störningsregimer vid skövde övnings- och...

Institutionen för naturvetenskap Examensarbete

Johannes Ljunggren Huvudområde: Miljövetenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2012:M3

Störningsregimer vid Skövde övnings- och skjutfält - Stridsfordons påverkan på olika naturtyper i militära övningsområden

Examensarbetets titel: Störningsregimer vid Skövde övnings- och skjutfält Johannes Ljunggren Examensarbete, miljövetenskap 15 hp Filosofie Kandidatexamen Handledare: Universitetsadjunkt, Eva Pohl Linnéuniversitetet Extern handledare: Miljöstrateg, Sofia Jedholm Försvarsmakten Examinator: Docent, Görgen Göransson Linnéuniversitetet Examensarbetet ingår i programmet Miljöanalytikerprogrammet

Abstract

A lot of habitats have declined or disappeared as the old cultural landscape changed to the modern agricultural landscape of today. Places such as power line corridors, racing tracks, gravel pits and military training sites have become refuges for many species associated with the old cultural landscape. These sites have been exposed to ecological disturbances that create the same type of habitats that were found in the old cultural landscape.

The military training sites in Sweden has an impressive diversity of species. Disturbances from the military exercises have created habitats that are important for a wide range of species.

The purpose of this thesis is to study some of the ecological disturbances occurring in the military training sites of the Swedish Armed Forces and examine how they affect different types of habitats. The thesis explains through litterateur and field studies the reason to the rich biodiversity often found at military training sites. The training sites and firing ranges of Skövde garrison were used as an example to show how the disturbances affect the environment.

The study shows that military exercises (e.g. with combat vehicles) creates habitats that previously existed in the old cultural landscape. Soil damage from combat vehicles benefits insects and creates pools for amphibians. Damages on trees create snags and woody debris which favors a large amount of species. The military exercises also keep an open landscape.

Keywords: Ecological disturbances, Military training sites, Combat vehicles, Biodiversity

Sammanfattning I takt med att landskapet förändrats och det äldre kulturlandskapet försvunnit har livsmiljöer för många djur- och växtarter blivit allt färre. Områden som kraftledningsgator, motorbanor, grustag och militära övningsområden har därför blivit tillflyktsområden för många arter. Dessa områden innehåller miljöer som på många sätt påminner om de som fanns i det äldre odlingslandskapet. De militära övnings- och skjutfälten i Sverige uppvisar en imponerande mångfald av djur och växter. Dessa områden har utsatts för störningar som gynnat många arter och dessutom bevarats när resten av landskapet blivit allt mer produktionsanpassat. Syftet med detta arbete är studera de störningar som sker vid Försvarsmaktens övnings- och skjutfält samt undersöka hur dessa påverkar olika naturtyper. Genom litteratur- och fältstudier förklarar arbetet anledningen till den artrikedom som ofta finns vid de militära övningsområdena. Skövde övnings- och skjutfält användes som exempel för att visa hur störningarna påverkar miljön. Studien visar att militära övningar med stridsfordon skapar livsmiljöer som tidigare fanns i det äldre jordbrukslandskapet. Körning med stridsfordon gynnar marklevande insekter och bildar vattensamlingar till groddjur. Körskador på träd skapar död ved vilket gynnar en stor mängd arter, dessutom håller stridsövningarna markerna öppna.

Nyckelord: Ekologisk störning, Störningsregimer, Skövde övnings- och skjutfält, Militära övnings- och skjutfält, Stridsfordon, Biologisk mångfald

Innehåll 1. Inledning ........................................................................................................................................ 1

Begreppsförklaringar .................................................................................................................... 2

2. Bakgrund ....................................................................................................................................... 4 2.1 Ekologiska störningar ....................................................................................................................... 4 2.3 Biologisk mångfald i militära övnings-‐ och skjutfält .............................................................. 5 2.4 Kort om Försvarsmaktens miljöpåverkan ................................................................................ 7 2.5 Om Skövde övnings-‐ och skjutfält ................................................................................................. 7 2.6 Naturen vid Skövde övnings-‐ och skjutfält ................................................................................ 8

3. Syfte och frågeställningar ........................................................................................................ 9

4. Material och metoder ................................................................................................................ 9 4.1 Avgränsning ......................................................................................................................................... 9 4.2 Fältstudie ............................................................................................................................................... 9 4.3 Kartprogram ........................................................................................................................................ 9 4.4 Litteraturstudie ................................................................................................................................ 10 4.5 Samtal och intervjuer ...................................................................................................................... 10

5. Resultat ........................................................................................................................................ 11 5.1 Störningar vid Skövde övnings-‐ och skjutfält. ........................................................................ 11 5.2 Identifierade områden ................................................................................................................... 12

6. Diskussion .................................................................................................................................. 15

7. Slutsatser .................................................................................................................................... 17

8. Tack .............................................................................................................................................. 17

9. Referenser .................................................................................................................................. 18

Bilaga A – Kartor

Bilaga B – Områdesbeskrivningar

Bilaga C – Bilder

1

1. Inledning

Sedan det moderna jord- och skogsbruket infördes under 1900-talet har det svenska landskapet förändrats på många sätt. Livsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter har minskat i utrymme då ursprungliga jord- och skogsbruksmetoder ersatts med högproduktiva monokulturer, effektiviserade med besprutning, konstgödsling och arbetsmaskiner (Eliasson m.fl. 2005). Miljöer som motsvarar de äldre jord- och skogsbrukslandskapen går idag att hitta i områden som är starkt påverkade eller helt skapade av människor. Platser som grustag, motorbanor, kraftledningsgator och militära övnings- och skjutfält utgör idag en sista tillflyktsort för många djur- och växtarter (Eliasson m.fl. 2005). Att just militära övnings- och skjutfält ofta hyser en hög biologisk mångfald är något som diskuterats både i Sverige och internationellt sedan ett antal årtionden tillbaka (Wahlberg 1989) (Gazenbeek 2005). Detta framgår extra tydligt i Västeuropa, ett område som förlorat stora delar av sin ursprungliga miljö (Gazenbeek 2005) (Eliasson m.fl. 2005).

Försvarsmaktens grundläggande verksamhetsidé, att öva inför, och ytterst utföra väpnad strid, innebär en betydande miljöpåverkan. Verksamhetsbredden gör dessutom att man har miljöpåverkan inom en rad olika områden, främst genom utsläpp, markförstöring och buller (Försvarsmaktens Miljöredovisning 2010, 2011).

Som en av Sveriges största myndigheter har Försvarsmakten likt alla andra myndigheter ett ansvar för sin miljöpåverkan. I Försvarsmaktens instruktioner (SFS 2007:1266) framgår det bland annat att:

• Försvarsmakten skall ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred.

• Försvarsmakten skall bidra till att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås samt vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling

Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten, 5 § Hur går då detta ihop? Går det att förena höga naturvärden med militär övningsverksamhet? Försvarsmakten genomgår stora förändringar samtidigt som vi rör oss allt närmare de miljömål om biologisk mångfald som riksdagen beslutat. Detta gör det viktigt undersöka mångfalden vid de militära övningsfälten så att de kan förvaltas på ett så bra sätt som möjligt. Detta arbete använder Skövdes övnings- och skjutfält som exempel för att förklara anledningen till de höga naturvärden som ofta finns i militära övningsområden.

2

Begreppsförklaringar Fortifikationsverket Statlig myndighet som äger och förvaltar fastigheter med försvarsanknytning, bland annat Försvarsmaktens övnings-och skjutfält. Kulturpåverkad mark Miljöer påverkade av människor, till exempel jordbrukslandskap. Militära fordon/Stridsfordon: Med stridsfordon menas tyngre, oftast bepansrade fordon, avsedda för transport eller markstrid. Antingen hjul- eller bandgående. I övningarna används även lättare terrängfordon, personbilar, motorcyklar samt arbetsmaskiner som grävskopor. Natura 2000 Natura 2000 är sprunget av EU:s art- och habitatdirektiv (1992) samt fågeldirektivet (1979). Nätverket av Natura 2000-områden är till för att värna om vissa arter och naturtyper och skydda områdena från exploatering. Ca 8 % av Försvarsmaktens övnings-och skjutfält utgörs av Natura 2000 områden. Refugium Ekologiskt begrepp, ”tillflyktsort” för arter. Livsmiljöer som har minskat eller försvunnit i landskapet. Salixarter/Viden Växter inom släktet viden (lat. Salix). Videsläktet består av bland annat sälg, pil och viden. Dessa kan vara svåra att artbestämma och bildar ofta hybrider. Detta är anledningen till att familjenamnet Viden/Salix används i detta arbete. Signalarter En art som indikerar höga naturvärden, används för att identifiera nyckelbiotoper. Slaghackning Slåttermetod där markvegetationen slås och hackas i mindre bitar. SNUS-områden: Förkortning för Skyddsvärda statliga Naturskogar och Urskogsartade Skogar. Inventering utförd av Naturvårdsverket 2003/2004. Fortifikationsverket har en överenskommelse med Naturvårdsverket om att skogsavverkning och anläggning av byggnader och vägar bör undvikas i dessa områden. Övningsaktiviteter får dock förekomma. Ca 13 % av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält består av SNUS-områden. Störningar/Störningsregimer Begreppet avser i detta arbete den påverkan på närmiljön som uppstår av militära fordon. I huvudsak markskador. Med störningsregimer menas den kombination av olika störningar som pågått under en längre tid. Vätor/Efemära vattensamlingar Tillfällig vattensamling, existerar endast under en kortare tid. I detta arbete menas de vattensamlingar som bildas i stridsfordonens hjul- och bandspår.

3

ÖMAS Övnings- och miljöanpassad skötselplan. Gjordes av flera militära förband under början av 2000-talet. Övnings- och Skjutfält: Land eller vattenområde (oftast ägt av Fortifikationsverket) där Försvarsmakten, Hemvärnet eller olika frivilligförband bedriver militär övningsverksamhet. I detta arbete innebär begreppet övnings- och skjutområden på land. Övningsverksamhet: Exempel på olika övningsverksamheter är stridsövningar med skarp och lös ammunition, körning med tunga band- och hjulfordon, skjutning med artilleripjäser samt fältarbeten som sprängning och minröjning. Detta arbete fokuserar på övning med band- och hjulfordon.

4

2. Bakgrund

2.1 Ekologiska störningar En enkel definition av en ekologisk störning är att en händelse (störning) på ett eller annat sätt dödar eller avlägsnar organismer i ett samhälle. Störningen skapar förutsättningar för nya ekologiska nischer i samhället då resurstillgång, artsammansättning eller den fysiska miljön ändras (Svensson 2010). Katriona Shea är professor i teoretisk ekologi och definierar en ekologisk störning som ”en händelse som förändrar de tillgängliga nischerna i ett samhälle. Händelsen förstör eller avlägsnar biomassa vilket frigör resurser för andra arter” (Shea m.fl. 2004). En ekologisk störning skulle kunna vara så liten som att en älg betar av ett granskott. Detta påverkar granplantan, men har en marginell effekt på hela skogen. Oftast talar man alltså om mer dramatiska händelser som har en större effekt på ekosystemets, samhällets eller artbeståndens sammansättning (Svensson 2010). Vanliga exempel på naturliga störningar är skogsbränder, översvämningar, stormar och jordskred. Antropogena störningar som ofta förekommer i litteraturen är skogsavverkning, uttag av slåtter, bete och trampning av boskap samt grävningsarbeten och annan markberedning (Shea m.fl. 2004). Störningar av dessa slag skapar ”luckor” i ekosystemet som är biotoper i en tidig successionsfas (Hjorth 2002). Dessa områden kan sedan tas i besittning av nya, ofta konkurrenssvaga, arter som trivs i områden i en tidig successionfas. En förutsättning för att den biologiska mångfalden skall öka till följd av störningen bygger på att nya arter har möjlighet att etablera sig i området. Teorierna om ekologisk störning går alltså helt emot att den biologiska mångfalden alltid är högst i helt ostörda ekosystem, något som John Philip Grime först föreslog i början av 1970-talet (Grime 1973). Intermediate Disturbance Hypothesis, IDH, är en teori publicerad 1978 av den amerikanska ekologen Joseph Connell. Teorin beskriver kortfattat att för lite störning på ett samhälle leder till en låg biologisk mångfald, samtidigt som en allt för hög dos störning eliminerar arter som har en långsam återhämtningstakt (Svensson 2010). En förenklad bild visas i Figur 1.

Figur 1 - Förenklad bild av IDH (Wilkinson 1999)

5

2.2 Landskapet förändras Före 1900-talet hade jordbruksmetoderna i princip inte förändrats på många hundra år. De småskaliga jordbruken präglades av hårt kroppsarbete med enkla redskap. Tillgången till gödsel och betesmark begränsade odlingsytorna och hur mycket boskap man kunde hålla. Bristen på vinterföda åt boskapen gjorde att man skördade de ytor som fanns. Man hamlade träd och skördade områden som vägrenar, myrar och så oproduktiva marker som torra sandhedar. Boskap släpptes på bete i skogar och på ljunghedar. För att hålla ljungen späd brändes hedarna med ca 5 års mellanrum (Barrhök 2005). Allt eftersom mer djurfoder togs blev marken allt magrare. Tillslut var den så pass utarmad att den inte längre gick att använda som foderresurs (Eliasson m.fl. 2005). Betet nötte ner marken så pass mycket att partier med naken jord och sand uppstod. Marken lades då i träda tills den gick att använda igen och djuren släpptes på bete i ett annat område. Bytet mellan olika områden skapade en kontinuitet i störningarna, en störningsregim (N. Ryrholm muntl). Störningsregimerna gjorde att inga arter i området tog överhanden, vilket ledde till en bred mångfald av växter och djur. Under mitten av 1900-talet övergick jordbruket till den form som finns idag. De småskaliga jordbruken slogs ihop och effektiviserades. Konstgödsel gjorde att trädesbrukens störningsregimer försvann. Odlingsrösen, gärdesgårdar och åkerholmar var inte längre ett hinder för stora jordbruksmaskiner. Besprutningsmedel höll oönskade växter och insekter borta och spreds även till åkrarnas kantzoner. De mosaikartade jordbruksmiljöerna förändrades till homogena landskap, monokulturella jordbruk med hög avkastning (Eliasson m.fl. 2005). Därmed försvann biotoper i det landskap som många växt- och djurarter utnyttjat under många hundra år. Idag återstår så lite som någon enstaka promille av de ängsmarker som under 1800-talet fanns i södra Sverige, av de ljunghedar som fanns i Sverige under samma tid återstår endast en halv procent (Karlsson m.fl. 2011, Stenström 2004). På samma sätt har även skogen förändrats. Effektivare och mer produktionsinriktat skogsbruk har gjort att många sammanhängande skogsområden försvunnit. Artrika skogar med träd i olika åldrar och stora mängder död ved har ersatts med planterad skog som är ålders- och artmässigt homogen (Axelsson 2001). Många av de arter som tidigare fanns i dessa äldre miljöer hittar man idag i bland annat bangårdar, vägrenar, kraftledningsgator, grustag, motorbanor och militära övnings- och skjutfält (Lennartsson & Gylje 2009). Dessa områden har störningsregimer som påminner om de äldre jord- och skogsbruksmetoderna (N. Ryrholm muntl).

2.3 Biologisk mångfald i militära övnings- och skjutfält Ungefär samtidigt som jordbruket förnyades moderniserades även de militära stridskrafterna. Motoriserade förband med tunga stridsfordon ökade behovet av större övningsområden (Berglund 2004). Många av de övnings- och skjutfält som används i Sverige tog sin form under mitten av 1900-talet. Idag använder Försvarsmakten drygt hundra övnings- och skjutfält vilka utgör knappt 2000 km2 eller ca 0,5 % av Sveriges totala yta. De kontinuerliga störningar som Försvarsmaktens övningsaktiviteter under decennier utsatt dessa områden för har skapat miljöer som nästan försvunnit i resten av landskapet. Fälten har hållits öppna av bete, bränder och slåtter. Stridsfordon har bearbetat marken och skapat partier med blottad sand och jord. Hjul- och bandspåren har skapat vattensamlingar och skador på träd har bildat stora mängder död ved (för en mer utförlig beskrivning av störningar vid militära övnings- och skjutfält, se kapitel 4.5.2). Dessa områden har dessutom förvaltats utan några egentliga krav på avkastning från skog och vallodling. Man har därför avstått från besprutning, gödsling och ett allt för intensivt skogsbruk (P-G Isaksson muntl., B. Larsson

6

muntl., Eliasson m.fl. 2005). Störningsregimerna i dessa områden har gjort övnings- och skjutfält till refugier för många av de arter som tidigare fanns i det äldre jord- och skogsbrukslandskapet (Eliasson m.fl. 2005).

Sveriges Lantbruksuniversitet har studerat åtgärdsprogram för 63 rödlistade arter förknippade med jordbrukslandskapet. Områden som grustäkter, vägrenar, motorbanor, skjutfält och brandfält har blivit komplement- eller ersättningsbiotoper för många av dessa arter (Lennartsson & Gylje 2009). Nedan visas miljöer (Figur 2) som är vanligt förekommande på Skövde övnings- och skjutfält, och militära övningsområden överlag (Berglund 2004, Rolin 2010, N. Ryrholm muntl).

Vid flera av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält finns det följaktligen höga naturvärden. I övningsområden som Ravlunda i Skåne, Mästocka i Halland och Tofta på Gotland finns det en högre biologisk mångfald än de naturreservat som finns i närheten (Eliasson m.fl. 2005). Naturvärden som dessa gör att delar av många övnings- och skjutfält är skyddade. Ca 4 % av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält består av naturreservat, ca 8 % utgörs av Natura 2000-områden och ca 13 % klassas som SNUS-objekt. På den Europeiska kontinenten är de militära övningsområdenas särställning extra tydlig. Till skillnad från Sverige handlar dessa naturvärden inte först och främst om biotoper som liknar det äldre odlingslandskapet. Här handlar det snarare om att ursprungsmiljöer som minskat eller helt försvunnit, fortfarande finns kvar på militära övnings- och skjutfält. I till exempel Belgien, Nederländerna och Danmark utgör de militära övningsområdena några av de sista ”orörda” naturområdena som finns kvar i dessa länder.

Stora sammanhängande ljunghedar, ädellövskogar, sandhedar, alsumpskogar, mossar och myrar går idag i princip bara att hitta på militär mark. Många djur- och växtarter som näst intill förvunnit från dessa länder förekommer fortfarande i betydande antal i dessa områden. Den biologiska mångfalden på militära övningsområden i Danmark är överlag 5 gånger högre än i det övriga landskapet (Gazenbeek 2005).

0

100

200

300

400

500

600

Figur 2 – Antal rödlistade arter i ett urval av biotoper vanliga i övnings- och skjutfält (Lennartsson & Gylje 2009)

7

Dessa naturvärden gör att större delen av de Natura 2000-områden som finns i många Europeiska länder ligger inom militära övnings- och skjutfält (se Tabell 1).

Tabell 1 - Andel Natura 2000-mark på militära övningsområden (Whelan, 2011)

Land Andel Natura 2000 av landets yta (%)

Andel militär övningsyta av landets yta (%)

Andel Natura 2000 av militära omr. (%)

Belgien 10 % 0,9 % 70 % Österrike 11 % 0,4 % 64 % Tyskland 10 % 1,0 % 53 % Polen 7 % 0,5 % 50 % Nederländerna 8 % 0,5 % 50 % Danmark 9 % 0,7 % 45 % Sverige 14 % 0,5 % 8 %

2.4 Kort om Försvarsmaktens miljöpåverkan Försvarsmaktens verksamhetsbredd gör att man har miljöpåverkan som rör de flesta av miljökvalitetsmålen. Samtliga tre försvarsgrenar; Armén, Flottan och Flygvapnet, förbrukar drivmedel som bara 2009 genererade ca 250 kton CO2eq, Flygvapnet står för den absoluta merparten (Försvarsmaktens Miljöredovisning 2009, 2010). Förutom drivmedelsförbrukningens klimatpåverkan genererar den utsläpp av NOx, SOx, kolväten och partiklar. Buller från framför allt flygrörelser och vapenanvändning står för en annan stor del av miljöpåverkan. Även spridning av gifter och tungmetaller från ammunitionsrester och explosiva ämnen utgör betydande miljöaspekter (Försvarsmaktens Miljöutredning 2006).

2.5 Om Skövde övnings- och skjutfält Organisatoriskt tillhör övningsområdet Skövde garnison, där Skaraborgs regemente (P4), Trängregementet (TrängR), och Markstridsskolan (MSS) huserar. TrängR utbildar och tränar logistikförband. Övningsmoment förknippade med förbandet är körövningar med tyngre hjulfordon samt lätta motorcyklar. P4 är ett pansarregemente och övar således med tyngre fordon och stridsvagnar med vikt upp till 65 ton (Mil.se, 2012). Skövde övnings- och skjutfält (Se Figur 1a, Bilaga A) består av ett markområde på ca 4200 ha beläget sydost om Skövdes tätort. Området är uppdelat i ett övningsområde i norr och ett skjutfält i söder. Delar av övningsfältet har använts sedan 1913. Det utökades under 1940-talet när P4 blev ett pansarregemente och behovet av större övningsytor växte. Övningsfältet tog sin nuvarande form under 1960-talet. Övningsfältet används för stridsövningar till fots och med stridsfordon, skjutningar sker endast med lös ammunition. Skjutfältet är yngre och tog sin nuvarande form under 1980-talet. Här bedrivs skarpskjutningar vid fasta anläggningar, men även i den övriga terrängen. Skjutning sker med allt från finkalibriga vapen till granatkastare, sprängladdningar och skjutning från stridsfordon. Övningsfältet är för det mesta tillgängligt för allmänheten. Skjutfältet avlyses vid skjutövningar och är då totalt avstängt (Berglund 2004).

8

2.6 Naturen vid Skövde övnings- och skjutfält Övningsfältet består till mer än hälften av öppna fält. Resten av området utgörs av skogsmark, vattendrag och mossar. Skjutfältet består i motsats till övningsfältet till större delen av skog med inslag av öppna, sandiga gräsmarker, mossar och ljunghedar. Områdets största naturvärden är förknippade med lundmiljöer med grova ädellövträd, öppna gräsmarker och åraviner. Delar av Skövdes övnings- och skjutfält består av naturskyddsområden. Dessa utgörs av tre Natura 2000-områden, och ett sammanhängande SNUS-objekt. Natura 2000- områdena Källedalsbäcken och Tovatorpsbäcken har lövsumpskogar längs vattendragen med rik växt-, moss-, lav- och svampflora. Ekhagen vid Engelska parken utgör det tredje natura 2000-området och innehåller grova lövträd (ek) med en stor mängd död ved. Samtliga natura 2000-områden är väl utmärkta och skyddade från körning med stridsfordon. Ömsån och Rosån är SNUS-objekt. Även dessa områden innehåller lövsumpskogar med en rik växt-, moss-, lav- och svampflora (Berglund 2004).

9

3. Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att undersöka hur Försvarsmaktens militära fordonsövningar påverkar olika naturtyper vid Skövde övnings- och skjutfält, samt förklara anledningen till de höga naturvärden som finns i dessa områden.

• Vilka naturtyper gynnas, respektive missgynnas av Försvarsmaktens övningsaktiviteter?

• Är övning i vissa områden mer önskvärda än andra, sett ur ett naturvårdsperspektiv.

4. Material och metoder

4.1 Avgränsning För att lättare kunna specificera frågeställningarna fokuserar detta arbete på Skövde övnings- och skjutfält. Detta område hyser en rad olika naturtyper samtidigt som det till storleken är lätt att överblicka (Se Figur A1, Bilaga A). De övningar som pågår i området är förknippade med stridsfordon, detta arbete är därför inriktat på den miljöpåverkan som dessa fordonsövningar har.

4.2 Fältstudie Den 29 mars 2012 genomfördes en fältstudie vid Skövde övnings- och skjutfält. Syftet med fältstudien var att identifiera platser med olika naturtyper som är intressanta i sammanhanget samt dokumentera de ekologiska störningar som uppstått. De platser som valdes är de som är tydligast påverkade av de militära övningsaktiviteterna och på ett bra sätt representerar övningsfältets olika naturtyper. Fältstudien utfördes tillsammans med Per-Gunnar Isaksson, chef över Skövde övningsfält. Som hjälp användes även nyckelbiotopsinventeringar från 2001. Fältstudien ligger till grund för de olika naturtyper arbetet tar upp. Dessa är utvalda för att representera så mycket som möjligt av övnings- och skjutfältet samt hypotetiskt sett både gynnas och missgynnas av övningarna. Totalt valdes tio områden ut. Störningarna i områdena identifierades och utifrån dessa gjordes en bedömning huruvida området påverkades negativ eller positivt. Bedömningarna gjordes utifrån litteraturstudier, skötselplaner i ÖMAS och i samverkan med professor Nils Ryrholm vid Högskolan i Gävle. Biotoperna i områdena utgår från inventeringarna i ÖMAS och Skogsstyrelsens biotoptyper.

4.3 Kartprogram För att lättare identifiera de olika områden av Skövdes övnings- och skjutfälts som beskrivs i arbetet användes geografiska informationssystem, GIS. Geografiska kartdata erhölls från Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Fortifikationsverket samt Försvarsmaktens infrastrukturavdelning PROD Infra och Lantmäteriets försvarsmaktsavdelning, Geo SE.

Med hjälp av dessa data och GIS-programmet ArcGIS 10 gjordes en karta över Skövdes övnings- och skjutfält. Kartan innehåller bland annat marktäcke med vegetation, vattendrag och höjdkurvor samt skyddade områden som Natura 2000 och SNUS-inventeringar.

Kartan användes för att identifiera de områden som för arbetet var mest intressanta. Utöver kartan över Skövdes övnings- och skjutfält gjordes en heltäckande karta över samtliga av Sveriges övnings- och skjutfält. Datat över dessa områden innehöll en rad olika övnings- och skjutfält som är nedlagda eller på annat sätt inte används för militära övningsaktiviteter.

10

Vid utsökningen över vilka områden som faktiskt utnyttjas användes Försvarsmaktens skjutfältsutredning från 2011. Data över de övnings- och skjutfältsområden som ägs av Fortifikationsverket erhölls från dem. De områden som arrenderas av andra markägare erhölls från Försvarsmaktens avdelning för infrastruktur, PROD Infra. På denna karta lades tre naturskyddstyper in, Naturreservat, Natura 2000-områden och SNUS-inventeringar. Detta gjordes för att se var dessa områden överlappar med militära övnings- och skjutfält. Naturvårdsområdena ”klipptes ut” med hjälp av övnings- och skjutfälten för att se hur stora arealer av dessa naturskyddsområden som påverkas av militära övningsaktiviteter. Ett antal övnings- och skjutfältsområden saknar geografisk kartdata. Detta gör att det finns en viss felmarginal i de siffror som presenteras i arbetet. Endast de områden som har etiketterna ”skjutfält”, ”övningsfält”, ”skjutbanor”, ”flygmål”, ”övningsflygplatser” och ”flygfält” finns med. Områden med beteckningar som ”garnisonsområden” eller andra liknande fastigheter är alltså inte medräknade.

4.4 Litteraturstudie De inventeringar av Skövdes övnings- och skjutfält som gjordes under 2001 ligger i huvudsak till grund för de olika djur- och växtarter som presenteras i arbetet. Inventeringarna gjordes av konsultföretaget Pro Natura samt ideella föreningar som Skövde fågelklubb, Naturskyddsföreningen Skövde, Entomologiska föreningen, Västgötabergens svampklubb och Västergötlands flora. Inventeringarna genomfördes under 2001-2002 som en del av den Övnings- och miljöanpassade skötselplan som färdigställdes 2004. Då inventeringarna är över 10 år gamla har förekomsten av vissa arter kompletterats eller verifierats med hjälp av Artportalen.se som är en oberoende hemsida där alla medlemmar kan registrera sina artfynd. Projektet är ett samarbete mellan Sveriges ornitologiska förening, Sveriges botaniska förening, Sveriges mykologiska förening och Sveriges entomologiska förening.

4.5 Samtal och intervjuer Nils Ryrholm Professor i zoologi Högskolan i Gävle Möte i Uppsala den 20 april 2012 Per Gunnar Isaksson Chef över Skövde övnings- och skjutfält P4 Skövde Möte i Skövde den 29 mars 2012

Pelle Holmström Miljöchef P4 Skövde Samtal, våren 2012 Bo Larsson Natur- och skogsvårdsspecialist Fortifikationsverket Möte i Eskilstuna den 13 mars 201

11

5. Resultat

5.1 Störningar vid Skövde övnings- och skjutfält Den tydligaste påverkan som stridsfordonen har på övnings-och skjutfälten är de markskador som uppstår från fordonens hjul och band. Fordonen river upp marktäcket och ”plöjer” upp djupa spår i marken (Bild 1). Dessa spår blir ofta vattenfyllda och bildar så kallade vätor (se Bild C1, Bilaga C). Förutom de vägsystem som finns i övnings- och skjutfältet bildas diffusa vägar där stridsfordonen ofta rör sig (Bild 1). Stridsfordonens framfart gör att vägarna dammar mycket under torra perioder. Området har varken besprutats eller gödslats på många årtionden (P-G. Isaksson muntl.).

Bild 1 – Diffusa vägar och körskador vid Skövde Övningsfält (Foto: T.v. Försvarsmakten, T.h. Johannes Ljunggren)

När stridsfordonen kör i mer högvuxen terräng uppstår skador på träd och buskar. Detta bildar stora mängder död ved (se Bild C2, Bilaga C). Vid flera av vattendragen finns passager för stridsfordon. Vissa av dessa är broade, andra är placerade rakt igenom vattendraget. Vid dessa platser har stridsfordonen en direkt påverkan på vattendraget (se Bild C3, Bilaga C).

Stridsfordonsövningar är inte lika vanliga under sommarmånaderna. Övningsfältet störs alltså som minst under växtsäsongen och utnyttjas mer intensivt under vinterhalvåret (Berglund 2004). Delar av övningsfältet utarrenderades för bete fram tills år 2007. Får och nötkreatur betade i de norra delarna av övningsfältets öppna områden och längs Ömsån. Betet höll växtligheten nere och förhindrade på så sätt igenväxning. Nötkreaturens trampning i och längs med vattnet hade en negativ påverkan på vattendragets djurliv (Finsberg m.fl. 2001a). Idag sker endast bete i Natura 2000-området Engelska parken, sydost om Klagstorp.

Idag sker inget storskaligt skogsbruk på Skövde övnings- och skjutfält. Avverkningen som sker anpassas efter det syfte som området har, militära övningar. För att hålla markerna öppna röjer Fortifikationsverket sly och buskar längs med kanterna på fälten. Gräset längs vägkanterna och vissa delar av de öppna fälten hålls nere med hjälp av slaghackning, något som ökat sedan betet upphörde. Vid skjutövningar uppstår ibland bränder (se Bild C4, Bilaga C). Detta sker främst där man skjuter med skarp ammunition. Förutom Lövsjötorps skyttecenter (beläget på övningsfältet) sker skarpskjutning endast på skjutfältet. Vid de fasta skjutbanorna med miljökulfång används blyad ammunition. Vid andra fall används i princip endast blyfri ammunition (P. Holmström muntl.). Vid de skarpskjutningar som sker utanför skjutbanorna uppstår skador i vegetationen.

12

Vid skjutfältet övas det även med sprängmedel och skarpa handgranater. Detta skapar kratrar och andra markskador.

5.2 Identifierade områden De identifierade områdena (Se Figur A2, A3, Bilaga A) vid Skövdes övnings- och skjutfält motsvarar totalt 10 naturtyper och påverkas på olika sätt av de militära övningsaktiviteterna (Tabell 2). Beskrivningar för samtliga områden presenteras i Bilaga B. De områden som på tydligast sätt påverkas positivt av stridsfordonens framfart är sandmarker som grustag och sandhedar (exempel: område 1, 8). I dessa fall innebär störningen att gräs och annan växtlighet slits loss från marken vilket skapar partier med blottad sand. Dessa sandytor är viktiga biotoper för fjärilar, marklevande skalbaggar och gaddsteklar. De horisontella ytor som bildas vid grustagen är viktiga häckningsplatser för den rödlistade backsvalan. Stridsfordonens hjul och band skapar tillfälliga vattensamlingar, så kallade vätor, runt om i terrängen (exempel: område 3, 5, 6). Dessa fisklösa och stillastående vattensamlingar utgör viktiga reproduktionslokaler för groddjur som större och mindre vattensalamander. Även insekter som dykare och sländlarver trivs i dessa vatten, som dessutom är viktiga födosöksplatser för fåglar. I de skogsområden på övnings- och skjutfältet där stridsfordonsövningar sker som mest intensivt bildas stora mängder död ved (exempel: område 3, 6). Rot- och skavskador aktiverar trädens immunförsvar vilket gör det lättare för lavar, svampar och insekter att etablera sig i veden. Stridsfordonens tyngd och styrka gör även att riktigt grova träd körs omkull, dessa blir sedan viktiga biotoper för insekter, fåglar, svampar och lavar. Död ved har en viktig roll i ekosystemet som växtplats, boplats och födosöksställe, nära 40 % av alla rödlistade skogsarter är beroende av den. Många örtrika ängsmiljöer som finns på övnings- och skjutfältet (exempel: område 2, 8) påverkas även de av stridsfordonsövningar. De växter som finns i dessa områden trivs på platser med mager jord och mycket sol. Markslitage från stridsfordon förhindrar igenväxning och skapar partier med blottad jord och sand, vilket gynnar en rad djur- och växtarter. Behovet av magra marker gör att de är extra känsliga för gödsling och annan övergödning. Idag sköts många av dessa områden med slaghackning vilket inte är optimalt. Vid slaghackning finfördelas växtdelarna och lämnas kvar i området. Näringsämnena i det finfördelade materialet urlakas snabbt vilket inte är bra för de växtarter som kräver magra marker (N. Ryrholm muntl).

Vissa av ängsmiljöerna ligger i skjutfältet där det ibland på grund av skarpskjutningar uppstår bränder. Detta avlägsnar biomassa utan att samma mängd näringsämnen återförs till marken. Örterna gynnas dock av de mineraler som blir kvar efter branden. Många av ängsmiljöerna ligger i närheten av vägstråk. När stridsfordonen kör på dessa finfördelas vägmaterialet och mineralrikt damm sprids över ängarna vilket gynnar många växtarter (N. Ryrholm muntl).

13

Vattendrag är de naturtyper som på tydligast sätt påverkas negativt av stridsfordonsövningar. Delar av de två större vattendrag som finns i övnings- och skjutfältet är klassade som Natura 2000- områden (Källedalsbäcken och Tovatorpsbäcken). Dessa områden är på så sätt skyddade och påverkas inte direkt av stridsövningar. Övnings- och skjutfältets största vattendrag, Ömsån, är tillsammans med Rosån klassade som SNUS-objekt och har därför inget egentligt skydd. Vid flera av vattendragen finns broade övergångar vilket gör att stridsfordonen inte kör direkt i vattnet. På många platser är det däremot så (exempel: område 4). När stridsfordonen kör direkt i vattendragen hotas deras limniska värden. Hjulen och banden grumlar upp bottensedimenten vilket ödelägger lekbottnar för öring och kväver ägg och yngel för olika fisk- och insektsarter (Berglund 2004). Delar av skjutfältet består av ljunghedar (exempel: område 10). Ljunghedar har historiskt sett hävdats genom bete och bränder vilket hållit dem öppna och bidragit till partier av blottad jord och sand. Ljunghedarna vid Skövde skjutfält störs idag mest av den slyröjning som sker för att hålla skjutplatserna öppna. Vid skarpskjutningar antänds ibland markvegetationen. Dessa bränder sker sällan (årsintervaller) men är viktiga för att bibehålla och öka mångfalden vid skjutfälten. Bränderna gör att ljungen inte växer sig allt för grov och skapar solexponerade ytor med bar jord vilket gynnar andra konkurrenssvaga djur- och växtarter. Vid vissa av ljunghedarna slits marken av stridsfordonsövningar som också håller marken öppen och skapar partier av blottad jord och sand.

14

Tabell 2 - Sammanställning över identifierade områden

Område Biotoper Artexempel Betydande störningar

Hot Bedömning

1. Grustag Basteberg

Grustag, öppna solexponerade sandytor

Backsvala, Brun Sandjägare

Körning med stridsfordon, motocross

Igenväxning Positiva störningar

2. Sluttningar Ö. Granberget

Sandgräshed, solexponerade sandytor

Vit Sötväppling, Brun sandjägare

Körning med stridsfordon, slåtter


3. Motorområde Kråkberget

Barrskog, blottad jord/sand, död ved, vatten-samlingar

Backsvala, Större hackspett



4. Rosån Ö. Klagstorp

Fuktäng, örtrika bäckdråg, meandrande vattendrag, grova lövträd, död ved

Öring, Bäckslända -(Capnia bifrons)

Körning med stridsfordon

Grumling av vatten, igen-slamning av bottnar

Negativa störningar

5. Vatten-samling V. Klämmen

Fisklöst, stillastående vatten

Större vatten-salamander

Körning med stridsfordon


6. Lövskogs-dunge Amundstorp

Grova lövträd, död ved, vätor, exponerad jord/sand, stenrösen

Större hackspett



7. Ekhagar N. Klagstorp

Ädellövhage, grova ekar, friskäng

Gulpudrad spiklav, jorduggla

Körning med stridsfordon, slåtter, slyröjning

Igenväxning (Skador på träd)

Positiva störningar

8. Sandhed Stridsvagnsbron

Sandhed, solexponerade sandytor

Knäppare - (Cardiophorus asellus)

Körning med stridsfordon, slåtter


9. Torräng Stenebacken

Torräng, friskäng

Backsippa, slåttergubbe, Grön barkglans-bagge

Körning med stridsfordon, (bränder)


10. Ljunghed Lilla Glastorp

Ljunghed, partier med blottad jord

Brun sandjägare, Guldlöpare

Slyröjning, bränder


15

6. Diskussion

Trots att de inventeringar som gjorts vid Skövde övnings- och skjutfält är gamla kan man se att området innehåller stora naturvärden. Dessa värden existerar till stor del tack vare de störningar som de militära stridsövningarna utsatt och utsätter området för. När det moderna jord- och skogsbruket infördes försvann många av de miljöer som man idag kan hitta på militära övningsområden. Stridsövningarnas störningsregimer liknar de som uppstod med de äldre odlingsmetoderna. De miljöer som nu finns i militära övningsområden har ersatt eller kommit att bli komplement för många störningsgynnade arter som tidigare fanns i det gamla odlingslandskapet. Litteraturen visar hur otroligt viktiga dessa områden och miljöer är för många rödlistade arter, inte bara i Sverige, utan även internationellt. Detta arbete har i huvudsak beskrivit de positiva miljöeffekter som stridsövningarna har. Utsläpp från stridsfordon och buller har till exempel inte behandlats. Stridsfordonens utsläpp av kväveoxider har en gödande effekt på ängsmiljöerna, något som är negativt för de örter som trivs i näringsfattig mark. Enligt Professor Nils Ryrholm har detta endast en marginell effekt och är obetydlig i relation till de positiva störningar som stridsfordonskörningen ger upphov till. Dessutom är stridsfordon långt ifrån några miljöbilar. Försvarsmaktens största stridsvagn, Strv122/Leopard 2, har vid terrängkörning en dieselförbrukning på nära 5 l/km. Områdets rika djurliv tyder på att bullret inte har någon större påverkan, annat än på rekreationsvärden i området och på de människor som bor i närheten. Vattendrag påverkas på ett tydligt sätt negativt då stridsfordon kör i dem. I övningsområden som Skövde övningsfält bör både vattendragen och de åraviner som omger dem skyddas bättre. Broade övergångar är alltså att föredra framför att köra rakt igenom vattendragen. Ett enkelt alternativ skulle vara att hårdgöra botten med grus och sten på de ställen där stridsfordon passerar vattendragen. Detta har redan gjorts vid åtminstone ett ställe och är ett enkelt och billigt sätt att minska skadorna på vattendragen. Områdets största grustag (område 1) används inte sen ett par år tillbaka. Idag kan man se tecken på att de håller på att växa igen, trots att viss fordonskörning (främst med motocross) fortfarande pågår. Många andra sandiga marker, som sandgräsheden vid Granberget (område 2), har redan börjat växa igen och riskerar därför att förlora sina viktiga miljöer. För att bibehålla de naturvärden som finns vid dessa platser är det viktigt att man fortsätter att hålla marken öppen och bidra till att partier med naken sand och jord skapas. Det bete som för ett antal år sedan upphörde på övningsfältet har idag ersatts med mer slåtter. Betet hade sannolikt en positiv effekt på miljöerna i området men kunde skada vattendragen genom att grumla upp bottensediment. Istället för den slaghackning som sker idag bör man använda mer traditionell slåtter där man avlägsnar det slagna gräset. På detta sätt efterliknar man de metoder som användes i det gamla jordbrukslandskapet. Traditionell slåtter bidrar till att göra marken magrare vilket gynnar många örter.

De inventeringar som ligger till grund för områdesbedömningarna är över 10 år gamla. Mycket kan hända i ett naturområde under en så pass lång tid. Det krävs alltså nya inventeringar för att se om alla de arter som då fanns i området fortfarande finns kvar, och dessutom se om det tillkommit nya arter. Sedan inventeringarna gjordes har övningsintensiteten minskat i området. Det finns inte heller mycket litteratur om mångfalden i militära övnings- och skjutfält. Ofta används de som exempel, men utan några djupare förklaringar. Detta har inneburit begränsningar för denna studie.

Sedan det kalla krigets dagar har Sverige, och många andra europeiska länder, minskat sina militära aktiviteter avsevärt. För drygt femton år sedan började den svenska nedrustningen

16

från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar som skall användas i internationella konflikter. Detta har lett till att övningsaktiviteterna minskat, samt att många av de övnings- och skjutfält som Försvarsmakten haft till förfogande avvecklats. Störningarna i dessa områden har därför försvunnit. Det finns avtal mellan Naturvårdsverket och Fortifikationsverket som säger att nedlagda övnings- och skjutfält skall erbjudas för bildning av naturreservat. Naturvård är dock dyrt och frågan är om samhället har råd att sköta om dessa områden på samma sätt som den ”kostnadsfria” och i viss mån omedvetna ”naturvård” som Försvarsmakten bedrivit.

Det är fullt rimligt att se dessa stridsövningar som en naturvårdsresurs. Det finns flera exempel på naturvårdsåtgärder i Sverige som liknar de markskador som uppstår efter stridsfordon. I östra Skåne lejs bönder för att harva och plöja kommunala grönytor för att skapa rika ängsmiljöer. Utanför Kristianstad schaktas marken i vissa naturreservat och den närliggande motocrossbanan i Lyngsjö har blivit ett populärt besöksmål för många insektsintresserade.

I takt med att öppna landskap växt igen, kraftledningsgator försvinner, grustag växer igen och regementen lagts ned blir det allt viktigare att se de naturvärden som bildats vid militära övnings- och skjutfält. Om övningsaktiviteterna minskar riskerar vi att förlora många av dessa unika miljöer. Ökad slåtter och bete skulle kunna vara ett medel för att hålla markerna öppna. Ett annat sätt skulle vara att i större utsträckning släppa in de civila motorsportsklubbar som idag tillåts köra i vissa övnings- och skjutfält. Det krävs dock en större kunskap och förståelse för de naturvärden som finns på de militära övnings- och skjutfälten. För att optimalt kunna förvalta dessa områden bör man ytterligare belysa dessa frågor och föra en bredare diskussion mellan beslutsfattare inom ansvariga myndigheter, tillsammans med Försvarsmakten, forskare, och andra delar av samhället. Min uppfattning är att både motocrossföraren och naturälskaren kan njuta av dessa områden, samtidigt som de militära övningarna kan fortsätta och de biologiska värdena bevaras.

17

7. Slutsatser Litteratur- och fältstudien visar att den biologiska mångfalden vid övnings- och skjutfältet i Skövde gynnas av de militära stridsövningarna och till stor del uppstått tack vare dem. Störningar från stridsfordon skapar biotoper som idag är ovanliga i resten av landskapet.

• Försvarsmaktens stridsfordonsövningar gynnar framför allt marklevande insekter, håller landskapet öppet, skapar död ved och bildar vattensamlingar till fördel för groddjur och insekter.

• Av naturtyperna på Skövde övnings- och skjutfält gynnas sandiga marker mest av stridsfordonsövningar.

• Vattendrag påverkas överlag negativt av stridsfordonsövningar. • Störningarna skapar biotoper som tidigare fanns i det äldre odlingslandskapet.

8. Tack Först och främst ett stort tack till Eva Pohl vid Linnéuniversitetet samt Sofia Jedholm och Hans-Björn Fischhaber på Försvarsmakten, tack för handledning och stöd. Ett varmt tack till Nils Ryrholm, Högskolan i Gävle, P-G Isaksson, P4, och Bo Larsson, Fortifikationsverket, för uppmuntran, engagemang och expertis. Arne Wessner, Naznoush Habazian och Lars Moe på PROD Miljö samt Mikael Norén, Hållbar utveckling Aros AB, tack för stöd, engagemang och vägledning. Tack till Jakob Gille på PROD Infra för kartdata och hjälp med GIS.

18

9. Referenser Muntliga källor:

Holmström, P., Miljöchef, P4, Försvarsmakten

Isaksson, P-G., Chef Skövde övnings- och skjutfält, P4, Försvarsmakten

Johansson, J., Handläggare, Fortifikationsverket

Larsson, B., Natur- och skogvårdsspecialist, Fortifikationsverket

Ryrholm, N., Professor i Zoologi, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Högskolan i Gävle

Litteratur:

Appelqvist, T., Finsberg, M., Paltto, H., (2001) Inventering av markfauna på Skövde övnings- och skjutfält, Pro Natura

Axelsson, A-L., (2001) Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000, SLU

Barrhök, J., (2005) Från ett nödvändigt ont, till en naturtyp värd att bevara - en studie av ljungheden i Sandsjöbacka och Grönabur, Högskolan i Kristianstad

Berglund, P-O., (2004) Skövde övnings- och skjutfält, Övnings-och miljöanpassad skötselplan, Försvarsmakten och Fortifikationsverket

Eliasson, C., Ryrholm, N. och Gärdenfors, U. (2005) Nationalnyckeln, Fjärilar: Dagfjärilar: Hesperiidae-Nymphalidae, Artdatabanken SLU

Finsberg, M., Paltto, H., Larsson, A., (2001a) Skövde övnings och skjutfält - Nyckelbiotopsinventering i andra ytor än skogsmark, Pro Natura

Finsberg, M., Paltto, H., (2001b) Skövde övnings och skjutfält - Nyckelbiotopsinventering på öppna ytor och trädklädda hagmarker, Pro Natura Försvarsmaktens Miljöredovisning 2010 (2011) PROD MILJÖ, Försvarsmakten

Försvarsmaktens Miljöredovisning 2009 (2010) PROD MILJÖ, Försvarsmakten

Försvarsmaktens Miljöutredning 2006 (2006) Lista på Miljöaspekter, Försvarsmakten

Gazenbeek, A., (2005) LIFE - Natura 2000 in the Military. European Commission.

Grime, J-P., (1973) Competitive Exclusion in Herbaceous Vegetation, Nature, Vol. 242: 344-347

Hjorth, I., (2002) Ekologi – För miljöns skull, Liber

Hultegren, S., Andersson, M., (2006) Sammanställning över lavar som indikerar höga naturvärden på gamla och grova träd i södra Sveriges kulturlandskap, SLU Karlsson, T., Larsson, K. och Björklund, J-O., (2011) Åtgärdsprogram för vildbin och småfjärilar på torräng, 2011–2016, Naturvårdsverket

19

Larsson, A. och Sohlman, A., (2002) Inventering av groddjur i dammar på Skövde övnings- och skjutfält, Pro Natura Lennartsson, T. och Gylje, S, (2009) Infrastrukturens biotoper – en refug för biologisk mångfald. Centrum för biologisk mångfald, SLU

Rolin, U., (2010) Revingheds övningsfält, Övnings- och miljöanpassad skötselplan – ÖMAS, Försvarsmakten och Fortifikationsverket

Shea, K., Roxburgh, S. H. och Rauschert, E. S. J. (2004) Moving from pattern to process: coexistence mechanisms under intermediate disturbance regimes, Ecology Letters 7: 491–508 Stenström, J., (2004) Ljunghedar historia, ekologi och arter, Naturcentrum AB

Svensson, J. (2010) Ecological disturbances:The Good, the Bad and the Ugly, Göteborgs Universitet Wahlberg, S. (1989). Militära övnings- och skjutfält, deras värde ur naturvårdssynpunkt, Naturvårdsverket.

Whelan, N. (2011) Training Specialist Team- Biodiversity Program of Work, Föreläsningsmaterial, US Army Europe, NATO

Wilkinson, D. M., (1999) The Disturbing History of Intermediate Disturbance, Oikos, Vol. 84, Sid.145

Elektroniska källor:

Artfakta.se, Jungfrupraktmal, Svinrotvecklare, Ävjebrodd, Artdatabanken, SLU [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.artfakta.se/ (2012-05-11)

Mil.se, Försvarsmakten, Om förbandet, P4. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.forsvarsmakten.se/p4/Om-forbandet/(2012-03-19)

Mil.se, Försvarsmakten, Om förbandet, TrängR. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.forsvarsmakten.se/trangr/Om-forbandet/ (2012-03-19)

Mil.se, Försvarsmakten, Markstridsskolan. [Elektronisk] Tillgänglig: http://www.forsvarsmakten.se/mss/ (2012-03-27) NRM: Naturhistoriska Riksmuseet, Den virtuella floran, Oxtunga. [Elektronisk] Tillgänglig: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/boragina/anchu/anchoff.html (2012-05-09) NRM: Naturhistoriska Riksmuseet, Den virtuella floran, Vit sötväppling. [Elektronisk] Tillgänglig: http://linnaeus.nrm.se/flora/di/faba/melil/melialb.html (2012-05-09)

Bilaga A: Kartor

Figur A1 - Översiktskarta Skövde Övnings- och Skjutfält

Figur A2 - Skövde Övningsfält med områden (Se Figur A1 för vegetationstyper)

Figur A3 - Skövde Skjutfält med områden (Se Figur A1 för vegetationstyper)

Bilaga B: Områdesbeskrivningar

Område 1. Grustag Basteberg

Bild B1 - Grustag Basteberg (Foto: T.v. Eniro/Lantmäteriet, T.h. Johannes Ljunggren) Beskrivning Området består av ett stort grustag med stora kullar, dyner och branter. Marken är sandig/grusig (s.k. glacifluvialt jordartsmaterial) och i princip helt fri från fältskikt (Finsberg m.fl. 2001a). Vegetationen runt området utgörs av blandskog, videbuskage och öppna gräsmarker. De stora solexponerade sandytorna är viktiga livsmiljöer för en rad olika insektsarter (Berglund 2004). I området noterades vid inventeringen från 2001 arter som brun sandjägare, guldlöpare, kamklolöpare och svart dödgrävare. Närheten till Salix-buskage är viktig då dessa blommar tidigt på våren. Blommorna utgör en födokälla för en rad olika insekter tidigt på växtsäsongen (N. Ryrholm muntl). I de branta sluttningarna vid kanterna av grustaget häckar backsvalor. Vid inventeringen 2001 uppgick kolonin till ett hundratal individer (Finsberg m.fl. 2001a). I närområdet runt grustaget häckar trädlärka och nattskärra (Berglund 2004). Störningar Området har använts för uttag av sand och grus sedan en lång tid tillbaka men återställdes under 2011 för att inte användas mer (J. Johansson muntl.). Idag påverkas området endast av körningar med stridsfordon och lättare motorcyklar vilka bidrar till att riva upp marktäcket och hålla området öppet. Vid återställningen jämnades några av dynerna ut. Bedömning Med tanke på att området inte längre används för uttag av grus och sand finns det risk för att marken växer igen. Detta innebär ett hot för de insekter och fåglar som är beroende av de solexponerade sandytorna. Under tiden som grustaget användes har uttag av grus och sand undvikits under backsvalornas häcknigsperiod. Täktverksamheten har därför inte påverkat fåglarna nämnvärt (Berglund 2004). Övningar med stridsfordon och lättare motorcyklar är positiva för många av arterna i området och är nu det enda som håller marken öppen. Artexempel Backsvala (Riparia riparia) Brun sandjägare (Cicindela hybrida)

Område 2. Sluttningar Sydost om Granberget

Bild B2 - Sluttningar Granberget (Foto: T.v. Eniro/Lantmäteriet, T.h. Johannes Ljunggren) Beskrivning Området består av en öppen äng som sluttar relativt kraftigt mot öster. Jordarten är sandig och marken är i princip helt fri från buskskikt, med undantag för några få yngre granplantor (Berglund 2004). I området finns en mindre dunge med tätt växande björk, salixträd och gran. Vägslänten användes tidigare som sandtag men är idag i princip helt täckt med gräs och örter. Enligt inventeringen från 2001 har området en rik torrmarksflora med bland annat oxtunga (Anchusa officinalis) och vit sötväppling (Meililotus albus). Enligt en annan inventering från samma år konstaterades en rik markfauna med bland annat 14 olika vivelarter och 10 olika arter av jordlöpare. Inventeringen listar jordlöpararterna brun sandjägare (Cicindela hybrida), fyrfläckig snabblöpare (Bembidion 4-maculatum) och sandfrölöpare (Harpalus smaragdinus) som mest intressanta (Finsberg m.fl. 2001a). Omgivningarna består till större delen utav öppna fält och blandskog. I närområdet ligger Natura 2000-‐området Källedalsbäcken, fågelsjön Paradissjön och ett antal buskage med i huvudsak salixarter.

Störningar Området användes tidigare för uttag av sand. Detta är så pass länge sedan så att man idag inte ser några egentliga spår från det. Idag är alltså vägslänten i princip helt igenväxt av gräs, bortsett från ett fåtal öppna sandytor längs med vägen. Viss övningsaktivitet sker i området, framför allt körning med lättare stridsfordon och motorcyklar. Bedömning Igenväxning av marken utgör idag det största hotet mot arterna i området. Enligt ÖMAS bör stridsfordon utnyttja vägslänten i större utsträckning för att riva upp grästäcket och skapa fler öppna ytor (Finsberg m.fl. 2001a). Flera av insektsarterna och örterna i området är direkt beroende av exponerad sand och så kallad ”kulturpåverkad mark” (Den virtuella floran, Oxtunga/Vit sötväppling). Området påverkas alltså positivt av körning med tunga stridsfordon. Artexempel Vit sötväppling (Meililotus albus) Brun Sandjägare (Cicindela hybrida)

Område 3. Motorområde Kråkberget

Bild B3 - Motorområde Kråkberget (Foto: T.v. Eniro/Lantmäteriet, T.h. Johannes Ljunggren)

Beskrivning Kråkberget består av ett sammanhängande skogsparti i övningsfältets nordvästra del. Området är tydligt kuperat (s.k. kamelandskap) och jordarten består av isälvsgrus (Berglund 2004) Markvegetationen är mycket sparsam, marken utgörs istället av blottad jord och sand. Mer eller mindre diffusa vägstråk täcker hela området. Vegetationen består till större delen av högvuxen tall och gran med inslag av yngre lövträd som björk, ek och vide. På grund av övningsaktiviteterna är området fullt av död ved, både som höga stubbar eller i form av lågor. Den döda veden är på sina ställen tydligt angripen av insekter och hackspett. I en sänka mitt i området finns en vadbassäng för stridsfordon. Vadbassängen är stor och har ett maximalt djup på ca 2,5 m (Berglund 2004). Denna vattensamling är inte inventerad. I området finns även ett grustag där en koloni av backsvalor häckar (Berglund 2004). Störningar Området är antagligen den plats på övningsfältet som är mest påverkad av fordonsövningar. Här övar försvarsmakten med allt från motorcyklar upp till tunga, bandgående stridsfordon. Dessutom används området ofta för stridsövningar till fots (Berglund 2004). Förutom Försvarsmaktens övningar lånas Kråkbergets motorområde ofta ut till civila motocross- terrängfordons- och mountainbikeklubbar. Bedömning Då området inte är inventerat är det svårt att bedöma i vilken utsträckning som fordonsövningarna påverkar växt- och djurlivet. Professor Nils Ryrholm har via de bilder som togs under fältstudien konstaterat att området har en mängd potentiella biotoper som kan hysa en rad intressanta arter. Enligt honom gynnar fordonsövningarna bland annat insekter som är beroende av död ved och blottad sand/jord. Artexempel Backsvala (Riparia riparia)

Område 4. Rosån öster om Klagstorp

Bild B4 - Rosån Ö. Klagstorp (Foto: T.v. Eniro/Lantmäteriet, T.h. Johannes Ljunggren)

Beskrivning Området består av en bäckravin med fuktängspartier där Ömsån precis övergår i Rosån. Marken består av lera (Berglund 2004). Den högre vegetationen runt ån utgörs av sälg och björk samt äldre alar, ekar och askar. Undervegetationen är örtrik och uppvisar enligt inventeringar en rik kryptogamflora, bland annat signalarten scharlakansröd vårskål (Finsberg m.fl. 2001a). Ån utmärks vid denna sträcka av meandrar och har en grusig/sandig botten med många skuggade partier. Detta utgör en värdefull miljö för bland annat öring som leker i vattendraget. Här förekommer även ovanliga bäcksländor som Capnia bifrons (Finsberg m.fl. 2001b). Störningar Området utnyttjades fram tills ett par år sedan för betande nötkreatur vilka bidrog till att hålla området öppet. Samtidigt utgjorde kossornas trampande och grumling av bottnarna ett hot för de vattenlevande arterna. Ån korsas åtminstone vid ett ställe av en stridsfordonsväg som idag utgör en negativ påverkan på naturvärdena. Bedömning Områdets limniska värden påverkas negativt när stridsfordonen passerar bäcken. När fordonen grumlar upp vattendragen slammas bottnarna igen med finsediment. Detta gör bland annat att yngel och ägg kvävs. Artexempel Öring (Salmo trutta) Bäckslända (Capnia bifrons) Scharlakansröd vårskål (Sarcoscypha sp.)

Område 5. Vattensamling väster om Klämmen

Bild B5 - Vattensamling V. Klämmen (Foto: T.v. Eniro/Lantmäteriet, T.h. Johannes Ljunggren)

Beskrivning Området består av ett övergivet grustag med en sänka där en vattensamling bildats. Djupet överstiger inte en meter och är mestadels grundare än så. Marken är fuktig och utgörs till större delen av lera och sand (Finsberg m.fl. 2001a). Vegetationen i själva vattensamlingen är sparsam med gräs, svalting och grönalger (Larsson & Sohlman 2002) här finns även den rödlistade vattenväxten Ävjebrodd (Limosella aquatica L.). Ävjebrodd gynnas av omröring och sedimenttillförsel (Artfakta.se). Vegetationen runt området utgörs till större delen av lövträd, främst björk och sälg. I vattensamlingen förekommer enligt den senaste inventeringen groddjur som större och mindre vattensalamander, vanlig groda och åkergroda (Finsberg m.fl. 2001a). Störningar Området används frekvent för övning med bandgående stridsfordon, spåren efter dessa har gett upphov till de vattensamlingar som finns i grustaget. Övningarna kan utgöra ett visst hot mot de arter som finns i området, även om de bidrar till att förhindra att området växer igen och att vattensamlingen finns kvar (Finsberg m.fl. 2001b). Enligt ÖMAS bör man se till att vattensamlingen hålls öppen och djup för att säkra vattentillgången även under torra år. Författarna av inventeringsrapporten föreslår grävning eller fortsatt övning med stridsfordon (Larsson & Sohlman 2002). Bedömning Området påverkas positivt av övningar med stridsfordon. Dessa förhindrar igenväxning av området och bidrar till att göra vattendraget djupare. Artexempel Större vattensalamander (Triturus cristatus) Ävjebrodd (Limosella aquatica)

Område 6. Lövskogsdunge Amundtorp

Bild B6 - Lövskogsdunge Amundstorp (Foto: T.v. Eniro/Lantmäteriet, T.h. Johannes Ljunggren) Beskrivning Området består av en något förhöjd lövskogsdunge med kuperad terräng. Jordarterna domineras av morän, lera och isälvsgrus (Berglund 2004). Terrängen är mosaikartad och hyser bland annat stenrösen med stenar upp till blocks storlek, grustagsliknande branter, efemära vattensamlingar och alléer med grova lövträd. Trädskiktet i området domineras av björk, videbuskage och tall samt ett större antal grova lövträd som ek och pil. I området finns en stor mängd död ved med ett flertal riktigt grova lågor. Flera av dessa visade spår av hackspett. Vid fältstudien observerades även spår från rådjur, älg och större fågel (förmodligen tranor). Ingen inventering är utförd i vattensamlingarna, men vid liknande områden på andra delar av övningsfältet har bland annat yngel av vanlig groda konstaterats (Larsson & Sohlman 2002). Störningar Området är starkt präglat av körning med stridsfordon och motorcyklar. Diffusa vägar och djupa spår efter band och hjul finns i hela området. Körningen har gett upphov till den stora mängden död ved som finns i området samt de tillfälliga vattensamlingar som bildas i hjul- och bandspåren. Bedömning Utan röjning eller körning med stridsfordon och motorcyklar löper skogsdungen risk att växa igen. Aktiviteterna i området har alltså en positiv effekt. Marken hålls öppen, det bildas tillfälliga vattensamlingar och skador på träd och buskar leder till död ved. Man bör dock vara något försiktig med de grova lövträd som finns. Det finns redan en stor mängd död ved i området, så skador som helt dödar dessa träd bör undvikas. Små skador kan dock vara positivt. Dessa sänker trädens immunförsvar vilket gynnar de insekter och lavar som lever i dem (N. Ryrholm muntl). Artexempel Större hackspett (Dendrocopos major)

Område 7. Ekhagar norr om Klagstorp

Bild B7 - Ekhagar N. Klagstorp (Foto: T.v. Eniro/Lantmäteriet, T.h. Johannes Ljunggren)

Beskrivning Området består av en öppen ekhage med inslag av björk och enstaka salixträd. Jordarten är isälvsgrus, fältskiktet består av gräs, bortsett från ett par mer eller mindre diffusa vägar som löper igenom området. Flera av träden har skador och är så kallade hålträd. De grova ekarna har en rik lavflora. Brun nållav (Chaenotheca phaeocephala), Sotlav (Cyphelium inquinans) och Gulpudrad spiklav (Calicium adspersum) är arter som är beroende av jätteekar och är signalarter som indikerar höga naturvärden (Hultegren & Andersson 2006). Området runt ekhagen består av öppen gräsmark och granskog och ligger i närheten av både grustaget vid Basteberg och Ömsåns bäckravin. I området runt ekhagen finns en rik fågelfauna med bland annat tornfalk och den rödlistade jordugglan som häckar i närheten(Berglund 2004). Störningar Området används flitigt för stridsövningar både till fots och med stridsfordon. Vissa skador på trädens rötter och stammar har uppstått till följd av dessa fordonsövningar. Ekhagen betades fram tills 2007 och har sedan dess hållits öppen genom röjning och de övningsaktiviteter som pågår i området. Marken har på sina ställen tydliga spår efter körning med hjul- och bandgående stridsfordon vilka lämnat partier med naken jord och sand. Bedömning Stridsfordonens framfart utgör en tydlig risk för de grövre ekarna då det uppstår skador på stam och rötter. Detta behöver inte vara negativt för områdets naturvärden då skadorna aktiverar trädens immunförsvar. Skadorna gör det lättare för lavar och insekter att etablera sig i trädets bark och ved. Så länge skadorna inte sker i någon större utsträckning så att ekarna dör kan alltså stridsövningarna gynna den biologiska mångfalden (N. Ryrholm muntl). I ÖMAS 2004 finns bestämmelser som anger att stridsfordon inte får köra närmre grova träd än två meter. Artexempel Gulpudrad spiklav (Calicium adspersum)

Område 8. Sandhed väster om Stridsvagnsbron

Bild B8 - Sandhed Stridsvagnsbron (Foto: T.v. Eniro/Lantmäteriet, T.h. Johannes Ljunggren)

Beskrivning Området består av ett större flackt fält där vissa delar tidigare användes som åkermark. Marken är sandig/grusig och till stora delar fri från botten- och fältskikt. Den högre vegetationen består av Salix-buskage (vide) samt enstaka partier med ung björk. Vegetationen runt om fältet består av täta videsnår och blandskog. Den sydvästra delen av fältet angränsar till ett område med små sjöar och våtmarker. Ett par bäckar rinner igenom fältet. Enligt inventeringar av markfaunan från 2001 förekommer här bland annat 10 olika arter av jordlöpare samt åtminstone en rödlistad art av knäpparen Cardiophorus asellus (Appelqvist m.fl. 2001). Både brun och grön sandjägare finns i liknande områden på övningsfältet samt en rad olika arter av gaddsteklar (Appelqvist m.fl. 2001). Kombinationen av ett torrt öppet fält med partier av blottlagd sand och närheten till videsnår gör platsen bra för många av dessa insektsarter (N. Ryrholm muntl). Under hösten förekommer flockar av småfåglar som hämpling, siskor och steglitser. Även rovfåglar som brun kärrhök, tornfalk och ängshök söker föda på de öppna markerna (Berglund 2004). Störningar Området utnyttjas flitigt för stridsfordonsövningar och under framför allt höst och vinter. Under sommaren är stridsfordonens påverkan på området begränsad (Berglund 2004). Ett par vägar löper igenom fältet, varav merparten är diffusa. Namnet stridsvagnsbron anspelar på den tunnel där riksväg 26 passerar övningsfältet och korsar den öppna heden. Stridsfordonen river upp marktäcket och ger partier med blottlagd sand. Dessa är viktiga för flera av de arter som finns i området (Berglund 2004). Riksvägen utgör dock ett hot mot flygande insekter (N. Ryrholm muntl). Bedömning Området påverkas positivt av övningar med stridsfordon. Dessa förhindrar igenväxning av högre växter och förser fältet med partier av blottlagd sand. Artexempel Knäppare (Cardiophorus asellus)

Område 9. Torräng Stenbacken

Bild B9 - Torräng Stenbacken (Foto: T.v. Eniro/Lantmäteriet, T.h. Johannes Ljunggren)

Området består av en artrik torräng omgiven av talldungar och granskog och öppen hagmark. Jordarterna består av morän och sand (Berglund 2004). Förutom enstaka tallar och yngre granar är träd- och buskskiktet sparsamt. Fältskiktet har en rik örtflora med bland annat rödlistade arter som backsippa och slåttergubbe. Svinrot, luddhavre, backnejlika, jungfrulin, brudbröd och backtimjan växer också i området (Berglund 2004). Flera av dessa är värdväxter åt rödlistade fjärilar (Artfakta.se, SLU). Området har en rik insektsfauna med bland annat den rödlistade gröna barkglansbaggen. Ängen är en del av Skaraborgs största spelplats för orre och i den närliggande skogen häckar tjäder. Andra fågelarter som finns i området är gröngöling, tornfalk och lärkfalk (Berglund 2004).

Störningar Området ligger i skjutfältsdelen av övnings- och skjutfältet och används därför inte lika flitigt för övningar med stridsfordon, detta sker endast vid större stridsövningar. De störningar som förknippas med området är istället gräsbränder som uppkommer vid skarpskjutningar samt slåtter och slyröjning. Bedömning Även i detta område utgör igenväxning det största hotet. Enligt ÖMAS 2004 är den optimala skötselstrategin för området bete i kombination med slåtter och sporadiska gräsbränder. Näringsämnen tas då bort från området vilket gynnar de konkurrenssvaga växter som trivs i näringsfattig jord (N. Ryrholm muntl). Artexempel Grön barkglansbagge (Cyanostolus aeneus)

Område 10. Ljunghed Lilla Glastorp

Bild B10 - Ljunghed Lilla Glastorp (Foto: T.v. Eniro/Lantmäteriet, T.h. Johannes Ljunggren)

Beskrivning Området består av en skjutbana omgiven av ung tallskog på sandig jordart. Marktäcket är stört vilket gett partier av blottad jord och sand (Berglund 2004). Fältskiktet består till större delen av Ljung (Calluna Vulgaris) och till viss del gräs. Inga buskar eller träd finns i området. Insektsfaunan innehåller bland annat brun sandjägare och guldlöpare. I tallskogarna runt om ljungheden häckar bland annat törnskator. Även detta område ingår i Skaraborgs största spelplats för orre (Berglund 2004) Störningar Området slyröjs och störs bland annat av de skjutningar som äger rum i området. Marken slits sällan av fordon, detta sker endast vid större övningar (Berglund 2004). Vid skjutbanor likt denna uppstår ibland bränder. Vid fältstudien iakttogs dock inga spår efter brand.

Bedömning Slyröjningen i området är viktigt för att hålla marken öppen, även spontana bränder kan gynna områdets arter. I den långsiktiga skötselplanen föreslås det att man bör intensifiera övningar med stridsfordon i dessa områden för att ytterligare slita på markvegetationen och skapa partier med blottad sand och jord (Berglund 2004).

Artexempel Brun sandjägare (Cicindela hybrida)

Bilaga C: Bilder

Bild C1 - Vattenfyllda körskador, s.k. vätor (Foto: Johannes Ljunggren)

Bild C2 - Omkullkörda träd, död ved (Foto: Johannes Ljunggren)

Bild C3 - Obroad övergång (Foto: Johannes Ljunggren)

Bild C4 – Spår efter gräsbrand vid skjutfältet (Foto: Johannes Ljunggren)

Kalmar Växjö 391 82 Kalmar Tel 0480-446200 [email protected] Lnu.se

störningsregimer vid skövde övnings- och...

Documents