session 30 pontus albertsson
DESCRIPTION
TRANSCRIPT
Fokusgruppsintervjuer av utryckningsförare vid ambulanssjukvården i Västerbotten
Pontus Albertsson, M.Dr. PO Bylund M.Dr.
NSS är ett samarbete mellan:
Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Försvarets Forskningsinstitut (FOI) och Västerbottens läns landsting
Målet är att bli en internationell aktör inom områdena säkerhet, riskanalys, riskbedömning och krishantering
Erhålla synpunkter och erfarenheter kring:
Karaktärsdrag hos en säker respektive osäker utryckningsförare
Hur påverkar erfarenhet Risker Omgivande trafik
Syftet med studien
Bakgrundsmaterial och underlag till fortsatta studier: Övergripande syfte med projektet är att göra en utvärdering av
effekten av en utryckningsförarutbildning Förmätning – självskattning och kollegial skattning Utbildningsinsats Eftermätning – självskattning och kollegial skattning
Vad ska vi använda resultaten till?
Förmätning:Enkät och kollegial
skattning
Utbildningsinsats:Data från egna körningar
Insiktsutbildning
Eftermätning: enkät och kollegial
skattning
5 grupper av utryckningsförare om sammanlagt 30 personer intervjuades:
1 grupp med kvinnor med blandad erfarenhet ◦ Medelålder 35 år (SD 6,65) ◦ Medelerfarenhet i yrket 5 år (SD 6,16)
2 grupper av män med längre erfarenhet (mer än 10 år) ◦ Medelålder 49 år (SD 9,17) ◦ Medelerfarenhet i yrket 22 år (SD 8,95)
2 grupper av män med kortare erfarenhet (upp till 5 år) ◦ Medelålder 30 år (SD 2,41) ◦ Medelerfarenhet i yrket 3 år (SD 1,88)
Gruppsammansättning
Kvinnliga gruppen◦ 104 utryckningar i medel per år och
anställd◦ 1100 körda mil per år och anställd
Manliga grupperna ◦ 122/104 utryckningar i medel per år
och anställd◦ 1315/1100 körda mil per år och
anställd
Erfarenhet utryckningskörning
En moderator ledde diskussionen och introducerade nya aspekter av ämnet
Observatör tog korta anteckningar om vem som sa vad
Uppmanade alla att medverka Diskussionen bandades
Genomförande
Kvalitativ innehållsanalys Meningsbärande enheter identifierades
Grupperades i kategorier
Analys
Karaktärsdrag och egenskaper hos säkra utryckningsförare
Omdömesgill Förutseende Problemlösare Anpassningsbar Ödmjuk Prestigelös Eftertänksam
RESULTAT
Karaktärsdrag och egenskaper hos osäkra utryckningsförare
Tävlingsinriktad Svårt att ta kritik Stressade Irriterade Aggressiva
RESULTAT
Hur påverkar erfarenhet utryckningskörningen? Lugnare körning med åren Läser av trafiken bättre Tar mindre risker Reflekterar mera Mindre stress vilket gör körningen mera
fokuserad Accepterar att det tar tid att komma
fram Kör efter sin egen förmåga
RESULTAT
Risker vid utryckningskörning? Stadstrafik störst risk för krasch Stadstrafik svårast Konsekvenserna vid krasch större under
körning på landsvägstrafik Landsvägar utan viltstängsel Trötthet
RESULTAT
Hur påverkas omgivande trafik? Oförutsägbar Beredskap för det oväntade Ta inget för givet
RESULTAT
Det utryckningsförarna ogillar mest är att fordon framför bromsar när de närmar sig
RESULTAT
Karaktärsdrag och egenskaper för säkra/osäkra förare går att härleda till GDE-matrisens högre kognitiva nivåer
Ökad erfarenhet påverkar körningen positivt
Bra att inte börja köra utryckningskörning för tidigt
Slutsatser och summering
Störst risk för kollision i stadstrafik i korsningar
Störst risk att skadas i landsvägstrafik
Svårt att förutsäga hur andra trafikanter reagerar för blåljus
Slutsatser och summering
Utryckningsförarnas råd till andra trafikanter som uppmärksammar ett utryckningsfordon under utryckning:◦ Bromsa inte◦ Följ trafikrytmen◦ Håll höger om möjligt
Slutsatser och summering
Utbildningsinsatsen
Utbildningsmålen som vi jobbar mot baseras på:◦Fokusgruppintervjuer med ambulansförare
om vad som karaktäriserar en säker förare.◦GDE-modellen – de högre kognitiva nivåerna.◦Tidigare studier om utbildningsinsatser tex.
riskutbildning för B-körkort.◦Mönster för ambulanskrascher, som ex.
korsningar, upphinnande situationer och omkörningar.
Tack för uppmärksamheten!
Kontakt:◦Pontus Albertsson◦Tel: 090-785 3152◦070-589 0646◦[email protected]
◦www.utryckningskorning.se