spridningskonferens hÄlsogreppet och en hÄlsosam ...€¦ · spridningskonferens hÄlsogreppet...
TRANSCRIPT
SPRIDNINGSKONFERENS HÄLSOGREPPET OCH EN HÄLSOSAM ARBETSPLATS 2019-10-16
Lärdomar från projektutvärderingar HälsoGReppet och En hälsosam arbetsplats
Henrik Wiréhn
Josefin Sandström
AGENDA
1 Introduktion
2 Mervärde av projekten
3 Implementering
4 Summering
Copyright för bilden: Ramboll Management Consulting
VI BRINNER FÖR ATT UTVECKLA SAMHÄLLET MED EVIDENSBASERAD POLICY
Vi är 200 konsulter i sex länder som arbetar med utvärdering, utredning, analys, design och implementering av policy
50 av oss sitter i Stockholm.
VILKA ÄR VI?
• Josefin Sandström och Henrik Wiréhn
• Konsulter på Ramboll• Statsvetare och genusvetare• Arbetar med
verksamhetsutveckling, utvärdering och implementering
• Har bl.a. arbetat med: Utvärdering av flertalet ESF-projektet, bl.a. med fokus på hållbart arbetsliv
• Hur kan du ha nytta av detta pass?(Vad är det bästa som kan hända idag?)Tänk
individuellt i en minut
RAMBOLL UTVÄRDERAR UTIFRÅN ETABLERADE UTVÄRDERINGSKRITERIER FRÅN OECD/DAC
PROJEKTETS RELEVANS Finns det en logisk kedja som visar att planerade aktiviteter leder till avsett resultat? Utgår projektet från behov hos målgruppen? Ligger projektmålen i linje med socialfondens syfte och ambitioner?
GENOMFÖRANDE/EFFEKTIVITETGenomförs projektet enligt plan?
HÅLLBARHETVilka långsiktiga effekter får de kompetenshöjande insatserna för målgrupperna? Vilka förutsättningar finns för att implementera projektets resultat i ordinarie verksamhet?
MÅLUPPFYLLELSEHar projektet förutsättningar att uppnå sina mål?
UTVÄRDERINGSKRITERIER
HORISONTELLA PRINCIPERHar projektet integrerat principerna om jämställdhet, icke-diskriminering, tillgänglighet och hållbarhet i genomförandet? Tillämpas och synliggörs aktiviteter utifrån principerna?
RAMBOLLS LÄRANDE UTVÄRDERING BESTÅR AV TRE NEDSLAG OCH KONTINUERLIGT PROCESSTÖD
Ex ante-utvärdering och
behovsanpassning
Återföring
Formativ utvärdering
Summativutvärdering
ÅterföringÅterföring
Kontinuerligt processtöd
VILKET MERVÄRDE HAR PROJEKTEN SKAPAT?
PROJEKTEN HAR GETT AVTRYCK I ORGANISATIONERNA
Satt arbetsmiljöfrågan på agendan• Kraftsamling i organisationerna
kring arbetsmiljöfrågor • Både understött pågående
utvecklingsarbete och initierat ett utvecklingsarbete
”Chefer upplever en stor skillnad, säger vilka stödresurser de behöver
och kan resonerar med verksamheten utifrån gemensam
kunskap kring hälsa. Annat referensvärde än tidigare. Förut var det bara budgeten om styrde. Nu är det ett annat samtal och man kan argumentera med nya faktorer”
-Lokal pl HälsoGReppet
Aviserat strukturella utmaningar men avgränsat projektet
• Kompetensutvecklat chefer och medarbetare
• Ökat deltagares förståelse vilken roll och vilket ansvar de har
• Identifierat vilka förändringar som krävs på olika nivåer i organisationerna
Mer strukturerat arbetsmiljöarbete• Utvecklat metoder och verktyg för
att arbeta förebyggande med psykisk ohälsa
• Systematiserat arbetsmiljöuppföljningar
Stärkta samverkansformer och nätverkande• Utvecklat ett samarbete med aktörer
bl.a. i rehabiliteringsprocessen
PROJEKTEN HAR GETT AVTRYCK I ORGANISATIONERNA
PROJEKTETENS STYRKOR OCH UTMANINGAR
Styrkor• Projekten har svarat mot ett
stort behov i organisationerna• Engagerad projektledare och
projektgrupp• Har vågat ändra aktiviteter när
de inte visat sig vara framgångsrika
• Satsat på insatser som är framgångsrika utifrån forskning om kompetensutveckling
• Behovsanpassade insatser
Utmaningar• Strukturella organisatoriska
utmaningar • Rekrytera deltagare• Hitta rätt nivå på föreläsningar
och få deltagare att använda sig av kunskapen
• Säkerställa att det finns ansvariga som driver arbetet efter projektets slut
• Finns en efterfrågan och behov av förändring i organisationen och hos ledningen
• Ledningen förstår behovet av förändringar på organisationsnivå och prioriterar det
• Cheferna har tydligt mandat från ledningen att driva förändringsarbete
• Utveckling av arbetsmiljöarbetet ligger i linje i övrig verksamhetsutveckling
• Stöttande ledning som skapar förutsättningar och utrymme för medarbetare att omsätta kunskapen
• Finns ett forum för att diskutera och följa upp arbetsmiljön
FÖRUTSÄTTNINGAR HOS DELTAGANDE KOMMUNER ÄR AVGÖRANDE FÖR EFFEKTEN – 2 IDEALTYPER
• Det finns ett behov men det är inte tillräckligt specifikt varför efterfrågan är lägre
• Det är otydligt vilken förändring som behöver uppnås och hur den ska uppnås
• Andra organisatoriska utmaningar prioriteras
• Saknas organisatoriska förutsättningar för att medarbetare ska kunna omsätta kunskapen i praktik
Typ 1 Typ 2
LÄRDOMAR OM FRAMGÅNGSIK
IMPLEMENTERING
Process för projekt som förändringsagent för ordinarie verksamhet
Källa: Trädgårdh, B & Jensen, C (2012) Temporära organisationer för permanenta problem.
Ha stort utbyte mellan projekt och ordinarie verksamhet
kontinuerligt
Copyright för bilden: Ramboll Management Consulting
Vad krävs för att lyckas med implementering?
BEDÖM SVÅRIGHETSGRADEN FÖR ATT VÄLJA AMBITIONSNIVÅ FÖR ER IMPLEMENTERING
Källa: Ramboll white paper om implementering: ”New approaches to policy implementation” http://www.consulting.ramboll.com/acton/fs/blocks/showLandingPage/a/18558/p/p-0036/t/page/fm/0
Organisatorisk omfattning + Implementeringsobjektets komplexitet Behov av implementeringsstöd
IMPLEMENTERING BLIR EFFEKTIV GENOM AKTIVT STÖD
17Källa: Ramboll white paper om implementering: ”New approaches to policy implementation” http://www.consulting.ramboll.com/acton/fs/blocks/showLandingPage/a/18558/p/p-0036/t/page/fm/0, modellen inspirerad av Dean Fixsensimplementeringsforskning
Fokusera tillräckligt mycket på implementering för att
lyckas
HUR KAN NI LYCKAS MED ER IMPLEMENTERING?
• Påbörja arbetet så tidigt som möjligt
• Bedöm vad som krävs för att lyckas, t ex med förstå, kunna, vilja
• Ta fram en implementeringsplan, gärna som en enkel förändringsteori
• Bedöm vilka resurser som krävs
• Sök feedback och förankra med ledningen och de som ska involveras
• Tydliggör roller
• Justera kontinuerligt, iterativt
• Väv in arbetet i era ordinarie processer för utvecklingsarbete
• Använd etablerade metoder för förändringsledning / implementering
Källa: Ramboll white paper om implementering: ”New approaches to policy implementation” http://www.consulting.ramboll.com/acton/fs/blocks/showLandingPage/a/18558/p/p-0036/t/page/fm/0, modellen inspirerad av Dean Fixsensimplementeringsforskning
1. Hur kan du konkret få nytta av dagens presentation i ditt arbete? (Vad kommer du göra annorlunda i vilka uppgifter?)
2. Har du några omedelbara nästa steg för att dra nytta av dagens presentation? (Vilka?)
Fundera individuellt och
skriv
TACK FÖR IDAG!
Henrik Wiré[email protected] – 754 94 48
Josefin Sandströ[email protected] - 148 60 73
APPENDIX
AKTIV IMPLEMENTERING – SÅ HÄR KAN DET SE UT
Planera
Ändra
Studera
Testa
Planera
Ändra
Studera
Testa
Planera
Ändra
Studera
Testa
UTFORSKA FÖRBEREDELSER INITIALIMPLEMENTERING
FULLSKALIGIMPLEMENTERING
Förstå arbetssätt/metod
Roller och ansvar
“Readiness assessment”
Management och ledarskap
Utveckling av kompetenser
Stöd till organisationen
Plan for preparation Plan för implementering Uppföljning och plan förjusteringar
LÄRDOMAR FÖR ATT LYCKAS MED PROJEKT, BASERAT PÅ 30 000 TIMMARS PROJEKTUTVÄRDERING OCH FORSKNING
1. Projektet ska motiveras av organisationens och målgruppens utmaningar/förutsättningar
2. Förankra ansökan högt upp i organisationen
3. Börja alltid med en målgrupps-, behovs- och problemanalys
4. Integrera horisontella principer redan i problemanalysen
5. Involvera både strateger och praktiker för att designa projektet och dess aktiviteter
6. Utgå från evidens för att designa projektet
7. Designa projektet så det finns en logik från aktiviteter till effekter
8. Designa för implementering
9. Designa så det går att veta om projektet ger effekt
10. Styr mot och håll fokus på projektets övergripande idé
11.Ta tidigt fram en plan för hur resultatet från projektet ska tas omhand efter projektet
12. Använd lärande utvärderare strategiskt för att driva projektet framåt
13.Paketera arbetssätt och lärdomar i projektet tydligt så att de kan implementeras
23