Rapport 0120

Uppföljning av regionalt kompetensförsörjningsarbete

Uppföljning av regionalt kompetensförsörjningsarbete

Rapport 0120

Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs ut av Nutek

© TillväxtverketUpplaga: 50 ex, därefter tryck vid behovStockholm, januari 2012Produktion: Ordförrådet ABTryck: DanagårdLithoISBN 978-91-86987-28-2Rapport 0120

Har du frågor om denna publikation, kontakta:Örjan Johansson Telefon, växel 08-681 91 00

Tillväxtverket arbetar för att underlätta förnyelse i företag och regioner. Vi samverkar med utvecklingsaktörer på lokal, regional och nationell nivå där företagen är utgångspunkten för vårt arbete. En central del av företagens utveckling är möjligheterna till kompetensförsörjning.

Verket har för avsikt att stärka och utveckla former för ett långsik-tigt stöd i det regionala tillväxtarbetet kring kompetensförsörjning. Tillväxtverket deltar tillsammans med Myndigheten för yrkeshög-skolan, Statens skolverk, Arbetsförmedlingen, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) och Sta-tistiska Centralbyrån (SCB), i ett uppdrag med syfte att stärka förut-sättningarna för att privat och offentlig verksamhet får tillgång till efterfrågad kompetens och därmed stärka konkurrenskraften och bidra till hållbar nationell och regional tillväxt. I uppdraget ingår att skapa en gemensam struktur för erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan nationella myndigheter och länsstyrelser, regionala själv-styrelseorgan och samverkansorgan.

Tillväxtverket har som ett led i detta gett SWECO i uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag i syfte att beskriva regionernas arbete med kompetensförsörjning och etablering av kompetensplattfor-mar. Författarna ansvarar själva för de underlag som presenteras i rapporten.

Östersund i januari 2012

Christina Lugnet Lars WikströmGeneraldirektör Enhetschef

Förord

Sammanfattning

Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftutbud är viktiga förutsätt­ningar för att Sverige och dess regioner ska utvecklas och växa. Fler individer lämnar arbetsmarknaden än de som tillkommer, en allt senare debut i arbetslivet som en följd av specialiseringen speglar behovet av samverkan inom kompetensförsörjningsområdet. Sam­ordning av insatser och samverkan mellan olika aktörer är inget nytt men kraven på en ökad verkningsgrad av myndigheters insatser ökar. Den regionala planeringen måste vara väl underbyggd och i högre utsträckning utgå från ett funktionellt tänkande. Kompetensförsörj­ningen avgörs inte helt av tillgång och efterfrågan av människor inom ett avgränsat geografiskt område. Individers rörelsemönster förändras och påverkas av tillgång på kommunikationer och service med mera. Det blir mer och mer komplicerat men utgör också möjligheter för en ökad dynamik på arbetsmarknaden.

Uppföljningen ska bidra till ökad kunskap om kompetensförsörj­ningsarbetet i regionerna och utgöra ett bidrag i pågående diskussio­ner om att stärka förutsättningarna för tillgång till efterfrågad kom­petens.

Det finns stora skillnader i hur regionerna organiserar arbetet med att bygga upp regionala kompetensplattformar och vilka resurser man förfogar över. Tidigare organisatoriska ansatser av regionalt kompe­tensarbete har varit begränsade. Utvecklingen på arbetsmarknaden och regeringsuppdraget har dock gett liv och ny fart i arbetsproces­serna och legitimiteten för att organisera arbetet genom de självsty­rande organen är större.

Resurserna för kompetensplattformsarbetet är i de flesta län begrän­sade. Uppföljningen visar att flertalet regioner har små ekonomiska och personella resurser att arbeta med. Flertalet regioner saknar modeller att arbeta efter och det finns behov av att utveckla och få stöd till utveckling av metoder och arbetsformer. Regionerna påtalar behovet av en bättre nationell samordning, behov av ökad dialog och en bra översikt kring frågorna.

Innehåll

1 Bakgrund och uppdrag 9

1.1 Regeringens uppdrag om kompetensplattformar 9

1.2 Tillväxtverkets roll 9

1.3 Sweco Eurofutures uppdrag och metodik 10

2 Vikten av regional kompetensförsörjning 12

2.1 Kompetensfrågornas vikt 12

2.2 Tidigare kompetensarbete i länen 13

2.3 Olika aktörer om arbete med kompetensförsörjning 15

3 Länens kompetensförsörjningsarbete 19

4 Sammanvägd bedömning och analys 36

4.1 Inledning 36

4.2 Organisation och resurser 36

4.3 Inriktning och prioriteringar 37

4.4 Metoder, arbetsformer, samverkansmönster 38

4.5 Kunskapsunderlag 40

4.6 Konkreta resultat 41

4.7 Några övriga observationer 42

5 Några tankar inför framtida kompetensarbete 44

Bilaga 1 – De olika länens arbete med kompetensplattformar 46

8

9

1 Bakgrund och uppdrag

1.1 Regeringens uppdrag om kompetensplattformarI samband med regleringsbrev för 2010 ges villkor för regionala själv­styrelseorgans, samverkansorgans och länsstyrelsers verksamhet inom ramen för den regionala tillväxtpolitiken. Regeringens uppdrag inne­bär att länen ska etablera kompetensplattformar för samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering på kort och lång sikt. Syftena är främst att:• öka kunskapen och skapa en översikt inom

kompetensförsörjnings­ och utbildningsområdet• samordna behovsanalyser inom området• öka samverkan kring kompetensförsörjning och

utbildningsplanering• öka kunskapen om utbud och efterfrågan av utbildningsformer

Länsorganens uppdrag ska genomföras i samarbete och i dialog med olika regionala och nationella aktörer samt med näringslivet och med angränsande län. Plattformen bör beakta den funktionella arbets­marknaden och bygga på redan etablerade arbetsformer kring frå­gorna i länet. För flera län innebär detta en vidareutveckling av ett redan påbörjat arbete kring de viktiga kompetensfrågorna.

Vidare har Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens skolverk, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Tillväxtanalys fått i uppdrag att öka samordningen på nationell nivå gällande kompetensförsörj­ning. En delrapport från hösten 2011 visar bl a att ökad kunskap om myndigheternas verksamhet skapar förutsättningar för bättre samar­bete med länen. Vidare framgår att regionala aktörer har skilda förut­sättningar att axla ansvaret för att genomföra kompetensanalyser, bl a till följd av olika tillgång till personal, kompetens och ekonomiska resurser.

1.2 Tillväxtverkets rollTillväxtverket har en rad viktiga uppgifter inom inte minst regional tillväxtpolitik. I myndighetens operativa roll ligger bland annat att utveckla och etablera former för ett långsiktigt och kontinuerligt stöd i det regionala tillväxtarbetet, där kompetensförsörjningsfrågorna utgör en viktig del. Det gäller inte minst att verka för matchning på arbetsmarknaden och att utnyttja dess betydelse för tillväxten i lan­dets olika regioner. Att Tillväxtverket finns med bland de nämnda

10

nationella myndigheterna är ett utslag av detta. Dessutom har Till­växtverket en stödjande och samordnande roll i arbetet med regio­nernas tillväxt och ekonomiska utveckling.

Tillväxtverkets har ambitionen att ta fram ett kunskapsunderlag som beskriver pågående regionala processer inom detta viktiga område. På så sätt kan lärandet öka bland nationella och regionala aktörer som är verksamma inom kompetensförsörjningsområdet kring utform­ningen och operationaliseringen av de regionala kompetensplattfor­marna. Olika förutsättningar, metoder och framgångsfaktorer vid eta­bleringen av kompetensplattformar kan identifieras, och dessa kan sättas i ett större sammanhang. Tillväxtverket avser att redovisa läget samlat till Regeringskansliet och därmed stödja regeringen i den fort­satta processen.

1.3 Sweco Eurofutures uppdrag och metodik

UppdragetSweco Eurofutures har haft i uppdrag att inhämta och analysera information kring regionernas arbete med kompetensförsörjning, såväl generellt som när det gäller det specifika arbetet med att etablera kompetensplattformar. Det innebär uppföljning av arbetet inom området för att ge ett kunskapsunderlag. En huvudmålgrupp för ana­lysen är tjänstemän på regional nivå som är ansvariga för kompetens­försörjningsfrågor, inte minst de som arbetar med att etablera och driva kompetensplattformar, men konsultuppdraget kan även ge underlag för diskussion på andra nivåer.

Konsultuppdraget har omfattat att ta in och sammanställa deluppgif­ter inom tre huvudsakliga områden.• Organisation – hur har arbetet med kompetensförsörjning

integrerats i den regionala organisationen och i det regionala tillväxtarbetet?

• Arbetsformer, metoder och modeller – vilka arbets­ och sam­arbetsformer har etablerats och med vem, samt hur används olika former av kunskapsunderlag (utvärderingar, uppföljningar, prog­noser och analyser) i processen?

• Operationalisering – vilka lärdomar och erfarenheter har de regionala aktörerna gjort hittills

Förberedande undersökningar och samråd med uppdragsgivarenEfter inledande möten med Tillväxtverket har Sweco Eurofutures på olika sätt inhämtat, sammanställt och analyserat relevant information kring regionernas arbete med kompetensförsörjning – både mer generellt och specifikt kopplat till deras etablering av regionvisa kom­petensplattformar. Det har skett på främst följande olika sätt.

Inom ramen för konsultinsatsen har vi på ett tidigt stadium samlat in och gått igenom relevanta dokument som rör konsultinsatsen. Det har omfattat regeringsuppdrag, tidigare utredningar av exempelvis Till­

11

växtanalys, Tillväxtverket och Statskontoret samt delrapporteringar och annat regionalt material som beskriver länens pågående proces­ser inom området kompetensförsörjning. Materialet har belyst bl a möjligheter och problem när det gäller att uppskatta och mäta beho­ven av relevant arbetskraft på olika sikt mm. Såväl Tillväxtverket som länen själva har hjälpt till med att anvisa betydelsefullt material.

I de förberedande studierna har vi också beaktat viktiga lärdomar från några andra konsultuppdrag inom just detta område som Sweco Eurofutures idag arbetar med eller nyligen har avslutat. Det gäller bl a Kompetensbron, Kompetensforum i Uppsalaregionen samt FKG ­09 i Blekingeregionen.

Våra förberedande undersökningar rörande ett fåtal regioner har inkluderat sonderande intervjuer i syfte att få en djupare förståelse för regionala möjligheter och utmaningar, arbetssätt mm. Detta har stärkt våra möjligheter att i en senare, mer heltäckande faktainsamling ställa relevant utformade frågor och beakta samtliga aspekter. Vi har också deltagit på Reglabs möte med de olika regionerna i början av oktober 2011 och på så sätt fått en djupare bild av länens arbete med kompe­tensfrågorna samt gemensamma problem och möjligheter.

Fördjupade intervjuer med samtliga regionerStrukturerade telefonintervjuer har genomförts med de personer som är ansvariga för arbetet med kompetensplattformen i samtliga olika regioner. Det har skett som del av inventering/dokumentation av främst fakta, men i viss mån också för att få synpunkter och tankar om det fortskridande arbetet. Intervjufrågorna har svarat mot fråge­ställningarna i Tillväxtverkets underlag och som också översiktligt framgår i början av detta avsnitt. Frågorna har stämts av med upp­dragsgivaren i förväg.

Utöver detta har vi intervjuat några personer som representerar den centrala nivån, såsom viktiga myndigheter och näringslivsorganisa­tioner.

Lärande seminariumFör att ytterligare fördjupa och stämma av vår bild av arbetet med kompetensplattformar utifrån regeringsuppdraget har vi dessutom genomfört ett seminarium med företrädare för Tillväxtverket samt företrädare för några län. Det gällde främst regioner som har kommit relativt långt när det gäller exempelvis utveckling av kompetensplatt­form, mätmetoder och kompetensarbete i övrigt. Utgångspunkter för seminarierna var de preliminära intervjuresultaten samt deltagarnas egna erfarenheter och kunskaper. Vid dessa möten har ett fåtal viktiga frågeställningar diskuterats och analyserats – med inriktning på bl a dagsläget, metodfrågor, framtida handlingsalternativ, ev. mät­ och analysproblem etc.

12

2 Vikten av regional kompetensförsörjning

2.1 Kompetensfrågornas viktDe senaste åren har problematik kring kompetensförsörjning ofta kopplats till det omfattande generationsskifte som förväntas som en följd av stora årskullar under 1940­talet. Prognoser visar att en stor andel av befolkningen kommer att pensioneras de närmaste åren. På många håll saknas dessutom strategier, metoder och verktyg för att ta vara på kunskapen och erfarenheten hos befintlig arbetskraft. Det är oklart hur denna kompetens kan förmedlas och överföras till dem som ska ta över. Ytterligare en fråga i sammanhanget handlar om hur kommuner, myndigheter, företag, utbildningsanordnare och andra aktörer kan samverka för en bättre matchning mellan utbud och efterfrågan av arbetskraft. Alla dessa faktorer skiljer sig också i relativt hög grad över landet.

På ett övergripande plan påverkas graden av problematiken med kompetensförsörjning av många olika faktorer. Det handlar inte enbart om generationsskiftet utan även om sådant som in­ och utflyttning, näringslivets utveckling, attraktivitet, yrkesstruktur lokalt och regionalt, pendlingsmönster, tillgång på boende och samhällsser­vice men också naturligtvis storleken i de demografiska förändring­arna utifrån andelen i olika åldrar. Frågor som rör kompetensförsörj­ning påverkas också i hög grad av de utbildningsval som unga gör, vilken tillgång det finns på relevant kompetens och utbildningar på utbudssidan i relation till kompetens­ och utbildningsstrukturen i regionen (och omgivande regioner).1 Ytterligare faktorer av relevans kring detta område är hur man lyckas ta tillvara olika grupper som finns att tillgå inom arbetskraftsreserven. Här handlar det om kompe­tens och erfarenheter hos exempelvis invandrade personer, personer med olika funktionsnedsättningar och långtidssjukskrivna personer.

Alla dessa faktorer skiljer sig också i relativt hög grad över landet. Hur lyckas man i olika sammanhang ta tillvara all människokraft oav­sett bakgrund? Här handlar det exempelvis om att motverka diskri­minering och att kunna bryta de delvis könsstereotypa arbetslivs­mönster som fortfarande är en negativ strukturskapande faktor på arbetsmarknaden. Det handlar också om att hitta vägar att utveckla strukturer som präglas av låg flexibilitet, liten omställningsförmåga och få valmöjligheter för den enskilde. Problemet med vissa av ovan

1 Litteraturgenomgång Kompetensforum Uppsala län 2010, Sweco Eurofutures.

13

nämnda faktorer är dock att de på kort sikt inte är helt lätta att påverka, även om det naturligtvis är möjligt. En central fråga i sam­manhanget är hur och med vilka metoder och arbetssätt dessa frågor kan hanteras på bästa, någorlunda närliggande sätt.

Sweco Eurofutures har de senaste åren genomfört flera uppdrag om kompetensförsörjning och framtida kompetensbehov, framförallt inom Uppsalaregionen men även på annat håll. Vi har bland annat genomfört en större litteraturstudie med fokus på kompetensmatch­ning och den framtida arbetsmarknaden, vilket har relevans för denna kartläggning av kompetensförsörjningsfrågorna och regerings­uppdraget om kompetensplattformar. Ett annat relevant uppdrag, utöver ett flertal uppdrag inom region Uppsala, är en omfattande utvärdering om kompetensförsörjning i åtta samverkande kommuner, Kompetensbron Detta arbete genomförs i form av ett EU­finansierat projekt.

Resultat i dessa studier visar sammantaget på behovet av en levande omvärldsanalys såväl lokalt som regionalt, men även globalt. Det finns ett tydligt behov av att utveckla möjligheter till nätverkande och samverkan mellan olika aktörer såsom kommuner, myndigheter, utbildningsanordnare och näringslivets aktörer. Viktiga fokusområ­den är framförallt frågor kring den förväntade generationsväxlingen, möjligheter till utveckling av matchning mellan arbetslivets behov och utbudet av kompetens samt frågor om hur olika kompetenser kan tas tillvara. En viktig målgrupp här är inte minst de ungdomar som tidigt riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden som en följd av avhopp under utbildningen. Även andra grupper är viktiga och då framförallt alla de flyktingar och invandrare som står till arbetsmark­nadens förfogande samt personer med olika typer av funktionsned­sättningar. Om man kan hitta möjligheter att utveckla kompetens uti­från arbetsmarknadens behov skulle den problematik som finns kring kompetensförsörjning kunna reduceras. I detta sammanhang är även kompetensöverföring och kompetensomställning av ordinarie perso­nal till nya arbetsuppgifter viktiga frågeställningar. Regeringsuppdra­get kring kompetensplattformar är i detta sammanhang, och utifrån de behov som olika studier visar, av stor betydelse.

Av betydelse är självfallet också det uppdrag som regeringen har gett åt Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens Skolverk, Arbetsförmed­lingen, Tillväxtverket och Tillväxtanalys och som gäller att öka sam­ordningen på nationell nivå gällande kompetensförsörjning. Vissa kontakter har etablerats med några av myndigheterna. Detta ligger dock utanför Swecos uppdrag att fördjupa bilden av detta nationella uppdrag, eftersom vår uppgift har gällt att följa upp länens verksam­het med regionala kompetensplattformar, även om.

2.2 Tidigare kompetensarbete i länenFör att bedöma länens arbete med kompetensplattformer mm är det intressant att erinra sig lite om dessa frågors tidigare behandling och

14

hur en del av det regionala kompetensarbetet generellt sett har bedri­vits under senare år. (Tidigare arbete i de enskilda länen beskrivs översiktligt under varje länsrubrik i kapitel 3.)

KompetensrådÅr 2008 tog Arbetsförmedlingen över den verksamhet som tidigare bedrivits av de 20 nu nerlagda länsarbetsnämnderna och Arbets­marknadsstyrelsen. I den tidigare organisationen hanterades varsel mm av respektive länsarbetsnämnd. En viktig regional aktör fram till 2007 var alltså Länsarbetsnämnden, som hade inrättat branschråd och regionala kompetensråd. Dessa byggde i viss mån på det uppdrag som dåvarande Ams fick 1999 att se till att länsarbetsnämnderna inrättade regionala kompetensråd. Tanken med dessa var att de skulle samla berörda regionala aktörer för att stärka regionens kompetens­försörjning. I dessa råd fanns/finns ofta representation från Länssty­relsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, universitet/högskola, ESF­rådet och Almi. Inom ramen för nuvarande arbete med kompe­tensplattformarna ska länen ta vara på befintliga samverkansstruktu­rer och bl a det som kvarstår av dessa branschråd och kompetensråd.

Det anses allmänt i länen att kompetensråden av olika skäl inte fick så mycket praktisk verksamhet utförd. I en utredning år 2007 konstate­rade Statskontoret 2 att kompetensråden inte verkade ha någon större operativ roll i styrningen av t ex arbetsmarknadsutbildning. I första hand fungerade de som arena för gemensamt erfarenhetsutbyte mel­lan länsarbetsnämnder och företrädare för det offentliga utbildnings­väsendet och företrädare för regionala centrala organisationer på arbetsmarknaden.

VarselsamordningUnder finanskrisen ökade varslen i både fordonsindustrin och andra sektorer. I samband med detta utnämnde regeringen landshövdingar och regionala politiska företrädare runt om i landet till regionala s.k. varselsamordnare. Inom Regeringskansliet tillsattes samtidigt en statssekreterargrupp för att underlätta dialogen mellan regeringen och de regionala samordnarna. Utnämningarna hade sin bakgrund i det osäkra ekonomiska läget som präglade stora delar av svensk eko­nomi hösten 2008 och hela 2009. En annan faktor av betydelse var dels det ansvar för regionalt tillväxtarbete som i många län ligger på regionförbund, landsting och kommuner, dels det breda samord­ningsuppdrag som bl a länsstyrelserna fortfarande har, bl a att sam­ordna olika samhällsintressen och att följa samhällsutvecklingen.

Statskontoret har på regeringens uppdrag följt upp hur samordnarna genomfört sitt arbete, vilka aktörer som deltagit och vilka roller aktö­rerna haft, liksom erfarenheter och resultat från arbetssättet.3 Stats­kontoret fann bl a att en del av samordningsarbetet troligen hade

2 http://www.statskontoret.se/upload/publikationer/2007/2007102.pdf3 http://www.statskontoret.se/upload/Publikationer/2011/201111.pdf

15

kommit till stånd i många län utan att regeringen hade utnämnt sär­skilda samordnare. Ett politiskt värde med att utse regionala samord­nare låg betoningen att en viktig del av en krishantering av detta slag hör hemma på den lokala och regionala nivån.

Statskontoret konstaterade att arbetet vilade på redan etablerade arbetssätt och att tidigare erfarenheter kunde tas till vara. Jämförelser görs med arbetssätt vid och lärdomar från tidigare omställningsar­bete, t.ex. försvarsomställningen i slutet av 1990­talet. Uppdragen till landshövdingarna i län med regionbildningar hade kunnat innebära problem i tolkningen av hur roller och ansvar skulle fördelas mellan de statliga respektive kommunala företrädarna. Efter vissa problem inledningsvis fann aktörerna former för hur ansvaret för att arbeta med regeringens uppdrag skulle fördelas mellan dem, och i vilken utsträckning uppdraget skulle genomföras gemensamt av de båda samordnarna.

Arbetsförmedlingens branschrådArbetsförmedlingen har sedan ett antal år s.k. branschråd, på både nationell och regional nivå. Detta syftar till att öka myndighetens kunskaper om de olika branscherna och deras behov, med det bak­omliggande ändamålet att uppnå en effektivare matchning. På det sättet kan råden bidra till Arbetsförmedlingens kärnkompetens, och samarbetet med andra aktörer utvecklas. Branschråden medlemmar är typiskt sett representanter för Arbetsförmedlingen, arbetsgivar­ och arbetstagarorganisationer, intresseorganisationer samt enskilda företagare.

Arbetsförmedlingens egen uppföljning av branschrådens verksamhet senhösten 2010 visade på stora skillnader i arbetssätt och måluppfyl­lelse. I jämförelse med de nationella branschråden uppvisar de regio­nala branschråden högre siffror avseende medverkan i aktiviteter, prognosarbete, förmedling av behov av arbetsmarknadsutbildningar och andra insatser. I uppföljningen framkom att det sker en bety­dande återkoppling tillbaka till den egna organisationen, och det gäller såväl de nationella som de regionala råden, vilket skapar goda förutsättningar för spridning av information. Vidare framkom att uppdrag och mål behöver tydliggöras. En synpunkt som lämnades var att antalet externa ledamöter bör öka. En annan var att man öns­kar mer aktivitet och inte bara diskussioner.

2.3 Olika aktörer om arbete med kompetensförsörjningFör att få en bild av hur det regionala arbetet med kompetensförsörj­ning och regeringsuppdraget om kompetensplattformar uppfattas har Sweco genomfört intervjuer även med några olika aktörer på central nivå. De intervjuade är personer med anknytning till frågan inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Myndigheten för Yrkes­högskolan (YH­myndigheten) samt näringslivsorganisationen Före­tagarna.

16

Från SKL har två representanter intervjuats, en från Regional utveck­ling och en från Lärande och arbetsmarknad. Regionerna uppfattas ha en viktig roll i arbetet med att koppla kompetensfrågorna mellan den regionala och kommunala nivån i länen. För att stärka regioner­nas utvecklingsarbete har dessutom SKL ett tydligt utvecklingsupp­drag att tillhandahålla nätverksmöjligheter. Detta sker bland annat genom Reglab och Regkomp.4 Att regionernas arbete utifrån reger­ingsuppdraget är ofinansierat ses som ett visst problem. Regionerna blir ibland tvungna att prioritera kompetensförsörjningsfrågorna på andra regionala utvecklingsfrågors bekostnad. Ett annat problem är att det regionala arbetet i vissa fall är alltför personberoende, vilket motverkar en långsiktighet i arbetet.

Hittills har arbetet i regionerna framförallt handlat om att få en hel­hetsbild av kompetensförsörjningsområdet. SKL:s representanter betonar att det också måste bli ”verkstad” och där man regionalt ut­går mer från konkreta frågeställningar t.ex.: vilka är de viktigaste frå­gorna i 2020­strategin? SKL:s representanter framför i sammanhanget att det finns några fundamentala saker som regionerna måste klara av att hantera, t.ex. att analysera relevant statistik som underlag för arbe­tet. De behöver också bli bättre på att identifiera och ta ställning till sina egna regionala prioriteringar. Som stöd för detta har olika nät­verk t.ex. Reglab viktiga roller att spela. Regeringsuppdraget upplevs som positivt genom att det ger legitimitet att ta de här frågorna på all­var. SKL:s representanter uppfattar även det parallella uppdrag som myndigheterna har om att stödja kompetensfrågorna är positivt. Man betonar dessutom vikten av att näringslivet finns med i diskussio­nerna.

Fokus på den regionala nivån uppfattas egentligen inte som tillräck­lig. Av detta skäl har det heller ingen betydelse om regionerna är stora eller små. Det viktiga är att det finns en framtidsfokusering där man funderar över vilken typ av kompetens som kommer att behövas i framtiden. Hur ser t ex reformeringen av utbildning ut i Europa? Det behövs mer än bara visioner, ett tydligt handlingsmönster för hur man ska jobba med frågorna. En iakttagelse är att det ofta fungerar sämre där länsstyrelserna är ansvariga för arbetet än i de fall ansvaret ligger på regionförbunden. En uppfattning som SKL­representan­terna uttrycker är att det kommer att behövas mer flexibla lösningar för att gradera upp lågutbildade, integrera nyanlända flyktingar och matcha arbetssökande mot vidare områden. Även ledningsfunktio­nerna behöver uppgraderas. I detta sammanhang är det viktigt att hitta vägar för att få exempelvis Yrkeshögskolan att jobba med kortare utbildningsprogram där det är möjligt att snabbt ställa om utifrån arbetsmarknadens arbetskraftsbehov.

När det gäller tillgång till statistiskt material och rapporter, uppger SKL­representanterna att det är viktigt att såväl rapporter och statistik

4 Reglab ett metodutvecklingsprojekt. Regkomp är en arena för att gemensamt diskutera exempelvis utbildningsfrågor och EU-initiativ inom området.

17

verkligen är aktuella. En eftersläpning där uppgifter är ett par år gamla är inte tillräckligt precist som underlag, utan det blir snarast bakåtblickande. Statistiken som analyserna ska bygga på behöver ha en närmare koppling till nuläget och till den förväntade framtida utvecklingen om den ska vara intressant att ta del av. En annan syn­punkt är att det är viktigt att öka tillgängligheten till SCB:s statistik på regional och kommunal nivå. Det skulle behövas en anpassad kanal där den mest användbara statistiken finns tillgängliggjord utan att det ska innebära stora kostnader för regionerna att få tillgång till denna.

Det uppdrag om myndighetssamverkan för kompetensförsörjning, som leds av YH­myndigheten, bedömer SKL:s representanter som en ambitiös ansats. Detta är dock något som behöver mer tid. Det är ofta svårt att få myndigheter att samverka. Det är därför viktigt att regio­nerna ligger på och ställer krav på myndigheterna att samlas kring vissa frågor. Att få till stånd en process ses som det mest viktiga. Det bör handla om mer specifik och konkreta målsättning, t.ex. 2020.

En intervju har genomförts med en representant för Myndigheten för yrkeshögskolan (YH­myndigheten). Inom YH­myndigheten har man tagit fram en modell för bedömning av vilka yrkesutbildningar som ska främjas inom Yrkeshögskolan. Detta har skett i samverkan med olika aktörer, bl.a. regionala representanter. Det senaste året har representanter från YH­myndigheten även deltagit i de träffar som SKL anordnar i form av Regkomp och Reglab. Detta har till viss del skett vid sidan om myndighetsuppdraget.

Vid frågor om hur regionernas arbete uppfattas framkommer att det finns en stor variation i hur man arbetar. I en del regioner är det endast en person som jobbar med frågan. I andra har man en hel organisation där man samarbetar mellan olika aktörer. Det ser väldigt olika ut både personal och resurser. Viktiga kriterier för att arbetet ska fungera är att det finns en organisation som jobbar med frågorna och att det inte bara hänger på en person. Att det är prioriterat poli­tiskt och på ledningsnivå är också viktigt, samt att det finns tid för detta arbete.

YH­myndigheten gör analyser över vilka utbildningar som leder till jobb. Man försöker hitta indikatorer som blickar tre till fem år framåt. Idag krävs vanligtvis längre utbildning än gymnasieskolan, vilket bidrar till att Yrkeshögskolans utbildningsutbud är relevant. YH­myndigheten ser att det finns ett behov av att matcha kompetens till det arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Det är stora pensionsav­gångar att vänta samtidigt som allt färre yngre personer får arbete.

En fråga som YH­myndigheten jobbar särskilt med inom ramen för samverkansuppdraget tillsammans med Tillväxtverket, Tillväxtanalys, Arbetsförmedlingen, Skolverket och SCB är att hitta enklare former för att ge regionerna möjlighet att få tillgång till statistik. Regionerna har tydligt efterfrågat detta. YH­myndigheten uppfattar att det finns ett positivt samarbete med alla regioner, vilka är engagerade. Ett

18

utvecklingsarbete kräver att man måste prova sig fram och man är överseende med eventuella brister samt positiva till förslag. Det är viktigt med en kontinuerlig samordning och avstämning mellan myn­digheterna, för att undvika risken att man dubbelarbetar eller missar viktiga analyser.

På frågor som ställts om regeringsuppdraget i intervju med represen­tant från Företagarna framhålls att utbildningsutbud inte fullt ut sva­rar upp mot och de små företagens behov. I barometrar (på riksnivå och länsnivå) mm anges brist på kompetens som antingen det allra största eller näst största hindret för tillväxt. Det handlar både om fel typ av utbildning och fel innehåll i utbildningarna.

Företagarna har en regional organisation men knappa resurser, och deltar inte alltid i länsvisa träffar och arbete för att förbättra kompe­tensen. Intresse finns helt klart, men tiden räcker inte för denna typ av nätverkande som är av mer generell karaktär. Det uppges vara tveksamt om regioncheferna ens är informerade om kompetensplatt­formarna och de aktiviteter som bedrivs. De borde dock ha ett stort intresse, med tanke på frågans vikt. På lokal nivå finns dock ett visst samarbete i kompetensråd som vissa skolor driver.

Företagarnas representant uppfattar att Svenskt Näringsliv troligen överlåter kompetensförsörjningsfrågorna åt branschorgan. En upp­fattning som uttrycks är att politiker och samhällsorgan ger stöd till olika ”kluster” trots att detta ofta cementerar gamla strukturer och missgynnar nya typer av företag. Detta ses delvis som ett hinder för att få till ett mer flexibelt förhållningssätt inför den framtida utveck­lingen av arbetskraftsbehovet.

19

3 Länens kompetens- försörjningsarbete

I detta kapitel redogör vi kortfattat för de 21 olika länens kompetens­försörjningsarbete, såsom läget återspeglas hösten 2011. En mer detal­jerad redogörelse för varje läns arbete med kompetensplattformar mm återfinns i Bilaga 1. Bilagans redogörelser är avstämda med upp­giftslämnarna.

Vi vill betona att detta kapitel 3 endast är en beskrivning av arbetet i länen – och att en sammanvägd bedömning och analys redovisas först i kapitel 4.

Följande förhållanden lyser igenom för flertalet län, och därför redo­gör vi inte för dem här. Före regeringsuppdraget saknades på de flesta håll ett systematiskt arbete med denna typ av matchning på längre sikt, även om t ex länsarbetsnämnderna fram till år 2007 arbetade med sina kompetensråd. Generellt har uppdraget gett ökad legitimitet och mandat för regional samordning. Samtliga läns arbete med platt­formarna ansluter till resp. regions gällande och framväxande strate­gidokument. I det dagliga arbetet är kopplingen till politiken oftast svag. Nästan alla län betonar den långa sikten i arbetet, minst 2–5 år. Dessutom lägger alla vikt vid samverkan och information. Ett annat generellt drag är att de funktionella arbetsområdena har väl så stor vikt som länsgränserna, med tanke på den ofta omfattande arbets­pendlingen. Ytterligare en genomgående lärdom är att elevens val styr många utbildningssektorer, något som länens aktörer har att förhålla sig till, bl a genom attitydarbete. Samtliga län samverkar med Arbets­förmedlingen. Även om många tar fram statistik­ och analysrapporter pekar man på behovet av nationellt samordnade insatser för bättre underlag.

Stockholms länStockholmsregionen kännetecknas av länets storlek och komplexitet, med ett stort antal aktörer och där Länsstyrelsen samordnar platt­formsarbetet även om kommunerna har en nyckelroll. Personresur­serna är ca 3,5 årsarbeten. Inriktningen är mycket bred, och huvud­uppgifter är att ”identifiera, samla och agera”. Samrådet omfattar en rad samverkansparter i regionen. Analysarbete ses som en viktig grund, bl a i samarbete med övriga storstadsregioner. Horisontella aspekter ingår på olika sätt. Länsövergripande samarbete förekommer men har inte högsta prioritet.

20

En utbildnings­ och arbetsmarknadsprognos fram till år 2020 har publicerats hösten 2011. Flera faktablad tas fram som berör kompe­tensfrågorna. Vissa indikatorer följs upp, och intern uppföljning före­kommer genom bl a en referensgrupp. Den nya prognosen utgör ett värdefullt planeringsunderlag. Ett annat resultat är att arbetet med plattformen har mött positivt gensvar från aktörerna, och regionens kompetensarbete bedrivs nu mer samlat än tidigare. God samverkan förekommer med flera nationella myndigheter.

Uppsala länUppsala län tillhör pionjärerna när det gäller att systematiskt arbeta med frågor om kompetensförsörjning. Plattformen Kompetensforum Uppsala etablerades före regeringsuppdraget, och metoderna har stu­derats av andra län. Med endast ca 0,5 årsarbeten hos Region Uppsala bygger upplägget på engagemang av andra aktörer inom Kompetens­forum. Genom ett EU­projekt har relativt stora resurser disponerats för processtöd och utvärdering. Att anpassa yrkesutbildningar är pri­oriterat, men generellt inriktas arbetet mycket brett och inkluderande. Ett särskilt kompetensförsörjningskansli samordnar behov och möj­ligheter från dels ett branschforum för arbetsgivarna, dels ett utbild­ningsforum för anordnarna. Perspektiven jämställdhet och mångfald är levande t ex i collegeverksamheten och i de analyser som har gjorts. Samverkan över länsgränserna förekommer främst i Stock­holm/Mälardalen.

Särskilda statistik­ och analysmetoder har tagits fram, ett s.k. kompe­tensindex har utvecklats och flera branschanalyser har producerats. Tydliga indikatorer finns i länsarbetet, och den interna arbetsproces­sen följs upp av en extern konsult. Bland resultaten kan nämnas goda erfarenheter av samverkan mellan aktörerna och ett värdefullt plane­ringsunderlag i form av bl a prognoser över branschutveckling. Trots vissa anpassningar av utbildningsutbudet finns en tröghet i att utnyttja insikten om kommande behov. När det gäller nationella myndigheter är samverkan god med bl a Arbetsförmedlingen.

Sörmlands länRegionförbundet Sörmlands arbete med kompetensplattformen präg­las bl a av samverkan med Örebro och Västmanlands län, inom ramen för ett strukturfondsprojekt. Med en knapp heltidstjänst och medel på ca 300 tkr per år för statistik­ och analystjänster arbetar man med att t ex arrangera möten och sprida information och på så sätt skapa och förmedla en bättre bild av kompetens­ och utbildnings­behovet. Långsiktiga matchningsfunktioner saknades före regerings­uppdraget. 2010 års fokusering på yrkeshögskolan har nu ersatts av en bredare approach och hållbara modeller för att organisera samverkan, med en portal samt virtuella och fysiska mötesplatser. En uppgift bland många är att få Sörmlands unga att läsa vidare. Regionförbun­det är noga med att inte ta över aktörernas uppgifter. Som flera län arbetar man med branschråd och college. Horisontella aspekter inte­

21

greras ännu inte systematiskt. Det nära och fruktbara samarbetet inkluderar inte nationella myndigheter i så hög grad även om man deltar i Reglab och andra nätverk. Länet är svårarbetat trots sin begränsade utsträckning; det finns tre funktionella noder. Arbets­pendling är vanlig till/från flera grannlän.

Man tar fram ett visst gemensamt kunskapsunderlag med ovan nämnda län och vill bättre utnyttja det som redan finns. Systematiska indikatorer och intern uppföljning saknas utöver det som görs i ett relaterat EU­projekt. Några andra tydliga resultat kan inte identifieras – utöver det förstärka samarbetet kring kompetensfrågorna.

Östergötlands länI Östergötland har man länge arbetat systematiskt med partnerskap på bl a kompetensområdet. Regionalt kompetensforum, med Region­förbundet Östsam som sammanhållande nod, verkar för bättre matchning mellan arbetslivets efterfrågan/utbud på rätt kompetens. Det finns 2 heltidstjänster för ändamålet samt ca 200 tkr/år för att köpa analystjänster. Regionförbundet finansierar numera plattforms­arbetet och driver dessutom flera närliggande projekt. Ansatsen är bred, och alla aktörer kan delta. Att följa och informera om efterfrå­gesidan är prioriterat. Dagens fokus på Industri samt Vård & omsorg kan komma att omprövas under 2012, då också mångfaldsperspekti­vet ska uppmärksammas särskilt. Jämställdhet betonas i parallella projekt. Flera aktiva branschråd finns, som administreras av Östsam. Man upplever svårigheter med att få ihop branscherna till en samsyn. Länet är hanterligt, med god överblick även om arbetspendlingen ställer särskilda krav. Utöver grannlänen har man ett gott samarbete med andra regioner som har kommit långt i detta arbete. Regionför­bundet är aktivt i Reglab och samverkar bra med bl a Arbetsförmed­lingen.

En prognosmodell täcker utvecklingen till år 2018, och särskilda statis­tikmetoder används, men befintligt material behöver sammanställas bättre. Indikatorer saknas, men arbetsprocessen följs upp i linje med Östsams verksamhetsplan. Som resultat anses själva arbetssättet vara väl så viktigt som data och statistik. Ändå har tydliga anpassningar åstadkommits när det gäller vissa delar av utbildningsutbudet, t ex fler yrkesförarutbildningar som följd av transportsektorns önskemål.

Jönköpings länI Jönköping är arbetet med kompetensplattformar en del av den ordi­narie verksamheten. Ansvaret för arbetet delas framförallt mellan två medarbetare, med ansvar för övergripande arbete, processledning, forskning och utveckling resp. för statistik och analys, framförallt inom arbetsmarknadsområdet. Dessutom finns en projektanställd person för att följa upp kompetensrådets strategiarbete. Mycket av arbetet är organiserat i samverkan med olika aktörer. Än så länge arbetar man huvudsakligen på bredden med kompetensförsörjnings­

22

frågorna. Kompetensplattformarbetet länkar bra in i det övergripande strategiarbetet. Kontakterna är något tätare med vissa branscher och områden. Ett arbete pågår i Kompetensrådet för att se över den modell som ligger till grund för arbetet. Regeringsuppdraget och Reg­lab har bidragit till ett förstärkt samarbete med nationella myndighe­ter, framförallt med Yrkeshögskolan, men även Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket. Över länsgränserna finns ett väl fungerande sam­arbete med Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Bland annat samarbetar länen kring en gemensam behovsanalys, YH­utveckling, marknads­föring och en årlig konferens. De fyra samverkande regionerna har även ett gemensamt Brysselkontor. I viss mån sker samarbeten över hela södra Sverige.

Den statistik som finns tillgänglig används. Framförallt är uppgifter från Arbetsförmedlingen viktiga när det gäller generationsväxling och yrkesbarometrar. SCB (rAps­ris) används när det gäller bransch­utveckling. Även pendlingsstatistik och befolkningsprognoser vägs in i bedömningar som görs. Vartannat år görs inom regionen en befolk­ningsprognos med kommunerna; däremot gör man inga egna utvär­deringar, av resursskäl. Även externt har det gjorts större analyser om hur regionen står sig i förhållande till övriga Europa, exempelvis Till­växtpolitik för region Jönköping av IHH och en Territorial Review av OECD. Resultatmässigt har man i Jönköping genom uppdraget fått anledning att djupdyka i hur regionen fungerar. Samverkan som en följd av Reglab upplevs ha gett oerhört mycket. Ett resultat av reger­ingsuppdraget är att samarbetet med myndigheterna har ökat.

Kronobergs länRegionförbundet Södra Småland samordnar arbetet med kompetens­plattformen – och ca 20 organisationer är engagerade i Kompetens­forum och frågor om kompetent personal, på både utbuds­ och behovssidan. Förbundet bekostar ca 1,5 heltidstjänster för samord­nings­ och analysarbete samt endast ca 100 tkr för att köpa tjänster mm. Många nätverk är aktiva, och inriktningen är bred och inklude­rande med arbete kring underlagsmaterial, information, samordning mm. Kronoberg har en allför låg utbildningsnivå och många syssel­satta inom tillverkningsindustrin. Visst fokus har riktats mot Teknik och framför allt Vård & omsorg, men även mot kommunerna som både utbildare och arbetsgivare. Sedan tiden före regeringsuppdraget kvarstår ett intresse för yrkeshögskolorna. En del av förbundets arbete ägnas åt information via bl a sociala media, populärversioner av rap­porter mm. Traditionell könsfördelning motverkas genom att bl a uppmärksamma jämställdhet, men även mångfaldsfrågorna. Pendling sker till bl a ut till Jönköping och Halland samt in till IKEA i Älmhult. Samverkan över länsgränserna omfattar både Småland/Blekinge och flera andra län, utöver Reglab.

Resurserna för egna statistik­ och analysmetoder är starkt begrän­sade, men fyra rapporter har tagits fram, varav tre finns att ladda ner

23

på kompetensplattformens hemsida/blogg. Ett uppdaterat material planeras till december 2011. Uppföljningsbara mål, indikatorer eller intern uppföljning av arbetsprocessen har inte varit utvecklat, men en extern utvärderare upphandlas nu. Ännu har få konkreta resultat kunnat urskiljas, men nätverk och samordnande arbetssätt uppskattas av aktörerna. Vård­ och omsorgscollege har utvecklats liksom närlig­gande projekt som rör kompetensutveckling.

Kalmar länI Kalmar län är många olika aktörer involverade i arbetet med kom­petensplattformsuppdraget genom att området är en integrerad del i den ordinarie verksamheten. När det gäller fast anställda personer är det 25–50 % av heltid som kan relateras till direkt arbete med reger­ingsuppdraget. Utöver detta pågår ett regionalt samverkansprojekt “regional samverkan yrkesutbildning” vilket motsvarar detta ytterli­gare en heltidstjänst. Det har inte tillkommit några nya ekonomiska resurser som en följd av regeringsuppdraget, vilket upplevs vara en brist. En områdesgrupp för lärandefrågor startade upp år 2005. I denna grupp finns olika frågor samlade om vuxenutbildning, yrkes­utbildning, högskolan o.s.v. Utöver utbildning är frågor som rör näringsliv och tillväxt nära knutna till området.

Det har inte gjorts några riktade prioriteringar av områden att särskilt fokusera på. Den strategi som ligger till grund för arbetet i regionen är att försöka jobba och komma ut i ordinarie strukturer genom kom­munbesök, möten med chefer inom olika områden o.s.v. Det finns ett stort intresse att medverka i det nationella arbetet inom Reglab. Sam­verkan sker framförallt med olika aktörer i länets kommuner, samt med Linnéuniversitetet, folkhögskolor, näringslivsorganisationer och Arbetsförmedlingen. Över länsgränserna samverkar man framförallt med Blekinge och Småland, t.ex. kring analyser. Ett mer fördjupat samarbete är även på gång med Östergötland. I övrigt finns en viss samverkan med övriga län i södra Sverige där man har träffats och utbytt tankar.

I Kalmar finns ingen uttalad uppföljningsplan av det arbete som sker utifrån uppdraget om kompetensplattformar. Till viss del sker rappor­tering av aktiviteter i regionförbundets årsredovisning. Vissa befolk­ningsanalyser, generations­/åldersstrukturer mm gjordes tidigare. I övrigt har man fram till nu inte gjort några egna studier. Analyser som görs internt bygger huvudsakligen på statistik från SCB, men även från rAps och RIS. Det görs däremot ingen uppföljning av upp­dragets effekter. Resultatet av uppdraget handlar snarast hittills om en fördjupad samverkan.

Gotlands länI region Gotland motsvarar tiden som läggs på regeringsuppdraget ca 50–75 % tjänst. Inom regionen har man genomfört ett projekt med EU­finansiering som stöd för kompetensinsatser för småföretagare.

24

Tre ytterligare EU­finansierade projekt är på gång; ett som rör studie­ och yrkesvägledning, ett småföretagarutbildningsprojekt inom vux­enutbildningen och ett projekt i samverkan med Västerviks kommun som handlar om att kompetensförstärka offentlig verksamhet. Inom region Gotland arbetar man för att lyfta fram kompetensutveckling­ens betydelse i näringslivsprogrammet. Frågorna finns också med i RUP. Runt detta anordnas olika träffar och seminarier. Man har byggt upp branschnätverk i samverkan med programråden från yrkesut­bildningar vid gymnasiet. Den ansvarige för arbetet medverkar i olika nätverk såsom Reglab och i vuxenutbildningsnätverket på SKL, samt ett nätverk för kommunala samordnare för högskolan. Man har väl fungerande samverkan både med näringslivet, myndigheter och med yrkeshögskolan. Samarbeten över länsgränserna sker framförallt inom ESF­området ”Småland och öarna”.

De mer fördjupade utvärderingar som görs inom region Gotland görs utifrån krav i samband med att man driver olika ESF­projekt. Använ­dande av statistik som stöd för arbetet är ett av regionens utvecklings­områden. I Gotlandsregionen finns tydliga resultat när det gäller att man fått igång ett samarbete med näringslivet samt att det kommit igång nya utbildningar genom Yrkeshögskolan. Att vägar hittas för ett ökat samarbete med studie­ och yrkesvägledarna är ytterligare ett resultat av det pågående arbetet.

Blekinge länI Blekinge finns en ansvarig processledare utsedd som ansvarig för regeringsuppdraget om kompetensplattformar. Dessutom medverkar en av cheferna i arbetet. Finansiering sker genom interna medel. Området kompetensförsörjning finns med i regionens Tillväxtplan och RUP. Planerna har tydlig koppling och är integrerade med varan­dra. T.ex. betonar båda planerna värdet av att skapa nätverk för kom­petensförsörjning. En av indikatorerna enligt planerna är att fler före­tag ska etableras inom länet. Det handlar också om att företagen ska ges förutsättningar att i högre grad hitta efterfrågad kompetens inom Blekinge. Många pendlar in idag.

Aktörer som involverar yrkesutbildningar prioriteras i kompetensför­sörjningsarbetet, men det finns egentligen ingen modell för hur arbe­tet ska genomföras. Teknikcollege har pågått några år och börjar finna sina former. Samverkan med Yrkeshögskolan kommer att utvecklas och man tittar också på att tillsammans med kommuner och lands­ting bygga upp en samverkan när det gäller kompetens inom vård och omsorg.

Det finns ett kontaktnät med Arbetsförmedlingen och med länsstyrel­sen. Det finns även ett nätverk för förvaltningschefer inom utbild­ning. Däremot saknas struktur för samarbete med privata utbild­ningsanordnare. En viss samverkan finns med näringslivet kring olika frågor. Även högskolan och landstinget visar intresse för att samverka. Att frågorna är prioriterade i regionen märks genom att Regionstyrel­

25

sen har avsatt två politiker (en s och en m) som är rapportörer inom kompetensområdet. Det nationella nätverket Reglab upplevs som positivt för erfarenhetsutbyte och nationell samverkan. Över läns­gränsen har Blekinge etablerat samverkan med Kalmar, södra Små­land och Jönköping kring kompetensförsörjningsfrågor och kopplat till EU.

Internt har det gjorts en större analys som har koppling till kompe­tensförsörjningsområdet. I övrigt tittar man på statistik från SCB. I Blekinge pågår ett arbete att bygga upp en analysavdelning. Än så länge går det inte att utläsa resultat och eventuella effekter från till­gänglig statistik om aktiviteter som genomförts inom ramen för regeringsuppdraget. Den analysavdelning som är planerad att införas kommer sannolikt att ge andra möjligheter till resultatuppföljning.

Region SkåneRegion Skånes arbete med kompetensplattformen omfattar en sam­ordningsgrupp och en analysgrupp. Regionens resurser motsvarar ca 1,5 heltidstjänster samt ca 1 miljon kronor per år för analyser/progno­ser, konferenser mm. Flera delar av regionkansliet (utöver näringsliv även kultur, sjukvård, strategisk personalförsörjning mm) och även andra projekt är engagerade i arbete med kompetensutveckling. Utgångspunkter är Skånes strategiska utmaningar, t ex andelen äldre i befolkningen, låg sysselsättningsgrad och låg andel gymnasiebehö­riga. Industri och Vård & omsorg är i fokus liksom Öresundsperspek­tivet och Ungas inträde på arbetsmarknaden. Prioriterade parter är bl a nätverken för yrkeshögskolorna och teknikföretagen samt kom­munerna och deras näringslivschefer. Branschorganisationer och utbildningsanordnare behöver stärka sin samverkan. Skåne valde tidigt att ta fram ett tydligt faktaunderlag innan man skapade breda arenor för samverkan. Detta har uppskattats i bl a vårdsektorn. Per­spektiven jämställdhet och mångfald integreras endast allmänt i arbe­tet med kompetensplattformen, men mer preciserat i parallella pro­jekt såsom Ungas inträde på arbetsmarknaden. Skåne samverkar med omgivande län samt med Danmark, med hänsyn till arbetspendling mm samt inom ramen för Reglab och SKL. Med nationella myndig­heter finns en relativt begränsad samverkan, t ex med Arbetsförmed­lingen samt med Tillväxtanalys och Tillväxtverket.

Analysarbetet har haft betydande storstadsfokus, delvis i samverkan med Stockholm och Västra Götaland. En omfattande utbildnings­ och arbetsmarknadsprognos har tagits fram till år 2020 – baserad på bl a SCB:s underlag och rAps. Styrkor och svagheter/risker har belysts. På en webbplats sprids information till aktörer och intressen­ter. Särskilda indikatorer finns inte idag men kan behövas. Det beho­vet gäller också intern uppföljning av själva arbetsprocessen med kompetensplattformen. Hittillsvarande resultat från arbetet är främst analysen med storstadsfokus, men också det förstärkta samarbetet med näringslivet och utbildningsanordnarna.

26

Hallands länInom Region Halland samordnas arbetet med kompetensplattformen av Näringslivsenheten. Endast en bråkdel av en årsarbetskraft är allo­kerad för detta, och man saknar medel för köp av tjänster, även om Analysavdelningen har vissa resurser. Inriktningen är relativt smal och fokuserad. Plattformssansvariga sovrar, och vissa flera förslag till insatser från engagerade utbildningsanordnare bollas över till andra enheter inom Region Halland, t ex de som rör bristen på vårdperso­nal. Något formellt forum eftersträvas inte, olika expertis knyts till arbetet vid behov. Samordningen har karaktär av diskussioner med aktörerna och fördelning av ansvar för olika frågor. Näringslivet har svårt att hinna delta, men vissa branscher har livaktiga nätverk. Ett brett årligt möte arrangeras. Med nationella myndigheter finns knap­past någon systematisk samverkan. Perspektiven jämställdhet och mångfald har större fokus i parallella projekt än i arbetet med kompe­tensplattformen. Halland är ett hanterligt län med begränsad yta och antal aktörer. Läget mellan två storstadsregioner motiverar omfat­tande samarbete över länsgränserna – även med Kronobergs och Jön­köpings län m.fl. Arbetspendling är vanlig till och från grannlänen.

Region Hallands analysavdelning tar fram material om pendlingar, utbildningsnivåer mm. I övrigt satsat man på att optimalt utnyttja länets omfattande befintliga kunskapsunderlag. Indikatorer används inom ramen för den s.k. Simpler­metoden, men inte direkt i arbetet med kompetensplattformen. Inte heller den interna arbetsprocessen följs upp externt, men en årlig intern utvärdering sker. Med grund i ett slags informellt mandat att samordna plattformsarbetet består detta delvis av att ordna diskussioner mm. Utöver vissa branschanaly­ser mm har få konkreta resultat ännu hunnit komma fram från arbe­tet. Men man har fått en förbättrad dialog kring kompetensförsörj­ningsfrågorna med aktörer inom utbud och efterfrågan på kompetens samt börjat stötta kommunerna i deras analysarbete.

Västra GötalandsregionenI Västra Götalandsregionen (VGR) är flera kompetenser engagerade i arbetet med att driva kompetensplattformen. Arbetet är i viss mån kopplat till regionens egna utbildningar. Personresurserna kan upp­skattas till ca 2,5 årsarbeten, vartill kommer bemanning från de fyra kommunalförbunden. Medel för statistik och analyser uppgår till ca 1,6 mkr för år 2011. Den strukturella matchningsproblematiken mel­lan utbudet av utbildning och arbetsmarknadens behov blev särskilt tydlig under finanskrisen, och regeringsuppdraget ledde till större samling. Arbetet bedrivs t.v. brett och inkluderande, och alla rele­vanta aktörer ska kunna medverka. Fokus har ändå legat på vissa områden, t ex yrkeshögskole­ och vuxenutbildningsfrågor i startfasen samt bilindustrin mm. Regionens storlek och variationsrikedom kan komplicera, men detta kompenseras av kommunalförbunden stora engagemang. I VGR finns en tydlig politisk styrning. I det operativa arbetet finns flera nätverk och arenor (inkl. med Reglab och SKL),

27

och samtliga aktörer till ett Kompetensforum 1–2 gånger/år. En sär­skild hemsida kommer att underlätta informationsspridning mm. Perspektiven jämställdhet och mångfald beaktas av många berörda aktörer, och det nya prognosmaterialet visar snedrekryteringar mm. Samarbeten över länsgränserna gäller bl a Halland, Småland och Öster götland samt storstadslänen i samband med en omfattande prognos­ och analysrapport.

SCB:s ”Trender och prognoser” har brutits ned för länet och de olika kommunalförbundsområdena. Det är ett viktigt, men långt ifrån till­räckligt prognos­ och analysinstrument som underlag för en bättre matchning. Särskilda indikatorer behöver utvecklas. Göteborgs Uni­versitet följer uppbyggnadsprocesserna rörande Kompetensplattform Västra Götaland. Som resultat kan nämnas att arbetssätt, modeller mm fungerar successivt bättre samt att det framtagna prognosmateri­alet bedöms vara mycket värdefullt, liksom andra rapporter. En god samverkan med nationella myndigheter medverkar till resultaten på sikt, och politikens medverkan i länet ger en god förankring.

Värmlands länVärmland tillhör de län som länge har bedrivit ett strukturerat arbetat med kompetensfrågor, som är ett av fem insatsområden för Region Värmland. Regionen allokerar en heltidstjänst för dessa frågor, utöver vissa analysfunktioner, och anvisar också ett begränsat belopp för att köpa analystjänster mm. Flera arenor (separata ”kompetensplattfor­mar”) har etablerats, bl a olika college. Regeringsuppdraget har för­stärkt mandatet och strukturen samt bekräftat arbetssättet. Inrikt­ningen är bred men delvis knuten till de kluster som länge har funnits inom branscher mm. Näringslivet, arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare är starkt engagerade i kompetensförsörjnings­arbetet. Hundratals aktörer har arbetat fram handlingsplaner och strategier med tydliga roller och åtaganden inom hälsa/vård/omsorg, teknik, bygg, utbildning resp. service. Ett regionteam har bildats inom statistikområdet. Ansvaret för prognoser och prioriteringar läggs i hög grad på arbetsgivarna, och plattformen är en katalysator. Are­norna omfattar gymnasie­ och folkhögskolesamverkan, lärlingspro­jekt, tre collegebildningar, innovationssystem mm. Region Värmland deltar i flera nätverk. Samverkan med nationella myndigheter är begränsad.

Perspektiven jämställdhet och mångfald finns med i allt arbete inom regionförbundet, även kring kompetensplattformen. Regionen är hanterlig och samordnarna har god överblick. Samarbeten över läns­gränserna förekommer i hög grad, både inom Reglab och med enskilda regioner, även med Norge. Visst kunskapsunderlag har tagits fram kring bl a pensionsavgångar, kartläggning av kompetensförsörj­ningen, befolkningsunderlag och näringslivsstruktur. Tillgången på grundläggande material anses vara relativt god. Indikatorer har tagits fram och följs upp, men den interna arbetsprocessen följs inte av

28

någon utifrån, vilket vore önskvärt. Som resultat hittills ses främst de etablerade kompetensplattformarna och det utvecklade arbetssättet.

Örebro länRegionförbundet har ansvar för att samordna arbetet med länets kompetensplattform och finansierar också verksamheten. Totalt kan personresurserna uppskattas till ca 2,5 årsarbeten. Därtill har man använt ca 200 tkr för statistikbearbetningar. Uppdraget bedrivs t.v. brett och inkluderande, med ett stort antal aktörer. Ett parallellt EU­projekt (ERUF) har Handelskammaren Mälardalen som projektägare. Det har fokus på bl a yrkeshögskoleutbildningar och innebär en sam­verkan mellan Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Länets col­legebildningar inom teknik resp. vård och omsorg kan ses som ett slags fokuserade kompetensplattformar. När det gäller det övergri­pande plattformsarbetet finns ett kompetenskansli som samlar åtta av de viktigaste aktörerna. Mycket av arbetet innebär att samordna redan påbörjade aktiviteter och arenor inom området kompetens i vid mening. Man ordnar t ex en regelbunden ”Regional kompetensdag” dit alla berörda bjuds in.

Gymnasieskolornas yrkesmässiga programråd, universitetets innova­tionsråd mm ger en splittrad bild med delvis parallella möten om lik­nande ämnen. Arbetsgivarna kan hämmas av detta eftersom det tar tid att engagera sig i många grupper. En ny s.k. kompetenskarta är därför angelägen. Perspektiven jämställdhet och mångfald beaktas i olika delar av arbetet och i vissa rapporter. Trots sina fyra distinkta arbetsmarknadsområden är Örebroregionen ganska hanterlig när det gäller att få överblick och kontakt med flertalet relevanta aktörer. Samverkan över länsgränser sker mest med Sörmland och Västman­land och arbetspendling gäller dessa län samt Värmland och Stock­holm. Reglab bedöms vara ett värdefullt forum för samverkan, men med nationella myndigheter samverkan man mycket litet. En stor kunskaps­ och behovsanalys har genomförts hösten 2011 och kommer – tillsammans med kompetenskartan – att utgöra ett värdefullt underlag för utbildningsplanering mm. Indikatorer finns knappast på området, men den interna processen ska följas upp av en extern kon­sult. Som resultat kan nämnas etablerade samarbetsmönster och kun­skaps­ och behovsanalysen.

Västmanlands länBland de många organisationer som engagerar sig i frågor om kom­petensförsörjning är det Länsstyrelsen som har ett samlande ansvar för bl a arbetet med kompetensplattformen. Uppdraget bedrivs under parollen ”Kompetens för tillväxt”. Två personer arbetar med detta på sammanlagt ca 0,75 av en heltidstjänst. Därtill använder man ca 200 tkr/år för att köpa tjänster. Finansieringen sker från de s.k. 1:1­med­len. Möten i det relativt breda kompetensrådet äger rum var 6:e vecka. Kopplat till arbetet med kompetensplattformen, finns ett EU­projekt (ERUF) där Handelskammaren Mälardalen är projektägare.

29

Projektet innebär en samverkan inom mellan Sörmlands, Västman­lands och Örebro län. Det syftar till att få fler Yh­utbildningar till länen. Någon tydlig inriktning har hittills inte gjorts i form av branschavgränsningar, även om en viss fokusering finns kring teknik samt vård och omsorg. Det anses viktigt att det offentliga utbildnings­systemet bättre anpassas till behoven. Till bakgrunden hör att Väst­manland har en lägre sysselsättningsgrad och en lägre utbildnings­nivå än riket. Utmaningarna handlar om kompetenshöjning av arbetskraft som idag inte är direkt efterfrågad, höjt arbetskraftsdelta­gande bland utrikes födda samt att motivera unga och arbetssökande att vidareutbilda sig.

Det bildade kompetensrådet, med sina 15 medlemmar och månads­visa möten för kansliet, samverkar med etablerade college och branschkonstellationer. Länsstyrelsen har samordnings­ och pådri­vande funktioner för att bl a åstadkomma en bättre matchning och sprida information om de många aktiviteter som pågår i länet. Per­spektiven jämställdhet och mångfald integreras tydligt i arbetet, bl a med hjälp av länsstyrelsens expertis. Regionen är ganska hanterlig och behändig när det gäller att få överblick och kontakt med flertalet relevanta intressenter och t ex samla viktiga aktörer till möten. Sam­arbeten över länsgränserna förekommer främst med Örebro och Sörmland men i viss mån också bredare i Mälardalen. Arbetspendling är vanlig mellan Västmanland och grannlänen samt mellan Västerås och Stockholm.

En beställning av en kompetenskarta för Västmanland har ingått i samprojektet med Sörmland och Örebro. Den omfattande rapporten hösten 2011 utgår från yrkeskategorier, utbildningsnivå och sysselsätt­ning och visar ned på kommunnivå var kompetensen finns eller sak­nas samt olika gruppers pendlingsmönster. Rapporten ska ge en grund för en samlad förståelse för var kompetens av olika slag finns i regionen. Utifrån detta kan analyser göras och utbildningar planeras. Några särskilda indikatorer finns inte när det gäller detta område, även om angränsande projekt har sådana i sin projektskrivning, exempelvis utbildningsnivån. Inte heller den interna arbetsprocessen följs upp eller mäts systematiskt. Resultat är bl a uppnådd samsyn och samarbete, och dessutom det nämnda kunskapsunderlaget. Näringsli­vets intresse och engagemang för kompetensutvecklingen på lång sikt bör kunna förbättras.

Dalarnas länRegion Dalarna samordnar arbetet med kompetensplattformen. Ett politiskt råd är knutet till verksamheten samt en referensgrupp med företrädare för bland andra Arbetsförmedlingen, Högskolan Dalarna och vuxenutbildningen i länet. De personella resurserna kan uppskat­tas till ca 0,65 årsarbeten, inkl. mindre insatser från en statistiker/ana­lytiker. Under 2011 har dock funnits en även projektanställd på heltid som arbetat med dessa frågor. Om detta permanentas motsvarar per­

30

sonresurserna ca 1,65 heltidstjänster under 2012. Därtill kommer medel för att köpa statistik­ och analystjänster, konsultinsatser, pro­jektinsatser mm på under 0,5 mkr. Finansieringen kommer främst från Region Dalarna. Arbetet med kompetensförsörjning är fokuserat och avgränsat till konkreta insatsområden såsom handel, besöksnä­ring, stål samt teknik/energisektorn. Regionförbundet ser sin roll som att ta viktiga initiativ, visa fram goda arbetssätt, öka samordning och kunskap. Det finns idag en tydlig mismatch mellan behov och efter­frågan som måste hanteras. Att få befintliga arenor att samordnas och fungera anses viktigare än att skapa ständigt nya konstellationer. Collegebildningar har startats i Dalarna men branschengagemanget är ännu inte så starkt på alla områden. Olika slag av kluster anses vara bra ingångar till samverkan med utbildningssektorn.

Perspektiven jämställdhet och mångfald finns med i bakgrunden i mycket av Region Dalarnas verksamhet, och konkreta insatser görs mot bakgrund av outnyttjade resurser. Länet är relativt avgränsat och hanterbart när det gäller möjligheten att få kontakt med och samla viktiga aktörer. Men det finns stora avstånd och gles befolkning i nordväst och småföretagsbygd kring Siljan, samtidigt som orter i södra länet domineras av stora företag och andra stora arbetsgivare. Samarbeten med andra län förekommer, med bl a Västmanland, Öre­bro, Gävleborg, Värmland och Västerbotten. Informationsutbyte äger rum med fler län. Inte minst med andra gruvlän finns f.n. ett intensivt samråd. Reglab är viktigt på nationell nivå, men med nationella myn­digheter har man bara ett begränsat samröre.

Under 2011 har material tagits fram med syftet att få ett underlag som visar näringslivsstruktur och utbildningsutbud samt material kring generationsväxling. Särskilda indikatorer finns inte på området. Inte heller själva arbetsprocessen följs upp systematiskt, men man stäm­mer av mot målen i bl a RUP. Det politiska rådet följer också verk­samheten, och kopplingar finns till arbetet med regionförbundets verksamhetsplanering. Konkreta resultat av kompetensplattformen är hittills svåra att urskilja, men ökad samverkan är en viktig effekt av nuvarande arbetsmetoder. Dessutom finns nu ett bättre planerings­underlag för bl a utbildningsanordnare. Statistik och analyser inriktas ända fram till år 2025.

Gävleborgs länRegionförbundet och dess tillväxtenhet har ansvaret för samordning av arbetet med kompetensplattformen. Personresurserna uppgår till totalt ca 2 heltidstjänster. Därtill kommer vissa medel för att köpa sta­tistik­ och analystjänster, för år 2012 ca 600 tkr. Finansieringen kom­mer från Region Gävleborg. EU­medel saknas, även om det finns ESF­projekt som har beröringspunkter med plattformsarbetet. Idag är arbetet med kompetensförsörjning främst inriktat på utbildningsan­ordnarna, t ex gymnasier, lärcentra, yrkeshögskola, folkhögskola, col­legebildningar mm. Inriktningen i övrigt är bred och inkluderande –

31

bl a belyser man ett 50­tal olika yrkesområden inom fem grova branschfält. Det finns klara kopplingar till Regionförbundets näralig­gande verksamheter inom hela området: lära/växa, barn­ och ung­domsfrågor, entreprenörskap mm. Regionala träffar från hösten 2011 syftar bl a till att arbetsgivarna och utbildningssidan ska få ökad kun­skap om och förståelse för varandras situation, behov och möjligheter. De olika collegebildningarna tar fram eget analysmaterial som anpas­sas efter sektorernas olika behov, och det finns en särskild utveck­lingsgrupp med medverkan från regionförbundet, länsstyrelsen, hög­skolan, vuxenutbildningen och Arbetsförmedlingen. Företagen har svårt att hinna medverka.

Horisontella aspekter ligger som en röd tråd i hela Regionförbundets arbete. Mycket av det statistiska underlag som tas fram har ett genus­perspektiv, och detta gäller även i collegegrupperingarna. Regionen är hanterlig när det gäller att få överblick och kontakt med flertalet rele­vanta aktörer. Generellt kan sägas att Gävle/Sandviken dominerar starkt i syd. I länets två landskap finns olika traditioner och en brist på samverkan. Samarbeten över länsgränserna gäller bl a Västman­land, Dalarna, Uppsala och Värmland. Samverkan genom SKL och Reglab uppskattas, men nationella myndigheter är mindre synliga. De ansvariga för kompetensplattformen och andra aktörer i länet använ­der sedvanliga statistik­ och analysmetoder på området kompetens­försörjning. Man har tagit fram analyser och prognoser över kompe­tensbehov inom vissa branscher/kompetensområden på regional nivå. Än så länge är det befintliga materialet inte tillräckligt samman­ställt och kommunicerat. Särskilda indikatorer saknas liksom uppfölj­ning av själva arbetsprocessen. Resultaten är ännu oklara, även om det finns ett bättre tryck på ansökningar till yrkeshögskolorna och att samarbetet med utbildningssamordnarna fungerar relativt bra. Sam­verkan med de privata arbetsgivarna kan behöva utvecklas betydligt.

Västernorrlands länFöre uppdraget med regionala kompetensplattformar fanns (och finns ännu) två större satsningar i länet för ökad kompetensförsörjning. Det gäller för det första Kompetenslyftet – en satsning mellan länets kommuner, Länsstyrelsen och Arbetsförmedlingen för ökad samver­kan och en väl fungerande struktur för kompetensförsörjning. Sats­ningen omsluter cirka 23 Mkr i gemensamma resurser. För det andra gäller det Konkurrenslyftet som är en gemensam satsning för regio­nala aktiviteter i Jämtlands och Västernorrlands län. Sistnämnda sats­ning engagerar Länsstyrelsen och Regionförbundet i Jämtland, Arbetsförmedlingen, Mittuniversitetet, Företagarna, Handelskamma­ren, LO och TCO. Omslutningen i Konkurrenslyftet är cirka 17 Mkr i gemensamma resurser, och viktiga aktiviteter är att samordna och utveckla behovsanalyser, etablera regionala nätverk och mötesplatser för kompetensförsörjning samt erbjuda företag tillgång till kvalifice­rad rådgivning och att öka den regionala rekryteringen till högre stu­dier. I Västernorrland är Länsstyrelsen huvudman för dessa sats­

32

ningar, och de båda utgör tillsammans en helhet och därmed även den regionala kompetensplattformen i Västernorrlands län. Resur­serna för samordning kan totalt sett uppskattas till 5 årsarbeten i de båda länen. Därtill kommer vissa medel för att köpa externa tjänster.

Samverkan är ett viktigt mål, och ett brett och inkluderande arbetssätt kännetecknar arbetet med kompetensplattformen. Visst fokus finns dock på besöksnäring, IT och kommunikationer, teknik samt hälso­ och sjukvård. Möten och matchning av aktörer på det sätt som nu gjorts innebär fler och större nätverk bland aktörer som tidigare inte träffats – från näringslivet, utbildningsanordnare m.fl. Alla kommu­ner medverkar. Perspektiven jämställdhet och mångfald integreras i arbetet och de två nämnda satsningarna har dessa horisontella aspek­ter med i sina mål mm. Vidare har man kontakt med länens sakkun­niga, och all statistik könsuppdelas.

Regionen är relativt hanterbar när det gäller att få överblick och kon­takt med flertalet relevanta aktörer, trots stora geografiska avstånd. Tydlig ansvarsfördelning betonas. Länsövergripande samarbeten omfattar bl a Västerbotten och Gävleborg kring branschråden samt givetvis Jämtland. I mitten av år 2011 sammanställde de två länen en omfattande rapport med aktuella prognoser och statistik för de olika kommunerna i regionen, och med olika utmaningar inför framtiden. Detta omfattande analysmaterial har diskuterats med berörda intres­senter på ett två dagars s.k. Kompetensforum hösten 2011. Viktigt är också att verkligen använda allt det material man redan har, att sam­manföra och sammanfoga. Det är värdefullt med den statistik­ och analysgrupp som nyligen har bildats tillsammans med bl a Arbetsför­medlingen.

Ett resultat av kompetensplattformen är att samverkan har utvecklats och att kunskapsunderlag har tagits fram. När det gäller utbildnings­anordnarna finns mer att göra för att utveckla samarbetet och få ett väl anpassat utbud efter arbetsgivarnas behov av kompetens. Med nationella myndigheter finns en hygglig samverkan, t ex med Arbets­förmedlingen och YH­myndigheten.

Jämtlands länSom redogjorts för här ovan bedriver Jämtland och Västernorrland ett omfattande samarbete kring kompetensplattform och andra kom­petensfrågor. Det sker inom ramen för det s.k. Konkurrenslyftet som engagerar flera parter i mellannorrland. I Jämtland är ansvaret för samordning av kompetensplattformsarbetet i praktiken delat mellan Länsstyrelsen och regionförbundet. Resurserna för samordning mm, inkl. Konkurrenslyftet, uppskattas till ca 5 årsarbeten i de två samver­kande länen. Därtill finns ca 0,7 mkr i Jämtland att köpa statistik­ och analystjänster för under projekttiden. Utöver EU­medel kommer finansieringen av arbetet med kompetensplattformen från länsstyrel­serna i de två länen. Ett brett och inkluderande arbetssätt känneteck­nar arbetet med kompetensplattformen, och man strävar efter att till­

33

lämpa ett underifrånperspektiv, där kommunerna är viktiga noder. Trots den breda ansatsen finns fokus på vissa sektorer eller kluster som bedöms ha särskilt stor betydelse för de båda regionernas fram­tida arbetsmarknad. Det handlar om besöksnäring, IT och kommuni­kationer, vård och omsorg, säkerhet, risk och räddning samt miljötek­nik. Behovsanalyser, möten med olika konstellationer, kvalificerad rådgivning till företag samt Mittuniversitetets uppsökande verksam­heten ingår i verksamheten.

Regionförbundet och länsstyrelsen har främst rollen av initiativta­gare, men det är kommuner och många andra aktörer som bestäm­mer över medelsarsenalen. Jämtland är relativt hanterbart med god överblick och kontakt med relevanta aktörer, trots geografiska avstånd. Alla känner varandra. Men vid sidan av samarbetet finns också en tydlig konkurrens mellan kommunerna kring utbildnings­grenar mm. Samarbeten över länsgränserna – även vid sidan av det täta samarbetet med Västernorrland – inkluderar bl a samråd kring Arbetsförmedlingens branschråd Trä med Västerbotten samt med branschråd Turism med Västernorrland och Gävleborg. Perspektiven jämställdhet och mångfald integreras i arbetet på olika sätt. Mycket av det statistik­ och prognosmaterial som har tagits fram är uppdelat på män och kvinnor. Vid möten ute i regionen pekar man på problem med den traditionella könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Invandrarnas utbildningsnivå uppmärksammas, och man försöker sprida kunskap och lyfta fram goda exempel.

Som nämnts ovan (Västernorrland) har de två länen år 2011 samman­ställt en omfattande rapport med aktuella prognoser och statistik för de olika kommunerna i regionen – med utmaningar, fakta mm. Det EU­finansierade projektet har flera indikatorer, t ex antal strategiska nätverk, antal deltagande kvinnor/män mm. När det gäller det nämnda projektet Konkurrenslyftet och den interna arbetsprocessen upphandlas nu en extern utvärderare. Det resultat som betonas är bl a att fler aktörer nu praktiserar konstruktivt samarbete. Aktörerna har hunnit pröva varandra och vet mer om vad som fungerar. Den fram­tagna rapporten utgör ett värdefullt underlag för kommande steg.

Västerbottens länAnsvaret för samordning av kompetensplattformen ligger hos Region Västerbotten. Presidierna i regionstyrelsen och utbildningsdelegatio­nen utgör en politisk styrgrupp. Efter ett projektstadium avses arbetet övergå till ordinarie verksamhet inom regionförbundet. Personresur­serna för operativ samordning mm kan uppskattas till 1 heltidstjänst. Dessutom har man vissa mindre resurser för att köpa statistik­ och analystjänster – utöver den omfattande studie som Umeå universitet har gjort (se nedan) och som bekostades av ett annat projekt, AC Analys. Finansieringen kommer från regionförbundet. Även före regeringsuppdraget fanns en hel del aktiviteter på kompetensområ­det, genom verksamhet inom Regionförbundets utbildningsdelega­

34

tion tillsammans med länets femton kommuner. Mycket av detta finns nu kvar inom kompetensplattformen.

”Länsgrupp kompetensplattform” består av representanter för Läns­styrelsen, Arbetsförmedlingen, Umeå universitet, Luleå tekniska uni­versitet, folkhögskolor, vissa kommuner samt Region Västerbotten, som håller ihop arbetet. Länsgruppen diskuterar fortfarande uppdra­get och hur det ska inriktas och avgränsas. Man överväger bl a i vil­ken ordning man ska etablera kontakter med olika branscher. Men viktiga är alla de utbildningsformer som levererar kompetens till arbetslivet: gymnasieskola, vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbild­ning, folkbildning, YH­utbildning samt universitet/högskola. Viktiga frågor är arbetskraftsinvandring, att höja befolkningens utbildnings­nivå samt s.k. ”drop­outs” från gymnasieskolan. Det finns en rad are­nor, metoder och arbetsformer för att bl a organisera samverkan mel­lan aktörer. Flera möten har ordnats i olika konstellationer. När det gäller alla de samverkansytor man etablerar, så är nyckelorden: Del­tagaraktivt, Öppet och transparent, Dokumenterat. Perspektiven jäm­ställdhet och mångfald integreras i arbetet på flera olika sätt. Bl a är statistiken och analysen i den nämnda rapporten uppdelad på kön.

Regionen är på ett sätt hanterlig när det gäller att få överblick och kontakt med flertalet relevanta aktörer. Men det finns stora avstånd och väldiga skillnader i kommunstorlek. Man samarbetar med hjälp av teknik och kombinerar de fysiska mötena med virtuella. Samarbe­ten över länsgränserna gäller främst landets fem nordligaste län. CERUM vid Umeå universitet har analyserat rekryteringsbehoven i länet per bransch och yrke 2015 och 2020. Analysen bygger på pen­sionsavgångar samt beräknad tillväxt. Rapporten har kompletterats med grunddata på kommun­ och FA­nivå. Några särskilda indikato­rer finns knappast ännu när det gäller detta område och inte heller någon systematiskt uppföljning av den interna arbetsprocessen. Resultat av plattformsarbetet hittills är dels det nämnda kunskapsun­derlaget, dels den bättre utvecklade samverkan och ökad förståelse mellan aktörerna. Arbetet tar tid, och mycket återstår att göra och uppnå. Med nationella myndigheter finns bara en begränsad samver­kan. Värdefulla träffar sker två gånger per år i Regkomp tillsammans med SKL och Reglab.

Norrbottens länAnsvaret för samordning av arbetet med kompetensplattformen lig­ger närmast hos Näringslivsavdelningen vid Länsstyrelsen, som finan­sierar resurserna. Det handlar om ca 1 heltidstjänst för samordning mm, uppdelat på två personer. Däremot disponeras f.n. inga medel för att köpa statistik­ och analystjänster. Resursnivån beräknas bli oförändrad för 2012. Länet har ett särskilt partnerskap med ett utskott som styr verksamheten. Dagens arbete med kompetensförsörjning är i huvudsak brett inriktat, med ett bl a par öppna dialogmöten varje år. I utskottets verksamhetsplanering ingår att jobba med vissa bran­

35

scher, inte minst gruvnäringen, där berörda aktörer tar fram material som ett slags pilotprojekt. Det finns en insikt att t ex en ny gruva bör bli en integrerad del av den lokala och regionala ekonomin, så att kompetensförsörjningen inte ska behöva lösas med långväga inpend­ling och tillfälliga bostäder. Samverkan anses just nu vara viktigare än att få fram dokumenterat underlag. Man bygger i hög grad på de strukturer och nätverk som redan finns. Hittillsvarande dialogmöten har samlat ett 100­tal deltagare. Perspektiven jämställdhet och mång­fald integreras i arbetet på olika sätt, och utskottet betonar dessa hori­sontella aspekter. Länsstyrelsen har särskild expertis på området. Man betonar bl a att alla måste in i arbetskraften, även utlandsfödda.

Trots sina stora avstånd är Norrbotten relativt hanterligt när det gäller att få överblick och kontakt med flertalet relevanta aktörer. Samarbe­ten över länsgränserna förekommer främst med Västerbotten och i viss mån även med Jämtland och Västernorrland. Man deltar i natio­nella möten, t ex Reglab. Med vissa nationella myndigheter finns en nära samverkan, t ex med Arbetsförmedlingen och YH­myndigheten. Kunskapsunderlaget är begränsat, man använder t ex prognoser av Arbetsförmedlingen och annat underlag från enskilda aktörer i syste­met, liksom viss SCB­statistik och Västerbottens material. Länsstyrel­sen saknar egen analysavdelning. Några tydliga resultat är hittills svåra att urskilja i den meningen att de skulle ha lett till aktiva val. Dock finns fokus på gruvnäringen, vilket har ökat kunskaperna inom den sektorn. Samarbetet med näringslivet och utbildningssamord­narna anses fungera bra. Att enskilda företag har mycket begränsad tid kompenseras av aktiv medverkan från branschorganisationerna och Företagarna.

36

4 Sammanvägd bedömning och analys

4.1 InledningVårt uppdrag handlar mer om kartläggning och uppföljning, och mindre om analys. Några mönster är dock av intresse. På grundval av bl a fakta och sammanställningar i föregående kapitel redovisar vi i detta och nästa avsnitt vissa analyser och bedömningar. Förhopp­ningen är att rapporten kan utgöra ett gott beslutsunderlag för Till­växtverket – men också att den kan bidra till ökat lärande bland de övriga nationella och regionala aktörer som verkar inom kompetens­försörjningsområdet. Det är önskvärt att länens aktörer kan få inspi­ration om hur regionala kompetensplattformar bäst kan utformas (förutsättningar, metoder, framgångsfaktorer), men även möjligheten att sätta in detta kompetensarbete i ett större sammanhang. På så sätt kan denna rapport komplettera de samråd och informationsutbyten som äger rum inom ramen för Reglab och i andra sammanhang.

På basis av våra intervjuer med länens företrädare i kompetensfrågor samt visst skrivet material har vi funnit följande sammanfattande bild av regionernas arbete utifrån regeringsuppdraget om kompetensplatt­formar. Systematiska jämförelser mellan resurser, arbetssätt och andra aspekter försvåras av att länen har olika storlek, struktur och andra förutsättningar.

4.2 Organisation och resurserTidigare regionalt kompetensarbete har varit begränsat och splittrat. Regeringsuppdraget har både påskyndat processer samt bekräftat utvecklingsarbete och metoder. Också de län som var tidigt ute med denna typ av arbetssätt – Uppsala, Östergötland m.fl. – har fått värde­full bekräftelse på sin metodik och ökad legitimitet gentemot andra aktörer i länen.

I län där det finns politiskt styrda regioner och regionförbund svarar dessa för samordning av processerna med kompetensplattformar, i övriga län ligger ansvaret på resp. länsstyrelse. Inom dessa länsorgan är det i många fall avdelningar/enheter för regional utveckling eller näringslivsutveckling som arbetar med frågorna, men även andra lös­ningar finns. Vid sidan av själva samordningen och initiativkraften kring denna finns en rad aktörer som är engagerade, såväl utbild­ningsanordnare och arbetsgivare som myndigheter och organisatio­ner. Dessa aktörer har makt att agera, och främst gäller det utbild­

37

ningsanordnarna. Mandatet för samordningsfunktionen är i hög grad informellt och bygger på att länsstyrelser och regioner/regionförbund på olika sätt måste påvisa värdet av att aktörerna samverkar. Det anses allmänt att regeringsuppdraget har gett en stärkt legitimitet för denna roll och bidragit till att kompetensfrågan har kommit mer i fokus.

När det gäller resurser för plattformsarbetet handlar det ofta om endast 0,5–1 heltidstjänst som utför arbetet på samlad regional nivå. Ibland är bemanningen något större – upp till 3–4 årsarbeten. De politiskt styrda länsorganen tycks ha både större resurser och tydli­gare mandat att arbeta med kompetensfrågorna, jämfört med läns­styrelserna. Länens storlek har inte samma särskiljande betydelse för bemanning/personresurser.

I flertalet län disponerar samordningsfunktionen medel för inköp av statistik och analystjänster. Omfattningen varierar i från 0 eller nära 0 mkr/år i Halland och Norrbotten till ca 1,5 mkr/år i Skåne och Västra Götalandsregionen. Några län har haft eller har pågående EU­projekt (ERUF eller ESF) som berör kompetensfrågorna och som disponerar särskilda resurser i gränslandet till kompetensplattformen – och där går den stora skiljelinjen när det gäller olikheter i resurstilldelning. Län med sådana EU­projekt med tydliga kopplingar till plattforms­arbetet är Uppsala, Västernorrland och Jämtland, samt tidigare även Sörmland, Örebro och Västmanland. Gotland tillhör de län som i nuläget har EU­projekt på gång. Finansieringen av arbetet med kom­petensplattformen kommer normalt från det egna länsorganet och i de fall man driver EU­projekt även från strukturfonderna. Regerings­uppdraget i sig förde inte med sig några extra medel, vilket i vissa fall ses som en brist.

4.3 Inriktning och prioriteringarPrioriteringarna och den närmare inriktningen av arbetet varierar. Det är intressant att konstatera att samtliga län uppger att inrikt­ningen är kopplad till de strategiska planeringsdokument som länen arbetat med, inte minst RUP och RUS. Redan nu finns i dessa hand­lingar relativt klara skrivningar som berör kunskap och kompetens, men dessa frågor väntas få ännu större vikt i kommande styrdoku­ment. I flera län påtalas att det pågår revideringar där man i högre grad än tidigare fokuserar på kompetensförsörjningsfrågorna.

Flera län arbetar mycket brett och inkluderande med kompetensplatt­formen. De menar att alla ska delta, så långt som möjligt. I andra län finns det mer tydliga avgränsningar – till vissa branscher, utbildnings­system mm. De flesta tillämpar en kombination av bred ansats och vissa fördjupningar. Det kan handla om naturvetenskap, starka bran­scher, sektorer med eftersatta behov etc. – ibland kopplat till college för teknik, vård & omsorg mm.

Som nämnts finns tydliga kopplingar mellan arbetet med kompetens­plattformen och resp. läns strategidokument, exempelvis det regio­

38

nala utvecklingsprogrammet, RUS. Men löpande politisk medverkan i dessa processer är sällsynt, även om det finns län som har politiker med i styrgrupper och liknande. Ett exempel på detta är Blekinge där Regionstyrelsen har avsatt två politiker från de olika politiska blocken som är rapportörer inom kompetensområdet. Andra exempel är Väs­tra Götaland, Dalarna och Västerbotten. En politisk medverkan upp­levs som positiv av de län där detta förekommer, även förankring momentant kan fördröja olika processer.

Elevens fria val i många utbildningssystem är en faktor som länen har att förhålla sig till. Skolpeng mm gör det frestande för bl a gymnasie­skolorna att på olika sätt locka till sig elever och ungdomar. Dessa kan komma att styras över till sektorer där jobb knappast kommer att fin­nas i framtiden. Ett av många exempel är att många unga övertalas att bli frisörer, trots dåliga utsikter att få arbete. Detta försvårar planering och kräver bl a omfattande attitydpåverkan. I några län har lycko­samma försök bedrivits för att stimulera fler ungdomar att utbilda sig inom framtida bristyrken. Några län som har uppgett att de, d.v.s. samordnare och/eller aktörer, har uppmärksammat och (i något fall) tydligt arbetar med att påverka ungdomarnas attityder på detta sätt är Skåne, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland och Jämtland. Samtidigt finns en risk med denna typ av påverkan då det motverkar flexibilitet vid snabba omställningar, vilket påtalas av bl a SKL.

Arbetet med kompetensplattform och övriga kompetensförsörjnings­frågor bedrivs med olika tidshorisont. Kort och lång sikt blandas i olika analyser och aktiviteter. Flertalet län ser minst 2–5 år framåt och anser att det långsiktiga perspektivet och framtida utvecklingsfrågor bör vara i fokus. Mycket av det prognosmaterial och analyser som har tagits fram har minst så lång sikt, med utblick mot år 2020. Samtidigt kräver andra skeenden en mer närliggande horisont. Ett exempel är gruvnäringen där investering i flera befintliga och nya gruvor motive­rar snabb utbildning av rätt personal.

Samtliga län som vi har intervjuat betonar att arbetet med kompe­tensplattformen bara har startat – både prioriteringar och arbetsme­toder kan komma att justeras efterhand.

4.4 Metoder, arbetsformer, samverkansmönsterNär det gäller metoder och arbetsformer kan generellt sägas att fler­talet län saknar distinkta ”modeller” – även om några har en tydlig metodik, såsom Uppsala, Östergötland och Västernorrland/Jämtland. I några fall betonar man vikten av att samla in, analysera och infor­mera om ett nytt kunskapsunderlag. Andra framhåller själva samver­kan i sig, d.v.s. processen att få olika slags aktörer att komma sam­man, få en gemensam bild av verkligheten och i bästa fall enas om var ansvaret ligger för framtida agerande för en bättre matchning. Även i län med ambition och resurser att ta fram nytt material bedöms denna samverkansfunktion vara av stort värde.

39

Mycket av det konkreta arbetet med kompetensplattformen innebär att samordna aktörer och sprida information. Regionerna, regionför­bunden och länsstyrelserna ger stöd i processen och ser till att viktiga möten äger rum. Sådana möten kan ske både virtuellt och fysiskt. Det handlar i många fall om att arrangera stora årliga möten med många intressenter, men också att organisera smalare möten med specialister inom exempelvis vissa branscher eller hos vissa utbildningsanord­nare. I båda fallen blir plattformen en mötesplats för att diskutera effektiv matchning på arbetsmarknaden på litet längre sikt – bl a som ett viktigt komplement till Arbetsförmedlingens motsvarande verk­samhet på kort sikt.

I samtliga län tycks både arbetsgivare och utbildningsarrangörer få ett tydligt stöd genom kompetensplattformen. I regel finns i länen orga­niserad samverkan genom branschråd, college mm. I normalfallet finns collegebildningar inom Teknik respektive Vård och omsorg, i några län även inom exempelvis turistnäringen. Dessa college är i regel knutna till skolor och med medverkan från näringslivet. Colle­getanken har i vissa regioner en relativt lång historia, åtminstone 4–5 år; i andra län är detta en nyare företeelse. Med eller utan stöd av samordnarna i länsorganen verkar dessa college bl a för att förbättra attityder hos ungdomar för vissa yrken och utbildningar. Det är också angeläget för att stimulera tillströmningen av kompetent personal till dessa sektorer som i några fall håller på att utvecklas till bristyrken.

Som nämnts är en viktig del av kompetensplattformens verksamhet att förstärka befintligt och ta fram nytt kunskapsunderlag som är anpassat för olika ändamål men som i grunden syftar till att förbättra synkroniseringen av utbud och efterfrågan av kompetens. För Stock­holmsregionens del har länsstyrelsen sammanfattat samordningsupp­gifterna med begreppen ”identifiera, samla och agera”. Vår bild är att detta skulle kunna stå för flertalet läns kompetensplattformar genom att man • Identifierar och kartlägger kunskapsluckor mm, identifierar och

analyserar flaskhalsar och aktörer som kan rätta till problem• Samlar aktörer och intressenter och sätter ljuset på angelägna frå­

gor och tänkbara lösningar. Det handlar om olika slags möten och samverkansformer

• Agerar genom att inte minst verka genom andra, d.v.s. fördela ansvar, ta fram resurser och se till t ex att utbildningar anpassas till arbetsgivarnas framtida behov

De som arbetar med dessa viktiga uppgifter tycks inte känna några skarpa länsgränser. Alla län samverkar över gränserna, och detta gäl­ler med både grannlänen och andra, mer avlägsna svenska regioner. Dagens faktiska arbetspendling gör funktionella arbetsmarknadsregi­oner betydligt viktigare än formella länsgränser. Ett av många exem­pel på sådan samverkan gäller Mellannorrland, där Jämtland och Väs­ternorrland har en mycket nära samverkan kring kompetensfrågorna,

40

bl a med ett gemensamt EU­finansierat projekt. Ett annat samarbete gäller de tre storstadsregionerna där länsorganen till sammans med bl a Tillväxtverket har tagit fram ett omfattande prognosmaterial om framtida arbetsmarknad, brister på kompetent personal mm. Ett tredje exempel är delar av Mälardalen, där ett omfattande samarbete kring både metodfrågor och analyser bedrivs av Sörmlands, Väst­manlands och Örebro län. Fler belägg kunde nämnas när det gäller länsövergripande samverkan.

I vårt uppdrag har också ingått att belysa länens samverkan med – och stöd av – nationella myndigheter. Vi kan konstatera att bara ett fåtal av de ansvariga för kompetensplattformarna anger att de har ett givande och systematiskt samarbete med dessa myndigheter. Ett genomgående undantag är Arbetsförmedlingen som finns företrätt i alla län och som i varierande grad medverkar i arbetsgrupper, analys­arbete mm inom ramen för kompetensplattformen. Dock finns exem­pel på en fruktbar samverkan också med Tillväxtverket och Skolver­ket samt i flera fall med Yrkeshögskolemyndigheten. Ett samarbete som många värdesätter högt är Reglab, där erfarenheter i olika frågor kan jämföras mellan länen och ny metodkunskap kan vinnas.

4.5 KunskapsunderlagSom nämnts i föregående avsnitt har länen valt olika ansats när det gäller att ta fram särskilda analyser och prognoser som kan belysa bl a framtida kompetensbrister inom olika sektorer. Det är också så att de ansvariga i länen och deras organisationer har skilda ekonomiska för­utsättningar att köpa statistik och analyser. Men detta speglar också olika ambitionsnivåer. Vissa länsstyrelser och regionförbund har helt enkelt valt att inte prioritera sina resurser för kostsamma inköp från t ex SCB och dyra bearbetningar av materialet. I regel har dessa län fokuserat på olika former av samverkan. Några av dem uppger ganska tydligt att det redan finns en mängd material och att det nu gäller att ta vara på detta och göra de anpassningar och samkörningar som kan ge ett säkrare underlag för berörda aktörers verksamhet. Oavsett nya prognoser eller inte så anser nästan alla att en viktig uppgift för kom­petensplattformen är att samordna det material som idag finns i länen. Det anses viktigt att sprida och popularisera komplicerade rapporter – i form av exempelvis enkla faktablad.

Storstadslänen tillhör dem som har tagit fram ett nytt och omfattande prognosmaterial, i samarbete med myndigheterna SCB, Tillväxtana­lys och Tillväxtverket. det kan nämnas att för Region Skåne har detta resulterat i en regional nedbrytning av ”Trender och prognoser” samt en särskild sysselsättnings­ och näringsgrensprognos baserad på rAps. Berörda i regionen har fått underlag för en samlad utbildnings­ och arbetsmarknadsprognos. Man har utgått från olika faktorer såsom trolig tillväxttakt i olika branscher, den allmänna befolknings­prognosen osv. Styrkor och svagheter har identifierats, liksom viktiga riskområden.

41

Ett annat exempel på län som har producerat nytt prognosmaterial är Västerbotten. Här har man med hjälp av Umeå universitet analyserat rekryteringsbehoven i länet per bransch och yrke för åren 2015 och 2020, en rapport som ger underlag för en kvantitativ analys av rekry­teringsbehoven men som behöver kompletteras med dialog med branscherna för att få fram mer exakta behov. Ytterligare kan nämnas Uppsala län med sitt ”kompetensindex” som har gett grund för en uppföljning av behoven på olika sikt samt för olika sektorer i särskilda branschanalyser.

Några län har med något mindre finansiella insatser arbetat fram regi­onala kunskaps­ och behovsanalyser och gjort undersökningar av kom­petensnivå och arbetskraftsrörlighet. Inte sällan har SCB anlitats för statistikdelen och kanske utomstående forskare för analys och sam­manställningar. Ett exempel är de mellansvenska länen Örebro, Sörm­land och Västmanland som har samverkat kring ett sådant basmaterial, vilket bl a har utmynnat i en särskild s.k. kompetenskarta. Flera av dem som tagit fram särskilda analyser anser att detta ger legitimitet åt pro­cessen, bl a inför dialoger – särskilt om materialet är anpassat till enskilda branscher mm. På några håll har man bildat – eller avser att bilda – speciella analysgrupper i länen med deltagande av analytiker från Regionförbund, Arbetsförmedlingen, universitetet m.fl. Nästan samtliga län framhåller att de önskar att t ex SCB får ett nationellt upp­drag att bryta ned ”Trender och prognoser” på regional nivå.

Specifika indikatorer och uppföljning av dessa är ovanligt i platt­formsarbetet, även om det finns exempel på att indikatorer som tagits fram för t ex närliggande strukturfondsprojekt och som kan användas mer allmänt i arbetet med kompetensförsörjning. Det kan handla om antal strategiska nätverk, antal deltagande kvinnor/män mm. Några av länens bedömare efterlyser mer enhetliga sådana indikatorer för arbetet med kompetensplattformen. Minst lika ovanligt är någon form av utvärdering av den interna arbetsprocessen i regionen. I några län nämner man att man antingen har anlitat eller planerar att anlita följeforskare som stöd för utvärdering kopplat till olika pågå­ende EU­finansierade projekt.

4.6 Konkreta resultatNär det gäller arbetet med kompetensförsörjning i allmänhet och kompetensplattformarna i synnerhet är det svårt att klart konstatera och mäta så många direkta, påtagbara effekter. Det innebär inte att arbetet har varit resultatlöst. På flera håll anses arbetsätt och nätverk vara de viktigaste följderna av verksamheten. Ett resultat och en inverkan som många pekar på är att utbildningsinstanser och arbets­givare nu samverkar mer systematiskt, vilket på sikt bör leda till en bättre kompetensbildning och anpassning till arbetsgivarnas framtida behov. Några betonar också resultat i form av prognos­ och analys­material, och att detta i vissa sammanhang kan utgöra en nödvändig grund för en konstruktiv samverkan och ett gemensamt uppträdande.

42

Flera bedömare betonar också att arbetet med plattformen har gett en tydlig struktur och upparbetade kanaler. Detta anses mycket viktigt både idag och för att det kan ge en snabb start för ett kraftfullt age­rande vid kommande ekonomiska kriser i Sverige. Några få län pekar dessutom på tydliga resultat i form av utbildningar som är helt nya eller åtminstone bättre anpassade till arbetslivets behov, och vilka knappast hade kommit till stånd utan arbetet med kompetensplattfor­men.

En allmän inställning är att plattformsprocessen och de olika arbets­sätten bara har startat. En lång process väntar under följande år. Fler resultat kan komma; metoder och samarbetsmönster utvecklas suc­cessivt. Fortsatt plattformsarbete är väsentligt och bör stödjas från nationellt håll – med både förlängt uppdrag från regeringen och bättre faktaunderlag.

4.7 Några övriga observationerVi kan konstatera att några län har kommit relativt långt när det gäl­ler att utveckla kompetensplattformar liksom närliggande arbete med att samordna kompetensförsörjning i regionen. De har etablerat tyd­liga samarbetsmönster och tagit fram kunskapsunderlag som efterfrå­gas av olika aktörer i regionen. Sådana regioner har i många fall star­tat processen långt före regeringsuppdraget i början av år 2010. Andra län har emellertid en längre väg att vandra och uppger själva att de bara befinner sig i startgroparna. I några fall saknas ännu en tydlig samsyn vad gäller prognoser, behov och ansvarsfördelning mellan aktörerna i regionen.

I vissa län har länsstyrelsen kvar det fulla ansvaret för att arbeta med regional utveckling. I andra län har regionförbund i någon form bil­dats och tagit över detta utvecklingsansvar. Ett av flera mönster som kan iakttas är att politiken är något mer aktiv i styrningen av region­förbundslänen. Helt naturligt är också län med närliggande struktur­fondsprojekt mer aktiva och resursstarka än andra län.

Ett annat mönster, som dock inte går igenom konsekvent, är att läns­styrelselänen tycks visa en något lägre aktivitet och kunna allokera mindre (personella och andra) resurser till kompetensplattformsarbe­tet än i län med regionbildningar. I förhållande till sin storlek satsar Stockholms län mindre resurser än Skåne och Västra Götaland. Ett tydligare exempel på detta är Norrbotten resp. Västerbotten som i stora drag disponerar likartade regionalpolitiska resurser och uppvi­sar en liknande problembild. Norrbotten har en ganska låg profil på området, utan något eget omfattande analysmaterial och utan någon egentlig budget för konsultinköp mm på just detta verksamhetsom­råde. Västerbotten, däremot, har satsat i större skala med både perso­nellt och när det gäller att ta fram nytt material i form av prognoser och analyser. En liknande skillnad kan märkas mellan Örebroregio­nen och länsstyrelselänet Västmanland.

43

Det kan också nämnas att Göteborgs universitet i samarbete med Västra Götalandsregionen i februari 2010 redovisade en analys av en rad befintliga kompetensrapporter.5 Det handlade om en förunder­sökning som underlag för bedömning av en longitudinell studie av arbetslivets kompetensförsörjning i regionen. I rapporten framkom bl a att det i Sverige finns ett antal aktörer som gör prognoser för kommande behov av arbetskraft och kompetenser. Det övergripande målet med flertalet av dessa prognoser är att ge förutsättningar för att utbildningssektorn i större utsträckning skall kunna anpassas till arbetsmarknadens behov på kort och lång sikt. Forskarna studerade ett antal betydelsefulla prognosinstrument för såväl arbetskraft som utbildning som samhället erbjuder och fann att de befintliga instru­menten har såväl förtjänster som brister. En betydande genomgående svaghet hos samtliga prognosinstrument är att de inte förmår att fånga in dynamiken i arbets­ och samhällslivet, d.v.s. det som om­vandlar, förändrar och driver utvecklingen – både i arbetslivet i stort och inom enskilda typer av branscher, organisationer och verksam­heter.

5 http://www.kompetensplattformvg.se/wp-content/uploads/2011/10/Forstudie-kompetensforsorjning-VGR1.pdf

44

5 Några tankar inför framtida kompetensarbete

Som nämnts i det föregående är vårt uppdrag inriktat främst på kart­läggning och uppföljning, och mindre på analys och särskilt på kon­kreta förslag. Uppföljningen ger inte någon god grund för långtgå­ende slutsatser kring det framtida arbetet i de olika länen. För det skulle krävas en mer djupgående undersökning, inom ramen för ett delvis annat uppdrag. I så fall skulle mer kunna sägas om lämplig inriktning och prioriteringar, bästa tänkbara arbetssätt i olika typer av län, passande fokusering samt för­ och nackdelar med olika metoder.

Några frågeställningar kan dock väckas med anledning av våra obser­vationer. En första sådan är att det tycks vara väsentligt med ytterli­gare spridning av goda exempel. Det handlar om arbetsinriktning, prioriteringar, för­ och nackdelen med bredd resp. fokusering mm. Systematisk informationsspridning om best practice kan, även i fort­sättningen, ske genom Reglab, Tillväxtverket och andra aktörer.

När det gäller resurser konstateras att det i hög grad är en fråga för länsorganen själva, och där regioner och regionförbund tycks priori­tera kompetensfrågorna något högre än länsstyrelselänen. En möjlig­het att starkare uppmärksamma denna viktiga fråga är att Tillväxtver­ket eller regeringen tar initiativ i fråga om prioriteringen. Mot detta står dock den kommunala självstyrelsen.

Arbetet med kompetensplattformar är långsiktigt, och det är viktigt att det kan fortsätta under kommande år – med eller utan förnyade beslut och uppdrag från regeringen och nationella myndigheter.

Politisk medverkan upplevs som positiv av de län där detta förekom­mer, och tiden som går åt för förankring uppvägs mer än väl av för­delarna med en solid förankring. Det kan övervägas om politiken på ett bättre sätt kan delta i planering av utbildningsutbud mm.

Bara några få länsansvariga uppger att de har ett givande och syste­matiskt samarbete med nationella myndigheter utöver Arbetsförmed­lingen. Det bör övervägas både centralt och regionalt om samverkan genom Reglab och SKL kan och bör kompletteras med ett närmare samarbete direkt med vissa myndigheter.

Något som många länsrepresentanter efterfrågar är nedbruten statis­tik som anpassats till behoven på den regionala nivån. I nuläget med­för denna typ av beställningar från SCB stora kostnader, vilket i sin tur medför att man ofta avstår trots att det kunde vara värdefullt för

45

den regionala utvecklingen. Detta är även en fråga som diskuteras mellan olika myndigheter för att på sikt hitta möjligheter till en bättre behovsanpassning av tillgänglig statistik. Det tycks vara rationellt att regeringen och nationella myndigheter överväger hur man kan mer samlat kan stödja länens möjligheter att inhämta statistik och bryta ned den på regional och/eller kommunal nivå. Även när det gäller indikatorer för kompetensarbetet kan förebilder och nationella initia­tiv hjälpa länen i deras arbete.

46

Bilaga 1 – De olika länens arbete med kompetensplattformar(Dessa beskrivningar är avstämda med resp. intervjupersoner.)

Stockholms län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med före­trädare för Länsstyrelsen i Stockholms län under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserI Stockholmsregionen är ett stort antal organisationer engagerade i frågor om kompetensförsörjning, kommunerna har en nyckelroll lik­som utbildningsanordnare. Ett betydande ansvar för samordning av arbetet med Kompetensplattform Stockholm ligger hos Länsstyrel­sens tillväxtavdelning. Personresurserna motsvarar ca 2,5 heltidsan­ställda. Därtill kommer vissa medel för att köpa statistik­ och analys­tjänster. Finansieringen kommer främst från Länsstyrelsens ordinarie budget. Samarbetsorganen deltar inom sina ekonomiska ramar. Medel från statliga Vinnova ingår för vissa aktiviteter kring inno­vation.

Det har även tidigare bedrivits verksamhet kring matchning och kompetensförsörjning, och kompetensplattformsuppdraget har inne­burit ett ökat fokus.

Inriktning, prioritering mmKompetensplattform Stockholm har inledningsvis identifierat fyra områden av särskild betydelse:• stödja framväxten av starka forskningsmiljöer och världsledande

forskning• öka intresset för naturvetenskap och teknik bland unga• säkra tillgången till yrkesutbildade• tillvarata ungas drivkraft och kompetens på arbetsmarknaden

Klara kopplingar finns till länets tillväxtprogram och till det regionala utvecklingsprogrammet (RUP/RUFS 2010). Dagens arbete med kom­petensförsörjning har vidsträckt fokus, på hela utbildningskedjan. Regeringens inriktning på att få bättre överblick över utbud och efter­frågan på kompetens har i Stockholm vidgats till att avse även innova­tionsförmåga, för att främja utveckling av kunskapsintensiva och glo­balt konkurrenskraftiga verksamheter. Särskild uppmärksamhet ges också åt gruppen ”unga utanför”, där fokus hittills legat på ungdomar

47

utan avslutad gymnasieutbildning. Arbetet på behov och utbud inrik­tas på både kort och lång sikt för olika aktiviteter och syften, i regel med systemfokus.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterBilden av länet kompliceras av bl a den snabba tillväxten och stora inomregionala variationer i utbildningsnivå mm. Metoder och arbets­former för att bl a organisera samverkan mellan aktörer omfattar bl a följande. Länsstyrelsen ser huvuduppgifterna som att ”identifiera, samla och agera”. Grunden är ett framsynt analysarbete, och här har man initierat ett betydande antal rapporter.

Viktiga arenor i detta arbete är bl a det regionala Arbetsmarknadsrå­det samt en Referensgrupp knuten till kompetensplattformen, genom aktörer med uppdrag kring kompetensförsörjning. Vidare finns en särskild Analys­ och prognosgrupp. Förutom länsstyrelsen ingår i dessa konstellationer Arbetsförmedlingen, yrkeshögskolor, kommuner och landstinget, olika företagsorganisationer, olika enheter inom Stock­holms stad, universitet/högskolor m.fl.

Perspektiven jämställdhet och mångfald ingår naturligt i länsstyrel­sens arbete och integreras i kompetensarbetet på olika sätt. Bl a har det anordnats en utbildning i dessa frågor för YH­samordnare.

Regionens storlek försvårar möjligheterna till överblick och kontakt med alla relevanta aktörer. Detta styr delvis arbetssättet och ställer stora krav på samordning från såväl länsstyrelsen och landstinget som andra länsövergripande aktörer. Samarbeten över länsgränserna före­kommer i begränsad utsträckning, i form av bl a diskussioner i Mälar­dalsrådet, eftersom arbetspendling är vanlig mellan Stockholm och omgivande regioner. Prognosarbetet koncentreras till Stockholms län, men när det gäller branschutveckling mm beaktas den vidare funktio­nella regionen med omgivande län. Av betydande omfattning har varit det gemensamma statistik­ och analysarbetet med de två andra storstadslänen.

Branschvisa programråd byggs upp av Kommunförbundet i Stock­holms län i samverkan med kommuner, arbetsgivare och utbildnings­anordnare och där medverkar Länsstyrelsen i arbetet

KunskapsunderlagEn samlad Utbildnings­ och arbetsmarknadsprognos 2020 för länet publiceras under hösten 2011. Regionens aktörer har varit mycket involverade i processen, där bl a frågor om användning och spridning diskuterats. Syftet med den regionala prognosen är att synliggöra oba­lanser mellan tillgång och efterfrågan på utbildade inom olika områ­den. Här har Stockholms län som nämnts samarbetat med landets två andra storstadsregioner. Tidigt initierades pilotprojekt med regionala, fördjupade behovsanalyser inom två sektorer där bristen på kompe­tens är särskilt tydlig: Vård/omsorg samt IT­ och telekombranschen.

48

Kompetensplattform Stockholm tar löpande fram olika faktablad. Analyser anses ha stor vikt och ge legitimitet inför dialog med olika intressenter. Även länsstyrelsens ordinarie analysavdelning utnyttjas i arbetet med kompetensplattformen. Frukostmöten med angelägna teman anordnas för att stimulera dialog och diskussion.

Allmänt i länet används vissa typer av indikatorer, inte minst när det gäller uppföljning av det regionala utvecklingsprogrammet (RUFS 2010), däribland kompetensfrågor. Även den interna arbetsprocessen följs upp löpande, samt externt genom den nämnda referensgruppen. Frågan om uppföljning tas upp i länsstyrelsens verksamhetsplanering.

ResultatNär det gäller erfarenheterna hittills av metoder och arbete i övrigt kan nämnas att reaktionen från övriga aktörer har blivit positiv. Arbe­tet med att skapa mötesplatser och dialog mellan aktörer är uppskat­tat och Länsstyrelsen uppfattas som en neutral och kunnig part. Även samverkan med nationella myndigheter fungerar i huvudsak väl. Det gäller exempelvis YH­myndigheten, Skolverket, Vinnova, SCB, Till­växtverket och Arbetsförmedlingen.

Ett viktigt resultat är att frågor om innovation och kompetensförsörj­ning numera bedrivs mer samlat i regionen. Att få tydliga behovsbil­der som används och accepteras av alla aktörer är ett första steg för att på sikt kunna kraftsamla kring insatser och aktiviteter. Arbetet med att stödja framväxten av världsledande forskning har bl a lett till att regionen samlats för ett arbete kring en innovationsstrategi.

Uppsala län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Region Uppsala under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserRedan före regeringsuppdraget fanns en kompetensplattform etable­rad, Kompetensforum Uppsala, med stöd från EU:s regionalfond och med tät samverkan mellan arbetslivet och representanter för det sam­lade utbildningssystemet. Regeringsuppdraget gav legitimitet åt an­satsen och ledde till att andra län visade intresse för Uppsalamodel­len, vilket bl a framgår av en särskild utvärderingsrapport. Då, liksom nu, betonades uthållighet i samarbetet, effektivitet samt engagemang från berörda aktörer. Den införda modellen består idag (beskrivs nedan).

De interna resurserna för samordning mm kan uppskattas till endast ca 0,5 årsarbeten. Därtill kommer andra aktörers insatser samt medel för att köpa statistik­ och analystjänster. Finansieringen av personre­surserna kommer främst från regionförbundet. Från EU:s regional­fond disponeras över åren totalt ca 1,7 milj. kr, vilket används för både

49

processtöd/utvärdering och för att ta fram kunskapsunderlag. ERUF­projektet planeras bli förlängt t.o.m. mars 2012, men arbetsmetoderna kommer att fortsätta utan EU­stöd.

Inriktning, prioritering mmI botten för arbetet med kompetensfrågorna ligger länsstrategier som syftar till att utveckla samspelet mellan universiteten och samhället, förbättra ungdomars förberedelser inför arbetslivet och anpassa inte minst yrkesutbildningar efter arbetsmarknadens behov. Inriktningen innebär också kopplingar med det övriga regionala tillväxtarbetet och de strategiska länsdokumenten, där bl a märks ett avsnitt om ”kom­petenta Uppsala” i gällande regionala utvecklingsprogram – och troli­gen något liknande i den nya utvecklingsstrategi som nu arbetas fram. Bland Branschforums (se nedan) olika områden märks life science, transport, vård/omsorg, service, energi mm.

Uppdraget med kompetensplattformen bedrivs mycket brett och inkluderande och involverar alla som kan vara med och ta de kon­kreta besluten, snarare än deras organisationer/företrädare. Arbetet med matchning av behov och utbud inriktas på olika lång sikt bero­ende på aktör och aktivitet. Men i första hand fokuseras på litet längre sikt, t ex när det gäller universitetens roll.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterDagens arbete med kompetensförsörjning kallas Uppsalamodellen och är i huvudsak inriktat på följande sätt. Ett regionalt utbildnings­forum samlar utbildningsintressenter på olika nivåer, medan ett regi­onalt branschforum samlar representanter för arbetslivet i form av bl a en rad olika branschråd, college, ICT m.fl. De behov som kommer fram från den sistnämnda kretsen föds in till utbildningsgivarna via ett kompetensförsörjningskansli där Regionförbundet är en samman­hållande kraft. Flera organisationer är alltså engagerade i frågor om kompetensförsörjning – när det gäller både utbudet och behovet av kompetent personal. Ansvaret för samordning av arbetet med kom­petensplattformen ligger tydligt hos Regionförbundet Uppsala.

Perspektiven jämställdhet och mångfald integreras på olika sätt i arbetet med och kring kompetensplattformen. Begreppen är levande i verksamheten kring college och finns också med i de analyser som har gjorts. Uppsala kommun har i sin SFI­verksamhet naturligt fokus på mångfaldsaspekten. Länsstyrelsen har ett generellt ansvar för arbete med jämställdhetsfrågor i länet.

Regionen är geografiskt sammanhållen och ganska hanterlig när det gäller att få överblick och kontakt med flertalet relevanta aktörer – t ex de som ingår i branschforum och utbildningsforum.

Samarbeten över länsgränserna förekommer. Främst kan nämnas Stockholm/Mälardalen, och Uppsala har samrått med Örebro, Väst­manland och Sörmland samt i någon mån även med Dalarna och

50

Gävleborg. Dessutom har de ansvariga i Uppsala varit runt och berät­tat om sin modell för flera län.

Även om den administrativa avgränsningen till Uppsala län har stor vikt, så har även de funktionella arbetsmarknadsområdena betydelse för kompetensförsörjningen. Arbetspendling är vanlig både inom och utom länet. Det förekommer relativt ett betydande antal dagpend­lingar över länsgränserna, i stor utsträckning till Stockholm.

KunskapsunderlagDe ansvariga för kompetensplattformen och andra aktörer i länet har tagit fram och använder särskilda statistik­ och analysmetoder på området kompetensförsörjning. Med hjälp av bl a EU­medel har kun­skapsunderlag tagits fram om behovet av kompetens, och ett kompe­tensindex har utvecklats för uppföljning av behoven på olika sikt. Sex olika branschanalyser har producerats med stöd av bl a konsulter. Bland de rapporter som tagits fram kan nämnas en studie om rekry­teringsbehoven inom bygg­ och fastighetsbranschen samt en om gröna näringar.

Allmänt i länet, och främst i det EU­finansierade projektet, används vissa typer av indikatorer för att följa upp utvecklingen. Det är bl a antal skapade arenor, antal yrkesinriktningar och nya utbildningsplat­ser, antal möten i nya konstellationer mm. Själva arbetsprocessen följs upp och utvärderas av en särskild följeforskare.

ResultatNär det gäller erfarenheterna hittills av metoder och arbete i övrigt kan nämnas att samarbetet med näringslivet och utbildningssamord­narna fungerar i huvudsak bra och att värdefullt planeringsunderlag har tagits fram. Att Kompetensforum fyller ett tydligt behov av nya mötesplatser mellan arbetsliv och utbildningssystem visas av en första delutvärdering sommaren 2010. Projektet har kommit långt och fått stor uppmärksamhet i övriga delar av landet.

Metodik och resultat har inte påverkas nämnvärt av regeringsuppdra­get till länen. men Uppsalaregionen har alltså fått fram några tydliga resultat av sitt arbete med kompetensplattformen och liknande frågor. Det gäller bl a uppgifter om hur länet och dess arbetsmarknad kom­mer att växa framöver, och inom vilka sektorer som rekryteringsbe­hoven kommer att uppstå. Prognoser över branschutveckling – lik­som demografi i allmänhet – anses vara viktiga utgångspunkter för fortsatt planering och konkreta aktiviteter. I någon mån har utbild­ningsanordnarna också kunnat och velat anpassa sitt utbud efter de nya kunskaper som har växt fram. Ett allmänt problem är dock att vissa utbildningsaktörer har svårt att utnyttja insikten om de behov som finns, eftersom elevens val är det som styr på kort sikt.

Erfarenheter visar också en god samverkan med vissa nationella myn­digheter, t ex med Arbetsförmedlingen och Yrkeshögskolan. Vidare

51

utnyttjas de rapporter om kompetensbehov inom FA­regioner som har tagits fram av Tillväxtanalys. Det parallella regeringsuppdraget till vissa nationella myndigheter om kompetensförsörjning har dock inte utmynnat i så mycket som Uppsalaregionen kan använda praktiskt.

Sörmlands län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Regionförbundet Sörmland under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserFlera organisationer är engagerade i frågor om kompetensförsörjning – när det gäller både utbud och behov av kompetent personal. Ansva­ret för samordning av arbetet med kompetensplattformen ligger hos Regionförbundet Sörmland (Avdelningen för näringsliv och arbets­marknad) Det grundläggande syftet uppfattas vara att skapa en bättre bild av arbetsgivarnas behov av kompetens och sedan förmedla denna bild till de olika utbildningsaktörerna. I likhet med vad som gäller flertalet län omfattar rollen i hög grad att skapa dialog mellan dessa två typer av aktörer.

Resurserna för samordning mm motsvarar knappt en heltidstjänst. Därtill kommer vissa medel för att köpa statistik­ och analystjänster samt för olika typer av arrangemang. De kan uppskattas till ca 300 tkr per år. Räknar man in de 300 tkr från kompetensplattformens budget som går till Yrkeshögskolan Mälardalen blir det totalt 600 tkr/år. Vissa aktiviteter i länet är organiserade inom ramen för ett särskilt projekt, med EU­finansiering från regionalfonden. Utöver detta pro­jekts medel kommer finansieringen främst från Regionförbundet Sörmland. Sannolikt budgeteras ökade resurser för år 2012.

Före regeringsuppdraget 2010 fanns i princip ingen samlad organisa­tion på regional nivå, och endast få aktiviteter bedrevs på kompetens­området, i vart fall inte efter det att länsarbetsnämnden lades ned.

Inriktning, prioritering mmÖvergripande mål för detta långsiktiga arbete är att Sörmland ska få ett närings­ och arbetsliv i världsklass genom en framgångsrik match­ning, så att arbetsgivare kan rekrytera personal med rätt kompetens. Dagens arbete med kompetensförsörjning är i huvudsak inriktat på att underlätta matchning mellan utbud och efterfrågan på kompetens i arbetslivet. Det handlar alltså om både rätt utbildade individer och väl anpassade utbildningar, både i närtid och längre fram i tiden. Approachen innebär tydliga kopplingar med det övriga regionala till­växtarbetet och de strategiska länsdokumenten, så som det framgår av exempelvis den regionala utvecklingsplanen, RUP, där kompetens framhålls som en central utmaning. Detta dokument revideras f.n., och kompetensfrågorna väntas ha fortsatt tyngd.

52

I början av Sörmlands arbete med kompetensplattformen, år 2010, arbetade man smalare. Då prioriterades samarbete kring yrkeshög­skoleutbildningar, och detta utmynnade i projektet Yrkeshögskolan Mälardalen tillsammans med Örebro och Västmanlands län, och vissa undersökningar mm har gjorts inom ramen för detta. Under 2011 har de ansvariga snarare fokuserat på att skapa en hållbar modell för Sörmlands kompetensplattform, inkl. målbild och vägar att nå målen. Modellen ska ta hänsyn till hela den s.k. utbildningstrappan. En betydan de del av arbetet på detta stadium har avsett att förbättra sam­verkan inom kompetensförsörjningsområdet och att säkra att platt­formen skapar nytta och mervärde. Man strävar efter ett underifrån­perspektiv, där länets aktörer påverkar utformningen. Plattformen blir då en mötesplats där representanter för arbetslivet och utbild­ningsanordnare på alla nivåer träffas och diskuterar effektiv match­ning på arbetsmarknaden. Genom att samordna och sprida informa­tion kan Regionförbundet stödja utbildningsplaneringen för kommuner och andra anordnare.

Det innebär att regeringsuppdraget bedrivs relativt brett och inklude­rande. Några tydliga branschval eller liknande prioriteringar har ännu inte gjorts, men kan ev. komma att göras senare hösten 2011.

Arbetet med matchning av behov och utbud inriktas på olika lång sikt för olika aktiviteter. Yrkeshögskolan Mälardalen arbetar på rela­tivt kort sikt, medan det mer långsiktiga arbetet inkluderar att höja utbildningsnivån i skolan samt att få Sörmlands unga att läsa vidare efter gymnasiet om detta kan leda till anställningsbarhet.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterDet finns idag ingen tydlig och unik modell/metodik för att arbeta med kompetensplattformen. Arbetsformerna på nuvarande stadium innebär att främst organisera samverkan mellan aktörer för att verkli­gen etablera plattformen. Yrkeshögskolan Mälardalen är redan igång, och nu tas alltså ett bredare grepp. I det ingår en serie workshops med en rad aktörer i länet, samarbete med angränsande län samt – om möjligt – att ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser. Av stor vikt är att nå en samsyn mellan aktörerna om mål och metoder.

Bland aktiviteter som är på gång är en portal och en virtuell mötes­plats för kommunikation och informationsspridning. En sörmländsk kompetensdag ska anordnas årligen. Tanken är att en politikergrupp och ett kansli (vid Regionförbundet Sörmland) ska kunna samordna olika kompetensråd, vidare ska det finnas en näringslivspanel, en kompetenspanel och vissa tematiska arbetsgrupper. Kansliet ska bl a ta initiativ till och finansiera vissa aktiviteter, men inte ta över andra organs roller.

En konstellation som nu är på gång är en regional analysgrupp med analytiker från Regionförbundet, länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Landstinget samt högskolan och vissa kommuner. Man har konstate­

53

rat behov av samordning och funderar nu på tänkbara samarbetsom­råden. Även ett antal mindre strukturerade arenor finns med anknyt­ning till kompetensfrågorna. Branschråd byggs nu upp, och Sörmland och grannlänen har college inom vård/omsorg samt vissa teknikom­råden.

Perspektiven jämställdhet och mångfald integreras inte systematiskt i arbetet med kompetensplattformen, men länsstyrelsen jobbar med bl a integration. Tyvärr är den sörmländska arbetsmarknaden köns­uppdelad på ett mycket traditionellt sätt.

Sammantaget återstår mycket att göra för att få en bra samverkan med alla berörda aktörer, även om delar av utbildningssystemet har ett nära och fruktbart samarbete tillsammans med Regionförbundet. Med nationella myndigheter finns bara en begränsad samverkan, t ex med Arbetsförmedlingen. Men via nätverken finns kontakter med SKL, YH­myndigheten, Reglab etc.

Regionen är i och för sig begränsad och hanterlig när det gäller att få överblick och kontakt med flertalet relevanta aktörer. Men egentligen finns det tre tydliga noder som drar åt olika håll och över länsgränser, plus några kommuner i Sörmlands mitt. Därför är situationen ändå ganska svår. Som nämnts ovan förekommer samarbeten över läns­gränserna, främst med grannlänen västerut. Vissa planer finns på ett närmare samarbete även med Östergötland. Det är främst de funktio­nella arbetsmarknadsområdena som har betydelse för kompetensför­sörjningen. Arbetspendling är vanlig inom länet samt till andra län, exempelvis från Vingåker/Katrineholm västerut, från Nyköping både söderut och norrut samt från exempelvis Eskilstuna och Nykvarn upp till Stockholm. Även pendlingen mellan Eskilstuna och Västerås är mycket betydande.

KunskapsunderlagLänet saknar hittills särskilda statistik­ och analysmetoder och egna tunga faktarapporter kring kompetensförsörjning. Man hoppas att myndighetssamverkan på området ska leda till ökad tillgänglighet till regional data. Det finns dock en del äldre rapporter som skulle kunna sammanställas och nyttiggöras. Vidare planeras en rapportserie till­sammans med länsstyrelsen. Självklart använder man material som tas fram av länsstyrelsen, landstinget, Arbetsförmedlingen m.fl. En rapportserie om arbetsmarknad och utbildning planeras liksom vissa branschvisa rapporter. Behoven av analysmaterial anses långt ifrån tillgodosedda, men medel saknas i det egna länet. På skolans område finns statistik om resultat, övergångar mm. I övrigt finns knappast ännu några systematiska indikatorer för att följa upp detta breda område, och själva arbetsprocessen följs heller inte upp och mäts av de ansvariga för kompetensplattformen – även om EU­projektet har viss uppföljning med hjälp av indikatorer och följeforskning.

54

ResultatNär det gäller erfarenheterna hittills av metoder och arbete i övrigt kan inte identifieras några tydliga resultat som exempelvis har lett till val av segment för fortsatt satsning. När det gäller samråd och arbets­former tillsammans med näringslivet och utbildningsanordnarna anses dessa i huvudsak fungerar väl, och detta är ett resultat i sig.

Östergötlands län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Regionförbundet Östsam under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserÖstergötland har i flera år arbetat systematiskt med att bygga upp ett antal partnerskap för att samla aktörer på kompetensområdet, vilka har ersatt de tidigare branschråden i regi av dåvarande Länsarbets­nämnden. Flera organisationer är engagerade i frågor om kompetens­försörjning – när det gäller både utbud och behov av kompetent per­sonal. En överbyggnad är Regionalt kompetensforum som samordnar ansträngningarna att förbättra matchningen mellan arbetslivets efter­frågan/utbud på rätt kompetens. Ännu tidigare fanns länsarbets­nämnden med sitt kompetensråd liksom s.k. KY­råd, och relativt nyligen hade länet en aktiv varselsamordning.

Regionförbundet Östsam är en nod som håller ihop detta plattforms­arbete. Inom förbundets enhet Kompetensförsörjning och företag finns ca 2 heltidstjänster allokerade för arbetet med kompetensplattform mm. Därtill kommer vissa medel för att köpa statistik­ och analys­tjänster. De kan uppskattas till ca 200 tkr per år. Den resursnivån för­väntas bestå under år 2012 och 2013. (Ett flertal näraliggande projekt drivs också inom regionförbundet, med separata budgetar.)

Finansieringen kommer idag främst från Östsam. Själva uppbyggna­den, i projektform, delfinansierades under 2008 av Tillväxtverket och Skolverket.

Inriktning, prioritering mmI dagens arbete med kompetensförsörjning finns tydliga kopplingar till det övriga regionala tillväxtarbetet och strategiska länsdokument. Ett exempel är den regionala utvecklingsplanen, RUP, där kompetens­frågorna finns med i form av både mål och matchande insatser. Även den nya RUPen, som nu utarbetas med sina sju strategier, kommer att innehålla begrepp som utbildningsklimat, företagsklimat mm. I det dagliga plattformsarbetet finns endast en svag koppling till politiken.

Ansatsen är bred och inkluderande, alla aktörer är välkomna att delta. Fokus ligger tydligt på insatser för att följa efterfrågesidan och sedan presentera behoven för regionens utbildningsanordnare. Just nu prio­riteras analys av behoven inom de två segmenten Industri samt Vård

55

och omsorg – men år 2012 kan nya branscher komma att väljas ut. Även vissa frågor kring gymnasie­ och högskolefrågor står i fokus. I övrigt betonas spridningen av information och kunskap.

Utöver viss branschfokusering sker koncentration till medellång sikt, d.v.s. 2–5 år, även om arbetet med matchning av behov och utbud inriktas på olika lång sikt för olika aktiviteter. Branschanalyserna ska göras kvalitativa.

Under 2012 kommer plattformen att arbeta med entreprenörskap och mångfaldsperspektiv, utöver tidigare uppdrag.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterI Östergötland finns en omfattande samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsarrangörer. Det gäller både generella samtal och mer branschspecifika konstellationer. Några metoder och arbetsformer för att bl a organisera samverkan mellan aktörer framgår nedan. Även om Östsam saknar formellt mandat så skapar man strukturer inom områ­det och underlättar samordnade insatser. Det är dock relativt svårt att få ihop branscherna till en samsyn.

Ett antal branschråd finns som administreras av Östsams kansli. Många aktörer kommer på möten kring kompetens, inte sällan branschsamtal där specifika behov ventileras – inom t ex teknikföre­tag, vårdsektorn, byggbranschen mm. Vid sidan av finns generella samtal med Företagarna, Handelskammaren mm, där fokus läggs på bl a IT­sektorn och besöksnäringen, grupper som saknar tydliga, starka branschföreträdare.

Även om dagens huvudsakliga arenor inte är helt nya, så sågs 2010 års regeringsuppdrag till länen som en bekräftelse på att man var på rätt spår.

Perspektiven jämställdhet och mångfald uppmärksammas i parallella Östsamprojekt, t ex flyktingintroduktion i samverkan med Företa­garna. Perspektiven integreras till någon del även i arbetet med kom­petensplattformen, även om detta kunde göras tydligare och med större konkretion.

Regionen och dess geografi är ganska hanterlig när det gäller att få överblick och kontakt med flertalet relevanta aktörer. Samarbeten över länsgränserna förekommer. Regionförbundet har en mer omfat­tande samverkan med andra län än med de närmaste grannarna – främst med dem som har kommit lika långt som Östergötland. I bör­jan av november var Östsam värd för ett möte med flera län och deras ansvariga för arbete med kompetensplattformar. Också med omvärl­den är samarbetet omfattande, t ex SKL och nätverket Reglab. Omfat­tande samverkan sker med Arbetsförmedlingen som ju är en del av kompetensforum och är behjälplig med att ta fram prognoser, behovsanalyser mm. Det är främst de funktionella arbetsmarknads­områdena som har betydelse för kompetensförsörjningen. Arbets­

56

pendling är mycket vanlig, dels inom länet, dels mellan Östergötland och omgivande län, dels med Stockholm.

KunskapsunderlagBland de rapporter som har tagits fram märks ett par som belyser matchningen på arbetsmarknaden samt en prognosmodell för att undersöka ersättningsbehovet den kommande tioårsperioden – och dessutom en faktisk prognos fram till år 2018. De ansvariga för kom­petensplattformen och andra aktörer i länet har tagit fram och använ­der särskilda statistik­ och analysmetoder på området kompetensför­sörjning. Det finns en hel del material sedan tidigare, men allt är inte sammanställt och systematiserat. Däremot saknades vettiga samman­ställningar i regionen. Vissa branscher har gjort egna analyser.

Det kan finnas behov av mer fakta och underlag, utöver att bedöma och sammanställa vad som redan finns. Ett önskemål gäller att natio­nella myndigheter gör regionala nedbrytningar av SCB:s Trender och prognoser för att få större jämförbarhet.

Några särskilda indikatorer finns knappast ännu när det gäller kom­petensområdet. Men ett viktigt ”resultat” är ändå att det inom kort finns en klar struktur på plats inför nästa eventuella ekonomiska kris, så att man då snabbt kan lösa problem i samverkan.

Själva arbetsprocessen följs upp och mäts av de ansvariga för kompe­tensplattformen, i enlighet med Östsams verksamhetsplan sker en viss intern uppföljning. Ev. kan en extern utvärdering komma att ini­tieras under år 2012.

ResultatArbetssättet anses i viss mån vara viktigare än data och statistik. Ett slags resultat är därför själva mötesplatsen, där konkreta diskussioner kan visa t ex vilken kompetens som behövs hos olika typer av arbets­givare framöver. De analyser och rapporter som ändå finns kommer till användning i utbildningsanordnarnas planering. Kommunernas yrkesvuxenutbildning har sin förankring i plattformsarbetet. Linkö­pings universitet kunde framgångsrikt använda sådan kunskap vid sin ansökan om examinationsrätt för yrkeslärare.

Regionens arbetssätt har konkret lett till flera insatser bland aktö­rerna. Bl a har antalet yrkesförarutbildningar ökat som följd av trans­portsektorns önskemål. Vidare har länet bildat partnerskap för Tek­nikcollege samt Vård och Omsorgscollege. Aktiva branschråd finns inom sektorerna Industri/Teknik, Bygg, El/Energi och Transport/Logistik.

57

Jönköpings län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Regionförbundet Jönköpings län under hösten 2011 – komplet­terat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserI Jönköping delas ansvaret för arbetet kring kompetensplattformar mellan två medarbetare. Den ena är sakområdesansvarig och har huvudsakligen ansvar för det övergripande arbetet och processled­ningen, forskning och utveckling. Denna person är också ordförande i Kompetensrådet. Den andra har ansvar för statistik och analys, framförallt inom arbetsmarknadsområdet. Denna person har även samordnings­ och sekreterarfunktion för länets YH­råd och YH­Småland samt goda kontaktytor från tidigare arbete på länsarbets­nämnden. Utöver dessa personer finns en projektanställd person 60 procent som arbetar med att följa upp kompetensrådets strategiar­bete. Detta arbete håller dock på att avslutas då det görs inom ramen för ett projekt och ligger egentligen utanför regeringsuppdraget. En kompetensförsörjningsstrategi har tidigare tagit fram med stöd av Kairos future. Man ser i dagsläget behov av revideringar i samband med framtagandet av en ny RUS.

I Jönköping är arbetet med kompetensplattformar en del av den ordi­narie verksamheten kring dessa frågor. Kompetensrådet har en över­gripande strategisk funktion för kompetensplattformen med sina 16 olika deltagande organisationer. Avgränsningen till vad som görs är framförallt tiden. Mycket av arbetet är organiserat i samverkan med olika aktörer. Det krävs ett fördjupat uppdrag om kompetensplattfor­mar från regeringen för att arbetet ska bli bra.

Rent politiskt har arbetet med kompetensplattformar alldeles nyss satts på banan. Utbildningsanordnare har tidigare funnit med men även näringsliv och politik behöver vara med för att arbetet ska nå framgång. Rollen för Regionförbundet upplevs som svår som en följd av att man inte har mandat att styra. ”Vi äger inte utbildningsanord­nare eller näringsliv och kan inte tvinga in dem”. Man lyssnar dock på vad som är på gång i länet och försöker föra vidare erfarenheter vid rådsmöten/samverkansmöten, konferenser och inom Brysselsamar­betet. Genom Reglab håller man sig á jour med vad som händer i andra regioner.

Inriktning, prioritering mmMan ser nytta av att utveckla studie­ och yrkesvägledningen och vali­dering. Det finns egentligen en bra samverkan med olika branscher som har ett kompetensbehov, men de unga söker inte sådana utbild­ningar. Snarast är utbildningarnas attraktivitet bland unga problemet. Det framförs att det behövs mer innovativa system för kompetensför­sörjning

58

Än så länge arbeta man huvudsakligen på bredden vilket är naturligt inom regionförbundet. Kompetensplattformarbetet länkar bra in i det övergripandestrategiarbetet. I någon mån är kontakterna tätare med vissa branscher och områden. Det handlar dock inte om någon egent­lig prioritering utan snarare branscher som arbetar med validering t ex. gjuteri, skärteknik, Jönköpings tekniska högskola, trä, bygg samt hälso­ och sjukvård. Man vill egentligen även se andra branscher.

Kompetensförsörjningsarbetet har tvingats till ett kortsiktigt arbete trots att det egentligen krävs mer långsiktighet. Man försöker sikta på 3–5 år. I nuläget är näringslivets behov i otakt med vad utbildningsan­ordnarna kan erbjuda, framförallt inom YH.

Man sysslar inte så mycket med jämställdhet och mångfald inom ramen för uppdraget om kompetensplattformar. Det är snarare något som finns med generellt i allt som görs. T.ex. är statistik som tas fram könsuppdelad. I strategiarbetet handlar det om att få människor att göra andra val. I den modell som tillämpas finns dock ett spår med som handlar om integration. Det är viktigt att man inte tappar bort etnisk mångfald i utbildningssammanhang. Man ställer frågan hur utbildningen medverkar till integration av utrikesfödda i arbetslivet, framförallt eftersom man vet att en stor del av arbetskraftsförsörj­ningen framöver består av inflyttade från utlandet.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterEtt arbete pågår i Kompetensrådet för att se över den modell som lig­ger till grund för arbetet. Det finns bland annat en arbetsgrupp som ser över kopplingen till länets nya RUS. Cirka fyra gånger om året sker organiserade träffar och man har dessutom olika arbetsgrupper för olika områden t.ex. kring förnyelse och social inkludering. Regi­onförbundet måste vakta på att inte ge fördelar till någon aktör fram­för andra. Detta innebär en satsning på bredden. Regionförbundets uppdrag är att driva regional utveckling med såväl privata som kom­munala aktörer.

Inom ramen för arbetet med kompetensplattformar har branschkon­takter alltmer formaliserats. Det har också bidragit till ett tydligare samarbete med Arbetsförmedlingen. Ett nätverk för vuxenutbildning­ens rektorer arbetar vidare som förut. Genom Reglab har initiativ tagits till samarbete med myndigheter. Yrkeshögskolan framförallt, men även Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket. Högskolans råd för utbildningssamverkan har ändrat formuleringar i sitt uppdrag för att passa in i kompetensplattformsarbetet.

Arbetet kring olika branscher går över regiongränserna. Det finns ett väl fungerande samarbete med Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Bland annat samarbetar länen kring en gemensam behovsanalys, YH­utveckling, marknadsföring och en årlig konferens. Arbetet med behovsanalys startade upp under våren 2011 med möten varannan månad. Även Arbetsförmedlingens analysenhet är med i detta samar­

59

bete. Hittills har ramar tagits fram för arbetet. Målet är att en rapport ska tas fram till våren 2012. Det handlar bland annat om analyser inom utbildningsområden, av delbranscher, samt av pensionsav­gångar och återrekrytering.

De fyra samverkande regionerna har även ett gemensamt Brysselkon­tor och deltar i den årliga konferensen New skills and jobs. I viss mån sker samarbeten över hela södra Sverige.

KunskapsunderlagDen statistik som finns tillgänglig används. Framförallt är uppgifter från Arbetsförmedlingen viktiga när det gäller generationsväxling och yrkesbarometrar. SCB (rAps­ris) när det gäller branschutveck­ling, även pendlingsstatistik och befolkningsprognoser vägs in i bedömningar som görs. Korta prognoser tas dock med en nypa salt. Ett dilemma är att Arbetsförmedlingen arbetsmarknadsområden går kors och tvärs över olika områden och stämmer inte överens med uppdraget att ta fram underlag för utbildningsplanering inom länets FA­regioner. Det borde harmonisera lite bättre mellan myndigheter. I nuläget har Arbetsförmedlingen tre arbetsmarknadsområden inom regionen som dessutom går in i andra län.

Det finns en önskan att det fanns andra möjligheter att jobba med statistiken. Det kräver dock extra resurser eller att det drivs som ett projekt.

Vart annat år görs en befolkningsprognos med kommunerna, men inga utvärderingar. Det finns inte resurser till det. Men det finns tan­kar på att genomföra kartläggningar och behovsanalyser när det gäl­ler nivån mellan utbildning och arbetsliv – praktik en resurs. Man kan utbilda eller göra insatser för att få arbetskraft till regionen. Externt har det gjorts en del lite större analyser om hur regionen står sig i förhållande till andra inom Europa, exempelvis Tillväxtpolitik för region Jönköping av IHH och en Territorial Review av OECD.

I och med att kompetensförsörjning bedöms som en av de mest stra­tegiska frågorna inom EU finns en önskan om att uppdraget från regeringen om kompetensplattformar även borde innehålla ekono­miska resurser för analyser eller att andra myndigheter förser regio­nerna med data t.ex. SCB statistik och andra underlagsdata i största allmänhet.

ResultatI Jönköping har man genom uppdraget fått anledning att djupdyka i hur den egna regionen fungerar. Man har deltagit i Reglabs lärprojekt kring Kompetensplattformar. Det har aktualiserat frågan om vad som bör vara Regionförbundets roll. Tidigare var kompetensförsörjning en fråga för utbildningsväsendet. Nu har det alltmer övergått till att vara en fråga för näringslivet. Men inte avhängigt uppdraget dock. Samverkan som en följd av Reglab upplevs ha gett oerhört mycket.

60

Ett resultat är dock att det blivit en tätare samverkan med Arbetsför­medlingen. Regionförbundet har tagit över en del av det arbete som tidigare låg på länsarbetsnämnden. Samarbetet med myndigheterna har ökat. Men det kanske beror på deras eget uppdrag om att samar­beta mer än uppdraget om kompetensplattformar. Även Reglab har bidragit till initiativ till samarbete med myndigheter. Framförallt med Yrkeshögskolan men även Arbetsförmedlingen och i viss mån För­säkringskassan. Genom SKL har det initierats träffar med Skolverket.

I övrigt finns i nuläget inga synliggjorda resultat kopplade till kompe­tensplattformar, men antagligen blir det tydligare framöver i samband med kommande analysarbete. Mycket handlar om informationssprid­ning och att hitta arbetsformer som kan komma till nytta framöver. Politikerna vet om att det finns ett kompetensråd nu och uppdraget i sig har väckt frågor. Behovet av olika nätverk på regional nivå har aktualiserats och på så sätt blivit mer synligt.

Kronobergs län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Regionförbundet Södra Småland under hösten 2011 – komplet­terat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserFlera organisationer är idag engagerade i frågor om kompetensför­sörjning – det gäller både utbud och behov av kompetent personal. Ansvaret för samordning av arbetet med kompetensplattformen lig­ger hos Regionförbundet Södra Småland, avdelningen Regional utveckling. Där finns i dag ca 1,5 heltidstjänster allokerade för sam­ordning mm samt för visst analysarbete. Utöver detta finns mycket begränsade resurser, knappt 100 tkr, som fria ”smörjmedel” för att köpa tjänster mm. Finansieringen kommer främst från regionförbun­dets ordinarie medel, även om andra aktörer bidrar med konkreta insatser på sina resp. områden. En bedömning är att liknande resur­ser kommer att allokeras även för år 2012.

Inriktning, prioritering mmArbetet bedrivs t.v. brett och inkluderande. Det är inriktat på att ta fram underlag, informera, koppla ihop aktörer samt underlätta arbe­tet och kvantifiera behoven av kompetens. Eftersom regionförbundet bara stöttar processen och inte äger frågorna arbetar man i viss mån i motvind. Arbetet innebär klara kopplingar det övriga regionala till­växtarbetet och strategiska länsdokument, exempelvis genom att gäl­lande regionala utvecklingsplan, RUP pekar ut fyra utmaningar för länet, varav kompetens är en.

I länet har man under några år fokuserat på teknik, data/IT samt vård/omsorg. Det har växt fram collegebildningar på dessa området (där dock inte alla kommuner medverkar). Särskilt till vård­ och

61

omsorgscollege har regionförbundet varit aktivt genom sitt arbete med kompetensplattformen och mötet mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare. Det är för få ungdomar som söker sig till dessa sektorer, jämfört med deras framtida behov av arbetskraft. Dessa col­lege lobbar därför för att få upp intresset. Föreningen GoTech, med dess 14 teknikföretag som medlemmar, arbetar liksom Teknikcollege med att andra attityderna till teknik och industri. Men arbetet är inte begränsat till dessa sektorer. Planer fanns på att arbeta mer systema­tiskt med handelssektorns framtida kompetensbehov, men branschen visade inte något stort intresse.

Förutom betoningen på mötet mellan anordnare och näringslivet som mottagare av kompetent personal finns det också en fokusering på kommunerna, både som utbildningsanordnare och arbetsgivare. Dessutom har yrkesvägledarnas roll uppmärksammats i samband med flera konferenser och mötesplatser vilket ledde till en konferens med dem som målgrupp våren 2011 samt till en ESF­ansökan gällande kompetensutveckling för yrkesgruppen.

Arbetet med matchning av behov och utbud inriktas på olika lång sikt för olika aktiviteter, men i första hand ligger fokus på längre sikt, och det finns behov av att ta fram och sprida kunskapsunderlag om behov mm. De ansvariga ägnar stor kraft åt att producera populärver­sioner av rapporter samt att informera om dessa vid skolbesök, på möten etc.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterNågon samlad struktur för arbete med kompetensförsörjning har tidigare inte funnits i länet, åtminstone sedan Länsarbetsnämnden lades ned år 2007, vilket lämnade ett visst tomrum. Dock har Arbets­förmedlingen en tid arbetat med s.k. branschråd och arbetsmark­nadsråd. Ett nätverk för yrkeshögskolorna har under några år drivits av regionförbundet. Varselsamordningen innebar en mer kortsiktig krishantering.

Dagens arbete med kompetensförsörjning innebär en kraftsamling, och de ansvariga på regionförbundet vill driva projekt som gynnar tillväxt och attraktionskraft. Det bygger i viss mening vidare på det samråd som har funnits mellan bl a yrkeshögskolorna. Till bakgrun­den hör att länet har otillräckliga förädlingsgrader inom viktiga sek­torer samt att ¼ av de sysselsatta är verksamma inom tillverkningsin­dustrin och har låg utbildningsnivå.

Kompetensplattformsarbetet i Kronobergs län ses som ett paraply för mycket av det arbete som sker inom ramen för kompetensförsörjning. Som stöd för arbetet har Kompetensforum södra Småland bildats, vil­ket kan liknas vid en referensgrupp som har valt att kraftsamla och arbeta operativt tillsammans och som träffas fyra gånger om året. I Kompetensforum ingår ca 20 aktörer, såsom Arbetsförmedlingen, företagsorganisationer, Länsstyrelsen, Landstinget, kommuner,

62

utbildningsanordnare på olika nivåer samt fackliga representanter etc. Utöver detta driver eller medverkar de ansvariga på regionförbundet i ett flertal nätverk för bl a skolchefer, utvecklingsledare, vuxenutbild­ning, yrkeshögskolor, arbetsmarknadsråd. Andra nätverk som man har en nära dialog med är tekniska chefer, näringslivschefer, perso­nalchefer liksom chefer inom den sociala omsorgen, företagsnätverk i regionen etc. Den första rapport som publicerades i kompetensplatt­formens regi har hunnit presenteras för ca 500 personer i länet på olika möten. De ansvariga arbetar också med sociala medier för att sprida budskap, såsom blogg, Twitter mm.

Perspektiven jämställdhet och mångfald försöker man integrera i arbetet på olika sätt, och dessa aspekter är med i många diskussioner och i bildmaterial. Det är viktigt att ta vara på resurser som ibland finns utanför arbetsmarknaden. Tyvärr är dock fördelningen av anställda inom både Teknik och Vård/omsorg idag könsbunden på ett mycket traditionellt sätt. Få kvinnor startar och driver företag i Krono berg.

Regionen är – med sin avgränsade geografi, sina 8 kommuner och 184 tusen invånare – ganska lätthanterlig när det gäller att få överblick och kontakt med flertalet relevanta aktörer; folk känner varandra. Även samarbeten över länsgränserna förekommer. Främst kan näm­nas området Småland­Blekinge, som bedriver mycket samverkan och bl a har ett gemensamt Brysselkontor. Kronoberg träffar ett begränsat antal andra län två gånger per år – vilket ger ett annat djup än t ex Reglab, där ännu fler län deltar. Dessa möten sker tillsammans med Halland, Västra Götaland, Skåne, Östergötland, Örebro och Sörm­land. De konkreta rapporterna har dock hittills begränsats till att avse det egna länet.

De funktionella arbetsmarknadsområdena har stor betydelse för kompetensförsörjningen. Arbetspendling är förstås vanlig inom länet, men också mellan länet och exempelvis Blekinge, Jönköping och Hal­land samt den stora dagpendlingen från Skåne upp till IKEA i Älm­hult.

KunskapsunderlagLänet har hittills begränsade resurser och egna statistik­ och analys­metoder, som kan leda till rapporter på området kompetensförsörj­ning. Prognoser från Arbetsförmedlingen, Tillväxtanalys m.fl. läggs ut på hemsidan. Till en tidigare rapport användes systemet rAps. Rap­porterna från 2011 är baserade på SCB:s system MONA, som medger uppgifter om yrken och bransch, men det är begränsat när det gäller tidsserier bakåt, före 2009. Länet skulle gynnas av bättre fakta och underlag från nationella myndigheter. Fyra rapporter har tagits fram varav tre finns att ladda ner på kompetensplattformens hemsida/blogg. En revidering av den generella rapporten från september 2010 planeras till december 2011.

63

Själva arbetsprocessen följs idag inte upp och mäts av de ansvariga för kompetensplattformen. Så många särskilda indikatorer finns heller inte när det gäller detta verksamhetsområde. Teknikcollege följer upp antalet sökanden mm. Regionförbundet har allokerat medel för en extern utvärderare som upphandlas under hösten 2011. Länet hoppas på att det ska leda även till en bättre uppföljning.

ResultatNär det gäller erfarenheterna hittills av metoder och arbete i övrigt kan konstateras att samarbetet uppskattas av berörda aktörer (näringslivet och utbildningssamordnarna) – men att strategier, mål, mätning mm behöver utvecklas. Gjorda fördjupningar är ett resultat av efterfrågan.

Även med nationella myndigheter finns en viss samverkan, t ex med Arbetsförmedlingen. Med YH­myndigheten finns det också en löpande kontakt. Dessutom kan nämnas de regelbundna kontakter som sker via Reglab och SKL:s nätverk. Man har också kontakter med kommissionen i Bryssel.

Några tydliga konkreta resultat i form av fakta/statistik är hittills svåra att urskilja, även om bättre nätverk mm är ett värde i sig. Via konferenser, workshops etc. har de ansvariga också kunnat se vilka områden som främst behöver prioriteras. Projektansökningar och kraftsamling på några av dessa områden är konkreta resultat liksom processen med vård­ och omsorgscollege (som ägs av landstinget), ESF­ansökan för kompetensutveckling av s.k. SYV­are i samverkan med övriga Småland/Blekinge och Gotland. Vidare finns medverkan i den ESF­upphandling som görs av SKL rörande s.k. drop­outs.

Behovet av mötesplatser som lyfts har lett till ett ökat antal med kon­ferenser och workshops som berör kompetensförsörjningsfrågor ur olika perspektiv.

Kalmar län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare Region Kalmar för under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserI Kalmar län är många olika aktörer involverade i arbetet med kompetensplattformsupp draget, mer eller mindre medvetna om det. Området är en integrerad del i den ordinarie verksamheten. Region­förbundets roll är att vara samverkansorgan med fokus på nätver­kande. Verksamhetschef och områdesansvarig för lärande och kompetensförsörjning är huvudansvarig för frågorna om kompetens­försörjning.

64

Regionförbundets arbete upplevs inte ha påverkats av regeringsupp­draget i någon större omfattning. Dock kan ett par saker noteras. Regionförbundet har fått en tydligare roll i det regionala kompetens­försörjningsuppdraget, vilket blev otydligt då länsarbetsnämnderna lades ned. Det har också medfört ett tydligare uppdrag till Regionför­bundet när det gäller samordning av framtida kompetensbehov.

En områdesgrupp för lärandefrågor startade upp år 2005. I denna grupp finns olika frågor samlade om vuxenutbildning, yrkesutbild­ning, högskolan o.s.v. Utöver utbildning är frågor som rör näringsliv och tillväxt nära knutna till området.

Det har inte tillkommit några nya ekonomiska resurser som en följd av regeringsuppdraget, vilket upplevs vara en brist. När det gäller fast anställda personer är det 25–50 % av heltid som kan relateras till direkt arbete med kompetensplattformsuppdraget. Utöver detta pågår ett regionalt samverkansprojekt “regional samverkan yrkesutbild­ning”. Resursmässigt motsvarar detta ytterligare en heltid 100 %, pro­jektledare. Detta arbete sträcker sig över åren 2009–2012. Vad som händer efter 2012 återstår att se. Projektet startade innan regerings­uppdraget men man har kopplat detta projekt till kompetensplatt­formsuppdraget.

Inriktning, prioritering mmDet har inte gjorts några riktade prioriteringar av områden att särskilt fokusera på inom ramen för kompetensförsörjning och regeringsupp­draget kring kompetensplattformar.

Det finns med ett avsnitt om lärande och Kompetensförsörjning i RUP. Planen är under revidering. Egentligen är innehållet oberoende av regeringsuppdraget om kompetensplattformar. Det finns ingen betoning på att etablera sådana plattformar. Fokus ligger snarare på matchning. Det finns en tydlig vilja att ge stöd till olika projekt och verksamheter som syftar till detta. Arbetsförmedlingens arbete med matchning är avgörande för det som sker här och nu.

Regionförbundets arbete handlar mycket om att främja samverkan mellan yrkeshögskolorna och gymnasieskolan kring yrkesprogram och kommunal yrkesutbildning. Inom den kommunala och offentliga sektorn har man även arbetat för at tutveckla vårdutbildningen.

När det gäller analyser av framtida kompetensbehov (befolknings­prognoser) har det arbete som sker ett långsiktigt perspektiv. OECD gör t.ex. en särskilt analys över Småland och Blekinge vilket har ett långsiktigt fokus. Operativt sker jobbet i övrigt med samverkan och projektverksamhet här och nu.

Särskilda rapporteringskrav finns om jämställdhet och integration. I kompetensanalyserna och i den regionala utvecklingsstrategin finns perspektiven med i de jämförelsetal som tas fram för arbetslivet i regionen. Till viss del löper som en röd tråd i alla verksamheter.

65

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterTotalt sett finns många nätverk i länet kopplat till kompetensutveck­lingsområdet ur olika perspektiv. I och med detta är övergripande nätverk direkt kopplat till regeringsuppdraget inte så angeläget. Det är också en resursfråga. Att administrera en större mötesplats kräver kontinuitet och därmed också resurser.

Den strategi som ligger till grund för arbetet i regionen är att försöka jobba och komma ut i ordinarie strukturer genom kommunbesök, möten med chefer inom olika områden o.s.v. I länets större kommu­ner som gått igenom strukturkriser finns väl upparbetade lokala platt­formar dit det sker olika kopplingar t.ex. inom AF och kommuner. Det finns ingen målsättning att skapa nya arenor. Snarare handlar det om att förse de som redan finns med relevant information. Ett exem­pel är att visa på sökbilden till nya gymnasieskolan GY 11. Hur söker ungdomarna? Stämmer sökbilden i förhållande till behovet av arbets­kraft?

Tidigare fanns ett regionalt kompetensråd (syd­ost). Där skedde en viss samordning. Det var en mötesplats för att diskutera utbud och efterfrågan av kompetens. Efter att detta råd lades ned år 2008 har det inte funnits någon tydlig strategi för hur arbetet kring kompetensfrå­gorna ska ske.. Varselkrisen 2008 signalerade tydligt att kompetens­försörjningsfrågorna är centrala. Fanns inge samlad arena för detta. En arbetsgrupp, referensgrupp, som skulle svara på vilka typer av undersökningar och analyser som är intressanta för att beskriva vårt framtida kompetensbehov vore önskvärt. Det finns så otroligt många rapporter nationell regional arbetsmarknadsregion och en mer ömse­sidig dialog som diskuterar relevanta frågor vore intressant att ha med i en arbetsplan 2012. Men det kräver resurser. Det finns ett stort intresse att medverka i det nationella arbetet inom Reglab.

I nuläget finns samverkan framförallt med kommunerna i olika roller t.ex. med utbildningsanordnare och representanter inom näringslivs­kontor. Samverkan sker också med Linnéuniversitetet, Folkhögsko­lorna i länet, Näringslivsorganisationer och Arbetsförmedlingen. En konferens är inplanerad med näringslivet och deras medlemsföretag. Det finns även ett stort intresse för ett Teknikcollege.

Regionalt AF och länsstyrelsen anser att frågorna är viktiga men de kliver inte fram och säger att de vill jobba med detta. Det görs inte så mycket aktivt för att driva på arbetet. Här och så särskilt på AF hade förväntningarna varit större, men de har haft sina egna strukturför­ändringar och har nog inte hunnit prioritera det här arbetet.

Det sker en del samverkan med Blekinge och Småland. Ett mer för­djupat samarbete är även på gång med Östergötland. En diskussion förs kring var det är lämpligt att samarbeta, men det är inget konkret på gång ännu. I övrigt finns en viss samverkan mellan länen i södra Sverige där man träffats och utbytt tankar. Det gäller framförallt med Skåne och Västra Götaland.

66

KunskapsunderlagVissa befolkningsanalyser generations åldersstrukturer gjordes tidi­gare. I Övrigt har man fram till nu inte gjort några egna studier. Det har inte funnits kapacitet till det. Istället har man försökt att nätverka med andra.

Vi har valt fram till nu att inte göra egna nya studier. Det har presen­terats av andra. Man har nätverkat istället. Af har gjort studie av gene­rationsfrågor t.ex. Inga egna rapporter, trycksaker. Man har inte haft kapacitet. Analyser som görs internt bygger huvudsakligen på andras uppgifter, statistik från SCB, men även från RAPS och RIS. En av medarbetarna som är statistiker tar fram olika nyckeltal. Mycket av den statistik som finns tillgänglig avser nationell nivå och är inte ned­brytbar på regional nivå t.ex. högskolverkets utbud och efterfrågan på akademiska yrken. Om det hade funnits att tillgå regional statistik så hade det varit väldigt intressant för Linnéuniversitetet. Trender och prognoser på regional nivå skulle behövas. Ibland behöver det även brytas ned till ännu lägre nivå. I länet vill man dock undvika att ensi­digt tala om kommunnivån. De tär så mycket pendling.

I Kalmar län har man valt att samarbeta med andra som stöd för genomförande av analyser. Framförallt sker sådan samverkan med övriga Småland och Blekinge. Olika jämförelser görs vilket gör analy­serna mer resurseffektiva än de annars skulle vara.

ResultatI Kalmar finns ingen uttalad uppföljningsplan av det arbete som sker utifrån uppdraget om kompetensplattformar. Till viss del sker rappor­tering av aktiviteter i regionförbundets årsredovisning. Det görs där­emot ingen uppföljning av uppdraget effekter.

Det är svårt med uppföljning och redovisning av resultat från reger­ingsuppdraget. Även om intresset för kompetensförsörjningsfrågorna är stort är begreppet kompetensplattform ofta inte känt inom exem­pelvis näringslivsorganisationerna. I länet är sakfrågorna och inte organisationen med plattform i fokus. Man får så olika associationer. Regionaltkompetensförsörjningssamarbete vore en bättre formule­ring. Samarbetet är det centrala.

En sak som är intressant som grund för resultaten är sökbilden till nya gymnasieskolan. Det har skapat en diskussion om hur utbudet ska se ut nästa år. Det är dock inte tal om några kioskvältare som resulterar i nya utbildningar.

ÖvrigtEn fråga som ställs ur regionernas perspektiv är vad är det för typ av hjälp av stöd som man kan räkna med från de statliga aktörerna. Vad kan förväntas av AF och Länsstyrelsen t.ex. De driver inte frågorna åtar sig inte att göra något. Det blir ett ganska svagt intresse i analy­sen. Tillväxtverket borde göra en utvärdering av hur de statliga aktö­rerna skulle kunna bidra till att utveckla Kompetensplattformarna.

67

Gotlands län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare Region Gotland för under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserI Region Gotland är det en person, en utbildnings­ och arbetsmark­nadsstrateg, som är ansvarig för arbetet utifrån regeringsuppdraget om kompetensplattformar. Ansvarig för regeringsuppdraget har tidi­gare arbetat med landsbygdsfrågor och har byggt upp fyra olika lär­centra inom regionen. Omfattningen i tid som läggs på regeringsupp­draget motsvarar ca 50–75 % tjänst. Detta är lite och hade varit önskvärt att fler personer jobbar med uppdraget. Region Gotland är dock en förhållandevis liten organisation vilket gör det svårt att avvara resurser från andra ansvarsområden.

Inriktning, prioritering mmInom regionen pågår ett arbete för att ta fram ett nytt näringslivspro­gram. Frågorna finns också med i RUP. Runt detta anordnas olika träffar och seminarier. Man har byggt upp branschnätverk i samver­kan med programråden från yrkesutbildningar vid gymnasiet. Detta har resulterat i att man landat i totalt elva branscher. Fokus ligger på utvecklig och kompetensförsörjning av småföretagen där det finns behov av fortsatt utveckling och tillväxt.

I Region Gotland finns en uttalad målsättning att höja utbildningsni­vån. Detta har medfört en tydlig koppling mellan utbildning och det regionala kompetensplattformsarbetet. Exempelvis diskuteras utbudet av utbildningar i den nya gymnasieskolan samt utbudet inom Yrkes­vux och Yrkeshögskola där utbildningsanordnare erbjuder utbild­ningar t.ex. vindkraft och turism. Behovsprövningar ligger till grund för de utbildningar som diskuteras.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterI region Gotland arbetar man för att lyfta fram kompetensutveckling­ens betydelse i näringslivsprogrammet. Kompetensfrågorna var varit ett lågprioriterat område även om det i olika sammanhang lyfts fram som viktigt.

Inom regionen har man sökt socialfondspengar som stöd för kompe­tensinsatser för småföretagare. Ett nyligen avslutat projekt kopplat till kompetensplattform är projektet Gotcom (PO 1) där ett 50­tal små­företagare har givits möjlighet att utifrån sina respektive behov kom­petensförstärka verksamheter. Projektet har ingen medfinansiering utöver egen tid. Tre EU­finansierade projekt är på gång; ett projekt SYV, ett småföretagarutbildningsprojekt inom vuxenutbildningen och ett projekt i samverkan med Västerviks kommun som handlar om att kompetensförstärka offentlig verksamhet.

68

Ansvarig för arbetet medverkar i olika nätverk såsom Reglab och i vuxenutbildningsnätverket på SKL, samt ett nätverk för kommunala samordnare för högskolan.

Samverkan mellan olika aktörer inom regionen sker hela tiden. I och med att Gotland är så pass litet (55 000 invånare) (en kommun, en region inkl. landstingsuppgifter) så är det naturligt att aktörer från olika myndigheter träffas i olika sammanhang. Detta gäller även näringslivets representanter. Uppgifter blir på så sätt vare sig renodlat primärkommunala eller regionala. Samarbetet med näringslivet upp­levs som mycket gott. Företagarnas riksförbund och Svenskt närings­livet upplevs som drivande och visar engagemang. Samarbetet med utbildningsanordnarna om utbildningsutbudet är väl fungerande. Detta gäller även det fåtal enskilda utbildningsanordnare som verkar inom regionen.

Myndigheterna är andra viktiga samarbetspartner. Det fungerar mycket bra med Arbetsförmedlingen kring prognoser och annat. Även samarbetet med Försäkringskassan fungerar väl. Här har FIN­SAM en viktig roll. När det gäller Yrkeshögskolan finns också ett samarbete. Det svåra är dock att få utbildningar att anordnas på Got­land. Det är ett risktagande för en liten region som dessutom i viss mån är otillgängligt geografiskt. Samarbeten över länsgränserna sker framförallt inom ESF­området ”Småland och öarna”.

Jämställdhets­ och mångfaldsperspektiven, liksom tillgänglighet finns med i arbetet mycket beroende på de projekt som drivs med medel från EU där detta är krav.

Huvudsakligen ligger fokus på kortsiktigt kompetensbehov. Delvis upplevs detta hänga ihop med de snabba konjunktursvängningarna. Lågkonjunktur påverkar behovet.

KunskapsunderlagDet finns ett beslut avseende kompetensplattformar där arbetsför­medling, länsstyrelsen, Tillväxt Gotland, utbildningsanordnare m.fl. samverkar i att ta fram olika kunskapsunderlag som stöd för arbetet. En målsättning är att detta ska utgöra en länk mellan regionen och näringslivet. Man träffas 4–5 gånger per år. P.g.a. resursbrist har det ännu inte varit möjligt att få till en färdig analys. Det finns inga resur­ser till att köpa in analysunderlag utifrån, utan allt analysarbete sker internt inom regionen. Detta är dock något som ses som positivt. Analyserna som görs hålls på så sätt aktuella och levande.

De mer fördjupade utvärderingar som görs inom region Gotland görs i dessa fall utifrån de krav som ställs i samband med att man driver olika ESF­projekt. Annan uppföljning som görs regelbundet är att man som stöd för arbetet tar del av den kvalitetsredovisning som tas fram inom gymnasieskolan och annan utbildning. Det förs också en tät dialog med rektor för komvux, folkhögskolan och med Arbetsför­medlingen.

69

Användande av statistik som stöd för arbetet är ett av regionens utvecklingsområde. Tidigare har det funnits personal med gedigen kunskap i dessa frågor. Vid pensionsavgångar har det skett en viss för­dröjning av nyrekrytering. Det finns dock en vilja och ett intresse att komma till rätta med detta.

Kostnader för nyttjande av SCB­statistik diskuteras där YH­myndig­heten borde kunna förhandla fram bättre villkor för regionerna.

Som en följd av att Gotlands kommun i princip är samma sak som regionen så finns ingen avgränsning däremellan. Geografin är inram­ningen med vatten. Samtidigt är arbetet med kompetensplattformar en regional fråga som är styrande för arbetet.

ResultatI Gotlandsregionen finns tydliga resultat när det gäller att man fått igång ett samarbete med näringslivet. Att det kommit igång nya utbildningar genom Yrkeshögskolan är ett annat resultat. Före reger­ingsuppdraget fanns inte den typen av mer kvalificerade utbildning att tillgå på Gotland. Nu finns bland annat en Vindkraftsutbildning. Även andra ansökningar om utbildningar är på gång inom YH myn­digheten. De diskussioner som förs inom yrkesvuxenutbildningen har stor betydelse för hur man ska satsa inom regionen. Att hitta vägar för ett ökat samarbete med studie­ och yrkesvägledarna är ytterligare ett resultat av det pågående arbetet.

Blekinge län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare Region Blekinge för under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material. (Inte fullständigt faktagranskad bild)

Organisation och resurserI Blekinge finns en processledare som ansvarar för arbetet kring regeringsuppdraget om kompetensplattformar. Dessutom är en av cheferna delaktig i arbetet kring kompetensförsörjningsfrågorna. Processledarens lön är finansierade inom projekt med en intern med­finansiering.

Det finns en koppling till regionalt arbete och en struktur håller på att arbetas fram. Tillsammans med näringslivs­ och infrastruktursenhe­ter pågår ett arbete med att bygga upp en analysenhet.

Inriktning, prioritering mmI den regionala planen riktar sig kompetensförsörjning till offentlig verksamhet, näringsliv och till personer utanför arbetsmarknaden. Praktiskt innebär det att regionförbundet arbetar med all verksamhet som behöver anställa och kompetensutveckla.

70

Både Tillväxtplanen och RUP är konkreta verksamhetsplaner som omfattar området kompetensförsörjning. Planerna har tydlig kopp­ling och är integrerade med varandra. T.ex. betonar båda planerna värdet av att skapa nätverk för kompetensförsörjning. En annan sak är att företagen ska ges förutsättningar att i högre grad hitta efterfrå­gad kompetens inom Blekinge. I dag är det många som pendlar in i länet.

Utgångspunkten för det regionala arbetet kring kompetensförsörj­ning är långsiktigt. Detta upplevs inte vara helt enkelt att leva upp till då traditionen att tänka långsiktigt delvis saknas. Blekinge är ett indu­stritätt län där det bland annat är vanligt med tekniska Telekomföre­tag, en marknad som svänger fort vilket är ett exempel på att det inte alltid är enkelt att tänka långsiktigt strategiskt, då företag och bran­scher förändras.

Jämställdhet och mångfald är uppmärksammat till viss del, särskilt inom utbildning. Det är dock inte alltid som uppmärksammade frå­gor leder till åtgärder. Det är t.ex. fler killar än tjejer som söker sig till tekniska utbildningar. När det gäller mångfald jobbar man regionalt tillsammans med Länsstyrelsen kring frågor om hur man kan jobba för att underlätta för invandrade personer att komma in på arbets­marknaden. Det ser dock olika ut för olika individer. En del kan få en anställning direkt medan andra behöver mer kompetens.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterNär länsarbetsnämnden fanns tidigare så etablerades kompetensråd som avrapporterande organ. Det finns inte längre. Blekinge är i start­groparna och håller inom kort en framtidsdag som syftar till att inspi­rera till hur länet ska gå vidare med att skapa ett kompetensråd. En målsättning är att det ska bildas kompetensråd med olika parter då det finns behov av en sådan dialog. Förhoppningen är att det ska genomföras under året.

I de regionala planerna läggs mer krut på näringslivet än på kommu­ner och landsting. Detta beror till viss del på att man bygger upp Tek­nikcollege. En tanke som finns är att satsa på att bygga upp olika klus­ter. Helst vill man använda de som redan finns men även, vid behov, skapa nya grupper.

I Blekinge finns ett regelbundet kontaktnät med Arbetsförmedlingen och med Länsstyrelsen kring frågor kopplade till kompetensplattfor­mar. Däremot finns inget specifikt nätverk som enbart fokuserar på kompetensförsörjning som perspektiv. I nuläget finns ett nätverk för förvaltningschefer inom utbildningssidan. Däremot finns ingen struktur för samarbete med privata utbildningsanordnare. Högskolan visar stort intresse, även om det inte finns någon tydlig struktur för samarbetet. Landstinget bedriver ett kompetenscentrum. Även här försöker man hitta former för en mer strukturerad samverkan. Regionstyrelsen har avsatt två politiker (en s och en m) som är rap­

71

portörer inom kompetensområdet. Ansvarig för kompetensplattform och dessa två träffas ungefär var tredje vecka.

Att Blekinge är ett litet län kanske har viss betydelse för arbetet. Det är sannolikt lättare att få fem kommuner att samverka än om det vore 20–30 kommuner. Till viss del präglas kommunerna av olika kulturer. Detta är en utmaning för att kunna samverka i hela länet.

Blekinge har en etablerad samverkan med Kalmar, södra Småland och Jönköping när det gäller kompetensförsörjningsfrågor. Det hand­lar även om hur man kan jobba med kompetens kopplat till EU stöd.

Det nationella nätverket Reglab upplevs vara ett givande organ för erfarenhetsutbyte. Det är väldigt bra att det finns möjligheter till nationell samverkan.

KunskapsunderlagInternt har det gjorts en större analys. I övrigt tittar man på statistik från SCB, men även andra källor. Frågeställningar ställdes till företag 2009/2010. För länets analyser används olika källor t.ex. från AF, Näringsliv, SCB, Företagarnas analyser m.m. Det pågår ett arbete i Blekinge för att bygga upp en analysavdelning.

En uppfattning som framförs är att SCB är en myndighet som borde vara ett serviceorgan för länen och regionerna. Det är inte ändamåls­enligt att uppgifter ska behöva upphandlas för fördjupade analyser på länsnivå.

ResultatÄn så länge går det inte att utläsa av tillgänglig statistik om aktiviteter som genomförts inom ramen för regeringsuppdraget av kompetens­plattformar har gett resultat. Arbetet drog igång i april 2011. Den ana­lysavdelning som är planerad att införas kommer sannolikt att ge flera möjligheter till att förbättra de åtgärder som behövs för länet. Regio­nens utvecklingsplan följs upp regelbundet vilket på sikt kan ge en tydligare bild av resultat inom området kompetensförsörjning.

Ett resultat man kan se är att Yrkeshögskolerådet har bidragit till att antalet sökta kurser har ökat.

Skåne län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare Region Skåne för under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserRegion Skåne har samordningsansvar för arbetet med kompetens­plattformen. Arbetet med regionens konkreta insatser är fördelat mel­lan en samordningsgrupp och en analysgrupp. Grupperna samordnar och informerar om en rad aktiviteter som rör Teknikcollege, vård &

72

omsorg, validering, nationella nätverk mm. Arbetet inkluderar en omfattande utbildnings­ och arbetsmarknadsprognos fram till år 2020 (se nedan). I gränslandet till kompetensplattformen finns en rad närliggande projekt och aktiviteter såsom Ungas inträde på arbets­marknaden, ESS/MaxLab samt ”Job & uddannelse” i Öresundsregio­nen samt ”Örestat III” (gränsregional statistik i Öresundsregionen).

Resurserna för samordning mm kan uppskattas till ca 1,5 heltidstjäns­ter inom avdelningen Näringsliv Skåne för att koordinera arbetet med kompetensplattformen. Den ansvarige tjänstemannen ingår i en arbetsgrupp i regionkansliet där fler krafter (kultur, sjukvård, strate­gisk personalförsörjning mm) är engagerade i arbete med kompetens­utveckling. Därtill kommer vissa medel för att köpa in statistik­ och analystjänster. De kan uppskattas till ca 1 miljon kronor per år för analyser och prognoser samt konferenser och löpande kostnader. Finansieringen kommer enbart från Region Skånes budget, även om samverkansparterna svarar för sina egna möteskostnader mm. Utöver detta äskas särskilda medel för olika projekt.

Före regeringsuppdraget fanns ingen systematisk arbetsmetodik eller tydlig organisation och aktiviteter på kompetensområdet. Men frå­gorna har varit ”på väg” ända sedan Länsarbetsnämnden avvecklades.

Inriktning, prioritering mmDagens arbete med kompetensförsörjning är i huvudsak inriktat på att samordna å ena sidan arbetsgivarnas behov av kompetent arbets­kraft framöver med å andra sidan de olika utbildningsanordnarnas utbud. Utgångspunkter är ett antal strategiska utmaningar för Skåne, såsom global konkurrens, fortsatt strukturomvandling, andelen äldre i befolkningen, Skånes låga sysselsättningsgrad, den låga andelen gymnasiebehöriga mm.

Avgränsningarna innebär att man särskilt uppmärksammat industrin, vård & omsorg samt Öresundsperspektivet men även Ungas inträde på arbetsmarknaden. Bland parter som är prioriterade märks nätver­ken för yrkeshögskolorna och teknikföretagen, men också kommu­nerna och deras näringslivschefer. En förstärkt samverkan mellan branschorganisationer och utbildningsanordnare är nödvändigt. Det är emellertid en svårighet vid prioriteringar att elevens val påverkar utbudet, vilket riskerar leda till kortsiktigt agerande från både kom­munala och privata utbildningsanordnare. Det innebär att det i reali­teten finns svaga incitament för att påverka utbildningarna utifrån arbetsmarknadens långsiktiga behov. De begränsade möjligheterna att påverka dimensioneringen av utbildningssystemen gör att det blir allt viktigare att prioritera informationsinsatser direkt till ungdomar som ska välja utbildning.

Arbetet innebär kopplingar till det övriga regionala tillväxtarbetet och strategiska länsdokument, och i dessa dokument framhålls redan idag att kompetensfrågorna behöver förstärkt uppmärksamhet. Det regio­

73

nala utvecklingsprogrammet (RUP) ska revideras, och kompetens­frågorna väntas få ökad synlighet framöver.

Arbetet med matchning av behov och utbud inriktas på olika lång sikt för olika aktiviteter. Man har i Skåne inte valt att prioritera någon tidsperiod. Den kortare sikten dominerar yrkeshögskolornas och Arbetsförmedlingens aktiviteter, medan behovet av framtida vård­personal kräver en betydligt längre planering.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterMan har i princip inte etablerat några nya arenor inom ramen för regeringsuppdraget. I Skåne har man så här långt valt att inte skapa ett brett och formellt partnerskap (jfr Uppsala och Östergötland). Istället har man prioriterat arbetet med att identifiera kompetens­behoven i olika branscher och sektorer och skapa direkt samverkan med aktörer som redan arbetar med utbildnings­ och kompetens­försörjningsfrågorna på en mer operativ nivå. Region Skåne gör bedömningen att om man börjat arbetet med att etablera ett brett partnerskap hade det funnits risk att man tappat mycket tid på sam­ordnings­ och definitionsproblem samt byråkrati i största allmänhet. Gränsstrider och formfrågor har kunnat undvikas. I stället valde man att ta fram konkret material och tydliga insatser – och därefter bjuda in till aktiviteter och träffa samverkansparter kring sådana reella underlag. Detta har varit uppskattat. Ett exempel är vårdsektorn där man först har gjort analyser och sedan tagit fram konkreta förslag till­sammans med aktörer inom bland annat sjukvården och industrin. Fler liknande aktiviteter diskuteras också tillsammans med bl a Arbetsförmedlingen och kommunalförbundet i Skåne

Perspektiven jämställdhet och mångfald integreras allmänt i arbetet med kompetensplattformen, men utan tydliga preciseringar. I paral­lella projekt som Ungas inträde på arbetsmarknaden är dessa aspekter viktiga. Man uppmärksammar den stora dominansen av kvinnor i vården, och av män i industrin.

Regionens omfattning spelar roll när det gäller prioriteringar och arbetssätt liksom överblick och kontakt med relevanta aktörer (se ovan). Samverkan över länsgränserna förekommer, dels i viss mån med grannlänen Blekinge och Halland, dels med de övriga storstads­länen, dels över Öresund. Som flera län deltar Skåne aktivt i möten i regi av Reglab och SKL. Arbetet med bl a kompetensplattformen har delvis olika geografi för olika syften. Den prognos som kommer under hösten 2011 avser hela Skåne. En möjlighet vore att i framtiden dela upp statistiken för länets olika delar på det sätt som har gjorts i Västra Götaland.

De funktionella arbetsmarknadsområdena – bl a Skånes fyra hörn och angränsande områden – har stor betydelse för kompetensförsörj­ningen. Arbetspendling är vanlig inom länet samt mellan länet och grannlänen, men även med Danmark. Det hittillsvarande analysarbe­tet har till viss del haft storstadsfokus.

74

KunskapsunderlagRegion Skåne har – tillsammans med Länsstyrelsen i Stockholms län, Västra Götalandsregionen, Tillväxtanalys och Tillväxtverket – gett SCB i uppdrag att göra en regional nedbrytning av ”Trender och prog­noser” för storstadslänen. Som ett led i det arbetet har Region Skåne också låtit göra en särskild sysselsättnings­ och näringsgrensprognos baserad på rAps. Detta utgör input till arbetet med en samlad utbild­nings­ och arbetsmarknadsprognos. Uppgifterna bygger på bl a för­modad tillväxttakt per bransch, Skånes befolkningsprognos, planerade investeringar i infrastruktur samt prognoser över Öre­sundspendling. Ett antal styrkor och svagheter har identifierats. Viktiga riskområden har identifierats. Kompetensplattformen i Skåne anser att det finns behov av en nationell diskussion om behovet av att det görs regionala utbildnings­ och arbetsmarknadsprognoser för samtliga regioner och län med enhetliga metoder, för att skapa jämförbarhet och bättre möj­ligheter för uppföljning av utvecklingen i regionerna.

De ansvariga kommer att ta initiativ till en särskild webbplats för att sprida information och material till kommuner, utbildningsanord­nare och branschorganisationer m.fl. Kompetensplattformen i Skåne anser att det finns behov av att bygga upp en nationell statistikportal för kompetensfrågor särskilt med fokus på uppföljning av olika utbildningsgrupper. Detta skulle kunna ligga som ett uppdrag hos t.ex. SCB men själva utvecklingsarbetet bör ske gemensamt mellan regionerna och myndighetsgruppen.

Några särskilda indikatorer finns knappast ännu när det gäller detta verksamhetsområde, men sådana kan och bör utvecklas. Självfallet är sysselsättningsgrad ett viktigt mått. Inte heller själva arbetsprocessen följs upp och mäts av de ansvariga för kompetensplattformen, utöver interna diskussioner.

ResultatNär det gäller erfarenheterna hittills av metoder och arbete i övrigt kan nämnas i första hand ovan nämnda analys av storstadslänen. Samarbetet med näringslivet och utbildningsanordnarna i sig är ett slags resultat, och detta fungerar i huvudsak väl. Med nationella myn­digheter finns en relativt begränsad samverkan, t ex med Arbetsför­medlingen samt med Tillväxtanalys och Tillväxtverket.

Hallands län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Region Halland under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserFlera organisationer är engagerade i frågor om kompetensförsörjning – när det gäller både utbud och behov av kompetent personal. Ansva­

75

ret för samordning av arbetet med kompetensplattformen ligger hos Region Halland, Näringslivsenheten. Med frågorna arbetar olika utvecklingsledare och analytiker i i begränsad omfattning. Det är svårt att ange omfattningen, som fluktuerar. I dagsläget kommer man kanske upp i endast ca 0,1 av en heltid, periodvis har det varit uppe­mot 0,4, men knappast mer. Under 2012 väntas minst samma resur­sallokering. Det finns inga ”lösa” pengar att köpa tjänster för, men Analysavdelningen förfogar över vissa resurser, och under året har man köpt in analysverktyget Simpler. Finansieringen kommer främst från Region Halland.

Även före regeringsuppdraget fanns en organisation och vissa aktivi­teter på kompetensområdet. Det dåvarande kompetensrådet anses ha varit framgångsrikt, och branschanalyser gjordes, även om de inte kom att användas fullt ut. Arbetet med varselsamordningen var aktivt och har till viss del ersatts av Arbetsförmedlingens branschråd.

Inriktning, prioritering mmDagens arbete med kompetensförsörjning är relativt fokuserat och smalt inriktat. Kompetensplattformen kan sägas vara smal och spet­sig. Syftet är att analysera och identifiera arbetsområden. Det finns många engagerade utbildningsanordnare, och Region Halland får sovra bland alla förslag till insatser för att möta framtida behov av kompetens mm.

Området kompetensförsörjning prioriteras av politiken i länet. Det finns starka kopplingar till det övriga regionala tillväxtarbetet och de strategiska länsdokumenten, RUP/RUS. Ett vägledande dokument är länets näringslivsprogram. Den smala fokuseringen gör att frågor som kommer upp om exempelvis brist på vårdpersonal bollas över till andra enheter inom Region Halland.

Utgångspunkten är i första hand att använda det material man redan förfogar över – snarare än att ta fram nya rapporter. Det har dock gjorts en analys av hur pensionsavgångarna slår i olika sektorer, och den typen av material diskuteras med berörda aktörer inom ramen för kompetensplattformen.

Arbetet med matchning av behov och utbud inriktas främst på längre sikt, 2–5 år, även om det är svårt att uppskatta behoven av kompetens inom olika sektorer. Det mer kortsiktiga arbetet anses det finnas andra aktörer som är mer lämpade att arbeta med.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterNär det gäller metoder och arbetsformer för att bl a organisera sam­verkan mellan aktörer kan sägas att Halland inte eftersträvar något formellt forum. Man vill mer organiskt och snabbt kunna knyta till sig resurser och expertis. Det kan handla om biogas, hälsoteknik, campusutbildningar och mycket annat. Metoderna innebär litet för­enklat att man träffas och pratar – och bl a fördelar ut ansvar för olika aktiviteter.

76

Företagen och deras organisationer har svårt att finna tid, engage­mang och kunskaper för att delta i detta slags arbete för länet, men det finns välfungerande nätverk inom vissa branscher som exempel­vis upplevelsenäring och hälsoteknik, som kan fungera som arenor för att diskutera kompetensbehov. Samverkan med utbildningsanord­narna fungerar i allt väsentligt på ett bra sätt. Något omfattande sam­arbete med nationella myndigheter förekommer knappast.

Om brister uppdagas eller kriser uppstår, så finns idag en betydande beredskap att agera med hjälp av de informella arenor som har rig­gats. Under en dag varje år ordnas ett brett möte om kompetensfrå­gorna, där många aktörer är representerade, bl a yrkeshögskolor och länets sex kommuner.

Perspektiven jämställdhet och mångfald integreras inte systematiskt i arbetet med kompetensplattformen, även om det finns enskilda initi­ativ med betoning på just dessa frågor. Detta står inte i fokus för Näringslivsenheten, som ju mer syftar mot fler och växande företag i Halland. Andra projekt och verksamheter i länet har större fokus på dessa horisontella frågor.

Regionen är ganska hanterlig när det gäller att få överblick och kon­takt med flertalet relevanta aktörer. Regionförbundet har ett stort kontaktnät och ett flertal andra aktörer har uttryckt en vilja och ett behov av att regionen ska ta ett större ansvar för arbetsmarknadsfrå­gor. En faktor som spelar roll är Hallands läge mellan två storstads­regioner. Samarbeten över länsgränserna förekommer i hög grad. Främst kan nämnas grannlänen Skåne och Västra Götaland, men även Kronobergs och Jönköpings län m.fl. Metod­ och informations­möten anordnas med de nämnda länen samt exempelvis Östergöt­land. Det rör sig dock inte om något gemensamt analysarbete, vilket vore svårt med hänsyn till länens olika struktur mm.

Det är främst de funktionella arbetsmarknadsområdena som har betydelse för kompetensförsörjningen. Arbetspendling är vanlig, bl a till och från grannlänen.

KunskapsunderlagLänet har en uppsjö av analysunderlag som används, baserat på rAps, Ris, MONA, Simpler etc. – däremot lägger man inte tonvikten i sitt kompetensplattformsarbete här. Det intressanta anses vara vad som görs med analysresultaten – inte själva analyserna i sig. Därför lägger de ansvariga sin energi inte så mycket på att försöka ta fram ännu bättre och ännu mer detaljerat analysunderlag, utan istället fokusera på att bygga strukturer för att verifiera och möta de behov som existe­rande analyser pekar på. Analysavdelningen tar fram vissa körningar rörande pendlingar, utbildningsnivåer mm. Arbetet sker sedan genom kontakter med kommuner samt med regionens företags­ och aktörsnätverk. Fokus ligger tydligt på företagens behov av framtida kompetens för att kunna växa. Nya metoder för en mer effektiv kom­

77

petensförsörjning testas vanligtvis i projektform, som till exempel projektet ”Karriär i Halland” samt Vård­ och Omsorgscollege. Att märka är att efterfrågan på högskoleutbildad personal är relativt låg inom Hallands näringsliv.

I Halland används indikatorer inom ramen för Simpler­metoden, bl a utvecklingen av företagens omsättning, omkostnader mm. Själva den interna arbetsprocessen följs inte upp eller mäts externt, men en årlig intern utvärdering sker, med uppföljning av specifika mål samt dis­kussioner kring måluppfyllelse och verksamhetens effektivitet och kvalitet.

ResultatDet bör märkas att övriga länsaktörer inte har gett regionförbundet något formellt mandat att driva kompetensplattformen. Man försökte därför från början att ordna diskussioner och skapa ett slags infor­mellt mandat. Detta har varken stärkts eller försvagats av regerings­uppdraget, men detta uppdrag har ökat utbildningarnas krav och önskemål på specialanalyser mm. Utöver vissa branschanalyser mm har några större konkreta resultat ännu inte hunnit komma fram från arbetet.

Några resultat som länet ändå har fått fram av arbetet med kompe­tensplattformen är en förbättrad dialog kring kompetensförsörjnings­frågorna med olika aktörer både inom utbud och efterfrågan på kompet ens, ett påbörjat arbetet med att stötta kommunerna i deras analysarbete (gemensam sammanställning av och påbörjat kvalitets­säkringsarbete i kompetensbehovsanalyserna inom den kommunala vuxenutbildningen), samt planering av yrkeshögskoleutbildningar inom biogas.

Västra Götalands län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Västra Götalandsregionen under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserFlera organisationer är engagerade i frågor om kompetensförsörjning – när det gäller både utbud och behov av kompetent personal.

Ansvaret för samordning av arbetet med kompetensplattformen lig­ger hos Västra Götalandsregionen, Regionutvecklingssekretariatet. Flera personer är involverade i arbetet från enheterna för Analys och uppföljning, Näringsliv, FoU samt Kunskap och kompetens. Samman­taget motsvarar detta ca 2,5 heltidstjänster på regional nivå. Utöver detta allokerar de fyra kommunalförbunden (Fyrbodal, GR, Skara­borg och Sjuhärad) varsin heltidstjänst och vissa medel för utveck­lingsarbete. Därtill kommer medel för köp av statistik­ och analys­tjänster på regional nivå. De kan uppskattas till ca 1,6 mkr under år

78

2011. Finansieringen kommer från Västra Götalandsregionen, och när det gäller personinsatserna räknar de ansvariga med resurser i unge­fär samma storleksordning under år 2012.

Regeringsuppdraget förde med sig mer samlade insatser och större styrka i regionen, även om det redan före dess fanns vissa aktiviteter inom området kompetensförsörjning och livslångt lärande. Exempel­vis bedriver regionen sedan länge egna utbildningar i form av natur­bruks­ och folkhögskolor.

Inriktning, prioritering mmVision Västra Götaland är det övergripande styrdokumentet för arbe­tet med Kompetensplattform Västra Götaland.

”Alla regionens invånare skall ha tillgång till kompetensutveckling som skapar utveckling och möjligheter för framtidens arbets­marknad”

I en allmän bakgrund konstateras strukturell matchningsproblematik mellan utbudet av utbildning och arbetsmarknadens kompetensbe­hov. Detta blev särskilt tydligt under finanskrisen.

Regeringsuppdraget om kompetensplattform bedrivs t.v. brett och inkluderande, och avsikten är att alla relevanta aktörer ska kunna medverka. Detta innebär engagemang av ett stort antal aktörer. Det hindrar inte att mer fokus har lagts på enskilda områden. Regionen satsade t.ex. på yrkeshögskole­ och vuxenutbildningsfrågor i startfa­sen, eftersom regeringen gjorde stora satsningar som krävde behovs­inventeringar och dessa var av stort intresse för delregioner. Med anknytning till bilindustrin (SAAB, Trollhättan) genomfördes ett pilotprojekt våren 2010.

En politiskt antagen handlingsplan är främst inriktad på ansvarför­delning mellan VGR och kommunalförbunden. Handlingsplanen beskriver olika målområden och till dessa beslutas aktiviteter. Hand­lingsplanen har tydliga kopplingar till det övriga regionala tillväxt­arbetet och andra strategiska regionala styrdokument.

I tillväxtprogrammet för regionen som börjar revideras år 2012, kom­mer sannolikt kompetensfrågorna att fokuseras starkare. Nu finns dessutom ett kvalificerat faktaunderlag (se nedan) att hänga upp regi­onens agerande på.

Arbetet med matchning av behov och utbud inriktas visserligen på olika lång sikt för olika aktiviteter, men i första hand ser man långsik­tigt på dessa frågor och prognosen för utbildning och arbetsmarknad har sikte på 2020.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönster”Kompetensplattform Västra Götaland är en gemensam process där Västra Götalandsregionen tillsammans med de fyra kommu­nalförbunden avser att kartlägga, analysera och prognostisera

79

kommande kompetensbehov och verka för att en bättre överens­stämmelse på arbetsmarknaden uppstår. För att åstadkomma detta krävs en god samverkan mellan arbetsmarknadens parter och utbildningsväsendet på alla nivåer”

Regionens storlek spelar stor roll för möjligheterna att t ex samla olika aktörer. De fyra kommunalförbunden är en styrka, eftersom hela regionen är mycket variationsrik – från storstaden Göteborg till ren landsbygd på flera håll.

Det finns en politisk styrgrupp för att leda kompetensplattformsarbe­tet. Styrgruppen består av politiker från varje kommunalförbund och representation av majoriteten och oppositionen inom regionen.

Det operativa samordningsarbetet sköts av tjänstemän på enheten Kunskap och kompetens och en tjänsteman på varje kommunalför­bund. Till hjälp för genomförande finns även en tvärgrupp bestående av personer från olika enheter inom regionutvecklingssekretariatet.

Runt detta finns ett betydande nätverk i arbetet på storregional nivå samt nätverk och arenor i varje regiondel. Där ingår ett flertal aktörer – både privata och offentliga arbetsgivare och utbildningsanordnare, branschrepresentanter, Arbetsförmedling, folkbildning, ESF, fackför­bund m.fl. Aktörerna samlas till regionalt Kompetensforum 1–2 gånger/år. Kommunalförbunden anordnar olika forum delregionalt. Dessutom anordnas seminarier och tankesmedjor med olika intres­senter. I ett vidare nätverk finns SKL, Reglab m.fl. på nationell nivå. Det kan också nämnas att en särskild hemsida för Kompetensplatt­form Västra Götaland är under arbete.

Gröna näringar och folkhögskolorna tar sig vardera an kompetensfrå­gan och formulerar tankar om hur de kan bidra till kompetensplatt­formen. Ett annat arbete som pågår är arbetet med att skapa stöd­struktur för validering i Västra Götaland.

När det gäller perspektiven jämställdhet och mångfald, så är berörda aktörer medvetna om den snedrekrytering och segregering som finns på arbetsmarknaden. Uppgifter i anslutning till det nya prognosmate­rialet visar tydligt detta. Detta är ett viktigt fokus område för kompe­tensplattformen.

Samarbeten över länsgränserna förekommer aktivt. Främst kan näm­nas Halland, Södra Småland, Jönköping och Östergötland, vilka VGR träffar två gånger per år och regelbundet utbyter erfarenheter och information. Med storstadslänen har Västra Götaland samarbetat bl a. med prognos­ och analysrapporten. Utöver detta är lärprojekten inom Reglab och Reglab­ samt SKL­nätverken mycket betydelsefulla.

Funktionella arbetsmarknadsområden har betydelse för kompetens­försörjningen. Arbetspendling är relativt vanlig inte minst inom detta omfattande länet. Infrastruktur mm inverkar på pendlingen mellan länet och omgivande regioner, vilket ställer krav på kommunernas utbudsplanering mm.

80

KunskapsunderlagVästra Götalandsregionen har, tillsammans med Region Skåne, Läns­styrelsen i Stockholms län samt Tillväxtanalys och Tillväxtverket, uppdragit åt SCB att göra en regional nedbrytning av ”Trender och prognoser” för storstadsregioner. I Västra Götalandsregionen har dessutom statistiken delats upp på kommunalförbundsområden.

Det finns ett stort behov av mer detaljerat faktaunderlag av nationell SCB­statistik på regional nivå t.ex. yrkeskoder (SSYK4­nivå) på 1­års­klasser på kommunnivå. Ett exempel på en skenbar balans är uppgif­ter om tillgången på sjuksköterskor, där statistiken döljer en brist på specialister och ett överskott på allmänsjuksköterskor.

Användningen av särskilda indikatorer för att följa upp verksamhet inom kompetensförsörjningsområdet anses vara ett viktigt utveck­lingsområde, som också diskuteras med samarbetslän. Grundtvig­institutet, Göteborgs Universitet, följer uppbyggnadsprocesser av Kompetensplattform Västra Götaland.

ResultatArbetet med etablering av Kompetensplattform Västra Götaland har ett långsiktigt perspektiv. Regionens storlek är en utmaning, men även en möjlighet. Erfarenheterna hittills av arbetssätt, modeller och metoder är att verksamheten fungerar bättre och bättre. Det är ut­vecklingsarbete över flera olika politikområden och kräver kontinuer­lig eftertanke och omvärdering.

Genom prognos­ och statistikstudien för storstadsområden anser sig regionen ha fått fram ypperligt underlag för arbetet. Regionutveck­lingssekretariatet har även producerat flera rapporter, som t.ex. Kom­petensprofil för Västra Götaland, Befolkningsprognos Västra Göta­land och Konjunkturläget i Västra Götaland med anknytning till kompetensförsörjningen.

Samverkan fungerar rimligt väl med nationella nivån, som departe­ment och myndigheter. Det långsiktiga perspektivet behöver utveck­las även där. Det finns gott samarbete regionalt med Arbetsförmed­lingen och t ex deras branschstrateger. En erfarenhet av politikens medverkan är att den bidrar till en god förankring, men att det samti­digt tar litet längre tid fram till beslut om aktiviteter mm.

Värmlands län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Region Värmland under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserRegion Värmland ansvarar för det regionala tillväxtarbetet, och kom­petensförsörjning är ett av fem prioriterade insatsområden. Närings­

81

livet, arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare är mycket engagerade i kompetensförsörjningsarbetet.

Uppdraget från regeringen att etablera kompetensplattformar ligger hos Region Värmland, enheten för strategi och analys, som är den enhet som huvudsakligen arbetar med tillväxtarbetet. En heltidstjänst ansvarar där för kompetensförsörjningsområdet i sin helhet och också för regeringsuppdraget att etablera kompetensplattformar. Vissa analysexperter medverkar på deltid. Därtill kommer vissa medel för att köpa statistik­ och analystjänster. De kan uppskattas till några hundra tusentals kronor per år, men medlen är inte allokerade specifikt för plattformsarbetet. Finansieringen kommer i huvudsak från Region Värmland, och resurserna antas bli oförändrade under den närmaste framtiden.

Region Värmland har framgångsrikt arbetat med etablering av olika regionala samverkansarenor under en tioårsperiod. Det är arenor där näringslivet, arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnare är mycket engagerade. Värmland var först i landet med ett vård­ och omsorgscollege och var tidigt även med teknikcollege och servicecol­lege. Det statliga uppdraget innebar en förstärkning av mandatet och en bättre struktur och helhet i arbetet. Formerna för samverkan med regionens kluster (pappers­ och massa, IKT, stål och verkstad, för­packningsindustrin och besöksnäringen) och det övriga näringslivet fortsätter successivt. Värmland var också tidigt med en avtalad gym­nasiesamverkan i hela länet.

Inriktning, prioritering mmArbetet med etablering av kompetensplattformar är brett inriktat och har utgått från befintliga arenor. Mål för kompetensförsörjning finns sedan länge i det regionala utvecklingsprogrammet, vilket gäller fram till år 2014. Det innebär tydliga kopplingar mellan kompetensplattfor­marna (för olika sektorer) och det övriga regionala tillväxtarbetet. Matchning av behov och utbud inriktas på lång sikt och Region Värmland har en strategisk framförhållning, även om det finns olika aktiviteter där man kan behöva ha en kortare sikt.

Utgångspunkten i uppbyggnaden av kompetensplattformar i regionen har varit att hitta en struktur som gör att man kan samlas runt en gemensam handlingsplan inom olika branschområden. Det övergri­pande målet är att regionen skall ha en god tillgång till kompetent arbetskraft.

Flera hundra aktörer har i olika processer arbetat fram strategier och handlingsplaner som ska leda fram till konkreta aktiviteter. Hand­lingsplaner upprättas i ett femårsperspektiv med tydliga roller och åtaganden. En årlig uppföljning och revidering görs av respektive kompetensplattforms partnerskap. För att man ska kunna arbeta fram konkreta handlingsplaner och aktiviteter har arbetet delats i övergri­pande branschområden/kompetensplattformar – nämligen hälsa/

82

vård/omsorg, teknik, bygg, utbildning och service. För samtliga om­råden finns en gemensam uppläggning av arbetet i tre steg. 1) Ligg steget före. 2) Rekrytera rätt personal och behåll befintlig. 3) Behovs­anpassa befintliga och utveckla nya utbildningar.

Ett regionteam bestående av statistikexperter från Region Värmland, arbetsförmedlingen, länsstyrelsen och Karlstads universitet har bil­dats som skall ”serva” och hjälpa kompetensplattformarna med efter­frågad statistik, prognoser och framtidsstudier. Region Värmland samordnar regionteamet. När det gäller prognoser mm anser man att det är branscherna själva som i hög grad bör styra vad som ska tas fram. Arbetsgivarna/kravställarna bör också träda fram och visa var jobben finns. Kompetensplattformen skall fungera som katalysator för aktörerna och för planering och genomförande av gemensamma insatser.

Kompetensplattformarna är etablerade och man funderar nu på hur man går vidare i genomförandefasen. Det handlar om resurser och ansvarsfördelning.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterDet finns en rad samverkansformer och samverkansarenor mm i Värmland inom kompetensförsörjningsområdet – mer eller mindre formella. Parallellt till det sammanhållande arbetet med kompetens­plattformarna finns gymnasiesamverkan, folkhögskolesamverkan, lärlingsprojekt, tre collegebildningar, innovationssystem m.fl. strate­giska verktyg för näringslivsutveckling. Företagen är mycket intresse­rade men har ofta bristande tid så det sker huvudsakligen via de fem klusterbildningarna, collegebildningarna och via arbetsgivarorganisa­tionerna. För studie­ och yrkesvägledare finns formaliserade samver­kansformer. Kontinuerligt träffas också olika yrkesgrupper såsom inköpschefer, personalchefer m.fl. i näringslivet, kommunernas chefer på olika nivåer liksom andra grupperingar. Region Värmland leder alla de offentliga chefernas nätverk, i de andra är regionförbundet mer av en deltagare bland många.

Perspektiven genus, jämställdhet och mångfald finns med i allt arbete inom regionförbundet, och i processerna i resp. kompetensplattform har aktörer medverkat som bevakar mångfaldsfrågorna. Fr.o.m. 1 nov 2011 har en genusutvecklare anställts i regionförbundet och han kom­mer att medverka till att genus och jämställdhetsintegreringen får en tydligare roll i regionens kompetensplattformar.

Med sina 16 kommuner och 273 000 invånare är Värmland en ganska hanterlig region när det gäller att få överblick och kontakt med flerta­let relevanta aktörer. Det finns dock ca 300 aktörer i samordnarens nätverk! Långa avstånd försvårar arbetet och möjligheterna att delta i möten. Det gäller särskilt den vidsträckta Torsby kommun i norr.

Samarbeten över länsgränserna förekommer i hög grad, både inom Reglab och med flera regioner i landet – både i form av möten och

83

med hjälp av mail och telefon. Löpande samråd och erfarenhetsutbyte sker med över hälften av landets regioner. Med Västra Götaland finns ett närmare samarbete. Än viktigare anses dock vara att ”bygga ett bra hemmalag före bortamatcherna”. Här kan också nämnas att en repre­sentant för Värmland i november besökte Näringsdepartementet för att överlägga om just kompetensfrågorna. De naturliga lokala arbets­marknadsregionerna inkluderar områden söder och öster om Värm­land, och arbetspendling är vanlig. En särskild Norgestrategi finns också, liksom konkreta projekt inom Interreg.

KunskapsunderlagVärmland har tagit fram underlag där siktet ofta är tio år framåt i tiden. En analys gäller pensionsavgångar i länet. Där finns även en omfattande kartläggning av kompetensförsörjningen, som fokuserar på bl a befolkningsunderlag och näringslivsstruktur, och där en extern konsult har medverkat. Den rapporten är mer ett grundläg­gande underlag för diskussioner än någon fullständig prognos över framtida kompetensbehov. På kort sikt kan underlaget användas av bl a Arbetsförmedlingen. SCB:s Trender och prognoser anses ligga på en alltför övergripande nivå. Andra källor som länet använder är Högskoleverkets statistik och rAps. En inventering av befintliga näringar visar att ca 24 % är verksamma inom Teknik, 18 % inom Vård och hälsa o.s.v.

Som nämnts finns ett regionteam av statistiker och analytiker, med deltagare från regionförbundet, länsstyrelsen, universitetet och Arbetsförmedlingen. Generellt anses tillgången vara god på uppgifter kring kompetensnivå, utbildning, näringslivsstruktur och pensions­avgångar. Men det är svårare att förutsäga utvecklingen av framtida branscher. Fri tillgång till nedbrutet myndighetsmaterial är något som Värmland skulle uppskatta och som många län väntade sig i samband med regeringsuppdraget.

I samband med kompetensfrågorna i länet används olika typer av indikatorer inom varje delområde, vilka också följs upp. Det handlar om utbildningsnivåer, resultat, pensionsavgångar, rörlighet, syssel­satta/område, arbetslöshet mm. Den generella arbetsprocessen av kompetensplattformsarbetet följs upp av regionstyrelsen. Ett önske­mål är att få en följeforskare som följer arbetsprocessen i respektive kompetensplattform.

ResultatKompetensplattformar är etablerade och man är på gång in i genom­förandefasen. Mycket fakta och analysarbete har arbetats fram. Totalt sett fungerar samverkan bra, med både arbetsgivarna och utbild­ningsanordnarna. Med nationella myndigheter finns bara en begrän­sad samverkan, t ex med Arbetsförmedlingen och inom ramen för Reglab.

84

Örebro län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Region Örebro under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserLiksom i de flesta län finns det i Örebroregionen flera organisationer som är engagerade i frågor om kompetensförsörjning – när det gäller både utbud och behov av kompetent personal. Ett särskilt ansvar för samordning av arbetet med kompetensplattformen ligger hos Region­förbundet. Där finns en särskild utvecklingsledare som arbetat heltid med kompetensfrågor, både med regeringsuppdraget om kompetens­plattform och med näraliggande frågor. Tillsammans med andra resurser för analyser mm kan personresurserna uppskattas till ca 2,5 årsarbeten. Därtill kommer vissa medel för att köpa statistik­ och analystjänster. Det handlar främst om de ca 200 tkr som har använts för SCB­körningar och bearbetningar (se nedan).

Finansieringen kommer främst från regionförbundet, och en oför­ändrad nivå väntas för de kommande två åren. Delvis vid sidan av, men kopplat till arbetet med kompetensplattformen, finns ett EU­projekt (ERUF) där handelskammaren är projektägare. Det är kopplat till fler yrkeshögskoleutbildningar som arbetslivet efterfrågar och innebär en samverkan inom mellan Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. I en tidigare förstudie deltog ytterligare två län i östra Mellansverige.

Före 2010 fanns bl a följande organisation och aktiviteter på kompe­tensområdet, där Örebro var ett aktivt län redan före regeringsupp­draget. Regionförbundet är huvudman för collegebildningar inom teknik resp. vård och omsorg. Dessa kan ses som ett slags fokuserade kompetensplattformar. Dessutom har en tid funnits ett lärcentrum för vuxnas lärande i alla kommuner, inkl. en form av mäklarfunktion och där grunden är ett särskilt regeringsuppdrag. De s.k. kompetensrådet försvann när länsarbetsnämnden lades ned, men i Örebro fortsatte man länge att ordna särskilda arbetsmarknadsdagar två gånger/år lik­som särskild samordning av studie­ och yrkesvägledare. Dessa arenor arbetade i huvudsak separat och utan kontakt med varandra. Reger­ingsuppdraget om kompetensplattform kom lägligt och gav legitimi­tet åt ett redan påbörjat samordningsarbete i regionen.

Inriktning, prioritering mmDagens arbete med kompetensförsörjning är i huvudsak inriktat på matchning av behov och tillgång på utbildning – normalt på 3–5 år, även om det finns olika aktiviteter som fokuserar mer kortsiktigt. En utgångspunkt är kommissionens dokument Europa 2020. Uppdraget bedrivs t.v. brett och inkluderande, med ett stort antal aktörer. Det finns kopplingar till det övriga regionala tillväxtarbetet och strate­

85

giska länsdokument, såsom det regionala utvecklingsprogrammet, vilket prioriterar Kunskap & kompetens och matchningsproblemati­ken.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterMetoder och arbetsformer för att bl a organisera samverkan mellan aktörer omfattar bl a följande. När regeringsuppdraget kom gjorde man först en kartläggning av aktörerna och bjöd in 20–30 aktörer. Den strategin visade sig mindre framgångsrik, och en konsult fick i uppdrag att planera för workshops. Detta ledde till ett ”kompetens­kansli” med åtta företrädare för Arbetsförmedlingen, handelskamma­ren, landstinget, Örebro kommun (som arbetsgivare), regionförbun­det samt fyra av länets lärcentra.

Regionen kan sägas ha dels ett strategiskt uppdrag, dels mer operativa uppgifter, men då tillsammans med andra. Som nämnts innebär en del av arbetet att närmare samordna redan påbörjade aktiviteter och arenor inom området kompetens i vid mening. Utöver den stora kun­skaps­ och behovsanalys som nu tas fram ordnas t ex regelbundet en stor ”Regional kompetensdag” dit alla berörda bjuds in.

Arbetsgivarna är en relativt svårfångad grupp, delvis därför att länet saknar tydliga klusterbildningar, och Arbetsförmedlingen saknar branschråd. Näringslivets organisationer i länet driver främst andra frågor än kompetens. Dock finns s.k. college inom både teknik och vård & omsorg, även om vissa delbranscher och deras företagare inte ger sig tid att delta regelbundet i mötena. En diskussion pågår f.n. med lärcentra om ansvaret för analyser och mötesplanering.

Utöver detta har gymnasieskolornas yrkesprogram lokala program­råd, och universitetet har innovationsråd – konstellationer där näringslivet medverkar aktivt. Sammantaget ger allt detta en splittrad bild med delvis parallella möten om liknande ämnen. Arbetsgivarna kan hämmas av detta eftersom det tar tid att engagera sig i många grupper. En ny s.k. kompetenskarta är därför angelägen.

Perspektiven jämställdhet och mångfald beaktas i arbetet bl a på så sätt att rapporter har tagits fram som gäller bl a hur man använder invandrares kompetens på ett bättre sätt. ”Kompetenskartan” inne­håller personernas kön och födelseland. Annars finns det få konkreta anpassningar av detta slag, men de horisontella aspekterna är samti­digt en självklarhet i regionförbundets hela verksamhet. Även länssty­relsen bidrar med sakkunniga på området. Ett parallellt projekt som Tillväxtverket driver, Regionala resurscentra, bistår de två college i regionen med att jämföra jämställdhetsaspekter.

Även om det finns fyra distinkta arbetsmarknadsområden, så är Öre­broregionen ganska hanterlig när det gäller att få överblick och kon­takt med flertalet relevanta aktörer. Av de ca 280 000 invånarna bor hälften i Örebro kommun. Antalet aktörer har dock av konsulter bedömts vara väl stort för ett län med Örebros struktur.

86

Samarbeten över länsgränserna förekommer. Främst kan nämnas länen Sörmland och Västmanland, med vilka Örebro bedriver konti­nuerligt samarbete. Det gäller bl a den gemensamma behovsanalysen. Reglab bedöms vara ett värdefullt forum, där numera samtliga län deltar.

Det är inte minst Örebro läns fyra funktionella arbetsmarknadsområ­den som har betydelse för kompetensförsörjningen. Arbetspendling är vanlig inom länet samt mellan länet och exempelvis Värmland, Västmanland och Stockholm.

KunskapsunderlagRegionen har under hösten arbetat fram en regional kunskaps­ och behovsanalys med undersökningar av kompetensnivå och arbets­kraftsrörlighet under senare år. En rapport presenteras i slutet av november. SCB har anlitats för statistikdelen och en forskare för ana­lys och sammanställningar. En särskild kompetenskarta kommer att ingå. Länets analytiker gör anpassningar till Örebroregionen och dess fyra delregioner. Örebro, Sörmland och Västmanland arbetar till stora delar med en gemensam behovsanalys.

Bland en rad rapporter från 2010 kan nämnas några från Arbetsför­medlingen om generationsväxling, arbetsmarknadsutsikter mm. Andra rapporter tar sikte på exempelvis ungdomars flyttmönster, kommande pensionsavgångar samt dynamik och rörlighet i regionala kluster.

Det finns behov av mer fakta och underlag. Önskemålen gäller bl a bättre samordning av nationellt framtaget material och utredningar, så att rapporter blir mer jämförbara. Vissa analyser måste också ned på kommunal nivå för att bli riktigt användbara för utbildningsplane­ring mm.

Några särskilda indikatorer finns knappast ännu när det gäller detta område. En brist anses vara att det saknas gemensamma indikatorer för hela Sverige. Varje region tar fram egna analyser och bygger egna modeller. När det gäller uppföljning av den interna processen och arbetssättet inom ramen för arbetet med kompetensplattformen har en särskild konsult nyligen upphandlats för ändamålet.

ResultatNär det gäller resultat och erfarenheter hittills av metoder och arbete i övrigt kan nämnas dels de samarbetsmönster som är etablerade och har börjat fungera, dels den regionala kunskaps­ och behovsanalysen. Några övriga resultat av det direkta arbetet med kompetensplattfor­men är hittills svåra att urskilja. Samarbetet med näringslivet och utbildningssamordnarna fungerar i huvudsak väl, även om näringsli­vet har brist på tid för att delta i möten mm. Med nationella myndig­heter finns bara en mycket begränsad samverkan. Det gäller t ex Arbetsförmedlingen, även om den myndigheten tyvärr saknar speci­ella analytiker i Örebro län.

87

Västmanlands län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Länsstyrelsen i Västmanlands län under hösten 2011 – komplet­terat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserDet är flera organisationer som engagerar sig i frågor om kompetens­försörjning – utbud och behov av kompetent personal – och Länssty­relsen har ett samlande ansvar för bl a arbetet med kompetensplatt­formen. Uppdraget bedrivs under parollen ”Kompetens för tillväxt”. Det dagliga arbetet genomförs från myndighetens regionala utveck­lingsenhet, där främst två personer arbetar på deltid med dessa frå­gor, motsvarande totalt ca 75 procent av en heltidstjänst. Dessutom disponeras vissa medel för att köpa statistik­ och analystjänster. De kan uppskattas till ca 200 tkr per år. Ett Kompetensråd är skapat med representanter för Arbetsförmedlingen, Mälardalens högskola, Lands­tinget, Handelskammaren Mälardalen, Tillväxtgruppen Fagersta Nor­berg, Föreningen Jobba i Västerås, Folkbildningen, samt lokala utbild­ningsförbund. Länsstyrelsen är sammankallande och möten äger rum ungefär var 6:e vecka.

Finansieringen kommer främst från de s.k. 1:1­medlen, och de ansva­riga räknar med oförändrade resurser under de närmaste åren. Kopp­lat till arbetet med kompetensplattformen, finns ett EU­projekt (ERUF) där Handelskammaren Mälardalen är projektägare. Projektet innebär en samverkan inom mellan Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Det syftar till att få fler Yh­utbildningar till länen. I en tidigare förstudie deltog ytterligare två län i östra Mellansverige. Totalt bedrivs satsningar för 6­8 Mkr inom ramen för Kompetensrådet.

Även före regeringsuppdraget fanns en viss organisation och aktivite­ter på kompetensområdet – dock med klara luckor, och utan den samordning som finns idag. Yrkeshögskolornas verksamhet har länge utövats i länet, och för några år sedan hade dåvarande Länsarbets­nämnden ett s.k. kompetensråd.

Inriktning, prioritering mmAvgränsningen av arbetet med kompetensplattformen har inneburit svårigheter, arbetet tenderar att svälla successivt. Man har hittills inte gjort några klara branschavgränsningar, även om en viss fokusering finns kring teknik samt vård och omsorg. Man har främst satsat på att få det offentliga utbildningssystemet (gymnasiet, vuxenutbildningen och yrkeshögskolan) att fungera bättre och anpassas till behoven på sikt. Till bakgrunden hör att mer än var femte förvärvsarbetare finns inom tillverkning/utvinning, vilket är klart högre än rikets 14 procent. Vidare är andelen invånare med eftergymnasial utbildning påtagligt lägre än i landet som helhet. Samtidigt visar undersökningar som Svenskt Näringsliv har gjort, att var femte företagare inte hittar rätt

88

kompetens. Rapporten ”Västmanlands kompetenskarta” visar att Västmanland har en lägre sysselsättningsgrad och en lägre utbild­ningsnivå än riket. Särskilt bekymmersamt är att utbildningsgapet mellan riket och Västmanland ökar. Några utmaningar för Västman­land är därför:• En kompetenshöjning av arbetskraft som idag inte är direkt

efterfrågad• Ett höjt arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda• Att motivera unga och arbetssökande att fullfölja sin skolgång

t o m gymnasiet – och att vidareutbilda sig

Det finns kopplingar till det övriga regionala tillväxtarbetet och stra­tegiska länsdokument. Kompetensfrågorna finns med i det regionala utvecklingsprogrammet (RUP), och den kommande nya länsplanen har fokus på infrastruktur, kommunikationer samt arbetskraft och kompetensförsörjning.

Arbetet med matchning av behov och utbud inriktas på olika lång sikt för olika aktiviteter, men i första hand ser man 3–5 år framåt. En viss komplikation är att finansieringen i regel är endast ettårig.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterMetoder och arbetsformer för att bl a organisera samverkan mellan aktörer omfattar bl a följande. Regeringsuppdraget har förtydligat arbetet och bl a resulterat i ett samlande Kompetensråd med medver­kan från flera av länets aktörer. Kompetensrådet samverkar också med vård/omsorgscollege och teknikcollege samt med branschkon­stellationer som t ex Automation Region i arbetet med att ta fram underlag för regional efterfrågan på kompetens. Länsstyrelsens insat­ser kan ses som ett slags smörjmedel i processerna kring samordning och matchning av utbud av och efterfrågan på kompetens i arbets­livet. Däremot produceras inte så många konkreta rapporter.

I huvudsak satsar man i Västmanland på att stärka strukturer och organisationer för att åstadkomma en bättre matchning. Tanken är att den regionala efterfrågan regelbundet arbetas fram och sammanställs i de olika branschkonstellationer som finns. Inom Teknik­ och Vård­ och omsorgscollege finns också utbildningsanordnarna represente­rade för en bättre utbildningsplanering. En viktig arena är det nämnda Kompetensrådet. Där ingår totalt ca 15 medlemmar – t ex företrädare för arbetsgivare, bl a Handelskammaren, och olika utbild­ningsanordnare, kommunalförbund etc. Kansliet har månadsvisa möten, som ofta är temabaserade. Vidare informerar man om ett antal andra länsprojekt för att få bättre samarbete och kunskap. Under år 2012 kommer insatserna främst att riktas mot en högre utbild­ningsnivå och en bättre matchning.

En rad insatser görs av olika aktörer, bl a: Insatser för unga och arbetssökande, Arbetsmarknadskunskap för elever och föräldrar i grundskola samt för arbetsförmedlare och studie­ och yrkesvägledare

89

från branscher med kompetensbehov, KomTek och Science Center för att öka teknikintresset hos barn och ungdom, Yrkesorientering för unga arbetssökande som saknar behörighet att läsa vidare. För att få bättre matchning för tillväxt arbetar man också genom att stärka strukturer för samarbete mellan arbetsliv och utbildningssamordnare samt att få fler yrkeshögskoleutbildningar för att tillgodose arbetsli­vets kompetensbehov.

Perspektiven jämställdhet och mångfald integreras i arbetet genom att expertis finns i länsstyrelsen och anlitas som bollplank i projekt och aktiviteter. Vissa åtgärder vidtas i anslutning till regeringsuppdraget med kompetensplattformen. I arbetet med att höja utbildningsnivån ingår insatser för att öka arbetskraftsdeltagande bland utrikes födda och öka utbildningsnivån för de personer som står utanför arbets­marknaden, att bryta kvinnors könssegregerade studieval samt att öka antalet män som studerar vid högskolan.

Regionen med sina knappt 290 tusen invånare är ganska hanterlig och behändig när det gäller att få överblick och kontakt med flertalet relevanta intressenter. Man kan relativt lätt samla de viktiga aktörerna till möten. Bl a hade man i september 2011 ett stort seminarium där resultaten från Västmanlands Kompetenskarta presenterades och som samlade 150 personer från näringslivet, utbildningsväsendet och poli­tiken. Politikerna har av olika skäl deltagit endast perifert i den löpande verksamheten med kompetensplattformen.

Samarbeten över länsgränserna förekommer främst med grannlänen Örebro och Sörmland men i viss mån också bredare i Mälardalen och något upp mot Dalarna. Det är främst de funktionella arbetsmark­nadsområdena som har betydelse för kompetensförsörjningen, och man försöker komma bort från den begränsning som utgörs av läns­gränserna. Arbetspendling är vanlig inom länet samt mellan Väst­manland och exempelvis till de ovan nämnda länen, men också mellan Västerås och Stockholm.

KunskapsunderlagEn beställning av en kompetenskarta för Västmanland har ingått i samprojektet med Sörmland och Örebro. Den omfattande rapporten hösten 2011 utgår från yrkeskategorier, utbildningsnivå och syssel­sättning och visar på kommunnivå var kompetensen finns eller sak­nas. Vidare visas bl a olika gruppers pendlingsmönster. Rapporten ska ge en grund för en samlad förståelse för var kompetens av olika slag finns i regionen. Utifrån detta kan analyser göras och utbild­ningar planeras. SCB och konsulter har anlitats, men även Arbetsför­medlingen och Skolverket. Mycket av statistiken är från år 2009, och denna eftersläpning utgör ett problem vid planering inför framtiden. De ansvariga utnyttjar också Arbetsförmedlingens statistikuppgifter, även om den myndigheten saknar särskilda analytiker just i Väst­manland.

90

Det finns behov av mer fakta och underlag. Önskemålen gäller bl a ett statistiskt baspaket från centralt håll, så att varje län slipper köpa in detta. Ett engagemang av Tillväxtanalys vore värdefullt.

Några särskilda indikatorer finns knappast ännu när det gäller detta område, även om angränsande projekt har sådana i sin projektskriv­ning, exempelvis utbildningsnivån. Själva den interna arbetsproces­sen följs inte heller upp eller mäts av de ansvariga för kompetensplatt­formen, även interna diskussioner givetvis förekommer.

ResultatNär det gäller erfarenheterna hittills av metoderna och arbetet i övrigt kan nämnas den värdefulla samsynen och det samarbete som alltmer blir tydligt. Ambitionen är att samla styrkorna, och man har kommit en bra bit på väg. Samverkan är god men kan bli bättre, och detta gäl­ler både företagen och utbildningsanordnarna. Helhetsbilden av den regionala efterfrågan på kompetens blir allt tydligare ju mer samarbe­tet fortskrider. Ett resultat som kan och bör bli bättre är näringslivets intresse och engagemang för kompetensutvecklingen på lång sikt. Det handlar inte minst om hur arbetslivet engagerar sig i grundskolan för att skapa intresse för t ex vård­ och teknikyrken, två stora branscher där länet har kompetensbrist redan idag. Med nationella myndigheter finns en begränsad samverkan, t ex med Arbetsförmedlingen, Till­växtverket och Yrkeshögskolemyndigheten.

Dalarnas län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Region Dalarna under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserFlera organisationer är engagerade i frågor om kompetensförsörjning – när det gäller både utbud och behov av kompetent personal. Ansva­ret för samordning av arbetet med kompetensplattformen ligger hos Region Dalarna, Utvecklingsenheten. Det finns ett politiskt råd knu­tet till verksamheten samt en referensgrupp med företrädare för bland andra Arbetsförmedlingen, Högskolan Dalarna och vuxenutbild­ningen i länet.

Resurserna för samordning mm kan uppskattas till ca 0,65 årsarbe­ten, inkl. mindre insatser från en statistiker/analytiker. Dessutom har under 2011 funnits en projektanställning på heltid som arbetat med dessa frågor. Om detta permanentas motsvarar personresurserna ca 1,65 heltidstjänster under 2012. Därtill kommer vissa medel för att köpa statistik­ och analystjänster, konsultinsatser, projektinsatser mm. Dessa understiger 500 tkr per år.

Finansieringen kommer främst från Region Dalarna.

91

Också före regeringsuppdraget bedrev regionförbundet en viss ana­lys­ och prognosverksamhet om skola och utbildning, alltså främst på utbudssidan. Underlag för det s.k. varselsamordningsuppdraget kom från den verksamheten. Vissa klusterbildningar och college har också funnits i några år. Även om flera grupperingar har funnits, så har samordning och information saknats före regeringsuppdraget.

Inriktning, prioritering mmDagens arbete med kompetensförsörjning är fokuserat och avgränsat. Mycket av den verksamhet som bedrivs koncentreras till konkreta insatsområden, såsom handel, besöksnäring, stål och teknik/energi­sektorn – det senare inte minst mot bakgrund av ABB:s betydelse i Ludvika och andra delar av länet. Tre uttalade fokusområden är vård/omsorg, teknik och besöksnäring. Regionförbundet strävar inte efter att äga och driva all denna verksamhet, utan snarare att ta viktiga ini­tiativ och visa fram goda arbetssätt. Det innebär kopplingar till det övriga regionala tillväxtarbetet och till strategiska länsdokument. Ett nytt regionalt utvecklingsprogram (RUS) ska utarbetas, och länet ska redovisa sina prioriteringar till regeringen, mot bakgrund av bl a EU 2020. Även under senare år har kompetensfrågorna uppmärksam­mats i gällande RUP/RUS. Av största vikt är de kommande pensions­avgångarna. 40­talisternas pensioneringar slår särskilt tydligt, och tidigt, i Dalarnas och Gotlans län.

En tydlig prioritering i arbetet med kompetensplattformen är att det är behov och efterfrågan som måste få styra, eftersom det finns en tydlig mismatch idag. Det är vanskligt att bestämma utbudet i vissa utbildningssegment, där elevens fria val inte alltid leder till utbild­ningar som garanterar några framtida jobb.

Arbetet med matchning av behov och utbud inriktas på olika lång sikt för olika aktiviteter. Statistik och analyser inriktas ända mot år 2025. Men samtidigt kräver ny aktivitet inom gruvnäringen en betyd­ligt mer kortsiktig planering. I exempelvis Ludvika har en stor malm­kropp hittats som ska exploateras.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterMetoder och arbetsformer för att bl a organisera samverkan mellan aktörer omfattar bl a följande. Inom ramen för Regionförbundets nyckelroll i detta arbete deltar den ansvarige, operative tjänsteman­nen i en rad möten, konstellationer mm. Rollen innebär att verka för ökad samordning, kunskap mm.

Det anses viktigare att få befintliga arenor att samordnas och fungera, än att skapa ständigt nya konstellationer.

Generellt finns ännu ett besvärande glapp mellan skolan och arbetsli­vet. Collegebildningar har startats i Dalarna men branschengage­manget är ännu inte så starkt på alla områden. Sedan en längre tid finns ett strukturerat samarbete på området ”Triple Steelix”. Ett rela­

92

tivt nytt sådant är ett college för besöksnäringen. På gång nu är också ett branschforum för byggsektorn. Sådana kluster är bra ingångar till samverkan med utbildningssektorn.

Perspektiven jämställdhet och mångfald finns med i bakgrunden i mycket av Region Dalarnas verksamhet. Mångfald är föremål för diskussi on på tekniksidan, och utbildning i svenska för invandrare strävar ofta till anställningar inom kort tid. Dalarna har en relativt traditionell arbetsmarknad med manlig resp. kvinnlig dominans i industrin resp. vården. Under senare år har dock bergutbildning haft klart fler kvinnliga sökanden än tidigare.

Regionens storlek spelar en stor roll när det gäller prioriteringar och arbetssätt. Dalarna är, med sina 15 kommuner och ca 277 tusen invå­nare, ett geografiskt ganska splittrat län. Dels finns stora avstånd och gles befolkning i nordväst, dels finns orter i södra länet som domine­ras av stora företag och andra stora arbetsgivare – Avesta och Bor­länge – medan området kring Siljan är en småföretagsbygd. Trots detta är länet relativt avgränsat och hanterbart när det gäller möjlig­heten att få kontakt med och samla viktiga aktörer.

Samarbeten över länsgränserna förekommer. Reglab är viktigt på nationell nivå. Man strävar efter samarbete med både grannlän och de regioner som ligger i framkant och driver kompetensutvecklings­frågorna. Informationsutbyte äger rum med bl a Västmanland, Öre­bro, Gävleborg, Värmlands och Västerbottens län. Inte minst med andra gruvlän finns f.n. ett intensivt samråd.

Det är främst de funktionella arbetsmarknadsområdena som har betydelse för kompetensförsörjningen. Arbetspendling är relativt vanlig både inom länet och till grannlänen.

KunskapsunderlagHittills har det funnits en splittrad bild av arbetsmarknadsmarkna­dens behov och utbildningsväsendets utbud. Alla har inte haft samma utgångsunderlag och verklighetsbild. Under 2011 har material tagits fram med syftet att få ett underlag som visar näringslivsstruktur och utbildningsutbud samt material kring generationsväxling. Bl a Dalar­nas Forskningsråd har anlitats, och grundmaterial har kommit från främst SCB och Arbetsförmedlingen (som har goda analysresurser i länet). Ett mål är att med tydliga fakta förbättra matchningen och påverka utbildningsplaneringen. Behovsanalyser för arbetsgivarna kan då styra utbudet på ett bättre sätt. Inom ramen för kompetens­plattformen tittar man på bl a demografi, ungdomskullar, tillgång/brister på arbetskraft och mycket annat. På sikt kan en omvärlds­analys bli nödvändig, för att fånga in den europeiska utvecklingen på arbetsmarknaden. Man tar också fram mer lättsmält underlag för ungdomar, som sällan vet vilka framtida jobb som står tillbuds. Det bedöms viktigt att också skapa en struktur för att göra återkommande analyser och prognoser.

93

Som många andra län anser Dalarna att det vore en fördel om rele­vant material kunde tillhandahållas från nationella myndigheter. Det krävs statistiker och analytiker för att använda och kommunicera en del av det grundmaterial som finns. Samtidigt måste syftet med infor­mationsinsamling tydligt klargöras, en fråga som nu uppmärksam­mas i Dalarna.

Några särskilda mätbara indikatorer finns knappast ännu när det gäl­ler detta område. Inte heller själva arbetsprocessen följs upp systema­tiskt av de ansvariga för kompetensplattformen, men man stämmer av mot de allmänna mål mm som anges i bl a RUP. Det politiska rådet följer också verksamheten, och kopplingar finns till arbetet med regi­onförbundets verksamhetsplanering.

ResultatSjälva samarbetet med näringslivet och utbildningssamordnarna är den viktigaste typen av resultat. Detta fungerar olika väl. En erfaren­het är att det hittills har varit svårt att få till vissa branschforum och samordna dessa med annan verksamhet. I den mån det är möjligt bygger man på befintliga grupperingar. Ett område som fungerar väl är byggsektorn med sina redan etablerade formationer. På anordnar­sidan förbättras samarbetet successivt, även om man nästan kan märka en viss konkurrens. Svårigheter finns även här när det gäller att skapa konstruktiva mötesarenor. Befintliga college fokuserar i första hand på skolfrågorna. En svårighet är att alla skolor har samma prak­tikperioder, vilket gör det svårt för arbetsgivare att ta emot alla elever som vill ha praktikplats. Detta borde kunna samordnas bättre.

Med nationella myndigheter finns en begränsad samverkan, främst med Arbetsförmedlingen i dess funktion som statistik­ och analysle­verantör. Tillväxtverket är en annan samverkansmyndighet, bl a genom medverkan i Reglab.

Några tydliga konkreta resultat är hittills svåra att urskilja, även om ökad samverkan är en viktig effekt av nuvarande arbetsmetoder.

Gävleborgs län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Region Gävleborg under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserLiksom i övriga län är det flera organisationer som är engagerade i frågor om kompetensförsörjning – när det gäller både utbudet och behovet av kompetent personal. Ansvaret för samordning av arbetet med kompetensplattformen ligger hos Regionförbundets tillväxten­het. Idag uppgår resurserna för sådan samordning mm till totalt ca 2 heltidstjänster. Därtill kommer vissa medel för att köpa statistik­ och analystjänster. För 2012 kan dessa medel uppskattas till ca 600 tkr.

94

Finansieringen kommer från Region Gävleborg, och den ursprung­liga källan är regionens statliga anslag. Några EU­medel för just denna verksamhet finns inte, även om det finns ESF­projekt som har beröringspunkter med plattformsarbetet.

Före regeringsuppdraget fanns mycket begränsade aktiviteter på kom­petensområdet, när det gällde att matcha utbudet med den långsiktiga efterfrågan på kompetent personal. Dåvarande Länsarbetsnämndens s.k. kompetensråd ledde inte till så många konkreta resultat. Bransch­träffar förekom före regeringsuppdraget, och kommunerna samver­kade bl a på gymnasieområdet. Men det fanns knappast något syste­matiskt samråd mellan arbetsgivare och utbildare. Regionförbundet skissade redan år 2009 på ett nytt arbetssätt när regeringsuppdraget lägligt kom och gav fart åt processen.

Inriktning, prioritering mmDagens arbete med kompetensförsörjning är t.v. i huvudsak inriktat på utbildningsanordnarna. Det gäller alla steg: gymnasier, lärcentra, yrkeshögskola, folkhögskola samt collegebildningar mm. Tyvärr finns alltför litet gymnasiesamarbete mellan Hälsingland och Gästrikland. Inriktningen av plattformsarbetet i övrigt är mycket bred och inklu­derande – bl a belyser man ett 50­tal olika yrkesområden inom fem grova fält: Stål och verkstad, Skog och Trä, IKT, Besöksnäring samt Cleantech. Det finns klara kopplingar till Regionförbundets näralig­gande verksamheter inom hela området: lära/växa, barn­ och ung­domsfrågor, entreprenörskap mm.

Det finns kopplingar mellan arbetet med kompetensplattformen och det övriga regionala tillväxtarbetet och strategiska länsdokument, genom att det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) och utveck­lingsstrategin (RUS) innehåller allmänna skrivningar om kompetens­frågorna. I den nya RUS från 2013 väntas kompetensfrågorna bli star­kare belysta och fokuserade.

Arbetet med matchning av behov och utbud inriktas främst på med­ellång sikt, 3–5 år. Dock har Arbetsförmedlingens eget arbete med matchning en klart kortare sikt. Det finns även ett näraliggande ESF­projekt (Branschanknuten företagsnära Kompetensförsörjning i Gäv­leborgs län, BraFöre) med anknytning till det tidigare arbetet med varselsamordning, och där arbetar man också med ett kortare tids­perspektiv.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterMetoder och arbetsformer för att bl a organisera samverkan mellan aktörer omfattar bl a följande. Inom de fem områden som nämnts ovan ordnas regionala träffar från hösten 2011, inte minst för att arbetsgivarna och utbildningssidan ska få ökad kunskap om och för­ståelse för varandras situation, behov och möjligheter. Bland dem som är aktiva på området finns högskolan, yrkeshögskolan, teknik­college, samt vård­ och omsorgscollege. Större företag som Sandvik är

95

också engagerade för att påverka utbildningar och på sikt kunna få rätt personal. De olika collegebildningarna tar fram eget analysmate­rial som anpassas efter sektorernas olika behov. Det finns en särskild utvecklingsgrupp med medverkan från länsstyrelsen, högskolan, vux­enutbildningen och Arbetsförmedlingen. Regionförbundets expert deltar i bl a Arbetsförmedlingens tre s.k. arbetsmarknadsråd.

Det finns en betydande mättnad när det gäller företagens möjligheter och villighet att medverka i alla verksamheter med anknytning till kompetensbehovet. Det gäller önskemål från både näringslivsorgani­sationer och offentliga myndigheter mm.

Perspektiven jämställdhet och mångfald integreras i arbetet genom att dessa horisontella aspekter ligger som en röd tråd i hela Regionför­bundets arbete. Mycket av det statistiska underlag som tas fram har ett genusperspektiv, och detta gäller även i collegegrupperingarna.

Regionen, med sina ca 280 tusen invånare, är ganska hanterlig när det gäller att få överblick och kontakt med flertalet relevanta aktörer. En svårighet är det osynliga dike som av tradition tycks finnas mellan länets två landskap. Ett av flera exempel är att Hälsingland har ett gemensamt gymnasieintag, men att Gästrikland inte deltar i detta. Generellt kan sägas att Gävle/Sandviken dominerar starkt i syd.

Samarbeten över länsgränserna förekommer, i första hand med grannlänen Västmanland, Dalarna, Uppsala och Värmland. Gävle stad samverkar också med grannkommuner i Uppsala läns norra del. De s.k. skogslänen kommer att träffas särskilt för att diskutera kom­petensfrågor. Inte minst finns skäl för samarbete i Bergslagen med tanke på uppsvinget inom gruvnäringen med de ca 4 000 nya jobb som är på gång. Dessutom har Gävleborg nytta av det riksövergri­pande samarbetet genom SKL och Reglab.

Det är främst de funktionella arbetsmarknadsområdena som har betydelse för kompetensförsörjningen. Arbetspendling är vanlig inom länet samt till grannlänen, i princip hela Bergslagen.

KunskapsunderlagRedan under tiden för arbetet med varselsamordning tog regionen fram kartläggningar över vilka utbildningsprogram som fanns, bl a inom yrkeshögskolorna. De studerandes pendlingsmönster har kart­lagts med fokus på gymnasieskolan. Där har i och för sig många i södra länet valt tekniska linjer, medan samhällskunskap i vid mening dominerar intresset i övriga länet. Detta utgör ett problem, eftersom skolpengen och elevens fria val är styrande idag. Det motiverar insat­ser för att ändra attityder, och Teknikcollege har delvis lyckats med sådana marknadsföringsinsatser. Det är ju viktigt att ungdomarna får en utbildning som leder till framtida jobb.

De ansvariga för kompetensplattformen och andra aktörer i länet använder sedvanliga statistik­ och analysmetoder på området kompe­

96

tensförsörjning. Man har tagit fram analyser och prognoser över kompetensbehov inom vissa branscher/kompetensområden på regio­nal nivå. Konsultstöd har upphandlats för bl a detta ändamål. En brist än så länge är att det befintliga materialet inte är tillräckligt samman­ställt eller kommunicerat. Det är en kvalitetsbrist att underlaget inte är ”översatt” till olika målgrupper, så att intressenterna lätt kan ta det till sig.

Det finns också behov av ytterligare fakta och underlag. Önskemålen gäller – för Gävleborg liksom för många andra regioner – att centrala aktörer tar fram material som är nedbrutet på regioner, så att varje län slipper att göra och bekosta allt detta.

Några särskilda indikatorer finns knappast ännu för att följa upp och mäta utvecklingen på detta område. Inte heller själva arbetsprocessen följs upp systematiskt eller mäts av de ansvariga för kompetensplatt­formen, men interna diskussioner indikerar vad som fungerar och inte. En fråga som engagerar internt är hur stark legitimitet regionför­bundet har när det gäller denna typ av informella samordningsfunk­tioner som kompetensplattformen innebär.

ResultatNågra tydliga resultat är ännu så länge svåra att urskilja. Dock finns ett bättre tryck på ansökningar till yrkeshögskolorna, och gymnasie­samordningen fungerar bra i en del av länet. Teknikcollege är relativt framgångsrikt. När det gäller erfarenheterna hittills av metoder och arbete i övrigt kan nämnas att samarbetet med utbildningssamord­narna fungerar relativt bra, men att det finns en del kvar att göra. Samverkan med de privata arbetsgivarna kan behöva utvecklas betyd­ligt. Man hoppas på de träffar med bl a näringslivet som är utlysta fr.o.m. senhösten 2011.

Med nationella myndigheter finns bara en begränsad samverkan, t ex med Arbetsförmedlingen och yrkeshögskolan.

Västernorrlands län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Länsstyrelsen i Västernorrland under hösten 2011 – komplette­rat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserUtifrån erfarenheterna från varselsamordningen och innan uppdraget med regionala kompetensplattformar initierades två större satsningar i Västernorrland för ökad kompetensförsörjning:

Kompetenslyftet är en satsning mellan länets kommuner, Länsstyrel­sen Västernorrland och Arbetsförmedlingen för ökad samverkan och en väl fungerande struktur för kompetensförsörjning. Länsstyrelsen är huvudman och regional samordnare. Respektive kommun är utfö­

97

rare av aktiviteter i nära samverkan med Arbetsförmedlingen inom områden för arbetsmarknad, näringsliv och utbildning. I det opera­tiva arbetet ingår utökade arbetsgivarkontakter, ungdomssatsningar, förstärkt studie­ och yrkesvägledning, utvecklad yrkesutbildning samt näringslivsutvecklande aktiviteter som ägarskiften och nyetableringar. Satsningen omsluter cirka 23 Mkr i gemensamma resurser och invol­verar ett fyrtiotal funktioner på olika nivåer och olika organisationer i genomförandet.

Konkurrenslyftet är en satsning för regionala aktiviteter mellan Jämt­lands och Västernorrlands län. Länsstyrelsen Västernorrland är huvudman i samverkan med Länsstyrelsen Jämtlands län, Region­förbundet Jämtlands län, Arbetsförmedlingen, Mittuniversitetet, Företagarna, Handelskammaren, LO och TCO. De huvudsakliga akti­viteterna är att samordna och utveckla behovsanalyser, etablera regio­nala nätverk och mötesplatser för kompetensförsörjning, erbjuda företag tillgång till kvalificerad rådgivning och att öka den regionala rekryteringen genom de aktiviteter som Mittuniversitetet ansvarar för (Upptäck dina möjligheter och Skugga en student). Omslutningen är cirka 17 Mkr i gemensamma resurser.

De båda satsningarna utgör tillsammans en helhet och därmed även den regionala kompetensplattformen i Västernorrlands län för en samlad struktur kring frågorna. Regeringsuppdraget kan i viss mån ses som ett slags paraply för arbetet och involverar även fler organisa­tioner än de beskrivna. I länet ligger ansvaret för samordningen av arbetet hos Länsstyrelsens ledningsstab. Resurserna för samordning kan totalt sett uppskattas till 5 årsarbeten i de båda länen. Därtill kommer vissa medel för att köpa externa tjänster för genomförande av olika aktiviteter. Resursnivå för 2012 är inte helt fastställd.

Även före regeringsuppdraget fanns en viss organisation och aktivite­ter på kompetensområdet. När man jobbade med varselsamord­ningen såg man tydligt att kompetensfrågorna behandlades i skilda stuprör utan någon god samordning. Då föddes idén om aktuella satsningar med hittills uppnådda resultat från såväl åtgärder som samordning och samverkan.

Inriktning, prioritering mmTotalt har man i de två länen konstaterat att 65 000 personer beräk­nas gå i pension fram till år 2025 och att flera av dessa behöver ersät­tas. Under samma period kommer 45 000 unga in på arbetsmarkna­den.

Ett brett och inkluderande arbetssätt kännetecknar arbetet med kom­petensplattformen, och man strävar efter att tillämpa ett underifrån­perspektiv, där såväl arbetsgivare som kommuner är viktiga noder. En god samverkan är ett viktigt mål i processen. Trots den breda ansat­sen finns fokus på vissa sektorer och kluster som bedöms ha särskilt stor betydelse för regionens framtida arbetsmarknad. Det gäller

98

exempelvis besöksnäringen, IT och kommunikationer, teknik samt hälso­ och sjukvård. Dessa sektorer har redan fått stor uppmärksam­het under senare år – dock i alltför liten utsträckning när det gäller just kompetensfrågorna. En inriktning är också att se över de utbild­ningar som finns i länen, när elevunderlaget sviktar och arbetsgivar­nas behov har förändrats.

Angreppssättet innebär kopplingar till det övriga regionala tillväxtar­betet och till de strategiska länsdokumenten. I det regionala utveck­lingsprogrammet, RUP, och inte minst i utvecklingsstrategin, RUS ingår kompetens som ett tydligt fokusområde redan idag. Den nyli­gen framtagna nya RUS innehåller mer konkretiseringar på detta område.

Arbetet med matchning av behov och utbud inriktas på olika lång sikt för olika aktiviteter. Utvecklingsarbetet har ofta ett långsiktigt perspektiv, och den tiden tycks vara förbi när ett företag kan säga att man ”behöver 10 svetsare på måndag”. Elevens fria val i många utbild­ningssystem försvårar planering och framförhållning. Det finns utbildningar som väldigt få söker trots att där kan finnas framtida jobb. Skolsystemet har att möta nya förhållanden och ändrade behov från arbetsgivarna.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterRedan arbetet med varselsamordning 2008–2009 hade visat stora brister i länens kompetensförsörjning. När Kompetenslyftet och Kon­kurrenslyftet inleddes i Västernorrland våren 2011 innebar det en betydande satsning, både personellt och med resurser för att köpa tjänster.

Ett omfattande analysmaterial diskuterades med berörda intressenter på ett två dagars s.k. Kompetensforum i Sundsvall i september 2011. Bland prioriterade insatser som då diskuterades märks:• att samverka för att integrera skola och arbetsliv tidigt• att skapa arenor för långsiktig/uthållig kompetensförsörjning

genom stuprörsbrytande möten över organisationsgränserna• en fungerande vuxenutbildning där samspelet med näringslivet

och vägledningen

Länsstyrelsen kan inte styra själva genomförandeapparaten utan har mer rollen av initiativtagare och samordnare. I det arbetet är det vär­defullt med den statistik­ och analysgrupp som nyligen har bildats tillsammans med bl a Arbetsförmedlingen. Redan idag anses kvalite­ten på framtaget material som god, även om den kan utvecklas ytterli­gare.

Arbetsmetoderna har fått en positiv respons från näringslivet, inte minst enskilda företag. Arbetsförmedlingens årliga prognoser på ½–1 års sikt kompletteras med långsiktighet och uppgifter från fler arbets­givare. Arbetsförmedlingens nationella analysgrupp driver detta som

99

ett av tre pilotområden, där Västernorrland varit drivande i utveck­lingen i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, länets kommuner och Länsstyrelsen. Försöket utvärderas för närvarande inför fortsatt arbete med utvecklade prognoser för hela landet som en del av ordi­narie verksamhet.

Möten och matchning av aktörer på det sätt som gjorts innebär fler och större nätverk bland aktörer som tidigare inte träffats – från näringslivet, utbildningsanordnare m.fl. Alla kommuner medverkar.

Perspektiven jämställdhet och mångfald integreras i arbetet på bl a det sättet att de två nämnda satsningarna har dessa horisontella aspekter med i sina mål mm. Vidare har man kontakt med länens sakkunniga, och all statistik könsuppdelas. Konkreta aktiviteter genomförs som ett led i den regionala kompetensplattformen, exem­pelvis nätverksmöten, informationsspridning och gemensamma upp­drag.

Regionen är relativt hanterbar när det gäller att få överblick och kon­takt med flertalet relevanta aktörer, trots stora geografiska avstånd och svårigheter att alltid mötas fysiskt. Det viktiga är att definiera vilka organ som har ansvaret för de olika frågorna. En god förankring är väsentlig.

Samarbeten över länsgränserna förekommer – även vid sidan av det täta samarbetet mellan Västernorrland och Jämtland. Främst kan nämnas samråd kring branschråden med Västerbotten och Gävle­borg. En 5­länsträff i Norrland planeras till december 2011. Det hand­lar då mest om ömsesidig information, att jämföra arbetsmetodik och att identifiera gemensamma utvecklingsområden för samverkan.

Det är främst de funktionella arbetsmarknadsområdena som har betydelse för kompetensförsörjningen. Arbetspendling förekommer inom länet men också i viss mån till grannlänen.

KunskapsunderlagI mitten av år 2011 har de två länen sammanställt en omfattande rap­port med aktuella prognoser och statistik för de olika kommunerna i regionen. Där listas sju utmaningar inför framtiden. Det handlar om att öka andelen invånare i arbetsför ålder, öka andelen unga, noga följa och anpassa sig till omstruktureringen av arbetsmarknaden (branschers ökning och minskning mm), matcha personer utanför arbetsmarknaden med kompetensbehoven, öka utbildningsnivån i vissa grupper samt öka jämställdhet och andelen utlandsfödda på regionens arbetsmarknad.

De ansvariga för kompetensplattformen och andra aktörer i länet har tagit fram och använder anpassade statistik­ och analysmetoder på området kompetensförsörjning. Det handlar nu om att verkligen använda allt det material man redan har, att sammanföra och sam­manfoga. En viktig uppgift inom plattformsarbetet är alltså att ”över­

100

sätta” statistik mm på kommunnivå på det sätt som delvis är gjort redan i årets kompetensrapport. I det fortsatta arbetet ska man – i samverkan med Arbetsförmedlingens statistikenhet – ta fram bättre analyser och bryta ned statistiken ytterligare på kommunnivå.

Det kan finnas behov av mer fakta och underlag från nationell nivå. Önskemålen gäller i så fall ett regionalt baspaket från SCB, med ned­brutna siffror.

Inom plattformsarbetet med tillhörande satsningar och aktiviteter finns flera indikatorer, t ex antal deltagande kvinnor/män, antal delta­gande företag och antal nya nätverk. Själva arbetsprocessen följs upp på det sättet att en lärande utvärdering med hjälp av en processledare bedrivs såväl lokalt som regionalt. Det blir minst så intensivt som med en sedvanlig följeforskare.

ResultatNär det gäller erfarenheterna hittills av arbetet med kompetensplatt­form mm kan nämnas att samverkan har utvecklats – från att alla pra­tar om samverkan till att flertalet nu praktiserar det i verkligheten.

Samarbetet med näringslivet fungerar i huvudsak väl. Arbetsgivarna ställer upp, inte minst när det rör yrkeshögskoleutbildning. När det gäller utbildningsanordnarna finns mer att göra för att utveckla sam­arbetet och få ett väl anpassat utbud efter arbetsgivarnas behov av kompetens.

Med nationella myndigheter finns en hygglig samverkan, t ex med Arbetsförmedlingen och YH­myndigheten samt övriga medverkande i det nationella uppdraget kring kompetensförsörjning.

Utöver de konkreta resultat kring samverkan mm som redovisats ovan så är detta starten på ett jobb som måste pågå kontinuerligt och under lång tid. Regionen står inför nästa fas av kompetensplattforms­arbetet utifrån den ökade kunskapen och de gemensamma priorite­ringarna. Aktörerna har hunnit pröva varandra och vet mer om vad som fungerar. Samverkan och samordning behöver utvecklas vidare för att nå bästa utfall. Kompetensförsörjning är en fråga som ägs och måste ägas gemensamt av många.

Jämtlands län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Jämtlands läns länsstyrelse under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserJämtlands och Västernorrlands län bedriver ett nära samarbete kring kompetensplattform och andra kompetensfrågor. Det sker inom ramen för det s.k. Konkurrenslyftet där länsorganen samverkar med bl a Mittuniversitetet, Arbetsförmedlingen samt företrädare för

101

näringslivet och de fackliga organisationerna. Utöver arbete med kompetensplattform mm innehåller Konkurrenslyftet också en läns­gemensam funktion för kvalificerad företagsrådgivning. Konkurrens­lyftet har följande projektägare: de två länsstyrelserna, Regionförbun­det Jämtland, Arbetsförmedlingen och Mittuniversitetet. Detta projekt och arbetet med kompetensplattformen har liknande mål och kan i någon mån ses som en helhet.

Flera organisationer är engagerade i frågor om kompetensförsörjning – när det gäller både utbud och behov av kompetent personal. Ansva­ret för samordning av arbetet med kompetensplattformen i Jämtlands län är under projekttiden i praktiken delat mellan Länsstyrelsen och regionförbundet.

Flera personer i länen är engagerade. Tjänsten som samordnare för kompetensplattformen i Jämtland kan beräknas till ca en heltid, upp­delat på projektledaren och en controller. Totalt uppskattas resurserna för samordning mm, inkl. Konkurrenslyftet, till ca 4–5 årsarbeten i de två samverkande länen. Därtill finns ca 0,7 mkr att köpa statistik­ och analystjänster för under projekttiden. Projektet, där även EU­medel ingår och vilket sannolikt förlängs efter mars 2012, troligen till okto­ber, har en totalbudget på 17 mkr.

Finansieringen av arbetet med kompetensplattformen kommer från länsstyrelserna i de två länen. Man väntar en oförändrad resursnivå för 2012.

Också före regeringsuppdraget fanns en viss organisation och aktivi­teter på kompetensområdet, men inte så strukturerat som idag. När man jobbade med varselsamordningen såg man tydligt att kompe­tensfrågorna behandlades i skilda stuprör utan någon god samord­ning. Då föddes projektet Konkurrenslyftet är 2009 med kommuner, landsting och Arbetsförmedlingen som viktiga intressenter. Samver­kan mellan länen inkluderade även regionförbundet, länsstyrelserna, Mittuniversitetet, Handelskammaren, Företagarna samt parterna på arbetsmarknaden. Ännu tidigare fanns Länsarbetsnämnden med sitt kompetensråd. Vidare fanns förstås gymnasieprogramråd liksom uni­versitetets programråd, verksamhet inom Arbetsförmedlingen mm.

Inriktning, prioritering mmTotalt har man i de två länen konstaterat att 65 000 personer beräk­nas gå i pension fram till år 2025 och att flera av dessa behöver ersät­tas. Under samma period kommer 45 000 unga in på arbetsmarkna­den.

Bland målen med Konkurrenslyftet märks bättre analyser av kompe­tensbehoven samt fler invånare till högre studier. Detta innebär en särskild utmaning för skogslänen. Ett brett och inkluderande arbets­sätt kännetecknar arbetet med kompetensplattformen, och man strä­var efter att tillämpa ett underifrånperspektiv, där kommunerna är viktiga noder. En god samverkan är ett viktigt mål i processen. Trots

102

den breda ansatsen finns fokus på vissa sektorer eller kluster som bedöms ha särskilt stor betydelse för de båda regionernas framtida arbetsmarknad. Det gäller besöksnäringen, IT och kommunikationer, vård och omsorg, säkerhet, risk och räddning samt miljöteknik. Dessa sektorer har redan fått stor uppmärksamhet i regionerna under senare år – men i mindre grad när det gäller kompetensfrågorna.

Angreppssättet innebär kopplingar till det övriga regionala tillväxtar­betet och till de strategiska länsdokumenten. I den regionala utveck­lingsstrategin (RUS) finns kompetens med som ett fokusområde redan idag. RUS har tre mål, där det bl a ingår högre utbildningsnivå och näringslivsanpassad kompetensutveckling.

Kompetensplattformens arbete med matchning av behov och utbud inriktas på olika lång sikt för olika aktiviteter. Arbetssättet innebär visserligen att man pratar med alla. Men vissa sektorer har högre priorit et än andra. Det gäller t ex besöksnäringen, IT samt vård och omsorg. Även teknik resp. gymnasiesamordning och vuxenutbildning får stor uppmärksamhet. Offentlig sektor och dess kompetensbehov har stor betydelse i länet. Ansvariga för kompetensplattformen deltar i Arbetsförmedlingens branschråd. Delvis vid sidan av arbetet med kompetensplattformen, men kopplat till detta, driver regionförbundet även frågor kring vuxenutbildning och lärcentraorganisationen samt samordning av gymnasieskolan i Jämtlands olika kommuner.

Elevens fria val i många utbildningssystem försvårar planering och framförhållning, men bl a Teknikföretagen och vissa kommuner lob­bar för att ändra ungdomars attityder till teknikämnena. Huvudfokus ligger på planeringstider som är längre än 2–3 år. Skolsystemet är gan­ska trögt att anpassa till nya förhållanden och ändrade behov från arbetsgivarna.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterIdag bygger man vidare på delvis gamla strukturer, men mer systema­tiserat. Metoder och arbetsformer för att bl a organisera samverkan mellan aktörer omfattar bl a följande. Huvudaktiviteterna i hela Kon­kurrenslyftet inkluderar behovsanalyser, möten med olika konstella­tioner, kvalificerad rådgivning till företag samt Mittuniversitetets uppsökande verksamheten ”Skugga en student” och ”Utveckla dina möjligheter” (de två sistnämnda aktiviteterna inom ramen för Kon­kurrenslyftet, som kan ses som ett systerprojekt till kompetensplatt­formen). Inom ramen för kompetensplattformen träffar samordnarna kommuner, arbetsgivare och många fler i en stor uppsökande verk­samhet för att lyssna in behov och möjligheter.

Arbetet med varselsamordning 2008–2009 hade visat stora brister i länens kompetensförsörjning. När denna länsövergripande samver­kan inleddes och projektet Konkurrenslyftet sjösattes våren 2010 innebar det en betydande satsning, både personellt och med resurser för att köpa tjänster.

103

Ett omfattande analysmaterial diskuterades med alla berörda intres­senter på ett två dagars s.k. Kompetensforum i september 2011. Bland prioriterade insatser som då diskuterades märks:• att samverka för att integrera skola och arbetsliv tidigt• att skapa arenor för långsiktig/uthållig kompetensförsörjning

genom stuprörsbrytande möten över organisationsgränserna• en fungerande vuxenutbildning, där samspelet med näringslivet

och vägledningen är viktigt

Regionförbundet och länsstyrelsen har främst rollen av initiativta­gare, även om det är kommuner och många andra aktörer som bestämmer över medelsarsenalen. I det arbetet är det värdefullt med den länsövergripande statistik­ och analysgrupp som nyligen har bil­dats tillsammans med bl a Arbetsförmedlingen. Kvaliteten på fram­taget material anses vara relativt god, men den kan förbättras ytterli­gare.

Regionen är – med sina åtta kommuner och ca 126 tusen invånare – relativt hanterbar när det gäller att få överblick och kontakt med rele­vanta aktörer, trots de geografiska avstånden och därmed svårighe­terna att mötas fysiskt. Alla känner varandra. Men vid sidan av samarbetet finns också en tydlig konkurrens mellan kommunerna kring utbildningsgrenar mm.

Samarbeten över länsgränserna förekommer – även vid sidan av det täta samarbetet mellan Västernorrland och Jämtland. Bl a kan näm­nas samråd kring Arbetsförmedlingens branschråd Trä med Väster­botten samt med branschråd Turism med Västernorrland och Gävle­borg. Kontakter finns med Västerbotten och Dalarna, och studiebesök har gjorts i Västra Götaland för att jämföra erfarenheter.

Det är främst de funktionella arbetsmarknadsområdena som har betydelse för kompetensförsörjningen. Arbetspendling förekommer inom länet och till Västernorrland, och i någon mån också till övriga grannlän.

Perspektiven jämställdhet och mångfald integreras i arbetet på olika sätt. Berörda projekt har dessa horisontella aspekter med bland sina mål mm. Mycket av det statistik­ och prognosmaterial som har tagits fram är uppdelat på män och kvinnor. Vid alla möten ute i regionen pekar man på problem med den traditionella könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Invandrarnas utbildningsnivå uppmärksammas, och man försöker sprida kunskap och lyfta fram goda exempel.

KunskapsunderlagI mitten av år 2011 har de två länen sammanställt en omfattande rap­port med aktuella prognoser och statistik för de olika kommunerna i regionen. Där listas sju utmaningar inför framtiden. Det handlar om att öka andelen invånare i arbetsför ålder, öka andelen unga, noga följa och anpassa sig till omstruktureringen av arbetsmarknaden

104

(branschers ökning och minskning mm), matcha personer utanför arbetsmarknaden med kompetensbehoven, öka utbildningsnivån i vissa grupper samt öka jämställdhet och andelen utlandsfödda på regionens arbetsmarknad. Underlaget i denna del är koncentrerat kring tre delar. Det handlar om arbetsmarknadens struktur, utbild­ningens utbud och nivåer samt resultatet av intervjuer med branscher kring möjligheterna i framtiden. Materialet är nedbrutet på kom­munnivå, och även i fortsättningen avser man att i högre verkligen använda allt det material man redan har, samt att ”översätta” statistik mm till kommunnivå. Här samverkar man med Arbetsförmedlingens statistikenhet.

Det EU­finansierade projektet har flera indikatorer, t ex antal strate­giska nätverk, antal deltagande kvinnor/män mm. Det vore bra med fler indikatorer som belyser utvecklingen av kompetensförsörjnings­frågorna. När det gäller det nämnda projektet Konkurrenslyftet och den interna arbetsprocessen upphandlas nu en extern utvärderare.

ResultatNär det gäller erfarenheterna hittills av arbetet med kompetensplatt­form mm kan nämnas att samverkan har utvecklats betydligt – fler aktörer praktiserar nu konstruktivt samarbete. Företrädare för näringslivet och andra aktörer är i stort sett nöjda med processen och vittnar om att detta är ett angeläget område och att dagens arbetssätt är väl motiverat. Några jämför med länsarbetsnämndens regionala kompetensråd som i någon mån gav erfarenhet men som också mötte betydande skepsis. Nuvarande metod är att ”lyssna” och ta tillvara befintliga arenor. Även om detta arbete måste bedrivas på lång sikt har man alltså redan fått arbetsgivare och andra parter att samråda på ett fruktbart sätt. Samordnarna i länet har mött endast begränsade problem när det gäller att samarbeta med utbildningsanordnarna. Men självklart finns mer att göra för att få dem att anpassa utbudet till arbetsgivarnas behov av kompetens.

Med nationella myndigheter finns bara en begränsad samverkan, t ex med Yrkeshögskolemyndigheten. Med Arbetsförmedlingen är sam­arbetet mycket gott.

Några tydliga resultat är hittills svåra att urskilja. Den framtagna rap­porten utgör ett värdefullt underlag för kommande steg. Aktörerna har hunnit pröva varandra och vet mer om vad som fungerar. Vissa prioriteringar har gjorts när det gäller branscher mm, och alla möten som har anordnats är ett slags resultat.

Västerbottens län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för Region Västerbotten under hösten 2011 – kompletterat med visst skriftligt material.

105

Organisation och resurserFlera organisationer är engagerade i frågor om kompetensförsörjning – när det gäller både utbud och behov av kompetent personal. Ansva­ret för samordning av arbetet med kompetensplattformen ligger hos Region Västerbotten. Politiskt hör utbildnings­ och kompetensfrågor hemma i utbildningsdelegationen, en beredning under regionstyrel­sen. regionstyrelsen. Kompetensplattform Västerbotten drivs initialt som ett projekt. Tanken är att det efter projekttidens slut ska övergå till ordinarie verksamhet på Region Västerbotten. Presidierna i regionstyrelsen och utbildningsdelegationen utgör en styrgrupp.

Personresurserna för operativ samordning mm kan uppskattas till 1 heltidstjänst. Därtill kommer vissa medel för ekonomiadministration, resor, möten mm. Dessutom finns i regionen, knutet till plattformsar­betet, vissa resurser för att köpa statistik­ och analystjänster Detta kan uppskattas till ca 150 tkr för innevarande år, men kan komma att änd­ras. Den studie som CERUM vid Umeå universitet har gjort (se nedan) bekostades av ett annat projekt, AC Analys.

Formellt upphör projektet vid slutet av 2011, men ett halvårs förläng­ning är att vänta, och därefter planeras ett liknande treårigt projekt. Finansieringen kommer från regionförbundet, dels egna projektme­del och dels s.k. 1:1­medel.

Även före regeringsuppdraget fanns en hel del aktiviteter på kompe­tensområdet. Den verksamhet som utbildningsdelegationen tillsam­mans med länets femton kommuner har byggt upp och fortfarande bedriver omfattar bl a följande (främst på utbudssidan).• Regelbundna skolchefs­ och skolpolitikerkonferenser • Årlig konferens om aktuell skolpolitik tillsammans med Kommun­

förbundet Norrbotten• Gymnasiefrågor: kommunalt samverkansavtal om utbildning med

länsgemensamt antagningskansli och årlig samrådskonferens samt utvecklingsprojektet GAS (Gymnasieskola, Arbetsliv, Samverkan)

• Kommunalt samverkansavtal om vuxenutbildning, med gemen­samma ansökningar om yrkesvux från länet, nätverk av rektorer för vuxenutbildning samt årlig konferens om vuxnas lärande

• Vård­ och omsorgscollege, med deltagande av bl a kommuner med vård­ och omsorgsprogram, vuxenutbildning och YH­utbildning

Inriktning, prioritering mm”Länsgrupp kompetensplattform” diskuterar f.n. uppdraget och hur det ska avgränsas. Flera olika uppfattningar finns, och man kan få väl­digt många frågor att handla om kompetens. I enlighet med reger­ingsuppdraget ligger fokus på frågan om överensstämmelse mellan kompetensbehov och utbildningsutbud, och där är kartläggningsar­betet av stor vikt.

Än så länge har man inte snävat in på vissa utbildningar. Men viktiga är alla de utbildningsformer som levererar kompetens till arbetslivet:

106

gymnasieskola, vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning, folk­bildning, YH­utbildning samt universitet/högskola. Motsvarande utbildningsanordnare finns också med i länsgruppen. Det finns ett värde i att visa på hela systemet. Utbildningsformerna har olika tids­perspektiv och är olika svåra att påverka.

Man har påbörjat en diskussion om i vilken ordning man ska etablera kontakter med olika branscher. Utgångspunkter är gymnasieskolans yrkesprogram och inriktningar, prioriterade näringar i RUS samt redan etablerade branschkontakter.

Närliggande frågor som diskuteras är arbetskraftsinvandring, att höja befolkningens utbildningsnivå samt s.k. ”drop outs” från gymnasie­skolan. Kompetensplattformen och länsgruppen kommer med all sannolikhet att beröra dessa frågeställningar, men de är i första hand uppdrag inom Region Västerbotten.

När länsgruppen diskuterar uppdraget utgår man ifrån regeringens villkorsbeslut, men även från målsättningar och prioriteringar i EU 2020 samt RUS och den regionplan som styr Region Västerbottens verksamhet.

Arbetet med matchning av behov och utbud inriktas på olika lång sikt för olika aktiviteter, men i första hand ser man flera år framåt. Huvudfokus är fram till 2020. CERUM, Umeå universitet, har analy­serat rekryteringsbehoven i länet per bransch och yrke för åren 2015 och 2020.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterArenor, metoder och arbetsformer för att bl a organisera samverkan mellan aktörer omfattar bl a följande. För att hålla ihop arbetet i länet, tillsammans med projektledaren, finns en särskild ”Länsgrupp kom­petensplattform”. Den består av representanter för Länsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, folkhögskolor, vissa kommuner (gymnasieskola, vuxenutbildning, tillväxtkontor, lärcentrum, YH­utbildning) samt Region Västerbotten, som håller ihop arbetet. Gruppens deltagare delar upp arbetet mellan sig alltefter kompetens. De interna mötena dokumenteras och görs publika. Det bedöms viktigt att hitta modeller för att sprida informa­tion och föra dialog även utanför gruppen, för att skapa delaktighet och inflytande för andra aktörer i länet. Arbetslivets företrädare ingår inte i länsgruppen. De inbjuds till branschmöten där deras konkreta frågor fokuseras.

Ett nätverk med länets alla YH­anordnare har träffats ett par gånger under 2011. Kompetensforum innebär en årlig konferens som bl a ersätter Vuxnas lärande. Mer fokus planeras på själva kompetensbe­hoven än på utbildningsformer för vuxna. Ett nätverk för kommunala arbetsmarknadsenheter (AME) och Arbetsförmedlingen har etable­rats. GAS­projektet arbetar tillsammans med kommunerna för att utveckla gymnasieskolornas programråd enligt Gy 2011.

107

Branschmöten samlar arbetsgivarföreträdare och utbildningsanord­nare på olika nivåer. Aktuella är i första hand transportbranschen och träbranschen – arbetsgivare och fack. Fokus ligger på branschens behov. Man kommer att pröva en modell med regionala strategiska programråd, kopplat till kompetensplattformen, samt lokala mer praktiska programråd knutna till respektive gymnasieskola. När det gäller alla de samverkansytor man etablerar, så är nyckelorden: Deltagaraktivt, Öppet och transparent, Dokumenterat.

Arbetsförmedlingen är en mycket viktig samarbetspart. De har kun­skap om arbetsmarknadens behov och de har etablerade kontakter med branscher. En ambition från Region Västerbottens sida är att i högre grad integrera branschkontakter mellan gymnasieskolornas programråd, Arbetsförmedlingen och kompetensplattformen.

Perspektiven jämställdhet och mångfald integreras i arbetet på bl a följande sätt. Statistiken och analysen i CERUM:s rapport är uppdelad på kön. Arbetsmarknaden i Västerbottens län är starkt könsuppdelad på ett traditionellt sätt. I oktober 2011 arrangerade Region Västerbot­ten, Arbetsförmedlingen och länsstyrelsen en workshop om arbets­kraftsinvandring för att fånga upp erfarenheter och diskutera hand­lingslinjer i länet.

Regionen är på ett sätt hanterlig när det gäller att få överblick och kontakt med flertalet relevanta aktörer. Dock är Västerbotten geogra­fiskt sett ett stort län, med sina femton kommuner – och med Umeå som klart dominerande resp. Bjurholm som är Sveriges minsta kom­mun. Umeå universitet är en självklar samarbetspart som länets största lärosäte. Men Luleå tekniska universitet har verksamhet i Skellefteå och ingår också i länsgruppen. Inom ramen för arbetet med kompetensplattformen försöker man hålla nere resandet och samar­betar med hjälp av teknik mellan de fysiska mötena. Det handlar om telefonkonferenser, Adobe Connect och ev. en framtida lärplattform för länsgruppen där alla handlingar samlas.

Samarbeten över länsgränserna förekommer. Bl a kan nämnas plane­rade möten med träbranschen, initierade av kompetensplattformen i Västernorrland. I december 2011 träffas ansvariga för kompetensplatt­formarna i de fem nordligaste länen i Umeå. Syftet är att utbyta erfa­renheter samt att diskutera samverkan. YH­utbildningar är en tänk­bar samverkansyta.

Det är främst de funktionella arbetsmarknadsområdena (FA) som har betydelse för kompetensförsörjningen. Statistik­ och analysrapporten tar utgångspunkter i Västerbottens län och delvis FA. Uppdraget från regeringen är FA­region, men man har valt att ta fram underlag även på kommunnivå. Analyser för respektive FA­region och kommun är inte gjorda av CERUM. Umeå kommun har gjort en egen analys uti­från underlaget, och åtta kommuner i inlandet håller på med en ana­lys. I det fortsatta arbetet med kompetensplattformen finns planer på att stötta alla kommuner i analysarbetet. Arbetspendling är vanlig

108

inom länet, samt förekommer mellan Västerbotten och exempelvis norrut mellan Skellefteå och Luleå samt söderut mellan Umeå och Örnsköldsvik, där Botniabanan har halverat restiden.

KunskapsunderlagCERUM vid Umeå universitet, har analyserat rekryteringsbehoven i länet per bransch och yrke 2015 och 2020. Analysen bygger inte enbart på pensionsavgångar utan även på en beräknad tillväxt. Rap­porten har kompletterats med grunddata på kommun­ och FA­nivå. Rapporten innebär en grov kvantitativ analys av rekryteringsbehoven. Den behöver kompletteras med dialog med branscherna för att få fram mer exakta behov. Det statistiska underlaget utgörs av SNI och SSYK och är köpt från SCB. Ambitionen är att upprepa motsvarande analys cirka vart tredje år. En del i metodiken behöver utvecklas. Det finns önskemål och att bilda en analysgrupp i länet med analytiker från Region Västerbotten, Arbetsförmedlingen, universitetet m.fl.

Några särskilda indikatorer finns knappast ännu när det gäller detta område. Länsgruppen har påbörjat en diskussion i frågan. Inte heller finns någon systematiskt uppföljning av den interna arbetsprocessen och de ansvarigas arbete med kompetensplattformen, även om läns­gruppen självfallet löpande diskuterar sina arbetsmetoder mm.

ResultatNär det gäller erfarenheterna hittills av metoder och arbete i övrigt kan följande nämnas. CERUM:s rapport har blivit väl spridd och upp­märksammad, inte minst bland politiker.

När det gäller samarbetet med näringslivet (= efterfrågan på kompe­tens) görs nu en kartläggning av branschföreträdare i länet, både från arbetsgivar­ och fackliga sidan. Planer på branschmöten och pro­gramråd sker (se ovan). När det sedan gäller samarbetet med utbild­ningsanordnarna (= utbudet av kompetens) så sker en kartläggning av utbildningar per bransch. Kommunerna samarbetar om gymnasie­skola och vuxenutbildning sedan många år tillbaka. Samtliga utbild­ningsformer finns med i länsgruppen.

De nya samverkansstrukturerna är i en inledande fas, och sådant tar många år, och för reell samverkan krävs tillit och förtroende. Det handlar mycket om förankring och uthållighet. Kommunerna som huvudmän för gymnasieskolan är med på planerna att förändra kom­mande programråd i samarbete med kompetensplattformen. Även om Arbetsförmedlingen är en värdefull partner har man svårt att för­ändra sina strukturer för att underlätta plattformens arbete, m.h.t. myndighetens särskilda uppdrag och regelverk.

Med nationella myndigheter finns bara en begränsad samverkan. Fem myndigheter under ledning av YH­myndigheten har i uppdrag att samordna sina kompetensanalyser och att utgöra att stöd till den regi­onala nivån. Träffar sker två gånger per år i Regkomp tillsammans

109

med SKL och Reglab. Än så länge har länet inte märkt någon särskild support från dessa myndigheter. Man har önskemål om dels att natio­nella organ tillhandahåller statistikunderlag till den regionala nivån kostnadsfritt (idag får var och en köpa från SCB), dels att de metoder som regionerna använder för sina analyser samordnas, så att analy­serna blir jämförbara.

Ännu har regionen inte fått fram några tydliga resultat, vilka sedan har lett till aktiva val. Dock har man i CERUM:s rapport ett gott underlag för vidare arbete.

Norrbottens län – samlad bild av arbetet med kompetensplattform mmDessa fakta och synpunkter har framgått av en intervju med företrä­dare för länsstyrelsen i Norrbottens län under hösten 2011 – komplette­rat med visst skriftligt material.

Organisation och resurserFlera organisationer är engagerade i frågor om kompetensförsörjning – när det gäller både utbud och behov av kompetent personal. Ansva­ret för samordning av arbetet med kompetensplattformen ligger hos Länsstyrelsen, i första hand Näringslivsavdelningen. Resurserna för samordning mm kan uppskattas till ca 1 heltidstjänst, uppdelad på två personer. F.n. disponeras inga medel för att köpa statistik­ och analys­tjänster. Resursnivån beräknas bli oförändrad för 2012. Finansie­ringen kommer från Länsstyrelsen.

Före regeringsuppdraget fanns en mycket begränsad organisation och aktiviteter på kompetensområdet. Länsarbetsnämnden hade sitt kom­petensråd fram till 2007. Regionala partnerskapet (där landshöv­dingen sitter ordförande) bildade 2009 ett utskott som skulle ansvara för Kompetensförsörjningsfrågor särskilt kopplat till näringslivets behov. Arbetsförmedlingen (som även ingår i Regionala partnerska­pet) fick ordförandeskapet. När uppdraget om att bilda kompetens­plattformar kom från regeringen beslutade Regionala partnerskapet att lägga uppdraget på utskottet för att på så sätt stärka befintliga strukturer.

Inriktning, prioritering mmDagens arbete med kompetensförsörjning är i huvudsak brett inrik­tat, med ett par öppna dialogmöten varje år. Arbetet innebär kopp­lingar till det övriga regionala tillväxtarbetet och till strategiska läns­dokument. Redan det nuvarande regionala utvecklingsprogrammet (RUP) behandlar kompetensfrågorna. En uppgradering sker i den nya, framväxande RUP som bygger på bl a Europa 2020­strategin och som ska fastställas i december, liksom en rapport till regeringen om de viktigaste prioriteringarna under perioden 2014–2020.

I utskottets verksamhetsplanering ingår att jobba med vissa bran­scher, inte minst gruvnäringen, där berörda aktörer tar fram material

110

som ett slags pilotprojekt. I Pajala nyutvecklas gruvnäringen, och det är viktigt att belysa vilken kompetens som kan behövas resp. kommer att finnas för att motsvara behoven. Det handlar om ett relativt kort­siktigt behov för denna bransch.

De ansvariga betonar att detta är ett mycket viktigt och långsiktigt arbete. Insatser för matchning av behov och utbud kan visserligen inriktas på olika lång sikt för olika aktiviteter, och den kortare sikten gäller mer för Arbetsförmedlingen. Men i första hand ser man 2–5 år framåt. Generationsväxling och pensionsavgångar slår hårt i vissa inlandskommuner. Den tillträdande arbetskraften räcker inte till för att ersätta dem som pensioneras.

Metoder, arbetsformer och samverkansmönsterMetoder och arbetsformer för att bl a organisera samverkan mellan aktörer omfattar bl a följande. Generellt anses samverkan just nu vara viktigare än att få fram dokumenterat underlag. Man bygger i hög grad på de strukturer och nätverk som redan finns. Länsstyrelsen ansvarar inte för utbildningsfrågorna i samma utsträckning som de regionförbund som finns i vissa län. De dialogmöten som man har anordnat har samlat ett 100­tal deltagare som dessutom har svarat på enkäter efteråt. En av många parter som är aktiv och engagerad är Luleå Tekniska Universitet.

Perspektiven jämställdhet och mångfald integreras i arbetet på olika sätt, och utskottet betonar de horisontella aspekterna. Länsstyrelsen har expertis på området. Man betonar bl a att alla måste in i arbets­kraften, även utlandsfödda.

Norrbotten, med sina 14 kommuner och ca 250 tusen invånare är relativt hanterligt när det gäller att få överblick och kontakt med fler­talet relevanta aktörer. Det är dock geografiskt sett ett mycket stort län, vilket begränsar möjligheterna till fysiska möten. Från kommu­nernas sida finns önskemål om mer stöd och samverkan från centralt ansvariga i länet.

Samarbeten över länsgränserna förekommer. Främst gäller det sam­verkan med Västerbotten, som har tagit fram en bra analys med hjälp av CERUM. I viss mån samarbetar/överlägger man också med Jämt­land och Västernorrland samt deltar i nationella möten.

Det är främst de funktionella arbetsmarknadsområdena som har bety­delse för kompetensförsörjningen. En viktig delregion är den s.k. fyr­kanten med Luleå och omgivande kommuner. Vidare riktas fokus mot Malmfälten/Pajala samt mot ”A­kommunerna” i inlandet. Arbetspend­ling är vanlig inom Norrbotten – samt i viss mån mellan detta län och exempelvis Västerbotten, t ex mellan Piteå och Skellefteå.

KunskapsunderlagI regionen finns visst material, t ex en prognos av Arbetsförmedlingen samt underlag från de enskilda aktörerna i systemet liksom viss SCB­

111

statistik. Länsstyrelsen saknar egen analysavdelning. Det som finns tas tillvara, och det gäller även materialet från Västerbotten.

Planer finns på att upphandla en generell analys för arbetsmarknaden på lång sikt, men bilden av behovet är splittrad, och beslut har inte fattats. Tills vidare används befintliga underlag från Arbetsförmed­lingen, SCB, YH­myndigheten, universitetet m.fl. Särskilda bransch­analyser görs rörande gruvnäringen och den arbetskraft som gamla och nya fyndigheter behöver.

Det finns behov av mer fakta och underlag, särskilt för den långa sik­ten. Önskemålen gäller bl a ett utbyggt rAps/RIS med AKU och yrkesregister samt SCB:s standardprognoser nedbrutna på regional nivå.

När det gäller särskilda indikatorer har i RUP funnits nio olika mått, såsom fördelning kvinnor/män, sysselsättningsgrad, inflyttning mm. Dessa har en viss anknytning till kompetensfrågorna. I övrigt finns inga särskilda indikatorer framtagna för arbetet med kompetensplatt­formen. Inte heller finns det ännu någon systematiskt uppföljning av den interna arbetsprocessen och de ansvarigas arbete med kompe­tensplattformen, även om utskottet självfallet löpande diskuterar sina arbetsmetoder mm. Planer finns på en utvärdering av själva metodi­ken vid årsskiftet 2011/2012.

ResultatNär det gäller erfarenheterna hittills av metoder och arbete i övrigt kan nämnas att samarbetet med näringslivet och utbildningssamord­narna fungerar i huvudsak bra. De enskilda företagen har mycket begränsad tid, men branschorganisationerna och Företagarna är rela­tivt aktiva. Gruvindustrins företag är engagerade eftersom de måste investera och därför vill veta vilken kompetens som står till buds. Samverkan med utbildningsanordnarna fungerar rimligt väl, men kommunerna ställer starka krav på service från Länsstyrelsen.

Med vissa nationella myndigheter finns en nära samverkan, t ex med Arbetsförmedlingen och YH­myndigheten. Arbetsförmedlingen är ju ordförande i utskottet, tar ett stort ansvar och bidrar även med en tjänsteman i arbetet. YH­myndigheten har vid ett flertal tillfällen besökt länet och kallar även regelbundet till träffar.

Några tydliga resultat är hittills svåra att urskilja i den meningen att de skulle ha lett till aktiva val. Dock finns fokus på gruvnäringen, vil­ket har ökat kunskaperna inom den sektorn. Aktörerna, i framför allt utskottet, har tagit ansvar och initiativ till aktiviteter, satsningar och kunskapsspridning för att stödja etableringarna. Det finns en tydlig och medveten insikt om vikten av att t ex en ny gruva blir en integre­rad del av den lokala och regionala ekonomin. Man vill med andra ord inte att kompetensförsörjningen generellt ska lösas med långväga inpendling och tillfälliga bostäder (Fly in – Fly out). Samverkan med en rad parter kan också ses som slags ett resultat i sig.

112

113

114

TillväxtverketSwedish Agency for Economic and Regional Growth Tel 08-681 91 00www.tillvaxtverket.se

Tillväxtverket underlättarförnyelse i företag och regioner,och gör det enklare för företag.

Rap

por

t 012

0. P

rodu

ktio

n: O

rdfö

rråd

et A

B. T

ryck

: Dan

agår

dLith

o A

B. T

ryck

t i 5

0 ex

, jan

uari

2012

. Där

efte

r try

ck v

id b

ehov

.

Rapport 0120