stockholmsregionens utmaningar - nu brådskar nya lösningar
DESCRIPTION
Stockholmsregionen växer sedan flera år kraftigt när det gäller antal invånare. Den ekonomiska tillväxten är också högre än genomsnittet i Sverige. Det finns ett samband mellan dessa förhållanden som är positivt och som bidrar till att göra Stockholm till Sveriges tillväxtnav framför andra. Tillväxten ger dock en rad utmaningar, för bostadsmarknaden, för transportinfrastrukturen och för den regionala planeringen. I den nya rapporten från Handelskammaren i Stockholm, som jag varit med att utarbeta, behandlar vi dessa frågor. Vi behöver ett nytt samhällskontrakt för Stockholmsregionen.TRANSCRIPT
NU BRÅDSKAR NYA LÖSNINGAR
STOCKHOLMS- REGIONENS UTMANINGAR
LENNART WEISS GÖRAN LÅNGSVED BJÖRN HASSELGREN TORE ENGLÉN
Ansvariga för rapporten
• Inflyttning på 1960-talets nivå • Arbetsmarknad och bostäder?? • Ökad trångboddhet och segregation • Inflyttarna är resurssvaga • Bostadsbyggandet drivs av
resursstarka
På väg mot en ny bostadskris!
Skriande behov av nya lösningar
Inrikes flyttnetto för Stockholms län
-10 000
-5 000
0
5 000
10 000
15 000
20 000
1 3 5 7 9 111315171921232527293133353739414345474951535557596163656769717375777981838587899193959799101
Samlat inrikes flyttnetto för Stockholms län 2000–2013 fördelat på ettårsklasser.
Invandring och höga födelsetal
-10 000
-5 000
0
5 000
10 000
15 000
20 000
25 000
30 000
35 000
40 000
45 000
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Befolkningstillväxt i Stockholms län 2000–2013 fördelat på födelsenetto samt utrikes- och inrikes flyttnetto.
Födelsenetto Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto
Skattekraften
100
105
110
115
120
125
1990 1995 2000 2005 2010 2015
Skattekraften i Stockholms län i förhållande till medelskattekraften i riket.
Medelskattekraften = index 100.
Befolkningsutveckling
0
500 000
1 000 000
1 500 000
2 000 000
2 500 000
3 000 000
3 500 000
1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Faktisk utveckling Högscenario Lågscenario
Befolkningsutveckling i Stockholms län. Faktisk utveckling 1968–2013 samt framskrivning 2014–2050.
Befolkning och bostadsbestånd
100
105
110
115
120
125
130
135
1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015
Befolkning och bostadsbestånd i Stockholms län 1990–2012.
Bostadsbestånd mätt som totalt antal lägenheter i småhus och flerfamiljshus.
Bostadsstock Befolkning
Förändring i boendetäthet Förändring i boendetäthet 1997–2009 (kvm boyta/inv.)
Relation mellan Tobins Q och planerat bostadsbyggande per invånare 2014–2022 i Stockholms läns kommuner.
Upplands Väsby
Vallentuna
Österåker
Värmdö
Järfälla
Ekerö
Huddinge Botkyrka
Salem
Haninge Tyresö
Upplands-Bro
Nykvarn
Täby
Danderyd
Sollentuna Stockholm
Södertälje
Nacka
Sundbyberg
Solna
Lidingö
Vaxholm
Norrtälje
Sigtuna
Nynäshamn
0
0,05
0,1
0,15
0,2
0,25
0,5 1 1,5 2 2,5 3
Plan
erat
bos
tads
bygg
ande
per
invå
nare
Tobins Q
ÄGDA: • Sparande • Startlån • Institutionellt stöd
HYRDA: • Allmännyttan? • Bostadsbidrag? • Social housing?
Ökat utbud av mark där efterfrågan finns
Infrastruktur – är Stockholm missgynnat?
Infrainvesteringarna varierar
0,0%
0,5%
1,0%
1,5%
2,0%
2,5%
3,0%
0%
1%
2%
3%
4%
5%
6%
7%
8%
9%
1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 2020
Tran
spor
ter
Bos
täde
r
Bostäder, andel av bnp Transporter, andel av bnp
Investeringar i bostäder och transportinfrastruktur som andel av BNP 1950-2012.
Medelhastigheten har minskat Genomsnittlig hastighet vid arbetsresor i Stockholms län 1995 och 2011.
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
50
Kollektivtrafik Bil
1995 2011
Stockholm får mindre än andra regioner
Statliga väginvesteringar som andel av BNP. Årligt genomsnitt för perioden 1977–2008. Fasta priser.
0,0%
0,1%
0,2%
0,3%
0,4%
0,5%
0,6%
0,7%
Norr Mitt Stockholm Väst Mälardalen Sydöst Skåne Riket
Slutsatser transportsystem • Alternativ finansiering prövas • Markvärdeseffekter • Rent avgiftsfinansierade projekt • Ökat ansvar för regionens aktörer
NU KRÄVS DET EN NY MODELL
En föråldrad modell som inte fungerar
• Verkligheten har gått ifrån Stockholmsregionens planeringsmodell
• En ny mer komplex situation med nya utmaningar; befolkning, finansiering, bostadsbyggande, transportsystem
• Svårt forma långsiktiga överenskommelser
• Nya lösningar krävs
Fyra alternativa modeller 1. Den offentliga regionala modellen 2. Den kommunbaserade offentliga modellen
3. Den globala effektivitetsmodellen 4. Avgifter, bolag och affärsmässighet
Olika betoning och fokus
Global effektivitet Regionmodellen
Avgifter, bolag och affärsmässighet Kommunmodellen
Offentligt Privat
Centralt/ regionalt
Lokalt
Slutsatser styrmodell • Inga enkla lösningar finns • Utnyttja det bästa hos de olika aktörerna • En permanent förhandlingsdelegation • Uppdrag: transporter, bostäder,
lokalisering
