Mikael Pålsson, Uppsala stift, s. 10.4 Hur är det ställt med konfirmandarbetet i Uppsala stift? Projektrapport 2009-2010, Mikael Pålsson, Uppsala stift, s. 34.

[Sidan 13 av 33]

Budget och resurser

Konfirmandbudgeten för 2013 är 000.000:-.

Kommunikationsplan

Budskapet vi vill kommuniceraKonfirmation är angeläget, det handlar om ungdomarna själva och är väldigt roligt!

Vi är nyfikna på dem och på att få vandra den kristna trons väg tillsammans under en tid.

MålgruppenVi riktar oss primärt till de kyrkotillhöriga och antecknade som går i åttan under det kommande läsåret, men givetvis finns möjlighet att konfirmeras då eller senare i livet om man så vill. Formerna för konfirmation kan se olika ut, inte minst när det är andra åldrar än traditionell konfirmandålder.

Ett mål är att under 2013-2014 särskilt bjuda in vårdnadshavarna att ta del i församlingslivet på olika sätt. Ett brev med en hälsning från kyrkoherden tillsammans med information om träffar, aktiviteter och gudstjänster som kan vara av särskilt intresse för dem skickas vid terminsstarterna.

Större kontaktyta med blivande konfirmander”Hög konfirmandstatistik i enskilda församlingar går direkt att relatera till ett aktivt skolarbete.”5

Att vara närvarande på skolan och bygga relationer till ungdomarna är alltså otroligt viktigt för att information om konfirmation ska tas emot på bästa sätt och leda till att fler väljer att konfirmera sig.

Vi arbetar med:

Skolnärvaro – Anställda är närvarande på Brantingsskolan och Gränbyskolan minst två gånger i veckan per skola.

Läxläsning – Anställda erbjuder i samarbete med Gränbyskolan läxläsningstid och hjälp en gång i veckan.

Anställda ansvarar för att uppehållsrummet på Brantingsskolan är öppet torsdagar.

Sjuornas fest – ett tillfälle, mot slutet av vårterminen, att komma till Salabackekyrkan för att fika, leka, spela, pyssla, rita, umgås och prata om konfirmation. Möjlighet att anmäla sig finns också.

Skolprojekt riktat mot åk 7 under våren, där alla klasser inbjuds att komma till Vaksala församling och delta i ett solidaritetsspel.

5 Hur är det ställt med konfirmandarbetet i Uppsala stift? Projektrapport 2009-2010, Mikael Pålsson, Uppsala stift, s. 29.

[Sidan 14 av 33]

Tillsammans med andra församlingar i Uppsala genomför vi anställda en informationskampanj inne i Uppsala på skolor där ungdomar som bor i vår församling går.

Tillsammans med andra församlingar i Uppsala genomför vi en informationskampanj på Stora Torget under veckan före sista anmälningsdatum.

Tillsammans med andra församlingar i Uppsala närvarar vi anställda på Kulturnatten och erbjuder bland annat drop-in-anmälan till konfirmation.

För att konfirmationen ska vara början på det kristna livet, och inte ett slut, vill vi fortsätta erbjuda ledarutbildning, ungdomsgrupp, vaktmästeri förutom all annan församlingsverksamhet och gudstjänster som församlingen erbjuder.

Att erbjuda olika konfirmationsalternativ

Detta gör vi både inom församlingen men också genom samarbete med andra församlingar.

Inför 2013 - 2014 erbjuder vi helt säkert två veckogrupper, eftersom det är en form av konfirmationsläsning som vi tror passar väl för många ungdomar inom Vaksala församling. Då många inte rör sig lika mycket inom staden som många andra.

Vi utforskar möjligheterna inför 2013 - 2014 att erbjuda ett:

Veckoalternativ på tisdagarTanken är att det blir veckomässa i Vaksala kyrka och konfirmandgrupp efter det.

SportscamplägerLägeralternativet är tänkt att starta i och med första advent 2013 med information och lära känna-pass.

Konfirmanderna får följa med på påsklovets konfirmandläger som sitt första läger, för undervisning och att lära känna varandra.

Sommarläsningen startar 16 juni och avslutas med konfirmationen 29 juni.

T.ex. Hjälmargården ska kollas upp, men även andra gårdar för att se hur utbudet är och vad vi har att välja på.

Tanken är att Nadja Elhousny och David Silverkors är de anställda som arbetar med detta läger och åker på det. Tanken är också att Nadja tillsammans med sin familj kommer med på påsklägret och att de medverkar i lämplig mån.

Om lägret blir de två veckorna i juni önskas att församlingens årliga Taizéresa läggs i augusti så man kommer hem precis innan skolstart.

Tänkbara övriga ledare till sportscamplägret:

Simon Forsberg, beteendevetare, utbildad personlig tränare och före detta friidrottare på elitnivå

[Sidan 15 av 33]

Kristina Aronsson, arbetat på Stadium sportscamp och arbetat på nattcafét

Isak Nygren, arbetat på Stadium sportscamp och som ledare i konfa-grupp

Rebecca Wisselgren, fotbollstränare och ledare i konfagrupp Sara Sundlo, löpning och ledare i konfagrupp Martina Sjöberg, innebandy och ledare i konfagrupp

Kanaler

Anställda går ut på skolor och försöker möta så många av ungdomarna som möjligt.

Anställda går ut med information på uppsalakonfa.se, Facebook, Twitter och vår hemsida.

Reklammaterial i form av exempelvis visitkort och pennor sprids med uppsalakonfas hemsidesadress på.

Broschyrer för hela stans konfirmandalternativ skickas ut till alla döpta och antecknade, senast inför höstterminen.

Anställda ringer till alla tillhöriga och antecknade i Vaksala församling.

Anställda bjuder in till ett informationsmöte i början av höstterminen.Strävan är att mötet ska vara inbjudande och välkomnande.

På vårterminen bjuder anställda och unga ledare in till ”Sjuornas fest” i maj månad.

Församlingen har gemensam kampanj på Stora torget med de andra församlingarna i kontraktet.

Kontakt med vårdnadshavareVår målsättning är att alltid odla de bästa möjliga kontakterna vi kan med konfirmandernas vårdnadshavare. Under året finns flera tillfällen när vi på olika sätt tar kontakt med vårdnadshavarna, så som kontakter inför att välja konfirmationsgrupp, inför konfirmandlägret på våren och inför konfirmationsgudstjänsten.

Omvärldsbeskrivning och analys

Omvärldsbeskrivning i form av tabeller och datapunkter

Kommunens indelning

Kommunens indelning motsvarar nästan hur Vaksala församling fördelar sig i distrikt, Gränby, Salabacke och Årsta. Skillnaden ligger i att vi har ett Gränby/Vaksala distrikt, medan kommunen har lagt in vad vi kallar ”Vaksala” i Årsta. Stadsdelen Brillinge ligger i kommunens Gränbyområde.

Denna beskrivning utgår från kommunens områdesfakta 2011 och kommunens indelning av det geografiska område som utgör Vaksala

[Sidan 16 av 33]

församling. De kompletta dokumenten dessa fakta är hämtade från, går att hitta på Uppsala kommuns hemsida.

Åldersgrupper och skolor

Nedanstående tabell bygger på siffror från 2011-12-31.

Åldersgrupper 10-12 13-15 16-19

Gränby 139 183 294

Salabacke 151 166 338

Årsta 238 261 407

Summa 528 610 1 039

Högstadieskolor inom Vaksala församling:

Brantingsskolan, ungefärligt elevantal: 185. Gränbyskolan, ungefärligt elevantal: 600. Livets Ords kristna skola, ungefärligt elevantal: ?

Antal medlemmar i församlingen utifrån tabellens åldersgrupper:

Åldersgrupper 10-12 13-15 16-19

Medlemmar

Förvärvsinkomst

Sammanräknad förvärvsinkomst 2010, 20-64 år som medelinkomst i tusental kronor.

Medelinkomst

Gränby 203

Salabacke 244

Årsta 270

Uppsala kommun

254

InkomstnivåData från SCB säger följande om inkomstnivåer 2011 (när man är 20+ år):

Låg inkomst (1-145 057kr)

Medellåg inkomst (145 058-262 063 kr)

Medelhög inkomst (262 064-345 638 kr)

Hög inkomst (>345 638 kr)

Bostäder

2011-12-31.

[Sidan 17 av 33]

Totalt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt

Gränby 2484 1535 893 56

Salabacke 6068 2282 3721 65

Årsta 3740 339 2604 797

Summa 12 292 4 156 7 218 918

Omvärldsbeskrivning och -analys

Gränby

BostäderBostadsformen i Gränby har en mycket tydligt övervikt på hyresrätter, bostadsrätter är också vanliga men är lite mer än hälften så vanligt, medan äganderätter är försvinnande få.

Inom området kommer omfattande renoveringar att ske av hyresrätterna, detta leder till kraftiga hyreshöjningar vilket kommer ändra demografin i området under de kommande åren. Det pågår även nybyggnation av bostadsrätter i Gränby backe.

Hyresrätterna i området Brillinge (som ligger bakom Gränby centrum) ska rivas för att ge plats åt nybyggnation av hyresrätter, vilket också i praktiken leder till kraftigt höjda hyror och därmed ändrad demografi.

Om de boendeI Uppsala kommun har 21% av befolkningen utländsk bakgrund. Sett över alla åldersgrupper är andelen av befolkningen med utländsk bakgrund i området Gränby 45,5%, nästan hälften av alla boende. De anställda har gjort erfarenheten att det finns en religiös mångfald i Gränby.

Det finns en tydlig koppling för ungdomarna mellan Gränby-Heidenstam-Löten, de rör sig lätt däremellan.

Området Det finns en ishall i Gränby. Det finns en racketsporthall, UTK-hallen. Det finns en 4H-gård. Det finns en muslimsk ungdomsförening. Det finns en fritidsgård.

De har begränsade öppettider på grund av oroligheter i området. Svenska kyrkan har inte längre lokaler i bostadsområdet, däremot

på Gränby centrum.

Gränby centrumGränby är ett område med många daglediga, men också ett område med många som vistas i området dagtid för att arbeta eller besöka Gränby centrum.

[Sidan 18 av 33]

Gränby centrum är en stor mötesplats i Uppsala, det rör sig många tusentals människor där varje år. Vår erfarenhet är att förhållandevis få av dem är ungdomar, eftersom alla aktiviteter där är knutna till kostnader. Därför ser man oftast ungdomar i sällskap med föräldrar.

EkonomiI Gränby har man inkomst på nivån medellåg. I jämförelse med kommunen i stort ligger man ungefär 40.000 kr lägre per år. I Gränby ligger inkomstnivån lägre än inom andra distrikt inom Vaksala församling.

FritidsintressenDet är många som spelar fotboll i GUSK, det är även många som boxas i lokalen vid Heidenstams torg (både killar och tjejer).

KonfirmationMånga av de boende i församlingen är kristna i andra traditioner och konfirmerar sig därför inte i Svenska kyrkan. Därför är det inte rimligt att förvänta sig att lika många boende ska välja konfirmation i Svenska kyrkan här som över landet i snitt.

Grönområdet i Gränby är en viktig psykologisk gräns i området, då Heidenstams torg känns mycket närmare, detta påverkar naturligtvis det valet ungdomar som bor på författargatorna som vill konfirmera sig gör. På samma sätt blir grönområdet en psykologisk gräns åt andra hållet, bor man på vädergatorna ligger Salabacke mycket närmare än Heidenstams torg.

Salabacke

BoendeSett över alla åldersgrupper är andelen av befolkningen med utländsk bakgrund 17,5%, det är alltså lägre än kommunens medel (21%).

Det är detta område som både har flest boende i församlingen.

InkomstI Salabacke har man inkomst på nivån medellåg. Inkomsten är ”medel” i församlingen, men fortfarande lägre än kommunen i stort.

BostäderBostadsformen som dominerar i Salabacke är bostadsrätten, det är ungefär 50% fler bostadsrätter än hyresrätter där, äganderätter är 1% av bostäderna. Man bor i lägenhet, men i Salabacke framför allt i bostadsrätter. Men vi har observerat att rätt många av de som är och har varit aktiva i församlingen kommer från bostäder som är äganderätter.

Området Det finns en park, Källparken

[Sidan 19 av 33]

Det finns en fritidsgårdDe har begränsade öppettider på grund av oroligheter i området.

Det finns ett bibliotek Det individuella gymnasieprogrammet (Uven) finns i området. Det finns en innebandyverksamhet på Johannesbäcksskolan. Salabackekyrkan finns i området. Det finns en dansverksamhet, Uppsala dansakademi. Det finns en McDonalds och flera pizzerior.

Brantings torgTorget är en viktig mötesplats i stadsdelen för ungdomar, den ligger mitt emellan Brantingsskolan, Uven, biblioteket och Källparken. ICA-handlaren på torget har stora problem med snatteri och det pågår mycket handel med droger på torget och kring skolan.

Årsta

BoendeSett över alla åldersgrupper är andelen av befolkningen med utländsk bakgrund 17,8%, det ligger alltså i princip i nivå med Salabacke och är betydligt lägre än Gränby och för den delen kommunsnittet.

InkomstÅrsta är församlingens mesta ”höginkomst” distrikt. Här tjänar kvinnorna i snitt 232.000 per år, vilket är 11.000 mer per år än snittet för kvinnorna i Uppsala kommun. För männen är förhållandet detsamma, men tjänar 30.000 över snittet för männen i Uppsala kommun.

BostäderDen vanligaste bostadsformen i Årsta är bostadsrätten. I området är hyresrätterna hälften mot äganderätterna. Äganderätterna i Årsta är väldigt många fler än i de andra områdena vilket påverkar demografin då man sällan flyttar in som ensam i en äganderätt.

Området Det finns en 4H-gård. Det finns en park, Årstaparken. Det finns en stor fotbollsklubb, Vaksala SK. Det finns en stor gymnastikverksamhet, Uppsalaflickorna. Det finns två kyrkor i området, Vaksala kyrka och Årstakyrkan. Det finns en restaurang i Årsta centrum som heter Lyktan.

FritidsintressenMånga ungdomar spelar i Vaksala SK. Men vår uppfattning är att väldigt många ungdomar inte har några yttre fritidsaktiviteter.

[Sidan 20 av 33]

Sammanfattande diskussion

Kopplingen till yngre åldrarMånga av de som väljer att konfirmera sig har en historia i församlingens verksamheter, men med tanke på hur stor barnverksamheten är i åldrarna 10-12 år borde fler blivit konfirmander med tanke på hur mycket personalen i konfirmandkollegiet exponeras och träffar dessa yngre åldrar. Kopplingen mellan barnverksamheten och konfirmationsverksamheten är alltså betydligt svagare än vad man hade kunnat hoppas på.

Tradition av konfirmation i Vaksala församlingVi uppfattar att det inte finns samma tradition av konfirmation och stöd för konfirmation hemifrån som det har funnits förr och finns på andra håll i landet. Konfirmandgrupper med lägerverksamhet har inte historiskt sett gått särskilt väl i Vaksala församling, till skillnad från andra platser i Uppsala. Det verkar som att det finns en skillnad i kultur bland Vaksala församlings boende.

Det verkar vara så att många ungdomar i församlingen som är vana vid att välja mellan sina olika intressen och prioritera, är lättare att nå med konfirmation trots att de har svårare att hinna med det tidsmässigt. Därför är mer än en veckogrupp välmotiverad. En annan stor grupp i församlingen är de som inte har några fritidsintressen alls, de verkar vara vana vid att ”inte välja” aktiviteter, vilket i praktiken blir att man väljer bort, däribland konfirmation. Däremot kommer många av dem i den öppna verksamheten ”Nattcafé”.

I kyrkan är det vanligt att se sig själv som något större eller som spänner över de andra aktiviteterna och gemenskaperna i samhället, men så är det inte. Att befinna sig i kyrkliga verksamheter och gudstjänstliv är något man gör som ett av alla val man kan göra. När man ”har gjort kyrkan” efter några år som junior eller konfirmand + ledare så är man klar och hälsar på ibland. Det är naturligtvis inget fel med att man väljer olika, men kyrkans engagerade och anställda kan själva gå in i bilden av kyrkan som en aktivitet bland andra. Denna fråga är större än handlingsplanen och konfirmandverksamheten, däremot är det viktigt att väcka den för reflektion och arbete kring kyrkans identitet både i konfirmandarbetet och i församlingen i stort.

Skolsituationen för ungdomarna som bor i församlingenI Mikael Pålsson rapport om konfirmandarbete framgår vikten av kopplingen till skolan. För vår del är detta en viktig fråga då det inte längre är så att man med nödvändighet går i skolan där man bor, därför är skolnärvaron viktig för att bygga relation med de som går i sjuan, för att både nå boende men också de som vistas i församlingen. För Svenska kyrkan i Uppsala innebär detta stora svårigheter, i och med de senaste årens friskoleetableringar och profilklasser, så har närhetsprincipen inte längre genomslag. I Vaksala församling syns detta tydligt då de bägge högstadieskolorna får ganska olika roller. Där den ena för en tynande och

[Sidan 21 av 33]

osäker tillvaro och den andra är sprängfylld av elever som kommer från hela staden.

Gränbyskolan är en av stadens stora högstadieskolor (med många profiler) där en stor andel av de boende ungdomarna går, men också en stor andel av eleverna bor inte i församlingen. Många väljer att konfirmera sig, men i sina hemförsamlingar.

Brantingsskolan, som är högstadieskolan i Salabacke, är förhållandevis liten i dagsläget och det är relativt få av de ungdomar som bor i församlingen som väljer att gå där.

En oro är var ungdomarna, som bor i församlingen, går i skolan någonstans och om de blir nådda av och i vilken omfattning informationen om konfirmation.

Dessutom finns Livets Ords kristna skola, som är ganska stor, som det inte finns någon upparbetad relation till i dagsläget.

Denna splittrade situation gör att samarbetet mellan stadens församlingar bli mycket viktigt. Ett gemensamt skolkyrkoarbete är av stor betydelse för att odla kontakten med så många ungdomar som möjligt. Denna fråga drivs bäst genom samordnarens närvaro i KKG och Ungdomssamordnargruppen.

För att bygga relation med ungdomarna som går i sjuan erbjuder de anställda närvaro och medverkan i klassrum vid lektioner och ett skolprojekt om rättvisefrågor på vårterminen. Utöver detta erbjuds läxläsning på Gränbyskolan och de anställda håller Brantingsskolans uppehållsrum öppet på torsdagar.

[Sidan 22 av 33]

Bilaga 1

Etiska regler i konfirmandarbetet Uppsala stiftDessa regler gäller för konfirmandverksamhet som bedrivs av Uppsala stift på Stiftsgården i Undersvik. Uppsala stift rekommenderar dessutom varje församling inom Uppsala stift att anta och följa dessa regler och bifoga dem till Handlingsplanen för församlingens konfirmandarbete.

Människosyn och värdegrund

Ungdomarna i våra konfirmandgrupper ska känna sig trygga i en gemenskap där de blir respekterade oavsett etnisk och kulturell bakgrund, kön, sexuell läggning, ålder och funktionshinder.

I varje konfirmandgrupp är det konfirmanderna som står i centrum. Ett av de viktigaste inslagen under konfirmandtiden är att ungdomarna ska få pröva på och öva sig i kristet liv.

Konfirmandtiden är en helhet där en människosyn som betonar varje människas okränkbara värde självklart skall vara en del av den kultur som skall prägla hela gruppen.

Etiska regler för gemenskapen

Kränkningar av olika slag; exempelvis mobbning eller sexuella övergrepp får inte förekomma.

Handlingar av sexuell karaktär mellan konfirmander och alla slags ledare, inklusive faddrar/unga och vuxna frivilliga ledare får inte förekomma. Givetvis skall ingen vuxen och eller någon av de unga ledarna/faddrarna inleda någon relation med konfirmanderna

I arbetet med ungdomarna är det inte tillåtet att använda alkohol eller andra droger. Tobak och snus inte är tillåtet för dem som är under 18 år. För de som är över 18 år gäller att rökning respektive snusning endast får ske på anvisade platser och tider.

Alkohol får inte köpas in eller nyttjas av konfirmander, ledare unga och vuxna frivilliga i anslutning till konfirmandarbetet. Droger, som inte är föreskrivna av läkare är inte tillåtna.

Lekar, tävlingar, ”mysstunder”, andakter och sinnenas upplevelse är viktiga redskap i arbetet med att skapa en god gemenskap. I alla situationer måste dock varje konfirmand själv få bestämma över sin kropp och inte utsättas för situationer där den egna integriteten blir kränkt. Det är alltid den enskilde konfirmanden som avgör vad som är kränkande. Vi måste vara uppmärksamma på hur våra konfirmander uppfattar lekar och skämt.

Som konfirmand måste man få känna sig trygg, ingen ska behöva utsättas för påtryckningar som kan leda till att man

känner sig tvingad att utrycka sin tro på ett visst sätt

[Sidan 23 av 33]

ställs inför tvingande grupptryck eller kränkande situationer utsätts för integritetskränkande och förnedrande lekar eller lekar

med sexuella undertoner (t ex att sitta i varandras knä, eller där syftet med en lek är att klä av sig)

behöver höra sexualiserat språk och förnedrande kommentarer

Vi måste vara medvetna om att det som för de allra flesta är oskyldigt kan upplevas ångestladdat och kränkande för någon i gruppen. Vi vet inte heller vilka upplevelser våra konfirmander bär med sig.

Att vara ledare i en konfirmandgrupp innebär att vara förebild för de konfirmander som finns i gruppen. Därför är det av största vikt att tillsammans i ledargruppen enas om vad det innebär att vara en god förebild. Samtidigt är det viktigt att poängtera vikten av utrymme till att misslyckas som ledare, särskilt när vi talar om de unga ledarna/faddrarna.

Huvudledare är den som är anställd och dennes ansvar är att i ledarutbildning arbeta med:

frågor kring gränssättningar, integritet och kränkning samt sekretess och anmälningsplikt

höja medvetenheten kring de etiska frågorna i mötet med konfirmanderna

se till att alla ledare över 18 år lämnar in utdrag ur belastningsregistret

ta upp samtalet med konfirmander och ledare om vikten av att tänka efter vad man delar med sig av i sociala medier för att undvika kränkande bilder och uttryck

kontakta målsman om de som är under 18 år använder cigaretter, snus, alkohol eller andra droger.

se till att det alltid är minst två ledare som arbetar tillsammans, varav en är anställd. Det är den anställde som alltid har det formella ansvaret gentemot kyrkoherden (ansvarig inom annan organisation) som har det yttersta ansvaret

se till att det inte väljs lekar och undervisningsexempel där någon kan känna sig utanför på grund av kön, uppväxtförhållanden, hudfärg, föräldrarnas eller den egna sexuella läggningen

se till att tjejer och killar sover i skilda rum vid läger, detta gäller även ledare och unga ledare/faddrar.

Samtliga (anställda och frivilliga) ledares uppgift är att se till att:

ingen av konfirmanderna känner sig utsatt för pennalism eller mobbning (t ex av ledare eller annan konfirmand)

tänka sig för hur man använder språket, sexuella undertoner, svordomar och förnedrande uttryck hör inte hemma i en konfirmandgrupp

de absolut inte använder alkohol på läger eller annan tid då man ansvarar för konfirmander

den ledare som är över 18 år och röker eller snusar gör det på avskild plats när arbetet så tillåter

[Sidan 24 av 33]

I arbetet med konfirmander är det slutligen viktigt att betona ledarens kloka omdömesförmåga att hantera situationer som inte alltid kan formuleras i regler.

Ansvar och tillsyn

Dessa riktlinjer skall överlämnas till alla församlingar/organisationer som arbetar med konfirmander/ungdomar. Efter genomförda arrangemang skall ansvarig ledare se till att rapporter om eventuella incidenter kommer kyrkoherden (ansvarig inom annan organisation) till känna.

Om riktlinjerna inte följs har ansvarig huvudledare i samråd med kyrkoherde (alternativt ansvarig inom annan organisation) det yttersta ansvaret att se till att lämpliga åtgärder vidtas.

Bilaga 2

POLICY VID LÄGER OCH KRISPLAN Checklista för läger och resa med ungdomar

Kontrollera vilka försäkringar och villkor som för dessa som gäller deltagare och ledare

Ta med telefonnummer till försäkringsbolag och försäkringsnummer

Informera deltagare, ledare och föräldrar om försäkringsvillkor

Lämna information till församlingens kansli och kyrkoherde om namn och personnummer på deltagare och ledare som deltar i lägret, kontaktuppgifter till deras föräldrar, uppgifter om var lägret är och hur ledare på lägret kan kontaktas

Informera alla deltagare innan lägret om vilka regler och förhållningssätt som gäller på lägret och vilka konsekvenserna blir för den som bryter dessa. Det är viktigt att även föräldrar informeras om vad som gäller.

Om film ska visas som har åldersgräns informeras föräldrarna om detta i förväg och det är viktigt att den som vill avstå att se en åldersbegränsad film har rätt att avstå För att visa film offentligt måste den lokal som filmen visas i ha tillstånd för detta

Varje ledare skall under lägret/resan ständigt bära med sig deltagarlista med namn, personnummer och kontaktuppgifter till samtliga deltagare och ledare samt till deras föräldrar.

I de fall deltagarna har sina mobiltelefoner med sig, skall de ha ledarnas mobiltelefonnummer i sina mobiler.

Varje läger eller resa skall ha en lägeransvarig som utses av kyrkoherden innan lägret/resan.

Lägerchefen håller regelbundna ledarsamlingar under lägret/resan.

[Sidan 25 av 33]

Ledarna måste hålla en gemensam linje gentemot deltagare under lägret/resan.

Det är viktigt att deltagarna hela tiden informeras om vad som händer under lägret/resan så att de kan känna sig trygga.

Vid olyckshändelse eller vid andra incidenter skall alltid målsman kontaktas.

Hantering av kontanta medel skall undvikas. Om deltagaravgifter eller liknande betalas kontant före resan/lägret skall alltid och genast ett kvitto skrivas och lämnas till deltagaren.

Information som kan finnas med i anmälningsfoldern

Inbetalningskort med församlingens postgiro, beloppet som skall betalas in, samt sista dag för inbetalning.Information om att det för ekonomiskt svaga familjer finns möjlighet att söka pengar till deltagaravgiften via diakoniverksamheten och hur denna ansökan gå till. Information om att eventuella presentkort lämnas in tillsammans med anmälan.

Datum för förberedelseträffar inför lägret/resan.Lämna aldrig preliminära datum eller tider, det innebär alltid förvirring och att man tar fel på de preliminära och de sedan fastslagna uppgifterna.

För- och efternamn på samtliga personer som har någon ledarroll under lägret/resan.

Mobiltelefonnummer och e-postadresser till samtliga personer som har någon form av ledarroll under lägret/resan samt i förekommande fall telefonnummer till lägergården.

Packlista

Att församlingens alla läger och resor är drog- och alkoholfria och att rökning/snusning inte är tillåtet.

Vem som är lägeransvarig under lägret/resan.

Information om att anmälan innebär att deltagaren därmed förväntas delta i de gemensamma aktiviteter som görs under lägret/resan, att deltagare ställer upp på de förhållningsregler som finns på lägret/resan Konsekvenserna av att bryta mot gällande förhållningsregler

Att anmälan innebär att man förbinder sig att betala in anmälningsavgiften/deltagaravgiften innan lägret/resan påbörjas.

Att återbetalning inte görs vid avbokning av lägret/resan annat än mot uppvisande av läkarintyg. Att avbokning av läger/resa innebär att deltagaren ska vara beredd att betala hela eller delar av den faktiska kostnaden.

[Sidan 26 av 33]

I anmälningstalong kan följande information efterfrågas

Namn och personnummer.

Adress och hemtelefon.

Mobiltelefon och e-postadress

Arbetstelefon, mobiltelefon och e-postadress till målsman. Eventuella allergier, specialkost eller annat som vi behöver veta.

Plats för målsmans underskrift för personer under 18 år.

Vid längre resor och läger Passnummer

datum då passet går ut

försäkringsbolag

försäkringsnummer samt resehandlingar från försäkringskassan.

Följande krisplan kan upprättas och delas ut till samtliga deltagare:

Telefonnummer som är bra att haNödnummer: Polisen: Sjukvårdsrådgivningen: Lägeransvarig ledare: Sjukvårdsansvarig ledare: I krisgruppen ingår följande personer:

När du ringer 112:

Välj nödnummer 112.Bli inte nervös fast det går några signaler innan någon svarar. 112 svarar alltid. Berätta vem du är och från vilket nummer du ringer. Lägrets telefonnummer: ___________________Berätta vad som hänt och om någon människa är i fara. Lägrets adress: _______________________________________________ Avsluta inte samtalet förrän du fått lov till det. Var redo att svara på frågor. Larmcentralen kan ge dig uppgifter att utföra.

Om olyckan är framme, vad gör jag?Olycka på lägerområdetKalla på hjälp. Ge första hjälpen. Vid akut olycka – ring 112.Meddela lägeransvarig vad som har hänt. Vidare åtgärder bestäms av lägeransvarig

Olycka utanför lägerområdetOm du är den första som får reda på att en olycka skett utanför området: Kalla på hjälp.

[Sidan 27 av 33]

Ge första hjälpen Vid akut olycka - ring 112. Meddela lägeransvarig

Brand eller larm på lägerområdet

Känner du lukt av brandrök försök ta reda på orsaken. Vid brand - larma brandkåren – ring 112.Meddela lägeransvarig ledare Om det börjar brinna i det utrymme som du befinner dig i be en annan ledare slå larm – ring 112.

Försök att kväva elden eller släck med pulversläckare, filt eller slang. Utrym lägerdeltagarna till dess att branden är släckt. Stäng dörrar och fönster. Sköt om evakuering av alla människor i den brinnande byggnaden. UNDVIK PANIK - ge korta tydliga order till alla. Försäkra dig om att larm givits. Meddela lägeransvarig ledare

Krissituation En kris uppstår när en händelse av oväntad eller omfattande art sker, som kräver beslut och åtgärder som går utöver normala och kontinuerliga rutiner. Exempel på krissituation är om någon av lägerdeltagarna, skadar sig väldigt allvarligt, avlider, eller själva utför ett allvarligt brott, och om stor olycka, som brand, eller en omfattande trafikolycka inträffar. Ingen krisgrupp kan förutse vad som kan ske, om än stort säkerhetstänkande finns med i all planering. Krisgruppens uppgift är att veta vilka rutiner för kris som gäller, och sedan med lugn leda lägret genom krisen. Krisgruppen tillsammans med kyrkoherden har ansvar att bestämma hur fortsättningen ser ut med kontakt med drabbade parter.

Samling efter en krissituation1. Introduktion: Berätta med några ord att det hänt något allvarligt, så att deltagarna får ett ögonblick av mental förberedelse.

2. Fakta: Ge kort och korrekt information om vad som hänt, vilket nuläget är och vad som eventuellt kommer att hända.

3. Tankar: Deltagarna får reagera och berätta vad det har för tankar om det som skett. Ansvarig ledare bör betona att ingen får retas eller dylikt för vad någon sagt eller hur någon reagerat. Det som vi talar om under träffen är bara till för oss - inte för någon annan.

4. Reaktioner: Deltagarna får möjlighet att berätta om och uttrycka sina känslor.5. Avslutning: Ansvarig ledare sammanfattar det som sagts i några korta punkter och

talar om att det är normalt att reagera på olika sätt. Reaktionerna kan sitta i en lång tid framöver.

Mobbning och andra övergreppDet är viktigt att medvetet arbeta mot mobbing och ha en plan för hur man agerar vid uppenbar mobbing.

Förebyggande av mobbing och andra övergrepp:- Gruppstärkande övningar kontinuerligt under konfirmandträffar och

[Sidan 28 av 33]

läger.- Samtala om rätten till integritet, att vi är varandras sammanhang och att var och en har ansvar för att alla får en god plats i gruppen.- Huvudledare tar alltid ansvar för gruppindelningar och logiförläggning.Nolltolerans mot kränkningar, verbala som fysiska, psykosociala som bild- och textburna. - Alla ledare ska aktivt sätta gränser och ta tag i situationer där vi anar att någon far illa. - Det finns alltid minst två ledare, varav minst en anställd, tillsammans med konfirmanderna.- En ledare bor alltid i samma hus som konfirmanderna under nätterna och är i jour.- En bra kanal för konfirmanderna att signalera mobbing eller annat övergrepp är att varje konfirmand har en tankebok som vandrar mellan ledare och konfirmand under konfirmandtiden

Om mobbing eller annat övergrepp upptäcks:- Om vi märker att det förekommer mobbning, övergrepp eller kränkningar kontaktas familjerna till såväl offer som förövare.- Första prioritet är att stödja och skydda den utsatta (om det behövs ska också bevisning säkras genom exempelvis läkarbesök).- Samtal med den som utsatts för kränkning för att skaffa en bild av vad som skett.- Det kan också vara rimligt att snabbt tala med dem som eventuellt bevittnat händelsen. - Därefter samtal med förövaren/förövarna. Om de är flera kan det, om det är möjligt, vara viktigt att samtala med dem parallellt så att de inte hinner tala ihop sig.- I samtalen ska det alltid två vuxna vara med vid varje samtal.- Efter samtalen upprättas en åtgärdsplan.- Om det finns misstanke om att kränkningen lyder under allmänt åtal ska den polisanmälas.

Krisbearbetning, kort sammanfattning av hur det kan se utChockfas:Vid kraftig chock pågår chockfasen från ett kort ögonblick till några dygn. Under denna fas försöker man med all kraft att hålla verkligheten ifrån sig. Man har svårt att förstå vad som har hänt. En del skriker, andra blir tysta. En del ger ett nonchalant intryck medan andra blir överaktiva.Nyckelord när man hanterar personer i chock är: Tydlighet, Närvaro och Lugn

Lämna ingen som är chockad ensam, värme och vänlig kroppskontakt är viktigt. Saklig information som upprepas flera gånger. Den chockade behöver ro att ta in vad som har skett.

Reaktionsfas:Inträffar när den/de drabbade inte längre kan hålla verkligheten ifrån sig. Hon börjar förstå vad som har skett. Man blir rädd att inte kunna uthärda. Frågor som ”Varför?” är vanliga. Svårigheter att sova, äta,

[Sidan 29 av 33]

koncentrera sig. Eventuellt uppträder efter hand en vilja att hitta en ”syndabock”, någon att rikta sin egen vrede mot.

Krisgruppen kan många gånger bli måltavla för denna vrede.

De drabbade vill veta vad som egentligen hände. Det är viktigt för att kunna förstå. Det är viktigt att informationen är korrekt, hitta inte på, eller ge lösa gissningar.

Strukturer: Ändra inga rutiner i onödan (mattider, klockslag). Det kan kännas tryggt att t ex samtalsgruppen eller workshopen blir av, även om de kommer att präglas av det som hänt. Om alla ramar sätts ur spel har de drabbade ännu svårare att ”hålla ihop sig”.

Plats att samlasCaféer och samlingsplatser är viktiga. Eventuellt behöver man ordna med en plats för spontan ljuständning eller möjlighet att lägga ner blommor. Kanske skall en bok, där man kan ”skriva (eller rita) av sig” ligga framme?

Riten När det känns som om allt faller samman, kan riten och kyrkorummets tjocka murar vara det som håller ihop själen.

I kyrkan ryms alla deltagare, därför är det naturligt att kyrkan blir den gemensamma platsen att gå till. Där finns också vänner och människor som kan hjälpa till att hålla om (även bokstavligt) när reaktionerna kommer.

Bearbetningsfas:Nyckelord: Fånga upp, TydlighetInnebär att den akuta fasen är över. Vid svår akut kris kan bearbetningsfasen infalla först efter 4 – 6 veckor. Man börjar känna att man är på väg att klara av svårigheterna. Man börjar se större orsakssammanhang till det inträffade. På ett plan börjar man att acceptera det inträffade. Den här perioden kan vara upp till ett år eller mer.

Återträffar snabbt efter lägret i den egna församlingen? Kanske skall det finnas ett klotterplank på webben, där tankar över det inträffade kan samlas? Hur kan de som inte direkt drabbades vara till stöd för de drabbade? Hur mår de som gick in och arbetade hårt i krisens början?

Riten gör det obegripliga tydligt. Vilka slags gudstjänster är lämpliga?

Nyorienteringsfas:Man kan sammanfatta det som hänt från olika perspektiv. Man kan börja se hoppfullt på framtiden. Tidsperspektivet är längre.

Fånga upp och avsluta kristiden.

Årsdagar o dylikt – Minnet av det som hänt lever kvar, och att dela upp tiden i ”då”, ”nu” och ”i framtiden” hjälper oss att integrera det som har hänt och att kunna lämna det som hänt bakom oss.

För utförligare krisinformation, se Vaksala församlings krisplan.

[Sidan 30 av 33]

[Sidan 31 av 33]

vaksala församlings handlingsplan för konfirmation

Documents