Onsdag 9.2.2011

I dag− 11

Hjälp på väg. Finlands Röda Kors ska hjälpa till på fältsjukhusen i Libyen. Foto: Flickr/IFRC

Kriminalförfattande taxichaufför hämtar inspiration från nattu-rerna. s.6

Missade du radio-sändningen med goda nyheter i dag? Gå in på

”Snart står vi kanske inför det faktum att en bra och gratis grundskoleutbildning inte är en självklarhet i Finland. ” s. 2 Ledare

Vädret i Helsingfors

I morgon− 8

Homosexuell zimbab-vier inte ensam

Året är 2002. En afrikansk man kommer till Finland för att stu-dera. Mannen är homosexuell, vilket är mot lagen i Zimbabwe där han kommer ifrån. Nästa år söker han asyl i Finland, men svaret är nekande. Då försvinner han. År 2010 anhålls han av po-lisen. Han ansöker om asyl igen. Svaret är nekande, igen. Föreningen för Sexuellt likabe-rättigande Seta anser att man-nen blivit orättvist behandlad av Migrationsverket. Seta tycker att mannen borde få asyl, eftersom han kan vara i fara i sitt hemland.

s. 5

1. Momsen får åtminstone inte höjas. Annars ser jag inget behov för sänkn-ingar. 2. Progressionen borde spännas och kapitalinkomster borde beskattas progressivt.

Inka Nokso-Koivisto

1. Låginkomsttagare borde få skattelät-tnader. 2. Progressionen borde skärpas märkbart. Man kunde också höja på gränserna för inkomstgrupperna.

Markku Kivinen

1. Ingenting borde egentligen sänkas. Momsen får man åtminstone inte höja, eftersom det skulle vara ett steg mot plattskatt. 2. Förvärvsinkomstskatten borde hö-jas, åtminstone för större inkomster.

Läs mer om skatter på s.3

Anne Määttä

Finsk hjälp åker till LibyenFinlands Röda Kors skickar hjälp till Libyen. Jobb på fältsjukhusen och att hjälpa dem som mest behöver hjälp är planen. Att hjälp behövs kan ingen förneka. Husein

Torbi från Libyen har bott i Finland i trettio år och följer spänt med läget i sitt gamla hemland.– Gaddafi kommer inte att ge upp förrän han bränt ner hela

Libyen till grunden. Libyerna har inte sett det värsta än. s. 4-5

Smocka frågar 1. Vilka skatter borde sänkas?

2. Vilka saktter borde höjas?

HUS demonstrerar för studiestödsindex

Studentkårer runt om i Finland protesterar mot att alla minimiför-sörjningsstöd förutom studiestö-det binds till index från och med 1 mars. Studentkårerna påminner om att levnadskostnaderna hela ti-den stiger även för de studerande.Helsingfors universitets student-kår (HUS) demonstrerar genom att dela ut bröd vid tre smeder på tisdagen. Heikki Hursti har done-rat brödet.– Brödet symboliserar en allmän konsumtionsvara som blir dyrare när studiestödets nivå sackar efter, säger Jan Rosenström, styrelse-medlem i HUS.

Smocka

Högt kolesterol ger sämre minne

Höga kolesterolvärden och högt blodtryck är riskfaktorer för ti-dig minnesförlust, visar en ny undersökning som gjorts vid American Academy of Neuro-logy.Enligt forskarna försämras alla kognitiva funktioner snabbare under loppet av tio år om man samtidigt lider av förhöjt blod-tryck och höga kolesterolvärden. Resultatet i undersökningen var det samma för både män och kvinnor.Medelåldern bland de som del-tog i studien var 55 år. SVT - Smocka

Chefredaktör och ansvarig utgivareLars Lundsten

Journalistisk chefJulius Uusikylä

ProducenterJohanna MetsämäkiChristoffer Gröhn

Redaktörer och fotograferJenny Råman, Jonas Johnhem, Dan-iel Donner, Nina Lindqvist, Mikael Stenlund, Elisa Häggström

Layout Jael Nyman Nora RinneEva Ekholm

Alternativa skolor av ondo?

WEB

BKLI

PPLE

DARE

2 OPINIONFredagen den 25 februari 2011

Alternativa skolor av Utbild-ning är en av våra rättigheter i Finland. Den som lär sig att läsa, skriva och räkna får verktyg till att tänka kritiskt och fung-era som en självständig individ i samhället. Att börja nischa den-na utbildning redan i grundsko-lan är därför skrämmande. Att fatta så avgörande beslut i ett så tidigt skede är fel.

Under de senaste årtiondena har många varianter av privat-skolor vuxit fram. Föräldrar kan välja att placera sina barn i skolor som betonar en viss in-riktning, till exempel konst eller religion.

Steinerskolan är ett exempel på en skola som har en alternativ läroplan jämfört med de kom-munala skolorna. Enligt ide-ologin som skolan följer är det viktigt att barnen får utvecklas i sin egen takt i en kreativ miljö utan att pressas av betyg och prov i för tidig ålder. Detta låter fint på många sätt men frågan är om skolan faktiskt har resurser att möta varje elevs individuella nivå?

Man måste komma ihåg att det inte är så lätt att skilja på individuell nivå, läs- och skrivs-vårigheter och simpel lättja som man vill tro. Det har hänt att diagnoser eller svårigheter inte upptäckts eller sopats under mattan som en ”egen individu-

ell takt”. Dessa fall är inte ac-ceptabla.

En optimal inlärningsmiljö handlar i de flesta fall om balans.

Det handlar om att tillsammans med andra hela tiden testa sina gränser samtidigt som man har en möjlighet att klara av det. I en sådan miljö uppmärksammas också problemen snabbare, vilket är viktigt eftersom alla måste ha rätt att få den hjälp de behöver för att utvecklas.

Frågan är sedan om föräldrar är tillräckligt kritiska till varför de väljer en alternativ utbildning till sina barn. Trender kommer och går när det gäller de flesta saker här i livet och beklagligt nog utgör utbildningen inget undantag.

Att välja utbildning borde ändå inte utgå från vad som är inne för stunden utan från vad som på riktigt är till nytta för eleven. Sedan kan man fråga sig vem som i så fall är rätt person att bestämma vad som är bäst för barnet. Har föräldrarna rätt

att i ett tidigt skede välja en in-riktning som kan påverka bar-nets framtid? Vem bestämmer vad som är bra?

De föräldrar som anser att de privata skolorna utgör ett bättre alternativ medverkar indirekt till att sänka kvaliteten i de kom-munala. Om alla som värdesät-ter en bra utbildning överger vanliga kommunala skolor är vi snart inne i ett ekorrhjul där de kommunala skolorna aldrig har en chans att utvecklas eftersom ingen tycker att det är värt att satsa på dem. Snart står vi kan-ske inför det faktum att en bra och gratis grundskoleutbildning inte är en självklarhet i Finland.

Vårt samhälle har inte råd att förlora en enda människa på gr-und av att de inte får en heltäck-ande grundutbildning. Män-niskor utvecklas i olika takt, ja, men att söka alternativa utbildn-ingar borde inte vara den självk-lara lösningen. Målet borde vara att utveckla den kommunala gr-undskolan till en skola som som möter allas behov.

Ska de alternativa utbildnin-garna då ses som ett komple-ment? I så fall kan man fråga sig om de inte borde vara kost-nadsfria och således tillgängliga för alla. I grund och botten är det ändå samma värld eleverna möter då de går ut skolan.

“Igår åt jag frukt för första gången på femtiotvå dagar. Jag valde en apelsin. Det var som att äta en kattunge. Så otroligt sött. Senare på kvällen åt jag lite karkki också. Det var så gott att jag ville gå ut på trappan och skrika ut det åt hela Överesse.”

Kaj Korkea-Aho om sviterna av LCHF-dieten, i sin blogg på rata-ta.fi.

“I skolans matsal var den färdigt upphälld i gula plastmuggar till lunch. Man behövde inte vara något geni för att inse att ett rykte som krångel-potta är givet om man börjar bråka om mjölken, så jag valde en annan strategi. Jag sa att jag är törstig. Svaret var väntat och önskat: ”Då får du dricka vatten, men du får hämta det själv!” Ja!”

Annika Rentola reder ut begrepp som laktosintolerans och mjöl-kallergi i sin blogg En nypa salt på Hbl.fi.

VECK

ANS

SAM

TALS

ÄMN

EN

25–27.2Blir det fiasko eller medaljöverraskningar? Skid-VM pågår för fullt hela veckoslutet. På fredagen gäller det att hålla tummarna för Finlands enda kvinnliga backhop-pare Julia Kykkänen då damerna tävlar om världsmäster-skapet i individuell normalbacke. Männens individuella final i normalbacke går av stapeln klockan 16 på lördag och lagfinalen samma tid på söndagen.

Tidningen SMOCKA görs av journalistikstuderande vid Svenska Social- och kommunalhögskolan

”Jag tror att The Social Network eller The King’s Speech tar hem titeln som årets bästa film – det är helt enkelt sådana där maf-figa förhandstippade filmer”

Andrea Svanbäck funderar på utdelningen av

årets Oscars-statyetter enligt hur det fungerat

tidigare år.

Det senaste inom sjalmodet visas på internationella kul-turcentret Caisa i Kajsaniemi, då designerduon DEEN-iT - Aaminah Hietala och Dina Akoudad – lanserar sin vår- och sommarkollektion av huvuddukar för muslim-ska kvinnor. Sjalarna är snygga, unika och användbara, tipsar Akoubad. Modevisningen börjar klockan 18.

25.2

Strax före ett på natten till måndag är det dags att knäppa på tv:n och se filmvärldens toppskikt vandra ner för röda mattan. Statyetterna ska fördelas på filmvärldens glamorösaste prisutdelningsfest Oscargalan . The King’s Speech om stammande kung George IV av Storbritannien toppar överlägset med 12 nomineringar.

26.2

Tror du att någon blir fast för dopning i skid-VM?

Ja (53 procent)

Alla deltagare är dopade (38 procent)

Nej (9 procent)

Röster totalt: 32

Gå in på

för att svara på dagens frå-ga.

Tycker du att inkomstskat-ten borde sänkas?

DAG

ENS

FRÅG

A

Foto: Flickr

”Alla måste ha rätt att få den hjälp de behöver för att utvecklas.”

Föreningen Helsingfors ekonomistuderande (KY) fyller 100 år. Jubileumsåret kronas med en hundraårsfest på Finlandiahuset, och föreningen lovar ett hejdundrande spektakel. Efteråt ordnas nachspiel i KY:s föreningshus på Norra Järnvägsgatan. Kom ihåg fracken!

Jenny Råman

28.2

•Inkomstskatten för förvärvsinkomst som betalas till staten bestäms enligt en progressiv skat-teskala. Årsinkomster från 15 600 till 23 200 euro betalar 6,5 procent skatt. Följande gräns kommer vid 37 800 euro i året och skatteprocenten är 17,5. Nästa inkomstgrupp beta-lar 21,5 procent framtill 68 200 euro. Den högsta inkomstgruppen betalar

30 procent på sina inkom-ster.

•Momsen är en konsum-tionsskatt som betalas då man köper varor eller tjänster. Den allmänna mervärdesskattesatsen är 23 %. På livsmedel och foder betalar man 13 procent i moms. Böcker, mediciner, motionstjän-ster, filmförevisningar,

persontransporter, inkvar-teringstjänster, kultur- och nöjesevenemang och tele-visionslicenser är belagda med en moms på 9 pro-cent. Ytterligare är skatte-satsen för restaurang- och cateringtjänster 13 %.

•Samfundsskatten beta-las av aktiebolag och an-dra samfund. Skatten är 26 procent av skillnaden

mellan samfundets be-skattningsbara inkomster och avdragsgilla utgifter.

•Beskattningen av kapita-linkomster är 28 procent. Kapitalinkomster är bland annat dividender från börsbolag, hyresinkom-ster och avkastning av livförsäkring.

NYHETER 3Fredagen den 25 februari 2011

RIKS

DAG

SVAL

ET 2

011 Inga stora skillnader i skatteförslag

SFP

Skatterna väntas bli en av valets stora frågor. Smocka har därför utrett partiernas skattelinje. Och resultatet visar att partierna till stor del är av samma åsikt.

CSa

nnf

Grö

naK

DSa

ml

SDP

VF

Kapitalin-komstskatt

Förvärvsin-komstskatt

Moms Samfunds-skatt

Hålls på nuvar-ande nivå.

Hålls på nuvar-ande nivå.

Hålls på nuvarande nivå.

Hålls på nuvar-ande nivå.

Höjs till 30% och görs progressiv.

Hålls på nuvar-ande nivå.

Görs progres-siv.

Moderata lät-tnader för alla inkomstgrupper.

Höjs med 2 procen-tenheter.

Sänks med 2 procenten-heter.

Inkomster under 10 000€/år skat-tefria. Progressio-nen skärps.

Allmänna momsen kan höjas med 2 procentenheter. Momsen på livs-medel hålls på nuvarande nivå.

Höjs till 30% och kan tillfäl-ligt höjas ännu mer.

Allmänna satsen borde höjas med 2 procenten-heter. Momsen på livsmedel hålls på nuvar-ande nivå.

Inga kommen-tarer.

Inga kom-mentarer.

Inga skärpnin-gar. Sänkningar för de lägsta inkomstgrup-perna.

Sänks med 4 procen-tenheter.

Alla sat-ser höjs med 1 procen-tenhet.

Sänks med 2 procen-tenheter.

Höjning med 1-2 procen-tenheter. Ut-satta grupper kompenseras.

Höjs till 30%.

Inga kom-mentarer.

Inga kommen-tarer.

Höjs till 30%.

Höjs till 30%.

Höjs till 30%.

Hålls på nuvarande nivå.

Hålls på nuvarande nivå.

Hålls på nuvarande nivå.

Hålls på nuvarande nivå.

Hålls på nuvarande nivå.

Som vanlig väljare kan det vara svårt att skapa sig en uppfattning om partiernas skattepolitik. De gamla an-klagelserna om att parti-erna är för likadana verkar vara användbara även nu.

Nästan alla partier är eni-ga om att kapitalskatten bör höjas. De stora borgerliga partiernas och SFP:s linje är förvånansvärt likadana, medan vänsterpartierna redan ställt sig i opposi-tion. SDP föreslår skärpt progression av förvärvsin-komstbeskattningen. Det största förändringsförsla-get kommer från VF som föreslår att alla inkomster beskattas progressivt.

Partiernas fina grafer och beräkningar bevisar hur bra just deras förslag är. Om inte det enda rätta så åtminstone det bästa för Finland.

Allt låter ju fint, men det säger väldigt lite om vad som egentligen föreslås. Vad betyder allt detta kon-kret, lyder frågan. Tyst-naden är öronbedövande. Det blir inte bättre av att förslagen är ofullständiga. Om en forskande journa-list inte kan få reda på vad partierna egentligen vill, så är oddsen att den enskilda medborgaren kan få en helhetsbild av fältet ännu mindre. Om denna flum-mighet i informationen är en oavsiktlig bieffekt av det hektiska kampanjarbetet el-ler ett medvetet strategival i det allt brutalare politiska informationskriget förblir ett mysterium.

Ett undantag är Sannfin-ländarna. Deras informa-tion har varit konsekvent - inga kommentarer.

Jonas Johnhemsmocka.fi@gmail.com

Kommentar

Har du koll på skatterna?

”Gaddafi kommer inte att ge sig”En blandning av Hitler, Saddam Hussein och Mussolini. Så beskriver Husein Tor-bi Libyens ledare Muammar Gaddafi. – Libyens folk är ett tålmodigt folk men efter 42 år av våld och maktmissbruk har de fått nog.

4 FOKUS Fredagen den 25 februari 2011

Idyll. Libyen är ett vackert land när bomber inte faller ner från den klarblåa himlen. Foto: privat

Husein Torbi kommer från Liby-ens huvudstad Tripoli men Fin-land har varit hans hem i nästan trettio år. Hans mamma bor kvar i Tripoli och Husein håller kon-takt med henne dagligen. Han oroar sig för sin mamma och hennes välbe-finnande.

– Gaddafis slaktmaskin är otroligt effektiv och rå. Men min mamma är gammal och går inte ut så hon ser inte vad som sker på gatorna.

Namn på släktingar i Libyen och andra detal-jer vill Husein inte uppge ef-tersom han är rädd för att le-darna ska få veta att släktingarna talat med honom. Han fruktar att konsekvenserna skulle vara fatala.

Strypt flöde av informationHusein följer med läget i Libyen via olika nyhetsbyråer och nätet.

Sociala medier som Facebook an-vänder han ofta för att försäkra sig om att vänner mår bra och för att få den nyaste informatio-nen om läget i Libyen.

– Youtube använder jag också men Gaddafi och hans följare

har många gånger stängt ner hela sidan så man inte kunnat se ens musikvideon, i n g e n t i n g . Oppositionens hemsidor har också hackats. Gaddafis son Sayf al-Islam Gaddafi har i ett tal sagt att internet är de-ras nya fiende, berättar Hu-sein.

I n f o r m a -tionsflödet går inte alltid att

lita på men bildbevis och sam-tal med släktingar och vänner vittnar om att ett blodbad skett i Libyen, säger Husein. Läget i Libyen beskriver han som öm-tåligt och ständigt föränderligt. Men att staden Benghazi, i norra Libyen, nu är fri från armé och

våld är han glad över. Men allt har sitt pris, även friheten.

– Tyvärr är det så att priset för frihet är högt. Hundratals libyer har dött i upproret. Men Libyens folk har lidit i över 40 år nu och är redo att sätta hårt mot hårt och kämpa som en enad front mot Gaddafi.

Våldet är en verklighet För finländare kan våldet i Li-byen och situationen landet be-finner sig i vara svårförståeligt. Strider hör till alla länders his-toria men för Libyen är striderna inte ett dystert minne.

– I Finland är ju våldet och striderna förbi, de hör till lan-dets förflutna. Men för Libyen hör de till en väldigt verklig nu-tid, säger Husein.

Orsaken till upproret kan Hu-sein genast slå fast. Ett starkt missnöje med landets ledning har slutligen kommit till ytan.

– Måttet är rågat för libyerna. De vill inte leva i ett samhälle där Gaddafis ord är lag, där man

inte har rätt att säga vad man vill. Korruption och maktmiss-bruk har länge hört till libyernas vardag.

Gaddafi ska också ställas till svars för alla de brott han begått under åren, anser Husein. Som exempel på ett brutalt vå l d s b r o t t berättar Hu-sein om ett fängelse i Tripoli. År 2006 dödades 1 200 fångar då de som en följd av miss-nöje med hur de behandlades försökte rym-ma. Enligt Husein meddelade Gaddafi och de ansvariga aldrig de anhöriga om vad som hänt. Endast en bråkdel av de dödades namn offentliggjordes.

Arméns våld har inte trappats upp långsamt och successivt en-ligt Husein, utan arméns gensvar var genast från början våldsamt. Enligt Husein använde armén varken tårgas, vattenkanoner el-ler patroner av gummi först utan började direkt skjuta.

– Våldet armén använde var av den storleksklassen som man an-vänder mot en pansarvagn.

Hela Afrikas ledare En självisk och hänsynslös en-våldshärskare. Så skildrar Hu-sein Gaddafi. Som 27-åring ka-pade han makten i Libyen efter en statskupp och har sedan dess styrt Libyen med järnhand oav-brutet i 42 år.

– Han är skoningslös och kan

inte acceptera förlust eller mot-stånd. De första åren efter att han kapat makten var allting relativt bra men sedan började maktbe-gäret krypa fram. Gaddafi vill inte nöja sig med att bara vara

L i b y e n s president; han vill bli hela Afri-kas ledare.

Libyens f r a m t i d ser osäker ut, säger H u s e i n . Han fruk-tar att G a d d a f i inte kom-

mer att ge upp förrän han bränt ner hela Libyen till grunden och ser de andra arabländerna som ett sista hopp.

– Gaddafi kommer inte att ge sig. Hans förnuft kommer inte att stoppa honom känns det som, så grannländerna är sista hoppet. Förhoppningen är att de kan få Gaddafi att förstå att hans eget folk lider på grund av honom. Men massakern är ett faktum och jag tror att det värsta ännu är på kommande.

NinaLindqvist smocka.fi@gmail.com

Husein Torbi. Foto: privat

Strider hör till alla länders historia men för Libyen är striderna inte ett dystert minne.

– Han är skon-ingslös och kan inte acceptera förlust eller mot-stånd.

FOKUS 5Fredagen den 25 februari 2011

Seta kräver asyl för homosexuell zimbabwierFöreningen för sexuellt likaberättigande Seta har nu engagerat sig i fallet där en homosexuell man från Zimbabwe nekats asyl. Homosexualitet är förbjudet enligt lag i mannens hemland.

Med målet att hjälpa dem som behöver det mest

– Han har blivit vägrad asyl på falska grunder. Mannen borde vara berättigad till internatio-nellt skydd på grund av förföl-jelse som baserar sig på hans sexuella läggning, säger Aija Salo, generalsekreterare på För-eningen för sexuellt likaberätti-gande Seta.

Seta ordnande tillsammans med nätverket Fri rörlighet i veckan en demonstration för att stöda den zimbabwiske mannen. Mannen har inte fått asyl trots att homosexualitet strider mot lagen i hans hemland Zimbabwe.

Mannen kom till Finland för att studera år 2002. Han är ho-mosexuell, vilket är förbjudet en-ligt lag i Zimbabwe. År 2003 an-sökte mannen om asyl i Finland, eftersom myndigheterna i Zim-babwe fått reda på hans sexuella läggning. Men hans ansökan om asyl fick ett nej.

– Zimbab-we är inte ett tryggt land för homosexuella. Det gäller spe-ciellt i det här fallet, eftersom mannens ho-mosexualitet blivit känd för myndigheter-na där, säger Salo.

Migrationsverket, som fattat beslutet om att neka mannen asyl, har en annan syn på situa-tionen för homosexuella i Zim-

babwe.– Homosexuella behöver inte

vara rädda i Zimbabwe, trots att folk kan vara negativt inställda. Det har till och med grundats en nattklubb för homosexuella i lan-dets näst största stad, säger ut-vecklingschef Jorma Pentsinen vid Migrationsverket.

Migrationsverkets senaste uppgifter om hur homosexuella behandlas i Zimbabwe kommer från slutet av förra året.

Få zimbabwier får asylMannen beslöt att gå under jor-den då han nekades asyl för för-sta gången.

– Ingen har vetat att han är i Finland, säger Salo.

Sju år senare, år 2010, fick po-lisen tag på mannen. Då ansökte han om asyl en andra gång. Be-

slutet var det samma som första gången; ne-kande.

Ida Staf-fans, jurist vid Flyk-t i n g r å d -givningen, kr i t iserar Migrations-v e r k e t s agerande i fall som rör sexuella mi-noriteter.

– Homosexuella från Afgha-nistan har nekats asyl. Motive-ringen är att de kan leva i hem-landet utan att bli förföljda bara

de gömmer sin sexuella lägg-ning, säger Staffans.

De senaste tre åren har endast en person från Zimbabwe bevil-jats asyl i Finland.

– Det handlar om endast tio asylansökningar sammanlagt. Av det antalet kan man inte dra några slutsatser, säger Pentsi-nen.

Aija Salo säger att Migrations-verket inte har behandlat man-nens fall tillräckligt noggrant.

– De har bara låtit polisen göra en intervju. Resultatet ryms på en halv sida papper, säger Salo.

På Migrationsverket kom-menterar man inte enskilda fall, men utvecklingschef Jorma Pen-tsinen säger att man ibland inte anser det nödvändigt att göra en ny intervju.

Tredje gången gillt?Aija Salo från Seta ser brister i Migrationsverkets hantering av asylansökningar från personer som tillhör sexuella minoriteter.

– De här fallen borde behand-las av personer som är speciellt insatta. Så är inte fallet på Mig-rationsverket.

Den zimbabwiske mannen väntar nu på Migrationsverkets beslut om hans tredje asylansö-kan.

Aktivisterna som stöder man-nen tänker inte ge upp, även om ansökan nekas igen.

– Vi kommer att hjälpa honom att överklaga och kräva att man avbryter verkställandet av utvis-ningen, säger Salo.

Daniel Donnersmocka.fi@gmail.com

– De här fallen borde behandlas av personer som är speciellt in-satta.

Protesterar. Aija Salo på Seta tycker att zimbabwiern har behandlats orätt-vist av Migrationsverket.

Finlands Röda Kors skickar tre finländska medhjälpare till Libyen idag. Operatio-nens detaljer finslipas ännu men målet är att hjälpa till på fältsjukhusen i landet, säger Taina Keinänen, informatör på Finlands Röda Kors.

Varför just Libyen?

– Röda Korsets uppgift är att granska länder där oroligheter förekommer och avgöra ifall vår närvaro är nödvändig. Det är internationella Röda Korset som avgör detta efter att ex-perter varit på plats och bedömt situationen. De kontaktar sedan

olika länder och ber om hjälp.

Hur ska Finlands Röda Kors hjälpa?

– Internationella Röda Korset har specifikt bett Finlands Röda Kors om personal. Behovet av hjälp på fältsjukhusen är stort och där ska vi hjälpa.

Hur är det med annat material som pengar eller medicin?– Vi kommer inte att skicka läke-medel men kanske material som till exempel behövs vid operatio-ner. Som sagt så bad Internatio-nella Röda Korset särskilt Fin-lands Röda Kors om personal.

Hur har Finlands Röda Kors fått information om situationen i Libyen?– Självklart har vi fått informa-tion från personer som befinner sig i landet, men mycket av infor-mationen är samma information som är tillgänglig för alla. Jag vet ungefär lika mycket som du gör. Nätet används mycket för att samla information om situa-

tionen.

Hur tänker Finlands Röda Kors sköta om personalens säkerhet?– Internationella rödakorskom-mittén har en gedigen kunskap i säkerhetsfrågor och expertis av världsklass. Konkreta detal-jer kan jag tyvärr inte uttala mig om.

Kommer Finlands Röda Kors att arrangera någon slags insamling för Libyen?

– Vi har inga konkreta planer på det just nu men vem som helst kan ju närsomhelst donera peng-ar till Röda Korsets katastrof-fond.

Vad är målet med opera-tionen?

– Målet är detsamma som med alla Röda Korsets operationer; att hjälpa dem som mest behöver hjälp. Nina Lindqvist

Hjälp på väg. Finlands Röda Kors ska hjälpa till på fältsjukhusen i Libyen. Foto: Flickr/IFRC

Aktion. I veckan ordnades en demonstration för att stöda zimbabwiern.

VOLT var inte det första sam-manhanget där Benjamin Laus-tiola fick idka historieberättande. Han är utbildad inom teater och själva taxihistorierna tog form redan innan VOLT grundades.

– Till en början skrev jag dem för mig själv, men senare tyckte jag att det vore roligt att under-hålla andra med historierna, be-rättar han.

Laustiola följde upp tanken, kontaktade VOLT och kolumnen tog form. VOLT lades så små-ningom ner, men taxichaufför Lindgren lever kvar i bloggform på Hbl:s webbsida. Vid sidan av bloggen tänker Laustiola ”i sin blygsamhet” också ge ut två böcker i år. Den första kommer att innehålla Lindgren-historier, främst de som tryckts i VOLT men också några nya alster. Den andra är en kriminalroman som ges ut i höst. Laustiola är ännu hemlighetsfull gällande hand-lingen. Förutom att en taxi-chaufför, en polis och afrikanska kriminella figurerar, utspelar sig handlingen i delar av Helsing-fors som sällan förekommer i finlandssvenska romaner, t.ex. Berghäll, Sörnäs och Rönnbacka.

– Den innehåller också de klassiska, saftiga ingredienserna: död, våld, blod, sex.

Taxichaufför LaustiolaLaustiola kom mest av en slump in på taxiyrkets bana, han hade tidigare spelat handboll i HIFK på elitnivå. När han blev pappa ville han ha ett yrke med snabb utbildning och då var jobbet som

6 SISTA SIDAN Fredagen den 25 februari 2011

Mannen bakom taxichaufför Lindgren

• Idag är det 150 år sedan Rudolf Steiner föddes i dagens Kroatien (dåvarande Österrike-Ungern).

• Steiner är grundaren av bland annat antroposofin och Waldorfpedagogiken.

• Steinerskolorna är skolor vars verksamhet grundar sig på hans ideologier.

• Den första Steinerskolan grundades 1919 i Stuttgart.

• I Finland finns det 26 Steinerskolor varav 2 är svensk-språkiga.

STEI

NER

”I Steinerskolan får vi vara barn längre”

Då Cecilia Ebbe flyttade hem från Danmark med sin familj stod valet mellan olika lågsta-dium framför dem. Valet föll slutligen på Steinerskolan i Hel-singfors.

– Egentligen ville jag ju börja i samma lågstadium som mina kompisar. Men mina föräldrar hade hört om Steinerskolan och tyckte om deras principer.

Nu elva år senare tycker Ebbe att föräldrarna valde rätt. Då andra högstadieelever stod och tjuvrökte på skolgården, spelade Steinereleverna fotboll och klätt-rade i träd.

– Skolan har passat mig bra. Vi får göra allt i vår egen takt, och pressas inte för tidigt. Vi får vara barn längre.

Steinerpedagogiken innebär att eleverna till exempel inte har prov förrän i femte klass. Vits-ord kommer med i bilden först i högstadiet. Tanken är att eleven skall kunna koncentrera sig på att utvecklas i sin egen takt och

Cecilia Ebbe går på tvåan i Steinerskolans gymnasium. Eller på årskurs elva som det kallas där.

Under Hbl-bilagan VOLT:s livstid var taxichaufför Lindgrens kolumn ett populärt inslag. Läsarna fick ta del av missöden, stämningar och anekdoter ur en synvinkel som aldrig lämnade taxins förarsäte. I det sista numret avslöjades mannen bakom signaturen som Benjamin Laustiola.

taxichaufför en lösning.Enligt Laustiola finns det

främst två typer av taxichauf-förer: de som vill bli det och de som bara stannar i branschen. Sedan finns det extraknäckande studerande och de som jobbat så länge att de struntar i att vara so-ciala. Själv brukar Laustiola inte socialisera så mycket med andra chaufförer.

– Jag vet vad de pratar om, det är mest snack om kunder och lö-nen. Jag har nog aldrig stött på

en yrkesgrupp som brassar så mycket om sina kassor som taxi-chaufförer, säger Laustiola.

Ungdomar och karriärskvinnorLaustiola har mest kört natturer på senaste tiden, vilket han före-drar. Turerna är längre och män-niskorna är ofta intressantare. Som taxichaufför träffar man på en massa människor, men Laus-tiola undviker i vanliga fall att klassificera sina kunder.

– Det finns lika många män-niskotyper som det finns kunder.

Finns det ändå någon typ av människor som taxichauffören ogillar mer än andra?

– Kanske medelålders karriär-kvinnor. Såna som redan har fått allt, vet allt om allt och nu ägnar sig åt att rätta andra.

På sena lördagsnätter i huvud-stadsregionen hittar man beru-sade människor i taxiköer och utanför krogar, men Laustiola har sina knep och vet vilka taxi-

Karriärriktning. Benjamin Laustiola har jobbat som taxichaufför sedan 2002. Nu styr han sin karriär mot författarskapet. Foto: Mikael Stenlund

inte att bara prestera för siffrans skull. Steinerskolan har ändå klarat sig bra i studentskriv-ningarna de senaste åren. År 2005 platsade skolan på 17 plats bland alla gymnasier i Finland.

Annorlunda miljöI Steinerskolans läroplan ingår också mer kreativa ämnen än i andra skolor. Ebbe berättar att de till exempel har två timmar obligatorisk konst i veckan och teaterprojekt i vissa årskurser.

Man behöver ändå inte vara konstintresserad för att gå på Steinerskolan.– Själv är jag väldigt konstinrik-tad, men till exempel min syster som också gått Steinerskolan vill bli läkare. Man lär sig så många olika saker här och ingen kun-skap utesluter ju någon annan.

Ebbe berättar också att hon upplevt att klassammanhåll-ningen i skolan varit stark.

– Vi har haft samma klassrum och lärare sedan lågstadiet. Det är egentligen först nu i gym-nasiet som vi byter lärare och klassrum ibland. Det skapar en gemenskapskänsla. Jag kan inte minnas att jag någonsin upplevt någon mobbning.

Glåpord och fördomar kom-mer istället från andra håll, ofta från ungdomar som egentligen inte vet vad Steinerskolan är för något.

– De kan kalla oss allt från CP-skadade till trädkramare. Ofta förundrar de sig över att vi är en privatskola. Människor kan ha ganska lätt för att döma snabbt, vilket är dumt. I grund och botten är vi som vilken an-nan skola som helst.

Jenny Råmansmocka.fi@gmail.com

stolpar och krogdistrikt man ska undvika. Annars har han inget emot skränande ungdomar.

– De kan vara helt underhål-lande att höra på, när de dess-utom märker att chauffören är en ”helt cool äijä” kan man få till riktigt roliga diskussioner.

Mikael Stenlundsmocka.fi@gmail.com

Trivs. Cecilia Ebbe har gått i Steinerskolan i hela sitt liv. Foto: Jenny Råman

• Bor: Helsingfors

• Yrke: Skådespelare, taxichaufför, förfat-tare

• Bakgrund: Teater-högskolan, jobbat på teatrar i Finland, Sver-ige och Norge. 20 år i elitserien i handboll.

• Framtidsplaner: Att försörja sig som författare.

• Film: Gudfadern 2

• Låt: Jenni Vartiain-en – Missä Muruseni On (”Jag borde säga Duran Duran – The Reflex, men jag låter min mjuka sida synas”)

• Bok: Främst böcker av Robert Ludlum och Arn-serien av Jan Guillou.

B

ENJA

MIN

LAU

STIO

LA