Tema: Ett hållbart arbetsliv?Tema: Ett hållbart arbetsliv?

Meddelanden från TAM-Arkiv. Nr 1/2013Meddelanden från TAM-Arkiv. Nr 1/2013

Idealarbetaren s. 6Pallar ingenjörerna trycket? s. 8Bilder av Kvinnliga Telefontjänstemannaföreningen s. 18

Idealarbetaren s. 6Pallar ingenjörerna trycket? s. 8Bilder av Kvinnliga Telefontjänstemannaföreningen s. 18

Arbetets museum i Norrköping har under några år haften seminarieserie om arbetet i allmänhet och arbets-marknadens förändring i synnerhet. Det senaste tematvar ”det hållbara arbetet”. Före seminariet hade jagsnubblat över en bok av den amerikanska management-forskaren JoAnne Yates: ”Control through communica-tion”. Den speglar hur management kraftigt påverkararbetslivet. Perioden från 1850 till 1920 var en period avstora strukturella förändringar inom företag i hela väst-världen. Före 1850 var ekonomin dominerad av småföretag som ägdes och drevs av en enda individ eller ettpartnerskap på den lokala eller den regionala markna-den. Men spridningen av telegrafen och järnvägen kringmitten av 1800-talet uppmuntrade företag att läggaunder sig större marknader. På senare år har förbättradekommunikationer ökat hastigheten i förändringarnainom företagen, vilket påverkat arbetets hållbarhet. Frågan om arbetslivet är hållbart är svår att besvara,

dels för att arbetet alltid varit ett nödvändigt inslag imänniskornas kamp för sin överlevnad, dels för att begreppet hållbarhet inte kan användas som en generellbeskrivning av människors position på arbetsmarkna-den. Det som är ohållbart för en person är hållbart förän annan. Avgörande kan vara utbildningsnivå eller förmågan att hantera stress. Det är emellertid en viktigfråga, eftersom det finns sociala samband som tarvar enanalys och som i sin tur kan användas för att underlättaarbetslivets hållbarhet. Yates skriver att syftet med management är att för-

bättra kontrollen över och effektiviteten i arbetet. Dettaleder till en växande efterfrågan på formell kommunika-tion. Att leda, utveckla och följa upp verksamheten ökarbehovet av dokumentation. Ord som ”system”, ”effek -tivitet” och ”vetenskaplig” blir viktiga termer i de flestaverksamheter. En yrkesgrupp som ser konsekvenserna avförändringarna är ingenjörerna. I detta nummer får vi tadel av en studie utförd av forskaren Lars Uppvall om in-genjörernas arbetssituation i ljuset av teknikutvecklingoch samarbete över nationsgränser. En annan intressantartikel som också bl.a. diskuterar ingenjörernas ställningi efterkrigstidens Finland är skriven av Susanna Fellman.Vilka egenskaper betraktas som attraktiva hos en lön-

tagare – i historiens backspegel? Den frågan ställer sigdoktoranden Jennifer Hobbins och svarar att det varie-

REDAKTÖREN HAR ORDET

Är arbetslivet hållbart?rar något över tid, men framför allt att kraven har ökat –från att kräva goda egenskaper när du är på jobbet och idin allmänna livsföring till att alltmer kräva att du blirett med ditt arbete. Yates understryker att management under 1800-talet

och tidiga 1900-talet byggde på en infrastruktur av for-mella kommunikationsflöden: opersonlig politik, proce-durer, processer och order flödade nedåt i hierarkin. I enartikel av lektor Malin Espersson kan vi konstatera atttrots viljan att skapa s.k. platta organisationer är hierar-kier sega strukturer och att en ökad kontroll påverkar deanställdas upplevelse av hur hållbart deras arbete är. Yates talar om en ”kontrollrevolution” som började

redan under det sena 1800-talet och att den innehöll fröettill dagens informationssamhälle. Flera forskare frånHögskolan i Malmö ger oss en möjlighet att få inblick iett forskningsprojekt som kanske är en avigsida av kon-trollsamhället. När människor använder den digitalatekniken för att tala illa om varandra s.k. cybermobbing. Att effektiviteten ökar med ny teknik är, enligt Yates,

en truism. Tidigt under 1900-talet uppfinner forskareapparater som leder till besparingar i tid och pengar,t.ex. telefonen. Ett årtionde in på 1900-talet använderflera stora företag telefoner i kommunika tionen. Dettaleder till en stor ökning av den externa och interna kom-munikationen. En yrkesgrupp som växer är telefonisteroch därför kan läsarna ta del av en artikel om KvinnligaTelefontjänstemannaföreningen (KTTF). Genom att studera och tolka historiska händelser

bringar Yates ljus över aktuella problem och händelser.Mot den bakgrunden är det passande att två tunga artik-lar som har fokus på historia finns med i detta nummerav vår tidskrift. Den ena är en intervju med professorn i

historia och avgående förbundsord-föranden i SULF: Anna Götlind.Teknikhistoria är hennes område.Den andra är en historik överHistorielärarnas förening.

Lars-Erik Hansen

Chef på TAM-Arkiv

2 TAM-REVY 1/2013

TAM-REVY 1/2013 3

I DETTA NUMMER

Redaktören har ordet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .2

En akademiker i märgen – ptofessor Anna Götlind . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4

Från flit till flexibilitet – om Idealarbetarens egenskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . .6

Pallar ingenjörerna trycket? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .8

Ökat självstyre och mer kontroll – om konsekvenser av en organisationsförändring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .10

På vems sida ska vi stå? – Om de högre tjänstemännen i Finland . . . . . . . .12

Cybermobbning i arbetslivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .14

Historielärarnas förening idag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .16

Bilder av Kvinnliga Telefontjänstemannaföreningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .18

TAM-ARKIVS M

EDLEM

MAR

1 april2013

Akademikerförbundet SSRCivilekonomernaDIK Fackförbundet STFarmaciförbundet FinansförbundetFTF – Facket för försäkring och finansFörbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA)Förhandlings- och samverkans rådet (PTK), Försvarsförbundet JournalistförbundetKyrkans Akademikerförbund (Kyrka)LotsförbundetLärarförbundetLärarnas Riks förbund (LR)NaturvetarnaNordiska Finansanställdas Union (NFU)Offentliganställdas Förhand lingsråd (OFR)PolisförbundetSaco-förbundet Trafik och JärnvägSkogs- och lantbrukstjänste mannaförbundet (SLF) Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (SFHL)Svenska LäkaresällskapetSveriges Akademikers Centralorganisation (Saco)Sveriges Fartygsbefälsförening (SFBF)Sveriges IngenjörerSveriges SkolledarförbundSveriges TandläkarförbundSveriges Universitetslärarförbund (SULF)Teaterförbundet (TF)Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Tull-KustUnionenVisionVårdförbundetYrkesföreningen Miljö och Hälsa (YMH)

TAM-REVY NR 1 • APRIL 2013Årgång 17

ISSN 1654-6997

RedaktörLars-Erik Hansen

I redaktionenLars-Erik Hansen, Leif Jacobsson,Jim Löfgren (bildredaktör)

Grafisk form och layoutClou form/Madeleine Vestin

TryckExaktaprinting, Malmö

OmslagsbildKvinnliga telefonister i arbete, 1950-tal.Kvinnliga Telefontjänstemannaföre -ningens arkiv. TAM-Arkiv.

Manusstopp till nästa nummerPlanerat till 28 oktober 2013

TAM-ArkivGrindstuvägen 48-50, 167 33 Bromma Telefon: 08-54 54 15 60Telefax: 08-31 71 76E-post: tam-arkiv@tam-arkiv.seHemsida: www.tam-arkiv.sePostgiro: 487 40 99-7

INTERVJU

4 TAM-REVY 1/2013

arbetade på ett stort forskningspro-jekt om Svensk Sjuksköterskeföre-ning. Eftersom det är på TAM-Arkivsom deras handlingar förvaras varhon ofta här för att gå igenom derasarkivmaterial. Detta ledde till atthon blev tillfrågad om hon ville bliledamot i forskningsrådet. Det accep -terade hon med glädje eftersom honverkligen var en användare av arki-vet och hade sett dess möjligheter. Vad tänker Anna då om TAM-

Arkiv och dess forskningspotential?Hon menar att, även om fackföre-ningshistoria inte är det allra hetasteämnet för tillfället, är yrkeshistoriaoch professionshistoria forsknings -områden som förhoppningsvis är påframmarsch. Och även när det gällerdessa områden har TAM-Arkiv myck -et att erbjuda. Det gäller bara att göraverksamheten känd och tillgängligför fler studenter och forskare. Ett specifik uppslag till forskning

som hon har är feminiseringen avden fackliga rörelsen. Hur har detgått till när kvinnorna gjort entré ochfått allt större makt i den svenskafackföreningsrörelsen? Där finns detmycket att forska om. Man kan stu-dera enskilda förbunds historia ellertitta på när de första kvinnorna komin i TCO:s och Saco:s styrelser. Dethar skett en enorm förändring un-der efterkrigstiden:

– Hela den utvecklingen baraväntar på att bli beforskad utifråndet material som finns på TAM- Arkiv! utbrister hon entusiastiskt. Anna tycker också att man ska

lyfta fram att TAM-Arkiv har ett stipendium för särskilt förtjänstfullauppsatser och en vägledande skriftsom heter ”Att forska om kvinnoroch män i tjänstemannaarbete:TAM-Arkiv och dess möjligheter”med förslag till ämnen för framförallt kandidatstudenter på våra uni-versitet och högskolor. Exempel påämnen som ges i skriften är ”kroppoch kläder” och ”yrkesförändringar:professionalisering och status”. Iskriften ges konkreta uppslag tillforskning och exempel på intressantarkivmaterial som berör ämnet i fråga. Uppsatsförslagen finns att läsapå hemsidan www.tam-arkiv.se un-der fliken ”forskning”. MEN … hurmånga universitetslärare och stu-denter känner till det?

Förbundsordförande i SULFAnna Götlind menar också att Sacooch dess medlemsförbund som undersenare tid blivit medlemmar i TAM-Arkiv borde ges större utrymme iforskningen. Så börjar vi tala omhennes tid som ordförande i Sverigesuniversitetslärarförbund 2008-2012.Hon berättar att hon började arbeta

Jag träffar Anna Götlind, professor ihistoria vid Stockholms universitet,en vårdag i mitten av mars. Hon ären utpräglad universitetskvinna; upp -vuxen i en familj där hennes far varprofessor i hållfasthetslära och hen-nes mor så småningom gjorde karriärsom klassisk arkeolog. Anna kom-mer från en akademikersläkt medlärda anor även längre bakåt i tiden.Hon ger följaktligen ett utpräglatintellektuellt intryck när hon blickarfram bakom sina glasögon.

Nyvald ordförande i forskningsrådetJust idag är Anna på besök på TAM-Arkiv för att i egenskap av nyvaldordförande för arkivets forskningsrådleda ett av dess möten. Forsknings-rådet består av forskare från olika dis -cipliner. De har ett viktigt uppdragför att sprida kunskapen om arkivetsrika forskningsmöjligheter. Tidigarehar Anna varit SULF:s (Sveriges uni-versitetslärarförbunds) förbundsord-förande i fyra år. I båda egenskaper-na är hon värd att intervjuas. Forsk-ningen är central för TAM-Arkivoch SULF är ett medlemsförbund iSaco som vi gärna vill lyfta fram. Jag börjar med att fråga om hen-

nes roll i forskningsrådet. Hur komhon in där? Hon berättar att det bör-jade med att hon från och med 2006

Bör facket tänka om när det gäller vilka som tillhör kategorierna ”tjänstemän” och ”akade-miker”? Anna Götlind – ordförande i TAM-Arkivs forskningsråd och tidigare ordförande iSULF (Sveriges universitetslärarförbund) – menar att distinktionen är förlegad idag. Somhistoriker tycker hon att vi måste inse att såväl Sverige som vår omvärld har förändratssedan 1950- och 60-talen.

En akademiker i märgen – professor Anna Götlind

Professor Anna Götlind är nyvald ordföran-de för TAM-Arkivs forskningsråd. Hon varockså under åren 2008-2012 ordförande iSaco-förbundet SULF ( Sveriges universi-tetslärarförbund). Foto Tomas Södergren.

TAM-REVY 1/2013 5

lokalfackligt under sin tid på Hög -skolan Dalarna. Det var de fackligaoch inte minst de professionella frå-gorna som drev henne. SULF är ettförbund som driver båda sakerna. Detvå frågorna hänger ihop, menar hon.Fackliga frågor som löner och arbets -miljö är samtidigt professionsfrågor.Även om Saco som centralorganisa-tion inte driver egentliga fackligafrågor utan definierar sig som ensamhällspolitisk organisation så job-bar de olika medlemsförbundenmed fackliga frågor. På senare tid har bl.a. utbildnings-

minister Jan Björklund initierat endebatt som handlar om att Sverigeborde satsa mer på utbildning ochforskning. På dessa områden harlandet kommit på efterkälken inter-nationellt sett. Jag frågar om det ärnågot de talar om inom SULF: – Oh ja, det är ju högskolepolitik,

Det är ju liksom de viktiga frågornasom inte är direkt fackliga – fastde hänger ihop, menar hon. Anna är kritisk till

det som händer pådagens högskolor,den tudelning mel-lan forskningsverk-samhet och utbild-ningsverksamhet

lärare har traditionellt haft väldigtsvårt att titta på sig själva (en del undantag finns). Vi har studerat ochundersökt andra grupper men intevelat forska om oss själva, menarhon. Hur har t.ex. universitetskul -turen förändrats över tid? Det är sådana saker Anna tycker det är vik-tigt att studera.

Saco och TCONär Saco grundades 1947 fanns detfå akademiker – idag är de väldigtmånga. Anna håller med om att detbåde inom LO och TCO finns storagrupper akademiker. Det sätter bådeakademikerbegreppet, tjänstemanna-begreppet och arbetarbegreppet påsin spets. Vad är egentligen vad nu -förtiden? Som historiker tycker honockså att dagens skrankor mellanSaco, TCO och LO känns förlegade.Hon tycker exempelvis att det ärproblematiskt att vi i dag har tvålärarförbund som tillhör var sincentralorganisation. Därför tyckerhon det är lovvärt att TAM-Arkivsforskningsråd nu planerar två semi-narier som ska problematisera akade -miker- och tjänstemannabegreppen.Hon tror att det kan vara känsligafrågor inom både TCO och Saco,eftersom det är så kopplat till iden -titeten som tjänsteman respektiveakademiker. Men det är samtidigtviktigt. Såväl Sverige som dess om -värld har förändrats sedan densvenska modellens glansperiod under1950- och 60-talen:– De planerade seminarierna är en

av de frågor vi ska tala om på forsk-ningsrådets möte i eftermiddag, sägerAnna. Och vi avslutar samtalet försnart är hennes forskningsrådskolle-gor på ingående.

Av Leif Jacobsson

fil.mag i socialantropologi och

medarbetare i TAM-Arkiv

som blivit väldigt tydlig på senaretid. Från poli tiskt håll tror manmånga gånger att det räcker med attman pytsar ut allting på forskning.Men det är någon som ska utföraforskningen, betonar hon. Det är desom är studenter idag som sedan skagå vidare. Och då måste man se tillatt grundutbildningen är av sådankvalité att man kan få fram nya duk-tiga forskare:– Men det här sambandet tycker

vi att man från politikerhåll neglige-rar många gånger. För det innebär juatt de som är universitetslärare ochska utbilda alla dessa briljanta fors-kare som Jan Björklund vill ha måstefå vettiga villkor för att kunna ge-nomföra sitt arbete, poängterar hon. Anna menar också att alla yrken –

även universitetslärare – är betjäntaav ett historiskt perspektiv på denegna yrkesverksamheten. Vi gnäller

ibland över anställningsvill -koren idag. Men hur

har synen på yrketförändrats övertid? Att ha densjälvförståelsenmår en yrkes-grupp barabra av. Menuniversitets -

En svärmorsdröm är någon med ett välbetalt jobb som har ett behagligt yttre och är hjälpsam och trevlig. På motsvarande sätt skulle en ”arbetsgivardröm” om en arbetstagare med idealiska egenskaper kunna beskrivas. Men i motsats till svärmors-drömmen, vars egenskaper har varit ganska stabila åtminstone under det senasteårhundradet, har arbetsgivardrömmen varierat. Den här artikeln är en resa genom tidoch beskriver strömningar kring vilka egenskaper som betraktats som attraktiva hosanställda – hur idealarbetaren sett ut.

6 TAM-REVY 1/2013

ETT HÅLLBART ARBETSLIV?

Från flit till flexibilitet – om idealarbetarens egenskaperFöreställningar om egenskaper somär viktiga för att vara en ”god” arbe-tare har rötter tillbaks till reforma-tionen, som inleddes 1517 i Tysk-land när Martin Luther protesterademot avlatshandeln. Knäckfrågan förMartin Luther var huruvida männi-skan själv kunde påverka vägen tillGuds nåd. Jodå, menade Luther:genom strävan, flit och måttfullhet.Strävan och flit eftersom Gud öns-kade att man skulle arbeta hårt ochidogt, medan målet med måttfullhe-ten var att eventuell vinst av arbetetskulle sparas eller möjligtvis återin-vesteras i egen verksamhet. De härtankegångarna ligger till grund förvästvärldens kapitalism, men ävensom ideal för egenskaper relateradetill arbete och den protestantiskaarbetsetiken. Under 1800-talets industrialism

betraktades dessa egenskaper, flit,noggrannhet, punktlighet och mått-fullhet, som eftersträvansvärda av desvenska arbetarrörelserna, men ideal -arbetaren skulle även vara skötsamnär det gällde nykterhet, såväl påjobbet som på fritiden. Ursprungli-gen ställdes kraven på skötsamhetunder arbetstid från arbetsgivarnas

arbete ses som ett medel för att kunnaförverkliga och förgylla ett liv utan-för arbetet. Denna inställning harsamband med att lågstatusarbetenofta är styrda och kontrollerade.

Produktionssätten förändradesTill denna typ av arbeten räckeregenskaper som flit och skötsamhetlångt. Men i takt med att produk-tionssätten förändrades ställdes andrakrav på idealarbetaren. I mitten av1900-talet organiserades verksamhe-ter så att både arbetare på golvet ochtjänstemän på kontoren kunde kon-trolleras av arbetsgivaren. Nu blevde anställda värderade utifrån denkvantitet arbete som utförts, sin för-måga att utföra sitt arbete och ävendet sätt på vilket arbetet utfördes,det vill säga egenskaper som pålit -lighet och noggrannhet liksom denanställdes personlighet och vanor iarbetet. Eftersom tjänstemännensarbete, till skillnad från exempelvisarbete vid löpande band, ger direktamöjligheter till karriär är det person-liga engagemanget i företaget oftastarkt och blir till en del av denanställdes identitet. Idealarbetarensarbetsmoral utökades alltså med ele-

sida, men spred sig snart via fackfö -reningarna till arbetarna. Dessa dyg-der, som beskriver arbetsmoral, haralltså rötter långt tillbaka i historienoch genomsyrar alla sociala klasser.Men det finns fler egenskaper somarbetsgivare söker hos en idealar -betare. De egenskaperna har att göramed själva inställningen till arbeteoch har alltså förändrats över tid. Även om det finns många skäl till

att arbeta har, historiskt sett, en såkallad instrumentell inställning tillarbete varit vanlig inom mångalågstatusyrken. Det innebär att löne-

Martin Luther menade att man kunde på -verka vägen till Guds nåd genom strävan,flit och måttfullhet.

Bild av Ulf Lundqvist.

NOTERAT

Planerade seminarierTAM-Arkivs Forskningsråd planerar etteller flera seminarier om begreppentjänsteman och akademiker. TAM-Arkiv ska skicka riktade kallelser till del-tagare till detta seminarium. Akade-miska forskare ska tillsammans medanställda inom TCO och Saco diskuterabegreppens förändring i dagens sam-hälle. Frågeställningar som kommeratt diskuteras är: Vad förknippar vi medbegreppet tjänsteman idag? Hur sågdet ut tidigare? Vad handlar föränd-ringarna om? Handlar det om varu-märket eller är det en strategisk fråga?Hur tänkte Vision och Unionen när debytte namn? Varför är tjänstemanna-begreppet negativt laddat nuförtiden?Varför är begreppet akademiker posi-tivt laddat? Vad är egentligen en aka-demiker? Vad är en tjänsteman?Under våren ska några personer för-

bereda detta och TAM-Arkiv hoppaspå en bra uppslutning.

Stipendier för forskning Två stipendieansökningar har under2013 skickats in till TAM-Arkivs forsk-ningsråd. Den ena ansökan är en masterupp-

sats om arbetarskyddets utvecklingförfattad av Fredrik Brunnström. Hanhar en bakgrund som student från Mälardalens högskola. Forskningsrådetdiskuterade uppsatsen och fann attden hade en hel del intressanta slut-satser och beslutade att tilldela ho-nom ett stipendium. Brunnström skafortsätta forska inom området ochforskningsrådet beslöt att skicka meden uppmuntran till fortsatt forskninghos TAM-Arkiv. En bok har också skickats in till

forskningsrådet, Om vårdforskningensframväxt: Sverige – de första tre decenni-erna 1970-2000. Denna bok inne hållerbland annat värdefulla intervjuer medäldre sjuksköterskor. Dessutom har le-dande forskare inom området bidragitmed sina kunskaper och erfarenheterav vårdforskningens etable ring och ut-veckling. Forskningsrådet beslöt att geett tryckbidrag för att göra det möjligtatt trycka boken.

TAM-REVY 1/2013 7

ment som lojalitet och engagemang. Att även anställdas personlighet

började bli något arbetsgivare kundeställa krav på fick stor genom -slagskraft. Bland annat ligger det tillgrund för utvecklingen av lednings -strategier som Human ResourcesManagement (HRM), där gemen-samma värderingar och engagemangi företagskulturen eftersträvas – idealarbetarens själ tillhör företaget.Eftersom utgångspunkten är att arbetstagare och arbetsgivare har gemensamma intressen betraktasfackföreningar som överflödiga ochosynliggörs.Ledningsstrategier följer samhälls -

utvecklingen, som i sin tur influerasideologiskt av internationella institu -tioner som EU och OECD. Underdet senaste årtiondet har ansvaret försvagare grupper i samhället i alltstörre grad förskjutits från att varavälfärdsstatens till att vara individens.Främst handlar det om att behållasin position på arbetsmarknaden.Genom livslångt lärande, i synnerhetgällande nya teknologier, ska indivi-den öka sin anställningsbarhet ochdärigenom sin anpassningsbarhettill en föränderlig arbetsmarknad.

Anställningsbarhet och anpass-ningsbarhet handlar om vad som ärattraktivt på arbetsmarknaden, ochhär är egenskaper som flit, noggrann -het, punktlighet och engagemangalltså inte tillräckliga. Idealarbetarenbehöver komplettera kompetens ocharbetslivserfarenhet med sociala fär-digheter som flexibilitet och förmå-gan till självreflektion, liksom attkunna marknadsföra sig själv. Den starka och skyddande arbets-

marknadslagstiftning som har varitutmärkande för den svenska model-len har under senare år försvagats,vilket ställer ökade krav på arbetsta -gare. Samtidigt leder fackens försva-gade ställning till att arbetstagarehar ett minskat inflytande över sinarbetssituation. Ur detta perspektivriskerar arbetsgivar drömmen att blien mardröm för löntagare, i synner-het för svagare grupper på arbets-marknaden.

Jennifer Hobbins

Doktorand i arbetsvetenskap,

Karlstads universitet

ETT HÅLLBART ARBETSLIV?

bestämt sig att inför mötet fokuserapå de positiva aspekterna och kon-kreta resultat som man faktiskt upp-nått i detta samarbete. Man hade vidflera tillfällen avvikit från den initia-la planen för att uppnå mål – ochlyckats. På flera områden hade manlärt av varandra, anpassat sig, tagitstörre och mindre gemensammabeslut i det operativa arbetet utan

långa förhandlingar mellan ledning-arna för de två företagen – det fannsbland båda företagens ingenjörer enkänsla av att man åstadkommitnågot viktigt och att man gjort dettatillsammans. Denna känsla hade för -stärkts av vetskapen om att man intehade kunnat förlita sig på de annarsså styrande strukturerna och proces-serna för det interna utvecklingsarbe-tet, då det visat sig att de inte funge-rat över företagens gränser. Men detvar innan man stött på det problemsom skulle lösas på dagens möte.

Kritiska händelser inom produkt -utvecklingssamarbetenDet ovan beskrivna exemplet är fik-tivt, men i sin problematik hämtatfrån min avhandling där jag stude -rade kritiska händelser inom produkt -utvecklingssamarbeten. Från analysenav de totalt 158 detaljerat beskrivnahändelserna inom 14 olika samar -beten (FoU-Allianser) kan utläsasatt denna typ av produktutvecklingställer stora krav på skapandet avgoda relationer mellan ingenjörerför att överkomma skillnader i dedeltagande organisationernas arbets-sätt och tradition. Ofta bygger samar -betet på att man avser att få tillgångtill teknologi och kunskap som mansaknar, vilket kan ses som en direkt

När Sven och Nils – båda relativterfarna projektledare inom FoU-enheten på det globala och fram-gångsrika Svenska industriföretaget– klev in genom dörren till samman-trädesrummet visste de redan att detskulle bli årets mest kritiska möte;vad de inte visste var om de skullebehöva hitta en ny partner till detsamarbete de under två år haft medrepresentanterna för det tyska före-taget, vilka redan väntade i rummet.Om man lyckades komma överensskulle man nästan säkert åstadkom-ma något de två företagen aldrigskulle ha kunnat klara av att görasjälva; om inte, väntade mycket extraarbete, osäkerhet, försenade produkt -introduktioner – i stort sett allt somen FoU-enhet inte vill rapportera tillsin ledning. Både Sven och Nils varallt för väl medvetna om vad ennegativ utkomst av mötet skulleinnebära. För tre år sedan hade sam -arbetet med en österrikisk partneravslutats i förtid efter oändliga – ochibland mycket tuffa – diskussionerkring arbetets utförande och fördel-ning mellan parterna. I sista skedethade företagens jurister nagelfarit detkontrakt som reglerade samarbetet,men då visste Sven och Nils redansedan länge att hoppet för samarbe-tet var ute. Å andra sidan hade man

8 TAM-REVY 1/2013

Pallar ingenjörerna trycket?Ingenjörens arbete har alltid varit komplext, fyllt med höga – ibland motstridiga – kravpå innovation, noggrannhet, systemtänkande och snabba resultat. Ökad global konkur-rens tillsammans med ett allt högre teknikinnehåll i produkter har idag lett till än högrekrav på effektivitet inom forskning och utveckling (FoU) men också till att få företag kanutveckla all teknologi själva. I stället samarbetar allt fler företag med andra för tillgång tillkunskap och teknologi. Kraven på dagens ingenjörer är i och med detta under snabbförändring. Det finns med andra ord flera anledningar till att fundera kring hållbarhetnär det gäller dagens – och morgondagens – ingenjörsarbete.

Bild ur stillbildsfilmen "MorgondagensMän", en kampanjfilm för skolorna framta-gen av Svenska Teknologföreningen 1959. Sveriges Ingenjörers arkiv.

kvenser av kulturella skillnader – alltdetta utan tillgång till en traditionellhierarkisk beslutsordning.

Kravbilden förändrasFrån detta perspektiv råder intemycket tvivel kring att kravbildenför individer inom utvecklingsarbeteförändras och i många fall ökar.Man kan rimligtvis fråga sig omdessa krav kan ses som långsiktigthållbara. Ett icke hållbart arbete kanses som ett arbete vilket förbrukarindividens resurser genom obalansermellan individens resurser och kravenfrån arbetet. Sådana obalanser kanleda till allvarliga och negativa kon-sekvenser för individen – i dagensarbete ofta av psykologisk karaktärsom t ex stress och utbrändhet. Detmotsatta, ett hållbart, regenerativtarbete innebär att individens resur-ser totalt sett ökar genom att erfaren -heter inom arbetet även leder till nyaförmågor t ex genom uppfyllande avmeningsfulla och gemensamma mål.Att uppnå en balans mellan ingenjö-rernas individuella resurser och kra-ven från arbetet i produktutvecklings-

TAM-REVY 1/2013 9

utmaning när det gäller förståelseför den andres verksamhet. Dess -utom är skillnaderna ofta stora närdet gäller både nationell och före-tagsspecifik kultur, t.ex. relationenmellan chefer och ingenjörer eller påvilket sätt man fattar beslut inomden enskilda organisationen. När detgällde resultaten så visade studien attså mycket som 40 % av de kritiskahändelserna (kritiska för samarbetetsutkomst) relaterade till hanteringenav informella relationer mellan indi-vider inom samarbetet. Dessa varbåde positiva och negativa (för ut -komsten). Det som skiljer från detförväntade var att de händelser sombeskrevs som positiva var nästandubbelt så många som de negativa.För att uppnå detta visade mångabeskrivningar på stor förmåga blandindivider att tänka nytt, anpassa sigoch att lita på partnerns arbete ochsätt att lösa problem.Men som alltid finns en baksida

och i detta fall kunde detta till vissdel ses i de områden vilka beskrevssom mest problematiska i studien.För att skapa goda informella rela-tioner i samarbetet blev projektenofta svåra att hantera i förhållandetill de övriga – och ofta djupt inte-grerade – produktutvecklingsarbetetinom den egna organisationen. Pro-jekten kunde inte rapporteras medsamma precision, man kunde intehantera strategiska frågor som t exändrade produktionsvolymer utanatt bete sig illojalt i samarbetet ellersituationer där en inköpsfunktionställer formella krav på projektenutifrån det enskilda företagets per-spektiv. På många sätt kan man sägaatt studien visar på att ingenjöreroch projektledare i dessa utvecklings -projekt måste kunna sin teknik ochsitt sätt att utveckla nya produkterpå djupet för att kunna hantera tek-niska utmaningar i samarbete medingenjörer från andra organisationer.Utöver detta behöver man kunnahantera frågor kring vad som är rim-liga krav och förväntningar, hanterauppkomna problem och ändradeförutsättningar och förstå konse-

samarbeten kan utifrån vår studiebeskrivas som utmanande; särskiltnär det gäller att förstå komplexasammanhang som simultant inbe-griper sociala, kulturella och teknis-ka avväganden. Men samtidigt visarstudien på situationer och erfaren-heter från arbetet som beskrivs sommycket meningsfulla och där presta-tioner direkt kopplades till individer-nas gemensamma ansträngningar ochförmåga att utvecklas tillsammansöver företags- och nationsgränser.Sammanfattningsvis indikerar

studien i och med det ökade antaletsamarbeten inom produktutveck-ling att interpersonella förmågor börbeaktas vid utbildning av ingenjörer,vid rekrytering och vid utformningav ledning och styrningssystem förutvecklingsorganisationer. Inte minstdå mycket tyder på att liknandeaspekter även är avgörande för attöka den innovativa förmågan inomen organisation.

Av Lars Uppvall

Industriell ekonomi och organisation

Kungliga tekniska högskolan

En skämtteckning från teknologernas studenttidning "Blandaren" från 1921 illustrerar enframtidsbild från det året. I framtiden ska ett bättre släkte komma "som flitig sig förkov-rar dagen lång". Ingenjörerna har blivit flitiga, men frågan är hur de klarar trycket. Svenska Teknologföreningens arkiv: TAM-Arkiv.

ETT HÅLLBART ARBETSLIV?

Efter några problematiska år med högsjukfrånvaro, vantrivsel och låg effek -tivitet och med stora organisatoriska(och delvis misslyckade) förändringari bagaget var förväntningarna högapå att satsningen på teamarbete inomKronofogdemyndigheten i Malmöskulle generera såväl god arbetsmiljösom förbättrad effektivitet. Godaarbetsförhållanden skulle bidra tillökad effektivitet i enlighet med idéersom härstammar från human rela-tions-skolan, i vilken det hävdas attdet finns ett tydligt samband mellangod arbetsmiljö och hög produkti -vitet. De byråkratiska strukturernaskulle tonas ned, personalens infly-tande och självbestämmande skullestimuleras genom organisering i småuppdragsstyrda team. Nya produk-tionsmål och införandet av målstyr-ning skulle tydliggöra vilka ärendensom prioriterades. Små arbetsgrup-per, ökat inflytande över det dagligaarbetet och närhet till närmaste chefansågs som viktiga medel i processen. Förändringarna genomfördes och

uppfyllde på många sätt de förvänt-ningar som fanns. Ledningen ut-tryckte på flera sätt att den var nöjdöver utfallet. Samtidigt varierade

framgångarna mellan myndighetensnio orter och mellan de tjugofemteamen. Några team behövde längretid på sig att utveckla ett fungerandearbetssätt och vissa medarbetare varskeptiska och förändringströtta. Menäven i dessa team tonades kritikenned successivt och de flesta medar-betare uttryckte så småningom upp-levelser av ökat inflytande på dendagliga verksamheten.

Byråkratisk struktur intaktVilka konsekvenser fick då de orga-nisatoriska förändringarna? Myndig -hetens byråkratiska struktur, i vilkende överordnade styrde och kontrol-lerade underordnade (så kallad verti-kal kontroll), förändrades inte utanförblev intakt. Exempelvis bibehöllcheferna på de högre nivåerna sinabefogenheter över verksamhetensutformning. Den fortsatta kontrol-len utövades även genom en regel-bunden resultatuppföljning av varjeenskilt teams prestation. Högpreste-rande team belönades med tårta,medan team med svårigheter attuppfylla produktionsmålet fick sitt(relativa) självstyre inskränkt genomen tydligare styrning från enhets-

10 TAM-REVY 1/2013

Ökat självstyre och mer kontroll– om konsekvenser av en organisationsförändringEn organisationsförändring med tydligt utstakade mål kan resultera i komplexitet ochmotsägelsefullhet. Det hände när Kronofogdemyndigheten i Malmö genomförde engenomgripande förändring strax efter millennieskiftet. En minskning i antalet sjukskriv-ningar, ökad trivsel bland de anställda samt större förtroende för närmaste chef och för-bättringar i resultatet var utfallet när KFM Malmö införde ett teambaserat arbetssätt.Samtidigt ökade kontrollen av de anställda och denna blev också alltmer komplex.

och eller myndighetschef. Vid någratillfällen gick ledningen in och över-tog bestämmanderätten, exempelvisgenom att enhetschefer gick in ochbeslöt hur ett team skulle organise-ras eller hur arbetsuppgifter skullefördelas. Det var en tydlig inskränk-ning på medarbetarnas utlovadeinflytande över det dagliga arbetet. Med teamorganiseringen följde

att ett teams medlemmar gemen-samt ansvarade för att teamets samt-liga ärenden utreddes inom utsatttidsram. Här frångicks en etableradbyråkratisk princip, nämligen viktenav att en person ansvarar för ochhandlägger ett ärende för att säker-ställa en enhetlig bedömning. Dåmånga team var under hög arbetsbe-lastning gav flera handläggare ut-tryck för att pressen på dem avtognågot då de delade ansvaret för ären-dehanteringen med sina kollegoroch slapp tidigare erfarenheter omatt det enbart var upp till dem själva.Men om det delade ansvaret å enasidan bidrog till en minskad upple-velse av stress, så kunde den å andrasidan samtidigt generera stress. Efter-som handläggningen skedde undertidspress och teamets prestation räk-

Finns det ett samband mellan en god arbetsmiljö och ett förbättrat resultat? Detta frågar sig Malin Espersson som studerat en organisationsförändring vid Kronofogdemyndigheten i Malmö. Pressbild från Kronofogdemyndigheten.

nades, blev konsekvensen av detta attkollegorna i allt högre grad noteradevad de andra i teamet bidrog medoch hur mycket de presterade, månaom att alla drog sitt strå till stacken.

Ökade prestationskravI takt med att prestationskraven fickett allt större utrymme genom mål -styrning och tydliga produktions -mål, fick varje enskild medarbetaresinsats en avsevärt större betydelse förteamets gemensamma prestation.Parallellt med att de anställda orga-niserades i team infördes ett nyttdatasystem, som också gav handläg-garna insyn i, hur noggrant, det villsäga med vilken kvalitet deras kolle-gor genomförde sina utredningar.Blotta vetskapen om att teammedar-betarna kunde använda datasystemetför att kontrollera varandra medför-de att medarbetarna i allt högre gradupplevde sig själva kontrolleradeoch också utövade självkontroll. Det senare tog sig uttryck i att hand-läggarna blev extra måna om attfölja regelverket i sina bedömningar.

ställdas sociala förmågor (hur de klarade att samarbeta i teamen) ochderas åsikter genom att förmå dematt uppskatta såväl teamorganise -ringen som formerna för målstyr-ning. Den nya friheten och de positiva

upplevelserna som följde med team -organiseringen visade sig vara begrän-sad och villkorad. Många positivaupplevelser av organisationsföränd-ringen är en bild som kan nyanserasmed en intensifierad kontroll, sombåde omfattade medarbetarnas pre-stationer och personligheter. För-bättringarna i resultatet kan inte enbart tillskrivas teamorganiseringen,utan styrning och kontroll i kombi-nation med starkt resultatfokus varandra viktiga faktorer. Den kom-plexitet som organisationsföränd-ringen utmynnade i, visar att det intefinns ett enkelt samband mellan godarbetsmiljö och ett förbättrat resultat.

Av Malin Espersson

fil.dr i sociologi och lektor vid Institutionen

för Service Management, Lunds universitet

En ökad synlighet medförde störrelikhet och mindre godtycklighet ibedömningen av ärenden.Datasystemet hade också en annan

central funktion, nämligen som ettverktyg för att mäta teamens produk-tion och måluppfyllelse. Det använ-des för att göra regelbundna uppfölj-ningar av teamens prestationer. Denvertikala kontrollen var systematiskoch effektiv då resultaten offentlig-gjordes i myndigheten och det blevmöjligt för de anställda att se hur deolika teamen presterade, såväl i rela-tion till varandra som till produk-tionsmålet. Organisationsförändringen med-

förde att kontrollen av de anställdablev allt mer komplex och omfatt -ande. Den byråkratiska kontrollen,som kännetecknas av att överord-nande styr och kontrollerar under -ordnade, kompletterades med enhorisontell kontroll, vilket tog siguttryck i att medarbetare (inom ochmellan team) på olika informellasätt kontrollerade varandra. Utöverarbetsprestationer kontrollerades an -

TAM-REVY 1/2013 11

ETT HÅLLBART ARBETSLIV?

12 TAM-REVY 1/2013

Inkomstpolitik och kollektivavtal har varit en av hörnstenarna i den nordiska modellenunder efterkrigstiden. Under det senaste decenniet har man visserligen frångått centra-liserade löneuppgörelser både i Sverige och i Finland, men ända fram till 2000-talet vardylika avtal allmänna. I Finland startade inkomstpolitiken något senare än i Sverige: denförsta s.k. inkomstpolitiska helhetsuppgörelsen undertecknades år 1968. I motsats tillt.ex. Sverige var också statsmakten en aktiv part i förhandlingarna.

På 1950-talet slöts främst bransch -visa kollektivavtal i Finland och dessagällde i huvudsak arbetare. Menäven tjänstemännen började krävakollektivavtal och utvidgad förhand-lingsrätt under dessa år. Löneskillna-derna hade krympt under krigsårenoch speciellt de lägre tjänstemännensoch de offentligt anställdas relativalöner hade försämrats kraftigt. Miss -nöjet grydde därför inom dessagrupper. Deras organiseringsgradsteg och även sjukvårdare, teknikeroch kontorsanställda tog till strejk -vapnet och hot om bojkotter. På1950-talet slöts också de första avta-len mellan tjänstemannaorganisatio-ner och arbetsgivarna. För de högstatjänstemännen inom den privatasektorn bestämdes dock löner ocharbetsvillkor individuellt och tankenpå kollektivavtal var främmande.

Inkomstpolitik och utbildningsexpansionFörändringarna på arbetsmarknadenberörde emellertid även dessa grup-per. De högre tjänstemännens posi-tion i företagen hade ända fram tillandra världskriget varit gynnsam.De var få till antalet och deras löne-och andra förmåner var goda. Detknappa utbudet på personer medhögre utbildning gjorde att det tid-vis rådde brist på arbetstagare med

låg. Förbunden var inte heller någrarenodlade fackliga organisationer.

Nya strategier i en föränderligomgivningDe högre utbildade ställdes därförinför nya frågor. Skulle man ställasig lojal med arbetsgivarna för attbäst bevaka sina intressen? Ellerskulle man formulera ett starkarelöntagarintresse? Och hur skulleman hindra konkurrensen från delägre utbildade grupperna? Allakunde inse att förändringarna kräv-de ett nytt förhållningssätt, meninom de professionella organisa -tionerna var man inte eniga om hurman skulle ställa sig till hoten.Många ansåg att organisationernainte skulle syssla med facklig bevak-ning. Flera av medlemmarna iingenjörs- och ekonomförbundenhade nära relationer till arbetsgivar -organisationerna. Många förväntadesig ännu att de själva skulle befinnasig i chefsställning senare i karriären.Vissa motsatte sig facklig verksamhetav ideologiska skäl. Då ingenjörs-och ekonomförbunden blev med-lemmar i akademikernas centralor-ganisation Akava utträdde ett antalmedlemmar ur förbunden. Även arbetsgivarna studerade ut-

vecklingen med oro. Arbetarrörelsenradikaliserades och de lägre tjänste-

expertkompetens. Visserligen hadedessa grupper samtidigt en kluvenidentitet. Om de inte råkade tillhöraägarfamiljen var de trots allt avlöna-de arbetstagare. Å andra sidan utö-vade de ofta en arbetsgivarfunktion isitt dagliga värv. Exempelvis ingen-jörerna var ofta ledare för fabrikeroch produktionsenheter. Utvecklingen på arbetsmarknaden

efter kriget gjorde att de högre utbil-dade började inse att deras positionkunde vara hotad. Den s.k. solida-riska lönepolitiken kunde kommaatt missgynna även dem. Dessutomexpanderade utbildningssystemet ochutbudet på personer med utbildningpå högre och mellannivå växte. Vis-serligen förbättrades de högre utbil-dades förhandlingsposition då derasantal ökade, men å andra sidanskärptes konkurrensen om jobben.Dessutom växte avståndet till ägar-na. De goda arbetsvillkoren och dennära relationen till arbetsgivarnakunde inte tas för givet i framtiden.Inte var det heller självklart att allaskulle nå höga positioner. Även ommånga inom de professionella orga-nisationerna förfärades av strejkhotenfrån de lägre tjänstemännen, noterademan att dessa grupper varit bättre påatt bevaka sina intressen. De högreutbildade var splittrade på många för -bund och deras organiseringsgrad var

På vems sida ska vi stå? – Om de

TAM-REVY 1/2013 13

männen hade tagit till strejkvapnet.Skulle även de högre tjänstemännen– deras lojala arbetstagare – krävakollektivavtal eller t.o.m. strejka?Detta måste förhindras. Men inteheller arbetsgivarna var eniga i hurman skulle förhålla sig till utveck-lingen. De enskilda företagsledarnahade vanligen svårt att tänka sig attförhandla med representanter fördessa arbetstagare som man var vanatt jobba med sida vid sida och talapå ett öppet och förtroligt sätt med.Hur skulle man plötsligt kunna för-hålla sig till dem som arbetstagaremed löntagarintressen?Ledande personer inom Arbetsgi-

varnas Centralförbund (AFC) hadedock en mer försonlig inställning tillen viss organisering bland de högreutbildade. De kunde också visa sigtillmötesgående till vissa krav som dehögre tjänstemännen hade, om dettaförhindrade att de solidariserade sigmed övriga löntagargrupper och attde högre tjänstemännen inte krävdekollektivavtal. En organisering kundet.o.m. vara bra: man slapp förhandlamed flera än en representant. Arbets-givarorganisationer använde därförmycket tid på att övertyga sina med-lemmar om någon form av förhand-lingssystem även med akademiker -representanter.

Förhandlingar mellan FTH och AFCBåda parter var dock ense om attnågot måste göras. Arbetsgivarnaoch representanter för ingenjörsor-ganisationerna inledde i början av1970-talet informella diskussionerom hur man skulle gå tillväga för attlösa situationen. Först måste de

garna var det igen viktigt att kunnavärna om sina arbetsvillkor och sinspecialposition i företagen. De insågatt för att uppnå detta skulle maninte kräva kollektivavtal, eftersomman då skulle stöta sig med AFC.Dessutom skulle man irritera mångaav sina egna medlemmar. Efter attpositionerna klarlagts, kunde ett s.k.grundavtal mellan FHT och AFCundertecknas (1974). Avtalet medförde få konkreta för-

ändringar: löner och arbetsvillkorskulle fortsättningsvis förhandlas individuellt. Avtalet var dock av storsymbolisk betydelse: det innebar ettömsesidig godkännande av den andraparten som förhandlingspartner ochdet visade att arbetsgivarna accepte-rade att även dessa tjänstemän hadeett löntagarintresse. Dessutom beto-nade arbetsgivarna att de skullevinnlägga sig om att tillgodose dessaarbetstagares karriär- och kompetens -utveckling. AFC rekommenderadeockså sina medlemmar att ge dessaarbetstagare de allmänna löneök-ningarna. För arbetstagarna visadedet sig en god affär att avstå frånkravet på kollektivavtal.Förhandlingsprocessen var lång

och inte alldeles konfliktfri, men detfanns hos båda parter en vilja att nåen kompromiss. Dessutom uppvi -sade processen ett sannolikt ganskaunikt drag: arbetsgivarna deltog genomgående som ”observatör” i deinterna förhandlingar som de högreutbildade förde då FHT bildades.Lojalitet och tillit var ledord.

Av Susanna Fellmanprofessor i Business History vid institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs Universitet

högre utbildade, som var splittradepå många små förbund, fås attsamarbeta bättre. En konsolideringav ingenjörernas och ekonomernasorganisationer till större förbundägde rum inom loppet av några år.Men det behövdes också en för-handlingsorganisation som skullerepresentera dessa grupper i för-handlingarna med AFC. En förhand -lingsorganisation för högre tjänste-män FHT bildades också år 1973. Nästa mål var att få till stånd nå-

gon form av samförståndsavtal. Föratt undvika att FHT skulle krävakollektivavtal, framhöll AFC sig varaberedd att i framtiden bevaka dessagruppers särintressen. För arbetsta-

e högre tjänstemännen i Finland

Ur stillbildsfilmen "Morgondagens Män",framtagen av Svenska Teknologföreningen1959. Sveriges Ingenjörers arkiv.

Kränkningar genom digitala medier får alltmer uppmärksamhet. Fenomenet hängersamman med ökad användning av internet och har tidigare identifierats bland barnoch ungdomar. Nu aktualiseras denna typ av kränkningar även bland yrkesverksammavuxna. I ett nystartat forskningsprojekt kommer forskare att undersöka och kartlägganätmobbning och näthat i denna grupp för att på sikt kunna bidra till förebyggandeåtgärder mot cybermobbning i arbetslivet.

Idag ingår internet som en naturligdel i vardagen – såväl i privatlivetsom i arbetslivet. I Sverige har 89procent av befolkningen över 18 årtillgång till internet genom datoreroch mobiltelefoner. Över 60 procentav Sveriges befolkning har anslutitsig till sociala nätverk, vanligtvisFacebook (Svenskarna och Internet2012, Olle Findahl). Utvecklingenfår konsekvenser för vårt sätt attkommunicera med varandra bådepå och utanför arbetet. Kommuni-kation med hjälp av digitala medierskapar en distans mellan sändareoch mottagare samtidigt som infor-mationen som förmedlas lättare kanmissuppfattas eller feltolkas. Närden digitala kommunikationen harkränkande och trakasserande inslagkan det beskrivas med begrepp somnäthat, nätmobbning eller cyber-mobbning. Cybermobbning kan skevia både mobiltelefoner och datorer.Det kan röra sig om otrevliga ellerkränkande sms eller e-postmedde-landen eller genom att förövarenlägger ut obehaglig och kränkandeinformation i form av bilder, filmereller text på internet. Kränkande sär -behandling i arbetslivet har förmod-ligen existerat lika länge som vi hararbetat, men det är inte förrän desenaste 30 åren som man har använtbenämningen mobbning. EnligtArbetsmiljöverkets statistik uppgercirka 7-9 procent av både kvinnor

ETT HÅLLBART ARBETSLIV?

14 TAM-REVY 1/2013

och män att de blivit utsatta förmobbning på sin arbetsplats, menantagligen är det betydligt fler somär drabbade eftersom det finns ettstort mörkertal. Hur stor andel somutsätts för cybermobbning finns deti dagsläget ingen statistik om.

Vad är cybermobbning?Cybermobbning bland barn ochungdomar är ett välkänt och relativtutbrett fenomen enligt flera veten-skapliga studier. Däremot är feno-menet så gott som outforskat blandvuxna i arbetslivet även om det finnsstarka indikationer på att cyber-mobbning även förekommer där.Problemet med cybermobbning kanockså förväntas öka i takt med attdigitala medier används alltmer iarbetet. Allt fler personer är ständigtuppkopplade till internet samtidigtsom gränsen mellan arbete och privatliv suddas ut. Detta innebäratt de personer som utsätts för

Cybermobbning i arbetslivet cybermobbning blir mer sårbara,eftersom de inte har någon ”fristad”. Cybermobbning har särskilda

karakteristika som skiljer den frånannan typ av mobbning. Det ärsvårt att undvika cybermobbning,eftersom den inte är begränsat tillviss plats eller tid. Genom mobilte-lefon eller dator kan offret nås både i hemmet och på arbetsplatsen.Offrets möjlighet till återhämtningbegränsas eftersom cybermobbning-en inte nödvändigtvis upphör i sam-band med att arbetsdagen är slut.Den som utövar cybermobbning ärosynlig, ibland även anonym ochriskerar därmed inte att avslöjas, vil-ket i sin tur kan bidra till mer krän-kande attacker. Utövaren kan ocksåvara omedveten om vilka konse-kvenser beteenden får för offret eftersom han/hon inte kan se offretsreaktioner och har svårare att ut-veckla känslor av empati. Samtidigtfinns det få vittnen som kan ingripa. Anonymiteten i cybermobbning

utmanar även traditionella föreställ-ningar om synen på makt mellan ut-övare och offer. Maktobalansen somfinns mellan utövare och offer, däroffret har en svagare position, suddasut genom anonymiteten och cyber-mobbning kan användas av tidigareoffer för att ge igen på förövaren.Fysisk styrka och ålder samt befatt-ning i organisationen och status, somi andra sammanhang kan innebära

Projektet Cybermobbning i arbetslivet finansieras av Forskningsrådet förarbetsliv och socialvetenskap (FAS) och bedrivs vid Centrum för tillämpadarbetslivsforskning och utvärdering (CTA), Malmö högskola. Bland övrigaforskningsprojekt vid CTA kan nämnas Den svenska chefsmodellens förut-sättningar i ett globalt perspektiv, Scanias omställnings strategier, Arbete ochhälsa bland första linjens vårdpersonal, Identitet och ohälsa i arbetslivet ochYrkesbeskrivningar för vägledning – en fråga om individens fria val eller arbetskraftens selektering? För pågående utvärderingsprojekt och ytterligare information se CTAshemsida www.mah.se/cta.

TAM-REVY 1/2013 15

ett maktövertag, utmanas vid cyber-mobbning då förövarens tekniskakunskaper och hur väl de behärs-kar modern kommunikationsteknik,exempelvis e-post, sms, och socialaforum, kan skapa övertag.

Kan få stor spridningCybermobbning kan få en storspridning till många fler än de somär berörda. När väl meddelanden ärpublicerade till exempel på Face-book eller YouTube lever de sitt egetliv och är svåra att ta bort. Mobb-ning genom bild, text och film somläggs upp på internet kan därför halångtgående konsekvenser även i defall det rör sig om enskilda hand-lingar. Detta utmanar tidigare defini -tioner av mobbning som framhålleratt trakasserierna ska ske systema-tiskt, regelbundet och över tid föratt klassas som mobbning. I likhetmed traditionell arbetsplatsmobb-ning kan cybermobbning förmodli-gen utövas av arbetskamrater ochchef, men även av kunder, klienter,patienter eller deras anhöriga. Traditionell mobbning uppstår

ofta i stora organisationer, som sys-selsätter personer med låga nivåer av både autonomi och oberoende.Även vid omfattande organisations -förändringar som omstruktureringar

Cybermobbning i arbetslivet ärett relativt nytt fenomen som troligt -vis kommer att växa och få negativakonsekvenser för såväl individer, organisationer som samhället i stort.Eftersom det saknas tidigare forsk-ning kring cybermobbning i arbets-livet är den aktuella studien betydel-sefull för att kartlägga förekomst,former, orsaker samt konsekvenserav detta. Genom denna kunskapskapas förutsättningar för morgon-dagens chefer och organisationer att kunna arbeta förebyggande motcybermobbning.

Av Tuija MuhonenProfessor i arbetsvetenskap, Malmö högskolaSandra JönssonFil. Dr. i psykologi, Malmö högskolaRebecka ForssellDoktorand Urbana studier, Malmö högskola

eller nedskärningar ökar mobbnings -frekvensen. Vad gäller konsekvenserav mobbning på arbetsplatsen är dettydligt att förutom lidandet för denutsatta får det effekter både för orga-nisationen och för samhället. För in-dividen har mobbning på arbets -platsen visat sig leda till sämre hälsaför de utsatta. Andra konsekvenserför individen kan vara förlorad mo-tivation och arbetsglädje, lägre pre-station och för att undgå situationenkan individen känna sig tvungen attsäga upp sig. Bland organisatoriskakonsekvenser kan nämnas sjunkan-de effektivitet, minskad kreativitet,ökad sjukfrånvaro och personalom-sättning. På vilket sätt orsakerna ochkonsekvenserna av cybermobbningskiljer sig från traditionell mobb-ning vet vi inte idag.

Sandra Jönsson, Rebecka Forssell och Tuija Muhonen (föreståndare för CTA) har tillsammans fått drygt 3,5 miljoner av forskningsrådetFAS för att studera cybermobbning inom arbetslivet. Foto Malin Idvall.

HISTORIELÄRARE

Historielärarnas förening (HLF) bildades 1942 med syftet att som riksorganisation verkaför att förstärka historieämnets betydelse. Denna verksamhet har sedan dess fortsattoch föreningen har varit aktiv vid ett flertal tillfällen när förändrade förhållanden förhistorieämnet har blivit aktuella. Undertecknad, som har ordnat och förtecknat HLF:sarkiv under sin praktiktid hos TAM-Arkiv, träffade föreningens nuvarande skattmästarePer Höjeberg för att komplettera den bild arkivet ger med information om HLF idag.

16 TAM-REVY 1/2013

Historielärarnas förening idag

LobbyverksamhetI arkivet kan två huvudsyften urskil-jas i föreningens verksamhet: delshandlar det om en lobbyverksamhetför att stärka historieämnet och delsär det en intern verksamhet som syftar till att hjälpa medlemmarnamed bland annat fortbildning. Detär också dessa två huvudsyften somHöjeberg tar upp som viktiga idag.Lobbyverksamheten bedrivs främst

genom debattinlägg och uppvakt-ningar av Skolverket, något somockså har lämnat spår i arkivet. För tillfället är dock denna verksam-het inte särskilt aktiv. De har, somHöjeberg säger, uppnått en del däroch lyckats stärka historieämnetgentemot Skolverket och regeringen.Trots framgångarna poängterar

han att föreningen måste arbeta föratt behålla den senaste tidens positi-va utveckling för historieämnet ochatt det säkerligen finns mer de kangöra för att övertyga om att historiaär lika nyttigt som till exempel mate -matik och att det behövs för att skapagoda och harmoniska samhällsmed-borgare. Förutsättningarna för attde ska lyckas borde dessutom varabättre idag än för tjugo till trettio årsedan, enligt Höjeberg, eftersom bilden av föreningen torde ha för-

ändrats från en grupp konservativastofiler som inte hade så mycket attkomma med till en förening därkunnandet inom bland annat det didaktiska området är omfattande.Föreningen har genom åren dock

inte bara ägnat sig åt själva historie -ämnet utan även åt utbildningen avhistorielärare. I arkivet finns blandannat spår av 1974 års lärarutbild-ningskommitté (LUT 74) som syfta-de till att utforma en ny grundskole-lärarutbildning. Även i början av2000-talet när lärarutbildningenskulle förändras var föreningen aktivi debatten. Lärarutbildningen är enprioriterad fråga, inte minst med tan-ke på att ett flertal i föreningens sty-relse är eller har varit lärarutbil dare.

Den medlemsinriktade verksamhetenDet föreningen ägnar mest tid åt idagsläget är därmed den verksamhetsom riktar sig mot medlemmarna,vilka i första hand är verksammaämneslärare i historia, men ävenpensionärer, lärarstudenter och and -ra som har ett intresse i föreningensverksamhet. Till den medlemsinrik-tade verksamheten hör ”De svenskahistoriedagarna” som HLF blev med -arrangör till 1993 och där riksföre-

ningen årligen bidrar med någrahistoriedidaktiska programpunkter.Denna typ av arrangemang är dockinget nytt utan från 1942 till 1992hade föreningen själva anordnatHistorikerdagar, vanligen vart fjärdeår.Överlag drivs den medlemsinrik-

tade verksamheten dock främst avHLF:s lokalföreningar, vilket i arkivethar lämnat spår som inbjudningartill diverse föreläsningar om allt frånregenter och Stockholms stad tillhistorieundervisning. Föreningensverksamhet har dock blivit betydligtmer professionsinriktad och för när-varande handlar det mycket om fort -bildning och att implementera denya läroplanerna. För att fungera be -höver de inrikta sig på just det derasmedlemmar behöver hjälp med ochinte på allmän historia, något sommärks inte minst i Stockholm därkonkurrensen med museer ochandra institutioner inriktade påhistoria är stor. Att föreningen harfått anpassa sig till omvärlden synsäven i hur lokalföreningarna är orga-niserade. I dagsläget är det enbartlokalföreningen i Skåne som funge-rar som en traditionell förening medbl.a. årsmöten och stadgar. I Stock-holm har man istället gått över till

Historielektion med integrerad undervisning. Lärarnas Riksförbunds arkiv. TAM-Arkiv.

att vara en form av nätverk, medkommunikation via internet, somförsöker hjälpa medlemmarna medtips och fortbildning kring de nyaläroplanerna och fungera som ettkontaktnät.

Föreningens skrifterSlutligen består föreningens verksam -het även av att ge ut skrifter. HLF:sårsskrift, med artiklar, recensionerav historiedidaktisk litteratur m.m.,har getts ut sedan föreningens start1942. Dessutom ger de ut Aktuelltom historia, som från att den förstkom 1968 och fram till 1977 hetteAktuellt för historieläraren, med någranummer per år beroende på om före -ningen har råd och får sponsring.Även här pågår dock ett förnyelse -arbete. Aktuellt om historia kommeratt göras om till en tidning, som vis-serligen kommer att ha teman lik-nande de som skriften har i dagslägetmen där föreningen exempelvis kan

presentera sina aktiviteter och ordfö-randen skriva en ledare. För HLFsom har haft problem med att mark-nadsföra sina skrifter är detta ett för-sök att bli mer tilltalande, särskiltför unga människor.

Förhoppningar inför framtidenTrots att HLF som förening har pas-serat 70-årsgränsen och en hel delhar hänt spelar föreningens historiaingen större roll i dagens verksam-het, även om de ibland kanske kandra paralleller till vad som har hänttidigare. När det gäller framtidenhar dock Höjeberg desto mer attsäga. Inför den är de fulla av tillför-sikt. Historieämnet har fått något aven renässans inom skolvärlden ochden historiedidaktiska forskningenväxer ständigt. Detta innebär dockinte att föreningen kan ligga på lat -sidan. De behöver arbeta för attbevara denna positiva utveckling.En del i det framtida arbetet är även

TAM-REVY 1/2013 17

att föreningen ska kunna spela enroll i att få igång mer diskussionerkring historielärarrollen och ämnetsutveckling, inte minst med tanke påatt historieämnet idag blir allt merinriktat på hur subjektet uppleverhistoria och hur den stora historienska kunna kopplas till elevens egenhistoria. När det gäller föreningensverksamhet uttrycker Höjeberg enförhoppning om att de i framtidenäven ska kunna spela en större roll ifortbildningen av historielärare påett sätt som liknar tillvägagångs sätteti Danmark och Finland där historie-lärarföreningarna har mer resurseroch arbetar med att initiera ochstyra fortbildning utifrån medlem-marnas behov. Det är en utmaningsom föreningen dock ser fram emotmed tillförsikt.

Av Marie Ulmhed

fil. master i historia och

medarbetare på TAM-Arkiv

MÅNADENS DOKUMENT

Har du tänkt på att det nästan alltid är en kvinna som svarar då man ombeds väntakvar i en telefonkö? För att förstå hur telefonarbete kommit att uppfattas som i huvud-sak ”kvinnligt” måste vi gå tillbaka i historien. Den som gräver bland TAM-Arkivs hand-lingar kan också finna en närmast förbisedd kvinnokamp – de kvinnliga telefonisternas.

En historik över Kvinnliga Telefon-tjänstemannaföreningen (KTTF)från 1951 ger oss berättelsen om dekvinnliga telefonisterna. När denförsta personalstaten för KungligaElektriska Telegrafväsendet uppkompå 1850-talet så upptog den ingenkvinnlig befattningshavare. Kvinnor-na skulle inte ingå i offentlig tjänste-mannaverksamhet ansåg de styrandepå den tiden. Men då det visade sigatt det kungliga verket inte bar sigekonomiskt riktades blickarna ändåmot dem. Att anställa kvinnor skullenämligen kunna minska driftskost-naderna resonerade man. Men tele-grafstyrelsen var inledningsvis ändåtveksam till om en sådan befattningvore lämplig för den ”bildade ungaqvinnan” eftersom tjänsten ocksåinnehöll visst kroppsarbete såsomatt avhjälpa skador på ledningarna.Först 1865 befordrades en gruppmed 23 kvinnliga elever till telegraf -assistenter.Med tiden kom telefonen att

ersätta telegrafen som kommunika-tionsmedel. Den 1 september 1880öppnades den första telefonstatio-nen i Sverige. Så småningom ökadeanvändandet av det nya kommuni-kationsmedlet allt mer. Telefonverk-samheten kom att bli betydligt mer

inkomstbringande än telegrafen.När telefonen infördes var isen förlänge sedan bruten för kvinnornasdel. Det var nu självklart att det varkvinnorna som skulle arbeta som telefonister. Men redan tidigt komblickarna att riktas mot de bristfäl -liga arbetsvillkoren.År 1897 uppkom en konflikt

mellan telefonisterna och Allmännatelefonbolaget. Upprinnelsen var eninsändare i Dagens Nyheter där detklagades på att fribiljetter som bola-get fått av teaterdirektörer dispone-rades av vissa tjänstemän för egenräkning. Enligt tidningen anställdesefter denna händelse ett inkvisito-riskt förhör bland personalen omvilken av de anställda som lämnatuppgiften till pressen. Debatten somföljde upprörde sinnena – de dåligalönevillkoren uppmärksammadesockså i detta meningsutbyte – ochden 9 mars bröt det ut en strejk vidAllmänna telefonbolaget. Arbetsgi-varen meddelade då att de som inteinställde sig till tjänstgöring nästadag skulle avskedas omedelbart.Men strejken fortsatte och fick stödbland en del abonnenter som plane-rade en massuppsägningar av abon-nemangen för att visa stöd för destrejkande kvinnorna. Socialdemo-

kraternas Hjalmar Branting deltog idiskussionen på telefonisternas sidaäven om han menade att massupp-sägningar av abonnemang var enstrategi dömd att misslyckas. Debatten som följde på strejken

ledde visserligen inte till att de strej-kande telefonisterna som grupp åter -anställdes men debatten kom attmedverka till att lönen kom att höjasför en annan grupp av telefonister –

18 TAM-REVY 1/2013

Bilder av Kvinnliga Telefon-tjänstemannaföreningen

Telefonister på Södertälje telefonstation1948. Televerkets Tjänstemannaförbund.Foto Harry Andersson.

Invigning av undervisningsanstalten. Statsrådet T Nilsson och fd. generaldirektören Hamilton i en teletypesal, troligen 1940-tal. Kvinnliga Telefontjänstemannaföreningens arkiv. TAM-Arkiv.

rikstelefonisterna. Årsdagen av strej-ken firade kvinnorna med att anord-na en fest. De hade fått nya ochbättre anställningar. Alla gladde sigåt att strejken blivit av annars hadede fortsatt att sucka under det All-männa bolagets ok.

Föreningens ursprungHur uppkom telefonisternas organi-sation? Telefonisterna var statstjänste -män (”män” trots att det var kvinnor)och hade från början ingen egen fö -rening. Men med tiden började deorganisera sig och 1918 bildades”Kvinnliga Telefontjänstemannafö -reningarnas Centralförening”. Orga-nisationen skapades under en perioddå kvinnorna slogs för grundläggan-de rättigheter: allmän rösträtt, att få inneha statstjänst oberoende avcivilstånd och att få sitt arbete värderat och lönesatt efter andranormer än könsprincipen. År 1919slöt sig praktiskt taget varje föreningav stats- och kommunalanställdakvinnor sig samman i en gemensamorganisation – ”De kvinnliga kår-sammanslutningarnas centralråd”.De kvinnliga telefonisterna kom atttillhöra denna sammanslutning tillsdess den upplöstes 1945 efter det attTCO hade bildats.

TAM-REVY 1/2013 19

Kvinnors rätt att inneha stats -tjänst var till en början starkt besku-ren. En bestämmelse om att enkvinna i statlig tjänst som ingick äktenskap skulle anses ha frånträttsin befattning meddelades Telegraf-verkets kvinnliga personal 1867.Även om bestämmelserna mildrades1917 kvarstod problemet för giftakvinnor under lång tid. Samtidigtvar lönesättningen för kvinnlig ochmanlig arbetskraft mycket ojämlik.Kvinnornas organisationer förde enständig kamp mot dessa orättvisor. År 1939 blev ett betydelsefullt år

för kvinnorna i statlig tjänst. Detåret infördes nämligen likalönsprin-cipen. Då fick de också tillgång tillden högsta löneklassen i varje löne -grad, något som tidigare förbehållitsmännen. Då de stats- och kommunalan-

ställda tjänstemännen 1937 gåttsamman och bildat ”gamla” TCOanslöt sig de kvinnliga telefonisterna1942 till denna gemensamma orga-nisation. De kom sedan att anslutasig till det nuvarande TCO när denbildades som en sammanslagningmellan ”gamla” TCO och de privat -anställda tjänstemännens organisa-tion Daco 1944. År 1948 bytte organisationen namn till Kvinnliga

Telefontjänstemannaföreningen(KTTF) och 1951 ändrades namnetåterigen – denna gång till KvinnligaTelefontjänstemannaförbundet.Detta förbund uppgick så småning-om i Statstjänstemannaförbundet(ST). På TAM-Arkiv finns deras arkivmed föreningens tidskrift, press -klipp, fotografier och annat spän-nande källmaterial. På TAM-Arkivfinns också – som en rest av institu-tionens tidigare museidel – ett glas-skåp med gamla tjänstemannaatti-raljer bl.a. en gammal telefon och en telefonkatalog som båda minnerom telefonisternas värv och deraskamp för likvärdiga villkor. Hurlänge kommer det att dröja innan enman ber oss vänta i telefonkön nästagång?

LitteraturKTTF – Kvinnliga Telefontjänste-mannaföreningen 1914-1948: Enhistorik av Margareta Larsson. N.OMauritzons Boktryckeri. Stockholm1951.

Av Leif Jacobsson

fil.mag i antropologi och

medarbetare på TAM-Arkiv

Generaldirektörerna Sterky, Rosén, Uppmark och Wejke studerarfröken Ahos teleprinterskrivning, troligen 1940-tal.Kvinnliga Telefontjänstemannaföreningens arkiv. TAM-Arkiv

Post- och besöksadress: Grindstuvägen 48-50. 167 33 BrommaTelefon växel: 08-54 54 15 60. Telefax: 08-31 71 76

E-post: tam-arkiv@tam-arkiv.se Hemsida: www.tam-arkiv.se

Postgiro: 487 40 99-7ISSN 1654-6997

Haru aki mo Todokanu Fuji noTakane kana

I vårens blomning Allt Gottönskar TAM-Arkiv

Varken vår eller höst når Fujishöga topp

/ Sakurai Baishitsu