smÅbarnspedagogiken Är till fÖr barnet · 6 på väg mot ett gemensamt mål alla barn ska ha...
TRANSCRIPT
– centrala frågor i grunderna för planenför småbarnspedagogik
Om du vill läsa mera: Grunderna för planen för småbarnspedagogik https://egrunder.studieinfo.fi
Broschyren kan beställas från:Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogikUtbildningsstyrelsenTfn 029 533 1000 (växel)
Broschyren kan laddas ner från nätet på Utbildningsstyrelsens sida för publikationer och läromedel:http://www.utbildningsstyrelsen.fi/publikationer_och_laromedel/broschyrer
Utbildningsstyrelsenwww.utbildningsstyrelsen.fi
Utb
ildni
ngss
tyre
lsen
6:2
017
| B
ilder
: Utb
ildni
ngss
tyre
lsen
och
Shu
tter
stoc
kG
rafis
ka il
lust
ratio
ner:
Kai
saG
raf t
mi o
ch D
ogm
an M
edia
Ab
| O
mbr
ytni
ng: D
ogm
an M
edia
Ab
| T
ryck
eri:
Gra
no O
y
SMÅBARNSPEDAGOGIKENÄR TILL FÖR BARNET
smabarnsped_parm2911Grano_HR.pdf 1 29/11/2017 18.43
Inledning
Du kan påverka
På väg mot ett gemensamt mål
En lärande gemenskap – verksamhetskulturens betydelse
Vilka kompetenser är viktiga?
Pedagogiken i centrum
Lärområden
Lekens och lärmiljöns betydelse för lärandet
Stöd för barnets utveckling och lärande
Att dokumentera och utvärdera verksamheten
3
Inledning
Småbarnspedagogiken är till för barnet och den småbarnspedagogiska verksam-heten ska i samarbete med vårdnadsha-varna fungera som stöd för barnen när de växer upp, utvecklas och lär sig. Samtidigt ska all verksamhet utgå från barnens bästa för att de ska må bra och känna sig trygga.
Broschyren omfattar några av de mest centrala frågorna i grunderna för planen för småbarnspedagogik med fokus på sam-verkan och delaktighet.
Materialet är utformat för att fungera som ett stöd vid diskussioner mellan per-sonalen och vårdnadshavarna. Målet är att stärka dialogen mellan hemmet och den småbarnspedagogiska verksamheten och att öka barnens och vårdnadshavarnas del-aktighet. Varje kapitel avslutas med förslag på frågor som man kan reflektera kring och diskutera.
3
4
Du kan påverkaDelaktighet handlar om att kunna påverka det som känns viktigt för just dig. Inom småbarnspedagogiken kan det här till exempel handla om en möjlighet att påverka den dagliga verksamheten – att som barn ta egna initiativ till olika aktiviteter eller att som vuxen berätta om sina egna önskemål för personalen.
Till barnens rättigheter hör att bli hörda och att vara delaktiga i frågor som påverkar deras liv.Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
”
”
5
• Vad är delaktighet?
• På vilket sätt kan barnen påverka verksamheten?
• Vilka frågor kan vårdnadshavarna påverka?
Barnen har rätt att bli sedda och hörda och varje barn ska också få uppleva både sitt eget och andras värde. Alla barn har egna tankar och önskemål som de vuxna lyss-nar och tar hänsyn till. För att det här i praktiken ska vara möjligt gäller det att medvetet erbjuda arbetssätt som gör det lättare för barnen att ta egna initiativ. Verksamheten ska anpassas efter barnen och personalen ska ta hänsyn till barnens egna åsikter, intressen och erfarenheter vid planeringen av det dagliga arbetet. Samtidigt ska också barnen aktivt vara med och forma verksamheten tillsam-mans med de vuxna.
Vårdnadshavarnas röster ska också bli hörda och de ska bland annat ges möjlighet att vara med och planera och utvärdera verksamheten. Ett nära samarbete med vård-nadshavarna och att lära känna familjen är viktigt för att verksamheten ska kunna ta i beaktande varje barns behov och förutsättningar, men också varje familjs vardag och
FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA
Samarbetet mellan personalen och vårdnadshavarna skapar kontinuitet och trygghet i barnens liv. Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
Barnens, personalens och vårdnadshavarnas initiativ, åsikter och synpunkter ska värdesättas.Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
• Känner du att dina åsikter och önskemål värdesätts?
• Vad kännetecknar ett gott samarbete?
”
”
”
”
familjebakgrund. Ett bra sätt är att dagligen utbyta tan-kar och information till exempel om hur dagen har varit. En gemensam diskussion om värderingar lägger grun-den för samarbetet.
6
På väg mot ett gemensamt målAlla barn ska ha rätt till en enhetlig och jämlik småbarns-pedagogik oberoende av var de bor eller vilket eller vilka språk de talar. Målet är att alla barn ska få likvärdiga för-utsättningar att växa, utvecklas och lära sig. För att det här ska vara möjligt är det viktigt att vi alla tillsammans strävar mot samma mål.
Utgångspunkterna är lagen om småbarnspedagogik, grunderna för planen för småbarnspedagogik, som fast-ställs på nationell nivå, och de lokala planerna för små-barnspedagogik. Barnets plan för småbarnspedagogik är också ett centralt verktyg, liksom en ständig dialog mel-
lan hemmen och personalen. En gemensam syn på den småbarnspedagogiska verksamheten, dess roll och upp-drag är av central betydelse.
Den småbarnspedagogiska verksamheten är en del av det finländska utbildningssystemet och den lägger grunden för ett livslångt lärande. Värdegrunden, synen på lärande, mångsidig kompetens och verksamhetskul-tur är exempel på teman som genomsyrar verksamheten inom flera olika utbildningsformer. Barnets lärstig ska ses som en helhet och där ingår även småbarnspeda-gogiken som en naturlig del. Det är viktigt med ett fung-
7
verksamheten ska besluta om och beskriva i de lokala planerna för småbarnspedagogik.
Utgående från grunderna för planen för småbarnspe-dagogik ska anordnarna utarbeta lokala planer för små-barnspedagogik som gäller alla verksamhetsformer – daghem, familjedagvård och övrig småbarnspedagogik. De lokala planerna kan utarbetas enligt serviceproducent, enhet, grupp eller verksamhetsform. I de lokala planer-na preciserar anordnarna de nationella grunderna och beaktar det som lokalt känns viktigt inom de ramar som lagen och de nationella grunderna ger.
erande samarbete vid övergångarna, till exempel från daghem till förskola och vidare till den grundläggande utbildningen, för att trygga kontinuiteten mellan de olika utbildningsformerna.
I lagen om småbarnspedagogik föreskrivs om barnets rätt till småbarnspedagogik och om målen för den små-barnspedagogiska verksamheten. I och med att lagen om småbarnspedagogik trädde i kraft 1.8.2015 har begrep-pet småbarnspedagogik ersatt begreppet dagvård. Den småbarnspedagogiska verksamheten är framför allt till för barnen och för barnens skull, men också för att vård-nadshavarna ska ha möjlighet att arbeta och studera.
Grunderna för planen för småbarnspedagogik är ett styrdokument, en norm, som har fastställts av Utbild-ningsstyrelsen. Den sätter ramarna för hur småbarns-pedagogiken ska ordnas, genomföras och utvecklas. Alla som ordnar småbarnspedagogisk verksamhet är skyldi-ga att följa det som står i grunderna. I grunderna står det bland annat om småbarnspedagogikens värdegrund och om vilka mål och uppdrag småbarnspedagogiken har. I grunderna framgår också specifikt vad de som ordnar
”Kommunen ska se till att småbarnspedagogiken anordnas på barnets modersmål, då det är svenska, finska eller samiska.”Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
”
”
Anordnare av småbarnspedagogik
Anordnare av småbarnspedagogik är kommuner, sam- kommuner eller någon annan serviceproducent (offent-lig eller privat). Anordnarna ska godkänna den lokala planen för småbarnspedagogik skilt för verksamhet på svenska, finska och vid behov på andra språk. Kommunen är skyldig att ordna småbarnspedagogisk verksamhet för alla som behöver det i kommunen. Det här kan innebära att kommunen sköter verksamheten själv eller att man på annat sätt ser till att man möter efterfrågan, till exempel genom att anlita en privat ser-viceproducent. Också då kommunen inte själv sköter verksamheten är den skyldig att se till att småbarns-pedagogiken är av god kvalitet.
8
• Vad är viktigt för dig inom den småbarnspedago-giska verksamheten?
• Vad tycker du att barnen borde få göra och lära sig?
FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA
• Diskutera vilka betoningarna är i den lokala planen.
• På vilket sätt fungerar barnets plan som ett verktyg för barnets utveckling och lärande?
”
”
Barnets åsikt ska utredas och den ska beaktas när planen görs upp.Lagen om småbarnspedagogik (580/2015)
Barnets plan för småbarnspedagogik, som utgår från barnets behov och barnets bästa, ska utarbetas för var-je barn på ett daghem eller i familjedagvård. Innehållet i barnets plan bestäms i grunderna.
Barnets plan innehåller bland annat mål och åtgärder som stödjer barnets utveckling, lärande och välbefinnan-de. I planen ställs målen för den pedagogiska verksam-heten och inte på barnet. I planen ska också bland annat barnets styrkor, intressen och behov beskrivas. Planen
Exempel på hur målen och åtgärderna kan beskrivas i barnets plan.
ska utarbetas i samarbete med vårdnadshavaren och barnet och ses över minst en gång per år eller oftare om behov finns.
9
En lärande gemenskap – verksamhetskulturens betydelse På ett daghem är verksamhetskulturen ständigt närva-rande och den tar sig uttryck bland annat i värdering-ar, attityder och vanor. Det kan till exempel handla om hur man bemöter och tilltalar varandra, hur man förhål-ler sig till förändringar, hur lärmiljön ser ut och så vida-re. Samarbetet i barngruppen påverkas bland annat av de vuxnas sätt att agera och kommunicera. Det är där-
för viktigt att reflektera över vilka värderingar, kunska-per och föreställningar som påverkar arbetet och till-sammans utveckla verksamhetskulturen i riktning mot en lärande gemenskap.
I en lärande gemenskap värdesätts allas kunskap, åsikter och initiativ, oberoende om de kommer från bar-nen, personalen eller vårdnadshavarna. Det finns rum
10
för olika åsikter och känslor och man vågar pröva på nya saker samtidigt som det är tillåtet att göra misstag. I en lärande gemenskap ses alla som kompetenta och alla ställer sig positiva till utvecklingen av verksamheten och delar med sig av det som de kan. En tillåtande grupp där alla känner sig delaktiga inverkar positivt på lärandet, men också på tryggheten och trivseln. Genom att konti-nuerligt tänka över arbetssätten och strukturerna skapar man en verksamhetskultur som är i ständig utveckling.
”
”
Småbarnspedagogiken bildar en gemenskap där barnen och personalen lär sig med och av varandra.Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
Verksamhetskultur:
• värdegrund
• syn på lärande
• värderingar, attityder och vanor
• medvetna och omedvetna handlingar
• historiskt och kulturellt formad
• tolkning av normer och mål
• lärmiljöer och arbetssätt
• olika former av samarbete
• kommunikation och atmosfär
• olika kompetenser
• pedagogik och professionalism
• delaktighet.
11
• Beskriv verksamhetskulturen.
• Vad är en lärande gemenskap?
FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA
• Vilka värderingar är viktiga för dig?
• Diskutera riktlinjerna för verksamhetskulturen och vad de innebär i praktiken.
En lärande gemenskap är kärnan iverksamhetskulturen
Välbefinnande,trygghet och en
hållbar livsstil
En gemenskap somuppmuntrar till lek och kommunikation
Delaktighet,likabehandlingoch jämställdhet
Kulturell mångfald ochspråkmedvetenhet
RIKTLINJER FÖR VERKSAMHETSKULTUREN
12
Vilka kompetenser är viktiga?Barnen utvecklar nya kompetenser hela tiden. Utveck-lingen börjar redan då barnen är riktigt små och fortsätter hela livet. Kompetenserna som lyfts fram i grunderna för planen för småbarnspedagogik har en naturlig fortsätt-ning i kompetenserna i läroplansgrunderna för förskole-undervisningen och den grundläggande utbildningen. De olika kompetenserna utvecklas kontinuerligt under hela barndomen och under barnets hela lärstig.
En av målsättningarna med den pedagogiska verk-samheten inom småbarnspedagogiken är att stärka bar-nets mångsidiga kompetens. De mångsidiga kompetenser-na utgör en helhet som består av kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Samtidigt som kompeten-serna överskrider och förenar olika kunskaper och fär-digheter så utvecklas de också i och med att omgivning-en, behoven och situationerna förändras.
13
Kompetenserna består av fem delområden som överlap-par varandra.
Förmåga att tänka och lära sigLägger grunden för alla andra kompetenser och livslångt lärande. Förmågan att tänka och lära sig utvecklas samti-digt som fantasin och kreativiteten ges utrymme. Barnet ska få stöd i att utveckla sin förmåga att strukturera infor-mation och skapa ny kunskap, men också i att sätta ord på och ifrågasätta sin omgivning. Genom mångsidiga och meningsfulla upplevelser och glädje i lärandet utvecklas förmågan att tänka och lära sig. Barnets tro på sig själv stärks genom att barnet iakttar sitt lärande och känner igen sina styrkor.
Kulturell och kommunikativ kompetensLägger grunden för den egna kulturella identiteten och utvecklar en positiv inställning till en mångfald av språk, kulturer och sätt att tänka och vara. Barnet ska uppmunt-ras att kommunicera på olika sätt och träna sina socia-la färdigheter.
VardagskompetensStärker färdigheter som behövs för att barnet ska bli mera självständigt och kunna ta hand om sig själv i allt
högre grad. Barnet ska också få stöd i att göra hållbara val, handla säkert och tryggt och att ta hand om sin häl-sa och välbefinnande, till exempel genom att bli medve-tet om matens och vilans betydelse och betydelsen av att röra på sig. Barnet ska också få hjälp med att utveckla sina emotionella färdigheter, det vill säga att lägga märke till, förstå och sätta ord på sina egna och andras känslor.
Multilitteracitet och digital kompetensMultilitteracitet innebär att undersöka, tolka, använda och producera olika slag av meddelanden och texter och att kommunicera i olika miljöer. Med texter avses olika slag av information till exempel skriftlig, verbal, visuell, digi-tal och numerisk. Digitala verktyg används i barngrup-pen på ett mångsidigt sätt både för kommunikation och som en del av den kreativa verksamheten för att produ-cera innehåll av olika slag.
Förmåga att delta och påverkaVarje barn ska ges möjlighet att delta och påverka. För-mågan att delta och påverka stärks genom att barnets tankar och egna initiativ tas på allvar och genom att bar-net bemöts med respekt. Barnet ska uppmuntras att vara delaktigt och påverka i frågor som gäller den egna vardagen.
• Vilka kompetenser skulle du lyfta fram som de viktigaste och varför?
• Diskutera hur kompetensområdena konkret syns i verksamheten.
FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA
• Vad är multilitteracitet?
• Ge exempel på hur man pedagogiskt kan använda digitala verktyg i verksamheten.
14
15
Pedagogiken i centrum
Fostran, undervisning och vård utgör en helhet inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Beroende på bar-nens ålder och verksamhetsform betonas fostran, under-visning och vård på olika sätt i verksamheten.
Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn och i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. Lagen om småbarnspedagogik (580/2015)
”
”Pedagogiken genomsyrar både fostran, undervisning
och vård och innebär planerade och målmedvetna åtgär-der som är till stöd för barnens utveckling, lärande och välbefinnande.
16
Jag utforskarmin omgivning
Jag växer, rör på mig
och utvecklas
Språkens rika värld
Mina många uttrycksformer
Jag och vår gemenskap
LärområdenUtgående från barnen och deras frågor och intressen men också utgående från barnens behov kombineras och anpassas lärområdena på ett ändamålsenligt sätt. Tanken är inte att man ska behandla ett lärområde i taget utan att man ska se dem som större helheter som går in i varan-dra. På det sättet får barnen ett bredare perspektiv och
mångsidigare upplevelser. Småbarnspedagogiken känne-tecknas av en helhetsskapande pedagogisk verksamhet. Man kan använda sig av de teman som uppstår spontant i den dagliga verksamheten, till exempel i diskussioner och lekar, för att planera ett projekt som känns aktuellt och som väcker barnens intresse.
17
Lekens och lärmiljöns betydelse för lärandet
Leken ger barnen glädje och välbehag.Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
”
”
Leken är viktig i den småbarnspedagogiska verksamhe-ten. Barnen har rätt att leka. I leken lär sig och utveck-las barnen. Leken har en pedagogisk funktion och är ett verktyg för lärande samtidigt som leken i sig är vik-tig för barnen. I leken är allt möjligt och barnen kan pröva sig fram och utforska världen. Leken motiverar och ger barnen glädje samtidigt som den bidrar till att barnen lär sig nya saker.
18
Barnen ska ha möjlighet att utforska världen med alla sina sinnen och med hela kroppen.Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
Lärmiljöerna ska främja lärande och locka barnen till fysisk aktivitet, till att leka, undersöka samt uppleva och uttrycka konst. Lika viktigt är att barnen har en möjlig-het till vila och lugn och ro. Lärmiljöerna ska också stöd-ja barnens språkliga utveckling och språkmedvetenhet och synliggöra kulturell mångfald.
Lärmiljöerna ska vara:
• trygga
• hälsosamma
• utvecklande
• mångsidiga
• formbara
• tillgängliga
• trivsamma.”
”
”
”
Lärmiljöerna ska planeras och utformas tillsammans med barnen.Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
er som inbjuder till lek. Genom att variera arbetssätten och använda sig av aktiverande arbetssätt uppmuntras barnen till kreativitet och delaktighet. Barn lär sig på oli-ka sätt och genom att variera arbetssätten får alla barn uppleva att de lyckas. Barnen är aktiva i sin lärandepro-cess och skapar kunskap tillsammans med barn och vux-na i gruppen.
”
”I den småbarnspedagogiska verksamheten ska barnen ges möjlighet att leka olika slags lekar och leken ska både få synas och höras. Det är viktigt att de vuxna är närvaran-de då barnen leker för att de på så sätt ska kunna stöd-ja kommunikationen mellan barnen, men också för att få insikt i hur barnen tänker och vilka intressen, känslor och upplevelser de har. De iakttagelser som personalen gör om barnens lek ska sedan användas för att planera och handleda leken och den övriga verksamheten.
Det krävs mottaglighet och känslighet av personalen för att upptäcka barnens egna initiativ till lek, men också yrkeskompetens för att bemöta dem på ett lämpligt sätt. Personalen ska också vara medveten om och lägga mär-ke till traditionella könsmönster och könsroller och strä-va efter ett jämställt bemötande. Alla barn ska ges sam-ma möjligheter att leka och utvecklas utan begränsningar.
Personalen ska vara uppmärksam på vad som begrän-sar leken för att kunna utveckla arbetssätt och lärmiljö-
Lärmiljöerna ska stödja barnens naturliga nyfikenhet och vilja att lära sig.
Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
19
”
”
En mångsidig språkmiljö och sam-arbete med vårdnadshavarna stödjer barnens språkliga utveckling.Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
Barnens språkutveckling är ett centralt område inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Genom språkut-vecklingen utvecklar barnet ett eller flera språk i sam-spel med sin omgivning. Fram till att barnen är fem år sker en omfattande utveckling, när det gäller till exem-pel ordförråd, grammatik och samtalsfärdighet. Den tidi-ga språkutvecklingen betonar betydelsen av en språk-medveten småbarnspedagogik.
I en språkmedveten småbarnspedagogik uppmuntras barnen att använda språk på ett mångsidigt sätt. I den dagliga verksamheten ska det finnas tillräckligt med tid att prata med varandra och alla barn ska ges utrymme att delta i diskussionerna. De vuxna fungerar som språk-liga modeller för barnen.
Att synliggöra flerspråkigheten inom daghemmet är samtidigt ett sätt att stödja barnens utveckling och den
språkliga och kulturella identiteten. I verksamheten är barnens kulturella bakgrund en tillgång, som det är vik-tigt att man tar till vara.
”
”
Personalens sätt att bemöta olika människor på ett positivt sätt och deras positiva inställning till en mångfald av språk, kulturer och åskådningar fungerar som modell för barnen.Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
• Vad innebär en målinriktad och pedagogisk verk-samhet?
• Konkretisera vad de olika lärområdena kan omfatta i praktiken.
FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA
• Diskutera lekens betydelse för lärandet.
• Hurdan är en bra lärmiljö?
• Vilken är daghemmets och familjens roll i barnets språkutveckling?
20
Stöd för barnets utveckling och lärande delsefullt. Personalen inom den småbarnspedagogiska verksamheten ska genast kontakta hemmet när ett barn har problem med utvecklingen och lärandet eller när man annars märker att barnet inte mår bra. Samarbetet mellan personalen och vårdnadshavarna är viktigt för att klar-lägga behovet av stöd men också när stödet planeras och genomförs. Speciellt när barnets plan för småbarnspeda-gogik görs upp ska man försäkra sig om att vårdnadsha-varen ges möjlighet att vara delaktig. Också barnet ska delta enligt sin ålder och utveckling.
”
”Alla former av stöd och serviceformer som erbjuds barnet och familjen måste ses som en helhet för att de ska fung-era väl. I de fall då det konstateras att ett barn har behov av stöd är samarbetet med vårdnadshavaren extra bety-
Målen med stödet nås bäst när alla parter deltar i samarbetet.Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
21
Möjligheterna att få stöd, de centrala principerna för stöd, det överenskomna stödet och hur stödformerna ska genomföras ska diskuteras med vårdnadshavaren.Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
• Hur kan vi på bästa sätt trygga varje barns rätt till stöd?
• Hur organiseras stödet i praktiken i din kommun?
FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA
”
”Varje barn har rätt att vid behov få stöd och i första hand ska stödet ges i barnets egen daghemsgrupp eller familje-dagvårdsgrupp enligt principen om inkludering. Det vik-tigaste är ändå att stödet ges på det sätt som är det bäs-ta för barnet. Behovet av stöd är inte konstant på något sätt – ibland är behovet av stöd tillfälligt och ibland är det mera varaktigt. Ibland behövs bara en stödform medan det andra gånger behövs flera olika former av stöd sam-tidigt. Behovet av stöd ska kontinuerligt iakttas, doku-menteras och bedömas. Behovet av stöd ska antecknas i barnets plan för småbarnspedagogik, liksom också till exempel vilka åtgärder som man kommer att vidta och hur de i praktiken ska genomföras.
Stöd för utveckling och lärande kan beröra hela grup-pen och lärmiljön, men också enskilda barn och deras individuella behov. Vid allt stöd för barnets utveckling,
• Diskutera de centrala principerna för stöd.
• Ge exempel på situationer när stödet riktas till hela gruppen och när det riktas till det enskilda barnet.
lärande och välbefinnande betonas långsiktighet och kontinuitet. Stödet ska alltid utgå ifrån barnets verkli-ga behov och ges i ett så tidigt skede som möjligt. Tan-ken är att man ska undvika att problemen växer sig allt större och blir allt mera komplicerade och omfattan-de. Med tanke på långsiktigheten och kontinuiteten är det också viktigt att stödet utvärderas och barnets plan granskas minst en gång om året. Planen ska naturligt-vis ändras vid behov och det ska också framgå av pla-nen om behovet av stöd och stödåtgärder har upphört.
Stödet kan omfatta:
Pedagogiska arrangemang och arbetssätt – omfattar till exempel flexibla gruppindelningar, anpassning av lärmiljöerna, differentiering av verksamheten, stöd av en specialbarnträdgårdslärare, tolknings- och biträ-destjänster, särskilda hjälpmedel och digitala verktyg.
Strukturella arrangemang – gäller frågor om perso-nalens dimensionering i förhållande till antalet barn och personalens sammansättning.
Andra arrangemang som stödjer välbefinnandet – som till exempel olika former av samarbete med sakkunniga inom social- och hälsovården och eventuella transport- arrangemang.
22
Planera
GenomföraUtveckla
Utvärdera
Att dokumentera och utvärdera verksamheten
Pedagogisk dokumentation är ett sätt att synliggöra bar-nens lärande och den ger information om barnens liv, utveckling, intressen, tankar och behov. Med hjälp av till exempel fotografier, videoinspelningar och teckningar kan man iaktta och synliggöra barnens utveckling och läran-de. Pedagogisk dokumentation är ett sätt att arbeta till-sammans med barnen. Tanken är att de vuxna och bar-nen diskuterar och reflekterar tillsammans kring vad de har gjort och vad de har lärt sig.
Vid utvärderingen av den pedagogiska verksamheten och personalens självvärdering är den pedagogiska dokumen-tationen ett viktigt verktyg. Utvärderingar av verksamhe-ten genomförs på nationell nivå men också på anordnar-, enhets- och individnivå. De synliggör verksamhetens styr-kor och utvecklingsbehov och bidrar till att öka kvaliteten och utveckla verksamheten. Barnen och vårdnadshavarna ska regelbundet ges möjlighet att delta i utvärderingen av verksamheten. Vårdnadshavarna och personalen ska ock-så känna till de centrala resultaten av utvärderingarna.
”
”
Syftet med pedagogisk dokumentation är att förverkliga småbarnspedagogisk verksamhet utgående från barnen.Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
Dokumentationen ska användas när man planerar verk-samheten i barngruppen. Pedagogisk dokumentation är en kontinuerlig process och en arbetsmetod för att pla-nera, genomföra, utvärdera och utveckla verksamheten. Den information och förståelse som dokumentationen ger ska användas till exempel för att anpassa arbetssätten, lärmiljöerna, verksamhetens mål och innehåll enligt bar-nens intressen och behov. Den pedagogiska dokumenta-tionen används också då barnets plan för småbarnspeda-gogik utarbetas. Dokumentationen är ett sätt för barnen och vårdnadshavarna att delta i planeringen, utvärdering-en och utvecklingen av verksamheten.
23
Syftet med utvärderingen av den pedagogiska verksamheten är att utveckla småbarnspedagogiken och förbättra förutsättningarna för barnens utveckling och lärande.Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016
”
• Vad är pedagogisk dokumentation?
• Hur jobbar man med pedagogisk dokumentation i barngruppen?
FRÅGOR ATT REFLEKTERA KRING OCH DISKUTERA
• På vilket sätt ser man att verksamheten utgår från barnen och deras intressen och behov?
• Vilken roll har vårdnadshavaren i planeringen, utvärderingen och utvecklingen av verksamheten?
”
24
25
Mina anteckningar
2626
27
Mina anteckningar
– centrala frågor i grunderna för planenför småbarnspedagogik
Om du vill läsa mera: Grunderna för planen för småbarnspedagogik https://egrunder.studieinfo.fi
Broschyren kan beställas från:Svenskspråkig utbildning och småbarnspedagogikUtbildningsstyrelsenTfn 029 533 1000 (växel)
Broschyren kan laddas ner från nätet på Utbildningsstyrelsens sida för publikationer och läromedel:http://www.utbildningsstyrelsen.fi/publikationer_och_laromedel/broschyrer
Utbildningsstyrelsenwww.utbildningsstyrelsen.fi
Utb
ildni
ngss
tyre
lsen
6:2
017
| B
ilder
: Utb
ildni
ngss
tyre
lsen
och
Shu
tter
stoc
kG
rafis
ka il
lust
ratio
ner:
Kai
saG
raf t
mi o
ch D
ogm
an M
edia
Ab
| O
mbr
ytni
ng: D
ogm
an M
edia
Ab
| T
ryck
eri:
Gra
no O
y
SMÅBARNSPEDAGOGIKENÄR TILL FÖR BARNET
smabarnsped_parm2911Grano_HR.pdf 1 29/11/2017 18.43