AT 4510, 4511, 4512, 4513, 4517, 4518, 4519, 4520, 4521, 4573, 4574, 4575,4576

AT 4522, 4523, 4577, 4578

AT 4541, 4542, 4543, 4545, 4546, 4580, 4581

AT 4585, 4586, 4587, 4588, 4589

AT 4983 Clean-Service

AT 4590, 4592, 4594, 4595

AT 4547, 4548, 4583, 4584

AT 4550

AT 4524, 4525, 4534, 4535

AT 4537, 4538

AT 4598, 4599, 4609 AT 4596, 4597, 4607

2

� ��� ��������� ������������� ���1 Innehållsförteckning.......................................... 22 Allmänt.............................................................. 23 Ankomstkontroll/märkning ................................ 24 Tryck ................................................................. 35 Säkerhetsventilens funktion.............................. 36 Säkerhetsventilens täthet ................................. 47 Fluider (vätska, gas, ånga, luft) ........................ 48 Fluidtemperatur och omgivande temperatur .... 59 Val av fjäder...................................................... 510 Säkerhetsventiler med veckbälg....................... 611 Installerade säkerhetsventiler........................... 6

11.1 Öppen fjäderkåpa ..................................... 611.2 Regelbundet funktionsprov ....................... 611.3 Kraftpåverkan på säkerhetsventilen ......... 611.4 Anslutningar .............................................. 611.5 Montageriktning ........................................ 611.6 Flödesriktning............................................ 711.7 Kondensering (fluid kvar i SÄV)................ 711.8 Vibrationer från anläggningen................... 711.9 Utblåsledning ............................................ 711.10 Besvärliga omgivningsmiljöer ................... 711.11 Otätheter pga smuts och avlagringar etc.. 811.12 Skydd vid lagring och transport ................ 811.13 Korrosionsskydd ....................................... 811.14 Underhåll................................................... 811.15 Identifiering av säkerhetsventiler .............. 8

12 Inställningsinstruktioner för fjäderbelastadesäkerhetsventiler............................................... 8

12.1 Med öppet lättverk .................................... 812.2 Med gastätt lättverk................................... 8

13 Hantering .......................................................... 914 Tillsatsbelastade säkerhetsventiler................. 1015 Säkerhetsventil o. sprängbleck i kombination 1016 Oförutsedda händelser ................................... 1117 Produktöversikt ............................................... 1118 Överensstämmelseintyg ................................. 27

�� �������Säkerhetsventilerna har konstruerats och till-verkats för användning i system där driftsför-hållandena är lämpliga för anordningen enligttillämpbara standarder. Brukaren ansvarar förval av material och konstruktivt utförande medhänsyn till gällande driftsförhållande.

Säkerhetsventilerna får användas enligt AFS1999:4 enligt kategori IV, fluidgrupp 1 och 2.

För att en säkerhetsventil skall kunna uppfyllade ställda kraven tillverkas samtliga dessdetaljer med största precision. Denna precisionmöjliggör exakt funktion. Säkerhetsventilernaskall därför hanteras med varsamhet. Enbristande funktion kan medföra fara för männi-skor, djur och anläggningar. Även korrektmonterade säkerhetsventiler kan orsaka farorsom måste beaktas.

Följande risker kan förekomma:a.) Säkerhetsventil utan funktion eller felaktigt

installerad: Tryckaggregat brister. Fara förhet, giftig och aggressiv fluid p g a brist-ningen.

b.) Säkerhetsventilen aktiveras: Fluiden ström-mar ut: Fara p g a het, giftig och aggressivfluid.

c.) Säkerhetsventilen är otät: Fluiden flödar ut:Fara pga. het, giftig och aggressiv fluid.

d.) Andra risker som uppstår till följd av han-teringen av säkerhetsventiler, t.ex. risker förskador till följd av skarpa kanter, hög viktosv)

För att minimera riskerna måste anvisningarna idriftmanualen alltid följas. Manualen baseras påpraktiska erfarenheter och kraven i gällandebestämmelser. I princip gäller att bestämmelseralltid skall prioriteras före följande rekommen-dationer och anvisningar.

Bestämmelser:Druckbehälter- und DampfkesselverordnungTRD 421, 721,TRB 403, 801 Nr. 45AD-Merkblätter,Druckgeräterichtlinie 97/23/EG,ASME-Code,API 526, 520övrigatillämpliga produktrelaterade certifikat föreliggerför redovisning av att bestämmelser och där-med säkerheten tillgodosetts.

Fabriken LESER är certifierad enligt DIN ENISO 9001 (kvalitetsmanagementsystem), enligtDIN EN ISO 14000 (miljömanagementsystem)och enligt Druckgeräterichtlinie Modul D (kvali-tetssäkring produktion). Därigenom säkerställsatt alla krav avseende kvalitet och miljö till-godoses.

�� ������������������������Kontrollera att produkten motsvarar beställ-ningen. Efter inställning och kontroll plomberasvarje säkerhetsventil av oss, eller om kundenså önskar av en oberoende testinstitution. (t.ex.DNV, TÜV, Germanischer Lloyd,...)

Om märkningen sker med slagstämpel e dyl.skall tillses att säkerhetsventilen inte skadas.Skador kan medföra läckage eller göra ventilenobrukbar. Speciellt vid tunna väggtjocklekar börslagstämpel undvikas.

Säkerhetsventiler är uppmärkta med:- AT-nummer + typnummer- Orderdata- Tekniska data- Inställningstryck- VdTÜV-komponentkontrollnummer

3

- CE-märkning med nummer.- övriga data, t.ex. UV-stamp för ASME-

godkända säkerhetsventiler

För säkerhetsventiler utan typgodkännandeanges endast orderdata och tekniska data.

Övriga nödvändiga märkningar är antingengjutna eller, om det rör sig om säkerhetsventilermed gängade anslutningar, stansade. Säker-hetsventiler i mantlat utförande erhåller enseparat typskylt för manteln.

Vid tekniska ändringar skall alltid kontrollerasom märkningen måste anpassas. Ändringar påventiler eller märkningar får endast utföras avbehörig personal. (Se avsnittet 0)

�� �!��Definitioner:a.) Inställningstryck: Det tryck som säkerhets-

ventilen ställts in hos oss. På säkerhets-ventilens utloppssida verkar det omgivandetrycket.

b.) Öppningstryck: Det tryck vid vilket säker-hetsventilen i anläggningen öppnar.

c.) Blåstryck: Det tryck vid vilket säkerhets-ventilen leder bort det avsedda massa-flödet. (anges normalt som %-tillägg påöppningstrycket t ex öppningstrycket +10%)

d.) Stängningstryck: Det tryck vid vilket säker-hetsventilen stängs helt, t ex 10% underöppningstrycket.

e.) Arbetstryck: Det tryck som anläggningendrivs under permanent.

f.) Dynamiskt mottryck: Uppkommet tryck påutloppssidan till följd av strömningsförlustervid utblåsning.

g.) Statiskt mottryck: Tryck i utloppsledning omdetta utgör del av ett system med högretryck än omgivningen.

h.) Mottryck: Summan av dynamiskt och sta-tiskt mottryck.

Tryckuppgifter anges i övertryck barg/bar(e)eller psig.

Om inte annat anges ställer vi alltid in det avkunden beställda öppningstrycket vid atmos-färstryck på utloppssidan. (Inställningstryck =öppningstryck)Om ett tryck ligger an mot utloppssidan (statisktmottryck) resulterar detta i att en kraft påverkarkäglans baksida. Därigenom ökas öppnings-trycket med detta tryckvärde. Vid konstant sta-tiskt mottryck kan en differenstryckinställningutföras genom att reducera inställningstrycketmed värdet för det statiska mottrycket. (Inställ-ningstryck ≠ öppningstryck) Om det statiskamottrycket inte ligger an sjunker öppnings-trycket. Det avsedda mottrycket får inte

överskridas eftersom detta innebär att ävenöppningstrycket överskrids.

Det maximala tryck som en säkerhetsventil fåranvändas vid, oberoende av inställningstrycket,är beroende av många faktorer. Dit räknas:- Materialet- Fluidtemperaturen- Konstruktionstrycket- Tryckklasser på flänsarna- m.fl.Dessa skall beaktas vid val av säkerhetsventi-ler.

Arbetstrycket skall alltid vara minst 5% undersäkerhetsventilens stängtryck (nedblåsnings-tryck). I annat fall kan en säker stängning integaranteras efter öppning. (Undantag: tillsats-belastade säkerhetsventiler).

� "�� �� ��# ���� ����$������En prestandakontroll krävs för att säkerställa attdet nödvändiga massaflödet kan ledas bort frånsäkerhetsventilen vid behov.

Inloppsledningar till säkerhetsventiler skall drasså att flödet inte hindras och kanter vid anslut-ningar e t c bör rundas. Beakta gällande be-stämmelser, normer och tillverkaranvis-ningar.

Säkerhetsventiler får endast sättas ur funktionmed spärrelement (s k ”Test gag”) om det harsäkerställts att anläggningen skyddats motövertryck med andra säkerhetsanordningar ellergjorts trycklös.

Felfri funktion garanteras vid ett dynamisktmottryck på maximalt 15% av inställnings-trycket (som reducerats med eventuellt statisktmottryck).

Ex. Öppningstryck 10,0 bar(e) önskas.Statiskt mottryck = 1,0 bar(e).Inställningstryck = 10,0 – 1,0 = 9,0 bar(e).Maximalt tillåtet dynamiskt mottryck = 15% av9,0 bar(e) = 1,35 bar(e).

Om inget statiskt mottryck finns, likställs inställ-ningstryck med öppningstryck. Det dynamiskamottrycket måste säkerställas. Detta påverkasav utloppsledningens längd, dimension ochantal böjar e t c

Dynamiskt och statiskt mottryck kan tillåtas upptill 35 % av öppningstrycket med en mottrycks-kompenserande veckbälg av rostfritt stål, efter-som kraften på tallrikens baksida utjämnas.Funktion och öppningstryck förblir konstanta.Om oklarhet råder om huruvida bälgen har enmottryckskompenserande effekt skall vi kon-

4

taktas. Bälgens tryck- och temperaturgränserfår inte överskridas.Om blåsledningarna förses med anordningarsom hindrar regnvatten och främmande föremålfrån att tränga in, får dessa anordningar intehindra fri och fullständig utblåsning från säker-hetsventilerna.

Blåsningsledningen skall vara anpassad tillmaximalt förekommande mottryck och motsva-rande temperatur. Den skall dras så att flödetinte hindras och skall inte påverkas avt ex avstick/påstick så att funktionen störs ochsäkerhetsventilen skadas. Genomflödet ochsäkerhetsventilernas funktion skall säkerställasäven om utblåsningssystemet är kopplat tillandra källor.

Vid utblåsning uppkommer reaktionskrafter somupptas av säkerhetsventilen, de anslutna led-ningarna och stagningarna. Reaktionskraftensstorlek har framför allt betydelse för dimensio-neringen av stagningarna.

Tag hänsyn till följande:- Statisk, dynamisk eller termisk belastning

från de in- eller utgående rören får inte på-verka säkerhetsventilen.

- Säkerhetsventilerna skall stagas i enlighetmed anvisningarna i ritningarna. Om stagutelämnas eller avlägsnas kan detta med-föra skador på grund av otillåtet höga kraftereller spänningar. (Se även 11.3).

%� "�� �� ��# ���� ������� �Vid metalliskt tätande säkerhetsventiler får mannormalt räkna med ett litet läckage. Personer,miljö och anläggningen får inte utsättas för ska-derisk p g a läckande fluid.

Säkerhetsventiler med mjuktätningar tätarbetydligt bättre än metalliskt tätande säkerhets-ventiler. I sortimentet ingår olika mjuktätningar(O-ringar) för olika tillämpningsområden. Valetav mjuktätningar anpassas till fluiden, desstryck och temperatur.

Alla säkerhetsventiler kontrolleras avseendeskador och läckage. För att undvika skadorunder transport förses alla säkerhetsventilermed ett skyddande emballage (plastpropp/plasthuv) på flänstätningar, och gängor. Dettaskall avlägsnas före montering. Se även 11.12.

Före montering i anläggningen skall en okulär-besiktning göras. Därefter kontrolleras säker-hetsventilens täthet när anläggningen är tryck-satt.

Tätningsytorna är precisionsbearbetade. Tät-heten uppnås t.ex. med hjälp av härdning, seg-

härdning, finslipning och polering. Detta gör attsäkerhetsventilerna blir känsliga då vibrationerkan göra dem otäta.

Tag hänsyn till följande:

- Säkerhetsventilerna skall skyddas mot stötarunder transport, vid montering och underdrift.

- Säkerhetsventiler skall transporteras medförsiktighet. Lättverksarmen får t.ex. aldriganvändas som bärhandtag och säkerhets-ventilen får inte vältas/släppas ned.

Stängningskraften mellan säte och kägla sjun-ker med stigande arbetstryck. Därför stigeräven sannolikheten för läckage ju närmarearbetstrycket ligger öppningstrycket. Skadadeeller förorenade tätningsytor ökar risken förläckage.

&� '�$�( ��)#����*+��*�+����*+��$��,Skydda rörliga delar mot slipande/korrosiva ochadditiva fluider p g a risken för kärvning. Dettakan ske genom underhåll efter varje öppningeller med hjälp av veckbälgar av rostfrittstål/gummi. Begränsningarna för bälgarnasanvändningsområden skall beaktas.

Risken för otäta tätningsytor vid abrasiva fluiderskall beaktas. Farliga fluider får ej släppas ut iden omgivande miljön. Vid tveksamhet skallsäkerhetsventilen bytas ut efter öppning.

Mjuktätande käglor kan kompensera lättaresätesskador. Generellt skall begränsningar avmaterialet i mjuktätningarna avseende använd-ningsområden och fluidtåligheten beaktas.

Enskilda komponenters hållbarhet (t.ex. ventil-hus, spindel, fjäder, …) kan försämras till följdav abrasion. Detta kan leda till läckage ellerbristning i tryckaggregatet. Som skydd vidabrasiva medier skall kortare underhållsintervallinplaneras.

Tätningsytor får inte klibba fast. Detta kan und-vikas genom:

- Regelbundet funktionsprov- Uppvärmning eller kylning så att ingen

sammanklibbning av ytorna sker.- Andra åtgärder som förhindrar samman-

klibbning.

Korrosionsskador på ventilhus och innerdelar ärinte alltid synliga. Därför måste säkerställas attde fluider som skall säkras med säkerhetsven-tilen inte skadar ventilen. Kan detta inte uteslu-tas skall övervakning och underhåll anpassasdärefter. På förfrågan kan ventilerna tillverkas ispecialmaterial.

5

Mineraloljebaserade smörjmedel som fårkomma i kontakt med mediet som skall säkras,används som monteringshjälp

Beakta i detta sammanhang:- Smörjmedel/hjälpmaterial kan komma ut i

fluiden och orsaka förorening eller reaktio-ner.

- Smörjmedel kan lakas ur och försvårademontering av ventilen.

- Säkerhetsventilerna kan göras olje- och fett-fria. Då avlägsnas mineraloljehaltiga resterfrån ytorna varefter speciella smörjmedelanvänds.

- Veckbälgar förhindrar kontakt mellan fluidoch smörjmedel.

�� '�$�(� �- �*�$����������#*�( �� �- ��*�$�För säkerhetsventilerna anges min. och max.temperaturer. Dessa avser alltid medietempe-raturen som samtidigt kan vara omgivandetemperatur. Därför måste hänsyn tas till omgi-vande temperatur under extrema klimatför-hållanden, t.ex. i Skandinavien.

Fluidtemperaturernas påverkan på max tillåtettryck måste beaktas. P.g.a. sträckgränsredu-cering vid förhöjd temperatur resp. tendens tillsprödning vid låga temperaturer reduceras demaximalt tillåtna trycken. Föreskrifterna i till-lämpbara regelverk och tillverkarens anvis-ningar skall följas.

Om en isolering av säkerhetsventilen planerasskall fjäderkåpa och kylzon (om sådan finns)förbli fria för att förhindra en otillåten uppvärm-ning av fjädern.

Säkerhetsventiler kan i kallt tillstånd med hjälpav en korrektionsfaktor ställas in till högre tem-peraturer. Detta gör en tryckinställning vid för-höjd temperatur överflödig. (Metod: kallinställ-ning enligt LESER – Werknorm LWN 001.78)

Vid drift av säkerhetsventiler kan medier stelnaoch förhindra öppning resp. stängning av ven-tilen. Detta kan förekomma om temperaturensjunker under fluidens fryspunkt, om för kall-stelnande fluider viskositeten avtar kraftigt ellerom frysande ångor förekommer i mediet. Ned-isningen förstärks genom expanderande gasereftersom detta sänker temperaturen ytterligare.Om det föreligger risk för isbildning måsteåtgärder vidtas som garanterar säkerhetsventi-lernas funktion.Beröring av heta eller farligt kalla säkerhets-ventilytor skall förhindras med lämpliga skydds-åtgärder.

�� .*��*#��/�( �Fjädrarna i säkerhetsventilerna är endast av-sedda för angivna tryckintervall. Underlaget förfjädervalet utgörs alltid av inställningstrycket.(Se avsnitt 4). Om dimensionering och driftöverensstämmer med gällande bestämmelseroch regler garanteras fjädrarnas funktion.

Vid demontering får fjädrarna ej förväxlas efter-som funktionen ej är säkerställd med felaktigafjädrar. I extremfall är fjädern helt ihoppressadoch säkerhetsventilen fungerar inte.

Vid ändring av inställningstrycket måste mankontrollera att fjädern/fjädrarna får användas viddet nya trycket. Detta kan avläsas i aktuella fjä-dertabeller. Om dessa inte finns tillgängligaskall Armatec kontaktas. Om den aktu-ella fjädern inte är godkänd för det nya inställ-ningstrycket skall den bytas ut mot en godkändfjäder. Efter ändrade inställningstryck krävs all-tid en kontroll av hela säkerhetsventilens funk-tion och dimensionering.

Fjädrarna är tydligt märkta. Fjädrar som intelängre kan identifieras eller skadade fjädrarskall tas ur bruk.

Fjädrar vars cykeltal inte är känt får inte använ-das. Speciellt vid fjädrar från säkerhetsventilersom utsatts för vibrationer kan det verkligacykeltalet knappast uppskattas.

Fjädrarna i säkerhetsventilerna är material-mässigt anpassade till materialen i säkerhets-ventilerna. I ogynnsamma fall kan förhöjd tem-peratur- eller korrosionspåverkan förekommasom nödvändiggör följande åtgärder:

Temperaturpåverkan:Eftersom fjädertemperaturen är beroende avmånga yttre faktorer kan ingen generell gränsför fluidtemperatur anges. Därför måste manspecifikt för varje anläggning uppskatta vilka avföljande åtgärder som behöver vidtas:

- Användning av värmetåliga eller kallsegafjädermaterial

- Förse inställningstrycket med en korrek-tionsfaktor för att kompensera reduceradeöppningstryck vid temperaturökning.

- Användning av värmetåliga material i sam-band med kylzoner, öppna fjäderkåpor ochveckbälgar minskar temperaturens inverkanpå fjädern.

6

Korrosionspåverkan- Vid säkerhetsventiler utan veckbälg kan flui-

den tränga ut i fjäderutrymmet. Korrosiva/abrasiva fluider minskar livslängden. Dettaskall beaktas vid val, dimensionering ochunderhåll.

- Det finns fjädermaterial med ökad korro-sionsresistens. (t.ex. rostfritt stål, hastelloy).

�� "�� �� ��# ���� ��� (�# ��0���Veckbälgarnas tryck- och temperaturgränserskall respekteras.

Defekta bälgar känns igen på att fluiden trängerut genom den öppna fjäderkåpan eller ur”skvallerhålet”. Eliminera risken för skador tillföljd av utträngande fluid.

Åtgärder mot utträngande fluid:- Förse ventilen med kontrollmanometer och

uppsamlingskärl.- Vid öppen fjäderkåpa kan ett fluidläckage

inte förhindras vid defekt bälg. Risker skallelimineras, t.ex. genom tillräckligt säkerhets-avstånd, skyddsanordningar, användning avicke-giftiga medier etc.

Defekta veckbälgar skall bytas omgående föratt säkerställa säkerhetsventilens fortsattafunktion.

Rostfria veckbälgar vars cykeltal överskriditseller inte är kända skall bytas. Bälgarna skallalltid bytas vid demontering.

Fukt och smuts får inte tränga in i fjäderkåpanvia ”skvallerhålet”. Lämpliga skyddsanordningar(t.ex. anslutningar, rörledningar etc.) skallmonteras.

� ����*�� �*( ���� �� ��# ���� �

1� 2-- ���/�( ���-*Vid öppen fjäderkåpa eller säkerhetsventilermed lättverk skall all beröring av rörliga delar(t.ex. fjädern) förhindras med lämpligaskyddsåtgärder pga. klämrisken.Genom öppna fjäderkåpor eller öppna spin-delstyrningar på säkerhetsventiler med lätt-verk kan fluiden läcka ut. Se till att inga riskerkan uppstå till följd av läckande fluider. Hålltillräckligt säkerhetsavstånd.

1�� 3 � �0$�( ���$�������-��#Gör funktionsprov på säkerhetsventilernaregelbundet för kontroll av deras funktionsamt avlägsnande av avlagringar. Vid ettarbetstryck på minst 85% av öppningstrycketkan säkerhetsventilen funktionsprovas medhjälp av lättverksarmen. Undantaget endastnär funktionen testats på annat sätt, t.ex.genom kortare underhållsintervall. Gällande

föreskrifter, enligt vilka säkerhetsventileninstallerats, skall följas.

Efter funktionsprov tillse att lättverksarmen ärtillbaka i utgångsläget.

1�� 4�*��-�# ��*��-����� �� ��# ���� �Från de in- och utgående rörledningarna fåringa otillåtet höga statiska, dynamiska ellertermiska belastningar överföras på säkerhets-ventilen.Dessa kan uppkomma genom:

- Montering under spänning (statisk)- Reaktionskrafter vid urblåsning (statisk)- Vibrationer (dynamisk)- Temperaturutvidgning (termisk)

Följande åtgärder skall vidtas:- Skapa expansionsmöjligheter.- Montera in- och utgående ledningar på

anläggningen på sådant sätt att spänningarinte förekommer.

- Använd säkerhetsventilens fästöron (störreventiler) för säker montering i anläggningen.

- Undvik att vibrationer uppkommer i anlägg-ningen.

1�� ����$�����*�Anslutningarna mellan säkerhetsventilen ochanläggningen skall vara tillräckligt dimensio-nerade. De skall vara utförda i enlighet medgällande bestämmelser för att förhindra attförbindelsen havererar. (Se även avsnitt 4 och8).

Vi ansvarar inte för att tätningarna utförs kor-rekt, med vilka in- och utblåsningsledningarnaeller andra anslutningar till säkerhetsventi-lerna tätas. Därför kan vi inte påta oss någotgarantiansvar för dessa.

Vid montering av säkerhetsventilen tillse attflänspackningarna är korrekt utförda ochoskadade.

1� 5���*� ��������Intygas av TÜV Nord:����� ������� ��������� �������� ������ ����������������������������������������� �������������������������� ������� � ���������� ������������� ���� ��������� ������� �!�� ������ ���� ����� ���������������"�� ���#���� ������� ��� ��� � ������� ����� �������� ���������� ��#���� �!�� $�� ��� �%��$���� ��������������������� �������������� ���&�� �� ������ �����������$�������� ��� �������������������� �!���� ���� ������ ����������� ������ �� �'(��)������������ ������� ������ ������� ��������� ������!������������������������ ��������� ������������������ ������ ��������������� ���� ���� ����� ������

7

����� ���� ��������� �� ������ ������� �� �����*���� ��������!���$��������������$������������������������� ������ ��������� �������� ����� ��������������������������

Säkerhetsventiler får endast monteras avvi-kande från anvisningarna i AD-A2 underbeaktande av ovan nämnda uppgifter.

Om ovan angivna villkor uppfyllts skallföljande beaktas vid en icke upprättståendemontering:

- Dränering (av ventilhus) skall finnas för attförhindra att fluid eller kondensat kvarligger ifunktionsviktiga delar.

- Underhållet skall anpassas t.ex. till nödvän-diga vattenavtappningsintervall.

- Vi måste upplysas om monteringssättet föratt kunna godkänna en icke-upprätt monte-ring.

1%� '��( ���������Flödesriktningen måste beaktas vid monter-ing. Den framgår av följande kännetecken:Flödespil på ventilhusetBilder:

- i katalogen,- i bruksanvisningen,- på produktdatablad.

1&� 4��( �� �����)��$�(��#*����"6.,I utloppshuset på säkerhetsventiler eller ifunktionsviktiga delar (området kring fjäder,veckbälg etc.) får ingen fluid vara kvar, dådetta kan störa/hindra säkerhetsventilensfunktion.

Tag hänsyn till följande:- Utblåsning skall alltid ske genom utblåsled-

ningen nedströms säkerhetsventilen med falltill avloppet. (Bild 3, sidan 11)

- Direkt efter säkerhetsventilen får inte finnasnågon uppåtriktad böj eftersom en sådanhindrar korrekt dränering av fluiden. (Bild 4,sidan 11)

- Utblåsledningen skall vara försedd med entillräckligt dimensionerad dräneringsanslut-ning, som placeras på utblåsledningenslägsta punkt. Vid utblåsledning >DN 40krävs dräneringsanslutning minst 25 mm.(vid av ånga krävs ev. större anslutning, segällande bestämmelser.)

- Säkerhetsventilerna är ej försedda meddräneringsanslutning som standard eftersomdräneringen skall ske via utblåsningsled-ningen.Undantag: Enligt vissa bestämmelser krävsen dräneringsanslutning. (t.ex. på fartyg,med varierande vattenläge och ej definieratledningsfall.) Säkerhetsventiler för dettaanvändningsområde förses med en dräne-ringsanslutning. Detta utförande levererasendast när det speciellt beställts hos oss.

- Säkerhetsventilen kan förses med en dräne-ringsanslutning i efterhand.Se upp: Igensättning kan orsaka läckageeller annat fel i säkerhetsventilen.

- Dräneringsledningar skall dras utan stryp-ningar och med fall. Utloppet skall vara fulltsynligt, risker till följd av utrinnande fluidmåste elimineras (t.ex. med kondenskärl,avspänningskärl, filter etc.).

- Dräneringsanslutning som ej används skallförslutas.

1�� .�0�*���� �������*��������� �Vibrationer som kan överföras på säkerhets-ventilen skall förhindras. Om detta inte är möj-ligt skall säkerhetsventilerna isoleras frånanläggningen t.ex. via bälgar, flexibla rördrag-ningar etc.Tryckvariationer eller stötar i systemet kanockså leda till skadliga vibrationer hos säker-hetsventilen. Också detta skall undvikas.

Om det inte är möjligt att undvika överfördavibrationer skall dämpningssystem installeras,t.ex. O-ringsdämpning.

1�� 7�0���� (����Vid utblåsning av säkerhetsventiler uppkom-mer utöver de allmänna riskerna (kap. 2)följande (fluidbaserade) risker:

- höga flödeshastigheter,- höga temperaturer,- oljud.

Beakta i detta sammanhang följande:- Vid ångor eller gaser skall utblåsningsled-

ningen mynna uppåt för att möjliggöra riskfriutblåsning.

- Vid vätskor skall utblåsningsledningenmynna nedåt så att mediet i sin helhet kanrinna ut ur utblåsningsutrymmet.

- Utloppsflänsen hos säkerhetsventiler resp.utblåsledningen skall riktas så att utpasse-rande medium inte kan orsaka skador.Möjliga alternativ:

- Utblåsning i avspänningskärl- Säkerhetsventil och utblåsledningar ej inom

direkt räckhåll- Utförande med ljuddämpare.

1��8 �#�����*�����#��������/� �Alla icke-rostfria säkerhetsventiler förses påfabriken med en skyddsfärg som skyddarsäkerhetsventilen under lagring och transport.I korrosiv miljö krävs ytterligare korrosions-skydd (se avsnittet 11.13). Under extremaförhållanden rekommenderas säkerhetsventi-ler av rostfritt stål. Tillsatsbelastade enheterfår inte förses med skyddslackering!

Undvik att få in främmande ämnen (t.ex.regnvatten eller smuts/damm) i utblåsled-ningen och kring funktionsviktiga delar (t.ex.

8

vid spindelstyrningar vid öppen fjäderhuv). Dei avsnitt 7 nämnda anvisningarna gäller.Det finns enkla åtgärder att vidta:

- Skydda fjäderkåpa och ventilhus mot inträdeav främmande ämnen.

- Skydda funktionsviktiga delar mot främman-de ämnen.

1�9���� � ��-���*���$�������*#�*�����*�� ����Främmande föremål får inte finnas kvar ianläggningen. (T.ex. svetsloppor, tätnings-material såsom hampa, gängtape, skruvaretc.). Ett sätt att undvika främmande föremål ianläggningen är att spola ur den före idrifttag-ning.

Vid otäthet beroende på föroreningar mellantätningsytorna kan säkerhetsventilen blåsasur genom lättverkslyft. Om otätheten kvarstårär tätningsytan förmodligen skadad. Säker-hetsventilen kräver då underhåll.

1��"�!((�#�(��*������������*��-���Alla skyddsanordningar vid transport ochhantering skall avlägsnas innan säkerhets-ventilen monteras.

Efter montering skall lättverksspakens spärrpå fjäderhuven avlägsnas, eftersom säker-hetsventilen annars inte kan provas. Lätt-verksarmen skall friläggas, dvs. den skallbefinna sig i sin ursprungsposition och kopp-lingen på spindeln skall inte gripa in i hävar-men.

Hos lättverkssäkerhetsventiler skall träkilensom skyddar tätningsytorna mot skador undertransporten, avlägsnas.

1��4�����������!((Rörliga och funktionsviktiga delar får inte hind-ras. Således får till exempel utblåsningsut-rymmet och spindelstyrningen inte lackeras.

Tillsatsbelastningen får inte förses medskyddslackering! (Se avsnitt 14.)

1��7�( �����Underhåll av säkerhetsventiler får endast utfö-ras av därför utbildad personal.

Vi kan inte fastställa underhållsintervall efter-som dessa är beroende av en mängd olikafaktorer:

- Korrosiva, aggressiva, abrasiva fluidermedför tidigt slitage och kortare underhålls-intervall.

- Frekvent öppning förkortar underhållsinter-vallen.

- Underhållsintervallen skall fastläggas isamförstånd mellan användare, sakkunnigoch tillverkare. Kontroller skall genomförasminst i samband med de återkommandebesiktningarna.

1��( ����� �����*#���� �� ��# ���� �Innan säkerhetsventilerna monteras skallkontrolleras om rätt säkerhetsventil erhållits.

�� �����������������$����� �������/�( �0 �*���*( ���� �� ��# ���� �Följande instruktioner avser endast ventilerutan extrautrustning. Om extrautrustning före-kommer (t.ex. O-ringdämpare, gränslägesindi-kator, veckbälg etc.) skall respektive monte-ringsinstruktioner beaktas.

�1� 5 (��-- ������# ��Avlägsna bulten (45).Dra lättverksarmen (43) åt sidan.Lossa sexkantbulten (84).Skruva av huven (41).Lossa låsmuttern (19).1) Justera ställskruven (18) till rätt inställnings-tryck.Beakta tillåtet intervall för fjädern!Genom att vrida tryckskruven åt höger ökasfjäderspänningen, d v s. det inställda trycketblir högre. Genom att vrida tryckskruven åtvänster blir fjädern slakare och det inställdatrycket blir lägre.Montering och låsning av fjäderinställningensker i omvänd ordningsföljd.

+���,

�1�� 5 (��*����������# ��Skruva av lättverkskåpan (41) och tryck sam-tidigt lättverksarmen (43) i riktning mot fjäder-kåpan så att luftningsgaffeln (44) frigörs.Tag av luftningskåpan (41).Lossa låsmuttern (19).1) Justera tryckskruven (18) lika som vid öppetlättverk. Beakta tillåtet intervall för fjädern!Montering och låsning av fjäderinställningensker i omvänd ordningsföljd.

+����

9

�1� 8!� �*#��/�( �Instruktionen hänvisar till komponenterspositionsnummer på sprängskiss. Vid behovav denna sprängskiss, kontakta Armatecoch uppge artikelnummer samtordernummer.

1. Lossa plombering.2. Tryck lättverksarmen (43) till mitten mot

anslaget så att lyftgaffeln (44) frigör lyft-knoppen (46).

3. Skruva av lättverkskåpan (41).4. Lossa luftknoppen (46) från spindeln

(12), ta bort låsring (91) och stift (74).5. Lossa kontramuttern (19) på juster-

skruven (18).6. Skruva upp ställskruven (18) så att

fjädern blir obelastad.7. Tag av muttrarna (56) på fjäderkåpans

fläns (9).8. Tag av fjäderkåpan (9).9. Dra av den övre fjädertallriken (16).10. Dra ut fjädern (54), tag bort den nedre

fjädertallriken (16) och sprängringen (14).11. Ta ut spindeln (12) med styrtallriken (8)

och käglan (7).12. Rengör säte (5) och kägla (7), rengör ev.

ventilhuset invändigt.13. Sätt i spindeln (12) med styrtallriken (8)

och käglan (7).14. Sätt in sprängringen (14) och säkrings-

ringen (59) i spåret i spindeln (12) ochskjut på den nedre fjädertallriken (16).

15. Sätt i fjädern (54).16. Skjut den övre fjädertallriken (16) på

spindeln (12).17. Skjut spindeln (12) genom ställskruven

(18), sätt på fjäderkåpan (9).18. Dra åt muttrarna (56) på huvflänsen.19. Spänn fjädern (54) och ställ in den till

önskat tryck. Beakta fjäderns tillåtnajusteringsintervall! Genom medursvridning av ställskruven1) (18) ökastrycket. Genom moturs vridning avställskruven1) (18) minskas trycket.

20. Dra åt kontramuttern (19) på ställskruven(18).

21. Placera lyftknoppen (46) på spindeln (12)och spärra med stift (74) och låsring (91).

22. Skruva på lättverkskåpan (41).23. Dra lättverksarmen (43) mot mitten så att

lyftgaffeln (44) griper i under lyftknoppen(46).

24. Testa funktionen för att se om korrektmontage utförts.

Denna anvisning gäller för normal-, pro-portional- och höglyftande säkerhets-ventiler.

�� 98":3.:3�; Vid alla arbeten skall alltidspindeln spärras mot vridning för att undvika

skador på tätningsytorna.

8 *��*Ventilen säkras mot obehöriga förändringar avinställningstrycket med hjälp av en plombe-ring. Enligt överenskommelse med TÜVdokumenterar tillverkaren med en fullständigtifylld typskylt att ventilens tekniska dataöverensstämmer. Därför ansvarar tillverkarenoch Armatec efter ändring av inställ-ningstrycket eller andra modifieringar av tredjepart inte längre för ventilen. Om en sådanförändring ändå är nödvändig så rekommen-derar vi att den utförs i fabriken, iArmatec verkstad eller underöverinseende av DNV eller annan tillsyns-myndighet.

�� <*�� ����Skaderisk pga. skarpa kanter och skägg. Vidröroch förflytta alltid delarna försiktigt.

Skaderisk p g a. vältande säkerhetsventiler.Ventilerna skall alltid placeras stadigt.

Vid demontering får fjädern inte vara spänd.Skaderisk p g a. kringflygande delar. Beaktamonteringsanvisningarna för respektive säker-hetsventil!

Före demontering skall alltid kontrolleras omoch i så fall vilken fluid som befinner sig i fjä-derkåpan eller skulle kunna befinna sig där."���� ����� ���� - ������*(��+� ������*(��+0������*(��� ���� ������������ ��� ��$�(� �� �0 ���� ����������� �� ��# ���� �1

Använd i handeln förekommande kvalitets-verktyg för att undvika skador p g a. bristfälligaeller ej passande verktyg. Erforderliga special-verktyg anges i respektive monteringsanvis-ningar.Säkerhetsventiler får endast demonteras ochmonteras av därför utbildad personal.Utbildning kan erhållas:- i verkstäderna av erfaren personal,- hos Armatec/LESER,- med hjälp av Armatec/LESER-

material, t.ex. videofilmer, driftmanualer,kataloger, monteringsanvisningar.

Underhållspersonal skall informeras om ris-kerna vid demontering och montering av säker-hetsventiler.

Undvik nedsmutning och skador på säkerhets-ventilen. Använd lämpliga kartonger, fläns-skydd, transportfolier, transportpallar etc. Dessaavlägsnas fullständigt före montering eftersomsäkerhetsventilens funktion annars inte kangaranteras.

10

Hantera säkerhetsventilerna försiktigt eftersomde känsliga tätningsytorna annars kan ta skadaeller säkerhetsventilen kan bli helt funktions-oduglig.

Säkerhetsventiler skall lagras torrt. Optimal lag-ringstemperatur är 2°C till 40°C. Minusgraderskall i möjligaste mån undvikas för säkerhets-ventiler med mjuktätande käglor. De olika O-ringsmaterialens temperaturbeständighet skallbeaktas.Högsta temperatur vid lagring: 50°CLägsta temperatur vid lagring : -10°C

�� ����*��0 �*��*( ���� �� ��# ���� �Vid bortfall av extern energi (tryckluft) påverkasinte den direktverkande säkerhetsventilensfunktionförmåga. Funktionen är då den sammasom för LESER standardsäkerhetsventil utantillsatsbelastning.

Tryckluftfiltret måste ha regelbundet underhåll.Detta sker inom ramen för underhållsföreskrif-terna.

En lufttork skall tillhandahållas. Tryckluften skallha en daggpunkt på min. +2°C.

Luftkällans max. tryck är 10 bar, minsta trycketär 3,5 bar. Tryck utanför detta område kan ledatill tillfällig eller permanent felfunktion hos till-satsbelastningen. Följd: Säkerhetsventilen hardålig eller ingen funktionsförmåga eller arbetarsom standardventil utan tillsatsbelastning.

Tillsatsbelastade enheter skall minst en gångper år kontrolleras och ges underhåll av spe-cialutbildad personal. Armatec erbjuderen underhållsservice med de nödvändigaarbetena som även kan genomföras inomramen för ett underhållsavtal. Kurser och erfa-renhet av hantering av tillsatsbelastningar ikombination med säkerhetsventiler är absolutnödvändig.Tillsatsbelastningen skall utföras i enlighet medgällande bestämmelser och anvisningarna frånArmatec. Vid korrekt underhåll är ettbortfall till följd av nedsmutsning av tryckuttags-och styrledningar utesluten.

Styrskåpet skall skyddas mot nedsmutsning. Setill att det alltid är stängt. För speciella applika-tioner erbjuder Armatec ett kapslatmanöverskåp som håller styrskåpet absolut tätt.

Säkerhetsventilens cylinder/manöverdon skallpå samma sätt skyddas mot nedsmutsning.Annars föreligger risk för kärvning.Temperaturer:Styrsystemen och motorerna är avsedda fördrift vid temperaturer mellan 2° och 60°C.

- Vid temperaturer över 60°C skall tryckuttags-ledningarna göras så långa som möjligt ochhelst vattenkylas.

- Styrskåp och cylinder/manöverdon skall pla-ceras så att temperaturen 60°C inteöverskrids.

- Vid temperaturer understigande 2°C kan detföreligga risk för isbildning, varför uppvärm-ning av manöverskåpet och tryckuttagsled-ningarna är nödvändig.

Tillsatsbelastningen är förbunden med säker-hetsventilen via en koppling. Kopplingen får inteblockeras med föremål. Det är inte nödvändigtoch inte heller tillåtet att skyddslackera denna.

Tryckuttagsledningarna får inte blockeras. Omavstängningsanordningar finns skall dessa varaså utförda att de inte kan stängas, t.ex. medspärrskenor eller plomberingar.

LESER manöverskåp har spärrelement förunderhållet. Dessa är säkrade med en låsskenamot spärrning. Denna låsskena får inte avlägs-nas.

Tryckkontakterna är plomberade. Denna plom-bering indikerar att inställningen inte ändrats.Manipulation av tryckkontakter är förbjuden!(T.ex.: att förstöra plomberingen och ändrainställningen, bryta styrflaggorna,...)

Om en blockeringsskruv används under prov-tryckning (”test gag”) av anläggningen skalldenna avlägsnas efter avslutad provtryckning.

� "�� �� ��# ����������-����0� ���������0��*����Vid typprovning av kombinationer av spräng-bleck från en viss tillverkare med LESER-säkerhetsventiler säkerställs att både funktionsoch prestandakraven uppfylls. Kontakta Armatec för information om vilka kombinatio-ner som är typtestade.

Om det kan påvisas att andra kombinationermellan LESER säkerhetsventiler och spräng-bleck från andra tillverkare uppfyller de säker-hetstekniska kraven är även dessa tillåtna.Verifiering skall ske i det enskilda fallet.

Beakta speciellt:- Separat bruksanvisning för sprängbleck.- Säkerhetsventiler får inte blockeras genom att

ett sprängbleck monterats efter säkerhets-ventilen (i utloppet/utloppsledningen).

- Övervakning av mellanrummet mellan spräng-bleckets lågtryckssida och säkerhetsventilensinlopp.

11

- Sprängbleckets placering: konstruktionen börvara av sådan art att en felaktig placering inteär möjlig (med pil etc).

- Sprängblecket skall öppna fragmentfritt,sprängbleckets delar får inte tränga in i säker-hetsventilen och därigenom hindra dess funk-tion.

- Bestämmelser avseende sprängbrickor (AD-A1, ASME,...)

%� 9���$�� ((*����( �� �Fel kan inte alltid undvikas till 100%.

Riskerna måste uppskattas och reduceras med:- Riskanalys för hela anläggningen.- Riskanalys med uppskattade skador.- Anvisningar om vilka åtgärder som skall vidtas

vid haveri etc.- Personalutbildning hos tillverkare, driftsperso-

nal och användare.- Skyddsåtgärder för människor och miljö.

&� =��($���# �����Fabrikens 3-siffriga nummer anger endast vilken ventiltyp det är. Material, ventilstorlek, om ventilen ärmjuktätad eller inte, specialutförande etc, framgår inte av detta nummer.

Armaturjonssons 4-siffriga nummer anger ventiltyp och material m m. För mer information om respektiveAJ-nummer hänvisas till Armatecs produktbok, samt internettjänst www.armatec.se

?:":3��!- ����$�� �

429 AT 4512, 4513, 4517, 4518, 4573, 4574

433 AT 4510, 4511, 4519, 4520, 4521, 4522, 4523, 4575, 4576, 4577, 4578

437 AT 4590, 4590HP, 4594, 4594HP, 4594HPP

438 AT 4592, 4595, 4595HP

440 AT 4546

441 AT 4537, 4538, 4541, 4542, 4543, 4545, 4547, 4548, 4580, 4581, 4583, 4584

442 AT 4550

456 AT 4596, 4597, 4607

457 AT 4598, 4599

458 AT 4609

459 AT 4585, 4588

462 AT 4586, 4587

534 AT 4524, 4525, 4535

481 AT 4981

483 AT 4983

484 AT 4984

485 AT 4985

488 AT 4988

12

�� 2# � ������� �� ���!�

För översättning till AT-nummer, se kapitel 17.