Spårvägs- och stomnätsstrategi för

Stockholmsregionens centrala delar

Marcus Andersson, SL

Malin Gibrand, Trivector Traffic

Upplägg

Utmaningar i Stockholmstrafiken

Varför en strategi?

Strategins grundbultar

Utslag av strategins principer

Effekter - blev det som vi hade tänkte?

2012-01-17 2

Utmaningar i Stockholmstrafiken

Stockholm växer! Fler ska samsas på samma yta!

Stockholms stads och SLs mål om att kollektivtrafikens

marknadsandelar ska öka

Stomnätet är ryggraden i transportsystemet när yt- och

transporteffektiva trafikslag måste främjas

Råder redan idag kapacitets- och framkomlighetsproblem i

stomnätet

Framkomlighetsproblem i det ytliggande stomnätet

Kapacitetsproblem i tunnelbanan

Varför en strategi?

Strategin ska ge underlag för den framtida fysiska planeringen i

Stockholm:

För utveckling och utbyggnad av stombuss-, spårvägs- och

tunnelbanetrafik (infrastruktur, fordon, depåer)

För utveckling av stomtrafikens kvalitet (framkomlighet, turtäthet,

hållplatsavstånd)

För utveckling av bebyggelseplaneringen

För att kunna avlasta tunnelbanans belastade centrala snitt

För SL är strategin en första etapp av en strategi som ska omfatta

hela länets stomnät

För Stockholms stad är strategin en del i Framkomlighetsstrategin

Vad blir nästa steg

Stomnätsstrategin har varit på remiss och

remissynpunkter bearbetas

Kompletterande utredning av dubbelledade

bussar har genomförts

Stockholms stads framkomlighetsstrategi är

på remiss

Fördjupade studier av Hagastaden,

Ostsektorn, nya stomlinjer

Trafiknämnden (SLL) tog i september även

beslut om att ge SL:s vd i uppdrag att ta fram

förslag till Etapp 2 av stomnätsstrategin som

omfattar hela länet.

Strategins grundbultar

Tre huvudprinciper för att utveckla en attraktiv och en

ekonomiskt effektiv kollektivtrafik som en del i ett

hållbart transportsystem:

1. God regional tillgänglighet

2. Attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik

3. Integrerad planering för en attraktiv stadsmiljö

1. God regional tillgänglighet

Grovmaskigt nät som täcker in

hela länet – starka stråk utan

konkurrerande stomlinjer

Radiella och tvärgående linjer

Binder samman länets

kommuncentra med Stockholms

stad

Inom staden förbinder stomnätet

de olika stadsdelarna med

stadens centrala delar och det

radiella nätet

2. Attraktiv och konkurrenskraftig

kollektivtrafik

Stomlinjerna ska ha:

Mål om medelhastighet på minst 20 km/h (inkl hpl-stopp)

Prioriteras på bilens bekostnad och ges eget utrymme i gatan

Hållplatsavstånd på ca 500 m

Resandeunderlag på minst 500 resenärer i det mest belastade snittet

under maxtimmen (i en riktning)

Turtäthet på minst 7,5-minuterstrafik och inte tätare än 2-minuterstrafik

Stomlinjenätet ska dessutom vara robust och strukturerande och

därför sällan förändras.

figur

Medelhastighetens betydelse

3. Integrerad planering för en attraktiv

stadsmiljö

Attraktiv stadsmiljö – ses som ett stadsbyggnadselement och en

del av samhällets grundläggande infrastruktur

Hög trafiksäkerhet – tydlig och säker detaljutformning med

anpassade hastigheter för all trafik

Positiva miljöeffekter

– minskat buller genom detaljutformning av fordon och infrastruktur samt

god drift- och underhåll.

- minskade utsläpp genom användande av energieffektiva drivlinor och

fossilbränslefria drivmedel

Analys av framtida stomnät

- Applicering av de 3 huvudprinciperna

2012-01-17 12

Resultat: ett grovmaskigt stomnät som

kompletterar tunnelbanan

2012-01-17 14

Strategi för trafikering och val av trafikslag

Val av trafikslag ska grundas på:

Resandeunderlag och vad som

lämpar sig i trafiksystemet

Därefter vägas mot:

Möjlighet till god framkomlighet

Depålägen

Drift- och investeringskostnader

Samordning med andra infrastruktur,

exploateringsprojekt och utnyttjande

av befintlig infrastruktur

Prioritering av befintliga resurser

Överlappande kapacitetsintervaller

Innerstadsstombuss

(ca 18 meter)

Dubbelledade bussar

(ca 24 m)

Stadsspårvagn

(ca 40 meter)

Snabbspårvagn

(ca 30x2 meter)

Tunnelbana

(46,5x3 meter)

0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 6500 7000 7500 8000 8500 9000 9500 10000 20000

Baseras på komfortmått och attraktiv turtäthet!

Resultat: ett stomnät där linjerna kompletterar

varandra i de mest belastade snitten

2012-01-17 18

Effekter - blev det som vi hade tänkte?

Kapacitet att ta emot befolkningsökningen + 28 %

kollektivtrafikresor jämfört med idag

Tydlig avlastning av tunnelbanan – 40 000 sittplatser per dygn

Nya kollektivtrafikresenärer utöver det ökade resandet som

genereras av befolkningsökningen:

17 000 nya resenärer per dygn, varav ca 50 % är fd bilister

Ger en ökning av resandet i innerstaden med 8 %

CO2 minskning på 3750 ton per år

Kapacitet att ta emot ytterligare 20 % ökat

kollektivtrafikresande, motsvarar en ökad marknadsandel med

7,5 %, men för detta krävs lockande och styrande åtgärder!

TACK!

marcus.andersson@sl.se

malin.gibrand@trivector.se

2012-01-17 20