1 (12)

”Sp

Manual studiehandledning+

2 (12)

Innehållsförteckning

1. Innehållsförteckning s. 2

2. Effektiv studiehandledning s. 3

3. Vad är studiehandledning? s. 4

4. Vem ska få studiehandledning? s. 4

5. Organisation på skolan s. 5

6. Riktlinjer och rutiner för tilldelning och ansökan s. 6

7. Ansökan s. 7

8. Tre modeller att organisera studiehandledning s. 8

9. Framgångsfaktorer s. 9

10. Ansvarsfördelning inför studiehandledning s. 10

11. Praktiska tips för att underlätta studiehandledningen s.11

12. Digitala hjälpmedel s.12

3 (12)

Effektiv studiehandledning – faktorer och riktlinjer som främjar en god studiehandledning

Andraspråksutveckling

Det tar lång tid att lära sig ett skolspråk och det är självklart individuellt hur lång

tid det tar. Det är viktigt att ha grundläggande kunskaper om

andraspråkutveckling t.ex. skillnader mellan att lära sig ett vardagsspråk och

skolspråk.1

Skolverket (2005) har kommit fram till att vistelsetiden i det nya landet för

utlandsfödda elever är direkt avgörande för studieresultaten. De elever som

anlänt efter ordinarie skolstart får svårt att ta igen förlorad skolgång och halkar

efter allt mer. Detta blir tydligt i flera studier som visar att skolspråket blir

abstraktare ju högre upp i årskurserna eleverna studerar (Hajer & Meestringa

2014). Abstraktionsnivån är avsevärt högre i skolspråket, än i vardagsspråket.

Skolspråket blir dessutom allt mer ämnesspecifikt högre upp i årskurserna och

det har generella ämnesövergripande särdrag och ämnesspecifika särdrag. Hajer

& Meestringa (2014) menar att denna förändring sker i högstadiet och på

gymnasiet och benämner detta ämnesspecifika språk för ämnesspråk eller

fackspråk, vilket de skiljer från det allmänna skolspråket.”2

Ankomstålder till Sverige Genomsnittlig tidsåtgång för

utveckling av skolspråk3

5 - 7 år 3-8 år

8 - 11 år 2-5 år

12 - 15 år 6-9 år

1 Hallgren och Fallgren (2010) Lyft språket Lyft tänkandet 2 Hajer, Maaike & Meestringa, Theun, (2014) Språkinriktad undervisning. 3 Sandra Tynell (2014) Andraspråkselevers ordförståelse i samhällskunskap s. 8

Tips!

• Höga förväntningar men realistiska!

• Utgå från vad eleverna kan och utmana dem därifrån

• Se elevernas möjligheter och inte vad de inte kan.

4 (12)

Vad är studiehandledning?

Studiehandledning på modersmålet är en stödinsats som finns i grundskolan

och motsvarade skolformer samt i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Studiehandledning på modersmål är inte ett ämne, utan räknas som särskilt stöd

eller som extra anpassningar. (Läs mer i Skolverkets allmänna råd SKOLFS

2014:40)

Studiehandledningens innehåll:

• Språklig handledning

• Interkulturell handledning

• Att handleda i studieteknik

• Samarbete med klass- och ämneslärare

• Länk mellan hem och skola

• Föräldramöten och utvecklingssamtal 4

Vem ska få studiehandledning?

En elev som inte klarar att följa undervisningen på svenska har rätt att få stöd i

form av studiehandledning på sitt modersmål eller på sitt starkaste språk (tex.

elevens modersmål har inte varit skolspråket) om hon eller han riskerar att inte

nå de kunskapskrav som minst ska uppnås i ett eller flera ämnen.

Studiehandledningen på modersmålet regleras i 5 kap. 4§ skolförordningen och

motsvarande finns i 9 kap 9§ i gymnasieförordningen:

”En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven

behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning

och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat

språk än modersmålet ges studiehandledning på det språket i

stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.”

En elev ska få studiehandledning om hen har ett behov av det, med hjälp av

lärarna är det rektors ansvar att identifiera vilka elever som behöver stödet och

hur det organiseras på skolan.

Extra anpassningar = inom ramen för ordinarie undervisning. Särskilt stöd = blir

en särskild undervisningsinsats som sätts upp i en åtgärdsplan. Den senare

formen kräver ett rektorsbeslut.

4 Sheikhi & Ucar (2018) Studiehandledning för flerspråkiga elever s18ff.

5 (12)

Organisation på skolan

Att organisera för studiehandledning på modersmål är en komplex uppgift som

kan innebära stora utmaningar för skolor och huvudmän.

Studiehandledning är en form av extra anpassningar när stödet endast behövs

under en kortare period. När en utredning om särskilt stöd visar att eleven är i

behov av studiehandledning under en längre period ska eleven ha ett

åtgärdsprogram utarbetas där stödbehovet beskrivs.

För att tillgodose elevens behov är det viktigt att studiehandledaren så långt

som det är möjligt samarbetar med läraren i ämnet eller i ämnena. Det är

mycket viktigt att studiehandledaren och ämnesläraren hittar tid att

samplanera. Rektor ansvarar för att det blir möjligt. Kontinuerlig utvärdering av

studiehandledning för att kunna planera och anpassa efter elevens behov ska

ske. Utvärderingsblankett finns på Medarbetarwebben i gruppen Flerspråka

klassrummet. Utvärderingen görs inför elevens utvecklingssamtal.

Studiehandledarens ansvar blir då att ge eleven adekvat stöd enligt det

beslutade åtgärdsprogrammet, medan ämnesläraren ansvarar för

undervisningen i ämnet, bedömer elevens kunskaper och sätter betyg för elever

som innefattas av detta.

Rektor skall ordna arbetsplats och plats för förvaring av tex. läromedel.

Studiehandledare som har hela eller större delar av sin tjänst skall delta på

möten t.ex. tillsammans med arbetslagslaget på skolan. Arbetsplatsen bör vara i

närheten eller tillsammans med lärarna på skolan.

6 (12)

Riktlinjer och rutiner för tilldelning och ansökan

Lokala riktlinjer för tilldelning av språkstöd och studiehandledning.

Skolform Läsår 1 & 2 Läs år 3 & 4 Förskola 30h fördelat på 3-4 veckor

Grundskola åk F-5 upp till 2 h/vecka/grupp upp till 1h/vecka/grupp Grundskola åk 6-9 upp till 4 h/vecka/grupp upp till 2h/vecka/grupp Språkintroduktion gymnasiet

upp till 4 h/vecka/grupp upp till 2h/vecka/grupp

Nationella pr. gymnasiet upp till 4 h/vecka/grupp upp till 2h/vecka/grupp

• Om den obligatoriska kartläggningen (i grundskolan) av eleven visar på

andra behov av studiehandledning än vad som anges i riktlinjerna

redovisas detta i ansökan om studiehandledning

• Riktlinjerna för tilldelning är en ambitionsnivå men kan ej garantera tid

för studiehandledning.

• Studiehandledning kan komma att ges i olika omfattning mellan veckor

för att tillgodose behov.

• Gruppstorleken kan komma att variera men samordning är nödvändig

för att kunna tillgodose behov.

Att köpa extra studiehandledning Rektor har möjlighet att ansöka om ytterligare studiehandledning om behov finns utöver tilldelningen. Antingen fler timmar per vecka under den tid eleven är berättigad till åtgärden eller utökad studiehandledning efter det att eleven fått undervisning i mer än fyra år. All studiehandledning bekostas av den enskilda skolan och debiteras med 330 kr. per timme och lektion. Kostnaden inkluderar 60 minuter undervisning med tillhörande planering och gäller läsåret 2019-2020

Ansökan

• Rektor ansöker till Enhet flerspråkighet om studiehandledning via e-

tjänst. https://sjalvservice.varberg.se

• Ansökan om studiehandledning görs inför varje läsår och behöver ej

förnyas om en utvärdering. Utvärderingen görs inför utvecklingssamtalen

och ligger till grund för förnyad tilldelning av studiehandledning.

Avsaknad av utvärdering riskerar att studiehandledningen dras in.

I de fall det inte sker någon utvärdering riskeras studiehandledningen att

dras in efter avslutad termin. Utvärderingsblankett finns på

Medarbetarwebben i gruppen Flerspråka klassrummet.

• Rektor på grundskolan/grundsärskolan/gymnasieskolan/gymnasie-

särskolan ansvarar.

7 (12)

Tre modeller att organisera studiehandledning5

De tre modeller innebär studiehandledning före, under eller efter lektionstid.

Modell 1: före lektion (förförståelse)

Eleven förankrar ämnesinnehållet på sitt modersmål innan eleven får en

genomgång på svenska av ämnesläraren. Studiehandledaren går genom

områdets kunskapskrav och aktuella planering.

Modellen kan rekommenderas för alla elever som inte kommit så långt i svenska

språket. Det här är en mycket passande modell för de elever som bara varit i

Sverige under 1-2 år.

Ämnesläraren går igenom ämnesområdet med studiehandledaren. Tänk på att

studiehandledaren kanske inte är utbildad på just det området.

Studiehandledaren och ämnesläraren förbereder sig genom att leta material på

modersmålet, tex. inlästa läromedel som finns som studiestöd på

inläsningstjänst (www.inlasningstjanst.se), filmer på SLI (www.sli.se), UR skola

(www.urskola.se) och UR språk play.

Modell 2: under lektion (stöttning under lektion, passar alla) Studiehandledning under lektionen passar elever som är i början av sin andraspråksinlärning. För att kunna tillhanda ha en god kvalité på studiehandledning krävs noggrann planering av studiehandledares uppgift om hur studiehandledningen ska gå till. Utan planering finns risken att studiehandledaren endast översätter. Studiehandledaren stöttar eleven, eller elevgruppen under lektionen.

Modellen passar bra för elever som har tidigare skolgång. Eleven har

förförståelse för ämnet och kanske redan behärskar det på modersmålet.

Studiehandledaren översätter viktiga begrepp under lektionen och stöttar

genom att sätta begrepp i sammanhang.

Under ordinarie lektion måste ämnesläraren vara uppmärksam på att eleven

hänger med. Skriv alltid upp viktiga begrepp på tavlan och förklarar de nya

orden. Om man sätter elever ur samma språkgrupp tillsammans i klassrummet

kan de stötta varandra. Bildstöd förstärker inlärningen och rekommenderas i all

undervisning för nyanlända elever.

5 ”Studiehandledning på modersmålet” (2015) Skolverket

8 (12)

En modell kan vara att studiehandledaren står framme med läraren under

genomgången, och eleven räcker upp handen när en förklaring på modersmålet

behövs. Vid eget arbete kan studiehandledaren sätta sig bredvid eleven (eller

elevgruppen) och hjälpa till.

Även här kan man förstås använda sig av inläsningstjänst och filmer på

modersmålet eller på svenska innan lektionen. Andraspråkselever kan behöva

höra och läsa samma sak flera gånger.

Obs! Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan användas även utan att

studiehandledaren är på plats.

Modell 3: efter lektion (repetition och förklaringar) Modellen passar bra för elever som kommit långt i sin svenskutveckling och även

för äldre elever (högstadie- och gymnasieelever) och som kan tillgodogöra sig en

del av undervisningen på svenska.

Eleven får extra stöd av studiehandledaren efter en lektion. Eleven tar själv upp

vad som behöver repeteras eller förklaras på modersmålet. Studiehandledningen

kan läggas som en obligatorisk läxstuga. Samarbete med ämnesläraren är lika

viktig som i de tidigare modellerna för att ge bra möjligheter för

studiehandledaren att kunna förbereda och sätta sig in i ämnesområdet.

Framgångsfaktorer

Skolinspektionens granskning av studiehandledning på modersmålet i åk 7-9 och de allmänna råden om studiehandledning på modersmålet visar på några framgångsfaktorer. • Att studiehandledaren och elevens lärare samverkar, och • att undervisning ges växelvis på elevens modersmål och på svenska, för att eleven ska utveckla verktyg för sitt eget lärande, • att man först bedömer elevens språk- och ämneskunskaper, • att insatserna anpassas efter elevens förutsättningar och behov, • att skolan har kompetens om flerspråkighet. Detta innebär att alla fem punkterna behöver beaktas när man genomför studiehandledningen om insatsen ska nå framgång.

9 (12)

Ansvarsfördelning inför studiehandledning

Rektors ansvar Rektor ansvara för att ansöka om studiehandledning vid behov samt att besluta om när studiehandledning skall avslutas. Rektors ansvar att ge rätt förutsättningar för samverkan & samarbete mellan studiehandledare klass- eller ämneslärare. För att studiehandledningen ska kunna stödja elevernas kunskapsutveckling i olika ämnen krävs ett nära samarbete mellan skolan och studiehandledaren. Det är viktigt att det råder samsyn om vilka mål man har med studiehandledningen.

Klass- eller ämneslärarens ansvar

Planerar undervisningen och delge studiehandledaren LPP eller annan planering i god tid. Den bästa studiehandledningssituationen är den om läraren kan planera tillsammans med studiehandledaren. För att med hjälp av studiehandledaren göra en fortlöpande bedömning om elevens kunskapsutveckling i olika ämnen och använda resultatet till anpassning av studiehandledningen. Delge och förmedla läromedel. Studiehandledarna behöver ha samma läromedel och tillgång till inlogg som eleven har för att kunna stötta eleven utifrån dess behov. Delge studiehandledaren underlag för studiehandledning i god tid för att studiehandledaren ska hinna förbereda sig. Ämnesläraren ansvarar för att ge eleven en ämnesintroduktion om eleven har behov eller har erfarenheter av ämnet från ett skolsystem där ämnet har haft ett helt annat innehåll t.ex. religionsundervisning. Grundläggande är att ämnesläraren ger information om vilka mål, kriterier och förmågor i kursplanen som är viktiga under momentet eller inom ämnesområdet.

Ämnesläraren och studiehandledaren samverkar för att undervisningen skall kunna ges växelvis på modersmål och på svenska, för att eleven ska utveckla metoder och strategier för sitt eget lärande.

10 (12)

Praktiska tips för att underlätta studiehandledningen

• Ämnesläraren och studiehandledaren byter kontaktuppgifter för att

kunna kommunicera när det saknas tid för fysiska möten

• Använd Skype som mötesyta om det inte går att hitta gemensam tid på

skolan.

• Studiehandledaren bör få inloggningar till samtliga digitala verktyg och

portaler som läraren använder i undervisningen.

• Tänk på att studiehandledaren oftast saknar ämneskunskaper i alla

skolämnen och inte bedriver ämneslektioner under

studiehandledningen.

• Tänk på att studiehandledaren behöver vara nära eleven under

lektionstid. Det är bra att placera eleven på ett lämpligt utrymme i

klassrum.

Studiehandledarens ansvar

• Utbyta kontaktuppgifter med berörda ämneslärare

• Förbereda och planera studiehandledningen som ämnesläraren skickat

• Ta ansvar för dokumentation av studiehandledningen

• Medverka i bedömningen av elevens kunskapsutveckling tillsammans

med ämnesläraren.

• Ge stöd i ämnesundervisningen

• Stötta i studieteknik för elever som saknar skolbakgrund

• Tydliggöra kulturella skillnader och likheter i undervisningen och i den

svenska skolan

• Arbeta med ämnesspecifika ord, viktigt att förklara/översätta för eleven

på båda språken fungera som ett språkstöd i olika situationer t.ex. vid

behov ha kontakt med vårdnadshavare och skola, översättningar av

enklare information till hemmet.

• Ge ämnesintroduktion i samarbete med ämnesläraren.

Kartläggning

• Studiehandledaren kan få i uppdrag att arbeta med kartläggning om

skolan har behov av det i steg 3. Ämnesläraren ansvarar för och

genomför kartläggningen med hjälp av studiehandledaren som tolk

”En studiehandledare är en nyckelperson för en nyanländ elevs inlärning och ska fungera som en brygga mellan modersmålet och svenskan.”

11 (12)

Praktiska tips för att underlätta studiehandledningen

• Studiehandledaren ska presentera sig på den nya skolan och alltid bära

sin namnskylt när hen arbetar där.

• Studiehandledaren ska delta på aktuella möten på respektive skolenhet.

Gäller främst studiehandledare som har större delen av sin tjänst förlagd

på en och samma skola.

• Om en elev är sjuk så används tiden på plats för att planera, läsa in,

översätta material till den elev som studiehandledaren skulle stöttat.

Fråga berörd lärare om instruktioner, aktuell planering och material

t.ex. lärobok. Återkoppla gärna efter avslutad planering till aktuell

läraren för att få ett bra samarbete. Skulle eleven vara sjuk eller

frånvarande av annat skäl under en längre tid meddelar ni Enheten

flerspråkighet, så ges nya arbetsuppgifter.

• Modersmålsläraren och/eller studiehandledaren får ta del av

kartläggningsprofilen steg 1 och 2, vid samma möte som informationen

ges till arbetslaget.

Detta ingår inte i studiehandledarens uppdrag

• Tolk under hälsosamtal. Skola skall beställa tolk via Digital Tolk

• Tolka i ”känsliga” situationer. Skolan skall beställa tolk via Digital tolk

• Klass och ämnesläraren beslutar om vilken modell av studiehandledning som skall tillämpas vid varje undervisningstillfälle. Studiehandledare tar inte egna beslut om att förflytta elever från klassrummet utan samråd med ämnesläraren.

• Studiehandledaren har inget ämnesansvar och inget ansvar för att sätta betyg.

• Studiehandledaren skall inte användas om vikarie.

12 (12)

Digitala hjälpmedel

Vid frågor kring innehållet i manualen vänd dig till: Sabine Kohn, utvecklingsstrateg i Enheten flerspråkighet

sabine.kohn@varberg.se

UR Skola

UR Språkplay

UR Hej, hej Sverige

Widgit Online är ett webbaserat bildstödprogram, där kan vi skapa bildkort, rutnät, scheman arbetsblad och mycket mer

Filmerna är Studis hjärta. Komplicerade sammanhang förklaras roligt, enkelt och pedagogiskt med hjälp av tydliga exempel och vardagssituationer. Både ljud och undertexter finns på flera olika språk. Kombinationen av ljud, bild, sammanhang och text gör att eleverna lättare kan ta till sig och förstå.

Mer tips moch råd finner du på Pedagog Varberg och i Materialbanken som du hittar på Medarbetarwebben: Det flerspråkiga klassrummet

Inlästa läromedel Varbergs kommun har en kommunlicens, det innebär att tjänsten är gratis för alla elever och lärare. Om ämnesområdet finns som studiestöd på inläsningstjänst bör man använda det. Även om klassen använder ett annat läromedel kan man förbereda eleven genom motsvarande kapitel i ett inläst läromedel. Då är det viktigt att läromedlet finns som bok. Om läromedlet bara finns inläst på svenska så är det också en stor hjälp för en nyanländ elev. Ofta uttalar eleven ord fel när hen läser och då missuppfattas innehållet på samma gång. Läs mer på Pedagog Varberg och på www.inlasningstjanst.se