sverige - mkcentrum.se

Sverigeen pocketguide

Fakta, tips och råd till nya invånareIntegrationsverket

Sverigeen pocketguide

Fakta, tips och råd till nya invånare

Trafikregleri Sverige

Sverige – en pocketguideHUVUDFÖRFATTARE: Ingela Björck, Bulle DavidssonÖVRIGA FÖRFATTARE: Jolin Boldt, Mark Olson, Göran Rosenberg,

Jasenko Selimovic, Hanna WallensteenPROJEKTLEDARE: Ingela DahlinPROJEKTSEKRETERARE: Nenad DuborijaREDAKTIONSRÅD: Ingela Dahlin, Nenad Duborija, Britta Linebäck,

Mark Olson, Anna-Sofia QuenselREFERENSGRUPP: Anne-Marie Egerö, Åsa Gredebäck, Eva Norinder,

Ali Rashid, Wiwi SamuelssonTRYCKERI: Berlings Skogs AB, TrelleborgUTGIVARE: Integrationsverket, Norrköping 2003FORMGIVNING OCH

ORIGINALPRODUKTION: Forma Viva, LinköpingOMSLAGSFOTO: Håkan Sandbring, Pressens Bild

REVIDERAD UPPLAGA 2003:PROJEKTLEDNING: Nenad Duborija REDAKTIONSRÅD: Nenad Duborija, Anna-Sofia Quensel, Britta Linebäck,

Mark OlsonREDAKTÖRER: Britta Linebäck, Mark Olson

Ett varmt tack till Domstolsverket, Migrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket, Skolverketoch Vägverket för värdefulla råd om innehållet.

Ansvaret för bokens sakinnehåll åvilar redaktionen och Integrationsverket.ISBN 91-89609-00-X

Till läsaren

Välkommen till Sverige. I vårt samhälle ska alla ha lika rättigheter och möjligheter. Det gäller även dig.

Om nya invånare, som du, verkligen ska ha en chans attta vara på sina möjligheter behövs god information.Pocketguiden ger snabba svar om allt från skola, arbets-liv och skatter till landets historia.

Ord markerade med blå färg är begrepp som är bra attkänna till. Blå ord med asterisk * definieras i anslutningtill texten.

Vi hoppas att dessa sidor ska göra din upptäcktsfärd iSverige lättare – och kanske roligare. Boken är en gåvatill alla som erhållit permanent uppehållstillstånd iSverige.

Fakta i boken beskriver förhållanden som råder vid tidenför publicering, sommaren 2003. Med tiden kommervissa upplysningar att bli inaktuella. Därför ger vi ocksåut bokens svenska upplaga i digital form på Integrations-verkets webbplats: www. integrationsverket.se

Den digitala upplagan kommer att uppdateras regel-bundet.

Innehåll7 Det nya landet Introduktion

12 Kort om Sverige Natur, klimat och befolkning 17 Landets historia En snabb lästur från istid till nutid 29 Debattera, rösta, bestämma Så styrs landet Sverige 43 Så brukar vi göra… Traditioner och populära vanor i dagens Sverige 61 Vi som redan bor här Vinglig väg till gemenskap63 Kommunen både bestämmer och ger service i din närmiljö 70 Kartor75 Första tiden i Sverige En ny start i ett nytt land 81 Hitta ett bra hem Hyra en lägenhet. Köpa en bostad 90 Vi som redan bor här Människovärde i tvättmangeln92 Hitta ett bra jobb Arbetsmarknaden i Sverige

107 Hur mycket kostar det? Om pengar och vardagsekonomi 124 Vi som redan bor här Ett paraply126 Våra allra närmaste Att leva ihop. Familj, par och släkt 140 En trygg plats för barn Daghem, öppna förskolor och fritidshem 146 En skola för alla Grundskolan och gymnasiet 159 Lära sig mera Folkhögskolor och universitet 167 På äldre dagar Stöd och service för att klara vardagen172 Leva och ha hälsan Olika former av vård och stöd196 Kyrkor och tro Religionernas plats i dagens Sverige205 Lag och rätt Så försöker Sverige skapa rättvisa215 Mitt i trafiken Vad krävs för att köra bil på svenska vägar?221 ”Vad gör du på din fritid?” Vanlig fråga med många roliga svar 231 Uppehållstillstånd och medborgarskap

Regler för tillfällig eller långvarig vistelse i Sverige 240 Vi som redan bor här Skam och medmänsklighet243 Ny start i Sverige Introduktion för nyanlända invandrare 246 Trossamfund i Sverige Adressförteckning 248 Riksorganisationer i Sverige bildade på etnisk grund253 Om olyckan är framme Telefonnummer för akuta situationer254 Sakregister

Sverige – en pocketguide

Det nya landetIntroduktionTill för något årtionde sedan var Sverige ett samhälle somutgick från att dess invånare var lika. Talade samma språk,hade samma historia, samma religion, samma traditioneroch ungefär samma uppfattningar om hur ett bra samhälleskulle se ut.

Det är möjligt att likheten framstod som starkare än deni själva verket var. De regionala och kulturella skillnader-na i det förmoderna Sverige var stora, liksom skillnadenmellan olika samhällsklasser, liksom skillnaden mellan

Det nya landet– introduktion

Sverige – en pocketguide 7

Första gången på svensk mark.En familj frånKosovo, Förbunds-republiken Jugo-slavien, anländer till Karlskrona medhopp om ett nyttfredligare liv iSverige.

Foto

: Tor

björ

n An

ders

son

/PR

ESSE

NS

BIL

D

hemmahörande och utbölingar. Även i det nationella folk-hemmets starka gemenskap fanns de som var mer lika änandra. Och därmed de som mer eller mindre hårdhäntmåste anpassas eller stötas ut; tattare, samer, zigenare,homosexuella, judar, biologiskt mindervärdiga, socialt av-vikande, mentalt handikappade.

Öppnar yttre och inre gränserIdag är vi smärtsamt medvetna om att det var fel väg attgå, att drömmen om ett samhälle byggt på allas likhet lättkan bli en mardröm. Idag inser vi tydligare varje individsegenart och olikhet. Det beror inte bara på att fler män-niskor från skilda kulturer kommit hit och blivit våra gran-nar, utan på att hela vår kultur har blivit mer individuali-serad. Det som skiljer var och en av oss åt har blivit likaviktigt och värdefullt som det som förenar oss. Vi vill allagöra ”vår egen grej”, forma våra liv efter eget huvud, finnade gemenskaper som passar oss, få vara just så olika somvi faktiskt anser oss vara. Gränsen mellan det hemma-hörande och det främmande går inte längre vid närmstapasskontroll – utan mitt ibland oss själva.

Mångfald blir vardagUnder en tid tedde det sig naturligt att tala om svenskar-na och deras invandrare, eller om majoritetssamhället ochdess minoriteter, eller om multikultur och svensk kultur.Idag inser vi att mångfalden och olikheten kommit för attstanna. Sverige är numera ”en samhällsgemenskap medsamhällets mångfald som grund”, ett samhälle där ”dengenerella politiken på ett helt annat sätt än hittills (måste)utgå från och spegla den etniska och kulturella mångfald


Sverige – en pocketguide8

som finns i samhället”. (Sverige, framtiden och mångfalden– från invandrarpolitik till integrationspolitik, regerings-proposition 1997/98:16.)

Detta kan synas självklart. En demokrati bör återspeglasammansättningen och opinionen hos sina medborgare,eller hur? Förändras medborgarna, förändras rimligenockså politiken.

Ett omvälvande åtagandeMen så självklart är det faktiskt inte. Det faktum att densvenska befolkningens etniska och kulturella samman-sättning förändras, innebär inte att förändringen självklartslår igenom i den svenska samhällsapparaten. Ett samhällebaserat på etnisk och kulturell mångfald är i själva verketett omvälvande åtagande för ett land som Sverige, ja föralla demokratier som mer eller mindre outtalat byggt sin



Nyfiken i en strut.En grupp livfullapojkar på utflykttill ett av Sverigesmest fantasifullamuseer – TomTits Experiment iSödertälje.Mångfald harkommit för attstanna.

Foto

: Lar

s Ep

stei

n /

PRES

SEN

SB

ILD

välfärdsgemenskap på föreställningar om historisk ochkulturell samhörighet. Och som därmed, mer eller mind-re outtalat, ställt krav på kulturell anpassning och likfor-mighet.

En demokrati som vill bygga sin gemenskap på föreställ-ningar om mänsklig olikhet och kulturell mångfald kaninte ställa samma krav. Den kan inte utgå från en oskri-ven etnisk och kulturell samhörighet som grund för soli-dariteten i samhället. Den kan inte heller utgå från attmedborgarna har ungefär samma värderingar och prefe-renser.

Den måste istället försöka förena kulturellt särprägladevärderingar med kulturellt blinda samhällsinstitutioner,kulturbetingade olikheter med kulturöverskridande rätt-visa. Den måste lyckas göra upp med föreställningen attmångfalden är ett övergående obehag. Den måste lyckasskapa föreställningen hos en majoritet av medborgarna attolikhet och mångfald är ett bestående och huvudsakligenberikande tillstånd.

Sätta igång – det enda alternativetDet finns de som säger att en sådan demokrati är en omöj-lighet därför att människan av naturen skyr det som ärfrämmande och vid första bästa kris tyr sig till det som ärhemvant. Det finns de som säger att människan lika natur-ligen lockas och stimuleras av mötet med andra kultureroch livsstilar, och att vad demokratin idag står inför är enhistorisk möjlighet och inte ett olösligt problem.

Den etniska och kulturella mångfalden i vårt samhälle ärhursomhelst ingenting vi kan välja bort. Lika lite som vikan välja bort en tillvaro med allt öppnare gränser, allt



snabbare kommunikationer och allt tätare kontakter mel-lan människor över hela världen.

De som idag argumenterar för ett samhälle byggt påetnisk och kulturell likhet, argumenterar för ett samhällesom inte finns och som bara kan upprättas genom över-grepp mot grundläggande demokratiska fri- och rättig-heter.

Det betyder inte att den etniska och kulturella mångfal-dens demokrati kommer att kunna skapas i en handvänd-ning. Men det betyder att vi inte har något annat alter-nativ än att sätta igång.

Vad som kommer att växa fram ur detta är ett nytt Sverige,ett nytt land. Precis som ett nytt land en gång växte frami Sverige för hundra år sedan.

Och precis som den gången hänger det på oss själva omdet nya landet ska bli ett gott land att leva i.

Göran Rosenbergförfattare och samhällsdebattör



Flyktingbarn frånIrak spelar bandypå en gårdsplan iLycksele, ettsamhälle i norraSverige. Snabbakontringar ochnya sätt attumgås.

Foto

: Mik

ael L

undg

ren

/ PR

ESSE

NS

BIL

D

Kort om Sverige Natur, klimat och befolkning

Sverige är till ytan Europas fjärde största land. Det är 500 kilo-meter brett och 1600 kilometer långt från norr till söder, ochhar en yta på 450 000 kvadratkilometer. Befolkningen är där-emot inte särskilt stor, bara knappt 9 miljoner. De flesta bor iden södra delen av landet, medan stora delar av norra Sverigeär helt obefolkade.

Kort omSverige

12

Sverige är ojämntbefolkat. Flertaletbor i söder, färre i de norra delarnadär landskapetdomineras avskog och berg,fjäll och älvar.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Huvudstaden i Sverige är Stockholm, som också är lan-dets största stad. Över 1,5 miljon människor bor i Stock-holmsområdet. Näst störst är Göteborg, följt av Malmö,Uppsala och Linköping.

Eftersom Sverige är ett långt land, skiljer sig både naturoch klimat åt mellan olika delar av landet. Den odlade jor-den, som täcker mindre än en tiondel av all markyta, finnsframför allt i söder. I norra Sveriges inland finns detmycket skog och stora bergsområden – ”fjällen” – motgränsen till Norge. Där är det också mycket snö på vin-tern. Klimatet i Norrlands kustland är däremot inte såolikt klimatet längre söderöver.

Kust och öarSverige har en lång kust och på vissa ställen många öarutanför kusten. Stockholms skärgård har till exempel 25000 öar. Två av öarna i södra Östersjön är mycket stora,Öland och Gotland.

Landet har också stora skogar och många vattendrag. Detfinns hela 100 000 insjöar. De största heter Vänern, Vätternoch Mälaren.

Fyra av de stora älvarna i norra Sverige är naturskydda-de. Det betyder att man inte får förstöra deras vattenfallgenom att bygga kraftverk*. Flera andra älvar i norr är där-emot försedda med kraftverk, som ger mycket elektricitet.För att få energi använder Sverige också kärnkraft* samtolja och kol som importeras från andra länder. Använd-ningen av kärnkraft ska dock minskas och så småningomupphöra, har den svenska riksdagen beslutat.

För 100 år sedan var järn och trä landets viktigaste export-

Kort omSverige


kraftverk:fabriker som gör elektricitetav kol, olja ellerandra energi-råvaror.

kärnkraft:elektricitet somkommer frånsönderdelningav atomer.

varor. De utgör fort-farande en del av ex-porten, men indust-rivaror som bilar,maskiner, mobiltele-foner och läkemedelär numera viktigare.Många svenska in-dustriföretag är idagägda av större inter-nationella företag.

Demokrati med fria valUngefär en femtedelav alla yrkesarbetandei Sverige arbetar i in-dustrin. Lika mångaarbetar med vård ochomsorg*, och en likastor del med handel,kommunikationeroch service.

Nästan två tredjede-lar av alla yrkesarbe-

tande arbetar inom stora och små privata företag. Drygten tredjedel arbetar inom det som brukar kallas denoffentliga sektorn. Det är sådant som betalas av skatte-pengar, till exempel skolor, sjukvård, äldreomsorg, polis,renhållning* och vägbyggen. Den offentliga sektorn ärstörre i Sverige än i många andra länder.

omsorg: att tahand om tillexempel barnoch gamla.

renhållning: att ta hand omsopor.

Två tredjedelarav alla somyrkesarbetar iSverige arbetar i privata företag.En tredjedel äranställda inom den offentligasektorn, alltsåverksamhet sombetalas medskattepengar.

Kort omSverige


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Sverige är en demokrati i betydelsen att landet styrs av enriksdag vald i fria allmänna val. Sverige är också ett kunga-döme, men kungen har idag ingen verklig makt. Mer omdetta kan du läsa i kapitlet om Demokrati.

Sedan 1995 är Sverige med i EU, Europeiska Unionen.En hel del svenska regler, bland annat reglerna om tullaroch gränskontroll, har därför fått anpassas till vad somgäller i EU. Sverige är också med i FN, Förenta Natio-nerna.

Det område där Sverige och dess grannländer Norge ochDanmark ligger kallas Skandinavien. Ibland räknas ock-så Finland till Skandinavien. Uttrycket ”Norden” omfat-tar alla de fem nordiska länderna: Sverige, Norge, Dan-mark, Finland och Island.

Minoriteter i SverigeSamerna är ett minoritetsfolk i norra Sverige, som har enegen kultur och ett eget språk. Många anser att samernavar den folkgrupp som kom först till Norrland. I nordli-gaste Norrland har det också alltid bott en hel del fin-ländare, liksom i delar av mellansverige.

Andra folkgrupper kom till Sverige under speciella perio-der från medeltiden och framåt: tyska köpmän, belgiskasmeder, engelska skeppstillverkare. I mitten av 1900-taletkom också många människor från södra Europa för attarbeta i den svenska industrin, som då behövde arbets-kraft. Från mitten av 1970-talet har det kommit mångaflyktingar som flytt undan krig och politisk förföljelse.

Över en miljon människor, mer än var tionde invånare i Sverige, är idag födda utomlands. Av dem som fötts

Kort omSverige


utomlands kommer ungefär en tredjedel från Norden, entredjedel från övriga Europa och en tredjedel från länderutanför Europa. Mer än hälften av alla dem som föttsutomlands har blivit svenska medborgare.

Nästan var femteDet vanligaste ursprungslandet för dem som fötts utom-lands är Finland. Nästan 200 000 människor i Sverige ärfödda i Finland. De därnäst vanligaste ursprungsländer-na är i tur och ordning Serbien och Montenegro (f.d.Jugoslavien), Iran, Bosnien, Norge, Polen, Tyskland,Danmark och Turkiet. Om man bara ser till gruppen flyk-tingar som fått uppehållstillstånd, så är Bosnien, Kosovo,Turkiet, Irak och Somalia de vanligaste ursprungsområ-dena under det senaste decenniet.

Det finns också omkring 700 000 personer som är föddai Sverige men som har minst en förälder som är föddutomlands. Sammantaget innebär detta att nästan varfemte invånare i Sverige har utländsk bakgrund.

BRA ATT VETA:• Svenska Institutet, tel. 08-453 78 00 eller www.si.se,

har ett 70-tal små broschyrer om svensk film, svenska kungafamiljer, svensk utrikespolitik medmera. Man beställer dem direkt från SI:s kundstjänsteller laddar ner dem från Internet. Många finns iflera översättningar, bland annat till östeuropeiskaspråk. Från år 2004 kommer SI:s faktabladsserie endast att ges ut i elektronisk form för nerladdningvia internet.

Kort omSverige


Landets historiaEn snabb lästur från istid till nutid

I många tusen år var Sverige ett bondesamhälle. Skillnadenmellan rika och fattiga var mycket stor. Först i mitten av 1800-talet började dagens Sverige ta form. Jordreformer genom-fördes, industrialiseringen tog fart. Fattigdomen var fortfarandestor, och i början av 1900-talet bildade arbetarna fackföre-ningar för att kämpa för bättre villkor. I slutet av 1900-talet haromvärlden påverkat Sverige mer än någonsin tidigare.

Här kan du läsa om utvecklingen ända från forntiden fram tillidag.

Historia

17

Hällristningar,nyligen ifylldamed rödmarkeringsfärg,vid Himmel-stalund iNorrköping,Östergötland.

Vackra med-delanden från en svunnen tid.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

För mycket länge sedan, under istiden, täckte isen hela detområde som nu är Sverige. Ett stort istäcke bredde ut sigpå norra delen av jordklotet, och började smälta först förungefär 15 000 år sedan. Istäcket var på sina håll hela trekilometer tjockt.

När isen smälte undan kom växter, djur och människorsöderifrån in på de områden som blev fria från is. Det varsmå grupper av jägarfamiljer som levde på att jaga, fiskaoch samla in ätliga växter, och som flyttade från plats tillplats. Senare, för 5 000 till 6 000 år sedan, började man istället lära sig att odla växter och hålla tamdjur. Jägarnaövergick så småningom till att bli bofasta bönder.

Nya metaller till vapen och redskapJägarsamhällets och det första bondesamhällets tid kallasstenåldern, eftersom man bara använde verktyg av sten ochträ. Senare, omkring år 1500 före Kristus, började manatt även tillverka saker av brons. Brons är en blandningav olika metaller som är lätt att bearbeta, och som kundeformas till både yxor, spjut, svärd och smycken. Den härtiden kallas därför för bronsåldern.

Det fanns knappast några vägar på den här tiden, bara småstigar. Därför reste man hellre med båt på sjöar och flo-der när det var möjligt. Det fanns handelsmän som restelånga vägar med varor från en del av Europa till en an-nan.

Omkring år 500 före Kristus lärde sig människorna iSverige att göra järn, som är hårdare och mer hållbart änbrons. Man tillverkade nya verktyg, som gjorde att mankunde bygga bättre hus och odla upp mer mark. Den härtiden kallas järnåldern.

Historia


VikingafärderVikingatiden är en kändperiod i Sveriges historia.Den varade ungefär mel-lan år 800 och 1050 efterKristus. Vikingarna* restei sina stora båtar västeruttill Frankrike, England,Island och Grönland,och österut ända tillSvarta havet och Kas-piska havet, Istanbul ochBagdad. Deras färder varbåde krigståg och han-delsresor. Ibland tog de vad de ville ha med våld, iblandbytte de pälsar, hudar och krigsfångar mot silvermynt ochföremål av glas och brons.

Mot slutet av vikingatiden kom en ny religion in i Sverige:kristendomen. Fram tills dess hade människor trott påandra gudar, som kallades asar och hade namn som Oden,Tor och Freja.

Kristendomen spreds långsamt. I hundra år eller merfanns den gamla och den nya tron sida vid sida, men såsmåningom vann den nya tron och det byggdes kyrkoröverallt. Samtidigt började landet bli enat. Det blev slutpå de långvariga striderna mellan mäktiga familjer ochmellan olika delar av landet, och Sverige fick en enda kungsom också stöddes av kyrkan.

Landet var indelat i landskap, och varje landskap hade sinlag. Lagarna fanns först bara i muntlig form. De förstaskrivna lagarna kommer från 1200-talet. Lite senare, på

Historia


viking: nordiskkrigare och köp-man som gav sigut på resor isegelfartyg.

Vikingarna gjordelånga båtresorvästerut, bådehandelsresor ochkrigståg.

Bilden är hämtadfrån utställningen”Birkas krigare”,på Björkö iUppland. Här lågden medeltidahandelsplatsenBirka. Lämningarfrån vikingarnastid har hittats påBjörkös norra del.

Foto

: Jan

F C

arls

son

/PR

ESSE

NS

BIL

D

1300-talet, avskaffades träldomen. Fram tills dess hade detfunnits trälar – slavar som arbetade i jordbruket eller inom-hus, och som kunde säljas precis som kor eller hästar.

Handel över ÖstersjönTiden mellan vikingatiden och början av 1500-talet bru-kar i svensk historia kallas för medeltiden. I början av denhär perioden var handeln över Östersjön mycket viktig.Handeln styrdes av den så kallade Hansan, som var enförening av mäktiga städer i norra Tyskland. Hansansköpmän hade stor makt också i de svenska städer som bör-jade växa fram under medeltiden. Stockholm var knappastmer än en by, medan Visby på Gotland var en viktig stadmed många kyrkor och stora stenhus.

Grunden till den svenska riksdagen lades under medelti-den. Då var det inte sällan strid om kungamakten, och varoch en av dem som ville bli kung sammankallade ett mötemed personer han ville ha stöd av. Dessa möten utveck-lades så småningom till en riksdag med fyra ”stånd” som

”Hertig Magnus” – ett dramatisktmänniskoöde urden svenskahistorien – spelasupp som operapå Vadstena-Akademien.Operaföreställ-ningarna i Vad-stena har väcktstor internationelluppmärksamhet.

Historia


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

skulle tala för olika grupper i samhället. De fyra ståndenvar adel (förnäma familjer som av kungen fått särskildarättigheter), präster, borgare (stadsbor) och bönder. Detfanns bara män i riksdagen – kvinnor fick ingen politiskmakt förrän på 1900-talet.

Gustav VasaUnder en del av medeltiden hörde Danmark, Norge ochSverige samman i en union. Men det rådde aldrig lugnoch ro inom unionen. De svenska stormännen ville inteha danska herrar, utan ville att Sverige skulle styra sigsjälvt. När Danmarks kung år 1520 blev krönt till kungäven i Sverige var svenskarnas protester mycket starka.För att rädda sin makt lät kungen döda ett hundratal avde svenska stormännen i Stockholm. Händelsen kallasStockholms blodbad, och den danske kungen Kristian II ficki Sverige namnet Kristian Tyrann.

Kort efter Stockholms blodbad började ett uppror motkung Kristian, lett av en ung adelsman som hette GustavVasa. Han reste runt i landet och uppmanade svenska fol-ket att göra uppror mot det danska styret. Danskarnas härbesegrades så småningom, och Gustav Vasa blev kung.

Vid den här tiden hade kyrkan blivit mycket mäktig – denägde en femtedel av all mark i landet. Men kungen be-hövde pengar för att försvara landet. Han gjorde sig tillherre över kyrkan och lät staten överta en stor del av kyr-kans rikedomar. Samtidigt ersattes kyrkans katolska läramed den protestantiska, lutherska läran.

Sverige hade vid den här tiden inte alls lika många invå-nare som idag. I hela landet bodde bara ungefär 800 000människor. De allra flesta var bönder, och huvudstaden

Historia


Stockholm hade inte mer än 8 000 invånare.

Stormaktstiden1600-talet brukar kallas förden svenska stormaktstiden.Sverige var då ett viktigt landi Europa, och mycket större änvad det är idag. Till landethörde inte bara Finland, somhade varit en del av Sverige iflera hundra år, utan ocksåmånga andra områden somerövrats genom krigståg. Detär områden som nu räknas tillRyssland, Estland, Lettland,Polen, Tyskland och Norge.

Sverige hade en stor armé och en stor vapenindustri. Enkänd svensk kung är Gustav II Adolf, som deltog i det”trettioåriga kriget” i Tyskland. Han dog också där i enstrid som kallas slaget vid Lützen. I det ”trettioåriga kriget”stred katolska arméer mot protestantiska arméer, så kri-get handlade både om makt och om religion.

En annan känd kung är Karl XII, som än idag väckermånga känslor i Sverige. Somliga ser honom som en hjäl-te och en krigare, som försvarade Sveriges ära och blandannat slogs mot Ryssland. Andra ser honom som en för-lorare, eftersom det var under hans tid som det svenskastormaktsväldet bröt samman och Sverige förlorademånga landområden.

Danmark, som idag är en god vän och en god granne till

Historia


Gustav Vasa(1496–1560)ledde upproretmot den danskakungamakten.Han blev seder-mera själv kung iSverige där hangjorde allt för attstärka kungensmakt gentemotbåde adeln ochkyrkan.

Bild

: Olje

mål

ning

, Grip

shol

ms

slot

t

Sverige, var förr ofta ett fiendeland. Under Karl XII:s tidlåg Sverige i krig med Danmark, och Karl XII dog iNorge som på den tiden tillhörde Danmark. Än idag vetman inte om kungen sköts ihjäl av de norska trupper somsvenskarna stred emot, eller om han mördades av någonfrån den egna sidan. Mördaren kan i så fall ha betalats avnågon eller några som ville ha mer makt genom att fåkungen ur vägen, eller som ville ha slut på det krig somSverige ändå verkade förlora.

När det gäller en senare kung, Gustaf III, så är det däremotsäkert att han blev mördad. Här vet man också vem mör-daren var, och varför. Gustaf III ville öka kungens makt ochminska adelns makt, vilket gjorde adeln till hans fiende.Han hade också dragit in Sverige i ett krig mot Rysslandsom många tyckte var meningslöst. Gustaf III blev skjutenvid en maskeradbal* av en av gästerna, en adelsman somkommit till festen med en pistol gömd i sin kappa.

Dagens Sverige tar formI början av 1800-talet förlorade Sverige ett krig motRyssland. Förlusten gjorde att Finland, som länge utgjortSveriges östra del, måste överlämnas till Ryssland. Sveri-ge fick i stället en union med Norge, men norrmännenville ha sin självständighet och bröt sig ur unionen år1905. Sedan dess har Sverige haft de gränser som landethar idag.

De allra flesta svenskar levde fortfarande på landet och var jordbrukare i början av 1800-talet. Skillnaden mellanfattiga och rika var mycket stor. Bara de rikare böndernaoch stadsborna fick sitta i riksdagen, och kungen hadefortfarande stor makt.

Historia


maskeradbal: fest där allagäster är utklädda.

Nu hade det blivit fred i landet efter de många krigen.Sjukvården hade också blivit bättre, så det var inte likamånga barn som dog. Därför ökade befolkningen, ochjorden räckte inte längre åt alla. Somliga flyttade tillstäderna och tog arbete inom den industri som börjadeväxa fram. Andra lämnade Sverige för att söka sig en bätt-re framtid i något annat land. Över en miljon svenskaremigrerade under 1800-talet, de flesta till Nordamerika.

Under 1800-talet inträffade också andra stora föränd-ringar. En serie jordreformer genomfördes, och de gam-la byarna delades upp så att gårdarna i stället kom att lig-ga utspridda var och en för sig. De här reformerna kallas”skiften”. En annan lag slog fast att alla barn skulle gå iskola, och att denna så kallade folkskola skulle vara gratis.

Industrialiseringen, som vi redan nämnt, tog också fart viddenna tid. Det började byggas fabriker – textilfabriker,sågverk, pappersindustrier, järnverk, metallindustriermed mera. Det byggdes också vägar, järnvägar och kana-ler. Många människor flyttade från landet till städerna,som växte allt mer.

1900-taletI början av 1900-talet fanns det fortfarande mycket fat-tigdom i Sverige. Industriarbetet var tungt och dåligt be-talt, och arbetarna bildade fackföreningar för att kämpaför bättre villkor. Detta var början på den så kallade arbe-tarrörelsen. Det bildades också politiska partier. 1909 komen lag om att alla män, inte bara de rika, fick rösta. Litesenare, 1921, fick också kvinnorna rätt att rösta.

Sverige deltog inte i vare sig första eller andra världs-kriget. Därför har landets ekonomi inte behövt skadas

Historia


varaktigt av några krig, och den tidigare fattigdomen hargradvis försvunnit.

Det socialdemokratiska partiet har varit ledande i Sverigesedan 1930-talet. Det var framför allt arbetare som rös-tade på socialdemokraterna, som ville hjälpa dem somhade det sämst. Man talade om att skapa ett folkhem, ettsamhälle som skulle vara som ett hem för folket, utan storasociala och ekonomiska skillnader mellan människor.

Därför infördes regler om ersättning till sjuka och arbets-

Historia


Sveriges stats-minister OlofPalme talade pånöjesfältet Lise-berg i Göteborgunder valrörelsen1985.

Palme och hanssocialdemokra-tiska föregångarehade ”folkhem-met” som ettpolitiskt mål. Ettsamhälle utanstora ekonomiskaklyftor mellanfolkgrupper.

Foto

: Car

l Erik

Sun

dströ

m /

PRE

SSEN

SB

ILD

lösa. Senare kom också regler om betald semester, barn-bidrag, pension för alla med mera. Allt detta brukar kal-las välfärd, och betalas av alla invånare i Sverige genomskatter och avgifter. Läs mer om skatter och bidrag i kapit-let om Pengar.

Den gamla riksdagen med fyra stånd hade på 1800-taletersatts av en riksdag med två ”kammare”. Denna ersattesi sin tur på 1970-talet av dagens riksdag som har en endakammare. Riksdagen har för närvarande (år 2003) sju par-

Svensk pappers-massa lastas på ett fartyg iNorrköpingshamn. Interna-tionell handelspelar en alltstörre roll. Särskiltför mindre ländersom Sverige.Byteshandelnmellan ländernagäller både varoroch tjänster.

Historia


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

tier. Läs mer om det politiska livet i Sverige i kapitlet omDemokrati.

En händelse som väckte mycket uppmärksamhet både iSverige och utomlands var mordet på statsminister OlofPalme år 1986. Palme sköts ihjäl i Stockholm en kväll närhan var på väg hem från ett biobesök. Vem som begickmordet vet man fortfarande inte.

Sekelskiftet – omvärlden blir allt viktigareUnder 1900-talets sista årtionden och början av 2000-talet har balansen mellan de så kallade socialistiska par-tierna och de så kallade borgerliga partierna varit ganskajämn. De största partierna inom båda grupperna, social-demokraterna och moderaterna, har också varit ense omatt de offentliga utgifterna borde minska. Därför harantalet anställda inom till exempel sjukvård och skolorminskat.

Samtidigt har skatterna sänkts, eftersom de flesta politis-ka partier har ansett att de varit för höga. Skattesänk-ningarna har framför allt gynnat dem som haft höga el-ler medelstora inkomster. Skillnaden mellan rika ochfattiga, som länge varit ovanligt liten i Sverige jämförtmed andra länder, har därför återigen börjat öka. De öka-de inkomstklyftorna och följderna av statens besparing-ar, som varit kännbara för många människor, har lett tillen hel del debatt.

Något som också påverkat Sverige mycket på senare år ärdet ökade internationella utbytet av människor, varor,tjänster och pengar. Denna utveckling brukar kallas inter-nationalisering eller globalisering.

Historia


Historia


Genom den internationella handeln, världshandeln, på-verkas Sveriges ekonomi numera mer än tidigare av vadsom händer i andra delar av världen. Även medlemskapeti EU, Europeiska Unionen, har gett Sverige starkare bandtill andra länder.

BRA ATT VETA:• Flera av veckodagarna fick sina namn på den tid då

svenskarna ännu trodde på de gamla hedniska asa-gudarna. Tisdag var guden Tyrs dag, onsdag var Odensdag, torsdag var Tors dag och fredag var Frejs dag.

• Vasaloppet, en tävling där deltagarna åker skidor mel-lan Sälen och Mora i Dalarna, har fått sitt namn efterGustav Vasa. Han lär ha åkt denna sträcka på skidor föratt komma undan den danska kungens soldater.

• Böcker om Sveriges historia står på avdelningen Kc påbiblioteket. Ofta är det en god idé att titta också påungdomsavdelningens böcker om historia och andrafaktaämnen. Faktaböckerna på ungdomsavdelningeninnehåller lite färre detaljer än vuxenböckerna, och ärdärför bra för den som vill ha en allmän överblick överett område.

• En elektronisk nyhetstidning om svensk historiafinns på adressen www.historia.nu.

• Sverige är sedan lång tid tillbaka indelat i 25 olikalandskap. Indelningen växte fram kring de tidigakulturbygderna där människor talade samma dialektoch hade en gemensam rättstradition. Många land-skap styrdes ända in på medeltiden av egna lagmänoch landskapslagar. Idag har Sveriges 21 län tagitöver landskapens administrativa funktion.

• År 1980 införde Sverige sommartid, vilket innebär attklockan ställs fram en timme den sista helgen imars och vrids tillbaka igen sista helgen i oktober.

Debattera, rösta, bestämmaSå styrs landet Sverige

I detta kapitel berättar vi om hur landet Sverige styrs – vilka roller som spelas av politiker och av myndigheter, och hur mansom invånare i Sverige kan påverka samhällslivet.

Vi beskriver också de olika politiska partierna, några viktiga lagar som skyddar människors rätt att framföra sina åsikter, ochde myndigheter man kan vända sig till om man anser sig hablivit fel behandlad i något avseende.

Demokrati


Svenska folketväljer sinapolitiker iallmänna val.Politikerna villdärför träffamänniskorna föratt föra ut sittpartis åsikter.

Torgmöten är ett sätt för en politiker att vinnaförtroende ochvärva röster tillsitt parti.

Foto

: Ola

Tor

kels

son

/ PR

ESSE

NS

BIL

D

Sverige är en demokrati, vilket betyder folkstyre. När mantalar om ett land som en demokrati, så innebär det blandannat att alla vuxna medborgare har rösträtt på lika vill-kor. Alla kan fritt säga sin mening, och det finns politis-ka partier som står för olika åsikter. Folket väljer sinapolitiska representanter i allmänna val, och det parti ellerde partier som vinner flest röster får styra landet. Politi-kernas beslut utmynnar i lagar och regler som i sin tur styrmyndigheterna och deras tjänstemän.

Den viktigaste politiska församlingen i Sverige är riks-dagen. Där sitter politiker som fattar beslut på den högstanivån, den som gäller hela landet.

Sverige är också indelat i landsting, större områden somhar ansvar för framför allt sjukvård, och kommuner, mindreområden som har ansvar för skolor, daghem och andralokala frågor*. De har också egna politiska församlingar,landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Kommunernaoch landstingen skriver vi om i kapitlet Kommunen. Valen tillalla tre församlingarna äger rum vid samma tillfälle, i sep-tember vart fjärde år: 2002, 2006 och så vidare.

Att röstaSvenska medborgare som fyllt 18 år har rösträtt i alla trevalen. De flesta utländska medborgare som fått uppe-hållstillstånd kan bli svenska medborgare efter fem år iSverige. Somliga kan bli det ännu tidigare. Migrations-verket eller kommunens flyktingsamordnare kan ge merinformation om reglerna för medborgarskap.

Är du utländsk medborgare får du inte rösta i riksdags-valet. Däremot får du rösta i valen till kommunfullmäk-tige och landsting om du är över 18 år och folkbokförd i

lokal fråga: en fråga somberör ett mindreområde.

Demokrati


Sverige sedan minst tre år. Är du medborgare i någotannat EU-land får du rösta direkt i kommunal- och lands-tingsvalen, utan att ha bott här i tre år.

Alla som har rösträtt kan också bli valda. Är du utländskmedborgare och medlem i något av de svenska partierna,kan du alltså ställa upp som kandidat i valen till kom-munfullmäktige eller landsting.

Kungadöme i EUSverige är med i EU, Europeiska Unionen. Därför fårsvenska medborgare också rösta i valen till Europaparla-mentet, som hålls vart femte år.

Sverige är en monarki, det vill säga kungadöme. Kunga-huset har dock ingen verklig politisk makt i Sverige, utanbara en historisk och symbolisk betydelse. Kungen heterCarl XVI Gustaf, Carl den sextonde Gustaf, och drott-ningen heter Silvia. Familjenamnet är Bernadotte. De har

Demokrati


Släkten Bernadotte har suttit påSveriges tron sedan år 1818. Carl XVI Gustafheter den nu-varande kungen.

Drottning Silviastår till höger påbilden, i mittenkronprinsessanVictoria.

Foto

: Jan

Col

lsiö

ö /

Pres

sens

Bild

tre barn: Victoria, Carl Philip och Madeleine. Victoriakommer att bli regent efter den nuvarande kungen.

RiksdagenDen svenska riksdagen har 349 ledamöter, det vill säga val-da medlemmar. Antalet kvinnor i riksdagen har ökat, lik-som antalet kvinnor med andra viktiga ställningar i lan-det, även om det ännu inte motsvarar kvinnornas andelav befolkningen.

Det parti eller den grupp partier som fått flest röster vidriksdagsvalet får bilda regering och leda landet under denärmaste fyra åren. I regeringen sitter statsråd, även kal-lade ministrar, som leder eller är knutna till olika departe-ment. Det finns tio departement, som är indelade efterämnesområden. Utrikesdepartementet har hand om in-ternationella frågor, finansdepartementet har hand omekonomiska frågor, utbildningsdepartementet har handom skolfrågor och så vidare.

Stora och viktiga frågor avgörs i regel inte direkt av re-geringen. De diskuteras också i riksdagen, och det görsibland en utredning. Det innebär att en eller flera perso-ner utses till att undersöka en fråga och komma med för-slag till vad som bör göras.

Det färdiga förslaget, utredningen, brukar skickas ut tillmyndigheter och organisationer som kan ha synpunkterpå saken. Om utredningen till exempel handlar om inte-grationsfrågor, så kan Integrationsverket och andra myn-digheter samt många invandrarföreningar bli uppmana-de att ge sina åsikter om förslaget. De skriver då ettremissvar, det vill säga ett brev där de ger sina synpunk-ter och kanske föreslår vissa ändringar. När politikerna så

Demokrati


småningom går till beslut i frågan, ska de ta hänsyn tillvad som skrivits i remissvaren.

Statliga myndigheterRiksdagens och regeringens beslut genomförs blandannat genom de statliga myndigheterna*. Tjänstemännenpå en myndighet ska vara opartiska* och följa de lagar ochregler som anger hur myndigheten ska arbeta. Om du troratt en tjänsteman fattat ett felaktigt beslut har du ofta möj-lighet att överklaga* beslutet genom att vända dig tillnågon på en högre nivå. Tjänstemännen har skyldighetatt förklara vart du i så fall ska skicka ditt överklagande.Du kan också vända dig till Justitieombudsmannen, JO.Läs mer om JO i slutet av det här kapitlet.

Det finns en lång rad myndigheter i Sverige, en del myck-et stora och andra ganska små. Några myndigheter somdu ofta kan få höra namnet på är Arbetsmarknadsstyrelsennär det handlar om arbetsmarknadsfrågorna, Socialsty-relsen som sköter sociala frågor och sjukvårdsfrågor,Migrationsverket och Integrationsverket för in- ochutvandring och integration, Skolverket och Myndighetenför skolutveckling när det gäller frågor om förskolor ochskolor, Högskoleverket som sköter frågor om högre ut-

Demokrati


myndighet:en statlig ellerkommunal enhetmed tjänstemänsom fattar besluti de frågor sommyndigheten skaha hand om.

opartisk: sominte tar ställningför eller emot enviss person elleren viss sak.

överklaga: klagahos en högremyndighet överett beslut somman anser är fel.

Riksdagens plenisal. Här skerde avgörandeomröstningarna om nya lagar,reformer ellerekonomiskasatsningar.

Foto

: Jac

k M

ikru

t / P

RESS

ENS

BIL

D

bildning, Vägverket som ansvarar för trafik- och körkorts-frågor och Naturvårdsverket när det gäller naturoch mil-jöskydd.

Länsstyrelser, kommuner och landstingDe flesta myndigheterna har ansvar för hela landet,antingen genom ett enda kontor – oftast i Stockholm –eller flera kontor runt om i landet. Länsstyrelserna* där-emot är statliga myndigheter som har ansvar för var sittmindre område, ett län. Det finns 21 län i Sverige. Chefenför en länsstyrelse kallas landshövding.

Länsstyrelserna har ansvar för så kallad regional plane-ring. Det innebär frågor om industri och arbetsmarknad,vägar och transporter inom länet. Jakt- och fiskeärenden,naturoch miljöskydd med mera hör också till länssty-relsernas uppgifter.

Kommuner och landsting räknas inte till de statliga myn-digheterna. De styrs av kommun- och landstingspolitiker,som väljs i andra val än riksdagsvalen. Kommuner ochlandsting svarar för merparten av den service som invå-narna i Sverige får för sina skattepengar, till exempel barn-omsorg, skola, äldreomsorg och sjukvård. Läs mer i kapitletom Kommunen.

Demokrati


Anställda på deolika myndig-heterna genom-för det somregering ochriksdag beslutat.

Uppgifterna kangälla allt frånnaturvård tillhögre utbildning. Fo

to: S

taffa

n G

usta

vsso

n /

RED

AKTA

länsstyrelse:Statlig myndighetsom finns i varjelän. Står i telefon-katalogens rosasidor.

Politiska partierDet finns sju partier i den svenska riksdagen. Äldst ärsocialdemokraterna, socialdemokratiska arbetarepartiet,som bildades redan 1889. Näst äldst är moderaterna,moderata samlingspartiet.

Socialdemokraterna och vänsterpartiet kallas ibland för”de socialistiska partierna”, och moderaterna, folkpartiet,centern och kristdemokraterna kallas för ”de borgerliga”.Mycket allmänt kan man säga att de socialistiska partier-na talar för allmänna lösningar och för att samhället, sta-ten, ska ta stort ansvar för att människor har det bra. Deborgerliga partierna å sin sida talar för individuella lös-ningar och individens frihet att utforma sitt liv.

Ett annat sätt att uttrycka samma skillnad är att tala om”höger”* och ”vänster”*. Socialdemokrater och vänster-partister brukar då anses ligga åt vänster, moderater ochkristdemokrater anses ligga åt höger, och folkpartister ochcenterpartister anses ligga i mitten. Miljöpartiet är svåra-re att placera, eftersom partiet tar ställning i varje enskildfråga beroende på dess följder för miljön.

År 2003 hade socialdemokraterna 144, moderaterna 55,vänsterpartiet 30, kristdemokraterna 33, centerpartiet 22,folkpartiet 48 och miljöpartiet 17 medlemmar i riksdagen.Av riksdagsledamöterna har få utländsk bakgrund .

Partierna har i regel en lokal partiförening i varje kom-mun, i varje fall i de större kommunerna. De lokala parti-föreningarna arbetar med den kommunala politiken. Dekan också ge synpunkter på rikspolitiken till partiets riks-organisation. Du hittar de lokala partierna under rubri-ken Politiska organisationer i telefonkatalogens GulaSidor.

Demokrati


”högern”: ipolitiska samman-hang ofta ettnamn på dekonservativa.Begreppet kom-mer från franskarevolutionen. Inationalförsam-lingen (riksdagen)satte sig då för-svararna av detgamla samhälletlängst till höger isalen. De somville göra omsamhället sattesig till vänster.

”vänstern” kallassedan dess degrupper som villförändra sam-hället och vill attstaten ska ingripaför att skapa merlika villkor för allamedborgare.

Partiernas politikNär vi skrev den här boken bad vi riksdagspartierna attberätta hur de själva kortfattat vill beskriva vad partiet stårför. Så här svarade partierna, som vi räknar upp i bok-stavsordning:

Centerpartiet:”Ett mittenparti vars grund är alla människors lika rättoch värde. Samma chans för alla att ta ansvar och ta varapå sina möjligheter, oberoende av bakgrund. Viktiga frå-gor: ökad lokal makt, lika rätt till utbildning och socialtrygghet, fri företagsamhet, miljöarbete, internationellsolidaritet.”Folkpartiet:”Vår viktigaste fråga är friheten. Vi jobbar för att allamänniskor ska få större makt över sin egen vardag. En skola som verkligen ger alla kunskaper är den störstafrågan för oss idag. Varje elev måste få möjlighet att skaf-fa grundläggande kunskaper i att läsa, skriva och räkna.”

Kristdemokraterna:”Vi vill ha– en ny borgerlig regering– 20 000 nya vårdplatser inom tio år. En bättre personal-politik med fortbildning och generösa löner inom vårdoch omsorg.– en skola som är trygg och stimulerande för både lärareoch elever, med både omtänksamhet och medmänsklig-het, ordning och struktur.”

Miljöpartiet: ”Våra viktigaste frågor: Arbetstidsförkortning – ett samhälle som vill ha tid medsina barn måste arbetstidsförkorta.

Demokrati


Klimatfrågan – människan håller med sin livsstil på attändra livets förutsättningar på jorden. Europeiska Monetära unionen EMU – Sverige bör stan-na utanför EMU av demokratiska och ekonomiska skäl.”

Moderaterna:”Vi är för fri företagsamhet och fri ekonomi, och emotsocialism.Skatterna bör sänkas så att människor kan leva på sin lönefter skatt utan att vara beroende av bidrag.Arbetslösheten vill vi bekämpa genom att skapa nya rik-tiga jobb. Det är i företagen som vi kan få arbeten somskapar tillväxt och välstånd. ”

Socialdemokraterna:”Vår vision är ett samhälle där människovärdet är vikti-gare än marknadsvärdet och där alla har rätt till ett arbe-te. För att få ett jämlikt och rättvist samhälle ska skolan,vården och omsorgen finansieras via skatterna. Vi vill ock-så förbättra barnoch familjepolitiken, arbetslivet ochtandhälsan.”

Vänsterpartiet:”Kortare arbetstid och mindre löneskillnader.Jämställdhet kvinnor – män.Ett kretsloppsanpassat samhälle, förnyelsebara energi-källor i stället för kärnkraft.En rättvis ekonomisk världsordning, en solidarisk flyk-tingpolitik och arbete mot rasism. Samarbete mellan själv-ständiga stater i stället för EU-medlemskap.”

Demokrati


Föreningar och organisationerSverige är ett land med många föreningar och organisa-tioner. Med folkrörelser brukar man mena organisationersom är verksamma i hela landet och har många medlem-mar. Några folkrörelser som funnits länge är fackföre-ningarna, bildningsförbunden, idrottsrörelsen och fri-kyrkorna. Läs mer om frikyrkorna i kapitlet om Religion.Miljörörelsen är en nyare folkrörelse.

Folkrörelserna har aktiviteter som många människor del-tar i. Lite förenklat kan man säga att bildningsförbundenanordnar studiecirklar, frikyrkorna håller gudstjänster,idrottsföreningarna ordnar träning och tävlingar, miljö-föreningarna har möten för att diskutera olika miljöprob-lem.

De flesta föreningar har en fast organisation med styrel-ser, årsmöten och protokoll. Nätverk kallas mer informellakontaktnät för människor som har samma yrke eller sam-ma intresse. Kvinnliga lärare, människor som sjunger i köroch föräldrar som vill ha mer personal på daghemmen ärexempel på grupper som kan bilda nätverk för att hållakontakt med varandra.

Vissa stora riksföreningar kallas intresseorganisationer föratt de framför allt har som mål att främja sina medlem-mars ekonomiska intressen. Företagarnas Riksförbundhjälper till exempel sina medlemmar, som är småföre-tagare, att få information om nya skatteregler och annatsom är bra för dem att veta.

Både folkrörelser och intresseorganisationer arbetar ock-så med lobbying, det vill säga att påverka politikerna så attde fattar beslut som är bra för organisationens medlem-mar. Stora organisationer besöker ofta ministrar ochmyndigheter för att framföra sina åsikter i frågor som

Demokrati


berör deras område. De får också ofta utredningar påremiss, som vi tidigare nämnt. Då kan de säga vad de tyck-er om utredningen och om hur dess förslag kommer attpåverka organisationens medlemmar.

Yttrande- och tryckfrihetI en demokrati är det viktigt att var och en fritt kan fram-föra sina åsikter. Därför finns det lagar som skyddar vissaviktiga friheter och rättigheter i Sverige:

• yttrandefriheten• tryckfriheten• mötes- och demonstrationsfriheten• föreningsfriheten• religionsfrihetenYttrandefriheten innebär att du fritt kan uttala dina åsik-ter. Den enda begränsningen är att du inte får förolämpanågon annan namngiven person eller ägna dig åt hets motfolkgrupp, det vill säga angripa någon annan grupp pågrund av nationellt eller etniskt ursprung*, religion ellersexuell läggning.

Tryckfriheten innebär att du fritt kan framföra dina åsik-ter i böcker och tidningar utan politisk censur. Det är dockalltid tidningsägaren eller bokförlaget som avgör vad somska ges ut. Tryckfriheten innebär därför inte att allt somkan tryckas verkligen blir tryckt.

Demokrati


Rätten attdemonstrera är skyddad i lag i Sverige. Härdemonstrerar engrupp elever iGöteborg för merresurser till skolan.

Foto

: Sam

Lin

dh /

PRE

SSEN

SB

ILD

nationellt elleretniskt ursprung:vilket land någonkommer ifråneller vilken folk-grupp någontillhör.

De sista tre friheterna på listan ovan ger dig rätt att ord-na eller delta i möten, demonstrationer och föreningar,och att fritt utöva din religion.

Grundlagen slår också fast offentlighetsprincipen. Den sä-ger att merparten av myndigheternas handlingar* ska varatillgängliga för alla som begär att få se dem. Somligahandlingar är dock undantagna från regeln, till exempelsådana som gäller enskilda personer eller ekonomiska för-handlingar.

MassmediaEtt sätt att göra sin röst hörd är att försöka få ut sina åsik-ter i massmedia. I Sverige finns det många tidningar, bådei pappersform och numera också på Internet. På mångaorter finns det dock bara en lokal- eller regionaltidning.

Sveriges Radio och Sveriges Television är företag som intebetalas av annonser eller politiska partier utan genom av-gifter från alla tv-innehavare. Läs mer om tv-avgiften underBra att veta. Företagen har ett avtal med staten som slårfast att deras program ska präglas av opartiskhet, saklig-het, mångfald och kvalitet. Med det menas bland annatatt de inte ska ta ställning för eller emot en viss omdis-kuterad fråga, och att de ska ge utrymme för många oli-ka åsikter. Sveriges Radio har kanalerna P1, P2, P3 och

P4, och Sveriges Television harSVT1 och SVT2. Förutom denna ra-dio och TV finns många kommersiellaradio- och TV-kanaler som får sinapengar från reklam.

Allmänhetens ombudsmänDet finns också av samhället utseddaombudsmän i Sverige, som ska se till

Demokrati


Åsikter framförsfritt i tidningentack vare tryck-friheten. Men detär ändå alltidtidningensutgivare somslutligen bestäm-mer vad somkommer i tryck.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

handling: brev,rapporter ochandra papperhos en myndig-het.

att människor blir rättvist behandlade. Om du anser atten myndighet brutit mot de regler som ska styra myn-dighetens arbete, så kan du vända dig till Justitieom-budsmannen, JO.

Om du anser att en arbetsgivare brutit mot regeln att be-handla män och kvinnor lika kan du anmäla saken till Jäm-ställdhetsombudsmannen, JämO.

Den som anser sig diskriminerad i arbetet på grund av et-nisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning kananmäla saken till DO, Ombudsmannen mot etnisk diskri-minering*. DO har texter på många språk på sin hemsida.

Den 1 juli 2003 antogs en ny lag som förbjuder diskrimi-nering även inom andra områden än arbetslivet. Dentäcker t.ex. diskriminering när du vill starta egen firma el-ler söka registrering som exempelvis mäklare, trafiklära-re eller sjuksköterska. Du får inte heller bli diskrimine-rad hos Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan ellerinom hälso- och sjukvården, och inte heller av facket omdu söker medlemskap.

Lagen förbjuder också diskriminering i all kommersiellverksamhet, som t.ex. när du ska köpa bostad, komma inpå krogen eller teckna en försäkring. Trakasserier och attuppmana andra att diskriminera är också förbjudet. DO,HomO och Handikappombudsmannen ska ha tillsyn överatt lagen följs.

För barn finns Barnombudsmannen, BO, och för funk-tionshindrade* finns Handikappombudsmannen. De somanser sig diskriminerade på grund av sin sexuella läggninghar en särskild ombudsman, HomO. Den som anser sigbehandlad på ett osakligt eller felaktigt sätt i tidningarnakan vända sig till Pressombudsmannen, PO.

Demokrati


diskriminering:när någonbehandlas orättvisteller kränkande pågrund etnisk till-hörighet, religioneller annan tros-uppfattning, kön,sexuell läggningeller funktionshin-der.

funktionshindrad:en person som har kroppsligaeller själsligaskador som integår att bota, tillexempel när detgäller syn, hörseloch rörlighet.

Demokrati


BRA ATT VETA:

• Alla riksdagspartierna har hemsidor på Internet, dit man kan skicka frågor till partiet och synpunkter på deras politik. Här är adresserna:www.centerpartiet.sewww.folkpartiet.sewww.kristdemokrat.sewww.mp.sewww.moderat.sewww.sap.sewww.vansterpartiet.se

• SverigeDirekt är startpunkten för sökningar på alla webb-platser inom den offentliga sektorn. Här finns också webb-adresser och kontaktuppgifter till kommuner, landsting, myndigheter med mera. www.sverigedirekt.se

• De flesta av ombudsmännen har hemsidor på Internet. Här är deras adresser:JämO: www.jamombud.seBarnombudsmannen: www.bo.seDO, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering: www.do.seHandikappombudsmannen: www.handikappombudsmannen.seHomO: www.homo.sePressombudsmannen: www.po-pon.org

• JO har ingen egen hemsida, eftersom Justitieombudsmannentillhör riksdagens organisation. Man hittar JO på www.riksdagen.se. Tryck på ”Sök” och skriv in ”JO”.

• Regeringen och riksdagen har egna hemsidor:www.riksdagen.se och www.regeringen.se

• Alla som hyr, lånar eller äger en tv ska enligt lagen betala tv-avgift till Radiotjänst i Kiruna AB. Det har ingen betydel-se vilka kanaler du väljer att titta på eftersom det är inne-havet av en tv-mottagare som är avgiftsgrundande. Vill duveta mer om tv-avgiften kan du gå in på www.radio-tjanst.se. Där finns dessutom information på 30 olikaspråk.

Så brukar vi göra…Traditioner och populära vanor i dagens Sverige

Den som vill lära känna ett nytt land stöter på saker som verkarmärkliga, därför att de är obekanta. Dit hör traditionerna. I dethär kapitlet beskrivs några vanliga svenska traditioner. De haribland sin grund i religion, ibland i annan folklig kultur. Du kanockså läsa lite om det specifikt svenska – om det nu finnsnågot sådant.

Svenskar och traditioner

43

Sommarnöjen iSverige. Det kantill exempel varaen hisnandeluftfärd eller ettträningspass i detgröna.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

”Svensk” är ett suddigt begrepp. Alla svenskar har förfädersom egentligen kommit någon annanstans ifrån, förtusentals eller hundratals år sedan eller för femtio, tjugoeller tio år sedan – eller senare. Sverige har nio miljonerinvånare och var femte är född i något annat land eller haren eller två föräldrar som är det. I vissa städer och i vissaområden är andelen mycket större. Det finns barn ochbarnbarn till invandrade människor som känner sig mersom svenskar än som till exempel chilenare eller turkar.För andra är det tvärt om, de känner sig mer som chile-nare och turkar än som svenskar.

Det finns också många som känner sig lika hemma i bådasina länder.

Nya bidrag till språketNya invånare bidrar med nya svenska fenomen som tillexempel Rinkebysvenskan. Den är en dialekt som uppståtti Rinkeby i Stockholm, där det bor människor från mångaolika länder. Det svenska språket har, så länge det talats,blandats upp med ord och uttryck från andra språk. Ordenhar snappats upp på resor eller i böcker och tidningar el-ler kommit hit med besökare eller invandrade. Det se-naste århundradet har språket förändrats mycket genomfilm, radio och TV, och nu genom Internet. Svenskan hartagit upp så många engelska ord och uttryck att manibland talar om ”svengelska”.

Ett bra sätt att lära känna Sverige och svenskarna är attlära sig språket så snart som möjligt. Språket är en viktignyckel till det svenska samhället, till arbetsmarknaden ochtill att delta i skola, föreningsliv, idrott, ja allt. Det är ock-så lättare att lära känna nya vänner, och att låta andra lära



känna dig, om du förstår och kan tala språket. Det behö-ver inte vara perfekt!

Svenskarna och naturenSka man försöka peka på något speciellt svenskt så kanman välja till exempel kärlek till naturen. Sverige är ju ettglest befolkat land och det finns stora naturområden attvistas i. Den som kommer från tättbefolkade delar avvärlden brukar bli förvånad över att man kan vara ute iskogen flera timmar utan att träffa på någon annan män-niska. Allemansrätten är en gammal regel som innebär attman får röra sig fritt i naturen vem som än äger marken.Det finns förstås undantag: Vissa militära områden fårman inte vara på och inte heller på åkrar där det odlas ellerhelt nära privata hus. Men skogar och ängar och vattenär fria för alla att njuta av. Det ska ske under ansvar, vilketbetyder att man inte får rycka upp växter eller bryta avgrenar eller skräpa ner. Läs om allemansrätten i kapitlet Lagoch Rätt.



Naturen är viktig för mångasvenskar. Tackvare allemans-rätten kan allaröra sig fritt,oavsett vem somäger marken.

Planterade åkrarsom detta raps-fält får man integå på hur somhelst. Det skulleskada den kom-mande skörden.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

När svenskar bor i andra länder brukar det vara speciellasaker de längtar efter. Bilden av Sverige är för många avdem en röd stuga invid en sjö, med den svenska flagganvajande på sin stång. När de väntar besök från Sverige,brukar de ofta be gästerna ta med sig någon svensk mat,som till exempel hårt bröd (knäckebröd), smörgåskaviarpå tub eller inlagd sill.

Traditionerna året runtDe svenska traditionerna* har ofta sin grund i den kristnareligionen, men bär också spår från förkristen tid. Här fårdu en vägledning om de mest framträdande av de svens-ka traditionerna året runt.

VINTERNyåret firas för det mesta med fester och fyrverkerier somi många andra länder. Men man kan faktiskt fira nyår fleragånger i Sverige om man vill. En vecka efter det ”svens-ka” nyåret firas nyår enligt kristen ortodoxkyrklig sed.Dessutom firas särskilt nyår hos sikher, muslimer, judaroch hinduer. Iranier och vietnameser har också egnanyårsfiranden. Det svenska kyrkoåret börjar första sönda-gen i advent, som är i slutet av november eller början avdecember.

Tidigt på året kan du se en speciell sorts bakverk i bage-riernas skyltfönster. Det är semlor. De består av en slätvetebulle som man skurit av ett lock på och fyllt med man-delmassa och grädde. Semlorna kommer numera tidigt ibutikerna, men de hör egentligen till fastlagstiden som in-träffar senare. Fastlagssöndagen är någon gång i februari-mars. Kring den tiden säljs också björkris med färggrannafjädrar i, som kallas fastlagsris. Det ställer man i vatten

traditioner: tro,ideal, synsätt,moral, kläder,berättelser m.m.som överlämnasfrån släkte tillsläkte.



inomhus och så små-ningom får man enföraning om våren,då de små bladknop-parna slår ut.

VÅR

Påsken är den kristnahögtid som kretsarkring Jesus död och uppståndelse. Veckorna närmast pås-ken kallas fastan. Då uppmärksammar de kristna kyrkor-na det som hände Jesus under hans sista tid innan hankorsfästes. Någon verklig fasta vad gäller maten före-kommer inte längre enligt svensk tradition. Sista torsda-gen före påsk kallas skärtorsdag och i kyrkan talar man dåom den sista måltiden som Jesus firade med sina lärjung-ar. Den är grunden för kyrkans nattvardsfirande, då mani mässan delar bröd och vin med varandra.

Skärtorsdagen har också en folklig icke-kristen traditionmed påskkärringar. Det kan hända att du ser utklädda barngå från hus till hus och några av dem kanske knackar pådin dörr och säger ”Glad Påsk!”. Då förväntas du bjudadem på godis eller kakor eller ge dem en liten slant.Barnen är utklädda till påskkärringar med långa kjolar ochsjaletter, eller hucklen, om huvudet. Enligt gammal folk-tro fanns det häxor, påskkärringar, som varje skärtorsdagred på kvastar till Blåkulla. Det är ett sagoberg där mansäger att häxorna träffas just på skärtorsdagen. Däravkommer det sig att barn går omkring på det här sättet.

Dagen efter, långfredagen, firas till minne av Jesus död påkorset. Numera påverkar långfredagens budskap intefamiljelivet så tydligt som för 30-40 år sedan. Då ansågs



På skärtorsdagengår små utkläddapåskkärringar från hus till hus ochönskar glad påsk.I utbyte vill degärna ha lite godis i sinakorgar ellerkaffepannor.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

att man inte fick göra roliga saker den dagen. För mångabarn kändes långfredagen verkligen lång. Långfredagenär helgdag och de flesta är lediga från sina arbeten. Mångabutiker håller stängt.

Påskhelgen har också en icke-kristen sida: På lördagen,påskafton, äter svenskarna ägg som de först målat i olikafärger, och på det svenska påskbordet finns ofta sill av oli-ka slag. I fastlagsriset hänger man då upp färgade äggskaloch andra prydnader.

På söndagen, påskdagen, sjungs glada psalmer i kyrkornatill minne av Jesus uppståndelse från de döda. Påskdageninfaller på olika datum olika år. Men det är alltid förstasöndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen*den 20 mars.

Sista april eller Valborgsmässoafton, är en viktig dag iSverige. Då hälsas våren välkommen. Människor samlaskring stora eldar som kallas valborgsmässobål eller majbål.Någon håller tal till våren och körer, oftast manskörer,sjunger vårsånger. Detta är manskörernas största helg iSverige.

Första maj är alltid helgdag, arbetarrörelsens dag. Politiskatal hålls av företrädare för socialdemokraterna och väns-terpartiet. Dessa partier brukar också arrangera demonst-rationer.

Kristi himmelsfärdsdag infaller alltid på en torsdag. Enligtdet svenska kyrkoåret firar kyrkan den dag då Jesus läm-nade jorden och steg upp till himlen. För många är dendagen starkt förknippad med våren. En del brukar ocksåstiga upp tidigt på morgonen för att ge sig ut i naturen på”gökotta”. Otta betyder tidig morgon. Gökotta är en ut-

vårdagjämning:det dygn påvåren då dagenoch natten är likalånga.

Vårdagjämningeninträffar omkringden 21 mars ochhöstdagjämning-en omkring den23 september.



flykt då man samlas för att förförsta gången höra göken gala.Naturligtvis är det inte säkertatt göken följer almanackan, sådet brukar bli si och så med hansmedverkan. På många arbets-platser har man ledigt dagenefter, som är en fredag. Ocksåskolbarnen brukar vara ledigaden dagen.

Pingsten ett par veckor senare ären stor bröllopshelg. Många parväljer att gifta sig just på pingst-afton. Det är också en helg dåförsommaren är på väg med sin ljusa grönska. De kristnafirar pingst till minne av dagen då Jesus visade sig eftersin uppståndelse.

SOMMAR

Den 6 juni är Sveriges nationaldag, som firas med musik,folkdans och tal. I en del kommuner delar man ut svens-ka flaggor. På vissa håll brukar man också särskilt väl-komna dem som under året blivit svenska medborgare. ISverige finns särskilda dagar under året som kallas flagg-dagar. Då hissas svenska flaggan vid allmänna byggnader,på bussar och vid privata hus. Flaggdagarna är till exem-pel nyårsdagen, påskdagen, kungens födelsedag den 30april, första maj, nationaldagen 6 juni och drottningSilvias namnsdag den 8 juni. Privatpersoner brukar hissaflaggan då någon i huset fyller år. Vid dödsfall hissas flag-gan på halv stång.



Pingst, påförsommaren, är en populärbröllopshelg.

En omtyckt sedär att kasta ris-gryn över brudoch brudgum.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Vid den här tiden börjar skolelevernas sommarlov. Sistaskoldagen är det skolavslutning, som firas olika i olikaskolor. För det mesta är föräldrarna med i de lägre klas-serna. Eleverna brukar ha fina kläder och klassrummenpryds med blommor. När man slutar grundskolan i nian,och när man går ut gymnasiet, ”tar studenten”, är firan-det extra viktigt. Läs mer om studentfirande i kapitlet Skolaoch utbildning.

Kring den 24 juni är det dags för midsommar*. För de fles-ta svenskar handlar midsommar om att fira sommarenmed fest och dans kring midsommarstången. Sommarenär ju så viktig i detta relativt mörka och kyliga land.Midsommar är alltså en stor högtid, och om det regnarpå midsommarafton är det en besvikelse för alla som villvara ute och fira sommaren. På de flesta orter kan mandelta i en gemensam midsommarfest, på torget, idrotts-platsen eller vid hembygdsgården. På förmiddagen går

midsommar: omfattar midsommar-afton, midsom-mardagen ochföljande söndag.

Midsommar-stången är restoch dansen harbörjat. Om regnethåller sig bortaoch solen kansketittar fram, då ärfesten riktigtlyckad.



Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

alla som vill ut och plockar blommor och löv att klä mid-sommarstången med. Den ser olika ut i olika trakter. IDalarna, som har landets mest kända midsommarfirande,använder man ofta samma stång år efter år, och den viss-nade stången får stå kvar hela året tills det är dags att kläden igen nästa midsommar. När midsommarstången ärklädd ska den resas, ofta av några starka män som ivrigthejas på, och på eftermiddagen blir det dans i ring runtstången. Då dansar man gamla svenska sånglekar. Senarepå kvällen kan det också bli sällskapsdans för de vuxna.

Enligt kyrklig tradition firas midsommar till minne avJohannes Döparen, och Johannes har också namnsdag isamband med denna helg. Denna högtid kan ha föregåttsav en förkristen solfest och kan dessutom ha inspireratsav den judiska lövhyddohögtiden.

Midsommarmaten är sill och potatis, helst ska det vara åretsfärskpotatis, och många vuxna dricker brännvin, en sortssprit, till. Till efterrätt har man ofta nyplockade jord-gubbar.

På sensommaren är det många som fiskar eller köper kräf-tor och har särskilda fester som kallas kräftskivor. Till entraditionell kräftskiva har man färgade papperslyktor, ochdeltagarna har små lustiga hattar på sig när de äter.Kräftorna är kokta i mycket dill och ofta serveras bränn-vin till.

En annan mycket speciell mattradition som förekommerpå sensommaren är surströmmingsfesten. Det är främst ennorrländsk sed. Surströmming är en jäst strömming somsäljs på konservburk. Till den har man kokt potatis ochnorrländskt tunnbröd. Surströmming har en stark luktsom många har svårt att stå ut med.



HÖSTHösten är lång i Sverige.Morgnar och kvällar mörk-nar. Ungefär vid månads-skiftet oktober–novemberkommer Alla helgons dag, dåman särskilt tänker på dödasläktingar och vänner. Enny tradition är att mansätter ljus vid gravarna, ochpå kvällen före Alla helgonsdag lyser hundratals småljuslågor på kyrkogårdarna.

På senare år har den ameri-kanska seden med Halloweenkommit till Sverige. Det har

blivit populärt bland barn och ungdomar att klä ut sig tillhäxor och skelett och tända ljus i urholkade pumpor.

Vid månadsskiftet november–december kommer advent.Advent betyder ankomst, vilket här syftar på Jesus födel-se. Advent firas fyra söndagar före juldagen. I hem och påarbetsplatser sätter man elektriska ljusstakar i fönstren.Det är efterlängtat under den mörka hösten. Man harockså levande ljus i hemmen, i ljusstakar för fyra ljus.Första söndagen i advent tänds det första ljuset, andrasöndagen också det andra ljuset, och så vidare. Advent ärockså en förberedelse inför julen. Affärerna har en särskildjulskyltningsdag i början av perioden, då många svenskargår ut på stan för att se de julskyltade butiksfönstren.

Mitt i adventstiden infaller Luciadagen den 13 decemberdå Lucia kommer med ljus i mörkret. Lucia var en kris-

Hundratals ljus-lågor glimmar inovembermörk-ret på kvällenföre Alla helgonsdag. Anhörigatänder ljus pågravarna tillminne av avlidnasläktingar ochvänner.



Foto

: Tor

björ

n An

ders

son

/PR

ESSE

NS

BIL

D



Lucia lyser uppSverige. Den 13 december”lussas” det ibåde små ochstora samman-hang. Stämsång,vit dräkt ochljuskrona hörhögtiden till.

ten jungfru i Syrakusa i Italien som dödades år 304 underkejsar Diocletianus förföljelser av de kristna. I den ro-mersk-katolska kyrkan firas hon som helgon just dennadag.

I Sverige firas Lucia i stället som ljusbärare överallt, fram-för allt i skolor, dagis, pensionärshem och på arbetsplat-ser, men också i vissa kyrkor och föreningar. Det brukargå till så att man släcker i lokalen så att det är mörkt, ochså småningom hörs sång som kommer närmare och när-mare och snart ser man också ljus, levande eller elektris-ka. Det är Lucia som kommer med sitt följe. De är allaklädda i långa vita skjortor. Lucia själv bär en ljuskronapå huvudet. Hennes tärnor håller ljus i händerna och harglitter i håret. Ibland finns det också stjärngossar med; vit-klädda pojkar med spetsiga vita hattar med guldstjärnorpå. Det är inte heller ovanligt med små tomtar och pep-parkaksgubbar i luciatåget. Luciaföljet sjunger lucia- ochjulsånger och bjuder ibland på kaffe och lussekatter, ettslags bullar med saffran och russin som bakas just vid den-na tid.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Julen är årets största helg i Sverige och firas till minne avJesus födelse. Den förbereds redan tidigt i december. Detär också dags att börja tänka på julgåvorna, som kallasjulklappar, och skicka julkort till vänner och bekanta. Den24 december är det julafton och då har de flesta en gran,riktig eller av plast, där hemma. Granen kläds med blan-ka kulor, flaggor, tomtar med mera och man fäster ljus igrenarna. Oftast är ljusen elektriska numera. Hemmenpryds också i övrigt med julsaker. På många julfester dan-sar man kring granen och sjunger olika gamla sånglekar.Den vanligaste går så här:

Nu är det jul igen, och nu är det jul igen,och julen varar än till påska!

Men det var inte sant, nej det var inte sant,för där emellan kommer fastan!

Veckorna före julär för många enstressig tid, fylldav julklappsköp,städning ochmatlagning.

Men julen har ettannat budskapockså – i kyrkanfiras Jesu födelse.



Foto

: Tor

d H

arlin

/ P

RESS

ENS

BIL

D

Foto

: Pet

er H

oels

tad

/ PR

ESSE

NS

BIL

D

På julafton ger man varandra julklapparna. Den svenskatraditionella julmaten är till exempel: skinka, revben avgris, syltor av griskött, sillinläggningar, lutfisk med sås,risgrynsgröt. Förr, när man hade tungt arbete i skogen,var det nyttig mat. Nu för tiden behöver vi inte lika myck-et energi och många har dragit ner ordentligt på mäng-den mat vid jul.

Traditionellt firas Jesus födelse tidigt på juldagsmorgonendå kyrkorna har en gudstjänst som kallas julotta. I gamlatider åkte man släde till julottan efter hästar som var för-sedda med pinglande bjällror. Numera väljer många kyr-kobesökare att i stället gå i midnattsmässan på natten mel-lan julafton och juldagen.

Många som lever ensamma, känner sig extra ensamma på julen, då familjer och släkter firar tillsammans. Därförordnar kyrkor och föreningar alternativ jul där alla är väl-komna.

Julen är en kristen helg, men redan innan kristendomenkom till Sverige hade man en stor fruktbarhetsfest * på sen-hösten. På vintern hölls ”midvinterblot”*, då man offradedjur till gudarna och sedan festade på offerköttet.

En vecka efter jul är det nyår, och då börjar vi om frånbörjan igen! Men julen är inte riktigt slut. För efter detvanliga nyårsfirandet i januari dröjer det bara några dagartill Trettondedag jul. Som hörs av namnet är det då trettondagar efter jul och kyrkorna firar de tre vise männens an-komst till Betlehem, dit en stor stjärna lyste dem ända frånÖsterlandet. Definitivt slut är julhelgen den 13 januari.Den dagen kallas tjugondag Knut eftersom det är tjugodagar efter julafton och Knut har namnsdag. För attmarkera att julen är slut förekommer en fest som kallas



fruktbarhetsfest:I många kulturerhar människorhaft riter ochfester för attförmå gudarnaatt skänka frukt-barhet för män-niskor, djur ochväxtlighet. Dennordiska fruktbar-hetsfesten var ensådan rit.

midvinterblot:Blot var en viktigdel i den fornnor-diska gudsdyrkan.Det innebar attman offrade före-mål, djur ochibland till ochmed människor.Efter själva ritenhade man enmåltid på offer-djurens kött.

julgransplundring. Då dansar man för sista gången kringgranen och sjunger:

Nu är glada julen slut, slut, slut,julegranen kastas ut, ut, ut,men till nästa år igenkommer han vår gamle vänty det har han lovat.

Sedan tar man av julgransljus och prydnader och kastarut granen, som vid detta laget har tappat en hel del av sinabarr.

Födelsedagar och namnsdagarFödelsedagar är viktiga i Sverige, framför allt för barnen.Namnsdagar firas inte så mycket. Vissa familjer brukar gevarandra namnsdagspresenter, medan andra inte alls bryrsig om namnsdagar. Födelsedagen är alltså viktigare.Barnen har ofta kalas för sina kamrater. De leker och ätertårta, har ballonger och serpentiner. Ofta får de också engodispåse.

Vuxna firar framför allt jämna födelsedagar som 30, 40,50 år och när man blir äldre firas även 75, 85 och 95-års-dagarna. Särskilt 50-årsdagar brukar firas ordentligt medpresenter, fester och flaggan hissad. I vissa trakter brukarvänner klä ut sig och komma och överraska den som fyl-ler år på natten före födelsedagen.

Traditioner utvecklasInga traditioner är för evigt desamma. Svenska traditio-ner har förändrats genom åren. För 70–80 år sedan vardet inte jultomten som kom med julklapparna, utan jul-



bocken. En vanligvårtradition somär mer eller mind-re borta numeraär att ”sjunga maj”i månadsskiftetapril–maj. Förrgick ungdomar igrupper runt tillhus och gårdaroch sjöng ”Maj ärvälkommen”, ochibland fick de ka-kor eller godis tilltack.

Vissa traditionerhar alltså försvun-nit, men andra harkommit. Vi har redan nämnt Halloween, som börjat firasunder de senaste åren. Genom muslimer i Sverige harmånga blivit bekanta med Ramadan, fastemånaden. Detiranska nyåret brukar ofta uppmärksammas i tidningarnamed reportage från firandet.

Kulturer tar nya intryckVid festivaler och sammankomster av olika slag deltar oftagrupper med ursprung i olika kulturer med musik, dansoch litteratur. På samma sätt som människors traditionerkan förändras när de flyttar till nya länder, kan också detnya landet ta intryck av de inflyttades kultur. Det blir ettmultikulturellt utbyte.



Jitterbugg i grön-gräset. På som-maren samlas ettpar tusen dans-älskare från 20länder vid Herr-ängs Folkets hus i Roslagen.

Världens störstaträningsläger ijitterbugg lockarbåde gamla ochunga fantaster.

Foto

: Mag

nus

Hal

lgre

n /

PRES

SEN

SB

ILD

Nya rätter på svenska matbord Svenskarnas matvanor har förändrats en hel del under desenaste tio–tjugo åren. Dels har allt fler börjat äta mervegetarisk mat, och dels har många nya maträtter intro-ducerats av invandrade från olika länder. Genom attmånga svenskar numera reser på semester utomlands,framför allt till området runt Medelhavet, har de ocksåfått upp ögonen för andra länders matkultur.

Idag är det inte svårt att på restauranger hitta något somkan passa de flesta. Pizza- och kebabbarer finns i nästanalla större samhällen. Hemma äter svenskar ofta pasta-rätter och till fest kanske grekisk sallad med tzatziki.

Traditionell svensk mat innehåller ofta griskött, specielltjulmaten. Julskinka är rökt eller lättsaltat grislår, somkokats eller ugnsbakats och sedan griljerats med en bland-ning av ägg och senap.

Till julmaten hör också korv och revben av gris, liksomköttbullar och leverpastej. Sill i olika inläggningar, röd-kål, surkål, rödbetor, äppelmos och gröt kokt på rund-kornigt ris och mjölk är också svensk julmat.

Många familjer avstår idag från att ha de mängder medjulmat som man hade förr i tiden. Men julskinka och grötfinns på bordet hos de flesta svenska familjer. Traditionelltsvenskt julbord serveras på många restauranger under de-cember månad.

Husmanskost – en stadig måltid Svensk vardagsmat av traditionellt slag brukar kallashusmanskost. Den baseras på kött, fisk och rotfrukter. Detkan till exempel vara köttbullar med kokt potatis och



lingonsylt, lättsaltat fläskkött (fläsklägg) med rotmos, ärt-soppa med fläsk, stekt strömming med potatismos, stektsalt sill med kokt potatis och löksås, pannbiff (av hackateller malt kött) med stekt lök och kokt potatis eller pytti-panna, som är kött och potatis som skurits i små tärning-ar och stekts och äts med inlagda rödbetor. Husmans-kosten är kraftig mat. Den behövdes förr i tiden när deflesta hade kroppsarbete.

Människor som kommer till Sverige kan tycka att svensktbröd är för sött. En av de vanligaste svenska brödsorter-na i butikerna är söt limpa. Numera är variationen i bröd-diskarna betydligt större än för femton–tjugo år sedan,tack vare att människor flyttat hit från många olika län-der och tagit sin matkultur med sig.

Förutom att de vanliga svenska livsmedelsbutikerna nu-mera också säljer en hel del av ”invandrade” livsmedel,finns också specialbutiker för mat från till exempel Ost-



I de flesta städerfinns numeraspecialbutikeroch torghandlaremed mat frånolika delar avvärlden.

Rätter och mat-varor som engång varitexotiska är nuvardagsmat förmånga.

Foto

: Mag

nus

Berg

strö

m /

PRE

SSEN

SB

ILD



asien, Sydeuropa och Nordafrika. Framför allt säljer des-sa butiker råvaror som är vanliga i länder från dessa om-råden. Det är till exempel olika sorters ris, bönor, mjöl ochkryddor. Det brukar också finnas mycket konserver. Oftahar dessa butiker namn som ”Orient-livs” och drivs avägare som invandrat till Sverige. I de större svenskastäderna finns också butiker där man kan köpa kött frånrituellt slaktade får och nötdjur. Kosherbutiker, som säljerlivsmedel enligt judisk tradition, har funnits här i många år.

BRA ATT VETA:• Semlor äts oftast som bakelse med kaffe eller te.

Men i norra Sverige lägger man semlan i en djuptallrik med varm mjölk. Det kallas hetvägg. Andranamn på semla är fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller bara tisdagsbulle.

• Flaggdagarna finns angivna i svenska almanackor.Det står var och en fritt att hissa flaggan när manvill. Flaggan ska tas ner inför natten.Rekommendationer om hur flaggan kan användaskan också finnas i almanackorna.

Semlan fick förrbara ätas någraveckor före påsk.Idag frestar denhos konditoriernaredan från januarimånad.

Foto

: Cal

le J

ism

ark

/ PR

ESSE

NS

BIL

D


Vinglig väg till gemenskapJolin Boldt

••• Vi som redan bor här••••

Grattis! Du har fått uppehållstill-stånd och dörren till Sverige haröppnat sig.

Det betyder inte att du kommer attvandra på en väg av rosor (och dethar du antagligen redan förstått).

Du kommer ibland att hoppa avraseri. Du kommer att dunka huvu-det i väggen. Du kommer att undravad det är för ett vansinnigt land duhar hamnat i. Och till slut kommerkanske du, som jag, att älskaSverige och människorna som borhär.

Du har kommit till det land som varförst i världen med att förbjudabarnaga. Vad bevisar det? undrar dukanske. Jo, att Sverige är ett landdär man vill se dem som är svaga,och behöver skydd. Man visarrespekt till och med för de allrasvagaste, alltså barnen. (Respektenför de svaga kan gå väldigt långt.Lyssna när folk här talar om sinadjur – som om de var närasläktingar! )

Sverige var också det första land iEuropa som gav kommunal rösträttåt invandrare utan svenskt medbor-

garskap. Inget dumt ställe att bo på,alltså.

Men min väg till kärleken till Sverigehar ändå inte varit lätt. Jag blir oftaarg. Det finns så många byråkratiskatjänstemän till exempel… en gångfunderade jag faktiskt på att skickaen räkning till Försäkringskassan, förden kaffetermos jag i raseri slängdei väggen, efter ett samtal med dem.

Jag har bott i Sverige i 25 år. Detförsta året gjorde jag allt fel.Människor förstod inte vad jag sade,trots att mitt modersmål är svenska.Min ”finska” brytning gjorde attmånga inte kunde höra att jag tala-de perfekt svenska.

Och jag gjorde misstag, mångamisstag, som får mig att rodna närjag tänker på dem idag: Jag sadefinlandssvenskt artigt ”Jag kan ingetsärskilt” på en anställningsintervju(och fick inte jobbet), jag skickadeinte runt sockret vid kaffebordet ochsade ”Gör det!” åt arbetskamrateristället för ”Inte skulle du eventuelltkunna tänka dig att…”

Sedan tog det väl ungefär fem årinnan jag slutade reta upp mig på

typiskt svenska företeelser, som jagtyckte var fåniga.

Du kommer också att göra enmassa dumheter. Du kommer attgå över tusen osynliga gränser, ochbli förvånad när dina bekanta ocharbetskamrater blir sura. Du kom-mer flera år senare att förstå att dentunga tystnaden vid kaffebordetberodde på att du sade någotabsolut förbjudet.

Och eftersom ingen här kommer atttillrättavisa dig, kommer det att tatid att förstå vad som är rätt och vadsom är fel.

Efter tio år började jag få grepp omhur man umgås.

Nu, efter 25 år, känner jag att jaghar ganska bra koll på det svenska.Så bra att jag kan bryta de tystareglerna. För nu vet jag hur de serut: Säg inget rakt ut, säg absolutinte emot någon – inte ens i endebatt – och försök aldrig visa attdu är bättre än andra.

Det är alltså ett hårt arbete somväntar dig. Men oroa dig inte – detmesta är faktiskt ganska roligt.

Gör det till en sport att iaktta det”svenska sättet” att göra saker.Mycket kommer att göra dig för-vånad och till och med sorgsen.Men de flesta här har en mycketpositiv egenskap: de vill verkligenatt saker ska fungera. Nästan alla ärvänliga och hjälpsamma. Om duinte ber om något som är motreglerna – för då är det tvärstopp.

Jag får ofta samtal från arga männi-skor, som säger att de har blivitdiskriminerade. Ibland är det verkli-gen så – diskrimineringen av män-niskor från andra länder finns här,den är inte ovanlig.

Men lika ofta handlar det om regler.Och där är de flesta svenskar ben-hårda: Om reglerna säger att manska göra på ett speciellt sätt, så ärdet så. Det är ingen idé att disku-tera saken, du gör dig bara besvär-lig. Det är inte diskriminering – detär precis lika för infödda svenskar.

Det finns en del som man får stå utmed, när man lever här. Ge inteupp! Se på Sverige med en vänligblick! Också om det ibland kan varasvårt att förstå, är detta ett under-bart ställe i världen. Ge landet enchans, det är det faktiskt värt!


Efter tio år börjadejag få grepp om hurman umgås.

Vinglig väg till gemenskap forts•••••

Jolin Boldt är frilansjournalist ochdebattör i integrationsfrågor.

Kommunenbåde bestämmer och ger service i din närmiljö

Kommun och landsting är ord som du kommer att höramånga gånger i Sverige. Vad är en kommun och vad gör den?Vilka är det som styr i en kommun, och hur kan man påverkaderas beslut? Vad är landstinget, och vad har det för uppgifter?Det är frågor som vi försöker besvara i det här kapitlet.

Kommunen

63

Sverige är indelati 290 kommuner.En del är storaoch andramindre, men alla har hand om många frågorsom är viktiga för invånarna.

Det finns flerkartor i slutet avdetta kapitel.

Antingen du bor i en stad eller på landet, så bor du i endel av en kommun. Sverige är indelat i 290 kommunersom alla har en egen styrelse och en egen skatt. Kommun-erna varierar mycket i storlek. Somliga är mycket stora,som Stockholm, medan andra bara har några tusen invå-nare. Några av de största kommunerna kallar sig oftareför ”stad” än för kommun, som till exempel ”Stockholmsstad”.

Kommunerna har stor betydelse i Sverige. De har handom många uppgifter som i andra länder kan skötas av stat-liga myndigheter eller privata företag. Som kommun-invånare kommer du därför ofta i kontakt med kommu-nens olika avdelningar.

Det finns ett par viktiga regler för kommunernas verk-samhet. Den ena är att kommunen inte får ta mer betaltför sina tjänster än vad dessa kostar att utföra. En annanviktig regel är att alla som bor i samma kommun skabehandlas lika om förhållandena är desamma. Föräldrarmed barn på daghem (dagis) ska till exempel betala avgiftefter samma taxa* oavsett vilket daghem de väljer inomkommunen. Taxan ska vara densamma, även om det kan-ske kostar olika mycket att driva daghem på olika ställeni kommunen.

Kommunernas uppgifterKommunallagen är den lag som bestämmer vad kommu-nerna får lov att göra och vad de måste göra. De ska blandannat se till att det finns skolor, förskolor och bibliotek ikommunen, att introduktionen av flyktingar fungerar, attdet finns servicehus* och hemtjänst* för äldre och andrabehövande, och att det finns brandkår och renhållning*.

taxa: prislista

servicehus: husdär äldre männis-kor bor i egnabostäder menhar möjlighet attfå extra hjälp.

hemtjänst: hjälpmed städning,matlagning ochannat till äldrepersoner ochsådana som tillexempel harsvårt att röra sig.

renhållning: attsoporna tas omhand.

Kommunen


Lagen ger också kommunen ansvar för att det finns enplanering för gator, bostäder, vatten och elektricitet. Ävenförsörjningsstödet, som tidigare kallades socialbidrag, ärkommunernas ansvar. Mer om detta finns i kapitlet omPengar.

En del kommuner tar också på sig andra uppgifter, tillexempel när det gäller fritidsaktiviteter och kultur. Dettavarierar från kommun till kommun. Man kan hitta fri-tidsgårdar, simhallar, idrottshallar, museer och teatrar ivissa kommuner men inte i andra. Somliga kommuner harockså egna kommunala bostadsbolag och energibolag.

Kommunernas inkomsterKommunerna behöver pengar för att kunna erbjuda alladessa tjänster. Pengarna kommer från tre håll: från skat-ter, statsbidrag och avgifter.

Kommunalskatt betalas avalla i kommunen somhar en inkomst. Cirka 30kronor av varje intjänadhundralapp går till kom-munalskatt. Skatten ärolika stor i olika kom-muner. År 2003 variera-de den mellan 28:90 iden ”billigaste” kommu-nen och 33:30 i den ”dy-raste”.

Statsbidrag är pengar frånstaten. Kommuner medlåga inkomster och höga

Kommunen


Kommunenbehöver skatte-pengar för attkunna erbjudasina invånareservice.

Självdeklarationenvisar hur mycketskatt var och enska betala.

Foto

: Jon

as L

embe

rg /

PRE

SSEN

SB

ILD

utgifter kan få större bidrag än kommuner som har bätt-re ekonomi.

Avgifterna, slutligen, är de pengar du betalar till kommunenför till exempel sophämtning och för en daghemsplats. Oftaär avgifterna subventionerade, det vill säga lite lägre än vadtjänsten egentligen kostar, för att även den som har ont ompengar ska kunna utnyttja kommunens tjänster.

Politisk styrningKommunen styrs av politiker från olika partier, som sit-ter i en grupp kallad kommunfullmäktige. Kommunfull-mäktige träffas ungefär en gång i månaden. Mötena äröppna för alla intresserade, så du kan gå dit och lyssna pådem om du vill. Åhörare har dock inte rätt att delta idiskussionen. Fullmäktiges möten sänds ibland också inärradio eller lokal-TV.

Större kommuner brukar ha flera kommunalråd som äranställda av kommunen. De andra kommunalpolitikernaägnar sig åt politiken på sin fritid.

Mellan fullmäktiges möten är det en mindre grupp kal-lad kommunstyrelsen som har det politiska ansvaret.Fullmäktige motsvarar riksdagen på kommunal nivå,medan kommunstyrelsen motsvarar regeringen.

Genom att rösta i kommunalvalet bestämmer kommunensinvånare vilka politiker som ska sitta i kommunfullmäk-tige. Kommunalvalet genomförs vart fjärde år, samtidigtsom valen till riksdagen och till landstinget. EU-med-borgare samt medborgare i Island och Norge som bor iSverige har rätt att rösta i de svenska kommunal- ochlandstingsvalen. Kommer du från ett land utanför EU, såhar du rätt att rösta i kommunal- och landstingsvalen om

Kommunen


Kommunen


Det är viktigt attutnyttja sin rätt attrösta. Valarbetare frånde olika partiernakantar vägen tillvallokalen för atterbjuda sinavalsedlar.

Foto

: Len

nart

Isak

sson

/ P

RESS

ENS

BIL

D

du har uppehållstillstånd och bor i Sverige sedan tre årtillbaka.

Ett par veckor före valet ska alla som har rösträtt få ettröstkort med posten. Röstkortet visar att man har rätt attrösta och berättar var och när valet äger rum.

KommunalvaletEftersom kommunerna i Sverige har så många uppgifter,så är kommunalvalet ett mycket viktigt val. Genom attrösta i kommunalvalet påverkar du både hur stor kom-munalskatten blir och vilken service kommunen ger sinainvånare.

Du kan läsa i tidningar och informationsblad före valetvad politikerna från de olika partierna vill göra i din kom-mun. Du kan också träffa dem vid politiska möten ellerpå deras partikontor. Om du är med i någon förening, så

kan du också föreslå föreningens styrelse att man ordnarett särskilt möte inför valet. Till ett sådant möte kan manbjuda in några av politikerna, och ha tolk med om detbehövs.

Förutom kommunfullmäktige är politikerna i kommunenockså organiserade i andra, mindre grupper som har egnamöten. Det brukar finnas en grupp som har hand om frå-gor om skolor och förskolor, en annan som planerar varnya hus och nya gator ska ligga, en tredje som har handom frågor om äldre och funktionshindrade, och så vidare.De här grupperna kallas nämnder eller styrelser, tillexempel ”byggnadsnämnden” och ”skolstyrelsen”. I stör-re kommuner kan det finnas kommundelsnämnder ellerstadsdelsnämnder, som sköter kommunala uppgifter inomen viss stadsdel eller en viss del av kommunen.

LandstingLandstingen har hand om frågor som är för stora och dyr-bara för en enskild kommun. Landstingen omfattar oftasamma geografiska område som länen – se kapitlet omDemokrati. Skillnaden är att länen styrs av länsstyrelsersom är statliga myndigheter, medan landstingen styrs avpolitiker som väljs i de allmänna valen.

Landstingens viktigaste uppgift är hälso- och sjukvården.Det är landstingen som ansvarar för de flesta sjukhus ochvårdcentraler. Landstingen ansvarar också för tandvårdför barn och ungdom, för vissa utbildningar och för en delkollektivtrafik*. Landstingen brukar sköta busstrafiken utepå landet, medan kommunerna sköter busstrafiken innei städerna.

kollektivtrafik:trafik där manreser tillsammansmed andramänniskor, t.ex. buss,tunnelbana eller på tåg.

Kommunen


BRA ATT VETA:• I telefonkatalogens Gröna Sidor hittar du allt om

din egen kommun. Många kommuner har ocksåegna informationskontor som hjälper kommunensinvånare att hitta rätt med sina frågor. Ibland kallaskontoren för ”medborgarkontor”.

• Om du vill tala med någon tjänsteman på kommu-nen så bör du bestämma tid för samtalet i förväg.Då bör du också säga till om du behöver tolk.

• Har du haft uppehållstillstånd och bott i Sverige imer än tre år, så har du rätt att rösta i både kom-munal- och landstingsvalet. Då ska du få hem ettröstkort i god tid i förväg. Har du inte fått något röst-kort kan du ta kontakt med länsstyrelsen eller Val-myndigheten, www.val.se, för att höra vad som blivit fel.

• De flesta kommuner har numera egna hemsidor på Internet. Du hittar din kommun på adressenwww.kommunensnamn.se. Finns det något å, ä och ö i kommunens namn ska du ersätta dem med a och o, som i exemplen www.malmo.se ochwww.boras.se för Malmö och Borås kommuner.

Kommunen


Att ta hand omsjuka kostar alltförmycket för attvarje kommunska kunna byggaupp en sådanverksamhet. Den uppgiftensköts istället avlandstingen, som omfattarstörre geografiskaområden.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

70

Sveriges kommuner

Södra Sverige

Kartor

71

Sveriges kommuner

Mellersta Sverige

Kartor

Sveriges kommuner

Norra Sverige

72

Kartor

Sveriges kommuner

Nordligaste Sverige

73

Kartor

Sveriges kommuner

Stockholms län

74

Kartor

Första tiden i SverigeEn ny start i ett nytt land

Det är mycket att tänka på för den som just fått sitt uppehålls-tillstånd. Personnummer, ID-kort och personbevis är exempelpå papper som är nödvändiga för att ta sig fram i Sverige. En god hjälp är också introduktionstiden. Läs om den sist ikapitlet.

Första tideni Sverige


Inflyttning i en nylägenhet. Detkrävs både tidoch eftertanke föratt starta ett nytthushåll.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

När du fått ditt uppehålls-tillstånd är nästa steg in idet svenska samhället attbli folkbokförd. Då får duett personnummer, som ba-ra du har. Personnumrethar tio siffror som bestårav ditt födelseår, din födel-semånad och din födelse-dag samt ytterligare fyrasiffror. De fyra sista siff-rorna är till för att skiljadig från andra personersom är födda samma dag.Det är bra om du lär digditt personnummer utan-till, eftersom myndighe-

ter, banker och olika organisationer ofta kommer att frå-ga efter personnumret.

För att bli folkbokförd tar du med dig pass och uppe-hållstillstånd till Skattemyndigheten eller Skattekontoret(se Rosa Sidorna i Telefonkatalogen). Efter en eller ett parveckor får du med posten ett papper som innehåller dittpersonnummer.

Personbevis och identitetshandlingar (ID)Personbevis är ett annat viktigt papper, ett intyg som dubehöver till exempel för att skaffa ID-kort*, förlängt uppe-hållstillstånd och pass. Du får personbeviset från Skatte-kontoret om du går dit eller ringer dit. Du bör alltid berätta vad du ska ha personbeviset till, eftersom person-

ID-kort: kortmed foto somvisar en personsidentitet (vemman är).

De tre kronornasom krönerstadshuset iStockholm är ennationalsymbolför Sverige sedan1330-talet.



Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

bevisen skrivs ut på olika sätt beroende på vad de ska an-vändas till.

ID-kort skaffar du hos posten eller banken. Det kostar un-gefär 300 kronor. Du ska ta med dig det papper som in-nehåller ditt personnummer samt ett foto och ett per-sonbevis för ID. Du ska också ta med dig en vän ellersläkting som själv redan har ID, och som kan intyga attdu är den person som det står om i papperen.

Nästa steg är sedan att du anmäler dig till Försäkrings-kassan. Du måste vara inskriven i Försäkringskassan föratt få till exempel sjukpenning om du skulle bli sjuk ellerföräldrapenning om du fått barn. Mer om detta kan du läsai kapitlet Pengar.

HemutrustningslånDu som är flykting eller nära anhörig till en flykting kani vissa fall få låna pengar för att skaffa det du behöver tillhemmet. Detta kallas hemutrustningslån. Hur mycket dufår låna beror på hur många ni är i familjen, hur din bostadär utrustad och hur mycket pengar du själv har. Det ärCSN, Centrala Studiestödsnämnden, som ansvarar förhemutrustningslånen. Du kan be din flyktingsamordnare*att få CSN:s information, som finns på många språk.

SpråkundervisningI alla kommuner ges svenskundervisning för nyanländapersoner som fyllt 16 år. Svenskundervisningen kallas oftaför svenska för invandrare, sfi. I vissa städer är det kom-munens skola för vuxna, Komvux, som har hand omundervisningen, i andra städer är det andra organisatio-ner och företag.



flykting-samordnare:person anställdav kommunenför att hjälpaflyktingar sombor i området.

För barn och ungdomar finns ibland särskilda förbere-delsegrupper i skolor och förskolor. I skolornas förbere-delsegrupper läser man både svenska och de viktigasteskolämnena. När barnen lärt sig så mycket att de kan föl-ja med i den vanliga undervisningen flyttas de över tillvanliga klasser.

Barn och ungdomar som talar ett annat språk än svenskai hemmet kan få undervisning i skolan i detta språk, somkallas modersmål. De kan också få studiehandledning* på sittmodersmål. Kommunerna har skyldighet att ordna sådanundervisning och handledning om det inte blir för dyrt.Det innebär att det oftast går att ordna när det finnsmånga barn i ett område som talar ett visst modersmål.Däremot kan det vara svårt när det rör sig om ovanligaspråk.

Att kunna sitt modersmål bra har visat sig vara en viktiggrund för att lära sig både svenska och andra ämnen. Godakunskaper i modersmålet kan också vara till nytta i arbets-livet. Mer om barn och ungdomar kan du läsa i kapitlen omBarnomsorg och Skola och utbildning.

IntroduktionsperiodenNyanlända behöver ofta en introduktion för att så snabbtsom möjligt bli en del av det svenska samhället. Staten gerbidrag till kommunerna när det gäller introduktionen förflyktingar och deras närmaste familj. En del kommunerger också introduktion till nyanlända som inte är flyk-tingar.

Introduktionen ska utgå från varje persons behov och bak-grund, till exempel hans eller hennes utbildning och yrke.I introduktionen ingår alltid undervisning i svenska och



studie-handledning: hjälp medläxläsning ochannat skolarbete.



kunskap om det svenskasamhället.

Svenskundervisningen ärtänkt att vara flexibel, det villsäga anpassad till olika per-soner eller olika grupper.Den ska också kunna varvasmed praktik, så att den ny-anlända får möjlighet attlära sig det vardagsspråksom används ute på en ar-betsplats. Svenskundervis-ningen kommer alltså attkunna få ganska olika formerberoende på vem du är ochvilka möjligheter och behovdu har.

Har du ett yrke, så ska kommunen hjälpa dig att få denpraktik och de kunskaper och kontakter som behövs föratt du så snabbt som möjligt ska komma igång på nytt iSverige. Har du inget yrke, så ska kommunen ge dig möj-lighet att få den utbildning som behövs för att kunna bör-ja arbete.

Vissa kommuner betalar introduktionsersättning under in-troduktionsperioden, andra betalar så kallat försörjnings-stöd. Introduktionsperioden är normalt två år, men kanförlängas om det finns särskilda skäl.

Målet för introduktionen är att de nyanlända ska få möj-lighet att försörja sig själva och känna sig som en del avdet svenska samhället. Detta är viktigt både för Sverigeoch för dig själv som nyanländ. Du och kommunen delar

Nyanlända ska fåmöjlighet att för-sörja sig själva.Det är ett avintroduktions-tidens viktigastemål.

Här renoveras enNorrbottensgård iLuleå av ny-anlända som fåren snabb start iarbetslivet.

Foto

: And

ers

Alm



därför på ansvaret för att introduktionen går bra. Kom-munen har ansvar för att ge dig svenskundervisning ochkontakt med arbetsmarknaden, och du har ansvar för attanvända introduktionstiden så att den blir till mesta möj-liga nytta för dig.

Vill du veta hur introduktionen är organiserad i den kom-mun där du bor, kan du vända dig till den person på kom-munen som har hand om introduktionen. På Integra-tionsverkets hemsida finns också information om vad vissakommuner kan erbjuda. Se Bra att veta.

TolkhjälpÄven om du lärt dig en hel del svenska, så kan det underdin första tid i Sverige finnas tillfällen när du behöverhjälp av tolk. Det gäller till exempel besök hos sjukvår-den eller hos någon avdelning på kommunen. Då har durätt att få tolkhjälp. Tolken har tystnadsplikt.

Det är myndigheten som beställer och betalar för tolken.Därför ska du alltid berätta att du kommer att behöva tolk,när du beställer tid för att träffa en läkare eller en tjäns-teman. Känner du till någon yrkesutbildad tolk som duvet är bra, så kan du be att få den personen. Tolkar prö-vas på olika sätt innan de får tolkuppdrag, och så kalladeauktoriserade tolkar har också legitimation*. Det är viktigtatt tolken kan sin uppgift, så att det inte blir några miss-förstånd som kan ge dig problem.

BRA ATT VETA:• Integrationsverket har information om introduktio-nens mål, hur det ser ut i olika kommuner medmera på sin hemsida www.integrationsverket.se.Klicka på ”Första tiden i Sverige”.

legitimation: intyg som visaratt man har rättatt arbeta i ettvisst yrke.

En legitimationkan också varaett papper ellerett kort med foto och person-nummer somvisar vem man är.

Hitta ett bra hemHyra en lägenhet. Köpa en bostad

Ungefär hälften av alla i Sverige bor i hyresbostäder som ägsav en hyresvärd. Andra har köpt en lägenhet, vilket kallasbostadsrätt, eller ett eget hus. I det här kapitlet berättar vi omvilka regler som gäller när man hyr sin bostad, och om andrasorters bostäder i Sverige.

Bostäder

81

Ett eget hem.Inte bara väggaroch tak. Mångasöker dessutomen bostad i envacker omgivningmed närhet tillarbete och skola.Bostadsmark-nadens baksidaär långa bostads-köer i storstäderoch höga hus-priser i attraktivalägen.

Foto

: Joh

n D

owla

nd

På vissa håll har kommunen en bostadsförmedling somhjälper människor att hitta bostäder. Det finns också pri-vata bostadsförmedlingar. Lagen har regler för hurmycket en bostadsförmedling får ta betalt. Du kan frågakommunens konsumentrådgivare* eller flyktingsamordna-re vad som gäller, så att du inte betalar för mycket!

Du kan också leta i tidningen efter annonser om ledigabostäder, eller gå direkt till fastighetsägarna*. De har oftaegna kölistor för människor som vill ha en lägenhet. Duhittar fastighetsägarna i telefonkatalogens Gula Sidorunder rubriken Bostadsföretag.

Lättare i mindre städerDet är lättare att hitta en bostad i mindre städer än i stor-städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Hyror ochpriser på villor, radhus och bostadsrätter är också betyd-ligt lägre.

En nackdel med att bo i enstorstad är också att befolk-ningen i flera storstadsföror-ter består mer av familjersom är nykomna till Sverigeän av svenskar. Därför finnsdet få svenska elever i sko-lorna, och det blir svårare förde nyanlända barnen att lärasig svenska. Det tar ocksålängre tid för nyanlända fa-miljer att lära sig förstå detsvenska samhället.

Att få arbete är också ofta lät-

konsument-rådgivare:person anställdav kommunenför att ge råd ifrågor om köpoch försäljningar.

fastighetsägare:husägare.

Mindre städeroch platser harmånga fördelarjämfört medstorstäderna.Billigare bostäderoch lättare att fåjobb är ett parexempel.

Bostäder


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

tare i en mindre stad. I Sverige som helhet har 60 procentav alla invandrare arbete, men i de så kallade ”invandrar-täta” bostadsområdena i storstäderna är det bara omkring40 procent som har arbete. Allt detta gör det viktigt attdu funderar ordentligt på var du ska bo. Även om du harsläkt eller bekanta i någon av storstäderna, så är det intesjälvklart att framtiden är bäst för dig och din familj justdär.

Svarta pengarOm du har hittat en hyreslägenhet som passar dig, så skadu inte betala något mer än hyran vare sig till hyresvärden*eller till den tidigare hyresgästen*. Att kräva betalt för enhyreslägenhet kallas att begära svarta pengar och är olag-ligt. Däremot kan den person som flyttar ut vilja ha betaltför saker som han eller hon lämnar kvar. Detta är lagligtså länge summan är rimlig, men du är inte tvungen attköpa sakerna om du inte vill ha dem.

Hyresvärden kan ha olika krav på sin blivande hyresgäst.Han kan vilja se intyg från en tidigare hyresvärd eller nå-gon annan som kan intyga att personen i fråga blir en brahyresgäst. Han vill också veta vad personen eller familjenhar för inkomst. Om man inte har någon fast inkomstkanske man måste skaffa en borgensman – en vän eller släk-ting som lovar att betala hyran om man själv skulle fåproblem.

Om hyresvärden eller bostadsrättsföreningen* säger nej fastdu har tillräckligt bra ekonomi eller har ordnat en bor-gensman, och fast det finns lediga lägenheter, då kan dethandla om diskriminering. I Sverige är det olagligt att väg-ra någon att hyra en lägenhet på grund av till exempel

Bostäder


hyresvärd:den som hyr ut bostäder.

hyresgäst:den som hyr en bostad.

bostadsrättsföre-ning: en föreningmed människorsom äger var sinlägenhet i ett huseller en grupphus.

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning.Om du blir utsatt för diskriminering kan du vända dig till DO, som kan gå till domstol och stämma den somdiskriminerat och begära skadestånd.

Man kan också anmäla händelsen hos polisen, som kan gåvidare till åklagare så att den som diskriminerat blir straf-fad. Adressen till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering,DO, hittar du på sidan 42.

HyreskontraktOm du och hyresvärden kommer överens om att du skahyra en lägenhet, så ska du få ett skriftligt avtal, ett hyres-kontrakt. Där står det bland annat hur stor hyran är ochvad som ingår i hyran.

Senast den sista vardagen i en månad ska du betala in hy-ran för nästa månad. Det är viktigt att betala i tid, efter-som man annars kan bli vräkt, det vill säga tvingas lämnalägenheten.

Innan du flyttar in bör du för säkerhets skull titta noga pålägenheten och se efter att där inte är några fel somhyresvärden borde rätta till. Fungerar kylskåpet, funge-rar elementen, är dörrarna och golven oskadade?

Hyresvärden ska skriva ett besiktningsprotokoll när dentidigare hyresgästen flyttar. Det är ett papper där allaeventuella skador på lägenheter finns uppskrivna. Det ärviktigt för dig att det finns ett sådant protokoll, eftersomdu annars kan bli tvungen att betala för skador som dentidigare hyresgästen har orsakat.

Olika hyresvärdar har olika regler för hur man underhållerlägenheterna – håller dem i bra skick genom att tillexempel sätta upp nya tapeter. För normalt underhåll har

Bostäder


inte hyresvärden rättatt höja hyran. Om niinte kommer överenskan du fråga Hyres-gästföreningen tillråds. Se slutet av kapit-let, under Värt att veta.

Om du vill sparapengar, eller snabbt fåen förändring gjord ilägenheten, kan dusjälv få måla om ellertapetsera om. Hyres-värden brukar tyckaatt det går bra, barajobbet blir välgjortoch du inte väljer förovanliga färger (som kan göra det svårt att längre fram hyraut lägenheten till någon annan). Du ska alltid ha hyres-värdens tillstånd innan du gör förändringar i lägenheten.

Andrahandshyra och uppsägningOm några släktingar eller vänner kommer för att bo hosdig en längre tid, så bör du också först tala med hyres-värden om saken. Eftersom en lägenhet slits mer ju flermänniskor som bor där, så är det inte säkert att värdengodkänner inflyttningen. Om en sådan sak upptäckssenare kan värden vräka den hyresgäst som haft inne-boende utan lov.

Att hyra i andra hand betyder att hyra en lägenhet av enannan person som har kontrakt på lägenheten. I sådanafall måste hyresvärden först ge sitt tillstånd.

Bostäder


Köket kallas oftahemmets hjärta.Här vid köks-bordet finns platsför både måltideroch hemläxor.

Foto

: Buc

cina

Stu

dios

Antingen du vill hyra ut din lägenhet i andra hand ellerhyra någon annans lägenhet i andra hand, så är det viktigtatt ni skriver ett avtal om hyrestid och uppsägningstid*. Dåkan den som hyr i andra hand vara säker på att få bo kvarunder hela den tid man kommit överens om, och den somhyr ut kan vara säker på att sedan få tillbaka sin lägenhet.

Om du vill flytta måste du tala om det för hyresvärdengenom att säga upp din lägenhet minst tre månader innanflytten. De tre månaderna räknas från nästa nya månad.Gör gärna uppsägningen per brev och spara en kopia påbrevet, så att det inte kan bli något missförstånd.

Du kan inte bestämma vem som sedan ska flytta in i dinlägenhet, för det är hyresvärdens sak. Däremot kan dubyta din lägenhet mot en annan, om hyresvärden god-känner de nya hyresgästerna.

OrdningsreglerDet ska finnas skrivna ordningsregler för vad som gälleri ett hyreshus. Om sådana inte finns brukar det finnasoskrivna regler, som vuxit fram bland dem som bor i husetoch som kan skilja sig från område till område. Ofta bru-kar hyresgästerna tycka det är viktigt att grannarna intespelar musik eller tittar på TV med högt ljud efter 22-tiden på kvällen, att balkongen inte används till att grillaeller piska mattor, att det är rent vid hissen, trappan ochlekplatsen, och att tvättstugan bara används av den somstår i tur eller som bokat in sig för en viss tid.

Oskrivna regler är svårare att följa än skrivna regler, justför att man inte kan läsa dem. Det bästa rådet är att dutittar efter hur grannarna gör, och att du frågar någon tillråds så fort du är osäker.

uppsägningstid:hur långt i förväghyresvärdenmåste tala omnär han vill atthyresgästen skaflytta ut, eller närhyresgästenmåste säga till atthan eller hon villflytta.

Bostäder


BostadsrättslägenhetEtt hus med många lägenheter kan också vara en bostads-rättsförening där de boende har köpt sina lägenheter. Detfinns också en del villor och radhus med bostadsrätt.Lediga bostadsrätter hittar man i tidningsannonser ellerhos mäklare, företag som hjälper till med köp och försälj-ningar av bostäder.

Om du vill köpa en bostadsrättslägenhet, så ska du förstkomma överens med den tidigare ägaren om hur mycketpengar han eller hon vill ha för lägenheten. Bostads-rättsföreningen ska ock-så säga ja till dig sommedlem, och du ska be-tala en insats* för att gåin i föreningen.

Du betalar ingen hyra,men du betalar varje må-nad en avgift till före-ningen. Avgiften går tillhusets lån, reparationeroch försäkringar. Avgift-en kan ibland vara likahög som hyran i en hy-reslägenhet.

Det kan vara dyrt attköpa en bostadsrätt, ochännu dyrare att köpa envilla eller ett radhus. Deallra flesta måste lånapengar av en bank tillköpet. Det är viktigt att

Bostäder


insats: pengarman betalar föratt gå in i enförening, och fårtillbaka om mansenare går urföreningen.

Hyra lägenheteller kanske köpa en – godagrannar är iallafallalltid en tillgång.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

du räknar efter om du har råd att köpa bostaden, så att duinte blir tvungen att flytta efter bara något år. Banken el-ler mäklaren kan hjälpa dig att göra en sådan uträkning.

Det är över huvud taget en god idé att ta hjälp av en mäk-lare när man vill köpa en bostad. Mäklaren ska enligtlagen vara opartisk* och se till att köpet går till på rätt sätt,så att ingen blir lurad. Mäklaren kan också hjälpa köpa-ren att skaffa en besiktningsman, en person som vet myck-et om byggnader och som kontrollerar huset eller lägen-heten innan köpet är gjort. Det är svårt att få ersättningför ett fel som upptäcks i efterhand, så därför bör mankontrollera en bostad mycket noga innan man köper den.

BRA ATT VETA:• Har du ett vanligt hyreskontrakt, så har du rätt att

behålla din lägenhet så länge du vill om du betalardin hyra i tid, sköter lägenheten så att den inte blirskadad och inte stör grannarna.

• Den som flyttar ska alltid städa lägenheten efter sig.Om hyresvärden inte blir nöjd kan han låta ettstädbolag göra om arbetet, och då måste du betalaräkningen. Därför sparar du pengar på att varanoggrann med flyttstädningen.

• Hyresgästföreningen är en förening för människorsom bor i en hyresbostad. Är du medlem iHyresgästföreningen kan föreningens personalhjälpa dig om du inte kommer överens med dinhyresvärd. Enkla frågor kan du få svar på även omdu inte är med i föreningen. Du hittar Hyresgäst-föreningen i telefonkatalogens Rosa Sidor och påInternetadressen www.hyresgasterna.se.Informationen finns på flera språk.

opartisk: sominte tar ställningför någon av par-terna i en diskus-sion.

Bostäder


• Hyresnämnden är en statlig myndighet som avgörtvister mellan hyresgäster och hyresvärdar. Det finnshyresnämnder på tolv ställen i landet.Hyresnämnden står också i telefonkatalogens RosaSidor. Hyresnämnden kan också ge råd i konfliktermellan hyresvärd och hyresgäst.

• Det är viktigt att ha en hemförsäkring. Utan en hem-försäkring får du ingen ersättning för saker i hemmetsom stulits eller skadats vid en brand eller en annanolycka, oavsett hur olyckan uppstod. Du skaffar enhemförsäkring genom ett försäkringsbolag, som duhittar i Gula Sidorna.

• Varje år dör omkring 100 personer i bränder.Svenska Brandförsvarsföreningen ordnar gratishalvdagskurser om brandrisker i en lägenhet, hurman kan minska riskerna och vad man ska göra omdet ändå börjar brinna. Om du är med i en föreningkan ni vända er till Svenska Brandförsvarsföreningen,telefon 08-588 474 00, och be att få en sådan kurs.Brandförsvarsföreningen har avdelningar i hela Sverige och ordnade bland annat omkring 100kurser för invandrarföreningar under år 2000. Hemsida: www.svbf.se.

• Elektriciteten i din bostad betalas ibland på ensärskild elräkning. Kabel-TV kan också kosta extrautöver hyran.

• Vill du sätta upp en parabolantenn på din balkong,så måste du först fråga hyresvärden om lov.

• Integrationsverket har gett ut ett par skrifter till demsom sökt uppehållstillstånd i Sverige, och som hand-lar om Introduktion och bostadsorter. De finns påbosniska, persiska, sorani och många andra språk påIntegrationsverkets hemsida www.integrationsver-ket.se, klicka på Första tiden i Sverige.

Bostäder


Många tror på domedagen. En dagvid tidens ände ska goda och ondamänniskor skiljas åt. Alla goda fårvingar och välsignelse, alla andra fårhorn och hån.

För alla som bott i svenska hyres-hus, så vet jag var domedagenstuffa rannsakan kommer att ske – i tvättstugan. Framför torktumlaren.Här blir alla syndare lätt avslöjade.Det tar cirka 30 sekunder att fälladomen.

Enkel svensk moral säger nämligenså här: En god människa rengördammfiltret i torktumlaren.

Filtret fångar upp ludd från klädersom tumlas i maskinen. Ludd ärsom gamla synder – en diffus, grå,oaptitlig härva. Enda skillnaden äratt synder fastnar i vårt samvete.Ludd fastnar i dammfiltret.

Jag vet att dammfilter inte nämns i vare sig bibeln, koranen, abhi-dharma eller Mahabharata. Påprofeternas tid fanns, mig veter-ligen, inga torktumlare. Men tvätt-

stugans moral har gamla rötter i deflesta religioner:

Behandla andra som du självvill bli behandlad.

Den gyllene regeln återkommer imånga heliga skrifter, även om denformuleras på olika sätt. Den åter-kommer också på ett anslag i minegen tvättstuga:

”Lämna tvättstugan som du själv villatt den ska lämnas till dig.”

Den står också ristad med eldskrift imin grannes upprörda ögon.

– Och vad är det här? frågar hanmed brinnande ilska.

Jag tittar ner i dammfiltret. Grannenhåller fram det, och den syndigaludden täcker hela filterytan. Mittludd ligger alltså kvar. Grått, äckligtludd. Jag vrider mig av skam.Försöker hitta ord som kan hejdadomen som strax ska fällas.

– Jag, ööh. Jag måste ha glömt…,mumlar jag.

– Glömt?! säger grannen.


Människovärde i tvättmangelnMark Olson


Anklagelsen svider. Det känns somom hela himlen snart ska rasa övermig. Mitt goda namn svävar i fara.Jag rodnar. Jag svettas. Och gran-nen bara stirrar på mig, och på mittludd.

Kanske kan jag påpeka att jag fak-tiskt brukar rensa dammfiltret. Attjag försöker leva ett gott liv, lämnarbidrag till välgörenhet, är artig ochhjälpsam mot både barn och pen-sionärer, matar fåglarna på gården,betalar skatt, tänker nästan alltidsnälla tankar om folk jag träffar …

Men jag vet att det bara är undan-flykter och bortförklaringar. Grannenviftar med det luddiga beviset.

– Nå?

Egentligen är det underligt att tvätt-stugor har en sådan avgörande roll i Sverige. Men i många bostadsom-råden är tvättstugan det enda ställetdär grannar möts. Annars lever vivåra familjeliv i våra lägenheter. Vibjuder in vår släkt och våra vänneröver tröskeln, men sällan välkomnarvi våra grannar att fika, festa ellerumgås med oss i våra hem.

Istället möts vi i tvättstugans kallaljus. Bland brummande maskineroch fuktiga tvätthögar. Kanske kanvänskap uppstå i en tvättstuga.Kanske kan helylle blandas medegyptisk bomull, vitt blandas medkulört. Kanske kan ekande körsånguppstå bland glada grannar somsamlas vid tvättmangeln. Kanskekan min granne och jag bli bästisarså fort centrifugen tystnat och vi serin i varandras ögon som med-människor.

– Nå? upprepar grannen meddomedagsröst.

Plötsligt får jag syn på hans arm-bandsur. Jag blir nästan svimfärdig.Klockan är ju bara tre! Jag har tvättidtill klockan fyra! En hel timme kvar.Grannen har tagit fel på klockslag,kommit en timme för tidigt. Jag har60 hela minuter på mig att rentvåmig som människa, rädda mitt godanamn, rensa dammfiltret i tork-tumlaren.

En svensk författare, AugustStrindberg, skrev en gång: Det ärinte våra dygder, utan våra fel, somgör oss till människor. Det anslagetbör hängas upp i varenda svensktvättstuga.


••••••••••••••••••••••••••••••••••

Mark Olson är journalist från USA.Medverkar som skribent och redak-tör i olika media, ofta med anknyt-ning till den nya kulturen i Sverige.

Det är underligt att tvättstugor haren sådan avgöranderoll i Sverige.

Hitta ett bra jobbArbetsmarknaden i Sverige

I det här kapitlet kommer vi först att berätta allmänt om densvenska arbetsmarknaden. Sedan följer avsnitt om arbets-förmedling och om anställningar, arbetslöshetsersättning ochatt starta företag.

De regler vi berättar om gäller sommaren 2003, när bokenskrivs. Det kan ha kommit nya regler sedan dess, som blandannat Arbetsförmedlingen i så fall kan berätta om.

Ett jobb att trivasmed. Arbets-givare sökeroftast personermed särskildayrkeskunskaper.Kraven på utbild-ning och kompe-tens har stärktsde senastedecennierna.

Arbete

92

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Många av de regler som gäller för den svenska arbets-marknaden* växte fram redan under första halvan av 1900-talet. Då gjordes flera viktiga överenskommelser mellanarbetsgivarna* och fackförbunden*. Fackförbunden har varitstarkare i Sverige än i många andra länder, och har underlånga perioder haft nära band till regeringen.

Den svenska arbetsmarknadenEn del av det som gäller på arbetsmarknaden är bestämti lagen. Annat har arbetsgivarnas organisationer och defackliga organisationerna kommit överens om i gemen-samma förhandlingar*. Arbetsgivarnas huvudorganisationheter numera Svenskt Näringsliv, tidigare SAF. De storafackliga organisationerna är Landsorganisationen, LO, förarbetare, Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, förtjänstemän, och Sveriges Akademikers Centralorganisa-tion, SACO, för akademiker.

Det är bestämt i lagen att en normal arbetstid får varahögst 40 timmar i veckan. Det står också i lagen att allasom arbetar heltid har rätt till 25 dagars betald semesterper år, vilket motsvarar fem veckors ledighet. Om du arbe-tat mindre än ett år hos din arbetsgivare, så får du kortaresemester det första året.

Lagen säger att de som gör lika arbete ska ha lika lön. Detär förbjudet att ge någon lägre lön eller sämre behand-ling på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annantrosuppfattning, kön, funktionshinder eller sexuell lägg-ning.

Lagen säger också att arbetsgivaren på olika sätt ska främ-ja etnisk mångfald.

Arbete


arbetsmarknad:allt som rör före-tag och anställ-ningar. Ordet be-tyder egentligen”den marknaddär arbete köpsoch säljs”.

arbetsgivare: desom har anställdpersonal.

fackförbund:organisationer för dem som äranställda inomolika sorters jobb,t.ex. Metall-industriarbetar-förbundet ochHandelsanställ-das Förbund.

förhandlingar:diskussioner omtill exempel löneroch arbetstider.

Lön genom avtalI Sverige finns ingen fastställd minimilön. För många an-ställda bestäms lönen av kollektivavtal* som sluts mellanarbetsgivaren och den fackliga organisation som har handom det område arbetet gäller. Kollektivavtalen innehål-ler också bland annat överenskommelser om så kalladeavtalsförsäkringar, som ger extra skydd vid till exempel enarbetsskada.

Till de stora organisationerna på arbetarsidan hör Kom-munalarbetarförbundet för arbeten inom vård och om-sorg, Metallarbetarförbundet för många industriarbetenoch Handelsanställdas förbund för arbeten inom handeloch service.

Stora organisationer på tjänstemannasidan är SIF, Svens-ka Industritjänstemannaförbundet, och ST, Statstjänste-mannaförbundet. Du hittar ”facken”, som de kallas, un-der rubriken Fackliga organisationer i telefonkatalogensGula Sidor.

Förmedling av arbeteDu bör anmäla dig som arbetssökande hos Arbetsför-medlingen så fort du har fått uppehållstillstånd, även omdu inte ännu lärt dig svenska särskilt bra. Uppgifter omdin tidigare utbildning, din tidigare arbetserfarenhet ochvilka jobb du är intresserad av förs in i Arbetsförmed-lingens databank, och du får tillgång till Arbetsförmed-lingens olika tjänster.

Arbetsförmedlingen har kontor i alla kommuner. Påmånga större orter finns det också speciella arbetsför-medlingar för olika yrkesgrupper, till exempel Teknik,Industri, Vård och Ekonomi.

kollektivavtal:överenskommel-se mellan arbets-givaren och denfackliga organisa-tionen om löneroch annat förstora grupper avarbetare.Motsatsen ärindividuella avtal,där lönen sättsolika för varjeperson för sig.

Arbete


Du kan hitta Arbetsförmedlingens lediga platser på fleraolika sätt: på anslagstavlor och i speciella tidningar påArbetsförmedlingens kontor, och på Internetadressenwww.ams.se. På Arbetsförmedlingen finns datorer som dufår använda för att söka i förmedlingens material och påInternet. Det finns också annonser om lediga platser i tid-ningarna.

Viktigt vara aktivDen svenska arbetsmarknaden har ändrat sig en hel delunder de senaste årtiondena. Förr fanns det många arbe-ten där man kunde klara sig bra utan att ha gått länge iskola. Idag har industrin maskiner i stället för människortill sådana uppgifter. För många arbeten krävs därför bådeutbildning och språkkunskaper. Det har gjort det svårareatt komma in på den svenska arbetsmarknaden än vad detvarit tidigare.

Det finns arbetslöshet även bland infödda svenskar. Men

Arbete


Arbetsförmed-lingen har kontori alla kommuner.Där kan den somfått uppehålls-tillstånd anmälasig som arbets-sökande. Mendet går ocksåutmärkt att sökajobb på egenhand.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

arbetslösheten är betydligthögre bland människor somvarit en kort tid i Sverige.Därför är det viktigt att dusjälv är aktiv när du vill haarbete. Du kan inte utgåfrån att Arbetsförmedlingenkommer att hitta något åtdig, för det är inte säkert.

Många lediga platser på pri-vata företag blir till exempelaldrig utannonserade, utantillsätts genom personligakontakter. Därför bör dutala med alla du känner –släkt, vänner, grannar och

bekanta. Kanske någon av dem kan tipsa om ett ledigtjobb?

Uthyrning av personalBemanningsföretag, även kallade uthyrningsföretag ellerrekryteringsföretag, förmedlar numera allt fler tillfälliga an-ställningar. De fungerar på så sätt också som arbetsför-medlingar. Du hittar företagen i telefonkatalogens GulaSidor under rubriken Rekryteringsföretag eller Personal-uthyrning.

Bemanningsföretagen förmedlar jobb av många olika slag,både kontorsarbeten och industriarbeten. En del jobb ärmycket kortvariga, kanske bara någon månad eller baranågra timmar varje vecka, andra är längre. Bemannings-företagen anställer också personer och hyr ut dem till and-

På många störreorter finns speciella arbets-förmedlingar för olika yrkes-grupper, tillexempel teknikoch industri.

Arbete


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

ra företag som behöver folk under en begränsad tid. Omdu är anställd av ett bemanningsföretag har du ofta fulllön när du är ute på något företag, och lägre lön under deperioder då du inte är uthyrd. Bemanningsföretagen harvisat sig vara en väg in på den svenska arbetsmarknadenför många invandrare.

ProgramFör att öka dina chanser att få jobb kan Arbetsförmed-lingen hjälpa dig med olika så kallade program. Medanman deltar i program får man i regel ett ekonomiskt bi-drag kallat aktivitetsstöd.

Här är några exempel på program:

• Arbetsmarknadsutbildning är yrkesinriktade kurser somska ge deltagarna nya kunskaper och därmed störrechanser att få arbete.

• Datortek ger deltagarna träning i modern datateknikunder högst sex månaders tid.

• Arbetspraktik varar också sex månader, och innebär attman får prova på arbetet ute på en arbetsplats.

• Jobbsökarkurser är kurser som ger tips till exempel om hur man skriver ansökningsbrev till en arbets-givare och hur man förbereder sig på en anställnings-intervju*.

• Anställningsstöd betyder att Arbetsförmedlingen gerarbetsgivaren bidrag när han eller hon anställer enperson som varit länge arbetslös.

• Stöd till start av näringsverksamhet kan en arbetslös per-son i vissa fall få under sex månader. Du kan läsa merom detta program längre fram i kapitlet.

Arbete


anställnings-intervju: samtaldär den som villha ett jobbberättar om sigsjälv för enarbetsgivare.

Aktivitetsgaranti Aktivitetsgaranti är ett nytt sätt att hjälpa människor somlänge varit arbetslösa, och där tidigare program inte gettnågot resultat. Då ska en tjänsteman från Arbets-förmedlingen och den arbetssökande tillsammans göra enhandlingsplan och tänka ut vad som kan vara bäst för justden personen. Utbildning på grundskole- eller gymnasie-nivå i högst sex månader är ett möjligt alternativ.

När det gäller ungdomar, så har kommunerna ansvar förarbetslösa ungdomar som är under 20 år och inte går pågymnasiet. För dem ska kommunerna ordna särskildakurser eller praktikplatser. Vissa kommuner har ocksåtagit på sig ett liknande ansvar för lite äldre arbetslösaungdomar, sådana som är mellan 20 och 24 år.

Om du får arbete på enannan ort än där du borjust nu, kan Arbetsför-medlingen hjälpa digmed de första resekostna-derna, med flyttkostna-den och med ett startbi-drag för att komma igångpå det nya stället. Detkallas flyttningsbidrag.

AnställdDet finns flera olika sor-ters anställning. Tillsvi-dareanställning, även kallatfast arbete, är den tryg-gaste formen av anställ-

Kommunernaordnar praktik-platser ellerkurser för arbets-lösa ungdomarunder 20 år.

Arbete


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

ning. Fördelen med en tillsvidareanställning är att du kanräkna med jobb under lång tid framåt. Anställningen upp-hör först om du själv vill sluta, eller om du blir uppsagd.En uppsägning får bara göras under vissa förhållanden. Se mer nedan om uppsägning.

De tidsbegränsade* anställningarna håller nu på att bli alltvanligare. Här är några former av tidsbegränsade anställ-ningar:

• vikariat, där en person anställs tillfälligt för att ersättanågon som är till exempel sjuk, föräldraledig ellerstudieledig

• praktikarbeten, där den som studerar till ett visst yrkefår träning inom yrket

• projektarbeten, där en eller flera personer anställs fören viss begränsad uppgift

• visstidsanställning, där anställningen gäller en viss tids-period

• provanställningar, där arbetsgivaren anställer en personpå prov under högst sex månader. Arbetsgivaren mås-te säga till två veckor innan tiden är ute om han ellerhon inte vill ha den provanställda personen kvar. An-nars förvandlas provanställningen automatiskt till enfast tjänst.

När du får ett arbete ska du också få ett anställningsavtaleller anställningskontrakt, som berättar vilka regler somgäller för lön, arbetstider med mera. Om det finns enfackklubb på din arbetsplats, så kan du höra med dessrepresentant om ditt avtal stämmer med vad facket ocharbetsgivaren kommit överens om. Finns det inte någonfackklubb, så kan du leta under rubriken Fackliga orga-

Arbete


tidsbegränsad:som bara gällerför en viss tid.

nisationer på Gula Sidorna itelefonkatalogen.

Du kan vara med i facketäven om det inte finns någonfackklubb på din arbetsplats.Då kan facket ge dig råd ifrågor om lön, risker i ar-betsmiljön och olika prob-lem på arbetsplatsen. Ge-nom att vara med i facketblir du också medlem i dessarbetslöshetskassa*.

Mer om arbetslöshetskassornaföljer längre fram i kapitlet.

Betala skattDen lön du och arbetsgivaren kommer överens om kal-las bruttolön. Från bruttolönen drar arbetsgivaren av enviss andel som betalas in i skatt. De pengar du sedan fårkallas nettolön.

Att arbeta svart betyder att arbetsgivaren inte betalar inskatten, och inte heller betalar in de sociala avgifter sombland annat går till din sjukförsäkring och din framtidapension. Svartjobb blir billigare för arbetsgivaren, och omdu är utan jobb kan det vara lockande för dig också. Mendet är riskabelt att arbeta svart. Du får ingen sjuklön ellersjukpenning om du är sjuk, du får ingen ersättning om duråkar ut för en arbetsskada eller blir arbetslös, och du fåringen pension för den tid du arbetat svart.

Det blir också stora problem om svartjobbet upptäcks. Att

I anställnings-avtalet står vilkaregler som gällerför till exempellön och arbets-tider.

arbetslöshets-kassa: en sortsförsäkringsbolagsom under enviss tid gerpengar till densom haft ettarbete men blivit av med det.

Arbete


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

arbeta svart och samtidigt ha bidrag från Försäkringskassanär brottsligt, liksom att låta bli att deklarera de pengarman tjänat. Man kan bli tvungen att betala böter och atti efterhand betala in den skatt som arbetsgivaren inte harbetalat in. Arbetsgivaren kan också dömas till böter ellerfängelse, och bli tvungen att betala en straffavgift.

Övertid, OB, flextid, uppsägningOm arbetsgivaren vill att du arbetar mer än den norma-la arbetstiden, så kallas de extra timmarna övertid. Över-tiden får inte vara mer än 50 timmar sammanlagt underen månad. För övertiden ska du få mer betalt än för dinvanliga arbetstid, eller också får du ta ut övertiden iledighet. En sådan ledighet kallas kompledigt, kompensa-tionsledighet.

Obekväm arbetstid är arbetstid som schemalagts till kvällar,nätter och helger. För sådan OB-tid ska du ha extra betalt.

Flextid innebär att man inte behöver komma och gå påexakta tider, utan kan ”flexa”. Du kan till exempel kom-ma mellan kl 7 och 9 på morgonen och gå hem mellan kl 16 och 18 på eftermiddagen. På ett stämpelkort* ellerliknande markeras hur många timmar du varit där, så attarbetsgivaren ser att du arbetat i rätt antal timmar.

Om du är sjuk får du ingen ersättning den allra förstadagen, som kallas karensdag. Efter det får du under deförsta 21 dagarna en sjuklön som betalas av din arbets-givare. Är du sjuk längre så får du sjukpenning från För-säkringskassan. Sjukpenningens storlek beror på hur storlön du haft. Därför ska du anmäla din lön till Försäkrings-kassan så fort du börjar ett arbete. Mer om sjukersättningkan du läsa i kapitlet om Pengar.

Arbete


stämpelkort: kort som manstoppar in i enapparat när mankommer till arbe-tet och när mangår därifrån, såatt det blir upp-skrivet hur längeman varit där.

Om man vill sluta en anställning ska man tala om det ti-digt, oftast en månad i förväg. Det kallas att ”säga uppsig”, och tiden från uppsägningen och till det att manslutar kallas uppsägningstid. Företaget kan också säga uppen anställd om det finns ont om uppgifter eller ont ompengar, eller om den anställde inte skött sitt jobb. Ocksådå gäller en viss uppsägningstid.

Om du blivit uppsagd och är med i facket, kan du frågadin fackliga representant om uppsägningen stämmer medreglerna. Du kan också be facket om hjälp för att få så brauppsägningsvillkor som möjligt.

ArbetslöshetsersättningArbetslöshetsersättning är pengar som en arbetslös per-son kan få under en begränsad tid. När den här bokenskrivs är tiden 300 dagar. För att få arbetslöshetsersättningska man ha arbetat eller studerat på heltid i ett visst antalmånader under det senaste året.

Reglerna för arbetslöshetsersättning är mycket kompli-cerade. Vi kan därför inte gå in på dem i detalj, utan gerbara vissa huvuddrag.

Det finns två sorters arbetslöshetsersättning, grundbeloppoch inkomstrelaterad ersättning. Grundbeloppet betalas utav en särskild arbetslöshetskassa som heter Alfa-kassan.Arbetslöshetskassorna, ofta kallade a-kassor, kan liknas vidförsäkringsbolag på arbetets område.

Den inkomstrelaterade ersättningen är högre än grundbe-loppet. Att den är inkomstrelaterad betyder att storlekenberor på hur mycket pengar du tjänade när du arbetade.

För att få inkomstrelaterad ersättning måste du ha varitmed i en a-kassa i minst 12 månader. Om du gått med i

Arbete


facket har du samtidigt kommit in i dess a-kassa. Men dukan också välja att bara gå in i den a-kassa som hör till dittyrkesområde.

Vilken a-kassa man ska delta i beror alltså på vilket yrkeman har. Om du börjar arbeta i en annan bransch, tillexempel på restaurang i stället för i affär, bör du i regelockså byta a-kassa. En annan möjlighet är att du ansluterdig till Alfa-kassan. Förutom att Alfa-kassan betalar utgrundbeloppet, som vi redan nämnt, är Alfa-kassan denenda a-kassa man kan vara med i oberoende av fackför-bund och yrke.

Om Arbetsförmedlingen hittar en ledig tjänst som kanpassa, så är man i regel tvungen att ta den. Annars kanarbetslöshetsersättningen dras in.

Arbetsförmedlingen ger mer information om arbetslös-hetsersättning och a-kassor.

Eget företagAtt ha ett eget företag är många människors dröm. Flerinvandrare än svenskar startar företag när de är arbetslösa,och vart femte nytt företag i Sverige startas numera av enperson med utländsk bakgrund.

Det är mycket att tänka på för den som vill starta ettföretag. Du bör noga fundera igenom allt som krävs föratt företaget ska gå bra. Har du möjlighet att få lån för attkomma igång? Vet du vilka regler som gäller för bokföring*och för hur man betalar in skatter och avgifter? Hur skadu marknadsföra* ditt företag? Vilka blir dina kunder ochvilka blir dina konkurrenter*, och vad ska du göra för attbli bättre än konkurrenterna?

Du måste också känna till de tillstånd som kan krävas. I

Arbete


bokföring: hur ettföretag redovisarsina inköp, för-säljning, hyra och andra ekono-miska fakta.

marknadsförasig: göra reklamför sitt företag.

konkurrent: den som säljersamma sak somman själv.

Sverige behövs det till exempel tillstånd från brandmyn-digheten för butikslokaler, tillstånd från miljö- och hälsoskyddskontoret för matserveringar och livsmedels-affärer, och andra särskilda tillstånd för torgförsäljningoch för servering av alkohol.

Hjälp att startaOm du vill diskutera din företagsidé med kunniga perso-ner, så kan du få hjälp av Internationella Företagarföre-ningen i Sverige, IFS, som har kontor i sjutton svenskastäder. Du kan också vända dig till Nyföretagarcentrumoch Almi företagspartner. Det är två organisationer somär till för att hjälpa nya företagare. Båda finns på flera stäl-len i Sverige. Du hittar dem i telefonkatalogens RosaSidor.

Om du är arbetslös kan du kanske få så kallat Stöd till startav näringsverksamhet från Arbetsförmedlingen. Arbets-förmedlingen låter en oberoende expert bedöma din före-tagsidé innan man beslutar om du ska få stödet.

För den som villstarta eget finnsstöd att få frånorganisationernaIFS, Nyföretagar-centrum ochAlmi företags-partner.

Arbete


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

BRA ATT VETA:• Arbetsförmedlingens kundtjänst har specialutbildad

personal som kan svara på frågor både om allmännaregler och om vad som gäller just dig som arbets-sökande. Kundtjänsten har telefon 020-21 26 00.

• Be gärna den som skrivit in dig vid arbetsförmed-lingen att han eller hon läser upp de ”sökord” somskrivits in under ditt namn i databanken! Sökordenberättar kort om dig, dina kunskaper och dina erfa-renheter, till exempel ”kan franska”, ”gjort trädgårds-arbete”, ”erfarenhet från vården”.

• Med hjälp av sökorden ska arbetsförmedlaren lätta-re kunna koppla ihop lediga jobb med arbetssökan-de personer. Därför är det viktigt att sökorden bliviträtt.

• På Arbetsförmedlingens hemsida finns bland annatPlatsbanken med lediga platser, Sökandebanken därdu själv kan presentera dig, och yrkesbeskrivningar-na ”Yrken A–Ö”. Hemsidans adress är www.ams.se.

• Validering innebär att bedöma yrkesutbildning ochyrkeskunskap från andra länder så att de lättare kanjämföras med svenska yrkesutbildningar och yrkes-kunskaper. Det görs nu olika försök med valideringför att göra det enklare för personer med utländskbakgrund att komma in på den svenska arbetsmark-naden. Integrationsverkets skrift ”Att få din utbildningbedömd” berättar om hur validering går till, och ger adresser till olika myndigheter som värderarutländska examina. Skriften finns på 10 språk ochkan beställas hos Integrationsverket.

• En arbetsgivare vill gärna ha referenser – namn påpersoner som känner dig och kan intyga att dukommer att arbeta bra. Om du haft arbete i Sverige,så är din tidigare arbetsgivare en lämplig referens-

Arbete


person. Annars kanske du kan be din svensklärare, engranne eller någon från ditt hemland att vara dinreferensperson.

• När du får lön ska du också få en lönespecifikation,ett papper med uppgifter om hur mycket du arbetatoch vad du fått betalt. På lönespecifikationen ska detsynas att arbetsgivaren dragit av ungefär 30 procent iskatt, preliminärskatt. Om det inte gjorts, har du arbe-tat svart. Arbetsgivaren ska också betala in socialaavgifter, men det syns inte på lönespecifikationen.

• Om du tycker att en arbetsgivare diskriminerat dig pågrund av din etniska tillhörighet eller din religion, talaförst med facket om du är medlem där. Om du inteär medlem, eller inte får den hjälp du behöver, kandu ta upp saken med DO, Ombudsmannen motetnisk diskriminering. DO har kontor i Stockholm ochInternetadressen www.do.se. I vissa städer finns detockså ”antidiskrimineringsbyråer”, särskilda rådgivarei den här sortens frågor.

• De stora fackliga organisationerna LO, TCO och SACOhar Internetadresserna www.lo.se, www.tco.se,www.saco.se. Arbetsgivarorganisationen SvensktNäringsliv har adressen www.svensktnaringsliv.se.Alla sidorna har länkar till de förbund som ingår i deolika organisationerna.

• Almi Företagspartner, som hjälper nystartade företag,har en hemsida på adressen www.nutek.se.Internationella Företagarföreningen i Sverige gerinformation på flera språk på sin hemsida, som haradressen www.ifs.a.se.

Arbete


Hur mycket kostar det?Om pengar och vardagsekonomi

I det här kapitlet har vi samlat en mängd fakta, regler och tipssom har med ekonomi att göra. De första avsnitten handlarom köp, lån och försäkringar. Här finns mycket att tänka på omman vill få ut så mycket som möjligt av sina pengar.

De följande avsnitten handlar om skatter och om en del av vadskattepengarna används till: pensioner, barnbidrag med mera.

Pengar

107

Det är inte alltidlätt att fatta klokaekonomiskabeslut. Utbudetav alla slags varorär enormt.

Reklamblad mednya erbjudandenanländer medposten varjevecka.

Foto

illus

tratio

n: B

engt

Arn

e Ig

nell

/ RE

DAK

TA

Det sägs ofta att Sverige är ett land med höga skatter, ochdet är sant att skatterna i Sverige är högre än i många and-ra länder. Men trots att svenskarna klagar över sina högaskatter, så vill ändå de flesta ha kvar det som skattepeng-arna betalar: en sjukvård och en ekonomisk grundtrygg-het som gör att ingen i landet ska behöva ha det riktigtdåligt.

Att köpaDe vardagsvaror vi oftast köper är livsmedel, matvaror. Ettord du ofta stöter på när du köper mat är bäst-före-datum.Bäst-före-datumet talar om till vilken dag maten håller sigfärsk om du förvarar den på rätt sätt. Matvaror som snabbtkan bli dåliga, till exempel köttfärs och mjölk, brukar ock-så ha en sista förbrukningsdag, det vill säga den sista dag dåmaten säkert är bra att äta.

Jämförpris är ett annat ord du ofta möter i en mataffär.Jämförpriset säger vad ett kilo eller en liter av just denmaten kostar, så att du kan jämföra till exempel olika sor-ters kaffe. På de flesta livsmedel står också fakta om vadde innehåller.

Spara kvittot närdu handlar. Detgör det betydligtlättare att få bytaeller få rättelseom det är någotfel på varan.

Pengar


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Även på kläder och möbler brukar det finnas texter somsäger vad sakerna är gjorda av. Det kan också stå hur manska sköta dem, till exempel hur varmt man bör tvätta ettvisst klädesplagg, och vad man gör om soffan fått en fläck.

Om du är osäker på om en sak du vill köpa kommer attpassa, så kan du fråga om du får ta den på öppet köp. Detinnebär att du kan återlämna den efter en eller ett pardagar om du inte använt den, och få pengarna tillbaka.

De affärer som inte ger öppet köp kan i stället ge kundenrätt att byta varan mot något annat i affären. Finns däringet som du vill ha just då, så får du ett tillgodokvitto somdu kan handla för vid ett senare tillfälle. Matvaror ochblommor får dock inte bytas, oftast inte heller under-kläder och baddräkter. Förpackningar som man öppnatfår man inte heller byta.

För att få byta måste du ha sparat kvittot på den vara duköpt. Att du sparat kvittot är också viktigt om du skulleupptäcka något fel på varan. Skulle ett par nya skor gåsönder redan efter en vecka, så kan du gå tillbaka medkvittot och skorna till affären. Då måste affären antingenreparera skorna, ge dig dina pengar tillbaka eller ge digett par nya skor. Se Bra att veta, om vad du gör om ni intekommer överens!

Att reklamera en vara betyder att klaga på att varan varitfelgjord från början, som skorna i exemplet ovanför. Försomliga varor, som klockor och videoapparater, brukar detockså finnas en garanti som räcker ett eller två år. Garantinbetyder att affären lovar att reparera klockan eller videonpå egen bekostnad, om den skulle sluta fungera innangarantitiden är slut.

Hemförsäljning är när en försäljare ringer på dörren eller

Pengar


på telefonen för att sälja något till dig. Ett gott råd är attdu tänker noga efter om du verkligen behöver saken ifråga, så att du inte köper något av bara farten för att för-säljaren verkar så övertygande! Bestämmer du dig ändå förett köp, men ångrar dig inom två veckor, så kan köpetupphävas. De två veckorna kallas ångerveckor.

Du kan också handla på postorder. Då beställer du varorur en katalog och betalar för dem när du hämtar ut paketetpå posten. Också i det här fallet har du rätt att ångra diginom två veckor från det datum då du fått paketet. Dubehöver inte betala för själva varan om du skickar tillbakaden inom två veckor, men du måste betala för transporten.

Kortköp och lånMånga har numera olika sorters kort med vars hjälp mankan betala eller ta ut pengar.

Uttagskort är kopplade till ett konto i en bank, och användsbara för att ta ut pengar i uttagsautomater.

Bankkort kan användas som uttagskort, men även för attbetala med. När du betalar med kortet dras pengarna di-rekt från de pengar du har på banken.

Betalkort används också att betala med. Skillnaden jämförtmed bankkort är att pengarna för de köp du gjort inte drasdirekt, utan läggs samman och dras från ditt konto engång i månaden. Då får du också en sammanlagd räkningmed alla utgifterna. Det brukar kosta mer att ha ettbetalkort än att ha ett bankkort.

Kreditkort är kort (bankkort, betalkort eller någon annantyp av kort) som är förbundna med en ”kredit”, det villsäga en möjlighet att låna pengar. När du betalar med kre-

Pengar


ditkort lånar dualltså pengar avkortföretaget el-ler banken. Kre-ditkort anses varaett dyrt sätt attlåna pengar, somman oftast börakta sig för.

Ett annat sätt attlåna är att köpa något på avbetalning* eller ta lån. Det ärviktigt att räkna med alla kostnader när du funderar på omdu har råd att låna på det sättet. Det kan nämligen bli dyrt:en TV som kostar 4 000 kr om man köper den kontantkan till exempel kosta nästan 6 000 kr om man betalar denpå avbetalning och med ränta. Bankerna brukar säga att”om du inte har råd att spara pengar varje månad, så hardu inte heller råd att låna”.

Det finns också skäl att fundera ordentligt om någon berdig om att gå i borgen. Att gå i borgen innebär att man ac-cepterar att ta ansvar för någon annans lån. Om den per-sonen inte skulle klara att betala av lånet, blir du i så falltvungen att göra det.

BetalningsanmärkningDet är viktigt att betala alla räkningar i tid för att slippaförseningsavgifter. Dessutom får man oftast bara en endapåminnelse* om obetalda räkningar. Skulle man missapåminnelsen, vänder sig hyresvärden eller företaget oftatill en inkassobyrå, ett företag vars uppgift är att driva inobetalda skulder.

Pengar


avbetalning: närman betalar förnågot man köpt iomgångar, tillexempel en gångi månaden, ochmed ränta.

påminnelse: attsäga till en extragång om någotsom måstegöras.

Många användernågon form avbankkort för att taut pengar.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Om man inte kan betala hela sin skuld på en gång bör manså snabbt som möjligt ta kontakt med den som ska hapengarna och försöka få en överenskommelse. Nästa stegär annars att kronofogdemyndigheten gör ett så kallat be-talningsföreläggande. Det är ett krav på den summa manär skyldig plus olika avgifter som tillkommit.Om krono-fogden kan du också läsa i kapitlet om Lag och rätt.

Betalar man inte då inom 10 dagar, så skaffar kronofog-demyndigheten in pengarna genom att till exempel tadem från ens lön, eller ta en bil eller något annat värde-fullt föremål i ersättning för skulden. Man får också enbetalningsanmärkning. Det är viktigt att undvika sådana,eftersom hyresvärdar och banker håller reda på vilka per-soner som fått betalningsanmärkningar. För den som haren betalningsanmärkning är det därför svårare att hyra enlägenhet eller få lån i banken.

FörsäkringarHemförsäkring är en försäkring för alla saker som finns i ditthem. Har du ingen hemförsäkring så får du ingen ersätt-ning till exempel om din bostad blir skadad av en brand,eller om något blir stulet. Hemförsäkringen innehållerofta också ett reseskydd, som gäller när man reser utom-lands i högst 45 dagar, ett rättsskydd som ger ersättningför kostnader i vissa juridiska frågor, och ett överfallsskyddom du blir misshandlad och den som gjort skadorna intekan ge dig ersättning.

Be gärna försäkringsbolagets personal att förklara exaktvad det är som hemförsäkringen täcker och inte täcker!Det kan till exempel finnas olika ersättningsregler försaker som du har i lägenheten och för sådant du har ibilen, på vinden eller i källaren.

Pengar


Skatterna i Sverige är bland annat till för att garantera allaen viss lägsta levnadsnivå, även om man blir sjuk eller fårandra problem. Ändå skaffar många sig egna försäkring-ar för att få lite mer än den garanterade miniminivån omnågot händer.

En olycksfallsförsäkring ger dig till exempel en ersätt-ningssumma om du råkar ut för en olycka som ger dig etthandikapp. Den ersätter också vissa kostnader som dusjälv annars måste betala, som patientavgifter på sjukhu-set och behandlingar hos sjukgymnast.

En pensionsförsäkring ger dig mer pengar att leva på närdu blir gammal. En privat sjukförsäkring ger dig mer attleva på om du blir sjuk, och en livförsäkring ger resten avdin familj pengar om du skulle dö. Det finns också sär-skilda barnförsäkringar som ger extra ersättning till barnsom råkar ut för långvariga sjukdomar och olycksfall.

Pengar


En pensions-försäkring germer pengar attleva av på äldredagar.

Foto

: Sof

ie N

ords

tröm

/ P

RESS

ENS

BIL

D

SkatterDen skatt du märker mest av är inkomstskatten, som drasav från de pengar du tjänar i ditt arbete. Även en delersättningar från Försäkringskassan, som föräldrapenningoch sjukpenning, räknas i det här sammanhanget sominkomst och beskattas. Mer om föräldrapenning och sjuk-penning hittar du i slutet av det här kapitlet.

Om du är anställd ska arbetsgivaren dra av din skatt in-nan du får ut din lön. Det som dras av kallas preliminär-skatt eftersom det är en tidig och ungefärlig inbetalning,som kanske inte stämmer exakt med den slutliga skatten.

Den slutliga skatten räknar myndigheterna fram medhjälp av din inkomstdeklaration. Det är en blankett med enmängd uppgifter om din ekonomi. Man lämnar in sindeklaration på våren året efter det år som uppgifternagäller. På hösten har skattemyndigheterna kontrolleratfärdigt alla deklarationer, och skickar ut så kallade skatte-besked. Då visar det sig om du betalat in för mycket skattåret innan och nu får pengar tillbaka, eller om du i stäl-let måste betala in mer.

Alla vuxna som har en inkomst, etthus eller en förmögenhet måstedeklarera sin inkomst varje år, ochfår blanketten inkomstdeklaration 1hemskickad till sig. Där har skatte-myndigheten fyllt i de uppgiftersom gäller. Du behöver bara kon-trollera att allt stämmer, och un-derteckna papperet. Det går ocksåatt deklarera via internet eller tele-fon. År 2003 utnyttjade 800 000personer den möjligheten.

Alla vuxna medinkomst måstedeklarera.

Blanketten In-komstdeklarationkommer hem ibrevlådan, ifylld av skattemyndig-heten och färdigatt undertecknanär man självkontrollerat upp-gifterna.

Pengar


Även du som är egen företagare ska deklararera på blan-ketten Inkomstdeklaration 1. Inkomsterna av verksamhe-ten ska redovisas i en särskild bilaga. Om du har eget före-tag ska du också deklarera moms, en skatt som läggs påvaror och tjänster. Funderar du på att starta företag får dulära dig allt om moms och om företags inkomstdeklaratio-ner på Arbetsförmedlingens program Stöd till start avnäringsverksamhet. Läs mer i kapitlet om Arbete.

När preliminärskatten beräknas utgår skattemyndig-heterna från att du tjänar lika mycket varje månad och attdu inte har några avdrag* i din deklaration. Om du intearbetar hela året, eller har stora avdrag för till exempelräntor på lån, kan det vara en god idé att begära en sär-skild skatteberäkning*. Det innebär att du redogör för dinnuvarande ekonomi så att skattemyndigheterna kan räk-na ut en riktigare preliminärskatt. Då får du ut mer lönefter skatt varje månad under året, i stället för att först se-nare få tillbaka de skattepengar som dragits ”i onödan”.

Om du är missnöjd med skattemyndighetens beslut kandu begära omprövning. Det måste göras skriftligt, det villsäga i ett brev.

Förutom inkomstskatt och moms finns det också förmö-genhetsskatt, fastighetsskatt, arvsskatt, kapitalvinstskattoch gåvoskatt. Det finns också skatter på varor som alko-hol, tobak och bensin.

ÅlderspensionerPensionssystemet i Sverige är ett trygghetssystem som skase till att även den som är över pensionsåldern har någotatt leva av.

Enligt det pensionssystem som infördes år 1999 så avgörs

Pengar


avdrag: att dra aven summa frånden inkomstman tar upp i sindeklaration.

särskild skatte-beräkning:ändrad beräkningav den skatt somdras av från enpersons lön.

din pension av hur mycket du arbetat och hur mycket dutjänat under dina år i Sverige. Även sådant som sjuk-penning, arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, attstudera, att ha barn och att göra värnplikt* räknas in på oli-ka sätt. Sjukpenning och föräldrapenning beskrivs senare i dethär kapitlet, arbetslöshetsersättningen beskrivs i kapitlet omArbete.

Det nya pensionssystemet gäller dem som är födda år 1938och senare. De som är födda mellan 1938 och 1953 fårpension både enligt det nya systemet och enligt det somgällde tidigare. Här beskriver vi bara det nya systemet.

Det finns tre typer av statlig pension: inkomstpension,premiepension och garantipension.

Inkomstpensionen är den viktigaste delen av pensionen.Dess storlek beror på hur mycket du tjänat och hur myck-et skatt du betalat i Sverige. Varje år får du ett meddelandefrån försäkringskassan med en beräkning av hur stor dinframtida inkomstpension kan väntas bli.

Premiepensionen står också i förhållande till hur mycket dutjänat och betalat i skatt. Det är en mindre del av pensio-nen, som du själv får placera i fonder*. Om du avstår frånatt välja en fond placeras premiepensionspengarna i ettstatligt fondbolag. Hur stor premiepensionen blir berorpå hur bra de olika fonderna har lyckats med att sköta deplacerade pengarna.

Garantipensionen är ett stöd för dem som haft låga inkom-ster eller inga alls. Den ska garantera att alla gamla får enviss minimisumma i månaden att leva på. Ett villkor ärdock att man har bott 40 år i Sverige innan man går i pen-sion. Har man bott här kortare tid blir garantipensionenlägre. Personer som räknas som flyktingar enligt Genè-

värnplikt:militärtjänst, görsav många ungamän över 18 åroch en delkvinnor.

fonder: om duplacerar pengar ien fond kommerde som sköterfonden att köpatill exempel aktier– andelar i före-tag – för dinapengar. Omaktiernas värdestiger får du utmer pengar ändu placerade, närdu så småning-om säljer dinafondandelar.

Pengar


vekonventionen får docklika hög pension som omde bott i Sverige i 40 år.

Somliga har också en ext-ra pension som förhand-lats fram i en överens-kommelse mellan arbets-givare och anställda. Denkallas tjänstepension elleravtalspension. Många betalar också själva in pengar till enprivat pensionsförsäkring, som vi tidigare nämnt.

Personer som är över 65 år när de kommer till Sverige kaninte få någon ålderspension alls. Vad de kan få är det äldre-försörjningsstöd som går till personer utan inkomster. Selängre fram i kapitlet.

I det nya pensionssystemet måste man ansöka om pensionhos Försäkringskassan, eftersom det inte längre finnsnågon fast pensionsålder. Ansökan ska lämnas två måna-der innan du slutar arbeta. Du kan pensionera dig när-somhelst efter 61 års ålder, men pensionen blir högre julängre du väntar.

Från år 2003 beskattas pensionen som vanlig inkomst.Samtidigt har beloppet höjts, så resultatet blir att de flestafår ungefär lika mycket pensionspengar som tidigare.

Bostadsbidrag Bostadsbidrag kan gå till ungdomar mellan 18 och 29 åroch till familjer med barn. Hur mycket du kan få berorpå vad du tjänar och äger, hur många barn du har, hurmycket bostaden kostar och hur stor den är. Du ansökerom bostadsbidrag hos Försäkringskassan.

Pengar


Pensions-systemet gertrygghet för dem som uppnåttpensionsålder.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Om du har bostadsbidrag måste du komma ihåg att med-dela Försäkringskassan alla förändringar i din ekonomieller ditt hushåll: om du fått ändrad lön, om ni fått flerbarn eller om några släktingar flyttat in hos dig. Sådanaförändringar kan påverka bostadsbidraget. Har du fått förmycket bidrag, kan du bli tvungen att betala tillbaka endel av pengarna.

Pensionärer har också ibland rätt till ett särskilt bidrag,som kallas bostadstillägg.

BarnbidragFöräldrar med barn får barnbidrag för barnen upp till 16års ålder. Barnbidragen betalas ut en gång i månaden utanatt någon ansökan behövs. Familjer med många barn fårhögre bidrag, så kallade flerbarnstillägg.

Ungdomar mellan 18 och 20 år som går på gymnasiet fårett studiebidrag. Familjer med låga inkomster kan ocksåansöka om extra tilllägg till studiebidraget.

Föräldrar är skyldiga att försörja sina barn tills dessa fyllt18 år. Om barnen går kvar i grundskola eller gymnasiumgäller detta ända till 21 års ålder.

Den som fortsätterutbilda sig efter gym-nasiet kan få studie-stöd. Studiestödet be-står av två delar, enbidragsdel och en lå-nedel. Man får ta stu-dielån under upp till12 terminer. Läs mer ikapitlet om Skola och ut-bildning.

Barnbidragetbetalas ut engång i månadenför barn upp till16 års ålder.

Pengar


Foto

: Ter

i Dix

on

Sjuklön, sjukpenning, sjukersättningOm du är anställd och blir sjuk, så får du ingen ersättningför den första sjukdagen som kallas karensdag. Därefter fårdu sjuklön i tre veckor från din arbetsgivare. Du kan varaborta från arbetet på grund av sjukdom i upp till en veckautan att gå till läkare. Om du behöver vara borta längremåste du kunna visa upp ett läkarintyg.

Är du sjuk i mer än tre veckor, får du sjukpenning frånFörsäkringskassan. Om din sjukdom gör att du inte kanarbeta heltid men ändå kan arbeta en del av dagen, så hardu möjlighet att få en fjärdedels, en halv eller tre fjärde-dels sjukpenning. Det är läkaren som bedömer hur myck-et du bör vara sjukskriven, och Försäkringskassan beslu-tar om ersättning.

Den som är arbetslös får sjukpenning från och med dagenefter karensdagen.

Blir du sjuk under en längre tid och inte kan arbeta kandu få tidsbegränsad sjukersättning, sjukersättning tillsvidareeller aktivitetsersättning.

En person som är långtidssjuk, men anses kunna arbetaigen inom ett eller två år, kan få tidsbegränsad sjukersätt-ning (tidigare kallat sjukbidrag).

Den som är långtidssjuk och inte kan arbeta inom över-skådlig tid kan ha rätt till sjukersättning tillsvidare (tidiga-re kallad förtidspension).

Är du mellan 19 och 30 år och inte kan arbeta på minstett år, kan du få aktivitetsersättning. Det kan du också fåom du på grund av funktionshinder behöver förlänga dinskolgång.

Det är en särskild nämnd, socialförsäkringsnämnden, sombestämmer vilka som har rätt till sjukersättning.

Pengar


FöräldrapenningFöräldrapenning är till för attföräldrar ska kunna vara hem-ma med sina barn under enviss tid. Den betalas ut undersammanlagt 480 dagar, somkan utnyttjas tills dess barnetfyllt åtta år. När båda föräld-rarna är vårdnadshavare har derätt till hälften var av dagarna,alltså 240 dagar var. Den somär ensam vårdnadshavare harrätt till 480 dagar.

60 av dagarna är reserveradeför varje förälder. Resten av dagarna kan föräldrarna för-dela hur de vill mellan sig. Om en förälder vill lämna övernågra av ”sina” 60 dagar till den andra föräldern, måsteen skriftlig anmälan om detta göras till Försäkringskassan.

Föräldrapenningens storlek har delvis att göra med hurmycket man tjänade innan man fick barn. Men för allagäller att föräldrapenningen under 390 dagar är lägst 150kr per dag (grundnivå). Den summan gäller när den härboken skrivs, sommaren 2003. Under 90 dagar gäller 60kr per dag (lägsta nivå).

I stället för att ta ut hel föräldrapenning kan man ta ut trekvarts, halv, en kvarts eller en åttondels föräldrapenningoch arbeta på deltid, om barnet kan vårdas på något brasätt under tiden. På så sätt räcker föräldrapenningdagar-na längre.

Tillfällig föräldrapenning är till för att föräldrarna ska kun-na vårda barn under 12 år när barnet är sjukt eller när dess

Med hjälp av för-äldrapenningenkan pappor ochmammor ha rådatt vara hemmamed sina barnunder samman-lagt 480 dagar.

Pengar


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

vanliga vårdare är sjuk, eller när man ska till barnavårds-centralen. Pappan får också tillfällig föräldrapenning i tiodagar i samband med ett barns födelse, om han tar ledigtfrån arbetet.

Försäkringskassan svarar på alla frågor om sjukpenning,sjukersättning och föräldrapenning.

FörsörjningsstödFörsörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag, kan man få omman saknar arbete eller tjänar väldigt lite på sitt arbete,och inte har sjukpenning, arbetslöshetsersättning, aktivi-tetsstöd eller något annat sätt att försörja sig på, och inteheller har några tillgångar i form av pengar eller aktier.Försörjningsstödet utgår inte automatiskt, utan prövas ivarje enskilt fall.

Man ansöker om försörjningsstöd hos socialkontoret i denkommun där man är när hjälpen behövs. Man ska beställatid hos socialkontoret i förväg, och ta med sig alla pappersom handlar om ens ekonomi – lönebesked, bankkonto-besked, hyresräkning, besked om bostadsbidrag medmera. Det finns möjlighet att få stöd inte bara förboendekostnader och personliga kostnader, utan också försådant som läkarvård, tandvård och glasögon.

BRA ATT VETA:

• Livsmedelsverket har en hemsida med mycket informa-tion om märkning av mat, mat och hälsa, vegetariskmat, mat för gravida kvinnor med mera. Den finns påadressen www.slv.se, och har även engelsk text.

• Om du är missnöjd med en vara som inte hållit vad denlovat, så ska du i första hand vända dig direkt till affären.Om inte det hjälper, kan du kontakta konsumentråd-

Pengar


givaren, om det finns en sådan i din kommun. Du kanockså vända dig till Allmänna reklamationsnämnden,Box 174, 101 23 Stockholm, telefon 08-783 17 00,www.arn.se.

• Råd och hjälp i försäkringsfrågor kan du få frånKonsumenternas försäkringsbyrå, Klara Norra Kyrko-gata 33, 111 22 Stockholm, telefon 08-22 58 00,www.konsumenternasforsakringsbyra.se

• Konsumentrådgivaren eller konsumentkontoret brukarha information om varor som kyl, frys, TV och bil: tes-ter där olika märken jämförts och olika tips som kanhjälpa dig att göra ett bra köp. Sådan information kandu också hitta i tidningarna Råd och Rön och VårBostad, som finns på biblioteket samt påInternetadresserna www.radron.se och www.varbos-tad.se. Konsumentverkets internetadress är www.kon-sumentverket.se.

• Om du vill låta en hantverkare göra en reparation i din bostad eller av din bil, be att först få ettkostnadsförslag! Det är en ungefärlig bedömning av vad arbetet kommer att kosta, så att du vet vad du har att vänta dig.

• Behöver du dra ner på dina utgifter? Här är några spar-tips från konsumentrådgivarna:

– efter jul och under sommaren är det ofta rea, ochibland vid andra tider också. Har du tid att vänta på attköpa en viss sak, så kan du fråga affären när det är reanästa gång.

– titta alltid på affärernas jämförpriser! De tillfälligalockpriserna är inte alltid lägst. Köp gärna storpack avsådant du använder mycket av, det är ofta billigast.

– om du har många skulder kan det löna sig att göraupp med en bank om att ändra dem till ett enda, nyttlån som kan bli billigare.

• Ett sätt att försäkra sig om att återkommanderäkningar (till bostad, el, telefon med mera) alltid

Pengar


Pengar


betalas i tid, är att göra upp om att de betalas med autogiro. Då dras pengarna direkt från ditt bankkonto i lagom tid. Du talar med banken ombetalningar via autogiro.

• Behöver du pengar snabbt, och har något värdefulltföremål du kan avstå från under en tid, så kan du gå tillen pantbank. Där får du låna pengar mot att du låterpantbanken behålla videon, klockan eller smycket somsäkerhet. Du hittar den under rubriken Pantbank i tele-fonkatalogens Gula Sidor.

• Om du är anställd på ett större företag, kanske du intebehöver skaffa dig en liv- och olycksfallsförsäkring påegen hand. Det finns ofta gruppförsäkringar som blirlite billigare. Hör med din fackliga organisation om densaken!

• Du kan också höra med skola eller daghem vad detfinns för försäkringar för barn i din kommun. Vissakommuner har försäkringar som täcker barnen på dag-tid, medan andra har försäkringar som täcker barnenäven på fritid.

• På Försäkringskassans servicetelefon och hemsida kanman själv utföra vissa tjänster, eller få information ombarnbidrag, föräldrapenning, sjukpenning med mera.Vissa texter finns på lätt svenska och/eller är översattatill andra språk. Servicetelefon: 020 - 524 524.Hemsida: www.forsakringskassan.se

• Har du haft lön, sjukpenning, föräldrapenning ellerandra inkomster i Sverige, och ändå inte fått någondeklaration hemskickad till dig året efteråt, så kan detha blivit fel någonstans. Ta kontakt med Skattekontoretoch hör efter om du blivit bortglömd!

• Riksskatteverket har på adressen www.rsv.seinformation på svenska och engelska om moms,preliminärskatt, skatten i olika kommuner med mera.

• Mer information i pensionsfrågor kan man få på ensärskild Internetsida, www.pension.nu. Man kan ocksåringa 020-524 524 och ställa frågor.

”Din dumma, gamla bushneger!”ville hon ropa. ”Jag är inte som du!Det är bara som det ser ut!” Mendet är klart att hon inte gjorde. Hurskulle det ha sett ut om hon hadestått där i snömodden på trottoarenoch anklagat en vilt främmande karlför att vara bushneger? Det hadeinte sett klokt ut.

Hon snörvlade mot skyarna.Senhösten hängde under gatlyktor-na och gjorde sikten dimmig. Dethär var störtlöjligt. Av nån jobbiganledning kröp fukten ner ochsläpade i hennes tjocka hästsvans.Hästsvans förresten ... Hästspret,snarare. Afrohår svansar inte gärna.Hon fällde upp sitt paraply.

”You don’t speak swahili?” undradehan.

”Nej, verkligen inte. Bara svenska.”

”I’m sorry, I don’t understandSwedish. You speak English?”

Egentligen var det synd om honom.Det var faktiskt synd om alla sominte kom från Sverige. Folk brukadeofta fråga henne själv om hon inte

var glad att hon fått komma hit? Vadskulle det ha blivit av henne, föräld-ralös och övergiven, om hon hadeblivit kvar i Afrika? Här stod hon numitt emot en fullvuxen vilde somhade kammat upp sina lockar till enjättefrisyr. Hua. Han hade säkertkommit raka vägen från krig och ka-tastrofer. Hon skulle vara snäll mothonom.

”I am adopted from Ethiopia”, sahon på prydlig skolengelska.

Mannen sken upp.

”Oh! So you are from Africa too?!”Alldeles för hög röst. Alldeles förstora gester. Folk började vända sigom. Pinsamt. Hon hade satsat påde små detaljerna. Som frukosten.Knäckebröd med ost och gärna enfärsk grönsak för vitaminernas skull.


You come from abeautiful people.You’re not Swedish,you know. You’re anAfrican woman!

Ett paraplyHanna Wallensteen

•• Vi som redan bor här•••••

Foto

: Pet

er H

ells

tröm

Lätt och lagom varje morgon. Diskakoppen, tvätta händerna, inga arm-bågar på matbordet. Aldrig illrödaläppar. Cykelhjälm och bilbälte.Gnola på en svensk folkvisa då ochdå. Fult att röka, synd att svära. Attskryta är förresten dumt.

”You should be proud! You shouldgo back! You know Africa is beauti-ful! You should seek your roots!”Minnesbilder från CNN: Döendeträd. Uttorkade djur. Svältandemänniskokroppar. Barn med gevär.Varför skulle hon vilja åka dit?

”You have to go back! You mustknow your language, your origin.You come from a beautiful people,you know. You’re not Swedish,you’re an African woman!”

Ärtsoppa, Lucia, allemansrätt, sje-ljud, Pappa, Mamma, Lillasyster ...Hon hade sina rötter här. Hennesdrömmar och minnen bodde iSverige. Hennes tankar och sinnenlevde i det svenska språket. Det härvar den tillhörighet hon kände. Ärt-soppa, Lucia, allemansrätt, sje-ljud,Pappa, Mamma, Lillasyster.

”It was nice meeting you, sister!”Han skakade artigt hennes handoch vandrade vidare. Sister? Skyarnaöppnade sig. Hon iakttog hur hanförgäves höll en ynklig gratistidningöver huvudet. Det såg inte klokt ut.

”Din dumma, gamla bushneger, dumåste ju ha ett paraply!” ropadehon. Tio personer på trottoaren vän-de sig om och stirrade. Han vändesig om och vinkade. Generad stöv-lade hon fram till honom genomsnömoset och med en fuktigLovikkavante tryckte hon sitt paraplyi hans hand.

Den fullvuxne mannen med denstora frisyren stod förvånad kvarunder ett blommigt paraply och sågden förvirrade gestalten försvinnabort. Kalla kristaller dansade efterhenne under gatlyktorna. Det varnära att hon halkade i trängseln påtrottoaren. Till slut såg han bara ettlitet pärlband av snöblandat regnsom glittrade i hennes stolta afro-hår.

”Swedish African”, muttrade han,under blåklockor och gullvivor. ”VerySwedish African.”

Hanna Wallensteen, född 1971,adopterades till Sverige frånEtiopien när hon var sex månader.Skådespelare och fil kand ipsykologi. Verksam bland annatmed ungdomsprojekt i Botkyrkakommun, samt turnerar medmonologen ”Veta sin plats”.


••••••••••••••••••••••••••••••••••

Våra allra närmasteAtt leva ihop. Familj, par och släkt

Familjer i Sverige kan se olika ut. Den vanligaste familjen består av mamma, pappa och barn. Många föräldrar är giftamed varandra, medan andra är sambor, ett ord som kommerav ”bo samman”. Det finns också många familjer med bara enförälder och barn, eller två vuxna utan barn. Nu för tiden kanockså två vuxna av samma kön leva i registrerat partnerskap.Svensk lag gör skillnad på dessa samlevnadsformer. Mer omdet längre fram i detta kapitel.

Söndagsfrukost.Helgerna är dentid då par ochfamiljer träffasmest.

Familj ochsamlevnad

126

Foto

: Joh

n D

owla

nd

För de flesta familjer är lördag och söndag den tid manträffas mest. Resten av veckan går barnen i skola och ärpå fritidshem eller daghem och föräldrarna är på sinaarbeten. Ofta är någon eller några i familjen borta på olikaaktiviteter på kvällarna. Barnen kanske ägnar sig åt musikeller idrott, och föräldrarna går på kurser eller förenings-möten. Helgerna är för många familjer deras egna dagartillsammans. Då kan de vara ute i naturen eller träffavänner och släktingar. Många som arbetar heltid underveckorna sköter också tvätt och städning under helgen.

Släkten är viktig för de flesta i Sverige, även om de harsin släkt spridd på olika orter. Vid de stora helgerna somjul och påsk brukar släkten ofta träffas, liksom vid födelse-dagar och familjehögtider, till exempel barndop, examens-fester eller begravningar. Vissa släkter umgås mycket ochandra träffas mera sällan. Äldre människor får ofta hjälpav sina barn och barnbarn, men kan också få till exempelmatlagning och städning utförd av kommunens hem-tjänst.

Män och kvinnorMänniskor som älskar varandra väljer ofta att leva till-sammans, just för kärlekens skull. För inte så länge sedanfanns det andra skäl som ibland var viktigare. För kvinnankunde det vara att få ekonomisk och social trygghet.Mannen kunde behöva någon som skötte hemmet ochsamarbetade i jordbruket. Det var också viktigt att få barnsom kunde hjälpa till, kanske överta familjegården och såsmåningom ta hand om sina gamla föräldrar.

Det här mönstret har förändrats väldigt mycket under detsenaste århundradet, samtidigt som samhället utvecklats.

Familj ochsamlevnad


Det är inte längre så vanligt att mannen och kvinnan i ettförhållande också har ett gemensamt arbete som jordbrukeller affärsrörelse. De flesta arbetar på var sitt håll. De harsin gemenskap i varandra, barnen och hemmet.

Svenskarnas syn på kroppar och sex är också annorlundaän förr. I början av 1900-talet hade kvinnorna hellångakjolar. Idag går människor lätt klädda på sommaren, ochde flesta blir inte längre upprörda över halvnakna krop-par, varken mäns eller kvinnors.

Numera är det inget konstigt med sex före äktenskapet. Detär inte alla som accepterar det, men det är vanligt. Det ansessjälvklart att använda preventivmedel. Ungdomar kan fåhjälp med preventivmedel vid Ungdomsmottagningen,som på vissa orter kallas Ungdomshälsan. Vuxna kan få lik-nande rådgivning vid mödrahälsovården eller kvinnohälsan,eller vid närmaste vårdcentral. Det är förbjudet att hasexuellt umgänge med någon som är under 15 år.

Redan tidigt i skolan får barnen lära sig hur barn kom-mer till, hur deras kroppar fungerar och att det finnspreventivmedel. De undervisas också om könssjukdomarsom till exempel klamydia och HIV och hur man skyd-dar sig mot dem. På skolschemat kallas det samlevnads-undervisning. Upplysningar om detta finns hos RFSU,Riksförbundet för sexuell upplysning, och RFSL, Riksför-bundet för sexuellt likaberättigande. Adresser och telefon-nummer finns i slutet av kapitlet.

Jämställdhet* mellan könen anses så viktig i Sverige att detfinns en lag om det. Jämställdhetslagen säger bland annatatt män och kvinnor har lika rättigheter, skyldigheter ochmöjligheter att ha ett arbete som ger ekonomiskt obero-ende, att vårda hem och barn och att delta i politiska, fack-

jämställdhet:Kvinnor och mänska ha sammamöjlighet tillutbildning, arbeteoch familjeliv.

Familj ochsamlevnad


liga och andra aktiviteter i samhället. Jämställdhetsom-budsmannen, JämO, bevakar att jämställdhetslagen följs.Om man misstänker brott mot jämställdhetslagenanmäler man det till sin fackförening, som kan göraanmälan till JämO. Man kan också själv ta kontakt medJämO direkt. Adress och telefonnummer i slutet av kapitlet.

BarnenBarn har inte så lätt att föra sin egen talan. Därför harsamhället byggt upp ett skyddsnät kring dem. Man ser tillbarnets hälsa redan i moderlivet genom regelbundna kon-troller inom mödravården. Efter födelsen tar föräldrarnaregelbundet sitt barn till barnavårdscentral eller vård-centralens barnavårdsmottagning där sköterskor ochläkare följer barnets utveckling. Dit kan man också vändasig med frågor. Läs mer i kapitlet Vård och stöd.

Sverige har skrivit under FN:s barnkonvention. Där stårdet att alla beslutsfattare som har hand om ärenden därbarn är inblandade måste lyssna på barnen och låtabarnens bästa komma ifrämsta rummet.

Även om föräldrar villdet bästa för sina barn,kan familjer få problemsom de har svårt att kla-ra av själva. I anknytningtill förskolor och skolorfinns psykologer och ku-ratorer att vända sig till.Hos kommunen finnsockså familjerådgivning.

Familj ochsamlevnad


Barnens bästaska komma ifrämsta rummet.Det säger FN:sbarnkonvention,som Sverigeskrivit under.

Foto

: Geo

ff M

anas

se

Barn som känner sig otrygga och känner att de inte harnågon att vända sig till, kan ringa BRIS (Föreningen förBarnens rätt i samhället). De har också telefonnummer förvuxna. Då får man tala med en person som har tystnads-plikt, vilket betyder att personen inte får föra det man be-rättar vidare till andra. Hos BRIS kan man be om råd ochman får vara anonym.

I all svensk lagstiftning som har med barn att göra ärgrundtanken respekt för barnen. En sådan lag är den somförbjuder föräldrar och alla andra vuxna att slå, hota ellertrakassera barn. Även barnen har en egen ombudsman,BO, som ska ta tillvara barnens intressen i samhället. Adressoch telefonnummer i slutet av kapitlet.

ÄktenskapFör att få gifta sig i Sverige måste man ha fyllt 18 år, manfår inte redan vara gift med någon annan och man får intevara nära släkt med den man gifter sig med. Det betyderatt helsyskon, det vill säga syskon som har samma mam-ma och samma pappa, inte får gifta sig med varandra. Det får inte heller far och dotter eller mor och son. Tillskillnad från många andra länder tillåter Sverige äkten-skap mellan kusiner. Halvsyskon, två personer som barahar ena föräldern gemensam, kan begära tillstånd hos läns-styrelsen att få gifta sig. Det kan också den som är under18 år göra. Ansökningsblanketter finns hos länsstyrelsen.

För personer utan svenskt medborgarskap kan vissa and-ra regler gälla, till exempel för åldersgränser. Länsstyrel-sen har information om det.

Att gifta sig i Svenska kyrkan kostar ingenting, om manär medlem i Svenska kyrkan och den ene är skriven i den

Familj ochsamlevnad


församling där vigseln sker.Annars får man betala enavgift, som kan vara olika iolika församlingar. När detgäller vigsel i andra tros-samfund, kan man vända sigdirekt till dem. Lista översamfund verksamma i Sve-rige hittar du sist i boken.

Man kan också gifta sigborgerligt, alltså helt utanreligiösa inslag. Det är gra-tis. Det finns borgerligavigselförrättare i varje kommun och dem kontaktar mangenom kommunen eller tingsrätten.

Vissa länder accepterar bara en viss vigselform för sinamedborgare. Om du är utländsk medborgare kan du kon-takta ditt hemlands ambassad eller Utrikesdepartementeti Sverige för att få reda på vilken vigselform Ditt hemlandfordrar.

Om Du gifter Dig utanför Sverige, anses giftermåletgiltigt i Sverige om det är giltigt i det land där äktenska-pet ingicks. Svensk borgerlig vigsel kan även ske på en delsvenska ambassader utomlands. Utrikesdepartementet (UD)ger upplysningar. Svensk kyrklig vigsel utomlands sker vidSvenska Kyrkans utlandsförsamlingar. Fråga på pastors-expeditionen* om detta.

I äktenskapet bestämmer mannen och kvinnan till-sammans över sin egendom och sina skulder. Båda harsamma rätt till familjens gemensamma tillgångar. De harockså arvsrätt efter varandra.

Familj ochsamlevnad


pastorsexpedition:Svenska kyrkanslokala kontor

Par som vill levatillsammans kanvälja mellan olikasamlevnads-former. Det kanvara bra attkänna till dejuridiska skill-naderna mellanäktenskap,partnerskap och att vara sambo.

Foto

: Joh

n D

owla

nd

PartnerskapOm två män eller två kvinnor vill leva tillsammans somett par under äktenskapsliknande former, kan de ingåregistrerat partnerskap. Ceremonin liknar den vid bor-gerlig vigsel, och information om detta finns hos kom-munen eller hos tingsrätten. Om paret dessutom önskarkyrklig välsignelse över sitt partnerskap, kan det ske i vissaförsamlingar.

För att ingå partnerskap måste en av parterna vara svenskmedborgare med hemvist här i landet. De flesta juridis-ka bestämmelser för äktenskap gäller också för partner-skap.

Från och med februari 2003 har även homosexuella parrätten att prövas som förälder vid adoption av barn.

Sverige har en ombudsman, HomO, som ska verka för attdiskriminering på grund av sexuell läggning inte före-kommer på några områden i det svenska samhällslivet.Adress och telefonnummer i slutet av kapitlet.

SamboNär två människor lever tillsammans utan att vara giftakallas det samboförhållande. Det är mycket vanligt i Sve-rige. Det finns en särskild lag för denna samlevnadsform,sambolagen. De flesta lagar och bestämmelser är lika försambor och gifta, som till exempel att både mannen ochkvinnan har underhållsskyldighet (ekonomiskt ansvar) förgemensamma barn. Men det finns också viktiga skillna-der, framför allt när det gäller hur ägodelarna ska fördelasvid skilsmässa. Sambor har heller inte automatisk arvsrätti förhållande till varandra. Barn ärver båda sina föräldrar,antingen de är gifta, sambor eller lever skilda. Modern blir

Familj ochsamlevnad


automatiskt ensamvårdnadshavare förbarn som föds i ettsamboförhållande.Det betyder att omföräldrarna separe-rar (flyttar isär), såska barnen bo medmamman. Samborkan också få gemen-sam vårdnad genomatt de anmäler dettatill socialnämnden i kommunen. Det betyder att båda för-äldrarna fortsätter att ta ansvar för sina barn.

Sambor får inte gemensamt adoptera barn.

SkilsmässaNär Du ser dig omkring bland dina grannar i Sverige upp-täcker du snart att många är skilda. En del kanske bor till-sammans med en ny partner. Skilsmässor, ogifta föräldraroch deras barn är helt accepterade här. Ändå är det intealltid lätt att bestämma sig för och genomföra en skils-mässa.

Alla familjeproblem behöver inte leda till skilsmässa. Omman känner att man behöver hjälp att diskutera sin situa-tion kan man vända sig till familjerådgivningen. Den ärkostnadsfri och finns hos kommunen eller landstinget.Alla kontakter med familjerådgivningen är frivilliga. Desökande har sekretesskydd.

Telefonnumret står i telefonkatalogen. På vissa orter finnsockså kyrkliga familjerådgivningsbyråer.

Familj ochsamlevnad


Många väljer attvara sambo, vilketbetyder att levatillsammans utanatt gifta sig. Detfinns en särskildlag för den sam-levnadsformen,sambolagen.

Foto

: Fre

drik

Fun

ck /

PRE

SSEN

SB

ILD

På juridiskt språk kallasskilsmässa för äktenskaps-skillnad och beslutas avtingsrätten.

För utländska medborgarekan i vissa fall särskildaregler gälla i sambandmed äktenskapsskillnad.

Om både mannen ochkvinnan vill skiljas ansökerde gemensamt om äkten-skapsskillnad hos tings-rätten. Efter några veckorfår man papper på beslutet.

Om bara den ena vill skil-jas och man inte kan kom-ma överens, kan den som

vill skiljas lämna in ansökan om äktenskapsskillnad. Mankan då anlita en advokat och få hjälp med kostnaderna en-ligt lagen om rättshjälp. Läs mer om detta i kapitlet Lag ochrätt.

Om man har barn som är under 16 år får man vänta minstsex månader och högst ett år på att få skilsmässan regist-rerad. Det kallas betänketid. Under tiden ska föräldrarnaförsöka hitta de bästa möjliga lösningarna för sina barn.I Sverige försöker man i första hand ordna gemensamvårdnad.

Föräldrarna kan flytta isär redan under betänketiden omde vill. När den är slut måste de lämna in en särskildbegäran om äktenskapsskillnad. I domstolens beslut om

När förhållandetkrisar kan detvara bra att pratamed någonneutral person.Hos kommuneneller landstingetfinns familjeråd-givning som ärkostnadsfri.

Familj ochsamlevnad


Foto

: Joh

n D

owla

nd

äktenskapsskillnad gäller alltid gemensam vårdnad, ominte någon av föräldrarna begärt att den ska ordnas påannat sätt.

Ibland kan föräldrarna inte enas om gemensam vårdnad.Då hjälper kommunens socialtjänst till med samarbets-samtal. De flesta föräldrar väljer gemensam vårdnad,eftersom de vill ta lika stor del av ansvaret för barnen ochvill vara tillsammans med dem så mycket som möjligt.Men även om bara den ena föräldern får vårdnad ombarnen har den andra både rätt och skyldighet att träffasina barn. Det kallas umgängesrätt och brukar betyda attbarnen träffar den andra föräldern vissa veckoslut, stor-helger och delar av skolloven. Vårdnad och umgängesrättregleras i tingsrättens beslut om äktenskapsskillnad. Detstår i lagen att domstolen ska ta lyssna till barnens egenönskan med hänsyn till barnens ålder och mognad.

Om barnen skulle fara illa hos någon av föräldrarna kanden föräldern bli fråntagen rätten att träffa sina barn.

Den förälder som inte bor tillsammans med barnen harskyldighet att betala underhållsbidrag för barnen tills defyllt 18 år. Om den som fyllt 18 år fortfarande går igymnasieskolan, gäller underhållsskyldigheten tills barnetgått ut gymnasiet, och längst tills barnet fyller 21 år.

Dödsfall och begravningVarje kultur har sitt sätt att sörja sina döda och sina cere-monier för att begrava dem. Det finns möjligheter tillolika slags ceremonier, men vissa bestämmelser om döds-fall måste följas. Anmälan om dödsfallet ska göras hoslokala skattemyndigheten, som sköter folkbokföringen.En läkare måste skriva dödsbevis. Om dödsfallet skett på

Familj ochsamlevnad


sjukhus, så ordnas dödsbeviset där. När en person avlidithemma kan en läkare komma och utfärda dödsbeviset.Om inte det går måste man be polisen komma. Iblandmåste den döde obduceras för att dödsorsaken ska kunnafastställas. Ibland vill anhöriga inte att den döde ska obdu-ceras. Om det inte finns misstanke om brott i sambandmed dödsfallet försöker man ta hänsyn till de anhörigasönskemål.

I Sverige finns möjligheten att donera organ och vävnaderför transplantation till en annan människa som behövertill exempel ett nytt hjärta eller lever. Den statliga myn-digheten Socialstyrelsen håller ett register över personersom anmält att de medger att deras organ används förtransplantation, eller att de motsätter sig detta. Man kanfylla i ett donationskort och där anmäla hur man vill ha det.Om man inte anmält att man motsätter sig donation utgårsjukvården från att man medger donation. Närstående hardock möjlighet att förhindra att sjukvården tar organ, omden döde inte registrerat sig som organdonator. Läs mer

Ceremoniernanär någon döroch vid begrav-ning varierarmellan olikakulturer. I Sverigeär det möjligt attvälja olika slagsceremonier. Men vissabestämmelsergäller alla döds-fall.

Familj ochsamlevnad


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

i broschyren ”Kan någon annan få dina njurar när du dör?”som finns på apoteken. Broschyren finns på flera språk.

Genom inkomstskatten betalar man en begravningsavgift.För den som tillhör Svenska kyrkan ingår begravnings-avgiften i kyrkoavgiften, som också betalas via inkomst-deklarationen. Med begravningsavgiften betalar samhäl-let för gravplats, kremering (bränning), gravsättning ochen lokal för begravningsceremoni utan religiösa symbo-ler. Detta gäller alla, oavsett vilken religion man tillhör.

Man kan också få en religiös eller annan ceremoni:begravning i Svenska kyrkan, begravning enligt ordningi annat trossamfund, borgerlig begravning eller grav-sättning utan föregående högtidsakt. Om man tillhörSvenska kyrkan är kyrklig begravningsceremoni kost-nadsfri.

Även om begravningen sker enligt någon annan religionsordning, kan den döde begravas på en begravningsplatssom hör till Svenska kyrkan. Det finns orter där andratrossamfund har egna begravningsplatser. Svenska myn-digheter försöker tillmötesgå olika trossamfunds önske-mål inom lagens och möjligheternas gränser.

Döda kremeras ofta i Sverige och sedan gravsätts en urnamed askan på en gravplats. I stället för en egen gravplatskan man välja att askan grävs ned eller sprids i en minnes-lund, som finns på många kyrkogårdar. Reglerna för omaskan ska grävas ned eller spridas är olika på olika orter.Jordbegravning, att hela kistan sänks i graven, är numerainte lika vanlig.

För att få hjälp med begravning kan man vända sig till en

Familj ochsamlevnad


begravningsbyrå. Det är viktigt att då diskutera sina önske-mål och kostnaden för ceremonin. Det finns oftast olikaalternativ, men det är vanligt att begravningsbyråns arbetekostar cirka 15000 kronor. Då ingår svepning, kista,blomarrangemang, annons, transporter av den döde ochnågon form av samling efter begravningen.

De anhöriga kan också själva ordna med de nödvändigabestyren. Då kan man vända sig till pastorsexpeditionensom är det lokala kontoret för Svenska kyrkan. Där kanman få reda på vad som behöver göras i samband medbegravning.

Om Du vill begrava din avlidne anhörige i hemlandetfinns det transportservice. Kostnaden kan bli mycket hög.För att få veta mer om detta, kontakta Ditt hemlands am-bassad.

Inom tre månader efter dödsfallet måste bouppteckninggöras. Det är en förteckning av den dödes tillgångar ochskulder. Bouppteckningen ska lämnas in till skattemyn-digheten. Är tillgångarna små räcker det med en dödsbo-anmälan. Fråga på skattemyndigheten vad som gäller i detaktuella fallet.

Familj ochsamlevnad


BRA ATT VETA:• BRIS hjälptelefon för barn upp till 18 år:

0200-230 230. Språk: endast svenska.

• BRIS Vuxentelefon – om barn 077-150 50 50. Språk:endast svenska.

• Ungdomsmottagningen/Ungdomshälsan – se telefonkatalogens rosa sidor.

• Mödravården/Kvinnohälsan – se telefonkatalogensblå sidor.

• RFSU 08-692 07 00, www.rfsu.se

• RFSL 08-457 13 00, www.rfsl.se

• HomO 08-55 60 95 25, www.homo.se

• JämO 08-440 10 60, www.jamombud.se

• BO 08-692 29 50, www.bo.se

• Utrikesdepartementet har tel. 08-405 10 00.

Familj ochsamlevnad


Att vara ensam-stående förälderär mycket vanligti Sverige, och detär längesedandet betraktadessom avvikande.

Foto

: Pau

l Han

sen

/ PR

ESSE

NS

BIL

D

En trygg plats för barnDaghem, öppna förskolor och fritidshem

Alla barn mellan ett och tolv år har rätt att få tillsyn och omsorgmedan föräldrarna arbetar eller studerar. Det är samhället somhar ansvar för barnomsorgen, och den ska ge barnen bådetrygghet och fostran. Här kan du läsa om de olika former avbarnomsorg som finns i Sverige.

Alla barn har rätttill någon somser till dem närderas föräldrararbetar ellerstuderar.

Barnomsorg

140

Foto

: Sco

tt T.

Bax

ter

Barnomsorgen ser olika ut för olika åldrar. För de yngstafinns förskoleverksamhet i form av förskola, som iblandkallas daghem eller dagis, och familjedaghem. För barnsom är hemma och deras föräldrar finns öppna förskolor*.För de lite äldre barnen som går i förskoleklass och skolaerbjuds skolbarnsomsorg på fritidshem eller familjedag-hem. De ska komplettera skolan och erbjuda barnen enmeningsfull fritid och stöd i deras utveckling. För barnmellan tio och tolv år finns öppen fritidsverksamhet*.

Små barnFörskolorna har utbildad personal och är för det mestaöppna hela året. I familjedaghemmet tar en vuxen emotnågra barn i sitt eget hem och har verksamhet där. Dekallas dagbarnvårdare eller dagmammor. Både förskoloroch familjedaghem försöker anpassa sina öppettider efterföräldrarnas och barnens behov.

De flesta förskolor drivs av kommunen och har personalsom är anställd av kommunen. Det finns också föräldra-kooperativa* förskolor, som ägs och drivs av föräldrar medbidrag från kommunen, och personalkooperativa förskolor,som ägs och drivs av personalen, även här med bidrag frånkommunen. Vid en del förskolor använder man en sär-skild pedagogik*. Vissa förskolor har religiös inriktning.Det finns också förskolor där man talar andra språk änsvenska och vissa dagmammor som kan andra språk. Endel kommuner har förskolor där barnen får lära sig fleraolika språk.

Ta kontakt med kommunen så får du information om detfinns barnomsorg på ditt modersmål.

Från hösten det år som barnet fyller fyra år har hon ellerhan rätt att börja i förskola. Kommunerna har skyldighet

Barnomsorg


öppen förskola:en lokal medutbildad perso-nal, dit små-barnsföräldrarsom är hemmakan gå med sinabarn.

öppen fritids-verksamhet: en lokal medvuxen personal,dit skolbarnmellan tio ochtolv år kan gåefter skoltid. De kan köpamellanmål däroch det finns endel spel ochlekredskap.

kooperativ: flerapersoner ägeroch driver enverksamhetgemensamt.

pedagogik: sättatt lära andramänniskor. Ordetanvänds också ibetydelsen”Vetenskapen om undervisningoch uppfostran”.

att erbjuda en allmän och avgiftsfri förskola tre timmarper dag för alla barn från den åldern. Föräldrarna får själ-va välja om de vill utnyttja platsen.

Det är alltid kommunen som har ansvar för att försko-lorna följer läroplanen och håller den kvalitet som krävs.Skolverket är den nationella myndigheten som har tillsynöver barnomsorg och skola.

Föräldrar som är hemma på dagtid kan gå med sina barntill en öppen förskola. Även föräldrar som arbetar ellerstuderar kan gå dit om de är lediga. Till den öppna för-skolan brukar också dagbarnvårdare komma med sinabarngrupper. Föräldrar och dagbarnvårdare deltar i verk-samheten tillsammans med personalen. På så sätt får bådebarn och vuxna, som annars är hemma, tillfälle att träffas.

SkolbarnDet år barnet fyller sex år har det rätt att börja i försko-leklass. Kommunerna måste kunna erbjuda en avgiftsfriverksamhet i föreskoleklass tre timmar per dag, men detär frivilligt för barnen att delta. Läs mer i kapitlet Skola ochutbildning. För de barn som behöver det finns skolbarns-omsorg före och efter förskoleklassen eller skolan. Oftafinns det ett fritidshem i anslutning till skolan. Från fjär-de till sjätte klass har en del barn tillgång till öppen fri-tidsverksamhet. Där finns inte lika mycket personal sompå fritidshemmet och barnen är inte inskrivna. Vissa barnär i familjedaghem efter skolan.

Ansöka om platsOm du önskar plats för ditt barn i förskoleverksamheteneller skolbarnomsorgen ska du anmäla detta i god tid, såatt ditt barn kan få omsorg nära hemmet eller skolan. Det

Barnomsorg


är vanligt att det tar tre eller fyra månader innan barnetfår en plats. Ansökan ska göras hos kommunen.

Även de barn över ett års ålder som har arbetslösa föräld-rar har rätt att vara i förskolan minst tre timmar om da-gen, eller 15 timmar i veckan. Det har också barn tillföräldralediga, alltså barn som just fått syskon. Detta be-ror på att det är värdefullt för barn att vara tillsammansmed andra barn och ta del av barnomsorgens pedagogik.

Avgifterna för barnomsorg och skolbarnomsorg har tidi-gare varierat mycket mellan olika kommuner. Men frånår 2003 tillämpar alla kommuner ett system med maxtaxa*.

Barnomsorg


maxtaxa: barnomsorgenför varje barn fårinte kosta mer änen viss summa.Den är den-samma i allakommuner.

Många barn till-bringar någratimmar på fritidsnär skoldagen ärslut.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Vad gör barnen på dagarna?I förskolan och på fritidshemmet brukar barnen kunnaleka fritt en del av tiden. Varje dag innehåller också orga-niserad sysselsättning som till exempel grupplekar, gym-nastik eller dans, utflykter och arbete med gemensammaprojekt. De brukar finnas gott om böcker att läsa själv elleratt lyssna på när någon vuxen läser högt. En lugn vrå förden som vill sitta för sig själv en stund brukar också fin-nas, liksom leksaker inomhus och utomhus.

Måltiderna är viktiga. Det är trevligt att äta tillsammans,och samtidigt får man träning i att vänta på sin tur, sam-tala och vänja sig vid olika sorters mat. På de flesta för-

Lunchen på dagisanvänds pedago-giskt också – ettutmärkt tillfälle attträna dukning,vänta på sin turoch lära sig attäta olika sortersmat.

Barnomsorg


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

skolor får barnen hjälpa till att duka fram och duka av, ochett par barn i taget kan vara med vid matlagningen.

Grunden för barnomsorgen är, precis som för skolan, dedemokratiska värderingarna. Det betyder att barnen får varamed och bestämma ibland, att de lär sig respekt för var-andra, att ta hänsyn och se naturligt på att människor ärolika. Varje barn ska känna trygghet och kunna utvecklasefter sina egna förutsättningar.

Förskolan samarbetar med föräldrarna, som är viktiga ibarnomsorgen. Det är ju de som bäst känner sina barn.När barnet börjar i förskolan eller familjedaghemmet ärföräldrarna med tills barnet känner sig tryggt. Invänj-ningsperioden brukar vara ett par veckor för de allra yng-sta barnen och något kortare för de äldre. Om du har barni förskola eller på fritids kommer du att inbjudas tillutvecklingssamtal. Då kan du och personalen diskutera hurbarnet har det. Det är också ett bra tillfälle att fråga omsådant du undrat över.

Många föräldrar passar också på att prata en stund medpersonalen när de hämtar sitt barn på eftermiddagen.Huvudsaken är att ni kan samarbeta för att barnen ska hadet så bra som möjligt. Ibland kan personalen vara ett stödför föräldrarna och ibland kan det vara tvärt om.

BRA ATT VETA:• Läroplan för förskolan finns bland annat på

www.skolverket.se. Den finns också på bibliotek och på barnens förskola.

• Skollagen hittar du på samma adress.

Barnomsorg


En skola för allaGrundskolan och gymnasiet

I Sverige är skola och utbildning till för alla. Det här kapitlethandlar först om det svenska skolsystemet, om de värderingarsom styr skolan och hur systemet är uppbyggt. I nästa kapitelkan du bland annat läsa om universitetsutbildningar, andrautbildningar och om ekonomi för den som studerar.

Skola

146

Alla har rätt tillutbildning. I skol-lagen står attskolans främstauppgift är att geeleverna kunskapoch förmåga attanvända den.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Skolsystemet i SverigeAlla i Sverige har rätt till utbildning. Det står i skollagen.Där står också vilka grundläggande regler som skolan haratt arbeta efter. Skolans främsta uppgift är att ge elever-na kunskap och förmåga att använda den. Skolan skasamarbeta med hemmen och hjälpa eleverna att växa tillvuxna som tar ansvar. Vissa elever behöver särskilt stöd.Det har barnet rätt att få, och det ska skolan ta hänsyn till.

Några viktiga ord återkommer i skollagen. Orden angervilken sorts skola som alla elever har rätt till. Det är enskola med demokratiska värderingar och med respekt förvarje människas egenvärde. Skolan ska betona respekt förvår gemensamma miljö. Andra viktiga ord är jämställdhet*mellan könen och en hållning mot mobbning och rasis-tiska beteenden.

Små barn som bor i Sverige erbjuds förskoleverksamhet.Föräldrarna ska anmäla till kommunen om de behöverplats för sitt barn i förskolan. För de större barnen somgår i skolan finns möjlighet att få skolbarnsomsorg. Merom detta i kapitlet Barnomsorg.

Barn i Sverige som är mellan 7 och 16 år ska gå i skolan.Det kallas skolplikt. Undervisningen är gratis. Skolåretbörjar i augusti och slutar i början av juni. Tiden frånaugusti till december kallas höstterminen och tiden frånjanuari till juni vårterminen. Mellan höst- och vårterminligger jullovet och mellan läsåren har eleverna sommarlov.

De första nio åren går barn i grundskolan. Därefter gåreleverna vidare till gymnasieskolan som är treårig. På gym-nasiet finns många olika program. Det finns både studie-förberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram.Mer om detta i avsnittet om gymnasieskolan.

Skola


jämställdhet:kvinnor ochmän ska hasamma möjlig-het till utbild-ning, arbete ochfamiljeliv. Densvenska jäm-ställdhetslagentillkom 1980.Mer om detta ikapitlet Familjoch samlevnad.

I Sverige finns ett stort utbud av högre utbildningar fördem som läst färdigt på gymnasiet. Undervisningen påuniversitet och högskolor är gratis. Läs mer om eftergymna-sial utbildning i nästa kapitel.

De allra flesta grundskolor och gymnasieskolor i landetdrivs av kommunerna. Det finns också fristående skolor,friskolor. En del fristående skolor är ganska lika den kom-munala skolan, medan andra undervisar enligt särskildapedagogiska metoder. Vissa har religiös inriktning. De fri-stående skolorna måste vara godkända, och får då kommu-nala bidrag. De är skyldiga att följa skollag och läroplan.

Elever med annat modersmål än svenska kan få under-visning på olika sätt. Om eleven går i en svensk klass kanhan/hon få speciella lektioner i sitt modersmål. Elever kanockså få studiehandledning på sitt modersmål om det be-hövs. På en del skolor finns hela klasser som undervisaspå andra språk än svenska, och det finns skolor som en-bart undervisar på vissa språk. Genom att kontakta kom-munen kan du få information om hur det är där du bor.

Barn med annatmodersmål änsvenska kan fåundervisning på olika sätt,varierande frånkommun tillkommun.

Skola


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Det kostar ingenting att gå i grundskola eller gymnasium.I alla grundskolor och de allra flesta gymnasieskolor ser-veras också gratis skollunch. Elever med behov av särskilddiet får mat som passar dem. Om ditt barn behöver sär-skild mat ska du tala med skolkökets personal. Ofta stårdet i den lokala morgontidningen vilken mat som serve-ras i skolorna. Eleverna brukar också få en matsedel medsig hem.

De elever som bor långt från skolan har rätt till gratisskolskjuts för att komma till skolan. Reglerna för hur långskolvägen ska vara för att berättiga till skolskjuts är olikai olika kommuner. Även barnens ålder har betydelse förom de får skolskjuts eller ej. Ibland reser barnen med ordi-narie tåg- eller busstrafik, och ibland sätter man in sär-skild buss eller taxi.

GrundskolanBarn i Sverige börjar gå i skolan senast det år de fyller sjuår. De som önskar kan få börja ett år tidigare. Vanligastär att sexåringar går i förskoleklass i anslutning till skolan,där barnen har chans att förbereda sig för grundskolan.Föräldrarna får själva välja om deras barn ska gå i förskole-klass, men alla barn har rätt till gratis förskoleklass för sex-åringar.

Nästan 99 procent av alla barn mellan 7 och 16 år går iden vanliga grundskolan. De övriga går i särskola ellerspecialskola. Mer om detta längre fram i kapitlet.

Alla grundskolor följer en gemensam läroplan som be-skriver vilka kunskaper som eleverna ska få. Läroplanenförklarar också vilken människosyn och andra värdering-ar som ska prägla skolarbetet. Det är en sorts garanti för

Skola


att alla elever får till-gång till samma grund-kunskaper var de änbor. Läroplanen disku-teras ofta. Både föräld-rar, lärare, barn ochpolitiker brukar kom-ma med kritik och nyaförslag till vad den skainnehålla.

Skolan ska hjälpa ele-verna att ta ansvar ochvara solidariska. De skafå lära sig att ta avståndfrån förtryck och tra-kasserier mot enskildamänniskor eller grup-per. Skolan ska diskute-ra med eleverna varför

konflikter uppstår och hur de kan lösas.

Respekten för andras värderingar och uppfattningar skamärkas både i och utanför klassrummet, både bland ele-ver och bland lärare och andra som arbetar i skolan.

Skolan uppmuntrar samtal mellan lärare och elever. Förnågra decennier sedan måste skolelever säga Magisterneller Fröken när de ville få lärarens uppmärksamhet. Idaggår det ofta bra att använda lärarens förnamn istället.

Det finns en kursplan för varje enskilt ämne. Där står vil-ka kunskaper eleverna ska ha när de lämnar grundskolan.Eleverna och lärarna ska tillsammans besluta om innehålloch sätt att arbeta.

I skolans läroplanbetonas att ansvar, solidaritet,konflikthanteringoch respekt ska prägla skolarbetet.

Skola


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

I många kommuner finns förberedelseklasser där barn sominvandrat till Sverige lär sig svenska. När de klarar språ-ket slussas de över till vanliga klasser.

Skolan och familjenI början av det här kapitlet står det att skolan ska samar-beta med hemmen. Det betyder att du som förälder kanvara med och påverka i skolan. Föräldrarna kallas varjetermin till utvecklingssamtal, då du och ditt barn träffarklassläraren eller mentorn. Det är den lärare som har ettsärskilt ansvar för att följa ditt barns skolgång ochutveckling. Tillsammans talar ni om hur det går för bar-net i skolan. Pojken eller flickan får själv berätta hur haneller hon har det i skolan. Ni diskuterar också vilka målni ska sätta upp för det kommande skolarbetet. Om elevenhar problem i skolan är det viktigt att tala om det vid dethär tillfället. Föräldrar med annat modersmål än svenskahar rätt till tolk vid utvecklingssamtalen.

Föräldrar brukar vilja ha mer kontakt med skolan än ettutvecklingssamtal då och då. Du kan när som helst underläsåret ta kontakt med skolledningen eller olika lärare föratt informera eller diskutera. Om ditt barn till exempel ärrädd för något eller någon i skolan är det bra för lärarnaatt veta om det. Då kan de lättare hjälpa ditt barn på bäs-ta sätt. Om ditt barn har problem i något särskilt ämne,till exempel gymnastik, kan du tala med både klasslärarenoch gymnastikläraren. Kanske kan ni lösa en del av prob-lemet med ett gemensamt samtal.

Många lärare skickar under de första skolåren ut veckobrevtill barnens familjer. Där berättar de en del om vad klas-sen gjort under veckan och informerar om kommande

Skola


händelser som till exempelfriluftsdagar, studiebesökeller utflykter. När barnenblir äldre brukar många sko-lor sluta med veckobreven.Vissa klasser får kanske må-nadsbrev och särskilda med-delanden inför till exempelföräldramöten. De äldre ele-verna förväntas också självakunna informera sina föräl-drar om hur det är i skolan.

Ditt barn kommer att bliläkarundersökt flera gångerunder sina första nio år i sko-lan. Skolorna har speciellaskolläkare knutna till sig. Påvarje skola brukar det finnas

en skolsköterska som väger och mäter barnen och gör syn-och hörselkontroller. Till skolsköterskan kan elevernavända sig med hälsoproblem. De kan också gå till skol-sköterskan om de insjuknar i skolan.

Vid många skolor finns också en skolkurator och en skol-psykolog som eleverna kan gå till när de har problem.

Föräldrar kan också känna behov av att diskutera skolanoch barnen med andra föräldrar. De flesta skolor har enföräldraförening, med en styrelse som har kontakt medskolledningen. Föräldrarna i varje klass brukar träffas ettpar gånger varje läsår tillsammans med klassläraren ellermentorerna. Dessutom ordnas ibland gemensammamöten för hela skolans föräldrar. Om föräldrarna vill änd-ra på något i skolan är det bra att ha en väl fungerande

Skola


Till skolsköterskaneller skolläkarenkan elever vändasig om de harhälsoproblem.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

föräldraförening. På ganska många skolor finns speciellaföräldraråd där några föräldrar, någon lärare och rektorträffas. Då finns det kanaler för diskussion med skol-ledning och skolpolitiker.

BetygBetyg ges i grundskolan först i slutet av höstterminen läs-år 8. Sedan får eleverna betyg i slutet av varje termin, ochsista gången när skolplikten upphör. Det gör den van-ligtvis när man slutar vårterminen år 9. Detta sista betygkallas slutbetyg.

Det finns tre betygsgrader. De är G – Godkänd, VG – VälGodkänd och MVG – Mycket Väl Godkänd. För G krävs attman fullgjort målet i kursplanen för respektive ämne. FörVG och MVG finns nationell standard. Om man inte hartillräckliga kunskaper för att få Godkänd, så får man ingetbetyg i det ämnet.

GymnasieskolanNästan alla elever som går ut grundskolan går vidare tillgymnasieskolan. Eleven väljer själv, ofta i samråd med lä-rare och föräldrar, vilket gymnasieprogram som passarbäst. Ansökan sker skriftligt. Det program man helst villgå söker man i första hand, men man måste också angeandra- och tredjehandsval. Om det är fler sökanden änplatser till det program man sökt, blir betygen avgöran-de. De flesta, ungefär 80 procent, kommer in på sitt förs-tahandsval. Det finns gymnasier i kommunal regi och påfriskolor.

Det finns 17 nationella program* som alla omfattar tre års-kurser. De nationella programmen ger en bred basut-bildning och behörighet* att studera vid högskola eller uni-

Skola


nationella program:gymnasie-program som är lika över helalandet.

behörighet: rättatt söka en vissutbildning. Detbetyder att manuppfyller de for-mella kraven påtill exempel kun-skaper och betyg.

versitet. Det finns vissa kärnämnen som ingår i alla pro-grammen. De är svenska, engelska, matematik, idrott ochhälsa, samhällskunskap, religionskunskap, naturkunskapoch estetisk verksamhet. Utöver dessa kärnämnen harvarje program sina obligatoriska ämnen, karaktärsämnen,och elevens individuella val, ämnen som eleven själv kanvälja bland.

För att få börja på ett nationellt program måste man varagodkänd i ämnena svenska, engelska och matematik igrundskolan.

De nationella programmen är i bokstavsordning:

Barn- och fritidsprogrammetByggprogrammetElprogrammetEnergiprogrammetEstetiska programmetFordonsprogrammetHandels- och administrationsprogrammetHantverksprogrammetHotell- och restaurangprogrammetIndustriprogrammetLivsmedelsprogrammetMedieprogrammetNaturbruksprogrammetNaturvetenskapliga programmetOmvårdnadsprogrammetSamhällsvetenskapsprogrammetTeknikprogrammet

I de flesta nationella program finns nationella inriktningar,vilket betyder att de är ungefär likadana över hela landet.

Gymnasieskolan är upplagd med kurser som var och en

Skola


ger ett visst antal poäng. För varje kurs finns det en kurs-plan. Den ska förklara kursens syfte och mål.

En kommun kan inrätta specialutformade program, som inteär nationella. De måste innehålla de åtta kärnämnena menkan i övrigt vara lokalt utformade. Det finns också möj-lighet för en enskild elev att få ett individuellt program meden egen studieplan. Det finns individuella program medintroduktionskurs för invandrade.

Ytterligare en slags gymnasieutbildning är riksrekryteradutbildning. Det är specialutbildningar som bara finns påen ort och som man kan söka till från hela landet. Exempelpå sådana utbildningar är glasblåsning, sågverksteknik,räddningstjänst, flygutbildning och turism. En lista överriksrekryterade utbildningar och var de finns hittar du påSkolverkets hemsida. Adress i slutet av kapitlet.

Skola


Nästan alla elevergår vidare frångrundskolan tillgymnasiet.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Det finns också riksrekryterade idrottsgymnasier, där mankombinerar gymnasiestudierna med att utveckla sinsport, till exempel orientering, fotboll eller skidåkning.

EkonomiFöräldrar i Sverige får barnbidrag för barn upp till ochmed 16 år. Se kapitlet Pengar. När barnbidraget upphör,får elever i gymnasieskolan studiebidrag. Det betalas ut tiomånader per år. År 2003 är studiebidraget 950 kronor permånad. Gymnasieelever som studerar långt från föräld-rahemmet, till exempel i en annan kommun, kan få inackorderingstillägg från hemkommunen. Avståndet mel-lan föräldrahemmet och skolan avgör hur stort inackor-deringstillägget blir. Pengarna betalas ut av CSN, Centralastudiestödsnämnden.

BetygBetygsskalan på gymnasiet är IG – Icke Godkänd, G – God-känd, VG – Väl Godkänd och MVG - Mycket Väl Godkänd. Närdenna bok skrivs (år 2003) sätts betyg efter varje avslutadkurs och projektarbete. Efter gymnasiet får eleven ett slut-betyg, en sammanställning av betygen i alla kurser som un-der de tre åren ingår i elevens studieplan. Detta slutbe-tyg ligger till grund för intagning till program och kurservid universitet och högskolor. Det är möjligt att detta sys-tem ändras. Se ”Bra att veta”.

Studentexamen är det gamla namnet för att man fullgjortgymnasieutbildningen. Namnet används formellt intelängre, men i dagligt tal säger man fortfarande att man”tar studenten” när man slutar gymnasiet. Studenterna,det vill säga de som avslutat gymnasiet, brukar på sin av-

Skola


slutningsdag ha vitamössor, studentmössor.Familj och släkt samlaspå skolgården för att taemot studenterna när deklassvis kommer ut frånskolan och sjunger densärskilda studentsången.Studenterna hyllas medblommor och presenter.De brukar också skjutsashem i smyckade bilar,eller i lövade vagnardragna av hästar ellertraktorer. I hemmenbjuder familjerna släktoch vänner på något attäta och dricka. Studen-terna brukar också ha en gemensam fest, ibland bal, därockså lärarna kan vara med.

SärskolanSärskolan är till för de barn och ungdomar som inte kangå i vanlig grundskola på grund av utvecklingsstörning *.Ungefär 1 procent av barnen mellan 7 och 15 år går i sär-skola. En del elever går i särskolan ett tag och flyttar sedanöver till grundskolan, eller tvärt om.

Elever som gått färdigt särskolan kan fortsätta i gymna-siesärskolan. Särvux erbjuder utbildning för vuxna utveck-lingsstörda. De studerande där får undervisning endastnågra få timmar i veckan.

Skola


utvecklings-störning: när en personsintellektuellaförmåga ochmöjlighet att läranytt och förståinte utvecklasnormalt.

Gymnasietidenavslutas med atteleverna ”tarstudenten”. Påavslutningsdagen bär många denvita student-mössan.

Foto

: Gun

nar S

tatti

n /

PRES

SEN

SB

ILD

SpecialskolaDet finns specialskolor för barn med till exempel synska-da, hörselskada eller talskada.

KomvuxKomvux är en förkortning av kommunal vuxenutbildning.Där kan vuxna, som har otillräcklig grundskole- ellergymnasieutbildning studera. De kan utöka sina studierenligt en egen studieplan. Det finns också möjlighet att därgå igenom vissa hela gymnasieprogram. En hel del yng-re människor söker sig till Komvux för att höja sina be-tyg från gymnasieskolan och därmed få möjlighet att sökautbildningar de annars skulle stå utanför. Komvux ger be-tyg på samma sätt som grundskola och gymnasium.

Svenska för invandrareSom vuxen nyanländ till Sverige erbjuds du att lära digsvenska. Den grundläggande undervisningen i svenska förinvandrare förkortas sfi. Det är kommunerna som ansva-rar för svenskundervisningen. Den kan läggas upp på oli-ka sätt. Ibland är det ett studieförbund eller något ut-bildningsföretag som sköter kurserna. När du är klar medsfi och blivit godkänd, kan du fortsätta att läsa svenska iden kommunala vuxenutbildningen. Där finns ämnet SAS– svenska som andraspråk – både i den grundläggandevuxenutbildningen och på gymnasienivå.

BRA ATT VETA:• www.skolmyndigheter.nu

• När denna bok skrivs ligger ett förslag hos regeringenom förändring av gymnasieskolan. Där föreslås att åttasektorer ska ersätta de nuvarande 17 programmen.Betyg kommer att ges för olika ämnen, inte för enskildakurser. Förändringarna kan genomföras tidigast år 2006.

Skola


Lära sig meraFolkhögskolor och universitet

Det finns många typer av utbildningar att välja mellan för densom vill plugga vidare efter gymnasiet. I det här kapitlet tar viendast upp högskolestudier som är statligt finansierade ochgratis för den studerande.

Att läsa på folkhögskola kan vara ett alternativ om man villstudera på ett friare sätt eller skaffa sig behörighet till hög-skolestudier.

Skola ochutbildning

159

För den som villplugga vidareefter gymnasietfinns en mängdolika studievägar.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

FolkhögskolorDet finns nästan 150 folkhögskolor i Sverige. Många avdem drivs av föreningar, folkrörelser* eller landsting. Därkan du läsa både korta kurser och längre kurser som vararen termin eller mer. En hel del folkhögskolor har kursersom vänder sig speciellt till invandrare. Kurserna inne-håller ofta svenska, samhällskunskap, datakunskap ochannat som kan behövas för den som vill gå vidare till hög-re studier. Se Bra att veta i slutet av kapitlet.

Till folkhögskolorna kommer både vuxna och ungdomar.Utbildningen är friare där än i den vanliga skolan, därgrupperna och individerna själva bestämmer mer över hurstudierna ska läggas upp.

Folkhögskolor har ofta in-ternat, vilket betyder atteleverna bor på skolan. Un-dervisningen är gratis, menman betalar för mat ochbostad.

Många folkhögskolor haren speciell inriktning till ex-empel mot musik, teatereller kyrklig verksamhet.Men de har också allmännalinjer, som motsvarar gym-nasiestudier och som kan gebehörighet för att studeravidare vid en högskola.

Mer om behörighet och hög-skolor längre fram i kapitlet.

folkrörelser:stora organisa-tioner medmånga medlem-mar i hela landet.

Skola ochutbildning


Många folkhög-skolor har kursermed speciellainriktningar. Härstår tovning påschemat.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Studier efter gymnasietI resten av kapitlet beskrivs eftergymnasial utbildning, detvill säga de utbildningar man kan välja mellan efter gym-nasiet. Vi berättar bara om den utbildning som betalas avskattepengar och är gratis. Det finns också många privatautbildningar som du måste betala för, och där du kan stu-dera allt från massageterapi till skådespeleri. Sådana ut-bildningar hittar du i annonser i tidningarna och underrubriken Utbildning i Gula Sidorna.

Råd om yrken, utbildningar och ansökningar kan du få aven studievägledare eller syo-konsulent. Sådana finns både pågymnasieskolorna och på universitet och högskolor. Detfinns också mycket användbar information på Internet. SeBra att veta!

KY och YTHKY står för Kvalificerad Yrkesutbildning och YTH för Yrkes-teknisk Högskoleutbildning. Båda finns inom många olikayrkesområden – industri, handel, byggnad med mera.

KY-utbildningarna pågår i mellan ett och tre år. En tredje-del av tiden består av praktik ute på olika arbetsplatser.KY-utbildningarna är därför de mest praktiskt inriktadeav alla eftergymnasiala utbildningar.

YTH är till för personer med gymnasiekunskaper ellermotsvarande, som arbetat minst fyra år inom ett visstyrke. Du kan också komma in i YTH om du saknar gym-nasieutbildning men i stället har sex års yrkeserfarenhetatt bygga vidare på. YTH-studierna pågår i regel i tre ter-miner.

Skola ochutbildning


HögskolestudierMed ”högskolestudier” menas i allmänhet både högsko-lor och universitet. Det finns fler högskolor än universi-tet i Sverige. Skillnaden mellan dem är att högskolornabara ger en grundläggande högskoleexamen, medan manpå universiteten också kan gå vidare till forskning och hög-re examensnivåer.

En grundläggande högskoleexamen kräver minst två årsstudier, oftast mer. Det finns dels allmänna examina sominte är inriktade mot något särskilt yrke, dels yrkesexa-mina. Läser du på en yrkesinriktad högskoleutbildning ärinnehållet i dina studier bestämt från början. De flestayrkesexamina kräver minst tre års högskolestudier. Lära-re, arkitekt, sjuksköterska, brandingenjör, tandläkare ochapotekare är exempel på yrken som kräver yrkesexamen.

Om du inte vill studera till något bestämt yrke, och självvill välja dina kurser, får du en allmän examen. Den van-ligaste är kandidatexamen, till exempel ”fil kand” och”med kand”. Den kräver 120 kurspoäng, vilket motsva-rar tre års studier.

En del högskolekurser ges numera på distans. Då bor destuderande kvar i sina hemorter och har kontakt medlärarna via telefon och e-post. Några gånger i terminensamlas man för genomgångar och prov.

Andelen studenter med utländsk bakgrund som går vidaretill högskolestudier är lägre än andelen svenskfödda ung-domar. Därför vill både staten och högskolan uppmuntrasådana ungdomar att studera vidare efter gymnasiet. Den statliga myndigheten Högskoleverket har gjort enbroschyr som berättar om den svenska högskolan, och

Skola ochutbildning


som finns på albanska, ara-biska, persiska, somaliskaoch flera andra språk. Se Braatt veta.

För ungdomar som är tvek-samma till om de vill ochkan studera vid högskolankan en introduktion vara bra.Flera högskolor ger nume-ra en studieintroduktion påen eller två terminer. Tar in-troduktionen två terminerkallas den ibland för ”bas-år”. Man får veta mer omstudierna vid högskolan,man får träning i att stude-ra på ett effektivt sätt och i att göra den sorts uppgiftersom är vanliga vid högskolorna.

BehörighetFör att läsa vid högskolan krävs alltid grundläggandebehörighet. Det krävs oftast också särskild behörighet sombestäms av inriktningen på den utbildning du söker till.

Grundläggande behörighet har du om du gått ut gymna-siet med tillräckliga betyg. Du kan också vara behörig omdu har en utländsk utbildning som motsvarar gymnasietplus tillräckliga svenskkunskaper. Ett tredje sätt att blibehörig är genom yrkesarbete. Personer över 25 år somarbetat i fyra år och har kunskaper i svenska och engelskasom motsvarar gymnasiet har också behörighet, enligt enregel som kallas 25:4-regeln.

Skola ochutbildning


Både staten ochhögskolan vill attfler studentermed utländskbakgrund läservidare på hög-skolan.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Söker du som ”25:4”, så ska du göra högskoleprovet somanordnas två gånger om året. Söker du på dina gymnasie-betyg, så är du inte tvungen att göra högskoleprovet. Detkan ändå vara en god idé att göra det, eftersom ett braresultat på provet ökar dina chanser att bli antagen. Denstatliga myndigheten Högskoleverket ger information omhögskoleprovet. Se Bra att veta.

Utländska gymnasieutbildningar bedöms av en annanmyndighet, Verket för högskolestudier, VHS. Du kandock söka till högskolan även utan bedömning om dinabetyg översatts till svenska av en auktoriserad* översättare.Utländska högskoleutbildningar bedöms av Högskole-verket.

Till hela utbildningsprogram som löper över flera år an-mäler du dig hos VHS. Vill du bara läsa en enda kurs, såkan du anmäla dig direkt till den högskola du är intresse-rad av.

Skola ochutbildning


auktoriserad:godkänd genomsärskilda proveller en särskildutbildning.

Den som läserpå högskolan kanfå statligt studie-stöd som bestårav en lånedeloch en bidrags-del.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Antalet sökande är olika stort till olika utbildningar. Påprogram där det finns många sökande i förhållande tillantalet platser, som utbildningarna till läkare och data-ingenjörer, måste du därför ha höga betyg eller mycket braresultat på högskoleprovet för att komma in. Skolornasoch högskolornas studievägledare kan ge information omhur svårt eller lätt det är att bli antagen till olika utbild-ningar.

StudiestödDe som studerar vid högskolan kan få statligt studiestöd,även kallat studiemedel. Det gäller också den som stude-rar på en KY- eller YTH-utbildning, vid en folkhögskolaeller på Komvux.

Studiestödet består av en bidragsdel och en lånedel. Bidraget får man gratis, men lånet måste betalas tillbaka.Man kan få studiestöd i högst 240 veckor, vilket motsvararsex års studier på heltid. Man måste klara av ett visst antalkurspoäng varje termin för att få fortsatt stöd.

För dem som inte är svenska medborgare gäller speciellaregler. Reglerna är olika beroende på om personen i frågaär flykting, invandrare eller barn till invandrare. Merinformation får du på Centrala StudiestödsnämndensInternetsidor eller genom att fråga skolornas och hög-skolornas studievägledare.

Det är Centrala Studiestödsnämnden, CSN, som beslu-tar om studiestöd. CSN har 25 lokalkontor runt om i lan-det, men det är ofta svårt att komma fram dit på telefon.Därför är det bättre att rådfråga via Internet eller någonstudievägledare.

Skola ochutbildning


BRA ATT VETA:• Uppgifter om folkhögskolorna och deras kurser kan

du hitta på telefon 08-796 00 50 eller påInternetadressen www.fin.fhsk.se. De kurser som ärspeciellt avsedda för invandrare hittar du genom attklicka på ”långa kurser”.

• Syoguiden, med Internetadressenwww.syoguiden.com, har mycket information omutbildningar, stipendier, yrken och arbeten i Sverigeoch utomlands.

• KY och YTH finns på adresserna www.ky.se ochwww.yth.nu.

• Verket för högskoleservice, VHS, har adressenwww.vhs.se. Där finns bland annat information omhur gymnasieutbildningen från länder utanförSverige bedöms.

• På Högskoleverkets söksida www.studera.nu finnsinformation om högskoleprovet, om studielån, yrkenoch om alla program, introduktionsterminer ochkurser vid alla högskolor och universitet.Högskoleverket har också gett ut en broschyr påflera språk om högskolestudier i Sverige. Du kanbeställa broschyren på telefon 08-795 23 45eller ladda ner den från adressenwww.studera.nu/svenskahogskolan.

• Information om värdering av utländska högskole-utbildningar hittar du på adressen www.hsv.se,klicka på Utländsk utbildning och gå vidare tillBedömning av utbildning.Integrationsverkets skrift ”Att få din utbildningbedömd” berättar om hur validering går till, och ger adresser till olika myndigheter som värderar utländska examina. Skriften finns på 10 språk och kan beställas hos Integrationsverket, www.integrationsverket.se

• Centrala Studiestödsnämndens Internetadress ärwww.csn.se.

Skola ochutbildning


På äldre dagarStöd och service för att klara vardagen

När en människa blir äldre kan hon behöva service och annanhjälp. Det är kommunerna som har ansvaret för att ordnasådan service, som med ett gemensamt namn kallas äldre-omsorg. Flera kommuner har anpassat delar av sin äldreom-sorg för äldre med utländsk bakgrund. Det kan till exempelfinnas äldreboende och hemtjänstenheter med flerspråkigpersonal. Din kommun kan informera dig om det finns någotsådant i eller i närheten av din kommun. Läs mer om äldre-boende längre fram i kapitlet.

Äldre

167

En hjälpandehand ger stöd att klara var-dagen.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Många äldre vill bo kvar i sina hem så länge det går. Föratt det ska vara möjligt ordnar kommunen hemtjänst. Detinnebär att särskilt anställd personal kommer hem till digsom är äldre och hjälper dig med det som du har svårt attklara själv. Hemtjänstens personal kan till exempel ordnamed frukost och kvällsmat, diska, städa och handla. Omdu är sjuk kan du också få hjälp med att stiga upp påmorgonen och lägga dig på kvällen, och med att ta dinmedicin.

Har du svårt att klara matlagningen kan du få färdiglagadmat hemkörd till dig. Den servicen är behovsprövad, vilketbetyder att kommunen bedömer ditt behov av tjänsten föratt se om du tillhör dem som har rätt att få den.

Hemtjänstens personal brukar vara utbildade vårdbiträ-den och kan därför sköta enklare sorters sjukvård. Om duhar större behov av sjukvård i hemmet kan en distrikts-sköterska komma hem till dig.

Du kan också få ett trygghetslarm om du är rädd till ex-empel för att falla och inte komma upp igen på egen hand.Trygghetslarmet är en liten apparat som du bär på armen

som en klocka. Närdu trycker på enknapp på apparatengår en signal tillhemtjänstens perso-nal, som kommeroch hjälper dig såfort de kan.

Man betalar en avgiftför de olika saker somingår i hemtjänsten.Avgifterna bestäms

Hemtjänsten gör det möjligt att bo kvarhemma så längesom möjligt.

Äldre


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

av politikerna i kommunen där du bor. Hur stora de blirberor i regel på din inkomst och på hur mycket hjälp dufår. Men avgiften får inte vara högre än maxtaxan, som ärden högsta månadsavgift som kommunerna får ut.

Den som har låga inkomster och inga sparade pengar be-talar oftast låga avgifter.

Att få hemtjänstNär du märker att du behöver hemtjänst ska du ta kon-takt med kommunen. Då kommer någon från kommunenhem till dig, och så diskuterar ni tillsammans vilken hjälpdu behöver.

Om du tycker någon utlovad tjänst dröjer för länge, ellerom du behöver mindre eller mer hjälp, kan du ringa dinkommun och be att få prata med en biståndsbedömare.En biståndsbedömare är en person som utreder hurmycket hjälp du kan få.

Om du är missnöjd med beslutet om vilken hjälp du skafå, kan du överklaga till domstol.

Familjerna hjälper tillFamiljerna i Sverige gör också mycket för sina gamla.Vuxna barn hjälper sina föräldrar, och de äldre hjälpervarandra. I många äldre par är den ena maken sjuk ochvårdas av den andra. Det finns ofta så kallade anhörig-föreningar där de som vårdar sina anhöriga träffas för attge varandra tips och uppmuntran.

Även om ett sådant äldre par har hemtjänst, kan vårdenav en sjuk partner kräva mycket tid och ork. Då har vår-daren möjlighet att få avlösning* genom att någon annanövertar vården av den sjuka familjemedlemmen undervissa tider. Den sjuke kan till exempel få vara på ett

Äldre


avlösning: attnågon övertar de uppgifter dubrukar göra, såatt du kan viladig eller göranågot annat.

dagcenter några dagar i veckan,eller bo på ett korttidsboende*vissa veckor. Om inte den sju-ke kan lämna sitt hem, kanockså personal från kommu-nen komma dit och avlösa denanhöriga.

FärdtjänstDen som har svårt att åkabuss eller annan kollektiv-trafik kan få rätt till färdtjänst.

Det innebär att man får åka med taxi eller någon special-anpassad bil för en särskild, låg avgift. Det är kommunensom beslutar vem som får rätt till färdtjänst.

Vård dygnet runtDen som behöver mycket hjälp kan ansöka om att få flyt-ta till någon form av särskilt boende. Det finns sjukhem,ålderdomshem, gruppboende eller sericehus. I dessa bostäderfinns möjlighet att få maten serverad, och det finns oftasttillgång till sjuksköterska och annan personal dygnet runt.Det särskilda boendet är ditt hem. Du betalar hyra elleren avgift för bostaden som du inreder med dina egna mö-bler och ägodelar.

Kvalitén i svensk äldreomsorg är allmänt god. Och du harrätt att begära en omvårdnad som passar dina behov. Hardu synpunkter eller frågor på hur äldreomsorgen funge-rar för dig bör du vända dig till din kommun.

Avgiften för den vård och omsorg man får i det särskildaboendet varierar oftast efter den boendes ekonomiska för-hållanden. Men kommunen får inte ta ut högre avgifterän vad tjänsterna kostar för kommunen.

korttidsboende:ett sjukhem därman inte bornågon längre tidutan bara någradagar eller någonvecka.

Man betalar enavgift för de olikasysslor som ingåri hemtjänsten.Avgiftens storlekbaseras på in-komst, men fårinte överstigamaxtaxan.

Äldre


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Från den 1 juli 2002 gäller ett nytt system för avgifter närdet gäller äldreomsorgen. För att ingen ska få alltför högakostnader för kommunal vård och omsorg finns numeraen maxtaxa. Den anger alltså den högsta avgift som kom-munen får ta ut av dig. Avgifterna ska inte vara högre änatt man får en viss summa pengar över att leva på varjemånad.

Reglerna för pension beskrivs inte här utan i kapitletPengar. Vi kan bara nämna att man ska ha varit bosatt iSverige en visst antal år för att kunna få full garanti-pension. Den som varit här kortare tid får lägre pension.Det finns särskilda regler för flyktingar och för personerfrån länder som Sverige gjort överenskommelser med.Försäkringskassan kan svara på frågor om vad som gälleri just ditt fall.

BRA ATT VETA:• PRO, Pensionärernas Riksorganisation, och SPF,

Sveriges Pensionärsförbund, är några organisationersom vill få politikerna att ge pensionärer bättrevillkor. Ibland ordnar de också träffar för allapensionärer i ett område. Du kan fråga kommunenom de här riksorganisationerna, eller någon annanpensionärsförening, finns där du bor.

• Om du har svårt att gå, höra eller se finns detmånga hjälpmedel som du kan få låna eller köpa tillett subventionerat pris. Några exempel är rullator,hörapparat, förstärkare till telefonen och speciellaförstoringsglas.

• De större riksförbunden för invandrare har oftasärskilda avdelningar som arbetar för att förbättrasina äldre landsmäns äldreomsorg i Sverige.

Riksförbundens adresser hittar du bland sidornalängst bak i boken.

Äldre


Leva och ha hälsanOlika former av vård och stöd

Det som ibland kallas det ”sociala skyddsnätet” i Sverige harväxt fram gradvis under 1900-talet. Det är ett skyddsnät somsamhället satt upp för den som blir sjuk, funktionshindrad,arbetslös eller får andra svåra problem, och vars familj inte påegen hand kan lösa problemen.

Det här kapitlet börjar med ett avsnitt som berättar om sjukvår-den i allmänhet. Sedan följer avsnitt om mödravård, barnavårdoch sexuella frågor. Efter det kommer avsnitt om tandvård,psykiatrisk vård och handikapp. De sista avsnitten handlar ommissbruk, samlevnadsproblem och ekonomiska problem.

Vård och stöd

172

Sjukvården är endel av det socialaskyddsnätet iSverige.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Var man får sjukvårdSjukvården i Sverige bedrivs av landstingets vårdcentra-ler och sjukhus, samt av privata läkare och sjukhus. Vård-centralerna och de privata läkarna har hand om patientersom inte behöver stanna kvar över natten.

Du ska i första hand vända dig till vårdcentralen om du blirsjuk. Det bästa är att först ringa dit och tala med den skö-terska som har hand om mottagningen*. Hon eller han kansäga om du bör träffa en läkare eller en distriktssköterska,och vilken tid som passar. Är du så sjuk att du inte kanlämna hemmet, kan någon från vårdcentralen kommahem till dig. Om vårdcentralens läkare sedan anser att dubehöver specialistvård på sjukhus ser de till att ordna det-ta. Då får du en remiss, ett intyg om att du behöver tid påsjukhuset.

Sjukhusen har hand om specialistvården* och om de patien-ter som måste ligga inne för vård. Vårdcentraler och sjuk-hus finns ofta på telefonkatalogens Blå Sidor. Men en del landsting har valt att ge ut egen information, som dufår hem i brevlådan. De privata läkarna hittar du underrubriken Läkare på Gula Sidorna.

Vissa avdelningar på sjukhusen har också så kallade öpp-na mottagningar, dit man kan komma utan remiss frånvårdcentralen. Men om du är osäker, så är det alltså vård-centralen du ska vända dig till i första hand.

Blir du sjuk när vårdcentralen är stängd finns det andraställen dit du kan ringa för att få råd. De kallas ofta förjourcentraler, och telefonnumret dit står också i telefon-katalogens Blå Sidor.

Har du eller någon i familjen råkat ut för ett svårt olycks-

Vård och stöd


mottagning: detställe som taremot patienterna.

specialistvård:vård som kräversärskild utrustningeller speciellutbildning.

fall eller en plötslig svår sjukdom, kan du ringa nödtele-fonnumret 112. Det är samma nummer i hela landet.Glöm inte att den som ringer ska tala om sitt namn ochsin adress, och berätta alla detaljer om vad som hänt!

Nödtelefonnumrets personal kan sedan avgöra om du kanåka i egen bil eller taxi till sjukhuset, eller om du måsteha ambulans. Ambulansen brukar man spara till verkligtallvarliga fall, där patienten behöver till exempel hjärt-behandling redan under transporten.

Det är viktigt att du förstår vad läkaren och den övrigapersonalen säger. Fråga hellre en gång för mycket än engång för lite! Behöver du tolk, så säg till om det i förväg.Det är sjukvårdens ansvar att ordna tolk åt alla sombehöver det. I de flesta fall går det att ordna sådan hjälpäven i akuta situationer – det finns till exempel tolkar somkan tolka via telefon. Om detta är omöjligt, försök då attfå tolkhjälp av en vän eller en släkting och inte något barn.

PrimärvårdPrimärvården har hand om hälsan hos dem som bor inomett visst område, till exempel en kommun. Om en patienthar behov av flera olika sorters vård är det primärvårdenspersonal som samordnar arbetet. Primärvården ansvararför så kallat förebyggande arbete, och har också hand omsjukvården på vårdcentralerna.

I primärvården ingår också hälsovård för mödrar och barnsamt hemsjukvård, som vi berättar mer om längre fram.Även sjukgymnastik och arbetsterapi kan tillhöra primär-vården. Sjukgymnasterna hjälper människor att träna uppsin kropp efter en sjukdom eller en skada, och arbets-terapeuterna tränar patienter så att de kan klara arbete

Vård och stöd


eller olika vardagsupp-gifter.

Distriktssköterskan in-går också i primärvår-den. Hon eller han kange vaccinationer*, skötaom sår med mera påsin mottagning påvårdcentralen.

Distriktssköterskanoch annan vårdperso-nal kan också kommahem till människorsom är långvarigt sjukaeller funktionshindrademen inte bor på sjuk-hus. Detta kallas hem-sjukvård.

Möjlighet att väljaDu har möjlighet att välja vilken vårdcentral och vilkenav vårdcentralens läkare du vill gå till. Om du träffat enläkare som du tycker verkar bra, så kan du be att få denläkaren som din speciella läkare. Då blir du uppsatt påhans eller hennes patientlista. Om du behöver vårdas påsjukhus, så har du också möjlighet att välja vilket sjukhusdu vill komma till. Ibland är det långa köer till vissa ope-rationer. Behöver du få ett sådant ingrepp gjort, så kan dufråga din läkare om det skulle gå fortare att bli opereradpå ett sjukhus i en annan stad.

Hälso- och sjukvården är frivillig. Du kan därför säga nej

Vård och stöd


vaccinationer:en vaccination gerdig skydd mot enviss sjukdom.

Efter en sjukdomär sjukgymnastikett sätt att tränaupp kroppenigen.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

till eller sluta en behandling eller en medicinering när duvill. Men om du slutar en behandling som läkaren anseratt du behöver, blir ansvaret för din hälsa ditt och inteläkarens.

I din journal skriver läkarna in vilken sjukdom du har ochvilken behandling du får. Du har rätt att läsa din journalom du vill, och du kan be att få en kopia av den mot enliten avgift. Om du tycker det står fel i journalen, så kandu be din läkare att skriva en rättelse.

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården, även tol-karna, har tystnadsplikt. De får inte berätta för utomståen-de om sina patienter, om inte patienten själv gett sitt till-stånd.

Patientnämnd och patientföreningarOm du är missnöjd med din behandling så bör du försttala med vårdpersonalen för att reda ut om det uppståttnågot missförstånd. Om inte det hjälper, så kan du vändadig till patientnämnden eller förtroendenämnden, som denibland kallas. Det är en utvald grupp människor som ärtill för att göra kontakterna mellan patienter och vård-personal så bra som möjligt. De kan berätta för dig vilkaregler som gäller och hjälpa dig att föra ditt ärende vida-re till rätt ställe.

Patientföreningar arbetar för att stötta människor som haren viss sjukdom eller handikapp. Den som till exempel harsjukdomen diabetes kan träffa andra med samma sjukdomi Svenska diabetesförbundet, och lära sig mer om hur manklarar av sin sjukdom. Det finns patientföreningar för ettstort antal sjukdomar. Apoteken har en förteckning överpatientföreningarna.

Vård och stöd


KostnaderDet mesta av kostnaderna för sjukvården betalas av skat-tepengar, men patienten betalar också en patientavgift.Varje landsting bestämmer hur stor avgiften ska vara inomdess område. Det kostar oftast mer att gå till akutmot-tagningen på ett sjukhus än att gå till en vårdcentral. Endel vård, till exempel vård för barn och gravida kvinnor,är oftast helt gratis. För den som inte har permanentuppehållstillstånd – se sidan 232 – gäller i vissa fall andraregler.

Om du vill gå till en privatläkare, bör du först fråga omhan eller hon är ansluten till Försäkringskassan. I så fallkostar det inte mer att gå dit än att gå till en av lands-tingets läkare. Är privatläkaren inte ansluten till Försäk-ringskassan blir det däremot mycket dyrare.

Glöm inte att ringa och meddela om du inte kan kommatill en läkartid som du har fått! Om du inte har avbokattiden, så riskerar du att få betala avgiften fast du inte varitdär.

När du betalar patientavgift första gången ska du se tillatt du får ett högkostnadskort där alla dina betalningar

Vård och stöd


I journalen skriver läkaren in uppgifter ompatientens sjuk-dom och vilkabehandlingarsom gjorts.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

sedan förs in. Om du kommit upp i en viss summa(900 kr sommaren 2003) inom en 12-månadersperiod fårdu frikort. Det innebär att vården blir gratis under restenav den perioden. Ta därför alltid med dig högkostnads-kortet när du besöker en läkare, en vårdcentral eller ettsjukhus, så att den patientavgift du betalar förs in.

Det finns också ett högkostnadskort för mediciner somköps på läkarrecept. Det är ett grönt plastkort där upp-gifter om dina medicinkostnader lagras. Om du kommitupp i en viss summa inom en 12-månadsperiod blir me-dicinen gratis under resten av perioden.

Att vårdas på sjukhus kostar aldrig mer än en bestämdsumma per dag. Högsta summan var 80 kr när den härboken skrevs (sommaren 2003). Summans storlek berorpå din inkomst eller din pension. Räkningen skickas hemtill dig efter sjukhustiden.

Vaccinationer och läkarintyg räknas inte som sjukvård. Dekostar därför mer, och avgifterna förs inte in på högkost-nadskortet.

Du kan i vissa fall få ersättning för resan till vårdcentraleller sjukhus. Då måste du se till att få ett kvitto på resan.

Om sjukpenning och sjukersättning skriver vi i en annandel av den här boken. Se kapitlet om Pengar.

Hälso- och sjukvård för kvinnorDet finns två speciella hälsokontroller för kvinnor. Denena heter cellprov eller cytologprov, och är till för att upp-täcka cancer i livmoderhalsen så tidigt att sjukdomen lättkan behandlas. Den andra kallas mammografi och är till föratt upptäcka bröstcancer. Båda kontrollerna är ofarliga

Vård och stöd


och gör inte ont.Landstingen skickarut kallelser till dessakontroller.

En kvinna som troratt hon blivit gravid(med barn) kan köpaett graviditetstest påApoteket. Den sor-tens tester är enklamen inte hundrapro-centigt säkra. Ett säk-rare sätt är att ta kon-takt med mödravårdenoch be dess personalgöra ett test. Mödravårdscentralen, eller barnmorske-mottagningen som den ofta heter, finns i allmänhet påsamma ställe som den vanliga vårdcentralen.

Gravida kvinnor får gå på gratis kontroller hos mödra-vården, och den blivande fadern är också välkommen. Vidkontrollerna träffar man oftast en barnmorska, en special-utbildad sjuksköterska. Besök hos läkare ordnas vid behov.Barnmorskan gör olika undersökningar för att kontrolle-ra att fostret* och den blivande modern mår bra.

Mödravårdscentralen/barnmorskemottagningen ordnarofta kurser för blivande föräldrar. Där får man hjälp medatt förbereda sig inför förlossningen och information omamning och smärtlindring under förlossningen. Smärtlind-ring innebär olika sätt att göra så att kvinnan har mindreont när hon föder fram barnet. Alla förlossningsavdel-ningar kan ge smärtlindring.

Vård och stöd


foster: ett barninuti mammansmage.

Nästan allakvinnor födersina barn påsjukhus.

Papporna fårockså vara medvid förlossningen.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Nästan alla barn i Sverige föds på sjukhus. Oftast är bar-nets pappa eller någon vän eller släkting med under för-lossningen. Barnets pappa brukar också få vara med på BBunder en stor del av dagen. BB är den avdelning där ny-blivna mammor och deras barn bor innan de åker hem.

Kvinnor med tunga arbeten har rätt att bli flyttade till ettlättare arbete under graviditeten. Om en läkare bedömeratt kvinnan inte bör arbeta alls under de sista två måna-derna av graviditeten, så kan hon i stället få havandeskaps-penning. Det är en sorts sjukpenning för upp till 50 dagarsom man ansöker om hos Försäkringskassan.

Föräldrapenning betalas ut av skattepengar för att föräld-rar ska kunna vara hemma hos sina barn en viss tid. Läsmer i kapitlet Pengar.

Hälso- och sjukvård för barnNär de nyblivna föräldrarna varit hemma ett par dagar,brukar en distriktssköterska från barnavårdscentralen, BVC,

komma på besök för att setill att barnet mår bra. Efterdet första hembesöket fårföräldrarna själva gå medbarnet till BVC och kon-trollera att barnet utvecklassom det ska. Ibland harBVC också kurser för ny-blivna föräldrar.

BVC kontrollerar barnenssyn, längd, vikt med meramed jämna mellanrum upptill skolåldern. Barnen får

Vård och stöd


På barnavårds-centralen kontrol-leras barnets vikt,längd och synmed jämnamellanrum tillsdess barnetbörjar skolan.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ R E

DAK

TA

också vaccinationer mot vissa sjukdomar. Om du vill vac-cinera ditt barn mot andra sjukdomar, till exempel om niska resa utomlands, så måste du i regel gå till en privat vac-cinationscentral och betala för det. BVC:s kontroller ochvaccinationer är däremot alltid gratis.

När barnen fyller sex år är det skolan som tar över an-svaret för hälsokontrollerna. Skolhälsovårdens skolskö-terskor och skolläkare har mottagning på bestämda tideroch gör hälsokontroller och vissa vaccinationer.

Om ett barn måste ligga på sjukhus kan ofta någon av för-äldrarna få möjlighet att bo där också, så att det sjukabarnet inte behöver vara ensamt.

Preventivmedel och abortPreventivmedel skyddar mot oönskade graviditeter, ochkondomer skyddar dessutom mot könssjukdomar. Kon-domer kan man köpa till exempel på apotek, men p-pil-ler, spiral och pessar för kvinnor måste provas ut vid enundersökning. Unga kvinnor och män kan gå till ung-domsmottagningen om det finns en sådan. Skolsköterskankan hjälpa till och berätta var lämplig mottagning finns.Alla kvinnor kan gå till mödravårdscentralen. Den som ärosäker kan fråga på sin vårdcentral vart man bör vända sig.

Så kallade akut-p-piller kan användas inom 72 timmarefter ett oskyddat samlag. De gör så att samlaget inte kanleda till graviditet. Akut-p-piller säljs receptfritt* på apo-tek och kan också fås på ungdomsmottagningarna.

Den som fyllt 25 år kan välja att sterilisera sig. Då kan maninte alls få barn. Sterilisering av en man är en ganska enkeloperation. Vårdcentralen eller barnmorskemottagningenkan ge mer information om hur det går till.

Vård och stöd


receptfritt: utanatt man behöverha ett recept, ettsärskilt papperfrån en läkare.

Att göra abort* är lagligt i Sverige. Det är kvinnan självsom bestämmer om en abort ska göras. Kvinnor som kän-ner sig osäkra kan få ett rådgivande samtal med någon påbarnmorskemottagningen för att diskutera igenom sittbeslut. Om kvinnan bestämmer sig för abort, så kan barn-morskan ordna en tid för detta. Kvinnan ligger i regel inteinne på sjukhuset över natten, utan kan gå hem sammadag.

Om man har bestämt sig för abort är det bäst att det skerså tidigt som möjligt. De allra flesta aborter görs före den12:e graviditetsveckan. Det är tillåtet att göra abort ändatill slutet av den 18:e veckan. För ännu senare aborter, somär mycket ovanliga, krävs det tillstånd från Socialstyrel-sen.

SexualitetOm du har funderingar om sexualitet och homosexuali-tet, kan du tala med skolsköterskan, ungdomsmottag-ningen eller din läkare på vårdcentralen. Du kan ocksåkontakta Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU,och Riksförbundet för sexuellt likaberättigande, RFSL.

RFSL är till för homo- och bisexuella och har 32 lokal-

abort: ett ingreppsom tar bort ettpåbörjat foster.

Tonåren är enomtumlande tiddå unga börjarträda in i vuxen-världen. Frågorom kropp, själoch sexualitet fårstor betydelse.

Vård och stöd


Foto

: Dig

italV

isio

n

avdelningar runt om i landet. Deras representanter kange information om vilka regler som gäller i Sverige. Blanddessa regler är till exempel att det är förbjudet att diskri-minera homosexuella, och att två homosexuella personerkan ingå ”partnerskap”, vilket liknar äktenskap. Se Bra attveta i slutet av kapitlet för telefonnummer till RFSU ochRFSL.

OmskärelseOmskärelse* av flickor, även kallad könsstympning, är i allaformer förbjuden i Sverige. Den är ett lagbrott som kanleda till fängelse, även om den som ska omskäras accep-terar ingreppet. För de mest allvarliga stympningarna ärstraffet fängelse i lägst två och högst tio år. Att göra uppplaner för en könsstympning utomlands, eller låta genom-föra en sådan stympning, är också förbjudet.

Omskärelse av pojkar är inte förbjudet, men enligt en nylag får ingreppet bara utföras av en läkare eller av en per-son med särskilt tillstånd. Någon annan än en legitime-rad läkare får dock inte utföra omskärelse på pojkar somär äldre än två månader. Barnet ska ges smärtlindring* aven läkare eller en sjuksköterska. I de flesta fall får man självbetala hela kostnaden för omskärelsen.

KönssjukdomarDen som tror sig ha en könssjukdom måste ta kontakt meden vårdcentral, med ungdomsmottagningen eller medhudklinikens mottagning på närmaste sjukhus. Behand-lingen där är gratis.

Klamydia är den vanligaste könssjukdomen. Den bör all-tid behandlas, eftersom en infektion kan göra det svårt fören kvinna att bli gravid längre fram.

Vård och stöd


omskärelse: attskära bort delarav könsorganen.

smärtlindring:medicin ellerannat medelsom gör att detinte gör ont.

HIV-aids är den farligaste könssjukdomen. Den heterHIV i sitt första stadium, när man blivit smittad med detså kallade HIV-viruset. De flesta har smittats vid oskyd-dat samlag, men smittan kan också överföras via sprutoroch blod. Själva sjukdomen, som kan dröja flera år medatt bryta ut, heter aids.

Alla sjukhus, de flesta vårdcentraler och många privata gy-nekologer (kvinnoläkare) kan göra HIV-test. En del stä-der har också särskilda HIV-mottagningar, som man hit-tar via telefonkatalogens Blå Sidor. HIV-testerna är somvanliga blodprov. De kostar inget, och man behöver intesäga vad man heter.

Alla som vet att de är HIV-smittade måste använda kon-dom eller se till att partnern använder kondom. De mås-te också berätta för sin partner att de är smittade. Att inteberätta att man är smittad är ett allvarligt brott. Det sägerden svenska smittskyddslagen, som är till för att hindraspridningen av farliga sjukdomar.

Psykiska besvärBesvär som har att göra med dina känslor, dina tankar ochditt sinne kallas psykiska. De kan behandlas inom denpsykiatriska vården, men även inom primärvården om be-svären inte är så svåra. Oftast består behandlingen av enkombination av samtal och medicinering.

Om du eller någon i familjen har psykiska problem, så kandu börja med att tala med din vanliga läkare på vårdcent-ralen. Han eller hon kan hjälpa dig vidare till rätt be-handling. Du kan också gå till företagshälsovården, omdet finns en sådan på din arbetsplats.

På många håll finns det psykiatriska mottagningar där man

Vård och stöd


kan få tala med en psyko-log eller en psykiater, enläkare med psykiatri somspecialitet. Den som be-höver mer vård kan bliinlagd på en psykiatrisksjukhusavdelning ellervårdas hemma. I det sena-re fallet kan både lands-tinget och kommunen geextra stöd.

Barn och ungdomar kanvända sig till skolhälso-vården, ungdomsmottag-ningen eller till barn- ochungdomspsykiatriskamottagningen BUP (Barn-och ungdomspsykiatri).Du hittar närmaste BUPpå telefonkatalogens Blå Sidor eller genom att ringalandstingets telefonnummer. Det finns också särskildamottagningar för ungdomar med ätstörningar som anorexi(när man svälter sig) och bulimi (när man äter storamängder och sedan kräks).

Den som varit utsatt för krig och tortyr kan få psykiskabesvär som sömnsvårigheter, mardrömmar och ångest ilång tid efteråt. Många landsting har specialutbildadpersonal som kan hjälpa människor som varit med omsådana svåra upplevelser. Det finns också särskilda centrasom drivs av Röda Korset och andra organisationer.Flyktingsamordnaren i din kommun vet vad som liggernärmast din bostadsort.

Vård och stöd


Alla sjukdomarhar inte medkroppen att göra.Ibland är detkänslor och sinnesom behövervård.

Foto

: Sco

tt T.

Bax

ter

TandvårdBarn och ungdomar under 20 års ålder har gratis tand-vård hos Folktandvården. De får en kallelse när det är dagsatt gå dit. Från det år man fyller 20 år måste man betalaför tandvården. Staten ger ett visst bidrag för så kallad bas-tandvård, som till exempel undersökningar och lagning-ar, så patienten betalar inte hela den verkliga behand-lingskostnaden.

Även inom tandvården måste man avbeställa en inbokadtid om det visar sig att den inte passar, annars får manbetala i alla fall. Det gäller även för barntandvården.

Tandläkarna kan ta olika priser, därför kan det löna sig attjämföra var det blir billigast. Alla tandläkare ska ha enprislista på sin mottagning, där man kan se till exempelvad det kostar att göra en kontroll och att laga ett hål.

För större arbeten, exempelvis så kallade kronor och bryg-gor, gäller andra ersättningsregler än för bastandvården.Be alltid din tandläkare att i förväg beräkna vad ett visst

arbete kommer att kostadig!

Många tycker det är dyrtatt gå till tandläkaren.Det brukar ändå löna sigatt göra en tandläkar-kontroll minst vartannatår. Väntar man för längekan hål och andra fel blimycket svårare och dy-rare att laga.

Äldre och funktionshin-drade kan få tandvård för

Det kan löna sigatt gå till tand-läkaren minstvartannat år. Småhål är billigare attlaga än stora.

Vård och stöd


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

samma avgifter som inom primärvården. Mer om dettafinns att läsa på Försäkringskassans hemsida, www.forsa-kringskassan.se.

FunktionshinderFunktionshinder, även kallat handikapp, är sådant som döv-het, blindhet, rörelsehinder och utvecklingsstörning.Barn med funktionshinder går ofta i vanliga förskolor ochskolor, ibland med stöd av speciallärare och en personligassistent. Det finns också särskilda skolor för barn medvissa funktionshinder.

Föräldrar till sjuka barn eller barn med funktionshinderkan få vårdbidrag för att vårda barnet hemma. Man kan fåhelt, halvt eller en fjärdedels bidrag beroende på hurmycket vård som krävs. På många håll kan föräldrarnaockså få avlösning, det vill säga någon som övertar vårdenett tag så att föräldrarna får vara lediga.

Den som är över 19 år kan ansöka hos Försäkringskassanom handikappersättning för att täcka de extra kostnadersom handikappet kan föra med sig. Den som har ett funk-tionshinder kan också ansöka om att få färdtjänst, per-sonlig assistens och tolk, samt tekniska hjälpmedel somrullstol, hörapparat, talböcker* och texttelefoner*. I alladessa fall gör kommunens eller sjukvårdens personal enutredning för att bedöma personens behov innan mansäger ja eller nej till ansökan.

En funktionshindrad person kan få bidrag för att göra vis-sa ändringar i sin lägenhet. Det kan till exempel handlaom att ändra badrummet så att det blir tillgängligt för enrullstol. I många kommuner finns det också speciellalägenheter för funktionshindrade.

Vård och stöd


talbok: en boksom är inläst påkassettband.

texttelefon: entelefon som ärkombinerad meden datorskärm.

SocialtjänstSocialtjänst är namnet på kommunernas sociala serviceoch ekonomiska hjälp. Ansvaret för socialtjänsten kan lig-ga hos olika nämnder i kommunen, beroende på vilkafrågor det handlar om. Viss service, som barnomsorg ochäldreomsorg, är till för alla oavsett ekonomiska förhållan-den. Annan service är behovsprövad, vilket betyder att so-cialtjänstens personal gör en utredning för att se om per-sonen eller familjen i fråga har rätt att få den hjälp detgäller.

Personalen inom kommunens socialtjänst har tystnads-plikt i de flesta fall. Undantaget är om man misstänkerbrott, till exempel att ett barn har utsatts för misshandeleller sexuella övergrepp*. I sådana fall har personalen ing-en tystnadsplikt, utan tvärtom plikt att föra sina misstan-kar vidare.

I socialtjänsten ingår förskolor, fritidshem, servicehus,hemtjänst, missbruksvård med mera, som vi skriver om påandra ställen i boken. Här ingår också försörjningsstöd, ti-digare kallat socialbidrag, som är till för dem som inte har

sexuellaövergrepp: ensexuell handlingsom den enaparten inte villvara med om.

Tillfällig hjälp i krissituationerkan man få av socialförvalt-ningen som ärkommunenssociala service.

Vård och stöd


Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

lön eller några andra inkomster. Försörjningsstödet ärockså behovsprövat, och socialtjänsten gör alltid en ut-redning* för att se om den sökande har rätt till ekonomiskhjälp.

Du har rätt att få en motivering till socialtjänstens beslutom bistånd. Om du vill överklaga beslutet är socialtjäns-ten skyldig att informera dig om hur det går till. Du kanockså få hjälp av socialtjänsten att skriva ditt överklagan-de.

Försörjningsstödet är inte tänkt som en långvarig utansom en tillfällig lösning. Se kapitlet om Pengar.

Problem inom familjenOm en man och hustru har svårigheter i sitt förhållande,så kan de söka hjälp hos en familjerådgivare för att talaigenom sina problem. Kommunen har ofta en enhet förfamiljerådgivning, och det kan också finnas familjeråd-givare hos Svenska kyrkan, landstinget och privata kon-sulter. Man hittar dem under rubriken Familjerådgivningi telefonkatalogens Gula Sidor.

Familjerådgivarna har inte till uppgift att till varje prishålla ihop en familj. I vissa fall är oenigheten så stor atten skilsmässa är bäst för alla parter. Familjerådgivarna för-söker då hjälpa makarna att få en så konfliktfri skilsmäs-sa som möjligt.

Misshandel är förbjuden i lagen, och det gäller även inomfamiljen. Att slå sin maka, sin make eller sina barn är ett lag-brott. En kvinna som blir slagen kan söka råd och hjälp hoskvinnojourerna eller hos en särskild jourtelefon för kvinnormed andra modersmål än svenska. Det finns också mans-jourer för män som behöver någon att tala med. Ett barn

Vård och stöd


utredning: enundersökninggjord av någonmyndighet.

kan vända sig till skolsköterskan eller barnskyddsorganisa-tionen BRIS. Se Bra att veta i slutet av kapitlet.

Barnmisshandel ses i Sverige som ett så svårt brott att ävenutomstående bör ingripa. Om du till exempel tror att engranne slår sina barn, bör du försöka tala med någon omdet – med grannen själv, eller med socialtjänsten, skolaneller barnavårdscentralen.

Barn som far illaBarn kan ha det svårt av många skäl. Det kan röra sig omriktigt allvarliga saker som sexuella övergrepp, misshan-del, hot och tvång eller att föräldrarna missbrukar alko-hol eller narkotika (dricker eller knarkar). Men det kanockså bero på att föräldrarna är sjuka eller deprimerade*och inte orkar ta tillräckligt mycket ansvar för sina barn.

Socialtjänsten försöker alltid, om det går, att undvika attdela på en familj. Genom att ordna en kontaktperson* ellerkontaktfamilj*, stödsamtal och annan hjälp försöker man istället att få familjen att fungera bättre.

Ibland kan det ändå bli nödvändigt att flytta på barnet. Iförsta hand undersöker socialtjänsten då om det finnsnågon släkting som barnet kan bo hos. I andra hand för-söker man hitta ett så kallat familjehem, en familj som tarhand om barnet i sitt hem under en period. Barnet ska sålångt möjligt fortsätta att ha kontakt med sin riktiga familjhela tiden.

MissbrukSocialtjänsten har skyldighet att hjälpa ungdomar ochvuxna som missbrukar alkohol eller narkotika. Social-tjänsten kan till exempel ordna kontaktpersoner, stöd-

deprimerad: en person somalltid är sorgsenoch inte orkargöra något.

kontaktperson,kontaktfamilj:människor somställer upp för attträffa personersom har problemoch försöka hjäl-pa dem.

Vård och stöd


samtal och vård i en fa-milj eller ett behand-lingshem.

En del behandlingsheminriktar sig mest påungdomar. Kommuner,landsting, kyrkor ochföreningar har ofta sär-skilda mottagningar förmissbrukare. Vården äri första hand frivillig,men om en person ris-kerar att skada sig själveller någon annan all-varligt genom sitt miss-bruk, så kan vården skemed tvång.

Om du eller någon du känner behöver hjälp med miss-bruksproblem, så bör du vända dig till antingen social-tjänsten, din läkare eller din distriktssköterska på vård-centralen. Du har rätt att få tolk om det behövs.

Misstänker du att ditt barn börjat med narkotika, kan duvända dig till socialtjänsten för att få råd och information.Du behöver inte säga ditt namn om du inte vill. Du kanockså kontakta Föräldraföreningen mot narkotika. Tittai telefonkatalogens Rosa Sidor om det finns en lokalför-ening där du bor, och kontakta annars riksförbundet iStockholm – se Bra att veta. Föräldraföreningen mot nar-kotika har broschyrer som berättar om narkotika och omolika tecken som tyder på att en ung människa börjat meddroger.

Vård och stöd


Det finns hjälp att söka förungdomar somfastnat i drog-missbruk.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

BRA ATT VETA• På telefonkatalogens Blå Sidor finns råd om vad

man gör vid brännskador, om någon satt i halsenmed mera. Där står också alla telefonnummer ditman kan ringa för att få råd. Lär dig gärna att hitta iBlå Sidorna redan nu, så slipper du ägna tid åt detnär du eller någon familjemedlem blivit sjuk.

• I många landsting får du en patientbricka när du haftkontakt med sjukvården första gången. Det är ettplastkort med ditt namn, din adress och dittpersonnummer på. Patientbrickan ska du sedanalltid ha med dig när du besöker sjukvården.

• I Stockholmsområdet kan du på apoteken få en listasom heter ”Läkare och tandläkare i Stockholms län2003”. I den broschyren står det bland annat vilkaläkare och tandläkare som talar andra språk änsvenska.

• Patientorganisationer hittar man bl.a. på Internet-adressen www.infomedica.se

• Har någon i familjen druckit eller ätit ett medel som kan vara farligt, ring då till Giftinformations-centralen, telefon 08-33 12 31. De har öppet dygnetrunt och kan ge råd om vad man bör göra. Du kan ock-

Bild från ensvensk vardag.Nyinflyttade iEriksberg. Flyttenär som ett förstasteg in i ett nytt livför familjen.

Vård och stöd


Foto

: Lin

da W

ikst

röm

/ P

RESS

ENS

BIL

D

så ringa 112 och begära giftinformationen, så kopplasdu rätt.

• Numera kan läkarna transplantera (flytta) delar av en nyss död människas kropp till en levande patient,som på så sätt kan bli frisk. Det kallas organdonation,och går att göra med bland annat hjärtat, levern, njurar-na och ögats hornhinna. Men de får inte ta några organom inte personen i fråga godkänt det medan han ellerhon levde. Berätta därför gärna för din familj vad dutycker om saken! Apoteken har en broschyr om organ-donation.

• Information om sexuella frågor finns hos RFSU,www.rfsu.se, telefon 08-692 07 00.

• Information om homosexualitet finns hos RFSL,www.rfsl.se, telefon 08-457 13 00.

• RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa, är en organisation för den psykiatriska sjukvårdenspatienter och andra som är intresserade av psykiatriskvård. Du hittar den på Rosa Sidorna, på www.rsmh.se och telefon 08-772 33 60.

• Organisationer för funktionshindrade hittar du på adres-sen www.funka.nu – klicka på Organisationer.

• Försäkringskassan har en bra information om sjukpen-ning, hjälp för funktionshindrade med mera på sinaInternetsidor. Adressen är www.forsakringskassan.se.Texterna finns också på lätt svenska och på vissa andraspråk.

• Kvinnojourer för misshandlade kvinnor hittar du i telefonkatalogens Rosa Sidor eller genom att kontaktaROKS, Riksorganisationen för kvinno-jourer i Sverige. ROKS finns på www.roks.se, telefon 08-442 99 30. Kvinnojourerna har tillfälliga bo-städer för kvinnor som hotas av sina män.

• Kvinnor med annat modersmål än svenska har en särskildrikstäckande jourtelefon i det ideella nätverket Terrafem,

Vård och stöd


där man kan få råd och stöd på många olika språk.Numret dit är 020-52 10 10. Det syns inte på telefonräk-ningen att numret går till kvinnojouren, och samtalet ärgratis.

• Det finns också en jour för muslimska kvinnor, som heter Systerjouren Somaya. Den har telefon 08-760 96 111.

• I Stockholm, Göteborg, Lund och Gävle har yrkes-utbildade psykologer och socialarbetare mottag-ningar för män som har psykiska problem, vålds-problem eller på annat sätt är i kris. Manscentrum iStockholm har telefon 08-643 11 83 och Internet-adressen www.manscentrum.se. Där kan du ocksåfå adressen till de andra mottagningarna.

• I bland annat Örnsköldsvik, Borlänge och Stockholmfinns det också mansjourer som sköts av ”vanliga”,inte specialutbildade, män. Dit kan man ringa för atttala om familjeproblem, vårdnadstvister, skilsmässormed mera.

Stockholmsjouren har telefon 08-30 30 20 ochInternetadressen www.mansjouren.net.

• BRIS, Barnens Rätt i Samhället, har en hjälptelefonför barn och ungdomar upp till 18 år. Numret är

Bild från ensvensk vardag.Iranska kvinnordemonstrerarutanför landetsambassad påLidingö iStockholm.

Vård och stöd


Foto

: Mag

nus

Hal

lgre

n /

PRES

SEN

SB

ILD

0200-230 230 och samtalen är gratis. Det finnsockså en vuxentelefon dit man kan ringa om man ärbekymrad för sina barn. Numret är 077-150 50 50.BRIS har Internetadressen www.bris.se.

• Rädda Barnen har en hjälptelefon för föräldrar,Föräldratelefonen. Den är till för alla föräldrar sombehöver en annan mamma eller pappa att pratamed. Numret är 020-786 786.

• Föreningar som stöder före detta alkoholmissbruka-re är Länkarna, telefon 08-18 96 88, och AnonymaAlkoholister, telefon 08-720 38 42. Du kan se i RosaSidorna om de har någon lokalförening där du bor.

• Föräldraföreningen mot narkotika FMN har telefon08-642 06 50. Det finns också ett riksförbund som heter Simon, svenskar och invandrare motnarkotika, och som har telefon 08-28 12 86.

• I större kommuner finns en socialjour som kankomma om det uppstår något stort problem ifamiljen under en kväll eller ett veckoslut.Socialjouren nås via nödtelefonnumret 112.

• Röda Korsets hemsida, www.redcross.se, har tele-fonnummer och adresser till organisationens centraför krigs- och tortyrskadade flyktingar.

Vård och stöd


Bild från ensvensk vardag.Finlir och fot-arbete i Stock-holmsförortenRinkeby. I Rinke-by InternationalBoxningsklubbtränas både styrkaoch hänsyn. Sport är en viktigsocial träning,menar tränarenGheorghe Iliuta.

Foto

: Edu

ardo

Val

enzu

ela

Kyrkor och troReligionernas plats i dagens Sverige

Alla har vi en uppfattning om rätt och fel och om hur vimänniskor ska leva våra liv privat och i samhället. Ofta grundarsig dessa uppfattningar i en tro, vår alldeles egna eller en trosom omfattas av många. Det här kapitlet handlar om olikareligioner som finns representerade i Sverige. Eftersom Sverigehaft kristna traditioner i 1000 år, upptas en stor del av kapitletav en redogörelse för olika kristna trosriktningar.

Religionsfrihetinnebär att varoch en har rätt tillsin egen Gudstrooch frihet attutöva sin religion.

Kyrkor och tro

196

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

I Sverige råder religionsfrihet. Det betyder att olika reli-gioner kan utövas här. Idag är många religioner från värl-dens alla hörn representerade i Sverige. Förutom ett stortantal kristna kyrkor finns här judiska församlingar, muslims-ka församlingar av olika inriktningar, hinduiska och budd-histiska sammanslutningar, och här utövas bahá’í och sik-hism. Dessutom bor det i Sverige människor med andrareligioner än dem vi nämnt här, men som inte organise-rat sig.

Kort svensk religionshistoriaFram till 1000-talet trodde människorna i Sverige på asa-gudar. Asarna hade namn som Tor, som gjorde åskan, Frö,som gav goda skördar och många barn, och Oden, somvar klok och såg allt. Under 1000-talet kom kristendomentill Sverige, och då byggdes många kyrkor under de förstaårhundradena. Sverige hade tidigare bestått av mindreområden styrda av småkungar. Under denna tid enadesdessa till ett rike och kyrkan och kungarna samarbetade.Kungarna och andra rika stormän skänkte mark till klos-ter och kyrkor.

Sverige blev då ett kristet land vars religiösa överhuvudvar påven i Rom. Under 1500-talet genomförde kungenGustav Vasa reformationen. Det innebar att man brötmed påven. Klostren stängdes och deras rikedomar togsi beslag av staten. Svenska kyrkan blev en evangelisk-luthersk kyrka, som tillsammans med staten hade stortinflytande på människors villkor. Ofta stod kyrkan påmaktens sida. Svenska statskyrkan har haft hand om folk-bokföringen ända fram till slutet av 1900-talet. Därantecknades födelse och död, flyttningar och giftermål.

Kyrkor och tro


Kyrkan medverkade genom folkbokföringen också till ut-skrivning av soldater till de krig som Sverige förde, fram-för allt under 1600-talet. Mer om detta i kapitlet Historia.

Under 1800- och 1900-talet uppstod flera fria kyrkor iSverige, i protest mot den mäktiga statskyrkan. Olikagrupper av kristna, som inte tilläts uttrycka sin tro på detsätt de ville, skapade egna sammanslutningar, som ocksåkallas samfund. De fria kristna samfunden kallas frikyrkor.En del av dem bildades här sedan de först uppstått i and-ra länder, till exempel Frälsningsarmén, som grundades iEngland av av William Booth. Frikyrkorna samlar uppåten halv miljon människor i Sverige.

Svenska kyrkan idagDet finns inte någon statskyrka i Sverige längre efter den1 januari år 2000. Ända till dess föddes alla svenskar sommedlemmar i Svenska kyrkan. Men år 2000 skildes kyrkaoch stat åt och Svenska kyrkan blev en fristående luthersk-evangelisk* kyrka. Svenska kyrkan har drygt 7 miljonermedlemmar. Siffran kanske kan få dig att tro att de fles-ta går i kyrkan på söndagarna och är aktivt troende på an-dra sätt. Så är det inte. Många svenskar som anser sig varakristna är inte aktiva i de kyrkliga församlingarna. Det ärändå de 2 200 församlingarna som är kärnan i Svenskakyrkans verksamhet. Där samlas de aktiva kyrkomedlem-marna. Dit vänder sig många i olika livssituationer. Ävende som inte brukar gå i kyrkan vill ofta låta döpa sina barn,gifta sig i kyrkan eller begrava sina döda med en kyrkligceremoni. Kyrkans medlemmar betalar en kyrkoavgift.Mer om detta i kapitlet Familj och samlevnad.

Varje församling utgör ett geografiskt avgränsat område

luthersk –evangelisk:Innebär att manbetonar de fyraevangelierna iNya testamentetoch håller sig tillden lära somgrundades avMartin Luther.Han bröt i börjanav 1500-taletmed den katols-ka kyrkan, ochdetta blev börjantill det som kallasreformationen.

Kyrkor och tro


och har oftast en egen kyrkobyggnad, ibland flera. I för-samlingen arbetar präster, diakoner, musiker, barnledareoch andra med gudstjänster, körverksamhet, träffar förbarn, ungdomar och pensionärer och andra aktiviteter.Diakonerna utför en stor del av kyrkans sociala arbete.Kyrkorna tar ofta ett praktiskt socialt ansvar, bland annatför flyktingar. Kyrkans lokala kontor kallas pastorsexpe-ditioner.

75 procent av alla barn som föds i Sverige döps i Svenskakyrkan och blir därmed medlemmar. När barnen kommeri tonåren kan de bli konfirmerade. Det innebär att de un-der en period får undervisning om kristendom och tro. Enviktig del är också samtal om mänskliga relationer privatoch i samhället, om rätt och fel. Efter den här periodenhålls själva konfirmationen, som är en högtid där konfir-manden aktivt uttalar sin kristna tro. Man kan också väl-

Kyrkor och tro


75 procent avalla barn somföds i Sverigedöps i Svenskakyrkan.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

ja att efter undervisningen avstå från själva konfirmatio-nen.

20 000 människor är med i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen,EFS, som är en självständig organisation inom Svenskakyrkan. EFS lägger tyngdpunkten vid mission – att väckatron på Gud – och vid kristet vardagsliv.

Ta kontakt med närmaste pastorsexpedition om du vill vetamer. Se även kapitlet Familj och samlevnad.

Frikyrkorna idagFrikyrkorna är sinsemellan olika. Några av de mest kändaär Frälsningsarmén, Pingströrelsen och Svenska Missionskyrkan.Frälsningsarméns medlemmar bär ofta uniformer och ärute på gator och torg och sjunger sina sånger som blivitsamfundets kännetecken.

Frälsningsarmén brukarockså ha soppkök förhemlösa. ”Frälsis” driverockså företaget Myrorna,en affärskedja som taremot begagnade varoroch säljer dem billigt.Myrorna finns i mångasvenska städer.

Pingströrelsen är Sveri-ges största frikyrkosam-fund med 90 000 med-lemmar. Det som ansesvara typiskt för Pingst-rörelsen är att den beto-nar en personlig upple-

Frälsningsarménsmedlemmar rörsig ofta ute pågatorna och sam-lar in pengar tillsin verksamhetför människorsom har detsvårt.

Kyrkor och tro


Foto

: Lar

s Ep

stei

n /

PRES

SEN

SB

ILD

velse av Guds närvaro. Under gudstjänsterna, som iblandkallas frälsningsmöten, är det inte ovanligt att människorgår fram till predikanten och ”överlämnar sig till Jesus”,eller ”blir frälsta”.

Svenska Missionskyrkan med 67 000 medlemmar vill ak-tivt arbeta för samverkan och samarbete mellan kyrkor. Påsikt strävar man efter kristen enhet, det vill säga att alla oli-ka kyrkor förenas. Svenska Missionskyrkan ser samfundetoch de lokala församlingarna som provisoriska, i väntan pådetta.

Andra frikyrkor i Sverige är Sjundedags Adventistsamfundet,Metodistkyrkan, Baptistsamfundet, Alliansmissionen och Ny-bygget-Kristen samverkan. Det finns också flera mindrefrikyrkor med lokal anknytning på olika platser i Sverige.En del invandrade från Estland, Finland, Iran, Kina ochKorea har ”tagit med sig” sina kyrkor. Vissa av dem harbildat avdelningar inom de svenska frikyrkorna medanandra har grundat egna församlingar.

Katoliker, ortodoxa och österländskaI Sverige finns många andra kristna kyrkor än Svenskakyrkan och de svenska frikyrkorna. Den största av dem ärkatolska kyrkan med 165 000 medlemmar. Bland dessa ärmånga invandrade från övriga Europa och Latinamerika,och det firas gudstjänster på bland annat polska och span-ska. Katolikerna i Sverige har en egen biskop. Den ka-tolska kyrkans högste ledare är påven i Vatikanstaten iRom.

De ortodoxa och österländska kyrkorna har 100 000 med-lemmar i Sverige, de allra flesta invandrade från Turkietoch länder i Mellanöstern och Afrika. Redan innan des-

Kyrkor och tro


sa kom hit fanns den Rysk-ortodoxa kyrkan här ända sedan1600-talet. Senare kom de Estnisk-, Serbisk-, Makedonsk-och Grekisk-ortodoxa kyrkorna till Sverige, och så små-ningom också de Rumänsk- och Bulgarisk-ortodoxa. Denstörsta österländska kyrkan i Sverige är den Syrisk-ortodoxavars medlemmar härstammar från Libanon, Turkiet, Irakoch Syrien. Andra österländska kyrkor är Armeniska apo-stoliska kyrkan, Etiopisk-, Koptisk- och Eritreansk-ortodoxakyrkan. En stor grupp assyrier är med i Österns apostoliskakatolska assyriska kyrka, även kallad Östassyriska kyrkan.

SamarbeteDet förekommer mycket kontakt och samarbete mellanolika kristna grupper i Sverige, både svenska och sådanasom har anknytning till kyrkor i andra länder. De olika kyr-kornas samarbete kallas ekumenik. I Sveriges Kristna Rådmöts fyra kyrkofamiljer med 25 medlemskyrkor i vad dekallar en familjegemenskap. De fyra är den lutherska kyr-kofamiljen, den katolska, den frikyrkliga och den orto-doxa/österländska. De ortodoxa och österländska kyrkor-na samarbetar i OÖKER som betyder Ortodoxa ochösterländska kyrkors ekumeniska råd. Svenska kyrkan haridag också samarbete med muslimska och judiska grupper.

JudendomDe första judarna kom till Sverige på 1700-talet. Under1800-talets judeförföljelser i Ryssland och östra Europasökte sig många till Sverige. Efter andra världskriget komöverlevande judar från de nazistiska koncentrationslägrenoch efter det har judar invandrat främst från Östeuropa.Idag bor ungefär 20 000 judar i Sverige. De judiska för-samlingarna har ett centralråd i Stockholm.

Kyrkor och tro


IslamIslam är en växande religion i Sverige, eftersom mångamänniskor flytt och invandrat hit från länder där islam ut-övas. På tjugo år har antalet muslimer här ökat från 10 000till 250 000. Det finns muslimska församlingar och före-ningar framför allt i södra och mellersta Sverige. Det finnsbåde shiamuslimer och sunnimuslimer här. Muslimer iSverige har några olika riksorganisationer. Andra islam-ska riktningar i Sverige är Ahmadiyya Djama`at och Ismailis.

HinduismDe flesta hinduer i Sverige kommer från Indien, Syd-ostasien och Östafrika. De är ungefär 6 000 och har ingenfast organisation. Hinduerna har bara ett par tempel-lokaler i Sverige, men de samlas ofta hos Hare Krishna-rörelsen som finns på flera orter i landet. Krishna är enhinduisk gud och Hare Krishna står för en västerländsktanpassad form av bhakti som betyder gudshängivenhet.

BuddhismDe första buddhisterna i Sverige var svenskar som funnitoch börjat praktisera buddhismen. 1950 bildades de för-

Kyrkor och tro


Stockholms förstamoské invigdes ijuni år 2000. Denligger vid vid Med-borgarplatsen påSödermalm.Nordens förstamoské ligger iMalmö och bygg-des år 1984.

Foto

: Pon

tus

Lund

ahl /

PRE

SSEN

SB

ILD

sta svenska buddhistiska grupperna. Numera räknar manmed att det finns cirka 12 000 buddhister i Sverige, varavde flesta invandrat från bland annat Vietnam, Thailand,Sri Lanka och Tibet. Det finns nu några buddhistiskaföreningar och ett buddhistiskt samarbetsråd.

Bahá’íDet finns knappt 1 000 bahá’íer i Sverige, spridda på oli-ka håll i landet. Genom Svenska Bahá’ísamfundet kan dufå reda var närmaste samfund finns.

SikhismSikhism har sitt ursprung i Punjab i Indien. Sikherna iSverige är bara cirka 800. Männen har långt uppsatt hårunder stora turbaner. Det finns en sikhisk församling iStockholm.

Utöver alla religiösa organisationer finns det också såda-na som verkar för dialog och förståelse mellan olika reli-gioner. En sådan är Abrahams barn för religiös och kulturellsamexistens som vill visa på likheterna mellan kristendom,judendom och islam. Det finns också Nätverket för vänskapoch tolerans mellan människor av olika tro, Stiftelsen Nordisktcenter för interreligiös dialog och Multi Faith Rådgivningen, somintresserar sig för familjefrågor hos de stora religionerna.

Läs mer om religioner i Sverige i boken ”Gud har 99 namn”,En guide till det mångreligiösa Sverige, utgiven av Utbild-ningsradion UR. Boken är huvudsaklig källa för detta kapi-tel.

BRA ATT VETA:• Adresslista till olika trossamfund finns längst bak i boken.

Kyrkor och tro


Lag och rättSå försöker Sverige skapa rättvisa

I kapitlet om lag och rätt berättar vi bland annat om svenskalagar och den svenska synen på rättigheter* och skyldig-heter*. Vi redogör också för olika typer av rättsfall och hur debehandlas, och för den hjälp man kan få i rättsliga frågor.

Lag och rätt

205

rättigheter:vad man sominvånare i ettland har rätt attgöra eller få.

skyldigheter: vad man sominvånare i ettland måste göra.

Högsta Dom-stolens kansli,Munkbron 1i Stockholm.

Foto

: Mar

co G

usta

fsso

n/ P

RESS

ENS

BIL

D

I Sverige liksom i andra länder anger lagarna både rät-tigheter och skyldigheter, och markerar vad som är för-bjudet. Domstolarna har till uppgift att tillämpa lagarna ochavgöra vem som har rätt i en konflikt. Om någon begåttett brott kan domstolarna både döma och ange ett straff.

Varje människa i Sverige har rätten att få viktiga frågorprövade inför domstol. Man har också rätt till en öppenrättegång* inför en opartisk* domstol. Domstolen är obe-roende både av regeringen och av myndigheterna.

RättigheterNågra rättigheter är så viktiga att de är inskrivna i Sverigesgrundlag. Det gäller till exempel tryckfriheten och ytt-randefriheten, som ger alla människor rätt att föra framsina åsikter. Andra lagar slår fast att ingen får behandlassämre på grund av sitt kön, sin religion, sitt etniska ur-sprung* eller sin sexuella läggning*. Se också kapitlen Demo-krati, Familj och samlevnad och Arbete.

Allemansrätten är en annan viktig rättighet i Sverige. Denger dig rätt att röra dig fritt i naturen på vissa villkor. Dumåste till exempel vara försiktig med att göra upp eld, dufår inte hugga ner träd eller på andra sätt skada naturen,eller gå in på tomten kring någons hus. Det är inte hel-ler tillåtet att tälta eller ställa upp en husvagn mer än ennatt utan att fråga markägaren om lov. Men i övrigt är detfritt att vandra omkring i skogen och plocka vilda blom-mor som inte är fridlysta*, bär och svamp oavsett vem somäger marken.

Jakt och fiske ingår inte i allemansrätten. Fiske med met-spö är tillåtet i de fem största sjöarna och längs kusterna,annars måste man ha tillstånd av den som äger fiske-

rättegång: när ensak behandlas ien domstol.

opartisk: sominte tar ställningför eller emot enviss person ellersak.

etniskt ursprung:vilket land någonkommer ifråneller vilken folk-grupp någontillhör.

sexuell läggning:om någon drastill personer avsitt eget kön ellerav det motsattakönet.

fridlyst: en växteller ett djur som är fridlyst är skyddat enligtlag eftersom det är mycketovanligt.

Lag och rätt


vattnet. När det gäller vildadjur och fåglar, så är grundre-geln att de inte alls får jagas.Somliga arter får dock jagasunder vissa delar av året. Villdu veta mera om detta, frågalänsstyrelsen.

FörbudAlla länder i världen har lagar mot bland annat stöld,bedrägeri, misshandel och mord. Däremot skiljer det sigfrån land till land vad som räknas till dessa brott, och hurallvarligt olika handlingar bedöms.

Svensk lag ser till exempel ganska allvarligt på fusk medskatter och bidrag. Sådant räknas som bedrägeri. Sommisshandel räknar lagen även att slå barn eller andra fa-miljemedlemmar. Att döda någon är alltid förbjudet, ävenför staten: dödsstraff finns inte i Sverige.

Jämfört med många andra länder bedöms rattfylleri* ochnarkotikabrott ganska strängt i Sverige. Även marijuana,hasch och kat räknas som narkotika.

PolisenDen svenska polisens viktigaste uppgift är att se till attmänniskor kan känna sig trygga och säkra. Polisen över-vakar trafiken och den allmänna ordningen, och ingriperom någon till exempel kör för fort eller är så berusad atthan eller hon kan orsaka skada. Polisen får gripa personersom misstänks för att ha begått brott, men inte hålla kvardem mer än några timmar. För att de ska kunna hållas kvarlängre krävs att de anhålls* av åklagare (se nästa avsnitt).

Lag och rätt


rattfylleri: attvara full när mankör bil ellerandra fordon.

anhållas: atthållas kvar hospolisen medanmisstankarna omett brott blirundersökta. Enperson kan baravara anhållen itre dagar. Efterdet ska han ellerhon antingensläppas fri ellerhäktas. För atthålla någon kvarännu längremåste beslut omdetta fattas i endomstol.

Allemansrättenger alla tillåtelseatt plocka svamp,oavsett vem somäger skogen.

Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

Det är till polisen man vänder sig om man vill anmäla ettbrott, till exempel en stöld. För att få ersättning från hem-försäkringen för det som stulits måste man kunna visa uppen sådan polisanmälan.

Man ska också gå till polisen för att få polistillstånd för vissaaktiviteter. Om man till exempel vill ordna en konsert,dans, marknad eller en sammankomst med många delta-gare, så ska man ha polistillstånd. Det gäller också omman vill servera alkohol på en restaurang eller en fest somär öppen för allmänheten.

BrottmålNär en fråga prövas av en domstol anordnas en rättegång,där de olika parterna får säga sin mening. Det finns tvåtyper av rättegångar: tvistemål som vi beskriver längrefram i kapitlet, och brottmål. Ett brottmål är en rättegångmot en eller flera personer som misstänks för att ha bru-tit mot lagen. Den som misstänks kallas den åtalade.Åklagaren är statens talesman, som kräver straff för detmisstänkta brottet.

Den åtalade får till sin hjälp ha en försvarare, en juridisktutbildad specialist. I vissa fall kan det vara en så kalladoffentlig försvarare. En offentlig försvarare får betalt avstaten för sitt arbete, men den åtalade kan bli tvungen attsjälv betala tillbaka kostnaden om han eller hon blir dömd.

Domstolen avgör efter rättegången om den åtalade skastraffas eller inte. Domstolen kan också döma en åtaladatt betala skadestånd, ersättning till den som skadats avbrottet.

Det minsta straffet är böter, att betala pengar. Nästa steg ärvillkorlig dom. Den dömde är då i frihet, men har en prövo-

Lag och rätt


tid på två år. Om han eller hon bryter mot lagen en gångtill under prövotiden, så blir straffet i regel genast fängelse.

Skyddstillsyn är en variant av villkorlig dom, där prövo-tiden är tre år. Vid skyddstillsyn har den dömde också en övervakare som ska hålla kontakt med honom ellerhenne.

Särskild vård gäller framför allt ungdomar samt brotts-lingar som är psykiskt sjuka. De kan placeras i olika for-mer av ungdomsvård respektive psykiatrisk sjukvård.

Det hårdaste straffet i Sverige är fängelse. Fängelsestraffvarar normalt mellan två veckor och tio år, men dom-stolen kan i svåra fall döma till livstids fängelse.

Vid korta fängelsestraff kan den dömde få bo kvar hem-ma. Han har då elektronisk övervakning, så kalladelektronisk fotboja, och får inte gå hemifrån annat än omkriminalvårdens personal godkänner det.

En utländsk medborgare som döms för ett allvarligt brottkan dömas till utvisning ur Sverige, även om han eller honhar uppehållstillstånd och familj här.

TvistemålEn annan typ av rättegångar är tvistemål. De berör tvåeller flera parter som är oeniga – tvistar – och behöverhjälp av domstolen för att avgöra vem som har rätt.Tvistemål brukar handla om pengar eller om familje-ärenden som skilsmässor och vårdnaden om barn.

Ett tvistemål börjar med att den ena parten lämnar in enansökan om stämning* mot den andra parten. Ansökanlämnas in till tingsrätten, den domstol som kommer attbehandla fallet.

Lag och rätt


stämning: närman anklagarnågon för någothos en domstol.

Tingsrätten börjar oftast med att försöka få parterna attkomma överens. Då hjälper tingsrätten parterna att ingåett avtal, en bindande överenskommelse. Detta kallas attuppnå en förlikning.

Om parterna är så oense att en förlikning inte är möjlig,går tingsrätten igenom allt vad parterna framfört och fäl-ler sedan sin dom.

Domstolen tar en anmälningsavgift på några hundra kro-nor för att pröva en tvist. I övrigt är domstolens arbete itvistemål gratis. Det som kostar är att ta hjälp av enadvokat, en juridisk specialist. Du kan få bidrag till denkostnaden genom rättshjälpen, som vi beskriver längrefram i kapitlet. Däremot bidrar inte rättshjälpen till mot-partens advokatskostnader, som du kan tvingas betala omdu förlorar målet.

KronofogdenOm någon är skyldig dig pengar och vägrar betala, så kandu sätta igång ett tvistemål. Men det finns ett enklare sätt,nämligen att ansöka hos kronofogden* om så kallat betal-ningsföreläggande. Det betyder att kronofogdens perso-nal åtar sig att kräva in din skuld. För det arbetet tarkronofogden en avgift på några hundra kronor.

Kronofogdemyndigheten kan också kräva in pengar tillstat och kommun – obetalda skatter, obetalda studielån,parkeringsböter med mera. I vissa fall dras pengarna avfrån den skuldsatta personens lön, sjukpenning ellerarbetslöshetsersättning.

Kronofogdens personal kan också i vissa fall gå in i lägen-heten hos den som inte betalat sina skulder, och ta medsig möbler och annat som en ersättning för skulden.

kronofogden:enmyndighet somhar till uppgift attskaffa in pengarfrån personersom inte betalatsina skulder.

Lag och rätt


Kronofogden hjälper också en hyresvärd att bli av medhyresgäster som inte betalat hyran eller på andra sätt miss-skött sig.

DomstolarSverige har tre typer av domstolar: allmänna domstolar,förvaltningsdomstolar och specialdomstolar. De allmännadomstolarna fattar beslut i brottmål och i tvistemål. Debeslutar också i en del andra ärenden, som till exempelrätten att adoptera och rätten att byta namn.

De allmänna förvaltningsdomstolarna har hand om ären-den som gäller myndigheternas förhållande till enskildapersoner. Om du är missnöjd med ett myndighetsbeslutkan du vända dig antingen till en högre myndighet ellertill en förvaltningsdomstol för att få beslutet granskat(kontrollerat).

Lag och rätt


Förvaltningsdomstolarna behandlar ofta ärenden omskatter, bidrag, körkort, barns placering i fosterhem ochmissbrukares placering i behandlingshem.

Både i allmänna domstolar och i förvaltningsdomstolarkan en dom överklagas om någon part anser att domenär orätt. Överklagande innebär att man begär att rätte-gången görs om i en högre domstol. Se teckningen som visarde olika domstolarna och hur ett ärende överklagas.

De som bestämmer i dessa domstolar är inte bara doma-re med juridisk utbildning. Ofta deltar också nämndemänsom inte har någon juridisk utbildning utan ska företrä-da allmänheten. Domare och nämndemän resonerar till-sammans om ärendet och meddelar sedan sin dom.

Specialdomstolarna avgör i frågor som kräver en speciellbakgrundskunskap. En sådan domstol är Arbetsdomstolensom tar upp tvister mellan arbetsgivare och anställda.

En annan är Marknadsdomstolen som tar upp frågor omföretags ansvar för de tjänster och produkter man säljer.

En tredje är Hyresnämnden som tar upp tvister mellanhyresgäster och hyresvärdar. Det finns hyresnämnder itolv städer i Sverige.

RättshjälpOm du behöver tala med en juridisk expert, kan du enligtlagen om rättshjälp få upp till två timmars rådgivning förett subventionerat pris. Rådgivningen kan gälla frågor omarv, skilsmässa, avbetalningskontrakt med mera, eller hurdu ska sköta kontakterna med en domstol eller en annanmyndighet.Har du en hemförsäkring, så täcker försäkringen ofta endel juridiska kostnader. Du har också möjlighet att få

Lag och rätt


rättshjälp om en tvistdär du är inblandadtas upp i en domstol.Hur mycket rätts-hjälpen täcker, ochhur mycket du måstebetala själv, beror pådina ekonomiska för-hållanden. Rättshjäl-pen täcker dock ald-rig motpartens kostnader, som du kan bli tvungen attbetala om du förlorar ett tvistemål.

Om du misstänker att du blivit illa behandlad på grundav etniskt ursprung, kön, sexuell läggning eller funktions-hinder kan du få gratis rådgivning av någon av ombuds-männen för dessa frågor. Se kapitlet om Demokrati.

Att råka ut för brottHar du utsatts för ett brott, kan du få ersättning från sta-ten för dina skador om den som begått brottet inte kanbetala skadestånd. Du kan få ersättning både för kropps-liga skador och skador på kläder, glasögon och liknande.Du ansöker om denna brottsskadeersättning hos Brotts-offermyndigheten – se Bra att veta.

En kvinna som blir misshandlad av sin man kan sökaskydd hos en kvinnojour – se kapitlet om Vård och stöd. Denman som förföljer och hotar henne kan också bli dömdtill besöksförbud. Det betyder att han inte har tillåtelse attsöka upp henne. Gör han det ändå kan han straffas medböter eller fängelse.

Vissa fall är så allvarliga att kvinnan känner sig tvingad att

Lag och rätt


Den som utsattsför brott kan an-söka om ersätt-ning för skadornahos Brottsoffer-myndigheten.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

flytta till en annan stad för att gömma sig. Då bör honförst tala med Skattekontoret på den plats där hon är folk-bokförd. Skattekontoret kan se till att det införs en mar-kering vid hennes namn och personnummer hos allamyndigheter. Det innebär att ingen myndighet ska läm-na ut hennes nya adress, oavsett vem som kommer ochfrågar efter den.

BRA ATT VETA:• Om du inte kan svenska så bra, ska du alltid be om tolk-hjälp när du har kontakt med polis, domstol eller advokat.

• Domstolsverket, som har telefon 036-15 53 00 ochInternetadressen www.dom.se, kan ge information omdomstolar och rättshjälp. Det finns också en särskildRättshjälpsmyndighet med telefon 060-13 46 00.

• Människor från andra länder har ibland dåligaerfarenheter av polisen. De flesta svenskar har däremoten positiv bild av polisen. Polisen är till för att skyddadem som bor här, och man bör därför aldrig vara räddför att be polisen om hjälp.

• Europadomstolen kan i vissa speciella fall ta upp ärendendär man kan anse att de mänskliga rättigheterna blivithotade. Mer information kan du få från Europakommissio-nens kontor i Stockholm, 08-562 444 11, ww.eukomm.se.Där finns en juridisk expert som kan bedöma om dittärende är möjligt att ta upp i Europadomstolen.

• Brottsoffermyndigheten har telefon 090-16 57 10,www.brottsoffermyndigheten.se.

• Den som utsatts för inbrott, överfall eller våldtäkt känner sig ofta mycket ledsen och orolig under lång tid efterhändelsen. Vill man ha någon att tala med om dessakänslor, så kan man kontakta brottsofferjourerna, som finns i många städer. Brottsofferjourernas riksförbund hartelefon 08-644 88 00, www.boj.se.

Lag och rätt


Mitt i trafikenVad krävs för att köra bil på svenska vägar?

I Sverige som i många andra länder har biltrafiken ökat mycketde senaste årtiondena. Därför har kraven på bilisterna ocksåökat, för att så långt det är möjligt undvika olyckor och skonamiljön. Det här kapitlet handlar om svenska trafikregler, om vadsom gäller för att få körkort och ha bil, och om annan trafik änbiltrafik.

TrafikreglerDe svenska trafikreglerna är ganska lika reglerna i andraländer. Den viktigaste utgångspunkten är att alla ska varaförsiktiga och visa hänsyn för att undvika olyckor. Det ärockså viktigt att kunna trafikreglerna. I Sverige gäller


215

När biltrafikenväxer ökar kravenpå förarna.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

principen att alla ska känna till dem. Man kan därför blistraffad även om man bryter mot en regel som man intevisste fanns.

Här är några speciella regler som gäller i Sverige:

• Alla bilar ska ha ljus på även på dagen.• Alla i bilen ska ha säkerhetsbälte, både de som sitter

där fram och de som sitter där bak, och även barn.Barn under sex år ska sitta på en speciell bilkuddeeller en bilbarnstol. Du kan också hitta billigare,begagnade bilbarnstolar.

• Att köra bil efter att ha druckit vin, öl eller sprit ärförbjudet. Den som gör det kan straffas med bötereller fängelse, och kan också bli tvungen att lämnaifrån sig sitt körkort. Det är även förbjudet att köra bil efter att ha tagit narkotika och vissa mediciner. Många, men inte alla, mediciner som påverkar förmå-gan att köra bil har en röd triangel på förpackningen.För säkerhets skull, be apoteket om närmare upplys-ningar.

• Alla vägar i Sverige har hastighetsbegränsningar, grän-ser för hur fort man får köra. Den tillåtna hastigheteni städerna är i regel 50 km i timmen. På vägar utanförstäderna är den 70, 90 eller 110 km i timmen.

• Vid övergångsställen, som markerats för att männis-kor ska kunna gå över gatan, har bilförare väjnings-plikt. Det betyder att de måste stanna och släppa framdem som vill passera.

• I de flesta städer får bilförarna inte ha motorn i gångpå tomgång i mer än en eller ett par minuter om bilenstår stilla. Regeln är till för att skydda luften ochmänniskors hälsa.



KörkortFör att få köra bil, lastbiloch motorcykel ska du varaminst 18 år (för buss minst21 år) och ha ett giltigt kör-kort.

För att köra moped klass 1ska man vara minst 15 åroch ha körkort eller ett sär-skilt förarbevis. Sådanamopeder kan gå med 45 kmi timmen och ska vara re-gistrerade. Om registreringkan du läsa längre fram i av-snittet ”Registrering, skattoch besiktning”.

Mopeder klass 1 kallas ofta för ”EU-mopeder”. Det finnsockså en ny sorts mycket små bilar som går under sam-ma regler som EU-mopeder.

För att köra mopeder klass 2, vars fart blir högst 25–30km i timmen, räcker det att ha fyllt 15 år.

Om du har ett körkort från ett av de övriga länder som ärmed i EES-området (Danmark, Finland, Norge, Island,Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Belgien, Nederlän-derna, Luxemburg, Lichtenstein, Spanien, Italien, Grek-land, Portugal, Irland och Österrike), så kan du användakörkortet från ditt hemland under hela den tid som stårangiven på kortet. Du kan också byta ut det mot ettsvenskt körkort utan att göra några prov. Bytet görs hoslänsstyrelsen. Även körkort från Schweiz och Japan kan ivissa fall bytas ut på det sättet.Kommer du från ett annat land än de som nämndes ovan,



Trafikskolorna ger undervisningför den som vill ta svensktkörkort.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

så gäller andra regler. Då kan du bara använda ditt kör-kort i ett år från det att du blivit folkbokförd. Sedan mås-te du ta körkort, det vill säga skaffa dig ett nytt svenskt kör-kort.

För att ta körkort ska du dels klara ett skriftligt prov medfrågor om olika trafikregler, dels klara ett körprov. Om detskriftliga provet inte finns översatt till ett språk som dukan, har Vägverket möjlighet att skaffa en tolk åt dig. Detär Vägverket som ordnar proven genom sina ”förarprovs-kontor”, som finns på många ställen i landet.

Det finns trafikskolor som ger undervisning åt den som villta körkort. Du hittar trafikskolorna i telefonkatalogensGula Sidor.

För att få övningsköra ska man ha ett så kallat körkorts-tillstånd. Man kan övningsköra hos trafikskolorna, menockså privat. Övningskör man privat ska den ”lärare” somsitter med i bilen vara godkänd som handledare. Det ärpå vissa villkor tillåtet att börja övningsköra redan vid 16års ålder. Polisen eller länsstyrelsen kan förklara mer omvilka villkor som gäller.

Registrering, skatt och besiktningOm du tar in en bil från utlandet ska bilen registreras* iSverige. Det görs av tullen, om bilen kommer från ett landutanför EU, annars genom Bilprovningen. Bilprovningenarbetar med att registrera och kontrollera bilar och and-ra fordon, och du hittar den i telefonkatalogens RosaSidor. Den bil du tagit in från utlandet ska också regist-reringsbesiktigas hos Bilprovningen.

Köper du en bil i Sverige ska du anmäla till VägverketsTrafikregister att du är bilens nya ägare. Om du köper bi-



registreras: att något, i dethär fallet en biloch dess ägare,förs in på myn-digheternas listor.

len hos en bilfirma, så brukar firmans anställda hjälpa tillmed registreringen. När bilen är registrerad får du ettregistreringsbevis, som visar att du äger bilen.

Reglerna om registrering gäller inte bara bilar utan ocksåandra fordon, till exempel motorcyklar och ”EU-mope-der”.

Alla som äger registrerade fordon ska betala fordonsskatt.När du betalat får du ett så kallat kontrollmärke, som skasättas fast på nummerskylten bakpå bilen. Kontrollmärketvisar att du betalat din fordonsskatt.

Alla motorfordon, även mopeder, ska också ha en trafik-försäkring. Om man kör på en annan bil, så ersätter trafik-försäkringen skadorna på den andra bilen och de perso-ner som är i bilen. Trafikförsäkringen skaffar du av ettförsäkringsbolag. Du kan också betala för tilläggsförsäk-ringar som täcker olika sorters skador på din egen bil, ochsom ger dig ersättning om din bil blir stulen.



Bilbesiktning. Engång om året skavarje bil kontrol-leras av SvenskBilprovning. Bilen måste klaratesten för attkunna köras påvägarna i Sverige.Bilprovningen harrätt att utföra kör-förbud om bilenhar allvarligabrister.

Testen görs föratt öka säker-heten i trafiken.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Bilar och andra motorfordon som är mer än tre år gamlamåste också besiktigas. Det är en kontroll av att bilen ärsäker att åka i och klarar dagens miljökrav*.

Du besiktigar bilen hos Bilprovningen. Bilprovningenskickar ett brev till dig när det är dags att göra kontrol-len. Man måste besiktiga sin bil under den tid som angesi brevet, annars får man inte fortsätta att köra den. Ringtill Bilprovningen och boka tid minst en månad i förväg,eftersom där ofta är långa köer.

Annat än bilDet finns också många andra sätt att ta sig fram. Svenskastäder har ofta särskilda cykelvägar, där de som cyklar intebehöver bli störda av bilarna. Det finns i regel ocksåmånga lokala busslinjer i städerna. Om du ofta åker busslönar det sig att köpa månadskort eller någon annan sortsrabattkort i stället för en biljett för varje resa.

För längre resor kan du välja mellan flyg, tåg eller buss.Det finns många sorters rabattbiljetter som kan göra resanbilligare – hör efter på järnvägsstationen, busstationenoch resebyrån, eller titta på Internet!

BRA ATT VETA:• Vägverket har hand om vägtrafik, bilregister och kör-kortsfrågor. På Vägverkets Internetsida www.vv.sefinns information på flera språk.

• På Bilprovningens hemsida www.bilprovningen.sekan du se i vilka städer Bilprovningen finns. Du kanockså boka tid på Internet för att få din bil besikti-gad.

• Tider för tåg och bussar mellan olika städer hittar dupå adressen www.tagplus.se. Genom att klicka på”andra trafikföretag” når du ett stort antal länkar tillbussbolag, färjor, utländska tåg med mera.

miljökrav: reglersom begränsarutsläppen avolika miljöfarligaämnen.



”Vad gör du på din fritid?”Vanlig fråga med många roliga svar

Ordet kultur kan stå för många olika saker. Konst, musik, teater,film, dans och litteratur räknas alltid som kultur, men mycket avdet vi gör själva är också kultur. När du sjunger en gammaltraditionell visa för ditt barn, för du en folklig kultur vidare. Närvi dansar, lagar mat eller berättar, är det kultur. Att läsa en bokeller skriva en text, måla en tavla eller betrakta en konstnärsverk är också kultur. En del menar att också idrott är kultur.

Här ska vi försöka ge en inblick i en del av den kultur och demöjligheter till fritidsliv som finns i Sverige.

Kultur och fritid

221

Fritid är den tiddå du är ledigfrån skolan ellerarbetet. Tid då du kan hitta pånågot, eller baraslappna av.

Foto

: Pet

er H

oels

tad

/ PR

ESSE

NS

BIL

D

Kommunernas utbud av kultur och fritid samordnas oftaav en gemensam politisk nämnd. Se kapitlet Demokrati.Den har hand om bland annat bibliotek, museer och idrotts-anläggningar. Kommunerna samarbetar också med tillexempel idrotts- och kulturföreningar.

Den tid när vi inte arbetar eller går i skola kallas fritid.”Vad gör du på fritiden?” Det är en vanlig fråga när svens-kar ska lära känna en ny människa. Många svarar nog att de är ute i naturen, fiskar, är ute med hunden ellerkanske bara strövar omkring.

Ett annat vanligt svar är att de satsar en del av sin fritidpå någon förening, eller att de motionerar eller idrottareller följer med sina barn på olika aktiviteter. Mer än enhalv miljon människor i Sverige ägnar en del av sin fritidåt att sjunga i kör.

En del väljer också att lära sig nya saker på fritiden. Dågår de kanske i en studiecirkel hos något studieförbund, ellerföljer universitetskurser på kvällstid.

FöreningarDu kan hitta föreningar av olika slag genom att kontaktakommunkontoret. Där brukar det finnas listor med namn,adress och telefonnummer till de föreningar som finnsregistrerade hos kommunen. De flesta är registrerade,eftersom många föreningar kan få kommunala bidrag försin verksamhet. Då kanske du kan hitta någon föreningeller klubb som motsvarar dina intressen.

I de flesta kommuner finns flera idrottsföreningar somgymnastik- eller motionsföreningar, ridklubbar, oriente-ringsklubbar, skidklubbar (åtminstone i norra delen avlandet där det brukar finnas snö hela vintern) och många

Kultur och fritid


andra. Lagsporter är populära i Sverige, framför allt fot-boll och ishockey. När det gäller sport kan du antingenvara med själv eller gå som publik på matcher och täv-lingar. Det finns plats för bådadera och det gäller såvälbarn som ungdomar och vuxna.

Om du är intresserad av att veta mer om den plats du borpå, kan du få information genom hembygdsföreningen. Därägnar man sig ofta åt att forska om hembygdens historia,skriva berättelser om hur det var förr och dokumenteraaktuella händelser och perioder för eftervärlden. Det finnsockså många invandrarföreningar där man träffas blandannat för att bevara sitt hemlands kultur och för att ge denvidare till sina barn.

Kultur och fritid


Det går bra attgympa tillsam-mans i köketockså, som de här kvinnornai Rinkeby gör.

Foto

: Lar

s Ep

stei

n /

PRES

SEN

SB

ILD

BibliotekBibliotek ska finnas i alla svenska kommuner. En kom-mun har oftast ett huvudbibliotek och någon eller någrabiblioteksfilialer. För att även de som bor långt från ettbibliotek ska kunna låna böcker, har en del kommunerockså en bokbuss som kommer regelbundet vid vissa tider.Bokbussen har inte så många böcker med sig, men mankan också beställa böcker som man vill låna och få demmed bokbussen.

Det är gratis att låna böcker på de offentliga biblioteken.Man brukar få ha böckerna i två till tre veckor, och om deinte lämnas tillbaka i rätt tid brukar man få betala en li-ten avgift. På biblioteken finns talböcker och böcker iblindskrift för synskadade. På de flesta bibliotek kan manockså låna kassettböcker, videofilmer och CD-skivor.Ibland får man betala en liten avgift för att låna filmer ochCD. Här finns också en del böcker, filmer och kassetterpå olika språk.

Barnen har en egen avdelning på biblioteken, och där ord-nas sagostunder och andra aktiviteter för barn. Bibliote-

Det är gratis attlåna böcker påbiblioteket. Oftakan man ocksålåna kassett-böcker, cd-skivoroch videofilm.En del bibliotekhar också datorersom besökarnafår använda.

Kultur och fritid


Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

ken har särskilda barnbibliotekarier som är specialister påbarnlitteratur. Den mest kända svenska barnboksförfatta-ren är Astrid Lindgren, som bland mycket annat skrivitböckerna om Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga.

En annan viktig del av biblioteket är tidnings- och tid-skriftsavdelningen. Där finns dagstidningar och tidskrifterfrån olika delar av Sverige och från olika länder. Man bru-kar få låna hem tidningar som inte är alldeles nya.

Om du letar efter en speciell bok eller tidskrift kan du letai bibliotekets kataloger, som numera oftast ligger på data.Besökare har datorer till sitt förfogande för detta. Om duinte vet hur man gör, fråga någon som arbetar på biblio-teket. De brukar vara duktiga också på att hitta böckersom passar även om man inte är ute efter någon speciellbok.

Biblioteken är något av kulturlivets hjärta på varje ort. Därbrukar också sitta affischer om aktuella kulturhändelser.

Konst, museerI varje län finns ett länsmuseum, som ofta har en historiskavdelning och en konstavdelning. Där visas också till-fälliga utställningar. De större städerna har också egnakonstmuseer och andra slags museer, till exempel tek-niska, eller historiska. Sveriges nationella museer ligger i Stockholm, till exempel Nationalmuseum och ModernaMuseet. Konst finner du också på andra museer och på gal-lerier och andra utställningslokaler. Särskilt om somrar-na brukar det finnas många mindre utställningar runt omi landet.

Se under rubrikerna Museer och Gallerier på telefonkatalogensGula Sidor.

Kultur och fritid


MusikLänsmusiken, som finns i alla län, brukar ha en symfoni-orkester och flera mindre ensembler som spelar på olikaplatser och ger skolkonserter. De allra flesta kommunerhar också en kommunal musikskola. Där kan elever som gåri grundskola och gymnasium lära sig spela instrument.Många musikskolor har egna orkestrar och körer. Ocksåkyrkorna brukar erbjuda ett varierat musikliv.

Sverige har många unga musikgrupper. Under slutet av1900-talet blev svensk pop- och rockmusik en exportvara.Flera grupper blev uppmärksammade över stora delar avvärlden, som ABBA och Roxette. Idag är svenska grup-per mycket populära i Japan. Vissa svenska musiker är tilloch med mer kända där än hemma i Sverige.

Ung, svensk musik har ett betydande inslag av stilar frånolika länder. Det uppstår ofta musikkgrupper i områdendär det bor många som invandrat till Sverige, och grup-pernas musik handlar ofta om ungdomars livsvillkor.

Det finns mångaunga musik-grupper ochsolister i Sverige.

Kultur och fritid


Foto

: Jes

sica

Gow

/ P

RESS

ENS

BIL

D

TeaterI varje län brukar finnas en länsteater som har en egen scenmen också spelar på andra håll. Länsteatern spelar förbåde vuxna och barn och ger ibland skolföreställningar.

Riksteatern är till för hela Sverige. Den har flera föreställ-ningar som reser runt i hela landet. På det sättet kan duse teater även om du inte bor i en större stad. Många sombor i landsorten har Riksteatern som sin närmaste teater.

Som i andra länder har Sverige också nationalscener i hu-vudstaden. De är Kungliga Operan och Kungliga Drama-tiska teatern, som oftast kallas Dramaten. Det händer attde gör gästspel ute i landet.

Förutom nationalscener, länsteatrar och Riksteaternfinns det privatteatrar, främst i de största städerna, och friateatergrupper. Privatteatrarna ger övervägande komedieroch lättare musikteater. De fria gruppernas repertoar ärmycket varierande. De står för en stor del av det svenskateaterutbudet för barn. Många fria grupper får statsbidragför sin verksamhet.

Gå på bioMan kan se biograffilm i de flesta kommuner. Det är intealltid i en biografsalong utan i samlingslokaler av annatslag, som bygdegårdar, föreningshus och liknande. Ävenom det görs mycket svensk film visas oftare utländsk film,mest från USA, på biograferna. Många ser oftast film påTV eller video.

I många länder känner man till den svenske filmregissö-ren Ingmar Bergman. Han har stått bakom många av demest kända filmerna i Sverige och var under flera årtion-

Kultur och fritid


den en förgrundsgestalt inom svensk film. Men svensklångfilm är mycket mer än så. Roy Andersson, RezaBagher, Susanne Bier och Lukas Moodyson är bara nå-gra av de regissörer som är verksamma i början av 2000-talet. Svensken Lasse Hallström gör film i USA. En filmsom fått mycket beröm är ”Det nya landet” som handlarom två flyktingars resa i den svenska sommaren. Regissörär Geir Hansteen Jörgensen. Engelsmannen Colin Nut-ley skildrar Sverige och svenskar i sina filmer, bland an-nat i filmerna om Änglagård.

I Sverige produceras också mycket kortfilm och dokumen-tärfilm. En del visas i TV. Det finns också filmklubbar somvisar filmer som oftast inte kommer upp på de vanliga bio-graferna. I storstäderna finns särskilda biografer för sådanfilm. Ett annat tillfälle att se film av det slaget är att be-söka en filmfestival. Den mest kända är Göteborgs film-festival.

Det centrala filmorganet i Sverige heter Svenska Film-institutet. Där kan filmare söka ekonomiskt stöd för sinaprojekt. Filminstitutet hjälper också till att sprida svenskkvalitetsfilm, både för barn och vuxna. Därifrån kan manockså beställa filmer.

FestivalerMusikfestivaler eller musikveckor, teaterfestivaler, lyrik-festivaler och andra festivaler ordnas runt om i Sverige,särskilt under sommaren. En av de mest kända ärFolkmusikfestivalen i Falun dit det kommer folkmusikerfrån hela världen. I samma landskap, Dalarna, ordnas se-dan många år musikveckan Musik vid Siljan. Dalarna ärliksom Hälsingland framför allt känt för sin folkmusik. I

Kultur och fritid


dessa båda landskap är det varje sommar en rad spelmans-stämmor. De mest kända är i Delsbo i Hälsingland ochBingsjö i Dalarna.

Många städer har sin egen sommarfestival. Det blir ock-så allt vanligare med multikulturella festivaler, där män-niskor av olika nationaliteter samlas och tar del av varand-ras musik, dans och teater.

Hultsfredsfestivalen är en rockfestival där tusentals ungasamlas varje år, men det ordnas också flera mindre festi-valer.

För att hitta det du söker kan du vända dig till bibliote-ken eller turistbyråerna. Det brukar också finnas evene-mangskalendrar publicerade i dagstidningarna eller speci-ella broschyrer. Och är du intresserad av att lära känna tillexempel Sveriges litteratur-, konst- eller arkitekturhisto-ria – ja, då är det återigen biblioteken som vet vad somfinns. Sådant brukar också vara med i studieförbundenskursutbud.

Kultur och fritid


Hultsfreds-festivalen iSmåland lockarflera tusen ungavarje sommar.

Foto

: Pon

tus

Lund

ahl /

PRE

SSEN

SB

ILD


StudieförbundStudieförbunden står för en stor del av fritidsverksamhe-ten i Sverige. De största studieförbunden är ABF (Arbe-tarnas bildningsförbund), Folkuniversitetet, Medborgar-skolan, NBV (Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet)TBV (Tjänstemännens bildningsverksamhet), Sensus stu-dieförbund, Studiefrämjandet, Studieförbundet Bilda förkyrka och samhälle, Studieförbundet Vuxenskolan samtSISU (Svenska idrottsrörelsens studieförbund).

Hos studieförbunden kan du delta i kurser med varieran-de innehåll och omfattning. Den vanligaste formen är stu-diecirkeln, som innebär att man studerar ett ämne till-sammans i en grupp som träffas en gång i veckan eller medannan regelbundenhet. Många studerar språk på dettasätt. Det finns många ämnen, både teoretiska och prak-tiska, som till exempel att lära sig göra keramik eller snick-ra möbler. Inför varje termin brukar studieförbunden geut kurskataloger och annonsera i dagspressen.

BRA ATT VETA:• Studieförbunden på din ort finns under rubriken Studie-

förbund på telefonkatalogens gula sidor, eller på respektivestudieförbunds namn på de rosa sidorna. De har ofta egnahemsidor på Internet, som till exempel www.folkuniversi-tetet.se eller www.abf.se.

• Biblioteken finns under kommunens namn på telefon-katalogens gröna sidor. Museer och teatrar står med sinanamn på de rosa sidorna. På telefonkatalogens gula sidorkan du också leta under rubrikerna Bibliotek, Museer,Teatrar och Biografer.

• Svenska Filminstitutet, Box 27126, 102 52 Stockholm.Besöksadress Borgvägen 1–5. Tel. 08-665 11 00,internet: www.sfi.se

Kultur och fritid

Uppehållstillståndoch medborgarskapRegler för tillfällig eller långvarig vistelse i Sverige

Uppehållstillstånd, pass och medborgarskap är viktiga frågor förmånga som kommer till Sverige från andra länder. Här ger vien sammanfattning av grundreglerna på området. Vill du vetamer bör du vända dig till Migrationsverket för att få fullständiginformation.

Uppehåll ochmedborgarskap

231

Passkontrollen ären av portarna tillSverige.

Foto

: Ben

gt A

rne

Igne

ll /

RED

AKTA

Permanent uppehållstillståndEtt permanent uppehållstillstånd, PUT, ger rätt att bo ocharbeta i Sverige. Den rätten gäller i princip så länge manbor här, och själva tillståndet behöver inte förlängas.Däremot måste man vart tredje år förnya beviset om till-stånd – det papper som säger att man har permanentuppehållstillstånd. Ungefär tre månader innan det är dagsatt förnya beviset skickar Migrationsverket ut ett brev somberättar hur detta går till.

Om någon flyttat ut ur landet när det är dags att förnyabeviset, återkallas det permanenta uppehållstillståndet.Däremot kan du resa utomlands tillfälligt utan att riskeraditt PUT. Tänk bara på att förnya ditt tillståndsbevis omdess tid går ut medan du är utomlands! Även om du fort-

farande har uppehålls-tillstånd, så kan det blitrassel vid gränsen påväg in i Sverige om till-ståndsbevisets tid gåttut.

Barn till två utländskamedborgare måste ock-så ha uppehållstillstånd.

Om du är gift med enannan utländsk med-borgare och ni får barnska ni alltså söka uppe-hållstillstånd för barnethos Migrationsverket.

De som begått så allvar-

Vart tredje årmåste bevisetom permanentuppehållstillståndförnyas.



Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

liga brott att de dömts till utvisning, och de som visar sigha fått sitt tillstånd på osanna grunder, kan förlora sitt per-manenta uppehållstillstånd och därmed rätten att bo iSverige.

UppehållstillståndDet finns också andra, tidsbegränsade tillstånd för att boi Sverige. Uppehållstillstånd, UT, ges till gäststudenter understudietiden. Uppehålls- och arbetstillstånd, UAT, ges blandannat till forskare, artister och andra som kommer för attarbeta en viss tid i Sverige.

Besök i SverigeDen som ska vara i Sverige i mindre än tre månader be-höver inget uppehållstillstånd. Däremot behöver manibland visum, vilket brukar gälla i högst tre månader. Ettvisum till något annat land i EU:s Schengensamarbetegäller även för besök i Sverige. Se längre fram om Schengen-samarbetet. Förutom visum och pass ska man kunna visaatt man kan klara sig ekonomiskt under tiden i Sverigeoch betala sin resa ut ur landet.

Anknytningsärenden Anknytningsärenden kallas fall som gäller en utländskperson som vill flytta till en nära anhörig med permanentuppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap. Somnära anhörig räknas

• mamma, pappa och barn under 18 år• äkta man, hustru eller sambo över 18 år• blivande äkta man, hustru eller sambo över 18 år.



En anhörig som vill ansöka om uppehållstillstånd ska läm-na in sin ansökan till en svensk ambassad eller ett svensktkonsulat i utlandet. Den anhöriga kommer att kallas tillambassaden eller konsulatet för en intervju*, och sedanskickas ansökan som regel vidare till Migrationsverket iSverige. Den anhörige i Sverige intervjuas också innanMigrationsverket beslutar om uppehållstillstånd. Det kanta lång tid innan beslutet kommer.

Om de personer det gäller har bott ihop tidigare, så bru-kar släktingen få ett permanent uppehållstillstånd med engång. Om det däremot gäller ett nytt förhållande, gerMigrationsverket ofta bara ett tidsbegränsat uppehålls-tillstånd till att börja med.

Om Migrationsverket sagt nej till ansökan om uppe-hållstillstånd kan beslutet överklagas* till Utlännings-nämnden. Överklagandet ska göras i ett brev som inomtre veckor ska skickas till Migrationsverket i Norrköping.Om släktingen i Sverige har fått fullmakt* att föra talan förden som ansökt, kan han eller hon skriva överklagandetoch skicka in det.

PassEn utländsk medborgare i Sverige kan ha antingen etthemlandspass, ett resedokument eller främlingspass. Debåda senare får man av Migrationsverket. Resedokumentges till så kallade konventionsflyktingar, och främlingspasstill övriga personer som saknar hemlandspass och inte kanfå ett sådant.

Om du blivit svensk medborgare kan du ansöka om ettsvenskt pass. Det gör du hos polisen.

överklaga: gå tillen högre myn-dighet och klagapå ett beslut föratt försöka få detändrat.

fullmakt: ettpapper som gernågon annan rättatt göra vissasaker i ditt namn.Du måste under-teckna fullmak-ten, och två vitt-nen – personersom sett digskriva underpapperet – skaockså underteck-na den med sinanamn, adressoch telefon-nummer.



intervju: ettsamtal där någonfrågar och enannan svarar.

Sverige har gått in i det såkallade Schengensamarbe-tet, som omfattar alla EU-länder utom Storbritannienoch Irland. Även Norge ochIsland, som står utanför EU,deltar i Schengensamar-betet. Alla som har medbor-garskap eller uppehållstill-stånd i något av Schengen-länderna kan resa inomSchengenområdet i upp tilltre månader utan visum eller pass. Däremot krävs ettidentitetskort som visar vilken nationalitet man har.

För närvarande (sommaren 2003) har Sverige inte någraidentitetskort där nationaliteten står. Därför måste allasom kommer från Sverige ändå ha sina pass med sig. Omdu har ett främlingspass eller resedokument där det ståratt din identitet inte är styrkt, så bör du kontakta ambas-saden för det land du vill besöka för att höra om du kanresa dit i alla fall.

MedborgarskapDen nuvarande lagen om svenskt medborgarskap börja-de gälla den 1 juli 2001. Enligt denna lag kan man blisvensk medborgare på fem olika sätt:

• genom födelse • genom adoption • genom legitimation • genom naturalisation (ansökan) • genom anmälan.



Om man är med-borgare i något av Schengen-länderna, eller om man haruppehållstillstånddär, får man resainom Schengen-området i upp tilltre månader utanvisum eller pass.

Foto

: Hen

rik M

ontg

omer

y /

PRES

SEN

SB

ILD

FödelseDet är föräldrarnas medborgarskap som avgör vilket med-borgarskap deras barn får. Barn med en svensk mor får all-tid svenskt medborgarskap vid födelsen. Detta gäller ock-så barn med en svensk far om barnet är fött i Sverige. Barnmed en svensk far som är gift med barnets utländska morfår svenskt medborgarskap oavsett var barnet fötts.

AdoptionBarn under tolv år som adopteras av en svensk medbor-gare får i regel automatiskt svenskt medborgarskap.

LegitimationOm en utländsk kvinna fått barn med en svensk man i ut-



Det är föräldrar-nas medborgar-skap som styr – den som tillexempel har ensvensk mammablir automatisktsvensk medbor-gare vid födelsen.

Foto

: Mar

k O

lson

landet, får barnet inte svenskt medborgarskap om föräld-rarna inte är gifta med varandra. Men fadern ska enkeltkunna anmäla önskemål om svenskt medborgarskap förbarnet. Gifter föräldrarna sig medan barnet är under 18år, så blir barnet svensk medborgare genom ”legitima-tion”.

Naturalisation (ansökan)Naturalisation (ansökan) är det vanligaste sättet för vuxna,icke-nordiska medborgare att bli svenska medborgare.

För att bli svensk medborgare genom ansökan måste duuppfylla följande villkor:

• Du måste kunna styrka din identitet med hjälp av etthemlandspass eller någon annan identitetshandlingmed foto, som du fått av en behörig* myndighet ihemlandet. Migrationsverket godkänner oftast intekörkort eller intyg om födelse, dop eller äktenskap.Ibland kan en nära släkting – man eller hustru, föräld-rar, barn eller syskon – styrka identiteten. Migrations-verket kan också ge dispens, det vill säga bortse frånkravet på en bevisad identitet, när det gäller personersom bott i Sverige i åtta år.

• Du måste ha fyllt 18 år. • Du måste ha permanent uppehållstillstånd. Undantagna

från den regeln är medborgare i andra nordiska länderoch, i vissa fall, personer från så kallade EES-länder.

• Du måste ha varit bosatt i Sverige en viss tid, i regel fem år.För personer från de nordiska länderna, för dem somär gifta med svenska medborgare, för statslösa ochflyktingar är tiden kortare.



behörig: som har rätt att göranågot, i det härfallet utfärdaidentitetshand-lingar.

• Du måste ha skött digbra i Sverige. Den sombegått något brotteller har obetalda skul-der i form av tillexempel skatter, bötereller underhållsbidragkan få vänta längre påatt få bli svensk med-borgare.

DubbeltmedborgarskapDen nya lagen har gjortdet möjligt att ha dub-belt medborgarskap.Tidigare har den somönskat bli svensk med-

borgare varit tvungen att avsäga sig sitt tidigare medbor-garskap. En- ligt den nya lagen är detta inte längre ett krav.Frågan om ett eller två medborgarskap avgörs därför av vadsom sägs i det gamla hemlandets lagar.

AnmälanAnmälan är en förenklad form av ansökan. Anmälan kangöras till exempel för barn födda i utlandet med en svenskfar, för statslösa barn och för medborgare i andra nordis-ka länder.

Ja eller nejSäger Migrationsverket ja till din ansökan om medbor-garskap, så får du ett medborgarskapsbevis. Blir svaret nej,

Naturalisation ärdet vanligastesättet för vuxnaicke-nordiskamedborgare attfå svenskt med-borgarskap.



Foto

: Sta

ffan

Gus

tavs

son

/ RE

DAK

TA

får du ett beslut där skälet till detta förklaras. Beslutet kanöverklagas till Utlänningsnämnden i Stockholm när detgäller ansökan (naturalisation), och till länsrätten när detgäller anmälan om medborgarskap.

BRA ATT VETA• På Migrationsverkets Internetsidor finns mer

information om alla dessa regler. Där finns ocksåansökningsblanketter som kan skrivas ut. Adressenär www.migrationsverket.se.

• Om du skickar in pass eller andra originalhandlingartill Migrationsverket, bör du säga till på postkontoretatt kuvertet ska skickas rekommenderat. Det blirdyrare, men det gör att postkontoret lättare kan letaefter kuvertet om det skulle komma bort på vägen.

• Ska du ansöka om svenskt medborgarskap behöverdu ett personbevis. Du kan beställa personbevisdirekt från Riksskatteverkets hemsida på www.rsv.se– klicka på Folkbokföring och Beställning av person-bevis. Tänk på att fylla i personbevisets ändamål:ansökan om svenskt medborgarskap.

• I Integrationsverkets skrift ”Svenskar från hela värl-den” får du fakta, funderingar och råd omkring valetav medborgarskap. Skriften kan beställas gratis frånIntegrationsverkets distribution, tel 011-15 63 77eller e-post: distributionen@integrationsverket .se.Det går också att beställa den på Integrationsverketshemsida: www.integrationsverket.se. Klicka på”Publikationer” och vidare på ”Alla publikationer”.Skriften kan också hämtas som pdf-fil från Integra-tionsverkets hemsida.



Det var slut. För mig. Ett år av svår-beskrivlig förnedring var över. Förkriget handlar inte om granater,krypskyttar, minor och arméer.Kriget handlar om förnedring. Omatt leta efter mat som en gatuhund,om att leva i mörkret som en råtta,om att dricka vatten från elementetoch vara lycklig över detta enkla fak-tum att det finns något vatten attdricka. Om att tvingas flytta på grän-sen för vad som är acceptabelt ochmoraliskt. Om att förminska sig självoch sin mänskliga värdighet. Hurkunde världen titta på? Hur kundedu titta på?

Varför lät du mig förlora allt?Bokstavligen allt. Varför gick du inteoch ställde dig på första bästa torgoch skrek om att detta inte får ske?Det skulle ha räckt.

Nu när jag gick från flyget till tullenundrade jag om andra människornågonsin kommer att våga se mig iögonen. Jag kände att hela världenvar skyldig mig någonting. En ursäkt,en skamsen blick, en vändning påhuvudet. Jag behövde ert dåliga

samvete för att övertyga mig om attni kunde bry er om någonting över-huvudtaget. Om att ni ändå kundekänna skam. För skammen skullevara ett bevis på er mänsklighet.

Tullen. Han ville att jag skulle kännamig rädd och osäker. Var det därförhan satt bakom det svarta ogenom-skinliga spegelfönstret? I alla fall ver-kade han inte tycka att han var skyl-dig mig någonting överhuvudtaget.Turist eller affärsresa? Jag försökteinte vara otrevligare än vanligt. Intetrevligare heller. Han var inte värdansträngningen. Turist, kan mansäga. Men han släppte mig ändå.Tryckte på knappen och dörrenöppnades. Jag visste inte vad jagskulle känna.

Min familj väntade där. Gud, vaddom har åldrats. Mamma kan knap-past gå.

Och systern gråter. För första gång-en i mitt liv är hela familjen samladnär jag kommer någonstans. Är detför att denna gång är allt annorlun-da? Är det för att vi är flyktingar nu?Är det så här det ser ut?


Skam och medmänsklighetJasenko Selimovic


Foto

: Ing

mar

Jer

nber

g

Dagarna gick åt till att äta. Samtidigtsom jag fysiskt äcklades av denenorma mängden mat jag såg iaffärerna, av överflödet, av lyxen,slutade jag inte äta.

Enkel mat. Fiskbullar med bröd.Korv och kokt potatis. Vatten. Detbehövdes inget annat. Lyx är enrelativ sak. Men jag åt hela tiden.För säkerhets skull. Och medan jagåt skaffade jag några konserver, deär bra att ha i reserv, de kan överle-va länge. I fall att.

Problemet var bilar. Bra bilar. Volvo,Audi, Mercedes. De nyare modeller-na.

Deras motorljudsvissling lät somgranaten som flyger och ska fallanära en. Men inte på en. För dengranat som flyger rakt på avgeringet ljud. Det är det farliga medgranater. Den som ska döda dig kandu inte höra. Men nu, varje gångnär en bil passerade förbi och jaghörde visslingen rullade jag i söm-nen, omedvetet och lojt, undersängen. För att skydda mig. Där fort-

satte jag att sova tills jag vaknadeoch lade mig igen. Och vid nästa bil– om igen.

Jag saknade ljus. Gatuljus. Lamporsom lyser när mörkret har fallit.

Efter ett år i mörkret kändes detfaktum att gatuljus lyser som entrygghet. För mig betydde det –inga granater. Eftersom granaternaslår sönder gatlyktorna.

Sarajevo i mörkret är en av minavärsta krigsbilder. Varje natt bad jagMamma att promenera med miglängs Drottninggatan. Den hade såmycket ljus och människor. Detkändes tryggt. Och många skyltföns-ter som lyste. Jag såg aldrig vad detvar som lyste men att det lystebetydde att det fanns något i dem.Jag tyckte om att promenera där.Det var en säker gata.

Varje kväll gick vi längs gatan. Blandde andra vilsna främlingarna påDrottninggatan framstod vi som tvåfrämlingar som var benådade meden riktning, ett mål, en mening. Vikände närhet till denna gata, till denenkla promenaden, till varandra. Varoch en av oss av sina egna anled-ningar. Hon, med sin sjukdom, vardömd till döden, jag, med min flykt,till livet. Och vi sentimentaliseradeinte det. Hon tittade på saker honskulle lämna efter sig, klänningar,


•••••••••••••••••••••••••••••••

Hon, med sin sjuk-dom, var dömd tilldöden, jag, med minflykt, till livet.

skor, vardagliga saker i skyltfönstren,jag tittade på människorna som gickförbi oss. På det som väntade mig.Deras ansikten. Den litauiske filoso-fen Levinas skriver om den andresansikte i sina böcker. Menar han dethär jag tänker på nu?

Menar han denna fråga som nuinfinner sig med all nödvändighet?– Kommer han med väskan atthjälpa mig om det behövs igen?Vad kommer hon att göra? Hon iden röda kappan. Hur kommer deatt göra? Vem av dem kommer attbli som Kemo, Alen, Vernesa? Vemav dem kommer att bli min bödel?

Jag tittade på deras ansikten ochundrade.

Var det jag såg i kriget sanningenom människan? En av möjligasanningar? Jag var säker på att detinte var någon mardröm, det var för

verkligt för att vara det. Det kändesmer som om livet här var en dröm.Ett slumrande tillstånd innan dennödvändiga drömvilan omsveperen. Och bortom det?

Under den fernissan? I den vaknaverkligheten? Jag ville inte tänka pådet. Det fanns ingen tid för det. Jagville njuta av ljuset medan detfanns.

Efter några dagar sade någon att jagmåste anmäla mig till polisen, sökaasyl, försöka få ett uppehållstill-stånd. På tv pratade man om attinvandrare ska anpassas, integreras,utbildas. Men de orden kom frånen annan värld.

Inte min.

Jag tror att den människan, hansom kunde bry sig om det, dog iSarajevo. Det var bara så att ingenmärkte det.


Var det jag såg ikriget sanningen om människan? En av möjligasanningar?

•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••

Skam och medmänsklighet forts•••••

Jasenko Selimovic kom till Sverigeunder 1992 års sista dagar. Förnärvarande arbetar han somkonstnärlig ledare på GöteborgsStadsteater.


Ny start i SverigeIntroduktion för nyanlända invandrare

Bilaga 1 Ny start i Sverige

Integrationsverket ansvarar för att sta-tens integrationspolitiska mål får genom-slag på olika samhällsområden.Introduktionen för nyanlända är samhäl-lets insatser under deras första tid iSverige.

Detta dokument beskriver de nationellamålen för introduktionen. Integrations-verket följer upp och utvärderar intro-duktionen utifrån dessa mål. Resultatenav utvärderingarna återförs därefter tillkommuner och myndigheter. Varje kom-mun och myndighet bryter ner och for-mulerar sina mål utifrån dessa övergri-pande mål för introduktionen och göregna uppföljningar och utvärderingar.

Målen är framtagna efter samråd medArbetsmarknadsverket,Landstingsförbundet, Migrationsverket,Skolverket, Socialstyrelsen och SvenskaKommunförbundet.

Övergripande målSamhällets insatser för flyktingar och an-dra invandrare under deras första tid iSverige, ska ge möjligheter för var ochen att försörja sig och bli delaktig i sam-hällslivet.

Mål för introduktionenEfter avslutad introduktion kan individenta del av och bidra till det generella ut-budet inom svenskt arbets- och sam-hällsliv. Detta förutsätter kunskaper:

• om det svenska samhället• om det svenska arbetslivet• i det svenska språket.

Kunskaperna ska relateras till individenskompetens, livssituation och förutsätt-ningar för egen försörjning.

Delmål för introduktionenEfter introduktionen ska nedanståendedelmål vara uppfyllda.

• Individen:

- har kunskaper om samhällets grund-läggande demokratiska värderingar,människors lika rättigheter, skyldighe-ter och möjligheter samt om jäm-ställdhet mellan könen och barns rät-tigheter,

- har kunskaper om svenska samhälls-förhållanden och svenskt arbetsliv,

- har sådana kunskaper i svenska attspråket fungerar som ett kommunika-tionsmedel i såväl vardags- och yrkes-liv som vid utbildning,

- har fått tidig och relevant kontakt medsvenskt arbets- och föreningsliv,

- har fått sin utbildning och yrkeskom-petens värderad och har en planeringför ev. kompletterande utbildning,

- har påbörjat kompletterande utbild-ning/sysselsättning utifrån sina indivi-duella förutsättningar om han/hon är iarbetsför ålder, men saknar utbildningmotsvarande svensk grundskola.



• Barns och ungas uppväxtvillkor är upp-märksammade och deras behov tillgo-dosedda.

• Ungdomar som fyllt 16 men inte 20år deltar i och tillgodogör sig svenskgymnasieutbildning.

• Förskolebarn och skolbarn deltar i ochtillgodogör sig förskole- och skolverk-samhet. Föräldrarna har en etableradkontakt med förskolan/skolan.

• Barn som har kommit till Sverige utanlegal vårdnadshavare får sina särskildabehov tillgodosedda.

• Både vuxnas och barns hälsa och väl-befinnande är uppmärksammade.Sjukvård och/eller rehabiliterande/ha-biliterande insatser har, vid behov, er-bjudits.

• Äldres särskilda behov är beaktade såatt de kan tillgodogöra sig samhälletsservice och vara delaktiga utifrån sinaförutsättningar.

• Funktionshindrades särskilda behov ärbeaktade så att de kan tillgodogöra sigsamhällets service och vara delaktigautifrån sina förutsättningar.

Förutsättningar för introduktionen

Individens introduktion

Utifrån ett kommunalt introduktions-program planerar och genomförkommunen en individuell introduktiontillsammans med individen och andrarelevanta aktörer. Individen ansvarar själv

för sin introduktion och kommunenansvarar för att personen får det stödsom behövs för att introduktionen skabli framgångsrik. Den nyanländes utbild-ning, kunskaper och erfarenheter frånhemlandet beaktas. Samtidigt ges dennyanlände förutsättningar att skapa sigen realistisk bild av sina möjligheter iSverige.

Introduktionen måste därför uppfylla följande kriterier:

• En individuell introduktion utformas,för barn och vuxna, av ansvariga ikommunen tillsammans med indivi-den och andra aktörer. Särskilt upp-märksammas att kvinnor och män ges likvärdiga möjligheter.

• Kommuner, myndigheter och andraberörda aktörer samverkar och sam-ordnar sina insatser så att det blirtydligt för individen att alla arbetar mot gemensamt uppsatta mål.

• Arbetsförmedlingen ger individuellrådgivning och säkerställer därmed att inriktningen på introduktionen ärarbetslivsorienterad.

• Arbetsförmedlingen erbjuder vidbehov arbetsmarknadspolitiskainsatser som underlättar individensinträde på arbetsmarknaden.

• Kommunen erbjuder arbetsplatsför-lagd introduktion som ett alternativ.

• Individens behov och förutsättningarska styra valet av innehåll, pedagogikoch metodik i svenskinlärningen.



• Kommunen och arbetsförmedlingensamverkar och erbjuder personer somhar svårt att lära sig svenska genomteoretiska språkstudier, möjlighet attdelta i sysselsättnings- och språkpro-gram.

• Kommunen erbjuder som komple-ment introduktionsinsatser av andraaktörer, exempelvis företag, frivilligor-ganisationer m.fl.

• Alla myndigheter och samhällsorganerbjuder lika god service till nyanländainvandrare som till övriga medborgare.

Introduktionsperiodens längd varierarIntroduktionstiden är i normalfallet högsttvå år, men kan förlängas med hänsyntill individens behov. Om personen hararbete under introduktionstiden anpas-sas formen och innehållet efter detta.

Individens introduktion följs uppKommunen följer regelbundet uppintroduktionen. Detta görs tillsammansmed individen. Syftet är att förbättra ochanpassa innehållet efter individuellabehov och förutsättningar. Efter avslutadintroduktion utvärderar kommunenresultatet i samverkan med berördaaktörer.

Introduktion för alla och på heltidIntegrationsverket rekommenderar attmålen för introduktionen omfattar alla

nyanlända, såväl flyktingar som andranyanlända i behov av introduktion. Inte-grationsverket rekommenderar också attintroduktionen sker på heltid och attkommunerna erbjuder introduktionser-sättning enligt lagen (SFS 1992:1068),som ett alternativ till försörjningsstöd.Syftet är att åstadkomma en så lönelikersättning som möjligt. Introduktions-ersättningen ska dessutom ge individenmöjlighet att påverka sin ekonomi t.ex.genom att minska sina boendekostna-der eller genom att ha arbetsinkomster.

Introduktionen följs upp och utvärderas Integrationsverket har det samlade upp-följningsansvaret för introduktionsverk-samheten. Uppföljningen och utvärde-ringen bör visa vilka prestationer ocheffekter som insatserna gett upphov till.Kommuner och berörda myndigheterredovisar vid behov resultaten av sinainsatser till Integrationsverket. Resultatenåterförs till kommuner och myndigheteroch bildar underlag för kommunernasverksamhetsutveckling. Integrations-verket bidrar med metodstöd till kom-munerna när de utformar uppföljnings-och utvärderingsinstrument.

Information på andra språkPå Integrationsverkets hemsida återfinnsdetta dokument på ett flertal språk.Adressen är www.integrationsverket.se

Bilaga 2Trossamfund


Trossamfund i SverigeAdressförteckning Med reservation för ändringar

Anglikanska kyrkanChurch of St.Peter & St.SigfridStrandvägen 76115 27 STOCKHOLMTel. 08-661 22 23, 663 82 48

Danska evangelisk-lutherska kyrkanTorild Wulffsgatan 8413 19 GÖTEBORGTel. 031-82 23 09Fax 031-82 86 15

Etiopisk-ortodoxa kyrkanBox 16043103 21 STOCKHOLMTel. 08-733 27 39

Grekisk-ortodoxa kyrkanMetropoliten PavlosSelmedalsvägen 72129 37 HÄGERSTENTel. 08-646 24 21Fax 08-97 32 12

Judiska församlingars centralråd i SverigeBox 7427103 91 STOCKHOLMTel. 08-679 29 00

Lettiska evangelisk-lutherskakyrkan i Sverigec/o Austra KreslinsÖsterängsvägen 3 C182 46 ENEBYBERGTel. 08-768 41 91

Riksförbundet Sveriges unga katoliker, SUKBox 4007102 61 STOCKHOLMTel. 08-641 78 15, 702 05 55

Armeniska apostoliska församlingenKungsgatan 30A753 21 UPPSALATel. 018-13 05 03

Estniska evangelisk-lutherskakyrkanBox 45074104 30 STOCKHOLMTel. 08-21 32 77, 20 69 78

Finska ortodoxa församlingen i SverigeSurbrunnsgatan 46113 48 STOCKHOLMTel. 08-530 307 67

Islamiska Kulturcenterunioneni Sverige (IKUS)Sveavägen 94, Box 45120104 30 STOCKHOLMTel. 08-15 98 88Fax 08-15 68 88

Katolska kyrkanKatolska biskopsämbetetBox 4114102 62 STOCKHOLMTel. 08-643 80 22Fax 08-702 05 55

Makedonska ortodoxa kyrkanHagalundsgatan 5214 32 MALMÖTel. 040-92 65 14Fax 08-19 28 02

Rumänska ortodoxa kyrkanVanåsgatan 66216 20 MALMÖTel. 040-15 24 61, 13 46 54

Bilaga 2Trossamfund


Bulgariska ortodoxa kyrkanAngel PetronovKallforsvägen 23124 32 BANDHAGENTel. 08-86 78 55

Estniska ortodoxa kyrkanc/o Nicolai SuursöötFridhemsgatan 2112 40 STOCKHOLMTel. 08-653 50 83

FIFS, Förenade islamiska församlingar iSverigeGötgatan 103 A116 62 STOCKHOLMTel. 08-643 63 60, 643 10 04

Koptisk ortodoxa kyrkan i SverigeVårgatan 2126 33 HÄGERSTENTel. 08-645 54 13

Norska kyrkan i StockholmBox 4264102 66 STOCKHOLMTel. 08-644 22 11 Fax 08-694 74 01

Ryska ortodoxa kyrkanBox 19027104 32 STOCKHOLMTel. 08-15 63 16

Serbisk-ortodoxa kyrkanBägerstavägen 68120 47 ENSKEDE GÅRDTel. 08-722 99 30

Svenska Bahá’ísamfundetBox 2038103 11 STOCKHOLMTel. 08-21 51 90Fax 08-21 51 91

Syrisk-ortodoxa ärkestiftetFörvaltarvägen 38151 47 SÖDERTÄLJETel. 08-550 656 44Fax 08-550 860 86

Österns apostoliska katolskaassyriska kyrka c/o W. YacobSiriusgatan 114415 22 GÖTEBORGTel. 031-48 79 32

Svenska kyrkan751 70 UPPSALA

Sveriges Kristna RådEkumeniska Centret Starrbäcksgatan 11172 99 SundbybergTel. 08-453 68 00Fax 08-453 68 29

Tyska evangeliska församlingenMarietorpsallé 23217 74 MALMÖTel. 040-26 55 45

SMUF, Sveriges muslimska rådGötgatan 103 A116 62 STOCKHOLMTel. 08-509 109 00Fax 08-642 32 20

Ungerska protestantiska församl i SverigeZoltan VeressEkensbergsvägen 110117 69 STOCKHOLMTel. 08-744 09 91

Bilaga 3Riksorgan


Riksorganisationeri Sverige bildade på etnisk grundMed reservation för ändringar

Afrosvenskarnas riksförbundBox 92136120 08 STOCKHOLMTel. 08-615 29 71Fax. 08-702 34 [email protected]

Albanska riksförbundetFöreningsgatan 5291 33 [email protected]

Armeniska riksförbundet i SverigeBox 25106750 25 UPPSALATel. 018-31 47 94Fax. 018-31 47 [email protected]

Assyriska riksförbundet i SverigeBox 6019151 06 SÖDERTÄLJETel. 08-550 166 83Fax. 08-550 115 [email protected]

Bangladesh riksförbundC/o Musleh UddinStora Björnsgata 87136 64 [email protected]

Bolivianska RiksförbundetSören Vävares gata 1a633 41 ESKILSTUNATel: [email protected]

Bosnien och Hercegovinaskvinnoriksförbund i SverigeBox 318514 27 SKÖVDETel. 0500-41 36 20Fax. 0500- 41 36 20, 0500- 48 14 [email protected]

Bosnisk-Hercegovinska riksförbundet iSverigeBox 38046100 64 STOCKHOLMTel. 08-643 99 66Fax. 08-643 23 [email protected]

Bosnisk-Svenska KvinnoförbundetBox 38046100 64 STOCKHOLM

Chilenska riksförbundetWallingatan 31, NB111 24 STOCKHOLMTel. 08-20 72 33Fax. 08-21 99 48

Bilaga 3Riksorgan


Eritreanska riksförbundet i SverigeBox 209751 04 UPPSALATel. 018-169512Fax. 018-24 51 38

Estniska kommittén Esternas riksförbund i SverigeBox 539101 30 STOCKHOLMTel. 08-21 54 80, 411 59 78Fax. 08-20 70 61

Etiopisk riksförening i SverigeBox 22552104 22 STOCKHOLMTel. 08-6544330, 32Fax. 08-740 51 [email protected]

FAPS, Portugisiska riksförbundetTorpgatan 21211 52 MALMÖTel. 040-23 53 96Fax. 040-23 53 [email protected]

Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige(FRIS)Bellmansgatan 15 nb118 47 STOCKHOLMTel. 08-702 01 10Fax. 08-702 90 [email protected]

Förenade Bangladesh RiksförbundTensta väg 102 1tr163 65 SPÅ[email protected]

Grekiska riksförbundetLandsvägen 52172 36 SUNDBYBERGTel. 08-627 00 27Fax. 08-627 00 [email protected]

Immigranternas centralförbund (ICF)Box 50061104 05 STOCKHOLMTel. 08-612 39 79Fax. 08-732 39 [email protected]

Immigranternas riksförbundKatrinedalsgatan 43504 51 BORÅSTel. 033-13 60 70Fax. 033-13 60 [email protected]

Internationella kvinnoförbundetKaprifolgatan 20213 62 MALMÖTel. 040- 21 21 89Fax. 040- 21 21 [email protected]

Iranska flyktingarnas riksförbund i SverigeBox 11103404 23 GÖTEBORGTel. 0704 – 92 03 [email protected]

Iranska riksförbundet i Sverige (IRIS)Box 7033172 07 SUNDBYBERGTel. 08-28 64 24Fax. 08-28 64 [email protected]

Bilaga 3Riksorgan


Iransk-Svenska SolidaritetsföreningenBox 7091200 42 MALMÖ[email protected]

Irakiska riksförbundet i Sverige Box 82177 22 JÄRFÄLLATel. 08-580 180 59Fax. 08-580 180 [email protected]

Italienska riksförbundetBellmansgatan 15 nb118 47 STOCKHOLMTel. 08-34 57 10Fax. 08-31 92 [email protected]

Japanska riksförbundet i SverigeVegagatan 3113 29 STOCKHOLMTel. 08-317148

Kroatiska riksförbundetBox 65425 02 HISINGS KÄRRATel. 031-23 62 22Fax. 031-23 82 [email protected]

Kurdiska riksförbundetBox 5013131 05 NACKATel. 08-644 66 22Fax. 08-650 21 20

Kurdiska föreningarnas råd i SverigeFridhemsgatan 44-46112 40 STOCKHOLMTel. 08-652 43 30Fax. 08-652 43 [email protected]

Kurdiska unionenBox 7021164 07 KISTATel. 08-7514499 0707-891786Fax. [email protected]

Lettiska hjälpkommittén, LHKWallingatan 34 5 tr111 24 STOCKHOLMTel. 08-21 44 25Fax. 08-21 44 [email protected]

Makedoniska riksförbundet i SverigeBox 47037402 57 GÖTEBORGTel. 031-19 62 24Fax. 031-19 62 [email protected]

Polska kongressen i SverigeBox 5025114 50 STOCKHOLMTel. 08-661 10 06Fax. 021-41 60 [email protected]

Bilaga 3Riksorgan


Resande romers RiksförbundBox 546581 07 LINKÖPING

RIFFI- Riksförbundet inter-nationella före-ningar för invandrarkvinnorNorrtullgatan 45113 45 STOCKHOLMTel. 08-30 21 89Fax. 08-33 53 [email protected]

Riksförbundet för Etiopier i SverigeBox 12127 21 SKÄRHOLMENTel. 08-33 36 60Fax. 08-33 36 [email protected]

Riksförbundet polska föreningar i SverigeTussmötevägen 255122 41 ENSKEDETel. 08-50861230Fax. [email protected]

Roma InternationalAnnastigen 6931 70 SKELLEFTEÅ0910-77 55 [email protected]

Serbernas Riksförbund i SverigeBellmansgatan 15,1118 47 STOCKHOLMTel. 08-462 06 57Fax. 08-462 05 [email protected]

Serbiska riksförbundet i SverigeScheelegatan 32/3212 28 MALMÖTel. 040-94 94 32Fax. 040-94 04 [email protected]

Slovenska riksförbundet i SverigeBox 237261 23 LANDSKRONATel. 0457-771 85,Fax. 0457-771 [email protected]

Somaliska riksförbundet i Sverige Box 191 65104 32 STOCKHOLMTel. 08-16 69 61Fax 08-16 69 [email protected]

Spanska riksförbundetNorrbyvägen 1168 69 BROMMATel. 08-34 27 20Fax. 08-31 92 [email protected]

Sudanesiska riksförbundetBox 4080163 04 SPÅNGA

Sveriges ingermanländska riksförbundc/o Inkeri PetersonIvarsgårdsgatan 14434 35 KUNGSBACKATel. 0300-108 50 Fax. 0300-108 [email protected]

Bilaga 3Riksorgan


Sverigeesternas förbundWallingatan 34 2tr111 24 STOCKHOLMTel. 08-21 66 49Fax. 08-723 19 [email protected]

Sverigefinska riksförbundetBellmansgatan 15 nb118 47 STOCKHOLMTel. 08-615 83 40Fax. 08-615 83 [email protected]

Syrianska riksförbundet i SverigeBox 354151 24 SÖDERTÄLJETel. 08-550 161 71Fax. 08-550 180 [email protected]

Syriska riksförbundet i Sverige Siktgatan 12162 50 VÄLLINGBYTel. 08-38 38 10/564 32 660Fax. 08-38 38 [email protected]

Turkiska riksförbundetAlby CentrumAlbyvägen 6c145 59 NorsborgTel. 08-728 00 34/531 732 05/531 706 15Fax. 08-728 00 [email protected]

Ungerska riksförbundetC/o Lazlo MarkoYmervägen 10a182 67 DJURSHOLMTel. 026-51 98 12Fax. 026-51 98 12

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

SIOS-Samarbetsorgan för etniska organisationer i SverigeBellmansgatan 15118 47 STOCKHOLMTel. 08-643 90 60Fax 08-643 90 [email protected]

I en nödsituation253

Om olyckan är frammeTelefonnummer för akuta situationerNödnumret 112 är det gemensamma telefonnumret som skall användasvid allvarliga krislägen, när man behöver hjälp snabbt.

Nödnumret 112 ska bara användas i akuta nödsituationer. Ett nödfall är en situation där det är fara för liv, egendom eller miljö och där manbehöver hjälp direkt från ambulans, räddningstjänst, polis, flyg-, sjö-, fjäll-räddning eller giftinformation.

Numret är gemensamt för all räddningstjänst, akutsjukvård och polis. Därför kan den som behöver hjälp nå alla samhällets räddningsresursermed ett enda telefonsamtal.

Nödnumret 112 är gemensamt för länderna inom EU.

När du ringer nödnumret 112 besvaras alltid ditt hjälpsamtal av en SOS-operatör. Det är viktigt att vara förberedd på att du kommer att bliintervjuad för att få rätt hjälp.

Att tänka påNär man ringer nödnumret 112 ska man tänka på att svara på SOS-operatörens frågor om:

• Vad har hänt?• Var någonstans behövs hjälpen?• Vem är du som ringer?• Vilket telefonnummer ringer du ifrån?

SOS Alarms webbsida www.sosalarm.se ger dig mer information.

Kommunal Räddningstjänst-BrandkårSe kommunens namn på sidorna med Kommuninformation, RosaSidorna eller under "Räddningstjänst" i Gula Sidorna. Polis Se "Polis" i Rosa Sidorna eller"Polisstationer" i Gula Sidorna.

Läkare Se "Läkare" i katalogens sidor för Hälso- och sjukvård eller i Gula Sidorna. Giftinformation 08-33 12 31. Apotekens läkemedelsupplysning020-66 77 66BRIS – Barnens hjälptelefon020-91 00 91.

När det inte är riktigt lika bråttom . . .

Sakregister

Aabort 181, 182advent 46, 52advokat 134, 210, 214aktivitetsgaranti 98aktivitetsstöd 97, 121alfakassan 103allemansrätt 206Allmänhetens ombudsmän 41Allmänna reklamationsnämnden 121andrahandshyra 85anknytningsärenden 233Anonyma alkoholister 195anställningsintervju 97anställningskontrakt 99arbetarrörelsen 24, 48Arbetsdomstol 212arbetsförmedling 92, 94-98, 103, 105,

115arbetslöshetsersättning 102-103arbetslöshetskassa/a-kassa 100, 102,

103arbetsmarknad 33, 80, 92-97arbetsmarknadsutbildning 97arbetspraktik 97arbetsterapi 174avbetalning 111avtalspension 117

Bbahá’í 204bankkort 110barnavårdscentral 120, 129, 180barnbidrag 118, 156Barnombudsmannen/BO 41-42barnomsorg 140-145

begravning 135-138begravningsbyrå 138behandlingshem 191behörighet 153, 160, 161, 163bemanningsföretag 96besiktning 218, 219besiktningsprotokoll 84betala skatt 100betalkort 110betalningsanmärkning 111-112betyg 153-158bibliotek 64, 222, 224- 225Bilprovningen 218borgensman 83, 111bostadsbidrag 117bostadsförmedling 82bostadsrätt 81, 87bostadsrättsförening 83, 87bostäder 65, 81-89bostadstillägg 118bouppteckning 138BRIS 130, 139, 190, 194bronsåldern 18brottmål 208bruttolön 100brottsskadeesättning 213Brottsoffermyndigheten 213, 214buddhism 203BUP 185bäst-före-datum 108

Ccellprov 178centerpartiet 35, 36, 42cytologprov 178CSN 77, 156, 165, 166

A- C

254

Sakregister

Ddagcenter 170daghem/dagis 30, 64, 140-145datortek 97demokrati 10, 14-15, 30, 39, 145, 147departement 32diskriminering 41, 42, 83distriktssköterska 168, 173, 175,180DO, Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering 41, 42, 84, 106domstol 135, 206, 208-215donationskort 136dödsboanmälan 138dödsfall 135-138

Eeftergymnasial 161eget företag 103-104, 115EU 15, 31

Ffackförbund 93, 100fackförening, 24, 38, 93-94familjedaghem 141familjerådgivning 129, 133, 189fastighetsägare 82festival 228-229film 224, 227-228, 230flextid 101flyktingsamordnare 77folkbokföring 76, 239folkhem 25folkhögskolor 159-160, 165, 166folkpartiet 36, 42folkrörelser 38, 160Folktandvården 186

fordonsskatt 219fridlyst 206frikort 178frikyrkor 38, 198, 200-201friskolor 148, 153fritidshem 140-145, 189främlingspass 234funktionshinder 41, 187fängelse 183, 209, 213, 216färdtjänst 170, 187föreningar 35, 38-40, 160, 176, 191,

195, 222-223förlossning 179-180förskola 141-145, 147, 188förskoleklass 149första maj 48försvarare 208försäkringar 94, 107, 112-113, 122, 219Försäkringskassan 77, 101, 119, 123, 187,

193försörjningsstöd/socialbidrag 65, 79, 117,

121, 189förtroendenämnden 176föräldraförening 152Föräldraföreningen mot narkotika 191,

195föräldrapenning 77, 114, 116, 120, 123,

180

Ggarantipension 116graviditet 179-182grundlag 40, 206grundskola 146-153, 157-158, 243gruppboende 170

D-G

255

Sakregister

Gustav Vasa 21-22, 197gymnasieskola 147, 153-158

Hhandikapp 41, 42, 187, 193Handikappombudsmannen 41-42hastighetsbegränsning 216havandeskapspenning 180hemförsäkring 89, 112, 212hemförsäljning 109hemsjukvård 174hemtjänst 64, 168-169hemutrustningslån 77hets mot folkgrupp 39hinduism 203historia 17-28HomO 42, 132, 139hyresbostäder 81hyresgäst 83-86, 210, 212Hyresgästföreningen 88hyreskontrakt 84, 88Hyresnämnden 88-89, 212högkostnadskort 177högskola 148, 153, 159, 162-116365högskoleprovet 164-166högskolestudier 162-166

IID-kort 76-77inkomstdeklaration 114-115inkomstpension 116inkomstskatt 114Integrationsverket 80, 89, 243-245intresseorganisationer 38introduktion 64, 78-80, 243-245introduktionsersättning 79, 245

islam 203istid 17, 18

Jjobbsökarkurs 97judendom 202, 204jul 54-56Justitieombudsmannen, JO 33, 41, 42jämförpris 108jämställdhet 128-129, 147Jämställdhetsombudsmannen/JämO 41,

42, 129, 139

Kkarensdag 101, 119Karl XII 22, 23katolicism 201, 246kollektivavtal 94kollektivtrafik 68kommun 30, 34, 63-69kommunalråd 66Kommunalskatt 65kommunalvalet 31, 66-67kommundelsnämnd 68kommunfullmäktige 30, 66, 68kommunstyrelse 66Komvux 77, 158, 165konst 225Konsumenternas försäkringsbyrå 122konsumentrådgivare 82, 121-122Konsumentverket 122kortköp 110korttidsboende 170kreditkort 110kristdemokraterna, kd 36Kristi Himmelsfärdsdag 48

G-K

256

Sakregister

kronofogden 112, 210kungadöme 15, 31kursplan 150, 155kvinnohälsa 128, 139, 178-180kvinnojour 189, 193-194, 213Kyrkor och tro 196-204könssjukdomar 181, 183könsstympning 183körkort 215, 217-218

Llag och rätt 205-214landskap 28landsting 30, 34, 63, 66-69, 160,

173-192landstingsfullmäktige 30landstingsval 31, 67Livsmedelsverket 121LO 93lucia 52-53legitimation 80lån 110-112långfredag 47läkarintyg 119län 34, 130, 192, 225- 227Länkarna 195länsmusik 226länsstyrelse 34läroplan 142, 145, 148-150

Mmammografi 178Marknadsdomstol 212massmedia 40maxtaxa barnomsorg 143

maxtaxa äldreomsorg 171medborgarskap 231-239medborgarskapsbevis 238medeltiden 15, 20midsommar 51Migrationsverket 231, 234, 238miljöpartiet 36minoriteter 15-16missbruk 190-191, 195moderaterna 37modersmål 78museer 225musik 226musikskola, kommunal 226mäklare 87, 88mödravård 139, 172, 178-182

Nnarkotika, Föräldraförening mot 191, 195nationaldag 49 naturalisation 235, 237, 238nettolön 100Norden 15nyår 46

Ooffentliga sektorn 14offentlighetsprincipen 40ombudsmannen mot etnisk

diskriminering, DO 41-42, 84, 106omskärelse 183opartisk 33, 88, 206organdonation 136ortodoxa kyrkan 202

K-O

257

Sakregister

Ppartnerskap 132, 183pass 234pastorsexpedition 131, 138, 200patientavgift 177patientförening 176, 192patientnämnd 176pengar, ekonomi 107-123pension 116-117, 123permanent uppehållstillstånd 232-233,

237personbevis 76-77, 239personnummer 76pingst 49polisen 136, 207-208, 214, 234polisanmälan 208polistillstånd 208politiska partier 24, 27, 29, 30, 35, 40preliminärskatt 114premiepension 116pressombudsmannen, PO 42preventivmedel 128, 181primärvård 174psykiska besvär 184, 185påsk 47-48

RRadiotjänst 42rattfylleri 207regering 32-34reklamera 109rekryteringsföretag 96remiss, till läkare 173remissvar 32, 39religion 196-204resedokument 234

RFSL, Riksförbundet för sexuellt lika-berättigande 128, 139, 182-183, 193

RFSU 128, 139, 182, 193riksdagen 15, 26, 30, 32-34, 42Riksskatteverket 123, 239RSMH 193rättegång 206rättshjälp 134, 210, 212, 214röstkort 69rösträtt 30-31, 69

SSACO 93sambo 132-133, 233servicehus 64, 170sexualitet 182, 193sfi, svenska för invandrare 77, 79, 158sikhism 197, 204sjukersättning 119sjukgymnastik 174sjukhem 170sjuklön 100-101, 119sjukpenning 77, 100, 101, 114, 116,

119, 123, 193skadestånd 208skatt 26, 65, 100-101, 114-115skattemyndigheten 76, 69, 115, 123skilsmässa 133-135, 189skola 34, 77, 141-142, 146-166skolbarn 142skollunch 149skolläkare 152skolskjuts 149skolsköterska 152skolsystemet 146, 147Skolverket 142, 145, 155

P-S

258

Sakregister

skärtorsdag 47socialbidrag/försörjningsstöd 65, 79, 117,

121, 189socialdemokraterna 37socialtjänst 188-191sommarlov 50, 147specialistvård 173stadsdelsnämnd 68statliga myndigheter 33-34statsbidrag 65stenåldern 18Stockholms blodbad 21studentexamen 156studiebidrag 118, 156studiecirkel 222, 230studieförbund 153, 222, 229, 230studieintroduktion 163studiemedel 165studiestöd 118, 156, 165, 166studievägledare 161Stöd till start av näringsverksamhet 97,

104Svenskt Näringsliv 93Svenska kyrkan 131, 197-202, 247svenskundervisning 77, 79, 158syo-konsulent 161särskola 149, 157

Ttandvård 186-187TCO 93teater 227tillgodokvitto 109tillsvidareanställning 98tingsrätt 209-210, 211tjänstepension 117

tolk 80, 174trafikregler 215- 220trafikskola 218trossamfund 197-204tryckfrihet 39-40, 206tvistemål 209tv-licens 42tystnadsplikt 130, 176, 188, 189

Uumgängesrätt 135underhållsbidrag 135underhållsskyldighet 132, 135Ungdomshälsan 128ungdomsmottagning 128, 139, 181, 182,

183, 185universitet 148, 154, 156, 159-166uppehållstillstånd 69, 76, 94, 209,

231-239uthyrningsföretag 96Utlänningsnämnden 234, 239Utrikesdepartementet, UD 131,139uttagskort 110utvecklingssamtal 145, 151

Vval 30-31valborgsmässoafton 48Vasaloppet 28vikariat 99vikingatiden 19-20visstidsanställning 99vräkning 84vårdagjämning 48vårdcentral 173vård och stöd 172-195

S-V

259

Sakregister

vårdnadshavare 133vänsterpartiet 37värnplikt 116

Yyttrandefrihet 39, 206

Ååklagare 208ålderdomshem 167, 170ålderspension 116, 117ångervecka 110

Ääktenskap 128, 130-131äktenskapsskillnad 133, 135äldreomsorg 34, 167-171, 188

Ööppen fritidsverksamhet 141, 142öppen förskola 141öppet köp 109österländska kyrkan 202överklaga 211, 234övervakare 209

V-Ö

260

Sverigeen pocketguideFakta, tips och råd till nya invånare

Varje år får Sverige tiotusentals nya invånare. Mötetmed ett nytt land kan vara både spännande och frust-rerande. Under den första tiden här går mycket energitill att lära sig svenska. Språkets knepiga å, ä, ö ochsje-ljud sysselsätter både tunga och sinne.

När språket börjar flöda kommer också mängder avnaturliga frågor om hur vardagen i Sverige fungerar.Hur hittar jag ett bra jobb? Har mina barn rätt att gåpå dagis – och vad kostar det? Får min gamla pappaockså möjlighet att komma till Sverige? Duger minabetyg för att läsa på universitetet?

Många av svaren ges i den här pocketguiden – ensnabb orientering i det svenska samhället. Boken skavara en tillgång för alla nya som bosätter sig i Sverige.Över 250 sidor fyllda med användbar information omlandet som ska vara ett nytt hem.

Här finns också hänvisningar och tips om hur manhittar fler bra, aktuella fakta på webben.

Pocketguiden finns i flera språkversioner, inklusivelätt svenska.

sverige - mkcentrum.se

Documents