Tinnerö in går i Natura 2000, EU:s nätverk av värdefull natur.

Foldern är producerad av Naturcentrum AB på uppdrag av Linköpings kommun 2007. Illustrationer: Mats Gilstring – kulturmiljöer, Niklas Johansson – fåglar, Kenneth Claesson – insekter & Nils Forshed – kärlväxter.Karta: Naturcentrum AB.

Tinnerö eklandskap - kultur och natur

Markägare och naturvårdsförvaltare Linköpings kommun

Guidningar www.linkoping.se/natur

Ytterligare information Linköpings kommun Teknik och samhällsbyggnad 581 81 Linköping tfn: 013-20 60 00 vx www.linkoping.se/natur

Inom reservatet är det förbjudet att:

• framföra motorfordon annat än på skyltade vägar • ställa upp husvagn• parkera motorfordon annat än på skyltade parkeringsplatser• tälta annat än på särskilt markerad och iordningställd plats• medföra okopplad hund eller annat lösgående husdjur under

betessäsongen 15 april - 15 november• beträda Rosenkällasjöns yta och strandängar från 1 april - 15 oktober annat än på iordningställda fågeltorn,

gömslen, spänger och bryggor• rida annat än på befi ntliga vägar och markerade ridstigar• cykla annat än på befi ntliga grusvägar• bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada levande eller döda

träd och buskar eller skada vedlevande lavar, mossor och svampar

• plocka gullviva, smörbollar, liljekonvalj eller blåsippa• på ett störande sätt nyttja radio, bandspelare, musik-

instrument eller dylikt• störa djurlivet genom att klättra i boträd• samla ryggradslösa djur annat än genom håvning och därvid

taga enstaka individer för artbestämning• förstöra eller skada fast naturföremål eller ytbildning genom att borra, spränga, gräva, rista, hacka eller måla.

Dessutom är det förbjudet att utan reservatsförvaltaren, eller av reservatsförvaltaren utsedd tjänstemans, tillstånd:

• anordna tävlingar eller bedriva lägerverksamhet• utföra sådan vetenskaplig undersökning eller enstaka studie

som kan leda till skada eller annan negativ påverkan på växt- och djurlivet

• bedriva försäljning eller annan verksamhet i kommersiellt syfte

• anslå anslag, snitslar, färgmarkeringar och dylikt.

34

36

Motala

Kisa

35Åtvidaberg

E4

Mjölby

Norrköping

LINKÖPING

vilda gräsätarna försvunnit fortsatte människans betesdjur att upprätthålla det varierade landskapet under många århundraden. Ända in på 1900-talet fanns stora arealer ekrika ängs- och betes-marker kvar i Sverige och Europa.

Hotad biologisk mångfald

Jord- och skogsbrukets utveckling de senaste århundradena har dock medfört att utrymmet för ett småskaligt jordbruksland-skap krympt. Många ekmiljöer har omvandlts till åkermark eller barrskog, andra har växt igen eller exploaterats av hus- och väg-byggen. Denna utveckling har lett till att många ekanknutna djur och växter helt har försvunnit eller blivit alltmer sällsynta i såväl Sverige som Europa. I det östgötska Eklandskapet söder om Linköping har många ekanknutna djur och växter kunnat leva kvar och en stor del av dem har här sin huvudsakliga utbredning i Sverige. Ansvaret för att säkra dessa arters överlevnad är stort. I arbetet med att bevara Eklandskapet och dess invånare är målet att så långt som möjligt efterlikna det europeiska ursprungslandskapets mosaik av miljöer och strukturer – det landskap vilket arterna ursprungligen är anpassade till.

var svedjebönder som fl yttade sina odlingar i landskapet och bröt ny jord i lövskogen med hjälp av yxa och eld. Man började också hålla husdjur under den här perioden, då klimatet var varmare än idag. Det extensiva och småskaliga jordbruket kompletterades med jakt och insamling av nötter, bär, svamp och ätliga växter.

Medeltiden

Under medeltiden köptes många av gårdarna i Tinnerö upp av kyrkan. Gårdar och mark brukades för att kunna betala löner till präster och tjänstemän, vilket exempelvis namn som Domproste-hagen vittnar om. När Gustav Vasa lät omföra så gott som all kyrkans mark till statlig ägo, kom nästan hela området att tillhöra Linköpings kungsgård. Från år 1703 tillhörde Tinnerö, som var den största gården i området, adeln och Sturefors slott. Smedstad och Rosenkälla var två andra stora gårdar i området med en spännande medeltida histioria. De har ägts av kungar och drottningar som i sin tur delat ut mark till andra makthavare. I de skriftliga källorna förekommer såväl höga militärer, biskopar och domprostar. Varken Smedstad eller Rosen-källa fi nns kvar idag, men två torp som tillhört Smedstad fi nns bevarade – Fröberget och Ryttartorpet.

Det militära övningsfältet

Många har besökt Tinnerö under 1900-talet – men inte alltid helt frivilligt. Långt över 100 000 värnpliktiga har genomfört sin militär tjänstgöring här mellan åren 1911 och 1998, då det bedrevs militär övningsverksamhet i området. Den militära verksamheten har bidragit till att konservera det äldre odlings-landskapet i Tinnerö, därmed har också områdets höga natur- och kulturmiljövärden bevarats. I anslutning till reservatet ligger Garnisonsmuseet med utställningar som berättar mer om den militära epoken. Reservat för kultur, natur och rekreation

Linköpings kommun förvärvade hela det militära övnings-området 2002 och i juni 2006 bildades det 687 hektar stora natur-reservatet med namnet Tinnerö eklandskap – kultur och natur. Redan 2002 påbörjades en restaurering med syfte att gynna områdets sällsynta arter och synliggöra det forna odlingsland-skapet. Den höga takten på restaureringsarbetet har möjliggjorts genom ekonomiskt stöd från staten och EU. De senaste åren har igenvuxna marker röjts och bete liksom slåtter har återupptagits. Förutsättningarna för djurhållning har förbättrats med bland annat ett nytt stort kostall vid Halshöga. Under 2002 och 2003 återskapades den helt utdikade Rosenkällasjön som på kort tid blivit en fi n fågelsjö. En annan mycket viktig del av arbetet är att öka tillgänglig-heten för besökare. Markerade leder, rastplatser och parkerings-platser med informationstavlor har iordningställts.

Tinnerö eklandskapkultur och natur

Naturreservat i Linköpings kommun

I det ursprungliga eklandskapet spelade vilda växtätare som visent och uroxe en avgörande roll för rikedomen av djur och växter.

Nötskrikan hade stor betydelse för spridningen av ekollon. På motsvarande sätt spelade nötkråka och nötväcka en nyckelroll för hasselns föryngring. Ek och hassel förökade sig mellan skog och öppna gräsmarker i bryn och buskage, där taggiga buskar höll betande djur på avstånd från de unga ek- och hasselskotten. Den goda förekomsten av gamla träd, ihåliga träd och död ved och den stora trädslagsvariationen, bidrog till den biologiska mångfalden och gynnade inte minst ett rikt insektsliv. Sedan de

Betesdjur och natur-vårdande insatser i form av gallring samt sly- och buskröjning är idag en förutsättning för Eklandskapets rika växt- och djurliv.

Bronsåldern

Under bronsåldern ökade befolkningen något och människorna levde i större grupper. Jordbruk och framförallt boskapskötseln blev alltmer omfattande vilket resulterade i ett öppnare landskap. Under bronsåldern byggdes gravar som stora högar av sten på platser med vid utsikt över landskapet. Varje röse var grav över en person, vars kropp lades i en kista i mitten.

Åker och äng låg närmast gården och omgavs av den gemen-

samt brukade betesmarken; utmarken. Utmarken var sannolikt glest trädklädd på grund av ett hårt betestryck och ved insamling. Träden som lämnades var främst ”bärande ” träd och buskar som man hade nytta av, exempelvis ek, fågelbär, vildapel och hassel. Den senare delen av äldre järnåldern, romersk järnålder, var en intensiv tid av expansion. Varken före eller efter den här perioden har det bott så många människor i Tinnerö. Över 50 boplatser och tiotals kilometer långa så kallade stensträngar har påträff ats i Tinnerö från äldre järnåldern. Stensträngarna är rester efter ett omfattande hägnadssystem som skiljde de enskilda gårdarnas ängar och stenröjda åkrar från utmarken. Hägnaderna byggdes som 1-1,5 meter höga stenmurar som vindlade sig fram genom landskapet. Från äldre stenåldern fi nns också gårdslämningar, gravfält och fossila åkrar i tusentals bevarade.

Yngre järnåldern

Under 500-talet sker en förändring i Tinnerö. Gårdar och odlings-marker överges och betestrycket minskar. Orsaken till detta är inte helt klarlagd. Kanske hade markerna på den relativt tätt befolkade Östgötaslätten utnyttjats mer intensivt än vad som var långsiktigt hållbart? Kanske spred sig oroligheterna i samband med Romarrikets fall ända upp till Skandinavien och Tinnerö eller så berodde stagnationen på pestens härjningar? Många gårdar försvann under den här perioden och de gårdar som blev kvar samlades successivt i gemensamma by-lägen som förblivit i stort sett de samma långt in på 1900-talet. Smedstad och Åsmestad är exempel på byar med ursprung i yngre järnålder. En byliknande storgård, troligen med namnet Tindra, knöt en stor del av närmast kringliggande jordbruk till sig. Denna storgårds begravningsplats var nutidens mycket vackra Tinnerö gravfält, naturreservatets näst största gravfält efter gravfältet på Bergsängen i Halshöga. Tindra by är ursprunget till Tinnerö gård, men byn har under sin historia fl yttats vid åtminstone fem tillfällen.

En av de bäst bevarade och sammanhållna järnåldersmiljöerna i Smed-stad ligger i Domprostehagen och utgörs av en boplats, ett gravfält och två stora stensättningar. På bilden syns också en del av det hägnadssystem som är ursprunget till det över 3 mil långa system av stensträngar som kan stu-deras i dagens Tinnerö. Illustrationen är en rekonstruktion av boplatsen.

Vid Ancylussjöns strand fanns goda möjligheter till fi ske och jakt av sjöfågel och säl. I Domprostehagen har spår efter en eldstad från stenåldern påträff ats.

Från slutet av yngre järnålder (vikingatid) har en 200 meter lång brokonstruk-tion påträff ats. Vikingabron, som tog människorna torrskodda över Tinnerökärret, är Sveriges längsta.

Människans historia i reservatet – Forntiden

Stenåldern

De första människorna i Sverige var jägare och samlare som vandrade norrut efter stora hjordar av vildren och kronhjort då den senaste inlandsisen drog sig tillbaka. Man höll samman i små grupper och utnyttjade olika platsers olika möjligheter vid skilda tider på året. Tinnerö låg under den här tiden i ett skärgårdsland-skap i en enorm insjö, Ancylussjön – ett förstadie till Östersjön.

Vattnet drog sig så småningom undan och de blottade, sandiga sluttningarna med söderläge tedde sig säkert inbjudande för de första jordbrukande människorna. De tidiga jordbrukarna

På Frökärrsbacken fi nns fl era stora gravar från bronsåldern, anlagda i höga, väl synliga lägen.

Tindra medeltida by uppstod någon gång under 1100-talet och låg då på kullen omedelbart norr om nuvarande Tinnerö gård. Förstadiet till den-na by låg under yngre järnåldern ytterligare ca 400 meter åt nordväst. I den inhängnade djurgården rådde kunglig jakträtt.

Nya tiden

Hertig Johans Djurgård

1606-1617 inrättade hertig Johan (hertig av Östergötland, son till Kung Johan III) en djurgård med rådjur och dovhjortar i norra delen av området. Djurgården bestod under hundra år, därefter blev den landshövdingens lönejord. Från Djurgårdens verksamma tid som gård fi nns idag ett sädesmagasin och ett torp, kallat Djur-gårdstorpet, bevarat.

En rekonstruktion av den så kallade Hövdingahallen, belägen vid Tinnerö gård och det största långhuset i området. Under vintern då djuren stallades in fi ck människor och djur dela på utrymmet.

Tinnerös ekhagar och lövskogar har sitt ursprung i Tinnerö gårds vidsträckta ängsmarker som omnämns första gången i skriftliga källor från Gustav Vasas 1500-tal. Ända fram till 1905 slogs vidsträckta arealer kring Tinnerö med lie. Ängshöet förvara-des i hölador ute på ängarna. På vintern kördes sedan höet med häst och släde den dryga vägen ner till Sturefors slott och gårdar.

Welcome to Tinnerö – part of the unique Östergötland oak landscape. Unrivalled numbers of old stately oaks

can be found here in undulating pasturelands, along with an abundance of plants and animals that inhabit the area.Man has formed this oak landscape over a long period of time. � e oldest trace of his existence here is a fi replace dating back to 5800 BC. Much of the area’s rich treasure of ancient remains are from the Roman Iron Age (0–400 AD) and tell of a period of great prosperity and expansion. Examples from this period are ancient arable land, remains of fences and grave fi elds. An interesting remnant from the end of the Iron Age is a 200 m long paved bridge construction found northeast of the farm Tinnerö gård. During the 1900s the area was used as a military training ground, which has preserved the landscape and allowed the oaks to remain standing. Since Linköping Municipality took over Tinnerö in 2002 large restoration projects have been carried out at enhancing all the diff erent species in the area. Overgrown land has been cleared and grazing reintroduced. To the south is the reclaimed lake Rosenkällasjön with its rich bird life. � e area off ers good access to visitors with marked trails, picnic areas and parking areas with information boards.

Ängsslåtter på Tinnerö ängar pågick ända in på 1900-talet.

Under 1900-talet fungerade Tinnerö som militärt övningsområde, vilket bidragit till att områdets karaktär av äldre jordbrukslandskap bevarats.

Denna folder har medfi nansierats av bidrag från EU:s strukturfond, LIFE-Natur, för Natura 2000.

708

707

Haningeleden

Lambohovsleden

BONDESTENÅLDERJÄGARSTENÅLDER BRONSÅLDER MEDELTID550050018003900 1050 1500

• Härd från Ancylussjöns strand (nuvarande Domprostehagen) daterad till 5800 f.Kr.

• Rösen i krönlägen (Frökärrsbacken, Kramshagen)• Äldre stenstängar (Vattenåkarebacken)• Keramikskärvor (Tinnerö)

BoskapsskötselJordbrukets införande

Ängsbruket uppstår

Tinnerös blomstringstid(Romersk järnålder, 0-400)

• 10-tals boplatser• 10-tals gravfält• 10-tals km med stensträngar • 100-tals gravar • Vikingabron

Orostider(Folkvandringstid 400-550)

Militär verksamhet (1922-1998)

NYA TIDEN

Historiska skeden

Spår i landskapet, exempel

Naturreservatet bildas (2006)

• Fynd av stenyxor från Rosenkälla, Tinnerö, Åsmedstad och Djurgården.

• Smedstad fornborg

ÄLDRE JÄRNÅLDER Y. JÄRNÅLDER

• Delar av Tinnerö och Halshöga gravfält

• Kyrkligt ägande • Dagens by/gårdslägen

intas för Tinnerö, Smed-stad och Rosenkälla

2000

(Vikingatid800-1050)

Willkommen in Tinnerö. Auf dem nügeligen, pfl an-zen- und tierreichen Weidegelände, das zur einzigartigen

Eichenlandschaft Östergötlands gehört, stehen viele mächtige, alte Eichen. Die Eichenlandschaft wurde während langer Zeit vom Menschen geformt. Die älteste menschliche Spur ist eine Feuerstätte, die ihren Ursprung in der Zeit um 5800 v. Chr. hat. Die meisten der vielen prähistorischen Funde, die im Gebiet ge-macht wurden, stammen aus der römischen Eisenzeit (0–400 n. Chr.) und zeugen von einer Phase der Expansion und Hochkon-junktur. Unter anderem gehen alte Äcker, Einfriedungsreste und Gräberfelder auf die römische Eisenzeit zurück. Ein interessantes Relikt vom Ende der Eisenzeit ist eine 200 Meter lange steinerne Brückenkonstruktion nordöstlich des Hofes Tinnerö gård. Im 20. Jahrhundert war das Gebiet ein Truppenübungsplatz, weshalb die Landschaft mit den Eichen bewahrt wurde. Seit Tinnerö im Jahr 2002 von der Gemeinde Linköping übernommen wurde, ergriff man umfassende Maßnahmen zum Schutz vielfallt in der Eichenlandschaft. Zugewachsene Flächen wurden gerodet und in Weiden zurückverwandelt. Der im Süden liegende See Rosenkäl-lasjön wurde von Bäume und Buschen befreit und so zu einem interessanten Lebensraum für Vögel umgestaltet. Das Gelände ist gut erschlossen, die Besucher fi nden gekennzeichnete Wege, Rastplätze und Parkplätze mit Informationstafeln.

• Tinnerö ängar (1590-1905)• Kunglig djurgård

(1606-1703)

Äldre järnåldern

Vid ingången av järnåldern pågick en gradvis klimatförändring. Kanske var ett kallare klimat en av anledningarna till att järn-åldersmänniskorna började stalla in sina djur på vintern. Djurens inomhusvistelse under vinterhalvåret skapade ett behov av foder, vilket ledde till ängsbrukets uppkomst och ett nytt slags jordbruk som väl beskrivs av uttrycket ”äng är åkers moder”. Tillgången på ängsmark styrde den åkerreal som var möjlig att odla eftersom åkern tillfördes stallgödsel från djuren, som fi ck sitt foder från ängsmarken. För att dryga ut vinterfodret skördades också löv från träd i ängs- och betesmarker. Ängsbruket med vidsträckta ängs- och betesmarker och hamlade träd kom att prägla Tinnerö och jordbruksbygden i resten av landet ända fram till 1800-talet.

Välkommen till

Tinnerö eklandskap – kultur och naturTinnerö är en del av det unika östgötska Eklandskapet. Här fi nns ett oöverträff at antal gamla grova ekar i ett böl-jande beteslandskap, där mängder av växter och djur har sin hemvist. Tinnerö är också rikt på fantastiska fornlämningar. Spåren i form av boplatser, gravfält och fornåkrar från framför-allt järnålder är synnerligen välbevarade.

Eklandskapets historia

Många av Eklandskapets djur och växter har sitt ursprung i ett halvöppet lövskogslandskap dominerat av ek och hassel som utvecklades i Europa efter den senaste istiden. Det ursprungliga eklandskapet var mångformigt med öppna grässlätter, buskmark, lövlundar och solitära lövträd. Uroxar, visenter och andra stora växtätare upprätthöll en mosaikartad struktur. De betade i luckor efter stormfällda träd och förhindrade trädföryngring så att gläntor med gräs och örter skapades.

Fisk

gjus

e Pa

ndio

n ha

liaet

us. G

jusa

rna

är h

elt s

peci

alise

rade

på

att f

ånga

fi sk

. V

id R

osen

källa

sjön

och

ibla

nd ä

ven

vid

Smed

stads

dam

mar

kan

den

ses r

yttla

fö

r att

seda

n stö

rtdy

ka m

ot v

atte

nyta

n nä

r byt

et lo

kalis

erat

s. I R

osen

källa

sjön

fång

ar d

en o

fta sm

å gä

ddor

.

Gul

lviv

aPr

imul

a ve

risLi

ljeko

nval

jC

onva

llaria

maj

alis

Blå

sipp

aH

epat

ica n

obili

s

Svar

thak

edop

ping

Pod

iceps

au

ritus

t.h.

och

småd

oppi

ng

Tach

ybap

tus r

ufi co

llis n

edan

. Ro

senk

älla

sjön

har b

livit

dop-

ping

arna

s sjö

. Und

er sj

öns k

orta

hi

storia

har

svar

thak

edop

ping

en

häck

at m

ed m

ånga

par

och

små-

dopp

inge

n m

ed n

ågra

par

var

je

år. F

rån

mitt

en a

v ap

ril ä

r de

tillb

aka

från

sina

vint

ervi

sten.

Smör

boll

Trol

lius e

urop

aeus

Skog

sduv

a C

olum

ba o

enas

Ek

land

skap

ets e

gen

duva

ha

r min

skat

star

kt i

anta

l. I T

inne

rö ä

ngar

häc

kar d

en

fort

fara

nde

och

från

mar

s och

än

da in

i ju

li ka

n du

hör

a de

ss

typi

skt t

våsta

viga

sång

oo-

ue,

oo-u

e, o

o-ue

.

Glo

bico

rnis

nig

ripe

s (3

mm

)Ar

ten

leve

r av

inse

ktsr

este

r i g

amla

ihål

iga

ekar

. Den

är

myc

ket o

vanl

ig o

ch u

tanf

ör

det ö

stgöt

ska

ekla

ndsk

apet

är

den

bar

a fu

nnen

en

gång

på

Öla

nd o

ch e

n gå

ng i

östr

a Sm

ålan

d. D

en ä

r fun

nen

vid

Dju

rgår

den

och

Tinn

erö.

Bål

geti

ng V

espa

crab

o (2

5 m

m).

Bål g

etin

gen

är tä

mlig

en v

anlig

i lö

vrik

a be

tesm

arke

r i ö

stra

Sver

ige.

Den

har

fl er

a int

ress

anta

följe

arte

r som

le

ver i

des

s bo

som

bål

getin

gfuk

tbag

ge o

ch b

ål-

getin

gkor

tvin

ge. D

e fi n

ns a

lla i

rese

rvat

et.

Hyp

ebae

us fl

avip

es (1

,5 m

m)

En m

ycke

t säl

lsynt

art

som

är

knut

en ti

ll ga

ddste

klar

s och

sk

epps

varv

sfl ug

ans g

ånga

r i d

öd, h

ård

ved

på le

vand

e ek

ar. D

en ä

r fun

nen

vid

Dju

rgår

den,

Sm

edsta

d oc

h Ti

nner

ö.

Läde

rbag

ge O

smod

erm

a er

emita

(3 c

m).

Läde

rbag

gen

är Ö

sterg

ötla

nds l

ands

kaps

-in

sekt

och

sym

bol f

ör e

klan

d-sk

apet

. Den

leve

r som

larv

i ih

ålig

a lö

vträ

d, fr

ämst

ek, i

tre

år. D

en fu

llbild

ade

skal

bagg

en

kan

ses n

ågra

vec

kor i

slut

et a

v so

mm

aren

. Den

är f

unne

n vi

d D

jurg

årde

n oc

h Ti

nner

ö.

Törn

skat

a La

nius

col

lurio

. I

slu-

tet a

v m

aj å

terv

ände

r tör

nska

tan

från

tropi

ska

Afrik

a. D

en t

rivs

bäst

i sol

bely

sta b

uskr

ika b

ryn-

milj

öer

och

10-1

5 pa

r hä

ckar

i

rese

rvat

et.

Hitt

ar d

u sk

al-

bagg

ar, g

räsh

oppo

r och

kan

ske

någo

n sk

ogsm

us

spet

sad

på

törn

en ä

r de

t tö

rnsk

atan

s ve

rk.

Den

lag

rar

varm

a da

gars

öve

r-fl ö

d av

byt

esdj

ur ti

ll ka

llare

och

re

gnig

a pe

riode

r.

Nöt

skri

ka G

arru

lus g

land

a-riu

s. N

ötsk

rikan

är e

klan

d-sk

apet

s ver

klig

a ka

rakt

ärsfå

gel.

Året

runt

stöt

er d

u på

den

, m

en h

östa

r med

myc

ket e

kol-

lon

är n

ötsk

rikan

s ver

klig

a hö

gtid

sstu

nd. V

arje

fåge

l läg

-ge

r upp

ett

vint

erfö

rråd

med

fl e

ra tu

sen

ekol

lon.

Var

t och

et

t pill

as n

er i

mar

ken,

hel

st i

ljusa

skog

sbry

n. N

ötsk

rikan

gy

nnar

där

för e

kens

sprid

ning

i l

ands

kape

t.

Bes

öksi

nfor

mat

ion

På

kart

an h

ittar

du

vikt

ig b

esök

sinf

orm

atio

n om

pa

rker

inga

r, in

form

atio

nsta

vlor

, stä

ngse

lgen

om-

gång

ar, r

astb

ord,

gril

lpla

tser

och

klo

sette

r sa

mt

övrig

a an

lägg

ning

ar. V

id p

arke

rings

plat

sern

a fi n

ns ä

ven

info

rmat

ion

om p

lane

rade

gui

dnin

gar.

Tän

k på

att:

• I r

eser

vate

t har

gån

g- o

ch c

ykel

trafi

k fö

retr

äde.

V

issa

väg

ar ä

r he

lt av

stän

gda

för

biltr

afi k

. På

övrig

a vä

gar

i res

erva

tet ä

r re

kom

men

dera

d ha

stig

het m

ax 3

0 km

/h.

• V

id v

andr

inga

r i b

etes

mar

kern

a få

r du

inte

stö

ra

bete

sdju

ren.

Om

du

har

hund

med

dig

ska

den

va

ra k

oppl

ad u

nder

den

del

av

året

som

bet

es-

djur

en b

etar

i re

serv

atet

sam

t enl

igt d

e tid

er

som

gäl

ler

i jak

tlags

tiftn

inge

n.

• E

tt sa

mm

andr

ag a

v re

serv

atsf

öres

krift

erna

fi nn

s i f

olde

rn.

Biv

råk

Pern

is ap

ivor

us. B

ivrå

ken

är s

narli

k or

mvr

åken

men

har

sm

alar

e hu

vud

och

hals,

lä

ngre

vin

gar

och

stjär

t. D

en m

insk

ar st

arkt

i la

n-de

t, m

en i

ekl

ands

kape

t fi n

ns

den

fort

fara

nde

kvar

. N

amne

t ha

r de

n få

tt fö

r at

t de

n nä

stan

utes

luta

nde

föde

r up

p sin

a un

gar p

å so

cial

a ge

tinga

rs la

rver

oc

h pu

ppor

.

Nöt

kråk

a N

ucifr

aga

cary

ocat

acte

s. N

ötkr

åkan

är

en r

iktig

do

ldis

och

häck

ar i

djup

a ba

rrsk

ogar

, men

i au

gusti

och

sep-

tem

ber h

örs d

ess s

krän

iga

läte

från

rika

has

selm

iljöe

r frä

mst

krin

g Ti

nner

ö oc

h Ro

senk

älla

. Den

sam

lar f

ör v

inte

rn, m

en

ocks

å til

l näs

ta å

rs u

ngku

ll.

Ros

enkä

llasj

önEf

ter r

estau

rerin

gen

2003

-200

4 ha

r sjö

n bl

ivit

en fi

n få

gelsj

ö. F

rån

Rödb

erge

t i sö

der h

ar d

u en

bra

utsi

kt ö

ver s

jön

och

där fi

nns

en v

edfö

r-sed

d gr

illpl

ats.

Vid

Rosen

källa

i ös

ter fi

nns

ett f

ågelt

orn,

och

ytte

rliga

re

ett v

id ”

däm

met”

i vä

ster d

är d

et ä

ven

anla

gts e

n ru

llsto

lsanp

assa

d br

ygga

.

Bål

geti

ngär

täm

ligen

van

lig i

lövr

ika

bete

smar

ker i

östr

a Sv

erig

e. D

en h

ar fl

era i

ntre

ssan

ta fö

ljear

ter s

om

leve

r i d

ess b

o so

m b

ål ge

tingf

uktb

agge

och

bål

-

i död

, hår

d ve

d på

leva

nde

ekar

. Den

är f

unne

n

kan

ses n

ågra

vec

kor i

slut

et a

v so

mm

aren

. Den

är f

unne

n vi

d D

jurg

årde

n oc

h Ti

nner

ö.

Röd

palp

ad r

ödro

ck A

mpe

dus

hjor

ti (1

0 m

m).

Den

rödp

al-

pade

rödr

ocke

ns la

rv le

ver s

om

rovd

jur i

ihål

iga

lövt

räd.

Den

til

lhör

fam

iljen

knä

ppar

e, v

ars

nam

n sy

ftar p

å at

t de

med

tä

ckvi

ngar

na k

an fr

ambr

inga

hö

rbar

a lju

d. D

en ä

r fun

nen

vid

Dju

rgår

den.

Ekm

ulm

bagg

e Pe

ntap

hyllu

s te

stace

us (1

,5-2

mm

). Ar

ten

leve

r i ih

ålig

a ek

ar m

ed

fukt

ig rö

d mur

ken

ved

och

i sva

velti

ckor

på

ek. D

en

åter

fi nns

spar

sam

t i h

ela

eken

s ut

bred

ning

som

råde

i la

ndet

. Den

är f

unne

n vi

d D

jurg

årde

n.

Hål

träd

sklo

kryp

are

Anth

reno

chen

es ste

llae

(2,5

mm

). H

åltr

ädsk

lokr

ypar

en ä

r ett

litet

spin

deld

jur s

om le

ver i

ihål

iga

löv-

träd

. Den

förfl

ytta

r sig

mel

lan

håltr

äden

ge

nom

att

lifta

med

fl yg

ande

inse

kter

. D

ess k

ända

kär

nom

råde

i vä

rlden

är i

det

ös

tgöt

ska

ekla

ndsk

apet

. Den

är f

unne

n vi

d D

jurg

årde

n.

Kor

nkna

rr C

rex

crex

. Att

lyss

na ti

ll ko

rnkn

arre

ns sä

regn

a så

ng

unde

r stil

la so

mm

arnä

tter h

ör sv

unna

tide

r till

. Det

mod

erna

jo

rdbr

uket

med

slåt

ter f

öre

mid

som

mar

har

näs

tan

helt

rade

rat u

t ar

ten

från

västr

a Eu

ropa

. I re

serv

atet

sköt

s fl e

ra g

räsm

arke

r med

se

n slå

tter o

ch ru

nt H

alsh

öga

sjung

er o

fta n

ågon

han

e un

der v

arm

a ju

ninä

tter.

I Tin

nerö

äng

ar h

äcka

r den

fo

rtfa

rand

e oc

h frå

n m

ars o

ch

ända

in i

juli

kan

du h

öra

dess

ty

pisk

t två

stavi

ga så

ng o

o-ue

,

utbr

edni

ngso

mrå

de i

land

et. D

en ä

r fun

nen

GA

RNIS

ON

SMU

SEU

M

G:a

Lin

köp

ing

2,

3 km

DÄ

MM

ET

RÖD

BER

GET

RÖD

A B

RO

N

FRÖ

BER

GET

Ryt

tart

orp

et

KR

AM

SHA

GEN

Vid

ing

sjö

m

oti

on

scen

tru

m

1,1

km

Det

är e

nlig

t rese

rvat

sföre

skrif

tern

a fö

rbju

det

att p

lock

a fö

ljand

e art

er:

par

keri

ng

och

info

rmat

ion

spla

ts

gri

llpla

ts m

ed v

ed

rast

bo

rd

fåg

elto

rn

uts

ikts

pla

ts

bry

gg

a, ru

llsto

lsan

pas

sad

torr

klo

sett

, ru

llsto

lsan

pas

sad

mo

tort

rafi k

förb

jud

en,

gäl

ler g

eno

mfa

rt m

ella

n v

äg 7

07o

ch v

äg 7

08

rese

rvat

sgrä

ns

Öst

gö

tale

den

Tin

ner

öst

igen

ansl

utn

ing

ssti

g

bilv

äg

cyke

lväg

stän

gse

l

stän

gse

löve

rgån

g

stän

gse

lgen

om

gån

g

färi

st

åker

mar

k

slåt

term

ark

bet

esm

ark

lövs

kog

bar

rsko

g

tom

tmar

k, a

nn

an m

ark

vatt

en

våtm

ark

Hav

sörn

Hal

iaee

tus a

lbici

lla. H

avsö

rnen

kan

ske

du in

te

tror fi

nns

i ek

land

skap

et, m

en d

en ja

gar o

fta ö

ver R

osen

-kä

llasjö

n, sä

rski

lt un

der h

öste

n nä

r änd

er o

ch g

äss s

amla

r ih

op si

g i s

tora

fl oc

kar.

Nöt

kråk

ado

ldis

och

häck

ar i

djup

a ba

rrsk

ogar

, men

i au

gusti

och

sep-

tem

ber h

örs d

ess s

krän

iga

läte

från

rika

has

selm

iljöe

r frä

mst

krin

g Ti

nner

ö oc

h Ro

senk

älla

. Den

sam

lar f

ör v

inte

rn, m

en

ocks

å til

l näs

ta å

rs u

ngku

ll.

Efte

r rest

aure

ringe

n 20

03-2

004

har s

jön

bliv

it en

fi n

fåge

lsjö.

Frå

n Rö

dber

get i

söde

r har

du

en b

ra u

tsikt

öve

r sjö

n oc

h dä

r fi n

ns en

ved

för-

sedd

grill

plat

s. Vi

d Ro

senkä

lla i

öste

r fi n

ns et

t fåg

eltor

n, o

ch yt

terli

gare

et

t vid

”dä

mm

et” i

väste

r där

det

äve

n an

lagt

s en

rulls

tolsa

npas

sad

Röd

palp

ad r

ödro

ckAm

pedu

s hj

orti

(10

mm

). D

en rö

dpal

-pa

de rö

droc

kens

larv

leve

r som

ro

vdju

r i ih

ålig

a lö

vträ

d. D

en

tillh

ör fa

milj

en k

näpp

are,

var

s na

mn

syfta

r på

att d

e m

ed

täck

ving

arna

kan

fram

brin

ga

hörb

ara

ljud.

Den

är f

unne

n vi

d D

jurg

årde

n.

. Att

lyss

na ti

ll ko

rnkn

arre

ns sä

regn

a så

ng

unde

r stil

la so

mm

arnä

tter h

ör sv

unna

tide

r till

. Det

mod

erna

jo

rdbr

uket

med

slåt

ter f

öre

mid

som

mar

har

näs

tan

helt

rade

rat u

t ar

ten

från

västr

a Eu

ropa

. I re

serv

atet

sköt

s fl e

ra g

räsm

arke

r med

se

n slå

tter o

ch ru

nt H

alsh

öga

sjung

er o

fta n

ågon

han

e un

der v

arm

a pade

rödr

ocke

ns la

rv le

ver s

om

tillh

ör fa

milj

en k

näpp

are,

var

s

täck

ving

arna

kan

fram

brin

ga

hörb

ara

ljud.

Den

är f

unne

n

GA

RNIS

ON

SMU

SEU

MG

ARN

ISO

NSM

USE

UM

G:a

Lin

köp

ing

2,

3 km

DÄ

MM

ET

RÖD

BER

GET

RÖD

A B

RO

NRÖ

DA

BR

ON

FRÖ

BER

GET

Ryt

tart

orp

et

KR

AM

SHA

GEN

KR

AM

SHA

GEN

Vid

ing

sjö

m

oti

on

scen

tru

m

mo

tio

nsc

entr

um

1,

1 km

• V

id v

andr

inga

r i b

etes

mar

kern

a få

r du

inte

stö

ra

bete

sdju

ren.

Om

du

har

hund

med

dig

ska

den

va

ra k

oppl

ad u

nder

den

del

av

året

som

bet

es-

djur

en b

etar

i re

serv

atet

sam

t enl

igt d

e tid

er

• E

tt sa

mm

andr

ag a

v re

serv

atsf

öres

krift

erna

fi nn

s

Hav

sörn

en k

ansk

e du

inte

tro

r fi n

ns i

ekla

ndsk

apet

, men

den

jaga

r ofta

öve

r Ros

en-

källa

sjön,

särs

kilt

unde

r hös

ten

när ä

nder

och

gäs

s sam

lar

SMED

STA

D D

AM

MA

R

MA

GA

SIN

SHA

GEN

RO

SEN

KÄ

LLA

Fisk

gjus

ePa

ndio

n ha

liaet

us.

är h

elt s

peci

alise

rade

på

att f

ånga

fi sk

. V

id R

osen

källa

sjön

och

ibla

nd ä

ven

vid

Smed

stads

dam

mar

kan

den

ses r

yttla

fö

r att

seda

n stö

rtdy

ka m

ot v

atte

nyta

n nä

r byt

et lo

kalis

erat

s. I R

osen

källa

sjön

fång

ar d

en o

fta sm

å gä

ddor

.

RO

SEN

KÄ

LLA

Rose

nkäl

lasj

ön

N

020

0 m

par

keri

ng

och

info

rmat

ion

spla

ts

gri

llpla

ts m

ed v

ed

rast

bo

rd

fåg

elto

rn

uts

ikts

pla

ts

bry

gg

a, ru

llsto

lsan

pas

sad

torr

klo

sett

, ru

llsto

lsan

pas

sad

mo

tort

rafi k

förb

jud

en,

gäl

ler g

eno

mfa

rt m

ella

n v

äg 7

07o

ch v

äg 7

08

rese

rvat

sgrä

ns

Öst

gö

tale

den

Tin

ner

öst

igen

ansl

utn

ing

ssti

g

bilv

äg

cyke

lväg

stän

gse

l

stän

gse

löve

rgån

g

stän

gse

lgen

om

gån

g

färi

st

åker

mar

k

slåt

term

ark

bet

esm

ark

lövs

kog

bar

rsko

g

tom

tmar

k, a

nn

an m

ark

vatt

en

våtm

ark

0

SMED

STA

D

HU

MPE

N

TIN

NER

Ö N

ORR

A

HA

LSH

ÖG

A

KA

RLEP

LAN

Lambohovsleden

Haningele

denD

jur-

gård

en

back

en

Smed

stad

utm

ark

Vatt

enåk

are-

Oxh

agen

Smed

stad

stor

äng

Gra

n-ha

gen

Dom

pros

te-

hage

n

Tinn

erö

kärr

Tinn

erö

änga

r

Lång

-

Frök

ärre

tÄ

ng

sun

d

Tin

ner

ö

Sved

enm

aren

Ham

-

hage

n

Ham

mar

-

änge

n

Berg

s-

Tinn

erö

skog

Edh

aga

RUN

D-

LOG

EN

back

en