sammanställning av fördjupad dialog 2008 · andraspråk uppmuntras att läsa böcker på svenska...

Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen

Fördjupad dialog 2008

Sammanställning

Balltorps och Peppareds skolor

Eklanda förskolor Familjedaghem i Kållered och östra Mölndal

Glasbergsskolan Glasbergets förskola

Krokslättsskolan Kulturskolan

Lackarebäcks förskolor Lindhagaskolan Skånhällaskolan

Särskolan Sörgårdsskolan

Västra Lindome förskolor Öppna förskolan Östergårdsskolan

Inledning ................................................................................................................................. 2 Språkutveckling ...................................................................................................................... 2 Trygg och säker miljö .......................................................................................................... 10 Resursutnyttjande ................................................................................................................. 17 Till nämnd och förvaltning ................................................................................................... 22 Bilaga 1 ................................................................................................................................ 27 Verksamhet öppna förskolan ................................................................................................ 27 Verksamhet Familjecentral .................................................................................................. 27 Bilaga 2 ................................................................................................................................ 28 Förberedelser inför besök hösten 2008 ................................................................................ 28

BOU Sammanställning av fördjupad dialog 2008 2009-01-29

Ing-Marie Svedjenäs och Jan Gott ARBETSMATERIAL 2 (28)

Inledning Den fördjupade dialogen genomförs på nämndens uppdrag av förvaltningsledningen. I Verksamhetsplan 2008 anges fokus1 för den fördjupade dialogen. I dessa anteckningar redovisas enheternas arbete inom områden i fokus, vissa lärdomar och fortsatt arbete. Behov och önskemål som enheten själv inte kan åtgärda redovisas under rubriken Till nämnd och förvaltning. Anteckningarna bör läsas tillsammans med respektive enhets verksamhetsberättelse för läsåret 07/08.

Språkutveckling

Kortfattad redogörelse för skolans metoder och arbetssätt Enhet Noteringar Balltorp och Peppareds skolor

Ett projekt för att stimulera läslust används i undervisningen där metoden fått stort genomslag. Förskoleklassen använder bland annat Bornholmsmodellen, Fonolek och ”Läsberedskap”. Det är diagnostiska material avsedda att på ett enkelt och snabbt sätt ge en uppfattning om barns språkliga beredskap att lära sig läsa. Läraren framhåller också samtalets betydelse. Det finns ett välutrustat bibliotek som används flitigt. Lärarna sätter fokus på läsning och läsglädje. Barnen deltar i en ”bokjury” via Internet. Bokpåsar används, även på fritidshemmet. Kommundelsbiblioteket är en värdefull tillgång. Uppföljning av barnens språkliga utveckling sker i etapper med början på våren i förskoleklassen fram till de nationella proven i femman. Elever som inte riktigt lyckas i femman får skräddarsytt stöd i sexan. Grundläggande läsinlärning med hjälp av ordbehandlare (Trageton-projekt) prövas på de bägge skolorna.

Eklanda förskolor1

I förskolans grunduppdrag finns att stimulera barns språkutveckling. Det framgår tydligt i Läroplanen för förskolan. Det är därför naturligt att hela tiden tänka på att utveckla det talade språket. Ställa frågor, inte bara svara ja eller nej. Berättande, rim och ramsor ingår i det dagliga arbetet liksom böcker och högläsning. Förskolorna ser även skapande, bild, form, musik och rörelse som viktiga språk/uttryckssätt. Även IT i förskolan är ett pedagogiskt verktyg som utvecklar språket. Trollbäcken arbetar utifrån Reggio Emelia filosofin som innebär att barnens alla språk skall tas tillvara. Det gäller vidare att ha kontroll på individnivå och se varje barns språkutveckling. Ett led i detta är det särskilda observationsprogrammet TRAS (tidig registrering av barns språkutveckling). På en av förskoleavdelningarna har personalen fått specialpedagogisk handledning för att arbeta med materialet.

Eklanda förskolor2

Två saker framhävs: Samlingar med sång, samtal om dagens program mm och barn som berättar om olika saker för varandra i grupp. Den pedagogiska måltiden där barnen tränas att sätta ord på sina behov och önskemål och att benämna saker tydligt samt spontana samtal där vuxna och barn samspelar. När personalen uppfattar att enskilda barn behöver

1 Se bilaga 2



Enhet Noteringar stöd utöver det vanliga vidtar man åtgärder som exempelvis riktat vuxenstöd, och särskild uppmärksamhet. Vid fortsatta avvikelser förs en dialog med föräldrarna och en kartläggning kan genomföras för att ringa in problemet. Personalen kan få hjälp från Stödenheten med handledning och/eller en fördjupad kartläggning. Handledningen fungerar bra och underlättar för personalen att hantera barn i behov av särskilt stöd. Den ger också återkoppling på de åtgärder som redan är genomförda. Hjälp med fördjupad kartläggning/handledning av specialpedagog dröjer ofta länge efter begäran till Stödenheten (upp till två månader). Handledning med förskolepsykolog kommer till stånd mycket snabbare.

Familjedaghem K/Ö

Kerstin berättar hur hon arbetar med språk och språkutveckling med barnen. Hon arbetar med en rad olika uttrycksmedel såsom sånger, sagor, bilder, berättelser, fantasi. En av metoderna går ut på att barnen är aktiva och kreativa. Kerstin skriver ner och fotograferar det som skapas och barnen får möjlighet att återuppleva och bearbeta det som skapats på olika sätt. Samtidigt dokumenteras arbetet. Dagbarnvårdarna i Kållered har enats om och formulerat en språkutvecklingsplan för barn 1-16 år tillsammans med lärare på från förskolor och skolor i området.

Glasbergsskolan Helena berättar hur man arbetar med många språkliga uttryck i förskoleklassen. En metod som används är ”Trulle” skogstroll som systematiskt introducerar skriftspråket och följer vissa ”stegpinnar”. Man använder också Trageton metoden, biblioteket samt använder många tips från utbildningen ”Läsa-skriva-språka”. Många barn kan redan läsa – förskolan lägger en god grund – men inte alla. Anna berättar att skolan bygger på från förskoleklassen med bland annat ”Fonolek”, loggbok och ett individualiserat arbete med varje barn. Läsning och läsupplevelser sker dagligen bland annat genom lässtunder, återberättande, äldre läser för yngre osv. Biblioteket är en viktig resurs. Therese redogör för arbetet inom svenska som andraspråk, det handlar främst om en fördjupad ordförståelse med ett tiotal barn i en mindre grupp 2 ggr i veckan.

Glasbergets förskola

Förskolan har påbörjat ett arbete med Sagan som den röda tråden där läroplanens mål ingår. Det skapar helhet för barn och pedagoger och ger barnen roliga och lärorika upplevelse. Barnens språk stimuleras genom mycket läsande, berättande, samtal, lek, rim och ramsor, sånger, spel. Aktiviteterna anpassas efter barnens åldrar. Arbetssättet kräver närvarande vuxna och en verksamhet som organiseras så att möjlighet till samtal i mindre grupper finns. Grunden för utveckling är att barnen är trygga och trivs, att det finns ett positivt socialt klimat i gruppen.

Krokslättsskolan Förskoleklassen arbetar med Bornholmsmodellen, som ger de yngre barnen fonologisk medvetenhet. Efter genomgånget program testas barnen och de som behöver mer stöd får detta. Eftersom skolan har litteraturprofil har boken och läsningen en central plats i arbetet.



Enhet Noteringar Biblioteket är välutrustat och varje år öronmärks pengar för inköp. Högläsning, ”bänkboksläsning” på schemat och samtal om böcker. Pedagogerna vill lära mer och utveckla arbetet kring språket. Skolan har deltagit i projektet Läsa-Skriva-Språka (Myndigheten för skolutveckling) och Trageton-projektet. Musik, sång och dramatisering används för att utveckla språket (estetiska lärprocesser). Lärgrupper används i förbättringsarbetet.

Kulturskolan Dans, musik, rytmik är en form av språk (=uttryckssätt och kommunikation). Lärarna framhåller de estetiska lärprocesserna som en brygga mellan eleverna och skolans alla ämnen. Det finns en teoretisk förankring såväl som en praktisk tillämpning i lärarnas arbete med elevernas språkutveckling vid mening.

Lackarebäcks förskolor

Sagan som grund för lärande och litteraturprofilen innebär ett arbetssätt som stärker språkutvecklingen. Kriterier för litteraturprofil är bl a att pedagogerna väljer böcker och läsmetoder på ett medvetet sätt, att det skall finnas god tillgång till böcker, anpassade miljöer för läsning och regelbundna lässtunder med ”guldkant”. Böcker och läsande skall var lustfyllt och roligt. Språket utvecklas i samtal och att medvetet dela in barngruppen i smågrupper är därför viktigt. Alla möjligheter till samtal utnyttjas. Pedagogernas arbete fördjupas i lärgruppsarbete. Förskolornas arbete länkas ihop med skolan i det gemensamma målet att barnen skall vara goda läsare i åk 2.

Lindhagaskolan Undervisningen i ämnet svenska bygger mycket på tematiskt arbete med skönlitteratur, exempelvis sagor åk 6, ungdomslitteratur i åk 7 osv. Många olika arbetssätt och arbetsformer presenteras; läslogg, referat, recension, essä, muntliga redogörelser etc. Elever med svenska som andraspråk uppmuntras att läsa böcker på svenska och modersmålet hemma. I ämnet engelska följer undervisningen ett läromedel med en genomtänkt grammatisk progression. Även här finns tematiska avsnitt, exempelvis resor, kläder. Samarbete med NO och SO undervisningen förekommer, liksom anknytning till skönlitteratur, typ Oliver Twist. Det finns språkträningsprogram via Internet. När det gäller moderna språk (franska, spanska och tyska) har fler elever valt dessa på senare tid. Avhoppen från de språk eleverna valt att studera är sällsynta numera. Statusen har höjts, bland annat med hjälp av estetiska lärprocesser och genom att berörda lärare arbetar i team för att öka elevernas språklust. Kultur och språk hör ihop – alla undervisning i språk grundas i en upplevelse. Flera elever kan flera språk när de lämnar skolan.

Skånhällaskolan Skolan har en IT/media-profil som stärker arbetet med elevernas språkutveckling. Det finns en plan som tydligt beskriver progressionen för eleverna. I de yngre åldrarna arbetar de flesta lärarna i det s k Trageton-projektet. Genom att använda dator redan i förskoleklassen tas den moderna tekniken tillvara för att hjälpa barnen att med lekfulla



Enhet Noteringar metoder få en positiv start på läsinlärningen. Skolan försöker tidigt fånga upp elever som ligger i riskzonen för framtida läs-och skrivsvårigheter. På mellanstadiet arbetar man med ett material som fördjupar språk-utvecklingen (Zoom). Elevernas utveckling följs genom kartläggningar och diagnoser. Tid för läsning och tillgång till mycket böcker är viktiga inslag i undervisningen. Skolan har ett väl utrustat bibliotek med heltidsanställd bibliotekarie.

Särskolan Metoder och arbetssätt anpassas i hög grad till enskilda elevers förutsättningar. Språkutveckling ses i ett mycket brett perspektiv; musik, rörelse, beröring, kroppsspråk, teckenspråk, bilder, matematik och liknande. Datorer och anpassade program används där det är ändamålsenligt. Vissa läromedel har en lämplig nivå, men en alltför ”barnslig” utformning, vilket kan vara ett problem för vissa av särskolans elever.

Sörgårdsskolan Skolan har prioriterat att organisera verksamheten i små klasser (17-23 elever) och ser detta som en viktig kvalitetsfaktor för att bättre kunna följa varje elevs utveckling och ge det stöd som behövs. Rektor redovisar skolans samlade arbete kring språkutveckling. Här följer några exempel. I ämnet svenska görs tester i ord- och läsförståelse i åk 7. Stöd ges av speciallärare. Biblioteket har lättlästa böcker. I ämnet engelska görs diagnos i åk 7 och 9. Skolan satsar mycket på svaga läsare med hjälp av speciallärare. Lärarna i engelska samarbetar för att bättre kunna möta olika elevgruppers behov. Läromedel finns inläst på CD. Ämnet matematik kräver också god språkförståelse. Läroböckerna har olika svårighetsgrad och undervisningen är mer individualiserad nu än tidigare. I åk 7 ligger schema för matematik parallellt för att kunna göra fler grupperingar. I åk 8 ges extra lärartimmar.

Västra Lindome förskolor

I förskolans grunduppdrag ingår att stimulera barns språkutveckling och är en av de viktigaste uppgifterna. Det sker genom kommunikation och samspel mellan vuxna-barn, barn-barn och förutsätter att vuxna är med barnen hela tiden. Estetiska uttryckssätt är också språk som uppmuntras då de bidrar till barnens hela utveckling. Läsa, sjunga, rim och ramsor är andra inslag under dagen. De lite äldre förskolebarnen som är intresserade av bokstäver arbetar med datorn. Barnen intervjuas och pedagogerna ställer utmanande frågor. Barnens utveckling följs i portfolio och tillsammans med föräldrarna vid utvecklingssamtalet. Pedagogerna fångar upp barn som är sena i sin språkliga utveckling för att tidigt stimulera och uppmuntra. Handledning från stödenhetens specialpedagoger är en viktig resurs.

Öppna förskolan Se bilaga

Östergårdsskolan Förskolan Förskolans personal har utvecklat det metodiska arbetet med språkutveckling, bland annat med hjälp av så kallade stegöversikter. Personalen undviker ”skolifiering” av förskolan. Man gör inga normativa



Enhet Noteringar bedömningar av barnens utveckling. Däremot utgår man från barnens individuella utvecklingsplaner när man planerar verksamheten. Rim, ramsor, ordlekar används ofta. En ”berättarsten” uppmuntrar barnens förmåga att kommunicera i grupp. Man upplever ett gott samarbete med biblioteket bland annat kring anpassade boklådor. Personalen tränar även matematiskt tänkande med hjälp av matte-påsar (sorteringsövningar mm). Barn med annat modersmål utvecklas i de små grupperna. Förskoleklassen Pedagogerna använder Bornholmsmodellen. Man gör kartläggningar bland barnen för att lägga upp arbetet mera individuellt med grupperingar mm. När det gäller barn med annat modersmål används bilder i kartläggningsarbetet. En årlig planering innehåller bland annat språklekar, olika former av samtal, rollekar, sång och musik. Man har samarbete med föräldrar och bibliotek för att uppmuntra läsning. Grundskolan Att bibehålla och utveckla lusten att läsa är viktigt. Undervisningen för de yngsta eleverna bygger mycket på att eleverna ska skriva sig till läsning genom att skriva av, skriva själva och bidra till gemensamma böcker (Big Books) som bearbetas på olika sätt. Samtal uppmuntras och lärarna lägger stor vikt vid att eleverna ska känna sig trygga och att deras berättelser och uttryckta mening är värt att lyssna på. Lärarna följer utvecklingen genom fonologisk screening. Läsutvecklingsscheman (LUS) används för de äldre barnen. Man använder även Skolverkets diagnostiska material i svenska och matematik. Språkutveckling stimuleras genom en mängd aktiviteter såsom drama, måla och berätta med bilder. Skolan ordnar vissa språkveckor för att ytterligare berika undervisningsmiljön.

Lärdomar Enhet Noteringar Balltorp och Peppareds skolor

Storgrupper och samlingar är utmärkta arenor för barnen att framträda på. Medvetna metoder ger positiva resultat. Fokus på språklig utveckling och konstnärlig verksamhet förbättrar även resultat i matematik. Problemlösning sker ofta med hjälp av samtal och bilder. Sammanhållen undervisning bra för barnens matematikutveckling.

Eklanda förskolor1

PBS (problembaserad skolutveckling) som lär pedagogerna att ställa frågor innebär att även samtalen med barnen mer utmanande och utvecklande. När barnen blir inspirerade och uppmuntrade av pedagogerna kan de hålla på betydligt längre med en aktivitet.

Eklanda förskolor2

Förskolans personal löser många problem genom att arbeta självständigt med enklare kartläggningar, vissa åtgärder och genom att de kan beställa handledning vid behov. Ledningen kontaktas som regel i först i efterhand (för kännedom).



Överlämning till förskoleklass kan försvåras av stränga sekretessbestämmelser. Det är inte alltid som vårdnadshavaren medger att information om barnet förs vidare till skolan.

Familjedaghem K/Ö

Arbetet med barngruppen i hemmet och med barnen i det gemensamma arbetet i lokalen och i det fria ger många tillfällen till språkutveckling.

Glasbergsskolan Det är viktigt att barnen får arbeta med många olika sinnen. Kompetensutveckling ”Trageton” och ”Läsa-skriva-språka” har bidragit till att förbättra undervisningen. Förskolan och förskoleklassen lägger en bra grund för barnens språkutveckling.


Arbetet med sagan ger barnen gemensamma upplevelser som utvecklar leken och skapar nya kompisrelationer. Sagan ger ramar och struktur för det gemensamma arbetet. På varje avdelning arbetar sedan pedagogerna vidare med det som barngruppen visat störst intresse för. Det gemensamma tematiska arbetssättet med kontinuerlig dokumentation ger föräldrarna mer insyn i verksamheten.

Krokslättsskolan Bornholmsmodellen ger goda resultat för barn i riskzon Det går att arbeta med alla ämnen ute i naturen Lärgrupper med fokusområden ger bra struktur i arbetet med förbättringarElevernas olika sätt att lära kräver mer av individualisering

Kulturskolan Estetiska lärprocesser bidrar till att höja prestationsnivån i alla skolämnen


Ett undersökande arbetssätt kan kopplas samman med att stärka fantasi och kreativitet. En gemensam saga under hela läsåret på alla förskolor stärker samarbete och samsyn. Genom att sagan väljs i en demokratisk process där enbart de olika bokalternativens möjligheter lyfts fram blir det fortsatta arbetet alltid positivt. Språket utvecklas genom att de vuxna ”lägger sig” en bit över barnens naturliga språkgräns, benämner saker med rätt ord, upprepar och uttrycker sig med längre meningar.

Lindhagaskolan Att läsa och bearbeta skönlitteratur i undervisningen ger goda resultat när det gäller elevernas språkliga utveckling. Det går att minska avhoppen från de moderna språken med genomtänkta arbetssätt och arbetsformer. En gedigen introduktion i åk 6 är viktig. En annan framgångsfaktor är när olika språklärare, inklusive modersmålslärare, arbetar i team.

Skånhällaskolan Prioritering av resurser som ger klasser med färre elever i de yngre åldrarna ger förutsättningar att tidigt uppmärksamma och sätta in stöd för elevernas läs- och skrivinlärning. Social kompetens och ämneskompetens måste gå hand i hand. Arbete med både individ och grupp är viktig. Arbete enligt Trageton-metoden visar på tidigare och större ljud- och ordförståelse. Berättelserna blir längre och ordrikare. Elevernas måste förberedas på att klasserna blir större och det egna arbetet mer omfattande när de lämnar lågstadiet.



Särskolan När eleverna uppmuntras och får möjligheten kan vissa elever klara en

del av grundskolans mål. Det så kallade Skoldatateket är ett stöd för lärarna. Samverkan med grundskolan och fritidshemmet på Rävekärr ger många tillfällen till språklig utveckling och nyttan upplevs som ömsesidig.

Sörgårdsskolan - Västra Lindome förskolor

Lärgrupper med blandade grupper från de olika förskolorna bidrar till kvalitetsutveckling. Underlag till föräldrarna inför utvecklingssamtalet med öppna frågor kring barnet bidrar till mer aktiva föräldrar kring barnets utveckling


Östergårdsskolan Förskolan har tidigare använt ett externt material för att följa språkutvecklingen, men upplever att man tagit ett steg längre genom egen kompetensutveckling. Det finns goda erfarenheter av att hålla förskoleklassen samlad. Barn med annat modersmål har störst utbyte av verksamheten/undervisningen i mindre grupperingar.

Fortsatt arbete Enhet Noteringar Balltorp och Peppareds skolor

Trageton projektet fortsätter. Överlämning från förskolorna kan förbättras.

Eklanda förskolor1

Öka samarbetet mellan avdelningarna på Ekskogen Förbättra övergången mellan förskola och förskoleklass

Eklanda förskolor2

Kompassens personal kommer att ta fram någon form av systematisk skattning av barnens språkliga utveckling. Det finns en utsedd grupp av pedagoger med uppgift att förbereda förslag om bland annat detta.

Familjedaghem K/Ö

Samverkan med skolan, i första hand med förskoleklassens lärare, i samband med barnens övergångar behöver utvecklas och förbättras. Dagbarnvårdarna söker fler tips och idéer för att kunna utveckla arbetet ytterligare, bland annat genom kompetensutveckling. Det finns planer på att utveckla arbetet kring massage och avslappning bland barnen.

Glasbergsskolan Förbättra överlämningsrutiner med Kvarnbyskolan


Förstärka arbetet med Sagan som röd tråd med särskild inriktning att stärka det sociala klimatet i gruppen. Påbörja arbetet med att bli en litteraturförskola. TRAS (tidig registrering av barns språkutveckling) är en metod att observera varje barn och följa lärandet i olika delar av språkutvecklingen. Några pedagoger skall gå utbildning.

Krokslättsskolan Litteraturprofilen synliggörs mer



Der försämrade resultatet i nationella prov åk 5 analyseras Överlämnande till Sörgårdsskolan förbättras

Kulturskolan Kulturskolan fördjupar ett redan påbörjat samarbete med grundskolans lärare kring estetiska lärprocesser.


Stärka den Röda tråden och övergång förskola-förskoleklass-grundskola

Lindhagaskolan Utvärdering av olika former för introduktion av moderna språk i åk 6 pågår. Samarbetet mellan ämneslärare och modersmålslärare ska stärkas.

Skånhällaskolan Utveckla IT/media-profilen Metodutveckling i ämnet matematik. Elevernas kunskaper måste förbättras. Sprida Trageton-projektet till andra skolor

Särskolan Samarbetet med de integrerade elevernas lärare kan utvecklas ytterligare. Elever på träningsskolan ska få beröringsmassage kontinuerligt. Träningsskolan på Lindhaga strävar efter att bredda målgruppen. Personalen på Rävekärrsskolan strävar att utveckla sin kompetens kring barnens funktionshinder.

Sörgårdsskolan Förbättra mottagandet av nya elever genom att kontakten med överlämnande skolor blir bättre. Utveckla Ma/no-profilen Minska avhoppen från B-språken genom att lägga undervisningen på olika nivåer. Vidare att i samarbete med F-6 skolorna ge möjlighet att ha prova-på-lektioner i åk 5 för att i åk 6 kunna göra ”rätt” språkval


Samtalsunderlaget utvecklas och förankras ytterligare Övergången till skolan förbättras


Östergårdsskolan Läromedlet ”Språket lyfter” ska introduceras.



Trygg och säker miljö

Kortfattad redogörelse för skolans arbete för att skapa en trygg och säker miljö Enhet Noteringar Balltorp och Peppareds skolor

En relativt stor grupp av barnen behöver omfattande stöd för sin harmoniska utveckling. Det finns en gemensam likabehandlingsplan och gemensamma ordningsregler för de bägge skolorna. Alla barn är alla vuxnas ansvar. Skolorna har genomfört ett långsiktigt arbete för att uppmärksamma olämpligt språkbruk, uppmuntra eget ansvarstagande och belöna elever som väljer ett önskvärt beteende. Samarbetet med AFF fungerar bra.

Eklanda förskolor1

Välutbildade pedagoger och kontinuitet i personalgruppen innebär trygghet för barnen. Förskolorna försöker därför så långt möjligt undvika okända vikarier. Varje morgon startar med ett möte för att på bästa sätt fördela arbetet inom huset. Miljön är fysiskt säker där barnsäkerheten regelbundet gås igenom. Tillsynen över barnen fungerar alltid. Förskolorna har en Likabehandlingsplan. Förskolorna har arbetat med ”Ledstjärnor och målbilder” för att skapa en gemensam vision för en verksamhet med god kvalitet. Det uppmuntrande och inspirerande arbetssättet skapar positiva cirklar för både personal och barn.

Eklanda förskolor2

Personalen ser förskolan är som en ”extrafamilj” för barnen. Man uppmärksammar och tränar kamratrelationer dagligen. Vid misshälligheter ingriper personalen snabbt och stävjar upptrappning och konflikter. Personalen arbetar i lag och ser varandra i arbete. Detta minskar riskerna för övertramp i samspelet vuxna gentemot barn, enligt personalen. Händelsekort (bilder på vardagliga händelser) underlättar för osäkra barn att orientera sig om dagens program. Arbetssättet bygger på igenkännande och förebygger otrygghetskänslor hos barnen. Förskolorna arbetar med inspiration från Reggio Emilia-pedagogiken. Det innebär bland annat: Rummets utformning (rummet är den tredje pedagogen) Piazzan (Det stora rum där föräldrarna lämnar/hämtar och ser barn och personal i verksamhet) Intelligent material (exempelvis tomma pappersrullar som uppmuntrar kreativitet och som kan återanvändas för nya lekar/byggen)

Familjedaghem K/Ö

Dagbarnvårdarna i området har enats om och formulerat en likabehandlingsplan. När det gäller säkerhet har dagbarnvårdarna gjort ronder hemma hos varandra för att kontrollera säkerhet med hjälp av en checklista. De gemensamma lokalerna granskas och brister rättas till omedelbart eller, om det krävs mera omfattande åtgärder, dokumenteras i en handlingsplan.



Glasbergsskolan Catarina berättar om kamratstödjarna och arbetet för en trygg miljö för barnen. Det finns ett team av vuxna runt kamratstödjarna. Dessa är frivilliga elever som väljs av kompisarna. Vid misstanke om mobbning och kränkningar finns etablerade och ändamålsenliga rutiner bland de vuxna för att hantera dessa. Metoden introduceras av Friends. Man gör även enkäter bland barnen för att få en indikation på hur eleverna upplever arbetsmiljön. Gruppsamtal ledda av vuxna är en annan form för att fånga upp misshälligheter. Metoden ger effekt och resultatet är betryggande, enligt personal och skolledning. Skolan arbetar också aktivt för ökad säkerhet med hänsyn till trafiksituationen runt skolan.


Trygghet bygger i grunden på att föräldrarna har förtroende för förskolan och pedagogerna. Mycket tid och engagemang läggs därför på inskolningen. I den dagliga kontakten berättar och informerar pedagogerna mycket. För barnen ger rutiner och kontinuitet trygghet. Pedagogerna är tillgängliga och arbetar för att skapa ett gott socialt klimat. Pedagogerna försöker uppmärksamma alla tillbud som sker för att säkra miljön. Likabehandlingsplan finns. Pedagogerna har prövat att arbeta med sk relationsanalys för att tydliggöra sin egen syn på relationen till olika barn

Krokslättsskolan Elevernas inflytande är en viktig del i att skapa en god arbetsmiljö. Eleverna i åk 2-6 är med i elevrådet och ger, enligt pedagogerna, uttryck för att de verkligen kan påverka. Tryggheten stärks genom att eleverna väljer kamratstödjare som har till uppgift att uppmärksamma saker som händer och hämta en vuxen om det behövs. Skolan har ett mobbingteam som arbetar tillsammans med kamratstödjare. Det finns ett system för hur händelser hanteras, hur dokumentation sker och hur informationen till föräldrar genomförs. Skolan arbetar med s.k. ringsamtal där eleverna samlas och pratar om kamratskap och relationer. Utgångspunkten är ett systemteoretiskt förhållningssätt som innebär att man inte pratar ”om” utan ”med”. Skolans likabehandlingsplan har utvärderats av eleverna. Elevernas frånvaro kontrolleras noga av skolvärdinnan, som går runt i klasserna varje dag och följer upp att alla som inte är närvarande har rapporterad frånvaro.

Kulturskolan Kulturskolan har en uttalad värdegrund och tillämpar ett likabehandlingsperspektiv när man utformar den frivilliga verksamhetens utbud och innehåll. Skolans uttalade strävan att nå alla barn och ungdomar genom världsmusik och musikterapeut är exempel på detta. När man deltar i grundskolans verksamhet följer lärarna berörda skolors likabehandlingsplaner. Eleverna har som regel hög närvaro i den frivilliga verksamheten. För att minimera risker med ensamarbete efter ordinarie skoltid har lärarna utrustats med mobiltelefoner. Incidenter rapporteras och behandlas inom det systematiska arbetsmiljöarbetet.




Den goda arbetsmiljön gäller både barn och vuxna. Genom att vuxna trivs och mår bra skapas god grund för en trygg miljö för barnen. Det sociala samspelet och barnens inflytande är viktigt. Pedagogerna ”sätter igång”, barnen går vidare och pedagogerna får anpassa efter barnen tankar och idéer. Lokalerna uppfattas som trygga och säkra. I Verksamhetsberättelsen framgår att visst behov av renovering/upprustning finns.

Lindhagaskolan Likabehandlingsplanen är reviderad. Elevrådets ordförande berättar om elevrådets arbete och värderar arbetsmiljön. Elevernas arbetsmiljö är överlag bra, men lokalerna är i vissa fall lyhörda, enligt elevrådet. Fritidsgården är en tillgång, men viss friktion förekommer, exempelvis kring öppettider, ordningsregler och ljudnivå. Samspelet med lärarna fungerar väl, exempelvis när det gäller att parera arbetstoppar inför prov. Elevrådet är nöjt med lärarna. Det finns elevskyddsombud, de kallas kamratstödjare. Det har inte varit aktuellt att beslagta störande föremål eftersom överenskommelser kring ordning och reda fungerar.

Skånhällaskolan Kristian Eide beskriver en trygg och säker skola. Det uppstår sällan bråk eller konflikter och om det sker tar skolan snabbt tag i problemet. I vissa ämnen och klasser kan det vara stökigt på lektionerna. Caféet är en bra samlingsplats för de äldre eleverna. Tempot och kraven ökar särskilt i åk 8 inför betygen. Skolan engagerar eleverna i olika råd. Det finns två elevråd, ett för de yngre och ett för de äldre. Det finns ett trygghetsråd och ett elevhälsoteam. Likabehandlingsplanen är omarbetad. Det finns fastställda ordningsregler som föräldrar och elever får tydlig information om.

Särskolan Särskolans ledning och personal har som uttalad målsättning att stärka elevernas delaktighet och inflytande. Eftersom elevernas förutsättningar är olika sker arbetet med stor hänsyn till detta. Det finns femton integrerade elever på nio grundskolor. Integreringen fungerar som regel bra. Samarbetet mellan särskola och grundskola har utvecklats i rätt riktning.

Sörgårdsskolan Elevinflytande är ett prioriterat utvecklingsområde på skolan. Varje elev ska ges möjlighet att ta ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Förutsättningar för trygghet och säkerhet skapas bl a genom små klasser, lärare som är mentorer för en mindre elevgrupp och en 100% kontroll över elevernas närvaro. Alla blir sedda och vuxenstöd finns tillgängligt. Skolan har ett trygghetsteam som har regelbundna möten. De arbetar både förebyggande och akut. I varje klass finns två elever som är kamratstödjare och som arbetar tillsammans med trygghetsteamet.




En trygg och sker miljö skapas genom närvarande vuxna som kan se och uppmärksamma barnen. Barngrupperna är idag stora och därför måste verksamheten organiseras i små grupper i den stora gruppen. Förskolorna arbetar för att få bra rapporteringsrutiner för olycksfall och tillbud så att skador kan förebyggas. På Gastorps förskola arbetar man med en inskolnings-modell som innebär att föräldrarna är med sina barn en större del av inskolningstiden.


Östergårdsskolan Likabehandlingsplanen är reviderad. Översynen har varit en prioriterad fråga under läsåret. Elever och föräldrar känner till planen. Personalen arbetar aktivt med bland annat kompissamtal, konflikthantering och kamratstödjare. Årliga enkäter mäter bland annat trivsel och trygghetsfrågor. Skolan bedömer elevernas trivsel som mycket tillfredsställande. Enkäterna visar att det finns ett fåtal elever som upplever otrivsel och/eller känner sig otrygga på skolan. Personalen upplever att arbetsron kan bli bättre och jobbar på att förbättra den. Det finns upparbetade rutiner för att upptäcka och hantera frånvaro bland barn och elever. Personalen anser att det är bra att det finns möjlighet att beslagta störande föremål såsom pennor med laserljus, spelkonsoler, samlarkort mm. Möjligheten utnyttjas också som en sista utväg. Överenskomna regler fungerar som regel bra.


Betoningen av eget val, självvärderingar och belöningar ger önskvärda effekter. Anna Boijes kompetensutvecklingsinsatser och tekniken för samtal och lärande grupper har bidragit till att ett gemensamt sätt att lösa konflikter tillämpas.

Eklanda förskolor1

Det krävs ett idogt arbete för att implementera gemensamma målbilder Ett övergripande tema för den pedagogiska verksamheten, arbetsmiljön och miljön ger bra grund för det gemensamma arbetet. (Natur och Hälsa)

Eklanda förskolor2

Vistelse i skogen reducerar konflikter. Trygghet är inte allt. Det måste finnas en beredskap att möta det oväntade och det utmanande också. Rektor kallar detta för ”turbulenskompetens”.

Familjedaghem K/Ö

Det systematiska och förebyggande arbetet ger resultat eftersom ytterst få incidenter inträffar. När många är inblandade i lokalernas skötsel leder det till osäkerhet om vem som ansvarar och, som en följd av detta, lång väntan på åtgärder för ökad säkerhet.



Glasbergsskolan Metoden från Friends upplevs som bra, bland annat för att den involverar alla på skolan.


Se lärdomar under Förskolans arbete med språkutveckling. Relationsanalysen är ett bra verktyg att utveckla personalens förhållningssätt.

Krokslättsskolan Skolans storlek är överblickbar och ger därmed goda möjligheter till trygghet och säkerhet

Kulturskolan Det krävs nytänkande kring Kulturskolans utbud och information för att nå ”osynliga grupper” såsom barn med utländsk bakgrund eller med funktionshinder.


-

Lindhagaskolan När rimliga överenskommelser kring arbetsro finns behövs inte tvångsåtgärder.

Skånhällaskolan Gemensamma ordningsregler som elever och föräldrar undertecknat underlättar lärarnas hantering när en elev ”bryter” mot en regel. En F-9 skola ger trygghet, äldre elever tar hänsyn till de yngre.

Särskolan Elevernas delaktighet och möjlighet att påverka har ökat som en följd av att personalen medvetet arbetet med detta. Samverkan med grundskolan upplevs ha blivit bättre genom betoning på ömsesidig nytta och höga förväntningar på eleverna. Det finns exempel på hur särskolans elever känt sig obekväma i det sociala samspelet med grundskolans elever. Integrerade elever lyckas bäst om de har stark egen motivation, anpassade kunskapsmål och stabila kamratrelationer.

Sörgårdsskolan Eleverna i elevrådet måste vara väl motiverade och uppdraget måste ha hög status. Ett sätt att ge förutsättningar för detta är att intresserade elever kandiderar till uppdraget. Det måste finnas en samsyn i personalgruppen om vad elevinflytande innebär.


Mer deltagande föräldrar under inskolningen gör att föräldrarna känner sig trygga med barnets miljö vilket bidrar till en trygg miljö för barnen


Östergårdsskolan Kamratstödjarnas åliggande kan kännas tung att bära om inte uppgiften klargörs och begränsas på ett rimligt sätt. Det krävs gedigna diskussioner kring värdegrund och förhållningssätt för att personalen ska kunna tillämpa likabehandlingsplanen på ett likvärdigt sätt.




Skapa ett incidentrapporteringssystem för att se effekter av alla insatser och åtgärder.

Eklanda förskolor1

-

Eklanda förskolor2

Likabehandlingsplanen har setts över och uppfattas som ändamålsenlig. Men den kommer att ses över regelbundet för att bli ännu bättre.

Familjedaghem K/Ö

Det förebyggande arbetet kan förbättras genom en mera noggrann tillbudsrapportering. Samarbetet mellan hyresvärd, vaktmästare och berörd personal kan bli ännu bättre.

Glasbergsskolan Hur står sig resultatet på den lokala enkäten i förhållande till den kommungemensamma skolenkäten som ges till åk 2 respektive 5?


Fördjupa och konkretisera arbetet med Likabehandlingsplanen i arbetet att förebygga diskriminering och främja likabehandling (utifrån handledning från DO mfl)

Krokslättsskolan Eventuellt fortsatt arbete tillsammans med organisationen Friends Kulturskolan Nytänkande kring utbud och presentation leder till ökad tillströmning av

elever, vilket medför insatser för att ta hand om dessa på ett bra sätt.


Revidering av Likabehandlingsplan utifrån handledning Förebygga och främja diskriminering och likabehandling.

Lindhagaskolan Likabehandlingsplanen kan förbättras ytterligare. ”Farliga” eller kritiska platser och områden ska kartläggas. Utbildning för elevskyddsombud planeras.

Skånhällaskolan Skapa samsyn mellan lärarna i samma årskurs kring ordningsreglerna. Tydligare återkoppling mellan ledning och eleverna kring frågor och förslag eleverna tar upp.

Särskolan Personalkontinuitet är ytterst viktigt i särskolans verksamhet. Verksamheten är sårbar vid frånvaro och vid omsättning av personal.

Sörgårdsskolan Utbildning för eleverna i elevrådet. Fortbildning för lärare vad gäller elevinflytande. Elevrådsrepresentanter medverkar i arbetslags- och ledningsmöten och eleverna görs mer aktiva i utvärderingen av arbetsområden Revidering av Likabehandlingsplanen


Planera för en s.k.. resursgrupp även i västra Lindome ( innebär något färre barn i gruppen genom att barnen viktas, finns i östra Lindome) Sprida erfarenheter från Gastorps förskola




Östergårdsskolan Likabehandlingsplanen kommer att ses över återkommande.

Insatser behövs för att se över barnens skoldag, inklusive fritidshem, för att kartlägga ”flödet” och utifrån detta förbättra förutsättningarna för deras arbetsro, avkoppling och samvaro. Verksamheten med kamratstödjare är bra, men behöver stärkas och utvecklas.



Resursutnyttjande

Kortfattad redogörelse för skolans sätt att hantera tilldelade resurser Enhet Noteringar Balltorp och Peppareds skolor

Arbetsfördelning sker utifrån kunskap och kompetens. Ett skriftligt underlag - ”Bubbelschemat” - används sedan flera år i dialogen mellan rektor och lärare när arbetsuppgifter fördelas. Förtroendearbetstiden finns med i dialogen. Skoldagens längd används som riktmärke för elevernas arbete, viss omfördelning har dock skett mellan årskurserna. Trots en tuff och utmanande vardag är personalomsättningen låg och trivseln hög.

Eklanda förskolor1

Var och en har ett individuellt arbetstidsschema där all tid (40 t/v) läggs ut, både tid i barngrupp och planeringstid. Riktmärket är 34 tim/v i barngruppsarbete men det kan variera mellan olika personer beroende på ansvarsområden och uppdrag. Ingen planeringstid får läggas på förmiddagarna. Då skall all personal arbeta i den pedagogiska verksamheten för att det skall bli så hög kvalité som möjligt denna tid.

Eklanda förskolor2

Ledning och personal arbetar med gemensamma mål-bilder. Hur är det i framtiden hos oss? Arbetssättet visualiserar väldigt tydligt vad man strävar efter, bidrar till målmedvetenhet och stärker sammanhållningen. Personalen har tilldelade ansvarsområden. De fördelas som regel efter intresse och fallenhet. Det sker även en arbetsfördelning inom arbetslaget. Dessutom finns funktioner som utvecklingsledare, hus-ansvarig och medlem i arbetsgrupp som förbereder förslag.

Familjedaghem K/Ö

Dagbarnvårdarna är indelade i sex grupper. Varje grupp har en gruppledare. Familjedaghemschefen träffar gruppledarna regelbundet. Inom gruppen sker en arbetsfördelning. Arbetstiden utnyttjas effektivt och flexibelt i överensstämmelse med det avtal som finns. Dagbarnvårdarna är nöjda med arbetstidens förläggning. En personalenkät visar god trivsel.

Glasbergsskolan Skolan har ett lokalt kollektivavtal som reglerar den pedagogiska personalens arbetstider, ansvar och inflytande. Personalen har stor frihet att utforma sin arbetssituation inom de olika arbetslagen, ”vägarna”, på skolan. Det finns en genomtänkt struktur för olika möten och konferenser på skolan. Det finns en uttalad ansvarsfördelning på skolan.


Arbetet med Sagan har varit röd tråd i alla perspektiv i verksamheten. All personal har särskilda uppgifter utifrån intresse och kompetens. Varje avdelning har en avdelningsansvarig som tillsammans med rektor bildar ledningsgrupp. Det finns en sagogrupp, en miljögrupp och en arbetsmiljögrupp med representanter från varje avdelning. Alla arbetsuppgifter skall rymmas inom arbetstiden. Var och en gör ett arbetstidsschema med tid avsatt för arbete i barngrupp, enskild planering, gemensamma möten och dokumentation. Planeringstid läggs i början eller slutet av dagen och veckans möten förläggs i huvudsak till en



särskild dag i veckan, allt för att så långt som möjligt undvika att splittra det pedagogiska arbetet i barngruppen.

Krokslättsskolan Rektor är ganska ny på skolan och startade sitt arbete med att träffa varje medarbetare för att få en bild av vars och ens uppdrag. I samtalet gjordes en arbetsmiljöbedömning kring uppdrag och tid. Arbetstidsscheman lämnas in för läsårets fyra perioder. För gemensamma uppgifter görs en ansvarsfördelning efter intresse. Arbetsplatsträffar och lärgrupper har organiserats om så att tiden räcker bättre. Fritidspedagogernas kompetens och tid används för samverkan med grundskolan.

Kulturskolan Den politiska målsättningen att öka antalet elever kräver att resurserna utnyttjas väl. Rektor tillämpar individuell arbetsfördelning inom vissa ramar. Undervisningstiden varierar mellan 15-21 h i veckan beroende på innehåll och skolform. Arbetstiden används flexibelt för att möjliggöra konserter, evenemang och liknande på helger och kvällstid. Rektor för samtal med alla lärare kring hur man utnyttjar arbetstiden vid två tillfällen per läsår. Skolans lokaler sätter i vissa fall gränser för hur resurserna kan utnyttjas.


På förskolorna finns en grundstruktur som innebär att alla arbetar extra med något som man är bra på. En uppdelning kan vara att det på en avdelning finns en avdelningsansvarig, en baspedagog och en aktivitetspedagog. Fördelning av uppgifter sker inom arbetslaget och tid i barngruppen varierar beroende på ansvarsområde. Det är viktigt att ansvarsfördelningen görs tydlig. Chefernas uppgift är att stödja, uppmuntra och utmana. Det finns alltid några projektledare som får tid för gemensamma uppdrag inom ramen för de tilldelade resurserna. Mycket tid behövs för pedagogerna att planera, dokumentera och utvärdera men mötet och tiden med barnen värderas högt.

Lindhagaskolan Lindhagaskolan får ytterligare resurser utöver grundtilldelningen. Det handlar om lärartjänster för särskilda undervisningsgrupper och förstärkning från områdesresursen. Rektor gör en individuell arbetsfördelning, som täcker hela uppdraget, i samspel med lärarna. En blankett används som underlag. Gemensamma ansvarsområden fördelas i början av läsåret. Fördelningen och dialogen med skolledningen fungerar väl, enligt lärarnas ombud. Det finns en utvecklingsgrupp på skolan som träffas tillsammans med skolledningen en gång i månaden.

Skånhällaskolan Många uppgifter utöver grunduppdraget att vara tillsammans med barnen skapar stress. Skolans uppdrag förändras och reformer skall genomföras med många gånger kort genomförandetid. För att hantera detta arbetar skolan med individuell arbetsfördelning och ansvarsgrupper för gemensamma uppgifter. Det blir en av chefens viktigaste uppgifter att i medarbetarsamtalen skapa balans mellan uppdrag och tid.

Särskolan Personalkontinuitet är ytterst viktigt i särskolans verksamhet. Verksamheten är sårbar vid frånvaro och vid omsättning av personal.



Sörgårdsskolan Ledning och lärare har prioriterat små klasser. För att göra detta möjligt läggs något mer av lärarnas tid i undervisning nu i förhållande till föregående läsår. En översyn av arbetsfördelningen för att få en jämnare fördelning har gjorts. Gemensamma uppdrag för skolan fördelas mellan lärarna i olika ansvarsgrupper ex trygghetsgrupp, IT, miljö/trafik, elevråd. Varje lärare lägger sin ramtid för schema, som efter genomgång godkänns av rektor.


Många uppgifter utöver grunduppdraget att vara tillsammans med barnen skapar stress. För att hantera detta arbetar förskolorna med individuell arbetsfördelning och ansvarsgrupper för gemensamma uppgifter. Det blir en av chefens viktigaste uppgifter att i medarbetarsamtalen skapa balans mellan uppdrag och tid. Förskolorna prövar arbete med att bilda s k storarbetslag, som innebär att fler pedagoger ingår i ett arbetslag. På så sätt kan barnen organiseras i mindre grupper där rummen används för olika funktioner. Kräver att lokaler och miljöer anpassas.


Östergårdsskolan Skolledning och personal för fortlöpande samtal om bästa sättet att utnyttja arbetstid och kompetens. Verksamhetsplanen ger en viss styrning när det gäller att prioritera och boka möten mm. Det finns en ambition att utveckla arbetet kring arbetsfördelning och scheman. Tid till detta har ännu inte funnits. Beslutet om elevernas skoldag är rimligt, dock lite långa dagar i sexan. Den garanterade undervisningstiden har säkrats genom en uppstramning. Personalen upplever att tiden inte alltid räcker till. Föreskriven kompetensutveckling kring praktisk tillämpning av IT och media (PIM) upplevs som en kraft- och tidsödande pålaga.


Dialogen bidrar till att lärarna tar stort eget ansvar för både arbetstiden och de tilldelade uppgifterna.

Eklanda förskolor1

Samverkanorganisationen är ett stöd i arbetet att diskutera och hantera organisations- och kvalitetsfrågor

Eklanda förskolor2

Rättvisetänkandet hindrar ibland en mera rationell arbetsfördelning. Det är svårt att koppla arbetsuppgifter till individuell fördelning av exempelvis planeringstid. Det finns också ett motstånd mot att tydliggöra roller mellan förskollärare och barnskötare. Ett schemaförslag som underlättar för förskollärare att koncentrera sig på det pedagogiska arbetet kunde inte realiseras. Alla tenderar att göra ungefär samma uppgifter idag.

Familjedaghem K/Ö

Allt fungerar bra när alla är på plats. Oplanerade ledigheter innebär påfrestningar för dagbarnvårdarna i grupperna.



Glasbergsskolan Det lokala kollektivavtalet fyller fortfarande en viktig funktion.


En gemensam röd tråd/Sagan/skapar delaktighet, leder till ökat samarbete, tydligare ansvarfördelning och mindre upplevd stress som förutom kvalitetsutveckling kan kopplas till miljö- och arbetsmiljöarbete. PBS (problembaserad skolutveckling) leder till ett positivt samtalsklimat som främjar gemenskap och trivsel.

Krokslättsskolan Den blankett som används för arbetstidsutlägg är inte bra

Kulturskolan Rektor måste som regel bromsa lärarnas ambitioner till en mera realistisk nivå snarare än tvärt om. Det individuella synsättet på arbetstid och arbetsuppgifter mötte visst motstånd inledningsvis men är mera accepterat nu. Problembaserad skolutveckling (PBS) är ett förhållningssätt som visat sig kunna utveckla både organisation och profession. Nytänk och effektivitet går hand i hand.


Struktur i det pedagogiska arbetet ger en bra arbetsmiljö En gemensam vision för förskolorna ger en positiv känsla av att ”äga sitt ställe”.

Lindhagaskolan Arbetslag i respektive årskurs är inte alltid ändamålsenligt.

Skånhällaskolan Förutom gemensam konferenstid och arbetsplatsträffar har arbetslagen egen tid för planering. Det ger möten med innehåll som utvecklar verksamheten. Vilka uppgifter och uppdrag som skall prioriteras måste hela tiden uppmärksammas och diskuteras.

Särskolan Långdragna processer kring personalens arbetssituation (exempelvis vid rehabilitering, tjänsteplanering, övertalighet) påverkar både personal och elever negativt genom att oro och osäkerhet får råda under en längre tid.

Sörgårdsskolan Det lokala samverkanarbetet försvåras av att det inte finns lokala ombud på skolan.


Arbetet med en gemensam vision för förskolorna bidrar till gemensamma mål och arbetssätt Arbete i större arbetslag ger bättre förutsättningar att ta vara på de olika pedagogernas kompetenser.

Öppna förskolan Se bilaga Östergårdsskolan Medarbetarsamtal och diskussioner om arbetsfördelning mm bör

samordnas bättre tidsmässigt. Den garanterade undervisningstiden måste värnas.




-

Eklanda förskolor1

-

Eklanda förskolor2

Det pågår en inventering/kartläggning av hur man använder sin tid på förskolan Kompassen. Kartläggningen kommer att bearbetas under våren.

Familjedaghem K/Ö

Beredskap och rutiner vid oplanerade ledigheter (vikariesystemet) behöver ses över Handlingsplan för extra ordinära händelser bör tas fram

Glasbergsskolan Fritidspedagogerna förtydligar sin roll och sitt ansvar för barnens vistelse på skolan.


Fördjupat arbete av individuell arbetsfördelning och arbetstidsschema.

Krokslättsskolan -

Kulturskolan Den ökade tillströmningen av elever ställer krav på ett effektivt utnyttjande av den tid som står till förfogande. Ytterligare opinionsarbete krävs för att förverkliga ett nytt Kulturhus.


-

Lindhagaskolan Utvecklingsgruppens arbete ska diskuteras och ges en tydligare roll

Skånhällaskolan Arbeta vidare med individuell arbetsfördelning

Särskolan Gemensam kompetensutveckling kring bland annat skriftliga omdömen.

Sörgårdsskolan Arbetsfördelningen är fortfarande så att några lärare har tyngre tjänstgöring än andra och arbetet med en jämnare fördelning fortsätter


-


Östergårdsskolan Personalens arbetsförhållanden (kompetens och arbetstid) anpassas till översyn av förutsättningar för barnens skoldag (se ovan). Dialog skolledning - personal kring arbetsfördelning och schema



Till nämnd och förvaltning Enhet Noteringar Åtgärder Balltorp och Peppareds skolor

- Förbättra precisionen i ekonomisystemets riktpunkter

- Utöka lärartätheten - Överlämning från förskolan kan

förbättras

Fråga ekonomisekreterare Budget Områdeschef västra området + berörda rektorer

Eklanda förskolor1

- Väntetiden till specialpedagogiskt stöd från stödenheten har blivit längre

- Det finns ingen förskoleklass för blivande särskolebarn. Mer individuell bedömning kring var barnet får sin bästa verksamhet; i förskolan eller särskolan.

- Barn i behov av mycket stöd måste få resurstid hela sin vistelse på förskolan.

- Stöd i arbetet med att bryta upp alltför inkörda schemasystem.

- Tryggheten påverkas även av kontinuiteten i barngruppen. Denna försämras av att barn, där föräldrarna inte fått sitt första val, kan bli erbjudna överflyttning vid 2 tillfällen per år.

-

Kartläggning Chefen för Stödenheten Utredning Chefen för Stödenheten Budget Nätverk förskolechefer Följa upp frekvensen Planeringsledaren

Eklanda förskolor2

- Kompetensutveckling; gärna öronmärkt och riktad exempelvis mot matematik

- Samla förskolorna i Eklanda under ett ansvar med delat ledarskap

- Eklanda torg har en enda avdelning, vilket medför nackdelar (ensamarbete, sårbart när personal är ledig, reducerade öppettider mm). Vid nybyggnation bör kapacitet planeras så att Eklanda Torgs enda avdelning kan flytta till en större förskoleenhet.

- Önskvärt att alla anställda har 100 procent tjänstgöring under första halvåret vid nystart

- Konsekvenser av olika former av sekretess bör klargöras av förvaltningen

-

Resurspersoner matematik Områdeschef västra området + berörda rektorer Bevaka Planeringsledaren Svårlöst Utredning Nämndsekreterare/kommunjurist



Familjedaghem K/Ö

- Kompetensutvecklingen kan förbättras genom höjda anslag och erfarenhetsutbyte, tips och idéer

- Den gemensamma lokalen på Brunnsgatan behöver förbättras i samarbete med hyresvärden och Samfasts vaktmästare

- Ökad personaltäthet önskas för att bland annat minska sårbarheten vid sjukledigheter

- Det är svårt att nå målen för examination i PIM då inte alla har tillgång till dator och Internet

-

Budget Nätverk Följs upp Planeringsledaren Budget Målet står fast

Glasbergsskolan - Man önskar att flera klassrum utrustas med dator och projektor mm

- Fler nätverk inom kommunen, exempelvis för olika lärarkategorier, efterfrågas

- Skolan önskar att resurstilldelningen till fritidshemmen ses över mot bakgrund av att allt fler barn i skolåren 3-4 har heldagsomsorg (äter frukost mm) på fritidshemmen

-

Budget Ledningsgruppen tar ställning Återkoppla ang. resursmodell Kvalitetsledaren och planeringsledaren


- Bokbussen kommer till förskolan och är en mycket värdefull del i arbetet med litteratur, läsning och språkutveckling. Viktigt att detta kan fortsätta.

- När det gäller brister i förskolans gård/utemiljö är ansvarsfrågan inte helt tydlig.

- Kravet att alla pedagoger skall uppnå tre stjärnor i PIM (praktisk IT- och mediekompetens) bör omprövas med inriktning att kompetensen skall finnas på enheten men inte nödvändigtvis hos varje pedagog.

-

Kommande biblioteksplan En ”gränsdragningslista” är på GPlaneringsledaren Målet står fast

Krokslättsskolan - Skolan har inte hiss och är därmed inte handikappanpassad

- Resurstilldelningen till de äldre fritidshemsbarnen ger inte möjlighet att arbeta med skolbarnen i åldershomogena grupper

-

Samfast Återkoppla ang. resursmodell Kvalitetsledaren och planeringsledaren



Kulturskolan - Kulturskolan har inte ändamålsenliga lokaler och önskar att staden investerar i ett Kulturhus

- Broslättsskolans lilla gymnastiksal behöver alternativa utrymningsvägar för att kunna användas till fler elever

- Rytmikundervisningen i årskurs 2 är ett stöd till den ordinarie lärare som förväntas delta

-

Ett ärende i frågan är på G Planeringsledaren Lokalanpassningsplan Planeringsledaren Uppmärksamma Berörda rektorer


- Viktigt att bokbussen kan fortsätta att komma till förskolorna

- Under VFU-tiden ska studenterna lära sig det pedagogiska ledarskapet i en barngrupp

- Uppmärksamma att kontakten med Falck är begränsad till fem tillfällen. En tidig bedömning behöver göras om behovet är långvarigt- då måste en kontakt med primärvården tas.

- Det behövs mer tid för ledning - Det behövs ett bättre fungerande

system för resurstilldelning till barn i behov av särskilt stöd

-

Kommande biblioteksplan VFU-samordnare, handledare Uppmärksamma Kontorschef Budget Översyn av system Förvaltningschef

Lindhagaskolan - Bänkar i korridoren - Datorer i arbetsrummet - Tyst lokal för självstudier - Elevhälsans personal behöver

utökas med tanke på de särskilda undervisningsgruppernas problematik

-

Utredning lokaler i västra Mölndal Planeringsledaren Omprioritering Elevhälsan



Skånhällaskolan - PIM är inte anpassat till vad pedagogerna behöver. Det är för generellt med samma innehåll för alla lärargrupper från förskola till gymnasium.

- Skolgården för de yngre eleverna behöver upprustas.

- Paviljongen är placerad för långt ifrån vilket försvårar samarbete.

- För förskoleklassen finns ett glapp mellan barnhälsovårdens och stödenhetens ansvarsområde som innebär att viktiga utredningar inför skolstarten inte genomförs.

- Skolsköterskan bör ha tid för hälsofrämjande arbete.

- Gärna fil och flingor alternativt soppa som komplement vid skollunchen

- Hjälp med att utveckla matematikundervisningen

-

Det är en grundutbildning Viktig erfarenhet inför framtida kompetensutveckling Plan Planeringsledaren Oundvikligt Utredning Chefen för Stödenheten Styrdokument för skolhälsovården - Budget Till SF Resurspersoner i matematik

Särskolan - Gärna utbildning av fler lär-ledare inom särskolans personal

-

Kompetensutvecklingsplan Utvecklingschefen

Sörgårdsskolan - Gärna möjlighet att utnyttja Universeum mer eftersom skolan har naturvetenskap som profil.

- Vissa brister i lokalerna bl.a. när det gäller ventilationen och ljudisolering

- Efter skolverkets utbildningsinspektion har skolan förändrat upplägg på ämnet SvA. Skolan vill gärna ha en avstämning med förvaltningen så att förändringen uppfyller kraven.

- Eleverna önskar busskort på samma vis som eleverna i Göteborg

-

Möjligheten finns Samfast Uppföljning Kvalitetsledaren Budget


- Problem vid sjukdom/vikarieanskaffning i kostorganisationen påverkar den pedagogiska verksamheten negativt.

- Barngrupperna är för stora -

Till SF Budget



Öppna förskolan - BVC arbetar på mycket olika sätt inom kommunens olika områden. I Lindome är arbetet med föräldrastöd/föräldragrupper prioriterat.

- Familjecentralens arbetssätt är framgångsrikt och bör spridas

- Dator med uppkoppling mot Internet även till öppna förskolorna

- Hjälp med enkät/intervjuer för att ta reda på varför vissa föräldrar/familjer inte besöker öppna förskolan

Fc styrgrupp Förvaltningschefen Budget Utvecklingschefen Studentfirman Planeringsledaren

Östergårdsskolan - Stöd för översyn av barnens skoldag och personalens arbetsförhållanden

-

Arbetsgrupp Kvalitetsledaren



Bilaga 1 Här är anteckningar från besök på Öppna förskolan. Önskemål och synpunkter till nämnd och förvaltning redovisas ovan.

Verksamhet öppna förskolan Verksamheten varierar efter besökarnas önskemål och behov. Det finns inga fasta rutiner som följs dagligen men alla aktiviteter som tillhör en pedagogisk verksamhet ingår. Barnen är i regel små, de flesta två år eller yngre. En halv dag i veckan avsätts till s k spädbarngrupp där enbart förälder med barn under ett år kommer. Barnen som besöker öppna förskolan blir förberedda för en ”framtida placering” då nästan alla barn börjar i förskoleverksamhet.

Lärdomar • Nyblivna föräldrar är i regel mycket öppna för nya kontakter. I föräldragrupper och på

öppna förskolan skapas kontakter mellan vuxna/familjer som består under barnets hela uppväxt.

• Den öppna förskolans uppdrag att stödja föräldrar är större idag än tidigare • Föräldrarollen har förändrats och nätverket runt familjer är mindre. Det är därför

viktigt att uppmuntra och stödja föräldrarna ”Du är bäst på ditt barn”. • Ensamarbetet på öppna förskolan begränsar möjligheten att rikta stöd och insatser • När en verksamhet läggs ner tillfälligt tar det lång tid att bygga upp den igen • Ett aktivt miljöarbete på öppna förskolan ökar medvetenheten hos besökarna

Fortsatt arbete • Arbeta vidare med att försöka nå fler familjer/föräldrar med invandrarbakgrund.

Verksamhet Familjecentral En familjecentral bygger på en nära samverkan mellan mödra-och barnhälsovården, öppna förskolan och en förebyggande individ- och familjeomsorg. Familjecentral är en mötesplats för familjer i ett bostadsområde. Syftet är att utifrån familjens livssituation främja god hälsa hos barnet och familjen. Familjecentralen är en samverkan mellan Region och kommun. I Lindome är familjecentralen fortfarande inte samlokaliserad. Lokalfrågan är problematisk och påfrestande för alla inblandade.

Lärdomar • Tillgång till socionom i öppna förskolans verksamhet är en förebyggande insats då

föräldrar/familjer snabbt och informellt får stöd och råd. • En utvecklad samverkan mellan verksamheterna förutsätter lokalsamverkan. • Familjecentral är en förhållandevis ny verksamhet som innebär ständig utveckling av

metoder och arbetssätt för föräldrastöd.



Bilaga 2

Förberedelser inför besök hösten 2008 Nämnden har fastställt fokus för dialogen. För att besöken ska bli så givande som möjligt ber jag dig att förbereda följande områden/frågeställningar inför vårt besök: Anpassa förberedelserna till den verksamhet som du ansvarar för. Vissa av frågeställningar nedan är inte aktuella för alla verksamheter.

Skolornas arbete med barns- och elevers språkutveckling Detta är en uppföljning av nämndens direktiv till förvaltningschefen i verksamhetsplan 2007 Det är också ett nationellt utvecklingsområde. Se t ex läsa-skriva-räkna-satsningen http://www.regeringen.se/sb/d/3708/a/87990 Var beredd att kortfattat åskådliggöra/berätta om förskolans/skolans/familjedaghemmens metoder och arbetssätt när det gäller barns och elevers språkutveckling

Skolornas arbete med elevernas arbetsmiljö En lugn och trygg studiemiljö är viktig för eleverna och deras framgång i skolarbetet Var beredd att kortfattat åskådliggöra/berätta om arbetet med barnens säkerhet, trygghet och likabehandling i förskolan och på familjedaghemmen Var beredd att åskådliggöra/berätta om likabehandling, säkerhet, trygghet, närvaro och arbetsro i skolan och på fritidshemmen. Glöm inte elevskyddsombudens medverkan och roll i arbetet på skolor med äldre elever. Fundera också på om möjligheten att beslagta störande föremål och flytta elever från skolan har bidragit till en bättre arbetsro?

Skolornas resursutnyttjande Uppföljning av nämndens beslut gällande resurstilldelning Var beredd att kortfattat åskådliggöra/berätta om - Hur uppgifter, ansvar och befogenheter fördelas inom förskolan/skolan - Hur personalens kompetens tas till vara i förhållande till arbetsuppgifterna - Hur personalens arbetstid planeras och följs upp - Hur nämndens beslut om skoldagens längd tillämpas inom grund- och särskolan

Skolornas åtgärder med anledning av utbildningsinspektion Grund- och särskolornas utvecklingsområden utifrån Skolverkets utbildningsinspektion 2006/07 följs också upp, med tonvikt på skolornas likabehandlingsplaner. Var beredd på att redogöra för vad som gjorts/åtgärdats på er skola.

Ytterligare något från verksamhetsberättelsen Förbered gärna något som ni särskilt vill lyfta fram på enheten

Till sist Gör gärna en grov tidplan över eftermiddagen så att de (elever, personal) som eventuellt ska medverka under något av områdena ovan får möjlighet att vara med som planerat.

sammanställning av fördjupad dialog 2008 · andraspråk uppmuntras att läsa böcker på svenska...

Documents