Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 61-90 p Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Januari 2012

Hälsa och samhälle

SJUKSKÖTERSKANS

UPPLEVELSE AV SAM-

ORDNAD VÅRDPLANE-

RING

EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE

HANNAH BJÖRKMAN

JESSICA D’ESTE

SJUKSKÖTERSKANS UPP-

LEVELSE AV SAMORDNAD

VÅRDPLANERING

EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE

HANNAH BJÖRKMAN JESSICA D'ESTE

Björkman, H & D'Este, J. Sjuksköterskans upplevelse av samordnad vårdplane-

ring. En empirisk intervjustudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng.

Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2012.

En samordnad vårdplan ska upprättas när en patient behöver fortsatt vård efter

utskrivning från en vårdavdelning. Berörda parter ska under den samordnade

vårdplaneringen komma överens om vilka insatser som ska göras och vem som är

ansvarig för dem. Vårdtiderna tenderar idag att kortas ner och vikten av en funge-

rande samordnad vårdplanering får allt större betydelse för patientens fortsatta

vård. Syfte: Syftet med denna studie är att uppmärksamma sjuksköterskans upp-

levelse av samordnad vårdplanering. Metod: Denna studie genomfördes som en

empirisk kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med legiti-

merade sjuksköterskor på en somatisk vårdavdelning. Datamaterialet har analyse-

rats med innehållsanalys enligt Burnard (1991). Resultat: Informanterna upplev-

de att förberedelsetiden inför den samordnade vårdplaneringen var kort och att

förberedelserna underlättades då sjuksköterskan haft omvårdnadsansvar för pati-

enten. Resultatet visade att samarbetet med kommunen överlag upplevdes fungera

bra men att sjuksköterskorna ibland kände sig ifrågasatta. Sjuksköterskorna upp-

levde att de inte fick lov att ge rekommendationer och ibland upplevdes insatserna

vara förutbestämda. Slutsats: Slutsatsen av detta resultat är att även om vårdpla-

neringen i många avseende fungerar väl finns det förbättringar att göra för att den

samordnade vårdplaneringen ska bli ett optimalt möte. Att få till stånd ett optimalt

möte skulle kunna ge stora vinster för såväl patient som för inblandade profess-

ioner.

Nyckelord: Samordnad vårdplanering, Sjuksköterska, Upplevelse, Förberedelse.

NURSE'S EXPERIENCE OF

THE DISCHARGE PLAN-

NING CONFERENCE

AN EMPIRICAL INTERVIEW STUDY HANNAH BJÖRKMAN JESSICA D'ESTE

Björkman, H & D'Este, J. Nurse's experience of the discharge planning confer-

ence. An empirical interview study. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing

Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing,

2012.

A coordinated care plan should be established when a patient requires continued

care after discharge from a ward. Involved parties should during the discharge

planning conference agree on which interventions are to be done and agree about

who are responsible for them. Length of stay in hospital tends nowadays to be

shortened and the importance of an effective discharge planning conference is

increasingly important for the patient's continued care. Purpose: The purpose of

this study is to alert the nurse's experience of the discharge planning conference.

Method: This study was conducted as an empirical study based on semi-

structured interviews with registered nurses at a somatic ward. The data sets were

analyzed with content analysis according to Burnard (1991). Results: The in-

formants felt that the preparation time for the discharge planning conference was

short and that the preparation was facilitated when the nurse had care responsibili-

ties for the patient. The results showed that the co-operation with the municipality

generally felt to work well but that nurses sometimes felt contested. The nurses

felt that they were not allowed to give advice and sometimes perceived efforts to

be predetermined. Conclusion: The conclusion of this result is that even if the

care planning in many aspects works well, there are improvements to be made so

the discharge planning conference will become an optimal meeting. Achieving an

optimal meeting could provide major benefits for both patient and the involved

professionals.

Keywords: Discharge planning conference, Nurse, Experience, Preparation.

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING 4

BAKGRUND 4

SVPL:s utveckling 4

Samordnad vårdplanering 4

SVPL på avdelningen 5

Lagar 6

Omvårdnad 6

Kommunikation 6

Samarbete 7

Studiens bidrag till forskningsfältet 7

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 8

METOD 8

Urval 8

Datainsamling 9

Dataanalys 10

ETISKA ÖVERVÄGANDEN 11

RESULTAT 11

Möjlighet till förberedelser 12

Att känna patienten 12

Samarbetet med andra yrkeskategorier 12

Samarbete och kommunikation 13

Sjuksköterskans roll 14

Stötta patienten 14

Förmedla information 14

DISKUSSION 14

Metoddiskussion 14

Urval 15

Datainsamling 15

Dataanalys 16

Validitet 17

Resultatdiskussion 17

Möjlighet till förberedelser 17

Samarbete och kommunikation 18

Sjuksköterskans roll 19

Slutsatser 19

FRAMTIDA FORSKNING 20

REFERENSER 21

BILAGOR 23

4

INLEDNING

En samordnad vårdplan ska upprättas när en patient behöver fortsatt vård efter

utskrivning. Syftet med planen är att berörda parter, de parter som har ett utpekat

ansvar i den samordnade vårdplaneringen, ska komma överens om vilka insatser

som ska göras och vem som är ansvarig för dem. I mötet med legitimerade sjuk-

sköterskor har författarna uppmärksammat att samordnad vårdplanering är ett

ämne som diskuteras flitigt och uppfattas som tidskrävande. I fortsättningen

kommer samordnad vårdplanering förkortas med SVPL. I en studie av Han m fl

(2009) sägs att studier från andra länder har uppmärksammat att sjuksköterskor på

grund av tidspress inte prioriterat patientens utskrivningsplanering trots vetskap

om att ansvaret varit deras. Vidare presenterar Han m fl (2009) att sjuksköterskor i

Sverige och Storbritannien inte lägger fokus på utskrivningsprocessen.

Författarna har i samtal med legitimerade sjuksköterskor även uppmärksammat att

samarbetet och samspelet mellan olika professioner vid SVPL uppfattas vara

komplicerat. I en studie av Rydeman & Törnqvist (2006) framkommer det att pro-

fessionerna som medverkar vid SVPL saknar förståelse för varandras förutsätt-

ningar och professionella kunskap.

BAKGRUND

I Skåne infördes gemensamma rutiner för samordnad vårdplanering 2004, vilka

reviderades 2007 och 2011 (Kommunförbundet Skåne och Region Skåne, 2011).

SVPL: s utveckling Betalningsansvaret för färdigbehandlade patienter som vårdats på en somatisk

eller geriatrisk avdelning på sjukhus gick över till kommunen i och med ädelre-

formen, som infördes 1992 (Motion 1998/99:So436). Detta regleras i Betalnings-

ansvarslagen 1990:1404 ändrad 2003:193. Ändringen innebar bland annat att

vissa begrepp ändrades. Begreppen medicinskt färdigbehandlad ersattes med ut-

skrivningsklar och ansvarig läkare ersattes med behandlande läkare. Landstingen

fick i och med ändringen även möjlighet att i samband med underrättandet av in-

skrivning lämna patientens namn, personnummer och folkbokföringsadress till

kommunen (Region Skåne, 2004).

Kritik som framkom mot ädelreformen visade att det vid överflyttning av en fär-

digbehandlad patient med fortsatta vårdbehov, fanns ett behov av riktlinjer kring

kommunikationen och samarbetet mellan kommun och landsting (Motion

1998/99:So436). Socialstyrelsen kom med riktlinjer för samverkan vid in och ut-

skrivning av patienter i slutenvård SOSFS 1996:32. Dessa riktlinjer upphävdes år

2005 och ersattes med socialstyrelsens föreskrift om samverkan vid in- och ut-

skrivning av patienter i slutenvård (2005:27).

Samordnad vårdplanering Syftet med SVPL är att upprätta en vårdplan där berörda parter är överens om

vilka insatser som är nödvändiga för patienten samt vem som är ansvarig för utfö-

randet av insatserna. Vid SVPL överförs det medicinska ansvaret för patienten

mellan vårdgivarna (Kommunförbundet Skåne & Region Skåne, 2011).

5

Sjukvården ska enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) bygga på respekt för

patienten och patientens självbestämmande. SVPL genomförs efter det att patien-

ten gett sitt samtycke till att informationsutbyte får ske mellan berörda enheter.

Det är patienten som avgör om han/hon vill att en SVPL ska genomföras. Patien-

ten kan neka till att SVPL sker och att en vårdplan upprättas. Då patienten ej är

kapabel till att ge samtycke kan menprövning utföras av hälso- och sjukvårds-

personal. Vid menprövning säkerställs att personuppgifter som röjs ej kan komma

att skada patienten eller dess anhöriga (Kommunförbundet Skåne & Region

Skåne, 2011). SVPL regleras i lagen om kommunernas betalningsansvar för viss

hälso- och sjukvård (1990:1404) och socialstyrelsens föreskrift om samverkan vid

in- och utskrivning av patienter i sluten vård (2005:27).

SVPL består av fyra delprocesser.

Underrättelse om inskrivning i slutenvård.

Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter då patient bedöms

vara i behov av insatser av kommun och primärvård efter utskrivning.

Kallelse till SVPL.

Kallelse skickas för att ge förberedelsemöjligheter till berörda parter. Den

kan skickas då det är möjligt att bedöma patientens framtida behov av in-

satser.

Upprättande av samordnad vårdplan.

Beslut dokumenteras, angående vilka patientens insatsbehov är och vilken

instans som ska utföra dem.

Underrättelse om utskrivningsklar.

Berörda parter meddelas om datum då patient kommer vara utskrivnings-

klar (Kommunförbundet Skåne & Region Skåne, 2011).

I en studie av Efraimsson m fl (2005) sägs att den samordnade vårdplaneringen

betonar tre huvudfrågor i vårdandet. Dessa är patientens rätt till självbestämmande

och integritet, personalens skyldighet att främja samverkan och samarbete samt

målet att prioritera snabb utskrivning från slutenvården ur ett ekonomiskt perspek-

tiv (a a).

Vikten av en fungerande SVPL ökar då vårdtiderna idag tenderar att kortas ner

och samordningen av fortsatt vård efter utskrivning får allt större betydelse

(Rydeman & Törnqvist, 2006). Platsbrist och förkortade vårdtider på vård-

avdelningar är idag en realitet och gör SVPL till ett högaktuellt och än viktigare

ämne, då detta har betydelse för patientens framtida hälsa (Watts & Gardner,

2005). En viktig del av SVPL är att förebygga återinläggning (Efraimsson, 2004).

Om det av ansvarig läkare bedöms finnas behov av fortsatt vård efter utskrivandet

från vårdavdelningen ska en samordnad vårdplan upprättas. Vid den samordnade

vårdplaneringen beslutas vilka insatser från kommunens socialtjänst, hälso- och

sjukvård och/eller primärvård patienten har behov av (Kommunförbundet Skåne

& Region Skåne, 2011).

SVPL på avdelningen SVPL är en del av det dagliga omvårdnadsarbetet för den legitimerade sjukskö-

terskan på avdelningen där studien genomfördes. Det är läkaren som är ansvarig

för SVPL och avgör när kallelse ska skickas. På avdelningen där studien genom-

fördes är det sjuksköterskan som kallar till möte samt kontaktar anhöriga. Den

dagen SVPL ska hållas är det patientansvarig sjuksköterska som närvarar vid

mötet.

6

Lagar Betalningsansvaret för patienter inom somatisk akutsjukvård, geriatrisk vård eller

psykiatrisk vård inom landstinget, övergår till kommunen då patienten är utskriv-

ningsklar och en vårdplan upprättats. Detta betalningsansvar regleras i Betal-

ningsansvarslagen (1990:1404), lagen om kommunernas betalningsansvar för viss

hälso- och sjukvård. Kommunens betalningsansvar inträder dagen efter att en

patient är utskrivningsklar och en vårdplan upprättats, tidigast fem vardagar efter

att kallelsen till SVPL mottagits. Betalningsansvaret övergår till kommunen även

om en kommun inte medverkar vid SVPL och patienten som är utskrivningsklar

stannar kvar i slutenvården. Kan kommunen inte utföra de insatser som lands-

tinget ansvarar för inträder inte betalningsansvar för kommunen (a a).

Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in och utskrivning av patienter i

slutenvård (SOSFS, 2005:27) gäller vid tillämpning av Betalningsansvarslagen

(1990:1404). I SOSFS (2005:27) står beskrivet hur vårdplaneringen ska gå till,

vad vårdplanen ska innehålla och hur överföring av information ska ske.

Målet för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) att

befolkningen ska ha en god hälsa och att vård ska ges på lika villkor. Även alla

människors lika värde ska respekteras då vård ges. Enligt Hälso- och sjukvårdsla-

gen (1982:763) ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individu-

ell plan för den patient som är i behov av insatser både från hälso- och sjukvården

och från socialtjänsten. Sjukvården ska bygga på respekt för patienten och patien-

tens självbestämmande och ska så långt det är möjligt genomföras i samråd med

patienten (a a).

Omvårdnad Enligt Malmö högskolas definition av omvårdnad utgår omvårdnad från

”en humanistisk människosyn med ett existentiellt filosofiskt synsätt där männi-

skan ses som aktiv och nyskapande samt som en del i ett sammanhang”. Vidare

står det att ”människan är unik och ska bemötas individuellt efter sina förutsätt-

ningar. Patientbegreppet inom omvårdnad inkluderar att vårdarna tar hänsyn till

patientens familj, närstående, omgivning och miljö”. Se bilaga 6.

Svensk sjuksköterskeförening har utvecklat ett nationellt dokument, Värdegrund

för omvårdnad (2010), som beskriver centrala värden inom omvårdnad. Även här,

liksom i Malmö Högskolas definition av omvårdnad, definieras omvårdnad utifrån

en humanistisk grundsyn. Omvårdnaden beskrivs utgå från en relationsaspekt och

en sakaspekt. Med sakaspekt avses att patienten får den omvårdnad och hjälp den

är i behov av och relationsaspekt innebär att denna omvårdnad och hjälp ges med

gott bemötande. Viktigt är att patient och närstående känner delaktighet och

trygghet i omvårdnaden (Svensk sjuksköterskeförening, 2010). Patientens delak-

tighet i den egna vården och behandlingen samt en öppenhet för det patienten

förmedlar är en förutsättning för god omvårdnad (a a).

Kommunikation Kommunikation handlar enligt Baggens & Sandén (2009) om ett utbyte av olika

signaler mellan människor. Ett faktainnehåll förmedlas men även olika tankar om

sakförhållanden, olika känslor och attityder framkommer. Kommunikationen och

vad som skapas i kommunikationen påverkas av det sammanhang och de förhål-

landen som råder. Det är betydelsefullt både vad någon säger och hur det sägs.

7

Samförstånd mellan berörda parter i en kommunikation kan uppstå om de signaler

och symboler som kommuniceras känns igen av båda parter. Däremot kan en

barriär mellan personerna skapas om språket som används inte förstås av samtliga

inblandade (a a).

Det finns olika perspektiv på kommunikation. Överföringsmodellen samt den dia-

logiska modellen kan beskriva dessa olika synsätt på vad kommunikation är. Inom

omvårdnad har överföringsmodellen, där kommunikationen betraktas som en

överföring eller transport, länge dominerat. Den fakta som överförs ska vara kor-

rekt framförd. I en dialogisk modell samspelar och samordnar båda parter dialo-

gen så att samförstånd uppnås och det som sägs lättare ska kunna förstås av andra

parten. En gemensam mening och förståelse skapas i kommunikationen (Baggens

& Sandén, 2009).

Konversationen under SVPL syftar till att lösa ett känt problem. Forskning har

visat att utskrivningsprocessen och patientens möjlighet att delta i denna underlät-

tas av god kommunikation (Efraimsson m fl, 2003). Sjuksköterskan bör enligt

kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (socialstyrelsen, 2005) på ett

lyhört, respektfullt och empatiskt sätt kommunicera med patienter, anhöriga och

personal.

Samarbete Den första etiska koden för sjuksköterskor antogs 1953 av International Council

of Nurses (ICN), senast reviderad 2005 (ICN, 2007). I ICN:s etiska kod för sjuk-

sköterskor förklaras uttrycket samarbetsrelationer med följande:

”En yrkesrelation baserad på kollegiala och ömsesidiga

handlingar, och ett uppträdande som siktar mot att nå vissa mål”

(s 11).

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) tar

upp de rekommendationer som gäller för sjuksköterskan avseende yrkeskunnande,

kompetens och förhållningssätt. Där framkommer att förmåga till samarbete ingår

i den kompetens som sjuksköterskan bör besitta. Sjuksköterskan bör arbeta för

teamsamverkan och delta i teamarbetet kring patienten men även samverka med

övriga aktörer i vårdkedjan (a.a.). Sjuksköterskan ska enligt ICN:s etiska kod

(2007) verka för att samarbete med övrig personal fungerar bra. Samarbetet mel-

lan professionerna är enligt Atwal (2002) en väsentlig del av SVPL då problem

ofta kan uppstå på grund av dålig kommunikation och dålig samordning mellan de

berörda parterna, dvs de parter som har ett utpekat ansvar i den samordnade vård-

planeringen.

Studiens bidrag till forskningsfältet Som framkommit ovan är samarbetet vid SVPL viktigt för att patientens omvård-

nadsbehov ska kunna uppfyllas och för att patienten ska få den fortsatta vård

han/hon eventuellt behöver efter utskrivning från vårdavdelningen. När sökningar

gjorts i ämnet har författarna uppfattat att det finns få studier kring sjuksköters-

kans upplevelse av SVPL. Ämnet ter sig, enligt författarna, viktigt för vidare

studier då kunskap om sjuksköterskans upplevelse av SVPL skulle kunna bidra till

ett optimalt möte, ett möte där patientens bästa är i fokus och där den fortsatta

omvårdnad som patienten är i behov av tillgodoses. Sjuksköterskan har, enligt

Atwal (2002), en central roll i den samordnade vårdplaneringen och författarna

8

menar att sjuksköterskans upplevelse av SVPL därför är av betydelse och skulle

kunna väcka idéer och tankar kring vårdplaneringsmötet.

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR

Syftet med studien är att uppmärksamma sjuksköterskans upplevelser av SVPL.

Hur upplever sjuksköterskan möjligheterna till förberedelse inför SVPL?

Hur upplever sjuksköterskan samarbetet och kommunikationen mellan profess-

ionerna i samband med SVPL?

METOD

För att få fram sjuksköterskans upplevelser av SVPL besvarades studiens syfte

och frågeställningar med hjälp utav en kvalitativ empirisk metod. Semistrukture-

rade intervjuer användes för att samla in data. För att kvalitativt analysera materi-

alet användes innehållsanalys enligt Burnards (1991) 14 steg.

En kvalitativ studie startar ofta med en bred forskningsfråga som har sitt fokus i

ett område där kunskap saknas. Forskaren försöker förstå människans levda erfa-

renhet. Ofta används en berättande och subjektiv insamling av data och dataanalys

(Polit & Beck, 2006).

Vetenskapliga artiklar i ämnet har sökts via databaserna PubMed och Cinahl.

Litteratur och artiklar har sökts via Malmö högskolas bibliotek, Google Scholar

och Google. MUEP, en databas för uppsatser skrivna på Malmö Högskola, har

använts för att kartlägga eventuella tidigare examensarbeten i ämnet.

Studien genomfördes på en medicinavdelning på ett universitetssjukhus i södra

Sverige hösten 2011.

Urval Antal intervjupersoner till en kvalitativ studie bestäms utifrån undersökningens

syfte. Vanligtvis behövs mellan 5 till 25 informanter för att studiens syfte ska

kunna besvaras. Ett för stort antal informanter gör datamaterialet svårtolkat och ett

för litet antal minskar möjligheterna att generalisera materialet (Kvale & Brink-

man, 2009). Trost (2005) anser att materialet kan bli för stort, om allt för många

intervjuer genomförs, vilket gör det svårt att få en överblick. Detta ger en ökad

risk för att viktiga detaljer gällande likheter och skillnader missas.

För att kunna besvara denna studies syfte, inom den givna tidsramen beräknade

författarna att 5-8 intervjupersoner skulle vara tillräckligt. Efter att ha gjort sju

intervjuer upplevde författarna att ingen ny information tillkom och datamättnad

uppnåtts. Studien omfattar således sju intervjuer. Informanter har rekryterats från

en medicinavdelning på ett universitetssjukhus i södra Sverige. Avdelningen till-

hör kliniken akutcentrum och har 24 vårdplatser. Den genomsnittliga vårdtiden är

7,0-7,3 dygn.

9

Enhetschefen som även fungerade som gatekeeper, dvs den person som kan ge

forskarna tillträde till platsen för datainsamling (Polit & Beck, 2010) erhöll pro-

jektplanen via e-mail. Enhetschefen presenterade sedan studien kort vid en arbets-

platsträff och samlade in intresseanmälningar. Vid författarnas första möte med

enhetschefen erhölls namn på de som visat intresse. Dessa uppsöktes sedan på

avdelningen och muntlig samt skriftlig information lämnades (se bilaga 1). Tid för

intervju bokades med var och en vid detta tillfälle. De som ej var i tjänst denna

dag fick skriftlig information och ombads att, om intresse fanns, kontakta förfat-

tarna. Sex intervjuer bokades in och vid senare tillfälle ytterligare en. Alla sju

intervjuer fullföljdes.

I urvalet inkluderades sjuksköterskor med erfarenhet av SVPL, som varit verk-

samma på avdelningen sedan minst 3 månader tillbaka. Maximal variation har

eftersträvats avseende kön, ålder samt erfarenhet av sjuksköterskeyrket.

I studien deltog 6 kvinnor och 1 man. Informanterna var mellan 29 och 50 år med

en medelålder på 37 år. De hade varit verksamma som sjuksköterskor mellan 5

månader och 18 år och varit verksamma på avdelningen mellan 5 månader och 5

år. Samtliga hade erfarenhet av SVPL.

Datainsamling Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer mellan den

7-18 november 2011. En intervjuguide med tre övergripande temafrågor hade

utarbetats för att kunna svara på studiens syfte (se bilaga 4). Följdfrågor ställdes

till informanterna utefter de svar som gavs.

Semistrukturerade intervjuer möjliggör användandet av en intervjuguide med i

förväg konstruerade förslag på frågor men öppnar även upp för möjligheten att

följa upp intervjupersonens svar (Kvale & Brinkman, 2009). När forskaren vill

uppmuntra informanten att tala fritt om ämnet men samtidigt har förutbestämda

huvudteman eller frågor, kan semistrukturerade intervjuer användas (Polit &

Beck, 2006).

Intervjuerna hölls med en informant åt gången i avskilt rum i anslutning till

arbetsplatsen. De varade mellan 14-36 minuter med en medeltid på 26 minuter.

Båda författare deltog vid samtliga intervjuer och genomförde intervjuerna ge-

mensamt. Trost (2005) menar att det ibland kan vara en fördel för intervjuarna att

vara två, då detta kan ge ett bra stöd och en större informationsmängd kan erhål-

las. En förutsättning för detta är att intervjuarna är samspelta. När två personer

intervjuar, kan detta dock medföra att informanten känner sig utsatt (Trost, 2005).

Innan intervjuerna startade erhöll informanterna ett skriftligt informationsbrev.

Information gavs även muntligt om att deltagandet var frivilligt och när som helst

kunde avbrytas. Vidare informerades att intervjun skulle spelas in och att allt

material skulle komma att avidentifieras. Därefter skrevs samtyckesblankett under

av informanten (se bilaga 2).

Alla intervjuer spelades in med två olika mobiltelefoner. Trost 2005, menar att

fördelar med att använda sig av bandspelare är att tonfall kan höras i det infor-

manten säger och materialet kan lyssnas igenom ett flertal gånger. Dessutom kan

lärdom fås om hur bra eller mindre bra intervjun varit när den lyssnas igenom i

efterhand. Vidare kan intervjuarna under intervjun koncentrera sig helt på de frå-

10

gor och svar som behandlas under intervjun istället för att lägga ner tid på anteck-

ningar (a a).

Intervjuerna transkriberades i nära anslutning till intervjutillfället och författarna

valde att enskilt transkribera hälften av materialet var. Materialet uppgick till 42

sidor och förvarades så att ingen obehörig fick tillgång till det. Det inspelade

materialet förvarades i låst mapp på författarnas mobiltelefoner.

Dataanalys Det transkriberade materialet från intervjuerna analyserades med hjälp av inne-

hållsanalys. Innehållsanalys är enligt Lundman & Hällgren- Graneheim (2008) en

lämplig analysmetod för att förutsättningslöst tolka texter.

Efter varje intervju togs anteckningar om vilka ämnen som avhandlats detta enligt

Burnards (1991) 14 steg. Innehållsanalys lämpar sig för semistrukturerade inter-

vjuer som spelats in och transkriberats (a.a). Burnards 14 steg presenteras i bilaga

5. Författarna har valt att i sin analys av materialet inte använda sig av steg 6 och

steg 11. Istället har en student vid Sjuksköterskeprogrammet på Malmö högskola

kontrollerat huvudkategorier och underkategorier mot en transkription.

Steg 1 genomfördes gemensamt i direkt anslutning till intervjun. När alla inter-

vjuer genomförts lästes alla transkriberingar igenom av författarna var för sig och

steg 2 genomfördes också enskilt. För att lättare få fram allmänna teman gjordes

understrykningar med olika färger i transkriberingarna. De teman som framkom

jämfördes och diskuterades tillsammans. Steg 3 till 5 gjordes gemensamt och en

slutlig lista med kategorier skapades. Exempel på hur den öppna kodningen gjor-

des kan ses i tabell 1. Steg 7 genomfördes individuellt men gemensamma diskuss-

ioner hölls under tiden. Intervjuerna kodades i enlighet med steg 8 och i detta steg

använde sig författarna av färgkodning och numrering för att lätt hitta tillbaka till

rätt intervju. Delar till varje kod klipptes ut med sax och samlades ihop under

lämpliga huvudkategorier och underkategorier enligt steg 9 och 10. De utklippta

delarna klistrades upp på pappersark, under huvudkategorier och underkategorier,

för att få en tydligare överblick över materialet. Stegen 12-14 genomfördes ge-

mensamt. De slutliga huvudkategorierna med tillhörande underkategorier present-

eras nedan i tabell 2.

Tabell 1. Exempel på öppen kodning enligt steg 3 i Burnards (1991) 14 steg

Ja det är inte alltid så bra. Det beror på hur mycket tid man har. Ibland har man ju känt patienten i flera dagar och då kan det va lite lättare, men annars ibland så hinner man kanske bara läsa på i fem minuter och inte ens ha träffat patienten innan. Det är så olika från dag till dag tycker jag.

Möjligheterna till förberedelse beror på hur mycket tid man har och hur väl man känner patienten.

11

Tabell 2. Resultatmatris i form av huvudkategorier och underkategorier

HUVUDKATEGORI UNDERKATEGORI

Möjlighet till förberedelse Samarbete och kommunikation Sjuksköterskans roll

Att känna patienten Samarbete med andra yrkeskategorier Stötta patienten Förmedla information

ETISKA ÖVERVÄGANDEN

Tillstånd för att genomföra studien har inhämtats från Malmö Högskolas etiska

nämnd vid ett av högskolan anordnat etikseminarium. Enhetschefen på berörd

avdelning har gett tillstånd för studiens genomförande (se bilaga 3). Diskretion

har eftersträvats i avseende att informanterna i minsta möjliga mån ska kunna

identifieras. Intervjuerna har ordnats efter bokstäver med vilka citat presenteras.

Dessa bokstäver har tilldelats slumpmässigt och har inget med intervjuordningen

att göra.

Informanterna har gett av sin tid och författarna har ansett det viktigt att sträva

efter att visa respekt och ge ett bra bemötande tillbaka. Författarna har även ansett

det viktigt att följa de etiska principerna beskrivna i Etiska riktlinjer för omvård-

nadsforskning i Norden (2003). Alla informanter har informerats om konfidentia-

litet, frivillighet att delta samt att deltagandet kan avbrytas utan vidare motivering

och efterföljande konsekvenser.

RESULTAT

Denna studie har uppmärksammat sjuksköterskans upplevelse av samordnad

vårdplanering. Under analysarbetet av intervjumaterialet har författarna funnit tre

huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Samtliga kategorier fokuserar

på sjuksköterskans upplevelser av SVPL. I intervjumaterialet har den enskilda

sjuksköterskans upplevelse av SVPL framkommit och författarna har funnit att de

övergripande gemensamma upplevelserna kan delas in i nedanstående kategorier.

Möjlighet till förberedelse

-Att känna patienten

-Samarbete med andra yrkeskategorier

Samarbete och kommunikation

Sjuksköterskans roll

-Stötta patienten

-Förmedla information

12

Respektive huvudkategori med tillhörande underkategorier presenteras nedan och

representativa citat har använts för att illustrera informanternas upplevelser.

Möjlighet till förberedelser Fem informanter upplevde att det är kort om tid till förberedelser men att de ge-

nom att prioritera och planera sitt arbete kan skapa möjlighet till förberedelse.

”Jag tar mig tid till det alltid, det gör jag. Men ja, det är tufft ibland. Jätte-

mycket att göra ibland.” (ssk: G)

”Man får kanske skjuta på vissa saker, men man måste väl ändå hinna med

allt. Men ja /.../ så man måste bara omprioritera lite” (ssk: D)

Informanterna upplevde att förberedelsearbetet inför SVPL underlättas av i hu-

vudsak två faktorer: hur väl sjuksköterskan känner patienten samt hur involverade

andra yrkeskategorier varit och är. Dessa två faktorer presenteras nedan i underka-

tegorierna att känna patienten och samarbetet med andra yrkeskategorier.

Att känna patienten Om sjuksköterskan under några dagar haft omvårdnadsansvaret för den patient

som ska vårdplaneras, upplevde alla informanter en stor skillnad i möjligheterna

till förberedelser jämfört med om sjuksköterskan ska hålla i SVPL första dagen

hon/han träffat patienten. Den tid det tar att förbereda inför SVPL upplevdes av

informanterna bli mycket kortare om sjuksköterskan känt patienten i några dagar.

”För att kan man patienten så kan de fråga i stort sett vad som helst för då

har man det färskt. /..../ Så det tycker jag faktiskt är en enorm skillnad. Man

känner sig inte så stressad som när man får en patient man inte känner.”

(ssk: B)

Informanterna upplevde att det finns information om patienten som inte går att

läsa sig till i journalanteckningarna. En förutsättning för att få tillgång till denna

information är att ha varit involverad i vården av patienten.

Två informanter nämnde att de upplevde en större trygghetskänsla hos patienten

om sjuksköterskan hunnit lära känna denna några dagar innan vårdplaneringen.

Det upplevdes av alla informanter att om sjuksköterskan kände patienten kunde

frågor från kommunen besvaras i större utsträckning, detta för att allt inte går att

läsa sig till.

”Att man kanske bara har sagt hej till patienten sen ska jag sitta och dra

hela deras sjukhistoria. Det känns nog inte så tryggt för patienten heller kan

jag tänka mig och ibland får man ju lite följdfrågor och så och det känns

inte alltid så bra. Man kan ju bara det lilla man har läst och man kan ju inte

läsa sig till allt” (ssk: D)

Samarbetet med andra yrkeskategorier Ett flertal informanter upplevde att de vid SVPL för andras talan och de förbere-

der sig inför SVPL genom att läsa på journalanteckningar av arbetsterapeut, sjuk-

gymnast och läkare. Möjligheten till förberedelse är beroende av andra yrkeskate-

gorier och att de har dokumenterat sitt arbete. Trots förberedelser upplevde infor-

manterna att de ibland inte kan svara på frågor från kommunen eftersom det inte

13

är deras egna beslut som ifrågasätts. En informant upplevde att det till och med är

konstigt att sjuksköterskan svarar på frågor om vad andra gjort och beslutat.

” Ibland är det så att det ifrågasätts saker som sköterskan inte kan svara på

och då vill man inte vara i den sitsen, för man gör ju inte de besluten själv

utan det ska ju vara rätt yrkeskategori på rätt plats tycker jag.” (ssk: F)

Om läkaren är med på vårdplaneringen upplevde informanterna att deras eget för-

beredelsearbete underlättades.

”Först och främst, vet jag att det är en läkare som verkligen är med så bru-

kar jag ta bort den här medicinska delen, då får doktorn dra den och sen får

jag läsa på arbetsterapeut och sjukgymnasts anteckningar om det finns be-

hov av det” (ssk: C)

Samarbete och kommunikation Upplevelsen att samarbetet med kommunen överlag fungerar bra är gemensam för

fyra informanter. Dock upplevde de att det finns situationer då samarbetet med

kommunen inte alls fungerar.

” Ja för det mesta så är det jättebra samarbete tycker jag. Dom lyssnar på

oss och de lyssnar på anhöriga, men ibland kan det vara så att de kör sitt

race” (ssk: B)

Tre informanter menade tvärtemot att samarbetet överlag var dåligt men att det i

vissa situationer och med vissa stadsdelar och biståndshandläggare fungerade bra.

”Alltså det finns ju riktiga guldkorn/.../ men sen överlag så känns det inte

särskilt bra. Det är oftare att man känner sig väldigt kritiserad” (ssk:A)

Fem informanter upplevde att slutenvården och kommunen har ett gemensamt mål

med patientens bästa i fokus. Men sex informanter upplevde att målet ibland är

svårt att nå då kommunen är styrd av ekonomi och andra intresseområden och

lagar än slutenvården är. Detta visar sig enligt informanterna i att de upplevt det

som om kommunen i ett flertal fall redan från början bestämt sig för vilken insats

patienten ska få.

”Det är, vi arbetar ju, vi har ju patienten som ett gemensamt intresse, men

vi arbetar utifrån olika lagar och intresseområden känns det som” (ssk: C)

”Ibland så känns det som att dom kommer med ett....att dom redan har be-

stämt sig för vad dom ska göra att det inte spelar så stor roll vad man har

att komma med” (ssk: A)

Sex informanter upplevde även att de inte får rekommendera vad patienten skulle

behöva för insatser. De måste hålla sig neutrala inför beslutet som biståndshand-

läggaren tar och får inte ifrågasätta detta beslut.

”Vi rekommenderar det här. Men vi får inte säga så, vi får inte säga korttid

eller något sånt. Framförallt inte för de här som är lite kinkiga. Då får man

på huvudet. Det har jag fått ett par gånger när jag sagt att korttid hade va-

rit bra. Det får ni inte säga säger dom då” (ssk: B)

14

Sjuksköterskans roll Informanterna upplevde att deras roll främst var att förmedla information. Alla

informanter upplevde även att deras roll var att stötta patienten.

Stötta patienten Alla informanter såg det som en del av sin roll att stötta patienten under SVPL.

Informanternas upplevelser av att vara den som stöttade patienten skiljde sig åt.

Sex informanter upplevde att denna roll enbart framkom om inte anhöriga fanns

närvarande medan en informant upplevde att denna roll antogs oberoende av om

anhöriga fanns där eller ej.

”För vi har ju sådana patienter också, som inte har insikt kanske i sin situ-

ation och så. Då ska man ju vara lite observant på att få in anhöriga som

kan prata för dom. Har dom inte anhörig i värsta fall, så får man ju själv ta

den biten och liksom förklara att så här är det” (ssk: F)

”Ibland känns det som att det är vi som får föra patientens talan, om de inte

har någon anhörig eller så med. Försöka hjälpa dom” (ssk: D)

”Jag känner mig som språkrör för patienten och anhöriga” (ssk: B)

Förmedla information Informanterna upplevde att deras roll vid SVPL är att informera kommunen vil-

ken vård patienten fått, vilka beslut som tagits av läkaren och vad sjukgymnastens

och arbetsterapeutens utredningar visat.

”Jag sitter med och förmedlar vården som patienten har fått här” (ssk: E)

”/.../ att man både är språkrör för avdelningen som talar om att så här har

vi gjort” (ssk: B)

DISKUSSION

Diskussionen är upplagd med metoddiskussion, resultatdiskussion och slutsats.

Inledningsvis diskuteras studiens upplägg med urval, datainsamling, dataanalys

och validitet. Resultatet diskuteras under rubrikerna Möjlighet till förberedelse,

Samarbete och kommunikation och Sjuksköterskans roll. Resultatet kommer att

jämföras med tidigare forskning i ämnet. I slutsatsen sammanfattas resultatet, för-

slag till vidare forskning ges och studiens nytta tas upp.

Metoddiskussion Författarna till denna studie valde att använda sig utav en kvalitativ intervjumetod.

Detta för att syftet var att uppmärksamma sjuksköterskans upplevelser av samord-

nad vårdplanering. En kvalitativ intervjumetod är enligt Trost (2005) lämplig att

använda när syftet med en studie är att försöka förstå människors levda erfaren-

heter.

Semistrukturerade intervjuer användes för att täcka in alla aspekter på syftet och

för att möjliggöra uppföljning av informantens svar. Fördelen med att använda

15

semistrukturerade intervjuer är enligt Kvale & Brinkman (2009) att det finns möj-

lighet att följa upp informantens svar med följdfrågor.

Innehållsanalys enligt Burnards (1991) 14 steg användes då denna struktur upp-

levdes tydlig och enkel att använda.

Urval I studien ingick sju informanter. Författarna ansåg att 5-8 informanter var ett rim-

ligt antal för att uppnå studiens syfte. Fler intervjuer hade kanske kunnat bidra till

ett rikligare material men när sju intervjuer genomförts ansåg författarna att data-

mättnad uppnåtts och att materialet var tillräckligt stort för att analyseras. Förfat-

tarna ansåg även att för att kunna handskas med materialet och inte få ett för svår-

tolkat material var sju informanter tillräckligt. Kvale & Brinkman (2009) menar

att ett för stort material kan vara svårtolkat.

Rekryteringen av informanter från en medicinavdelning var relevant för syftet

med studien då patientgruppen på en medicinavdelning ofta kräver vårdplanering.

Dock är det en begränsning för studien att den genomförts på enbart en avdelning.

Detta för att rutinerna kring SVPL kan skilja sig åt mellan avdelningarna och det

kan bli svårt att överföra resultatet till andra avdelningar.

För att få tillträde till informanterna krävdes kontakt med en gatekeeper. Risken

med en gatekeeper kan enligt Trost (2005) vara att urvalet av informanter blir

styrt av gatekeepern och en risk finns att endast en viss grupp av informanter väljs

ut. Författarna upplevde ej att valet av informanter styrts av gatekeepern utan att

intresset att delta byggde på frivillighet. När författarna besökte avdelningen och

erhöll lista med intresseanmälningar tillkom ytterligare informanter som anmälde

sig direkt till författarna vilket visar på att ett intresse av att delta fanns.

För att få en så stor spridning som möjligt på informanterna valdes att inkludera

alla sjuksköterskor med erfarenhet av SVPL. Dock fanns kravet att de skulle ha

varit verksamma på avdelningen i minst 3 månader. Detta för att de skulle haft

möjlighet att ha varit med på en vårdplanering på avdelningen. Författarna ville få

informanter med olika lång erfarenhet av såväl sjuksköterskeyrket som av SVPL

och valde därför att inte exkludera fler. Önskemål fanns från författarna om större

spridning vad gäller kön. Enbart en man på avdelningen anmälde sitt intresse.

Författarna hade gärna sett fler manliga informanter men begränsades i sitt urval

då det inte fanns möjlighet att söka informanter på annan avdelning. Med större

spridning i kön hade möjligheter att utforska genusperspektivet i upplevelser av

SVPL funnits. Då bara en man deltog hade studien för stora begränsningar för att

några slutsatser skulle kunna dras angående skillnader hos män och kvinnors upp-

levelser.

Datainsamling Alla intervjuer schemalagdes efter informantens önskemål och genomfördes på

arbetstid. Detta upplevdes av författarna minska informanternas stress inför inter-

vjun. Intervjuerna genomfördes i en lokal som tillhandahölls i anslutning till

avdelningen. Detta möjliggjorde att intervjuerna kunde genomföras på arbetstid

och informanterna ej behövde avsätta fritid till intervjun. Alla intervjuer hölls i

samma lokal för att få så likartade förutsättningar som möjligt. Samtliga intervjuer

fullföljdes och författarna upplevde att samtliga intervjuer var av jämn kvalitet

och därför jämförbara.

16

Vid första tillfället höll båda författarna i intervjun. Detta upplevdes positivt och

gjordes därför även under övriga intervjuer. Författarna upplevde att samspelet

dem emellan under intervjun bidrog till en trygg intervjusituation. Enligt Trost

(2005) kan en otränad intervjuare ha stöd av att det är två som intervjuar. Reflekt-

ioner om att informanten skulle kunna känna sig utsatt gjordes innan beslutet togs

att vara två intervjuare. Trost (2005) menar att informanten kan känna sig i under-

läge om det är två som intervjuar, men även att det i vissa situationer kan vara för

den intervjuades bästa med två intervjuare.

Författarna har aldrig tidigare genomfört intervjuer vilket kan vara en begränsning

för studien. Dock såg författarna inte att den första intervjun skiljde sig nämnvärt

från den sista och att detta skulle ha påverkan på resultatet. För att få så bra inter-

vjuer som möjligt har författarna noggrant gått igenom intervjuupplägget och även

utvärderat varje genomförd intervju. Ledande frågor har försökt att undvikas. I

intervjusituationen fanns intentionen att informanten skulle känna sig bekväm och

trygg. En intervjuguide användes för att säkerställa att alla områden täcktes in. I

förväg bestämda temafrågor utarbetades men ordningsföljden styrdes av infor-

mantens svar. På så sätt uppmuntras informanten att tala fritt om ämnet inom

givna teman. Enligt Polit & Beck (2006) är användandet av semistrukturerad in-

tervjumetod ett sätt att möjliggöra för informanten att på ett naturligt sätt svara

med sina egna ord. Semistrukturerade intervjuer är lämpliga att använda för att

uppmuntra informanten till att tala fritt (a.a.).

Intervjuerna genomfördes enskilt. Författarnas intresse låg i att få fram sjukskö-

terskans upplevelse av SVPL och för detta ansågs enskilda intervjuer lämpa sig

bäst. I en gruppintervju kan det enligt Trost (2005) lätt bli så att den tystlåtna in-

formantens upplevelser inte kommer fram och endast de informanter som är

dominanta för fram sina upplevelser.

Eftersom båda författarna studerar till sjuksköterskor var SVPL bekant sedan tidi-

gare och en viss förförståelse fanns. Denna upplevdes av författarna vara till nytta

inför och under intervjuerna eftersom temafrågor lättare kunde utarbetas och

följdfrågor lättare infann sig.

Dataanalys För analys av materialet användes innehållsanalys enligt Burnards (1991) 14 steg.

Stegen översattes av författarna och även en översättning från Malmö Högskola-

fakulteten för hälsa och samhälle erhölls, vilken presenteras i bilaga 5. Både för-

delar och nackdelar upplevdes med att använda dessa 14 steg. Överlag upplevdes

stegen som strukturerade och väl fungerande trots att steg 6 och 11 valdes bort.

Vissa delar upplevdes otydliga och författarna fick gå tillbaka till Burnards (1991)

artikel för att tydliggöra vad som skulle göras i dessa delar. Steg 6 och 11 valdes

bort främst beroende på att det fanns svårigheter att få kollegor att ställa upp och

på grund av organisatoriska svårigheter. Författarna lät en studentkollega på sjuk-

sköterskeutbildningen läsa igenom en transkribering och jämföra denna med hu-

vudkategorier och underkategorier. Vidare genomfördes steg 2 och 3 individuellt

och en ständig diskussion fördes angående kategorier och underkategorier. Under

hela analysarbetet försökte författarna att ständigt gå tillbaka till ursprungsmateri-

alet för att ej tappa sammanhanget och helheten vilket är viktigt enligt Burnard

(1991). Författarna har försökt hålla sig öppna inför materialet under analysarbetet

och diskuterat hur deras förförståelse kunnat påverka analysen av materialet.

17

Validitet För att svara på hur trovärdigt ett resultat är kan begreppet validitet användas.

Enligt Lundman & Hällgren-Graneheim (2008) kan begreppet validitet anses vara

kopplat till kvantitativ forskningstradition och motsvarande begrepp giltighet,

höra samman med kvalitativ forskning. Vidare nämner Lundman & Hällgren-

Graneheim (2008) att vissa forskare anser att väletablerade begrepp så som validi-

tet inte nödvändigtvis måste bytas ut. Författarna har därför valt att använda sig av

begreppet validitet. Även Burnard (1991) använder detta begrepp i sin analysme-

tod.

En intervjuguide gjordes i förväg för att täcka in studiens syfte och frågeställning-

ar. Enligt Polit & Beck (2006) kan användandet av en intervjuguide med huvud-

teman säkerställa att alla frågor täcks in under intervjun. Båda författarna var med

på samtliga intervjuer och försökte medvetet se till att informanten inte kände sig

stressad. Trost (2005) menar att inledningen på intervjun är avgörande för hur

resten av intervjun blir och hur förtroenderelationen i situationen utvecklas. För-

fattarna ansåg att det därför var viktigt att skapa en avstressad miljö. Intervjun

planerades i förväg och författarna gick gemensamt igenom eventuella svårigheter

som skulle kunna uppstå i intervjusituationen. Detta för att öka studiens validitet.

Steg 6 och 11 i Burnards (1991) 14 steg valdes bort i analysen. Detta medför viss

försvagning av studiens validitet. För att öka validiteten, tog författarna ut teman

var för sig för att sedan jämföra dessa teman gemensamt. Vidare läste en studie-

kollega till författarna igenom en transkribering och jämförde denna med förfat-

tarnas slutliga huvudkategorier och underkategorier.

Författarna har försökt att noggrant beskriva urvalsprocessen och analysarbetet.

Detta för att enligt Lundman & Hällgren-Graneheim (2008) ger det läsaren en

möjlighet att kunna bedöma tolkningarna. Vidare menar Lundman & Hällgren-

Graneheim (2008) att representativa citat ökar validiteten. Resultaten har således

valts att presenteras med citat.

För att stärka validiteten visas ett exempel på kodning i tabell 1.

Resultatdiskussion Resultatet bygger på de upplevelser av SVPL som informanterna delgett under

intervjuerna. Det resultat som redovisas är informanternas upplevelser av SVPL

på den avdelning där studien genomförts. Samtliga informanter hade erfarenhet av

SVPL och alla hade därmed upplevelser att delge författarna.

Möjlighet till förberedelse I denna studie upplevdes att tiden till förberedelse var kort men att sjuksköters-

korna tog sig tid till förberedelse. Detta kan tyda på att sjuksköterskorna anser

förberedelserna till SVPL vara en viktig del av det dagliga arbetet. En studie av

Watts & Gardner (2005) visar tvärtemot att sjuksköterskor som ingick i den stu-

dien inte prioriterade utskrivningsprocessen utan att de vid hög belastning priori-

terade bort denna del. Enligt Efraimsson m fl (2005) har tidsfaktorn betydelse för

vårdplaneringens kvalitet.

Enligt Kommunförbundet Skåne och Region Skånes riktlinjer för SVPL (2011)

ska SVPL bygga på ömsesidig tillit mellan berörda parter. Detta kan tänkas kräva

18

en kontakt mellan sjuksköterska och patient eftersom det är då tillit mellan patient

och sjuksköterska kan byggas upp. Svensk sjuksköterskeförening (2010) menar i

dokumentet Värdegrund för omvårdnad, att tillit är en förutsättning för att patien-

ten ska kunna anförtro sig till vårdaren. Vidare står det att engagemang, öppenhet

och förtroende är faktorer som kan bidra till en känsla av tillit (a.a). Informanterna

upplevde att de, då de inte kände patienten, helt fick förlita sig på journalanteck-

ningar vilket medförde att viss information missades. Författarna har inte kunnat

hitta tidigare studier som direkt tar upp vikten av att inför SVPL få möjlighet att

lära känna patienten. Dock presenteras i en studie av Atwal (2002) att sjukskö-

terskor upplever svårigheter att få information från patienten i de fall då patienten

är konfusorisk och inte har någon anhörig, och att sjuksköterskan då får förlita sig

helt till det som dokumenterats. Detta skulle kunna tyda på att det är svårt att läsa

sig till all information och att möjligheten att lära känna patienten är viktig för att

få med så mycket information som möjligt.

Flera informanter upplevde att trots förberedelser kan de inte alltid svara på frågor

från kommunen. Detta för att frågorna rörde sådant som de själva inte tagit beslut

om. Vissa informanter upplevde att de förväntades svara på frågor om vad andra

yrkeskategorier beslutat och att detta var konstigt. Rydeman och Törnkvist (2006)

presenterar i sin studie att sjuksköterskorna ibland upplevde att de under SVPL

hamnade i situationer då de fick hantera problem och oklarheter som egentligen

hörde till någon annans ansvarsområde.

Samarbete och kommunikation Enligt kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ska sjuksköterskan ha

förmåga att planera, konsultera, informera och samverka med andra aktörer i

vårdkedjan. Det framkom i denna studie att en del informanter kände sig kritise-

rade och ifrågasatta i samarbetet med kommunen och att samarbetet inte alltid

fungerat bra. Atwal (2002) skriver att samarbetet mellan professionerna är en vik-

tig del av utskrivningsprocessen och att de problem som uppstår ofta gör det bero-

ende på att kommunikationen och samarbetet mellan slutenvården och öppenvår-

den inte fungerar.

Trots att de flesta informanter upplevde att det fanns ett gemensamt mål vid SVPL

så upplevde många att slutenvården och öppenvården styrs av olika intresseområ-

den, såsom lagar och ekonomi, och målen därför ibland kan vara svåra att uppnå.

Efraimsson m fl (2005) säger i sin avhandling att för att samarbetet mellan öppen-

vård och slutenvård ska fungera, krävs det förståelse för varandras resurser och

villkor. Hon menar även att vårdenheternas olika målsättningar kan bidra till för-

sämrat samarbete. För att utveckla samverkan mellan slutenvård och öppenvård

har försök gjorts där de olika vårdenheterna mötts. Mötet har gått ut på att öka

förståelsen för varandras verksamheter. Detta har resulterat i bättre vårdplanering-

ar beroende på att förståelsen för varandras villkor ökat och att attityderna föränd-

rats (Efraimsson m fl, 2005).

I studien av Efraimsson m fl (2003) presenteras i resultatet att professionernas sätt

att konversera på under SVPL skilde sig åt från gång till gång. Konversationen

kunde vara allt ifrån artig, respektfull och öppen till direkt defensiv, kritisk och

krävande. Detta överensstämmer med denna studies resultat där informanterna

upplevde samarbetet som både bra och dåligt beroende på situationen.

19

Alla utom en informant upplevde att de inte fick komma med rekommendationer

om de insatser patienten skulle kunna behöva. Sjuksköterskan har haft omvård-

nadsansvar för patienten under hans/hennes tid på avdelningen och har sett vad

patienten klarar av och inte klarar av. Sjuksköterskans rekommendationer borde

enligt författarna tillvaratas då de grundar sig på den yrkesmässiga omvårdnads-

bedömning som gjorts.

Flertalet informanter upplevde att kommunen bestämt sig redan från SVPL:s bör-

jan om vilken insats patienten skulle få. Efraimsson m fl (2003) har i sin studie

funnit och presenterat flera olika omständigheter som tyder på att beslut tagits

redan innan vårdplaneringsmötets början. I Kommunförbundet Skåne & Region

Skånes (2011) samordnade vårdplaneringsrutiner står att hälso- och sjukvården

ska ske i samråd med patienten och att SVPL är en viktig del i vårdkedjan. Infor-

manternas upplevelser av att beslut tagits i förväg skulle kunna innebära att pati-

entens rätt att vara med och påverka vid SVPL inte tillgodosetts.

Sjuksköterskans roll Informanterna upplevde att det ingick i deras roll att stötta patienten då det fanns

behov av detta. I tidigare forskning som författarna tagit del av, presenteras sjuk-

sköterskans roll vid SVPL som central och samordnande (Atwal, 2002). Författar-

na har dock vid granskning av tidigare studier inte kunnat se något specifikt om

sjuksköterskans roll av att stötta patienten. I värdegrund för omvårdnad (Svensk

sjuksköterskeförening, 2010) betonas att vårdpersonal har ett stort ansvar att

främja patientens självbestämmande i de fall då patientens förmåga till självbe-

stämmande är nedsatt. Sjuksköterskan ska enligt kompetensbeskrivning för legi-

timerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) ha förmåga att utifrån patientens

önskemål och behov föra dennes talan. Informanterna upplevde även att det ingick

i deras roll att förmedla information till kommunen om den vård patienten fått på

avdelningen. Sjuksköterskorna i en studie av Efraimsson m fl (2004) upplevde att

deras roll dels är att vara en representant från avdelningen och dels är att vara en

professionell vårdare.

Slutsatser Slutsatsen av detta resultat är att även om vårdplaneringen i många avseende fun-

gerar väl finns det förbättringar att göra för att den samordnade vårdplaneringen

ska bli ett optimalt möte. Denna studie lyfter fram sjuksköterskans upplevelse av

den samordnade vårdplaneringen. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde

tiden till förberedelse som kort men att tid togs till förberedelser genom att struk-

turera och planera omvårdnadsarbetet. Resultatet visar även att det upplevdes vara

stor skillnad i förberedelsearbetet om patienten, som skulle vårdplaneras, var känd

sedan några dagar till skillnad mot om vårdplaneringen ägde rum första dagen

sjuksköterskan hade omvårdnadsansvaret för patienten. Förberedelsearbetet upp-

levdes vara lättare om läkaren närvarade vid SVPL. Vidare lyfter studiens resultat

fram att många upplevde rollen att stötta patienten samt att delge information om

den vård patienten erhållit under vårdtiden, som en viktig del i sjuksköterskans

roll vid SVPL. I resultatet framkommer att sjuksköterskorna upplevde att samar-

betet med kommunen överlag fungerade bra men att de ibland kände sig ifråga-

satta, fick svara på frågor som borde besvarats av någon annan och inte fick ge

rekommendationer om insatser.

Vårdtiderna på sjukhus tenderar idag att kortas ner och vården efter utskrivningen

blir allt viktigare (Rydeman & Törnqvist, 2006). Författarna anser det viktigt att

20

den samordnade vårdplaneringen fungerar för att patienten ska få den fortsatta

vård som behövs och för att minska antalet återinläggningar. Det skulle även in-

nebära en ekonomisk vinst. Eftersom sjuksköterskan har en central roll i den sam-

ordnade vårdplaneringen (Atwal, 2002) så menar författarna att sjuksköterskans

upplevelser skulle kunna leda till idéer om förbättringar vid SVPL. Att få till stånd

ett optimalt möte skulle kunna ge stora vinster för såväl patient som för inblan-

dade professioner.

FRAMTIDA FORSKNING

Under arbetet med studien har författarnas intresse väckts angående de övriga

professionernas upplevelse av SVPL. Det vore intressant att få en insikt i hur de

upplever SVPL eftersom de olika upplevelserna skulle kunna öka professionernas

förståelse för varandras arbetssätt och kunna leda till ett bättre samarbete. Alla

parter skulle vinna på ett fungerande vårdplaneringsmöte. För att få insikt i vad

som krävs för detta behövs mer forskning inom ämnet. I en framtida studie skulle

det vara intressant att uppmärksamma övriga involverade professioners upplevelse

av den samordnade vårdplaneringen.

REFERENSER

Atwal, A (2002) Nurses' perceptions of discharge planning in acute health care: a

case study in one British teaching hospital. Journal of advanced nursing, 39, 450-

458.

Baggens, C & Sandén, I (2009) I: Friberg, F & Öhlén, J (red) Omvårdnadens

grunder – perspektiv och förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur, s 201-234.

Betalningsansvarslagen 1990:1404.

Burnard, P (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative

research. Nurse Education Today, 11, 461-466.

Efraimsson, E m fl (2003) Discharge planning: 'fooling ourselves?' - patient

participation in conferences. Journal of Clinical Nursing, 13, 562-570.

Efraimsson, E m fl (2004) How to get one's voice heard: the problems of the

discharge planning conference. Journal of Advanced Nursing, 53, 646-655.

Efraimsson, E m fl (2005) Vårdplaneringsmötet, en studie av det institutionella

samtalet mellan äldre kvinnor, närstående och vårdare. (Avhandling ISBN 91-

7305-883-1). Umeå Universitet: Institutionen för omvårdnad.

Etiska riktlinjer för omvårdnadsforskning i Norden (2003)

>www.sykepleien.no/ikbViewer/Content/337889/SSNs%20etiske%20retningslinj

er.pdf< 2011-12-12.

Han, C-Y m fl. (2009) Emergency department nurses' understanding and

experiences of implementing discharge planning. Journal of Advanced Nursing,

65,(6), 1283-1292.

Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763.

ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007) Stockholm: Svensk sjuksköterskeföre-

ning.

Kommunförbundet Skåne och Region Skåne (2011) Samordnad vårdplanering-

rutiner vid samordnad vårdplanering i samverkan mellan kommunförbundet

Skåne och region Skåne. Gäller från 2007-03-01, anpassad 2011-01-28.

Kvale, S & Brinkman, S (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Stu-

dentlitteratur.

Lundman, B & Hällgren-Graneheim, U (2008) Kvalitativ innehållsanalys I: Gran-

skär, M & Höglund-Nielsen, B (red) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-

och sjukvård. Lund: Studentlitteratur, s 159-172.

Motion 1998/99:So436 Ädelreformen.

22

Polit, D & Beck, C (2006) Essentials of nursing research. Methods, appraisal and

utilization (6:e upplagan). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Polit, D & Beck, C (2010) Essentials of nursing research: appraising evidence for

nursing practice (7:e upplagan). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Region Skåne (2004) Samordnad vårdplanering- i samverkan mellan kommunför-

bundet Skåne och region Skåne.

Rydeman, I & Törnqvist, L (2006) The patient's vulnerability, dependence and

exposed situation in the discharge process: experiences of district nurses, geriatric

nurses and social workers. Journal of clinical nursing, 15, 1299-1307.

Socialstyrelsen (2005) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.

SOSFS 1996:32. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd – informations-

överföring och samordnad vårdplanering.

SOSFS 2005:27. Socialstyrelsens föreskrifter om samverkan vid in och

utskrivning av patienter i sluten vård.

Svensk sjuksköterskeförening (2010) Värdegrund för omvårdnad, Stockholm:

Svensk sjuksköterskeförening.

Trost, J (2005) Kvalitativa intervjuer (3:e upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Watts, R & Gadner, H (2005) Nurses perceptions of discharge planning. Nursing

and Health Science, 7, 175-183.

23

BILAGOR

Bilaga 1: Informationsbrev.

Bilaga 2: Samtyckesblankett.

Bilaga 3: Tillståndsblankett.

Bilaga 4: Intervjuguide.

Bilaga 5: Innehållsanalys ur Burnards 14 steg.

Bilaga 6: Omvårdnadsdefinition från Malmö Högskola, Fakulteten för hälsa

och samhälle, enheten för omvårdnad.

24

INFORMATIONSBREV Bilaga 1

Projektets titel:

Sjuksköterskans upplevelse av samordnad vård-

planering

Datum:

Studieansvariga:

Hannah Björkman hss08144@student.mah.se

Jessica D’Este hss08160@student.mah.se

Studerar vid Malmö högskola, Hälsa

och samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-

6657000

Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet

Nivå: Kandidat

Vi är två sjuksköterskestudenter som skriver vårt examensarbete, c-uppsats, i ämnet omvård-

nad. Syftet med studien är att belysa och uppmärksamma sjuksköterskans upplevelser av sam-

ordnad vårdplanering. Vi anser att ämnet är relevant eftersom ökad kunskap om sjuksköterskans

upplevelse av samordnad vårdplanering är viktig, då den skulle kunna bidra till ett optimalt

möte med patientens bästa i fokus.

För att få tillgång till dessa upplevelser skulle vi vilja intervjua sjuksköterskor på er avdelning.

Vi önskar att ni som deltar har erfarenhet av samordnad vårdplanering och har arbetat som sjuk-

sköterska på avdelningen i minst 3 månader. Intervjuerna beräknas ta ca: 30-60 min och kom-

mer ske under veckorna 46-48.

Allt material kommer att avidentifieras och största möjliga konfidentialitet kommer att efter-

strävas, vilket innebär att ingen obehörig får ta del av det inspelade materialet samt att inga per-

sonliga uppgifter kommer publiceras i studien. Efter godkänd uppsats kommer det inspelade

materialet förstöras.

Medverkan i studien är frivillig och kan när som helst avbrytas utan vidare motivering och ef-

terföljande konsekvenser.

Kontakta oss gärna via mail eller telefon vid eventuella frågor.

Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien. För att kunna schemalägga intervjuerna

ber vi dig att anmäla eventuellt intresse till studieansvariga snarast möjligt.

Jessica D’Este 0709-xxxxxx

Hannah Björkman 0702-xxxxxx

25

SAMTYCKE Bilaga 2

Projektets titel: Sjuksköterskans upplevelse av sam-

ordnad vårdplanering

Datum:

Studieansvarig/a:

Hannah Björkman hss08144@student.mah.se

Jessica D'Este hss08160@student.mah.se

Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och

samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000

Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet

Nivå: Kandidat

Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig

information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag

när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande.

Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning:

Datum: ……………………………………………………………………………..

Deltagarens underskrift: …………………………………………………………

26

TILLSTÅND Bilaga 3

Projektets titel:

Sjuksköterskans upplevelse av samordnad vårdplane-

ring

Datum: 2011-11-04

Studieansvariga:

Hannah Björkman - hss08144@student.mah.se

Jessica D'Este - hss08160@student.mah.se

Studerar vid Malmö högskola, Hälsa och

samhälle, 206 05 Malmö, Tfn 040-

6657000

Utbildning: Sjuksköterskeprogrammet

Nivå: Kandidat

Härmed ger jag följande student/er vid Malmö högskola tillstånd att genomföra ovanstå-

ende undersökning i min verksamhet.

Namn: …………………………………………………………………………………

…………………………………………………………………………………………

Verksamhetschef/motsvarande vid: ………………………………………………..

…………………………………………………………………………………………

Datum: ………………………………………………………………………………

Underskrift: …………………………………………………………………………

Namnförtydligande: …………………………………………………………………

27

INTERVJUGUIDE Bilaga 4

Hur upplever du möjligheterna till förberedelse inför SVPL?

Hur upplever du samarbetet med övriga deltagare vid SVPL?

Vilken roll upplever du att du som sjuksköterska har i den samordnade vårdplane-

ringen?

28

Bilaga 5

Stegen i innehållsanalys

1. Anteckningar görs efter varje intervju om vilka ämnen som avhandlats.

2. Utskrifterna av intervjuerna läses igenom och anteckningar görs om

allmänna teman. Målet är att fördjupa sig i materialet.

3. Öppen kodning. Utskrifterna läses igenom igen och så många rubriker som

möjligt skrivs ner för att beskriva alla aspekter på innehållet. ”Skräp”

exkluderas.

4. Listan över kategorier ses över och grupperas under högre klassificerade

rubriker. Målet är att reducera antalet kategorier genom att komprimera

liknande in i bredare kategorier.

5. Den nya listan över kategorier och underrubriker arbetas igenom och

ständigt återkommande eller mycket liknande rubriker plockas bort för att

skapa en slutlig lista.

6. Två kolleger gör egna kategorilistor och de tre listorna diskuteras sedan

och nödvändiga förändringar görs. Målet är att öka validiteten i

kategoriseringsmetoden och att se upp för författarbias.

7. Utskrifterna läses återigen igenom med den slutliga listan vid sidan om för

att se om kategorierna täcker in alla aspekter på intervjuerna.

Anpassningar utförs vid behov.

8. Varje intervjuutskrift arbetas igenom och kodas enligt listan med

kategorier och underrubriker.

9. Utskrifterna bryts ner så att delar till varje kod samlas ihop. Görs med sax

eller med datorns hjälp.

10. Koderna sätts samman med lämplig underrubrik och överrubrik.

11. Validitetstest utförs genom att låta en intervjuperson kontrollera

kategorisystemets tillämpbarhet.

12. Allt material förvaras tillsammans för direkt referens till

rapportskrivningen. Kopior av de fullständiga utskrifterna av varje intervju

sparas.

13. Rapportskrivning. Författaren bearbetar varje del för sig, väljer ut olika

exempel ur materialet och ger en kommentar som binder samman

exemplen. Författaren håller sig öppen för intervjumaterialet och

utskrifterna under hela skrivprocessen det är då möjligt att hålla sig

närmare den ursprungliga betydelsen och innehållet.

14. Alternativ 1. Skriva ner fynd, använda exempel ur texten för att illustrera.

Skriva en separat del som binder samman fynden med litteratur inom

ämnet och göra jämförelser och åtskillnader. Alternativ 2. Skriva ner fynd

Ur Burnard P. (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative

research. Nurse Education Today 11, 461-466.

29

Bilaga 6

Omvårdnad

Omvårdnad, huvudområdet inom sjuksköterskans utbildning, innefattar

förebyggande, stödjande, vårdande och rehabiliterande åtgärder inom

hälso- och sjukvård i olika miljöer och sammanhang, baserat på forskning

och beprövad klinisk erfarenhet. En del av forskarutbildningsämnet

Vårdvetenskap utgörs av omvårdnad.

Omvårdnad sträcker sig från livets början genom hela livet till

ålderdomen, döendet och döden. Det innefattar också kunskaper

relaterade till hur livet med funktionsnedsättning, långvarig sjukdom och

fysisk och psykisk ohälsa kan underlättas och lindras.

Omvårdnad utgår från en humanistisk människosyn med ett existentiellt

filosofiskt synsätt där människan ses som aktiv och skapande samt som

en del i ett sammanhang. Ett grundläggande antagande inom disciplinen

är att omvårdnad sker på personnivå. Människan är unik och ska bemötas

individuellt efter sina förutsättningar. Patientbegreppet inom omvårdnad

inkluderar att vårdarna tar hänsyn till patientens familj, närstående,

omgivning och miljö. Även vårdarbetets organisation inkluderas. Maj 2011

Fakulteten för

Hälsa och samhälle