territoriell styrning och klimatanpassning i sverige ... · territoriell styrning och...

Territoriell styrning och klimatanpassning i Sverige -lärdomar från ESPON

”ESPON on the Road”Stads- och landsbygdsutveckling i Europa

och SverigeStockholm

28 November 2014Lisa Van Well, SGI

Geoscience 2014-11-05 2

Lisa van Well, forskare vid SGU, talade om territoriell styrning ochklimatanspassning i Sverige.


Forskning ”om”

Forskning ”med”

Forskning ”för”

Upp

drag

Tillä

mpa

d

Direkt relevans Nytta

Gru

nd

Indirekt relevans


ESPON TANGO: Territorial Approaches for New Governance(Priority 1 - tillämpad forskning)

Nordregio (Lead Partner) Delft University of Technology /

OTB Research Politecnico di Torino University of Newcastle upon Tyne Centre for Regional Studies of the Hungarian Academy of Sciences University of Ljubljana,

Faculty of Civil and Geodetic Engineering

2011-2014 Final Report and Final Handbookhttp://www.espon.eu/main/Menu_Projects/Menu_AppliedResearch/tango.html


Forsknings- och policyfrågor

1) Vad är territoriell styrning och hur bedömer vi om den är ”bra”?

2) Vilka är hindren för "bra" territoriell styrning och hur kanman övervinna dessa?

3) Hur kan goda exempel av territoriella styrningsprocessoröverföras till andra områden?

4) Varför är territoriell styrning viktigt? Hur kan den hjälper att uppnå Europa 2020 mål?

Hur kan man kan jobba praktiskt med territoriell styrning?


6

TANGO forskningsmoment


Dataunderlag: 12 fallstudier inom Europa

8

ESPON TANGO Case Study Areas: Main Territorial Focus

Formuleringen och implementeringen av politiska beslut, program och projekt förutvecklingen* av en plats/område genom att:

1) Samordna insatserna av aktörer och institutioner (flernivåstyrning)

2) Integrera olika politikområden (tvärsektoriellt arbete)

3) Mobilisera alla lämpliga intressenter,

4) Skapa institutioner som är anpassningsbara/flexibla till förändringar

5) Ta hänsyn till platsbaserade/territoriella (geografiska) särdrag ochkunskap

* Vi definierar utveckling som förbättringen av effektiviteten, jämlikheten och miljönpå en plats/område (i linje med Europa 2020- strategin).

5 dimensioner av territoriell styrning

9

1 Vetenskaplig rapport (200+ sidor)1 Huvudrapport (50 sidor)1 Sammanfattning (10 sidor)1 Handbook för praktiker (50 sidor)1 Checklista för praktiker (1 sida)12 Fallstudier (25 sidor)

1 Akademisk textbok (tidigt 2016)

TANGO Output

10

Ingen ”one-size-fits-all” lösning! Sammanhållningspolitik måste vara mer lyhörd till lokala /regionala förutsättningar

Traditionella dimensioner av styrning fortfarande viktigt: ledarskap, tydliga mål, visioner, samarbete över administrativa och sektorsgränser, best practices

Utmaning för institutioner att vara flexibla och använda ”territoriellt” kunskap… individuellt kunskap institutionellt lärande

Mobilisering av olika intressenter är nyckeln… men hur gör man… var hittar man resurser? Hur vet man när man har gjort tillräcklig?

TANGO (allmänna) slutsatser

11

Men vad har TANGO för betydelse för kommuner, regionala och nationella aktörer?

12

A checklist for thinking about and “promoting” Territorial Governance

13

1. Coordinate the actions of actors and institutions to set up flexible coordination based on subsidiarity

Which actors at all levels are needed to organize and deliver the territorial goal at stake? What types of existing platforms or forums are available to facilitate coordination? Do existing platforms/forums have the capacity and legitimacy among actors and institutions to achieve the territorial goal at stake? What is the formal and informal distribution of power / room for manoeuver? What types of territorial knowledge do actors and institutions have?

2. Integrate policy sectors to create a rationale for policy integration Which policy sectors are needed to be able solve the issue at hand? What are the potential or real sectoral conflicts? Who is able to discuss the topic? Who has a stake in this? What are the potential synergies that could be realized by inter-sectoral cooperation?

3. Mobilise stakeholder participation to involve the appropriate actors Have all relevant groups been considered (e.g. inhabitants, policymakers, interest groups)? How can new or previously excluded groups be included in participation processes? How could stakeholders be encouraged to participate? How are stakeholders given insight into territorial governance processes? Are there processes or mechanisms in place to use the territorial knowledge gained through stakeholder participation?

4. Be adaptable to changing contexts to pursue a shared understanding of the changing context

How can individual and institutional learning be encouraged? How can forward-looking and/or experimental decisions be made? In which ways can new territorial knowledge be integrated into the process? Have contingency plans been made, and what is the scope of flexibility?

5. Realise place-based/territorial specificities and impacts to adopt a multi-scalar vision

What are the place-based specificities that are most relevant for the issue? How has the area of intervention been defined? Are the boundaries “soft” or hard? How can territorial knowledge (expert or tacit) be utilized in achieving the goal? How are the territorial impacts of policies, programmes and projects evaluated?

Klimatanpassning och TANGO

• I vilken mån kan man använda TANGOs vägledning i Sveriges arbete med klimatanpassning?

• Hur kan kommuner, länsstyrelser och nationella myndigheter kan dra lärdomar från TANGO-projektets resultat i arbetet med att utveckla klimatanpassningsstrategier och implementera åtgärder?

Statens geotekniska instituts arbete med klimatanpassning

• Myndighetsstöd till länsstyrelser och kommuner rörande geotekniska säkerhetsfrågor i planprocessen (skred-, ras- och stranderosionsfrågor)

• Bidra till att plan- och byggprocessen effektiviseras och identifiera kunskapsnivån i samhället

• Uppdrag som sektorsmyndighet i klimatanpassnings arbete

Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimatEtt underlag för att bedöma framstegen i arbetet med att anpassa Sverige till ett förändrat klimat och för att säkra att arbetet med anpassning fortskrider på ett ändamålsenligt sätt, att de mest angelägna insatserna kan prioriteras och att belysa hur tvärsektoriellt samarbete kan utvecklas.

Slutdatum: 31 december 2014 (troligen förlängning till 31 januari 2015) Projektledare: Lotta Andersson


Klimatanpassning ochStads- och landsbygdsutveckling

Globala klimatförändringar sker samtidigt som andra samhällsförändringar: • Omställning mot nya energikällor• Åldrande samhälle• Urbanisering• Behov av landsbygdsutveckling• Bostadsbrist

Behov av nybyggandet: Men det måste sker på säker, hållbar grund

Anpassning av transportinfrastrukturen till nya klimat


Klimatanpassning som komplex territoriell styrningsfråga

Flera aktörer• Kommuner: Ansvar för fysiska

anpassningsåtgärder (DP, ÖP)

• Länsstyrelsen: Ansvara för samordning av det regionala arbete och stöttar kommuner

• Myndigheterna ar sektorsansvar

• En nationell strategi??

Flera sektorer


Lärdomer från TANGO: Dim 1Samordna insatserna av aktörer och institutioner

• Samverkans plattformar: SMHI:s KAP, MSB:s naturolyckor

• Måste systematiskt samordna insatser och kunskap: Kontrollstation 2015

• Formellt ansvar och handlingsutrymme : Mål och en övergripande strategi förklimatanpassning på nationellnivå- tydligare ansvarsfördelningpå nationell nivå


Lärdomer från TANGO:Integrera policyområden

• Formulera tydliga utvecklingsmål och uppföljning- lättare att hantera målkonflikter: KA arbete anpassas till EU:s målbild för klimatanpassning

• Erkänna sektoriella konflikter (t ex motstridigheter I lagstiftning): PBL och Miljöbalken

• Skapa synergier mellan policyområden: Implementera ”No-regrets” åtgärder som ger sidoeffekter och synergieffekter

EU:s ”Målbild” Klimatanpassning (SMHI)


Lärdomer från TANGO: Dim 3Mobilisera lämpliga intressenter

• Skapa dialog för deltagande avtidigare exkluderade målgrupper: Näringslivs dialoger

• Stakeholder deltagande under olika delar av processen: Kommuner delaktig i processen,t ex hjälp med tolkning av resultat /karteringar- vår kan man bygga?

• Säkerställa resurser för deltagandet: Tydliggör skälen för målgrupperna att delta/samverka/utföra åtgärder t.ex ansvarsfrågan, vem betalar (Lst)


Lärdomer från TANGO: Dim 4Skapa institutioner som äranpassningsbara/flexibla

• Flexibla institutioner/rutiner som kan även vara långsiktigta: Svårtmed kontinuiteten för allamyndigheter med kortsiktigapengar för specifikaklimatanpassningsuppdrag

• Anpassa verktyg till användarens handlingsutrymme: Ska inte ta för mycket tid/resurser Förenkla! Avgränsa kriterier till kommunens ansvarsområden

• Finansiering av åtgärder: Kompetense, samarbete mellan små kommuner


Lärdomer från TANGO: Dim 5 Platsbaserade/territoriella) särdrag och kunskap

• Territoriella förutsättningar: Viktigtatt en nationellklimatanpassningsstrategi ärlyhört för de unika territoriellaförutsättningarna i olikaregioner/områden

• Territoriellt kunskap som går att använda: Visualisera forskning. Forskning som kan nyttjas utanspecialiserade program, kunskapeller teknik

• Bättre och mer detaljeradeplaneringsunderlag med klimataspekt


Lärdomer från TANGO:Hur ska klimatanpassnings styrning i Sverige organiseras för att vara tydligare, mer effektiv?

• Tydligare nationella mål och ansvarsfördelning

• Mer detaljerade kunskap som fyller konkreta behov

• Dialog om hur man kan hantera osäkerhet och risk

• Förståelse av hur kunskapen används för beslutstagande

• Tydligare vägledning för beslutsfattande

• Checklistor och goda exempel istället för invecklade verktyg, handbooks


Tack!Mer info:

ESPON TANGO: http://www.espon.eu/main/Menu_Projects/Menu_AppliedResearch/tango.html

Klimatanpassningsportalhttp://www.klimatanpassning.se

Kontact: [email protected]

territoriell styrning och klimatanpassning i sverige ... · territoriell styrning och...

Documents