uppföljning av uppdrag - vallby servicehus, västerås stad

Sociala nämndernas förvaltning Cecilia Tollbom Lindh Epost: [email protected]

TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida

1 (1)

Datum

2017-04-27 Diarienr

AN 2017/00075- 1.6.2

Kopia till

Västerås stad Vård och Omsorg

Äldrenämnden

Uppföljning av uppdrag - Vallby servicehus, Västerås stad Vård och Omsorg

Förslag till beslut

Äldrenämnden beslutar; godkänna rapport om uppföljning av uppdraget vid

Vallby servicehus.

Ärendebeskrivning

Västerås stad Vård och Omsorg driver på uppdrag av äldrenämnden Vallby

servicehus, omfattande 57 lägenheter, servicehus, restaurang och mötesplats.

Sociala nämndernas förvaltning har under april 2017 genomfört en

uppföljning av verksamheten utifrån uppdraget.

Vid uppföljningstillfället har samtal förts med ledning, legitimerad personal.

20 områden har följts upp, varav 15 bedöms vara godkända.

5 områden bedöms godkända med förbättringsområde. Inget område bedöms

underkänt. Bedömningen som helhet är att Vallby servicehus håller önskad

omsorgs- och omvårdnadskvalitet och en god patientsäkerhet.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska har gjort en granskning och bedömning

avseende hälso- och sjukvårdens kvalitet och säkerhet. Bedömningen är att

efterföljsamheten på Västerås stads riktlinjer för hälso- och sjukvård är god.

Sammanfattningsvis är bedömningen att

Verksamhetschefens/verksamhetschefens efterföljsamhet på Västerås stads

riktlinjer för hälso- och sjukvård är god.

Uppföljning Vallby servicehus 2017 Dnr: 2017/00075-ÄN-1.6.2

Sociala nämndernas förvaltning

Uppföljning av uppdrag Datum för uppföljning: 2017-04-07

Verksamhet: Vallby servicehus, 57 lägenheter

Leverantör: Västerås stad Vård och Omsorg, VVO

Uppdragstid: 2017-01-01- 2017-12-31

Handläggare;

Cecilia Lindh

[email protected]

Handläggare;

Sibylla Törnkvist

[email protected]

Bedömning av granskat område:

0 = icke godkänd, brister finns.

1 = godkänd med förbättringsområde

2 = godkänd, följer krav eller mer

mailto:[email protected]



Allmänna villkor och administrativa bestämmelser för uppdraget

Samtliga insatser inom uppdraget utförs. Personal informeras om innehållet i uppdraget. Följsamhet

av mål och policys och riktlinjer finns.

SNF Noteringar: Uppdragets innehåll har redogjorts för på arbetsplatsträff och finns tillgängligt i

verksamheten att ta del av.

SNF bedömning 0-2

Utförarens egenskattning

Förbättringsområde Brister att åtgärda senast datum

Återkoppling i nämnd

2 2

Ledning och personal

Verksamhetschefen har avslutad och godkänd medicinsk och/eller social högskoleutbildning.

Överlåtelse finns för enskilda ledningsuppgifter i förekommande fall. Verksamhetschef finns

tillgänglig i verksamheten större delen av arbetstiden.

SNF Noteringar: Enhetschef har ansvar för både Oxbackens servicehus och Vallby servicehus. På

Vallby finns en avdelningschef, som finns på plats i verksamheten merparten av sin arbetstid.

Överlåtelse för vissa ledningsuppgifter enligt § 30 Hälso- och sjukvårdslagen är gjord.

SNF bedömning 0-2




2 2


Personalens kompetens, kompetensutveckling, handledning och rekrytering

Tillräcklig kompetens finns för målgruppen. Individuella kompetensutvecklingsplaner finns. Svenska

språket behärskas i tal och skrift. All personal bär arbetskläder. All personal bär synlig och aktuell

legitimation/namnskylt, med för- och efternamn. Nyanställd ges tillräcklig introduktion.

Handledning ges vid behov.

SNF Noteringar: Det uppges vara en erfaren personalgrupp som arbetat i många år. Merparten är

utbildade undersköterskor, finns även ett par vårdbiträden. Inom personalgruppen finns kompetens

inom området demens. Ser ett ökande behov av personal som har kunskaper inom området

psykiatri. Kompetensutvecklingsplaner finns. Arbetskläder byts dagligen och tvättas på enheten.

Program för introduktion finns. Handledning i olika former kan ges vid behov, både i grupp och

enskilt. Personalgruppen har bred kulturell mångfald. Cheferna uttrycker viss oro kring kompetens i

svenska språket i tal och skrift.

SNF bedömning 0-2




1 1

Säkerställa att enheten har den kompetens som behövs inom området psykiatri, samt har en strategi kring personalens språkkompetens.

Krav på fastigheten/fysisk miljö

Systematiskt brandskyddsarbete finns samt dokumentation. Miljön ute och inne. Städning,

golvvård. Nyckelhantering och rutiner.

SNF Noteringar: Samhall städar allmänna utrymmen och personalen städar i de enskildas

lägenheter. Lägenheter renoveras vartefter, de blir lediga. En vattenskada i en lägenhet och i

administrativt utrymme, gör att en lägenhet tas i anspråk för sjuksköterskeexpedition. Flera

lägenheter är för närvarande lediga (för dagen åtta stycken). Enheten bedriver systematiskt

brandskyddsarbete, brandskyddskontroller varje månad. MBR genomför månatliga kontroller av

anläggningen. Personal genomgår brandskyddsutbildningar var tredje år. Det systematiska

brandskyddet tas upp på arbetsplatsträffar. Ombuden har genomgångar med personalen.

SNF bedömning 0-2




2 2


Krav på utföraren

Kännedom och kunskaper finns om för verksamheten gällande lagar, förordningar och föreskrifter.

Rutiner finns och handlingsplaner skapas vid behov.

SNF Noteringar: Rutiner bryts ner till lokala instruktioner som finns tillgängliga för all personal på

samarbetsytan. Det är angeläget att personalen är bekant med samarbetsytan, för att hitta

information när den behövs. All personal har behörighet till samarbetsytan.

SNF bedömning 0-2




2 2

Metoder och arbetssätt

Kunskap om olika arbetssätt och metoder. Salutogent synsätt. Evidensbaserad praktik. Kunskaper

om det naturliga åldrandet och dess sjukdomar, demens och palliativ vård. Kunskaper om psykiatri i

förekommande fall.

SNF Noteringar: Enheten arbetar utifrån ett salutogent synsätt, vilket bland annat görs synligt i

genomförandeplanerna. Arbetet i kvalitetsregister bidrar till att man arbetar evidensbaserat och

strukturerat. Delmålen i genomförandeplanerna uppges vara ett bra verktyg för att mäta att man

gör rätt. Kunskaper om olika sjukdomar finns. Verksamheten lyfter fram vikten av vardagsträning.

Verksamheten anger att man fokuserar på att samtliga patienter med vård i livets slut skall få

validerad smärtskattning.

SNF bedömning 0-2




2 2

Bemötande/förhållningssätt

Professionellt förhållningssätt finns och lämplighet för uppdraget. Kognitivt anpassad information

ges. Allmänna utrymmen betraktas som delar av den enskildes hem. Evidensbaserad praktik

tillämpas. Vården och omsorgen genomförs i samråd med den enskilde.

SNF Noteringar: Bemannad reception dagtid, vardagar. Information om vad som händer på enheten

framgår på tv:n i entrén. Det framgår av den enskildes genomförandeplan om behov av insatser. De

enskilda är välkommen att vistas i de allmänna utrymmena. Många sitter gärna i entrén, där det är

lite liv och rörelse.

SNF bedömning 0-2




2 2


Meningsfull dag

Metoder arbettssätt. Aktiviteter anordnas inomhus och utomhus. Individers koppling mellan

intresse och aktivitet. Gemensamma aktiviteter kontra individuella aktiviteter.

SNF Noteringar: Aktiviteter ordnas, promenader erbjuds dagligen. Dagliga aktiviteter sker på

mötesplatsen. Mycket utevistelse i trädgården under vår och sommar.

SNF bedömning 0-2




2 2

Kontaktmannaskap, kontinuitet och larm

Varje person har kontaktman utsedd samt ersättare. Personalen har kunskap om

kontaktmannaskapets innebörd. Kontinuitet finns. Möjlighet till att byta kontaktman finns. Schema

planeras utifrån kontaktman.

Larm besvaras omgående och åtgärdas snarast. Rutin för provlamning finns.

SNF Noteringar: De enskilda har två kontaktmän. I samband med inflytt så informerar

kontaktmannen om verksamheten. Schemat planeras inte alltid utifrån kontaktmannaskapet.

Kunskap om kontaktmannaskapets innebörd finns på enheten.

Larmet uppges vara slitet och gammalt. Problem med täckning i huset, som gör att vissa larm slutar

att fungera. Provlarmning sker varje månad.

SNF bedömning 0-2




2 2


Måltider och nutrition

Nämndens riktlinje för måltider och nutrition följs. Ekologiska livsmedel. Kända och efterlevda

rutiner för hantering av livsmedel finns. Kostmöte 4 ggr/år finns.

SNF Noteringar: Förvaltningen träffade vid uppföljningstillfället, enhetschef för måltidsenheten. En

utförlig beskrivning av restaurangens verksamhet gavs. Maten tillagas mestadels helt från grunden.

Tre kockar och ett restaurangbiträde arbetar i köket. Två lunchrätter erbjuds. Man arbetar utifrån

att använda råvaror utifrån säsong, en klimatsmart strategi. Enheten arbetar med att minska på

matsvinnet. Vallby har 40-50 matgäster till lunch, endast ett fåtal av dessa gäster kommer utifrån.

20 gäster till frukost och 20-30 gäster till middag. Den enskilde kan äta sitt mål i restaurangen eller i

sin lägenhet. Kostråd hålls där aktuella frågor behandlas. Matsedelsgrupp finns. Ca 33% andel

ekologiska livsmedel.

SNF bedömning 0-2




1 2

Än mer beakta andelen ekologiska livsmedel. Målet är 50 %. Beakta möjligheten att presentera ex frukostens utbud mer estetiskt tilltalande.

Personakt

Personakt finns upprättad som följer lagstiftning för verkställigheten. Förvaring, gallring och

arkivering sker enligt lagstiftning.

SNF Noteringar: Personakter hålls inlåsta, skickas till arkiv enligt rutin och lagstiftning.

SNF bedömning 0-2




2 2


Genomförandeplan, dokumentation

Ankomst samtal sker. VPL hålls i samråd med enskild inom 14 dagar efter inflytt. Genomförandeplan

upprättas och används aktivt. Enskilds inflytande och delaktighet finns. Mål framgår.

Genomförandeplan uppdateras minst 1 ggr/år eller vid behov.

SNF Noteringar: Första samtal hålls samma dag som den enskilde flyttar in. Kontaktman intervjuar

och sammanställer underlag för genomförandeplan, i vissa fall skriver en dokumentstödjare in

uppgifterna i genomförandeplanen. Alla har planer innehållande mål och delmål. Det är inte alltid

som en vårdplanering hålls. Sjuksköterska träffar den enskilde vid ett tillfälle. Det händer att

sjukgymnast och arbetsterapeut träffar den enskilde vid annat tillfälle.

SNF bedömning 0-2




1 1

Säkerställa att samordning av insatser sker i samband med en vårdplanering inom två veckor efter inflytt.

Levnadsberättelse

Levnadsberättelse skrivs efter samtycke av enskild, företrädare eller kontaktman.

SNF Noteringar: Det uppges att många enskilda tackar nej till att upprätta levnadsberättelsen.

Verksamheten uttrycker själv att man kan bli bättre på att arbeta strukturerat med

levnadsberättelser över lag, förslagsvis som en aktivitet för den enskilde.

SNF bedömning 0-2




1 1

Arbeta fram metod som uppmuntrar den enskilde att vilja upprätta en levnadsberättelse.


Delaktighet, information och inflytande

Rutiner för synpunkter och klagomål finns. Blanketter finns synligt. Synpunkter bearbetas och

återkopplas inom 14 dagar. Brukarrår 4 ggr/år. Protokollförda råd finns minst 1ggr/termin.

Information om vem som arbetar, mat och annan info om enheten finns synligt.

SNF Noteringar: Blanketter för synpunkter finns att tillgå i receptionen och i kundpärmen. Oftast

pratar den enskilde direkt med personal eller chef. Återkoppling sker skyndsamt främst av

avdelningschef. Brukarråd hålls.

SNF bedömning 0-2




2 1

Anhöriga, närstående

Skriftligt informationsmaterial om verksamheten finns. Kontinuerlig information ges till anhöriga

och närstående. Anhörigråd minst årligen. Stöd till anhöriga tillgodoses.

SNF Noteringar: Information finns i den enskildes kundpärm. Stöd och information ges till anhöriga

vid behov. Anhöriga är välkomna till möten som hålls inom enheten.

SNF bedömning 0-2




2 2

Samarbete

Samarbete finns med frivilliga, läkare, föreningar finns. Namngiven kontaktperson finns för

samverkan.

SNF Noteringar: Arbetsterapeut ansvarar för aktiviteter och är kontaktman för samverkan med

andra. Samverkan sker med föreningar som PRO och svenska kyrkan. Samarbetsavtal finns med

Läkargruppen fram till och med sista juni, därefter sker byte till Capio på Vallby. Detta utifrån

fördelning inom Vårdvalet, Region Västmanland. Vid byte av vårdcentral beaktas alltid den

enskildes önskan.

SNF bedömning 0-2




2 2


Stöd vid inköp och ekonomi

Rutiner finns för ekonomisk säkerhet och handhavande. Enskilda och företrädare informeras.

Eventuella överenskommelser framgår i genomförandeplanen.

SNF Noteringar: Verksamheten har hand om viss handkassa för enskilda enligt rutin. Redovisning

sker i enlighet med lagstiftning.

SNF bedömning 0-2




2 2

Kvalité och uppföljning

Årlig egenkontroll. Uppföljning av resultat.

SNF Noteringar: internkontroll sker. Förvaltningen har tagit del av enhetens egenkontroll av fem

akter. Av dessa fem granskade akter är fyra godkända. Orsaken till att en blivit underkänd anges

vara, för få löpande anteckningar.

Övrigt.

Vallby servicehus har syriansk profil. I dagsläget bor endast ett fåtal personer med syriansk

kulturbakgrund på enheten. Den handlingsplan som togs fram för ett par år sedan har inte längre

betydande vikt i verksamheten och efterfrågas inte heller av enskilda. Profilens betydelse ifrågasätts

när de boendes behov ska utgå från en individuell bedömning. Intresset hos den Syrianska

Kulturföreningen som tidigare varit drivande i frågan, har drastiskt minskat.

SNF bedömning 0-2




2 2


Mötesplats

Personal på mötesplatsen har adekvat utbildning och personlig lämplighet. All personal behärskar

svenska språket i tal och skrift. Mötesplatsens målgrupp. Aktiviteter utgår från hälsans fyra

hörnstenar. Fallpreventiva fysiska aktiviteter erbjuds minst 2 ggr/v. Aktiviteter anpassas efter

besökarnas önskemål. Öppettider fördelas över veckodagar, vissa kvällar och helger och på tider

som motsvarar besökarnas behov. Besökare ges möjlighet att vara delaktig i planering och

genomförande av verksamheten. Råd för detta finns. Samverkan med hemtjänst, frivilliga och

föreningar finns samt kontaktperson för samordning. Tillgång till publik dator finns.

SNF Noteringar: Öppettider är klockan 13:30 – 16:00, därutöver sköter frivilliga om aktiviteter,

kvällsaktiviteter förekommer. Aktiviteter dagligen som exempelvis gymnastik, allsång, högläsning,

korsord, tipspromenad samt olika teman som blommor och trädgård. Vävsal och systuga och

bangolf är uppskattade aktiviteter. IPAD-kurs har genomförts. Boenderåd hålls 2-3 gånger per

termin.

SNF bedömning 0-2




2 2


Hälso- och sjukvård

Vårdens utformning sker i samråd med patienten. Enskild för information om hälsotillstånd och

behandling. Styrdokument som gäller för hälso- och sjukvården finns och följs. Vårdprogram,

föreskrifter och allmänna råd, riktlinjer och rutiner som rör hälso- och sjukvård i Västerås stad är

kända. Lokala rutiner finns upprättade. Delegering är förenlig med säkerheten för patienterna.

Verksamhetschef för hälso- och sjukvård leder verksamheten. Patienten behov av trygghet,

kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses. Samverkan med MAS finns. Avtal om

läkarmedverkan är känt. Samverkan med läkare och annan sjukvårdspersonal finns.

SNF Noteringar: Enligt Mas bedömning är verksamhetschefens/verksamhetschefens

efterföljsamhet på Västerås stads riktlinjer för hälso- och sjukvård är god. Två sjuksköterskor och en

arbetsterapeut arbetar på enheten. Rekrytering av fysioterapeut pågår. Arbetsterapeut och

fysioterapeut ingår i den nya rehabenheten (from 1/2 2017), de kommer att få sin basplacering på

Vallby servicehus. De arbetar även på andra enheter inom Västerås stad Vård och Omsorg.

Omvårdnadsansvaret för de boende är fördelat mellan sjuksköterskorna. Delegeringsförfarandet

följs enligt rutin. Läkarmedverkan från Läkargruppen, byte kommer att ske till Capio Vallby. Var

annan vecka hålls teamträffar, där man går igenom ett antal enskilda/tillfälle. Kontaktman

förbereder, avdelningschef deltar oftast, arbetsterapeut och fysioterapeut är initialt med. Årligen

genomförs läkemedelsgenomgång. Aktuella Vårdplaner finns för samtliga patienter, enligt Mas

bedömning. Uppföljningar sker systematiskt av insatta åtgärder och bedömningar, samverkan med

Mas sker. Verksamheten har påbörjat implementering av mobildokumentation.

SNF bedömning 0-2




1 2

Säkerställ tillgång till rehabilitering i den omfattning som patientsäkerheten kräver. Säkerställ ett teambaserat arbetssätt där alla professioners medverkan ingår.

Dnr: 2017/00075-ÄN-1.6.2

Blankt=Ingen bedömning/skattning 2017-04-00

0=Underkänd 2017/00075-ÄN-1.6.2 Vallby servicehus

1= Godkänd med förbättningsområde

2= Godkänd eller mer

0 1 2

Beställare

Utförare

Ledning och personal Beställare

Utförare

Personalens kompetens, kompetens- Beställare

utveckling och handledning, rekrytering. Utförare

Krav på fastigheten/fysisk miljö Beställare

Utförare

Krav på utföraren Beställare

Utförare

Metoder och arbetssätt Beställare

Utförare

Bemötande/förhållningssätt Beställare

Utförare

Meningsfull dag Beställare

Utförare

Kontaktmannaskap, kontinuitet, larm Beställare

Utförare

Måltider och nutrition Beställare

Utförare

Personakt Beställare

Utförare

Genomförandeplan, dokumentation Beställare

Utförare

Levnadsberättelse Beställare

Utförare

Delaktighet, information och inflytande Beställare

Utförare

Anhöriga, närstående Beställare

Utförare

Samarbete Beställare

Utförare

Stöd vid inköp och ekonomi Beställare

Utförare

Kvalité och uppföljning Beställare

Utförare

Mötesplats Beställare

Utförare

Hälso- och sjukvård Beställare

Utförare

Allmänna villkor och administrativa

bestämmelser för uppdraget

Från: Falknäs, Håkan Skickat: den 3 april 2017 11:38 Till: Sociala nämndernas förvaltning Kopia: Styrelsen för Västerås stad Vård och Omsorg myndighetsbrevlåda Ämne: MAS bedömning Vallby servicehus Bifogade filer: MAS bedömning Vallby servicehus.docx; Patientsäkerhetsberättelse Vallby

servicehus 2016.doc Översänder MAS bedömning Vallby servicehus, samt Patientsäkerhetsberättelse för 2016. Mvh Håkan Falknäs MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska Västerås Stad Vård och Omsorg/Skultuna

721 87 Västerås

Telefon direkt: 021-39 87 03 Telefon Kontaktcenter: 021-39 00 00 [email protected] Besöksadress: Verksamhetskontoret Vård och omsorg Stadshuset, F278 www.vasteras.se


http://www.vasteras.se/

MAS bedömning avseende avtalsuppföljning Vallby servicehus.(2017/0075-ÄN-1.6.2) Verksamhetschefens/verksamhetschefens efterföljsamhet på Västerås stads riktlinjer för hälso- och sjukvård är god. Verksamhetschefen har uppdraget åt Avdelningschefen att fullgöra enskilda ledningsuppgifter, med stöd av HSL 30 §, för att säkerställa hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården. Avdelningschefen är leg. Sjuksköterska med lång erfarenhet. HSL-personalen har god kännedom om Stadens riktlinjer och Vård och omsorgs rutiner. Man har även upprättat lokala instruktioner, där detta varit nödvändigt. Rutiner och instruktioner finns på Insidan (Intranätet). Undertecknad har granskat 5 slumpvis utvalda patientjournaler. Patienterna har upprättade hälso- och sjukvårdsjournaler i Procapita enligt ICF. Väsentliga uppgifter framgår. Det framgår att patienterna är informerade och delaktiga. Det framgår i samtliga journaler vem som är omvårdnads/patientansvarig sjuksköterska, ansvarig läkare samt vem som ansvarar för rehabiliteringsinsatser och hjälpmedel. Riskbedömningar för nutrition, fall, trycksår, blåsdysfunktion och munhälsa är genomförda och dokumenterade. Aktuella Vårdplaner finns för samtliga patienter. Vårdplaneringar är genomförda för samtliga patienter. Uppföljningar sker systematiskt av insatta åtgärder och bedömningar. Enheten har nu avtal om Läkarmedverkan med Läkargruppen. Namngiven läkare besöker enheten var annan vecka. Enheten ska från 170701 ha nytt avtal med Capio vårdcentral och hoppas få lika gott samarbete med dem.

1

2017-04-03 2017/00225-VO-1.6.2

Sociala nämndernas förvaltning Cecilia Lindh

VÄSTERÅS STAD 2

För en utförlig beskrivning av enhetens arbete med riskanalyser, samverkan och samarbete mellan olika yrkesgrupper och hur arbetet med avvikelsehantering säkerställs, hänvisas till bifogad Patientsäkerhetsberättelse för 2016. Avdelningschefen skickar den senaste egenkontrollen. Läkemedsskåpen i några av lägenheterna är mycket små och det blir problem när det flyttar in parboende. Med vänlig hälsning Falknäs, Håkan MAS Medicinskt ansvarig sjuksköterska Vård och omsorg

Patientsäkerhetsberättelse

2016

Västerås stad

Vård och Omsorg

Vallby Servicehus

Anne Brudvik Norell

Övergripande mål och strategier

Vård och omsorgs vision:

Alltid bästa möjliga möte

Vård och omsorgs ledstjärnor:

Kunskap och omtanke

Vård och Omsorgs verksamhetside:

Vård och Omsorg driver och utvecklar verksamheter som ger äldre och funktionshindrade i

Västerås förutsättningar att leva ett tryggt, självständigt och meningsfullt liv.

Vård och omsorgs huvudstrategi

Vi ska gå från att ha varit en traditionell förvaltning till att utvecklas till att bli en modern

service- och tjänsteorganisation.

Mål

Vi bedriver en patientsäker vård.

Vi bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete och arbetssätt.

Vi använder systematisk genomförandeplanering som ett verktyg för en

evidensbaserad praktik.

Alla verksamheter har ett väl fungerande teamarbete där den samlade kompetensen

kommer kunden tillgodo.

Det salutogena förhållningssättet genomsyrar arbetet inom Vård och Omsorg.

Vi har ett kvalitetsledningssystem som följer gällande riktlinjer och stödjer

verksamheternas uppdrag.

Vi har implementerat det verksamhetssystem som staden tecknat avtal om.

Utgångspunkten för vårt systematiska patientsäkerhetsarbete finns samlat på intranätet som

innehåller riktlinjer och rutiner gällande HSL.

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet

Ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat på vårdgivaren, verksamhetschefen och hälso-

och sjukvårdsmedarbetare. Vårdgivare är Vård och omsorgs styrelse.

Verksamhetschefen ska inom ramen för vårdgivarens ledningssystem ta fram, fastställa och

dokumentera rutiner för kvalitet och patientsäkerhet.

Hälso- och sjukvårdsmedarbetare ansvarar för att utföra sitt arbete i överensstämmelse med

vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska så långt som möjligt utformas och

genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt. Hälso- och

sjukvårdsmedarbetaren bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.

Legitimerad personal får delegera en arbetsuppgift till någon annan, endast när det är förenligt

med kraven på en god och säker vård

Delegeringar skrivs i Procapita av hälso- och sjukvårdspersonal. Delegeringarna är personliga

och föregås av praktisk och teoretisk utbildning, samt ett skriftligt test för berörd medarbetare.

Delegeringen gäller för högst ett år i taget. Delegering sker först efter att berörd medarbetare

har arbetat en tid på enheten och lärt känna patienter samt fått en inblick i gällande rutiner.

Delegeringen är frivillig och sker först då berörd medarbetare känner sig redo.

Vallby servicehus ingår i enheten Oxbackens servicehus och ledningsansvaret för hälso-och

sjukvård är delegerat från enhetschef till avdelningschef när det gäller:

- att upprätta instruktioner för patientsäkerhetsarbetet

- att sammanställa och analysera avvikelser och fallrapporter

- att granska journaler

- att ta kontakt med vårdhygien och MAS gällande smitta och smittspridning och eventuella

andra hygienfrågor.

- att upprätta rutin för läkemedelshantering

- ansvar att upprätta rutiner för kvalitetssäkring av inkontinenshantering och hantering av

medicinsktekniska produkter

-att upprätta instruktioner och handlingsplaner för en god palliativ vård.

Riktlinjerna för Hälso-och sjukvård i Västerås stad ligger till grund för allt arbete på enheten.

Vård och omsorg skriver utifrån dessa riktlinjer egna rutiner för arbetet. Enheten skriver

därefter vid behov ner enhetsspecifika instruktioner utifrån rutinerna och riktlinjerna.

Instruktionerna finns på enhetens samarbete på Insidan

Samverkan med patient och närstående

Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården ger patienten individuellt anpassad

information om: -sitt hälsotillstånd

-de metoder för undersökning och behandling som finns

Vi informerar också så snart som möjligt en patient som har drabbats av en vårdskada

Planeringsansvarig sjuksköterska söker reda på hälsostatus genom samtal med patienten,

patientens närstående samt rapporter och journaler från tidigare vårdgivare. Detta

dokumenteras sedan av sjuksköterskan i procapita HSL. Om sjuksköterskan bedömer att

behov finns eller om patienten själv önskar erbjuds hon/han hjälp eller stöd med hantering av

läkemedel samt läkarkontakter. Patienten väljer själv vilken familjeläkare han/hon vill vara

listad hos. Patienten informeras om att enheten har samverkansavtal med Läkargruppen, det

innebär att en läkare från denna vårdcentral kommer till servicehuset två gånger/månad och

har då möjlighet att göra hembesök hos den som har behov av det.

Sjuksköterskan frågar alltid vilken grad av delaktighet patienten önskar kring läkarkontakt,

behandling samt läkemedelshantering. Sjuksköterska noterar i Procapita om patienten ger

samtycke till registrering i kvalitetsregistren och NPÖ.

Arbetsterapeut och fysioterapeut erbjuder ett första samtal/besök där en bedömning görs vad

gäller förflyttningsförmåga, behov av hjälpmedel och eventuellt behov av träning.

Arbetsterapeut/sjukgymnast erbjuder en översyn av boendemiljön utifrån ett rehabiliterings-

samt riskperspektiv. Vid första besöket lämnar vi ut namn och telefonnummer, så att patienten

själv kan ta kontakt med arbetsterapeut och fysioterapeut. Patienten kan även via vårdpersonal

förmedla att de önskar kontakt. Önskar patienten ha någon anhörig med vid första mötet så är

de välkomna. Eventuella ordinationer utförs i samråd med patienten. Ordinatören ansvarar för

att följa upp och utvärdera aktuell ordination och därefter avslutas ordinationen i Procapita.

Vid nedsatt allmäntillstånd/ sjukdom hos våra patienter kontakter planeringsansvarig

sjuksköterska berörda- förutom patienten; ansvarig läkare, rehabiliteringspersonal,

kontaktman och ev. anhöriga och biståndshandläggare. Sjuksköterskan anordnar en

vårdplanering för att bästa möjliga vård och omsorg ska uppnås och att patient och anhöriga

känner sig delaktiga i den vården.

Samverkan för att förebygga vårdskador

Tjänstgörande sjuksköterska ansvarar för att om så behövs, hjälpa patienten kontakta läkare

när patientens tillstånd kräver detta. Sjuksköterska bedömer även om och när akut transport

krävs till sjukhus. I första hand sker kontakt med patientens familjeläkare under dagtid

måndag till fredag. Vilken familjeläkare patienten är listad hos står angivet i procapita HSL,

där finns även telefonnummer. Enheten har samverkansavtal med Läkargruppen och

planerade hembesök från läkare därifrån sker varannan tisdag. Vid behov av läkarkontakt

under kvällar, nätter och helger kontaktas jourhavande läkare i Moffa- teamet av

tjänstgörande sjuksköterska. När patienter skickas akut till sjukhus skall de vara försedda med

ett ID-band och ha en aktuell läkemedelslista med sig, en rapport skall skrivas i prator

omgående.

Omvårdnadspersonal har skrivna rutiner för hur de kontaktar tjänstgörande sjuksköterska. I

personalrummet finns lista för vilka telefonnummer som gäller. Sjukgymnast samt

arbetsterapeut finns att nå under dagtid på vardagar, aktuell telefonlista finns i

personalrummet samt på samordnarens kontor. Det finns även ärendelappar som man kan

fylla i och lämna till arbetsterapeut och fysioterapeut. Kontakter mellan vårdavdelningar på

sjukhuset och enheten sker via Prator då patienten är inneliggande. Via detta system sker

informationsöverföring för exempelvis vårdplaneringar, utskrivningsmeddelande med mera.

Vid behov kan en vårdplanering genomföras med läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut,

sjukgymnast, kontaktman och biståndshandläggare tillsammans med patienten.

Enheten har regelbundna teamträffar där båda kontaktmännen, ansvarig sjuksköterska och

arbetsterapeut eller sjukgymnast deltar. Riskbedömning sker i Senior Alert där risk för fall,

undernäring, trycksår och munhälsa bedöms. Det görs även en riskbedömning för

kontrakturer. Finns risk så planeras åtgärder där varje yrkeskategori får ansvar för åtgärder

inom sitt kompetensområde. Vid nästa teamträff görs uppföljning på åtgärderna. Teamet

diskuterar även kring patientens välbefinnande, delaktighet, nattfasta, boendemiljö, behov av

hjälpmedel mm.

Avvikelser registreras i Synergi. Alla fallrapporter skickas till enhetschef, sjuksköterska,

arbetsterapeut och sjukgymnast. Legitimerad personal läser rapporten och planerar

tillsammans med omvårdnadspersonalen åtgärder utifrån samlad kompetens. Vid behov pratar

de olika yrkeskategorierna ihop sig för att komma fram till fungerande lösningar.

Riskanalys

Från den 1 januari 2012 gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om

ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, SOSFS 2011:9. Vårdgivaren ska bedriva ett

systematiskt kvalitetsarbete, följa upp, utvärdera, utveckla och säkra kvaliteten i enlighet med

SOSFS 2011:9. samt bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete som vårdgivare enligt 3 kap.

patientsäkerhetslagen (2010:659) samt Riskanalys & Händelseanalys - Handbok för

patientsäkerhetsarbete.

Med riskhantering avses att vi har och tillämpar rutiner för att identifiera, analysera, bedöma

och åtgärda orsaker eller omständigheter som kan leda till vårdskada samt att återföra

erfarenheter.

Sjuksköterskan genomför riskbedömningar för den enskilde i samverkan med teamet för

undernäring/övervikt, trycksår, fall, blåsdysfunktion och munhälsa. För personer över 65 år

erbjuds registrering i det nationella kvalitetsregistret, Senior Alert.

Bedömningsinstrument som används är Mini Nutritional Assessment, Modifierad

Nortonskala, Abbey Pain Scale, Revised Oral Assessment Guide (ROAG), Downton Fall Risk

Index. Sjukgymnast använder även olika evidensbaserade för bedömning av t.ex. balans och

styrka.

Analyserna påbörjas i samband med första samtalet, vid årlig vårdplanering och vid

förändringar hos den enskilde.

Arbetsterapeut och sjuksköterska använder MMT för första bedömning vid demens.

Vårdpersonal som märker att en patient har självmordstankar försöker samtala med patienten

om detta och kontaktar genast tjänstgörande sjuksköterska. Därefter följs rutinen för suicid

och suicidpreventivt arbete.

När en risk är identifierad och analyserad planerar teamet tillsammans med patienten vilka

åtgärder som ska vidtas. Åtgärderna genomförs och följs upp.

Struktur för uppföljning, utvärdering och hälso- och sjukvårdspersonalens

rapporteringsskyldighet

Med avvikelsehantering avses att vi har och tillämpar rutiner för att identifiera, dokumentera

och rapportera negativa händelser och tillbud samt för att fastställa och åtgärda orsaker,

utvärdera åtgärdernas effekt och sammanställa samt återföra erfarenheterna.

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-120

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-120

All personal (även icke legitimerad) rapporterar om en patient varit involverad i en händelse

som avviker från det normala inom hälso- och sjukvårdens område. Sjuksköterska,

arbetsterapeut eller fysioterapeut ansvarar för att fall och allmänna avvikelser registreras och

klassificeras i allvarlighetsgrad 1-4 i Synergi.

Lärdomarna från avvikelsehanteringen används i verksamhetens systematiska kvalitetsarbete.

Enhetens kvalitetsgrupp består av tre undersköterskor, en sjuksköterska, en arbetsterapeut, en

fysioterapeut samt avdelningschef. Vi träffas var fjärde vecka och arbetar då med den lokala

arbetsplanen.

Vi följer upp avvikelser och diskuterar vilka åtgärder som kan vara lämpliga.

Kvalitetsgruppen gör även egenkontrollen för avvikelser och dokumentation. På

egenkontrollerna följs avvikelser upp. Statistik kan tas fram både ur Senior alert och Synergi

och det gör att avvikelsernas frekvens kan studeras över tid och blir då ett underlag för

diskussioner om lyckade åtgärder och nya typer av åtgärder som krävs. Resultatet av detta

förs vidare till all personal på våra teamträffar och arbetsplatsträffar

Hantering av klagomål och synpunkter

Vår strävan är att patienterna ska vara nöjda med de insatser de får av hälso- och

sjukvårdsmedarbetare i Västerås stad Vård och Omsorg. Patienternas synpunkter och

klagomål är därför mycket viktiga.

Genom att systematiskt arbeta med klagomål och synpunkter har vi möjlighet att identifiera

bristerna och förbättra utförandet av insatsen.

När ett klagomål kommer till avdelningschefen tar hon genast kontakt med kunden och berörd

personal för att reda ut vad som har inträffat. Klagomål och synpunkter registreras också i

Synergi. Förbättringsåtgärder diskuteras med kund och medarbetare och dessa stäms sedan av

med kunden så att orsaken till klagomålet blivit åtgärdat. Åtgärderna dokumenteras också i

synergi.

Vissa av klagomålen tas upp i kvalitetsgruppen och på arbetsplatsträffar så att generella

åtgärder kan diskuteras där. Även resultat från egenkontroller tas upp med hela arbetsgruppen.

Lärdomarna från klagomål- och synpunktshanteringen används i verksamhetens systematiska

kvalitetsarbete.

Uppföljning genom egenkontroll

All personal har skyldighet att rapportera om en patient varit involverad i en händelse som

avviker från det normala inom Hälso- och sjukvårdens områden. HSL-medarbetare eller

verksamhetschef enligt HSL ansvarar för att händelsen omedelbart registreras i Synergi.

Fall – och avvikelserapportering skrivs inom två dagar i Synergi av ansvarig SSK och

allvarligheten bedöms utifrån en skala 1-4. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska fyller i

rapporten och åtgärder diskuteras med berörda medarbetare. Sjukgymnast och arbetsterapeut

fyller i åtgärder på fallrapporterna och ansvarar för att detta åtgärdas och följs. Enhetschefen

läser alla synergirapporter och avslutar dessa när alla planerade åtgärder är gjorda.

Avvikelse med allvarlighetsgrad 3 och 4 skickar verksamhetschefen till MAS som utreder och

beslutar om anmälan enligt Lex Maria.

Händelser som bedöms som grad fyra telefonrapporteras även till MAS.

Vi genomför återkommande interna kvalitetsrevisioner i syfte att säkra att gällande rutiner

följs. Kvalitetsrevision görs genom egenkontroller två gånger per år. Kvalitetsgruppen utgår

då utifrån en framtagen manual för bl.a. journalgranskning och avvikelsehantering. Man

granskar då journalernas innehåll och också antalet fall och övriga kvalitetsavvikelser. Under

2016 har vi gjort journalgranskningen tillsammans med Oxbackens Servicehus. Målen för

egenkontrollen är tydliga och är en bra grund för det ständiga förbättringsarbetet på enheten.

Det blir också tydligt vilka områden som kräver extra förbättringsåtgärder som t.ex. nya

rutiner och kompetenshöjning.

Inför egenkontrollen två gånger om året tar avdelningschef fram statistik ur Senior Alert,

Palliativa registret och Synergi. Statistiken följs upp och eventuella åtgärder diskuteras.

Statistiken visar vad vi lyckats med, men även våra förbättringsområden.

I det nationella Palliativa registret kan vi följa vår utveckling i den palliativa vården på

enheten.

På Vallby servicehus består teamet närmast patienten av planeringsansvarig sjuksköterska, ett

kontaktmannapar, sjukgymnast och arbetsterapeut. Varje kontaktmannapar har ansvar för ca

sju patienter. Kontaktmännen är indelade i två grupper och grupperna träffas på ett rullande

schema där den aktuella gruppen träffas var fjärde vecka. Syftet med dessa möten är att alla

kontaktmän till patienter med samma planeringsansvarig sjuksköterska träffas för att diskutera

gemensamt förhållningssätt och omvårdnad för patient. Man kan då också dela med sig av

goda lösningar i bemötande av enskilda patienter.

Det dagliga lärandet på enheten består av kommunikation mellan medarbetare då behov

uppstår. Det gäller bland annat informationsöverföring som sker på morgnar, förmiddag, efter

lunch, eftermiddag och kväll. Efter teamträffarna varje månad har vi tid för intern

kompetensutveckling. Under året har vi haft olika teman, bland annat läkemedelshantering

och delegering, bemötande vid psykiatriska diagnoser och demens och journalföring.

Sammanställning och analys

Avvikelser enligt Hälso- och sjukvård

Antal avvikelser

Fall

117 Antal fallrapporter

Trycksår

3. 2st 4. Kategori 3 o 4

Undernäring

4 Antal med 0-7 poäng MNA

Munhälsa

2. 50 3. 13 2 o 3 ROAG

Kommunikation o information

0

Läkemedel

74 Antal

Omvårdnad/behandling egna identifierade

1

Omvårdnad/behandling

5 Inkomna klagomål

Influensa

0

Vinterkräksjuka

0

Med.tekniska produkter

0

Antal internutredningar

0

Antal Lex Maria

0

Dödsfall 12 (6 på enheten)

Dödsfall registrerade i Palliativa registret

6 3 oväntade

Analys av avvikelser, fall och Lex Maria

Av 117 fall stod 3 personer för 50 av fallen. Riskbedömningar är gjorda och preventiva åtgärder insatta i form av skyddsåtgärder och utökade tillsyner (ständig övervakning under en period på en av patienterna). Alkoholkonsumtion är orsak till en del av fallen. Det är svårt att jämföra statistik från föregående år då det olika vilka patienter som ingår i statistiken. Ca 20% av våra lägenheter byter boende under året och beroende på vilka resurser/behov personerna har som flyttar in kan statistiken påverkas åt ena eller andra hållet. Huvudsaken är att vi arbetar systematiskt med riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar av risker. Se nedan gällande läkemedelsavvikelser.

Planerade förbättringsåtgärder

Vi kommer att fortsätta att arbeta för att minska läkemedelsavvikelserna och riskbedömningar/åtgärder vid fallrisk.

Åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten

Teamarbete

Vi har fortsatt med de rutiner för vårt teamarbete som vi startade upp 2015. För att involvera

all personal i registerarbetet har vi teamträff varannan vecka där kontaktmän, sjuksköterska,

arbetsterapeut och sjukgymnast ingår. Varje teamträff diskuterar vi tre kunder mer ingående.

Varje profession har då sina frågor att förbereda inför träffen. Med denna planering

säkerställer vi att vi gör våra riskbedömningar minst en gång årligen.

Vid teamträffarna diskuterar vi utifrån risker och följer upp planerade åtgärder. Där det inte

fungerar att göra riskbedömningen hos boende gör vi riskbedömningen tillsammans i teamet.

Bakomliggande orsaker ansvarar numera kontaktmännen för att göra. Vi planerar åtgärder

som olika yrkeskategorier blir ansvarig för. Under teamträffen dokumenterar sjuksköterskan i

HSL-journalen och kontaktmännen i Pulsen Combine.

Mobilt arbetssätt

Vi försöker arbeta så mobilt som möjligt. All HSL-personal har en egen bärbar dator och kan

ta med sig den till patienten och dokumentera direkt på plats. Detta arbetssätt är nytt och

ovant och något som kommer ta tid att arbeta in men utrustningen finns nu tillgänglig.

Efter att ha förberett oss under senaste halvåret startade vi upp den sociala dokumentationen i

Pulsen Combine i april. Detta har lett till en mycket enklare och säkrare kommunikation

mellan sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Sjuksköterska kan numera både läsa och skriva

i den sociala journalen som alltid finns tillgänglig digitalt.

Vårdhygien

Vi har arbetat systematiskt med vårdhygien under 2016. Arbetet startade med en hygienrond i

januari. Efter det har samtlig personal fått basutbildning 3 timmar med Lena och Martina från

Smittskyddsenheten. Vi har tillsammans arbetat med förbättringar. Enhetens hygienombud

träffas med avdelningschef varje månad för att stämma av hur arbetet fortgår, vad vi har gjort

och vad som är kvar att göra. Vi har utrustat varje våning i huset med handsprit (ca 25

platser), det finns handskar och förkläden hos alla kunder som har hjälp med omvårdnad.

Vi har skapat nya rutiner för servering i restaurangen.

I september bjöd vi in boende och anhöriga till en föreläsning med Lena och Martina från

Smittskyddsenheten. Temat var ” hur vi kan undvika smittor”. (Vid samma tillfälle bjöd vi på

en föreläsning om ”Den lustfyllda måltiden”). Vi hade en Hälsodag för våra kunder i oktober

och då visade vi bland annat hur man spritar av sina händer, vi hade då lånat Visirub-

apparaten från Smittskyddsenheten.

Träning

Patienterna har tillgång till ett träningsrum där det finns möjlighet till att träna på egen hand

eller tillsammans med sjukgymnast. Träningen är individsanpassad och utgår från patientens

målsättning. Flera av de boende använder träningsrummet och kan på så sätt välja när de

själva vill träna. En gång i veckan har vi sittande gymnastik. Några av de boende har under

många års tid haft gymnastik till en Dvd med Kerstin Dellert. Sjukgymnast och arbetsterapeut

försöker få nyinflyttade att delta.

Läkemedelshantering

Läkemedelshantering har varit ett fokusområde under året. Boende i de 57 lägenheterna på

servicehuset har olika insatser. En stor del av de boende har hjälp med läkemedelshantering.

Sjuksköterska ansvarar för bedömning av hjälpbehov. Kan personen själv ta ansvar? Kan det

bedömas som egenvård eller skall vi ta över ansvaret för medicineringen helt?

Sjuksköterska planerar för verkställande av den ordinerade behandlingen, antigen i dosett

eller i dosförpackningar och upprättar signaturlistor där ordination och planerade medicintider

framgår. Hen delegerar sedan överlämnande av läkemedel till omvårdnadspersonalen. Målet

var att minska avvikelserna jämfört med 2015. Siffrorna är tyvärr inte tillförlitliga – det är inte

säkert att alla avvikelser fanns registrerade i Synergi under 2015. Målet har också varit att se

över vilka faktorer som kan bidra till minskad säkerhet i hanteringen

Vi diskuterade i kvalitetsgruppen vilka faktorer som kan bidra till att det uppstår missar.

Det kan delas upp i delar

-kunskap, omvårdnadspersonalen behöver påfyllning av kunskap

-planering, vissa missar uppstår för att kunder inte är hemma eller hittas när läkemedel skall

överlämnas

-arbetsmiljö, det kan vara rörigt i medicinskåpen med många förpackningar och många listor

och skåpen är ganska små.

-kommunikation, nya ordinationer och tider kommer inte fram till personalen.

Vi har gjort följande insatser under året:

”Kunskap” -vi har haft tema läkemedel på teamträff i februari då sjuksköterska gått igenom

frågor rörande läkemedelshantering. I maj/juni hade vi också en timmes genomgång med all

personal på teamträffarna inför förnyade delegeringar.

”Planering”- sjuksköterska har i dialog med läkare ändrat vissa medicintider som har missats

för att kunden ofta var ute vid den tiden till exempel.

”Arbetsmiljö” – Vi har skaffat mappar till signeringslistorna i skåpen hos kund. Vi har via

förvaltare på Fastighetskontoret förmedlat vårt problem med för små läkemedelsskåp till våra

beställare. Har inte fått någon återkoppling än.

”Kommunikation” – ssk har fått en ny whiteboardtavla i omvårdnadspersonalens grupprum

där de kan skriva viktig info till exempel om medicintider. Att sjuksköterskorna kan skriva i

Pulsen är också viktigt

Palliativ vård

I det Palliativa registret registreras alla som gått bort på enheten. Ur det registret tas sedan

statistik fram om hur omvårdnaden sett ut vid livets slut. Vårt förbättringsområde var att göra

validerade smärtskattningar. Våra sjuksköterskor fick gå på utbildning i smärtskattning under

våren. De har sedan visat/gått igenom instrumentet på teamträff och delat ut stickor till

personalen.

Bara tre patienter på boendet fick vård i livets slut. Vi hade totalt 12 dödsfall på enheten; 3 på

sjukhuset, 6 oväntade och 3 väntade.

Läkaravtal

Uppföljning av avtalet och ett förnyat avtal har skrivits med Läkargruppen. Detta avtalet har

nu sagts upp, gällande från 170701.

Inkontinens

Nya rutiner har införts för ordination och beställning av inkontinensmaterial. Sjuksköterska

gör individuell ordination i systemet och en av enhetens undersköterskor gör beställningarna.

Inkontinensmaterialet förvaras numera hemma i patientens lägenhet. Enheten har tre

inkontinensombud.

Bemötande

Vi har tagit hjälp av Demensteamet för föreläsningar till all personal med tema ”Bemötande”

All personal har deltagit 2 x 1,5 timmar. Vi har flera kunder med psykiatriska diagnoser och

behöver kompetensutvecklig inom det området.

Resultat som har uppnåtts

Teamarbete

Dokumentationen har förbättrats genom utbildning, diskussioner och uppföljning i bl.a.

egenkontrollerna. HSL-personalen skriver och läser i SOL-dokumentationen som är lätt

tillgänglig via dator. Vi har också möjlighet att ta med dator hem till patienten och

dokumentera på plats

Vårdhygien

Vi har gjort hygienskattning flera gånger och ser klara förbättringar i följsamhet till rutinerna.

Det som fortfarande kan bli bättre är användning av förkläden. Numera finns det bra förvaring

för handskar och förkläden i tvättstugor och på toaletter. På varje våning i huset (24 ställen)

finns det handsprit tillgängligt för båda personal och kunder. Rutiner finns för rengöring av

hjälpmedel.

Vi har inte haft några utbrott av influensa eller magsjuka under året.

Läkemedelshantering

Gällande läkemedelshantering hade vi en handlingsplan för 2016 för att minska avvikelserna.

Den innefattade mera noggrann uppföljning vid förnyad delegering till medarbetare som har

arbetat i många år, uppföljning av avvikelser på teamträffar, arbetsplatsträffar och i

kvalitetsgrupp, översyn av arbetsmiljön i lägenheterna. I översynen ingick belysning, storlek

på läkemedelsskåp samt förvaring av ordinations- och signaturlistor.

Trots det har avvikelserna ökat avsevärt. En förklaring är att alla avvikelser numera finns

registrerade i systemet. Några av avvikelserna gäller mediciner som inte är givna för att

kunden inte varit hemma men det är ända alldeles för många avvikelser; glömda mediciner.

Palliativ vård

Av de 3 patienter som hade palliativ vård under 2016 var det 2 som fick validerad

smärtskattning. Procentuellt ser det ju ut som att vi har uppnått en förbättring men det går inte

att jämföra resultatet med föregående år när det handlar om så få personer. Jag tror att

sjuksköterskorna gör sina bedömningar enligt validerade metoder utan att de har ett

instrument i handen. Våra sjuksköterskor är erfarna och har en god klinisk blick och de

känner sina patienter väl och kan därför känna igen och bedöma förändrade behov.

Inkontinens

Inkontinens – vi påminner och håller i våra rutiner när det gäller inkontinensvården.

Patienterna är missnöjda med att behöva förvara sina produkter i bostaden. Vi jobbar för att

förvaringen hos varje patient skall vara så hygienisk som möjligt.

Läkaravtal

Läkemedelsgenomgångar och vårdplaneringar har utförts under 2016.

Övergripande mål och strategier för kommande år

Vision

Vård och omsorgs vision:

”Alltid bästa möjliga möte” omfattar även patientsäkerhetsarbetet.

Mötet med kunden är det centrala för att säkerställa att vården för den enskilda personen är

god, ändamålsenlig och säker. Kunden är delaktig i vård och behandling och den som äger

kunskapen om sig själv.

Kunskap och omtanke är ledstjärnor som vägleder oss i den evidensbaserade praktiken.

Vårdhygien

Det finns fortfarande utmaningar kvar gällande hygienarbetet. Enhetens sjuksköterskor har ett

kontor där de tar emot patienter för bland annat omläggningar. Det finns inget handfat i

rummet. Det finns heller inte bra förvaring för förbandsmaterial. Dessa frågor har vi lyft via

fastighetskontoret. För att hålla god hygienisk standard behöver vi även förbättra förvaring av

våra rena arbetskläder.

Mobil Omsorg

Vi kommer under våren införa Mobil Omsorg vilket innebär en bättre/tydligare planering av

kundernas insatser. Här kan man planera in hemtjänstinsatserna men även hälso- och

sjukvårdsinsatser. Till exempel medicingivning kan läggas in som en aktivitet i systemet. Man

måste då kvittera att aktiviteten är utfört. Detta bör minska risken för missade

överlämningstillfällen. Vi kommer även dagligen rapportera på vår anslagstavla inträffade

incidenter gällande läkemedel. Sjuksköterskorna ansvarar för detta.

Palliativ vård

Fortsatt arbete för att göra livets sista tid så bra som möjligt. Samtliga patienter med vård i

livets slut skall få validerad smärtskattning under den sista veckan i livet

Läkemedelsavvikelser

Vi arbetar ständigt med att kvalitetssäkra läkemedelshanteringen och måste hålla i de

aktiviteter vi har planerat i lokala arbetsplanen. Sjuksköterskebemanningen är en viktig faktor

i att kunna hålla ihop arbetet.

Dokumentation

Vi kommer samverka med Oxbackens servicehus för att ”hålla ihop” arbetet med bättre

journalföring.

Läkaravtal

Ett nytt läkaravtal kommer gälla från och med 1/7 -2017. För Vallbys del innebär det ett

samarbete med Capio Vårdcentral på Vallby. Vi måste få till en god kommunikation och

fungerande rutiner för samarbete. Vi måste informera våra patienter i god tid innan

övergången och se till att alla får möjlighet att lista om sig till Capio om de önskar det.

Organisationen för hälso-och sjukvårdspersonal ses över i servicehusen Vård och Omsorg i

syfte att använda kompetensen på rätt sätt. Det kommer troligen medföra att vi måste anpassa

vårt arbetssätt och våra rutiner i verksamheterna efter den nya organisationen och gällande

bemanning.

uppföljning av uppdrag - vallby servicehus, västerås stad

Documents