universitetsnytt nr6 10 låg

Viktigt publicera på engelska

Tema: Autonomi och ny organisation

Framtidens Albano

Frihet som företagare

Dec. 6/2010

Universitetsnytt

LEDARE

Nya regelverk vid universitetet

Sto ckh o l mS Univ er Site t S v iSi o nÅr 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.

Omslagsbild: Rebecca Adami skriver avhandling om mänskliga rättigheter och siktar på publicering i internationella tidskrifter. Foto: Eva Dalin.

Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet. Upplagan är 7 400 exemplar.

Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, fax 08-15 36 93

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, [email protected] Redaktör: Per Larsson, [email protected], tfn 08-16 44 64 Grafisk form och layout: Ordförrådet/Maria Westberg Foto: Eva DalinKorrekturläsning: Agneta PaulssonTryck: Danagårds Grafiska AB, 2010

ISSN 1103-2375

Nästa nummer kommer ut i mitten av februari, manusstopp 21 januari.

Tema: Autonomi och ny organisationLiten reell autonomi i Danmark 3Stor organisatorisk frihet för universitetet i Oslo 4Förändringar och fortsatta utredningar 4Enklare att ta emot donationer i Finland 5Beslut vid Stockholms universitet närmaste tiden 6

UtbildningFramstående utbildningsområden identifieras 7Gemensamt masterprogram för Asienstudier 8Jurister vill förnya dispens för betyg 9Dispens för psykologer och socionomer 9Homecoming Day lockade ekonomer 10Många besökare på Sacomässan 11

ForskningViktigt publicera på engelska 12Tre ERC-anslag till universitetet 13Årets anslag från Vetenskapsrådet 14Utplanteringar hotar biologiska mångfalden 14Forskningsdatabasen klar för pilotinstitutioner 15

Tävling: Känner du ditt universitet? 16

ArbetsplatsFramtidens Albano – forskning omsatt i praktik 18Universitetets nya svenska webbplats 19Frihet som företagare 20Lärarhögskolans studenter på ett USB-minne 21Framtidens chefer 22Samordningsinstitutioner för lärarutbildningen 24Förändring av VFU-organisationen 24Rektor på besök 25

Namn och nytt 26

Samtalet Akademisk karriär – ofta en krokig bana 28

In English 30

Forskarprofilen: Erika KihlmanBland medeltida svenskar i Wien 32

vid årsskiftet får vi en ny högskolelag och en ny högskoleförordning. Stora avsnitt är strukna, det handlar bland annat om organisationen och befattnings-strukturen. Det är meningen att universitet och högskolor ska bestämma själva. Jag tycker detta är bra. Under hösten har vi arbetat med det regelverk som vi själva måste införa för att ersätta vad som inte längre är nationellt reglerat.

Universitetsstyrelsen har fattat ett principbeslut som innebär att vi under 2011 ska ha samma organisation med fyra fakulteter som vi har idag. Beslutet innebär också att vi under våren ska ta ställning till vilken organisation vi ska ha från och med 2012. Jag menar att vi behöver vicerektorer för naturveten-skap och humaniora/samhällsvetenskap och en förstärkt strategisk ledning av det samlade humaniora/samhällsvetenskapsområdet. Till detta kommer jag att återkomma flera gånger.

Universitetsstyrelsen har också fattat beslut om vilken anställningsordning vi ska ha för universitetets lärare. I den nya högskoleförordningen står det bara att det ska finnas professorer och universitetslektorer. Det står inget om andra lärarkategorier och inget om möjligheter till befordran, men det finns nu i vår nya anställningsordning. Mycket överensstämmer med vad vi har idag.

I likhet med de flesta universitet och högskolor planerar vi att införa en kar-riärväg biträdande lektor–universitetslektor–professor. Det innebär en rättig-het för biträdande lektorer och universitetslektorer att befordras till universi-tetslektor respektive professor, naturligtvis givet att de uppfyller de i förväg av universitetet och berörd fakultetsnämnd uppställda kraven. Vi kommer natur-ligtvis också att utlysa universitetslektorat och professurer som vi gör idag.

Speciellt för Stockholms universitet – jag vet inte i vilken utsträckning detta kommer att finnas också på andra lärosäten – är att även tillsvidareförordnade forskare får samma rättighet som universitetslektorer att befordras till profes-sor, givetvis under förutsättning att de uppfyller de uppställda kraven, även avseende pedagogisk skicklighet.

Jag är angelägen om att de anställda vid Stockholms universitet ska känna att universitetet värnar om deras utvecklingsmöjlig-heter. Därför ska vi också ha samma rättighet för skickliga forskare som för skickliga universitets-lektorer att befordras till professor. Kraven kom-mer dock att vara högt ställda. Det kommer inte alls att bli lättare att befordras än idag, men fler får möjligheten. Jag hoppas att det blir många som lyckas.

Jag önskar avslutningsvis alla medarbetare en god jul och ett gott nytt år!

Kåre Bremer, rektor

[email protected]

3

TEMA: AUTONOMI OCH Ny ORGAN ISATION

Universitetsnytt December 6/2010

▼

Liten reell autonomi i Danmarkde danska universiteten blev vid en ändring av högskolelagen 2003 självständiga insti-tutioner i stiftelseform. Styrelserna har en majoritet med externa ledamöter, varav en av dessa utses till ordförande. Av de elva ledamöterna i styrelsen för Köpenhamns universitet är sex externa. Styrelsen väl-jer rektor och medlemmarna har rätt att nominera andra nya externa styrelsemed-lemmar. Av de fem ”interna” styrelseleda-möterna är två forskare/lärare, en är TA-personal och de två sista studenter. Studen-terna väljs på två år och övriga på fyra år. Dekanerna och prefekterna är nu anställda som chefer och inte längre valda bland sina kolleger. Syftet med autonomilagen var att öka handlingsfriheten för universiteten och öka samarbetet med privata krafter för att skapa möjligheter till att även söka finansi-ering utanför den offentliga sektorn.

2007 överfördes ackreditering av utbild-ningar till myndigheten ACE Denmark, som

avgör utbildningens relevans och kvalitet i förhållande till fem kriterier.

Det danska rektorskollegiet (i dag: Danske Universiteter) föreslog 2002 att universi-teten skulle tillföras ett grundkapital och att avkastningen skulle finansiera grund-forskning. Det blev inte så. I dag finansieras utbildningen helt och forskningen till större delen via statsbudgeten. Pengarna till utbild-ningen delas ut i förhållande till antalet hel-årsprestationer i det så kallade taxameter-systemet. Det finns sex nivåer i systemet.

Konsultfirman McKinsey blev 2008 anlitad av Utbildningsdepartementet för att undersöka om anslagen till danska univer-sitet utnyttjades optimalt. Resultatet visade att taxorna för humaniora och samhällsve-tenskap var allt för låga.

Kritiken mot Utbildningsdepartementet har efter autonomilagen 2003 främst gått ut på att ackrediteringsprocessen blivit för strikt och att danska universitet inte kan

utfärda dubbla examina (joint degrees). Det har också varit stora problem med studieav-gifter för internationella studenter, också för studerande på Erasmus Mundus.

2008 tecknade Köpenhamns universi-tet ett ”utvecklingskontrakt” med departe-mentet om en strategisk handlingsplan för åren 2008–2012. Verksamheten ska avrap-porteras enligt 16 målparametrar, som ska innehålla kvantitativa mål. Där föreskrivs till exempel att 16,5 procent av alla vik-tiga anställningar ska tillsättas av forskare som rekryteras internationellt. Detta avrap-porteringssystem bekräftar kritiken från Köpenhamns universitet och andra läro-säten om för mycket detaljstyrning och för liten reell autonomi.

TExTER: JAN PETTER MyKLEBUST (S. 3–5)ILLUSTRATIONER: MAIMI PARIK

Mer självständiga lärosäten?I Danmark, Norge och Finland har parlamenten beslutat att lärosätena ska få ökad autonomi. I Sverige tog riksdagen i somras ett beslut med samma innebörd. Men hur har det blivit och hur hanterar lärosätena den nya situationen?

4



Förändringar och fortsatta utredningarDe svenska lärosätena ser också över sin organisation och beslutsordning för att anpassa dem till nyheterna i högskoleförordningen. Vissa inför förändringar till årskiftet, medan andra avvaktar.

Stor organisatorisk frihet för universitetet i Oslouniversitetet i oslo (UiO) har fyra externa och sju interna medlemmar i styrelsen. De externa utses av departementet efter förslag från universitetsstyrelsen. Rektor leder sty-relsen och väljs av de anställda vid univer-sitetet. Rösterna fördelas så att forskare/lärare har 53 procent av rösterna, TA-perso-nal 22 procent och studenterna 25 procent.

2005 antog Stortinget högskolelagen. UiO har en stor organisatorisk och finan-siell frihet men är fortfarande en statlig myn-dighet och alla anställda är statstjänstemän. Lönerna bestäms av rektor medan Utbild-ningsdepartementet bestämmer lönen för rektor och universitetsdirektören.

UiO har ansvar för att skapa och lägga ned studieprogram samt ha ett system för kvalitetssäkring av utbildningarna. Vidare finns det reglerat i lagen att studieavgifter inte får tas ut.

Norska universitet har gått igenom flera stora reformer de senaste 20 åren, men flera reformförslag har inte gått ige-nom Stortinget. 2003 föreslog till exem-pel en utredning att universiteten skulle vara självständiga stiftelser med en majo-ritet av externa ledamöter i styrelsen och

en extern ordförande. Förslaget ledde till ”professorsupproret” med 4 000 underskrifter mot förslaget och 500 tidnings-artiklar. Förslaget karaktäri-serades av de flesta som en marknadsanpasning av norska universitet. 2008 föreslog en ny utredning att slå samman norska lärosäten till större enheter men inte heller det förslaget antogs av Stortinget.

I dag har UiO större auto-nomi att skapa utbildningar än Köpenhamns universitet. UiO har flera excellentcen-ter, har fått flest ERC-anslag i Norge och får en del av sitt statliga anslag utifrån ett produk-tivitetsmål. Ersättning för helårs-prestationer ges året efter inrap-porteringen.

Universitetsstyrelsen beslu-tar om en strategiplan som ligger till grund för ett årligt möte med departementet. Där sätts produk-tivitetsmål för antalet antagna stu-

denter, examensmål och mål för forskningen

UiO får ett årligt anslag från departementet med upp-gift över antal studenter som ska antas. 2008 lämnades en rekommendation av ett ”Handlingsromutvalg”. Den visade att norska universitet i regel inte har full finansiering

för sina studenter.2010 antog UiO 150 färre

studenter inom samhällsveten-skap än vad departementet hade

satt som mål.– Det råder stor osäkerhet om vilka

styrningsparametrar som egentligen används av departementet. Vi befinner

oss i en diskussion med departementet om detta, säger universitetets rektor Ole Petter Ottersen.

Det har vidare åter igen uppstått debatt om grundanslaget till norska lärosäten och det finns många kritiska röster mot att allt fler högskolor får universitetsstatus. Nyligen fick universitetet i Bodø status som Norges åttonde universitet.

att detaljregleringen till stor del försvinner nästa år öppnar upp för möjligheten att göra stora förändringar av det interna sättet att arbeta. Det mesta blir dock sig likt vid lan-dets lärosäten.

Vid Uppsala universitet har en arbets-grupp på uppdrag av rektor tagit fram ett förslag till arbetsordning.

– Grundinställningen var att inte göra några stora förändringar. Sedan tio år har vi tre övergripande vetenskapsområden som samlar våra fakulteter, något vi i Uppsala är ensamma om. Den organisationsstruktu-ren blir kvar och ansvaret för forskning och utbildning läggs på områdesnämnderna, som sedan får bestämma om de vill delegera det vidare till fakultetsnämnderna, förkla-rar planeringsdirektör Kerstin Jacobsson.

Debatten har varit livlig, bland annat kring hur stora förändringar den nya ord-ningen egentligen innebär. Vid områdena för teknik och naturvetenskap respektive för medicin och farmaci är områdesnämn-

4 Universitetsnytt December 6/2010

5



att få in en vettig remissomgång. Nu köper vi oss tid för att under våren 2011 utreda frå-gorna vidare och införa eventuella föränd-ringar från 2012, förklarar Thomas Achen, kanslichef vid Juridiska fakulteten.

Han samordnar arbetet som pågår i olika projekt, där organisation och styrning ingår, liksom anställningsfrågor, studentinfly-tande, utbildning, forskning och effektivare administration. En övergripande inriktning ger det visionsdokument som universitets-ledningen har tagit fram. Målet är bland annat att bygga vidare på den ämnesmässiga bredden vid lärosätet och underlätta sam-spel, både internt och med externa aktörer.

– De nya reglerna ger stora frihetsgrader och öppnar för en diskussion om balansen mellan fakulteters och institutioners själv-styre och universitetsledningens möjlighet till strategisk styrning. En viktig utgångspunkt är samtidigt att rektor klart uttalat en vilja att inte ändra på fakultetsorganisationen.

TExT: ANDREAS NILSSON

Enklare att ta emot donationer i Finlandden nya universitetslagen i Finland trädde i kraft 1 januari 2010. Syftet med lagen är att öka universitetens autonomi, underlätta för ökad internationell verksamhet och att läro-sätena ska kunna få intäkter från flera olika håll. Universitetens budget är inte längre en del av statens budget. Universiteten har befo-genhet att köpa och förvalta sina byggnader och egendom. Men även nu kommer lejon-parten av intäkterna från staten.

Ett mål med reformen är även att slå sam-man lärosäten. Diskussioner pågår bland annat om att Svenska Handelshögskolan (Hanken) ska gå samman med Helsingfors universitet.

Restriktionerna mot att ta emot donatio-ner och annan extern finansiering har luck-rats upp. Fram till och med 1 juli 2011 är donationer från privatpersoner på mellan 850 och 250 000 euro skattebefriade. Under den här perioden matchar också regeringen donationerna med anslag på 250 procent av det donerade beloppet för att få en ”kick-start” för den nya finansieringsordningen.

Universitetsanställda, inklusive pro-fessorer, är inte längre statstjänstemän. Personalen vid Helsingfors universitet

är i stället anställda av universitetet. Uni-versitetet sköter däremot offentliga for-valtningsuppgifter och ska då följa förvalt-ningslagen. Staten sätter även fortsatt upp mål för antal studenter, examina och för forskningsverksamheten.

I universitetets styrelse sitter 13 ledamö-ter, där 6 är externa. Rektor ansvarar för beredning, föredragning och verkställande av ärenden. Styrelsen väljer rektor och beslu-tar om dennes arbetsuppgifter. Styrelsen kan också avskeda rektor.

Vid universitetet finns ett kollegium med 50 medlemmar, där professorerna har 20 representanter, övriga universitetsanställda 15 och studenterna 15. Universitetskollegiet fattar beslut om antalet ledamöter i styrel-

sen, hur lång mandatperioden är, väljer de externa styrelserepresentanterna samt före-slår val av ledamöter till styrelsen.

Helsingfors universitet har liten grad av autonomi att skapa studieprogram. Det finns ett ackrediteringssystem via FINHEEC (fin-ska ”Högskoleverket”), som startade utvär-dering och ackreditering av utbildningar 2005 och ska vara klar med alla lärosäten under 2011.

Universitetet har även planer på upp-dragsutbildning i samarbete med internatio-nella partners och finsk industri, detta efter önskemål från departementet om en finsk ”exportstrategi för utbildning”.

Ian Dobson vid Monashuniversitetet i Australien forskar om utbildningspolitik i Finland:

– Hittills har egentligen inte de som arbe-tar vid finska universitet märkt några bety-dande förändringar av reformerna. De så kallade reformerna innebär inte mindre interaktion mellan universiteten och reger-ingen, de bara ändrar formen. Regeringen önskar inte lämna ifrån sig kontrollen, men de gillar retoriken kring autonomibegrep-pet.

derna även fakultetsnämnder. Reell bety-delse får förslaget inom området för huma-niora och samhällsvetenskap, som från års-skiftet rymmer sex fakulteter.

– Vissa har varit oroliga för att fakultets-nämnderna förlorar i inflytande och får en underordnad roll.

Universitetsstyrelsen fastställde den nya ordningen i november, men rektor fick också i uppdrag att initiera fortsatt utredning av frågor om organisation och ansvarsförhål-landen under 2011. I väntan på det får fakul-tetsnämnderna inom vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap sitt ansvar direkt från styrelsen.

KTH genomför också en del ändringar i sin organisation, men här har förvaltnings-chef Anders Lundgren inte upplevt någon större debatt under remissen.

– Vi ser positivt på ökad autonomi, men det vi genomför nu kommer inte att innebära några stora förändringar i vardagen för våra lärare och forskare.

Dagens fakultetsnämnd byter namn till fakultetsråd och kravet på att som idag ha ett fakultetskollegium som referensorgan försvinner.

– Istället får det nya rådet ett utvidgat ansvar för kollegial förankring och det ska också utses genom val bland lärarna. Vi ger alltså fakulteten större möjlighet att själv bestämma över sin organisation.

KTH har i övrigt en ganska färsk omor-ganisation bakom sig, där 90 institutioner har blivit 10 skolor. De blir kvar men led-ningen får tydligare roller i och med att dagens skolstyrelser blir mer renodlade råd-givande organ till skolchefen.

Lund avvaktarEtt lärosäte som efter en del utredningar väl-jer att avvakta med eventuella förändringar är Lunds universitet. Nu görs bara minsta möjliga anpassning till förordningen.

– Vi trodde att vi skulle hinna längre innan årskiftet, men insåg att det var svårt

5Universitetsnytt December 6/2010

6



Beslut vid Stockholms universitet närmaste tidenLäraranställningar, utbildning och organisation ses över vid universitetet. Beslut är att vänta närmaste tiden.

stockholms universitet har tillsatt tre arbets-grupper med anledning av riksdagens beslut i juni om autonomipropositionen. En arbets-grupp ser över läraranställningarna vid uni-versitetet och leds av tidigare personalchefen Bengt Sandberg. Huvuddragen i gruppens förslag presenterades i förra numret av Uni-versitetsnytt. Beslut togs av universitetssty-relsen den 3 december, och var därmed inte tillgängligt när den artikeln skrevs. (Se även ledaren på sidan 2 och Samtalet på sidorna 28–29).

Den andra gruppen – som leds av Alberto Tiscornia, utbildningsledare vid Humanistiska fakultetskansliet – arbe-tar med frågor som rör utbildningen vid universitetet. Den 1 januari 2011 avregle-ras högskoleförordningen på flera punkter. Arbetsgruppen ska ta fram två underlag för rektorsbeslut, ett om föreskrifter för utbild-ning på grundnivå och avancerad nivå och ett om utbildning på forskarnivå.

I det första ska det bland annat framgå vil-ken instans som ansvarar för utbildningen, formerna för utbildningsplaner, vad en kurs-plan ska innehålla, när den ska vara fast-ställd och vad som ska biläggas kursplanen.

Formerna för disputationI föreskrifterna för forskarnivån finns bland annat regler för de individuella studiepla-nerna, om tidplan för utbildningen samt hur den ska följas upp. I de individuella stu-dieplanerna ska även finnas anvisningar om finansieringsplan för doktorander och hur handledningen ska organiseras. Krav på högskolepedagogisk utbildning ska även regleras. Föreskrifter omfattar även for-merna för disputation. Det är till exempel vem som kan vara opponent respektive sitta i betygsnämnden, hur betygssättningen går till, hur disputationen ska tillkännages och

hur avhandlingen ska spri-das. Beslut kring utbild-ningen vid Stockholms universitet måste fattas före årsskiftet så att inte ett regellöst tillstånd då inträder.

I föreskrifterna för fors-karnivån ska det bland annat finnas regler för individuella studieplaner, om tidplan för utbildningen samt hur den ska följas upp. Här blir det även anvis-ningar om finansieringsplan för doktorander och hur handled-ningen ska organiseras. Krav på högskolepedagogisk ut-bildning ska även regle-ras.

Framtida organisationDen tredje gruppen ser över universitetets fram-tida organisation och leds av Åsa Borin, chef för Natur-vetenskapliga fakultetskansliet. I november beslutade universitets-styrelsen att den gällande organisa-tionsstrukturen vid universitetet, med kolle-gialt valda nämnder för de fyra fakulteterna, består under 2011. Vid universitetsstyrelse-mötet 3 december ska rektor informera om arbetet med ny organisation för 2012 och framåt. Beslut om nya organisationen för 2012 kommer att fattas under våren 2011.

Paul Fuehrer sitter med i organisations-gruppen för fackförbundet ST:s räkning. Han säger att erfarenheten av omfattande strukturella förändringar av organisationer visar att det sätter stor press på medarbe-tarna.

– Därför är det mycket viktigt att det finns en tydlig avsikt med dessa föränd-ringar samt att alla inblandade blir infor-merade och i viss utsträckning delaktiga i förändringsprocessen. Givet dessa förut-sättningar ställer sig ST positivt till en orga-nisationsförändring om den har som mål att skapa en tydligare ansvarsfördelning för utbildning och forskning vid Stockholms universitet.

TExT: PER LARSSONILLUSTRATION: MAIMI PARIK

7

UTBI LDN I NG


Framstående utbildningsområden identifierasFakulteternas arbete med att identifiera framstående utbildnings- miljöer börjar nu bli klart.

i förra numret av Universitetsnytt skrev vi om fakulteternas arbete med att identifiera nya ledande forskningsområden. Rektor beslu-tade även i januari 2009 att fakulteterna fram till och med utgången av 2010 ska identifiera framstående utbildningsområden. Utbild-ningsområden med potential att bli framstående ska också redovi-sas. Fakulteterna ska dessutom redogöra för vilka åtgärder de avser vidta för att de områden som har potential ska kunna lyftas.

Det här är första gången en sammanställning görs över framstå-ende utbildningsområden vid Stockholms universitet. De områden som identifieras ska anses inta en nationellt ledande och internatio-nellt framstående ställning. I beslutet står också att samråd mellan nämnderna bör ske så att det blir viss samstämmighet i utform-ningen av nämndernas listor.

Fakulteternas listor ska sedan utgöra underlag för en sammanvägd bedömning av universitetsledningen och dekanerna om den slutliga listan för universitetet som helhet.

– Vi har arbetat med att identifiera ledande forskningsområden i flera år. Då känns det rimligt att också uppmärksamma framstående utbildningsområden, säger rektor Kårer Bremer.

Vid Humanistiska fakulteten har fakultetsnämnden utsett en arbetsgrupp som utifrån institutionernas självvärderingar ska före-slå nämnden vilka av fakultetens ämnen eller institutioner som är framstående. I slutet av november var självvärderingarna inlämnade och arbetsgruppen hade påbörjat sitt arbete.

Stort arbete med självvärderingarAstrid Söderbergh Widding är professor och prodekanus vid Huma-nistiska fakulteten. Hon är också ordförande i arbetsgruppen som tar fram fakultetens förslag till framstående utbildningsområden. Arbetet med identifiering av framstående områden har, enligt henne, inte varit svårt med tanke på att Högskoleverkets grundliga utvär-deringsarbete, som inte ligger så långt tillbaka i tiden, finns i bak-grunden.

– Givetvis kan det finnas vissa förändringar, framför allt till det bättre, men i synnerhet Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet kom redan mycket väl ut då den senaste utvärderings-cykeln avslutades.

Hon betonar att institutionerna nu ändå har lagt ner ett stort arbete på sina självvärderingar. Det märks även att institutionerna har vanan inne sedan tidigare. Enligt Astrid Söderbergh Widding finns ofta en utvecklad självreflektion och en professionalism som imponerar.

– Problemet, om det nu är ett problem, är väl snarast att de flesta miljöer kommer så väl ut att det inte fungerar om universitetsled-ningen i profileringssyfte hade hoppats på en kort lista från respek-tive fakultet. Men jag tror att det säger något viktigt om Stockholms universitet, att utbildningen vid vårt lärosäte är framstående är regel snarare än undantag, säger Astrid Söderbergh Widding.

Samtliga program framståendeInom Samhällsvetenskapliga fakulteten har samtliga institutioner och institut/centra fått föreslå framstående utbildningsområden. Sex nomineringar har inkommit. Dessa granskas nu av fakultetens arbetsgrupp för utbildning på grund- och avancerad nivå (SAGA). Fakultetsnämnden ska fatta beslut om framstående utbildningsom-råden före årets slut.

Inom Naturvetenskapliga fakulteten har frågan hanterats av fakultetens grundutbildningsberedning. Arbetsutskottet har fram-fört stor tveksamhet till en rangordning av utbildningsmiljöer och konstaterar att om en sådan ska framföras måste fakultetens samt-liga program betecknas som framstående. Detta liksom motive-ringen till ställningstagandet har framförts till rektor och diskute-rats i rektorskonseljen.

Juridiska fakultetsnämnden har diskuterat att juristprogrammet är en framstående utbildning. Det formella beslutet med närmare motivering kommer att fattas av fakultetsnämnden i december eller i början av nästa år.

TExT: PER LARSSONFOTO: EVA DALIN

Astrid Söderbergh Widding tycker att självvärderingarna visar att utbildningarna generellt håller hög kvalitet.

8

UTBI LDN I NG


Gemensamt masterprogram för AsienstudierNu finns ett institutionsgemensamt masterprogram för Asienstudier vid Stockholms universitet.

institutionen för orientaliska språk startade programmet i höst. Programmet börjar med en halv termins gemensamma kurser. De handlar om kulturella och politiska sfärer i Asien samt om projektadministration med asiatiska partners. Inom den senare kursen har det varit flera studiebesök och praktiska övningar. Andra halvan av terminen ägnas åt akademisk engelska och vetenskapsteori. Under första eller andra terminen så fördju-par sig studenterna även inom det special-område som de valt, bland annat med språk-kurser. Första terminen på andra året består av valfria studier och/eller praktik i Sverige eller utomlands. Sista terminen görs ett exa-mensarbete som förberetts under de tidigare terminerna. Utbildningen förutsätter goda språkkunskaper och har två inriktningar utefter språkområden: Syd- och Centralasi-enstudier samt Östasienstudier.

Tolv studenter antogs till masterpro-grammet i höst. Nästa intagning blir först till hösten 2012 och då kan det röra sig om flera studenter.

– Men först vill vi utvärdera varje kurs innan vi tar in studenter igen, säger Ulla Frisk som är universitetslektor i japanska och programansvarig.

Anställningsbarhet viktigHon arbetar aktivt med att hitta arbets-platser och orter dit studenterna kan åka för forskningsprojekt under utbildningen. Anställningsbarhet är viktigt så studen-terna kan få jobb efter utbildningen, under-stryker hon.

– Och när vi rekryterar studenter är det bra att kunna visa vad man studerar till. Vi betonar dessutom språkbiten. Studenterna ska kunna minst ett asiatiskt språk när de börjar masterprogrammet.

Sharofathon Nozimova och Patrick Hällzon är två av studenterna. Patrick har läst turkiska och uzbekiska vid Uppsala

universitet. Han läser nu inriktningen mot Syd- och Centralasienstudier. Främst är han intresserad av folkgruppen uigurerna. Bredden på utbildningen var den främ-sta anledningen till att han började läsa i Stockholm.

– Jag började här för jag ville ha en ordent-lig bakgrund för att kunna fortsätta att till exempel forska, säger Sharofathon.

De har haft flera föreläsare från olika fri-villigorganisationer som är verksamma i de asiatiska länderna. Flera föreläsare har, enligt Sharofathon och Patrick, sagt att de uppskattat att studenterna har den språk-liga och kulturella bakgrund som gör att de lättare kan ta till sig av undervisningsstof-fet. Flera av studenterna har dessutom bott och arbetat i Asien, Sharofathon kommer till exempel från Uzbekistan.

– Jag tycker utbildningen är jätteintres-sant. Föreläsningarna ger kunskap om olika regioner i Asien. Under projektdelen har jag också lärt mig att utveckla projekt, säger Sharofathon. Hon understryker också att studenterna fått bra kontakt med olika orga-nisationer verksamma i Asien, som Svenska Afghanistankommittén.

Patrick håller med om att det är bra med gästföreläsare och studiebesök, såväl hos myndigheter som frivilligorganisationer. Det är ett bra sätt att knyta kontakter för framtiden.

– Det är också bra att få andra studenters perspektiv. Vi diskuterar mycket och då lär man sig saker om Asien från dem som har specialiserat sig på andra delar av kontinen-ten, säger Patrick.

Studenterna skriver protokoll över kur-serna och efter studiebesöken. Dessutom är det tenta och ett slutprojekt. Det är ett väldigt intensivt program, sammanfattar Patrick och Sharofathon.

TExT: PER LARSSONFOTO: BIRGIT SCHLyTER OCH LINNEA JANTVIK

Det nya programmet ger en bred bild av Asien. Gatuliv i Yokohama (överst) och

Astana, Kazakhstans huvudstad sedan 1997.

9

UTBI LDN I NG


Ny katalog för masterprogram på engelska

stockholms universitet presente-rar nu en engelskspråkig utbild-ningskatalog. Den innehåller de internationella masterprogram som ges på engelska inom huma-niora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.

Katalogen gäller för läs-året 2010/2011 och finns både digitalt och i tryckt format. Förutom ett antal nya program innehåller årets katalog även några intervjuer med studenter och forskare. En annan nyhet i katalogen är en illustration som visar universitetets historia och utveckling genom åren.

Anmälningsperioden för inter-nationella studenter som vill studera vid Stockholms uni-versitet är 1 december 2010–15 januari 2011. Den interna-tionella masterkatalogen finns i bläddringsbart format på www.su.se/english/masters_catalogue.

Dispens för psykologer och socionomerden 1 juli 2007 införde Stockholms univer-sitet en sjugradig målrelaterad betygsskala som ett led i anpassningen till Bolognapro-cessen. Då infördes även generella över-gångsregler. De innebär bland annat att den som påbörjade en universitetsutbildning före 1 juli 2007 har rätt att ansöka om att få ta ut en gammal examen och att den som har påbörjat en universitetsutbildning efter det datumet måste studera enligt det nya systemet om inte särskilda kurser anordnas enligt det gamla systemet. Den som påbörjar en universitetsutbildning efter 1 juni 2007 måste vidare studera enligt det nya systemet och den som har påbörjat en kurs före detta datum ska slutföra kursen enligt det tidigare systemet ( med ”gamla” betyg).

Tre utbildningar har även fått tidsbegrän-sad dispens från det nya betygssystemet. Förutom juristutbildningen (se text intill) är det psykologprogrammet och socionomut-bildningen. De återstående kurserna i gamla psykologlinjen får slutföras utan använ-dande av den sjugradiga betygsskalan till och med 2012 års utgång. Som skäl för detta har institutionen angivit att psykologutbild-ningen är en sammanhållen ”skräddarsydd” femårig utbildning där kurser och moment ligger utspridda över stora delar av utbild-ningen. Bolognaanpassningen av utbild-ningen har inneburit uppdelningar och

omflyttningar av gamla kurser och moment. Den nya psykologutbildningen som ges skil-jer sig i många avseenden från den gamla psykologlinjen, vilket gör att de studenter som redan är inne i utbildningen och hit-tills följt gamla kursplaner inte kan flyttas över till den nya utbildningen. Höstterminen 2011 ska sista gruppen psykologprogram-studenter med tvågraderade betyg ha avslu-tat utbildningen.

– Det har gått ganska smärtfritt att genom-föra förändringen. Lärarna har nog tyckt det varit jobbigast. I arbetslivet har inte betyget på psykologprogrammet slagit igenom, så för studenterna har det inte inneburit så stor för-ändring, säger Pia Risholm Mothander, stu-dierektor vid Psykologiska institutionen.

Institutionen för socialt arbete fick 2008 dispens av rektor för att få slutföra kurser i den gamla socionomlinjen som startade före höstterminen 2007 i enlighet med tidigare kursplaner och därmed utan den sjugra-diga betygsskalan. Dispensen har förlängts av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämn-den så att de återstående kurserna i gamla so cionomlinjen får slutföras utan använ-dande av den sjugradiga betygsskalan fram till och med 31 december 2012. Detta berör en mindre grupp studenter som har rest-moment på den gamla utbildningen.

TExT: PER LARSSON

Till saken hör också att betygen spelar en avgörande roll vid juristens inträde på arbetsmarknaden. Vid tillsättning av nota-rietjänster fäster Domstolsverket nästan enbart vikt vid betyg. Även större arbets-givare som advokatkontor och myndighe-ter tenderar att fokusera på betygen. Om Juridiska fakulteten i Stockholm tvingas införa den sjugradiga betygsskalan, utan att de andra inför den skulle det bli svårt att jämföra Stockholmsstudenterna med stu-denter från övriga lärosäten. Betyg enligt den sjugradiga skalan måste ”översättas” till den dominerande fyrgradiga skalan och det kommer utan tvekan att vara till nack-del för Stockholmsstudenterna, enligt Marie Sandström, professor i rättshistoria och pro-dekanus vid Juridiska fakulteten.

juristprogrammet sökte och fick dispens för sin fyrgradiga betygsskala fram till den 30 juli 2011. Emellertid har studenter rätt att bli betygsatta enligt den sjugradiga skalan för-utsatt att ansökan inkommer före examina-tionstillfället. Dispensen gäller endast anta-let steg i betygsskalan; vad gäller till exempel betygskriterier ska fakulteten följa universi-tetets centralt angivna riktlinjer.

De invändningar mot en sjugradig betygsskala som anfördes för att få dispens för fyra år sedan kom från såväl studenter, lärare som arbetsgivare. Ingen av de andra lärosätena i Sverige, och endast ett fåtal i Europa, som ger grundutbildning i juridik använde sig av då av en sjugradig betygs-skala. Förhållandena härvidlag har inte förändrats under de fyra år som gått sedan fakulteten fick dispens.

Jurister vill förnya dispens för betyg– Risken är därmed överhängande att

juristprogrammet vid Stockholms universi-tet, som är Sveriges mest sökta utbildning, förlorar en del av sin attraktivitet, säger Marie Sandström.

Argumenten har inte mist sin aktuali-tet sedan 2006. Tvärtom står det idag klart att övriga lärosäten inte kommer att övergå till den sjugradiga skalan inom överskådlig tid. Juridiska fakultetsnämnden har därför beslutat att inkomma med en förnyad ansö-kan om dispens. Juridiska linjerådet driver för närvarande en namninsamlingskampanj för att få behålla det fyrgradiga betygssyste-met. I mitten av november 2010 hade kam-panjen fått 775 underskrifter.

TExT: STAFFAN WESTERLUND

10

UTBI LDN I NG


Hallå där …

Karin kommer närmast från en tjänst som gymnasielärare vid Jensen gymnasium där hon också arbetat som APU(praktik)-ansvarig för eleverna på medieprogram-met. Tidigare har hon arbetat som infor-matör vid Kungliga Ingenjörsvetenskaps-akademien, IVA, och som reporter/redi-

gerare på gratistidningen Avisen och nyhetsbyrån TT Spektra. Hon är alumn från Uppsala universitet och Stockholms uni-versitet.

Vilka är dina arbetsuppgifter?

– Jag ska koordinera och driva alumnarbetet vid universitetet – det innebär att hålla i de gemensamma alumnaktiviteterna vid exempelvis Forskardagarna, sköta alumnportalen men också att hjälpa institutioner och grupper komma igång med alumnverk-samhet och att driva den verksamheten, samt svara på frågor från både institutioner, grupper och enskilda alumner. Dessutom arbetar jag som informatör.

Varför ska universitetet arbeta med alumnverksamhet?

– Våra alumner är en viktig tillgång, de kan exempelvis hjälpa till att rekrytera nya studenter – alla som pratar väl om Stock-holms universitet är ambassadörer. Alumner kan användas som kontakter för uppsatser, praktik, forskningsprojekt och andra

typer av samarbete. De kan också ge inspiration till nuvarande studenter genom gästföreläsningar, case, mentorskap, studiebe-sök … Sist, men inte minst, kan de ge feedback på utbildningen – vad kommer till nytta och vad behövs det mer av?

Hur vill du utveckla alumnverksamheten?

– Först och främst vill jag att verksamheten kommer igång så att alumnerna märker att det finns en poäng med att vara med i nätverket. Det alumnerna själva vill ha är fortbildning och träf-far med andra som läst samma ämnen – och det är något som institutionerna själva gör bäst. Där vill jag vara med och inspi-rera och hjälpa till så att det kan ske.

– I förlängningen vore det fantastiskt om det blev självklart att fortsätta att hålla kontakten med Stockholms universitet efter examen, att vara stolt över att vara alumn härifrån och att exempelvis mentorskap för nya studenter blir ett verkligt heders-uppdrag.

Hur startar man alumnverksamhet vid institutionen?

– Kontakta mig! Och fundera på vad vi kan erbjuda som lockar alumner att engagera sig, inte bara på vad vi vill ha från alum-nerna.

Karin nås på telefon 16 4663 eller [email protected]

TExT: PER LARSSON / FOTO: EVA DALIN

Karin Tjulin, ny alumnkoordinator vid universitetet

Homecoming Day lockade ekonomerden 7 oktober arrangerades 2010 års upplaga av Home-coming Day vid Företagsekonomiska institutionen. Tra-ditionsenligt samlades alumner och nuvarande studenter tillsammans med medarbetare vid institutionen för en kväll med föreläsningar, mingel och middag.

Anders Parment inledde kvällen med en föreläsning på temat Employer Branding och de värderingar som for-mar den nya generationen på arbetsmarknaden. Därefter tog Elizabeth Gummesson, professionell coach och en av Sveriges mest anlitade föreläsare, vid. Hon gav åhörarna insikter, råd och vidgade tankesätt om hur man kan sakta ner på farten, våga stänga av ibland och nöja sig med att vara ”Good enough”.

– Homecoming Day blev ett mycket lyckat evenemang med många kära återseenden och nya kontakter som knöts. Antalet deltagare hade nästan fördubblats från förra året och vi har fått mycket positiv feedback från del-tagarna. Det är verkligen positivt att engagemanget bland våra alumner växt så mycket och att det finns ett stort intresse för att delta i kommande aktiviteter, säger Marina Mourad, alumnansvarig vid Företagsekonomiska insti-tutionen.

TExT: KATARINA CARLéN / FOTO: KATARINA JANSSON Vid middagen fanns tillfälle till samtal.

11

UTBI LDN I NG


Många besökare i montern på Sacomässan

Nominera till Pedagogiska priset

den 18–19 november anordnade Saco årets studentrekryteringsmässa på Stockholmsmäs-san. Stockholms universitet fanns på plats. Den nya montern var välbesökt. Under tors-dagen besökte drygt 11 000 gymnasieelever montern och på fredagen 13 000 personer.

– Vi delade ut cirka 7 000 kataloger, mer än 10 000 ämnesblad och många kata-loger och broschyrer från våra fakulteter och institutioner, säger Jorge Win vid Studentavdelningen som var projektledare från Stockholms universitets sida. Universitetet hade åtta seminarier per dag. De flesta seminarier var välbesökta. Cirka 90 personer, både anställda och studenter, arbetade i universitetets monter. Där fanns även montrar för fysik och kemi.

FOTO: EVA DALIN

Träff för psykologialumnerpå kvällen den 14 oktober träffades drygt 60 alumner från Psykologiska institutionen. Det var första gången i institutionens histo-ria en sådan träff anordnades. Prefekten och arbetsgruppen för alumnnätverket önskade välkomna. En cocktailbuffé hade dukats upp, vilket inbjöd till mingel. Från institutio-nens sida presenterade man förutsättning-arna för alumnkontakten och varför univer-sitetet och institutionen ser den som en vik-tig verksamhet. Psykologen och författaren Per Naroskin var inbjuden som talare och gjorde ett bejublat framträdande kring sina erfarenheter som ”representant” för ämnet psykologi i olika sammanhang.

Deltagarna fick också en enkät att fylla i, som kan utgöra underlag för fortsatt verk-samhet. Svarsfrekvensen blev hög, 90 procent.

– Många kommenterade det goda initiati-vet att sätta igång ett alumnnätverk. I maj i år gick alumninbjudan ut och nu har vi 365 medlemmar i nätverket. Vi hoppas att det ska bli till ömsesidig glädje framöver. Andra har hört av sig på mejlen och vill vara med en annan gång när det givs tillfälle, säger insti-tutionens alumnkoordinator Bo Heffler.

Intresserade är välkomna att skriva till Bo Heffler på [email protected]

TExT: PER LARSSON

vem är årets lärare? Om du har en kollega som gör framstående pedagogiska insatser, tveka inte. Föreslå den läraren till pedagogiska priset, Årets lärare 2011.Genom pedagogiska priset vill universitetet uppmärk-samma de goda pedagogiska insatserna och deras bety-delse för studenternas lärande. Du kan nominera fram till 15 mars 2011.

www.su.se/pedpris▼

ILLUSTRATION: SARA-MARA/SöDERBERG AGENTUR

Universitetets monter stod bra placerad vid ingången.

12

FORSKN I NG


Viktigt publicera på engelskaPublicering på engelska blir allt viktigare, även för humanister och samhällsvetare.

engelska. De flesta verkade ha skrivit artik-lar på engelska. Men inom vissa forsknings-områden, främst inom humaniora, är det inte lika självklart som inom till exempel naturvetenskap. Maria Kuteeva lyfte även fram en viktig skillnad mellan humaniora och andra vetenskapsområden:

– I humaniora är språket ett viktigt verktyg för att bygga upp kunskapen. Det gör färdigheterna i engelska än viktigare. Maria Kuteeva och Philip Shaw gav även rådet till forskarna att noga studera hur publiceringskulturen är inom det specifika forskningsområdet och se hur artiklarna brukar vara strukturerade.

Workshopen gav förhoppningsvis delta-garna en ökad medvetenhet kring vad som krävs vid vetenskaplig publicering.

– Det räcker inte med språkgranskning. Andra hinder finns även för forskare att publicera sig internationellt, säger Maria Kuteeva. Det kan röra sig om den retoriska strukturen i artiklarna och sammanhang som är specifika för vissa discipliner.

Nätverk viktigaRebecca Adami deltog i workshopen. Hon är doktorand vid Pedagogiska institutionen och skriver avhandling om vilka konsekven-ser ”motberättelser” om mänskliga rättig-heter får inom olika former av lärande om mänskliga rättigheter.

Hon skriver kapitlen i avhandlingen på engelska, sedan skrivs dessa om i artikelform för internationella vetenskapliga tidskrifter. Hittills har Rebecca publicerat en vetenskap-lig artikel på engelska, i den polska tidskriften Dyskursy. Hon är även med i seminariegrup-pen DICE, som står för Difference, Identity and Culture in Education, vid Pedagogiska institutionen. Gruppen diskuterar nutida forskning inom utbildning, poststrukturell filosofi och feministisk teori. Den träffas en gång i månaden och deltagarna tar del av varandras artiklar och diskuterar dessa på engelska Diskussionerna leds av professor Sharon Todd.

vad ska man tänka på när man publicerar i internationella tidskrifter? Och hur går det att få bättre ”flyt” i skrivandet på engelska? Det var några frågeställningar vid worksho-pen ”Publishing Research in English” i bör-jan av oktober. Workshopen gavs vid två till-fällen och vände sig till forskare inom huma-niora och samhällsvetenskap.

Maria Kuteeva, föreståndare för Centre for Academic English (CAE), och Philip Shaw, professor vid Engelska institutionen, höll i workshopen. De visade bland annat statistik om att det är viktigt att sedan tidi-gare ha många citeringar för att publiceras i internationella tidskrifter. En känd forskare bör även finnas bland författarna för att öka chansen att bli publicerad.

– Det kan finnas anledning att tänka stra-tegiskt när ni skriver artiklar och sätta den mest kända forskaren som förstaskribent, sade Maria Kuteeva.

Inför workshopen hade deltagarna fått svara på några frågor. Av svaren framkom vad de ansåg sig ha svårast med då de skriver på engelska. Problem med vokabulär, gram-matik och ”automatik” i språket var bland det som angavs.

Deltagarna diskuterade två och två sina erfarenheter av att skriva och publicera på

Varför gick du workshopen?– För att förbereda mig inför eventuell publicering i tidskrifter som Human Rights Quarterly och Philosophy of Education.

Vad fick du ut av den?– Jag fick tipset om institutionsöverskri-dande läsgrupper. Jag skulle verkligen vilja att doktorander från andra institutioner, inom till exempel juridik och statsveten-skap, ville läsa kapitel ur min avhandling och ge feedback från sina områden. Insti-tutionerna har dominerande traditioner i hur man skriver avhandlingar. Därför är det intressant att vid tillfällen som work-shopen se hur dessa traditioner skiljer sig åt och kunna se mer kritiskt på den egna tra-ditionen.

I samband med workshopen drog CAE igång ett nätverk vid universitetet för peer review-granskning av artiklar på engelska. På Mondo går det att hitta nätverket under ”Publishing Research in English”. Alla som är registrerade Mondoanvändare kan där lämna en förfrågan om någon kan granska deras artiklar. Forskare och lärare vid uni-versitetet som vill ansluta sig till nätverket kan kontakta Center for Academic English på [email protected].

CAE planerar att ge ”Publishing Research in English” igen. Centret har även planer på att ge andra kurser och workshops i veten-skapligt skrivande vid universitetet under 2011.


Rebecca Adami siktar på internationella publiceringar.

1. Inrikta dig på läsarna och tidskriften i första hand

2. Studera noga tidskriften för att se hur retoriken brukar vara i artiklarna.

3. Samarbeta med kolleger så mycket som möjligt och fråga om återkoppling.

4. Skriv flera utkast på artikeln.

5. Signalera styckens syfte redan i första meningen.

TIPS – när du skriver artiklar

13

FORSKN I NG


Tre ERC-anslag till universitetet

Ny UTLySNING AV ERC-ANSLAGdet europeiska forskningsrådet, ERC, utlyser en ny omgång stöd för etablerade och framstående forskare (Advanced Investigator Grant, ERC-AdG-2011). ERC stödjer banbrytande grundforskning inom alla vetenskapsområden.

Sista ansökningsdatum:Physical Sciences and Engineering 9 februari 2011

Life Sciences 10 mars 2011

Social Sciences and Humanities 6 april 2011

Forskningsservice erbjuder råd i samband med skrivandet av ansökan och även extrakonsultation, genomgång av projektbudget, hjälp med administrativ informa-tion under ansökningsprocessen och kontraktsförhandlingar samt vägledning under projektets gång, till exempel i samband med projektredovisning.För mer information kontakta Maryam Hansson Edalat på [email protected].

för tredje gången delar europeiska forsk-ningsrådet ERC ut forskningsmedel i form av startbidrag (Starting Grants) till unga toppforskare – sammanlagt fördelas cirka 580 miljoner euro. Utlysningen av startbi-drag vänder sig till forskare som är i bör-jan av sin karriär och vill etablera sig som forskningsledare i Europa. Det totala anta-let ansökningar som inkom var 2 873. Bevil-jandegraden i denna utlysning är på cirka 15 procent, vilket innebär att 427 forskare får anslag. 20 av dessa är verksamma i Sverige eller vill bedriva sin forskning här.

Tre forskare vid Stockholms universitet får anslag, varav två vid Sociologiska insti-tutionen.

Patrik Aspers vid Sociologiska institutio-nen får 1 476 000 euro för ”Coordination by Evaluations and Valuations: Market Logic Inside and Outside the Economy”.

Projektet har som mål att undersöka hur koordinering av aktörer och deras resursers går till inom och utom ekonomin. I relation till de övriga centrala koordineringsfor-merna, nätverk och organisation (hierarki) ställs i detta projekt vad som kallas konva-luering.

Konvalueringar avser sociala formatio-ner i vilka koordinering sker med hjälp av värdering och utvärderingar av alternativ. Inom ekonomin sker detta inom markna-der. En utgångspunkt för projektet är att

de tendenser vilka kallas ”ekonomisering” och ”marknadisering” pågår även utanför ekonomin.

– Vi saknar dock teoretiska redskap att analysera dessa processer, och målet är ökad teoretisk kunskap, säger Patrik Aspers.

Inom projektets ram kommer en rad olika empiriska delprojekt att utföras, dels på marknader dels utanför den ekonomiska sfären, till exempel hur kvalitet inom högre utbildning bestäms. Projektet är inriktat på grundforskning och ämnar utreda grund-formerna för koordinering utifrån värdering och utvärdering.

Studier av unga människors livschanser Jens Rydgren vid Sociologiska institutio-nen får 1 500 000 euro för ”Individual Life Chances in Social Context: A Longitudinal Multi-Methods Perspective on Social Cons-traints and Opportunities”. Projektet syftar till att studera kontextuella effekter på unga människors livschanser, såsom utbildning, arbetsmarknad och hälsa.

– Vi är i synnerhet intresserade av bety-delsen av deras sociala nätverk och de resur-ser som finns inbäddade i sådana nätverk. Vi har precis samlat in första vågen av en longi tudinell surveyundersökning av per-soner födda 1990, till vilken vi har kopp-lat registerdata på individ- såväl som aggre-

gerad nivå (grannskap och skolor), och vi kommer att följa upp med en ny våg om drygt två år, säger Jens Rydgren.

Urvalet är selekterat på föräldrarnas födelseland, och består av en grupp av ung-domar med minst en förälder född i Iran, en grupp med minst en förälder född i forna Jugoslavien och en grupp med två svensk-födda föräldrar.

Berk Hess vid Institutionen för biokemi och biofysik får 899 000 euro för “Million-core Molecular Simulation”. Anslaget är sökt från Stockholms universitet men Berk Hess kommer att flytta över det till KTH, där han kommer att vara verksam. Han fortsätter att vara affilierad som forskare vid Stockholms universitet.


Patrik Aspers

Jens Rydgren

14

FORSKN I NG


Årets anslag från Vetenskapsrådet

Utplanteringar hotar den biologiska mångfalden

under november har Vetenskapsrådet till-kännagivit vilka som får anslag i rådets stota utlysning 2010.

Inom humaniora och samhällsvetenskap får 122 forskare dela på 379 miljoner kro-nor. Mest går till Uppsala universitet med 24,1 miljoner kronor. Därefter kommer Stockholms universitet som får 23,6 miljo-ner till 26 olika projekt. Lunds universitet kommer på tredje plats med 18,7 miljoner.

Nära 972 miljoner kronor fördelas till nya projekt och anställningar inom naturve-tenskaplig och teknikvetenskaplig forskning de kommande fyra åren. Ungefär en fjärde-del av de som sökt projektmedel har beviljats pengar. Dessutom fördelar Vetenskapsrådet ut 140 miljoner inom de två strategiska områdena energi samt informations- och kommunikationsteknik.

Lunds universitet ligger i topp både när det gäller forskningsmedel och flest beviljade ansökningar. Därefter kommer Kungliga Tekniska högskolan och Uppsala universi-

tet. Stockholms universitet är på fjärde plats, och får därmed mest av lärosätena som inte har teknisk fakultet. Universitetet får 46 anslag om totalt 32,8 miljoner kronor. Ämnesrådet för naturvetenskap och teknik-vetenskap har även beslutat om fyra råds-forskaranställningar. Inom astropartikelfy-sik går den till Chad Finley vid Stockholms universitet och inom bioinformatik till Erik Lindahl vid KTH/Stockholms universitet.

Inom det utbildningsvetenskapliga områ-det är Stockholms, Göteborgs och Uppsala universitet de mest framgångsrika lärosä-tena. Fyra ansökningar om forskarskolor kom in, varav tre beviljades. En av dessa är en forskarskola i yrkesdidaktik vid Stockholms universitet. Sex projekt vid uni-versitetet beviljades även projektbidrag.

Anslag till databasInom medicin och hälsa fördelar Veten-skapsrådet drygt 843 miljoner kronor under tre år.

Mest framgångsrika lärosäte är Karolinska Institutet med 479 beviljade ansökningar om totalt 111 miljoner kronor första året. 28 ansökningar från Stockholms universitet beviljas med totalt 4,4 miljoner kronor första året.

För den kommande femårsperioden bevil-jar Vetenskapsrådet närmare 200 miljoner kronor till forskningsinfrastruktur. Totalt beviljades 24 ansökningar, varav 5 bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning och 10 bidrag till stora databaser. Två bidrag går till Stockholms universitet. Elizabeth Thomson vid Demografiska avdelningen får totalt 6,3 miljoner kronor för databasen ”En svensk Generations and Gender Survey”. Christian Bohm, Fysikum, får anslag för dyrbar veten-skaplig utrustning > 2 Mkr för ”Mjuk- och hårdvaruutveckling för EXFELs styrsystem (fortsättning)”. Anslagets storlek visas ej.

TExT: PER LARSSON

växter och djur som odlats i fångenskap planteras ut i miljoner för att öka förutsättningarna för jakt, sportfiske och skogsbruk. Men utplanteringarna kan dramatiskt minska en arts genetiska variation och försämra dess anpassningsförmåga. Det visar Anna Palmé i sin avhandling vid Zoologiska institutionen. Hon har studerat utplanteringarna av i första hand gräsand, rapphöna, fasan, öring, röding, lax, sik, gran och tall. Men effekterna av utplanteringarna är svåra att följa upp eftersom genetisk information saknas för många arter.

– Det är viktigt att den genetiska mångfalden bevaras så att arter har möjlighet att anpassa sig till förändringar i miljön, säger Anna Palmé. Spridning av främmande gener sker i en sådan omfattning att det kan utgöra ett reellt hot mot vår naturliga genetiska mångfald.

Paradoxalt nog leder utplanteringar inte till att mångfalden ökar utan att den minskar, till exempel genom att

lokala bestånd konkurreras ut av de utplanterade individerna.

För att förstå de genetiska effekterna av mänskliga aktiviteter krävs information om naturliga genetiska mönster hos arten. Endast ett fåtal svenska arter har undersökts genetiskt, vilket försvårar en effektiv övervakning.

– Vi har till exempel kunnat identifiera att två genetiskt väldigt olika populationer av öring lever sida vid sida i en mycket liten fjällsjö, säger Anna Palmé. Individer från de olika populationerna parar sig inte med varandra trots att de tillhör samma art och ser likadana ut. Det här ger en ny dimension till den artfattighet vi ofta uppfattar att svenska fjällsjöar har. Troligen bidrar dessa populationer på olika sätt till ekosystemets funktion som helhet.

Anna Palmé har även kartlagt genetiken hos gäddan i Östersjön och resultaten visar att gäddan sprider sina gener inom geografiskt begränsade områden, vilket gör arten lämplig för lokal förvaltning. Ett sådant nyttjande skulle skydda mot skadliga genetiska förändringar som annars kan orsakas av fiske.

Avhandlingen har fått stor uppmärksamhet i olika dagstidningar, men även i facktidskrifter som Jakt & Jägare samt Miljörapporten.

TExT: EVA ALBREKTSSONILLUSTRATION: ISTOCKPHOTO

15

FORSKN I NG


Forskare satte stopp för lögndetektorerför tre år sedan publicerade Francisco Lacerda, professor i fonetik vid Stockholms universitet, och Anders Eriksson, professor i fonetik vid Göteborgs universitet, en arti-kel i specialtidskriften ”The International Journal of Speech, Language and the Law”. Artikelns titel var ”Charlatantry in forensic speech science: A problem to be taken seri-ously” och där redogjorde de för de senaste 50 årens forskning om lögndetektorer. Slut-satsen var att det inte finns något som helst vetenskapligt stöd för att röstbaserade lögn-detektorer skulle fungera. Det brittiska för-laget Equinox, som ger ut tidskriften, blev uppvaktat av det israeliska företaget Neme-sysco Limited, som tillverkar lögndetek-torer. Efter att företaget krävt att artikeln skulle dras in beslutade förlaget att göra så, dessutom hotade Nemesyscos att stämma artikelförfattarna för förtal.

Historien har sedan fått stor uppmärksam-het, inte minst i media. Såväl brittiska som svenska tidningar har skrivit, likaså tidskrif-terna Science och Nature. Vetenskapsrådet och Kungliga Vetenskapsakademien har också uttalat sig till stöd för forskarnas fri-het att publicera sina resultat.

Tidigare i år var Francisco Lacerda inbjuden till London för att tala inför bland annat ett utskott i parlamentet. Nyligen meddelade Department of Work and Pensions att den brittiska regeringen överger planerna på att införa den typ av lögndetektorer för att avslöja bidragsfus-kare som Lacerda och Eriksson kritiserade. Departementet har efter omfattande studier

inte kunna visa att tekniken är tillförlitlig.– Det finns ingen vetenskaplig grund

för principerna som Nemesysco hävdar ligger bakom röstbaserade ”emotions-detektorer”. Department of Work and Pensions seriösa undersökning blev en välkommen men mycket dyr och onödig bekräftelse av det som Anders Eriksson och jag hade påstått, säger Francisco Lacerda.

TExT: PER LARSSON

Universitetets forskningsdatabas klar för pilotinstitutionernasyftet med universitetets forskningsdatabas är att göra information om forskningen vid universitetet tillgänglig och sökbar via internet. Projektet går nu in i en ny fas då det är dags för pilotinstitutionerna Fysikum och Filmvetenskapliga institutionen att lägga in innehåll. Under 2011 kommer fler institutioner att bjudas in att delta löpande.

I databasen kopplas uppgifter om forskningsanslag, forskare och projektbeskriv-ningar samman och presenteras på ett enhetligt sätt. Det är också möjligt att skapa lis-tor för olika kanaler, exempelvis kan en institution, presentera alla forskningsprojekt på sin webbplats.

– I nuläget innehåller databasen uppgifter om alla forskningsprojekt som beviljats anslag. Det rör sig om tusentals kontrakt, men informationen behöver kompletteras, förklarar Daniel Holmberg, projektledare vid Forskningsservice.

Pilotinstitutionerna är först ut med att lägga in beskrivningar av den pågående forsk-ningen och information om medverkande forskare.

– Forskarna kommer själva att kunna redigera texter om de projekt som de deltar i och sina egna sidor. Ett drömscenario för nästa år är att alla verksamma forskare vid universitetet loggar in sig i databasen och skriver några rader om sig själva och lägger upp en bild. Det behöver inte ta mer än fem minuter av din tid, säger Daniel Holmberg.

Enligt Daniel Holmberg är fördelarna med en gemensam forskningsdatabas många. – Institutioner och forskare kan själva presentera den pågående forskningen för

forskningsfinansiärer, potentiella samarbetspartners och internt vid universitetet. Vidare information: Daniel Holmberg, projektledare vid Forskningsservice, telefon 08-16 4940 eller e-post [email protected]

TExT: LINDA CARLSSONILLUSTRATION: SARA-MARA/SöDERBERG AGENTUR

Om FOrSKNiNGSDATABASEN

• Projekt – Pågående forskning beskriven av forskarna själva.

• Forskningskontrakt – Importerade uppgifter om forskningskontrakt från ekonomisystem och forskningsfinansiärer (det senare via Sweden ScienceNet)

• Personer – personal inom Stockholms universitet verksam i pågående forskning.

16 Universitetsnytt December 6/201016 Universitetsnytt December 6/2010

2

4

6

1

3

5

17Universitetsnytt December 6/2010Universitetsnytt December 6/2010 17

Känner du ditt universitet?Runt om på universitetet finns många konstverk, byggnader och detaljer värda att stanna upp och titta litet extra på. Vår fotograf har tagit bilder på några av dem för vår jultävling.

Tävla om fina priser!Vet du var bilderna är tagna? I så fall kan du vara med och tävla om fina priser. Skriv ned var bilderna är tagna och skicka svaren till redaktionen. Antingen på [email protected] eller till Universitetsnytt, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm.

(I svaren ska du ange så tydligt som möjligt var bilden är tagen. Att till exempel enbart skriva ”Södra huset” räcker inte.)

Svaren ska vara inne senast fredag den 21 januari. De fem först öppnade rätta svaren (eller de med flest rätt svar) får priser i form av universitetets profilprodukter.

1:a pris: Jacka eller hood-tröja

2:a–5:e pris: Pikétröja eller termos

Samtidigt vill vi på redaktionen önska

God jul och Gott nytt år!

8

9

7

10

12

11

FOTO: EVA DALIN (DETALJBILDER)

18

ARBETSPLATS


STOCKHOLMS UNIVERSITET

ALBANOVA

KRÄFT-RIKET

ROSLAGSTULL

KTH

KI

Sociala stråk

Spridningsstråk

Vattenburna spridningsstråk

Albano är idag en grusgrop på ett nedlagt industriområde, men kan bli ett föredöme för hur byggprojektet kan ge mer till naturen än vad det tar.

Pollinatörer – bin, humlor och fjärilar – är en förutsättning för växter och orga-nismers fortlevnad. Dessa är nu på tillbakagång runt om i världen. Forskning visar att trädgårdar med stor artrikedom kan gynna beståndet av pollinatörer. Sådana planeras nu i Albano.

Nötskrikan är oumbärlig för ekland-skapets fortlevnad. Det nya Albano-området byggs så att nötskrikan ska trivas och svara för spridandet av ekollon.

Albanos strategiska läge knyter ihop Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska Institutet till ett sammanhålletuniversitetsområde.

Idag kan inte grod- och kräldjur ta sigöver motortrafikleden till de livsnöd-vändiga våtmarkerna kring Brunnsviken. Det nya Albanoområdet ska tillgodose behovet av nya våtmarker och förbindel-sen dem emellan.

Framtidens Albano – forskning omsatt i praktik Bakom den gröna visionen för Albano står flera forskare vid universitetet och KTH, som samtidigt lagt grunden för ett nytt vetenskapligt fält.

Stephan Barthel

när stephan barthel och två av hans kolle-ger vid Stockholm Resilience Center, SRC, hösten 2009 studerade det första förslaget till framtidens Albanoområde, var det en skuffelse.

– Vi såg ingenting av urbanekologiska tankar och blev väldigt besvikna. Förslaget byggde på traditionell stadsbyggnad där grönområden används som makeup, enbart för att försköna, säger Stephan Barthel.

Tillsammans med Henrik Ernstson och Johan Colding vid SRC samt docen-ten i arkitektur Lars Marcus och två andra KTH-forskare tog han fram en alternativ utformning. Gruppens tankar och idéer var så intressanta att byggherren, Akademiska Hus, bjöd in dem till ett samtal.

– Det resulterade i att vi fick i uppdrag att lägga fram en vision för området, berättar Stephan Barthel.

Jobbade på fritidenTill en början jobbade Stephan Barthel och övriga forskare på sin fritid. Med ett anslag på sju miljoner kronor från Formas, kunde projektet lyftas in som en del av EU-projek-tet SUPER – som handlar om hinder och möjligheter att inkludera ekosystemtjänster i stadsbyggnad.

Visionen för Albano, som presentera-des för Akademiska Hus i somras (och för läsarna av Universitetsnytt i nr 5/2010), har sin grund i den forskning som bedrivs vid SRC. Naturvård och lärande för levande

19

ARBETSPLATS


Universitetets nya svenska webbplatsI mitten av december beräknas den nya centrala webbplatsen på svenska, www.su.se, att rullas ut.

En tydligare struktur med färre ingångar i olika profilfärger gör det enklare för besökare att hitta på webbplatsen.

Något av det som är nyttKontaktuppgifter och relaterade webbsidor, webbplatser, portaler eller stödsystem finns alltid på högra sidan av webben.

Sökfunktion som söker såväl på webbsidorna som i den webbase-rade utbildningskatalogen (SISU) och i den digitala personalkatalo-gen (SUKAT). Resultatet presenteras i tre kolumner och du väljer den med det resultat som är relevant i sammanhanget. Google-licensen för sökningen är uppgraderad för bättre sökresultat.

Startsidan innehåller nu även en kalender där evenemang och seminarier för en extern målgrupp (inklusive studenter) marknads-förs. Alla webbredaktörer, för en webbplats i publiceringsverktyget Polopoly version 9, kommer själva att kunna markera sin webbsida för det specifika arrangemanget så det blir synligt i kalendern och på startsidan (www.su.se).

Startsidan innehåller genvägslänkar för de prioriterade målgrup-perna: presumtiva studenter, alumner, journalister och medarbetare.

Ordvalet på och inom respektive ingång är processat i arbets-grupper och i samklang med övriga svenska universitets uttrycks-sätt. En webbplatsundersökning, motsvarande den som gjordes efter förra stora omgörningen, görs i maj 2011. Undersökningen, inkomna synpunkter, webbstatistik samt användartester ska ligga till grund för kontinuerlig innehållsutveckling. Fem eller sex olika arbetsgrupper kommer att minst två gånger per år och grupp att träffas för vidareutveckling av struktur, terminologi och innehåll. Se www.su.se/medarbetare/service/information-marknadsforing/kanaler/webbplatser/svenska-externa

TExT: MARIE JACKALIN

Tidsplan för driftsättningar av webbplatser inom projekt Webb2010

Medarbetarwebbplatsen, www.su.se/medarbetare: • Juni 2010

Universitetets svenska webbplats, www.su.se: • December 2010

Institutioner och övriga webbplatser: • Från och med februari 2011

ekosystem i staden är hörnstenar. Men vi sionen innehåller också en tydlig social dimension, ”progressiv stadsbyggnad”, enligt Stephan Barthel.

– Ett grundproblem inte bara i Stockholm utan med urba-niseringen globalt är att människor förlorar kontakt med naturen. Praktisk kunskap försvinner. Därför vill vi släppa in olika grupper på campus.

Exempelvis ska experimentträdgårdar bidra till att djur och växter trivs. Samtidigt kommer lokala trädgårdsodlare att bidra till att Albanoområdet förvaltas aktivt, konstate-rar Stephan Barthel, som hoppas få se ett levande campus.

– Om vårt förslag blir av kommer området att bli attrak-tivt för resten av staden. Området ska leva, även på helger och sommarkvällar. I dag är Frescati helt dött efter klockan sex.

Nytt forskningsfältVisionen har vuxit fram successivt. Först som ett sidoprojekt på fritiden för deltagande forskare och senare under möten med arkitekter och byggherre. Det har varit ett givande och ett tagande, konstaterar Stephan Barthel.

– Projektet har krävt mycket energi av oss, men det har också givit mycket spinoff.

Kanske är ett nytt forskningsfält på väg att födas. Ännu finns inga pengar beviljade, men gruppen har ansökt om totalt femtio miljoner kronor i forskningsstöd.

– Vi kallar det nya forskningsområdet för socialekolo-gisk stadsbyggnad. Många av idéerna återfinns i visionen för Albano.

Hur mycket av visionens förslag som genomförs vid bygg-start 2012 återstår att se. Sedan i somras deltar Stephan Barthel i stadsbyggnadskontorets expertgrupp. I möten med bland annat stadsbyggnadskontor och planarkitekt försöker han försvara visionen. Stephan Barthel beskriver mötena som konstruktiva men tuffa, ”en clash mellan olika ide-ologier”.

Sen återstår för Stephan Barthel, som från årsskiftet blir heltidsanställd postdoc vid Historiska institutionen, att omvandla allt det arbete han lagt ner till relevant forskning.

Det blir en stor utmaning. Det blir vad man kallar aktions-forskning, där man först bedriver en förändring och sen stäl-ler sig vid sidan om och analyserar och beskriver insikter.

TExT: HENRIK LUNDSTRöMFOTO: EVA DALIN

GRAFIK: MAGNUS BERGFAST/GULLERS GRUPP

NU STäLLS ALBANOFöRSLAG UT Den 2 december gick stadsbyggnadskontoret ut med samrådshandlingar för Albano. Förslaget ställs ut i Albanova och tekniska nämndhuset och finns även på stadens hemsida. Programsamrådet är en del av den demokratiska processen i stadsplaneringen och syftar till att belysa projektet ur olika synvinklar. Samrådet pågår fram till slutet av januari. Se plan-handlingarna på: http://planer.sbk.stockholm.se.

20

ARBETSPLATS


Frihet som företagareDisputerade humanister och samhällsvetare behövs även utanför akademin. I alla fall enligt Milda Rönn, som startat eget.

varje höst ordnar humanistiska och sam-hällsvetenskapliga fakulteterna en gemen-sam ”framtidsdag” för doktorander. Här är det tänkt att de som snart avslutar sin avhandling ska få information om yrkesli-vet efter disputationen och hur de kan för-bereda sig. Drygt 20 doktorander hade sam-lats vid årets upplaga av Doktoranddagen för att höra bland andra representanter från Forskningsservice tala om hur man skriver en framgångsrik ansökan och vilket stöd det går att få. Representanter från Trygghets-stiftelsen, Vetenskapsrådet och Riksban-kens Jubileumsfond fanns även på plats.

En programpunkt handlade om det stöd universitetet, i form av SU Innovation, kan erbjuda till doktorander. SU Innovations Christina Bendz hade Milda Rönn till sin hjälp för att illustrera hur en doktorand kan ta steget till egenföretagare.

Milda Rönn disputerade 2009 vid Institutionen för nordiska språk med en avhandling om kommunikativa hinder för delaktighet vid en teaterhögskola. Men redan innan disputationen hade hon kontak-tat SU Innovation för att få hjälp att starta

ett företag. Tanken var att erbjuda organisa-tioner och företag hjälp med sin kommuni-kation utifrån teorier, metoder och resultat från samtals- och textforskning.

Milda har haft sitt företag Praxikon i snart två år. Hon har flera olika typer av uppdrag: hon utför undersökningar med uppföljande utvecklingsarbete, håller i workshops och handleder. Dessutom söker hon forsknings-medel parallellt. Besöker man Praxikons webbplats är känslan att det är ett etablerat företag med flera anställda. Men än så länge är det en enskild firma som består av Milda. Till sig har hon knutit en referensgrupp med tidigare forskarkolleger, liksom några kon-sulter hon lärt känna (och sin lillebror som är retorikstudent) samt skådespelare från Teaterhögskolan där hon gjorde sin avhand-lingsstudie. Att ha ett nätverk att hänvisa till är viktigt, enligt Milda.

– Det är ett stort steg att kunna säga ”vi” istället för ”jag” när man möter en kund.

Skapar självkänslaMilda ser flera anledningar till att dokto-rander och forskare inom samhällsveten-skap och humaniora ska starta företag. Det är en alternativ karriärväg – och att tänka på det sättet skapar stor självkänsla, enligt Milda. Det är också ett sätt att kunna fort-sätta forska. Hon arbetar praxisnära och kan använda resultaten för att skriva veten-skapliga artiklar. Som egen företagare kän-ner hon sig även friare i sin forskning.

Milda säger att det finns ett stort behov av kompetens inom humaniora och samhälls-vetenskap i samhället idag, bland annat eftersom vi i hög grad lever i ett ”tjänste-samhälle” och ett ”pratsamhälle”, där infor-mation och kommunikation fått en domi-nerande roll. Dessutom börjar man efter-fråga konsulter som kan bidra till en reell förändring av organisationer. Den som ver-kar som forskare kan tillföra en kompetens och ett oberoende som ”vanliga” konsulter inte kan, enligt henne.

Milda gav en del tips för den som vill starta eget. Ett par sådana är att börja i liten

Tålamod viktigt för nydisputerading-marie back danielsson lade fram sin avhandling 2007. Den handlar om hur människokroppen gestaltas på olika sätt under yngre järnålder i Skandinavien. Direkt efter disputationen blev hon som alla färdiga doktorander vid Institutio-nen för arkeologi och antikens kultur erbjuden en månads anställning vid institutionen (idag är det två månader). Därefter hade Ing-Marie under cirka ett års tid flera mindre stipendier för kor-tare forskningsprojekt.

– Jag blev mycket glad då jag efter detta år fick ett tvåårigt postdoc-stipen-dium från Ahlström och Terserus stif-telse. För närvarande har jag förmånen att inneha en tvåårig postdoc-tjänst som finansieras av Humanistiska fakulteten. Ing-Maries främsta tips till nydispute-rade är att ha tålamod.

Det kan ta tid att hitta ett nytt jobb eller att finna nya forskningsmedel, men det brukar alltid lösa sig till slut! Alltså är det viktigt att oförtrutet fortsätta med ansökningar till såväl arbetsgivare som forskningsfinansiärer.

Mildas tips till nydisputerade

Fastna inte i enbart undervisning vid institutionen. Försök hitta samarbeten och forskningsprojekt.

Vänta inte på att andra ska bjuda in dig. Du är din egen och kan ta initiativ.

Vänta inte på beslut om forsknings-medel. Gör mindre studier vid sidan om.

Bryt med rollen som student och doktorand. Utnyttja att du har ett nytt läge när du disputerat. Kanske söka jobb vid ett annat lärosäte eller en annan institution? Eller starta eget?

skala och att ordna finansiering under upp-startsåret, som nydisputerad kan det handla om att undervisa. Ett annat råd är att inven-tera branschen och skapa kontakter. Det är vidare viktigt att identifiera och formulera de behov som potentiella kunder kan ha. Anpassa pris efter syfte. Det är heller inte fel att börja med mindre uppdrag eftersom de kan användas som referenser. Om du är stra-tegisk ser du även till att skaffa kunder som kan generera fler jobb inom en större organi-sation eller bland deras samarbetspartners.

TExTER: PER LARSSONFOTO: EVA DALIN

21

ARBETSPLATS


Lärarhögskolans studenter på ett USB-minne

I SU-butiken, i Arrheniuslaboratoriet, 1 tr ned finns nu nya produkter: t-shirts, pikétröjor, hood-tröjor, kontorsmaterial, julkort och smycken.

www.butiken.su.se

Ny kollektion för dig som är anställd

från hösten 1993 till nedläggningen 31 december 2007 registrera-des 78 960 personer i studiedokumentationssystemet Lärdok vid Lärarhögskolan i Stockholm. Där lagrades bland annat uppgifter om examina, registreringar, studieresultat och tillgodoräknanden. I samband med Lärarhögskolans integration överfördes uppgifter till studiedokumentationssystemet Ladok vid Stockholms universitet.

När en myndighet läggs ned finns även en lagstadgad skyldighet att arkivera de register som finns. Studentavdelningen vid universi-tetet kontaktade 2009 Stockholms stadsarkiv för att höra hur man skulle gå till väga. Svaret blev att alla uppgifter i Lärdok inte behövde arkiveras. För att minska mängden data skulle universitetet göra en så kallad gallringsutredning för att se vad som behövde bevaras.

I samarbete med universitets centrala arkivfunktion ledde Ylva Andersson vid Studentavdelningen arkiveringsprojektet. Resultatet blev bland annat ett omfattande dokument som redovisade vad som skulle bevaras från Lärdok. Gallringsutredningen gick till Riksarkivet som tillsammans med handläggare från stadsarkivet granskade utredningen – och biföll förslagen.

Lärdok innehöll 383 olika tabeller, varav flera inte använts över-huvudtaget. Förutom dessa tabeller var det även bland annat log-gar, uppgifter om användarbehörigheter och mellanlagringstabeller som föreslogs gallras. Resultatet av arbetet blev både digitala mat-riklar för närmare 79 000 studenter och 75 tabeller som ska beva-ras för framtida uppföljning i forskningssyfte. Det finns nu sparat på ett USB-minne.

Fredagen den 26 november levererade Ylva Andersson och uni-versitetets chefsarkivarie Agneta Witte Åström USB-minnet vid en enkel ceremoni på stadsarkivet på Kungsklippan. Lärdok blir där tillgängligt både för den som vill ha ut en så kallad digital matri-kel över studentens studier samt tabeller för forskningsändamål. Däremot kommer studieintyg från Lärdok avseende tidigare stu-dier vid Lärarhögskolan att kunna tas ut från Ladok vid Stockholms universitet.

Arbetet med den digitala arkiveringen av Lärdok har väckt stort intresse inom arkivvärlden. Det är första gången som digital arki-vering sker av handlingar från ett större lärosäte som lagts ned. Därmed fanns inga bra referenser att använda sig av för vad som skulle bevaras. Den gallringsutredning som Ylva Andersson i sam-arbete med chefsarkivarien och sin chef Jerker Dahne samt kolle-ger inom Ladokgruppen skrivit blir därmed en pionjärhandling på området. Från stadsarkivets sida har man sagt att hanteringen av Lärdok kan lägga ribban för hur annan studiedokumentation ska arkiveras framöver.

För universitetet återstår att slutarkivera data från andra sys-tem vid Lärarhögskolan i Stockholm. Främst är det adminis-trativa system som hanteras av Personalavdelningen respektive Ekonomiavdelningen.


Stefan Fogelvik, Stockholms Stadsarkiv, K-G Sabel och Ylva Andersson (med USB-minne), Studentavdelningen, Håkan Lövblad, Riksarkivet, Agneta Witte Åström, arkivfunktionen inom Tekniska avdelningen och Martin Ståhl, Stockholms stadsarkiv.

22

ARBETSPLATS


Framtidens cheferI programmet ”Att vara chef” får nya chefer vid universitetet verktyg för sin chefsroll.

För att säkerställa att programmet innehöll relevanta teman fick deltagarna beskriva vilka förväntningar de hade. Förväntningarna kommer att användas som en del av utvärderingen av programmet.

Talare från universitetetI block två finns en del nya inslag som att skapa effektiva team, säkerhet och kris-hantering samt studenters rättigheter. Det finns även en fördjupningsdel om ekonomi. I block tre används internatformen igen. Där delas deltagarna upp i de som är verksamma inom akademin respektive förvaltningen och även i vilken chefsposition man har i organisationen. Forskare vid Psykologiska institutionen leder internatet som fokuserar på det personliga ledarskapet. Bland talarna finns bland annat en före detta prefekt, och en konstnärlig ledare kommer att tala om att hantera ”stjärnor”.

– Ambitionen har varit att använda fler personer inom universitetet som talare och här har vi lyckats bra. Detta är även viktigt för att ge chefsprogrammet en nära anknytning till Stockholms universitet som organisation och synliggöra vår specifika kultur säger Rebecca Brinch vid Personalavdelningen som är en av de två arrangörerna.

Andra nyheter är ett välkomstbrev från ledningen till nya chefer och en ny

i våras intervjuade Personalavdelningen che-fer inom universitetet för att se vilka behov som finns inom ledarskaps- och prefekt-utbildningar. Vid intervjuerna framkom behov av förnyelse. Utbildningarna har där-för förändrats till hösten. En nyhet är att de nu är till för alla kategorier av chefer, både vid institutioner och inom förvaltningen.

Bland de punkter som efterfrågades fanns befattningsbeskrivningar, vilka mandat man har som chef, kunskap om ledarskap, praktiska övningar (till exempel svåra sam-tal), mentorskap och att få träffa universi-tetsledningen. Det fanns även behov av att reflektera kring förhållandet forskning kon-tra chefskap eftersom det är vanligt att pre-fekter går ur forskargruppen en tid för sitt chefsuppdrag och sedan går tillbaka igen.

I slutet av september startade chefspro-grammet ”Att vara chef”. Programmet är indelat i tre block, varav två har ägt rum i höst och det tredje fortsätter till våren. 50 deltagare går chefsprogrammet.

Syftet med programmet är att stärka che-fers förmåga och lust att utöva sitt ledarskap i det spänningsfält och den dynamik som finns i den akademiska miljön. Ett annat syfte är att ge chefer kunskap om och verk-tyg att hantera ansvar, lagar, regler ekonomi och arbetsmiljö samt att utveckla chefens personliga och kommunikativa ledarskap.

chefsbroschyr som beskriver vilket stöd Personalavdelningen kan erbjuda chefer i form av kompetensutveckling och konsul-tativt stöd. Utbildningarna Morgondagens akademiska ledarskap (MAL) och Nyfiken på ledarskap finns även kvar tillsammans med ett antal fördjupningsutbildningar

– Vi arbetar nu mer systematiskt. Det finns en röd tråd som löper genom utbildningarna. Tidigare var det mer av punktinsatser. Vår strä-van är också att skapa möten mellan olika che-fer så de kan få inspiration av varandra och utbyta erfarenheter, säger Karin Steffensen som är den andra arrangören.

mer kunskap om reglerEn av dem som går utbildningen är Olof Olsson som är biträdande föreståndare för Stockholm Resilience Centre. Där ingår han i ledningsgruppen och fattar många opera-tiva beslut. För två år sedan rekryterades han från miljöforskningsstiftelsen Mistra för att komplettera ledarskapet vid SRC. Tidigare har han inte haft några egentliga chefspositioner.

– Jag har tidigare haft roller som idégene-rerare men har nu en annan mer organisa-tionsbyggande roll, vilket är lärorikt.

Varför sökte du chefsutbildningen?– Bland annat för att får mer kunskap om regler och rutiner inom universitetet.

Vad hoppas du få ut av den?– Jag hoppas bland annat få mer kött på benen vad som ingår i prefektrollen. Men det är även bra och viktigt att lära känna andra chefer vid universitetet samt personer inom centrala administrationen.

Felicia Markus, tillförordnad kanslichef vid Samhällsvetenskapliga fakultetskans-liet, går också utbildningen. När hon bör-jade arbeta som utbildningsledare vid fakul-tetskansliet i april 2009 blev hon samtidigt ställföreträdande kanslichef. Nu är hon tillförordnad kanslichef sedan augusti och fram till mitten av januari 2011 medan ordi-narie kanslichef är föräldraledig.

Innan dess har hon inte haft några chefs-positioner mer än att ha lett egna fältarbe-ten med deltagande studenter och arkeolo-ger under forskarutbildningstiden.

Vad hoppas du få ut av utbildningen?– Kunskap om lagar och regler som jag behö-ver känna till, fördjupad kännedom om hur universitetet fungerar – till exempel när det gäller ekonomi och arbetsrätt. Dessutom ser jag det som personlig utveckling; det är ett bra tillfälle att reflektera över ledarskap.


Olof Olsson Felicia Markus

23

ARBETSPLATS


God jul önskar US-AB

www.us-ab.com • tel: 08-790 74 00

Vad gör dU soM cheF?

– Min uppgift som sektionschef är att planera och sam-ordna verksamheten inom sektionerna. Det handlar om budget- och personalplanering inklusive uppföljning. De verksamheter som jag ansvarar för gäller

stöd och service till studenter och institutioner.Jag sitter i ledningsgruppen för Student-

avdelningen. Jag arbetar också med stu-dievägledarfrågor på nationell nivå genom att jag sitter med i en samverkansgrupp för väg ledare och ansvarar för en nybil-dad Region Öst för vägledare. Vidare har Studentavdelningen fått uppdraget att vara sammankallande i en grupp som ska utarbeta en organisationsmodell för informationsdis-ken i det nya kårhuset. Jag leder den gruppen.

BiRgiT MaRkLUND BEiJER, BiTRäDaNDE aVDELNiNgS-CHEF oCH SEkTioNSCHEF FöR STUDiE- oCH kaRRiäR-VägLEDNiNg, kaRRiäRCENTER, STUDiEiNFoRMaTioN RESPEkTiVE STUDENTSTöD ViD STUDENTaVDELNiNgEN

– En föreståndare har samma roll som en prefekt, med den enda skillnaden att föreståndaren är chef över en centrumbild-ning eller ett insti-tut, medan prefekten är chef över en insti-tution. Innehållet är

dock detsamma, det vill säga att vara just chef och ytterst ansvarig för institutionens ekonomi, personal och forsknings- och utbildningsverksamhet. Som föreståndare/prefekt är man också institutionens länk till fakulteten, och min chef är dekanus vid Humanistiska fakulteten. Föreståndar- eller prefektskapet är inte ett yrke eller en anställning, det är ett uppdrag som utförs utanför eller inom den ordinarie anställ-ningen; själv har jag 40 procents avsättning för föreståndarskapet inom min anställning som professor.

NiCLaS aBRaHaMSSoN, FöRESTåNDaRE FöR CENTRUM FöR TVåSPRåkigHETSFoRSkNiNg

– Min främsta upp-gift är att leda det administrativa och delar av det tekniska arbetet vid institutio-nen samt stötta TA-personalen i deras arbete. Jag är också ekonomiansvarig och har hand om budget

och resultatuppföljning av anslagsmedel samt uppföljning och redovisning av externa forskningsprojekt, däribland ett stort antal EU-projekt. Därutöver är jag ansvarig för avtal och kontrakt, har hand om institutio-nens upphandlingar, ser till att vi genomför och följer upp de årliga riskanalyserna, har hand om byggkontakten vid ombyggnatio-ner, är arkivansvarig, genomför inventering samt ser till att vi sammanställer en årsredo-visning. Jag är också involverad i Science for Life Laboratory, där jag sitter som universi-tetets administrativa representant.

aNN NiELSEN, aDMiNiSTRaTiV CHEF ViD iNSTiTUTioNEN FöR BiokEMi oCH BioFySik

24

ARBETSPLATS


Samordningsinstitutioner för lärarutbildningenEfter nyår får fakulteterna det fulla verksamhetsansvaret för både de nya och de nuvarande lärarutbildningarna. Speciella samordningsinstitutioner har även utsetts.

förslaget om vilka enheter som skulle få sam-ordningsansvar togs fram av berednings-gruppen för den framtida lärarutbildningen, som nu ombildas till Samordningsgruppen för lärarutbildning. Utgångspunkten var att det finns behov av förstärkt samordning i jämförelse med det hittillsvarande syste-met för så kallat hemvistansvar. Institutio-ner/centra med ett ämnesdidaktiskt ansvar bedöms också vara mest lämpliga för sam-ordningsansvar.

Samordningsinstitutionerna ska sam-ordna de nya lärarutbildningarna, men även de hittillsvarande så kallade profilerna. De nuvarande utbildningarna mot grundsko-lans senare år och gymnasieskolan kom-mer att sorteras in i samma organisation av samordningsansvar utifrån principen att en utbildnings huvudämne bestämmer i vil-ken ämnesdidaktisk enhet den hör hemma. Exakt hur de nuvarande utbildningarna mot grundskolans tidigare år ska fördelas beslu-tas i början av december.

Samordningsinstitutionerna blir Institu-tionen för barn- och ungdomsvetenskap, Institutionen för språkdidaktik (idag Insti-tutionen för utbildningsvetenskap med in-riktning mot språk och språkutveckling), Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Cent-rum för de humanistiska ämnenas didaktik (under 2011 Institutionen för utbildnings-vetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap), Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (under 2011 Institutionen för utbildnings-vetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap) samt Institutionen för pedagogik och didaktik – den institution som bildas genom sammanslagningen av Pedagogiska institutionen och Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete.

(Av utrymmesskäl finns inte plats att ange vilka utbildningar respektive institution har samordningsansvar för. Detta anges

på medarbetarwebben. Se adress i lilla blå rutan uppe till höger.)

Samordningsansvaret innebär ansvar för planering och övergripande uppföljning av utbildningen, särskilt progression och sam-ordning av de kursansvariga institutioner-nas arbete, samt ansvar för framtagande av utbildningsplan och för initierande av kurs-planearbete. Det innebär också ansvar för studentadministrativa frågor och informa-tionsansvar avseende den/de inriktning/ar

Förändring av VFU-organisationennär det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen blir det en ny organisation, som också bygger på idén med samordningsinstitutioner. Tidigare har kommu-nerna haft kontakt med regionsamordnare, som har funnits vid universitetets regionala utvecklingscentrum, RUC, och med profilområdeslärare vid institutio-nerna. Nu kommer båda motsvarande funktioner att finnas vid institutionerna. Regionsamordnarna ersätts av en funktion med arbetsnamnet ”VFU-ansvariga på institutionen” och profilområdeslärarna av ”VFU-kurslärare”.

De VFU-ansvariga ska ansvara för kontakten med kommuner i en viss region, precis som regionsamordnarna har gjort hittills. Skillnaden blir att den VFU-ansvariga också blir ansvarig för VFU:n vid sin institution och på så sätt kom-mer att kunna arbeta mer integrerat med VFU-kurslärarna samt att de VFU-ansvariga tillsammans har ett samordningsansvar av den samlade verksamhets-förlagda utbildningen.

Vid institutionerna finns även fortsättningsvis ämnesorienterade VFU-kurslärare – tidigare kallade profilområdeslärare.

Det högsta ansvaret för lärarutbildningen, inklusive VFU:n, kommer den så kallade Samordningsgruppen att ha. Den består av en ordförande som utses av rektor, de fyra dekanerna – eller den dekanen utser – samt två studentrepresen-tanter och en representant för regionens kommuner. Till Samordningsgruppen inrättas ett VFU-utskott som blir dess rådgivande och beredande organ för över-gripande och principiella frågor.

Även ett forskningsutskott inrättas. Det utgör ett forum för kontakter och samtal mellan regionens kommuner och universitetet när det gäller frågor som rör utbildning på forskarnivå och gemensamma skolutvecklingsprojekt.

Frågor som rör placering av studenter i verksamhetsförlagd utbildning hanteras även fortsättningsvis av VFU-sekretariatet, som framöver finns vid Student-avdelningen.

Samlad informationAlla beslut och artiklar om förändringarna av lärarutbild-ningen finns samlade på med-arbetarewebben, www.su.se/medarbetare. Gå in under Från ledningen, klicka på Utveck-lingsprojekt och därefter på lärarutbildning, organisation.

som omfattas av samordningsansvaret. Ett viktigt ansvar är också det för verksam-hetsförlagd utbildning inom den/de inrikt-ning/ar som omfattas av samordningsansva-ret. Ansvaret för den verksamhetsförlagda utbildningen förs över till fakulteterna och samordningsinstitutionerna ges ett utökat ansvar även för den verksamhetsförlagda utbildningen.

TExTER: CECILIA PARKERT


hur hitta till rätt hus e?Den första november i år började en ny kurs i hus e. Den dagen kom ett femtontal frustrerade studenter till lärostu-dions reception i hus e i Södra huset och undrade var deras seminarierum låg. rumsnumret gjorde att vi förstod att de skulle ha gått till hus e i Arrheniuslaboratorierna.

Scenariot upprepas varje gång nya kurser startar. och det gör de åtta gånger om året. vi gör naturligtvis vårt bästa för att trösta studenterna när det går upp för dem att de ham-nat i fel hus e. men vad kan universitetet göra för att se till att studenterna hamnar i rätt hus e vid första försöket?

ULRIKE KLINGEMANN, LäROSTUDION

Rektor på besökTrånga lokaler var en fråga som kom upp vid

besöket på Nationalekonomiska institutionen.

kåre bremer har ända sedan han tillträdde som rektor för snart sju år sedan gjort regel-bundna besök vid alla institutioner och institut. Under hösten är det Samhällsve-tenskapliga fakulteten som får besök.

Universitetsnytt följde med på besöket vid Nationalekonomiska institutionen en eftermiddag i november tillsammans med rektor, prorektor, förvaltningschef, dekan, prodekan samt en representant för fakultets-kansliet. Efter handskakande var det dags för kaffe, bullar och lussekatter. Prefekten Jonas Häckner hade samlat sex av sina kolle-ger för att berätta om olika aspekter av verk-samheten.Här fanns också en representant för ämnesrådet respektive doktorandrådet

Inför besöket hade fakultetskansliet skickat ut ett underlag med nyckeltal med bland annat bokslut, statistik över personal och publiceringar samt institutionens strate-gidokument. Besökarna fick även med sig utskrifter av den power pointpresentation som prefekten gav.

Jonas Häckner inledde med att gå ige-nom strategiplanen. Såväl på punkterna om att forskningen ska vara nationellt ledande och internationellt framstående samt att de externa forskningsanslagen ska öka lever man upp till målen. Detsamma gäller målen inom utbildningen. Det är många sökande till varje utbildningsplats – institutionen har inte behövt annonsera på många år – och studenterna har lätt att få jobb efter examen.

Statistiken för institutionens publicerings-poäng visar en nedgång. Jonas Häckner för-klarade det med att man i januari inte hann redovisa sina publiceringar till 25 januari som universitetet kräver, och därmed fick låga siffror i den universitetsgemensamma sammanställningen.

– Tittar man på de faktiska publicering-arna under 2009 så ser man dock att institu-tionen står sig mycket väl i en jämförelse med

andra institut och institutioner vid fakulte-ten, enligt Jonas Häckner.

Salar med bristerFrågan kom även om det är möjligt att ”kalla” (direktrekrytera) en professor från ett annat lärosäte. Svaret från Kåre Bremer blev att den möjligheten nu kommer att fin-nas, men ska användas restriktivt.

Andra frågor som kom upp är hur kom-petensen hos TA-personalen ska redovisas på ett bra sätt och vilken beredskap univer-sitetet har för att möta minskade ungdoms-kullar. Universitetsledningen fick även veta att de små undervisningssalarna och grupp-rummen i Södra huset inte är anpassade för nationalekonomi och statistik. Där behövs flera tavlor att göra beräkningar på, något som saknas idag. Rektor sade att institutionen bör skriva till förvaltningen och beskriva problemet. Förvaltningschefen Ann-Caroline Nordström lade till att det

här är en viktig aspekt som ska tas med i planeringen för Albanoområdet, dit ekono-merna ska flytta om några år.

Lokalfrågan är idag akut vid institutio-nen. Man finns idag på plan 2, 7 och 9 i A-huset men ändå börjar bristen på kontors-lokaler bli ett stort problem.

I och med att vi är så trångbodda så har vi problem att rekrytera ny personal trots god ekonomi. Dessutom tvingas doktoranderna att sitta långt ifrån resten av institutionen, vilket gör att de inte integreras i verksamhe-ten på ett tillfredsställande sätt, säger Jonas Häckner.

Efter dryga timmen avslutades besö-ket med att rektor tackade och sade sig vara imponerad av hur institutionen skött bemanningen senaste tio åren.

– Det är ett kanonbra jobb ni gör! Lycka till i fortsättningen!


Svar:varje entré har en unik adress med num-mer och gatunamn. i samband med besöks-adresser i informationsmaterial och inbjud-ningar bör även namn på byggnaden upp-ges. ett exempel från Södra huset i Frescati: Studentavdelningen, Universitetsvägen 14 A , Södra huset, hus A plan 3 . instruktionen finns även i manualen för visuell identitet/skrivriktlinjer, se www.su.se/visuellidentitet

HELENA BRUzELIUS, KOMMUNIKATIONSENHETEN

ARBETSPLATS

Prefekten Jonas Häckner visade nyckeltal för institutionen.

I NSäN DARE

26

NAMN OCH NyTT


Företagsekonomiska institutio-nen får bra betygResultaten från Eduniversals undersök-ning ”Worldwide Business Schools Ran-king 2010” har publicerats och visar att Företagsekonomiska institutionen är ran-kad på andra plats i Sverige som en ledande Business School. Undersökningen byg-ger på svar från 1 000 dekaner och prefek-ter för Business Schools i 153 länder som svarat på frågan: vilken/vilka Business Schools skulle du rekommendera för den som önskar att studera i det givna landet.

Handelshögskolan i Stockholm kom på första plats i Sverige.

från kol. På certifikatet står också att pro-jektet förutom klimatnytta också har ska-pat hundratals arbetstillfällen, bättre när-miljö och positiva hälsoeffekter.

Arrheniusbiblioteket invigtStockholms universitet har fått ett nytt fili-albibliotek: Arrheniusbiblioteket. Det är Biologibiblioteket och Kemiska biblioteket som har samlat sin verksamhet i före detta Kemiska bibliotekets lokaler. Den 22 okto-ber firades det med en invigning. Professor Gunnar von Heijne, prefekt Sören Nylin och överbibliotekarie Catarina Ericson-Roos invigningstalade. Studentorkestern Kårsdraget stod för musikunderhållningen.

Besök från Pekings universitetDen 11 november fick Stockholms univer-sitet besök från Pekings universitet, ett av världens högst ansedda universitet. Delega-tionen leddes av universitetets rektor Zhou Qifeng. Delegationen åt lunch med rektor Kåre Bremer på Spökslottet. Under efter-middagen besöktes olika institutioner.

Rektorerna skrev under ett nytt utby-tesavtal som även ska inkludera studentut-byte, förutom det forskarutbyte som finns i det tidigare avtalet. Det ursprungliga avta-let skrevs under 1980 och är ett av de för-sta akademiska avtalen mellan ett nordiskt land och Kina.

Sonja Kovalevskydagarna för blivande matematikerSonja Kovalevsky var Sveriges första kvinn-liga professor och då vid Stockholms hög-skola. Hon var också världens första kvinn-liga professor i matematik. Sonja Kovalevsky-dagarna arrangeras varje år för matematik- intresserade gymnasister i syfte att öka intresset för matematik inför val av högsko-leutbildning. Årets evenemang var det elfte i ordningen och anordnades 12–13 novem-ber av Matematiska institutionen i samar-bete med Vetenskapens Hus. 135 gymna-sister deltog. De fick bland annat höra före-läsningar om Sonja Kovalevsky och om vad man kan bli man om man läser matematik.

Högt betyg till biologi och kemi Årets upplaga av tyska CHE Excellence-Ranking visar att 130 lärosäten i Europa erbjuder utomordentligt forskningsstarka och internationella program för master-studenter och doktorandstudenter i ämnen biologi, kemi, fysik och matematik. De hör därmed till ”Excellence Group” i CHEs ExcellenceRanking 2010. Stockholms uni-versitet tillhör exellensgruppen i biologi och kemi. I Sverige identifieras 10 universi-tet med åtminstone en excellent avdelning Centrum för Högskolutvecklingen (CHE) är en oberoende tysk institution som arbe-tar för reformer i högskolsystemet.

www.zeit.de/excellenceranking

Städtjänster, golvvård och fönsterputs upphandladeUpphandlingen av städtjänster, golvvård och fönsterputs är nu klar. En uppdelning har gjorts i tre områden:

Område ASödra huset, Huvudbiblioteket, Aula Magna, Allhuset, Bloms hus, Skära villan, JMK, Småbrukarhemmet, Skogstorpet

Område BArrhenius, KÖL, Geovetenskap, Frescati backe, Röda villan, Manne Siegbahn, Botan, Wallenberg, Frescativägen 52

Område CKonradsberg, Sveaplan, Drottninggatan 116, Kräftriket, Frescati hage

Avtal har tecknats med följande leverantörer för;

StädtjänsterISS för samtliga tre områden

GolvvårdRengörare Näslund (område A och B) och Förenade Service (område C)

FönsterputsTomina för samtliga tre områden.

Avtalen trädde i kraft 2010-11-01 med en minsta löptid på två år och option på ytterli-gare max två år. För vidare information, kon-takta Lennart Persson vid Tekniska avdel-ningen, [email protected].

▼

Invigning av nya lokaler i ArrheniuslaboratoriernaInstitutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik har flyttat till nya lokaler i en tillbyggnad av hus E i Arrheniuslaboratorierna. Den 10 november var det invigning. Rektor Kåre Bremer, dekanus Stefan Nordlund och pre-fekt Bengt-Olov Molander invigningsta-lade. Efteråt var det rundvandring i loka-lerna och presentation av institutionens verksamhet vid olika stationer.

Universitetet får certifikat för klimatkompensationEnligt ett rektorsbeslut ska Stockholms universitet klimatkompensera sina tjänste-resor med flyg från och med 1 juli 2010 och 1,5 år framöver. Därefter ingår flygsektorn i det europeiska systemet för utsläppshan-del. Universitetets resebyrå VIA Travel har ingått ett avtal med U&W [you&we] som är en ledande aktör på marknaden för fri-villig klimatkompensation.

Stockholms universitet har nu fått det första certifikatet för de projekt man kli-matkompenserar för. Universitetet har kli-matkompenserat för 548 ton koldioxid vid flygresor under tredje kvartalet 2010. Detta görs genom stöd till ett energiprojekt i Karnataka, Indien, där jordbruksavfall omvandlas till förnybar el som ersätter el

Plagieringshandboken på webbenI förra numret av tidningen skrev vi om den handbok som tagits fram vid Stockholms universitet för att motverka plagiering. Handboken finns nu i bäddringsbart format på webben.

www.su.se/plagieringshandboken Att motverka plagieringEn handbok för lärare vid Stockholms universitet

studenterna

ska plagiering

information

in

läraren

måstemisstanke

arbetenkopiering

endast

studentens

utkast

olika fusk lärare

uppgiftergenomnormer

vissa

skriva

visar

styrka

uppgiften

börkommer

sitt

kapitel

gällerakademiskavilseleda

informationfrågorandrasgrundad

ge student

behöveruppgift

studenternasskrivit

reglerStockholms

kontrollera

mersjälva

ocksålära

Studenten

upptäcka

texter

betyg

kopiera

oftaannan

kunskap

följaproblem

feedback

annatverktyg

används

examinationen

akademiskt

skrivande

visa

citering

viktigt

hjälp

tid

vidare samarbeteexempel

delar

många

inlämnade

redan

bra

citat

citat

helt

fåttmetoder

egen

finns

andraexempel

arbete

tillämpa

användaläraren del

studenteruniversitet

vilseledande fall

kunskaper

idéer

text

texten

kunskaper

handlar

åtgärder

många

universitet

källhänvisningar

ärendet

bara

rektor

lärarna gör

tidigare

kursen

dock lämnar

studenter

institution

en

korrekt

göra

kanske

fråga

färdigheter

grunder

göras

material

ta

information

kunskap

misstanke

arbetenkopiering

utkast

fusk

uppgiftergenomnormer

vissa

skriva

visar

styrka

börkommer

sitt

kapitel

gäller

andras förmåga

se

ge

uppgift

uppgift

Stockholmskällor

lära

upptäckabetyg

ofta

får

kunskap

används

examinationen

akademiskt

akademiskt

skrivande

citering

viktigt

hjälp

vidare

exempel

delar

många

inlämnade

redan

bra

citat

helt

fåttmetoder

egen

arbete

tillämpa

användaläraren

försökdel

studenteruniversitet

vilseledande

fall

kunskaper

idéer

kunskaper

handlar

åtgärder

många

använder

universitet

bara

rektor

lärarna

gör

dock

lämnar be

kanske

exempel

ska

information

in

läraren

studentens

vilseleda

även

förmåga

se geeget student

behöveruppgift

studenternasskrivit

Stockholms

mersjälva

lärakopiera

får följaproblem

feedback

visa

vidare samarbete

finns

texten

textmatchningsverktyg

kursen

bekorrekt

göra

färdigheter

grunder

göras

ta

innebär

mindre

▼

27

NAMN OCH NyTT

www.su.se/medarbetare▼


Fredspristagare talade i Aula Magna

I korthetYvonne Hirdman, professor emerita i genushistoria och affilierad professor i his-toria vid universitetet, har fått Augustpri-set i kategorin ”Årets svenska fackbok” för ”Den röda grevinnan” som är en biografi över modern Charlotte Hirdman.

Petter Asp blir ny innehavare av Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rätts-vetenskap för perioden 1 januari 2011 till 31 december 2014.

Anna Götlind anställs som professor i historia.

Niclas Abrahamsson anställs som profes-sor i svenska som andraspråk vid Centrum för tvåspråkighetsforskning.

Jan Backman, professor i geologi, har fått Assar Haddings pris som delas ut av Kung-liga fysiografiska sällskapet i Lund.

Ulla Hammarstrand, kanslichef vid Lärar-utbildningskansliet, har utsetts till prefekt för Meteorologiska institutionen från och med årsskiftet.

Ann-Charlotte Smedler har befordrats till professor i psykologi.

Patrizia Calefato blir affilierad professor vid Konstvetenskapliga institutionen.

Jens Ljunggren anställs som professor i historia, särskilt idrottshistoria.

Håkan Fischer anställs som professor i humanbiologisk psykologi.

Ulrik von Essen har befordrats till profes-sor i offentlig rätt.

Peter Davies är ny affillierad professor vid Pedagogiska institutionen.

Christian Helms Jørgensen blir gästprofes-sor i yrkesämnenas didaktik.

Gunnar Åsén är ny professor i didaktik med inriktning mot förskoledidaktik.

Timo Mäntylä anställs som professor i kognitiv psykologi.

FOTO: MIA OLVÅNGSTAFFAN WESTERMARK

EVA DALINSAMUEL SVENSäTER

Hallå där…

Lotta Ungerth, IT-chef vid Stock-holms universitet sedan i somras.

Hur har den första tiden varit?

– Det har varit en spännande tid fylld av möten med nya människor.

Vad har du arbetat med tidigare?

– Jag har varit både IT-chef i statlig förvaltning och affärsområdeschef i näringslivet under 20 år nu.

Vilka är de viktigaste erfarenheter du tar med dig från tidigare jobb?

– Det är kanske vanan av att kunna tala med alla människor inom alla delar av en organisation.

Vad ser du som din viktigaste uppgift som iT-chef?

– Att erbjuda rätt lösningar som ger ett effektivt IT-stöd till den stora mer-parten av alla anställda och våra stu-denter.

Mattias Klum anställs vid universitetetNational Geographic-fotografen och fil-maren Mattias Klum kan numera även titulera sig Senior Fellow vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.

– Mattias Klum har under sin karriär som fotograf och filmare studerat och skildrat många av världens allra artri-kaste ekosystem, de människor som lever där, och vägar till hållbart brukande och utveckling. Hans fantastiska bilder och erfarenheter från fältet kompletterar vår forskning och kommunikation, och blir ett värdefullt inslag i de kurser och övriga aktiviteter vi arrangerar, säger Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre.

Mattias Klum anställs på 10 pro-cent som Senior Fellow vid Stockholm Resilience Centre med avsikten att bygga ett långvarigt samarbete.

Pris i miljörätt utdelatDen 6 oktober delades 2009 års Elizabeth Haub Prize ut på Spökslottet till Donald W. Kaniaru. Elizabeth Haub Prize är ett av världens mest välrenommerade priser i miljörätt.

Juristen Donald W. Kaniaru från Kenya har gjort avgörande insatser för att få till stånd ett stort antal internationella avtal inom ramen för Förenta Nationernas mil-jöprogram, UNEP. I egenskap av ord-förande för den statliga myndighet som granskar det kenyanska miljödepartemen-tets arbete har han även bidragit till att utveckla landets miljöarbete.

I samband med prisutdelningen kungjordes att mottagaren av 2010 års Elizabeth Haub Prize är professor Daniel B. Magraw från USA, före detta ordfö-rande och VD för Center for International Environmental Law (CIEL).

Den 22 november gästades Stockholms universitet av Shirin Ebadi, mottagare av Nobels fredspris år 2003. Hon talade inför över 600 åhörare i Aula Magna. Shirin Ebadi gjorde en svidande vidräkning med situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran och påpekade att regimens behand-ling av medborgarna strider mot landets konstitution och internationella konventio-ner som Iran har undertecknat.

Hon sade vidare att det för närvarande ser mörkt ut för Irans framtid. Men på lång sikt är hon optimistisk.

– Folket har nått en politisk mognad. Erkännandet av de mänskliga rättighe-terna har spritt sig i de breda folklagren.

28

SAMTALET


meDverkAnDe

Emma Bäck, doktorand i psykologi.

Elisabeth Wåghäll Nivre, professor i tyska, särskilt i tyskspråkig litteratur.

Gunnar Thorsén, forskare i analytisk kemi.

Akademisk karriär – ofta en krokig banaAkademiska karriärvägar är ofta krokiga. Inflexibla regler försvårar även för forskare som lämnar akademin att komma tillbaka igen.

i juni antog riksdagen autonomipropositio-nen som syftar till att ge lärosätena större självständighet, och vid årsskiftet avregle-ras det centrala regelverket för läraranställ-ningar, samtidigt som en ny akademisk kar-riärväg tas fram vid Stockholms universitet. För att diskutera de nya förändringarna och hur den egna karriärvägen sett ut samlade Universitetsnytt tre personer som kommit olika långt i den akademiska karriären.

Hur har er egen akademiska karriär sett ut?

Elisabeth Wåghäll Nivre: Min karriärväg har minst sagt varit brokig. Jag var lärare i svenska och tyska när jag åkte till USA i mitten på 80-talet. Svenska institutet för-medlade lektorer till amerikanska universi-

tet. Jag skulle undervisa i svenska men blev samtidigt antagen som doktorand i tyska. För mitt amerikanska universitets del inne-bar det att de fick en gratis svensklärare sam-tidigt som min forskarutbildning finansi-erades med så kallade teaching fellowships.

Jag disputerade sedan 1992 och fick arbete på ett amerikanskt college. Efter något år skickades jag till Tyskland med en grupp ame-rikanska tredjeårsstudenter. Då blev längtan efter att arbeta i Europa stor och jag sökte ett lektorat vid Högskolan i Karlskrona. Därefter flyttade jag till Växjö där jag arbe-tade och 2004 kom jag till universitetet.Gunnar Thorsén: Min akademiska karriär-väg har inte heller varit helt rak. Jag gjorde grundutbildningen vid universitetet och fortsatte med doktorandstudier som var fär-diga år 2000. Därefter började jag arbeta på ett bioteknikföretag i Uppsala där jag var på forskningsavdelningen i fem år. När företa-get tvingades göra stora nedskärningar blev jag arbetslös, men fick en förfrågan om att söka mig tillbaka hit eftersom jag hade rätt kunskapsprofil.

Emma Bäck: Jag hade jobbat som forsk-ningsassistent innan jag kom in på dokto-randutbildningen. Samtidigt sitter jag med i lärarförslagsnämnden för professorer.

Har ni själva upplevt problem i karriärsystemet?

Gunnar Thorsén: Karriärsystemet som det sett ut hittills är inflexibelt. Det sägs att man ska kunna gå mellan till exempel industrin och universitetet. Men det fungerar inte i praktiken. Försvinner man från universite-tet saknar man de meriter som behövs för att till exempel söka en lektorstjänst. För min del hade det varit omöjligt att få en anställ-ning som lektor.

Vill man göra universitetskarriär gäller det att snabbt söka sig till en grupp som är duktig och arbetar inom ett hett ämne. Det är naturligtvis en stor fördel om de dessutom vet hur man söker och får pengar. Det här är bra att känna till redan innan man dis-puterar.Elisabeth Wåghäll Nivre: Inom humaniora ser det lite annorlunda ut. De flesta är fort-farande ensamvargar och är inte vana att arbeta i en forskargrupp. Däremot kan de söka sig till en större forskningsmiljö. Men jag håller med om att systemet inte är till-räckligt flexibelt. Min egen bakgrund såg ju annorlunda ut eftersom jag arbetade så länge utomlands. Istället för att någon inter-vjuade mig eller ens ville prata med mig blev det mycket formalia när jag sökte anställ-ning i Sverige. Jag bedömdes helt utifrån de papper jag skickade in. Det gjorde att jag egentligen inte visste vad det var för jobb jag sökte. De som anställde mig visste ju heller inte vem de fick. I USA bygger anställningar i högre grad på att institutionen är involve-rad. Institutionens uppgift är att rekrytera de bästa personerna.

Nu har det ändå blivit bättre i Sverige då man har provföreläsningar och intervjuer.

Vill man göra universitetskarriär gäller det att snabbt söka sig till en grupp som är duktig och arbetar inom ett hett ämne, enligt Gunnar Thorsen.


Men det vore en fördel om flera av institu-tionens medarbetare fick yttra sig i samband med en anställning. Kanske kunde fler perso-ner få sitta som åhörare vid intervjuerna och sedan samtala med lärarförslagsnämnden.

Hur bra lyckas dagens system respektive det nya systemet fånga upp erfarenheter från näringslivet vid tjänstetillsättningar inom akademin?Emma Bäck: Det kan vara svårt för en aka-demiker som valt en annan karriärväg att ta sig tillbaka till akademin. Jag är inte säker på om det är bra eller dåligt, å ena sidan byg-ger den akademiska världen i första hand på vetenskaplig meritering och undervisnings-erfarenhet, men å andra sidan kan det vara värdefullt att ta in andra erfarenheter och perspektiv. Huvudsaken måste vara att rätt kompetens säkerställs.Elisabeth Wåghäll Nivre: Hos oss är det mycket lätt att fastna. Därför borde det vara möjligt för den som vill lämna akade-min för en tid att sedan komma tillbaka. Det är rentav nyttigt. Vi behöver nytänkande.

Ni vill alla se en större flexibilitet. Finns det några förändringar ni nu främst tycker man bör göra?Elisabeth Wåghäll Nivre: Genom att sys-temet verkar bli mindre formalistiskt nu så tror jag att det blir bättre. I min roll som prefekt tycker jag att personliga egenska-per borde få väga tyngre vid tjänstetillsätt-ningar. Det borde inte gå att få en anställ-ning oavsett på vilken nivå det gäller om man är omöjlig att samarbeta med. Vi behö-

ver helt enkelt bli bättre på att fånga upp detta tidigt i anställningsprocessen.Emma Bäck: Precis som Elisabeth så tycker jag inte bara att man ska ta hänsyn till de sakkunnigas åsikter, utan att också lärarför-slagsnämnderna får större frihet. Man behö-ver komplettera med annat.Gunnar Thorsén: Jag vill även se en föränd-ring när det gäller forskningsanslagen. Idag kan folk ibland sitta på projektpengar som de inte kan använda till lön. Samtidigt finns det forskare som har lön men inga pengar att forska för. Det måste bli lättare att få tag på pengar som täcker både lönen och projekten.

Hur ser ni på förslaget till nytt regelverk för läraranställningar vid universitetet?Emma Bäck: Det är positivt. Men man vet ju inte så mycket förutom att universitetet får bestämma mer själv. Vad det blir av det har vi inte sett. Det kanske inte händer så mycket?Elisabeth Wåghäll Nivre: Jag tycker att man måste fundera på vad som händer med gäst-lektorer. Det är bra att kunna ta hit lite yngre personer från andra länder under en tid.Gunnar Thorsén: Ja, att vara kvar på en institution för länge blir snävt. Det är vik-tigt med gästlektorat.

Hur bra tycker ni att pedagogisk skicklighet och erfarenhet tas till vara vid tjänstetillsättningar?Gunnar Thorsén: Man pratar om att lärare i grund- och gymnaiseskolan ska få legitima-tion. Det gör det konstigt att kravet på kur-ser i högskolepedagogik tas bort. Här om någonstans borde det finnas ett regelverk.

Emma Bäck: Jag håller inte riktigt med där. Kurserna är bara en formalitet som inte säger så mycket om pedagogisk skicklighet, tycker jag. Om man saknar högskolepeda-gogisk utbildning när man söker ett lektorat kan man få ett kortare förordnande på ett år som sedan förlängs till tillsvidare anställ-ning när man gått utbildningen.

Jag menar också att det bör finnas andra formella krav som till exempel ett kvanti-tativt mått som anger hur många timmar man minst ska ha undervisat för olika tjäns-ter samt kvalitativa mått som snitt för kurs-utvärderingar. Om detta inte passar i alla ämnen kan det med ett nytt regelverk anpas-sas för olika discipliner.Elisabeth Wåghäll Nivre: Det behövs olika mätmöjligheter. Att ha gått en kurs i hög-skolepedagogik är en sådan. Jag vet också att många som gått kurserna tycker att de varit bra. Betydelsen av pedagogisk kompe-tens får inte försvinna.

Jag vill också gärna se ett system där all disputerad personal förväntas undervisa och forska lika mycket av sin tid. Då slipper man skevheten som jag ibland upplever med det nuvarande systemet.

TExT: MADELEINE SALOMONFOTO: EVA DALIN

”Det kan vara svårt för en akademiker som valt en

annan karriärväg att ta sig tillbaka till akademin.”

EMMa BäCk

Gun

nar

Tho

rsén

Elis

abet

h W

åghä

ll N

ivre

Em

ma

Bäc

k

30

I N ENGLISH


New regulations at Stockholm Universityat the turn of the year we will have a new Higher Education Act and Higher Education Ordinance. Many of the previous sections have been removed, including those regulat-ing organisational and staffing structures. It is intended that universities and colleges will be able to make their own decisions on such issues. I believe this a good thing. Dur-ing the autumn we have worked to develop the regulations we ourselves must imple-ment to replace what is no longer regulated nationally.

The University Board has taken a policy decision to retain the same organisational structure throughout 2011 that we have today, with the four Faculties. This decision also means that the organisational structure from 2012 onwards will be determined in the spring. It is my view that we need Deputy Vice-Chancellors in the natural sciences, humani-ties/social sciences areas and we also need to strengthen strategic leadership in the com-bined humanities/social sciences area. I will return to this topic several times.

The University Board has also decided on the employment structure we will have

for university lecturers. In the new Higher Education Ordinance the only stipulations are for professors and senior university lecturers. There are no stipulations for other categories of lecturers and no stipulations about promo-tional opportunities, but these are included in our new employment sturucture plan. Much is in accordance with what exists today.

Similarly to the majority of universities and colleges, we plan to introduce a career path of associate lecturer-senior lecturer-professor. This means entitlements for associate lectur-ers and senior lecturers to be promoted to sen-ior lecturer and professor, respectively, con-ditional to fulfilling the prerequisite criteria established by Stockholm University and the Faculty Board concerned. We will of course also continue to advertise senior lecturer and professorship positions as we do today.

At Stockholm University in particular – I am not sure to what extent this will apply at other seats of learning – tenured researchers will also have the same entitlements as senior lecturers to be promoted to the position of professor, naturally provided that they fulfil the prede-fined criteria also with regard to teaching skills.

It is my intention that Stockholm University staff members should feel that the University is protecting their career development oppor-tunities. That is why we are conferring the same entitlements to talented researchers that talented university lecturers have to be promoted to professor. The predetermined criteria will however be high. It will not be any easier to be promoted than it is today, but more people will be given the opportunity. I hope than many will succeed.

I would like to conclude by wishing all colleagues a Merry Christmas and Happy New year!

Kåre Bremer,[email protected]

Increased autonomy for the UniversityStockholm University has appointed three working groups in the light of the parlia-mentary decision in June that the national regulation of the country’s seats of learning will to a great extent cease from the turn of the year. This has created the opportunity to make major changes to internal working policies.

One working group has been appointed to review lecturer appointments.

The second working group is working with issues concerning education at the University. This working group will compile two supporting docu-ments for submis-sion to the Vice-Chancellor,

one containing provisions for education at basic and advanced levels and the other for education at post-graduate research level.

The third group is reviewing the future organisation of the University. In November the University Board decided that the current organisational structure at the University, with the collegially appointed four Faculty Boards, would remain in place through-out 2011. At the meeting of the University Board on 3 December the Vice-Chancellor informed about the work to determine the new organisation from 2012 onwards. The University Board will decide on the organi-sation for 2012 during the spring of 2011.

Publishing in English is gaining in importance What should you consider when pub-lishing in international journals? How can you achieve a better language “flow” when writing in English? These were some of the issues addressed at the “Publishing Research in English” workshop at the begin-ning of October. The workshop was held

on two occasions and was targeted towards researchers within the humanities and social sciences areas.

The workshop was held by Maria Kuteeva, representing the Centre for Academic English (CAE), and Philip Shaw, professor at the English Department.

Before attending the workshop the partic-ipants were asked to answer a few questions. The answers revealed what they regarded to be the most difficult things about writing in English. Problems with vocabulary and grammar were among the answers provided.

In connection with the workshop CAE started a Stockholm University network for peer review of articles written in English. The network can be found on Mondo under “Publishing Research in English”. All regis-tered Mondo users can submit requests for someone to review their articles. Stockholm University researchers and lecturers who would like to access the network can con-tact the Centre for Academic English at [email protected].

CAE plans to hold the “Publishing Research in English” workshop again. CAE

31

I N ENGLISH

[email protected] www.su.se/english/news▼

▼


also plans to hold other courses and work-shops in scientific writing on campus dur-ing 2011.

tific support that a voice-based lie detector should work. The British publishers Equi-nox, who publish the journal, then became a focus of attention of the company Neme-sysco Limited, a manufacturer of lie detec-tors. After the company demanded that the article be retracted the publishers decided to comply with this request, but Nemesy-sco also threatened to sue the authors of the article for libel.

The story has attracted great attention, not least from the media. Articles have appeared in both the Swedish and English press, as well as in the journals Science and Nature.

Earlier this year Francisco Lacerda was invited to London to speak in front of, among others, a parliamentary working committee. The UK Government recently announced that the Department of Work and Pensions has abandoned plans to use the lie detector technology criticised by Lacerda and Eriksson, which has previously been used in trials to help identify fraudu-lent benefit claimants. The Department, following extensive trials, was not able to demonstrate the reliability of the technique.

“There is no scientific basis for the prin-ciples that Nemesysco claim underlie the voice-based ’emotion detector’. The serious investigation of the Department of Work and Pensions was a welcome, but very expensive and unnecessary, confirmation of what Anders Eriksson and I have been saying,” said Francisco Lacerda.

Three ERC grants awarded to Stockholm UniversityFor the third year the European Research Council (ERC) has awarded research fund-ing in the form of initial funding (Starting Grants) to young top researchers. A total of 2,873 applications were submitted. The success rate was approximately 15 percent, meaning that 427 researchers were awarded funding.

Three researchers at Stockholm University were grant recipients. Patrik Aspers at the Department of Sociology received almost 1.5 million EUR for “Coordination by Evaluations and Valuations: Market Logic Inside and Outside the Economy”. Jens Rydgren at the same Department received 1.5 million EUR for “Individual Life Chances in Social Context: A Longitudinal Multi-Methods Perspective on Social Constraints and Opportunities”. Berk Hess at the Department of Biochemistry

and Biophysics received 899,000 EUR for “Millioncore Molecular Simulation”.

Nobel Peace Prize Laureate speaks at Stockholm University

On Monday November 22, Dr Shirin Ebadi, who won the Nobel Peace Prize in 2003, spoke to an audience of over six-hundred at Stock-holm University’s Aula

Magna. “We Iranians can improve the sit-uation regarding human rights in Iran our-selves. But we don’t expect the west to help the regime censor people,” Ebadi said.

Shirin Ebadi made a scathing indict-ment of the situation regarding human rights in Iran, pointing out that the regime’s treatment of its citizens is contrary to the Constitution and international conventions that Iran has signed. For example, girls over the age of 9 and boys older than the age of 15 are subject to the same judicial sen-tences as adults even though Iran has signed the UNCRC. Harrowingly, Iran is also the country in the world that sentences the most children to death.

Call for ERC applicationsThe European Research Council (ERC) announces a new call for applications from established and eminent researchers (Advanced Investigator Grant).

CLOSING DATE FOR APPLICATIONS:

Physical Sciences and Engineering, 9 February 2011

Life Sciences, 10 March 2011

Social Sciences and Humanities, 6 April 2011

The Research Liaison office offers advice in connection with writing the applications and also additional consultation, review of project budgets, help with administrative informa-tion during the application process and con-tract negotiations and guidance while the project is ongoing, for example in connec-tion with project reporting.

For further information please contact Maryam Hansson Edalat, [email protected].

EDITOR: PAUL PARKERPHOTO: ORASIS FOTO, STAFFAN WESTERLUND

1. Target your audience and the journal in the first hand.

2. Study the journal thoroughly to see what style of rhetoric is commonly used in the articles.

3. Work together with colleagues as much as possible and ask for feedback.

4. Write several drafts of the article.

5. Indicate the aim of a section in its initial sentence.

Tips when writing articles:

Eminent education areasIn January 2009 a decision of the Vice- Chancellor gave the Faculties until the end of 2010 to identify eminent areas of educa-tion. Educational areas with the potential to become areas of excellence were also to be reported. In addition, the Faculties were tasked with documenting the actions they indented to take to enable the areas of poten-tial to develop.

This is the first time a summary has been compiled of the eminent education areas at Stockholm University. The areas identified should be those considered to be national leaders and in the vanguard internationally.

The lists compiled by the Faculties will form the basis for a contextual assessment by the Stockholm University management and the Deans of the Faculties about the final list for the University as a whole.

The truth about lie detectorsThree years ago Francisco Lacerda, professor of pho-netics at Stockholm Uni-versity, and Anders Eriks-son, professor of phonet-ics at the University of Gothenburg, published an article in the special-ist journal “The Interna-

tional Journal of Speech, Language and the Law”. The title of the article was “Charla-tantry in forensic speech science: A problem to be taken seriously” and it documented the past 50 years of lie detector research. The conclusion was that there is no scien-

FORSK ARPROFILEN: ERIK A KIHLMAN

Bland medeltida svenskar i Wienlite vilsen efter två års studier i religionskunskap och filosofi vid Umeå universitet ställde erika kihlman sig frågan: vad var egentligen allra roligast i gymnasiet? ”latin” blev svaret, och på den vägen är det.

det är sättet som det latinska språket fung-erar och hur det är uppbyggt som intresse-rar. Jag gillar också att det är svårt, latin är lite som att lösa rebusar, motiverar Erika Kihlman sitt yrkesval.

Latin är en viktig länk till forskning som rör äldre tider, inte bara historieämnet utan även områden som litteraturvetenskap, politisk teori och medicin. Texter från anti-ken har traderats genom att kopiera hand-skrifter. även felen kom med i processen. Idag finns det alltså en 2000-årig lång kedja av avskrivna handskrifter att ta ställning till när en ny edition ska ges ut.

Forskningsprogrammet Ars edendi har bland annat som mål att ta fram en metod för hur vissa typer av medeltida texter ska ges ut idag. Det handlar om liturgiska tex-ter, kommentarer, encyklopediska verk och antologier, texter som hade stort infly-

nämnds handlingar. Av dem framgår att Björn verkade orädd, nästan fräck och inte var rädd för att göra väsen av sig. Forsk-ningsprojektet går under beteckningen SLUUM, Svenska Lärde vid Utländska Uni-versitet under Medeltiden och leds av pro-fessor Olle Ferm.

Erika flyttade till Stockholms universi-tet 1989, sedan 2000 har hon arbetat här på heltid. Hon trivs, dessutom har hon haft flyt med finansieringen.

– Jag har förmånen att vara här där folk är hjälpsamma och det är lätt att komma i kontakt med andra forskare att samarbeta med.

Var hamnar studenter som läser latin och klassiska språk? – Vissa blir lärare, andra gör en akademisk karriär eller blir bibliotekarier på specialbib-liotek som Riksarkivet eller Kungliga bibli-oteket.

Hur upplever du språkintresset bland allmänheten?– Tämligen stort. En tidning som ”Språk” har jag svårt att se under 80-talet. Det har dock inte påverkat söktrycket här.

Går det trender i val av språk bland studenter?– Ja, absolut! Nu är asiatiska språk populära, studenter ser kanske till sin framtida arbets-marknad. Det kulturella intresset spelar nog också in, avslutar Erika Kihlman.

TExT: MAGNUS ATTERFORSFOTO: PER LARSSON

Se även webbfilmen ”Handens berättelser” med Erika Kihlman på www.su.se/ forskning, under Videoarkiv.

tande på den medeltida tankevärlden. Att de kopierats i ett stort antal versioner har gjort det svårt att tillgängliggöra dem på ett tillförlitligt sätt. Ofta har de därför läm-nats outgivna. Projektet påbörjades 2008, löper under åtta år och finansieras av Riks-bankens J ubileumsfond.

Erika berättar att hon i ett annat forsk-ningsprojekt följer svenska elevers studier under 1300- och 1400-talet. Just nu arbetar hon med skriftliga källor från Wien.

– Det går till och med att se vilka som skri-vit in sig i kåren. En av dem var Björn Mag-nusson (cirka 1409–1465), eller Bero Magni som var hans latinska namn. Han blev kvar i Wien, gjorde en akademisk karriär och slu-tade som lärare, berättar hon.

Björn läste teologi och filosofi och hans kommentar till Aristoteles finns bevarad. Erika har gått igenom dåtidens fakultets-

Erika Kihlman är forskare och lärare vid Institutionen för franska, italienska och klassiska språk.

universitetsnytt nr6 10 låg

Documents