Svenska kyrkan +KYRKOKANSLI ET

INBJUDAN

Ks Dnr: 20 15/6

________________________

GÖTEBORGS KYRKOFÖRVALTNING

Ink 2015 -06- 21

Inbjudan att lämna synpunkter på bifogade promemoria Dnr..L./Kt 1.?tYKyrkostyrelsen har låtit utarbeta en promemoria med flirslag till ändring i kyrkoordningen av innebördatt det inom det territoriella område som enligt indelningen den 1januari 2016 utgör Göteborgskyrkliga samfällighet får finnas en särskild samfällighet för att fullgöra de uppgifter som ingår ibegravningsverksamheten samt ffir att svara flir gravskötsel.

Ni inbjuds härmed att lämna synpunkter på promemorian.

Remissvaren ska ha kommit in till kyrkokansliet senast den 22 juni 2015.

Svaren sänds till Svenska kyrkan, Kyrkorättsavdelningen, 751 70 UPPSALA eller till maria.lundgvistnorling@svenskakvrkan.se.

Frågor med anledning av remissen kan ställas till fredrik Nilsson Bjömer 018-16 94 48 eller MigelleWikström 018-16 96 33.

Uppsala den 11juni2015

Maria Lundqvist NorlingRättschef

Remissinstanser:

Göteborgs stiftGöteborgs kyrkliga samfällighet

POSTADRESS: 751 70 Uppsala BESOKSADRESS: Sysslomansgatan 4TELEFON 018-1695 00HEMSIDA: www.svenskakyrkan.se

Svenska kyrkan +Promemo tia2015-06-05

Särlösning för begravningsverksamheten förförsamlingarna inom nuvarande Göteborgs kyrkligasamfällighet

Promemorians innehållGenom de strukturförändringar som trädde i krafi den 1 januari 2014 upphördemöjligheten flir ffirsamlingar att samverka i flerpastoratssamfälligheter. Göteborgskyrkliga samfällighet, vilken omfattar samtliga församlingar inom Göteborgskommun, får dock, med stöd av övergångsbestämmelser, finnas kvar fram till ochmed den 31 december 2017. Övergångsbestämmelsema motiverades av attstiftsstyrelsen i Göteborg måste ges tillräckligt utrymme för att kunna planera ochgenomföra en ordnad övergång från nuvarande samfällighetskonstruktion till enkommande ordning som möjligen skulle komma att innehålla ett flertalpastorat/församlingar.Begravningsverksamheten i Göteborg har under mer än 130 år bedrivits samlad

inom Göteborgs kyrkLiga samfällighet. Om verksamheten skulle delas upp på fleraenheter torde det medföra stora formella och praktiska svårigheter.

Stifisstyrelsen har nu fattat beslut om en uppdelning av samfälligheten menbeslutet har begärts beslutsprövat. Under förutsättning att beslutet inte upphävs avSvenska kyrkans överklagandenämnd behöver det klargöras hur begravningsverksamheten ska skötas i framtiden.

Mot denna bakgrund lämnas i denna promemoria ett förslag till särreglering ikyrkoordningen som innebär att det för att fullgöra samtliga de uppgifter som ingår ibegravningsverksamheten enligt begravningslagen (1990:1144) samt för att svaraflir gravskötsel får finnas en kyrklig samfällighet som omfattar det territoriellaområde som utgör Göteborgs kyrkliga samfällighet enligt indelningen den 1 januari2016.

Innehåll

Promemorians innehåll .1

1 Förslag till kyrkomötesbeslut 3Förslag till ändringar i kyrkoordningen 32 kap. Församlingens uppdrag 3

2 Bakgrund 52.1 Kort om begravningsverksamheten i Göteborg 52.2 Gällande bestämmelser 52.3 Tidigare behandling av frågan 62.4 Ärendets beredning 7

3 Överväganden och förslag 93.2 Närmare om regleringen 10

4 Barnkonselwensanalys 12

5 Kyrkoorduingskommentar 12

2

1 Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att anta kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen.

Förslag till ändringar i kyrkoordningenKyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen (SvKB 1999:1)att närmast före 2 kap. 10 § införa en ny rubrik med lydelsen “Kyrkliga

samfifiligheter för särskilda uppgifter” samt,att det ska infl5ras en ny paragraf 2 kap. 10 a § av filjande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. Församlingens uppdrag10 a § för attfullgöra samtliga

uppgifter som ingår ibegravningsverksamheten enligtbegravningslagen (1990:1144)samtför att svaraför skötsel avgravarfår det i Göteborgs stiftfinnas en kyrklig samfällighetsom omfattar det territoriellaområde som utgör Göteborgskyrkliga samfällighet enligtindelningen den 1januari2016.Ett beslut enligt 37 kap. 6 a §

som berör någon av de i en sådanbegravningssamfällighetingående församlingarna ska,trots vad som anges iförstastycket, medföra att begravningssanfällighetens territoriellaområde ändras på motsvarandesätt.

En sådan begravningssamfällighetfår upplösas genombeslut av stjftsstyrelsen omsamtliga ingående församlingar,som inte ingår i pastorat, ochpastorat, har samtyckt till deteller om detfinns synnerliga skäl.

Kyrkostyrelsenfår utfärdanärmare bestämmelser om ensådan begravningssamfällighetsamt vad som ska gälla vidupplösning av en sådansanfällighet.

1. Detta beslut träder i kraft den 1januari 2016.

3

2. $tiftsstyrelsen i Göteborgs stift beslutar om en begravningssamfihilighet enligt 2kap. 10 a § kyrkoordningen ska bildas. Stiftsstyrelsen ska samtidigt besluta omsamfällighetens namn som ska innehålla ordet begravningssamfällighet.3. Om ett beslut enligt punkten 2 fattas träder samfällighetsbildningen i kraft närGöteborgs kyrkliga samfiuhighet upphör.

4. Ett beslut enligt punkten 2 ska fattas senast nio månader innan samfällighetsbildningen träder i kraft.

5. När ett beslut enligt punkten 2 har fattats får begravningssamfälligheten ffirvärvarättigheter och ta på sig skyldigheter.

6. Kyrkostyrelsen fr utfärda de ytterligare infbrandebestämmelser som behövs föratt samfäll ighetsbildningen ska kunna genomföras.

4

2 Bakgrund

2.1 Kort om begravningsverksamheten i GöteborgBegravningsverksamheten inom Göteborgs kommun har under 130 år hållitssamman.Kyrkogårdsfhrvaltningen ansvarar fi5r 35 begravningspiatser med totalt cirka

105 000 gravar, fem kapell, två ceremonilokaler och ett krematorium. Inomkyrkogårdsfiirvaltningen arbetar cirka 170 helårsanställda. Eftersom verksamhetenså länge bedrivits sammanhållen finns det inga personella resurser som har enkoppling både till begravningsverksamheten och till övrig ffirsamlingsverksamhet inågon fi5rsamling inom Göteborgs kyrkliga samfällighet, så att t.ex. en vaktmästarearbetar både inom begravningsverksamheten och inom annan församlingsverksamhet.

2.2 Gällande bestämmelserBegravningsverksamhet regleras i begravningslagen (1990:1144). Av lagens flirstakap. 1 § framgår att med begravningsverksamhet avses de olika åtgärder som hardirekt samband med fhiwaltningen av allmänna begravningspiatser. Vidare framgåratt med huvudman avses i lagen församling eller kyrklig samfällighet inom svenskakyrkan eller kommun som ska anordna och hålla allmänna begravningsplatser för desom är folkbokförda inom ett visst geografiskt avgränsat förvaltningsområde. På ensådan allmän begravningsplats ska, enligt 3 kap. 3 §, gravplats beredas dem som viddödsfallet var folkbokfiirda inom församlingen!samfälligheten eller kommunen.

Före relationsändringen med staten var det enligt il kap. 7 § kyrkolagenobligatoriskt att vissa församlingsangelägenheter skulle skötas på samfällighetsnivå 1flerförsamlingspastorati. Till dessa uppgifter hörde bland annat anläggande ochunderhåll av begravningsplatser. Enligt 11 kap. $ §, första stycket, var det dockmöjligt att i stället bilda en total pastoratssamfällighet som då skötte samtligaekonomiska församlingsangelägenheter. Enligt andra stycket i samma paragrafkunde församlingarna inom flera pastorat bilda en partiell flerpastoratssamfällighetför en eller flera av de ekonomiska församlingsangelägenhetema eller bilda en totalflerpastoratssamfällighet för samtliga sådana uppgifter. Om en partiellflerpastoratssamfällighet bildades fick ändå en total pastoratssamfilllighet bestå föratt sköta de återstående ekonomiska angelägenhetema.

1 och med kyrkoordningens tillkomst upphörde möjligheten att bilda partiellasamfälligheter. Ett av de främsta motiven till förändringen var att systemet medpartiella samfälligheter, där samfälligheten hade ansvaret för de “tunga” ekonomiskauppgifterna medan församlingen svarade för församlingsangelägenheterna i övrigtoch där samfälligheten och församlingen utdebiterade medel fhr sina respektivedelar, i vissa fall hade lett till praktiska problem, t.ex. vad gälldeansvarsfördelningen (CsSkr 1999:3, 2—78 f). Den enda partiella samfällighet somtilläts bestå var den samfällighet som alltsedan 1983 hade funnits i Visby stift,Samfälligheten Gotlands kyrkor. Denna samifillighet har till uppgift att ansvara förunderhållsåtgärder på kyrkorna i Visby stift. Undantaget för samfälligheten Gotlandskyrkor förklarades av Centralstyrelsen med att de särskilda förhållandena i Visbystift motiverade en särlösning (CsSkr 1999:3, 2—79). Samfälligheten Gotlandskyrkor regleras nu i 2 kap. 10 § i kyrkoordningen. 1 denna paragraf sägs att det fördet ekonomiska ansvaret för kyrkobyggnaderna i Visby stift får finnas en

5

samfällighet som omfattar samtliga ft5rsamlingar i stiftet. Samfältigheten får ändraseller upplösas genom beslut av stiftsstyrelsen om samtliga församlingar i stiftet harsamtyckt till det eller om det finns synnerliga skäl. 1 paragrafen ges vidarekyrkostyrelsen rätt att utfärda närmare bestämmelser om samfälligheten. 1 Kyrkostyrelsens beslut om Samfälligheten Gotlands kyrkor (SvKB 2005:1) återfinnsdetaljerade bestämmelser om bland annat hur beslutanderätten utövas, om val tillsamfällighetens beslutande organ och om ekonomisk förvaltning och revision.

2.3 Tidigare behandling av fråganFrågan om bildande av en samfällighet för begravningsverksamheten har tidigarevarit föremål för utredning.

Med anledning av bifaLl till en motion (Mot 2003:36, 0 2003:3) till 2003 årskyrkomöte, om att uppdra till kyrkostyrelsen att utreda frågan om samfällighetsbildning för underhåll av kyrkobyggnader, fattade kyrkostyrelsen beslut om attutvidga utredningsuppdraget. Utöver behovet av partiella samfälligheter förkyrkounderhåll skulle utredningen även se över behovet av partiella samfälligheterinom andra områden som t.ex. begravningsverksamheten.

En promemoria utarbetades kring förutsättningama flir och konsekvensema avbildande av partiella samfälligheter, men sedan promemorian remitterats beslutadekyrkostyrelsen att inte lägga fram något förslag till kyrkomötet. Detta eftersomkyrkostyrelsen i likhet med de flesta remissinstanserna konstaterat att promemoriansförslag ytterligare skulle komplicera kyrkoordningen och den kyrkliga organisationen; se KsSkr 2005:3.

1 kyrkostyrelsens skrivelse Struktuifrågor (KsSkr 2012:5) till 2012 årskyrkomöte angav kyrkostyrelsen att den avsåg att utreda frågan om olikasamverkansmöjligheter för begravningsverksamheten och att återkomma i frågan till2013 års kyrkomöte.

1 september 2012 beslutade kyrkostyrelsen direktiv till en utredning omsamverkansformer för begravningsverksamheten. Utredningen gavs en mycket kortutredningstid för att det skulle vara möjligt ffir styrelsen att, efter remissbehandting,återkomma i frågan till 2013 års kyrkomöte. Ett av skälen till att saken kunde ansesbrådska var att flerpastoratssamfälligheter som eventuellt skulle vilja dela upp sig iflera pastorat den 1 januari 2014 kunde få svårigheter att göra det om intebegravningsverksamheten fortsatt kunde samordnas. Särskilt uppmärksammadessituationen för Göteborgs kyrkliga samfällighet.Utredningens betänkande, Sainverkansformer för begravn ingsverksamheten

(SKU 2013:2), överlämnades till kyrkostyrelsen i mitten av februari 2013. 1betänkandet föreslog utredaren att en obligatorisk partiell flerpastoratssamifillighetskulle bildas av begravningshuvudmännen för varje kommun (eller ett parkommuner). Ett av huvudskälen till valet av just denna samverkansform var enligtutredaren att den kunde åstadkomma en utjämning av begravningsavgiften. Somalternativa förslag presenterades i betänkandet dels en modell med frivilliga partiellabegravningssamfälligheter (bilaga 5), dels en modell med en särlösning förförsamlingarna inom Göteborgs kommun vilken gick ut på att dessa församlingarskulle ges rätt att bilda en samfällighet för utförande av alla de uppgifter som ingår ibegravningsverksamheten, anordna och hålla krematorium saint svara för skötsel avgravar (bilaga 6).

Kort tid efter att utredningen hade överlämnats till kyrkostyrelsen beslutaderegeringen en lagrådsremiss i vilken föreslogs att folkbokföring inte längre skulle

6

ske i Svenska kyrkans församlingar och att en enhetlig begravningsavgift för allakyrkliga huvudmän skulle införas. Ändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari2016. Därefter lämnade regeringen en proposition till riksdagen som i allt väsentligtfiresIog detsamma som Iagrådsremissen (prop. 2012/13:120, folkbokföringen iframtiden). Riksdagen beslutade den 29 maj 2013 att bifalla propositionen.

Mot den bakgrunden kunde kyrkostyrelsen konstatera att förutsättningarna fhrft5rslagen i utredningen om samverkansformer ffir begravningsverksamheten hadeändrats genom den proposition som hade beslutats av riksdagen. Man beslöt därfliratt inte remittera utredningen om samverkansformer utan att beredningen av ärendetskulle fortsätta.

1 november 2013 fastställdes direktiv för en förnyad utredning om samverkansformer för begravningsverksamheten. Av direktiven framgår att utredaren ska,särskilt med beaktande av riksdagens beslut om enhetlig begravningsavgift, utredabehovet av samverkan och under vilka former en sådan samverkan bäst kan ske.Härvid ska utredaren särskilt beakta den struktur för Svenska kyrkan somkyrkomötet beslutat om 2012. Denna utredning ska avlämnas till kyrkostyrelsensenast den 31 oktober 2015.

2.4 Ärendets beredning

2.4.1 InledningGenom de strukturförändringar som trädde i kraft den 1 januari 2014 upphördemöjligheten för församlingar att samverka i flerpastoratssamfälligheter. Göteborgskyrkliga samfällighet, vilken omfattar samtliga församlingar inom Göteborgskommun, får dock, med stöd av övergångsbestämmelser (SvKB 2012:14 p. 3),finnas kvar fram till och med den 31 december 2017. Enligt samma övergångsbestämmelse ffir kyrkostyrelsen utfärda bestämmelser gällande Göteborgs kyrkligasamfällighet och dess församlingar under övergångstiden. Övergångsbestämmelserna motiverades av att de ansvariga i Göteborg måste ges tillräckligtutrymme för att kunna planera och genomföra en ordnad övergång från nuvarandesamfällighetskonstruktion till en kommande ordning som möjligen skulle komma attinnehålla ett flertal pastorat/församlingar.

Kyrkostyrelsen utfärdade i september 2013 bestämmelser om Göteborgs kyrkligasamfällighet (SvKB 2013:1, Dnr Ks 2013/764). Bestämmelserna trädde 1 kraft den 1januari 2014. De anger bl.a. att kyrkoordningen i den lydelse som gällde intillutgången av 2013 ska tillämpas för och inom Göteborgs kyrkliga samfällighet underden tid som samfillligheten består. Bestämmelserna reglerar vidare vilkabestämmelser som ska tillämpas för att ändra eller upplösa enflerpastoratssamfällighet samt vilka bestämmelser som ska tillämpas vid ett beslutom att ändra indelningen inom Göteborgs kyrkliga samfällighet.

Stiftsstyrelsens i Göteborgs stift församlingsutskott beslutade den 20 februari2014 om en utredning för beslut om ändring av pastoratsgränser inom Göteborgskyrkliga samfällighet. De alternativ som utreddes var att hela den nuvarandesamfälligheten skulle utgöra ett pastorat eller att samfälligheten skulle indelas i sexpastorat och tre församlingar.

7

2.4.2 Utredning och diskussioner om framtiden för begravningsverksamheteni Göteborg

Som tidigare har sagts har begravningsverksamheten i Göteborg under mer än 130 årbedrivits samlad inom Göteborgs kyrkliga samfällighet. Om verksamheten skulledelas upp på sex pastorat och tre församlingar torde det medföra stora formella ochpraktiska svårigheter. En alternativ möjlighet som Göteborgs stifts utredarebehandlat är att begravningsverksamheten genom regeringsbeslut överft5rs tillGöteborgs kommun efter framställning från Göteborgs kyrkliga samfällighet ochGöteborgs kommun. Ett annat alternativ är att man genom avtal mellan de nybildadepastoraten/församlingarna låter begravningsverksamheten bedrivas antingen i engemensamt skapad ny juridisk person (aktiebolag eller ekonomisk förening) ellergenom att ett av pastoraten får uppdraget att svara för all begravningsverksamhet.Stiftets utredare har dock inte bedömt något av dessa alternativ somtillfredsställande. Det tredje alternativet som förts fram är att en särskild kyrkligsamfällighet bildas för utRrande av endast begravningsverksamheten ochgravskötsel. Det sistnämnda alternativet förordas tydligt av stiftets utredare. Ensådan lösning kräver dock att det i kyrkoordningen införs en reglering som innebäratt det får bildas en sådan samfällighet som en särlösning i Göteborg.

Mot den ovan beskrivna bakgrunden efterfrågades, i en skrivelse från Göteborgsstifts utredare i maj 2014, bindande utfästelser från kyrkostyrelsen, som skulleinnebära att kyrkostyrelsen förklarade sig beredd att till 2015 års kyrkomöte läggafram ett förslag som möjliggör att även i framtiden finna ändamålsenliga lösningarför begravningsverksamheten i Göteborg.Vid sitt sammanträde en 22 september 2014 (Dnr Ks 2014/618) förklarade sig

kyrkostyrelsen beredd att lämna förslag till kyrkomötet som möjliggör enundantagsiösning tbr begravningsverksamheten inom det som idag är Göteborgskyrkliga samfällighet, för det fall detta skulLe bli aktuellt. Kyrkostyrelsen beslötsamtidigt att även i övrigt bistå stiftet i att finna ändamålsenliga lösningar förbegravningsverksamheten i Göteborg.

2.4.3 Stiftsstyrelsens beslut

Stifisstyrelsen i Göteborgs stift beslutade den 23 april 2015 bland annat;- att ändra pastoratsindelningen inom nuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet

innebärande tillskapande av sex nya pastorat (varav Tyska Christinae församlingingår i ett av dem),

- att tre befintliga enförsamlingspastorat ska bestå från och med det datumGöteborgs kyrkliga samfällighet upphör,

- att beslutet om indelningsändringen rörande pastoratsindelningen ochupplösningen av samfälligheten ska träda ikraft den 1januari 201$,

- att för de sex nybildade pastoraten inrätta indelningsdelegerade,- att församlingarna senast den 30 juni ska ha förrättat val till

indelningsdelegerade samt snarast efter valet meddela stiftsstyrelsen.

Stiftsstyrelsen beslutade även;- att “{sJtiftsstyrelsen är beredd att biträda indelningsdelegerade och kyrkorådet i

de församLingar som utgör egna ekonomiska enheter i framställningar tillkyrkostyrelsen och anhålla att kyrkostyrelsen, enligt beslut 2014-09-22—24, $5§, lämnar förslag till kyrkomötet som möjliggör en undantagslösning förbegravningsverksamheten inom det som idag är Göteborgs kyrkligasamfällighet”. Stiftsstyrelsen konstaterade härvid “att kyrkostyrelsen i sitt beslut

8

2014-09-22—24, § $5, utöver att lämna furslag till kyrkomötet omundantagsiösning för begravningsverksamheten även i övrigt kommer att biståstiftet i att finna ändamålsenliga lösningar för begravningsverksamheten iGöteborg”, och

- att “med Tyska Christinae fbrsamling tillskriva kyrkostyrelsen fhr utredning ifrågan om utfärdande av nödvändiga bestämmelser enligt kyrkostyrelsensdelegation enligt, SvKB 2014:6, med anledning av dess status som icketerritoriell församling. Begäran har inkommit från Tyska Christinae flirsamlingom hjälp i ärende om särreglering för församlingen. Stiftsstyrelsen har beslutat2015-03-18 att bifalla begäran.”

Stiftstyrelsens beslut har begärts beslutsprövat och ärendet är f& närvarande underberedning hos Svenska kyrkans överklagandenämnd.

3 Överväganden och förslagFörslag: En särreglering införs i kyrkoordningen som innebär att det i Göteborgsstift får finnas en samfällighet för att fullgöra samtliga de uppgifter som ingår ibegravningsverksamheten enligt begravningslagen (1990:1144) samt för att svaraför gravskötsel. En sådan samfällighet ska omfatta det territoriella område somutgör Göteborgs kyrkliga samfiillighet enligt indelningen den 1 januari 2016. Ensådan samfällighet ffir upplösas genom beslut av stiftsstyrelsen om samtligaingående församlingar, som inte ingår i pastorat, och pastorat har samtyckt till deteller om det finns synnerliga skäl. Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelserom en sådan samfällighet.

Genom införandebestämmelser föreskrivs vidare följande.- Stiftsstyrelsen i Göteborg ges rätt att besluta om en begravningssamfällighet skabildas. Stiftsstrelsen ska dä även besluta om samfällighetens namn som skainnehålla ordet “begravningssamfällighet”.- Om stiftsstyrelsen fattar ett beslut om bildande av en begravningssamfällighetträder samfällighetsbildningen i kraft när Göteborgs kyrkliga samfällighet upphör.- Stiftsstyrelsens beslut ska fattas senast nio månader innan samfällighetsbildningenträder i kraft.- När ett beslut om bildande av samfälligheten har fattats får denna förvärvarättigheter och ta på sig skyldigheter.- Kyrkostyrelsen får utfärda de ytterligare infhrandebestämmelser som behövs föratt samfällighetsbildningen ska kunna genomföras.

Nyparagraf 2 kap. 10 a §

För att inte hämma den demokratiska processen i Göteborg förklarade sigkyrkostyrelsen, som framgått ovan, den 22 september 2014 beredd att lämna förslagtill kyrkomötet som möjliggör en undantagslösning för begravningsverksamheteninom det som idag är Göteborgs kyrkliga samfällighet, för det fall detta skulle bliaktuellt. Stiftsstyrelsen har nu fattat beslut om en uppdelning av samfälligheten.Detta innebär, under förutsättning att beslutet inte upphävs av Svenska kyrkansöverklagandenämnd, att det behöver klargöras hur begravningsverksamheten skaskötas i framtiden.

Som redogjorts för i bakgrundstexten har begravningsverksamheten i Göteborgbedrivits samlad under mycket lång tid, mer än 130 år. Detta förhållande gör det

9

särskilt svårt att dela upp verksamheten på flera pastorat och ffirsamlingar. Enuppdelning av begravningsverksamheten på pastoratenlförsamlingama skullemöjligen också innebära en mindre kostnadseffektiv verksamhet. Det faktum att detinte heller finns några personella resurser som delas mellan begravningsverksamheten och församlingsverksamheten försvårar sannolikt också en uppdelningav verksamheten.

Kyrkostyrelsen konstaterar att bland de alternativa förslag som diskuterats harförekommit alternativet att inrätta en kyrklig samfällighet ffir endast begravningsverksamheten och gravskötsel för de församlingar som idag ingår i Göteborgskyrkliga samfällighet. Som framgått ovan erkänner emellertid kyrkoordningen i sinnuvarande lydelse inte förekomsten av partiella kyrkliga samfälligheter, med detundantag som gäller för Samfälligheten Gotlands kyrkor. Mot bakgrund av desärskilda omständigheter som fbreligger ffir begravningsverksamheten inomnuvarande Göteborgs kyrkliga samfällighet är det dock kyrkostyrelsens mening attdet i detta fall föreligger sådana skäl som kan motivera ett undantag från dennaordning. 1 syfte att inte hämma den process som fl5r närvarande pågår rörandeGöteborgs kyrkliga samfällighet och mot bakgrund av den utfästelse kyrkostyrelsentidigare utställt föreslår kyrkostyrelsen att det i kyrkoordningen införs enbestämmelse som möjliggör för stiftsstyrelsen i Göteborgs stift att fatta beslut ominrättande av en samfällighet för begravningsverksamheten och gravskötseln inomdet territorium som enligt indelningen den 1januari 2016 utgör Göteborgs kyrkligasamfällighet. Kyrkostyrelsen vill dock understryka att det förslag som här lämnasförutsätter att stiftsstyrelsens beslut av den 23 april 2015 inte blir upphävt efterprövning i Överklagandenämnden.

3.2 Närmare om regleringenDet föreslås framgå uttryckligen av bestämmelsen att om en begravningssamfällighet bildas kommer denna att utgöra en kyrklig samfallighet. Härigenomklargörs att samfälligheten, enligt 13 §, sista stycket, lagen (1998:1593) omtrossamfund utgör en registrerad organisatorisk del av Svenska kyrkan. Attsamfälligheten är en kyrklig samffillighet är också en förutsättning för att den skakunna vara huvudman för begravningsverksamheten (jfr. 1 kap. 1 §begravningslagen). Att samffilligheten blir en registrerad organisatorisk del avSvenska kyrkan innebär också att samfälligheten kommer att ha rätt att använda sigav Svenska kyrkans registrerade varumärke enligt de kollektivmärkesbestämmelsersom gäller fl5r användningen av varurnärket. Trots att begravningssamfälligheten bliren kyrklig samfällighet och en registrerad organisatorisk del av Svenska kyrkan skaden naturligtvis inte ha rätt att ta ut kyrkoavgifi.

Av bestämmelsen föreslås vidare framgå den territoriella omfattningen av eneventuell begravningssamfällighet. Den föreslagna bestämmelsen utgör enundantagsreglenng för enheterna inom området för nuvarande Göteborgs kyrkligasamfällighet. Eftersom det är fråga om en undantagsreglering bör bestämmelsenutformas så att det inte med stöd av bestämmelsen är möjligt att utvidgasamfälligheten så att denna kan komma att omfatta även andra församlingar ellerpastorat. Om, och i så fall när, det finns ett konkret önskemål om att låta även andraförsamlingar eller pastorat ingå i samfälligheten får en sådan fråga behandlas isärskild ordning. Mot bakgrund av det anförda flireslår kyrkostyrelsen att det avbestämmelsen ska framgå att begravningssamfälligheten ska omfatta det territoriella

10

område som utgör Göteborgs kyrkliga samfällighet enligt indelningen den 1 januari2016.

Det föreslås också framgå av bestämmelsen att stiftsstyrelsen har möjlighet attbesluta om upplösning av samfälligheten. för det fall stiftsstyrelsen fattar ett sådantbeslut kommer de i samfålligheten ingående pastoraten och församlingarna dännedatt bli huvudmän för begravningsverksamheten inom sina respektive förvaltningsområden i enlighet med begravningslagens bestämmelser. Mot bakgrund av att ensamfällighetskonstruktion bygger på solidaritet bör, för ett beslut om ändring ellerupplösning, krävas att samtliga ingående församlingar, som inte ingår i pastorat, ochpastorat har samtyckt till det eller att det annars finns synnerliga skäl. Kyrkostyrelsens möjlighet att utfärda närmare bestämmelser bör omfatta också en rätt attmeddela sådana bestämmelser som kan krävas för att hantera en eventuellupplösning av samfälligheten.

1 kyrkostyrelsens skrivelse till kyrkomötet Ändringar i kyrkoordningen mm.(KsSkr 20 15:3) föreslås att kyrkostyrelsen, eller i förekommande fall stiftsstyrelsen,om en församtingsgräns sammanfaller med en kommungräns som ändras enligt 1eller 2 § lagen (1970:991) om ändring i kommunal indelning i samband medfastighetsbildning, får ändra församlingsgränsen på samma sätt. För att undvika attförvaltningsområdet för två olika huvudmän överlappar varandra måste, om ensådan gränsändring sker beträffande någon av de i samfälligheten ingåendeförsamlingarna, föreskrivas att även begravningssamfällighetens territorietla områdei sådana fall automatiskt ändras på samma sätt.

Eftersom det rör sig om en undantagslösning i ett enskilt fall bör kyrkoordningeninte tyngas med de detaljbestämmelser som ska gälla för denna samfällighet.Kyrkostyrelsen föreslås därffir bemyndigas att utfärda de närmare bestämmelser sombehövs om denna samfällighet. Till de frågor som behöver regleras i kyrkostyrelsensnärmare bestämmelser hör bland annat de som rör ledning och styrning avsamfälligheten. för församlingar och pastorat inom Svenska kyrkan, som också ärbegravningshuvudmän, är det kyrkoherden i församlingen respektive pastoratet somenligt 2 kap. 9 § i kyrkoordningen leder all verksamhet. Detta inkluderar ävenbegravningsverksamheten. Enligt kyrkostyrelsens mening bör därför även den nuföreslagna begravningssamfälligheten ha en pastoral ledning. Detta behöver dockinte anges i kyrkoordningens bestämmelse utan bör, liksom frågan om hur denpastorala ledningen i detalj ska regleras, vara en fråga för kyrkostyrelsen att nännarebesluta om. Samfällighetens styrning bör ha en nära knytning till de i samfälligheteningående församlingarna och pastoraten, och denna styrning bör så långt möjligtåterspegla förhållandena i en församling eller ett pastorat. Hur denna styrning skautformas bör dock även det vara en fråga för kyrkostyrelsen att besluta genomutfärdande av närmare bestämmelser.

3.2.1 Införandebestämmelser

Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1januari 2016. Det får anses ge de ansvarigai Göteborg tillräckligt med tid fl5r att lösa de praktiska frågeställningar som kanuppkomma vid inrättandet av en begravningssamfällighet. Av införande-bestämmelserna framgår vidare att det är stiftsstyTelsen i Göteborgs stift som har attfatta beslutet om en begravningssamfällighet ska bildas. Det framgår också avinförandebestämmelsema att stiftsstyrelsen i samband med ett sådant beslut skabesluta samfällighetens namn. Namnet ska, för att tydliggöra samfällighetensverksamhet och särskilja den från annan kyrklig verksamhet i Göteborg, innehållaordet begravningssamfällighet. 1 införandebestämmelsema klargörs också att, om

11

stiftsstyrelsen fattar beslut om att bilda en begravningssamfällighet, skersamfällighetsbildningen samtidigt som Göteborgs kyrkliga samfällighet upplöses.Eftersom den senare som längst får finnas t.o.m. utgången av 2017 måstesamfälligheten bildas senast vid denna tidpunkt. Det innebär samtidigt att beslutetenligt inflirandebestämmelsema måste fattas senast den 31 mars 2017.

Samfälligheten behöver, redan efter det att stiftsstyrelsen fattat sitt beslut, kunnaingå avtal, ta emot egendom och även i övrigt agera med rättskapacitet. Enligtinförandebestämmelsema får begravningssamfälligheten därffir, när beslutet harfattats, flirvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter. För att ha rättskapacitet måstesamfätligheten även under inft5randeperioden ha flireträdare som kan agera och fattabeslut som har verkan efter det att samffilligheten har bildats. Kyrkostyrelsenföreslås därför ges rätt att utfärda de ytterligare införandebestämmelser som behövsför att samfällighetsbildningen ska kunna genomföras. Frågan om hur begravningssamfälligheten ska företrädas under införandeperioden är en av de frågor som börregleras i sådana införandebestämmelser. Dessa bestämmelser bör utformas i närasamverkan med Göteborgs kyrkliga samfällighet så att de anpassas till de lokalabehov som finns.

4 BarnkonsekvensanalysFörslagen bedöms inte medföra några direkta eller indirekta konsekvenser för barn.

5 Kyrkoordningskommentar

2 kap. Församlingens uppdrag

10 a §Genom bestämmelsen blir det möjligt för församlingarna och pastoraten inomnuvarande Göteborgs kyrkliga samfätlighet (Göteborgs kommun) att bilda ensamfällighet för begravningsverksamheten. Bestämmelsen öppnar inte upp flir attutvidga förvaltningsområdet till att omfatta ytterligare församlingar/pastorat.Tyska Christinae församling kommer, enligt stiftsstyrelsens beslut, att ingå i

Domkyrkopastoratet. En icke-territoriell församling får inte vara huvudman förbegravningsverksamheten och kan därför inte ingå i en begravningssamfättighet.Om en icke-territoriell församling däremot ingår i ett pastorat tillsammans med enterritoriell församling kan dock pastoratet som sådant ingå i en begravningssamfällighet.Begravningssamfälligheten blir genom bestämmelsen i 3 § Lagen (1998:1591)

om Svenska kyrkan en egen juridisk person som får ft5rvärva rättigheter och ta på sigskyldigheter samt föra talan vid domstol och andra myndigheter. Det är ocksåbegravningssamfälligheten som är huvudman för begravningsverksamheten inomsitt område. Vad som avses med begravningsverksamheten framgår av 1 kap. 1 §begravningslagen (1990:1144). Begravningssamfälligheten ska naturligtvis ocksåsvara för beredskapsförberedelsema såvitt avser de uppgifter som åligger samifihligheten.

Inom kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg handhas inte bara det som i striktmening är begravningsverksamhet utan också serviceverksamhet på kyrkogårdama,nämligen gravskötsel på uppdrag av gravrättsinnehavare. Som framgår av förstastycket ska begravningssamfälligheten omfatta också dessa uppgifter. Om man inomkyrkogårdsförvaltning t.ex. har ett eget växthus eller liknande ffir att dra fram

12

plantor till sina planteringar och för sina gravskötselåtaganden ska dennaverksamhet också ingå i begravningssamfälligheten. Också försäljning av t.ex.plantor från denna verksamhet till dem som själva ansvarar för gravskötseln bör ingåi begravningssamfälligheten. Det blir alltså även framdeles viktigt att särredovisa detsom inom begravningssamfälligheten avser kostnader för själva begravningsverksamheten och som har påverkan på begravningsavgiften.

Som självständig juridisk person är det självklart att begravningssamfällighetenär arbetsgivare för den personal som arbetar inom begravningsverksamheten ellerinom den serviceverksamhet som begravningssamfälligheten omfattar.

Om begravningssamffilligheten av någon anledning ska upplösas är det stifisstyrelsen som har att fatta ett sådant beslut. Det krävs då att samtliga pastorat harsamtyckt till åtgärden eller att det finns syrinerliga skäl för den. Avsikten ärnaturligtvis att begravningssamfälligheten ska upplösas om de församlingar ellerpastorat som den utgörs av läggs samman så att det bara blir en församling eller ettpastorat. Begravningssamfällighetens tillgångar tillfaller då den nya församlingeneller det nya pastoratet.

De bestämmelser som i övrigt behövs bör inte tynga kyrkoordningen utan kanbeslutas av kyrkostyrelsen, i likhet med vad som gäller för Samifilligheten Gotlandskyrkor.

13

fl