Maud: Centerpartiet Måste fortsätta att ifrågasätta sidan 3

en tidning från CenterpartietnuMMer 1 2011

Centerpartiet 3.0: Nya idéer och tydlig kommunikation

Gymnasievalet– ett lustfyllt val att ta på allvar

Michael Arthursson vår nye partisekreterare

Det blev en kall och snöig vinter i år igen. Snö skott­ning, tågtrafik, elpris och vargar pratas det om. Det kan kännas mörkt och kallt just nu, men vi bestämmer själva hur vi vill förhålla oss till det. Nytt år, ny mandatperiod, våren står för dörren och i Center­partiet händer det mycket! Vi har tagit oss en rejäl och välbehövlig funderare. Nya tider kräver förändrade arbetssätt, nya sätt att tänka, vilja och mod. Det är inte det lättaste men det är nödvändigt och, ja, faktiskt roligt! Läs om Analys gruppens nu färdiga rapport. Apropå förändring: möt vår nye partisekreterare Michael Arthursson, en man med mod och vilja. I arbetet med socialförsäkringen är mod också viktigt, läs vad Solveig Zander och Fredrick Federley har att säga i frågan. Vi hoppas ni finner det senaste numret av tidningen C. lika spännande som vi gör!

2 tidningen C.

No 1/2011 :en tidning från Centerpartiet

redaktionen

Chefredaktör:Susanne SignahlE­post: tidningenc@centerpartiet.se Tel: 08­617 38 00

ansvarig utgivare:Lena ForsmanE­post: lena.forsman@riksdagen.seTEL: 08­786 60 89

annonserKontakta Åsa Sommar på Adviser,e­post: asa@adviser.seTel: 070­508 77 73

postadressCenterpartiets riksorganisationtidningen C.Box 2200103 15 Stockholm

telefonTel: 08­617 38 00Fax: 08­617 38 10

prenuMerationMedlemmar i Centerpartiet, Center kvinnorna och CUF får tidningen C. gratis. Övriga betalar 80 kronor/år (4 nr/2011) Postgiro 104 63­8. Märk talongen ”Prenumeration tidningen C.” och ange namn och adress. C. finns även som taltidning. Kontakta redaktionen om du vill ha en sådan!

adressändringKontakta ditt distrikt eller ring 08­61738 00

ts-kontrollerad upplaga 2009: 53 600Tryck: V­TAB, Västerås Miljöcertifierade enligt ISO141001, certnr.1410718

oMslagsbild: Pontus Johansson

issn 1651-4521

redigering oCh produktion:Susanne Signahl och Turbin

korrektur:Margaretha Ponsbach, Ingrid Hedenvind­Brask och Emma Pettersson

SUSANNE SIgNAHL

centerpartiet.se

innehållsid 8 Michael Arthursson – partisekreterare med framgångsrecept

sid 13 Demokratiprojekt med CIS i en het region

sid 14 Vem vinner Loppisduellen?

sid 16 gymnasievalet – ett lustfyllt val att ta på allvar

sid 19 Välfärdens läcka

sid 22 Debatt

sid 23 Var med och förnya Sverige

sid 24 Centerpartiet – en pigg hundraåring!

sid 26 C&hör – På nya poster

sid 28 Årsmöten

sid 30 Hur gick det på klimatmötet i Cancún?

Fo

to

: Fab

ian

vo

n t

ied

em

an

n

Fo

to

: is

to

ck

ph

ot

o

teMa: Centerpartiet 3.0:nya idéer oCh tydlig koMMunikationsida 4

maud:

Även om det går bra nu, finns det inget utrymme

att vila på lagrarna. Stora utmaningar kvarstår och

många människor känner sig inte delaktiga i den

ekonomiska uppgången. Jag drivs av viljan att för­

bättra Sverige och världen. Denna vilja ska också

prägla Centerpartiets politikutveckling.

Valanalyserna är presenterade både nationellt

och lokalt och de ger oss viktiga lärdomar inför

kommande mandatperiod när vi nu går in i en ny

fas. Några slutsatser är tydliga. Vi ska nystarta vårt

förnyelsearbete i partiet och ta större plats i Allians­

samarbetet. Centerpartiet har förutsättningar att

driva förnyelsen av Sverige och bli den politiska

kraft som har svar på de viktigaste framtidsfrågorna.

Under kommande halvår vill jag att vi vänder

på varenda sten för att hitta de hinder som finns

för att vi ska kunna lösa de samhällsproblem som

Sverige har. Vad hindrar jämställdheten mellan

kvinnor och män? Vad saknas för att erbjuda god

välfärd i vardagen? Vilka hinder finns det för jobb,

tillväxt och utveckling i hela Sverige?

Det finns de som säger att Alliansens andra

mandatperiod bara handlar om att förvalta. Att

idéerna är slut. Det är fel. Vi i Centerpartiet kommer

att fortsätta spänna ögonen i de samhällsproblem

som människor möter. Hela tiden bära samhälls­

kritiken. Aldrig vara nöjda och alltid vilja mer.

Centerpartiet drar nu igång ett stort förnyelse­

arbete ­ ”Förnya Sverige”. Fem olika grupper som

med sikte på stämman ska utveckla ny politik för

välfärd, jämställdhet, tillväxt, integration och miljö.

Inom dessa områden ska vi formulera ny politik

som löser de problem som finns i dagens samhälle.

För att vara samhällskritisk måsta man vara modig

och ifrågasättande och vi ska vara just detta –

modiga och ifrågasättande.

Varken Centerpartiet eller Alliansen får sluta

att vara ifrågasättande. Centerpartiet ska i

Alliansen vara garanten för att förnyelsen av

Sverige fortsätter. Jag är säker på att du sit­

ter på åsikter och förslag som är viktiga i din

vardag – jag hoppas, vill och tror att du har

möjlighet att bidra med dessa!

– Vi ser hur våra europiska grannar sliter med

nedskärningar, skattehöjningar och växande skuldberg.

Samtidigt rankar World Economic Forum Sverige som

tvåa på listan över världens mest konkurrenskraftiga

länder. Antalet jobb växer och svensk tillväxt är mycket

hög. Utanförskapet har minskat med 148 000 personer

jämfört med 2006. Nyföretagandet slår nya rekord. Antalet

nyregistrerade företag i Sverige ökade 2009 med 19,1 procent

i hela landet jämfört med föregående år. Drygt 65 000

nya företag registrerades hos Bolagsverket. Den

högsta siffran på mer än 15 år!

Fo

to

: Li

nU

s h

aLL

gR

en

4 tidningen C.

Center partiet 3.0valrörelsen 2010 slutade med valseger för alliansen och en rejäl valspurt för centerpartiet. där kan man sätta punkt. eller göra som valanalysgruppen; fortsätta att konstatera att centerpartiet gjorde det tredje sämsta valet sedan bildandet 1917 och att något måste hända. TexT: AnnikA eriksson FoTo: PonTus JohAnsson

– det viktigaste Med det här dokuMentet är

att det ska leda till något nytt – en nystart

för Centerpartiet runt om i hela landet, säger Annie Johansson, ordförande i analysgruppen.

Vi sitter i varsin fåtölj utanför plenisalen i Riksdagshuset. Det är diskret, sobert och dessutom tomt, eftersom riksdagsterminen inte börjat ännu. Men mitt i den nordiskt beiga lobbyn sitter Annie Johansson och berättar om en valanalys som är ett myller av färg­starka idéer.

– Mönstret för Centerpartiets valresultat de senaste decennierna är illavarslande och vi måste våga se det för att kunna göra något åt det.

För att få en tydlig bild av var Centerpartiet befinner sig har analysgruppen gjort ett digert arbete med djupintervjuer, enkäter, resor i distrikten, analyser av såväl statistik som varumärke. Annie Johansson berättar att många efterfrågar en ”quickfix” men hon menar att problemen är djupare och mer komplice­rade än så. Det berör många sidor av rörelsen.

Dit hör till exempel den så kallade allians­skuggan, där många menar att partiet fastnat. Tidigare var problemet att Centerpartiet höll i sina ståndpunkter så envist att samarbeten bröts, nu är upplevelsen att Centerpartiet varit så lojalt att de egna frågorna försvunnit.

Annie Johansson tror att partiet behöver lära sig att det inte är antingen eller. Man kan arbeta för ett fungerande regeringssamarbete och samtidigt arbeta för de egna målen.

– Vi måste lära oss att vara i kampanjläge genom hela mandatperioden, inte bara några veckor innan valet och att kombinera frimo­dig opinionsbildning och samhällskritik med regeringsansvar.

nya förutsättningar

Analysgruppen har också tittat på hur val­resultatet ser ut över landet och det har blivit tydligt hur stor mångfalden är. Vissa kommunkretsar har gjort ett oerhört bra val och varit väldigt nöjda med Centerpartiets kampanjupplägg, andra har trots bra genom­förd valrörelse backat ordentligt. Det gäller att se och hantera skillnaderna.

Att se på organisationen handlar också om att våga söka nya organisationsformer, skapa nätverk för både intressegrupper och enskilda. De människor som söker sig till Centerpartiet i framtiden kanske inte vill vara medlemmar i avdelningar och kretsar, utan vara aktiva i särskilda frågor och forum. Framöver kanske man hellre vill vara medlem via nätet än på en geografisk plats.

– Utvecklingen på internet handlar om

c.tema

tidningen C. 5

c.tema

att vara med och påverka och vi behöver komplettera nuvarande organisation med nya påverkansmöjligheter, säger Annie Johansson och berättar om idéerna kring att göra Centerpartiet till det öppnaste partiet, ”partiet med öppen källkod”. Det handlar om transparens och öppenhet, lägga ut hand­lingar från partistyrelsemöten och andra strategiska möten, men också om att vara öppen för människors tankar genom att ställa frågor snarare än att skriva folk på näsan hur lösningen ska se ut.

Men om det ska fungera måste partiets vär­deringar och vilja bli tydliga, inte minst genom att skapa en övergripande och integrerad kommunikationsstrategi och verksamhets­plan. Det är viktigt att både lyfta in de lokala organisationerna i den strategin och samtidigt uppmuntra dem att komplettera med egna.

Att bli tydlig handlar också om att ha en levande diskussion kring Centerpartiets grundvärderingar. Även om rapporten i första hand inte är ett idédokument så ägnas ett kapitel åt just idéer.

– Vissa anser att vi har övergett landsbyg­den och blivit storstadskramare, så är det inte. Men vi behöver ta våra centervärderingar om decentralisering, social och ekologisk hållbar­het och lika villkor in i det moderna samhället.

Vi behöver vara en frihetlig kraft för en politik där människor får bestämma mer själva.

Där ingår till exempel att, som Annie Johansson säger, ”sluta med den självpåtagna konflikten mellan stad och landsbygd, den slår knut på oss”. Gruppens samtal med medlem­mar och förtroendevalda har visat att det finns tydliga gemensamma värderingar och mål.

den enskilda Människan i CentruM

– Vi bildades av kreativa människor på lands­bygden som ville få rättvisa för alla, var man än råkade bo och de hade en genuin omtanke om natur och miljö, säger Annie Johansson och knackar engagerat med pekfingret på rapporten.

– I den här grunden finns starka frihetliga värderingar som bär in i ett modernt samhälle.

Men i samma värderingar finns konflikter som blir tydliga när man är ett regerings­bärande parti. Centerrörelsen står för den enskilda människans rätt före byråkrati och överhet, hur ska man förhålla sig till det när man själv har makten?

En annan viktig slutsats är att det är nöd­vändigt att se nyktert på hur organisationen ser ut och hur kampanjarbete och verksamhet ska följa det.

– Vi består av småbarnsföräldrar, heltidsarbe­tande, unga och gamla, engagerade människor som gör vad de hinner.

Annie Johansson kallar det folkrörelse 3.0. Från början samlades man kring politiska åsikter och bildade det som är Centerpartiet. Därefter blev rörelsen en del av samhället, ordnade aktiviteter och kurser. Partiet ska fortsätta vara samhällsaktör men måste sam­tidigt fånga upp det som är rörelsens grund, nämligen diskussionen om hur vi bygger ett bra samhälle.

– Många blir säkert provocerade om jag tar upp Stureplanscentern men jag vill ändå göra det, säger Annie Johansson och berättar om deras regelbundna träffar kring aktuella ämnen med inbjudna talare. Det har lett till nytänkande och ideologisk glöd, men också en levande gemenskap. Just den formen av politiska mötesplatser efterlyser många som svarade på analysgruppens enkäter.

– Vi har pratat för mycket om tekniska frågor, procentsatser, ersättningsnivåer. Det är dags att fortsätta diskussionen om hur vi vill ta landet framåt, säger Annie Johansson och ler.

– Vi är ett frihetligt parti som alltid sätter den enskilda människan först. Sverige behö­ver ett starkt Centerparti.

fakta annie Johansson

född: 1983 i Värnamo

bor: Lägenhet i Värnamo, övernattningslä­genhet i Stockholm

yrke: Riksdagsledamot sedan 2006

politiska uppdrag: Sitter i partistyrelsen, ekonomisk talesperson för Centerpartiet

Minne från valrörelsen 2010: När jag strax före valet stod och delade ut broschyrer om mig själv på högskolan i Jönköping, och studenterna lämnade tillbaka dem för att de redan röstat på mig och Centerpartiet. Det var så starkt att känna ett sådant stöd.

tio viktiga förslag

• Ta fram ett nytt idéprogram byggt på frihetliga värderingar som antas vid en extrastämma år 2012.

•Utarbeta en ny kommunikationsstrategi för att stärka Centerpartiets varumärke.

•Bedriva mer aktiv samhällskritik även i frågor där Centerpartiet inte har departementsansvar.

• Se över stadgarna och införa ett presi­dium med vice ordföranden.

• Ta initiativ till att Alliansen genomför en gemensam utvärdering av samarbetet för att hitta strategiska politiska utveck­lingsfrågor framåt.

•Vi förordar ingen valteknisk samverkan på nationell nivå med de tre andra allianspartierna.

• Förstärka de lokala och regionala ledarnas roll genom ledarskapsutveckling och utbildning i kommunikation och politik.

•Behålla de två tydliga profilfrågorna men komplettera det politiska budska­pet med varma vardagsnära frågor.

•Arbeta kampanjinriktat under hela mandatperioden och skapa fler politiska mötesplatser runt om i landet för att främja idéutveckling.

•Bli det mest öppna partiet i Sverige genom bland annat ökad transparens och nya nätbaserade medlemskap.

Rapporten i sin helhet kan hämtas och läsas på intranätet Centralen och på www.centerpartiet.se.

Mönstret för Centerpartiets valresultat de senaste decennierna är illavarslande och vi måste våga se det för att kunna göra något åt det.

6 tidningen C.

c.tema

– det har varit så roligt att träffa Människor

oCh det har funnits stor vilJa att bidra. det

känns som om något varit uppdämt sedan 2006, säger Marianne Larm­Svensson, fd oppositionslandstingsråd i Jämtland.

Jag träffar henne, Magnus Andersson, ord­förande i CUF, Mari­Louise Wernersson, ord­förande i kommunala sektionen och Gunilla Hjelm, vice ordförande i Centerkvinnorna, sekunderna efter att valanalysarbetet är avslutat. Vi sitter i Centerpartiets personal­rum vid Mynttorget i Stockholm. Fredagsfikat är avslutat, diskmaskinen går för fullt och i korridoren kan vi höra hur en efter en går för dagen. Men gruppen runt bordet tappar inte fokus så lätt.

– Vi gick in så hårt för att vara allianstrogna. Vi lade för mycket energi på att visa att vi var regeringsdugliga och för lite på att stå för våra frågor, säger Mari­Louise Wernersson.

Magnus Andersson håller med och tar SAAB­krisen som exempel.

– Både Centerpartiet och Maud Olofsson stärkte sitt förtroende av den krisen, men det hjälper inte om man inte kan visa hur det pas­sar in i vår framtidsberättelse. Vi måste lära oss att förpacka det vi gjort.

Centerpartister agerar Mer oCh pratar Mindre

Leif Walterum, kommunalråd i Skövde, talar jag med i telefon eftersom han inte har möjlig­het att vara på plats vid rundabordssamtalet. Men han är inne på liknande tankegångar. Centerpartiet har sitt ursprung i skogen, i jor­den, ”om våra föräldrar skulle få det bättre tog de tag i det själva”. Att få saker och ting gjort har centerpartister i blodet.

– Vi har levt och arbetat ideologin mer än pratat om den. Gruppen runt soffbordet håller med och tror att det är en viktig förklaring till varför många i enkäter och intervjuer saknat den livliga

debatten som fördes inför valet 2006.– Vi kom in i regeringen och då vaknade

”doern”, det var så mycket vi ville göra, säger Gunilla Hjelm.

Magnus Andersson håller med, men påmin­ner också om vad som hände i samband med FRA­debatten. Då försvann många framförallt intresserade icke partianslutna.

– Vi behöver bli tydliga i vilka frågor vi inte kompromissar med. Vi har visat att vi är lojala med Alliansen, men det är nog nu.

frihetlig kraft

Det är något som varit återkommande i val­analysens undersökningar; en stark önskan att göra Centerpartiets idéer tydliga i det arbete man gör. Men det gäller också att foga in samhällsutvecklingen i övrigt i den berättel­sen. Mari­Louise Wernersson pratar till exem­pel om Sverigedemokraternas valseger och vad det betyder för henne som centerpartist.

– Alla människors lika värde, det är så starkt. Det är lika illa om det är en tjej som inte får gifta sig med den hon vill, eller att någon inte är välkommen på grund av hudfärg.

Magnus Andersson håller med och menar att Centerpartiet skulle kunna spela en unik roll i den debatten. Idag finns framförallt två sidor, vänstern som tycker synd om och vill ta hand om ”varenda människa som korsar en gräns”, och SD tillsammans med vissa

borgerliga partier som enbart ställer krav.– Det behövs en frihetlig kraft som tar

ställning för integration, avreglering av arbetsmarknaden så invandrare kan komma in, en fungerande bostadsmarknad tillsam­mans med en generösare invandrings­ och flyktingpolitik.

Alla nickar instämmande och det blir näs­tan lite andäktigt i rummet.

– Jag brukar säga att 2010 var rädslans val, man var rädd för den okände och det okända. Den okända framtiden, säger Gunilla Hjelm och fyrklövern på det gröna kavajslaget glittrar.

– Vi måste visa att en centerpartist aldrig behöver vara rädd för framtiden. En center­partist kavlar upp ärmarna och börjar arbeta för den.

Centerpartiet arbetar

för framtidenett nedslående valresultat leder inte nödvändigtvis till nedslagna medlemmar. snarare tvärtom. det är en av alla uppmuntrande slutsatser analysgruppen kommit fram till under sitt idoga arbete efter valet 2010.TexT: AnnikA eriksson FoTo: PonTus JohAnsson

Marianne Larm­Svensson och Magnus Andersson

Marie­Louise Wernersson gunilla Hjelm

tidningen C. 7

c.tema

fakta analysgruppen

Magnus andersson

född: 1981 i Segersta, Bollnäs

bor: Solna

yrke: Förbundsordförande CUF och kommunalråd i Solna

politiska uppdrag: En hel del, men de jag har nu är roligast och viktigast.

Minne från valrörelsen 2010: Debatten inför 5 000 elever i Linköping och CUF­stämman, när vi släppte vår valkampanj. Det var då jag förstod att Centerpartiet skulle gå mycket bättre bland förstagångsväljare än SCB:s mätning visade.

Mari-louise Wernersson

född: 1965 i Borgholm, Öland

bor: Falkenberg

yrke: Företagare i nöjes­ och kommunikationsbranschen

politiska uppdrag: Kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg, Ordförande i kommunala sektionen och ledamot i partistyrelsen.

Minne från valrörelsen 2010: Ett soppseminarium i glommen där bygdegården blev full och soppan fick spädas ut för att räcka. Vi fick betalt i fler röster.

gunilla hJelM

född: 1966 i Vetlanda

bor: Vetlanda

yrke: Dataingenjör, lärare i datateknik

politiska uppdrag: Kommunalråd i Vetlanda, vice ordförande i kommunstyrelsen

Minne från valrörelsen 2010: Jag var på väg hem en eftermiddag när förtidsröstningen hade börjat. På trottoaren mötte jag en gammal man med rullator som kommit med färdtjänst och hade en ledsagare med sig. Han höll min blick och sa ”Nu ska jag gå in och rösta på dig”, sedan log han från öra till öra. Det tänker jag ofta på. Det är ett sådant förtroende att få ett politiskt uppdrag.

Marianne larM-svensson

född: 1962 i Östersund

bor: På landet utanför Brunflo, Östersunds kommun

yrke: Politiskt sakkunnig på Miljödepartementet

politiska uppdrag: Landstingspolitiker sedan 1994, de senaste fyra åren som landstingsråd i opposition.

Minne från valrörelsen 2010: glädjen när jag tillsammans med Jöran Hägglund delade ut Centerpartiets utmärkelse guldklövern till ägarna av länets första nystartade privata hälsocentral, Nya Närvården AB, en solig dag vid valstugan i Östersund.

leif WalteruM

född: 1965 i Naum på Varaslätten

bor: 7 km utanför Skövde

yrke: Kommunalråd och lantbrukare

politiska uppdrag: Kommunalråd, vice ordförande för Centerpartiet i Västra götaland

Minne från valrörelsen 2010: Vi bjöd på jordgubbar i något tusental C­muggar vid några tillfällen. Det var en uppskattad snackis.

Valanalyser i all ära, det är när visioner blir aktivitet som saker kan börja hända. För att få veta mer om hur eftervalsanalysen tas emot i verksamheten har vi pratat med några lokala representanter. De har svarat

på följande frågor:

Finns det något som saknas eller borde fått mer plats i valanalysen?

Vilken är er största utmaning?

Hur kommer ni att använda valanalysen i ert fortsatta arbete?

erika hedblom, kretsordförande Malmö

1. Sverigedemokraterna har stora framgångar här och det är tungt. Men Centerpartiet skulle kunna göra skillnad genom att tydligt redovisa vårt ”bruna” förflutna och varför vi lämnat det bakom oss.

2. Vi behöver bli fler, trots att vi är få aktiva och har små resurser.

3. Den är bra, den stämmer med vår verklighet. Vi ska använda den för att komma tillbaka till diskussioner till exempel om hur Sverige ska se ut om tjugo år, inte fastna i tvåårs­perspektiv.

anna strand, kretsordförande partille

1. Vi behöver prata mer om hur vi fångar upp nya medlemmar. Vi har en växande grupp CUF:are, ett bra sätt att behålla dem är att hoppa över organi­satoriska mellanled och ge dem reell möjlighet att påverka politiken direkt.

2. Vi behöver bli tydligare, profilera oss, och för att kunna göra det måste vi bli fler.

3. Den bekräftar den verklighet vi ser, men också att en ny framtid för Centerpartiet håller på att växa fram. Vi ska ha den som vägledare för att skärpa vår profil.

Mattias larsson, gruppledare umeå

1. De lyfter fram det viktigaste, att vi framstår som en del av en maktapparat. Förnyelsen som var på gång avstannade i och med regerandet, det måste vi hitta tillbaka till.

2. Vi måste hitta kommunvinkeln av regeringspoli­tiken, krympa ner den till vår nivå.

3. Vi ska använda den som ett ideologiskt sökljus, för att hitta lokala frågor som visar centerperspektivet.

karin örjes, kretsordförande borlänge

1. Jag ser att en del som vi har varit kritiska till har andra tyckt varit bra. Det är nyttigt, vi behöver se att vår bild inte är den enda sanna.

2. Vi måste bli bättre på omvärldsspaning, ha ten­taklerna ute. Det borde inte ha varit en chock för oss att Sverigedemokraterna fick så många röster i kommunen, men det var det.

3. Det är bra att den inte skyler över, att den visar att vi måste hugga i. Alla verksamma ska läsa den, sedan ska vi diskutera metoder för att kommunicera våra idéer.

Minienkät

8 tidningen C.

c.profil

tidningen C. 9

c.profil

rötterna det handlar oM är pepparrotens

oCh Man vårdar deM egentligen inte. det rätta uttrycket är ”lägga om roten”, förklarar Michael Arthursson, när jag träffar honom några veckor innan han har hunnit starta sitt nya arbete som partisekreterare. På somma­ren när sticklingen, ”strålen”, börjat växa till en pepparrot tar man upp den, rensar bort sidoskott, och lägger ner den i jorden igen. I pepparrotens hemland i norra Halland är det ett vanligt sommarjobb.

Michaels egna rötter finns i Halland, men ännu mer i Hässelby i Stockholm. Mamma kom från ett litet torp i Halland. Michael växte upp där och bodde med mamma hos sin moster i Kungsbacka innan flyttlasset gick till Stockholm.

– Jag var 13 år när vi kom till Hässelby 1971. Jag har behållit kontakten med Halland hela tiden. Vi

har haft en sommarstuga i 40 år i ett skogsbryn nära Kungsbackafjorden, säger Michael.

Hans politiska intresse väcktes på allvar i valet 1976, då han fick rösta för första gången. Efter valet var han på en debatt mot SSU där CUF företräddes av Andreas Carlgren, och då blev han en engagerad medlem.

– 1978 var jag med och bildade Folk kampanjen mot atomkraft, som den hette då, och jag var den förste som var anställd inom organisatio­nen. Vi ordnade en kritisk expertkonferens och den första stora kärnkraftsdemonstratio­nen i Stockholm.

Sedan rullade det på. CUF­ombudsman i Stockholm, politisk sekreterare i Stadshuset för Center partiet, förbundssekreterare för CUF samt landstingsrådssekreterare i Stockholms läns landsting är några av de tidiga yrkes­

titlarna. Ett mellanår ägnades åt att göra vapen­fri tjänst på Röda Korset vid den internationella biståndsavdelningen.

Vid valet 1994 var Michael med om att femdubbla mandaten i Stockholms stads­fullmäktige. Det ledde till en period som heltidspolitiker.

– 1998 hade jag jobbat med politik mer eller mindre på heltid i 20 år. Jag ville göra något annat i livet så jag slog in på konsultbanan och startade eget företag.

tillbaka i politiken

Lite drygt tio år senare är han tillbaka i poli­tiken igen, nu som partisekreterare. Men att kalla det att han har varit borta från ”hetluf­ten” är en sanning med modifikation. Han har varit med om att starta den gröna liberala

Michael Arthursson– partisekreterare med framgångsrecepthan gillar att laga mat, michael arthursson, centerpartiets nya partisekreterare.men har han framgångsreceptet för partiet? möt människan michael arthursson,

som hade som första jobb att vårda rötterna i den halländska myllan.TexT: inger Fredriksson FoTo: PonTus JohAnsson

»

10 tidningen C.

c.profil

reCept viltkyckling

1. gå ut och klipp några färska gran­ eller tallkvistar. Småkoka dem 15 minuter med innehållet från en burk cocktailfrukt. Häll av spadet.

2. Krossa enbär (motsvarande en halv burk). gnid in enbärskrosset i kyckling­skinnet på en hel kyckling. Stoppa in grankvistarna och frukten i kycklingen. Salta och peppra.

3. Låt hela kycklingen bakas i 175 grader i ugn, tills den är genomstekt. Häll av spad under ugnsbakningen och gör en gudomlig sås med grädde och gärna några droppar rödvin.

tankesmedjan Fores och hans konsultverk­samhet, senast i bolaget Capire, har mestadels handlat om utvecklingsarbete inom offentlig sektor. Det har rört sig om att ändra arbetssät­tet med fokus att nå tydliga resultat. Även nu ska han arbeta med detta.

– Jag vill att Centerpartiet ska vara en stark kraft som kan lösa viktiga samhällsproblem i Sverige. Att Centerpartiet ska bli så stort som möjligt är inte ett självändamål. Det är ett medel för att vi ska kunna nå politiska resultat. Centerpartiet behöver utvecklas som idé­parti. Under många år har vi drivit idéer som decentralisering, lokalsamhälle, liberalism och öppenhet. Den diskussionen har stannat av, kraften har gått till att regera.

Jag vill också utveckla hur partiet för dialog med människor. Vi ska lyssna på riktigt, vi ska återkoppla och vara ärliga. Det är en härlig utmaning, säger Michael och ler brett.

Jag tror på att föra många personliga samtal inom och utom partiet. Vi behöver fler kreativa möten. Ibland fastnar vi i formella beslutsmöten och vill gärna snabbt leverera färdiga lösningar. Vi måste också bli bättre på att uppmuntra var­andra och att se till det som är bra. Det är ofta att vi tar det positiva som självklart.

Min livssyn är inspirerad av existensialis­men, att vi utvecklas som människor genom att göra viktiga val och att våga ta språnget ut i det okända. Den tron gör att jag känner

mig ganska trygg i livet och med mina nya arbetsuppgifter.

Jag känner rörelsen och vill verkligen vara med om att vända den situation som Center­partiet befinner sig i. Vårt parti har stora möj­ligheter att snabbt utvecklas.

Mat oCh Musik

Glad blir Michael av mat och musik. Vi tar musiken först. Beatles är den stora favoriten.

– Beatles är helt enkelt bäst. De har varit före­bilder för så många. De skrev allting själva. Jag har vandrat i beatlarnas fotspår i Liverpool och jag har lyckats föra över intresset till mina barn.

Annars tycker jag om rock, schlager och folk­musik. Jag är inte överförtjust i opera, förutom Malena Ernman. Jag är ingen finkulturell pojke direkt, säger han och ler.

Han har spelat dragspel, fiol, piano och gitarr. Gitarr är det han är bäst på. Fiol lärde han sig för att kunna vara med på Delsbo stämman och

dragspel spelade han som femåring. Han kan också trixa till en egen sångtext och han tar gärna på sig rollen som allsångsledare. Nog är vår nye partisekreterare musikalisk!

Matlagningen har han i blodet. Mamma var Sveriges första kvinnliga bartender och pappa var källarmästare som bland annat var med om att ordna elva Nobelmiddagar.

– Jag älskar att stå och laga mat och att planera en god middag.

Raskt bidrar Michael med ett av sina favorit­recept, receptet på viltkyckling. Vid de kokta granskotten, kryddade med enbär som ska fylla kycklingen, ger jag upp. Det är nog bäst att Michael får bidra eller laga receptet själv, om det ska bli ätbart. Se receptet ovan.

idrott oCh politik

Om man googlar Michael Arthursson får man minst 19 000 träffar. På hans egen något pas­siva blogg skriver han om sig själv: ”Föddes 1958 innan Sverige tagit sitt första VM­silver.”

– Jag gillar idrott och jag gillar barn. Av mina sex barn har fyra hittills hållit på med fotboll. Det är mycket som är bra med fotboll. Man lär sig samarbete, man lär sig sätta mål, lär sig hantera nederlag och besvikelser. Man möter många från andra kulturer. Alla kan lyckas inom fotboll.

Någon egen fotbollskarriär blev det inte. Talangen räckte inte riktigt till.

Vi ska lyssna på riktigt, vi ska återkoppla och vara ärliga.

Centerpartiets nya partisekreterare lagar mer än gärna mat. Han trivs i köket och tar sin del av hemarbetet. Men någon hemmafixare, som bygger om och står i, är han inte. Han är ”otroligt ohändig”, om han får säga det själv.

tidningen C. 11

c.profil

feM snabba Michael arthursson

bil eller tåg? – Tåg.

sushi eller husmanskost? – Husmanskost.

aftonbladet eller expressen? – Expressen.

storstad eller landsbygd? – Både och. Kombon bäst.

vatten eller vin? – Beror på tiden på dygnet.

Men att idrott och politik visst kan höra ihop bevisas exempelvis av att Michael Arthursson och Centerpartiet stod bakom Stockholms OS­ansökan 1997.

– Vi fick igenom 70 miljökrav för att vi skulle ställa oss bakom en ansökan. Ett av kraven var Hammarby sjöstad. Det är nu ett pilotpro­jekt för miljöanpassat byggande i storstan. Idrotten kan bli en förändringskraft. Man kan använda stora händelser som idrottsevene­mang för att nå politiska mål.

är du en mirakelman, kan du göra under med Centerpartiet?– Ja, självklart, jag är pappa till sex barn, svarar Michael snabbt på den något provoce­rande frågan.

Jag har varit pappaledig en del av tiden med alla barnen. Vi har tagit ett gemensamt ansvar för hem och familj. Jag handlar gärna, lagar mat, diskar, städar och läser sagor. Jämställdhetspolitiken är viktig också i praktiken.

Han räknar med att i sitt nya arbete resa en del för att kunna träffa många aktiva center­partister. Men lika viktigt är att träffa män­

niskor som ännu inte engagerat sig i partiet. Valanalysgruppens arbete och dess slutsatser kommer också att prägla hans arbete att för­ändra Centerpartiet, att lägga om dess rötter så att nya grenar kan växa ut.

Inte alls olikt att odla pepparrot, faktiskt.Michael Arthursson räknar med att resa en del för att träffa många aktiva centerpartister.

Sätt igång!En kustnära järnväg i norra Sverige har diskuterats ända sedan Stambanan byggdes på

1800-talet. Fakta och beräkningar talar för satsningen. Vad väntar vi på?

Basindustrierna längs kusten investerar i sina anläggningar och skickar ett tydligt budskap:

Godstransporterna måste fungera effektivt och långsiktigt.

En allvarlig flaskhals i den Botniska korridoren, Sveriges godspulsåder, finns längs

landets norra kust. Med Norrbotniabanan kan Sverige utveckla sin industriella

konkurrenskraft och säkra Europas råvaruförsörjning.

Bygg Norrbotniabanan.nu

Myt: Politiker bara skor sig.Fakta: 97% är fritidspolitiker.

Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20Telefon: 08-452 70 00www.skl.se

Du har säkert hört myten ovan. Men man hör sällan att 97 procent av Sveriges 44 000 förtroendevalda i kommuner och landsting arbetar med politiken enbart på fritiden. Det finns många myter om politik och politiker. Vi på SKL arbetar för att stärka den lokala demokratin och stödja de folkvalda. Genom kommunikationssatsningen En fråga om demokrati vill SKL öka kunskapen om lokalpolitiken i våra kommuner och landsting. Läs mer om vårt arbete att höja medvetenheten om lokalpolitikernas roll och uppdrag på www.skl.se/demokrati.

• I broschyren Myter och fakta bemöter vi de vanligaste myterna om sektorn. Till exempel den om att politiker bara skor sig. Det är viktigt att bilden av kommuner och landsting, dess verksamhet och företrädare nyanseras.

• I Spelet om Valköping får du ett smakprov på vad det innebär att vara politiker på lokalnivå och på komplexiteten i uppdraget.

Här beställer du gratis Myter och fakta: www.skl.se/publikationer Här beställer du gratis Spelet om Valköping: www.skl.se/demokratiDu kan beställa både broschyr och spel på telefon: 020-31 32 30.

etc

tidningen C. 13

Catherine isaksson, generalsekreterare för

Centerpartiets internationella stiftelse, oCh

jag, kommer in från snöyran i lobbyn på det hotell där Mitri Raheb väntar på oss. Mitri är i Stockholm i samband med avslutandet av projektet Religionsdialog.

Mitri är pastor i en kristen lutheransk kyrka i Betlehem och även chef för och grundare av samfundet Diyar. Samfundet arbetar med utbildning, kultur och hälsa och är en av de största icke­statliga organisationerna i Palestina idag. Över 100 personer arbetar på Diyar som når 60 000 personer varje år genom olika projekt. Diyar hanterar frågor som andra inte vill ta i för att de betraktas som för farliga, svåra eller kontroversiella.

vad är bakgrunden till projektet religionsdialog?– För att ett samhälle ska fungera behövs en god relation mellan kyrka och stat. För

Demokratiprojekt

med CIS i en het regionett dåligt samspel mellan religion och politik påverkar demokratin och vardagslivet på många sätt. i vissa arabländer får kvinnor till exempel inte resa utomlands själva eller ens köra bil. mitri Raheb driver demokrati­projektet Religionsdialog i mellanöstern tillsammans med centerpartiets internationella stiftelse, cis och olof palme center. TexT: susAnne signAhl och cATherine isAksson

detta behövs i sin tur till exempel åsikts­, yttrande­ och religionsfrihet, politiska rättig­heter, mötes­ och föreningsfrihet, kort och gott våra mänskliga rättigheter som uttrycks i FN­stadgarna. Detta försvåras när kyrkan blandar sig i politiken. I till exempel Iran kon­trollerar religionen det politiska systemet och i Saudiarabien kontrolleras människors liv helt av islam. För att få en mer fungerade rela­tion mellan religion och politik behövs dialog. Civilsamhället behöver stärkas för att indivi­der ska våga stå upp mot starka strukturer av den här typen och kultur är ett viktigt verktyg för att överbrygga olikheter. hur bestämde ni vilken nivå projektet skulle genomföras på?– Vi ville ha både en filosofisk och en juridisk aspekt och bjöd därför in icke­statliga orga­nisationer, politiker, akademiker, religiösa med flera. Det resulterade i att 84 icke­statliga

organisationer deltog i ett projekt som löpte över tre år. Ska vi ändra människors sätt att tänka krävs att vi arbetar på gräsrotsnivå, speciellt med ungdomar och lokala icke­stat­liga organisationer. Projektet har tre riktlinjer:

• Medborgarskap för alla, oavsett religions­tillhörighet eller politisk uppfattning.

• Projektet ska stärka civilsamhället. • Kultur är en gemensam grund och kan vara

inkluderande på så vis att muslimer och kristna kan leva tillsammans och olika poli­tiska partier kan samexistera.

Två viktiga mål för projektet var att skapa ett nätverk för icke­statliga organisationer och ett annat mål var att projektet skulle dokumen­teras i form av intervjumaterial som gjordes tillgängligt på webben. Båda dessa mål upp­nåddes vilket möjliggör långsiktiga effekter av projektet och den dialog mellan människor som projektet vill få till stånd. Religionsdialog låg före sin tid och möttes först av skepsis. Men under arbetets gång upptäckte männis­kor att den här dialogen var den viktigaste och mest angelägna frågan. Idén om ett projekt av den här typen framkom på en internationell konferens i Betlehem och möjliggjordes med hjälp av CIS och Olof Palme Center.

– I arabvärlden är 55% av befolkningen under 18 år! Ungdomar är trötta på politik och religion. Därför är kulturen och civilsamhäl­let viktiga. Vi vill skapa en ungdomsrörelse där kultur är den gemensamma grunden. Det kommer att ha en stor inverkan på samhäl­let på lång sikt. Sverige är en lämplig part­ner som inte har en dold politisk agenda. Dessutom har ni erfarenhet av att separera stat och kyrka. Det har varit oerhört beri­kande och lärorikt att arbeta med svenska partners, avslutar Mitri.Mitri Raheb är pastor i en kristen lutheransk kyrka i Betlehem och även chef för och grundare av samfundet Diyar.

Fo

to

: w

ww

.mit

RiR

ah

eb

.oR

g

14 tidningen C.

tidningen C. tog fasta på trenden oCh utMa-

nade karin ernlund, förbundsordförande

för Centerstudenter och Magnus Andersson, förbundsordförande för Centerpartiets Ungdomsförbund, på en ”loppisduell”. Reglerna är enkla, 300 kronor i handen och uppdraget att göra ett riktigt fynd för att sedan sälja det på webbsidan Tradera. Den med högst avkastning på pengarna vinner,

vinsten skänks sedan till Centerpartiets Inter­nationella Stiftelse, CIS.

De två tävlande, som möts på en av Stockholms Stadsmissions second handbutiker, har varie­rande loppisvana. Karin Ernlund är en inbiten fantast;

– Jag har alltid älskat loppisar, det är det bästa jag vet. Men man måste ha det rätta ögat och den rätta inställningen annars ser man bara en massa skräp.

växande MilJötrend

För Magnus Andersson innebär second hand framförallt fönstershoppande på nätet – och han är inte ensam om det. Internet har öppnat upp en ny marknad för fyndsugna. Ett talande exempel är att 70 procent av alla svenskar känner till andrahandssajten Blocket. Enligt sidan själva var värdet av alla annonser på sidan 192 miljarder kr år 2009. Det motsvarar 6,4 procent av Sveriges BNP.

Trendanalytiker menar att en känsla för det äkta och en växande miljötrend ligger bakom det nytända intresset för att köpa begagnat. Magnus och Karin instämmer delvis;

– Det har blivit trendigt att vara en medveten konsument, det behöver inte alltid handla om att

shoppa miljövänligt utan det handlar snarare om vad som är inne just nu. Den agendan är det ofta proffstyckare som sätter, säger Magnus.

Karin håller med; – Jag tror helt enkelt att det börjar bli lika

naturligt att handla på de här platserna som att handla i andra butiker.

Att köpa begagnat innebär i många fall att pry­larnas tid i kretsloppet förlängs, istället för att

Vem vinner

Loppisduellen?Julgranen är precis utkastad, de sista barren har försvunnit upp i dammsugaren, för många är både knäcken och pengarna på upphällningen vid den här tiden på året. till nästa år kan det vara värt att fundera på att nästan hälften av sveriges befolkning tycker att det är okej med någonting begagnat i julklapp. det som tidigare sågs som sunkigt och suspekt är nu hetare än någonsin. mest benägna att köpa second hand är unga. TexT: MArie Wickberg FoTo: AnnA-kArin nyMAn

Karin Ernlunds med sitt loppisfynd. Magnus Andersson gillar plättlaggen.

tidningen C. 15

hamna i soporna används de av någon annan. Kretsloppsbegreppet var väl utvecklat redan i Centerpartiets miljöprogram från 1968. Innebär det politiska arvet att centerpartister handlar på second hand i större utsträckning än andra?

Minskade utsläpp

– Jag är inte säker på att de som handlar på second hand är centerpartister, men jag är helt övertygad om att centerpartister skän­ker saker till second handbutiker. Det känns typiskt centerpartistiskt att inte slänga bort grejer när man har använt klart dem, eller vuxit ur dem, säger Karin.

Enligt Naturvårdsverket släpper vi svenskar varje år ut motsvarande tio ton koldioxid per person och år. Av våra tio ton kommer en hel del från så kallad offentlig konsumtion, alltså sådant vi får från våra skattepengar. Resten, åtta ton närmare bestämt, kommer från våra resor, vår bostad, det vi äter – och inte minst det vi shoppar.

Om vi ska nå upp till den nivå som anses hållbar, globalt sett, måste vi enligt Natur­vårdsverket minska våra utsläpp, per person och år, till två ton år 2050. Då är Magnus och Karin 69, respektive 65 år gamla.

De två utmanarna tar en paus i prylletandet och konstaterar att de är överens om att det inte betyder att utvecklingen måste gå bakåt. Det handlar helt enkelt om vad vi konsumerar, snarare än hur mycket.

– Vi kan inte bara köra på och tro att det ordnar sig, men jag tycker också att folk har blivit mer medvetna. Förra årets julklapp var en upplevelse istället för en pryl och man väljer överlag att konsumera fler tjänster. Jag tror att second hand kan vara en del av den utvecklingen, säger Karin.

Världen blir väldigt mycket fattigare och dessutom varmare om vi minskar konsumtio­nen, säger Magnus och fortsätter;

god gärning

FN:s klimatpanel konstaterar att en hög tillväxt och mycket konsumtion är bra för miljön därför att det gör att fler länder kommer snabbare in i rikedom, man bekämpar fattigdom, man klarar av de miljöproblem vi står inför och kan vara med och klara av klimatutmaningen. Det krävs att vi ställer om till en mycket mer hållbar energi­produktion, och att vi konsumerar lite på ett annat sätt, men det är inte att minska konsum­tionen som är lösningen.

Efter en dryg timme i affären har både Magnus och Karin fyllt famnen med fynd. Karin håller hårt i ett par blå skinnstövlar och en match­ande hatt;

– Jag är helt övertygad om att jag kommer att vinna, säger hon med eftertryck.

Även Magnus ser på sina fynd med seger­viss blick. Efter mycket funderande landade valet på ett par långfärdsskridskor, två plätt­laggar och tallrikar i japansk stil.

– Jag blev så begeistrad av plättjärnen att jag inte kunde låta bli att köpa dem. Sådana skulle jag vilja ha själv och vara beredd att betala en del för.

Hur gick det då till slut? Efter en veckas auktion på webbsidan Tradera avgick Magnus Andersson med segern. Men att öka värdet på sina inköp visade sig vara svårt, Magnus prylar för 300 kronor såldes för 206 kronor och Karins inköp till blev tillslut sålda för 105 kronor. Oavsett resultat i tävlingen har dock de två loppisduellanterna gjort en god gärning som både kommer att komma Stockholms stadsmission och Centerpartiets Internationella stiftelse till del.

Karin är övertygad om att hon kommer att vinna...

16 tidningen C.

svängdörrarna till älvsJöMässan stannar ideligen oCh

entrén fylls av unga Människor soM staMpar av sig den

novemberblöta snön. Musik dunkar från mässområdet, folk puffar till frisyrer och bättrar på läppglans. Så långt känns det ungefär som min egen gymnasietid, men när jag väl kommer in i mässhallen är det så annorlunda att jag inte ens kan för­söka känna igen mig.

Med det fria gymnasievalet blev det skolornas uppgift att locka till sig elever, istället för att eleven anpassade sig till den plats som fanns. Och lockar gör man. Här finns klättertorn, motorcyklar, dykardräkter, enorma akvarier. En bolltrixare representerar Thoren Business School, en stormtruppssoldat delar ut broschyrer till Mediegymnasiet i Nacka. I en stor plexiglasbur sitter unga musikband och spelar begåvat.

En förvirrande soppa av intryck kan man tycka, men så är det inte för de elever jag möter. De är väl pålästa, har kollat merit­poäng, tagit reda på vad elever tycker och jämfört resultat på nationella prov. Många tittar särskilt på skolledningen och försöker ta reda på vilket rykte de har.

Mässan gör valet konkret

– Det finns en restaurangskola en kvart från mig, men jag valde ändå den här, säger Jennie Ripa, som delar ut broschy­rer till Stockholms internationella restaurangskola. Det luktar choklad, en bit bort står hennes klasskamrater och gör tryffel.

– Gymnasiet är viktigt, det lägger grunden för resten av livet.För de flesta är gymnasiemässan det första som gör valet

konkret, något mer än bara en text på en hemsida eller i en

den svenska gymnasieskolan är förändrad. Från att ha varit en sorts fördjupad fortsättning på grundskolan har den blivit ett myller av alternativ. kritiska röster talar om stress och segregering, andra lyfter fram valfrihet och mångfald. tidningen c. åkte till gymnasiemässan i Älvsjö för att prata mer med dem det faktiskt handlar om. eleverna.TexT: AnnikA eriksson FoTo: roberT nygren

Gymnasievalet – ett lustfyllt val att ta på allvar

Jennie Ripa, elev Stockholms internationella restaurangskola

Carolina Jonsson Wallin, lärare Sollentuna

Agneta Wessel, lärare Sollentuna

gymnasiemässan är inte förvirrande tycker de elever som tidningen C. pratar med.

tidningen C. 17

broschyr. Här kan man söka upp skolor från hela landet som verkar intressanta, för att sedan välja vilka man vill besöka på de öppna hus skolor organiserar under december och januari.

– Jag tycker det är viktigt att få ett jobb efteråt, säger Matilda Ekholm, som står vid Skanskagymnasiets gröna monter. Skanska startade skolan i Växjö för två år sedan, inte minst för att man ser behov av produktionsledare i framtiden. Det är en internatskola med bara 60 elever och tillsammans med företagets aktiva intresse i skolan skapar det en annor­lunda atmosfär.

– De är bra på att lyssna och förbättra, lärarna är engagera­de och eleverna vet vad de vill. Det blir ett mer målmedvetet sätt att plugga.

Utanför mässområdet sitter tre flickor och tar det lugnt mellan frågerundorna. De kommer från Al­azharskolan i Vällingby och är glatt överraskade över hur inspirerande mässan är.

– Våra lärare pratar hela tiden om hur svårt det är att välja, men här känns det som man klarar det, säger Suheda Kalpak.

Hennes klasskamrater nickar instämmande. Jag frågar hur de ska veta att det blir rätt.

– Det gäller att ställa rätt frågor, säger Shohoud Alshobaki, – Vissa elever pratar bara om skollunch och korta dagar. En

sådan skola vill inte jag gå.Hon är saklig och beslutsam, och jag undrar för mig själv

om jag var lika insiktsfull när jag var femton.– Dagens unga är vana att hantera information. De sål­

lar, analyserar och kritiserar på ett helt annat sätt än vi gjorde, säger Agneta Wessel, speciallärare på Gärdesskolan i Sollentuna.

kul att välJa

Tillsammans med några kollegor och en förälder tar hon en kaffepaus i vimlet på mässan.

Angela Beijer är förälder till en pojke i nian, och påpekar att det finns en baksida.

– Det är stressande med alla möjligheter. Jag är inte säker på att det gjort livet bättre för barnen.

Och just det här, att det är stressande för barnen, talar var­enda vuxen om. Men hur jag än försöker få eleverna att säga samma sak lyckas jag inte.

Martin Pralits och Erika Levin är förstaårsstudenter på Stockholms Transport och fordonstekniska gymnasium, och berättar om hur de förberedde sina val.

– Det var så kul att man kunde välja, säger Cecilia Levin.Martin Pralist ler och håller med.– Det kändes som, det här är jag. Nu börjar mitt liv.– Människan mår bra av att välja, säger Henry Montogmery,

professor i psykologi vid Stockholms universitet.Han berättar att vi har goda förutsättningar för att klara av

val. Vi sorterar snabbt bort det som är ointressant, vet vilka kriterier som är viktiga för oss och hur vi ska väga dem mot varandra.

Jag frågar om föräldrarna helt enkelt har fel, men Henry Montgomery förklarar att de vuxna har en annan ingång i det. För lika mycket som vi tycker om att göra val som intresserar oss, lika stressade blir vi av val som tvingas på oss.

– För eleverna är det här ett lustfyllt val, det handlar om deras framtid och deras möjligheter. För föräldrarna är det ännu ett måste, och kanske till och med en jobbig påminnelse om att barnen blivit stora.

Men även om det är lustfyllt är det tydligt att eleverna tar det på allvar. Nick Alfaro går Vasa Real och letar efter en skola som kan ge honom bäst förutsättningar för att sedan kunna läsa till läkare. Han har redan gjort ett skolbyte och vet hur det kan förändra allt.

Under de tidiga grundskoleåren bodde han i Tensta. Sedan förändrades hans familjesituation och han började sexan på Vasa Real.

– Det var en chock. Dels för att jag fick lov att läsa upp vart­enda ämne, men också för att jag insåg att jag borde ha tänkt på att gå en sådan skola tidigare.

Men han klarade förändringen, och han tror den erfarenhe­ten är bra när han nu ska välja gymnasium.

– Jag vet att det handlar om mig. Och jag vet att om man vill något och kämpar för det så klarar man det. »

Nick Alfaro, Vasa Real

Shohoud Alshobaki, Al­azharskolan, Vällingby

Angela Beijer, förälder Sollentuna

18 tidningen C.

– i internationella rapporter från Mitten

av 90-talet var svenska elever i topp. sedan

dess har det gått stadigt nedåt, säger Lena M Olsson, som varit projektledare för Skol­verkets rapport ”Vad påverkar resultaten i svensk skola”, 2009.Hon berättar att skillnaderna dessutom blivit större mellan olika grupper, och att föräldrar­nas bakgrund blir allt mer avgörande.

– Det finns många faktorer som påverkar det här, men boendesegregationen spelar stor roll. Och det fria skolvalet förstärker mönstren.

Marie­Hélène Ahnborg, inspektionsdirek­tör på Skolinspektionen, lyfter fram andra faktorer. I sitt arbete ser Skolinspektionen framförallt tre områden som avgörande, där rektorns ledarskap är oerhört viktigt. Undervisningens kvalitet, till exempel hur väl lärarna följer kursplanen spelar också stor roll, liksom skolans inställning till det kom­pensatoriska uppdraget, att alla ska lyckas i skolan. Skolor som är tydliga i den målsätt­ningen lyckas bättre än andra.

Ingen av dessa är självklart kopplade till vare sig friskolereformen eller det fria skolvalet.

Men att skillnaderna mellan skolor i varje fall får betydelse för hur man väljer vet Jenny Kallstenius, sociolog vid Stockholms universi­tet, som har studerat det fria skolvalets bety­delse för grundskolan.

För individen blir det fria skolvalet en möj­lighet att bryta mönster, och hon berättar om engagerade föräldrar som skjutsar barnen fle­ra timmar varje skoldag. Det löser individens problem, men inte samhällsproblemet.

– Det var inte bättre förr, gick man i en dålig skola var man fast. Men man måste fråga sig vad som händer med de elever som blir kvar i skolorna andra har valt bort.

– Det pratas mycket om krav på eleverna. Men vi vill påminna om varje elevs rätt till kunskap, säger Ulrika Carlsson, utbildnings­politisk talesman för Centerpartiet.

Det fria skolvalet har skapat stora möjlig­heter, samtidigt är det tydligt att skolan har misslyckats med sin utjämnande uppgift och att man måste bli bättre på att styra resurser efter behov. Centerpartiet har till exempel diskuterat en kunskapsmiljard.

– Varje elev som misslyckas är en förlust för oss alla. Vi har skapat utbildningar som inte i första hand är högskoleinriktade men ger goda chanser till arbete.

Men för att ingen ska bli låst i sina val har Centerpartiet också infört rätt för alla att läsa in högskolkompetens efter gymnasiet.

att det fria skolvalet har kommit för att stanna verkar de flesta vara överens om. Lika överens som man är om att den svenska skolan är i en rejäl svacka. men när det gäller hur de två fenomenen förhåller sig till varandra blir åsikterna desto fler.TexT: AnnikA eriksson

Vilka konsekvenser medför skolvalet?

fakta friskolor

En friskola finansieras med skattemedel via skolpeng och har annan huvudman än stat, kommun eller landsting. Friskolor får inte ta ut elevavgifter. Friskolereformen 1992 innebar att kommunala bidrag till fristående skolor infördes, vilket gav fri­skolor samma möjlighet att driva verksam­het som kommunala. Eleven gavs också möjlighet att i princip fritt välja skola.

Lena M Olsson

Fo

to

: k

at

Rin

is

ak

ss

on

Fo

to

: m

on

ica

Ry

tt

ma

Rk

eR

Fo

to

: Rik

sd

ag

en

Fo

to

: pe

tt

eR

be

ck

ma

n

Ulrika Carlsson

Marie­Hélène Ahnborg Jenny Kallstenius

Dessutom vill man ge ökat stöd till Studie­ och yrkesvägledning. Tillsammans med den nya lärarutbildningen och den förstärkta Skolinspektionen gör det Ulrika Carlsson hoppfull.

– När så många arbetar för att göra något bättre så blir det bättre. Nu vänder det.

tidningen C. 19

Välfärdens

läckaalla riskerar vi att bli sjuka, arbetslösa eller av annan orsak förlora möjligheten till att försörja oss själva. i ett välfärdsamhälle finns en grundtrygghet när olycka, sjukdom eller ålderdomen inträffar. sedan länge har detta trygghetssystem varit otillräckligt. Lappandet och lagandet håller inte för sprickorna.TexT och FoTo: AnnA-kArin nyMAn

i våras tillsattes en parlaMentarisk koMMitté

soM ska utreda fraMtidens soCialförsäkringar.

Riksdagsledamoten Fredrick Federley, en av tio ledamöter i kommittén, gör nu sin rundresa i landet för att samla in synpunkter och förslag till framtidens trygghetssystem.

Socialförsäkringen ger ersättning för den inkomst som förloras vid sjukdom och han­dikapp, ålderdom och föräldraledighet. Men den svenska socialförsäkringen håller på att vittra sönder både ekonomiskt och socialt. Allt fler äldre, en tuffare arbetsmarknad och ökad ohälsa bland unga gräver djupa hål i den gemensamma plånboken. Under 2008 uppgick de sammanlagda utgifterna till 449 miljarder kronor, 15 procent av BNP.

Det har länge förts fram önskemål från samtliga riksdagspartier om en reform av social­försäkringen. Nu har arbetet startat och utred­ningen har nästan 4 år på sig att samla in fakta, förslag och lösningar.

reJäl reforM behövs

– Det här är en reform som måste göras grund­ligt, det blir en av de största förändringarna som genomförts i vårt välfärdssystem. Det är viktigt att vi hittar en bred överenskommelse och får till en verklig förändring. Vi har duttat i de här systemen länge och det håller inte. Vi behöver en rejäl reform av hela paketet, säger Fredrick Federley.

Han visar vägen till socialförsäkringsutskot­

tets sammanträdesrum. Runt det mahogny­färgade, ovala bordet finns namnskyltar på utskottets ledamöter, 17 stycken.

– Visst blir det mycket papper i en utred­ning, men det verkligt viktiga jobbet är ju att möta människor, att hitta samsyn mellan par­tierna och att faktiskt våga förändra.

rundresa i landet

Fredrick vill hålla positionerna i utredningen så öppna som möjligt för att inte låsa fast debatten i sakfrågor. Redan som ordförande för Centerpartiets ungdomsförbund drev Fredrick Federley socialförsäkringsfrågorna med hög fana. I dag är han mer sparsam med värdeord men engagemanget spar han inte på. Fredrick pratar om vikten av att studerande och unga föräldrar måste omfattas, om vikten av att hitta en finansiering som är stadig både i låg­ och högkonjunktur. Han gör jämförelser med pensionssystemets utformning.

– Jag ser fram emot att få resa runt i landet och föra den här debatten med centerpartister och alla andra som engagerar sig. Det är inte rimligt att människor hamnar mellan stolarna, att bli utslängd från systemet under en tid i utlandet eller att studenter står helt utanför sjukförsäkringen, säger Fredrick Federley.

Han stänger den stora dörren till utskotts­rummet och bär sina papperstravar under armen när han vinkar hej då. Nu bär det av till första besöket på rundresan i landet, Skara.

saMManfattning av vad utredningen ska se över:

• en ökad harmonisering mellan a­kassa och sjukförsäkring

•möjligheter till en obligatorisk a­kassa

• en sjukförsäkring där man kan växla mellan anställd och eget företag

• analysera möjligheter att studera även vid sjukdom

• arbetsgivarnas ansvar för sjuklön första fjorton dagarna

• arbetsmarknadens parters ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering

• att sjukförsäkring bär sina egna kostna­der och inkomster, utanför budget

• se över en sammanslagning av för­säkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst

Kretsar och distrikt som önskar delta i debatten är välkomna att kontakta Fredrick Federley för ett besök. Skynda innan han blir fullbokad!

fredrick.federley@riksdagen.se

Det verkligt viktiga jobbet är att möta människor säger Fredrick Federley.

20 tidningen C.

när alliansen övertog regeringsMakten efter

valet 2006 skulle utanförskapet brytas. den största utmaningen var att stoppa den allt­jämt växande ohälsan och minska antalet förtidspensioneringar. Svenskarna som är bland de friskaste i världen, hade störst andel sjukskrivna i Europa.

För några år sedan var det inte ovanligt att höra kollegor, vänner och bekanta som utryckte planer på att ”sjukskriva sig”. Det var en självklar rättighet om man var trött på job­bet eller hade ont i axlar eller rygg. De regio­nala skillnaderna var stora. Jämtland hade dubbelt så många sjukskrivna som Jönköping. Det var uppenbart att sjukskrivning och för­tidspension användes som ett sätt att dölja

en hög arbetslöshet. Upp till 70 000 personer sjukskrevs per år. Det stora problemet var att sjukskrivningarna blev allt längre och förtids­pensionerna allt fler. Upp till 550 000 personer förtidspensionerades. Sjukskrivningarna blev början till ett, ibland, livslångt utanförskap.

skräCkbild i Media

Anna Hedborgs utredning tillsattes av den Socialdemokratiska regeringen med upp­draget att utreda om det fanns en ”glidning i sjukdomsbegreppet” och varför det ”inom den svenska socialförsäkringen saknas en bortre tidsgräns”. Vid regeringsskiftet var utredningen klar och Alliansen hade för avsikt att genomföra många av de förslag som fanns

i utredningen. Att var sjunde person i arbets­för ålder saknade förmåga att arbeta lät inte klokt. Särskilt inte med tanke på att sjukskriv­ningarna så tydligt följde samma mönster som tillgången till arbete i närområdet.

Sommaren 2009 började de nya reglerna i sjukförsäkringen att förberedas. Mitt i semes­tern fick den som var sjukskriven ett brev hemskickat med information om att sjukskriv­ningen hade ett slut. En mycket tacksam medie­dramaturgi började spelas upp på löpsedlarna. ”Cancersjuka tvingas söka jobb”, (Aftonbladet den 2 december 2009). Vänsterblocket var inte sena att spä på skräckbilden. Då hade inte ens de nya reglerna börjat gälla.

Var de nya reglerna en omänsklig syn på

Sjuka

Sverige

JAN LARSSON PRODUKTION

10 ***2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 månader14 15 29 30 31 32 33

Vid nedsatt arbets-förmåga efter 12 månaders sjuk-skrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan.

Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgifthos nuvarande arbetsgivare.**

Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.***

Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.

Fortsatt hjälp och stödfrån arbetsgivare och Arbetsförmedlingen

för återgång till någon form av arbete.

Arbetsuppgifter sökes även på hela

arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och

Arbetsförmedlingen.*

Återgång till vanliga arbetsupp-

gifter eller andra arbetsuppgifter hos

arbetsgivaren.

* Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att pröva annat arbete. ** I vissa fall kan detta gälla längre än 6 månader.*** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader.

Rehabiliteringskedjan

Återgång till arbete.

Arbetssökande på Arbetsförmedlingen.

Ytterligare arbetsmarknadsåtgärder.

Åter till sjukförsäkringen.

Lön

A-kassa

Aktivitetsstöd/Utvecklingsersättning

Sjukpenning

**** I vissa fall utbetalas ytterligare dagar med förlängd sjukpenning.***** Utvecklingsersättning utbetalas till personer som är upp till 25 år. I vissa situationer kan förlängd sjukpenning betalas ut ytterligare tid, t.ex. vid sjukhusvistelse.

Maximal ersättningstid med förlängd sjukpenning****

Aktivitetsstöd/utvecklingsersätt-ning betalas ut om man deltar i Arbets-förmedlingens arbetslivs-introduktion.*****

Erbjudande om arbetslivsintroduktion

där personen deltar under maximalt tre

månader.

stupstock eller ny chans? de nya reglerna i sjukförsäkringen blev en mardrömsdebatt för alliansen. den gamla kritiken om ett missbrukat system, livslångt utanförskap och politisk vilja att dölja arbetslöshet försvann i valrörelsens hätska debatt.TexT och FoTo: AnnA-kArin nyMAn grAFik: JAn lArsson ProdukTion

tidningen C. 21

Att vara sjukskriven i tid och evighet blir ingen frisk av, säger Solveig Zander.

För varje människa som fått fel bedömningär detta ett misslyckande.

sjukskrivna? Skulle svårt sjuka människor tvingas att arbeta? Centerpartiets riksdags­ledamot, Solveig Zander, satt i socialförsäk­ringsutskottet och har deltagit i besluten och den offentliga debatten från start. Hon är kri­tisk till sättet regeringen sjösatte reformen på.

– Vi hade behövt en mycket längre start­sträcka. Det är klart att människor som varit sjukskrivna mycket länge och har hela sin inkomsttrygghet i försäkringen blir rädda och oroliga vid en så stor förändring. Det var öppet mål för oppositionen att spä på oron och måla upp skräckbilder av vad reformen skulle få för konsekvenser. Många såg sin inkomst vara hotad. Att motsvarande ersättning skulle fås vid en övergång till arbetsförmedlingen och därtill rehabiliteringsmöjligheter upplevde jag försvann helt i debatten.

Solveig har arbetat som kurator hela sitt arbetsliv innan hon blev riksdagsledamot. Hon berättar att den ekonomiska otryggheten var ett stort orosmoment för hennes patienter även då, för tio år sedan. Oro över att inte få förlängd sjukpenning gjorde att många såg förtidspension som den bästa lösningen.

Solveig har länge sett bristerna i sjukförsäk­ringssystemet och vad det gör med människor som hamnar i långvarigt utanförskap.

svårare än väntat

– Många unga i dag får diagnoser, sätts i särskola och förtidspensioneras. Medan de genomsnittliga siffrorna visar att förtidspensio­

neringarna minskar, att färre blir sjukskrivna och sjukskrivningarna blir allt kortare så är siff­rorna motsatta för gruppen unga. Där ökar för­tidspensioneringarna och ohälsan. Det oroar mig mycket. En ung människa som stämplas ut så tidigt får svårt att komma igen senare i livet.

Förändringarna i sjukförsäkringen, med tids­begränsning, överflyttning, rehabilitering och arbetsprövning hos arbetsförmedlingen lät som en bra lösning tyckte Solveig, men det blev mycket svårare än hon kunde föreställa sig.

Rubrikerna och kritiken var som värst innan reformen sjösattes. Oron för förändringarna var kanske mer skadliga än själva förändringen. Sen kom exempel på cancersjuka som tvingades söka jobb, strokepatienter som skulle arbetsprö­vas fast rehabilitering inte var slutförd.

– För varje människa som fått fel bedömning är detta ett misslyckande. Det är helt oaccep­tabelt att människor som uppenbarligen inte har någon arbetsförmåga ska behöva utsättas för stressen att förflyttas till arbetsförmed­lingen för att arbetsprövas. I de fall som detta har hänt råder bristande kunskap hos försäk­ringskassans handläggare och även hos de försäkringsmedicinska rådgivarna.

Solveig menar att försäkringskassan borde dela upp ärendena efter diagnoser istället för som nu, efter datum. Det skulle ge tjänstemän­nen en chans att bli experter på sjukdomar och diagnoser och det skulle leda till färre felbedömningar och överklaganden.

– Vi hade många diskussioner när vi formu­

lerade lagtexterna. Vi ville ju att alla skulle få en individuell bedömning och det är mycket olika hur snabbt människor kan komma till­baka till arbete efter en stroke, efter cancer och så vidare. In i det längsta väntade vi med att skriva in specifika sjukdomar som skulle undantas från arbetsprövning och direkt få förlängd sjukpenning. Efter att flera fall med orimliga bedömningar uppmärksammats så skrev vi in ett antal sjukdomstillstånd i lagen som skulle ge patienten rätt till förlängd sjuk­skrivning utan omprövning.

nollvision

Den massiva kritik som sjukförsäkringsrefor­men gett upphov till har lett till ett antal för­ändringar som ska förhindra felbedömningar av människors arbetsförmåga. Den som är för sjuk för att jobba ska inte jobba. Efter årsskiftet satsar regeringen två miljarder extra till reha­bilitering och för att höja kunskapen på försäk­ringskassans bedömningar om arbets förmåga.

Solveig ser en nollvision på felbedömningar som det enda rimliga.

– Alla kan vi bli sjuka och det ska inte råda oro för att stå utan ersättning den dagen vi inte kan försörja oss själv. Däremot så är refor­men något helt nödvändigt och i grunden bra för att komma till rätta med ett riktigt sjukt system. Att vara sjukskriven i tid och evighet blir ingen frisk av, nu ser vi äntligen en rehabi­literingskedja växa fram, det är det som gör att människor kan bli friska och kunna jobba igen.

22 tidningen C.22 tidningen C.22 tidningen C.

Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: tidningenc@centerpartiet.sedebatt

22 tidningen C.

Såklart att vi ska vara ett grönt parti i mitten.

Ett Marathon med dyr jumboplats

härMed ber Jag att få lämna några små synpunkter med anledning av Nils Holmegaards artikel ”Centerpartiet: grönt mittenparti eller blått högerparti?” i tidningen C. nr 5 2010. Även jag har märkt, att frågorna om turordningsregler och anställningsskydd väckt oro hos människor under valrörelsen.

såklart att folk blir oroliga när det talas om uppluckring av arbetsrätten. Särskilt när det talas lättvindigt. Då blir jag själv orolig också. Anställningsskydd och turordningsregler är nämligen djupt förank­rade i svensk arbetsrättslig tradition långt före LAS och Saltsjöbadsavtalet. De är inga nutida vänsteruppfinningar. Om en arbetsgivare i gamla Sverige tvingades till omställning bör­jade man naturligtvis inte med att sparka de trotjänare som funnits längst på stället. Att välja vem som ska stanna och vem som ska ge sig av försätter arbetsgivaren i en otrevlig situation. Och medarbetarlaget kan förvandlas till ett Robinson­gäng. Det är bättre med objektiva regler.

fraM till 1926 föreskrev lagen, att en arbetsgivare som ville avskeda en anställd måste ansöka om det hos kronofogden som gjorde en juridisk prövning. grundprincipen var att arbetsgivaren skulle vara i ”förälders ställe”. Det är ungefär samma synsätt som fortfarande råder inom företagsvärlden i Japan. När industrialismen ryckte fram drömde disponenterna om att få ”fritt anställa och avskeda” arbetskraften. Lagen kastades på komposten och kompromissen blev Saltsjöbadsavtalet, det vill säga att förhållandena i arbetslivet bestäms i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. En form av samexistens mellan högern och vänstern, kan man också säga. Det betyder, att förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare inte bestäms av rätt, utan av makt. Den starkare parten tar ju hem spelet. Men i de stora kollektivens konsensus kommer den enskilda män­niskan och den lille näringsidkaren i kläm. Såklart att vi ska vara ett grönt parti i mitten. Både ekohumant och socialliberalt.

Mats JonssonLedamot ( C ) i kommunfullmäktige i Uppsala

det brukar sägas att Sverige är ett av världens mest jäm­ställda länder. Men sanningen är att vi halkar efter. Länder som USA, Kanada, Japan och Storbritannien springer om oss.

det finns flera exempel på detta. Unga kvinnor i USA har högre löner än motsva­rande grupp unga män. Vi ser en liknande utveckling i Storbritannien där utbildade kvinnor som inte skaffar några barn kommer att tjäna lika mycket under sin livstid som män. I Japan, ett land som präglas av oerhört stereotypa könsroller, är nu kvinnor dubbelt så benägna att starta nya företag som män är.

vad vi ser är en global trend där kvinnor gör framsteg inom utbildning, arbetsmarknad och företagande. Och även om vi kan konstatera att många problem kvarstår då kvinnor i genomsnitt fort­farande har lägre löner än män i samtliga samhällen ser vi alltså ett trendbrott. I Sverige uteblir dock den utveckling som vi ser globalt.

i sverige har näMligen inte unga kvinnor kommit i kapp. Vad är anledningen till att Sverige inte hänger med? Mycket handlar om vår omfattande offentliga sektor. Hälften av alla arbetande kvinnor i Sverige finns inom offentlig sektor. Motsvarande andel för männen är en knapp femtedel. Den offentliga välfärdspolitiken i Sverige har vis­serligen hjälpt kvinnor att komma i arbete men även stängt in kvinnor i offentlig sektor och skapat en underrepresentation av kvinnor på toppositioner.

den offentliga sektorn håller även nere lönerna. I en internationell jämförelse av den genomsnittliga ingångslönen för sjuksköterskor i offentlig sektor framgår det att svenska sjuksköterskor har den lägsta ingångslönen i jämförelsen. Den genomsnittliga ingångslönen är 60 procent högre i USA och hela 81 procent högre i Kanada. I både Kanada och USA utgör privata alternativ viktiga konkurrenter till offentliga vårdgivare.

vi vet oCkså att sverige har ett av västvärldens mest mansdomine­rade företagande. Jämför man inom EU­27 så är 19 länder bättre än Sverige. Samtidigt har regeringen gjort stora insatser för att öka kvinnors företagande. Målet är att minst 40 procent av nyföretagarna ska vara kvinnor. Vi är inte där än men med en målmedveten närings­minister går det åt rätt håll.

för att få fler kvinnor på toppositioner behöver vi fler kvinnor som startar företag i Sverige. Och om vi ska få upp lönerna inom offentlig sektor behöver vi fler privata vårdföretagare. genom Lagen om val­frihetssystem, LOV, kan vi slå två flugor i en smäll. Det krävs att fler kommuner inför LOV. Med större inslag av privat produktion skulle vi öppna upp för löneökning, karriärutveckling för en stor andel kvinnor i Sverige som annars kommer att halka efter ännu mer.

annika QarlssonFörbundsordförande Centerkvinnorna

Annika Qarlsson

Mats Jonsson

Fo

to

: an

na

­ka

Rin

ny

ma

n

tidningen C. 23tidningen C. 23

Ett steg till …

F

ö

r

e

n

in

g

i

u

t

v

e

c

k

li

n

g

Ledarguide

Start

Följa upp

Göra

Lära

Se ö

ver n

uläget

Stim

ulera ti

ll

fö

rb

ättrin

gar

Utveckla

och p

lanera

Lär in

fö

r

fram

tid

en

Kontakta SV på din ort, se www.sv.se Mer info på www.sv.se/samarbete

Är du politiskt förtroendevald?Här är verktygen!

Gå i studiecirkel och lär dig mer om ditt uppdrag med hjälp av dessa studiematerial.

Nyvald – en studieplan för förtroendevalda i kommuner och landstingHär får du baskunskaperna om hur det politiska arbetet fungerar.

Ett steg till … Förening i utvecklingDen perfekta processmetoden för utvecklings-arbete i föreningar och organisationer.

Politisk bloggLär dig blogga och starta en modern dialog med medborgare och väljare.

inför stäMMan i åre i septeMber 2011 har parti-

styrelsen beslutat att sJösätta feM förnyelse-

grupper. Varje grupp kommer att hantera fem olika politiska områden.

– Efter valet har många längtat efter att gå vidare med nya politiska initiativ. Det här är ett första steg mot en valframgång 2014, säger Michael Arthursson, Centerpartiets nytill­trädde partisekreterare.

Tanken är att förnyelsegrupperna ska utgå från olika frågeställningar kring de samhälls­problem vi möter i vår vardag. Det är därför inte meningen att grupperna ska leverera färdiga politiska lösningar utan i första hand identifiera de utmaningar som samhället står inför.

– Vi hoppas att  alla i Centerpartiet enga­gerar sig i förnyelsearbetet. Vi behöver också öppna upp för dialog med både allmänhet och opinionsbildare. Det hänger på oss alla, att vi klarar av att bjuda in till och föra dessa samtal, menar Michael Arthursson.

Under våren kommer det att arrangeras seminarier, hearings samt en mängd lokala och regionala träffar runt om i landet. Håll utkik efter dem! Startskottet för detta arbete sker under Kommundagarna i Linköping då

förnyelsegrupperna kommer att presenteras lite närmare.

Resultatet redovisas under stämman i Åre. Då ska stämman också fatta ett antal inrikt­ningsbeslut baserat på gruppernas resultat. Arbetet efter Åre kommer sedan att handla om att utveckla dessa idéer vidare till konkret och spetsig politik.

förteCkning över förnyelsegrupperna:

1. Vad saknas för att erbjuda god välfärd med livskvalitet och trygghet i vardagen? Leds av: Anders W Jonsson.

2. Vad hindrar jämställdhet mellan kvinnor och män i dagens samhälle?  Leds av: Annika Qarlsson.

3. Vad hindrar att jobb, tillväxt och utveckling skapas i hela Sverige? Leds av: Anna­Karin Hatt.

4. Vad hindrar oss från att leva så att jordklo­tet räcker till våra barnbarn? Leds av: Andreas Carlgren.

5. Vad hindrar ett bra samspel mellan män­niskor med olika bakgrund i Sverige? Leds av: Fredrick Federley.

Var med och förnya SverigeTexT: ingrid hedenvind-brAsk

Anders W Jonsson

Anna­Karin Hatt

Fredrick Federley

Annika Qarlsson

Andreas Carlgren

Fo

to

: s

an

dR

a b

aq

iRJa

zid

Fo

to

: a

nn

a­k

aR

in n

ym

an

Fo

to

: vic

to

R b

Ro

tt

24 tidningen C.

Med Centerpartiet landet runt

c.sverige!

att Centerpartiet fyllde 100 år är

n åg ot so M M å s t e f i r a s o C h d e t

gjorde Centerpartiets riksorganisation på Kulturhuset i Skövde den 4 december. Evenemanget innehöll en del tillbakablickar men huvudsyftet var att se framåt och förut­spå vad Centerpartiet ska stå för i framtiden.

Jubiléet inleddes av Leif Walterum, kom­munalråd i Skövde och Gunilla Druve Jansson, distriktsordförande för Centerpartiet i Skaraborg som hälsade alla 350 deltagarna välkomna. Innan det var dags för anförande av partiordförande Maud Olofsson visades ett bildspel om Centerpartiet ­ från dåtid till nutid.

Maud Olofsson talade bland annat om vik­ten av att Centerpartiet måste fortsätta vara samhällskritiska. Hon beskrev också det hon kallar Centerpartiets ”företagsamma själ”:

Vi har byggt bygdegårdar, vägar och elnät. Vi har inte pratat mest, men vi har gjort mest. Vi är entreprenörer och vi har ett socialt engage­mang. Det tar vi med oss när vi blir politiker.

Dagen fortsatte sedan med framtidsinrik­tade seminarier samt en föreläsning av trend­spanaren Magnus Lindqvist.

På kvällen var det bankett med trerätters middag och dans till bandet Casanovas. Under middagen bjöds deltagarna på under­hållning i form av musik, tävlingar och lustiga upptåg. Allt leddes av konferenciererna Emma Petersson, informatör på Centerpartiets riks­organisation och Tommy Wahlgren, journalist och tidigare presschef på Svenska Spel.

Dansen höll på in på småtimmarna och ingen kan säga att Center partiet inte är en pigg hundraåring!

Centerpartiet – en pigg hundraåring!i december 2010 var det 100 år sedan carl berglund skrev uppropet ”bönder låtom oss enas!” i tidningen Landsbygden. detta upprop blev starten för det parti som idag heter centerpartiet. att centerpartiet är en av sveriges piggaste hundraåringar kan med rätta konstateras efter 100­årsjubiléet som har firats runt om i landet.sAMMAnsTällT Av susAnne signAhl

Leena Kumpula från Eskilstuna.

Maud Olofsson och Per Olaf Lundteigen, stortingsledamot för norska senterpartiet.

Lena Davidsson och Samuel Agnemar diskuterar och Anders Agnemar låter maten smaka.

Fo

to

: JU

Lie

tR

an

Fo

to

: JU

Lie

tR

an

100-årsfirande i vadstena

Centerpartiet i Vadstena firade maktskiftet i Vadstena och 100­årsdagen på restaurang Valvet. Anders Agnemar poängterade i sitt välkomsttal vikten av att förvalta väljarnas förtroende väl och redan nu börja arbeta för valet 2014. Han gratulerade också Bo Johansson som blivit kommunfullmäktiges nya ordförande. Efter maten såg man tillsam­mans jubileumsfilmen ”En härlig tid” varefter

Göran Lindgren berättade om SLU:s start och verksamhet i Dals­Härad. Övriga besökare berättade också om sina minnen från tidigare år i rörelsen.Jan Engholm

100-årsfirande i sventorp

Sventorps Centeravdelning firade Center­partiets 100­årsjubileum i Sventorps bygde­gård den 13 november. De inledde med att se jubileumsfilmen ”En härlig tid” och därefter följde en trerätters middag. En tillbakablick med lokal koppling till de 100 åren gjor­des. I Sventorp bodde exempelvis Lorents Johansson som var Centerpartiets partisekre­terare i början av partiets historia. Gun Edin

100-årsfirande i heby

I Heby Folkets park hölls den 12 augusti ett hejdundrande födelsedagskalas. Uppskatt­ningsvis kom mellan 400 ­500 besökare. Ett tjugofemtal medlemmar från samtliga

tidningen C. 25

ett dussin aktiva och tidigare aktiva center­profiler berättar om politiken, människorna och Center partiet som folkrörelse i Halland.Ann-Margret Kristensson, Ombudsman Centerpartiet och Centerkvinnorna i Halland

100-årsfirande i blekinge Med lokal JubileuMsbok

Blekinge Centerpartidistrikt höll en 100­års­fest i Bräkne­Hoby Bygdegård lördagen den 27 november 2010 med ett 90­tal deltagare. Distriktet tog även fram en Jubilemsbok med Claes Elmstedt som huvudredaktör.Birger Svensson

avdelningar i kretsen förberedde denna famil­jefest under några månaders tid under ledning av Gudrun ”Gujje” Wengelin­Lernskog.

Kretsens alla medlemmar och närliggande distrikt bjöds in. Övriga inbjudningar genom­fördes med hjälp av annonser i lokala tid­ningar, affischering och reklam i lokal­TV. Tal hölls av oppositionsrådet Marie Wilén, riks­dagskvinnan Solveig Zander, landstingsrådet Rolf Edlund och Centerstudenters förbunds­ordförande Karin Ernlund. Det blev underhåll­ning med olika artister från stora scenen som rullade på under hela festen; clowner, allsång, solosång, musik och teaterstycken.

En centercykel lottades ut och lotteriet gjorde att festen gav en liten ekonomisk vinst.Annika Krispinsson, Ordförande Centerpartiet Heby kommun

100-årsfirande i stoCkholM

Stockholmscentern passade också på att fira Centerpartiets 100­årsjubileum i december. Detta skedde inom ramen för den studiecirkel med ideologiskt tema som initierades efter valet; ”Liberalismens rötter och dess framtida växtkraft. Ett tjugotal medlemmar – nya och gamla, unga och äldre ­ såg filmen ”En härlig tid” och hörde 100­årsjubiléets projektledare

gujje håller i trådarna. Stockholmscentern.

Centerpartiet i Blekinge. Följande personer från vänster: CK nuvarande distriktsordf. Ingegerd Johansson, tidigare distriktsordf. Claes Elmstedt, Sven­Erik Algotsson, Sven­Olof­Petersson, nuvarande distriktsordf. Magnus Larsson och tidigare CK distriktsordf. Elly Robertsson.

Fo

to

: Åk

e tÄ

Rn

to

Ft

Mailis Dahlberg engagerat berätta om filmati­seringen och den jubileumsbok som har fram­ställts. Distriktsstyrelsens Miguel de Paula bjöd på god och originell smörgåstårta, varef­ter samtal i smågrupper inleddes. Deltagarna resonerade kring pionjärernas drivkrafter, samt vilka gemensamma drag som finns mel­lan 1910­talets Bondeförbund och dagens Centerparti. Linjer som kunde ses var under­ ifrånperspektivet, självbestämmandekampen, federalismen, entreprenörskap och värnandet för lika värde och rättigheter. Med blicken mot framtiden kunde medlemmarna konstatera att Centerpartiet har en viktig roll i arbetet att lyfta fram individen, tron på människan för att motverka ”storebrorsamhället”. Eller som någon uttryckte det: ”Samhället ska se till att människan får växa, må bra och bygga sitt bo så hon blir lycklig.” Helen Törnqvist

100-årsfirande i halland Med lokal JubileuMsbok

Distriktet i Halland firade partiets 100 år med att lyfta fram en del av Center partiets insatser i lä­net i en jubileumsbok om center politik i Halland. Boken heter ”100 år av handlingskraft – center­politik i Halland” och omfattar 120 sidor där

Ledigt jobb!Stockholms län söker ombudsman på heltid vik.Läs mer på centerpartiet.se eller på intranätet Centralen.

Förbundsstämma 2011Härmed kallas valda ombud till Centerkvinnornas ordinarie förbundsstämma den 6-8 maj 2011. Stämman arrangeras på Hotell Södra berget i Sundsvall. enligt stadgarna är det Centerkvinno-avdelningarna som väljer ombud till förbunds-stämman. Avdelningen tilldelas ett ombud per påbörjat 20-tal medlemmar vid årsskiftet 2010/2011. Sista anmälningsdag är den 15 mars. Anmäl er redan nu på www.centerkvinnorna.se/anmalan.

Varmt Välkomna!önskar Centerkvinnornas förbundsstyrelse

nomineraTill Centerkvinnornas förbundsstyrelse

Som medlem i Centerkvinnorna har du möjlighet att föreslå personer till den nya förbundsstyrelse som ska väljas av förbundsstämman i Sundsvall 2011. Lämna in dina namnförslag till valbered-ningen senast den 18 februari 2011. Skicka kontaktinformation till den/de kandidater du vill föreslå till valberedningens ordförande på adressen: ann-christine.simonsson@swipnet.se

26 tidningen C.

c&hörpå nya poster

efter valet 2006 hade centerpartiet 59 ord förande­poster i kommun styrelserna runt om i landet. efter valet i höstas har detta minskat något till 43 stycken. av dessa är 12 stycken nya.

– nu är vi 43 stycken som har tagit på oss ledartröjan i kom­munerna. vårt uppdrag är att tillsammans med övriga kom­muners c­gruppledare arbeta för en ännu mer aktiv och syn­lig centerpolitik. centerpartiet ska åter igen bli ett stort parti

på lokal och regional nivå som gör skillnad i människors vardag, säger mari­Louise wernersson, ordförande i centerpartiets kommunala sektion och kommunstyrelsens ordförande i Falkenberg.

här presenteras centerpartiets kommunstyrelseordföranden och landstings/regionråd i majoritet med bild. vi reserverar oss mot eventuella felaktigheter.

sAMMAnsTällT Av kArin Andersson

Håkan Algotsson, Torsås Magnus Berge, Söderköping Lennart Bogren, Eksjö Daniel Bäckström, Säffle

Martin Carling, Dals­Ed

Åke Karlsson, Uppvidinge

Lars­Erik Fälth, Aneby

Katarina Johannesson, Årjäng

Lisbeth Lennartsson, Borgholm

Anders Carlsson, Valdemarsvik

Ulf Eriksson, Falköping

Eva Hellstrand, Åre 2011­2012

Eva Johansson, Svenljunga

Ulrika Liljeberg, Leksand

Henrik Hult, Lekeberg

Hans­göran Johansson, Värnamo

Anders Ljung, Kinda

Kurt Hårsmar, Herrljunga

Ewa­May Karlsson, Vindeln

Tomars Mörtsell, Storuman

Sofia Jarl, gagnef

Sven­Inge Karlsson, Ydre

Lennart Ohlsson, Hylte

KO

MM

UN

STY

RE

LSEO

RD

FÖR

AN

DE

N 2

011­

2014

tidningen C. 27

Elizabeth Peltola, Älmhult

Annette Riesbeck, Rättvik

Jacob Spangenberg, Östhammar

Kjell Tenn, Älvdalen

gustav Andersson, Stockholms Läns Landsting

Hans Hedlund, Landstinget i Västernorrland

Crister Persson, Tranemo

Lars Rosander, Hultsfred

Ingemar Svanström, Högsby

Per­Anders Westerhed, Vansbro

Rune Backlund, Landstinget Jönköpings län

Lena Karlsson, Landstinget i Kronberg

Jens Persson, Strängnäs

Caroline Schmidt, Hudiksvall

Robert Svensson, Mellerud

Marie Wilén, Heby

Stefan Bengtsson, Region Halland

Jane Larsson, Landstinget i Värmland

Ola Persson, Sunne

Kjell Sjölund, Karlsborg

Maria Söderberg, Krokom

Roland Åkesson, Mönsterås

Katarina Erlingson, Region Skåne

Hannah­Karin Linck, Landstinget gävleborg

Anders Pettersson, Osby

Johanna Söderberg, Eda

Clas­Åke Sörkvist, Tanum

Mari­Louise Wernersson, Falkenberg

göran gunnarsson, Landstinget i Östergötland

Johan Örjes, Landstinget i Uppsala län

LAN

DST

INg

S/R

EgIO

NR

ÅD

I M

AJO

RIT

ET

2011

­201

4

28 tidningen C.

kretsårsMöten ale 2011­02­16, 19.00, Starrkärrs bygdegård, Starrkärr, Boel Holgersson, 0733­300223, boel.holgersson@centerpartiet.se

alingsås 2010­02­14, 18.30,Missionskyrkan, Alingsås, Staffan Albinsson, 070­9 787 856, staffan.albinsson@centerpartiet.se

arjeplog 2011­02­16, 17.30, Lokalen, Drottningg 6 Arjeplog, Lena Nilsson, 070­5831625, lenas.nilsson@telia.com

avesta 2011­02­10, 19.00, Centrumgården i Avesta, Karin Perees, karin.perers@bredband.net

borås 2011­02­16, 19.00 anmäl. fr. 18.30,SOK­stugan Nordtorp Sandared, Monica Johansson, 0706­245048, boras@centerpartiet.se

boxholm 2011­02­21, 18.00, Bjursdalens samlingssal Boxholm, Per­Åke Agnevik, 0142­30026, 070­625 6130, per­ake.agnevik@aries.vokby.se

bräcke 2011­02­10 19.00, Hembygdsgården Torsäng, Jan Danielsson, jv.danielsson@telia.com

flens 2011­02­14, 19.00, MaskinRingen, Brogetorps företagsby, Flen, Anders Hammarqvist, kretsordförande, 073­5689935, hqvist@tele2.se

habo 2011­02­22, 18.30, Kärrsgårdens samlingssal, Habo, Egon Waldemarsson, 036­47009, egon.w@habo.net

haninge 2011­02­27, 17.00, Petri Salonen, petri.salonen@centerpartiet.se

herrljunga 2011­02­22, 19:00, Hovs Församlingshem i Annelund, Kurt Hårsmar, 0513­17110, kurt.harsmar@admin.herrljunga.se

håbo 2011­02­16, 19.00, Kommunhuset i Bålsta, Håkan Jonsson, 017­151 630, hc.jonsson@telia.com

hässleholm 2011­02­15, Kl 19.00, Stoby Bygdegård, Astrid Martinsson, 0451­834 08, centerpartiet.hlm@telia.com

höganäs 2011­02­21, 18.30, Östra Magasinet, Viken, Anna Hedbrant, 070­8101820, anna.hedbrant@centerpartiet.se

höör 2011­02­15, 19.00, Snogeröds församlingshem, Ola Kollén, 0413­22446, 0707832641, ola.kollen@centerpartiet.se

Jönköping 2011­02­23, kl. 18.30, Hovslätts Hembygdsgård, Besök av riksdagsledamot Annie Johansson, Rozita Edfeldt, 0706­22 11 79, rozita.edfeldt@centerpartiet.se

kalix 2011­02­22, 18.30, Kalix Folkhögskola, lilla matsalen, Artur Andersson, 070­668 57 83, kalix@centerpartiet.se

kalmar 2011­02­27, Kl 18.00, Tvärskogs Församlingshem, Ann­Christin Fredriksson, 0480­865 74, ann­cristin.fredriksson@centerpartiet.se

katrineholm 2011­02­24, 19.00, Sandbäcksgården , Katrineholm, Sten Holmgren, 0150­31134, 070­6445396, sten.holmgren@d.lrf.se

karlskoga 2011­02­21, 18.30, Strandkanten, Karlskoga, Inga­Lill Andersson, 070­4161675, bjorkmo@tele2.se

karlskrona 2011­02­15, 18.30, Församlingshemmet Torhamn, Lars Karlsson, 070­9303040, lars.karlsson@centerpartiet.se

klippan 2011­03­24, 19.00, Förskola / Daghemmet Linnéa, Torsten Johansson, 0435­15051 eller 073­923 55 70, torsten.hugo.johansson@compaqnet.se

knivsta 2011­02­28, 19.00, Bokfickan (vid Biblioteket), Knivsta, Boo Östberg, 018­388370, 0708­388370, boo@vreten.net

krokom 2011­02­28, 19.00, Församlingsgården i Ås, Håkan Larsson, 070­266 72 62, hakan.larsson@centerpartiet.se

kumla 2011­02­27, 17.00, SV Utbildningens Hus, Viagatan 9 Kumla, Jan Engman, 010­5054644, jan.engman@afconsult.com

kungsbacka 2011­02­21, 18.30 ­ 22.00, Kommunfullmäktigesalen, Stadshuset Kungsbacka, Kristina Karlsson, 0706­665691, kristina.karlsson@centerpartiet.se

kävlinge 2011­02­13, kl 12.00, Värdshuset i Kävlinge, Margareta Ottmer Svensson, 070­9 47 06 18, ms_karlslund@hotmail.com

köping 2011­02­24, 19.00, Västra Skedvi bygdegård, Per­Anders Jansson, 0221­21864, per­anders.jansson@centerpartiet.se

linköping 2011­02­26, 15.00, Collegium, Mjärdevi i Linköping, Kim Svensson, 013­312123, kim.svensson@centerpartiet.se

lomma 2011­02­16, kl.18.30, Restaurang “Baklomman”, Kommunhuset, Lomma, Martha Henriksson­Witt, 070­3681155, martha.henriksson.witt@centerpartiet.se

luleå 2011­02­20, 17.30, Rutviks bygdegård, Ove Bucht, 070­3285221, ove.bucht@sabilas.se

lysekil 2011­02­08, 18.30, SAIS klubblokal i Brastad, Christina Rörvall­Dahlberg, 0523­40601, rorvall­dahlberg@telia.com

Malmö 2011­02­12, 09.30 ­ ca 13.30 att: Norra Vallgatan 64 B, Malmö, Skicka motioner/intiativ till Erika Hedblom innan 21/1, Erika Hedblom, 070­5261418, erika.hedblom@ps­communication.se

Mellerud 2011­02­20, 18.00, Kroppefjälls Konferens & Spa Dals Rostock, Kerstin Stefansson, 0530­203 30, 070­307 26 56, kerstin.stefansson@centerpartiet.se

Mora 2011­02­08, 18.00, Röda stugan Mora, Jaakko Mattila, 0250­12268, 076­1132383, jaakko.mattila@mora.se

Mölndal 2011­02­28, 18.30, Apelgårdens k:a, Kållered, Rolf Claesson, rm.claesson@netatonce.net

nässjö 2011­02­27, 15.00, SV Bäckgatan Nässjö, Medverkan av Annie Johansson, Ann­Cathrin gunnar, 070­6444784, ann­cathrin.gunnar@cetnerpartiet.se

orsa 2011­02­12, 16.00, Åberga Bygdegård, Mikael Thalin, 070­5853608, mikael.thalin@cleanmail.se

oxelösund 2011­02­14, 18.00, Trädgårdsgatan 11, Siw Sjöholm, sjoholm.015551330@telia.com

ransäter-Munkfors 2011­01­30, 17.00, Ransäters Församlingshem, Munkfors Kl 18,00 offentligt möte, (Annons lokalpress) kaffeservering, Peter Ingmarsson, 070­6900547, peter.ingmarsson@brevet.nu

årsMötenTill alla medlemmar i

Centerpartiet, Centerkvinnorna, Centerpartiets ungdoMsförbund oCh Centerstudenter

Alla medlemmar i Centerrörelsen kallas till och har rösträtt på Centerpartiets Kretsårsmöten i den kommun man hör hemma. På distriktsstämman har endast valda ombud rösträtt men samtliga medlemmar har närvaro­, yttrande­ och förslagsrätt. De kretsar och distrikt som valt att annonsera sina årsmöten i tidningen C. hittar ni här, utöver denna annons kommer det också att skickas en kallelse till dig.

Skriv in datumet i kalendern och varmt välkommen på ett spännande årsmöte!

tidningen C. 29

sjöbo 2011­02­11, 18.30, Bygdegården Solvalla Sjöbo, Lars Sjöholm, 041­612 491, centerpartiet.sjobo@telia.com

skövde 2011­03­07, kl. 18.30, Tingshuset Värsås, gun Edin, 070­3 668 597, g.edin@telia.com

stockholms stad 2011­04­09, kl. 13.30­17.00 Motioner skickas senast 28 februari till sthlm@centerpartiet.se

storuman 2011­02­20, 11.00, Vuxenskolan Storuman, Patrik Persson, 070­3724311, patrik.persson@storuman.se

strängnäs 2011­02­24, 19.00, gyllenhjelmssalen Kommunhuset i Strängnäs, Anton Nordström, 0152­70092, anton.nordstrom@strangnas.st

strömsund 2011­02­08, 19.00, Centerpartiets lokaler i Strömsund, göran Espmark, 0670­35024, goran.espmark@norrskog.se

sunne 2011­02­09, 18.00, Café Löven Norrgårdsgatan 7 Sunne, Jonas Feltenmark, 073­0601866, jonfe704@student.liu.se

svalövs 2011­02­15, 18.30, Torshalls bygdegård, Rolf Svensson, 0413­543008, bergagard808@hotmail.com

söderköping 2011­02­13, 18.00, kommunhuset i Söderköping, Bengt Johansson, 070­5341914, bengt.aby.johansson@telia.com

södertälje 2010­02­23, 18.30, Stadshuset, Södertälje, lokal Symfonin, Josefine gripenstam, 08­55018020, josefine.gripenstam@centerpartiet.se

timrå 2011­03­01, 19.00, Ljustorps Bygdegård, Anita Hellstrand, 070­510 20 17, anita.hellstrand@centerpartiet.se

tingsryd 2011­03­01, 18.30, Linneryds bygdegård, Linneryd, Sören gabrielsson, 070­25 85 850, gabrielsson.soren@telia.com

tranemo 2011­02­24, Kl 18.30, Mossebo Bygdegård, Hans Andersson, 0325­750 20 alt 070 677 09 01, hans.larsabo@telia.com

trelleborg 2011­02­21, 19.00, Patrik Holmberg, 0708­817 770, patrik.holmberg@centerpartiet.se

vara 2011­02­24, 19.00, Amandas Hus i Helås, Irene Karlsson, 0703­103508, irene.karlsson@r.lrf.se

varbergs 2011­02­28, 18:00, Strängbetång Veddige, Morgan Andersson, 0340­18811, 0730­342341, centerpartiet.varberg@swipnet.se

vetlanda 2011­02­24, 18.30, Hörsalen Vetlanda, Ingvar Andersson, 0383­92042, ingvar.andersson@f.lrf.se

växjö 2011­02­14, 18.00, Skogslyckans församlingshem i Växjö, Jenny Löwerot, 070­8139183, jenny.lowerot@centerpartiet.se

åmål 2011­01­27, 18.30, Cafe XO, Åmål, Anne Sörqvist, anne.sorqvist@gmail.com

örnsköldsvik 2011­02­23, 19.00, Matsalen i gottne Friskola Utteråvägen, Barbro Olsson, 070­3333578, info@centerpartiet.nu

östra göinge 2011­02­21, 18.00, Knislinge Bygdegård, Bengt­Arne Persson, 044­64050, bappen.donhult@gmail.com

distriktsstäMMordalarna 2011­04­09, Hotell Lerdalshöjden, Rättvik, Kerstin Daniels, 0241­616 80, kerstin.daniels@centerpartiet.se

gävleborg 2011­04­02, 10.00, Kulturens Hus, Söderhamn, Ann­Helen Persson, 070­5615975, ann­helen.persson@centerpartiet.se

göteborg 2011­03­19, 09.00­15.00, Redbergsteatern, Örngatan, göteborg, Yvonne Kjellström, 0707­18 69 47, yvonne.kjellstrom@centerpartiet.se

kalmar län 2011­04­01, Ca 17.00, Kronmunken i Mönsterås, Karin Helmersson, 0480­85085, kalmarlan@centerpartiet.se

kronoberg 2011­04­09, 10.00, grimslövs Folkhögskola alt. Ekhagen konferens i grimslöv, Helen Spännäri, 0470­130 73 helen.spannari@centerpartiet.se

Medelpad 2011­04­09, 11.30, Församlingshemmet, Selånger, Anita Hellstrand, 060­15 60 31, 070­510 20 17, anita.hellstrand@centerpartiet.se

sjuhärad 2011­04­02, kl 10.00, I Bollebygd, Maj­Britt Eckerström, 033­102796, 0702­ 700486, maj­britt.eckerstrom@centerpartiet.se

skaraborg 2010­04­09, 09.30, Sessionssalen i Kommunhuset i götene, Ulrika Johansson, 0708­69 11 89, ulrika.johansson@centerpartiet.se

skåne 2011­04­02, Maria geiwald, maria.geiwald@centarpartiet.se

stockholms län 2011­04­02, Prel 10.00, Stockholm, Christian Ottosson, 08­6173831, stockholmslan@centerpartiet.se

västerbotten 2011­03­19, 10.00­15.00, Robertsfors, Maud Olofsson medverkar, Johan Kling, 070­6696655, johan.kling@centerpartiet.se

västmanland 2011­04­09, 09.00, Medborgarhuset, Arboga Irene Sandberg, irene.sandberg@centerpartiet.se

ångermanaland 2011­04­02, 10.00, Långsele Församlingsgård, Ingrid Flodin, 070­32 82 337, ingrid.flodin@centerpartiet.se

INFORMATION OM PERSONUPPgIFTER I CENTERRÖRELSENS MEDLEMSREgISTER

Som medlem i Centerpartiet, Centerkvinnorna, Centerpartiets Ungdomsförbund och Center­studenter registreras dina personuppgifter i centerrörelsens medlemsregister.

vilka personuppgifter registreras?

Namn, adress, telefon, mobil, mejl, webbadress, personnummer, födelsedatum, kön, organisatorisk tillhörighet, betalning av medlemsavgift, samhus­håll, uppdrag, tillgång till intranät är exempel på uppgifter som är relevanta för Centerrörelsens verksamhet. Personnummer är en frivillig uppgift med undantag för medlemmar som kandiderar i allmänna val. Om du som medlem väljer att avsluta ditt medlemskap rensas dina personupp­gifter bort.

syfte

Personuppgifterna används endast inom ramen för centerrörelsens verksamhet på lokal, regional och central nivå.  Exempelvis till: medlemsinformation, kallelser, medlemstidning, tillgång till intranät, sändlistor för mejl och SMS, nomineringar och kandidaturer. Uppgifter lämnas ej vidare till tredje part utan samtycke med undantag för uppgifter som redan är offentliga.

vem har åtkomst till personuppgifterna?

Personal och förtroendevald medlemsansvarig kan ges ansvar att administrera medlemsregister i avdelning, krets, distrikt och på riksorganisation. Åtkomsten är begränsad till det geografiska/organisatoriska område som medlemsansvaret gäller för.

personuppgifter i andra system

Personuppgifter från centerrörelsens medlems­register kan för vissa medlemmar visas på Center­partiets intranät Centralen, och i e­postsystemet samt sändlistor för mejl och SMS. Detta gäller för: Aktiverad användare på Centralen, aktiverad e­postadress hos centerpartiet.se, förtroende­uppdrag/anställning där det är rimligt att du är sökbar för andra medlemmar i systemen. Synlighet för personuppgifter kan redigeras av medlemmen på Centralen.

vid frågor kontakta medlemsservice

Vid frågor om medlemskap, adressändring, avslut av medlemskap, registerutdrag, medlemsav­gifter eller inloggning till intranät är du varmt välkommen att kontakta medlemsservice på Centerpartiets Riksorganisation. Medlemsservice nås via e­post medlemsservice@centerpartiet.se eller telefon 08­617 38 80 (tisdag till torsdag kl 13.00 ­ 18.00).

30 tidningen C.

klimatmötet i cancun som pågick fram till den 11 december räddade inte klimatet, men väl Fn­processen. den positiva energi och det momentum som vi fick se i cancún var ett välkommet brott mot misstron efter förra årets förhandlingar. Förväntningarna inför mötet var lågt ställda och att det mexikanska ordförandeskapet och utrikesminister patricia espinosa, ska ha mycket beröm för sitt skickliga ledarskap, är miljöminister andreas carlgren och

eU­parlamentariker Lena ek överens om.TexT: lennArT bodén och krisTiAn lJungblAd

Hur gick det på klimatmötet i Cancún?

MilJöMinister andreas Carlgren:

Mycket arbete återstår fram till COP17 som hålls i sydafrikanska Durban. Glädjande nog var Sverige ett av bara tre EU­länder som fick en aktiv konsultationsroll av ordföran­deskapet. Otaliga möten och överläggningar genomfördes för att nå fram till en gemensam vision och etablering av långsiktiga mål för utsläppsminskningar.

till framgångarna kan räknas:

• Löften om minskade utsläpp enligt Köpenhamnsöverenskommelsen formalise­ras som en del av FN­processen.

• Tvågradersmålet skrivs in med en omprövning enligt bäst tillgängliga vetenskap med sikte på högst 1,5 graders temperaturhöjning.

•En global grön klimatfond etableras.• 100 miljarder dollar om året från 2020

ska fram med både offentliga och privata pengar.

•Ramavtal för att rädda regnskogen och hållbart skogsbruk i utvecklingsländerna genom det s.k. REDD+.

•Regelverk för mätning, rapportering och uppföljning av utsläppsminskningar.

• Framsteg gällande tekniköverföring,

ett ramverk för anpassning och stöd till utvecklingsländerna för att höja förmågan att arbeta mot och anpassa sig till klimat­förändringar (kapacitetsuppbyggnad).

Vi är fortfarande inte framme vid det stora steget, en bred och global, rättsligt bindande överenskommelse. Områden där Sverige och EU gärna sett att vi kommit längre är bland annat ett långsiktigt mål om minst en halv­ering av de globala utsläppen till 2050 och ett beslut om att utsläppen måste börja minska innan 2020 samt tydlighet om hur skogen ska räknas in i framtida avtal.

eu-parlaMentariker lena ek:

Målet inför Cancún var att injicera politisk vilja i processen och att komma överens inom ett antal viktiga mekanismer. I dessa avseenden var Cancún en framgång.

Kanske viktigast av allt är att mötet visade att det multilaterala spåret genom FN faktiskt förmår att leverera. Ytterligare bevis på att inter­nationella förhandlingar kan ge resultat fick vi nyligen genom nyheten att 1980­talets avtal om ozon har gett synliga resultat på ozonskiktet.

Det är mycket riktigt att det går långsamt och är frustrerande att se när enskilda stater med en mörk agenda sätter käppar i hjulet.

Men i breda förhandlingar har man också en möjlighet att skapa majoriteter.

Det är nu viktigt att vårt arbete i Center­partiet också fortsätter! 2­graderskampanjen inför Köpenhamn var mycket lyckad och hjälpte till att skapa ett politiskt tryck. Vi behöver nu fler liknande aktiviteter för att tydliggöra vår gröna liberala profil. Till exem­pel bör även den ännu inte färdigförhandlade svenska regeringspositionen om den europe­iska gemensamma jordbrukspolitiken ha ett tydligt miljöfokus. Och det är bara vi i Center­partiet som i regeringen arbetar för att detta ska bli verklighet!

Genom Lissabonfördraget måste Europa­parlamentet också godkänna alla internatio­nella avtal. Att jag driver frågan i Bryssel gör därför också skillnad. Men klimatfrågan griper in på både internationell­ och kommunal nivå. Jag hoppas därför att alla centerkommuner driver en lokal klimatagenda.

Med breda lösningar om utsläppen följer lösningar på vitt skilda områden, som skogs­skövling och biologisk mångfald, till fattigdom, svält och hållbar tillväxt. Vägen för Sydafrika att lotsa förhandlingarna i hamn i Durban om ett år är öppen. Hoppet om en lösning på kli­matfrågan lever!

Vargfrågan rör upp känslorJakt är sedan länge en naturlig oCh odraMatisk

del av förvaltningen av stora rovdJur soM björn och lodjur. Men i vargdebatten är det ofta ytterligheterna som låter sig höras, skriver miljö­ministern.

Några kämpar för att vi ska ha ett fåtal eller inga vargar i Sverige, vilket strider mot våra internationella förpliktelser. Andra kämpar för att låta vargstammen växa kraftigt och okontrollerat. Regeringens politik försöker hitta den framkomliga vägen, mellan ytterlig­heterna och innebär:  

Andreas Carlgren

Fo

to

: v

ict

oR

bR

ot

t

Fo

to

: Je

nn

iFe

R J

ac

qU

em

aR

t

Lena Ek

1. bättre lokal och regional delaktighet, och ökat regionalt ansvar för rovdjuren genom att viltförvaltningsdelegationer inrättas.

2. Förstärkning av vargstammens genetik. att för första gången genomföra aktiva åtgärder för bättre genetik är avgörande för en gynnsam bevarandestatus.

3. begränsad licensjakt under strängt kontrol­lerade former. tillväxten av vargstammen är tillfälligt begränsad under tiden som ett nytt beslut förbereds om det långsiktiga målet för den svenska vargstammen.

– Jag är medveten om att vargfrågan omfattar starka känslor, men inriktningen måste vara att skapa förutsättningar för en livskraftig

vargstam i Sverige som inte inkräktar på män­niskors möjligheter att leva och verka i hela lan­det. Det är vad vi försöker åstadkomma, säger Andreas Carlgren.

Fakta i vaRgFRÅgan hittaR dU pÅ intRanÄtet centRaLen!

tidningen C. 31

korsord

lösningen är inskickad av:

naMn ........................................................................

adress ......................................................................

postadress ...............................................................

skicka din lösning senast den 8 april 2011 till:Centerkryss 1/2011centerpartiets riksorganisation, box 2200, 103 15 stockholm

tidningen C. 31

vinnarna i korsord nr 5 2010

1. Brita Jonsson, Olofström

2. Gunnar Holm, Ytterhogdal

3. Annalisa Stenhag, Korsberga

4. Torsten Palbom, Gräsmyr

5. Gullie Johansson, Reftele

6. Agneta Edin, Sidensjö

7. Göte Andersson, Floby

8. Christer Grahn, Älvsbyn

9. Evy Karlsson, Bodafors

10. Gunnar Wikström, Arvidsjaur

biL

d:

ce

nt

eR

paR

tie

t

en tidning från Centerpartietnummer 1/2011 posttidning b returadress: centerpartiets riksorganisation. box 2200, 103 15 stockholm

Adress:

Namn:

Postnr/Ort:

E-post: