vad händer i stockholmsregionens gröna kilar?...2 - vad har åstadkommits en gemensam målbild den...

Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?

Göteborg 2016-06-09

Bette Lundh Malmros och Elisabeth Mårell

Stockholms läns landsting

Innehåll

1 - Historik – viktiga vägval och ställningstaganden

2 - Vad har åstadkommits

3 - Vad har krävts?

4 - Status på materialet?

5 - Vad utmanar?

Svaga samband

En skogsbacke i handen

Gröna bältet

Gröna kilar Grönstruktur i

Stockholms

regionen

Upplevelse-värden

Historik – viktiga vägval och ställningstaganden

Val av struktur och helhetssyn – grönt bälte, kilar, pärlband etc?


Struktur och helhetssyn – grönt bälte, kilar,

pärlband etc?

Regionplaner och RUFS:ar (regional utvecklingsplan) -

centrala processer och beslutsdokument

- en sammanhållen bebyggelse

- tätt i stationsnära lägen

- spara tätortsnära gröna kilar

- samordna, samverka och stödja

- system- och struktursyn

- regional nytta

- grönstrukturen samverkar med

andra strukturer

Exempel RUFS 2010 –regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Tillväxt, miljö och regionplanering

Stort, sammanhängande område

Tätortsnära

Mellankommunalt planeringsområde

Begrepp - namn – identitet

Olika läge och kvaliteter

Grön kil, gröna värdekärnor, svaga samband

Regional grönstruktur och tio gröna kilar

Regionala värden och funktioner

Samlade natur-, rekreation

och kulturmiljövärden

Gröna värdekärnor

Gröna svaga samband

(tre klasser)

Tysta områden

Gröna stationer

Vandringsleder

Regionala strandpromenader



pärlband etc?

Regionplan och RUFS (regional utvecklingsplan) - centrala

processer och beslutsdokument

Att stödja HUR – prioritera satsningar på metoder och

planeringsunderlag (upplevelsevärden, svaga samband, gröntypologi

mm)



pärlband etc?

Regionplan och RUFS (regional utvecklingsplan) - centrala

processer och beslutsdokument

Att stödja HUR - bistå med metoder och

planeringsunderlag (upplevelsevärden, svaga samband,

gröntypologi mm)

Att satsa på processer med andra aktörer


En gemensam målbild

Den regionala grönstrukturen finns med

i alla ÖP och grönplaner

Stor förståelse för den regionala nivå

och behov av mellankommunal

samordning/samverkan

Ett plattform för att samla regionen i

nya RU, nya RUFS och andra

utmaningar

Ökat fokus på nationell nivå för

storstadsfrågornas problematik

2 - Vad har åstadkommits –exempel

ÖP 2010 - Upplands Bro kommun


En gemensam målbild

Den regionala grönstrukturen finns med

i alla ÖP och grönplaner

Ökad förståelse för den regionala nivå

och behov av mellankommunal

samordning/samverkan

Ett plattform för att samla regionen i

nya RU, nya RUFS och andra

utmaningar

Ökat fokus på nationell nivå för

storstadsfrågornas problematik

2 - Vad har åstadkommits forts.

Tagit fram nya metoder, verktyg och

planeringsunderlag för HUR utmaningar kan lösas

Smala partier – 500 m

Identifierats med GIS och

kunskapsunderlag

3 klasser

- expanderande, tätbebyggda områden

- infrastruktur och tillgänglighet

- vatten och strandpromenader

Ex Rapport Svaga samband


Samspelet regional –kommunal nivå


Ökad tillgänglighet och infrastruktur

Ökad tillgänglighet

från bebyggelsen

2 - Vad har åstadkommits forts.

En samverkan har utvecklats i 5 av 10 kilar;

- politisk styrgrupp i tre kilar (Rösjö, Angarn-

och Bogesundskilen

- en utvecklad samverkan i en kil (Tyrestakilen)

- och ett påbörjat samverkan (Bornsjökilen)

3 - Vad har krävts?

En regional process att för gemensam överenskommelse

(regionplaner och RUFS)

Ett bra samarbete mellan regionplaneorgan, lst,

intresseföreningar (främst Naturskyddsföreningen) och viktiga

kommuner (t ex Sthlm stad)

Förståelse för – och kunskap om – processens betydelse.

3 - Vad har krävts forts. ?

Fokus på centrala utmaningar och HUR

Finansiellt stöd i en startfas via

(landstingets miljöanslag NOLA, EU mm)

Uthållighet och engagemang

Strategiskt kunnande och känsla för

”timing”

Någon form av regionalt nätverk (årliga

konferenser Storstadsnatur)

4 - Status på materialet?

RUFS 2010 är vägledande, inte bindande (ett ”moraliskt”

kontrakt)

Innehållet bygger på dialog, förankring och samverkan –

det är processen och inte dokumentet som är viktigast!

Politisk styrgrupp i tre kilar. Mål och målbild bygger till

stor del på RUFS förslag. Kan kanske ses som

mellankommunala handlingsprogram?

Interaktion mellan RUFS och regionala strategier för

miljömålet ett rikt växt och djurliv.

5 - Vad utmanar?

En förväntad befolkningstillväxt på 1,2 miljoner fram till

2050 – var och hur ska bebyggels utvecklingen ske?

Hur både säkerställa, utveckla och tillgängliggöra de

gröna kilarna när staden växer? 2050-perspektiv?

Ökad mellankommunal samordning

Hur förtäta?

Stad och land relationen

Finansiera en biotopdatabas för att möjliggöra analyser

av ekologiska spridningssamband

5 - Vad utmanar i Upplands Bro kommun

5 - Vad utmanar – forts.?

Behov av mellankommunal samordning

Exempel mellankommunal samordning

Enligt PBL kan kommunerna samordna mellankommunala

frågor på olika sätt genom den översiktliga planeringen, b

la genom att:

- Preisera vilka frågor som har mellankommunal

samordning i sina öp

- Inkludera konsekvenser för andra kommuner och för

regionen i stort i ÖP konsekvensbeskrivning etc

Att se till att detta sker på ett lämpligt sätt är en utmaning!

5 - Vad utmanar – forts.?

Öka kunskapen om ekosystemtjänsterna – både som

tjänster för människan och från ett ekonomiskt

perspektiv

Hur öka regionens resiliens?

Samrådshandling RUFS 2050 –förslag på delmål o prioriterade åtgärder

Hälften av regionens invånare har högst

1000 meter till tätortsnära natur i grön kil

(Nuläge: År 2010 – 48 procent)

Prioriterad åtgärd

Etablera mellankommunal samverkan

för att stärka de tio gröna kilarna och

deras bidrag till regionens

ekosystemtjänster.

Ta fram strategier och förhållningssätt

för hur den fysiska planeringen ska

förbättra stadsmässiga kvaliteter och

skapa attraktiva stadsmiljöer.

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Förslag på förhållningssätt

De gröna kilarna bevaras, utvecklas och tillgängliggörs.

De svaga sambanden i de gröna kilarna samt tätortsnära natur

som har höga natur- och kulturvärden och som inte redan

omfattas av skyddsbestämmelser skyddas.

Tillgängligheten till länets natur- och vattenområden, både

fysiskt och socialt, ökas för att skapa jämlika förutsättningar så

att alla invånare i regionen kan vistas i naturområdena, samt

skapa interkulturella mötesplatser.

Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Förhållningssätt fort.

Rekreation och turism anpassas så att inte känsliga natur- och

vattenmiljöer belastas.

Ekosystemtjänster beaktas i all planering av ny bebyggelse och

infrastruktur, samt att inventering och kartläggning av

ekosystemtjänster görs löpande och att de som är hotade

stärks.


Exempel på utmaningar

2016-06-14

34

Hur bygga både tätt och grönt?

Regionen växer – grönstrukturen förändras

Befolkningstillväxten N Station Lindhagen

Årstafältet Årstadal Arenastaden


Gröntypologi –

ett verktyg för stadsutveckling

En enkel och översiktlig indelning

Jämför tillgången på kartor och i siffror

Bild av fördelning, inbördes relation och läge

Förändringar över tid och rum

Analysverktyg i stadsutvecklingsprocesser

Läs mer www.rufs.se

http://www.rufs.se/Regionala-stadskarnor/Projekt/Grontypologi/

Parkmark

Hårdgjord mark

Anläggningsmark

(brukspark, aktivitetspark)

(finpark, prydnadspark)

(äng, gräsfält)

(lund)

4 huvudtyper, 19 undertyper

Informationsblad och statistik

Exempel på användningsområden


jämföra tillgång gångavstånd markägande

Komplettera eller omvandla?

Olika scenarier i stadsutvecklingsprocesser

Growth, Environment and Regional Planning

MatrixGreen –

prognosverktyg för ekologiska samband

Syfte;

- att bättre kunna bedöma och

rangordna viktiga ekologiska

landskapssamband i planerings-

processen.

- att bedöma konsekvenser av

fragmentiseringen i landskapet

- att visa olika planerings- och

bebyggelse alternativ i den fysiska

planeringen.

Extra bilder

Ekosystemtjänster i Stockholmsregionen

Ekosystemtjänster (EST) är de tjänster

naturen uträttar åt människan – ofta

osynliga

Antroposofiskt perspektiv

Ekonomiskt perspektiv

Livscykel

Skapa resiliense (buffertförmåga) i

stadsbyggandet


5 kapitel - olika aspekter

1 - vad är ekosystemtjänster (ES)?

2 – reglerande ES ger bättre levnadförhållande i staden

3 - kulturella ES främjar folkhälsa och biologisk mångfald

4 – resiliense, ekosystem och klimatförändringar

5 – socialekologiskt byggande


Exempel på insatser för att bygga resiliense;

- Planerar olika trädarter

- Utveckla dagens grön- och blåstrukturer

- Kompletterande markanvändning som gynnas ekosystemtjänster

- Samfälligheter för skötsel

- Fler livsmiljöer för vilda pollinatörer


vad händer i stockholmsregionens gröna kilar?...2 - vad har åstadkommits en gemensam målbild den...

Documents