Bilar som rullar på sopor

LiberaLa tankar

Vad gör en statssekre­

terare?

Leva och bopå landsBygden

Tema:

med BarneTi fokus

tidningen c från centerpartiet • NUMMER 3-2012

DUEllEN: HållBar aRbEtsMaRkNaD aNNika QaRlssoN (c) – Ylva JohaNssoN (s)

POLITIK • EKONOMI • OFFENTLIGA AFFÄRER

Just nu i Sverige.Just nu i Sverige.

SVARSKORT

Erbjudandet gäller t o m 2012-11-30. Du för binder dig inte till något utöver dina 15 veckor. All information såsom namn- och adressuppgi� er behandlas med hjälp av modern informationsteknik och lagras hos Dagens Samhälle. Uppgi� erna används för att fullgöra kundrelationen och informera om Dagens Samhälles övriga produkter och tjänster. Kundtjänst: 08-452 73 10 eller kundservice@dagenssamhalle.se

Ja tack! Jag vill läsa Dagens Samhälle i 15 veckor för endast 189 kronor, exkl moms 6%. Ord pris 378 kronor. Fyll i och skicka in svarskupongen, faxa på 08-642 30 13 eller svara på www.dagenssamhalle.se/c

FÖRETAG/ORGANISSATION

NAMN

ADRESS

POSTNR POSTORT

EPOST

FAKTURERINGSADRESS: (OM ANNAN ÄN LEVERANSADRESSEN, FYLL I NEDAN)SKICKA TIDNINGEN HIT:

EV FÖRETAG/ORGANISATION

NAMN

ADRESS

POSTNR POSTORT

EPOST Dagens Samhälle

Svarspost 204 502 68110 17 Stockholm

Frankeras ej.Dagens Samhälle

betalar portot.

Klipp ut och skicka in redan idag!

180

50%RABATT

Klipp ut och skicka in redan idag!

RABATTRABATTRABATT

Som politiker förväntas du ha överblick över det mesta. Du ska både värna om allas vår framtid och dessutom kunna stå till svars för ekonomin när välfärden handlas upp. Dagens Samhälle är den enda affärstidning som hjälper dig att hålla koll på politik, ekonomi och affärer i det offentliga Sverige. Inte så konstigt att 80 procent av alla fullmäktigeledamöter läser oss och att vi är den mest citerade tidningen i lokalpress.

Pröva ett nytt verktyg!

Läs Dagens Samhälle varje torsdag till frukosten i 15 veckor.

Just nu betalardu som läser C. bara 189 kronor.

Fyll i och skicka in svarskupongen, faxa på 08-642 30 13 eller svara på www.dagenssamhalle.se/c

annons.indd 1 2012-08-30 16:13

No 3-2012

en folkrörelse. Till och med en politisk folkrörelse. Finns det så´na fortfarande? Mitt i digitalisering­ens tidevarv?

Det gör ju det. Det finns tiotusentals medlemmar i center rörelsen. Som brinner för samma ideal. Som håller vår demokrati levande. Med lokala möten, debatter , kurser och stämmor. Med insändare, val kampanjer och fullmäktigegrupper. Med inspel och utspel på bloggar, Facebook och Twitter.

Vår folkrörelse har en egen medlemstidning. Tidningen C. Vår tidning har fått ett ansiktslyft. Både till form och innehåll. Jag hoppas den ska bli både till nytta och glädje för dig.

deT Blev en rikTig rivsTarT på årets höstsäsong. Debatten om hur vi bäst tar ansvar för skattebetalarnas pengar har tagit sig många uttryck. Vissa dagar har nog många medlemmar haft det lite tufft. Men vi kommer igenom sånt tillsammans. Vi har gjort det förut, och vi gör det igen. Varje gång en erfarenhet rikare. Varje gång lite starkare.

Nu ska vi ha en dialog om framtiden. Om hur vi skapar hållbara lösningar. En dialog där vi orkar ställa de besvär­liga frågorna. Där vi sätter in politiken i vår vardag.

Blir det allt regnigare och myggigare i Sverige? Sam­tidigt som små ösamhällen i Söderhavet svämmas över? Är det i så fall hållbart? Och är det hållbart att så många ungdomar i Sverige år efter år går utan jobb? Att byskolor, bensinstatio­ner och butiker på landsbygden läggs ned?

Det är många frågor som männis­kor funderar på. Det behövs många engagerade samtalspartners. Låt oss gå ut och samtala om en hållbar framtid.

en hållbar folkrörelse

en Tidning från cenTerparTieT

redakTionenredaktionsledarepernilla Melanderansvarig utgivareJenny Perssonannonseralexander Westesson adviseralexander@adviser.setel: 0709-712083

posTadresscenterpartiets riksorganisationtidningen cbox 2200, 103 15 stockholmtel: 08-617 38 00tidningenc@centerpartiet.se prenumeraTiontel: 08-617 38 00E-post: prenumerationsservice @centerpartiet.se

adressändring kontakta ditt distrikt eller ring. tel: 08-617 38 00Ts-kontrollerad upplaga 201247 400tryck: v-tab, västeråsMiljöcertifierade enligt iso141001, certnr. 1410718omslagsBild lena Granefelt, Elliot Elliot

POLITIK • EKONOMI • OFFENTLIGA AFFÄRER

Just nu i Sverige.Just nu i Sverige.

SVARSKORT

Erbjudandet gäller t o m 2012-11-30. Du för binder dig inte till något utöver dina 15 veckor. All information såsom namn- och adressuppgi� er behandlas med hjälp av modern informationsteknik och lagras hos Dagens Samhälle. Uppgi� erna används för att fullgöra kundrelationen och informera om Dagens Samhälles övriga produkter och tjänster. Kundtjänst: 08-452 73 10 eller kundservice@dagenssamhalle.se

Ja tack! Jag vill läsa Dagens Samhälle i 15 veckor för endast 189 kronor, exkl moms 6%. Ord pris 378 kronor. Fyll i och skicka in svarskupongen, faxa på 08-642 30 13 eller svara på www.dagenssamhalle.se/c

FÖRETAG/ORGANISSATION

NAMN

ADRESS

POSTNR POSTORT

EPOST

FAKTURERINGSADRESS: (OM ANNAN ÄN LEVERANSADRESSEN, FYLL I NEDAN)SKICKA TIDNINGEN HIT:

EV FÖRETAG/ORGANISATION

NAMN

ADRESS

POSTNR POSTORT

EPOST Dagens Samhälle

Svarspost 204 502 68110 17 Stockholm

Frankeras ej.Dagens Samhälle

betalar portot.

Klipp ut och skicka in redan idag!

180

50%RABATT

Klipp ut och skicka in redan idag!

RABATTRABATTRABATT

Som politiker förväntas du ha överblick över det mesta. Du ska både värna om allas vår framtid och dessutom kunna stå till svars för ekonomin när välfärden handlas upp. Dagens Samhälle är den enda affärstidning som hjälper dig att hålla koll på politik, ekonomi och affärer i det offentliga Sverige. Inte så konstigt att 80 procent av alla fullmäktigeledamöter läser oss och att vi är den mest citerade tidningen i lokalpress.

Pröva ett nytt verktyg!

Läs Dagens Samhälle varje torsdag till frukosten i 15 veckor.

Just nu betalardu som läser C. bara 189 kronor.

Fyll i och skicka in svarskupongen, faxa på 08-642 30 13 eller svara på www.dagenssamhalle.se/c

annons.indd 1 2012-08-30 16:13

Michael arthursson

15.07.

19.

06. STAFETTpiNNEN LÄMNAS öVEr

TEMA: LEVA OCh BO på LANDET06. SkA hELA SVErigE LEVA?08. LANTLiV uTAN BEgrÄNSNiNgAr

13. MåSTE CENTEr pArTiET VÄLJA ASFALT ELLEr åkErMArk?

15. MED BArNET i FOkuS

FrAMTiDSByggET

24. 13 rAkA MED MAriTA LJuNg

26. DEBATT

30. duEllEn: håLLBAr ArBETSMArkNAD

32. MEr BiOgAS i TANkArNA

36. ANNiES kröNikA

tidningen C • 3

Bollebygden vann profilshopstävlingeni förra numret av tidningen c utlystes en tävling om förslag på en ny, spännande profil-produkt som är långsiktigt hållbar, smart och prisvärd.

bland många bidrag har nu tävlingsjuryn utsett en vinnare, bollebygdskretsen, som vann med idén om ett fodral till kontokort. Det vinnande bidraget kommer att finnas till försäljning i profilshopen under hösten.

Ett stort grattis till bollebygdskretsen som får 500 kronor att handla för i profilshopen.

svenskarna och framtidensoM-institutet vid Göteborgs univer-sitet har i sin senaste bok i framtidens skugga gjort en kartläggning av svenska folkets syn på viktiga framtidsfrågor . innehållet bygger på resultat från soM-institutets långa mätserier av svenska folkets åsikter, värderingar och livsstilar .

områden som belyses är sociala klyftor mellan olika grupper, åldrandet och pensionssystemet, arbetsmarkna-den och den europeiska krisen, alkohol-vanor, medievanor och vår syn på världsreli gionerna.

samåk med grannen

lästips för mörka höstkvällar

Centerstudenter växer snabbastcenterstudenter växer för tredje året i rad och är den organi-sation inom centerrörelsen som växer snabbast.

– Det är otroligt kul att centerstudenter växer och att vi blir fler medlemmar. Detta visar att det finns ett stort intresse för liberala och gröna idéer på sveriges lärosäten, säger anna sandström, centerstudenters ordförande.

centerstudenter driver framförallt frågor om utbildning, miljö och av internationell art. organisationen bedriver både

opinionsbildande och studentfacklig verksamhet från luleå i norr till lund i söder.

Behöver du skjuts eller har du plats över i bilen? via en smarttelefon eller dator

kan du snart knappa in varifrån och vart du vill åka eller om du har utrymme att ta med passagerare. Roger silfver är projektkoordinator

för mobilsamåkning lEaDER Folk-ungaland i Östergötland som arbe-tar med ett informationsprojekt för att införa ett lokalt, mobilt sam-åkningssystem.

– Det är tänkt att fungera som ett komplement i områden där kollektiv-

trafiken är dålig eller obefintlig. systemet bygger på aktiva bybor som tillsammans

kommer överens om varifrån och vart det ska gå att åka med hjälp av systemet, säger Roger silvfer.

Man byter inga pengar i bilen, utan programvaran räknar kvartalsvis ut vilka passagerare som ska betala ersättning till bilförarna. Målsätt-ningen är att genomföra pilotprojektet ”Mobil samåkning” i fyra till fem byar i lEaDER Folkungaland.

– vi kommer i första hand välja de byar där det finns motiverade bybor som vill delta aktivt i att utveckla och använda tjänsten. Pilot-projektet väntas pågå under ett år, säger Roger silfver.

lEaDER verkar för utveckling på landsbygden och är en del av det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013.

4 • tidningen c

Vad är ditt bästa råd till en nykomling?Var dig själv och tänk alltid på vilka som gett dig uppdraget ­ dialogen med hemma­plan är jätteviktig. Lär dig hitta i riksdags­korridorerna, var i tid vid voteringarna ­ skaffa en bra fadder. Läs på. ring hem till Carin minst en gång per dag.

Hur är det att veckopendla... inte alltid en höjdare ­ kan bli lite ensamt ibland. Därför jobba på i Stockholm och åk hem så fort du kan. å andra sidan ger riks­dagsuppdraget fantastiska möjligheter att vara med och påverka, träffa många intres­santa människor och resa runt i landet på många spännande och viktiga uppdrag.

Vad är skillnaden att vara i majoritet respektive opposition?Det är stor skillnad ­ jag har provat båda och jag lovar att majoritetspositionen är att föredra. i majoritet är jag med direkt eller indirekt, skriver propositioner, har nära kontakt med statsråd och departement. Jag är intressantare och har mer att ge i kontak­terna med olika företrädare och framför allt kan jag påverka. i opposition ställer jag frågor och lägger förslag som jag, ärligt talat, sällan får igenom. Tills slut är det inte så roligt att ägna sig åt att skriva reservationer.

Har riksdagen verkligen så stor makt? konstitutionellt utgår makten från folket, det vill säga riksdagen. regeringen lägger förslag och verkställer. Ok, jag erkänner att i verkligheten har regeringen ganska mycket att säga till om. riksdagen har dock lag­stiftningsmakten, vilket är en omfattande och viktig procedur, fördelar budgetanslag och kontrollerar regeringen. Den opinions­bildande delen med debatter, frågor och motioner är också viktig.

Hur känns det att bli landshövding i Värmland ?Efter 14 år som riksdagsledamot känns det mycket bra att ta med sig erfarenhe­terna till nya utmaningar. Jag blev verk­ligen över raskad, men också mycket glad och hedrad när partiordförande Annie Lööf ringde och frågade om jag ville bli landshövding i Värmland. Ett stort upp­drag för en torpar pojk från Folkärna i södra Dalarna. Värmland är ett fantastiskt spännande län med en struktur som liknar mitt hemlän Dalarna. Och värmlänning­arna är mycket trevliga och har redan räckt ut handen och väl komnar mig. Jag ser fram emot att som landshövding välkomna Centerpartiet till Värmland vid parti­stämman nästa år.

I oktober tar jag, Anders Ahlgren, över riksdagsplatsen efter Kenneth Johansson som då blir landshövding i Värmland. Som ny i riksdagen har jag många frågor, men få svar. Här svarar Kenneth på några av dem.

kenneth Johansson

anders ahlgren

Stafettpinnen lämnas över

tidningen C • 5

Ska hela Sverige leva?

”Vi flytt´int´”sa man på 70-talet och packade sina väskor. Numera säger man inte så mycket medan man packar, och under de senaste tio åren har Stockholms invånarantal växt med ett Göteborg. Vad har hänt med den gamla parollen att hela Sverige ska leva? Vill Centerpartiet fortfarande arbeta för det? Och vad betyder det i så fall? TexT: annika Eriksson foTo: Rolfsbild, Ragunda kommun

te Ma

– deT är deT BäsTa sättet att osynliggöra någon, att säga att han eller hon är pessimist, säger Larz Danielsson, trädgårdsodlare och ledamot för Centerpartiet i rag­undas kommunstyrelse.

han har varit aktiv som lokal­politiker i mer än 20 år och lika länge har han sett sin hembygd av­folkas. När han blev centerpartist var det för att partiet värnade de värderingar som låg honom när­mast, decentralisering och den lilla människan i centrum. Men idag känner han sig övergiven.

ragunda är Sveriges kraftverks­tätaste kommun, men inget av det kommer medborgarna till del, och

Larz Danielsson misstänker att det handlar om konsekvenser av globa­liseringen.

– För en företagsledning i Tysk­land blir åsele och ragunda bara flugskitar på en Sverigekarta. Just nu drabbar det samhällen på 1200 per­soner, men jag förstår inte varför det skulle stanna där.

ocH när uTflyTTningen väl bör­jat förstärker de offentliga systemen mönstret, a­kassa, socialförsäkring, alla förutsätter att man flyttar. Larz Danielsson menar inte att det borde vara på något annat sätt, men han undrar varför det inte finns några

motkrafter. han tar som exempel alla de småföretagare som stöter på problem när de börjar växa, efter­som många branscher domineras av några få jättar som förhandlar ner transportkostnader och lägger beslag på avtal. Var finns det poli­tiska arbetet för att förhindra det?

Larz Danielson har under två de­cennier sett landsbygden ta på sig större ansvar och kostnader, och menar att staten måste sluta lägga på små kommuner med minskande be­folkning samma pålagor som andra. Det går inte att ha samma regelverk , samma standard.

LEVA OCH BO PÅ LANDET

Men han vill också ha en diskussion om vem som tär på vem.

– Vi ger våra barn allt vi kan och sedan flyttar de till storstaden där jobben finns. Är det så självklart vem som ger och vem som tar?

JoHan Hedin TillHör Sture­planscentern och representerar på många sätt en motpol inom center­rörelsen. Men när jag frågar varför han blev centerpartist liknar svaret Larz Danielssons. Det handlar om att ha den enskilda människan i fokus, och om decentralisering.

– Och jag känner djup respekt för någon som möter så stora utma­ningar som de gör i ragunda utan att ge upp.

han håller med om att det finns mycket att göra, till exempel när det gäller livsmedelsjättar som hindrar små företag från att växa. Det är ett politiskt uppdrag att skapa likvärdiga villkor för alla företag oavsett storlek.

Men när han definierar begreppet decentralisering blir skillnaderna större. han anser att det missbrukas Johan hedin,

stureplanscentern

larz Danielsson, centerpartiet Ragunda

som ett argument för att ta resurser centralt och fördela över landet, och ifrågasätter om det blir ett hållbart samhälle.

Som Margaret Thatcher sa:”The problem with socialism is that even­tually you run out of other people’s money”.

för JoHan Hedin innebär decen­tralisering att makten kommer nära människor, men han anser också att verklig makt förutsätter eget ansvar. Det är nödvändigt för att se kon­sekvenserna av sina val och kunna fatta egna beslut utifrån dessa, och han skulle helst se att statlig skatt avskaffades.

– Varje människa måste kunna försörja sig själv, på samma sätt måste varje kommun klara sin egen ekonomi. Vi ska visa tilltro till människors förmåga, det är vår viktigaste resurs.

Han Talar om den stolthet över hembygden han möter i center­rörelsen, och hur glad han är över att tillhöra ett parti som ger utrym­me för så stor mångfald.

– Men när utmaningarna ska han­teras är det ingen som tror på lands­bygden eller hemorten längre. Då ska staten lösa allt. Varför kan inte stoltheten bli handlingskraft istället?

Larz Danielsson skulle önska att det fanns ett sätt att mötas, kanske i ett vänortssystem.

– När jag först pratade om det var det på skoj, men jag märker att det tas emot. För mig är det svårt att förstå att man vill sitta i bilköer, men säkert är det svårt för andra att förstå mina val också. Det är kanske där vi borde börja? Med att försöka förstå varandra?

tidningen C • 7

Lantliv utan begränsningar

Genom att kombinera tre yrkesområden – kommunikation, tidningsproduktion och hästuppfödning - har Catarina Genberg och hennes företag inte bara överlevt flytten till landsbygden, utan också vuxit sig framgångsrikt. Men för ett smidigare lantliv ser hon behov av stärka utbudet av utbildning och vård i Simrishamns kommun. TexT: Pernilla Melander foTo: Genberg & co

på den ösTerlenska slätten strax väster om det gamla fiskeläget Baskemölla ligger örna­berga gård. över den

kullerstenssatta gårdsplanen smyger katten runt stallknuten, på de stora fälten betar ett femtontal arabhäs­tar, och från grannens takåsar hörs ugglans hoande.

Men det lantliga lugnet bedrar, i den vänstra längan huserar sedan många år tillbaka en fram­gångsrik kommunikationsbyrå. Med tunga varumärken som till exempel Mercedes , Nibe och Svensk galopp i kundportföljen och därtill

ägandeskap och produktion av tid­ningen ”galoppMagasinet” står inte tiden stilla.

Catarina genberg, en av två del­ägare, slänger upp glasdörren som pryder gråstenslängan:

– i går stod vi på potsdamer platz i Berlin efter två dagars konferens med internationella arabgaloppför­bundet, och i dag är vi tillbaka i lug­net. En märklig känsla när man rör sig snabbt mellan helt skilda miljöer.

egenTligen sTarTar berättel­sen med en häst som hette grålle. Catarina och Mats genbergs kom­munikationsverksamhet i Malmö

city hade ett par år på nacken och rullade på, samtidigt som de varje kväll pendlade till den hyrda stall­platsen, mockade, red en sväng, fodrade och åkte hem.

– Vi längtade till landet, men vis­ste inte riktigt om det gick att jobba på det här sättet, i efterhand kan vi tacka nittiotalets finanskris att vi så småningom tog steget och flyttade hit, säger Catarina.

Men en handfull trogna kunder , två Apple­datorer, ett modem och en häst visade sig vara en utmärkt plattform för ett lantliv. Catarina småler vid minnet av tiden innan internet och mejl, när modem,

att föda upp och tävla med galopphästar är ett av familjen Genbergs tre försörjningsben.

te Ma

8 • tidningen c

snigel post och telefonsamtal styrde var­dagen. Men med tiden blev kommuni­kationsmöjligheterna med omvärlden bättre och bättre.

caTarina Har seTT Hur landsbygden har utvecklas och sammanfattar dagsläget med att tidigare fanns det inga jobb på landet, nu kan man ta med sig jobbet, men samtidigt har det blivit svårare att leva på landet. iT­sats­ningen till trots, stora delar av den kommu­nala servicen håller nu på att nedmonteras.

– När vi kom hit fanns det byskolor, lant­handlare och bensinmackar i varje liten by, och en fungerande sjukvård. i år lägger kommunen ned de teoretiska programmen på gymnasieskolan och tonåringarna måste pendla tio mil om dagen till ystad eller kristianstad.

i simrisHamn kommun är håkan Erlandsson , (c) 1:e vice ordförande i kommunal fullmäktige, han ser friskolorna och skolpengen som orsakerna till dagens situation:

– Jag är inte negativ till friskolor, men de konkurrerar med de kommunala och skol­pengen gör att våra ungdomar söker sig över kommungränserna till Lund och Malmö, det är döden för små kommuner. Det är ett på­hopp att vi lägger ned gymnasiet, men man kan inte ha en skolverksamhet med fem elever.

nyligen fick dottern Fia akuta magbesvär och uppsökte akut sjukvård. Eftersom det var lördag eftermiddag hade hälsocentralen i Simrishamn stängt och färden gick vidare till ystad lasarett.

– När vi sedan besöker hälsocentralen på måndagen har de inte tillgång till hennes journal och kan inte ge vidare rådgivning. Det är ett glapp i sjukvårdssystemet som snarast måste täppas igen – oavsett om man bor på landet eller i staden, säger Catarina genberg.

Simrishamnsborna är i dag hänvisade till en privat vårdgivare med stafettläkare – och bristen på valfrihet är uppenbar.

region Skåne är ansvarig för sjukvår­den i länet och katarina Erlingson (c) sitter med i regionstyrelsen, hon för­klarar varför akutmottagningen inte är

öppen dygnet runt:

– under Borgerlig maJoriTeT för drygt tio år sedan blev Simrishamn det enda privatdrivna sjukhuset i Skåne. När sedan socialdemokraterna var i majoritet tog de bort möjligheten att utföra operationer och därmed en fullvärdig akutvård. Sjukhuset drivs idag av Carema och har en vårdcentral och flera olika specialistmottagningar, inklusive en närakut­mottagning, något som fungerar bra.

katarina Erlingson ser också proble­met med bristande informationsöverföring mellan olika vårdgivare och säger att det något som man brottas med i hela landet.

– region Skåne anstränger sig att hitta lös­ningar men jag önskar det kunde gå fortare.

Håkan erlandssons Hopp om framtiden för kommunen går på räls. han ser framför sig att Simrishamn kommer att explodera när den utlovade snabbjärnvägen kommer på plats, förhoppningsvis redan 2018. Då ligger Malmö inom 53 minuters räckhåll.

– Det är rimligt pendlingstid när man kan jobba på tåget. Då kommer vi att attrahera barnfamiljerna, säger håkan Erlandsson. Och med det kommer vi att kunna satsa på skolan igen.

i väntan på fler yngre kommuninnevånare går livet vidare på örnaberga gård. Catarina genberg och hennes medarbetare har precis lanserat ett internationellt galoppmagasin som ska marknadsföras i uSA, England, Frankrike och Förenade Arabemiraten.

– Vi har producerat en svensk version under fem år. Nu är vi redo att ta steget ut i den internationella galoppvärlden. Bor man på landet måste man höja blicken långt bortom nästa gärdsgård, säger Catarina och hoppar in i hästtransporten. Senaste galopp­stjärnan Sweet Dauphine ska tävla på Täby galopp imorgon och framför sig har hon tio timmar på E4:an.

genBerg & co aB

Mats och catarina GenbergAntal anställda: 5 Verksamhet: kom-munikationsbyrå, tidningsproduktion, föder upp, tränar och tävlar arab-galoppörerAntal hästar: 15 Hemsida: www.genberg.se

– bor man på landet måste man höja blicken långt bortom nästa gärdsgård, säger Catarina genberg som ger ut ett inter­nationellt galopp­magasin och jobbar med kom­munikation åt företag spridda över hela landet.

tidningen C • 9

– Jag Tycker deT verkar finnas två typer av landsbygd, de som väntar på att andra ska ordna det och de som tar itu med det själva, säger Thomas peterson, som bor i barn­domsbyn Långserud sedan 1998.

Själv driver han egna företaget Naturbyn och sitter dessutom i byns utvecklingsgrupp. Och när han be­skriver utvecklingsgruppens ar­bete förstår jag att Långserud hör till den senare typen. utvecklings­gruppen har varit verksam sedan slutet av 70­talet, och här föds och

konkretiseras idéer som sedan genomförs i olika undergrupper.

Byn driver ett äldreboende i en ekonomisk förening, har lagt egen fiberkabel och när kom­munen ville lägga ner byskolan startade de egen friskola.

– avfolkning är HoTeT, och vi visste att har man ingen skola

går det fort. i Långserud flyttar fler in än ut, och alla är måna om att de nyinflyttade ska trivas. De kommer med nya idéer och energi, det gillar vi här, säger Thomas peterson.

men deT är onT om hus i byn, och många tvekar inför att bygga eget. Just nu arbetar utvecklings­gruppen för att försöka få kommunen att bygga nytt utanför tätorten, Säffle. Och han tycker det finns en konstlad motsättning här. Byn är billig i drift för kom­munen, som slipper kostnader för sådant som väghållning, gatubelysning, lekparker och hantering av äldreboende och skola.

daniel BäcksTröm, (c) kommu­nalråd i Säffle kommun säger att Långseruds byalag ligger i framkant när det gäller landsbygdsutveckling och att kommunen gärna går in och stödjer initiativ, som till exempel ett borgenslån på tio miljoner för att starta äldreboendet.

– i översiktsplanen har vi lagt 60

förslag på områden i kommunen för att få fram attraktiva tomter. Men det är inte givet att kommunen ska bygga på landsbygden, alla investe­ringar med skattemedel måste gå att räkna hem. Vi är öppna för att sam­arbeta med privata aktörer både i staden och på landsbygden.

deT egna föreTageT är en turist­anläggning som erbjuder lättillgäng­ligt friluftsliv. i enkla små stugor får besökarna klara sig själva med vedspis och duschvrå i skogsbrynet. Det har gått bra, men Thomas peterson har valt att fortsätta utan att anställa. istället kombinerar han företagande med skogsarbete och snickarjobb.

Thomas betonar vikten av en varierad vardag.

Hans samBo är lärare i skolan, och kommer från

haninge i Stockholm. i början tyckte hon det var tyst ibland, och saknade gamla vänner, men nu vill hon inte flytta. Tillsammans har de två barn, och Thomas peterson

har ingenting emot att de flyttar när de blir äldre. Efter gymnasiet bodde han själv på många ställen, både i Sverige och utomlands, och sin utbildning gick han i göteborg. han tror att de flesta mår bra av att ge sig ut och se världen.

– Landsbygden förändras, det är inte farligt. Det viktiga är inte att hålla kvar byns barn, det viktiga är att få andra att flytta hit.

Till midsommar och jul är hemlängtan stor på Face-book. Sidorna svämmar över av bilder från vackra platser i hela landet, dit många läng-tar men få bor kvar på. Men vissa slutar längta och flyttar tillbaka. Thomas Peterson är en av dem. TexT: annika Eriksson

det är inte farligt”

thomas Petter-son driver Natur-byn i långssle, www.naturbyn.se

till Naturbyn i lång-serud kommer stres-sade stadsbor för att njuta av naturen och tystnaden.

te Ma

”Landsbygden förändras,

10 • tidningen c

Från jord till bordMan kan diskutera länge om förhållandet storstad och lands-bygd, men förr eller senare måste man äta lunch. Och då kan man vara säker på att vetet i pasta-salladen på storstadsbistron någon gång varit ett vajande sädesfält på en lantlig åker. Vi har följt vetets väg från mylla till butikshylla. TexT: annika Eriksson

1Fredrik ohlsson, lant-brukare, börjar sitt arbete med en ny

skörd som vilken börsmäk-lare som helst, han går in på nätet och kollar världsmark-nadspriserna.

– Jag kallar mig inte bonde , det låter som en gubbe med keps som inte kan företagsekonomi. Jag kallar mig lantbrukare.

När priset ligger på en lämplig nivå kontaktar han en upphandlare och skriver kontrakt.

2Med utgångspunkt i växtodlingsplanen, som anger hur grödorna

roterar på gården, bestäm-mer han vilket utsäde som behövs. vetet sås på hösten, och utsädet har behandlats mot sjukdomar med så kallad betning. Dessutom arbetar växtförädlingsföretag stän-digt med att förädla utsädet. Fredrik ohlsson har också föreberett marken genom att plöja eller på andra sätt bereda marken.

3Under tillväxtperioden tillförs grödan näring, och Fredrik ohlsson

använder enbart mineral-gödsel. hade han haft djur skulle han ha använt gödsel från djurproduktion, ”men avloppsslam kommer aldrig in på min gård”. Gödslingen görs i två eller tre omgång-ar, inför sista gödningen görs en växtanalys för att vetet ska hålla rätt protein-nivå.

4 För att skydda grödan gör Fredrik ohlsson en svampbehandling i

maj och, om det är nödvän-digt, lusbekämpning i juni.

– Det här är en bra tid, när det växer som mest. Det känns bra i hela kroppen att se gröda som mår bra.

5vete skördas i augusti-september. Därefter torkas vetet, för att kär-

nan inte ska innehålla mer än cirka 14 procent vatten. Det är intensivt arbete men roligt, kvittot på hela årets arbete.

För även om Fredrik olssons lantbrukande innehåller både kemi, ekonomi och omvärlds-bevakning är han fortfarande del av ett långsiktigt krets-lopp.

– Jag har marken till låns. Mitt viktigaste uppdrag är att förvalta det väl till nästa generation.

6Fredrik olsson lagrar vetet på gården, men det kan även leve-

reras direkt till kvarn eller passera ett lagerhus som köper upp, torkar och leve-rerar säden till kvarn. En kvarn kan variera i kapaci-tet. anders lundberg, Farina , berättar att kvarnen i Göteborg tar emot ett par hundra ton, medan kvarnen i kävlinge kan hantera 2500 ton.

7Från kvarnen går mjö-let till pastafabriken, och i sverige finns

bara en: lantmännen cere-alia ab i Järna. Processchef Mattias bernemyr berättar

att man använder två sorters mjöl, svenskt mjöl och Durumvete. Det svens-ka vetet ger luftigare och mer snabblagad pasta. Mjölet blandas med vatten, luften sugs ur och sedan knådas degen.

8till sist pressas degen genom olika munstycken och

skärs i lämplig storlek. Den torkas och paketeras i allt från butiksanpassade för-packningar till 400-kilos-säckar.

9och någonstans på ett lunchbord tar någon besticken och

äter sin pastasallad. sol, vind och vajande vetefält, allt ligger samlat på en tallrik . Eller, som Fredrik olsson säger:

– Det kanske låter över-drivet, men det känns bra att ge andra mat på bordet. Det är ett uppdrag som är större än bara jag och min familj.

tidningen C • 11

Vilka är de tre viktigaste förändring-arna som Landsbygdsdepartementet har drivit igenom under din tid?Visionen om Sverige – det nya Matlandet, skapar sysselsättning och tillväxt på landsbygden.

Skogsriket – med värden för värl­den, Sveriges skogsexport är enormt stor och vi måste bli ännu bättre på att ta tillvara den resurs som skogen är, samtidigt som det givetvis hand­lar om att bruka utan att förbruka de resurser vi har.

regelkrånglet har minskat – företagare ska syssla med sin verk­samhet inte med administration

och krångel. Jag har lyckats minska krånglet med 37 procent hittills men vill gärna vara uppe i 50 pro­cent till 2014.

Vilka politiska frågor är viktigast för att människor ska kunna leva, bo och arbeta på landsbygden? Hur stödjer du dem? Människor som vill bo eller bor på landsbygden har givetvis samma behov av att det finns grundläg­gande samhällsfunktioner som vård, skola och omsorg och service i form av affärer och bensinmackar som de som bor någon annanstans har.

landsbygden

Eskil Erlandsson är landbygdsminister sedan 2006 och driver bland annat Matlandet och skogsriket för att öka tillväxten på landsbygden.

te Ma

Minister med ögon för

Men landsbygden har även speciella förutsättningar exempelvis i form av långa avstånd och därför behövs även satsningar på infrastruktur och kommunikationer.

Vad gör du för att skapa bättre förutsättningar för den nödvändiga länken mellan stad och land?Staden kan inte finnas utan lands­bygden och tvärtom. på landsbyg­den produceras maten och den förnybara energin som även staden behöver, medan det i staden kan finnas ett större kulturutbud eller möjlighet till utbildning som män­niskor som bor på landsbygden kan ta del av. Jag tycker att det är viktigt att ha med sig detta perspektiv och att förutsättningarna är lika, oavsett var i landet man bor.

Vad vill du säga till dem som menar att Centerpartiet överger landsbygden?Jag skulle säga att de har fel. För mig är Centerpartiet ”landsbygdspartiet” nummer ett. i mitt arbete som mi­nister har jag alltid landsbygdsper­spektivet för ögonen och för söker fatta beslut utifrån detta synsätt. Ex­empelvis har vi nyligen infört lands­bygdssäkring i regeringens arbete, den så kallade Flataklocksmodellen. inför alla beslut ska frågan ställas gällande vilka konsekvenser det får för landsbygden. Vilket parti skulle ha drivit igenom den förändringen om inte Centerpartiet?

Vad har du på agendan inför hösten?Vi har stora reformer på Eu­nivå, både den gemensamma jordbruks­ och fiskepolitiken håller på att förhandlas. Sedan kommer jag, min vana trogen, även att resa runt i landet så mycket jag kan för att besöka olika platser och för att få prata med folk.

12 • tidningen c

ny ”agenda för landsbygden”cenTerparTieT Har gJorT myck­et för landsbygden sedan alliansen bildade regering. kostnaderna för att anställa har sänkts, jordbrukets konkurrenskraft har stärkts, det har blivit lättare att bygga på attraktiva områden, infrastrukturen har fått historiskt stort tillskott och den för­nybara energin har satts i centrum för att nämna några exempel.

Men det finns mer kvar att göra.

i samband med landsbygdsriksdagen i ronneby presenterade Annie Lööf Centerpartiets ”Agenda för lands­bygden”. Det handlar om 25 punkter för hållbar utvecklingskraft i hela landet , till exempel kraftfulla infra­struktursatsningar, landsbygdssäk­ring av politiska beslut och ett nytt kommunalt skatteutjämningssystem.

Läs hela agendan på www.centerpartiet.se.

– I ett politiskt landskap där partierna slåss om medel-klassväljarna blir det trångt i mitten, säger Stig-Björn Ljunggren, statsvetare. Frågan är vad det betyder för Centerpartiet?sTig-BJörn lJunggren menar att Centerpartiet fått ett allt mer kluvet förhållande till land och stad. För att positionera sig i mitten har partiet under många år rört sig mot att bli ett liberalt parti som betonar företa­gande och individer. Det har i sin tur lett till en konflikt med den traditio­

nella rollen som landsbygdens försvarare, en konflikt som man förr eller senare måste ta itu med.

enligT sTig-BJörn Ljunggren har urbaniseringen tagit ett språng sedan 80­talet. inflyttning till storstadsområden har pågått under hela 1900­talet, men under den här perioden började den öka mer dramatiskt. När utvecklingen gjorde ett liknande språng under sextiotalet gav det en skjuts åt Centerpartiet, som kunde översätta landsbygdsi­dealen till en förändrad tid och bli en röst för alla inflyttade.

– Samma sak kan hända igen, om

man kan ta idealen från den själv­ägande bonden med sin egna åker till egenföretagaren på 12:e våning­en med laptop och F­skattsedel. Det gäller bara att hitta ett sätt att ut­trycka idéerna.

Han Tror inTe heller konflikten mellan de olika sätten att se på landsbygd och stad behöver vara ett problem. Det är kanske inte ens nöd­vändigt att nå enighet, många partier är starka trots inre motsättningar.

– Men det förutsätter politisk framgång. Det måste finnas riks­dagsplatser att fördela till alla, säger Stig­Björn Ljunggren.

25punkter för hållbar

utvecklingskraft i hela landet

te Ma

Måste Center partiet välja

asfalt eller åkermark?

tidningen C • 13

energiminisTer Anna­karin hatt jobbar nu intensivt med den nya e­förvaltningsstrategin ”iT i välfärdens tjänst”. Syftet med strategin är att underlätta för med­borgare och företagare att använda myndigheters e­tjänster. i dagsläget har många myndigheter gjort stora insatser och tagit fram fungerande e­tjänster, men om privatpersoner eller företagare har haft ett ärende där flera olika myndigheter varit inblandade, då lyser de användar­vänliga e­tjänsterna i många fall med sin frånvaro.

– Det vill jag att det ska bli änd­ring på. Jag strävar efter en enkla­re vardag för privatpersoner och

företag med hjälp av öppnare och smartare e­tjänster, säger Anna­karin hatt.

regeringen Har därför fattat tre beslut för att underlätta kontakterna med myndigheter. i första hand ska de bekanta fönster kuverten

från våra myndigheter ersättas med säkra elektroniska brev. Alla som vill få informationen digitalt till ett samlat säkert ställe kommer framöver att kunna välja det.

Det andra beslutet innebär att myndigheter med mer än 50 an­ställda ska hantera sina inköp elek­troniskt. Det innebär besparingar om 3,2 miljarder av skattebetalarnas pengar. Samtidigt underlättar det för företag att sälja varor och tjänster till myndigheterna.

Ett tredje beslut är att utveckla en teknisk plattform för skapande av produkter och tjänster, till exempel appar som bygger på myndigheter­nas öppna data.

brevbärarens bruna kuvert är snart ett minne blott. Foto: Posten

Bruna kuvert blir digitala

Hållbar industripolitikunder deT senasTe HalvåreT har Centerpartiets industripolitiska arbetsgrupp rest runt över hela Sverige för att träffa människor som på ett eller annat sätt påver­kar svensk industri. gruppen som tillsattes i februari består av per åsling, ordföranden och Center­partiets ekonomisk politiske tales­person, helena Lindahl, riksdags­ledamoten samt Torbjörn Egerhag, företagsledare och partistyrelse­ledamot.

uppdrageT är aTT ta fram nya och konkreta förslag på hur en långsiktigt hållbar industripolitik ska se ut. Sedan starten i februari har gruppen besökt företag, uni­versitet och högskolor samt pratat med medlemmar och entreprenörer för att få inspiration och tips på hur

den svenska industripolitiken kan utvecklas.

– vi Har HafT många spännande möten och fått väldigt bra respons från de vi mött under arbetet. Vi ser fram mot att arbeta vidare med hur vi bäst kan utveckla en politik som stärker den svenska industrin, säger per åsling.

gruppen har redan presenterat en rad förslag under arbetets gång, bland annat nya infrastruktur­satsningar som ska betalas genom att sälja statliga bo­lag. De vill även se bättre samarbete

mellan företag och skolor genom exempelvis större inslag av företags­praktik redan i grundskolan och tydli­gare krav på högskolor och universitet att samarbeta med näringslivet.

gruppen forTsäTTer arbetet un­der hösten och kommer att presentera sin rapport för partistyrelsen i slutet av september. TexT: Jonas Nyström

14 • tidningen c

Valfrihet i glesbygdencenTerparTieT släpper nu en färsk rapport om LOV i glesbygdskommuner – Boden, Storuman, krokom och Trosa ­ som alla har infört LOV med goda resultat.

i krokom med 14 560 invånare har kommunen i dag godkänt sju företag inom service och omvårdnad. Cristi­ne persson (c) är ordförande i socialnämnden och en av drivkrafterna bakom införandet av LOV:

– Vi ville framförallt erbjuda valfrihet för de med be­hov av hemtjänst. Det är också viktigt att omsorgsperso­nalen får fler arbetsgivare att välja mellan, att ge kvinnor chansen att starta eget företag och höja statusen på yrket.

Framgångsfaktorerna i krokom sammanfattas i tre punkter; politiker som arbetar för ett bra företagsklimat, att LOV står högt på politikens agenda och att kommu­nen tänker innovativt med ett landsbygdsperspektiv.

i Boden fick socialdemokraterna ärva 2009­års LOV­beslut efter maktskiftet vid förra valet. Den rödgröna majoriteten vill idag riva upp beslutet, trots månad­visa rapporter om positiv utveckling av hemtjänsten, nöjdare kunder och förbättrad kvalitet i egen regi. Sex nya företag har etablerats på orten med 27 400 invånare och 30 procent väljer privata utförare av service och omvårdnad.

håll utkik efter LOV­studien på centerpartiet.se under kommande veckor.

Lag om valfrihet kan ibland uppfattas som ett lyxsegment i vårdsektorn för storstadsbor i regioner med gott om resurser och vinst­sugna entreprenörer. Men sanningen är att om man förflyttar sig längst upp i norr till mindre kommuner som krokom, boden och stor­uman så hittar man snabbt framgångs­sagor som tål att synas. TexT: Pernilla Melander

6 27400

30

med barnet i fokus

nya företag har etablerats på orten med

invånare och

cenTerkvinnornas nya förslag till moderniserad barn­ och föräldraförsäkring har fokus på hållbara lösningar genom ökad jämställdhet och tillväxt, färre sjukskrivningar, bekämpning av socialt utanförskap, barnfattigdom och förbättrad integration. Förslaget är uppbyggt kring Barnkonventionens artikel 18 om barnets rätt till bägge föräldrar.

• Öppna upp försäkringen så att 300 av de 480 dagarna blir öppna barndagar. De 300 öppna barndagarna kan överlåtas mellan vårdnadsha­varna, alternativt till max två ytterligare närstå­ende personer, som en mor­ eller farförälder, hBTQ­ eller bonus förälder.

• Kvinnor och män ska behandlas som likvärdiga föräldrar. Mödravårdscentraler ska byta namn till familjemottagningar där båda föräldrarna skrivs in. Försäkringskassan ska informera om jämställt föräldraskap.

• Avsätt 90 icke överlåtningsbara dagar till vardera vårdnadshavare för att öka barnets anknytnings­möjligheter till båda. Av dessa kan 60 dagar tas ut gemensamt. Tar vardera vårdnadshavare ut minst 180 dagar var erbjuds dessutom en jämställdhets­premie på 30 000 kr.

• Rikta större delen av uttaget av barndagarna till när barnen är små. 480 barndagar tillfaller barn som föds, inflyttar eller hemvänder till Sverige upp till två års ålder. 360 dagar ska tas ut innan barnet fyller två år. 120 dagar kan nyttjas fram till dess att barnet fyller åtta. Försäkringen är den samma för alla barn och föräldrar.

procent väljer privata utförare av service och omvårdnad

tidningen C • 15

”Centerpartiet måste bli tuffare och ställa villkor”

Hur viktigt är det att prata om idéerna bakom politiken? Vilken är Centerpartiets ideologi? Och hur ser vägen från ideologi till sakpolitik ut? När två kända profiler i svensk politik fick besvara dessa frågor var budskapen tydliga. TexT: karin carlesten

– deT är HelT nödvändigt att prata om ide­ologi för att fånga folks intresse och fantasi. Att ha en ideologi är att tolka världen.

Det säger Johan Norberg, liberal de­battör, författare och idéhistoriker. han menar att det finns ett missförstånd om att ideologi inte har att göra med folks vardag, men menar samtidigt att ideo­logi måste göras mer lättillgängligt.

– Vi skulle kunna prata om ideologi i termer av vilja och visioner, om vilken typ av samhälle vi vill ha och vilka utmaning­ar vi har att hantera. Det finns nog en väldig törst efter det eftersom så mycket av politi­ken idag istället går ut på att vara så prag­matisk som möjligt. Jag efterfrågar en stark berättelse om var vi är och var vi vill kom­ma, säger han entusiastiskt.

loTTa gröning, krönikör på Expressen och egenföretagare inom mediebranschen, pekar på den stora klyftan mellan ord och handling

som en av de största utmaningarna i svensk politik. hon menar att den ideologiska

diskussionen som förs idag inte överens­stämmer med den förda politiken.

– ideologiskT skilJer sig partierna åt, men när det kommer till sakpoliti­ken är skillnaderna inte längre särskilt

stora, och därför tappar den ideologiska diskussionen i trovärdighet. Titta bara på

Socialdemokraterna när de skällde på Alli­ansen för skattesänkningarna. Sedan ställde de ändå upp på huvuddelen av förslagen, säger Lotta gröning.

JoHan norBerg menar att man måste kunna ladda de konkreta frågorna med ideologiskt innehåll. Då får man en ideolo­gisk grund att stå på vilket gör det mycket lättare att tala om konkret politik.

– Det viktiga är inte att tillfredsställa marginal väljaren och få så många röster

småföretagen, glesbygden, den offentliga servicen ute i landet. det kallar jag riktig social­liberalism.Lotta Gröning

”Vad betyder liberalism för dig?” Tim svanBerg, Banktjänsteman, ronnebyliberalism innebär att ingen dömer dig utifrån de livsval du gjort. Du får möjlighet att skapa ditt eget liv. kombinerat med socialt ansvar ger det förutsättningar för ett bra samhälle.

per-anders WesTHed, kommunalråd i vansbroFör mig betyder liberalism frihet under person-ligt ansvar.

frågar

416 • tidningen c

som möjligt, utan att istället nå de männi­skor som verkligen kommer att beröras av det du säger och få deras röst. Allt det här blir så mycket lättare om ditt budskap har en tydlig ideologisk kärna.

cenTerparTieTs ideologi. Lotta gröning beskriver Centerpartiet som ett liberalt parti, och tillägger sedan att hon skulle önska att partiet vore mer social­liberalt i det borgerliga samarbetet.

– Det finns ju en grundtanke i Center partiet som handlar om en för­djupad demokrati där vi får med oss de regioner och delar i Sverige som har det tufft. Centerpartiet skulle satsa på demo­krati i allt som är litet och för dem som har det svårt. Småföretagen, glesbygden, den offentliga servicen ute i landet. Det kallar jag riktig socialliberalism, säger hon.

JoHan norBerg anser att Centerpartiet är ett jordnära liberalt parti, vilket avspeg­lar sig i det sätt partiet driver frihetsfrågor, entreprenörskap samt övertygelsen att poli­tiker inte ska lägga sig i så mycket.

– Jag tycker att det finns en god mylla i Centerpartiets idétradition som består av en traditionell skepsis mot den centrala mak­ten. partiets nisch borde än mer vara miss­tron mot centrala lösningar och skrivbords­konstruktioner som bestämmer hur företag ska agera, hur styrelser ska sättas samman och hur människor ska välja i välfärdsfrågor. En folklig liberalism helt enkelt – och den nischen är helt ledig. Ta den!

från ideologi Till Handling. När Lotta gröning funderar över frågor som är förknippade med Centerpartiet hamnar landsbygdsfrågorna inte helt oväntat långt upp. hon menar samtidigt att flera andra partier har börjat vakna i frågan.

– En av Centerpartiets styrkor har ju varit en politik för både stad och land. Nu har

plötsligt de andra partierna vaknat och börjat prata landsbygd – till och med Jan Björklund, det tror jag aldrig jag har hört honom göra förut, säger hon. per Schlingmann är också på banan,

han verkar otroligt intresserad. Där­för tror jag att landsbygdsfrågorna måste

komma ännu högre upp på er dagordning.

JoHan norBerg anser att det är bra att Centerpartiet driver näringspolitiska och företagarfrågor så tydligt, men tycker att partiet skulle kunna bredda det till att inte enbart handla om företagsintressen utan om synen på Sveriges framtid.

– Vi står under hotet av gamla regelverk som är anpassade till storföretag, en euro­kris och hård konkurrens från Asien. Då är det en överlevnadsfråga för Sveriges väl­stånd av vi laddar de politiska förslagen med en större berättelse, säger han.

Lotta gröning är inne på samma spår:– För partiets överlevnad och trovärdig­

het måste Centerpartiet bli tuffare och ställa villkor. Det gäller att kunna tänka om och fråga sig hur partiets ideologi och konkreta idéer fungerar idag. Och för det krävs det mod, avslutar hon.

en folklig libera­lism helt enkelt – och den nischen är helt ledig. ta den!Johan Norberg

Hans forsBerg, nämnds ordförande för arbets marknad, vuxen utbildning och integration , sundsvallvärna den enskildes rätt mot staten, men också betona vårt gemensamma, solida-riska ansvar för våra medmänniskor.

carl sTeen, Boende stödjare, göteborgatt bli sedd som individ och inte utifrån ett kol-lektiv, men det är också viktigt med stor valfri-het och egna livsval. Det är viktigare att få göra sina egna val än att det kanske blir ”rätt” alla gånger. Det är min syn att staten inte går in och påverkar så mycket av vad medborgarna själva kan bestämma över. staten bör behandla alla medborgare lika samt ge förutsättningar så att alla får möjlighet att göra vad man vill med sitt eget liv. Politiskt sett ligger stridsfrågorna bland annat kring en förbättrad skolpolitik, en bra och effektiv offentlig upphandling och att man på allvar applicerar lagen om valfrihet.

tidningen C • 17

Framtidsagendan formar politikenarbetet med att förverkliga Centerpartiets Framtidsagenda fortsätter. nu berättar Centerpartiets partisekreterare Michael arthursson vad som görs för att Framtids agendan inte bara ska bli en hyllvärmare utan ett levande dokument som innebär verklig politisk förändring. TexT: karin carlesten

18 • tidningen c

Hej Michael! Hur går arbetet med Framtidsagendan?– En viktig milstolpe var 24­timmars­konferensen som Centerpartiet arrangerade i somras. Vi ställde oss frågorna: Med vilket innehåll vill vi fylla ett hållbart val? hur ska var och en utifrån sin egen plattform jobba för att nå de mål som vi har satt upp i Framtidsagendan? Ledande företrädare från distrikten, riksdags­ledamöter samt personal från den decentraliserade riksorganisationen, riksdagen och regeringskansliet deltog, totalt cirka 120 personer. i grupper diskuterades vad ett hållbart val betyder i vardagen – i skolan, på jobbet, i byn eller i bostadsområdet. resultatet blev runt 1500 förslag som vi nu kommer att sammanställa.

Var det ett lyckat sätt att jobba på?– Ja, verkligen. Vi kom en bra bit på vägen att utveckla en gemensam berättelse för Centerpartiet, en

berättelse som berättar vad vi vill och varför vi vill det. Vi är tidsmäs­sigt, tankemässigt och mentalt väl förberedda inför valåret 2014.

Hur tar ni tillvara på resultatet från 24-timmarskonferensen?– Med början i höst kommer det att ordnas möten i distrikten och kretsarna runt om i Sverige, där diskussionen om Framtidsagendan fortsätter. Det kommer att tas fram en handbok för hur varje enskild medlem kan jobba med Framtids­agendan utifrån den situation och det uppdrag som man själv har i Center­partiet. under hösten kommer vi att ge ut en antologi som belyser hållbar­het ur ett femtontal olika perspektiv.

Vilka är de största utmaningarna för att lyckas med Framtids-agendan?– Vi behöver jobba hårt för att förklara varför det är viktigt för

Sverige med långsiktig hållbarhet i politiken , både för medlemmar och för de som inte är med i partiet. Att vi sedan talar öppet om de problem som finns kommer inte i sig att lösa dem, men vågar vi se de problem vi står inför blir det lättare att över­vinna dem. Det är avgörande att vi inte har en vi­och­dem­känsla i Centerpartiet utan att alla medlem­mar känner sig delaktiga i. 24­tim­marskonferensen var ett första steg.

Det låter bra, men hur gör vi för att få alla delaktiga?– Vi kommer att arbeta på flera olika sätt. genom möten runt om i landet. genom att berätta om arbetet med Framtidsagendan på Centralen, i Tidningen C och genom andra verktyg. Det är ett långsiktigt arbete vi har framför oss som kräver mycket tålamod – och då kan vi nå resultat.

TexT: karin carlesten

2018 ska Centerpartiet ha Sveriges första kvinnliga statsminister, hon kommer att vara den yngsta någonsin och får gärna vara röd hårig! Med rungande applåder invigde Michael Arthursson konferensen om Framtidsagendan.

tidningen C • 19

Under 24 timmar samlades personal och förtroendevalda från riksorganisa-tionen, departement , kommuner och landsting för att diskutera vad den nya Framtidsagendan innebär. hur ska den användas? hur ska vi kommuni-

cera vårt nya mantra – långsiktigt håll-bart inom alla politikområden? vilka trösklar och framgångsfaktorer ser vi? Många kloka idéer studsade mellan

väggarna i infra city, Upplands väsby. kommunikationsenheten har samman-ställt materialet i en ny handbok som finns att ladda ned från centralen från och med den 15 september.TexT: Pernilla Melander foTo: Johanna henriksson

hur ska vi kommunicera hållbarhet över alla poli-tikområden? clara berglund, DRo Mälardalen (mitten) och Maria söderberg, Jämtland och Joachim Wiberg, utbildningsansvarig på riks-organisationen, diskuterar Framtidsagendan.

agneta Moquist tycker att fikat smakar lika bra som hemma i Norra Älvsborg.

linn Johnsson är poli-tisk sakkunnig på riksdagskansliet med ansvar för miljöfrågor.

– kram på dig! säger Maria söderberg, Jämt-land (th) till Maria kristoffersson, DRo Norr.

vem delar du rum med? Från DRo väst kommer Mattias Danielsson (th) och Magnus Eriksson (mitten) som undrar var kollegan Joakim Josefsson ska bo.

Mattias borrelid, nyanställd vid DRo stock-holm/Gotland, suger åt sig alla intryck.

Gösta Gustavsson (tv) från Östergötland och Raymond Pettersson från Jönköpings län trivs i myllret.

hannes hervieu från stockholms län, en av 130 deltagare som diskuterade vår gemen-

samma framtid under ett dygn.

linnea Johansson (tv) ombudsman från värm-land stämmer av läget med Jonas Pettersson, pressekreterare hos annie lööf, och Eva Nypelius från Gotland.

1500 förslag på 24 h

20 • tidningen c20 • tidningen c

Ett hållbart valCenterpartiet behöver bli tydligare med vilka vi är, vad vi står för och vad vi vill som parti. en ny profilering tillsammans med ett attraktivt politiskt innehåll ska visa att Centerpartiet är det mest hållbara alternativet inom alla politiska områden. TexT & Bild: Emma Petersson

– vi Har under flera månader jobbat intensivt med att fram en långsiktig kommunikationsstrategi för partiet. i den är vårt språk och tilltal en viktig del. Men för att vi ska kunna stärka vår kommunikation och vårt varumärke är naturligtvis vårt agerande det som påverkar mest, säger Jenny persson, Center­partiets kommunikationschef.

med uTgångspunkT i Framtidsa­gendan 2020 utvecklar vi kommuni­kationen med ett gemensamt språk, ett nytt ordmärke och en ny grafisk form. Centerpartiets fyrklöver kom­mer att finnas kvar men vi lägger till ordmärket ”Ett hållbart val”.

– profileringen är ett stöd och en grön tråd i vår kommunikation. Det ska hjälpa till att förtydliga vår poli­tik och vad vi vill, säger Jenny pers­son. Ett hållbart val är temat som också ska genomsyra våra kanaler som vi nu ser över.

den nya grafiska formen bygger på en sammansättning av prat­bubblor som växer ut och knoppar av sig. pratbubblorna symboliserar mänsklig idékraft som när de läggs samman skapar en bladväxt som står för hållbar tillväxt. i bubblorna kan man skriva korta budskap i ett typsnitt som är framtaget särskilt för Centerpartiet.

– Jag har fått många positiva reak­tioner på bubblorna och en hel del tycker att det påminner om Dalar­nas kurbitsmåleri, samtidigt som det ger en modern och framåtblickande känsla. Sedan vet vi att den rosa

färgen ”magenta” som togs fram till valkampanjen 2010 var väldigt populär och att många ville använda en kompletterande färg till det gröna och vita, berättar Jenny persson.

under almedalsveckan gjor­des en smyglansering av den nya profileringen. på flaggor, vepor, knappar och annat material syntes ”Ett hållbart val” tillsammans med nya budskap i olikfärgade bubblor. En helt ny scendekor syntes bakom Annie Lööf under hennes första Almedalstal.

i höst är det dags att börja använda den nya profileringen i kampanjer och utspel. Nytt material kommer att finnas i profilshopen och här kan du som medlem gå in och utforma dina egna trycksaker i den nya formen.

– vi Tar fram en guide som inne­håller vårt budskap, löfte, tonalitet, språk och vår visuella identitet. Effektiv och framgångsrik kommu­nikation får vi genom att vara uthål­liga, konsekventa och upprepa vårt budskap, säger Jenny persson.

läs mer om Centerpartiets profi­lering på Centralen. Där hittar du guiden, du kan också ladda ner den grafiska profilen samt köpa och utforma eget material i profil­shopen.

Den nya profileringen invigdes i almedalen, här på fina tygväskor och scendekor.

Centerpartiets nya profilering

tidningen C • 21

Det sjuder av energi i arbetet med Centerpartiets nya idéprogram Framtidsbygget. Center-partister runt om i Sverige ordnar diskussionskvällar, bjuder in lokalkändisar, pratar med stu-denter och tar sig an utmaningen att bidra till utformningen av nya politiska idéer. Tidningen C pratade med tre personer som har fört ett framgångsrikt idéprogramsarbete. TexT: karin carlesten

kreativitet bygger framtiden

elisaBeTH malmqvisT har sin hemvist i Eskilstorp utanför örebro, där hon och maken är i färd med att renovera det torp som föräldrarna till makens farfar en gång byggde. Som politisk sekreterare för Cen­terpartiet i örebro är Elisabeth Malmqvist aktiv i det lokala arbetet med idéprogram­met Framtidsbygget. Tillsammans med den decentraliserade riksorganisationen (DrO) åkte hon till örebro universitet för att prata politik med studenterna. Det visade sig vara ett lyckat drag.

– Vi var där över lunchtimmarna och de­lade ut en enkät med ett antal frågor om framtidens studier, alltifrån hur de ska finan­sieras till vad som saknas i dagens utbild­ningar. De som svarade på enkäten deltog i utlottningen av ett presentkort på mat. på ett par timmar hade vi fått in 150 enkätsvar och otroligt många bra idéer. Vi passade även på att samla in e­postadresser vilket gör det möjligt för oss att skicka ut vårt nyhetsbrev

och bjuda in till fördjupade diskussionsträf­far, säger Elisabeth.

elisaBeTH BeräTTar om hur enkäten ledde till intensiva ideologiska diskussioner bland studenterna. Alltifrån förslag om pri­vata genomförare av universitetsutbildning, mer praktik i utbildningarna till den bestäm­da åsikten att studier även fortsättningsvis ska finansieras av staten kom fram i diskus­sionerna. Elisabeth framhåller att stödet från DrO var helt ovärderligt och rekommende­rar alla som vill ordna liknande aktiviteter att kontakta det regionala DrO­kontoret.

– De idéer vi får in är verkligen värde ­fulla för utvecklingen av vår politik. De kommer inte bara från personer med samma ideologiska grund, utan från en bred grupp människor med vitt skilda åsikter. Det gör att våra åsikter ställs på sin spets, och vi kan inte längre sitta still och ta för givet att våra lös­ningar är de bästa, avslutar Elisabeth .

”På ett par timmar hade vi fått in 150 enkätsvar och otroligt många bra idéer”Elisabeth Malmqvist

22 • tidningen c

Tim svanBerg är kretsordförande i ron­neby, förste vice ordförande i utbildnings­nämnden i ronneby och arbetar som per­sonlig bankman. han är dessutom utbildad processledare för idéprogrammet, vilket innebär att han leder idéprogramsdiskussioner i kretsar och avdelningar. under våren har han anordnat diskussionskvällar tillsammans med samtliga centerkretsar i Blekinge.

– För att nå ut till en bredare grupp har vi använt oss av både Facebook och Twitter och dessutom producerat en film som lades upp på youtube. Den största framgången i våra inbjudningar har vi dock haft genom att prata med vänner och bekanta, förklara att vi som Sveriges öppnaste parti ska ta fram ett nytt idéprogram och att vi behöver deras hjälp. Vi har även bjudit in personer som är ton­givande i debatten i kommunen och som vi vet kan tillföra nya perspektiv. Centerpartiets Olofströmskrets bjöd in en av skådespelarna

i lokal revyn, vilket lockade en hel del andra människor, berättar Tim.

uTgångspunkTen Har hela tiden varit att deltagarna själva ska styra diskussionen för att den ska bli så kreativ som möjligt. Deltagarna har fått formulera värdeord och utifrån dessa har diskussionen sedan byggts upp. Tim anser att det har varit vik­tigt att inte fastna i långdragna diskussioner om exakta skattenivåer eller nu gällande miljö lagstiftning, utan istället försöka höja abstraktionsnivån.

– Allmänheten och centerpolitiker har till­sammans lyft blicken, och vi har för första gången på länge diskuterat övergripande ide­ologiska frågor. Den kommunala politiken är så konkret och det finns risk att man tappar bort den ideologiska diskussionen längs vägen. Därför är det nödvändigt att stanna upp och fundera varför vi gör som vi gör, säger Tim.

madelaine JakoBsson är ordinarie ledamot för Centerpartiet i kommunstyrel­sen och kommunfullmäktige i Nordmaling, Västerbottens distrikt. Till vardags arbetar hon som lärare i Nordmaling där hon bor tillsammans med sin man och barn. hon har i egenskap av processledare för idépro­grammet hittills lett tre diskussionskvällar.

– Sverige har förändrats mycket på de elva år som har gått sedan Centerpartiet lanserade idéprogrammet ”Där människor får växa”. Vi måste samlas och samtala om denna förändring, och vi måste skapa en tydlig bild av vad Centerpartiet står för idag. För att lyckas med det måste frågorn a vi diskuterar vara lokalt förankrade. När jag har besökt olika kretsar har jag ställt frågan ”hur vill ni att framtidens samhälle ska se ut?” Det har mynnat ut i värdeord så­som ett grönt, tryggt och företagsamt Sveri­ge där vi ser till alla människor, men även i mer konkreta formuleringar såsom tillgång till service och arbete på landsbygden samt

rätten till ett tryggt boende. Därefter har vi diskuterat vad både individen och sam hället behöver göra för att vi ska nå dit. Det har resulterat i en mängd förslag. Ett exempel är att inrätta mobila återvinningsstationer som når ut till alla byar som ett steg mot ett grönt och miljövänligt samhälle, säger Madelaine.

madelaine Har möTTs av ett brett engagemang i de kretsar hon har besökt. Människor i alla åldrar har deltagit i diskus­sionerna, och de vanligtvis framträdande centermedlemmarna har fått sällskap av medlemmar som tidigare inte har varit lika aktiva. Det nya, jordnära sättet att diskutera politik på har varit tilltalande för många.

– under hösten hoppas jag att kunna fort­sätta med fler diskussionskvällar, och må­let är att tillsammans med de andra två processledarna i Västerbotten besöka alla kretsar i distriktet, trots de långa avstånd vi har här. Det personliga mötet är väldigt viktigt , avslutar Madelaine Jakobsson.

”Allmänheten och center-politiker har tillsammans lyft blicken”tim svanberg

”Det personliga mötet är väldigt viktigt”Madelaine Jakobsson

tidningen C • 23

familJ: sambo, två vuxna döttrarJoBB: statssekreterare hos annie lööf på Näringsdepartementet Bor: sevalla i västerås kommungillar: Positiva människor gillar inTe: Miss-unnsamma, negativa personer .

mariTa lJung

Raka13

1. Vad gör en statssekreterare på ett departement? Statssekreterarens roll kan jämföras med en VD för ett bolag, den som verkställer och ser till att ordföran­des, i det här fallet Annies, politiska vilja blir handlingar och åtgärder. Mitt uppdrag är att jobba fram ett regeringsbeslut.

2. Kan du beskriva en arbetsdag i tre punkter? Stora delar av min tid går till interna möten inom enheten och med de politiskt sakkunniga här på departe­mentet. Jag samarbetar och stäm­mer av med de andra statssekrete­rarna eftersom många av våra frågor berör flera departement. En annan viktig del är att ta emot externa besök från olika organisationer och företag som vill påverka politiken.

3. Vilka egenskaper ska man ha för att bli en bra statssekreterare? Jag tror det är jättebra med ledar­egenskaper. Sedan måste man kunna fatta beslut. Arbetet på departemen­tet stannar om jag inte fattar be­slut. Det är också viktigt att ha förmågan att se helheten som bildas av detaljerna. En politisk näsa är också bra att ha. Det kan handla om förmågan att se vad som går att driva igenom inom ramen för Alliansen och att mina beslut ligger i linje med Centerpartiets värderingar.

4. Vad har du gjort tidigare? Jobbat på Swedbank i 27 år, senast

som regionchef för private Banking i Mellansverige.

5. Vad gillar du mest med ditt jobb? Att jag faktiskt får vara med och för­ändra förutsättningar för människor och företag, att sätta den politiska agendan i Sverige.

6. Hur dags släcker du ned datorn för dagen? Jag är ständigt uppkopplad via mo­biltelefonen och ipaden, men sista kollen brukar vara runt tiotiden.

7. Vem är din förebild?Jag har egentligen aldrig haft en förebild, men kan beundra olika människor för olika saker, till exem­pel min chef när jag hade mitt första chefsjobb visade mig innebörden av ledarskap och utvecklade mig. Be­

undrar också karismatiska talare.

8. Vad gör du när du inte jobbar ?

Varje torsdag sjunger jag blan­

dade sånger i kyrkokören. Just nu håller

jag också på att ta dykarcertifikat

inför en resa i vinter. Annars gillar jag att röra på mig, springa och gå promenader med hunden.

9. Var åker du helst på semester? Det bästa är att åka ut på Mälaren med båten.

10. Varför är du centerpartist? Jag blev jätteaktiv inför folkomröst­ningen om kärnkraften på 80­talet. Jag färgades av det politiska intres­set under linje 3 kampanjen. Med kärnkraftfrågan följde oberoendet av att vara självförsörjande och ta ansvar för sitt eget liv. känner också starkt för partiets miljövär­deringar.

11. Vilken är den svåraste situation som du varit med om? Som chef och ledare var tuffa samtal med medarbetare jobbigt när jag var yngre. Nu har jag blivit bättre på att lägga saker och ting åt sidan när jag går hem. Jag har också haft en del tuffa förhandlingar inom Alliansen, till exempel SAAB­affären.

12. Vilket tips vill du ge en nybörjare i den politiska världen? Skaffa dig erfarenhet genom att prata med personer som varit med längre. hitta ett gäng som du trivs i, det behöver inte alltid vara där du bor. Bjud in till debatt!

13. Vad står högst på din önskelista inför hösten? Min femtioårsdag i september är den stora händelsen på privatpla­net. Jag hoppas också att regeringen och oppositionen kan samlas runt förslag mot ungdomsarbetslöshet och övrig arbetslöshet. Den sociala segregering som kommer med stor kraft skrämmer mig.

TexT: Pernilla MellanderfoTo: Elliot Elliot

med MaritaLjungRaka13

tidningen C • 25

Jag tycker synd om de ungdomar som går ur skolan idag och inte har en aning om vad de vill ägna sig åt. att dess-utom alla måste gå gymnasiet är inte heller rätt – alla pas-sar inte till att läsa.

Jag föreslår istället ett tionde år i grundskolan där vikten läggs vid att praktisera och utvärdera sin praktik. Fördela tiden mellan en del obligatoriska praktikplatser och en del som man väljer själv. låt olika yrkesgrupper komma till sko-lan och tala om vad de gör och hur och vad de upplever i sina yrken. allt för att det ska bli lättare att välja gymnasium och att fler ska komma ”rätt” redan i unga år.

låt dessutom de som går vårdlinjen ta körkort på skoltid – flera av dem kommer att ha nytta av det på sina framtida arbetsplatser.

Det måste dessutom vara möjligt att utbilda sig som lärling – för många är skoltiden ett helvete, varför ska de då tvingas till skolbänken 3 år till?

Nu måste det tas krafttag – vi vuxna människor ska inte acceptera att skolan släpper barn som inte kan läsa och skriva – inte heller att det finns lärare som inte borde jobba som lärare eftersom de inte är pedagoger.

Det är så lätt att halka efter idag och mycket svårare att komma tillbaka igen – därför måste skolan moderniseras och anpassas för att hänga med.

Jag tror inte att man löser det med att barnen börjar läsa engelska redan i förskolan utan jag tror att man löser det med att alla barn får prova på ett antal yrken innan de väljer sin gymnasieutbildning.

så låt oss visa att vi vågar stå för att inte alla behöver en akademisk examen och att man måste få lov att välja sin utbildning själv.

Yvonne Andrénc bollebygd

u svar Till yvonne andrén

en god utbildning är avgörande för ungdomars chanser på arbetsmarknaden. skolan ska därför ge alla elever möj-lighet att utveckla sin fulla potential.

valmöjligheterna i gymnasiet är stora och några kan känna oro att man väljer ”fel”. att införa ett tionde år för enbart praktik är inte en lämplig väg att gå, elevernas behov är olika. Då är en förstärkning av studievägledning-en bättre, liksom samverkan skola-näringsliv tidigt i grund-skolan. vi vill dock ha en 10-årig grundskola där förskole-klassen blir det första året.

vi vill inte att staten ska reglera om körkortsutbildning

ska ingå i ex ett vårdprogram. Det är upp till skolorna att prioritera det. Det finns redan i dag möjligheter för ung-domar att välja yrkesprogram och lärlingsutbildningar i den nya gymnasieskolan, men utrymme för förbättringar finns.

skolan ska givetvis besitta digital kompetens och moder-na pedagogiska verktyg ska användas och utvecklas. bara en modern och flexibel skola kan ge alla elever en riktigt god utbildning.

Ulrika Carlsson Riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson (c)

DEBATT

Mer praktik i skolan

26 • tidningen c

u svar Till görel THurdin, nr 2 2012

Vår idépolitiska hemvistdet är med stor glädje man kan läsa debattinläggen om vår idépolitiska hemvist och beskrivning. ideologisk debatt är vitalt för att det idégods vi bär på inte ska bli förstört eller glöm-mas bort. vi måste dock vara tydliga med våra värderingar. Frihet och libe-ralism är begrepp som varken kom-pletterar eller antagoniserar varandra utan helt enkelt är analogier. libera-lism har genom historien känneteck-nats av humanism och frihetlighet, två värden som alltid har varit centerpar-tistiska.

Det är uppenbart att de frihetsfrågor som vi driver om sänkt skatt, ökad val-

frihet i välfärden och förbättrade villkor för företagare är frihetlig likväl som liberal politik. att då polemisera mot ”liberaliseringvågen” eller hävda att vi inte bör identifiera oss som liberaler ser vi som otroligt kontraproduktivt när det är visioner och ett tydligt politiskt ledarskap som efterfrågas av väljare och medlemmar. En majoritet av den svenska väljarkåren och en betydande del av våra medlemmar ser sig själva som frihetliga, som liberaler eller som både och samtidigt.

En tydlig politisk linje kan endast utarbetas om vi som parti har ett klart definierat långsiktigt mål med sam-

hället. En tydlig ideologi och tydliga idéer av hur vårt idealsamhälle ser ut är grunden för att kunna skapa en sammanhållen politik och en tydlig image. Pragmatism i alla ära, men vi bärs av våra idéer och bör aldrig ryg-ga bort från att påtala att vi drivs av liberalismens kärnvärden.

Algot Thorintredje vice förbundsordförande centerpartiets Ungdomsförbund

Alfred AskeljungFörbundsstyrelseledamot centerstudenter

DEBATT Delta i debatten! Mejla in ditt debattinlägg till: tidningenc@centerpartiet.se insända bidrag kan bli redigerade, rekommenderad textlängd är maximalt 1 500 tecken per bidrag.

u svar Till arne gunnarsson, nr 2 2012

”Byt problembild till framtidstro”arne gunnarsson skriver i tidningen c att centerpartiet inte längre driver landsbygdsfrå-gor. Jag är en 19-årig kille från Uppvidinge som engagerat mig i centerpartiets ungdoms-förbund just därför att jag vill engagera mig i landsbygdsfrågorna. som jag ser det finns det inget annat parti som gör det bättre.

Det är tråkigt att läsa så många insändare och debattartiklar där landsbygden beskrivs ligga på ruinens brant. Jag är ung och vill verk-ligen bo och leva på den svenska landsbyg-den. Jag trivs här och vill gärna se våra bygder leva och utvecklas.

landsbygdsminister Eskil Erlandsson är regeringens främste landsbygdsförespråkare och centerpartiet har stått upp för de här frå-gorna i regeringen. Frågan är kanske vad man har för förväntningar på lösningar från politiken?

Personligen tror jag att politiken för landsbyg-

den hade sett helt annorlunda ut om inte centerpartiet var med och på verkade innehållet. centerpartiet har trots allt fått mycket bra saker gjor-da för oss landsbygdsbor. allt från en miljard kronor extra till enskilda vägar, bredbandsutbyggnad, regelförenklingar och investeringspengar för att behålla kommersiell service och skattelättnader för oss bönder. som ungdom betalar jag dessutom bara halva egenavgiften som företagare . Man kan alltid tycka att det ska göras mer, men att påstå att centerpartiet inte slåss för landsbyg-den är helt fel.

Patrik Davidsson (C)ledamot Förbundsstyrelsen centerpartiets ungdoms förbund

Frågan är kan­ske vad man har för förväntningar på lösningar från politiken?Patrik Davidsson

tidningen C • 27

välkommen!vi hälsar Johan Hedin välkommen till riksdagen! han kommer att ersätta Fredrick Federley som riksdagsleda-mot under sju månader med start den 3 september. Johan tar över Fredricks uppdrag i EU-nämnden, går in som ledamot i social-försäkringsutskottet och blir talesperson i migrationsfrågor. Johan är idag vice ordförande i stureplanscentern och ledamot i stockholms stads distriktsstyrelse.

vad tycker du om vår nya tidning? Tidningen c har fått en ny kostym som ett resultat av redaktionens utvärdering tillsammans med DRo-kontoren under våren. Den nya formen är också ett steg i centerpartiets nya profilering.

– vi har samlat in synpunkter och idéer för att skapa mer en läsvärd och attraktiv tid-ning. Jag hoppas att den får ligga framme på soffbordet och läsas av många, säger Pernilla Melander, redaktör för tidningen c.

Nu vill vi gärna höra vad du tycker om den nya tidningen, och vore tacksamma om du kan fylla i ett enkelt formulär på centralen. senast den 1 oktober vill vi ha dina åsikter.

Thorbjörn fälldin i akademiskt format

andreas Håkansson, centerstudent i växjö, skrev nyligen en b-uppsats i his-toria med fokus på center-partiets historia och förre partiledaren och statsminis-tern thorbjörn Fälldin. andreas fick också chansen att göra ett besök hemma hos thorbjörn i Ramvik.

– thorbjörn var en väldigt spännande person att möta. han hade fortfarande en imponerande insikt i dagens politik som gjorde att man förstod att han en gång var en absolut toppolitiker. han påminde på flera sätt om den person man sett och hört om, den lite sävlige men samtidigt skicklige mannen men djup norr-ländsk röst och stora hän-der, säger andreas.

vill du läsa hela uppsat-sen? kontakta andreas.hakansson@centerpartiet.se

gå en kurs i höstcenterpartiets nya utbildningsstrategi börjar ta form och sex basutbildningar på kretsnivå är färdiga.

– i samarbete med studieförbundet vuxenskolan har vi tagit fram basutbildningar som är anpassade efter vårt behov av kunskap och utveckling, säger Joachim Wiberg, utbildningsansvarig vid Riksorganisationen.

de nya kurserna är: • Ett hållbart val – introduktion till centerpartiet • strategisk planering• Påverka genom samtal • Nyfiken på politik • bilda opinion via media • organisation och ledarskap

Mer information finns på centralen. klicka på Organisa-tionsstöd och Utbildningar och välj Basutbildningarna.

6basutbildningar

Gillar du att nätverka?inom partiet finns det en rad med olika nätverk som driver olika politiska frågeställningar. här kom-mer en lista med nätverk och kontaktpersoner för dig som vill vara aktiv eller bara är nyfiken:

centerpartiets hbt-nätverk – tobias alfredssontransportnätverket – anders Åkessontillgänglighetsnätverket – Malin kind kulturnätverket – carina lundgrenlandsbygdsnätverk – linda Zetterströmintegrationsnätverk – schlomo GavieUtrikespolitiskt nätverk – Mattias henriksson

28 • tidningen c

annons

Basutbildningarna är en del av Centerpartiets utbildningsstrategi. Läs mer på htttps://centralen.centerpartiet.se

Verktyg för Centerpartiets basutbildningar

• Nyfi ken på politik – för de som vill veta mer om det politiska arbetet

• Ett hållbart val – grundvärderingar och påverkansmöjligheter

• Nyvald – för den som får sitt första uppdrag

• Påverka genom samtal – att föra vardagssamtal kring politik

• Bilda opinion via media – grundläggande om att skapa nyheter

• Organisation och ledarskap – att leda och skapa engagemang

• Strategisk planering – från vision till handlingsplan

MÅLET är kunniga och engagerade

företrädare.

MEDLET är skräddarsydda material och specialutbildade internutbildare

METODEN är ett väl funge rande samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan och Centerpartiet.

Nu har vi tagit fram verktygen. Vad behöver ni i er kommunkrets? www.sv.se

varför Blev du medlem? en av våra nya medlemmar ingela fredriksson , 40 år, ålberga i sörmland

Jag tycker att centerpartiet arbetar med samhällsfrågor som är viktiga. Eftersom jag är en aktiv person som gillar att ha mycket att göra så arbe-tar jag både som lärare med vuxen-utbildning inom vård och omsorg och driver ett eget företag inom frisk-vårdsbranschen.

För mig är det viktigt med valfrihet. att kunna välja skola till barnen, äldre-omsorg för gamla och var jag vill bo och leva. konkurrens behövs för att säkra kvaliteten på skola, barnomsorg, sjuk-vård, omsorg och tandvård. Detta tycker jag att centerpartiet stöder på ett bra sätt.som egenföretagare tycker jag även att frågor som gäller småföre-tagande och hur det kan bli enklare att driva och starta upp företag är viktiga. Där tycker jag att centerpartiet kopplar ihop ”att hitta fler jobb” och småföreta-gen på ett bra sätt.

Så fixar vi nya medlemmarVill du ragga nya medlemmar, men vet inte hur? Här får du tips från centerpartister som framgångsrikt värvar nya medlemmar i Färgeland. TExT: Elisabeth Jansson

under eTT par kvällar lyckades Elisabeth örn och centerkvinnoav­delningen i Färgelanda värva 16 nya medlemmar.

– Vi bestämde oss under ett möte för att ringa runt och ragga medlem­mar i våra privata nätverk – grannar, syskon, släkt och kompisar. Vi peppa­de varandra och på bara ett par kväl­lar lyckades vi värva 16 nya medlem­mar. Detta innebar en procentuell ökning med 40 procent!

fler tips för nya medlemmar: • Bjud in till politiska samtal i de sammanhangen du befinner dig i – hos frisören, på dagis, på gymmet eller i ridskolan. Ta kontaktuppgif­

ter, ring upp och fråga om personen vill bli medlem i Centerpartiet .• Skylta med att du är centerpartist . Bär din Centerparti­knapp eller pin på jackan. Det kan öppna upp för politiska samtal i oväntade samman­hang.• Bjud in kompiSar och kompisars kompisar till möten. Centerstudenter i kronoberg är nystartade och har i snitt ökat med två medlemmar i må­naden. Deras strategi är att ta med sig en kompis till träffarna.• Ge Blommor till nyinflyttade. kon­takta människor i aktuella kommuna­la frågor och berätta att Centerpartiet är engagerade i just denna fråga.

tidningen C • 29

fråga 1. hur vill ditt parti göra det lättare att driva företag? fråga 2. hur ställer sig ditt parti till lagen om anställnings-skydd? Fråga 3. hur vill ni effektivi-sera arbetsför-medlingen?

Duellen: Hållbar arbetsmarknadannika qarlsson, (c), arbets-marknadspolitisk talesperson

1. Näringsliv och företagande är grunden för ett blomstrande samhälle och fler jobb. Därför vill Centerpartiet:• Stegvis sänka arbetsgivaravgiften för att

kostnaden att anställa ska bli lägre.• redan idag startas många företag via pri­

vata insatser från familj, släkt eller vän­ner. öppna möjligheten för fler genom att införa ett reellt investeraravdrag.

• Fortsätta och intensifiera arbetet med att sänka regelkostnaderna för företagare.

• Fördela delar av anslagen till universitet och högskolor efter hur de samverkar med näringslivet.

• Samla och effektivisera det offentliga risk­kapitalet som idag är utspritt på många olika aktörer. Det är viktigt att våra ge­mensamma investeringar används rätt, till exempel tidigt i företags expansionsfas.

2. Dagens låga rörlighet gör det svårare att få in en fot på arbetsmarknaden. Vi vill införa en svensk flexicurity­modell som sä­kerställer trygghet genom en allmän a­kassa med höjd ersättningsnivå under de tre första månaderna, kombinerat med en snabbare avtrappning mot slutet av perioden. Samti­digt vill vi modernisera turordningsreglerna i LAS så att kompetens och erfarenhet ska väga tyngre än antalet anställningsår.

3. Arbetsförmedlingen är i behov av en nystart. Centerpartiet vill att den arbetsför­medlande delen av ska konkurrensutsätts och införa en jobbpeng som följer den arbetslösa. Fler specialiserade aktörer skulle göra den offentligt finansierade arbetsför­medlingen betydligt mer effektiv och för­bättra matchningen. iF Metall har nyligen startat en egen arbetsförmedling, precis så vill vi att fler ska få chansen att göra!

ylva Johansson (s), arbets-marknadspolitisk talesperson

1. Socialdemokraterna föreslår:• Stärkt strategisk samverkan mellan

näringsliv , forskning och parterna på viktiga områden som Life Science, miljöteknik , transporter.

• En nedsättning av arbetsgivaravgiften riktad mot mindre företag.

• En riskkapitalfond som ska ha ett särskilt fokus på innovativa små och medelstora industri­ och tjänsteföretag.

• Ett riskkapitalavdrag för personer som investerar i ett nystartat bolag där fysiska personer som har förvärvat aktier i ono­terade bolag kan få skattereduktion.

Vi vill också se en effektivisering av regel­systemet, så att företagare kan effektivisera sin administration, samt en bättre sam­ordning av de statliga riskkapitalbolagen och innovationssystemet för att underlätta tillgången till statlig riskkapitalförsörjning.

2. LAS fungerar i huvudsak bra, men till exempel bemanningsföretagens starka framväxt kan göra att förändringar krävs. Vi säger nej till alla förslag om att försämra den enskildes trygghet och rättssäkerhet. Flexibi­litet skapas genom välutbildade anställda inte genom att göra det lättare att sparka folk.

3. Arbetsförmedlingen har en viktig roll som nav i en väl fungerande arbetsmark­nadspolitik. Dess insatser måste kvalitets­säkras och effektiviseras.

Det krävs en helt ny arbetsmarknadspolitik som ger arbetslösa aktiva insatser redan från första dagen. Det ska inte krävas långa tider i arbetslöshet innan man får rätt till insatser. kvalificerade arbetsförmedlare ska arbeta aktivt med den arbetssökande.

annika Qarlsson

Ylva Johansson

30 • tidningen c

tillsammans ÄR BÄsta mEDiCinEn

TIL

LS

Åsa RUOCCO, mamma till lUDViG som deltar i en studie för ett nytt vaccin mot diabetes

Vi VEt intE Om lUDViG FÅR PlaCEBO EllER VaCCinEt– mEn Vi tYCKER DEt ÄR VÄRt Ett FÖRsÖK.”

”

6. lUDViG OCH mamma Åsa är en av länkarna i kedjan som gör det möjligt att utveckla läkemedel i Sverige. En livsavgörande kedja – om vi vill behålla läkemedelsforskningen.

Min son Ludvig är fjorton år och har diabe-tes. Det upptäcktes när vi var på semester i italienska Ligurien. Han blev plötsligt så dålig att han höll på att tuppa av.

Men vi hade turen att vara på en plats med en väldigt fin diabetesvård.

Redan innan vi kom tillbaka till Sverige hade vi tagit kontakt med vårt sjukhus och den diabetessköterska som skulle ta emot oss. Det var början på en stor omställning för oss alla. Ungefär samtidigt hade min mam-ma läst om en diabetesläkare i Linköping som höll på med en läkemedelsstudie kring barndiabetes.Vi blev nyfikna och rådfrågade Ludvigs läkare som hjälpte oss att komma i kontakt med de som skötte studien.

Det fanns egentligen inga betänkligheter kring att medverka i studien. Vi vet självklart inte om Ludvig får placebo eller vaccinet – men vi tycker det är värt ett försök. Själv-klart hoppas vi att han får det verksamma ämnet. Det vill vi verkligen unna honom.

När det gäller diabetes så är jag glad att det forskas så mycket på området. Läkekon-sten verkar ha kommit långt, vilket känns hoppfullt. Ett botemedel skulle ju vara fan-tastiskt, men bara att hitta ett fungerande vaccin vore ett gigantiskt steg framåt.

För Ludvigs del handlar det om att han lär sig leva på ett sätt han mår bra av, att han äter regelbundet, idrottar, mäter sin blod-sockerhalt o s v. Kort sagt: att han får leva ett så bra liv som möjligt utan att hans sjukdom begränsar honom.

3. 4. 5.6.2.

1.

Mer biogas i tankarnaRegeringen har en bit kvar för att uppnå målet om en fossilfri fordonsflotta till år 2030 och en snabb vändning brådskar. Samtidigt finns det en enormt outnyttjad potential i att omvandla till exempel stallgödsel, matavfall och skogsavfall, till biogas. Centerpartiet stödjer den klimatsmarta biogasen. TexT: Pernilla Melander foTo: swedish biogas, Pernilla Melander

under åreT Har en rad åtgärder presenterats för att stimulera höjd produktion och användning av biogas, bland annat ett höjt

investeringsstöd till lantbruk och lands­bygdsföretag som investerar i biogasproduk­tion genom att det nuvarande taket på 1,8 miljoner kronor höjs.

Tidningen c BesökTe en gårdsanläggning utanför katrineholm för att undersöka hur det fungerar när flera gårdar går samman och nyttjar den lokala potentialen i biogas­produktion.

Aktieinnehavet i den två år gamla gårds­anläggningen ägs av Swedish Biogas in­

ternational AB (SBi) och ett gödselbolag tillsammans med tre större gårdar i trakten ­ Ericsberg säteri, Fors säteri och åkerö säteri.

HiTTills Har ägarkonstellationen investerat 50 miljoner kronor i biogasanläggningen som i första hand producerar fordonsgas till personbilar, yrkestrafik och kollektivtra­fik. Ett 15­årigt avtal med AgA, den enda kunden, var en förutsättning för att inves­tera i anläggningen. De växer försiktigt, och gjorde redan första året en liten men viktigt vinst på 100 000 kronor. Samarbetet med kunden fungerar utmärkt, och AgA har sedan i våras velat utöka produktionen med ytterligare 50 procent.

– vi måste möjliggöra för flera lantbrukare att gå samman och bygga större anläggningar, säger Roger tiefensee, (c) riksdags-ledamot och miljöpolitisk talesperson.

Mercedes är ett av flera bilmärken som erbjuder biogasbilar. andra exempel är Fiat, opel, subaru, volvo och volkswagen.

32 • tidningen c

– Vi kommer att leverera den öka­de volymen och har redan avtal på det. Dessutom kommer vi att inves­tera ytterligare och har för avsikt att öka produktionen nu i höst, säger peter undén, VD för SBi.

varJe år Tar katrineholms gårds­anläggning emot 70 000 ton gödsel, framför allt från svin och kyckling. gödseln kommer från ett tiotal gårdar inom två mils omkrets och levereras av varje lantbrukare mot ersättning. gödseln bryts ner under syrefria förhållanden i en rötkam­mare, med hjälp av naturliga mikro­organismer framställs metangasen som blir biogas. Efter rötningen går restprodukten, rötresten, tillbaka till jordbruket som gödsel, den är nu metanfri och bidrar till minskat kväveutsläpp.

AgA gas hämtar biogasen i con­tainrar och fraktar vidare till ben­sinmackar i Stockholmsområdet. Enbart från katrineholms gårds­

anläggnings produktion kan 2 000 miljö medvetna bilister fylla tanken varje år.

för aTT få fler att våga investera i nya biogasanläggningar och få struk­tur för distribution till slutkund efter­lyser biogasproducenterna och övriga aktörer i branschen långsiktiga spel­regler från politiker. parallellt med branschens önskemål går regeringens målsättning om en svensk fossilobe­roende fordonsflotta till år 2030 i sni­gelfart. Sedan 1983 har minskningen av fossila bränslen sjunkit marginellt, från 96,7 procent till cirka 95 pro­cent. Tiden rinner iväg, och det krävs krafttag från politiskt håll för att säkerställa produktion av bio bränsle och morötter för att privatbilister ska välja miljöbilar.

riksdagsledamoten per­ingvar Johnsson (c) påpekade nyligen att det krävs långsiktighet för att våga göra investeringar i produk­tionsanläggningar, gasledningar ,

Centerpartiet har lagt fram åtta förslag för en ökad pro-duktion och användning av biogas:

1. Öka källsortering av matavfall i kommunerna – i dag tillvaravtas en femtedel.

2. inför viktbaserade avfallstaxor – debitera vikten av avfallet istäl-let för storleken på kärlet. Det ska vara lönsamt att sopsortera.

3. Enkla system för utsortering av matavfall – t ex olika färger på soppåsar för olika typer av avfall, skapar överblick och medvetande om vad man slänger.

4. höjt investeringsstöd i lands-bygdsprogrammet – höj dagens tak på 1,8 miljoner kronor per gårdsanläggning. Dagens tak missgynnar lantbrukare som vill gå ihop.

5. långsiktigt metanreducerings-stöd för gödselbaserad biogas. inför ett stöd på 20 öre/kWh pro-ducerad energi från biogasröt-ning ur stallgödsel.

6. Återför rötrester till åkermarken – metanfria rötrester ersätter han-delsgödsel och minskar utsläp-pen av kväve.

7. En långsiktig plan för förmåns-beskattning av miljöbilar.

8. inför premieavgiftssystem där premie utfaller till bilar som släp-per ut lite koldioxid och en avgift till dem som släpper ut mycket – systemet kan på så vis bli självför-sörjande.

katrineholms gårdsanläggning för biogasproduk-tion tar årligen emot 70 000 ton gödsel från närliggande gårdar. Råvaran för-ädlas till drivmedel för 2 000 person-bilar per år.

tidningen C • 33

tankstationer och bilmotorer. Ett exempel är den nuvarande nedsätt­ningen av förmånsbeskattningen om 40 procent för miljöbilar, som enbart förlängts i två år och där­med skapat osäkerhet hos bilprodu­centerna. roger Tiefensee, riksdags­ledamot (c) och miljöpolitisk talesperson är inne på samma spår och har under året presenterat en rad åtgärder för att stimulera biogas­produktion och användning:

– Vi vill hellre se en långsik­tig plan för förmånsbeskattning av miljöb ilar. Det skulle ge stabila förutsättningar för bilbranschen att kommersialisera biogasteknik för fordon, och ge en större trygghet för bilköpare, säger roger Tiefensee.

Bilen – en nyckel Till friHeT. Centerpartiet ser bilen som en viktigt grund för många människors

frihet och möjlighet till arbete, men samtidigt ser partiet en nödvändig­het i att ta ansvar för miljöskadliga utsläpp. Ett annat centerpartistiskt förslag är ett mer eller mindre självfinansierat premieavgiftssystem,

som innebär en premie till den som köper en ny miljöbil med litet kol­dioxid utsläpp, och en avgift till den som väljer en bil med större koldi­oxid utsläpp.

– på så vis uppmuntrar vi bil­

köparna, och valet mellan morot eller piska styrs av individen, säger roger Tiefensee.

riksdagsgruppen arbetar nu med en biogasturné för att lyssna in behov och framgångsnycklar hos biogasproducenter runt om i Sverige och för att presentera Centerpartiets biogaspolitik.

cenTerparTieT driver frågan om ett metanreduceringsstöd som kan ge ett uppsving för biogas­producenter. Det skulle innebära 20 öre/producerad kWh biogas vilket motsvarar miljö­ och klimat­nyttan. Anna­karin hatt, Eskil Erlandsson och Lena Ek aviserade redan i vårpro positionen 2012 att biobränslen ska ha fortsatt goda förutsättningar och en önskan om fortsatt skattebefrielse för miljö­klassade tjänstebilar.

70000 ton gödsel driver

2000 bilar

Hur många väljer miljöbilar idag? När det gäller nybilsförsäljningen är 40 procent miljöbilar, en stabil nivå sedan 2010. Vi ser dock en mycket snabb förskjutning från förnybar etanol och biogas till diesel. Sju av tio miljöbilar går nu på diesel. ungefär fyra procent är gasbilar, medan elbilarna står för två promille hittills i år.

Hur kan Sverige påverka en ökad produktion av biogasbilar? på många större marknader är gasbilar vanliga. Därför behöver vi

inte påverka industrin att tillverka dem ­ bara öka efterfrågan så att vi får hit dem!

Vad ser ni som nödvändigt från politiskt håll för att uppmuntra bilister att välja miljöbilar?Att bara jobba med ekonomiska morötter räcker inte ­ det blir dyrt för statskassan och därför håller man nere premiens storlek. Om man ock­så vågar ha höga avgifter på bilarna med högst utsläpp ­ som i Danmark, Norge och Frankrike – så har man mer utrymme att ge större premier åt de bästa*, samtidigt som det kan vara neutralt för statskassan. Därtill behövs långsiktiga garantier för att biobränslen är billigare att tanka än de fossila ­ men det behöver inte

innebära fullständig skattebefrielse. Tvärtom är det rimligt att etanol betalar en viss koldioxidskatt.

Vad ser ni som nödvändigt för att nå målet fossilfri fordonsflotta 2030?Börja med att besluta om ett sådant mål! ”Fossilbränsleoberoende” är regeringens flummiga mål, som ingen kunnat förklara vad det innebär. Ett första steg, som Center­partiet ju föreslagit i flera valrörelser, är att införa ett försäljningsstopp för nya bilar som bara kan gå på fossil bensin och diesel. gröna Bilisters sondering visar att förslaget skulle få stöd av de rödgröna och alltså vinna majoritet – varför lägger man inte fram det?*Jämför c:s förslag om premieavgiftssystem

frågor till Mattias Goldmann, Gröna Bilister434 • tidningen c

korsord

Lösningen är inskickad av:

Namn .................................................................................................

adress ...............................................................................................

Postadress ......................................................................................

skicka din lösning senast den 30 november 2012 till:centerkryss 3/2012centerpartiets riksorganisation, box 2200, 10315 stockholm

Vinnarna i korsordet nr 2, 2012.1. inga-lisa berglöw, Norrala 2. abbe Åsenius, Nyköping 3. lisbeth andersson, bredaryd 4. Margit hansson, lima 5. karl-Gustav karlsson, katrineholm 6. karin vestin, bjästa 7. berit sandström, västerlanda 8. anita R-Wahlman, Norrsundet 9. Gunnar Jansson, Molkom 10. anne-Marie Dahl, varberg vinnarna får trisslotter sända till sig med posten.

Namn: Centern 03-12Titel: Centern 03-12

puré

strål-glans

person-er runtmilitär

chef

väder-streck

spets

samlasakter i

låg-vatten

fiske-redskap

dansasdet väl

i

betes-plats

hjälperindivider

passarofta med

kost

ärpölsen

inne–havare

literkort

dricksdet ur

harmångalåtar

tecken

mången kanbilda

mosaik

läggsskräp

i

ge-digen

helarasket

haringen

ordningalls

formav be–hand-ling

åtsitt-ande

byxor

bagar-massa

ger desom

skriker

jobbaoch

slita

klär sigålder-

domligt

åter-skalla

drulle

nack-hår

geringenvinst

sättersamman

börda

tja

åbygång

läggsvid val

kött-bak-else

sökaefter

tomt

vatten-rök

skärlysande

bergpå

kreta

tid-nings–

samling

ger enandel

fixamed

bilen

kan mankort i

patiens

skärrad

bad-plats

ensami sittslag

såhälsadecaesar

osann-ing

typ avört medrundafrön

lockarmånga

för attspisa

ger fo-gar med

låga

revolt

långläder-

remsom

styrdrag-djur

dispyt

får mansom ärpubvan

här ismålandär eskil

född

drarres-ande

slöoch

håglös

säljermedicin

för-mögen

skrikermycket

ledervatten

kött-stuvning

slant

sägerman om

sig själv

måstesena

sjå

tjusig

frusendroppe

morgon-fukt

hot

glida iskåne

måsteovan

här äranniefödd

svängpå

sjön

snorre-alster

udd

blistörre

går detsom

duger

ser-verar

öl

kan manmed

kniven

skogenskonung

fibrerfrån sån

hampa

© Svenska Korsord AB

‹

ç

÷

÷

ç

÷

Ç Ç

×

÷

Ç

÷

÷

ç

‹

×

Ç

f

s

b

p

aktivera

mär

är

f

annielÖÖf

and

fra

e

vädra

friar

nv

Ö

ordnad

orera

a

e

b

l

nobel

s

s

v

sÖva

fora

säkert

arg

kandi

i

rak

all

rea

tunika

adept

fru

dean

s

n

ide

l

gräva

g

gemyt

framtidsbygget

ri

fÖrena

hit

rar

teak

ris

glesa

kräm

ode

natti

tadla

sinnen

visst

hyllad

vill gär-na id-

rottarevara

hårt

virke

rike

kan manväl

kallakiruna

lätt gö-ra medeter

krama

om

sätta

igång

franskhöjdare

förr

är utsedd tillårets

makthavaresimfågel

prata vittoch brett

står vid det somska märkas

gör manpå sinabara

knän, väl?

kortför

liter

kanlätt

se rött

bröst-

socker

ärlig

stra-tegi

sagansslut

röd knölmed skarp

smakfyn dt id

kan va-ra ljus

lär-junge

tidn ingi göte-borg

hustru

aktie-bolag

50-tals-idol

blirdet som

ärkvar

troll-dom

brukaspaden

begära

bra om vikan nyttamed nöjerovfågel

centernswiki (fo-rum föri d ée r )

kallaslåt somslagit

godoch

snäll

ingenbra

kritik

ut-

spridda

vanligefter-rätt

sov-gott-

önskan

kland-ra

förr

är be-kantmed

lagan-tal

lagd påplats

sporrarforn-

romersktplagg

fem harvi (en

del etttill)

litte-rär åsna

luftaut

accep-terastor-sint

tuggarkor

typ avtrevnad

ström-

mande

finns

till

ödlaförsvar-

ets radio-anstalt

m in iskoglastad

vagn förbonde

ord iskalanmöbel-

trä

gripenhar

ingenhyfs

börjarräkningsvavel

finare

dikt

grannenord-väst

rikt-

n ing

oändligtid

rhodeisland

riktigtför-

vånad

skären

fluor

firas

18 maj

prata-de i

natt-mössan

skilja

ut

har stordel avroms

historia © svenska korsord ab

Ç

Ç

Ç Ç÷

‹⁄

⁄

⁄

÷

‹

‹

‹

‹

‹ Ç

ç

⁄

÷

÷

÷

tidningen C • 35

Annieen Tidning från cenTerparTieTNUMMER 3-2012. PosttiDNiNG b Returadress: centerpartiets riksorganisation. box 2200, 103 15 stockholm

deT är snarT eTT år sedan centerstämman i Åre. Ett år fyllt av hårt arbete i hela center-rörelsen med nytt idéprogram och framtidsag-enda för valet 2014. Det är nu tid för oss att kavla upp ärmarna , kliva ut ur stugorna och tala om för väljarna hur vi vill förändra sverige. vi ska öka vårt inflytande över svensk politik. vi ska få fler röster 2014. vi ska bidra till att skjuta in energi och idéer i alliansens fortsatta föränd-ringsarbete. Det som jag kallade alliansen 2.0 i mitt almedalstal .

Förnyelsearbete tar tid. Medlemsengage-manget och underifrånperspektivet ska vi vara

rädda om. Det är inte konstigt att det är vi som leder utvecklingen som sveriges mest öppna parti. vårt unika arbete med ett nytt idépro-

gram är ett tydligt exempel på hur vi öppnar vårt politiska arbete för omvärlden . Jag är övertygad om att detta är en förutsättning

för framgång i vårt långsiktiga arbete.

nu Har deT blåst rejält kring denna öppenhet . Näringsdepartementet och jag

som närings minister granskades hårt under mitten av augusti. För att inte några miss-förstånd ska uppstå; Jag välkomnar medias granskning. Men det fråntar inte mig ansvaret att själv granska och öppet berätta om hur mitt departement hanterar skattebetalarnas pengar, förbättra och genomföra de förändringar som krävs.

Jag kommer att fortsätta att offentliggöra när-ings departe mentets arbete , vad jag står för och vilka åtgärder jag vill genomföra. Det är självklart för mig som partiledare för sveriges mest öppna parti att göra så.

vi står inför en spännande höst med en bud-get där centerpartiet prioriterar sats ningar som gynnar hela landet. En höst där samtalen om ett alliansen 2.0 tar fart inför det kommande mötet i min hemby Maramö. Detta är hösten när vi tillsammans berättar vad vi vill på lång sikt, vilka förändringar vi vill genomföra och varför centerpartiet behöver växa i en allians regering .

Jag Har HämTaT mycket inspiration till politiken från min hemby Maramö och Gnosjö-andan som lever där. landsbygdens resurser , entreprenörskapet och att stötta varandra har visat mig att utveckling är möjligt i hela landet, bara förutsättningarna ges och framtidstron får råda. vi är det parti som ser hela sveriges potential , när andra mest ser bekymmer. Den bilden ska vi tillsammans vända och visa att hela landet behövs för jobben , för välfärden och inte minst för klimat utmaningen. Jag hoppas att mötet i Maramö ska inspirera mina kollegor om landsbygdens potential så som den inspirerar mig.

centerpartiets långsiktiga och hållbara politik måste få större genomslag i regeringen. välkommen till Maramö, alliansvänner!

SVeriGeS MeSt öPPNA PArti