session 45 bo malmsten

Effektivare planeringsprocess för transportinfrastruktur

Transportforum 2010

BanverketLuftfartsverketSjöfartsverketTillväxtverketVägverket

3

FÖRFATTARE

• GÖRAN CARS, Professor vid KTH

• BO MALMSTEN, Fil dr., Fd. regionplanedirektör

• PATRIK TORNBERG, Doktorand vid KTH

4

LEDNINGSGRUPP OCH UPPDRAGSGIVARE

• BANVERKET

• LUFTFARTSVERKET

• NUTEK

• SIKA

• SJÖFARTSVERKET

• VÄGVERKET

5

EFFEKTIVISERINGEN AV PLANERINGSPROCESSEN FÖR INFRASTRUKTURPROJEKT

• HUVUDFRÅGESTÄLLNING

”Hur kan infrastrukturinvesteringar i Sverige genomföras betydligt snabbare och till en avsevärt lägre kostnad än vad som idag är fallet utan att för den skull äventyra rättsäkerhet, demokrati eller miljömässiga kvaliteter.”

6

SJU FALLSTUDIER

• NORRORTSLEDEN I STOCKHOLMS LÄN• SÄKRARE FARLEDER TILL GÖTEBORG• BOTNIABANAN

– ”SVERIGES STÖRSTA JÄRNVÄGSPROJEKT”• PÅ SPÅRET ARLÖV-FLACKARP MELLAN

MALMÖ OCH LUND• E22 SÖLVE-STENSNÄS• HORSSTENSLEDEN I STOCKHOLMS SKÄRGÅRD• ARLANDA – BANA 3

7

EN EUROPEISK UTBLICK

• NEDERLÄNDERNA

• DANMARK

8

FORTSATT FORSKNINGSARBETE

• ”Finansiering av statlig transportinfrastruktur”

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTH

Vad kostar det att vänta?

Jörgen Lindell, utredare, Tillväxtverket

Källa foto: Stockholms Stad

Jörgen Lindell, doktorand, 073-970 28 48Kulturgeografiska Institutionen, Uppsala Universitet

Vad kostar det att vänta?Transportforum 14 januari 2010, Linköping


Förbättra infrastrukturen

• Hypotes: Produktivitetsfallet i USA under början av 1970-talet berodde på minskade investeringar i infrastrukturen

• Resultat: En procent ökning infrastrukturkapitalet leder till en ökning av BNP på mellan 0,39 och 0,56 procent. Investeringen återbetald på ett år! (Nutekstudie gav 0,1%)

• Kritiken: samband och data?

David AschauerKälla: http://www.bates.edu/x205154.xml)




Kontrafaktisk analys av 1990-taletsstorstadsöverenskommelser

•Stockholm ”Dennis”

•Göteborg ”Adelsohn”

•Malmö ”Hulterström




Kontrafaktisk analys av 1990-taletsstorstadsöverenskommelser

Väntekostnad

•Stockholm ”Dennis” 50

•Göteborg ”Adelsohn” 7- 8

•Malmö ”Hulterström 10

Totalt nästan 70 miljarder kronor



SWEDISH AGENCY FOR ECONOMICAND REGIONAL GROWTH Låg befolkningstäthet jämfört med

konkurrenterExempel: Befolkningstäthet i 31 europeiska länder (invånare per

kvadratkilometer)

Källa: Tillväxtverket/Nuteks bearbetning av data från Eurostat.




Nyinvesteringar i infrastruktur som andel av BNP Genomsnitt för åren 1980–2006

Källa: Tillväxtverket/Nuteks bearbetning av data från Euroconstruct.




Underhållsinvesteringar som andel av BNP Genomsnitt för perioden 1994–2006

Källa: Tillväxtverket/Nuteks bearbetning av data från Euroconstruct.



Planeringsprocess för Botniabanan

• Stora samhällsek vinster då nuv

stambana har för stora stigningar

låga hastigheter och passerar

utanför Umeå och Ö-vik

• Beslut i regeringes vårprop 1997

• Enligt stomnätsplan 1998-2007

skulle projektet vara klart 2006.

• Första spadtag i Ö-vik 1999

• Järnvägsplan för Umeälvens delta

fick laga kraft sommaren 2007

Järnväg genom Ö-vik och Umeävlens delta

• Planerad järnväg passerar dels stora

natur-och rekreations-värden, dels nära

bostäder

• Konstruktiva dialoger och duktiga

tjänstemän och politiker i Ö-viks

kommun

• Konstruktivt samarbete med

ornitologiska föreningen i

Västernorrlands län

• Inga överklaganden

• Protester av en mindre grupp

skrivkunniga personer

• Öppna konflikter för att

vägleda lokal opinion, allt

överklagades.

• Ornitologiska föreningen i

Västerbottens län drev

rättsprocesser som medförde

stora försenningar och dyra

kompensationsåtgärder

Örnsköldsvik Umeå

• Enligt stomnätsplan 1998-2007, skulle Botniabanan

varit klar 2006, invigning blir istället 2010

• Miljörelaterade förseningar av Botniabanan orsakat

merkostnader motsvarande ca 1,5 miljarder kronor.

• Mindre, men bättre riktade, miljöinsatser skulle ha

kunnat skapa betydligt större positiva miljöeffekter

• Möjligheterna att överklaga, obstruera eller försena

planeringsprocessen är otaliga, det är inte säkert att

dessa möjligheter är till gagn för rättssäkerheten och

demokratin.

Analys Botniabanan

Planeringsprocess för Arlöv-Flackarp

• 1991 lokaliseringsstudie 3:e

och 4:e spår Malmö – Lund

• Sveriges näst mest belastade

dubbelspår ca 360 tåg/dygn,

varav 70 % är regionaltåg

• Planeringsmässigt svårt att

bygga 4 spår in till Lund

• För ett snabbare och billigare

genomförande har projektet

minskats ner till Arlöv-Flackarp

Planeringsproblem

• Utbyggnaden måste vara

klar senast när Citytunnels

är klar

• Tunnel kan inte försvaras

samhällsekonomiskt,

dessutom prejudicerande

effekt

• Bullernormerna klaras utan

tunnel

• Burlövs kommun har krävt

att spåren förläggs i tunnel

genom Åkarp

• Prejudikatargumentet kan

inte hävdas pga inversion

och störningar från

motorvägen

• Burlövs kommun har

förkastad

bullerberäkningen

Burlövs kommunBanverket

Utfall

• I framtidsplan 2004-2015 ingick utbyggnad i markplan

• Banverket lämnar in ansökan om tillåtlighet mars 2006

• Miljödepartementet begärde in kompletterande underlag

• Två olika förhandligsmän utsågs 2003 resp 2007

• Banverket tog fram en remisshandling i februari 2008

• I juni 2008 nåddes en överenskommelse om 4 spår genom

Åkarp som sänks ner och delvis däckas över

• Burlövs kommun och Region Skåne medfinansierar med 150

Mkr, resterande merkostad står Banverket för

Västkustbanan 28 mil Madrid-Sevilla 47 mil

• 1986-1988, första

dubbelspårsetapp byggdes

• Enligt stomnätsplan 1994-2003,

dubbelspår klart 1997

• 2010 är 23 mil dubbelspår

utbyggt, kostnad ca 18 mdr kr

• Kvarstår ca 7-12 mdr kr

• Punklighetsproblem för tåg

• Mellan Göteborg och Malmö sker

75 % av resorna med bil

• 1986, beslut om nytt dubbelspår

för höghastighetståg

• 1992 var 42 mil dubbelspår klart

• Total kostnad ca 30 mdr kr

• Punktlighet 99 %

• Mellan Madrid och Sevilla är det

fler människor som åker tåg än

bil och flyg tillsammans

Ny farled till Göteborg och Horstensleden i Stockholm

Transportforum 14 januari 2010, session 45

Tage Edvardsson

Disposition

• Farlederna till Göteborg• Horstensleden• Skillnader och likheter• Effektivisering av planeringsprocessen?

Fartygen blir större och större

Farlederna till Göteborg

• Syfte: att höja säkerheten och öka tillgängligheten• Breddning och fördjupning av befintliga farleder• Stora fartyg kan ta sig in på ett säkert sätt• (12 milj m3 lera och 0,4 milj m3 berg. 700 miljoner kronor)

Göteborg: planeringsprocessen

• Planeringen påbörjades redan 1999• Principöverenskommelse mellan SjöV och GHAB i jan 2000• MKB processen påbörjades under våren 2000, klar jan 2001• Villkor för genomförande från miljödomstolen i aug 2001• Utarbetande av kontrollprogram och förberedande arbeten• Sprängnings- och muddringsarbeten startade 2003• Farledsarbetena färdiga under 2005

Horstensleden

• Syfte: höja säkerheten och förkorta anlöpen för stora fartyg • Inrättande av ny farled i öst-västlig riktning förbi Sandhamn• Stora (kryssnings)fartyg kan ta sig in på ett säkert och

energieffektivt sätt till Stockholm• (0,17 milj m3 berg. 100 miljoner kronor. 1 års byggtid)

Horstensleden: planeringsprocessen

• Rödkobbsleden förbi Sandhamn föreslogs redan på 80-talet

(men stoppades av kommunalt veto)• Övergripande planering av flera farledsförbättringar in mot

Stockholm påbörjades 1997• MKB processen för Horsten påbörjades 2001• Betydande kompletteringar av MKB under 2003-2007• MKB godkänd av länsstyrelsen feb 2008• Ej tillåtlighetsprövad av Regeringen ännu• Villkor för genomförande från miljödomstolen saknas• Medfinansiering från Stockholms stad/Sthlm hamn saknas• Om ja, därmed troligen klar efter 2-3 år

Skillnader och likheter

• Befintlig farled till Gtb respektive ny farled (till Sthlm)• Principöverenskommelse mellan parterna klar tidigt i Gtb

respektive det sista som ”antogs” bli klart i Sthlm• Farledsinvestering i samma (Gtb) respektive en annan

kommun (Sthlm)• Sjöfart viktigt för Göteborg men inte lika viktigt i Stockholm?

Effektivisering av planeringsprocessen?

• Miljöprocessen• Upphandlingsprocessen

• Uppföljning

session 45 bo malmsten

Documents