studiehandledning kurs 1, vt19 - old.liu.se · problembaserat lärande (pbl) vid medicinska...

Medicinska fakulteten Linköpings universitet

581 83 Linköping www.liu.se/medfak/lakarprogrammet

Studiehandledning Kurs 1, VT19 Läkarrollen och biologisk funktion Kurskod 8LAG11 Läkarprogrammet

LINKÖPINGS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN

2(16)

Innehåll

Introduktion ................................................................................................................ 3

Pedagogisk profil ......................................................................................................... 3

Fokus på hälsa ......................................................................................................... 3

Problembaserat lärande (PBL) ................................................................................ 3

Interprofessionellt lärande (IPL) ............................................................................ 4

Teman ......................................................................................................................... 4

Professionell utveckling (PU) .................................................................................. 5

Tema Generalist (Gen) ............................................................................................6

Tema Gastro-Nutrition-Metabolism (GNM) ........................................................... 7

Interprofessionellt lärande (IPL): Professionalitet i hälso- och sjukvård, samt

socialtjänsten .......................................................................................................... 8

Tema Vetenskapligt förhållningssätt (VF) ............................................................. 8

Tema Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL) ...................................................9

Obligatoriska moment ................................................................................................9

Examination .............................................................................................................. 10

Lärandemål ............................................................................................................... 11

Förtydligande av lärandemål .................................................................................... 12

Litteraturlista ............................................................................................................ 14

Schema ...................................................................................................................... 15

Terminstider ............................................................................................................. 15

Information om personuppgiftsbehandling enligt dataskyddsförordningen (GDPR)15

Urkund ...................................................................................................................... 15

Kursledning ............................................................................................................... 16


3(16)

Introduktion

Läkarprogrammet vid Linköpings universitet är upplagt i ämnesintegrerade teman som

återkommer regelbundet under hela utbildningen. Syftet är att stimulera lärandet baserat

på en helhetssyn på människan och hennes sjukdomar. För att skapa progress i lärandet

börjar studierna med normalfunktion, med utgångspunkt i t ex en sjuklig förändring,

därefter studeras sjukdomsmekanismer i relation till normalfunktion, för att under den

avslutande delen av utbildningen ha tyngdpunkt på det kliniska kunskapsinnehållet. Det

innebär att första gången ett tema introduceras kan innehållet handla om normalfunktion i

ett organsystem t ex magtarmkanalen, och hur det fungerar hos den friska människan.

Några kurser senare behandlar samma tema hur störningar och sjukdomar kan uppkomma

i detta organsystem och vad detta innebär, och senare under utbildningen hur störning och

sjukdom kan förebyggas, lindras, behandlas och botas.

I kurs 1 ingår sex teman: Professionell utveckling (PU), Generalist (Gen) följt av Gastro-

Nutrition-Metabolism (GNM), som delvis läses integrerat med det interprofessionella

momentet Professionalitet i hälso- och sjukvård, samt socialtjänsten. Kursen avslutas med

tema Vetenskapligt förhållningsätt (VF) och Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL).

Pedagogisk profil

På alla utbildningar vid Medicinska fakulteten betonas studenternas personliga och

professionella utveckling genom återkommande moment med träning och reflektion kring

kommunikation och etiskt förhållningssätt. Stor vikt läggs också vid verklighetsanknytning,

vilket innebär att studenterna möter patienter redan första terminen och därmed tidigt

kommer i kontakt med hälso- och sjukvården.

Fokus på hälsa

Medicinska fakultetens intentioner och arbetsformer präglas av ett vetenskapligt

förhållningssätt, helhetssyn på människan och ett självständigt livslångt lärande.

Problembaserat lärande (PBL)

Vid Medicinska fakulteten används ett studentcentrerat lärande vilket innebär att

utbildningarna bedrivs med problembaserat lärande (PBL) som filosofi och metod. PBL-

pedagogiken innebär ett stort individuellt ansvar för lärandet och bidrar till att utveckla


4(16)

förmågan till det livslånga lärandet, vilket i sin tur är obligat för läkaryrket inom vilket den

medicinska kunskapen ökar exponentiellt.

Verklighetsanknutna fall (scenarion) är utgångspunkten för lärandet, som stöd för att

identifiera vad du behöver lära dig, och att både i teoretisk och praktisk utbildning

analysera och hantera situationer som har relevans för ditt framtida yrke. Centralt är

arbetet i basgrupper där ni studenter gemensamt identifierar inlärningsbehov och i

diskussionen sätter in ny kunskap i sitt sammanhang genom att tillämpa kunskaperna på

scenariot. Det är av stor betydelse att samtliga medlemmar bidrar aktivt till denna process.

För att studenterna ska få ett optimalt utbyte av basgruppsarbetet krävs närvaro av

samtliga medlemmar i gruppen, därför är momentet obligatoriskt. För att underlätta

processerna i basgruppsarbetet finns en PBL-guide Länk till PBL-guiden.

Varje basgrupp har två handledare, där den ena ofta har en förankring som läkare i klinisk

verksamhet. I regel är endast en av handledarna närvarande vid träffen. Basgruppen träffas

2 x 2 timmar per vecka. Arbetsformerna utmanar studenterna att ta ansvar genom att aktivt

och självständigt formulera frågor som utgångspunkt för lärande, att söka kunskaper och i

dialog med andra bedöma och utvärdera den uppnådda kunskapen. Utvärdering av arbetet

i basgruppen sker fortlöpande. I mitten av terminen gör studenten också en självvärdering

som följs upp i ett individuellt samtal med handledaren, som ger återkoppling på

studentens prestationer i basgruppsarbetet. Syftet är att stödja studentens utveckling av

professionell kompetens, samarbetsförmåga, kritiskt förhållningssätt och självständighet.

Interprofessionellt lärande (IPL)

Medicinska fakulteten var först i världen när vi 1986 startade utbildningsmoment som

syftade till att utveckla studenternas interprofessionella kompetens. Avsikten är att ett

bättre samarbete mellan professioner leder till en vård med högre kvalitet, högre säkerhet

och bättre effektivitet, vilket skapar ett mervärde för patienten. Interprofessionellt lärande

handlar om att ”lära tillsammans för att kunna arbeta tillsammans”. Genom återkommande

utbildningsmoment under hela utbildningen möts studenter från alla program för att lära

och utvecklas tillsammans, ett exempel är den gemensam praktikperioden på en klinisk

undervisningsavdelning (KUA) som drivs av studenterna.

“Interprofessional education, occurs when two or more professions learn with, from,

and about each other to improve collaboration and the quality of care” Centre for Advancement of Interprofessional Education (CAIPE, 2002).

Teman

Kursen innehåll bestäms av lärandemålen i kursplanen. Modellen med temaindelning av

utbildning avser att stödja studenternas lärande och helhetssyn på patienten. Varje tema

ansvarar för innehållet och arbetsmetoder, och medverkar i examinationen inom sina

ämnesområden.

https://liu.se/medfak/utbildn/pedagogisk-verksamhet/pblresurser


5(16)

Professionell utveckling (PU)

Tema PU fokuserar under kurs 1 på att introducera studenterna till läkaryrket, hälso- och

sjukvårdens uppdrag, samt att studera till läkare på universitetet. Centralt i innehållet är

hälso- och sjukvårdens organisation, värdegrund och medicinsk-etiska principer, översikt

kring patienters hälsoproblem, läkarens roller och professionella etiska koder. Temat

belyser också hur det är att vara läkarstudent, både egentliga och upplevda krav, om

grupparbete, om att ge och få feedback och om kommunikation. Under Tema PU är

föreläsningar, reflektionsmoment och praktiska övningar lärandeaktiviteter utöver

basgruppsarbetet.

Basgruppsarbetet kompletteras med två gruppuppgifter och tre seminarier. Seminarierna

fokuserar på att reflektera över vad det innebär att vara läkarstudent, att ge och ta emot

muntlig och skriftlig återkoppling, samt läkares/läkarstudentens olika roller, både

professionellt och privat.

Strimma Läkarrollen: Reflektion och perspektiv

Strimma Läkarrollen fortgår under hela utbildningen på läkarprogrammet och syftar till att

ge läkarstudenten vida perspektiv på människan, hennes livsvillkor samt läkarrollen, och

förmåga till fördjupad reflektion över den egna professionella rollen samt sig själv som

individ. Under kurs 1 sker detta genom patientmöten, skriftlig reflektionsuppgift, läsning av

skönlitteratur och gruppdiskussioner.

Strimma Läkarrollen startar med ett praktiskt moment, ”Tidig patientkontakt”, där

studenten får följa två olika patienter vid deras besök inom sjukvården, ett i primärvården

och ett på en akutmottagning. Syftet är att se sjukdom och sjukvård ur patientens

synvinkel, uppleva patient-läkarsamtalet ur patientens perspektiv och få en inblick i de krav

på kunskap, helhetssyn och människosyn som det framtida yrket som läkare ställer.

Studenten skriver därefter en reflektion över vilka färdigheter (utöver rent medicinsk

kunskap) som är viktiga att utveckla under studietiden för att som student och framtida

läkare kunna möta en patient på ett professionellt sätt. Den skriftliga reflektionen och

studenternas egna upplevelser vid ”tidig patientkontakt” följs upp i ett gruppseminarium

som leds av en strimmaläkarrollen-handledare.

Stimma Läkarrollen fortsätter därefter med momentet ”Skönlitteratur”. Under tre

seminarier utgår diskussionen från skönlitteratur, som lästs och reflekterats över inför

seminariet. Gruppen väljer tillsammans med handledare ut den skönlitterära bok som läses

mellan träffarna, och förslag på böcker finns i listor. Vid seminarietillfället reflekterar

gruppen tillsammans med handledaren över den lästa textens innehåll, hur den har haft

och kan tänkas få relevans ur läsarens eget perspektiv, såväl privat som professionellt, men

kan även vara utgångspunkt för friare diskussioner kring människans livsvillkor. Under

kurs 1 kommer fokus främst vara på teman som exempelvis sjukdom, sorg, sjukvård,

handikapp, olika livsvillkor och roller.


6(16)

Strimma Samtalskonst: Patientkontakt och helhetssyn

Helhetssyn på patient och läkarens roll i patientmötet är ett av läkarutbildningens

huvudmål. Med begreppet helhetssyn brukar man mena att både kroppsliga och

psykosociala aspekter på sjukdom bör beaktas i vården. Men att se till helheten betyder

också att se patientens hela livssituation, där familj och andra anhöriga/vänner, arbete,

skola o s v har stor betydelse. Likaså ingår i helheten även att olika delar/olika vårdgivande

specialiteter i behandlingen arbetar med en gemensam grundsyn och gemensam inriktning.

Inom ramen för denna strimma kommer regelbundna träffar äga rum under de första fyra

kurserna. Under handledning kommer förmåga att på ett professionellt sätta hantera egna

och patienters reaktioner i samspelet patient-läkare att tränas.

På kurs 1 tränas samtal dels i form av rollspel, men också genom samtal med simulerade

patienter på Clinicum. Detta sker i basgrupp. De gånger man som student inte själv

genomför ett samtal är man observatör och bidrar tillsammans med övriga i gruppen till att

reflektera och ge återkoppling till den som har samtalat. Båda dessa roller är lika viktiga

och växlas fortlöpande under terminen så att alla får träna båda rollerna. Strimma

Samtalskonst fortsätter under kurs 2 och 3 med patientsamtal på vårdcentral. Ytterligare

träning sker under kurs 4 och kurs 9 med simulerade patienter. Samtalen videofilmas och

handledning med återkoppling sker i mindre grupp.

Tema Generalist (Gen)

Under tema Gen ingår cellbiologi och vilka dess grundläggande principer är, vad celler

består av, hur de fungerar och beter sig. Hur den för alla celler gemensamma koden som

specificerar alla organismer är skriven och utläses för att få en sammanhållen förståelse för

alla former av liv. Genom att förstå DNA-språket förstår man också hur variationer och

förändringar i DNA påverkar cellens och organismens utveckling och liv och hur det bidrar

till variation och sjukdomar hos individen.

Cellbiologidelen under kursen koncentreras på att förstå vilka strukturella biokemiska

molekyler cellen består av, hur cellen avkodar informationen som finns lagrad i arvsmassan

för att tillverka molekyler som kan utföra arbetsuppgifter som gör att cellen lever,

reproducerar sig och dör. Här studeras hur den lagrade informationen kopieras och delas

till en ny generation celler utan att den genetiska informationen förändras.

Föreläsningar och basgruppsarbete kommer att belysa hur den stora fenotypiska

variationen hos människan också kan spåras tillbaka till den genetiska koden i arvsmassan

och påverkan på cellen. I laborativa moment kommer metodik att användas för att förstå

hur man kan studera DNA, RNA och proteiner. En förståelse för cellens normala liv och vad

som kan ha gått fel är grundläggande för att förstå orsaken till de flesta sjukdomar, som ofta

kan spåras tillbaka till en störd cellfunktion, vilket påverkar hela individen.


7(16)

Tema Gastro-Nutrition-Metabolism (GNM)

Temat fokuserar på matens näringsinnehåll i olika koster/dieter, hur vi tillgodogör oss

näringsämnena och hur dessa används för att skapa nytt cellmaterial och underhålla våra

celler.

Detta innebär att mycket tid under temat används för att förstå cellernas ämnesomsättning,

nedbrytningen av maten i mag- och tarmkanalen och upptag till blodet. Förutom de

cellulära processerna ingår studier av hur de organ som deltar i nedbrytningen av

näringsämnen, och de som utgör mag- och tarmkanalen, är uppbyggda och fungerar. Under

senare kurser kommer olika organs specialisering i metabolismen och deras hormonellt

styrda samverkan att studeras, liksom mekanismerna bakom sjukdomar i mag- och

tarmkanalen och hur dessa behandlas.

För att introducera komplexa kunskapsområden och ge översikt och sammanhang erbjuds,

utöver obligatoriska basgruppsträffar och basgruppsseminarium, föreläsningar och web-

baserade lektioner. De web-baserade lektionerna följs upp med diskussioner i storgrupp

med lärare, s.k. forum. Undervisningen kompletteras med en praktisk nutritionslaboration.

Cellulär metabolism

Den cellulära metabolismen ligger som ett block om fyra veckor på halvfart tillsammans

med IPL-temat. Undervisningen under denna period vilar på fyra axlar: weblektioner,

forum, basgruppsfall och självstudier.

Weblektionerna, som finns på YouTube-kanalen Plainsplain Production, följs upp med

forum i halvklass. Målet med dessa är att ge ytterligare ingångar till att förstå cellens

metabolism och skapa en helhet av de många reaktionsvägar/intermediärer/enzymer som

utgör intermediärmetabolismen, samt förstå hur cellens metabolism fungerar vid olika

födotillstånd.

Vid varje forum introducerar handledarna olika aspekter av metabolismen och ni får några

problem att under 5-10 minuter diskutera inom basgruppen. Till hjälp får ni ha läroböcker

och nätet. Därefter får en basgrupp presentera ett svar som sedan alla diskuterar.

Handledarna är kunniga i ämnet och hjälper till att värdera det ni kommer fram till. För att

ha nytta av forum är det essentiellt att du har förberett dig genom att gå igenom veckans

web-lektioner och läst motsvarande avsnitt i läroböckerna (se vad som gäller för varje

veckas forum nedan). Web-lektioner, forum och basgrupper ger dig olika ingångar till

ämnet, men är inte heltäckande. Läroböckerna behövs för att du skall förstå med ett

tillräckligt djup.

Forum 1

När du kommer till detta forum ska du kunna använda jämviktskonstanten för att vid en

given koncentration av reaktanter och produkter räkna ut åt vilket håll en reaktion går och

hur detta relaterar till energiförändringar. Du ska förstå hur enzymer verkar för att sänka

aktiveringsenergin vid kemiska reaktioner.


8(16)

Forum 2-4

När du kommer till forum 2-4 ska du kunna rita upp de nedan angivna metabola

reaktionsvägarna. Fokusera på de mest centrala metabola intermediärerna och motivera

varför du väljer dom. Du ska kunna hur de olika metabola reaktionsvägarna interagerar till

en helhet och om de är aktiva efter en måltid eller vid fasta. Du ska också förstå på vilket

sätt vitaminer och mineraler är viktiga för ämnesomsättningen. Till forum 4 ska du

dessutom kunna hur metabola reaktionsvägar regleras i cellen för att anpassa cellen till

olika metabola situationer.

Forum 2 (katabolism): glykolys, citronsyracykeln, andningskedjan och ATP-

syntes, glykogenolys, lipolys, beta-oxidation, nedbrytning av aminosyror (inkl

ureacykeln).

Forum 3 (anabolism): glykogensyntes, pentos-shunt, fettsyrasyntes, syntes av

aminosyror, syntes av TAG, fosfolipider och kolesterol.

Forum 4: glukoneogenes, ketogenes. Reglering av metabola reaktionsvägar.

Interprofessionellt lärande (IPL):

Professionalitet i hälso- och sjukvård, samt socialtjänsten

Denna del av kurs 1 läses under fyra veckor tillsammans med övriga

professionsutbildningar (Sjuksköterskeprogrammet, Arbetsterapeutprogrammet,

Fysioterapeutprogrammet, Logopedprogrammet och Biomedicinska

analytikerprogrammet) vid Medicinska fakulteten.

Den här länken ger tillgång till kursrummet i lisam för detta moment.

Tema Vetenskapligt förhållningssätt (VF)

Förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och osäkerhet är inte enkelt. En utgångspunkt är

att mer forskning och kunskap kommer att minska den vetenskapliga osäkerheten. Detta

synsätt baseras på en uppfattning om att den vetenskapliga kunskapen ständigt

expanderar. Ett annat synsätt är att vetenskapen bara är kumulativ i perioder vilka avbryts

av paradigmskiften där nya förklaringar ersätter de som tidigare betraktats som sanna. När

etablerad kunskap förkastas leder det till att osäkerheten åter uppfattas som större men

man kan även argumentera att forskning alltid leder till ökad osäkerhet genom att svaret på

en fråga leder till nya frågor. Ju mer vi vet desto större verkar osäkerheten vara. Målet i

slutändan är att vården använder de metoder som gör störst nytta för den enskilde

patienten.

VF-temat ger en introduktion till de principer som evidensbaserad medicin (EBM) bygger

på, vilka medicinska kunskapskällor som finns, hur de är uppbyggda och hur man söker

relevant medicinsk information på ett reflekterande och kritiskt granskande sätt.

Genomgång av grundläggande statistik, hypotesprövning och signifikans samt grunden för

val av statistiska analysmetoder ger tillräckliga kunskaper för att kunna förstå

vetenskapliga kunskapskällor och basgruppsfallen fram till kurs 5 då VF-temat fördjupas.

https://liuonline.sharepoint.com/sites/IPL1-MOMENT/IPL1-MOMENT-2019VTNL


9(16)

Vid inspirationsmöten ges exempel på hur läkare i olika funktioner använder EBM i sitt

dagliga arbete. Det första basgruppsfallet ger praktisk träning att ta fram olika

kunskapskällor med utgångspunkt i ett nyligen genomgånget scenario. Stöd för

litteratursökning ges som ett resurstillfälle med bibliotekarier och stöd för upplägg av

veckans arbete med en muntlig presentation ges som ett amanuenslett resurstillfälle. Under

temat erbjuds också föreläsningar och praktisk räkneträning i statistik som leds av

amanuenserna. Temat avslutas med en sammanfattning av EBM där exempel från

basgruppsarbetets muntliga presentationer lyfts fram.

Tema Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL)

Under temat Endokrin-Reproduktion-Livscykeln (ERL) studeras hur olika delar av vår

organism kan skicka signaler via hormoner till närliggande eller andra mer avlägsna

endokrina system. Hormonella signaler är avgörande för kroppens jämvikt och för vår

fortplantning, både kvinnans och mannens funktioner, vilket är en förutsättning för att vi

ska kunna fortsätta vår tillvaro med nya generationer.

Ordet endokrinologi betyder egentligen ”läran om det inresekretoriska systemet” där logos

= lära, endo = inre och krinein = insöndra. Ett hormon är en substans som hämmar eller

stimulerar cellens arbete (grek. hormao =uppmana, säga till).

Som ett exempel kan man inom området endokrinologi förstå hur hjärnan läser av hur vi

mår, hur omgivningen påverkar oss och hur olika hormonella system fungerar. Därefter

kan hjärnan, ofta via hypofysen, styra viktiga organ i kroppen som i sin tur styr olika

funktioner som gör att vi har en harmonisk inre och yttre balans. Intrikata system gör att

människan vanligen mår bra och klarar av yttre och inre påfrestningar.

Under temat studeras hur vårt fortplantningssystem och de endokrina systemen utvecklas

från fosterstadium, via pubertet och vuxen ålder över till ålderdomen. Under kurs 1

studeras inom Tema ERL hur dessa system fungerar normalt. Under temat erbjuds

föreläsningar, ett forum ”Från foster till faster” utöver basgruppsarbetet.

Temat återkommer flera gånger under utbildningen och under senare kurser ingår att

studera hur störningar och sjukdomar i endokrina systemen uppstår, vilka effekter detta

kan ha på kroppen (patofysiologi) och hur man kan diagnosticera dessa störningar. Under

ytterligare senare kurser ingår att förstå mer om diagnostiken men då också hur man kan

förebygga, lindra, bota och behandla störningar i dessa system.

Obligatoriska moment

Obligatoriska moment betygssätts. Det krävs godkänt på samtliga obligatoriska moment i

Kurs 1 för att vara behörig till studier i Kurs 2.

Basgruppsarbetet


10(16)

Samtliga basgrupper under hela kursen är obligatoriska.

Strimma Samtalskonst

Samtalsövningarna med simulerade patienter på Clinicum är obligatoriska.

Strimma Läkarrollen

Momentet ”Tidig patientkontakt” med två patientmöten, en skriftlig uppgift samt ett

seminarium är obligatoriskt.

”Tidig patientkontakt” följs av tre obligatoriska basgruppsseminarier med tema

”Skönlitteratur”.

Seminarier

Tema PU tre obligatoriska seminarier:

1. ”Att vara läkarstudent på Medfak, LiU” som handlar om att tillsammans med en panel bestående av läkarstudenter från olika kurser och lärare reflektera över vad det innebär att vara läkarstudent. Seminariet bygger delvis på studenternas frågor från den skriftliga uppgiften i samband med patientmötena.

2. ”Kommunikation och reflektion” handlar om kommunikation, reflektion och återkoppling, och innehåller både teori och övningar.

3. ”Att vara läkarstudent, läkare och människa” handlar om läkares/läkarstudenters olika roller, både professionellt och privat.

Tema GNM har ett obligatoriskt basgruppsseminarium.

Komplettering

All frånvaro från obligatoriska moment måste kompletteras för att bli godkänd på

momentet. Instruktioner för hur de obligatoriska momenten ska kompletteras finns i

kursrummet på Lisam.

Examination

Syftet med examinationen är att du ska visa att du har tillägnat dig och kan använda de

kunskaper och färdigheter som definieras av lärandemålen i kursplanen. Att ha uppnått

dessa lärandemål är en förutsättning för dina fortsatta studier inom programmet.

Kursen ”Läkarrollen och biologisk funktion” examineras i slutet av terminen genom en

individuell skriftlig salstentamen samt genom aktivt deltagande i obligatoriska moment. En

examinationsgrupp med ledamöter från alla kursens temagrupper konstruerar den

skriftliga tentamen.

Anmälan till den skriftliga tentamen sker via Studentportalen där kurskoden är 8LAG11

och provkoden är SKR1. Anmälan görs via Studentportalen och öppnar 30 dagar före och

stänger 10 dagar före examinationsdatumet.

Resultatet på examinationen meddelas via LADOK.


11(16)

Det interprofessionella momentet ”Professionalitet i hälsa och sjukvård, samt

socialtjänsten” examineras med en individuell skriftlig portfoliouppgift.

Lärandemål

När kursen ”Läkarrollen och biologisk funktion” är avslutad förväntas studenten ha uppnått

nedanstående lärandemål. Dessa mål finns i kursplanen som är det juridiska dokumentet

för kursen. Länken hänvisar till den sida där du hittar utbildningens kursplaner.

I avsnittet efter ”Lärandemål” finns ett avsnitt med förtydligande till de flesta av dessa mål.

Där finns också definierat vilka avgränsningar som temagrupperna har gjort för Kurs 1.

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

- Förklara kunskapssynen som problembaserat lärande (PBL) bygger på,

- beskriva processer relevanta för sitt eget och basgruppens lärande,

- beskriva hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens uppdrag,

- beskriva läkaryrket och reflektera över läkarens olika roller,

- förstå grunderna för en god patient – läkarrelation,

- beskriva hälsoutveckling och sjukdomspanoramat i Sverige,

- beskriva bestämningsfaktorer för hälsa och sjukdom,

- förklara grunderna för evidensbaserad verksamhet,

- beskriva och förklara principer för humana cellers normala struktur och funktion,

- beskriva och förklara normal struktur och funktion på molekyl-, cell-,

vävnads-, organ- och organsystemnivå beträffande metabolism av näringsämnen,

matsmältningsorganen, de endokrina organen och reproduktionsorganen,

- identifiera normala humanbiologiska mekanismers betydelse för

kompensation/normalisering vad beträffar metabolismen av näringsämnen,

matsmältningsorganen, de endokrina organen och reproduktionsorganen,

- förklara tidig embryologisk utveckling, könsdifferentiering och könsmognad.

Färdighet och förmåga


- Förklara problembearbetningsprocessen och visa förmåga att identifiera lärandebehov,

- identifiera kommunikationsmönster i en grupp och förklara hur dessa påverkar

grupprocessen,

- insätta initiala åtgärder utanför sjukhus vid olycksfall, påverkad andning eller

cirkulation.

Värderingsförmåga och förhållningssätt


- Söka litteratur och demonstrera kritiskt förhållningssätt i valet av kunskapskällor,

https://old.liu.se/medfak/mala2/utbildnings-kursplaner?l=sv


12(16)

- motivera betydelsen av att i den kommande professionen ha en helhetssyn på

människan och hennes hälsa,

- reflektera över egna värderingar utifrån ett mångfaldsperspektiv,

- beskriva konsekvenser av etiska ställningstaganden baserat på etiska principer, lagar och

evidens,

- reflektera över läkaryrkets värdegrund och etiska koder, samt relatera dessa till den egna

professionella utvecklingen,

- reflektera över egna reaktioner vid patientsamtal

Förtydligande av lärandemål

Kunskap och förståelse

Nivå A: Beskriva/Identifiera

1. Läkares olika arbetsuppgifter, tjänster och specialiteter 2. Läkaryrkets olika roller från att vara patientens förespråkare till samhällets

representant 3. Hälso- och sjukvårdens värdegrund och grundläggande teorier kring medicinsk-

etiska principer 4. De viktigaste kriterierna för en god patient–läkarrelation 5. Patienters vanligaste hälsoproblem 6. Sjukvårdens organisation vid akuta sjukdomsfall eller skador, från larmcentral till

sjukvårdsinrättning 7. Hur främmande kropp i luftväg eller andningssvikt, liksom cirkulationssvikt kan leda

till hjärtstopp 8. Cellens uppbyggnad och funktion 9. Digestionsorganens, inklusive spottkörtlars, mikroskopiska och makroskopiska

uppbyggnad och funktion 10. Embryogenes t o m gastrulationen 11. Reproduktionssystemets embryologi, makroskopiska uppbyggnad och huvudsakliga

funktioner 12. Endokrina systemets embryologi, makro- och mikroskopiska uppbyggnad och

huvudsakliga funktion 13. Vetenskapliga kunskapskällor 14. Strukturen på vetenskapliga publikationer 15. Evidensnivå för olika vetenskapliga kunskapskällor 16. Grundläggande statistik 17. Hypotesprövning och signifikans 18. Grunder för val av statistiska analysmetoder

Nivå B: Förklara/Analysera/Relatera

19. Varför en god patient–läkarrelation är viktig 20. Sambandet mellan struktur och funktion i cellens olika delar 21. Cellulära membraners struktur, egenskaper och funktion 22. Celler i förband, extracellulär matrix 23. Geners uppbyggnad, struktur och funktion 24. Begreppen ärftlighet och relationen genotyp-fenotyp 25. Celldelning, cellulär tillväxt, differentiering och celldöd 26. Sambandet mellan gen och protein


13(16)

27. Sambandet mellan proteiners struktur och funktion, inkl. posttranslationella modifieringar

28. Vikten av handhygien i vårdsituationer 29. Cellens utvinning och användning av energi 30. Cellens reglering av metabolismen 31. Hormonell och nervös reglering av digestionen 32. Näringsämnenas struktur 33. Energigivande näringsämnen och kolesterol - upptag, metabolism och funktion 34. Mineraler och vitaminer - deras förekomst, upptag i mag- och tarmkanalen och

funktioner 35. Olika dieter, och svårigheterna med att utvärdera deras hälsoeffekter 36. Hur näringsrekommendationer ska tolkas 37. Endokrina systems roll i syntes, verkningsmekanismer och samordning av olika

cellers/organs funktion för att skapa förutsättningar för reglering av reproduktion och tillväxt

38. Livscykelns endokrinologi (perinatalperioden, barndomen, puberteten och åldrandet) 39. Tidsmässiga endokrina och reproduktiva variationer (dygns-, årstids-,

livscykelrelaterade förändringar) 40. Evidensbaserad medicin och dess grund

Nivå C: Generalisera/Överföra/Tillämpa i nya situationer

41. Metabolism av näringsämnen

Färdighet och förmåga

Nivå A: Utveckla och träna alternativt Vara med eller assistera vid

(Har observerat eller assisterat vid utförande. Kan beskriva syftet, genomförandet och

eventuella risker med färdigheten)

42. Göra inställningar av ljusmikroskop 43. Med ljusmikroskop identifiera olika vävnadstyper av betydelse för terminens innehåll 44. Metodik att studera arvsmassan och genetisk variation 45. Tolka signifikansvärde 46. Tolka referensvärden 47. Presentera resultat av litteratursökning på ett strukturerat sätt

Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra alternativt Kunna utföra under handledning

(Kan utföra färdigheten under handledning i sitt sammanhang)

48. Som läkarstudent ta ansvar för, hantera och utveckla sin roll som student samt hantera sekretess och medicinska frågor från omgivningen, släkt och vänner

49. Beräkna deskriptiv statistik 50. Söka relevant information i databaser och använda bibliotekets resurser

Nivå C: Hantera situationer avseende alternativt Kunna utföra självständigt

(Kan utföra färdigheten självständigt i sitt sammanhang)

51. Korrekt handtvätt 52. Basal hjärt-lungräddning med automatisk defibrillator 53. Lägga medvetslös person i framstupa sidoläge 54. Stoppa yttre blödning 55. Genomföra enkel främmandekroppsalgoritm luftväg vuxna och stora barn

(ryggdunk/heimlichmanövern)


14(16)

56. Enkel immobilisering av skadad extremitet 57. Larma ambulans

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Nivå A: Utveckla och träna

58. Reflektera över läkaryrkets och hälso- och sjukvårdens värdegrund, etiska professionella koder och grundläggande teorier kring medicinsk-etiska principer samt relatera detta till den egna professionella utvecklingen

59. Reflektera över betydelsen av tillit till läkare och hälso- och sjukvården 60. Reflektera över människans olika villkor och värderingar i såväl sjukvård som en

komplex omvärld samt i förhållande till detta även den kommande egna läkarrollen 61. Känna igen och tala om egna reaktioner i läkare-patientrelationen, samt förstå,

analysera och bearbeta egna reaktioner

Nivå B: Kunna tillämpa/genomföra

62. Kritiskt förhållningssätt i valet av kunskapskällor

Nivå C: Hantera situationer avseende

Avgränsningar

• Vitaminers och mineralers effekter i organsystem som inte ingår i kursen ingår inte (t ex vitamin D, kalcium - skelett; vitamin A - ögat; vitamin K - koagulation; järn - hemoglobin).

• Leverns och pankreas embryologi ingår inte.

• Endokrina pankreas: Endast gastrins betydelse för saltsyrasekretionen ingår.

• Effekter av insulin och kortisol ingår i den omfattning det är relevant för reglering av reproduktion och tillväxt. Insulinets funktion i reglering av metabolismen ingår inte.

• Hormonell reglering av metabolismen ingår inte, varken på cell eller organnivå. När

det gäller endokrina system ska ni ha tillägnat er både allmän kunskap om hormonell

reglering och specifik kunskap inom hormonella system som har med reproduktion

och tillväxt att göra.

• Binjuren: effekter av adrenalin, noradrenalin och aldosteron på vätskereglering och blodtryckskontroll ingår inte

• Parathyroideas hormonella effekter på kalkomsättning ingår inte medan anatomi och histologi ingår.

• Reproduktionssystemets mikroskopiska uppbyggnad ingår inte.

Litteraturlista

Länken nedan hänvisar till utbildningens litteraturlistor.

Länk till litteraturlista

https://old.liu.se/medfak/lakarprogrammet/biblioteket-och-kurslitteratur?l=sv

https://old.liu.se/medfak/lakarprogrammet/biblioteket-och-kurslitteratur?l=sv


15(16)

Schema

Länken hänvisar till schema för kursen Time edit

Terminstider

Studierna är på heltid. Kurserna är 20 veckor och innehåller inga lov. Alla veckor kan

innehålla obligatoriska undervisningsmoment.

Nedan länk hänvisar till terminstiderna.

https://old.liu.se/medfak/mala2/terminstider?l=sv

Information om personuppgiftsbehandling enligt

dataskyddsförordningen (GDPR)

Linköpings universitet (202100-3096) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter som sker inom ramen för Linköpings universitets verksamhet. En generell beskrivning av hur Linköpings universitet behandlar dina personuppgifter, dina rättigheter gällande personuppgifter och kontaktuppgift till LiUs dataskyddsombud finns på hemsidan.

Läkarutbildningens studenter finns registrerade i studiedokumentationssystemet LADOK.

Utöver det behandlas dina personuppgifter i IT-tjänster som du som student kan använda

under din utbildning samt i IT-system som används för att administrera din utbildning.

Exempel på sådan administration är kvalitetssäkring och utvärdering av din utbildning,

examination, uppföljning samt fullgörandet av andra lagstadgade skyldigheter. Den

rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är att Linköpings universitet utför en

uppgift av allmänt intresse (utbildning och examination), samt för att vi ska kunna uppfylla

rättsliga förpliktelser.

Det kan förekomma att du blir erbjuden att frivilligt gå med på att vi hanterar

personuppgifter om dig i andra sammanhang, t.ex. bilder som publiceras på programmets

intranät. I dessa fall kommer vi att inhämta ditt samtycke.

I vissa fall är det nödvändigt att dela dina uppgifter med tredje part, t.ex. när du genomför din verksamhetsförlagda utbildning. Du kan alltid vända dig till LiUs dataskyddsombud om du har frågor kring personuppgiftsbehandling.

Urkund

Skriftliga obligatoriska uppgifter kan komma att granskas i Urkund. Urkund erbjuder

möjlighet att jämföra texter med varandra för att söka efter likheter (plagiat). I korthet

https://cloud.timeedit.net/liu/web/schema/s/s.html?i=y70ZYX95ZY4QQwQQ179416w6Y4657

https://old.liu.se/medfak/mala2/terminstider?l=sv

https://liu.se/artikel/integritetspolicy-liu

https://liu.se/artikel/integritetspolicy-liu


16(16)

fungerar det så att studenternas dokument skickas till Urkund. Dokumenten kontrolleras

mot tre centrala källområden: Internet, förlagsmaterial och studentmaterial. Om något

dokument uppvisar likheter med innehållet i källorna så flaggar systemet för dessa likheter.

En analysöversikt genereras och distribueras till berörd lärare. Hur Urkund fungerar kan

du läsa om på http://www.urkund.com/en/about-urkund eller i Urkunds plagiathandbok.

Om mer än 10% av texten markeras som plagiat kan examinator komma att

anmäla ärendet till Disciplinnämnden vid Linköpings universitet.

Kursledning

Johanna Dahlberg, kursansvarig, examinator

Epost: [email protected]

Alexandra Morén, kursadministratör

Epost: [email protected]

http://www.urkund.com/en/about-urkund

https://www.sh.se/p3/ext/res.nsf/vRes/bibliotek_urkund_plagiathandbok_pdf/$File/urkund_plagiathandbok.pdf

https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter/disciplinarenden?l=sv

mailto:[email protected]

mailto:[email protected]

studiehandledning kurs 1, vt19 - old.liu.se · problembaserat lärande (pbl) vid medicinska...

Documents