Vilka åtgärder inom transportområdet (person- och godstransporter) ger störst effekt för reduktion av koldioxid?

Effekter, brister och möjligheter

Mona PetterssonWSP Analys & Strategi

WSP Analys & Strategi

WSP Analys & Strategi tillhandahåller kvalificerade analyser, kvalificerad rådgivning och forskning inom samhällsutveckling.

Tre verksamhetsområden:

- Omvärld, trender och strategier- Stads- och regionutveckling- Kommunikationer, transporter och

infrastrukturSammanslagning av Inregia, Transek, WSP Stadsutveckling, WSP Distribution & Logistik

Internationell miljö

Nationella och Internationellt nätverk av experter och forskare

9 000 medarbetare världen över ca 2 000 i Sverige

Vad jag skall prata om idag

Lite siffror om växthusgaser

Åtgärder inom transportsektorn som är mest kostnadseffektiva – presentation av studie för Vinnova

Potential och effektivitet

Vem kan göra något

Svenska utsläpp av växthusgaser 2007

Transporterna står för 32 % av utsläppen av växthusgaser

Källa Naturvårdsverket

Vägtransporterna står för största andelen av transportsektorn utsläppen

Utsläppen från inrikes transporter har ökat med cirka 12 procent under perioden 1990–2007 till 20,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2007. Det är framför allt de tunga vägtransporterna som bidrar till ökningen där transporternas omfattning följer samhällsekonomin. (Naturvårdeverket)

Källa Naturvårdsverket

TrafikutvecklingTrafikarbetets förändring i riket Personbilar och lastbilar 1993 - 2005

16,616,115,1

12,99,2

7,86,43,3

2,62,72,30,5

48,0

41,939,6

37,534,3

30,9

26,1

20,1

14,3

10,29,1

4,9

0

10

20

30

40

50

60

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

År

%

PersonbilLastbil

Källa Vägverket

Hur många kronor kostar det att minska koldioxid-utsläppen med ett kilo?

En analys av kostnadseffektiviteten av främst offentliga satsningar inom transportområdet med uttalat syfte att reducera emissioner av växthusgasen koldioxid

Bygger på projekt genomförda efter 1998 där man räknat ut CO2besparing och redovisat kostnader.

WSP har genomfört studien på uppdrag av Vinnova. Studien är framtagen som ett debattunderlag till seminarie i Almedalen 2008

Vinnovas syfte var att starta en diskussion om:

vilka satsningar har varit kostnadseffektiva?

har satsningar inom miljöområdet haft andra syften?

vilka områden bör man satsa på framöver?

Åtgärdernas kostnadseffektivitet

Åtgärderna har analyserats med avseende på hur stor mängd koldioxid som genomförandet har reducerat (eller potentiellt kan komma att reducera) per år.

Denna utsläppsreducering har ställts mot de ekonomiska resurser som kan kopplas till åtgärden. För att få en årlig kostnad har kostnaden i vissa fall fördelats över det antal år som åtgärden förväntas ha effekt på.

Effektiviteten har beräknats som kostnaden dividerat med koldioxidbesparingen och presenteras i enheten [kr/kg CO2]

FokusområdenTransportbehov minskar behovet av att förflytta

människor och gods

Trafik- och utvecklingen av renare,fordonsteknik effektivare och mindre

energikrävande tekniska lösningar

Infrastruktur investeringar inom cykelväg,väg, terminaler och järnväg

Hållbara bränslen förnybara energikällor och energibärare

Resursutnyttjande använda de system och de fordonvi redan har på ett effektivare sätt

Policy riktlinjer, lagar, beslut och och styrning ekonomiska styrmedel

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

Trp.

beho

v - V

irt. m

öt.

Traf

ik -

ford

on -

It-st

öd

Traf

ik -

ford

on -

Rut

topt

. pb

Traf

ik -

ford

on -

Rut

topt

. lb

Traf

ik -

ford

on -

Traf

ikst

yrni

ng

fik -

ford

on -

Förä

ndra

t res

ande

Infr

astr

. - C

ykel

Infr

astr

. - J

ärnv

äg

Infr

astr

. - G

odst

erm

inal

Infr

astr

. - V

äg

Hål

lb. D

rivm

. - In

fras

tr.

Hål

lb. D

rivm

. - P

rod.

Hål

lb. D

rivm

. - T

unga

ford

on

Hål

lb. D

rivm

. - p

b

Bio

gas

som

sys

tem

- LB

Bio

gas

som

sys

tem

- pb

Res

ursu

tn. -

Info

. cyk

el

Res

ursu

tn. -

Spa

rsam

kör

ning

Res

ursu

tn. -

Mob

. kon

tor

Polic

y - L

agar

, reg

ler

Polic

y - E

k. in

cita

men

t

Ökn

ing

av C

O2

Red

uktio

n av

CO

2

Transportbehov

Trafik

Infrastruktur

Hållbara drivmedel

Resurs utnyttjande Policy

[kr/kg CO2]En titt på resultatet…

De mest kostnadseffektiva åtgärderna

Hållbara drivmedel är enligt beräkningarna i studien de mest kostnadseffektiva

Andra exempel på åtgärder som är kostnadseffektiva är:

Resursutnyttjande - Sparsam körning

Infrastruktur – Godsterminal

Trafik och fordon - Effektivare trafikstyrning och ruttoptimering

Policy – Lagar o regler

Bilder: Vägverket, Olle Landsell

CBG

De minst kostnadseffektiva satsningarna

Infrastruktur – järnväg

Resursutnyttjande - Informationsinsatser för ökad cykling

Policy och styrning – Ekonomiska incitament

Infrastruktur – Väg ökar oftast utsläppen och har dånegativ effekt, exempel ökade emissioner (förbifart Stockholm)

Kostnadseffektivitet är inte allt!!

Potential– hur stor del av koldioxidreduktionen kan åtgärden bidra

med?

Kommersialiserbarhet – åtgärder som kan kommersialiseras har ofta ”lång hållbarhet”

men kan behöva stöd för att utvecklas och introduceras

Systemeffekter– Åtgärder kan få ökad/minskad effekt beroende på hur de

genomförs

Tidsperspektiv– När ger åtgärden effekt?

Vilka åtgärder har potential att bidra till klimatmålet

De Europeiska stats- och regeringscheferna harbeslutat att minska utsläppen av växthusgasermed 20 procent till år 2020 jämfört med år 1990.

Potentialen för de olika projekt som beskrivits i studien varierarkraftigt. Vilka har störst verkan för att uppnå målet?

Hur stor andel av detta kan Sparsam körning, Infrastruktur –Godsterminal och effektivare trafikstyrning bidra med?

Hur stor andel av detta kan Järnvägsinfrastruktur, Informationsinsatser för ökad cykling eller Ekonomiska incitament bidra med.

Kostnadseffektivitet och Potential

Potential

Kostnadseffektivitet

Alternativa bränslen. Genom att övergå till biogas och etanol fås stora miljövinster till en låg kostnad. Dock är i dagsläget både gas och etanol en begränsad resurs.

Järnvägssatsningar är dyra effektiva satsningar som har relativt stor potential

Policy – Lagar o regler

Transportbehov -Virtuella möten

Vem kan göra något?

Privatpersoner – förare och resenärer– ändrat resande– teknik o bränsleval

Företagen– Godstransporter - effektivisering, upphandlling– Tjänsteresor - omfattning, val av färdsätt

Politiker– styrande beslut– incitament– tvingande regler– ekonomiska satsningar

Fördelning driftsatta projekt med ITS anknytning

ITS i företagens miljöarbete

Att styra trafik ochtransporter med miljö i fokusFörar- ochresenärsperspektivetPolitik och styrmedel

Slutkommentarer

I Denna studie har tittat på kostnadseffektivitetvilket är en viktig indikator för att se vilka åtgärdersom är lämpliga att satsa på framgent.

Men det bör kompletteras med analys som också omfattar

Potential

Tidsperspektiv

Kommersialiserbarhet

II Brist på beräkningar och utvärdering avgenomförda satsningar och projekt är slående.

Tack för att ni lyssnat!

1. Transportbehov

Projekt med syfte att i grunden förändra samhället och behovet av att förflytta människor och varor

Exempel:

Virtuella möten – genom att investera i teknisk utrustning för virtuella möten, såsom högtalartelefoner, webbkameror och videokonferenssystem, minskar behovet av att resa

2. Trafik och fordon

Projekt med syfte att utveckla renare och mindre energikrävande tekniska lösningar för fordon och infrastruktur

ExempelRuttoptimering – Förändrad planering och styrning av transporter ex vis ruttoptimering minskar trafikarbete och utsläpp av koldioxid

Effektivare trafikstyrning – Adaptiva trafik-signaler ökar framkomligheten genom att prioritera olika typer av trafik

Förändrat resande – Bilpool, Stationspendel, Infartsparkering

3. Infrastruktur

Projekt med syfte att konstruera infrastruktur som möjliggör energibesparingar

Exempel

JärnvägVästlänken – tunnel under centrala Göteborg som binder ihop pendeltågstrafiken med genomgående linjer och ger nya stationer i staden. Förväntas minska CO2-utsläppen med 40 000 ton per år.

3. Infrastruktur

Projekt med syfte att konstruera infrastruktur som möjliggör energibesparingar

Exempel

VägFörbifart Stockholm – Ny planerad vägförbindelse mellan E4/E 20, Kungens kurva i söder och E 4, Häggvik i norr. Största delen av vägen kommer att förläggas under jord. Beräkningar visar att koldioxidutsläppen kommer att öka.

Partihallsförbindelsen - Ny vägförbindelse mellan väg E45 och E20 i Göteborg. Koldioxidutsläppen beräknas minska till följd av minskad trängsel och kortare körsträckor

4. Hållbara drivmedel

Projekt med syfte att utveckla förnybara energikällor eller producera förnybara bränslen

Exempel

Stöd till biogastankstationer – För att öka tillgängligheten av tankställen för gasfordon har investeringsstöd delats ut till fordonsgasleverantörer.

Stöd till inköp av tunga biogasdrivna fordon – För att stimulera försäljning av nya tunga biogasfordon kunde bidrag erhållas för upp till 30 % av merkostnaden vid inköp.

5. Resursutnyttjande

Projekt med syfte att förändra sättet på vilket vi använder de system vi har

Exempel

Sparsam körning – Ett förändrat mjukare körsätt kan minska bränsleförbrukningen i fordon med ca 4-6 %. Vägverket har under flertalet år stöttat företag som vill erbjuda sina anställda en utbildning i sparsam körning. Besparingen har beräknats till knappt 60.000 ton koldioxid totalt.

6. Policy och styrning

Projekt med fokus påutformning av regler och villkor

Exempel

Lagar och reglerSkattereduktion av förnybara bränslen– Etanol och biogas är helt skattebefriade.

Ekonomiska incitamentMiljöbilspremie – År 2007 införde regeringen en miljöbilspremie på10.000 kr till privatpersoner som köper en ny miljöbil.

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

Infra

stru

ktur

- Jä

rnvä

g

Res

ursu

tnyt

tjand

e - I

nfo.

Insa

t. cy

kel

Pol

icy

och

styr

ning

- E

k.in

cita

men

t

Tran

spor

tbeh

ov -

Virt

.m

öt.

Traf

ik, f

ordo

n - R

utto

pt.

pb

Infra

stru

ktur

- C

ykel

Traf

ik, f

ordo

n - F

örän

drat

resa

nde

Traf

ik o

ch fo

rdon

- It-

stöd

Res

ursu

tnyt

tjand

e - M

ob.

kont

or

Traf

ik, f

ordo

n - R

utto

pt.

lb

Pol

icy

och

sty

rnin

g -

Laga

r, re

gler

Traf

ik, f

ordo

n - E

ffekt

ivtra

fikst

yrni

ng

Bio

gas

som

sys

tem

- pb

Res

ursu

tnyt

tjand

e -

Spa

rsam

kör

ning

Infra

stru

ktur

- Te

rmin

al

Bio

gas

som

sys

tem

- LB

Hål

lbar

a dr

ivm

edel

- pb

Hål

lbar

a dr

ivm

edel

-Tu

nga

ford

on

Hål

lbar

a dr

ivm

edel

-P

rod.

Hål

lbar

a dr

ivm

edel

-In

frast

r.

Infra

stru

ktur

- V

äg

Ökn

ing

av C

O2

Red

uktio

n av

CO

2

TransportbehovTrafik

Infrastruktur

Hållbara drivmedel

Resurs utnyttjandePolicy

[kr/kg CO2]

Rangordning av studerade insatser

Potential Effekt Kostnad Tid

Trp.behov - Virt. möt. Låg Hög Låg Medel

Trafik - fordon - It-stöd Kort

Trafik - fordon - Ruttoptimering Kort

Trafik - fordon - Trafikstyrning Kort

Trafik - fordon - Förändrat resande

Infrastr. - Cykel

Infrastr. - Järnväg Hög Hög Hög Lång

Infrastr. - Godsterminal

Infrastr. - Väg

Hållbara drivmedeal

Resursutn. - Info. cykel

Resursutn. - Sparsam körning

Resursutn. - Mob. kontor

Policy - Lagar, regler Hög

Policy - Ek. incitament Hög

Så här räknade vi för biogas produktion

Total investeringskostnad respektive projekt

Avskrivningstid 20 år

CO2 reduktion från respektive projekt

Medelvärde av kr/kg CO2 för utvalda projekt

Så här räknade vi för biogas personbil

Total investeringskostnad för respektive projekt

Avskrivningstid 6 år

CO2 reduktion från respektive projekt

Medelvärde av kr/kg CO2 för utvalda projekt

Så här räknade vi för biogas tung trafik

Investeringskostnad från respektive projekt

Avskrivningstid 8 år

CO2 reduktion från respektive projekt

Medelvärde av kr/kg CO2 för utvalda projekt

Vi har sedan summerat kostnaderna för de olika delarna (produktion, infrastruktur och fordon) för att se kostnaden per kilo för hela systemet.

Fokusområde

TransportbehovVirtuella Möten

Trafik, fordonIt-stödRuttoptimering personbilRuttoptimering TungafordonEffektiv trafikstyrningFörändrat resande

InfrastrukturJärnvägTerminalVäg

Hållbara drivmedelInfrastrukturProduktionTunga fordonPersonbil

ResursutnyttjandeInformations insatser cykel

Policy och styrningLagar, reglerEkonomiska incitament

Projekten sorterades in i följande kategorier utifrån projektets huvudsakliga ansats/målsättning

1. Transportbehov – minskar behovet av att förflytta människor och gods

2. Trafik- och fordonsteknik – kan vi stötta utvecklingen av renare, effektivare och mindre energikrävande tekniska lösningar för fordon och infrastruktur

3. Infrastruktur – ger investeringar inom infrastruktur miljöeffekter och kan vi underlätta val av trafiksystem?

4. Hållbara bränslen– vilka förnybara energikällor och energibärare är bäst/ mest kostnadseffektiva? Hur kan vi underlätta introduktion/expansion?

5. Resursutnyttjande – kan vi använda de system och de fordon vi redan har på ett effektivare sätt

6. Policy och styrning – kan riktlinjer, beslut och ekonomiska styrmedel användas bättre.

Hög

Låg

Medel

SlutsatserKostnadseffektiviteten är inte allt. Men en viktig del i beslut om var satsningar ger störst nytta.

Tidsperspektiv är viktigt för att bedöma om en insats är kostnadseffektiv eller ej. Det gäller till exempel så vitt skilda satsningar som subventioner av bränsle, stöd till utbyggnad av tankstationer för biogas, omställning av tjänstebilsflottor och satsningar på infrastruktur.

Potentialen hur stor potential en åtgärd har är

Kommersialiserbarhet åtgärder som kan kommersialiseras har ofta ”lång hållbarhet” men kan behöva stöd för att utvecklas och introduceras

Brist på beräkningar och utvärdering av genomförda satsningar och projekt är slående.