information frånläkemedelskommittén halland

Terapinyttnr 2 · 2019

Socialstyrelsens prognos för läkemedelskostnader

2019-2021

Nya Regnbågshäftet

När ska vi behandla med D-vitamin?

Läs referat från seminariet om gikt, artros och ledinjektioner

I detta nummer:

Annelie SkoglundSjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel

Katarina Möller FornanderInformationssköterska, Läkemedelskommittén Halland

Maren KauslandFarmaceut, Läkemedels-enheten ADH

Anton HübnerInformationsapotekare, Läkemedelskommittén Halland, Läkemedels-strateg, Avdelningen för kvalitet inom hälso- och sjukvård

2 terapinytt · nr 2 · 2019

Johan BergströmVice ordförande och informationsläkare, Läkemedelskommittén Halland

Tamara AdemOrdförande Läke-medelskommittén Halland, Specialist i allmänmedicin

Madeleine BjörkLeg receptarie, Objektspecialist Läkemedel

Sara LindholmInformationsläkare, Läkemedelskommittén Halland

Ordförande har ordet .............................................................................3

Uppdaterad broschyr för användning av antibiotika ............4

Diabetes typ 2 – behandlingsresultat i topp

med klok läkemedelsanvändning ....................................................4

”Läkemedel som kan öka risken för fallskada eller

magtarmblödning hos äldre – fokus på antidepressiva

läkemedel” ....................................................................................................6

Artrosskola – för vem och varför? ...................................................7

Cytobase .........................................................................................................8

Gikt – en utmaning för både patient och läkare .....................9

När ska vi egentligen behandla med D-vitamin? ................ 10

Socialstyrelsens prognos för

läkemedelskostnader 2019-2021 ....................................................12

När skall Koppla Vårdtillfälle användas i NCS? .....................15

Ledinjektioner ...........................................................................................15

Vid vilken tidpunkt skulle du ta Quetiapin enligt

denna utskrift av aktuell läkemedelslista? .............................. 16

För sjuksköterskor med förskrivningsrätt ................................17

Höstens utbildningstillfällen från Läkemedels-

kommittén Halland ............................................................................... 20

Magnus BengtssonSekreterare, Läkemedels- kommittén Halland, Läkemedelsstrateg, Avdelningen för kvalitet inom hälso- och sjukvård

Jennie AnderssonSjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel

Under det senaste halvåret har frågan om restnoterade läkeme-del och läkemedelsbrist vandrat allt högre upp på agendan i de nationella läkemedelssammanhang Läkemedelskommittén Halland (LkH) deltar i. Problematiken finns i hela Sverige, men även i resten av Europa och andra delar av världen. Orsaken till en restnotering finner man ofta utanför Sverige, medan en lä-kemedelsbrist i hela eller delar av Sverige också kan ha sin or-sak i inhemska faktorer, såsom lagstiftning, regelverk eller lä-kemedelsföretagens strategier. LkH bidrar till det nationella arbetet t ex genom att föra fram hur situationen drabbar pa-tienter och medarbetare i vården, eller genom att delta i diskus-sioner kring möjliga lösningar och peka på olika hinder som kan dyka upp. Att förändra lagar och regelverk tar dock tid och därför behöver vi också fokusera på att hantera det rådande läget med restsituationer som duggar tätt. Något som är nog så komplicerat.

Läkemedelsverkets (LV) definition av rest är när ett läkeme-delsföretag inte kan leverera läkemedlet till grossist (som i sin tur säljer läkemedel vidare till apotek). Om en restsituation för-väntas pågå mer än tre veckor har företaget skyldig-het att rapportera in detta till LV, som i sin tur pu-blicerar uppgif-terna i restnote-ringslistan på sin hemsida. Jag har suttit och svurit över LVs restnoteringslista flera gånger de senaste månaderna. Undrat hur svårt det kan vara att presentera informationen på ett över-skådligt och tydligt vis? Och förslagsvis sluta att hänvisa till al-ternativa läkemedel som också står med på restnoteringslis-tan? Sedan fick jag höra att LV får in flera hundra rapporter om restnoteringar från företag varje dag! Och dessa ska värderas, publiceras och uppdateras…

En restnotering för ett läkemedel innebär inte nödvändigtvis att en bristsituation uppstår (oftast inte!). Och omvänt beror en bristsituation inte alltid på en restsituation. Så att ett före-tag mailar ut om leveransproblem, eller att ett läkemedel finns med på LVs restnoteringslista kan vi inte ha som en tillförlitlig signal om förestående brist på ett läkemedel. Men någon sam-lad eller bättre informationskälla har vi inte i nuläget.

3terapinytt · nr 2 · 2019

Ordförande har ordet

Tamara Adem | Specialist i allmänmedicin, Ordförande Läkemedelskommittén Halland tamara.adem@regionhalland.se

LV har inget uppdrag eller mandat vad gäller att föreslå behandlingsalternativ när inget utbytbart läkemedel finns tillgängligt. Där skulle vi regioner i Sverige behöva ar-beta tillsammans för att hitta lösningar och ta fram råd. Det är absolut inte rimligt att den enskilda förskrivaren ska sitta och leta i restnoteringslistor, kolla lagerstatus på apotek el-ler tänka ut behandlingsalternativ. (Som det står på LVs hem-sida: ”När du förskriver ett läkemedel kan det vara bra att först kontrollera att det […] inte är restnoterat.”?!) Men det är inte heller rimligt att flera läkemedelskommittéer, läkemedelsav-delningar och sjukhuskliniker runt om i landet lägger många timmar på varsitt håll för att hitta varsin lösning på samma problem. Våra resurser är ju begränsade.

Vi på LkH och läkemedelsförsörjningsenheten (LME) på Hal-lands sjukhus har nu börjat prata ihop oss om rest-/bristsitua-tioner. Även om LkH främst arbetar med läkemedel som för-skrivs och LME med läkemedel som rekvireras kan vi dra nytta av varandras informationskällor och kunnande. Målet är att identifiera bristsituationer så tidigt som möjligt och samarbeta för att kommunicera ut information, och om möjligt råd om alternativa behandlingsstrategier, så snabbt som möjligt. I dagsläget publicerar vi sådan information som en nyhet på intranät och vårdgivarwebb.

RESTSITUATION NU IGEN?!

Tips! Sök på substansnamnet i sökrutan på Vårdgivarwebben för att se om vi publicerat information om ett restnoterat läkemedel!

4

Nu finns en ny version av den färgglada broschyren med behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öp-penvård, det så kallade Regnbågshäftet. Den är framtagen av Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket och Nationell arbetsgrupp Strama. Uppdatering har skett 2019 och nya av-snitt har lagts till.

Dessutom har kapitlet om tecken till allvarlig infektion hos barn kompletterats med motsvarande för vuxna. Syftet med dessa avsnitt är att läkare och sjuksköterskor i öppenvård och inom telefonrådgivning lättare ska uppmärksamma när det finns risk för ett mer allvarligt förlopp och kunna ge förslag på adekvat handläggning.

Genom att använda antibiotika på rätt sätt bekämpar vi ut-vecklingen av antibiotikaresistens.

Uppdaterad broschyr för klok användning av antibiotika

Johan Bergström | Informationsläkare, Läkemedelskommittén Halland

terapinytt · nr 2 · 2019

Gäller från 2019-01-01

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvårdTecken på allvarlig infektion hos vuxna och barnAkut mediaotit

Rinosinuit

Faryngotonsillit

Akut bronkit och pneumoni

Akut exacerbation av KOL

Urinvägsinfektioner

Hud- och mjukdelsinfektioner

Sexuellt överförbara bakteriella infektioner

Enligt data från Nationella Diabetesregistret (NDR) 2018 lig-ger Halland fortsatt bäst i Sverige om man jämför HbA1c-nivåer (långtidssockervärde) för diabetes typ 2 i primärvård, vi har både lägst andel med HbA1c > 70 och högst andel med HbA1c < 52.

Vi uppnår detta utan att ligga högst i förskrivning av dyrare läkemedel, som t ex DPP-4-hämmare, GLP-1-analoger och SGLT-2-hämmare. Detta talar för att diabetessköterskor och läkare i Hallands primärvård gör en bra uppföljning för att nå målvärden och individualiserad behandling. Utvärdera varje behandlingssteg efter 6-12 veckor! Exempelvis bör ut-sättning av GLP-1-analog övervägas om man vid 6 måna-

ders uppföljning inte nått en viktminskning (3-5 %) och en HbA1c-reduktion 10 mmol/mol.

Blodtrycksnivåerna kan förbättras ytterligareLiksom övriga regioner kan vi förbättra blodtrycksbehand-lingen ytterligare, enligt Socialstyrelsens riktlinjer borde 65 % av patienterna uppnå ett blodtryck < 140/85. I Halland är andelen 59 %, och om 591 patienter förbättras når vi målet!

Diabetes typ 2 – behandlingsresultat i topp med klok läkemedelsanvändning

Johan Bergström | Informationsläkare, Läkemedelskommittén Halland

Broschyren har skickats ut till vårdvalsenheterna i primärvården i Halland. Den finns även tillgäng-lig på webben:

https://www.folk-halsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/b/behandlingsrekom-mendationer-for-vanliga-infektioner-i-oppenvard/

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas

DPP-4-HÄMMARE, PATIENTER/1000 INVÅNARE, 2018

Värmlands länBlekinge län

Västmanlands länSödermanlands län

Dalarnas länÖrebro län

Uppsala länKronobergs länGävleborgs länJönköpings länJämtlands län

Skåne länHallands län

RiketKalmar län

Västernorrlands länVästerbottens län

Gotlands länVästra Götalands län

Östergötlands länNorrbottens länStockholms län

0 2 4 6 8 10 12 14

GLP-1-ANALOGER, PATIENTER/1000 INVÅNARE, 2018

Södermanlands länJämtlands länDalarnas län

Västernorrlands länÖrebro län

Värmlands länVästerbottens län

Hallands länKalmar län

Gävleborgs länGotlands län

Västmanlands länNorrbottens län

Uppsala länKronobergs län

RiketJönköpings län

Skåne länStockholms län

Blekinge länÖstergötlands län

Västra Götalands län

0 1 2 3 4 5 6 7

SGLT-2-HÄMMARE, PATIENTER/1000 INVÅNARE, 2018

Dalarnas länSödermanlands län

Gävleborgs länVärmlands län

Örebro länJämtlands län

Västernorrlands länVästmanlands län

Jönköpings länHallands län

Norrbottens länVästerbottens länÖstergötlands län

RiketBlekinge län

Västra Götalands länSkåne län

Uppsala länGotlands län

Kronobergs länKalmar län

Stockholms län

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

5terapinytt · nr 2 · 2019

6 terapinytt · nr 2 · 2019

”Antidepressiva medel är av speciellt intresse”

Maren Kausland | Farmaceut, Läkemedelsenheten ADH

Utdrag från studien:”Bland de studerade läkemedelsgrupperna var antide-pressiva medel och opioider förenade med den högsta ris-ken för fallskada; risken var mer än fördubblad vid samti-dig användning.

– All kombinationsanvändning medförde ökade risker jämfört med användning av antidepressiva, opioider, lugnande medel eller sömnmedel enskilt.”

Socialstyrelsen har studerat vanliga läkemedelsgrupper som, enskilt eller i kombination, satts i samband med risk för fall-skada eller mag-tarmblödning hos äldre personer. Vad gäl-ler fallskada undersöktes opioider, antidepressiva, lugnande medel och sömnmedel. För utfallet mag-tarmblödning stu-derades NSAID (Non Steroidal Antiinflammatory Drugs), korti-kosteroider, lågdos ASA (acetylsalicylsyra) och SSRI (Selective Serotonin Reuptake Inhibitors).

Siffror från Socialstyrelsens patientregister visar att cirka 70 000 personer blir inlagda på sjukhus på grund av fallo-lyckor varje år. Fall är dessutom den vanligaste orsaken till

dödsolyckor, över tusen personer skadas så allvarligt att de avlider. Det är fyra gånger så många jämfört med dem som omkommer i trafiken - och en fördubbling sedan år 2000. Socialstyrelsen har visat att risken för fallskada ökar med an-talet psykofarmaka personen använder.

Äldre verkar löpa ökad risk att drabbas av magblödning som en följd av användning av vanliga läkemedel som NSAID, ASA i lågdosberedning, steroider och den vanligaste typen av antidepressiva medel, SSRI. Kunskapen är dock begränsad om storleken på riskerna vid användning av dessa läkeme-delsgrupper hos äldre individer, ensamma eller i kombina-tion.

Antidepressiva medel är av speciellt intresse. Denna läkeme-delsgrupp har satts i samband med ökad risk för både fallska-dor och magblödning. SBU har i en systematisk litteraturö-versikt från 2015, som berör depression hos äldre, konstaterat de flesta personer som är 65 år eller äldre inte tycks svara på behandling med antidepressiva. Hos de som tidigare svarat på behandling var däremot underhållsbehandling av värde för att förhindra återinsjuknande.

Läkemedelsenheten och processgrupp Vårdnära farmaci tipsar om att ta del av Socialstyrelsens studie: ”Läkemedel som kan öka risken för fallskada eller

magtarmblödning hos äldre – fokus på antidepressiva läkemedel”.

7terapinytt · nr 2 · 2019

Slutsatser • Bland de studerade läkemedelsgrupperna var antidepres-

siva medel och opioider förenade med den högsta risken för fallskada; risken var mer än fördubblad vid samtidig användning.

• All kombinationsanvändning medförde ökade risker för fall jämfört med användning av antidepressiva, opioider, lugnande medel eller sömnmedel enskilt.

• Samtidig behandling med något av de studerade läkemed-len med blödningsrisk resulterade i ökad risk hos äldre jämfört med användning av enbart en preparattyp.

• Både enskilt och i kombination var risken klart högst för NSAID; kombinationsanvändning med SSRI eller lågdos ASA gav upphov till en fem gånger ökad risk mag-tarm-blödning.

• Personer 75 år och äldre har den högsta förskrivningen av antidepressiva läkemedel. Mot bakgrund av biverknings-risker i kombination med att avsaknad av behandlingssvar tycks vara vanligt hos äldre personer med depression, vill Socialstyrelsen poängtera vikten av att noggrant följa upp hur den enskilde svarar på antidepressiv medicinering och regelbundet ompröva om indikation finns för behandling.

• Risken för fallskada och beroende pekar på vikten av att, om möjligt, behandla äldre med opioider, lugnande medel och sömnmedel endast under korta perioder och att göra behandlingsuppehåll vid längre tids behandling.

• Regelbunden användning av NSAID, liksom samtidig an-vändning av NSAID med SSRI, kortison eller lågdos ASA, ska om möjligt undvikas av äldre personer.

Källa: ”Läkemedel som kan öka risken för fallskada eller mag-tarmblödning hos äldre - fokus på antidepressiva läkemedel.” Socialstyrelsen 2016.

Referat från föreläsning av Pia Nilsson, leg spec fysioterapeut och med dr, VC Håsten med kollegor.Artrosskola är ett väl beprövat, systematiserat omhänderta-gande av artrospatienter som finns tillgängligt över hela lan-det där nya grupper startar kontinuerligt. Behandlingen följs upp i BOA-registret. Artrosskola visar goda resultat på ökad rörlighet, ökad livskvalitet, minskad läkemedelsanvändning och minskad smärta vid artros. Enligt Terapirekommenda-tioner ska alla patienter ha genomgått artrosskola före remiss till ortoped. Studier visar att artrosskola tyvärr ofta kommer mycket sent i förloppet. Många patienter bedöms ha betyd-ligt större nytta av att komma in i artrosskola tidigare då den viktigaste behandlingen vid artros är information, fysisk ak-tivitet och viktnedgång. Därför bör patienterna rekommen-deras artrosskola så snart som möjligt efter artrosdiagnos som i första hand ställs kliniskt.

För att börja artrosskola behövs inte någon remiss, patien-terna uppmanas att själva ta kontakt med fysioterapeut

Artrosskola – för vem och varför?Sara Lindholm | Informationsläkare, Läkemedelskommittén Halland

(sjukgymnast) eller om det gäller artros i hand arbetstera-peut. Inför första besöket hos fysioterapeut/arbetsterapeut får patienten fylla i en enkät för att kartlägga aktuella besvär, levnadsvanor samt eventuella hinder som ligger till grund för bedömning av vilken träning som är lämplig och för in-dividuella råd om levnadsvanor. Patienten får välja träning individuellt eller i grupp. Parallellt följer tre-fyra informa-tionsträffar i grupp med fokus på information om artros, behandling, egenvårdstips, strategier i vardagen, hjälpmedel etc. De leder som framför allt avhandlas är höft, knä och hand men artrosskola är inte bara till för dessa patienter då den generella informationen om artros är av intresse för alla med tillståndet oavsett vilken/vilka leder som är drabbade. Uppföljning sker efter tre månader och efter ett år.

Här finns länk till utbildningsmaterial: https://vardgivare.regionhalland.se/behandlingsstod/lake-medel/lakemedelskommitten/utbildningar/material-fran-lakemedelskommittens-tidigare-utbildningar/2019-gikt-artros-och-ledinjektioner/

8 terapinytt · nr 2 · 2019

CytobaseAnnelie Skoglund | Objektspecialist läkemedel/Projektledare Cytobase

Cytobase är ett fristående ordinationssystem för onkologisk behandling som tillhandahålls från Journalia AB.

Införandet av Cytobase pågår just nu i Region Halland på de enheter som behandlar onkologiska patienter och pilot star-tades för några veckor sedan på Dagvård Lunga Halmstad och Dagvård Gyn Halmstad. Ett breddinförande på övriga onkologiska enheter är planerat under hösten 2019.

I Cytobase får man en samlad information om patientens onkologiska behandling där ordination, beställning till APL och administrering utförs på samma ställe.

Ordinationerna utgår i första hand från regimer som kom-mer från nationella regimbiblioteket som ligger upplagda i Cytobase. Regimerna läggs in i modulen av apotekare efter det att regimansvariga läkare har gått igenom och godkänt dessa.

Beställningen av kuren kan göras av både läkare eller beställ-ningsansvariga sjuksköterskor.

Övriga läkemedel som ges i samband med den onkologiska behandlingen på dagvården men som inte ligger upplagda i regimer ordineras och administreras via NCS Öppenvårds-tempkurva.

I Cytobase finns även en integration till lab-listan i VAS vil-ket gör att vissa utvalda labb-värden även visas i modulen.

I NCS Öppenvårdstempkurva registreras även mätvärden som t.ex. blodtryck och puls samt de In-Utfarter som patien-ten har. Registrerade mätvärden och In-Utfarter syns även i NCS Ordinationslista SV och NCS Dagvårdslista, vilket medför att vårdgivaren lätt kan följa patientens parametrar eller In-Utfarter oavsett om patienten befinner sig innelig-gande i slutenvården eller är på sin vårdscentral.

I samband med införandet av Cytobase ses även den gemen-samma dokumentationen över i VAS för de onkologiska pa-tienterna, för att få en lättare överblick över patientens on-kologiskajournal.

9terapinytt · nr 2 · 2019

Referat från föreläsning av reumatolog Annika Teleman, Capio Movement Reumatologi.För mer utförlig information inklusive giktkalkylator hän-visas till kapitlet om gikt i Terapirekommendationer. Gikt är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen men trots detta ett underdiagnosticerat och ofta underbehandlat till-stånd. Prevalensen har ökat med 50 % de senaste 10 åren och det beror delvis på förändrade levnadsvanor. Bland riskfak-torerna för att utveckla gikt finns övervikt, hypertoni, hög alkoholkonsumtion särskilt öl och proteinrik kost. Gikt or-sakas av utfällning av uratkristaller i led och karaktäriseras av snabbt insättande påtaglig smärta och svullnad i en led (vanligast i stortåns grundled) vilket klingar av och förbätt-ras efter 2-10 dagar, oftast utan tydlig orsak men trauma/kirurgi, insättning av diuretika, eller större intag av protein/purinrik kost (t ex öl, rött kött) kan bidra. Vid kronisk gikt kan en mer polyartikulär sjukdom förekomma samt utveck-ling av tofi ske. Diagnosen ställs i första hand kliniskt där giktkalkylatorn kan vara ett stöd. För säker diagnos rekom-menderas analys av ledexsudat med fastställande av före-komst av giktkristaller.

Tolkning av P-UratNormalvärdet av P-Urat justeras uppåt med stigande ålder. Kroppsvätskorna är mättade redan vid 400 mikromol/L. Av detta följer att relativ hyperurikemi kan föreligga även vid för åldern normala värden. Observera att högt P-Urat inte är lika med gikt. Det är viktigt att komma ihåg att uratvärdet sjunker vid pågående attack och i ca 40 % av fallen med akut gikt är P-Urat normalt. Omkontroll rekommenderas då när attacken är över dvs efter ca 2 veckor.

Behandling av giktVid akut behandling av gikt har NSAID, prednisolon och kolkicin har likvärdig effekt, eventuell samsjuklighet påver-kar preparatval. Patienterna bör erbjudas råd om levnads-vanor.

Vid återkommande giktattacker är målsättningen att sänka uratnivåerna och hålla dem låga. Förutom förändrade lev-nadsvanor, ställningstagande till utsättning av loop- och

Gikt – en utmaning för både patient och läkare

Sara Lindholm | Informationsläkare, Läkemedelskommittén Halland

tiaziddiuretika är uratsänkande läkemedelsbehandling in-dicerat. Allopurinol är förstahandsalternativ med startdos 100 mg dagligen, ökas med 100 mg per månad tills målvärde uppnåtts; upp till 900 mg kan behövas i vissa fall. Allopurinol sänker P-Urat med ca 15 % per 100 mg dock mindre vid dose-ring över 300 mg. Obesa patien-ter behöver ca 100 % högre dos än normalviktiga, tiazidbehand-lade patienter behöver ca 50 % högre dos än obehandlade. Andrahandsalternativ är probenicid och feboxustat (i dags-läget specialistpreparat). I särskilt svåra fall kan behandling med biologiska läkemedel initieras av reumatolog.

Behandlingsmål är P-Urat <360 mikromol/L, vid tofös gikt eller uratsten <300 mikromol/L. Det finns en risk att giktat-tacker utlöses vid dosjusteringar. För att minska den risken bör patienten erbjudas profylax mot giktattacker 6 månader i form av NSAID (ibuprofen/naproxen) alternativt lågdos prednisolon eller kolkicin. Ett alternativ för patienter som av olika skäl inte tolererar långtidsprofylax är att ge kortvarigt skydd några dagar i samband med dosändring alternativt behandla vid symtom.

Patienten bör rekommenderas starkt att inte bryta den urat-sänkande behandlingen även om giktattacker uppstår. För-utsättningarna att lyckas med behandlingen ökar om patien-ten är välinformerad från början.

Uratsänkande behandling kan inledas i samband med en akut attack då denna behandlats.

Behandlingen behöver följas upp och kontroll av P-Urat rekommenderas för välinställda patienter en gång årligen.

Här finns länk till utbildningsmaterial: https://vardgivare.regionhalland.se/behandlingsstod/lake-medel/lakemedelskommitten/utbildningar/material-fran-lakemedelskommittens-tidigare-utbildningar/2019-gikt-artros-och-ledinjektioner/

10 terapinytt · nr 2 · 2019

Endast vid D-vitaminbrist finns det evidens för gynnsamma effekter av D-vitamin tillskott, ofta i form av kolekalciferol. D-vitamin behövs bland annat för adekvat kalciumupptag i tarm och för skeletthälsa. Brist på vitamin D är ovanligt i Sverige med undantag för riskgrupper som patienter med malabsorption, invandrare samt äldre och personer som säl-lan vistas ute. I Norr- och Västerbotten visade prover från MONICA-projektet låg förekomst av Dvitaminbrist/- insuf-ficiens, trots att provtagningen gjordes under januari-april. Medelvärdet för D-vitamin för kvinnor var 71 nmol/l och för män 65.2 nmol/l vilket är tillräckliga nivåer. Under vin-terhalvåret är den ultravioletta strålningen från solen så låg i Sverige att ingen D-vitaminaktivering i huden sker. Troligen finns en viss genetisk anpassning som förklarar den låga fö-rekomsten av D-vitaminbrist hos ljushyade boende på nord-liga breddgrader. Behandling med D-vitamin utan påvisad brist har låg evidensgrad vad gäller förebyggande av olika riskfaktorer, sjukdomar och/eller för att främja folkhälsan.

Solexponering 15 minuter på armar och ben utan täckande klädsel under sommaren ger för de flesta en tillräcklig daglig dos.

Många studier har genom åren visat på en association mel-lan låga D-vitaminnivåer och skelettsjukdomar, hjärt-kärl-sjukdomar, cancer, autoimmuna sjukdomar, psykiatriska sjukdomar och kortare livslängd. Det har dock varit frågan om observationella studier och då är det omöjligt att säga om de låga vitaminnivåerna orsakat sjukdom eller om sjuk-domen orsakat låga vitaminnivåer.

Den nyligen publicerade randomiserade VITALstudien med 26 000 friska deltagare med normala D-vitaminnivåer (i medel 77 nmol/l), minst 50 år gamla, gav det tydliga svaret att tillägg av vitamin D inte kan förebygga allvarlig kardio-vaskulär händelse eller invasiv cancer. I en annan nyligen

När ska vi egentligen behandla med D-vitamin?

publicerad stor studie av patienter med depression har man inte kunnat påvisa någon korrelation mellan depression och D-vitamin i blodet.

Riskgrupper för D-vitaminbrist• Malabsorption, t ex vid obehandlad celiaki, inflammato-

risk tarmsjukdom eller efter bariatrisk kirurgi.

• Bristande solexposition (täckande klädsel, äldre och andra personer som sällan vistas utomhus).

• Nedsatt förmåga att bilda D-vitamin i huden (hög ålder, pigmenterad hud).

• Patienter med höftfraktur.

• Personer som utesluter D-vitaminhaltiga livsmedel i kosten.

• Läkemedel, t ex antiepileptika, kortison, medel mot svamp, HIV-läkemedel och läkemedel som minskar ko-lesteroltillgänglighet (t ex Questran).

• Kronisk njur- eller leversjukdom.

• Gravida kvinnor (i kombination med andra ovan givna riskfaktorer).

25-OH-D är inget lämpligt screeningprov för trötthet, ut-mattning, smärta eller nedstämdhet och skall ej mätas utan förekomst av riskfaktor(er) eller vid kombinationen symtom och andra labavvikelser som inger misstanke om osteoma-laci.

Vid GFR <30 ml/min bör D-vitaminbrist och dess behand-ling hanteras i samråd med specialist i njurmedicin.

Anna Ramnemark | Medicincentrum vid Norrlands universitetssjukhusBertil Ekstedt och Therese Ahlepil | Läkemedelskommittén i Västerbotten

11terapinytt · nr 2 · 2019

Artikeln är med tillstånd lånad från Läkeme-delskommittén i Västerbottens magasin Medi-acin nr 7/19. Delar av texten är skriven av Elin Jerremalm och publicerad i tidningen Evidens 1/2019, en tidning från Stockholms läns läke-medelskommitté. Artikeln är något nedkortad, uppgifter specifika för Region Västerbotten är borttagna.

Effekt på frakturerKalcium och D-vitamin ges tillsammans med benspeci-fik behandling vid osteoporos. I de studier som ligger till grund för detta har man använt kombinationen kalcium-D-vitamin, men man studerade inte komponenterna var för sig. I senare undersökningar har man inte funnit belägg för att D-vitamin som singelbehandling har en frakturförebyg-gande effekt, men man behöver fler studier för att helt kunna säkerställa detta. I Terapirekommendationer 2019, kapitel Osteoporos, rekommenderas att man ger kalcium D-vita-min i kombination med skelettspecifik behandling samt 1-2 år efter avslutad behandling med bisfosfonater.

Kalcium i kombination med D-vitamin ges även till per-soner som beräknas behandlas med kortison >5 mg/dag i en månad eller mer, oftast i kombination med skelettspecifik behandling.

Enbart kalcium-D-vitamin har inte i övrigt visat någon frak-turförebyggande effekt utom till individer >80 år som sällan

A11CC05 KOLEKALCIFEROL, PATIENTER/1000 INVÅNARE, 2018

Norrbotte

ns län

Väste

rnorrl

ands l

än

Väste

rbotte

ns län

Värm

lands l

än

Gävleb

orgs l

än

Jämtla

nds län

Österg

ötlands l

än

Örebr

o län

Hallan

ds län

Västr

a Götal

ands l

än

Kalmar

län

Blekinge

län

Västm

anlan

ds län

Riket

Gotlands l

än

Uppsala

län

Jönkö

pings lä

n

Skåne l

än

Söderm

anlan

ds län

Dalarn

as lä

n

Kronobe

rgs l

än

Stock

holms l

än

0

5

10

15

20

Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas

kommer ut och har dåligt födointag av vitamin D. D-vitamin i kombination med kalcium har en liten ökad risk för kardio-vaskulära händelser, men studier visar att detta kan tillskri-vas kalcium.

Denna artikel berör inte D-vitaminintag i kosten eller D-droppar till barn.

,,12

Sedan 2003 lämnar Socialstyrelsen årligen en uppföljning och analys av förändringar i läkemedelsförsäljningen i Sve-rige samt en bedömning av den framtida kostnadsutveck-lingen för läkemedel. Man fokuserar främst på de läkemedel som skrivs på recept och de läkemedelsnära produkter som finansieras via läkemedelsförmånen men för en helhetsbild inkluderas även smittskyddsläkemedel och de läkemedel som rekvireras till hälso- och sjukvården.

Årets prognos publicerades nyligen och visar på en fortsatt kostnadsökning inom läkemedelsområdet på mellan fem och sju procent årligen fram till 2021 vilket skulle innebära att regionernas totala kostnad för läkemedel landar på 43,3 mil-jarder kronor under 2021.

Läkemedel inom förmånenSocialstyrelsen bedömer att den totala kostnaden för läke-medel, exklusive handelsvaror, inom förmånen kommer att fortsätta öka under de närmsta åren från 23,5 miljarder kronor 2018 till 29,0 miljarder kronor 2021. En sammanlagd kostnadsökning på 22,1 procent. Sedan 2014 har regioner och läkemedelsföretag tecknat sidoöverenskommelser om återbäring för vissa förmånsläkemedel och prognoserna i So-cialstyrelsens rapport är baserade på kostnader innan återbä-ringsavtal. Därför är de verkliga kostnaderna lägre och under 2018 som exempel uppgick den totala återbäringen för 2018 till 2,8 miljarder kronor varav 1,1 miljard var på läkemedel inom förmånen (uppgifter från Tandvårds- och läkemedels-förmånsverkets, TLV, slutrapport för läkemedelsåterbäring 2018).

Magnus Bengtsson | Sekreterare, Läkemedelskommittén Halland, Läkemedelsstrateg, Avdelningen för kvalitet inom hälso- och sjukvård

terapinytt · nr 2 · 2019

Ett antal terapiområden och faktorer är avgörande för kost-nadsutvecklingen

OnkologiSocialstyrelsen konstaterar i sin prognos att antalet cancerfall ökar varje år, vilket till stor del beror på att befolkningen blir allt äldre och att fler lever längre med sin cancersjukdom. I kombination med att fler nya, innovativa och effektiva on-kologiläkemedel kommer ut på marknaden och många av dessa är dyra prognosticerar man en kostnadsökning inom onkologiområdet från cirka 2,8 miljarder kronor under 2018 till 4,5 miljarder kronor 2021. Alltså en ökning på 59 procent under treårsperioden.

Årets prognos publicerades nyligen

och visar på en fortsatt kostnadsökning inom läkemedelsområdet

årligen fram till 2021.

Hur tror vi att kostnaderna för läkemedel kommer att

förändras de närmsta åren?– Socialstyrelsens prognos för läkemedelskostnader 2019-2021

,,

13terapinytt · nr 2 · 2019

I de flesta fall är utfallet i hög grad beroende av beslut om ordnat införande, och nettosumman påverkas både av takten på införandet och av återbäringsavtal. Det råder hög osäker-het om hur höga kostnaderna kommer att bli. Avvikelser från prognosen kan ha stor inverkan på kostnaderna.

Nya orala antikoagulantia (NOAK)Myndigheten prognosticerar en fortsatt kostnadstillväxt för NOAK under 2019 vilken sedan antas plana ut 2020–2021. Kostnaden förväntas därmed öka från 1,1 miljarder 2018 till 1,6 miljarder 2021, en ökning på 45 procent under prognos-perioden.

Detta är till största delen en följd av en övergång från war-farinbehandling för patienter med förmaksflimmer. Denna utveckling har också stöd i Socialstyrelsens riktlinjer och Lä-kemedelsverkets behandlingsrekommendationer där NOAK rekommenderas vid nyinsättning.

TNF-alfahämmare och deras alternativDen här gruppen beräknas stå för en ökning från 3,2 miljar-der kronor 2018 till 4,0 miljarder kronor 2021 (+24 %).

Kostnadsutvecklingen för TNF-alfahämmare dämpas av pa-tentutgång under 2019 men samtidigt förutspår Socialstyrel-sen en stor ökning i antalet patienter. I prognosen finns en osäkerhet vad gäller utfallet i kommande trepartsöverlägg-ningar och hur detta påverkar priser och utvecklingen i pa-tientvolym. Då antalet patienter är stort kan avvikelser från prognosen innebära stor inverkan på kostnaderna.

DiabetsläkemedelFör diabetesläkemedel förväntas kostnaden öka från 1,8 mil-jarder kronor 2018 till 2,5 miljarder kronor 2021. Denna för-väntade utveckling beror på en ökande förskrivning av icke-insulinläkemedel för typ 2-diabetes. Denna utveckling är i linje med Socialstyrelsens riktlinjer och Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer.

ADHD-läkemedelKostnaderna beräknas öka från 961 miljoner kronor 2018 till 1 149 miljoner kronor 2021. Detta motsvarar 20 procents ök-ning under prognosperioden.

För diabetesläkemedel förväntas kostnaden

öka från 1,8 miljarder kronor 2018 till 2,5

miljarder kronor 2021.

MS-läkemedelPrognosen visar fortsatt kostnadsförflyttning från MS-läke-medel inom förmånen till rekvisition. Förmånskostnaderna för MS-läkemedel förväntas minska från 514 miljoner kronor 2018 till 431 miljoner kronor 2021.

Övriga läkemedel, som inte ingår i områdena ovan, står för en kostnadsutveckling från 13,0 miljarder kronor 2018 till 14,8 miljarder kronor 2021, vilket motsvarar en ökning på 14 procent.

Smittskyddsläkemedel Kostnaderna för smittskyddsläkemedel genereras framförallt av läkemedel för behandling av hepatit C och hiv. Innan åter-bäringsavtal förväntas kostnaderna för smittskyddsläkeme-del minska från 2,7 miljarder 2018 till 1,9 miljarder 2021:

Läkemedel mot hepatit CKostnaden för nya hepatit C-läkemedel förväntas minska un-der prognosperioden från 2,0 miljarder kronor 2018 till 1,3 miljarder kronor 2021.

Detta på grund av sänkta priser och ett sjunkande antal be-handlade patienter. Prognosen är baserad på att 6 000 pa-tienter behandlas under 2019, 5 500 patienter 2020 och 5 000 patienter 2021.

Hiv-läkemedelKostnaden för hiv-läkemedel har under en längre tid legat på en jämn nivå men förväntas minska något under prog-nosperioden, från 673 miljoner kronor 2018 till 580 miljoner kronor 2021.

14 terapinytt · nr 2 · 2019

Rekvisitionsläkemedel Kostnaderna för rekvisitionsläkemedel förväntas öka under prognosperioden, från 8,7 miljarder kronor 2018 till 10,9 mil-jarder kronor 2021. Detta innebär en sammanlagds kostnads-ökning på 25,3 procent.

Några faktorer som påverkar denna utveckling är: Introduktionen av nya läkemedel som främst används i den specialiserade vården fortsätter att öka kostnaderna. Detta är i linje med den underliggande trenden. Dock kan kost-naderna för nya innovativa läkemedel öka ytterligare under prognosperioden.

Onkologiläkemedel utgör en tredjedel av de totala rekvisi-tionskostnaderna. Kostnaderna för onkologiläkemedel inom rekvisition ökade under 2013–2018 och kommer sannolikt fortsätta att öka även framöver.

Osäkerhetsfaktorer I en prognos finns det naturligt många osäkerhetsfaktorer och de prognostiserade kostnaderna är förknippade med osä-kerheter kring exempelvis kring kommande läkemedel och återbäringsavtal. Trepartsöverläggningar och återbäringsav-tal har ökat i antal och kommer troligen att bli ännu fler men i vilken omfattning är mycket svårt att förutspå konstaterar

Socialstyrelsen. Även nya och kommande läkemedel innebär en stor osäkerhet. Enskilt har dessa läkemedel begränsad in-verkan på de totala kostnaderna, men då flera läkemedel vän-tas kan dessa sammantaget ha betydande inverkan.

Generellt kan man säga att osäkerheterna ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig.

Översikt över faktorer som skapar osäkerhet i Socialstyrelsens prognos och den påverkan dessa kan ha på kostnaderna och utfallet av prognosen.

KOSTNADSUTVECKLING FÖR RIKET ENLIGT SOS PROGNOS (MILJONER KRONOR)

2018 Prognos 2019

Prognos 2020

Prognos 2021

0

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

35 000

Total förskrivning inom förmånen inklusive moms

Läkemedel inom förmånen

Handelsvaror inom förmånen

Rekvisition

Smittskydds- läkemedel

Kostnadsutvecklingstakten för läkemedelsförmånen (även uppdelat på läkemedel och handelsvaror), smittskyddsläkemedel samt rekvistions-läkemedel enlig Socialstyrelsens prognos för läkemedelskostnader 2019-2021. Data för 2018 är utfall. Alla kostnader är redovisade innan återbäring från eventuella samverkansavtal mellan läkemedelsindustrin och regionerna.

15terapinytt · nr 2 · 2019

När skall Koppla Vårdtillfälle användas i NCS?Jennie Andersson | Psykiatrisjuksköterska, Objektspecialist Läkemedel

I slutet av februari utökades tiden för att koppla vårdtillfälle i NCS vid klinikbyte till 72 timmar.

Funktionen Koppla Vtf (Vårdtillfälle) i NCS används för att länka samman ordinationslistorna vid klinikbyte. Vi vill nu förtydliga i vilka lägen funktionen skall användas.

Då en patient blir inskriven eller ankomstre-gistrerad för dagsjukvård i VAS inom 72 tim-mar efter utskrivning kommer knappen Kopp-la Vtf presenteras. Dock skall denna funktion endast användas då det faktiskt är samma vårdepisod.

Vid samtliga av nedan scenarion kommer knappen Koppla Vtf att vara aktiv, under hela vårdtillfället. Men det innebär inte automatiskt att den skall användas.

Exempel när funktionen SKALL ANVÄNDAS:• Klinikbyte när patienten flyttar mellan olika slutenvårds-

kliniker inom Region Halland.

• Patienten kommer för ett dagkirurgiskt ingrepp, men

komplikationer tillkommer och hen behöver läggas in i slutenvård.

• Patienten ska resa till tex. Lund för att utföra en under-sökning och planeras åter inom 72 timmar.

Exempel när funktionen INTE SKALL ANVÄNDAS:• Patienten behöver åka till annan region för behandling

och förväntas INTE åter inom 72h .

• Patienten har ett vårdtillfälle, på Kirurgkliniken 3-4/6 för en planerad bråckoperation. Hemma får patienten bröstsmärtor och skrivs in på Medicinkliniken 7/6 pga. hjärtinfarkt. Detta är en ny vårdepisod och funktionen ska inte användas.

• Patienten har Öppen retur. Varje inskrivning är ett sepa-rat vårdtillfälle, funktionen skall inte användas, även om patienten kommer att bli ut- och inskriven inom 72h.

• Patienter som vårdats på Akuten/AVA HSV inom pilot-projektet ”Undvikbar slutenvård” som blir hemskickade och sedan blir inskrivna i slutenvård inom 72h.

Referat från föreläsning av Mikael Etzner, öl Ortopedkliniken Varberg.Under föreläsningen gavs praktiska råd om hur ledinjektio-ner kan utföras på ett flertal lokalisationer där rätt teknik och lokalisation minimerar risken för skada. För detaljer hänvisas till bilder från presentationen som kommer att läg-gas upp på Läkemedelskommitténs hemsida på vårdgivar-webben.

Generella råd är att använda Lederspan till stora leder men inte till mindre då detta preparat har en ökad risk för fett-nekros om det hamnar extraartikulärt. Till mindre leder rekommenderas Depo-Medrol. Patienterna bör informeras

Ledinjektioner

Sara Lindholm | Informationsläkare, Läkemedelskommittén Halland

om att kortisoninjektioner kan medföra atrofi vid insticks-stället det vill säga att det kan bli ett resttillstånd i form av en liten grop i huden. Marcain rekommenderas ej till använd-ning intraartikulärt då det kan ha en broskskadande effekt.

För utbildning i injektionsteknik rekommenderas Axelina-kurs för övre extremitet där nästa tillfälle i Halland blir 5-6 september. Finns det önskemål om auskultation på orto-pedklinik kan respektive enhet kontaktas.

16 terapinytt · nr 2 · 2019

Vid vilken tidpunkt skulle du ta Quetiapin enligt denna

utskrift av aktuell läkemedelslista?Madeleine Björk | Leg receptarie, Objektspecialist Läkemedel

Dosering med 4-ställig plusmetodInformationen i fältet dosering i receptdialogen (se marke-ring bild 2) ligger till grund för den information som gene-reras i kolumnen klockslag för dos på utskriften av aktuell läkemedelslista (se markering bild 1).

För att administreringstidpunkter ska presenteras på utskrif-ten måste dosering göras med plusmetod och fyra positio-ner, t.ex. 1+0+0+0 eller 2+2+2+2. Om dosering med annan metod används kommer inte några administreringstidpunk-ter att genereras vid klockslag för dos på utskriften.

DoseringsanvisningI de fall då dosering inte kan anges med plusmetod är det av största vikt att doseringsanvisningen förtydligar hur lä-kemedlet ska tas. Texten i doseringsanvisningen skickas till apoteket och är den information som också kommer på läkemedelsförpackningen. Doseringsanvisningen ska inne-hålla tydlig information om dosering, behandlingsändamål samt eventuellt övrig information som är av betydelse för administrering av läkemedlet (se bild 2) .

Bild 2. Receptdialogen. Dosering med 4-ställig plusmetod genererar administreringstidpunkter på utskriften av aktuell läkemedelslista.

Bild 1. Aktuell läkemedelslista. Dosering med 4-ställig plusmetod genererar siffror i kolumnen klockslag för dos. Notera att Quetiapin ordinerats utan 4-ställig plus-metod och saknar därmed administre-ringstidpunkter.

Eftersom aktuell läkemedelslista används av både patient, närstående och ibland även av vårdpersonal/omsorgspersonal är det viktigt att alla kan förstå och tolka informationen. Vid vilken tidpunkt är det tänkt att ta läkemedlet och vad är maxdosen per dygn vid en vid behovs dosering?

ReceptfavoriterSom stöd vid förskrivning finns receptfavoriter, vilka alltid doseras med plusmetod och fyra positioner i doseringsfältet (gäller vid regelbunden dosering).

Utskrift av aktuell läkemedelslistaLäs alltid igenom utskriften av aktuell läkemedelslista och säkerställ att inget är otydligt innan överlämning till patient, närstående eller annan vårdgivare.

17terapinytt · nr 2 · 2019

För sjuksköterskor med förskrivningsrätt

Katarina Möller Fornander | Informationssköterska, Läkemedelskommittén Halland

• Restsituation och utbyte Vid restsituation av Zopiklon finns alternativa läkemedel t.ex. oxazepam till äldre. Men kan denna dosdispenseras? Ja. Följande varunummer av Oxascand finns för dosdis-pensering: 019664, 5mg , 019626, 10mg , 019614, 15mg enligt TEVA.

• Sjuksköterskors förskrivningsrätt Ny lista från socialstyrelsen SOSFS 2018:43 Kan Ficortril förskrivas av sjuksköterskor? Ja. Ficortril salva 1% finns med på vår lista från Socialstyrelsen under ATC kod DO7AA02 Indikationen är eksem.

• Hur förskriver vi spolvätskor/bälgar till KAD spolning? Se bilder på sid 18-19.

• För att få mer utförlig information om vilka läkemedel som är delbara, kan krossas eller måste sväljas hela, använd Region Skånes stöd för läkemedelshantering som kan ge dig mer information. Länk: https://www.lakemedelshantering.se/#/

• Delbarhet av samma läkemedel men med olika tillver-kare. Hur vet jag vad som gäller? Länk: https://www.apo-teket.se/globalassets/vard-och-foretag/media/pdfer/sorti-mentslistor/dossortiment-halland-och-vgr-2019-04-10.pdf

• NCS Läkemedelslista När du förskriver läkemedel är det viktigt att skriva do-sering som 1+0+0+0 och inte 1x1. Detta för att det skall komma med i doseringsrutorna på patientens läkeme-delslista vid utskrift. Använder du receptfavoriter är detta redan inlagt på rätt sätt.

• Hur många uttag finns kvar? När du har patientens medgivande kan du gå in i NCS

Läkemedelslista, tryck på dosRecept och du länkas till Pascal. Där finns att se hur många uttag som är gjorda och hur många som finns kvar. Gäller alla patienter även de som inte har Apodos.

• Det behövs möjlighet för sjuksköterskor i kommunen att se läkemedelslistan i NCS?

En utredning har kommit fram till att en direktåtkomst i NCS är det enda som kan ge läsbehörighet för kommu-nens sjuksköterskor. Utifrån detta fördes en diskussion och ett erbjudande gick till kommunerna genom samver-kansstrukturen i taktisk grupp Senior. Halmstad kommun är den kommun som har erbjudit sig att testa åtkomst till NCS. När denna test är gjord kan man gå vidare med nästa kommun. Svar från Fredrik Stegmark, Utvecklings-strateg RK. ”Det är därför bra om kommunsköterskorna signalerar detta behov på sin hemmaplan och då till deras repre-sentant i taktiskgrupp senior. När det är förankrat kan de anmäla intresse till Marie Rosengren som är objektledare för vårt läkemedelsobjekt”

• Öppenvårdstempkurvan (ÖTK) När vi börjar med ÖTK skall vi då dokumentera i både VAS och ÖTK? Ja. I VAS dokumenterar du precis på samma sätt som nu, med diagnoskod och åtgärdskod. Läkemedlet du givit dokumenteras i NCS Öppenvårdstempkurva.

Frågor och svar från vårens informationsturné

18 terapinytt · nr 2 · 2019

Gör så här om ni har en receptskrivare som hanterar receptblanketter:• Öppna dialogen Nytt recept.

• Skriv §spol på raden Läkemedel, tryck tab.

• Välj favorit (förifylld förskrivning), OK.

• Kontroller och komplettera vid behov, Spara.

• Skriv ut receptet på receptblankett och lämna till patienten.

Förskrivning av spolvätskor Spolvätskor klassificeras inte som läkemedel och kan inte sökas fram i SIL (Svensk Informationsdatabas för Läkeme-del). Förskrivning av spolvätskor kan därför inte skickas som elektroniska recept! Vissa spolvätskor är ändå sub-ventionerade av Region Halland och expedierande apotek

Gör så här om ni INTE har en receptskrivare som hanterar receptblanketter:• Öppna dialogen Nytt recept.

• Välj Reg recept.

• Skriv §spol på raden Läkemedel.

• Välj favorit (förifylld förskrivning), OK.

• Kontroller och komplettera vid behov, Spara.

• Det registrerade receptet finns sedan i NCS.

• Skriv ordinationen för hand på receptblankett och lämna till patienten.

fakturerar regionen. För övriga patienter ska förskrivning av subventionerade spolvätskor göras på pappersrecept och registreras i NCS alternativt förskrivas i NCS och skrivas ut på receptblankett. För att underlätta registrering i NCS finns ett antal fördefinierade favoriter.

19terapinytt · nr 2 · 2019

Förskrivning av spolvätskor för dospatienter Spolvätskor klassificeras inte som läkemedel och kan inte sökas fram i SIL (Svensk Informationsdatabas för Läkeme-del). I Pascal kan dock landstingssubventionerade spolväts-kor sökas fram med hjälp av varunummer eller varunamn. På Ineras hemsida finns en uppdaterad lista med informa-tion om tillverkare, varunummer, varunamn, förpacknings-storlek, styrka och beredningstyp:

Länk: http://www.inera.se/globalassets/tjanster/pascal/doku-ment/stodinformation/olh-sortiment-aktuell-20160513.pdf

Gör enligt nedan för att förskriva spolvätskor i Pascal.• Gå till Pascal.

• Öppna fliken Handelsvaror.

• Klicka på Ny ordination.

• Sök på varunummer eller varunamn (som hittas i listan via ovan länk).

• Fyll i aktuell ordination, ändamål, ordinationstyp (blir stående om inget annat anges), uttag, antal förpackningar och instruktion om hur hjälpmedlet skall andvändas.

• Klicka på Skapa.

Observera att e-förskrivning av spolvätska till patienter som inte är dospatienter inte är tillåten.

Terapigruppen söker läkareTerapigruppen för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor söker en läkare med engagemang och intresse för arbetet med levnadsvanor, gärna med fördjupad kunskap i ämnet.

Svenska läkarsällskapet konstaterar i sin nyligen publicerade rapport På väg mot en bättre och mer jämlik hälsa att ”Läkares vetenskapligt grundade arbete med levnads- vanor är en nyckel till god och jämlik hälsa” och man betonar just vikten av samverkan mellan professioner i detta arbetet.

Detta är precis vad vi försöker uppnå i vår Terapigruppen. Är du den läkaren som vill delta i det här viktiga arbetet?

Höstens utbildningstillfällen från Läkemedelskommittén Halland

Ansvarig utgivare: Tamara Adem, ordförande

Redaktör: Informationsapotekare Anton Hübner

Layout: Oh My

Redaktionskommitté: Läkemedelskommitténs Arbetsutskott

Foto: Läkemedelskommittén Halland, Shutterstock

Tryck: Danagård Litho

Adress:Region Halland - Läkemedelskommittén HallandBox 517, 301 80 HalmstadTel: 035-136520E-post: lakemedelskommitten@regionhalland.seHemsida: vardgivare.regionhalland.se/behandlings-stod/lakemedel/lakemedelskommitten/

SÖMNSVÅRIGHETERBättre sömn åt alla! - Fallbaserad genomgång av evidensbaserad sömnmedicinsk utredning och behandling.

Fredag 6 september 13.30 – 16.30 Fullriggaren, HSH, HalmstadFredag 13 september 13.30 – 16.30 Samlingssalen, HSV, VarbergTisdag 17 september 13.00 – 16.00 Lokal meddelas senare, Kungsbacka

KOLFredag 11 oktober 13.30 – 16.30 Samlingssalen, HSV, VarbergTisdag 15 oktober 13.30 – 16.30 Lokal meddelas senare, KungsbackaFredag 18 oktober 13.00 – 16.00 Fullriggaren, HSH, Halmstad

Anmälan görs genom att maila lakemedelskommitten@regionhalland.se

Lunch serveras från 12.30 i Varberg och Halmstad och från kl. 12.00 i Kungsbacka. Uppge eventuella kostpreferenser.