Vad är hjärtsvikt?

Hjärtsvikt (hjärtinsufficiens) innebär att hjärtat inte förmår pumpa runt

tillräckligt med blod i kroppen. Följden blir brist på syre och näring, vilket

utlöser en rad destruktiva processer.

Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet. Faktum är att

dödligheten vid hjärtsvikt är högre än vid många av de vanligaste

cancersjukdomarna. Hjärtsvikt kan inte botas, men prognosen kan

förbättras genom tidig diagnostik och olika typer av behandling.

Vad händer i kroppen?

Hjärtat är motorn i vår blodcirkulation. När hjärtat är skadat till exempel

vid en hjärtinfarkt eller av högt blodtryck kan hjärtsvikt utvecklas. För att få

hjärtat att jobba hårdare och därmed öka cirkulationen, sätter kroppen igång

ett antal kompensationsmekanismer. En sådan mekanism är frisättning av så

kallade natriuretiska peptider, NT-proBNP.

När blodtrycket och pulsen stiger, pressas det redan ansträngda hjärtat ännu

hårdare och arbetar allt sämre. Det leder till att andra organsystem i kroppen

påverkas – en ond cirkel har uppstått.

Efter hand försämras genomblödningen i njurarna och kroppen förmår inte

göra sig av med vatten och salt. Följden blir vätskeansamlingar (ödem) – var

de uppstår är beroende av vilken av hjärtats kamrar som är skadad.

Symtomen vid hjärtsvikt är ofta diffusa, till exempel andfåddhet och trötthet

och svullna anklar. Därför kan det vara svårt att ställa diagnosen genom en

vanlig undersökning hos doktorn.

2 (24)

Så många drabbas

Omkring 200 000 personer i Sverige har symtomatisk hjärtsvikt och varje år

insjuknar omkring 30 000 personer. Framför allt drabbas äldre, två av tre är

75 år eller mer. Hjärtsvikt är den vanligaste orsaken till att personer över 65

år läggs in på sjukhus. Tio procent av personer över 80 år har

symtomgivande hjärtsvikt.

Ytterligare runt 200 000 personer beräknas ha hjärtsvikt utan att uppleva

klara symtom (latent hjärtsvikt). Antalet patienter ökar ständigt genom att

människor lever längre och att hjärtinfarktvården förbättrats.

Skillnader män och kvinnor

Män får hjärtsvikt i snitt tio år tidigare än kvinnor. Orsaken är att de drabbas

tidigare av hjärtinfarkt, ofta med hjärtsvikt som följd.

Totalt är hjärtsvikt dock något vanligare bland kvinnor. Kvinnor har högre

medellivslängd och hjärtsvikt förekommer oftare i högre åldrar.

Kvinnor som har diabetes och är i klimakteriet löper drygt tre gånger högre

risk för hjärtsvikt än dem som inte har diabetes.

3 (24)

Vad beror hjärtsvikt på?

Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte förmår förse kroppens vävnader med den

mängd syre och näring som krävs.

Den vanligaste bakomliggande orsaken är att hjärtmuskeln har skadats av en

eller flera infarkter eller av långvarigt högt blodtryck. Kranskärlssjukdom

och högt blodtryck beräknas tillsammans svara för omkring 75 procent av

fallen. Minst hälften av alla personer med obehandlat högt blodtryck

utvecklar efterhand klinisk hjärtsvikt.

Andra möjliga/samverkande förklaringar kan vara:

• förkalkning av hjärtats kranspulsåder

• medfödd sjukdom i hjärta, hjärtmuskel eller klaffar

• alkoholmissbruk, läkemedel som NSAID och gifter

• rytmrubbningar som för snabb eller långsam rytm

• sjukdomar som diabetes, svår anemi (brist på röda blodkroppar),

lungsjukdom, sköldkörtelsjukdom och infektioner

• ärftlig benägenhet

Skadorna kan vara av två slag. Vanligast är att hjärtmuskeln försvagats så att

hjärtats ena (oftast vänster kammare) eller båda kamrarna inte orkar dra

ihop sig kraftigt nog för att upprätthålla pumpförmågan (systolisk

dysfunktion).

Om hjärtväggarna är så stela att hjärtats högra halva har svårt att vidgas och

fyllas med tillräckligt mycket blod kallas det diastolisk dysfunktion. Det kan

bli följden om det finns ärrbildningar eller förtjockningar i muskelväggen.

Ofta förekommer dessa tillstånd tillsammans.

Hjärtsvikt kan förvärras av:

• akut ischemi eller hjärtinfarkt,

• om patienten inte tar ordinerad medicin

• rytmrubbningar i hjärtat, till exempel förmaksflimmer

• anemi (brist på röda blodkroppar)

• andra sjukdomar som influensa, lunginflammation och infektioner, i

synnerhet i kombination med hög ålder

4 (24)

Symtom

Hjärtsvikt kan utvecklas under lång tid, till exempel vid obehandlad

blodtryckssjukdom, eller snabbt som vid akut hjärtinfarkt. Huvudsymtomet

är andnöd. Vid lindrigare former räcker hjärtats pumpförmåga till i vila,

men inte när man anstränger sig. Det innebär att man kan bli andfådd av att

gå i till exempel backar och trappor.

Den som har en mer uttalad hjärtsvikt får symtom även vid mycket måttlig

ansträngning och efterhand andnöd även vid vila, i liggande ställning och

nattetid. Andra symtom kan vara trötthet, hjärtklappning, hosta,

vätskeansamling (ödem) i ben, buk och lungor, stora urinmängder,

aptitlöshet, illamående, förstoppning, yrsel, leverförstoring och vidgad

halspulsåder.

Symtomen kan skilja sig åt beroende på om det främst är vänster eller höger

kammare som skadats.

Vänstersidig hjärtsvikt

• Andnöd, trötthet, kronisk torrhosta, onormala ljud från hjärta och

lungor, oregelbunden hjärtrytm. Lungödem genom att blodet ansamlas

i lungorna och vätskeanhopning.

Högersidig hjärtsvikt

• Andnöd, trötthet, viktförlust, svårläkta sår, onormal puls och hjärtljud.

Eftersom blodet stannar kvar i kroppen samlas vätska i vävnaderna,

benen, buken och inre organ som levern.

Akut livshotande hjärtsvikt:

• Kraftig andnöd, kallsvett, blekhet, hosta, svår hjärtklappning, ångest.

Latent hjärtsvikt:

• Symtomen på hjärtsvikt kan ta lång tid på sig att utvecklas även om

hjärtats arbetssätt är rejält stört. Hos äldre och personer med diabetes

kan hjärtsvikt även vara följden av en ”tyst” infarkt som inte ger några

symtom och kan upptäckas först i efterhand. Det är viktigt att kunna

diagnosticera detta för att försöka hindra att det utvecklas till

symtomatisk hjärtsvikt.

5 (24)

Klassificering

Graden av hjärtsvikt bedöms enligt en skala som utarbetats av New York

Heart Association (NYHA) vilken i dag är den mest använda.

NYHA1:

Nedsatt hjärtfunktion där den drabbade inte känner av några symtom.

NYHA2:

Lätt hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid mer än måttlig

ansträngning.

NYHA3:

Medelsvår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet vid lätt till måttlig fysisk

aktivitet, som att gå i motlut och klä sig.

NYHA4:

Svår hjärtsvikt med andfåddhet och trötthet redan vid vila.

Symtomen ökar vid minsta aktivitet. Patienten är ofta sängbunden.

6 (24)

Prognos

Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom med dålig prognos även om den

förbättrats med modern behandling – fler dör i hjärtsvikt än i cancer.

Vid mild hjärtsvikt ligger dödligheten mellan 5 och 10 procent per år.

Prognosen försämras med ökad svårighetsgrad och bland de sjukaste

patienterna ligger den på minst mellan 40 och 50 procent per år.

NYHA räknar med följande dödstal efter ett respektive fem år för de olika

klasserna:

NYHA1: 5 – 20 procent

NYHA2: 10 – 30 procent

NYHA3: 25 – 60 procent

NYHA4: 50 – 80 procent

Blodprov används som prognostisk markör

Med blodprovet NT-proBNP kan man prognostisera vilka patienter som

löper störst risk att dö. I en studie (ICON) ingick 1 256 patienter som sökt

sig till någon akutmottagning på grund av andnöd. 720 av dem visade sig ha

akut hjärtsvikt. De hade i median 4 639 ng/l jämfört med 108 ng/l hos dem

som inte hade hjärtsvikt.

Av samtliga patienter i studien dog 109 (8,6 procent) inom 76 dagar. Av

dessa hade 89 akut hjärtsvikt. Bland dem som hade akut hjärtsvikt och dog

inom 76 dagar var nivåerna NT-proBNP signifikant högre med i genomsnitt

10 426 ng/l (från 5 611 till 23 818 ng/l) jämfört med dem som överlevde där

snittet låg på 4 873 ng/l (från 2 204 till 10 897 ng/l).

Källa: Januzzi et al. The Internationel Colloborative of NT-proBNP Study

(ICON), Eur Heart J 2006; 27:330-7.

I ytterligare en studie visas att patienter som vid intagning på akutavdelning

hade NT-proBNP-nivåer på mer än 1 730 ng/l, hade en tre gånger högre

dödlighet än patienter med nivåer under 430 ng/l. Nivåer över 1000 ng/l var

förknippade med svår hjärtsvikt och dålig prognos.

7 (24)

Källa: State of the art: Using natriuretic peptide levels in clinical practice, Eur J

Heart Failure 10 (2008) 824-839.

Nivåerna av NT-proBNP är ett viktigt prognostiskt verktyg även för

patienter med kronisk hjärtsvikt. I en studie med drygt 5 000 patienter med

mild till måttlig kronisk hjärtsvikt innebar ett värde på 500 ng/l över

baslinjen en ökad att avlida med 3,8 procent och för inläggning på sjukhus

med 3 procent. Vid nivåer över 1 000 ng/l ökar risken att dö markant.

Därför bör nivåerna av NT-proBNP mätas regelbundet hos patienter med

kronisk hjärtsvikt för att hitta dem med som har särskilt höga risk att

drabbas av komplikationer.

Källa: Serge Masson, Roberto Latini. Amino Terminal Pro-B-Type Natriuretic

Peptides and Prognosis in Chronic Heart Failure. Am J Cardiol 2008; 101

(suppl): 56A-60A).

8 (24)

Diagnos

Läkemedelsverket säger i sina nya riktlinjer för diagnostik och behandling av

hjärtsvikt (januari 2006) att dagens diagnostik ofta är bristfällig.

Utredningen ska innefatta anamnes (sjukdomshistoria), status, EKG och

mätningar av natriuretiska peptider (särskilda ämnen som utsöndras av

hjärtmuskeln).

Följande metoder används för att ställa diagnosen hjärtsvikt:

• Vilo-EKG (elektrokardiografi), då man via hudytan mäter hjärtats

elektriska aktivitet, avslöjar rytmrubbningar och kan ge information om

orsaken till hjärtsvikten t.ex. tecken på genomgången hjärtinfarkt.

Normalt EKG utesluter hjärtsvikt.

• Blodprov för att kontrollera en hjärtsviktsmarkör, NT-proBNP, är en

metod för att snabbt sortera ut dels personer med hjärtsviktsliknande

symtom som inte har hjärtsvikt, dels identifiera personer som troligen

har hjärtsvikt och bör genomgå ekokardiografi. Det görs via ett enkelt

blodprov på vårdcentraler och sjukhus. NT-proBNP är en biokemisk

markör i blodet, en peptid som uppstår ur hormonet proBNP och

utsöndras från celler i hjärtväggen när hjärtat inte orkar pumpa

tillräckligt med blod. Nivån av NT-proBNP i blodet kan mätas med

hjälp av en patientnära utrustning. Testet tar bara 15 minuter.

• Ekokardiografi innebär att man mäter hjärtväggarnas och klaffarnas

rörelser och läge med hjälp av ultraljud. Det ger också besked om typ

och grad av rubbning i hjärtats funktion. Ekokardiografi är det säkraste

sättet att diagnostisera hjärtsvikt, men tidiga former av hjärtsvikt kan

missas.

• Hjärt-lungröntgen ger information om hjärtför storing, blodflöde i

lungkretsloppet, förekomst av vätska i lungorna, lungsjukdom och

eventuell sjukdom i hjärtklaffarna.

• Arbetsprov, som cykling, kan visa på svårighetsgraden av patientens

hjärtsvikt.

9 (24)

Till detta kommer genomgång av patientens tidigare sjukdomshistoria

(anamnes) och kliniska tester.

Socialstyrelsens rekommendation

NT-proBNP ingår i samlingsnamnet natriuretiska peptider. I de nationella

riktlinjerna för hjärtsjukvård som kom ut i februari år 2008 rekommenderar

Socialstyrelsen följande:

• Vid låg till måttlig misstanke om hjärtsvikt bör natriuretiska peptider

(NTP) användas för att utesluta hjärtsvikt, särskilt då tillgången på

ultraljud är begränsad.

• Vid förhöjda värden på NTP, bör fortsatt utredning med ultraljud göras

för att fastställa diagnos och orsak.

• Låga värden på NTP talar starkt emot hjärtsvikt och då bör ingen

ytterligare ultraljudsundersökning göras.

• Ultraljud bör inte användas som förstahandsmetod vid låg misstanke

om hjärtsvikt, utan i första hand NTP.

• NTP kan användas på akutmottagningar för att snabbare komma till

rätt diagnos vid misstänkt hjärtsvikt.

Källa: Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2008

Svårtolkade symtom

Diagnosen hjärtsvikt kan vara svår att ställa. Mer än hälften av patienterna

uppfyller inte kraven på accepterade diagnoskriterier och bland kvinnor är

det ännu fler, enligt Nationellt Hjärtsviktsregister. Särskilt gäller det om

patienten har en mildare form av hjärtsvikt.

Symtomen kan vara diffusa och likna dem vid andra sjukdomar, till och med

dem vid ”dålig kondition”. De vanligaste orsakerna till falskt positiv diagnos

är fetma (framför allt hos kvinnor), kärlkramp och lungsjukdomar som

astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), svår anemi (brist på

röda blodkroppar) och njur- eller leversvikt med ödem.

10 (24)

Enligt en studie genomförd vid 158 vårdcentraler 2004-2006 ställdes

diagnosen hjärtsvikt i 30 procent av fallen enligt rekommenderade riktlinjer.

Dessutom var den kliniska träffsäkerheten för hjärtsvikt baserad på symtom

endast 30 procent. Diagnostisk osäkerhet och därigenom utebliven

behandling leder till sämre välbefinnande hos patienterna, fler

sjukhusinläggningar och ökad dödlighet.

Källa: Dahlström et al. OBS CHF-studien. Nationella hjärtsviktsregistret,

referat, årsmöte maj 2007.

Studier har visat att andelen feldiagnostiserade hjärtsviktspatienter minskar

från 43 till 11 procent om läkaren får tillgång till natriuretiska peptider i

samband med undersökningen.

Källa: Silver MA et al. Congest Heart Fail 2004;10(5 suppl 3):1-30

11 (24)

Korrekt diagnos via blodprov

Över- och underbehandling

Idag råder såväl över- som underbehandling. Runt hälften av de patienter

som behandlas för hjärtsikt har inte hjärtsvikt, medan andra har hjärtsvikt

som inte har diagnosticerats.

Spara tid och pengar

Sannolikt skulle många sjukhusinläggningar för hjärtsvikt kunna förhindras

med bättre diagnostik, vilket skulle spara både tid och kostnader.

Biokemisk markör

I de nya rekommendationerna framhåller Läkemedelsverket att vid

misstanke om hjärtsvikt kan analys av mängden natriuretiska peptider

underlätta diagnosen.

Testet kan göras genom ett blodprov som tas på vårdcentraler eller sjukhus.

Det största diagnostiska värdet har NT-proBNP för patienter med

obehandlad misstänkt hjärtsvikt. Där har resultatet ett högt negativt

prediktivt värde – det vill säga att om nivåerna är låga kan hjärtsvikt med

stor sannolikhet uteslutas.

Omvänt pekar förhöjda värden på att sannolikheten för hjärtsvikt är relativt

hög. Diagnosen måste bekräftas med ekokardiografi och den fortsatta

utredningen gå snabbt så att korrekt behandling kan sättas in tidigare.

Med hjälp av testet kan man:

• utesluta hjärtsvikt

• hitta riskpatienter för vidare utredning

• reservera ekokardiografi för dem med störst behov

• optimera behandlingen

• följa hur behandlingen utvecklas

• minska antalet kostsamma undersökningar och vårdtillfällen

Testet har tagits fram av Roche Diagnostics och används redan på många

sjukhus och inom primärvården i Sverige.

12 (24)

Beslutgränser för NT-proBNP

I en konsensusrapport publicerad i The American Journal of Cardiology i

februari 2008 föreslås följande prognostiska värden för patienter som söker

akut för symtom på hjärtsvikt:

Alla åldrar: Hjärtsvikt kan uteslutas om värdet är under 300 ng/l.

Under 50 år: 300-450 ng/l misstänkt hjärtsvikt och över 450 ng/l stark

misstanke om hjärtsvikt.

Mellan 50 och 75 år: 300-900 ng/l misstänkt hjärtsvikt och över 900 ng/l

stark misstanke om hjärtsvikt.

Över 75 år: 300-1 800 ng/l misstänkt hjärtsvikt och över 1 800 ng/l stark

misstanke om hjärtsvikt.

Samma gränsvärden föreslås av en europeisk expertgrupp i en artikel

European Journal of Heart Failure . En av artikelförfattarna är den svenske

kardiologen professor Ulf Dahlström.

Spannet mellan 300 ng/l under vilket hjärtsvikt kan uteslutas och gränsen för

stark misstanke om hjärtsvikt kallas också för gråzon. Det innebär att

värdena kan tyda på hjärtsvikt men också att de kan ha andra

kardiovaskulära orsaker, bero på lungsjukdom eller störd njurfunktion.

Därför kan värden som hamnar inom den grå zonen ha betydelse för hur

patienten ska utredas i fortsättningen även om det visar sig inte vara

hjärtsvikt.

Källa: J.L Januzzi et al. An International Consensus Statement Regarding

Amino-Terminal Pro-B-Type Natriuretic Peptide Testing: The International

NT-proBNP Consensus Panel, The American Heart of Cardiology, February 4,

2008, vol 101 (3a).

Källa: A. Maisel et al. Review, State of the art: Using natriuretic peptide levels

in clinical practice, European Journal of Heart Failure 10 (2008) 824–839.

Utesluta hjärtsvikt

Låga värden NT-proBNP, under 300 ng/l, kan med mycket stor säkerhet

utesluta hjärtsvikt. I den tidigare nämnda ICON-studien kunde dessa

patienter identifieras med 98 procents säkerhet.

13 (24)

En studie vid tre danska sjukhus prövade i vilken mån NT-proBNP kunde

sortera ut vilka av 2 193 patienter som led av försämrad vänsterkammar-

funktion och vilka som hade normal funktion. Läkarna gjorde en klinisk

bedömning av patienter, som även undersöktes med ekokardiografi och NT-

proBNP-analys.

• Patienter med normala värden (ingen hjärtsvikt) kunde identifieras till

98 procent via NT-proBNP.

• Testet kunde med 73 procents säkerhet identifiera patienter vars

pumpfunktion var nedsatt med mer än 40 procent (tecken på hjärtsvikt)

Källa: NT-proBNP: a new diagnostic screening tool to difference between

patients with normal and reduced left ventrical systolic function. M Bay et al.

Heart 2003;89:150-154

Brittiska forskare har gått igenom tre europeiska epidemiologiska studier där

nivåerna NT-proBNP hos drygt 3 000 personer analyserats. Testet kunde

identifiera patienterna med störd hjärtfunktion med 75 procents säkerhet

och de med normal hjärtfunktion till 99 procent.

Resultaten visar att mätning av NT-proBNP är en lämplig diagnostisk metod

för att utesluta diagnoserna nedsatt vänsterkammarfunktion och hjärtsvikt

hos patienter med andnöd. Onormala värden pekar på att patienten har

någon form av hjärtproblem och därför måste undersökas närmare.

Källa: McDonagh et al. NT-proBNP and the diagnosis of heart failure: a

pooled analysis of three European epidemiological studies, Eur J Heart Fail

2004 mar 15; 6 (3):269-73)

Säker prognos

Mer än hälften av de patienter som söker på en medicinsk akutavdelning har

symtom med andnöd eller bröstsmärtor. I en studie vid Sahlgrenska

universitetssjukhuset i Göteborg ingick 200 patienter varav hälften hade

bröstsmärtor och hälften andnöd. Syftet var att se om tidig analys av NT-

proBNP hos patienter som sökte akut för andfåddhet och/eller bröstsmärtor

kunde förbättra diagnostiken och om NT-proBNP taget akut kunde säga

något om prognos för överlevnad och intagning på sjukhus under sex

månader.

14 (24)

Resultaten visade att av samtliga patienter återinlades 65 (33 procent) inom

sex månader. De hade ett NT-proBNP-värde på i snitt 1 340 ng/l i det prov

som togs vid akutintaget mot 208 hos dem som inte behövde läggas in på

nytt. De 19 patienter (9,5 procent) som avled hade en mediankoncentration

på 6 160 ng/l mot 399 ng/l hos de överlevande patienterna.

Studiens slutsats är att:

• Hög koncentration av NT-proBNP var starkt relaterad till dödlighet och

återinläggning inom sex månader.

• NT-proBNP lägre än 100 ng/l innebar extremt låg risk för att avlida eller

återintagning inom sex månader efter provtagningen vilket kunde

förutsägas med 98 procents säkerhet.

• Värden över 5 000 ng/l innebar hög sannolikhet dör död och

återintagning inom sex månader vilket kunde förutsägas med 72

procents säkerhet.

• Vid mycket högt NT-proBNP, över 5 000 ng/l, är intensifierad

diagnostik och behandling motiverad med tanke på den höga risken för

död och återinläggning inom sex månader.

• Ett lågt NT-proBNP hos patienter som saknar objektiva tecken på

hjärtsjukdom kan underlätta bedömning och handläggning av dessa

patienter på akutmottagningen som tillägg till befintliga metoder.

• Akut analys av NT-proBNP förefaller vara ett enkelt prov som kan

användas för mycket tidig diagnostik av hjärtsvikt och för

riskbedömning av patienter som söker för bröstsmärtor och/eller

andnöd vid en medicinsk akutmottagning.

Källa:Jaana Javadzadeh et al. NT-proBNP ger träffsäker diagnos i akutskede.

Läkartidningen nr 9 2008 Volym 105.

Andra faktorer som kan påverka nivåerna av NT-proBNP i blodet

Förutom hjärtsvikt finns ett antal andra faktorer som kan påverka

koncentrationerna av NT-proBNP. De är bland andra:

• stigande ålder och kvinnligt kön

• annan hjärtsjukdom än hjärtsvikt

15 (24)

• högt blodtryck

• lungsjukdom

• njursvikt

• ”svår sjukdom”

Faktorer som ger sänkta koncentrationer:

• blodtryckssänkande medel som ACE-hämmare och angiotensin II

blockerare

• vätskedrivande medel

• fetma

Källa: Per Venge, Institutionen för medicinsk vetenskap, klinisk kemi, Uppsala

universitet. Förslag till riktlinjer för användning och tolkning av

plasmamätning av BNP och NT-proBNP vid hjärtsvikt och akut

kranskärlsjukdom. Klinisk biokemi i Norden. Nr 2, vol 19, 2007.

16 (24)

Behandling

Hjärtsvikt kan inte botas. Syftet med behandlingen är därför att minska

symtomen för att ge patienten ökad livskvalitet och överlevnad genom att

förbättra blodflödet och underlätta hjärtats arbete. Behandlingen måste

också riktas in på den bakomliggande sjukdomen för att undvika att

hjärtsvikten försämras.

Den medicinska behandlingen omfattar olika typer av läkemedel:

• ACE-hämmare blockerar bildandet av hormoner som får blodkärlen att

dra ihop sig. Hjärtat avlastas genom att blodet kan pumpas ut med mindre

motstånd. Både inläggning på sjukhus och dödlighet kan minska.

• Angiotensin II-receptorantagonister hämmar ett hormon som får

blodkärlen att dra ihop sig.

• Diuretika är medel som hjälper kroppen att göra sig av med överflödig

vätska. Dosen ska anpassa individuellt,

• Digitalis lindrar främst symtomen. Om patienten har förmaksflimmer

kan digitalis stabilisera hjärtverksamheten,

• Betablockerare dämpar verkningarna av hormonet adrenalin som har

en skadlig inverkan på hjärtmuskeln vid hjärtsvikt. Slaghastigheten minskar

och därmed belastningen på hjärtat, dessutom sänks blodtrycket.

Behandling med ACE-hämmare och betablockerare har inneburit vinster

som ökad livskvalitet, minskat behov av sjukvård och minskad dödlighet i

hjärtsvikt. Ändå är det i dag mindre än 50 procent av patienterna som får

rekommenderad behandling, enligt Nationellt Hjärtsviktsregister.

Alla patienter svarar inte lika bra på given behandling. Det finns studier om

att NT-proBNP skulle kunna användas för att individualisera och styra

behandlingen.

17 (24)

Vad patienten själv kan göra

Förutom medicinsk behandling kan en patient med hjärtsvikt göra en hel del

själv för att minska symtom och risker. Det mesta faller under de allmänna

råden för att vårda sin hälsa:

• rök inte

• motionera

• ät väl och undvik övervikt

• drick inte för mycket vätska

• undvik alkohol (kan störa hjärtrytmen)

• var försiktig med salt

• undvik stress

18 (24)

Vårdorganisation

Hjärtsviktsmottagningar

Ett gott omhändertagande av patienter med hjärtsvikt kräver ett väl

utvecklat samarbete mellan ambulansvård, vårdcentraler, sjukhus och

äldreomsorg, konstaterar Socialstyrelsen i sina riktlinjer för kranskärls-

sjukvård. Därför är det viktigt att utarbeta gemensamma vårdprogram med

diagnostik, utredning, behandling remissförfarande och vårdkedjor.

Patienter med hjärtsvikt åkte tidigare ofta ut och in på sjukhus. I dag finns

särskilda hjärtsviktsmottagningar vid många sjukhus och vårdcentraler i

Sverige. Personalen har särskild kompetens för att ta hand om denna typ av

patienter. Erfarenheterna är mycket positiva, anser Socialstyrelsen.

Utbilda patienten

Omhändertagande av hjärtsviktspatienter bör också omfatta utbildning.

Många har dålig kunskap om sin sjukdom, mediciner, riskfaktorer och

levnadsvanornas betydelse.

Följden kan bli att de inte känner igen symtom på försämring, inte kontaktar

sin doktor i tid och måste läggas in på sjukhus. Studier har visat att omkring

50 procent av alla inläggningar på sjukhus skulle kunna förhindras, enligt

Nationellt Hjärtsviktsregister. Med utbildade patienter skulle vårdtiderna

kunna förkortas och antalet återinläggningar på sjukhus minska.

Nationellt hjärtsviktsregister

Det nationella hjärtsviktsregistret (RiksSvikt) inrättades 2003 på initiativ av

Svenska Cardiologföreningen. Syftet är att följa upp hur sjukhus och

vårdcentraler följer riktlinjerna för behandling av hjärtsvikt och enheterna

ska kunna jämföra hur de står i förhållande till riksgenomsnittet.

Målet är att minst 85 procent av patienterna ska behandlas enligt de

nationella riktlinjerna och att diagnostik med ekokardiografi ska användas i

minst 85 procent av fallen.

19 (24)

Hälsoekonomi

Hjärtsvikt kostar samhället omkring 2,6 miljarder kronor om året eller cirka

2 procent av hela hälso- och sjukvårdsbudgeten. Av detta svarar sjukhus-

vården för drygt 70 procent av kostnaderna och läkemedel för mellan 2 och

8 procent.

Samhällets kostnader för hjärt- och kärlsjukdomar ligger på omkring 3,7

miljarder kronor.

Amerikansk studie

I en internationell prospektiv studie över 599 patienter med andnöd som

kommit till någon akutmottagning har man jämfört kostnadseffektiviteten

för att ställa diagnosen hjärtsvikt med antingen standardiserade kliniska

metoder, eller med NT-proBNP. Patienterna följdes upp i 60 dagar efter

besöket.

Studiens utgångspunkter var att:

• resursutnyttjandet inom vården är relaterat till i vilken utsträckning

man vid en klinisk bedömning hittar de patienter som har hjärtsvikt

eller kan misstänkas ha det,

• NT-proBNP kan ge vägledning om behovet av ekokardiografi och hur

många av akutvårdens patienter som ska läggas in respektive kan

skickas hem,

• felbedömning av patienter kan ha betydelse för i vilken mån allvarliga

händelser (serious adverse events) inträffar under uppföljningstiden.

Resultaten visar att:

• höga nivåer NT-proBNP var den starkaste indikatorn på att patienten

skulle få diagnosen akut hjärtsvikt.

• användandet av ekokardiografi kunde minska med 58 procent.

• andelen patienter som inledningsvis måste läggas in på sjukhus kunde

minska med 13 procent.

• antalet dagar på sjukhus kunde minskas med 12 procent.

20 (24)

Enligt studien skulle diagnostik med NT-proBNP för amerikansk del

innebära besparingar på 492 dollar per patient genom att man direkt kan

sålla bort dem som inte har hjärtsvikt.

Utslaget på hela den amerikanska vårdapparaten skulle det motsvara ungefär

550 miljoner dollarn per år.

Källa: Uwe Siebert et al, studien presenterad vid International Society for

Pharmaeconomics & Outcomes Research, oktober 2004, Hamburg.

21 (24)

Blodomloppet

Hjärtat slår ungefär tre miljarder slag under ett normallångt liv och pumpar

ut omkring fem liter blod i minuten i vila. Varje hjärthalva består av ett

förmak, som tar emot blod, och en kammare som pumpar det vidare.

Det friska blodomloppet är en ständigt cirkulerande process där hjärtats

sammandragningar pumpar syresatt blod från hjärtats vänstra kammare

genom artärerna ut i kroppens alla kärl (stora kretsloppet). Blodet levererar

syre, näring, värme och livsviktiga kemiska substanser och transporterar

avfallsprodukter till njurarna där de utsöndras.

Blodet passerar genom venerna tillbaka till hjärtats högra förmak som fylls

med blod. Höger kammare pumpar blodet genom lungorna (lilla

kretsloppet) där koldioxid lämnar kroppen via utandningsluften och blodet

åter syresätts. Därefter förs blodet via vänster förmak tillbaka till vänster

kammare och pumpas ut i artärerna.

Mellan hjärtats hålrum finns klaffar som öppnas och sluts i takt med

sammandragningarna. Klaffarna ser till att blodet hela tiden förs i rätt

riktning.

När hjärtat, motorn i denna cirkulatoriska process, av någon anledning

skadas kan följden bli hjärtsvikt.

22 (24)

Hjärt- och kärlsjukdomar, dödsorsak

År 2002 avled drygt 95 000 personer i Sverige.

Den vanligaste dödsorsaken var någon hjärt-kärlsjukdom, däribland

hjärtsvikt. Ungefär 45 procent av kvinnorna och 44 procent av männen hade

en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak.

Den näst vanligaste dödsorsaken är cancer med 22 procent av dödsfallen

bland kvinnor och 25 procent bland männen.

Den vanligaste enskilda dödsorsaken är hjärtinfarkt, som svarar för ungefär

30 procent av alla dödsfall. Varje år tas ungefär 90 000 patienter in på

hjärtinfarktavdelningarna. Totalt sett har dock antalet döda i hjärt- och

kärlsjukdom minskat med bättre behandling.

23 (24)

Organisationer

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund

En patientorganisation för att tillvarata de hjärt- och lungsjukas intressen.

Förbundet har 44 000 medlemmar och 160 lokalföreningar runt om i landet.

Adress: Box 9090, 102 57 Stockholm

Telefon 08-55 606 200

Hemsida www.hjart-lung.se

Hjärt- och Lungfonden

Främst en insamlingsorganisation och finansiär av svensk forskning runt

hjärt- och lungsjukdomar.

Hemsida www.hjart-lungfonden.se

Referenser

Nationella riktlinjer för kranskärlssjukvården (Socialstyrelsen)

Karolinska Universitetssjukhuset

Vårdprogram vid hjärtsvikt (Södersjukhuset i Stockholm)

Patientinformation om hjärtsvikt (Socialstyrelsen)

Behandling av hjärtsvikt och asymtomatisk vänsterkammar-

dysfunktion (Läkemedelsverket)

Diagnostik och behandling av kronisk hjärtsvikt (Läkemedelsverket)

Nationellt hjärtsviktsregister

24 (24)

Kontaktuppgifter För mer information om NT-proBNP, kontakta:

Helen Krut, Roche Diagnostics

Tel 08-404 88 25, 076-107 52 11

E-post: helen.krut@roche.com

Roche, med huvudkontor i Basel, är ett av världens främsta forsknings- och

utvecklingsföretag inom läkemedel och diagnostik. Roche Diagnostics är

världsledande inom in vitro-diagnostik och tillhandahåller produkter och

tjänster till forskare, sjukhus och laboratorier över hela världen. Roche

Diagnostics är ledande även inom patientnära diagnostik, bland annat

diabetesvård. Roche har 65 000 anställda i 150 länder. Företaget har ett

flertal strategiska allianser inom forskning och är bland annat

majoritetsägare i Genentech och Chugai. Företaget har 120 anställda i

Sverige. Mer information: www.roche-diagnostics.se