stridsledningsbefäl per arbetar på korvetten hms sundsvall ......nig. . nr 2 2018 om...

MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR 2 2018

Stridsledningsbefäl Per arbetar på korvetten HMS Sundsvall:

»Man måste tåla att jobba nära

inpå varandra«

Håkan säger: »Vi måste informera våra medlemmar om vilka konsekvenser ett misstag kan leda till«

Försvarsförbundet förlorade i AD: »mankanuppenbarligenbliuppsagdförattha

brutitmotenregeltrotsattmanintefåttinformationomvadsomgäller.«

SÅVIKTIGÄRSÖMNENFÖRDITTARBETE!

O M F Ö R S V A R S F Ö R B U N D E T N R 2 2 0 1 82

ZZzzzzöm n I G....

NR 2 2018OM FÖRSVARSFÖRBUNDET

Årgång 80.Medlemstidning för medlemmar

inom Försvarsförbundet.Utkommer med fyra nummer under 2018.

Upplaga: 4500 ex.Utges av: Försvarsförbundet,Box 5328, 102 47 Stockholm.

Chefredaktör och ansvarig utgivare Anna Lundmark

Telefon: 08-402 40 [email protected]

Produktion: Crafoord & Laks. Tryck: Brand Factory AB.

Om Försvarsförbundet haren pressläggningstid på ungefär en månad.

Nr 2/18 gick i tryck den 28 maj.Nr 3/18 har manusstopp den 24 augusti

och kommer ut den 17 september.

Ledaren uttrycker Försvarsförbundetsåsikter och ståndpunkter.

Redaktionen ansvarar ej för insänt,icke beställt, material.

Om Försvarsförbundet får citerasmed angivande av källa. För återgivande

av artiklar och illustrationer krävsredaktionens godkännande.

ISSN 1650-8025.

E-post: [email protected]

I N N E H Å L L

Omslag:

Foto:SörenAndersson

InnehållFörsvarsförbundet i AD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .7

Per Rydergren Becker arbetar som stridsledningsbefäl på korvetten HMS Sundsvall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10

Hallå där, Gun Åström . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15

Så viktig är sömnen för ditt arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16

Försäkra dig på resan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22

10

Foto

:S

öre

nA

nd

ers

so

n

Förbundsordförande: Håkan Sparr

Vice förbundsordförande:

Lena Sköld Gunnarsson

Förbundskansli växel: 08-402 40 00

(telefontid 08.30–11.15 och 12.15–15.00)

Sekreterare: Gülseren Kiyak, 08-402 40 00

Chefredaktör och kommunikationsansvarig

Anna Lundmark, 08-402 40 13

Medlemsregister: Annica Arnared, 08-402 40 03

(telefontid tisdagar–fredagar 9–11)

Kanslichef och förste ombudsman:

Eva Rundlöf, 070-635 40 15

Ombudsmän:

Hans Jonsson, 08-402 40 18

Robert Oidermaa, 08-402 40 11

Freddy Tullgren, 08-402 40 02

O M F Ö R S V A R S F Ö R B U N D E T N R 2 2 0 1 8 3

ZZzzzzöm n I G....

I N N E H Å L L

Fungerar en sömnig hjärna på jobbet?JAG ÄR BRA PÅ ATT SOVA. Utan att ha gjort någon vidare beräkning så är jag ganska säker på att jag oftast får den sömn jag behöver, kanske mer därtill ibland. Men de dagar som kommer efter vakna nätter, som jag upplevde många av under småbarnsåren med mina barn, är inte roliga. Jag är inte rolig - kan man väl säga. Irriterad med kort stubin, tung i huvudet och svårt att tänka klart. Att i sam-band med det försöka prestera på arbetet är inte enkelt. I detta nummer kan du på sidorna 16–18 läsa om sömn och hur viktig den är för ditt arbete. Sömnforskare Torbjörn Åkerstedt berättar att sömnen är en förutsättning för att hjärnan ska fungera nästa dag, med för lite sömn är hjärnans funktionsförmåga sämre och immunsystemet tar stryk. Reducerad sömnkvalitet leder långsiktigt till ökad risk för en rad sjukdomar så som diabetes, demens och depression.

I detta nummer har vi också besökt Berga och fjärde sjöstridsflottiljen där förbundets medlem Per Rydergren Becker arbetar som stridsledningsbefäl på korvetten HMS Sunds-vall. Per tillhör den 41:a korvettdivisionen som har till uppgift att övervaka stora havsy-tor och luftrum. HMS Sundsvall har varit med länge, bland annat i FN-insats. Men mest

känd är kanske fartygets medverkan under ubåtsjakten i Stockholms skärgård 2014, när uppgifter om ”främmande undervattensverk-samhet” sysselsatte Försvarsmakten. Per be-skriver sitt arbete som ”ett omväxlande jobb i skärgårdsmiljö där det finns alltid något nytt att lära med extremt bra kollegor, miljö och arbetsuppgifter.” Läs mer på sidan 10.

I detta nummer kan du på sidan 7 läsa om Försvarsförbundets AD-fall. Förbundet stämde Försvarsmakten i Arbetsdomstolen då en av förbundets medlemmar, anställd i Försvars-makten, blivit uppsagd av personliga skäl. Detta då han, utan att ha ansökt om tillträdes-tillstånd, tagit med sin flickvän in på sin arbets-plats som utgjort ett hemligt skyddsobjekt. Arbetsdomstolen dömde till Försvarsmaktens fördel och menade att det funnits saklig grund för uppsägningen. Juristen Henric Ask från LO-TCO Rättsskydd som företrädde förbun-dets medlem under domstolsförhandlingarna tycker att Arbetsdomstolen gjorde en tuff be-dömning och menar att viktiga säkerhetsbris-ter bortförklaras.

Det och en hel del mer. Trevlig läsning och trevlig sommar!

Anna Lundmark, chefredaktör

[email protected]

Fo

to: S

öre

n A

nd

ers

son

Illu

stra

tio

n: M

aim

i L

ak

s

18

7

Fo

to: T

CO

22

MEDARBETARE I DETTA NUMMER:

Fo

to: S

öre

n A

nd

ers

son

Fo

to: I

sto

ck

MARIA WIDEHED är malmöbaserad frilansjournalist och etablerad försvars- och

näringslivsskribent som älskar att jobbet innebär möten med inspirerande människor

och verksamheter. I detta nummer har hon besökt Berga och fjärde sjöstridsflottiljen

samt intervjuat sömnforskande professorn Torbjörn Åkerstedt om just sömn.

EMMELI NILSSON är frilansjournalist med inriktning mot arbetslivsfrågor. I detta num-

mer har hon skrivit artikeln om Försvarsförbundet vs staten i Arbetsdomstolen, AD.

LARS GYLLENHAAL skriver böcker på heltid och har specialiserat sig på Sovjet/

Ryssland, Arktis och elitförband. Lars är aktuell med kommande boken ”Svenskar i

strid mot Hitler”, som utkommer i augusti. I tidningen skriver han krönikan Gyllenhaal.

SÖREN ANDERSSON är fotograf som när han inte fotograferar kungafamiljen eller

politiker gärna åker på reportageresor. I detta nummer har han fotograferat reportaget

på fjärde sjöstridsflottiljen samt AD-förhandlingarna..

4

7


F Ö R B U N D E T I K O R T H E T

Kansliet har ny adress!I SLUTET AV APRIL flyttade förbundskansliet till Linnéga-tan 10 i Stockholm. Välkomna att hälsa på oss där! Och just det, alla andra kontaktuppgifter till kansliet kommer naturligtvis vara samma som tidigare.

Handbok för jämställda möten – för dig som förtroendevald! TCO HAR LANSERAT en handbok för jämställda möten. Det är en metodbok och praktisk guide för hur man skapar mer demokratiska och inkluderande möten i föreningar och organisationer.

Boken är uppbyggd i enkla kapitel för hur man kan arbeta före, under och efter mötet och det finns tydliga checklistor att följa. Den vänder sig främst till förtroendevalda i TCO-förbunden, men kan användas av alla organisationer och föreningar som vill ha mer inkluderande, jämlika, jämställda och representativa möten. Handboken är skriven av Sara Ha-raldsson som är generalsekreterare för Maktsalongen.

Ladda ner den på

www.tco.se

Uppdatera dina uppgifterDET ÄR VIKTIGT ATT förbundet har aktuella uppgifter till dig. Uppdatera dina uppgifter genom att logga in på ”mina sidor” på förbundets hemsida, https://www.forsvarsforbundet.se. Här kan du själv enkelt ändra till exempel din adress, mejladress, telefonnummer och lön.

Försäkring vid arbete i krigszonÄR DU MEDLEM i Försvarsförbundet och har tecknat medlems-försäkringen sjuk- och efterlevandeförsäkring i Folksam? Då är du också försäkrad vid arbete i krigszon på samma sätt som försäkringen vanligen skyddar dig och dina nära. Tänk på att du måste aktivera denna del i försäkringen för att den ska börja gälla. Detta gör du genom att kontakta Försvarsförbundets kansli 08-402 40 00 / [email protected]. Du kontaktar alltså inte Folksams kundtjänst i detta ärende.

Har du inte tecknat sjuk- och efterlevandeförsäkringen kan du göra det i efterhand. Du behöver då göra en hälsodeklaration, så tänk på att vara ute i god tid på grund av handläggningstid.Läs mer hos Folksam: .folksam.se/forbund/forsvarsforbundet

Hjälp din kollega hamna rätt – få varsin trisslottSOM MEDLEM I ETT fackförbund ska du kunna få hjälp och stöd när du behöver det. Det är därför viktigt att vara med i det fackförbund som har tecknat kollektivavtalen på din ar-betsplats. Och det är precis vad Försvarsförbundet har gjort på sina medlemmars arbetsplatser och myndigheter.

Är du medlem i Försvarsförbundet och anställd på en av de 6 myndigheter där Försvarsförbundet skriver kollektivavtal? Har du också en kollega som är med i ett annat TCO-förbund, exempelvis Unionen eller ST? Hjälp då hen att få samma för-utsättningar som du redan har genom att byta till Försvars-förbundet. I fältet "jag har blivit värvad" i medlemsansökan uppger ni ditt namn och vilket fackförbund din kollega byter från. Som tack för hjälpen får ni båda dessutom varsin trisslott. Erbjudandet gäller till och med 31 augusti 2018.

Värva en medlem!

Fo

to: T

hin

kst

ock

ph

oto


H Å K A N S Ä G E R :

HÅKAN SPARR, Försvarsförbundets ordförande

[email protected]

”Vi måste informera våra medlemmar om vilka konsekvenser ett misstag kan leda till”

Hej på er alla tidningsläsare. Plötsligt kom då sommaren som en explosion i mitten på maj, någon vår blev det inte tal om. Jag klagar inte, vi har väntat och längtat länge nog. Natoföresprå-karna i vårt land har också väntat och längtat efter ett svenskt medlemskap. Här kommer en slutsats från Kungliga Krigsvetenskapsakademien som inte delar den längtan:

”Om ett svenskt inträde i Nato, i tillägg till de andra nackdelar som det skulle medföra, även framtvingar en betydande ökning av försvarsutgifterna, är det då inte bättre att vi lägger dessa pengar på ett starkt försvar av ett fortsatt alliansfritt Sverige? Valet borde inte vara särskilt svårt. All eventuell osäkerhet om Sveriges age-rande i en eventuell kris i närområdet undanröjs bäst genom att Sverige upprepar att dess säkerhetspolitiska linje ligger fast. Denna innebär sedan länge att Sverige med all kraft kommer att försvara sitt territorium och sitt oberoende. Något därutöver behövs inte.” Jag tänker inte ta ställning i frågan, utan här får var och en ta ett eget beslut.

Så har vi förlorat ett mål mot Försvarsmakten i AD (arbetsdomstolen) där förbundet ogiltigförklarade en uppsägning av en medlem som utan tillstånd tagit med sin flickvän in i ett militärt skyddsobjekt. Domen inne-bär att ett misstag under 17 års tjänstgöring är saklig grund för uppsägning. Arbetsgivaren behöver heller inte formellt utbilda eller ha säkerhetsgenomgångar vid säkerhetsklassifierade objekt. Detta var ett slag under bältet för mig och gör mig förbannad. I min upprörd-het får det mig att fundera över om LAS är så kraftfull

som arbetsgivarna gapar om. Denna dom innebär att vi måste informera våra medlemmar om vilka konse-kvenser ett misstag kan leda till samt få arbetsgivarna att agera och ge sin personal erfordlig utbildning samt säkerhetsgenomgångar som är värda namnet.

Den försvarspolitiska inriktningen för Sverige har ändrats enligt följande: Den försvarspolitiska inrikt-ningen för perioden 2016–2020 utgår från den föränd-rade säkerhetspolitiska situationen i Europa. Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar med tydligare inriktning mot ett nationellt försvar. Den försämrade säkerhetspolitiska situationen innebär förändrade krav på den svenska försvarsförmågan. I propositionen redo-visar regeringen en inriktning för att stärka den svenska försvarsförmågan och öka den operativa förmågan i krigsförbanden från och med 2016 till och med 2020. Po-litiken måste nog ta sitt ansvar och tillföra mer resurser, annars lär den svenska försvarsförmågan sjunka och den operativa förmågan minska fram till år 2020.

Jag ser mycket fram emot vårt förbundsmöte den 30–31 maj som redan har varit när denna tidning kommer ut. Men det är fantastiskt kul och inspirerande att träffa våra förtroendevalda i detta forum.

Det var allt för denna gång och samtidigt vill jag passa på att önska er en fantastisk sommar och en skön semester.


FörsvarsmaktensochFMV:sarbetemedomorganisationenavmaterialochlogistiksamtdenverksamhetsöver-gångsomdeninnebärpågår.Försvars-förbundetdeltariarbetetmedmåletattingenpersonalskamådåligtellerhamnaikläm.

Regeringen har gett Försvarsmakten och FMV i uppdrag att genomföra en om-organisation av uppgifter inom materiel- och logistikförsörjningen. Den nya orga-nisationen ska träda i kraft den 1 januari 2019. Försvarsförbundet arbetar tillsam-mans med de båda myndigheterna för att säkerställa att lagar och avtal följs och att ingen personal mår dåligt eller kommer i kläm som följd av omorganisationen.

På Försvarsmakten pågår arbetet med att ta fram myndighetens nya organisa-tion, ett arbete där förbundet aktivt del-tar vid bland annat omstruktureringsmö-ten och framför vår syn på den nya orga-nisationen.

– Försvarsförbundet deltog som enda fackförbund under de två heldagar som

Försvarsmakten ordnade om arbetet kring ny organisation för försvarslogisti-ken. Efter detta lämnade vi en lista på syn-punkter till Försvarsmakten. Efter det har vi haft ett möte med omstrukturerings-gruppen där vi upplevde att vi fick svar på vissa av våra frågor, säger Robert Oider-maa, ombudsman på Försvarsförbundet.

Organisationen samverkas 7 juni och 15 juni ska FMV ha presenterat vilka som är aktuella för en verksamhetsövergång.

– Vi anser att de på FMV som berörs av verksamhetsövergången borde få ett erbju-dande från Försvarsmakten om en tjänst senast i september, säger Hans Jonsson, ombudsman på Försvarsförbundet.

Försvarsmakten håller i skrivande stund på att, tillsammans med de övriga arbetstagarorganisationerna, Försvars-makten och FMV, ta fram ett inrange-ringsavtal för de FMV-anställda som som kommer byta arbetsgivare från FMV till Försvarsmakten. Hans Jonsson:

– Det är viktigt att vi kommer fram till en lösning som fungerar för båda myn-digheterna och vi arbetar just nu med

att jämföra myndigheternas avtal för att komma fram till en bra lösning. I detta ar-bete har vi kontakt med förtroendevalda på FMV.

Som en del i Försvarsmaktens omor-ganisation ingår också försvarsgrenssta-bernas utflytt samt Gärdesutredningen. Försvarsförbundet deltar i arbetet både centralt och lokalt. Gällande försvars-grensstabernas utflytt har de nya orterna Uppsala, Muskö och Enköping presente-rats. I Gärdesutredningen, som handlar om att de förband som idag sitter i inhyr-da lokaler på gärdesområdet i Stockholm skulle ett beslut ha kommit i mars, säger Robert Oidermaa:

– Vi väntar på det beslut som skulle kommit för några månader sedan gäl-lande nya framtida grupperingar och lo-kaliseringar. Detta ska sedan genomföras under en tidsperiod mellan 2019–2025. Så snart vi vet mer kommer vi återkoppla till medlemmarna.

ANNA LUNDMARK

Försvarsförbundets arbete vid Försvarsmaktens och FMV:s

omorganisation och verksamhetsövergång

A K T U E L L T

Försvarsmak-tens nya orga-nisation sam-verkas mellan

Försvarsmakten och arbetsta-

garorganisatio-nerna, ATO.

FMV presen-terar för För-svarsmakten

vilka anställda som de anser är aktuella för verksamhetsö-

vergången. I samband med detta kommer

cheferna på FMV att boka in möten med de

som är aktuella.

alla anställda inom aktuella delar i FMV

FSV kommer få information på stormöten

ordnade av Försvarsmak-ten och FMV.

Dessa kommer genomföras på ett antal platser runt om i landet.

Försvarsmak-tens interna bemanning

sätts (exklu-sive den

personal som går över från

FMV).

Erbjudan-den går ut till berörd

personal på FMV gäl-lande nya

tjänster på Försvars-makten.

Bemanningen fastställs på

Försvarsmak-ten gällande de som flyt-tar över från

FMV.

7JUNI

15 JUNI

VECKAN INNAN

MIDSOMMAR

19–20 JUNI

VECKA 34

23 OKTOBER

1 JANUARI 2019

VECKA33

Försvarsmak-tens interna bemanning

samverkas och fastställs.

Försvars-maktens nya organisation träder i kraft.

Tidpunkterna är aktuella när denna tidning går till tryck. Eventuella ändringar kan ske. Försvarsförbundet kommer i sina kommunikationskanaler informera medlemmarna om det sker förändringar.

7O M F Ö R S V A R S F Ö R B U N D E T N R 2 2 0 1 8

EfterattMichaelAxelssontagitmedsinflickväninpåettmilitärtskyddsobjektsadeshanuppavFörsvarsmakten.Försvarsförbundetanserattfrekventabesökavkollegorsanhörigaochfrånvaroavinstruktionerförklararagerandet.MendeträckteinteiArbetsdomstolen.

Michael Axelsson har jobbat som civil driftsingenjör på en militär anläggning i Karlskrona sedan 2013. Hösten 2016 var hans flickvän på besök. Trots att flickvän-nen saknade tillträdestillstånd tog han med henne in i anläggningen, ett militärt skyddsobjekt som hör till marinbasen i Karlskrona.

HÄNDELSEN FICK Försvarsmakten att säga upp Michael Axelsson. Men För-svarsförbundet anser att uppsägningen

saknar saklig grund. Det finns nämligen ett antal omständigheter som sätter hän-delsen i ett annat ljus, menar förbundet.

I MARS TOGS FALLET UPP i Arbets-domstolen. Försvarsförbundet yrkade på att domstolen skulle ogiltigförklara uppsägningen och döma Försvarsmakten att betala 120 000 kronor i skadestånd till Michael Axelsson.

Juristen Henric Ask från LO-TCO Rättsskydd företrädde Michael Axelsson under domstolsförhandlingarna. Under sakframställningen framhöll han att För-svarsmakten inte klargjort de regler som finns kring säkerhetssystemen på anlägg-ningen, och inte heller konsekvenserna av att bryta mot dem. Försvarsmaktens jurist Kajsa Wahrenby anförde å sin sida att det inte kan råda några tvivel om att Michael Axelsson kände till att det var

förbjudet att ta in personer utifrån, ef-tersom det sitter en stor skylt utanför anläggningen som talar om att den är ett säkerhetsklassat skyddsobjekt.

UNDER FÖRHÖRET MED Michael Axels-son förklarade han att de utbildningar han fått gå handlat om kryptering, inte om säkerhet kring anläggningen. Kajsa Wahrenby menade att anläggningen är en driftcentral med känslig verksamhet och därför extra skyddsvärd. Michael Axelsson svarade då att driftcentralen stängdes 2010 och att anläggningen sedan dess är ett kontor.

Han förklarade också att flickvännen var under uppsikt under hela besöket. På frågan om huruvida han ansökt om besökstillstånd för flickvännen svarade han nej.

– Jag såg inte att det var annorlunda

FÖRSVARSFÖRBUNDET FÖRLORADE I AD:»Policyn med att ta in anhöriga gällde tydligen inte mig«

»

TEXT: EMMELI NILSSON | BILD: SÖREN ANDERSSON

A K T U E L L T


A K T U E L L T

än marinbasen, där det sitter samma skylt och plockas in anhöriga hela tiden. Bland annat min chef, hans sambo bodde ju nästan där ett tag.

FÖRSVARSFÖRBUNDET HADE kallat flera vittnen till förhandlingen. En kol-lega till Michael Axelsson som är fackligt platsombud och arbetar på marinbasen i Karlskrona uttryckte att det tidigare varit vanligt med privata besök på marinbasen, men att det stramats upp under hösten:

– Då var ju barn inne när de slutat skolan, i väntan på att föräldrarna skulle jobba klart för dagen. De satt där och vän-tade.

När Henric Ask frågade om kollegan kände till att Michaels Axelssons chef haft anhöriga inne på skyddsområdet, svarade kollegan ja.

– Hans sambo har varit inne hos oss på kontoret, det vet jag ju om. Om det är an-mält eller inte kan jag inte svara på. Men sedan det stramades upp kan jag inte på-minna mig om att hon varit där.

EN ANNAN KOLLEGA som arbetat med Michael Axelsson på anläggningen menade att det förekommit privata fester och möten för andra förband inne på an-läggningens område. Han uttryckte också att hantverkare flera gånger kommit in med lånade passerkort, vilket han och Michael Axelsson anmält till arbetsgiva-ren.

Även Försvarsmakten hade kallat ett antal vittnen, varav flera hördes bakom stängda dörrar av sekretesskäl. Under de delar som var öppna för allmänheten till-frågades en chef på MUST om uppstram-

ningen av besökshanteringen under hös-ten. Svaret blev att det inte hade att göra med händelsen i målet, utan bland annat berodde på intrång i örlogshamnen.

Säkerhetschefen för marinbasen sa att marinbasen har utbildning om tillträdes-begränsningar för marinbasens perso-nal. Michael Axelssons tidigare chef hör-des också, och menade att det funnits en utbildningsplan för varje anställd och att säkerhetsinformation mejlats ut.

I SITT SLUTANFÖRANDE tryckte Henric Ask från LO-TCO Rättsskydd på att det fö-rekommit att anhöriga besökt örlogsham-nen i Karlskrona, och att två tonåringar som gjorde studiebesök på anläggningen där Michael Axelsson arbetade inte hade säkerhetsprövats.

– Ingen har informerat eller utbildat Michael om att den här anläggningen skulle vara mer skyddsvärd eller hante-ras annorlunda än örlogshamnen. Man har definitivt inte visat och efterlevt reg-ler så att anställda kunde förstå något an-nat, sa Henric Ask.

Försvarsmaktens Kajsa Wahrenby menade i sitt anförande att det är stor skillnad på örlogshamnen och anlägg-ningen där Michael Axelsson jobbat och att reglerna är tydliga. Att två tonåringar besökt anläggningen är helt irrelevant, ansåg hon.

– Att det inte gjorts registerkontroll på personer som knappt är straffmyndiga saknar betydelse.

I maj kom Arbetsdomstolens dom. Där konstateras att det var rätt av Försvars-makten att säga upp Michael Axelsson, och att myndigheten inte har någon om-

placeringsskyldighet. Michael Axelsson har känt till att besök ska anmälas och att det inte är tillåtet att ta in obehöriga utan särskilt tillstånd, enligt domen. Domsto-len anser också att han måste ha förstått att säkerhetskraven är högre på anlägg-ningen där han arbetade än i örlogsham-nen.

Henric Ask tycker att Arbetsdomstolen gjort en tuff bedömning och menar att viktiga säkerhetsbrister bortförklaras, något Hans Jonsson på Försvarsförbun-det håller med om.

– Det viktigaste som kom fram under förhandlingarna skedde bakom stängda dörrar. Chefen från MUST sa uttryckligen att det är förbjudet att ta in ungdomar på det sätt som gjorts. Försvarsmakten har brutit mot sina egna regler, säger Hans Jonsson och påpekar att Michael inte fått skriva under på att han fått en säkerhets-genomgång, vilket egentligen krävs för att få arbeta i anläggningen.

– Nu får vi fundera på vilka råd vi ska ge till medlemmarna, eftersom man up-penbarligen kan bli uppsagd för att ha brutit mot en regel trots att man inte fått information om vad som gäller.

TILLS VIDARE UPPMANAR han medlem-mar som jobbar med säkerhet att följa de regler som finns till punkt och pricka, och inte ta några genvägar. Försvarsförbundet återkommer med mer specifika råd längre fram när man analyserat domen vidare, enligt Hans Jonsson.

Michael Axelsson anser att domen är full av missförstånd. Ett exempel är ett textstycke om att anläggningen till skill-nad från örlogshamnen är ett skyddsob-

»

Från vänster: Hans Jonsson, Michael Axelsson och Henric Ask utanför Arbetsdomstolen.

A K T U E L L T

9O M F Ö R S V A R S F Ö R B U N D E T N R 2 2 0 1 8

ARBETSDOMSTOLENS DOMAR KAN INTE ÖVERKLAGASArbetsdomstolen, AD, är en specialdomstol för arbetsrättsliga tvister. Dit räknas alla tvister som har att göra med förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Fack, arbetsgivarorganisationer och arbetsgivare som själva slutit kollektivavtal (ett så kallat hängavtal) kan vända sig direkt till AD med en tvist. Arbetstagare som inte är med i facket och arbetsgivare som inte är med i någon arbetsgivarorganisation får istället vända sig till en vanlig tingsrätt. Om någon part blir missnöjd med tingsrättens dom så kan den överklaga till AD. Domen från AD kan inte överklagas.

jekt där det bedrivs skarp verksamhet.– Är det alltså inte skarp verksamhet

på marinbasen? Det stämmer ju inte, säger Michael Axelsson som anser att följden av domen blir att ingen Försvars-maktsanställd går säker.

– Du kan ha jobbat hur länge som helst, det räcker att du gör ett enda fel där du inte ens vet vilka regler du bryter mot, så kan du bli uppsagd. Policyn med att ta in anhöriga gällde tydligen inte mig.

FÖRSVARSMAKTENS JURIST Kajsa Wahrenby trycker på att anläggningen och örlogsbasen har olika tillträdes-regler. Att vittnen under förhandlingen berättat om bland annat utlånade pas-serkort på anläggningen har ingen bety-delse, menar hon:

– Den bevisning som förebringats är inte tillräcklig för att det ska anses styrkt att det skett. Om det förekommit är det inget som är sanktionerat från Försvars-maktens sida.

Vad anser du om uppgifterna att det varit bristfällig utbildning om besöks-hanteringen?

– Han (Michael Axelsson, reds. anm.) kände uppenbarligen till att det han gjorde var otillåtet. Då är det inte väsentligt om han fått någon konkret utbildning.

Vad kan det få för konsekvenser i förlängningen, när anställda inte känner till alla regler?

– De regler som gäller var kom-municerade. Det har vi visat i målet. Vitt-nena har bekräftat att det var tydligt för personalen att det inte var tillåtet att ta in besökare utan tillstånd, säger Kajsa Wahrenby.

Katarina Hellner, chef för den civil-rättsliga sektionen i Försvarsmakten, an-ser att ett annat utfall i Arbetsdomstolen

hade gett signalen att anställda kan ta in obehöriga personer på ett säkerhetsklas-sat område utan några arbetsrättsliga konsekvenser.

Det har kommit fram vittnesmål om en bristande säkerhetskultur vid anlägg-

ningarna i målet. Är det något Försvars-makten behöver förbättra?

– Jag har inga kommentarer till det. Vi har vunnit i sakfrågan och det är det vik-tiga, säger Katarina Hellner. ■

UTDRAG UR DOMEN”AV UTREDNINGEN FRAMGÅR ... att objektet, till skillnad

från örlogshamnen, är ett skyddsobjekt där det bedrivs

skarp verksamhet och att det krävs särskild behörighet för

även Försvarsmaktsanställda för att få tillträde [...]. M.A.

måste ha förstått att objektet hade ett högt skyddsvärde,

högre än örlogshamnen.””Vad det gäller anhörigbesök i örlogshamnen i Karlskro-

na är det utrett att sådana besök förekommit ... Av utred-

ningen framgår att det till och med augusti 2017 inte alltid

behövdes ett särskilt tillträdestillstånd för anhöriga vid

besök på örlogshamnen. Det är alltså inte utrett att besök

dit skett i strid med gällande säkerhetsregler.””Förbundet [har] lyft fram ett tillfälle då två ungdomar [...]

2016 besökte objektet under ett studiebesök. [...] Det finns

enligt Arbetsdomstolens mening inte skäl att ifrågasätta

den bedömning som Försvarsmakten gjort i fråga om vilka

kontroller som krävdes. Besöket var anmält i behörig ord-

ning och tillträdestillstånd beviljat.””Enligt Arbetsdomstolens mening är den bevisning som

förebringats inte tillräcklig för att det mot statens förne-

kande ska anses styrkt att anställda lånat ut sina kort, än

mindre att detta skulle ha skett med Försvarsmaktens

goda minne vilket torde vara det väsentliga för att någon

kritik över huvud taget ska kunna riktas mot Försvars-

makten.”

A K T U E L L T

R E P O R T A G E

Stridsledningsbefäl Per:

»Jag såg dagsljus två gånger på en vecka«

PERSONUPPGIFTER


Stridsledningsbefäl Per:

»Jag såg dagsljus två gånger på en vecka«

Krypteringsutrustningen måste fungera, ytstridande fartyg upptäckas – och så gäller det att klara sig utan dagsljus i flera dagar. Det är inte helt enkelt att arbeta på en korvett. Om Försvarsförbundet har hängt med förbundets medlem, stridsledningsbefäl Per Rydergren Becker, en jobbdag på fjärde sjöstridsflottiljen. »TEXT: MARIA WIDEHED | FOTO: SÖREN ANDERSSON

HMS Sundsvall är en Göteborgskorvett. De byggdes i början av nittiotalet för att kunna strida i tre element samtidigt – de är beväpna-de för att kunna skjuta mot flygplan, ytfartyg och ubåtar. Korvetterna är 57 meter långa och utöver HMS Sundsvall finns HMS Göteborg, HMS Gävle och HMS Kalmar. Dock är endast Gävle och Sundsvall i tjänst i dag.

På korvetterna finns två kanontorn, ett fram och ett bak, som rymmer en pjäs med kaliber

40 millimeter och en med 57 millimeter. På sidorna finns hållare för åtta sjömålsrobotar. Där bak kan korvetterna fälla sjunkbomber och skjuta iväg ubåtsjaktstorpeder. Toppfart är 26 knop.

Enligt försvarets materialförsörjningsplan ska de två korvetterna i tjänst modifieras mellan 2014 och 2020. Med de nya modifieringarna kommer dessa två att kallas för Gävleklass.

HMS SUNDSVALL

1 1O M F Ö R S V A R S F Ö R B U N D E T N R 2 2 0 1 8

R E P O R T A G E


Det känns som att vara på väg ut på skärgårdssemester när vi kör längs den slingrande vägen förbi ett gäng träbryggor inne på Berga örlogs-bas. Solen skiner, björkarna svajar lugnt i vinden och det blåa havet glittrar – eller, är det verkligen blått?

– Nej, tittar man mot horisonten så upplevs himlen och havet som lite mer grådassigt, säger Per Rydergren Becker och förklarar att det är därför hans arbets-plats är kamouflerad i just grått.

Vi hoppar ur bilen och Per låser upp grinden till kajplatsen. Där står den: Fem-tiosju meter lång och med två stora kano-ner fördelade i för och akter – korvetten HMS Sundsvall.

HMS SUNDSVALL ÄR av klassen Göte-borgskorvett. De byggdes i början av nit-tiotalet för att kunna strida i tre element samtidigt – de är beväpnade för att kunna försvara sig mot stridsflygplan, utföra yt-strid och delta i ubåtsjakt. Fyra korvetter i Göteborgsklassen har byggts, men i dag är bara två i bruk.

Den här korvetten används av fjärde sjöstridsflottiljen som består av fyra divi-sioner. Per Rydergren Becker tillhör den 41:a korvettdivisionen som har till uppgift att övervaka stora havsytor och luftrum.

HMS Sundsvall har varit med länge. För elva år sedan roterade fartyget ner till Libanon för att delta i en FN-insats, mellan 2006 och 2007 ingick korvetten i Internationella korvettstyrkan (IKS) för beredskap inför att delta i en eventuell fredsoperation.

Men mest känd är kanske fartygets

medverkan under ubåtsjakten i Stock-holms skärgård 2014, när uppgifter om ”främmande undervattensverksamhet” sysselsatte Försvarsmakten.

PER RYDERGREN BECKER ÄR klädd i marin sjöstridsuniform och bär, dagens 23 grader varma luft till trots, den klas-siska blå ylletröjan M87 tillsammans med båtmössa. Han markerar vår ankomst på fartygsplånets mässingsknappar genom att dra två av dem intill skyltarna ”gäst” åt höger. Han markerar också sin egen ankomst intill skylten ”SLB”. Det står för stridsledningsbefäl.

INNE I KORVETTEN tar det inte många sekunder innan man har glömt bort solen och värmen utanför. Här är det svalt och belysningen är dämpad.

Inne på fartygets officersmäss, som är i storlek som en hall på en officersmäss på land, är det dags för morgonkaffe. Det är trångt, men mysigt. Väggarna är klädda i träpanel, det obligatoriska inramade porträttet av Kung Carl Gustaf och Drott-ning Silvia hänger på en innervägg och under fikastunden är stearinljus tända på träborden.

PER HÄLLER UPP KAFFE. Egentligen hade han inte tänkt återvända till Försvars-makten efter muck 2008, berättar han.

– Men efter ett tag i det civila hade man glömt allt det jobbiga, säger han skrattan-des och fortsätter:

– Det här är ett omväxlande jobb i skärgårdsmiljö, det finns alltid något nytt att lära och det är svårt att klaga. Här är

extremt bra kollegor, miljö och arbets-uppgifter.

Han har hunnit med flera olika tjänster inom försvaret. På HMS Sundsvall har Per varit sedan årsskiftet och i dag är han en av 31 besättningsmedlemmar, men snart byter han fartyg – HMS Sundsvall ska in på modifiering och byta bland annat elsystem.

– Det är billigare att göra om än att bygga nytt, konstaterar Per.

För hans del innebär det nya kol-legor och jobb först på Visbykorvetten Helsingborg och sedan åter till en Göte-borgskorvett, den här gången Gävle som modifieras nu.

Han föredrar Göteborgskorvetternas

»

R E P O R T A G E


charm och mekanik framför Visbykorvet-ternas.

– Systemtekniskt tycker jag att detta är roligare, sedan får vi förstås fortfarande läsa in disketter på datorerna här så visst är det lite gammeldags också.

PER BÖRJADE SOM CIVILANSTÄLLD.

Han rekryterades till Marinens radio som sambandsoperatör precis innan GSS-avtalen var klara. Sedan dess har han hunnit utbilda sig till specialistofficer.

I dag är titeln alltså stridslednings-befäl, en hybridtjänst som vad Per vet bara finns på HMS Sundsvall. Det är en sammanslagning mellan tjänsten som

ansvarig för ytläget, ytstridsbefäl, och samtidigt är Per ansvarig för sambandso-peratörerna. Lite stressigt är det med två hattar, erkänner han.

– Ja, det är lite många bollar i luften. Det gäller att gilla att göra flera saker samtidigt och att kunna tempoväxla.

En av hans operatörer tittar in genom den ovalt formade ingången. Efter den senaste övningen har de varit lediga i två veckor och i dag är första dagen tillbaka. De ägnar dagen i hamn åt materielkon-troll efter senaste övningen och lite ge-mensam fysträning.

– Det är bra att fysa tillsammans när

vi kan, och skönt att träna. Ute till sjöss finns så klart några kettlebells och möj-lighet att göra armhävningar, men när man väl kommer i land är det väldigt skönt med en löptur i skogen för att få röra på sig och få dagsljus. En öl sitter också ganska bra, förstås.

DET GÅR FORT att anpassa sig till den begränsade ytan i fartyget. Korridorerna är inte breda nog för två personer att mötas, och Pers kollegor ställer sig raka i ryggen sidledes så fort vi behöver komma förbi.

Han öppnar dörren till sin delade hytt – med nästan tre kvadratmeters golvyta »

»Det här är ett omväxlande jobb i skärgårdsmiljö, det finns

alltid något nytt att lära och det är svårt att klaga. Här är

extremt bra kollegor, miljö och arbetsuppgifter.«

R E P O R T A G E


har han mycket plats jämfört med sjö-männen. Här ryms tre sängar, skåp, en radio och ett litet skrivbord. Det gäller att hålla ordning på sina saker.

– Det är viktigt, om det skulle uppstå en brand eller svämma in vatten så gäller det att komma fram lätt, säger Per och fortsätter:

– Det är ändå rätt så gott om plats, här är större skåp än på Visbykorvetterna.

Att man jobbar så nära inpå varandra är speciellt. Stämningen i korvetten är avslappnad, inga ”god dag löjtnant” i kor-ridorerna och inga tomma sittplatser i mässarna.

– Nej, det går inte – man måste tåla att jobba nära inpå varandra här. Det blir som en andra familj, man känner alla och till skillnad från många andra delar inom försvaret är här lite mer avslappnat.

Det gör också situationen speciell. När besättningen är iväg under en längre tid måste konflikter lösas så gott det går på plats.

– Man måste hantera det där och då, sedan kan man prata vidare om det när man kommer tillbaka, säger Per.

En annan sak att lära sig hantera i ett trångt fartyg utan fönster är sjösjuka. Hur gör man egentligen om man börjar må illa?

– Man spyr och försöker må bättre, svarar Per direkt och lägger till:

– Och man försöker förstås förebygga det, många här har åksjuketabletter till exempel.

Själv har Per hittills klarat sig.– Men visst har jag mått lite dåligt, när

vågorna slår hårt mot fartyget och mag-säcken flyger är det inte helt lätt.

VI LÄMNAR PERS hytt och beger oss mot hans arbetsplats ett tiotal meter längre ner i samma korridor.

– Det är här all action händer, säger han och välkomnar oss in till stridsled-ningscentralen på HMS Sundsvall.

Det ser ut som ett rum förberett för ett dataspelshackathon. En låt av Zara Lars-son ljuder ut ur radion, ljuset är dämpat och rummet är fyllt av skrivsbordsstolar

Fjärde sjöstridsflottiljen har verkat i olika former sedan 1994. Flottiljen löser uppgifter inom såväl minröjning och ubåtsjakt som över-vakning av havsområden och luftrum.Fjärde sjöstridsflottiljen utgår från Berga

söder om Stockholm och Skredsvik vid Gull-marsfjorden på Bohuskusten där Röjdykardi-visionen är lokaliserad. På flottiljen totalt sett arbetar över tusen personer, varav fyra är civilanställda.

FJÄRDE SJÖSTRIDSFLOTTILJEN

»

R E P O R T A G E


i läder och vad som ser ut som tjocktv-skärmar som står på högkant.

Per visar oss runt mellan stolarna – från platserna som tillhör ubåtsgänget och luftförsvar, till sin egen plats för ytstridsbevakning, näst intill signalspa-naren.

– Om maskincentralen är fartygets hjärta, så är stridledningscentralen hjär-nan, säger Per.

Hans uppgift i rummet är att upprätt-hålla ytläget. Från den orangeblinkande radarskärmen håller han koll på allt som är ovanför ubåtar och under flyg.

– Det handlar om att identifiera vad som finns omkring oss, hålla koll på hot, ta emot information från andra system och kommunicera med utkiken.

Men framför allt, säger Per, handlar det om att samarbeta.

– Det är ett lagspel där man är beroende av varandras information för att kunna få hela bilden, man jobbar tillsammans.

Även om jobbet innebär en stor dos allvar så ser det ganska kul ut.

– Javisst är det, jag spelade en del dataspel när jag var yngre – det här är vuxenvarianten, säger Per och skrattar.

Men den vuxna varianten kommer också med ett slitsamt arbete. Under övningar och skarpa operationer delas skiften in i sextimmarspass – du arbetar sex timmar, och är sedan fri i sex. Tanken är att man inte ska arbeta under olika tider på det 24 timmar långa dygnet.

– Man kan komma ganska långt ner i stresskonen. Under de sex lediga tim-marna ska man hinna sova, äta, gå på toaletten. Har man tur så hinner man sova i fyra timmar.

EN DEL AV stridsledningscentralen har vi ännu inte fått se. Vi får snabbt kika in innanför dörren där en stor skylt lyder ”restricted area”. Här inne finns all kryp-teringsutrustning och det är här Pers två operatörer arbetar, mer än så får helt enkelt inte plats innanför dörren.

– Nej, det är troligtvis fartygets allra minsta utrymme, säger Per samtidigt

HALLÅ DÄR… GunÅström,somvid67-årsålderochettmångårigtfackligtengagemangiFörsvarsförbundetskagåipension.

Grattis till pensionen! Vad är det första du ska göra?

Träna på att ha tråkigt! Jag skall ta hand om mig själv och ta mig an sådant som är roligt men som inte fått plats ti-digare som att utveckla mitt fotografe-rande, sticka, umgås med vänner ... Det finns mycket att ta tag i!

Hur kommer det sig att du har valt att arbeta till 67?

Jag kände mig inte mogen att sluta arbeta, och mitt jobb har varit stimule-rande. Trevliga arbetskamrater har inte gjort saken sämre.

Du har länge varit fackligt engagerad i Försvarsförbundet. Vad var det som gjor-de att du valde att engagera dig fackligt?

När jag började på FMV år 2001 gick jag med i Försvarsförbundet. Tidigare i livet var jag medlem i Kommunal. Att vara medlem betyder för mig att vara en-gagerad. Att kunna påverka och tidigt få del av information för att vara beredd på förändringar.

Vad har varit roligast – både som an-ställd på FMV samt i rollen som förtroen-devald?

Det har gett mig möjlighet att utveck-las. Att ha kontakt med så många kom-petenta kollegor ger också insikt och inspiration.

Är det någon facklig fråga du minns speciell?

FMV är en bra arbetsgivare. I backspe-geln så tyckte jag att det tvärfackliga ar-betet med Dataforum var roligt. Att vara med i samverkansfrågorna har också varit stimulerande. Mina sista uppdrag har varit valberedningsfrågor både lo-kalt och för förbundet – en mycket spän-nande uppgift.

ANNA LUNDMARK

som vi får backa så han kan komma ut och stänga dörren bakom sig.

DEN SENASTE TIDEN har antalet skarpa operationer för den svenska marinen ökat. Vad HMS Sundsvall har varit iväg på kan Per inte berätta, men det kan ex-empelvis handla om att bedriva sjööver-vakning. Om det har handlat om någon mer ubåtsjakt i Stockholms skärgård får vi inte veta, men att det övas på just den typen av operationer vågar Per berätta.

TILLSAMMANS INNEBÄR övningar och skarpa operationer många dagar iväg. I snitt handlar det om sextio dygn till sjöss per år, ibland under flera veckor i sträck och utan vare sig internet eller telefon – eller för den delen dagsljus.

Dagsljus är det bara navigatörerna överst i fartyget som får dagligen – därför är det ganska populärt nere på stridsled-ningscentralen att vara den som springer upp med väderrapporten till dem.

– Då får man lite ljus. Under vår se-naste övning såg jag dagsljus två gånger under en vecka. Det är en mörk tillvaro, säger Per och skrattar.

NÅGRA VECKOR EFTER vårt möte väntar den nationella övningen Swenex, marinens årliga nationella övning som sträcker sig från Norrtälje till Ölands södra udde. Övningen syftar till att vid-makthålla och utveckla krigsförbandens förmåga till väpnad strid.

Ett stärkt omvärldshot har däremot fått Per och många av hans kollegor att tänka till extra mycket hemma.

– Det primära är säkerheten hemma. Jag är inte så mycket ”prepper” men vi har sett till att till exempel fixa iordning telefonnummer och så. Det är sunt att vara lite förberedd.

För egen del är Per inte orolig för det förändrade säkerhetspolitiska läget.

– Nej, men visst får man lite puls ibland. Vi gör farliga saker och det är ett farligt jobb, men har man bara koll är det inget konstigt. ■

H A L L Å D Ä R

Fo

to: P

riv

at

Så viktig är sömnen för ditt arbete

TORBJÖRN ÅKERSTEDT SÖMNFORSKANDE PROFESSOR vid Karolinska institutet och Stressforsknings institutet vid Stockholms universitet.

A R B E T S L I V


Sömn – en ständigt återkommande puck som är svår att få till. Proble-met är vanligt, åtminstone i Sverige. Svenskar tillhör nämligen de som sover minst i hela Europa.

– Det svenska samhället har väldigt mycket stress i sig. En annan faktor som påverkar är att vi har en stor andel av befolkningen som arbetar, och ofta är ar-bete och sömn svårt att få ihop.

Det säger Torbjörn Åkerstedt, sömn-forskande professor vid Karolinska insti-tutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

SÖMN ÄR Å ENA SIDAN livsviktigt, å andra sidan behöver vi inte sova så mycket som vi tror. Faktum är att det utifrån forsk-ning inte går att slå fast hur många timmars sömn man behöver för hälsans skull. Det är snarare känslan av att vara utvilad som är avgörande, berättar Torbjörn Åkerstedt.

– I genomsnitt är ungefär sju timmar en sömnlängd som gör att man klarar hälsa och funktionsförmåga utan problem, men man måste ta hänsyn till att det finns stora variationer som beror på ålder och ärftlighet.

Brist på sömn kan leda till flera häl-sorelaterade besvär. Sömnen är nämli-gen en förutsättning för att hjärnan ska fungera nästa dag, med för lite sömn är hjärnans funktionsförmåga sämre och immunsystemet tar stryk.

– Reducerad sömnkvalitet leder lång-siktigt till ökad risk för en rad sjukdomar som diabetes, demens, utbrändhet och depression. Samtidigt är det inte bara mängden timmar du sover som spelar

roll. Olika delar av sömnen ger oss olika former av återhämtning. Att det däremot finns några speciella klockslag man bör anpassa sig till är en myt, menar Torbjörn Åkerstedt.

– Nej, nej. Det har inget med timingen att göra. Däremot är behovet av sömn som störst när man precis har gått och lagt sig, då försöker hjärnan snabba på återhämtningen. Första timmen är kraft-fullast. ´

MEN HUR FUNGERAR EN TRÖTT OCH

SÖMNIG HJÄRNA PÅ JOBBET?

En trött anställd har en förhöjd risk att göra fel, speciellt om en uppgift kräver hög koncentration eller är monoton. Även kognitiva uppgifter som innefattar käns-lor och minnesprocesser är sårbara för sömnbrist. Dessutom kan sömnbrist på-verka många sociala aspekter, inte minst hur vi uppfattar varandra och kommuni-cerar.

– Sömnbrist påverkar hjärnans ämnes-omsättning. Sover man för lite kommer hjärnan att jobba långsammare. En ameri-kansk studie visar att dålig sömn motsva-rar en kostnad på 92 miljarder dollar per år i USA, det är beräknat efter att männ-iskor har fått uppskatta hur mycket deras arbetsförmåga försämrats.

Samtidigt kan sömnbrist orsakas av hård press på jobbet.

När danska Statens Institut for Fol-kesundhed frågade 14 000 danskar om de-ras sömn svarade nästan varannan kvin-na mellan 16 och 24 år att de sov dåligt på grund av tankar på jobbet.

Samma sak visar en av Arbetsmiljöver-

Zombie på jobbet ibland? Du är inte ensam. Sömnproblem drabbar tillfälligt ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i västvärlden. Och

visst är det skadligt med sömnbrist, men hur mycket sömn behöver man egentligen? Vad händer om du inte är utvilad på jobbet? Och hur kan camping få rätt på dygnsrytmen?

TEXT: MARIA WIDEHED | ILLUSTRATION MAIMI LAKS

kets undersökningar, där uppemot en tredjedel av kvinnorna och omkring var femte man angav att de har svårt att sova på grund av tankar på jobbet.

En studie som Torbjörn Åkerstedt har lett visar mycket riktigt att det finns ett ömsesidigt samband mellan hög belast-ning på jobbet och sömnstörningar – de personer i studien som hade höga arbets-krav kunde forskarna se efterföljande sömnstörningar hos vid en uppföljning två år senare.

EXTRA MÅN OM återhämtning behöver man vara när medarbetare har varit iväg på jobbresor, då man ofta har sovit sämre.

Forskare vid Brown University i USA har hittat en förklaring till varför vi sover sämre på nya ställen. Det kallas ”första-natten-effekten” och det som händer är att den högra delen av hjärnan går ner i djupsömn, medan den vänstra delen av hjärnan stannar i ytligare sömn och hål-ler vakt i den nya miljön.

EN ALLMÄN MEDVETENHET om sömn-problematik är viktigt, enligt Torbjörn Åkerstedt som tycker att värna om hälso-samma scheman och uppmuntra till åter-kommande återhämtning är något som borde vara standard på alla arbetsplatser.

– En bra organisation bör ha ett system där arbetstagaren kan säga ”jag klarar inte av det här”. Och så gäller det att säga nej som individ. De flesta vill bli betrak-tade som effektiva och då är det svårt att säga nej även när det blir för mycket, men arbetsplatsen måste tillåta folk att sänka ambitionerna något och få tid att vila. ■

A R B E T S L I V

»Foto: Mia E

kérm

ark

, Sto

ckh

olm

s U

niv

ers

iste

t


ZZzzzzöm n I G.... Ta en tupplurSluta skämmas för tuppluren i kontorsstolen! Tupplurar ger näm-ligen energi, snabbare reaktionstid och ökad koncentrationsförmåga, hävdar sömnforskare.

Däremot fungerar hjärnan på det sättet att har du fått åter-hämtning i en tupplur blir nästa sömn ytligare, det kan alltså bety-da att man sover sämre på natten.

Om man ska ta en tupplur rekommenderas tjugo till trettio minuter, så hjärnan inte hinner falla i djupsömn – då finns det risk att man blir tröttare.

Sömnforskarnas bästa tips:SÅ FÅR DU RÄTT PÅ SÖMNEN

Sov rätt för ditt yrkeArbetare kan behöva mer sömn än tjänstemän, eftersom hårt fysiskt arbe-te skapar större sömnbehov än skrivbordsjobb. Den hypotesen prövas i en ny studie som Torbjörn Åkerstedt leder vid Stressforskningsinstitutet.

En förhoppning med studien är att kunna säga hur mycket sömn personer med olika arbeten i genomsnitt behöver. Forskarna studerar även skillna-derna mellan män och kvinnor, olika arbetsvillkor och ålder. Studien baseras på data om 44 000 personers sovvanor och förväntas bli färdig under 2019.

Varva mobilen med en utomhus promenadFör mycket artificiellt ljus kan hindra dig från att somna. Det är nämligen så att blått ljus från mobiler och surfplattor kan sänka nivåerna av sömn-hormonet melatonin och leda till sämre sömn. Men effekten kan motver-kas, enligt en studie från Uppsala universitet.

I studien har sömnforskare undersökt hur unga personers sömn påver-kas när de sitter mycket vid en skärm, men samtidigt exponeras för starkt ljus under dagen. Slutsatsen blev att de som är ute i naturligt ljus under dagen inte har svårare att somna, trots att de utsatt sig för artificiellt ljus.

Campa i tältAtt campa i tält: Mygg, regn och hård sömn på liggun-derlag – men inte bara! En ny studie visar att en förskju-ten dygnsrytm kan återställas med just camping.

Det har så klart att göra med ljuset.När vi tillbringar mycket tid i naturligt ljus koordineras

vårt biologiska system med solens upp- och nedgång och vår trötthet kommer naturligt när det blir mörkt. Vi människor är evolutionärt sett inte anpassade för att vistas så mycket inomhus som vi ofta gör i dag.

Sömnforskarna bakom studien har låtit människor campa och leva helt utan artificiellt ljus, vilket innebar att de utsattes för upp till tretton gånger mer dagsljus än i sitt vanliga liv. Efter några dagar hade försöksper-sonerna ställt om sin dygnsrytm och alla hade blivit morgonmänniskor.

Sov med sockorHar du problem att somna? Då borde du testa att dra på dig ett par mysi-ga och varma sockor.

Enligt det amerikanska sömnstiftelsen National Sleep Foundation kan strumpor göra kroppen redo för att sova.

Det är nämligen så att när de kalla fötterna värms upp skickas en signal om att det är läggdags till hjärnan. En studie publicerad i Regulatory, Inte-grative and Comparative Physiology menar att när blodkärlen i fötterna vidgas så somnar du snabbare än om du inte värmer upp fötterna.

20–30min

A R B E T S L I V

O M F Ö R S V A R S F Ö R B U N D E T N R 2 2 0 1 8 1 9

D et är nu över hundra år sedan tsar Nikolaj II abdikerade som ett resultat av ”februarirevolutionen” 1917. Märk väl att det inte skedde på grund av Lenins statskupp några månader senare, den som ännu ofta kallas ”oktoberrevolutionen”. Grovt uttryckt kan man säga att Lenin snodde den ryska revolutionen. Men det finns också ett an-nat sätt att se på avståndet till tsarernas Ryss-land – nämligen att Tsarryssland aldrig riktigt upphörde. Hur då? I Ryssland finns det flera som lutar åt detta håll och beskriver hur för-hållandet mellan tsaren och folket överfördes till de sovjetiska makthavarna och deras folk, sedermera även till Vladimir Putin och flertalet ryska medborgare. Unga människor i dagens Ryssland verkar allt oftare ropa ”ner med tsa-ren” och då syfta på Putin.

PERSONLIGEN FICK JAG OCKSÅ nyligen vara med om att bli uppringd av en man vars far arbetat i det tsartida Petrograd, som Lenin-grad/Sankt Petersburg hette 1914-1924. Fadern, Lorenz Hammargren, hade sett mynningselden från kryssaren Aurora – fartyget som blev en symbol för ”oktoberrevolutionen”. Han träffade flera världshistoriska personer, som Kerenskij och Trotskij. Den senare blev Röda arméns skapare och slutligen mördad i Mexiko av en Stalin-agent. Längre bort är alltså inte Tsar-ryssland än att man 2018 kan bli uppringd av en son till en av de svenskar som var där. Att fadern Lorenz Hammargren arbetade i Ryss-land 1917-1918, på svenska ambassaden, fick jag senare också bekräftat av bevarade brev och andra dokument.

FRÅGAN ÄR NU OM INTE AVSTÅNDET till Tsar-ryssland minskar, i och med att kosackernas roll åter verkar växa. Kosackerna, dessa tsar-

ryska cowboys. Deras i väst underskattade roll manifesterades i Georgienkriget 2008, sedan i Ukrainakriget 2014 och nu på Moskvas gator då de sätts in mot demonstrationer. För mer om det moderna kosackväsendet, se min bok ”Ryssland och den svenska nedrustningen” som utkom 2008 just före Kreml beordrade inmarschen i Georgien.

HÖGST SANNOLIKT KOMMER det i sommar bli ovanligt mycket uppmärksamhet på den siste tsaren. Redan ifjol samlades cirka 60,000 ryssar för att högtidlighålla minnet av vad som hände med tsaren och hans familj den 17 juli 1918. Nu då det blir jämnt hundra år lär det bli en ännu större ceremoni. För övrigt var det inga svenska medier som rapporterade om de 60,000 tsartrognas möte. Vad var det då som hände med tsarfamiljen den 17 juli 1918? Jo, kommunistpartiet och Tjekan, KGB:s första skepnad, nöjde sig inte med att då låta avrätta tsar Nikolaj II och tsaritsan Alexandra – de sköt även deras fyra unga döttrar och tret-tonårige son – tronarvingen Aleksej. Inte något av barnen hade hunnit överta någon makt och därtill såg den sovjetiska säkerhetstjänstens bödlar till att förstöra och gömma kropparna så grundligt att de först kunde börja hittas och identifieras i samband med Sovjets fall. Faktum är att tronarvingen Aleksej och hans syster Maria kunde hittas först 2007, och de identifie-rades med säkerhet först året därpå. Ekot av dessa händelser verkar inte kunna klinga av, ännu.

LARS GYLLENHAAL

[email protected]

blogg: gyllenhaals.blogspot.com

När Sovjetunionen började falla ihop på allvar för snart trettio år sedan var det få som tippade att så pass mycket av Tsarryssland skulle komma till-baka. Det var ju ändå så länge sedan, trodde man. Kulmen av Tsarrysslands comeback kanske dock ännu inte har nåtts.

Tsarrysslands återkomst

K R Ö N I K A G Y L L E N H A A L

Ett av de sista fotografierna av tsar Nikolaj II. Bildkälla: wikimedia.org

ZZzzzzöm n I G....

O M F Ö R S V A R S F Ö R B U N D E T N R 2 2 0 1 82 02 0

Syftet med GDPR, EU:s dataskydds-förordning är att skydda människors personliga integritet så att inte denna kränks när personuppgifter behandlas.

Lagen, som började gälla 25 maj, kommer innebära en hel del förändringar för de som behandlar personuppgifter, i form av informa-tionsskyldighet, inhämtning av samtycke och kontroll av exakt vad hur och till vad person-uppgifterna används. Personuppgifterna får enbart samlas in och behandlas om det finns ett tydligt syfte för detta. Därtill kommer regler kring bland annat lagring, gallring och radering. Lagen omfattar både strukturerat material, så som medlemsregister samt ostrukturerat material, som till exempelvis e-post.

För den enskilde innebär GDPR stärkta rättigheter när det gäller personlig integritet. Du ska kunna få veta var dina per-sonuppgifter finns, används till och vad du har för rättigheter.

FÖRSVARSFÖRBUNDET ANSVARAR centralt för all per-sonuppgiftsbehandling inom förbundet och är därmed person-uppgiftsansvarig. I behandlingen, som grundar sig på förbun-dets stadgar och avtalet mellan förbundet och medlemmen, är föreningarna viktiga medhjälpare. Alla anställda och förtroen-devalda i Försvarsförbundet har skyldighet att följa förbundets riktlinjer, personuppgiftspolicy samt dataskyddsförordningen.

GDPR trädde i kraft 25 maj: Arbeta rätt i ditt uppdragAtt EU:s dataskyddsförordning, GDPR, började gälla 25 maj har väl inte kunnat undgå någon. Lagen innebär stärkta rättigheter för dig som privatperson och ställer höga krav på för organisationer, företag eller myndigheter som hanterar personuppgifter. Som förtroendevald i Försvarsförbundet är det viktigt att du hanterar medlemmarnas personuppgifter korrekt och med stor varsamhet.

TEXT ANNA LUNDMARK

Då facklig tillhörighet, precis som till exempel religiös övertygelse eller hälsa är definierat i la-gen som en känslig personuppgift innebär det att Försvarsförbundet måste hantera sina medlem-mars uppgifter med extra stor varsamhet. För-svarsförbundet har som facklig organisation rätt att behandla medlemmarnas personuppgifter inom förbundet kärnområde.

– VI HAR ETT STORT ANSVAR gentemot våra medlemmar att hantera deras personuppgifter på ett korrekt sätt. En grund för att våra medlemmar

ska ha förtroende för oss är att de ska känna sig trygga när de lämnar ut sina personliga uppgifter till oss. Det är därför mycket viktigt att alla i Försvarsförbundet, anställda som för-troendevalda, följer förbundets riktlinjer och GDPR, säger Eva Rundlöf, kanslichef/1:e ombudsman på Försvarsförbundet.

PERSONUPPGIFTER

En personuppgift är information som direkt eller indirekt går att koppla till en person, som till exempel personnummer och namn. Men personuppgifter är också information som medlemsnummer, adress, telefonnummer, e-postadress, foton och IP-nummer.

Fo

to: S

öre

n A

nd

ers

son

DEN HÄR SIDAN VÄNDER SIG FRAMFÖR ALLT TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD.

DEN SYFTAR TILL ATT GE DIG INFORMATION OM VAD SOM HÄNDER I FÖRBUNDET OCH KONKRETA TIPS FÖR ATT DU SKA

KÄNNA DIG TRYGG I DITT UPPDRAG. HÖR GÄRNA AV DIG MED SYNPUNKTER OCH UPPSLAG: [email protected]


GDPRDU HAR TYSTNADSPLIKTDu har tystnadsplikt och lämnar inte ut upp-gifter om enskilda medlemmar. Förvara alltid handlingar om enskilda medlemmar så att de inte kommer i utomståendes händer.

INGA EGNA REGISTERBygg aldrig egna register med personuppgifter i, exempelvis i Excel.

INGA BRA ATT HA-UPPGIFTERLagra endast de uppgifter som är relevanta och behövs för att kunna fullgöra det som medlem-skapet innebär. Du kan alltså inte spara uppgif-ter bara för att de är bra att ha.

VID KOMMUNIKATION MED E-POST1. När du mejlar till en medlem, undvik rubri-

ker och innehåll som tydligt anger att den du mejlar till är medlem i ett fackförbund, eftersom fackligt medlemskap är en känslig personuppgift.

2. Undvik att skicka personuppgifter i mejl. Vid mejl där personuppgifter förekommer ska detta alltid ske genom att personuppgif-terna finns i krypterade bilagor där lösenord skickas separat via sms. Ange endast med-lemsnummer eller annat oidentifierbart som parterna kommer överens om i den öppna delen av mejlet.

3. Om ett ärende kommer in via mejl, vad myck-et noga när du svarar och om möjlighet finns, ring hellre upp eller svara kort tillbaka och be avsändaren ringa upp istället.

4. Mejlar du till flera mottagare på en gång lägg dessa som dold kopia.

VID ÖVERFÖRING AV MEDLEMSUPPGIFTER TILL ANNANLämna aldrig ut medlemsuppgifter till en annan organisation eller företag utan att i förväg kon-trollera detta med Försvarsförbundets kansli-chef eller dataskyddsombud.

UNDVIK PERSONNUMMER Använd inte personnummer mer än där det är absolut nödvändigt. Använd hellre medlems-nummer eller namn för identifiering.

EXTRA SKYDDSVÄRD INFORMATIONPersonnummer och lön är extra skyddsvärd information och får inte lämnas till obehörig.

GALLRA!Gallra kontinuerligt all information som inne-håller personuppgifter. Det kan vara allt från dokument till e-post. Tänk på att e-postadresser är en personuppgift. Vill du spara lönelistor för statistik går detta bra om du avidentifierar upp-gifterna eller endast sparar sammanställningar-na där inte enskilda personuppgifter finns med.

REGISTERUTDRAGBer en medlem om att få ett registerutdrag innebär det att medlemmen vill se all informa-tion som förbundet har om hen. Medlemmen ska då skicka ett underskrivet fysiskt brev till kans-liet med sitt önskemål och kansliet skickar inom en månad ett registerutdrag till medlemmen.

MEDLEMMEN HAR RÄTT ATT BLI GLÖMDMedlemmarna har rätt att be om att bli glömda. Det går däremot inte att bli glömd om medlem-men fortsatt önskar vara medlem i eller har en skuld till förbundet. Om en medlem önskar att bli glömd, kontakta förbundskansliet då detta hanteras centralt.

VID BOKNING HOS EXTERN AKTÖRVid bokning hos extern aktör vid till exempel medlemsaktivitet, uppge inte namnen på del-tagarna utan ge istället ett antal. Låt sedan deltagarna själva skriva in sig. Då riskerar du inte att avslöja det fackliga medlemskapet och avtalet blir istället mellan den utomstående aktören och medlemmen.

SYNLIGHET INGÅR I FÖRTROENDEUPPDRAGETInom Försvarsförbundet ingår det i uppdraget som förtroendevald att synas för sina medlem-mar och arbetsgivare. Se till att de uppgifter förbundet har till dig är uppdaterade.

SEKRETESSAVTAL VID INLOGGNING PÅ RMSDe i föreningarna som har tillgång till Regional medlemsservice (RMS) kommer första gången de loggar in få samtycka till att de hanterar och behandlar uppgifterna enligt förbundets per-sonuppgiftspolicy och riktlinjer, samt intygar att de godkänner sekretessen som hanteringen innebär.

IT-LÖSNINGARAnvänd endast använder de IT-lösningar som förbundet beskriver i riktlinjerna. Om Försvars-förbundets IT-stöd inte motsvarar ert behov, kontakta förbundets kansli.

Informationen ovan är delar ur ”Så hanterar Försvarsförbundet personuppgifter – riktlinjer för anställda och förtroendevalda”. Samtliga riktlinjer kan du hämta hem på Försvarsförbundet hemsida.

Där hittar du också förbundets Personuppgiftspolicy, www.försvarsförbundet.se.


M E D L E M S F Ö R M Å N

Skaduutochresaisommar?Dåkandetvarakloktattseöverdinrese-försäkring.HardutecknatFolksamshemförsäkringingårreseförsäkringen”Reseskydd”i45dagar.Skyddetgälleromdutillexempelbehöverläkarvårdutomlandselleromdittbagageblirstuletellerskadat.

Skyddet gäller under resans första 45 dagar för alla i hemmet – i hela världen, både på charter och på resor du själv ar-rangerat.

Folksam har en ny funktion på sin hemsi-da där du enkelt genom att logga in på deras sida kan hitta de närmsta kvalitetssäkrade läkarmottagningarna där du är, listat från deras larmcentral SOS International. Dessa mottagningar ger dig rätt vård till rätt pris och du minskar risk för överbehandling, fel-behandling eller överpriser.

På Folksams hemsida kan du läsa mer om försäkringen, vad som gäller och vad som ingår. Här kan du också enkelt steg för steg se vad du ska göra något har hänt, om du till exempel blir bestulen, om ditt bagage blir skadat eller försvinner el-ler vad som gäller om du på grund av till exempel akut sjukdom tvingas boka om din hemresa. https://www.folksam.se/for-bund/forsvarsforbundet

Om du ska resa längre tid än 45 dagar behöver du en förlängd reseförsäkring el-ler vid studier utomlands en utlandsstu-dieförsäkring.

Mattias Ingwall på Folksam anser att hemförsäkringen ger ett bra skydd för re-sor kortare än 45 dagar och understryker hur viktig försäkringen är.

– Hemförsäkringen är en paketlösning och täcker till exempel hemtransport med ambulansflyg som kan bli väldigt dyr. Det är också bra att ha hemförsäkring om man behöver vård på semestermålet.

Till sist påminner han om att för att få snabb och bra vård i utlandet behöver du

Medlemsförsäkring hos Folksam: Försäkra dig på resan

framför allt två saker:– Det europeiska sjukförsäkringskor-

tet, vilket ger dig rätt till nödvändig vård inom EU/EES-området och du betalar samma avgifter som de som bor i det ak-tuella landet. Du har rätt till vård inom det allmänna sjukvårdssystemet men inte till privat vård. Hemtransport ersätts

inte. Du beställer kortet från Försäkrings-kassan och det tar ungefär tio dagar inn-an du får hem det.

– Resebevis, vilket du får från försäk-ringsbolaget och ger dig reseskydd i 45 dagar. Hemförsäkringens reseskydd täck-er bland annat vårdkostnaden på resmå-let och sjuktransport hem till Sverige. ■

LÄS MER ➔ www.folksam.se/forbund/forsvarsforbundet

FOLKSAMSRESEBEVISBeställs på:.

folksam.se/for-sakringar/resefor-sakring/resebevis.

EUROPEISKASJUKFÖRSÄKRINGSKORTETbeställs via Försäkringskassan.

Fo

to: I

Sto

ck


T I N N A S T A N K A R

Om jag hade mössa i maj skulle jag stå med den i hand, med böjt huvud, och skämmas. Jag skäms utan mössa också, där i kassan på Åhléns eller med en korg med mjölk, kaffe och bananer på Ica.

För jag har ingen tygpåse med mig. Att inte ha med en tygpåse är den nya skammen. Plastbantning är ett måste när man vet vad som döljer sig i naturen och i haven. Förra året använde svenskarna 832 miljoner plastpåsar, enligt Naturvårdsverket, och tack vare att buti-kerna nu tar betalt för påsarna och informerar om hur onödiga de är har vi konsumenter skärpt oss. Effekten har inte uteblivit; nu används bara hälften så många påsar som tidigare.

Men för oss som saknar minne är de nya påsreglerna en pärs, nu när kassapersonalen spänner ögonen i en och väser ”vill du köpa en påse?”. Eller nåja, väser och väser. Egentligen är ju nästan alla butiksanställda under av trev-lighet även när kunden är en påslös surkart.

Men vad jag upplever och vad som är sant är två olika saker. Så är det i dessa tider när folk går på magkänsla och inte på fakta. Det är dessutom lättare att svälja skammen vid kassan om den som utsätter dig för den är en smula osympatisk.

Faktum är att jag har en påse. Vid närmare eftertanke har jag nog några dussin. Det är klumpiga tygsäckar, trendiga klädbutikspåsar,

snygga läsglädjepåsar från bokhandeln med visdomsord i sirlig handstil, det är blommiga påsar, randiga påsar, prickiga påsar och finur-liga påsar som liksom kan vikas in i sig själva och få plats i fickan.

Men påsarna är oftast på ett ställe medan jag är på ett annat. Hur många gånger har man inte klivit in sin matbutik för att vecko-handla, i samma ögonblick som man inser att påsarna är kvar hemma?

Lyckligtvis ställer kassapersonalen i just mataffären inga frågor. Där får man rafsa åt sig några plastpåsar under sammanbiten tystnad och undvika de anklagande blickarna från folk bakom i kön (som antagligen också har glömt påsar men som projicerar sitt eget personliga nederlag på mig). Men i de mindre butikerna står man där och stammar, och hör sig själv både säga förlåt – som om man har kränkt kassören på något vis – och med oändlig svada förklara hur det kommer sig att tygpåsen inte är med. Allmänintresset för dessa bortförklaringar är inte direkt skyhögt.Det sägs att en ny vana etableras på 21 dagar. Det är inte sant. Om jag inte snart lyckas med påsrutinerna får jag väl börja trä en tygpåse över huvudet när jag ska till affären. Så döljer jag skammens rodnad och – simsalabim –påsen är med!

CARINA WISING

Den nya tidens skam kräver en tygpåse på huvudet

Plastbantning är ett måste när man vet vad som döljer sig i naturen och i haven.

Posttidning B

Försvarsförbundet, Box 5328, 102 47 Stockholm.

Anmäl ny adress här:

Namn

Utdelningsadress

Postnummer

Ortsnamn

ARBETSMILJÖUTBILDNINGtre dagars grundutbildning för chefer, arbetsledare och skyddsombud

Människor som trivs och mår bra gör ett bättre jobb. Det handlar om att genom samverkan arbeta riskförebyggande och hälsofrämjande – för friska företag och medarbetare. Kunskap om lagstiftning, roller och ansvar är en grundförut-sättning för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete.

Det här är en verklighetsnära utbildning om lagstiftning, roller, ansvar, samverkan och ett systematiskt arbetsmiljöar-bete. Vi ger stort utrymme för samtal och praktisk träning.

kommande utbildningstillfällen• Stockholm den 9, 16 och 23 oktober • Malmö den 25 oktober, 8 och 15 november

Uppge att du är medlem i Försvarsförbundet när du anmä-ler dig. Som medlem har du 500 kr rabatt.

Anmäl dig på sensus.se/arbetsmiljo

500 kr rabatt

för dig som medlem i Försvarsförbundet

Sensus studieförbund lyfter fram relationer, rättigheter, hållbarhet och livsfrågor. Allt vi gör är folkbildning.

stridsledningsbefäl per arbetar på korvetten hms sundsvall ......nig. . nr 2 2018 om...

Documents