ANTA

GAN

DEH

AND

LIN

G

Antagen i kommunfullmäktige 2018-10-30 §253Laga kraftvunnen 2020-01-03

Fördjupad

översiktsplan (FÖP)

för

norra & södra kusten

Politisk styrgrupp:Kommunstyrelsens arbetsutskott

Arbetsgrupp:Sofia Hedberg BrobergDaniel Helsing Charlotte Ljung

Tidigare även:Anna ModighAnnika Jörgensen (layout kartor)

Foto och kartor:Falkenbergs kommun. Foton tagna av Thomas Andersson.

© Falkenbergs kommun 2018

Innehåll

Inledning 4 Vad är en FÖP? 4

Planprocess FÖP norra & södra kusten 4

Avgränsning 5

Specifika förutsättningar 5

Syfte 5

Mål 5

Beslutade mål och strategier 5

Användning av mark- och vattenområden 7

Riktlinjer för byggande inom område med ”särskilt bevarandevärde” 7

Riktlinjer för byggande inom område med ”möjligt att pröva ny enstaka

bebyggelse” 7

Rekommendationer för ny bebyggelse 8

Bostäder & Blandad användning 8

Verksamhetsområde 9

Service 10

Kommunikationer 10

Naturmiljö 14

Kulturmiljö 14

Friluftsliv 14

Rekommendationer Morup 19

Rekommendationer Glommen 21

Rekommendationer Ugglarp-Långasand 23

Påverkan på riksintressen 26

Miljökvalitetsnormer 26

Mellankommunala intressen 27

Hälsa-, miljö- och riskfaktorer 27

Bilagor 29

Referenser

INLE

DN

ING

4 (36)

Inledning

Vad är en FÖP?Enligt lagen ska varje kommun ha en kommun-täckande översiktsplan. Översiktsplanen är en del av kommunens framtidsdiskussion och beskriver vilka strategier som kommunen har vad det gäller användningen av mark- och vatten. Kommunens översiktsplan antogs maj 2014.

En fördjupad översiktsplan (FÖP) är en fördjup-ning (för ett geografiskt begränsat område) av den kommuntäckande översiktsplanen. Den ger kommunens syn på hur den bebyggda miljön ska utvecklas, användas och bevaras samt hur natur- och kulturmiljöer ska värnas och vårdas.

Den fördjupade översiktsplanen är liksom den kommuntäckande ett vägledande dokument som har stor betydelse för beslut i kommunens nämn-der och förvaltningar samt andra myndigheter i bland annat planerings- och bebyggelsefrågor. Den är inte juridiskt bindande men har betydelse när detaljplaner prövas i högre instanser.

Planprocess FÖP för norra & södra kustenPlanprocessen för en fördjupad översiktsplan är densamma som för en översiktsplan och bygger på fyra steg, se figur 1. Det första steget, det så kallade programsamrådet, är inte obligatoriskt. Falkenbergs kommun valde dock att genomföra programsamrådet eftersom detta ger en tidig dia-log med de som ska leva och verka i området eller vara besökande.

Under perioden 4/2 - 6/6 2015 var FÖP för norra och södra kusten ute på programsamråd. Tanken med programmet var att tydligare efterhöra vilken viljeinriktning det fanns för de kommande 15-20 årens utveckling vid kusten.

De inkomna synpunkterna under programsam-rådet pekade tydligt på att den stora attraktionen är naturmiljön, havet och kustremsan och att man värnar dessa värden. Resultatet blev ett politiskt ställningstagande (KS 2015-06-02, §156) där man sade att den huvudsakliga bebyggelseutvecklingen koncentreras till Morup, Glommen och Ugglarp-Långsand. Man sade också att bevarande av naturmiljö och landskapskilar ska väga tungt i det fortsatta arbetet. Inriktningsbeslutet blev även att vi ska värna det kustnära jordbruket då jordbruket är en viktig del av vår matproduktion och föräd-ling. Utan jordbruket har vi inget öppet landskap eller djur som kan beta och bevara den biologiska mångfalden på t. ex. strandängarna.

Arbetet efter programskedet har bedrivits i en arbetgrupp som i sin tur har haft arbetsgrupper knutna till sig. Avstämning har skett i referens-grupp samt i kommunstyrelsens arbetsutskott. Ett material bestående av en samrådshandling och två kartor som visar föreslagen utveckling för norra och södra kusten har varit ute på samråd 3/2 - 4/4 2016. Därefter sammanställdes inkomna synpunk-ter i en samrådsredogörelse. Inkomna synpunkter diskuterades i kommunstyrelsens arbetsutskott och därefter beslutades i kommunstyrelsen (KS 2016-06-07, § 174) om den fortsatta inriktningen på arbetet med FÖP för norra och södra kusten.

Ett nytt material utformades utifrån de tagna besluten. Detta material var ute på utställning 31/8 - 31/10 2016. Resultatet av inkomna synpunkter i utställningsskedet samt beslut i kommunstyrelsen (2017-01-24, § 1) var att planen omarbetades. Om-arbetningen blev så omfattande att planen enligt Plan- och bygglagen, 3 kap. 18 §, måste ställas ut på nytt. Utställning 2 skedde 1/3 - 1/5, 2017.

Efter utställning 2 har inkomna synpunkter sam-mantställts och revideringar har genomförts. Även denna gång blev ändringarna omfattande. Det be-slutades därför i kommunstyrelsen (2017-10-17, § 253) att skicka ut handlingarna på utställning ännu en gång , utställning 3, den 25/10 - 27/12, 2017.

Figur 1 De fyra stegen i processen för den fördjupade översiktsplanen.

INLE

DN

ING

5 (36)

Efter utställning 3 har omfattande minskningar ge-nomförts i den norra delen av planen i de områden som är utpekade som särskilt bevarandevärda (de ljusgröna områdena). Beslut om detta och ytterli-gare en utställning, utställning 4, togs i kommun-styrelsen (2018-02-13, § 53). Utställningen varade 28/3 - 28/5, 2018. Planen antogs 2018-10-30.

AvgränsningOmrådet för den fördjupade översiktsplanen för kusten omfattar området som föreslås i översikts-planen ÖP 2.0. Detta är också det område som om-fattas av området för hushållningsbestämmelserna enligt 4 kap miljöbalken. I stora drag sträcker det sig från havet i väster till motorvägen i öster samt från kommungränsen i norr till kommungränsen i söder.

Specifika förutsättningar Kusten karaktäriseras av långsträckta sandsträn-der, dynlandskap och strandängar som bryts av bergspartier som sticker ut i havet. Innanför tar det flacka slättlandskapet vid med öppna åkermarker med mellanliggande trädbevuxna restberg. Hela kustområdet har höga natur-, kultur- och land-skapsvärden samt även höga värden för det rörliga friluftslivet.

Samtidigt är det attraktivt att bo vid kusten. En betydande del av kustområdet används för verk-samheten jordbruksproduktion och förädling av jordbruksprodukter. Besöksnäringen är också stark i området och är växande.

År 2015 fanns här drygt 1 600 bebyggda fastigheter med helårsboende. Antalet helårsboende i området är ca 3 600 vilket ger ett snitt på ca 2,2 boende per fastighet. Här finns också nästan 2 800 fritidsfastig-heter.

SyfteEn fördjupad översiktsplan för kusten syftar till att mer detaljerat än i översiktsplanen avväga de bevarande- och exploateringsintressen som finns i kustområdet. Syftet med en sådan avvägning är att ge stöd i planeringen för en hållbar samhälls-utveckling där kustens höga värden bevaras och nyttjas i strävan att även fortsatt utgöra en attraktiv miljö för boende, verksamheter och besökare. Per-spektivet är 20 år framåt.

MålMålet är att få fram användbara riktlinjer för ett hållbart nyttjande och bevarande av kusten bland annat vad det gäller friluftsliv, bostadsbebyggelse, verksamheter, naturmiljö, kulturmiljö och infra-struktur.

Beslutade mål och strategierDen fördjupade översiktsplanen (FÖPen) knyter an till Region Hallands tillväxtstrategi vad det gäller Hög attraktivitet (Utveckling av livsmiljön för boende och arbete på landsbygden) och Stark konkurrenskraft (Besöksnäring). Tillväxtstrategin beskriver också utveckling av kollektivtrafik och infrastruktur men även utvecklade former för sam-planering och samverkan mellan kollektivtrafik, infrastruktur, samhälls- och bebyggelseplanering. Allt i strävan efter fossiloberoende transporter och en koldioxidneutral ekonomi.

På kommunal nivå bygger FÖP kusten på det kommunala övergripande målet ”Vi växer för en hållbar framtid” men även på de beslutade målen:

1. Falkenberg ska bli mer inkluderande 2. Fler bostäder och attraktiva boendemiljöer i

hela kommunen med god kommunal service i livets alla skeden

3. Ett breddat och dynamiskt näringsliv i hela kommunen

4. Den ekologiska hållbarheten ska öka

FÖPen för norra och södra kusten relaterar till samtliga fyra mål. Ett exempel är en kombination av mål tre (tillväxten i befintliga företag ska öka) och fyra (förstärka den biologiska mångfalden), att FÖPen skapar förutsättingar för den befintliga jordbruksnäringen som finns i kustbygden. Jord-bruksnäringen står här för en del av matproduk-tionen men även av förädlingen av jordbrukspro-dukter. Samtidigt är dess betande djur en förutsätt-ning för en stor del av den biologiska mångfalden på kustens strandängar.

Framför allt är det mål två som det fördjupade översiktsplanearbetet knyter an till. Inriktnings-texten beskriver vidare att: ”För en hållbar tillväxt i hela kommunen är attraktiva och hållbara boende-miljöer grundläggande”.

I boendemiljöerna är god samhällsservice, hållbar infrastruktur, tilltalande utformning och fokus på social och ekologisk hållbarhet viktigt. Planering och uppförande av nya boendemiljöer ska ske i balans mellan olika intressen.

INLE

DN

ING

6 (36)

Miljöerna ska så långt som möjligt bestå av olika boendeformer så att olika boendebehov kan till-godoses. Planering av nya boendemiljöer ska utgå ifrån Översiktsplanens strategier.” Det önskvärda resul tatet är att:• Bostadsbyggandet ska öka i hela kommunen • I bostadsområdena ska blandningen av olika

boendeformer öka • Bebyggelsen i befintliga boendedemiljöer ska

förtätas primärt genom användning av redan ianspråktagen mark

• Befintliga boendemiljöer ska göras mer attrak-tiva

Vad det gäller FÖP för norra och södra kusten be-rörs framför allt två av översiktsplanens strategier:• Strategi 1 - Planera för en hållbar samhälls-

utveckling• Strategi 4 – Styr bebyggelseutvecklingen i kust-

nära lägen

Till viss del berör den också:• Strategi 2 – Satsa på hållbara person- och gods-

transporter• Strategi 5 - Skapa förutsättningar för bebyggel-

seutveckling på landsbygden

Strategi 1 säger bland annat att det sociala pers-pektivet ska tas in tidigt i planeringen, att man ska planlägga för sammanhållen bebyggelse enbart i de prioriterade orterna och stråken samt att man måste se över fördelningen mellan olika typer av boendeformer för olika boendegrupper. Strategin beskriver vidare att jordsbruksmark är en viktig samhällsresurs, att mindre störande verksamheter med fördel placeras i den blandade bebyggelsen och att kultur- och naturvärden särskilt ska beak-tas. Bild 1 och 2 Morups Tånge och utsikt från Smörkull.

Den anger också att vatten- och avloppsfrågor samt riskfrågor ska in tidigt i planeringen.

Strategi 4 redogör för vikten av att ta hänsyn till stora obebyggda landskapsrum och att från kust-linjen sett ”Bygga bakom befintlig bebyggelse”.

Strategi 2 beskriver vikten av att samla ny bebygg-gelse till kollektivtrafikstråken och därmed i planer ingen prioritera tillgänglighet till kollektiv-trafik.

Strategi 5 anger vikten av med eventuell ny bebyg-gelse att ta vara på små orters stuktur, karaktär, skala, natur, kultur och värden för friluftsliv.

7 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Användning av mark- och vattenområden

I detta kapitel beskrivs kommunens förslag till mark- och vattenanvändning vid kusten. Förutom textmaterialet finns tillhörande två mark- och vattenanvändningskartor. Dessutom finns sär-redovisningar för Glommen, Morup och Ugglarp-Långasand.

Framför allt koncentreras bebyggelsen till Morup, Glommen och Ugglarp-Långasand. Morup och Ugglarp-Långasand är i översiktsplanen utpekade som noder och Glommen som serviceort. I dessa orter medger den fördjupade översiktsplanen för-tätning samt utbyggnad i de föreslagna områdena för bebyggelseutveckling . Några områden för mer utpräglad fritidshusbebyggelse finns utpekade i Rosendal samt Olofsbo. Söder om Falkenberg finns även ett antal områden utpekade på Bobergs udde. Området har karaktären av ett omvandlings-område där en större andel av bebyggelsen blir permanentboende.

Kustområdets stora kvalitéer i form av land-skapsbild, rekreationsmöjligheter m.m. kan försvinna om obebyggda strandängar och annan jordbruksmark ”byggs igen”. Förutsättningarna för landskapsvård i form av jordbruk (betande djur) gynnas av att större samman hängande områden behålls obebyggda. Det gynnar även jordbruket som verksamhet att ha en restriktivitet mot enstaka hus i kustområdet då konflikter som kan medföra begränsningar undviks. Det finns även allmänna intressen i form av riksintressen m.m. som moti-verar restriktivitet vad gäller avstyckningar utanför de områden som i översiktsplanen tydligt utpekas som lämpliga bebyggelseområden.

Undantagsvis kan väl motiverade kompletteringar prövas. Sådan avstyckning för ny bostadstomt kan exempelvis underlätta för befintliga jordbruksföre-tag att möjliggöra fortsatt drift, och därmed öka förutsättningarna för att pågående verksamhet (ex landskapsvårdande bete) kan fortgå. En förutsätt-ning för att kunna pröva dessa undantag är bland annat att tomten kan bedömas lämpligt ur risk- och störningssynpunkt.

Falkenbergs kommunfullmäktige har beslutat (KF 1991-01-31, §7) att stora delar av kustområdet utgör sammanhållen bebyggelse. Detta innebär att mindre tillbyggnader och uppförande av komple-mentbyggnader omfattas av bygglovplikt.

Riktlinjer för byggande inom område med ”särskilt bevarande-värde”Områden består till stora delar av jordbruksmark men även av skogsklädda områden, strandängar, stränder med mera. Inom område markerat som ”särskilt bevarandevärde” får mark som redan idag är ianspråktagen för bebyggelse tas i anspråk för bebyggelse. Inom dessa områden skyddas därmed riksintressen samt viktiga landskapskilar.

Konvertering av ekonomibyggnad till bostad godtas företrädesvis i direkt anslutning till befintlig gårdsbildning. Förutsättningen för konvertering är att ekonomibyggnaden ligger inom befintlig hemfridszon eller innebär en mindre ökning av hemfridszonen.

Ersättning eller större ombyggnader av befintliga byggnader, inom riskområden för översvämning eller erosion bör prövas restriktivt.

Länsstyrelsen anger avvikande mening när det gäller områden inom norra kusten som utpekats som ”särskilt bevarandevärde” och sedan ändrats till områden med ”möjlighet att pröva nu enstaka be-byggelse”. Se kartor.

Riktlinjer för byggande inom om-råde med ”möjlighet att pröva ny enstaka bebyggelse” - bygglovEnskild kompletterande avstyckning kan prövas om: • den läggs i direkt anslutning till befintlig

ej detaljplanelagd bebyggelsegrupp och den lokaliseras, utformas med traditionellt bebyggelsemönster och orienteras med hänsyn till övrig bebyggelse på platsen

och• lokaliseringen sker utmed mindre väg, den

finner stöd i topografi och/eller vegetation och inte flaggar fritt i landskapet. Lokaliseringen får inte ge en negativ påverkan på landskaps-bilden

Prövningen ska också säkerställa skyddsavstånd mellan bostadshus (inkluderat vatten och avlopp) och verksamheter, dels i syfte att skydda boende från olägenheter, men också att skydda verksamhe-ternas möjlighet att fortsatt driva och förädla sina verksamheter.

8 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Skyddsavståndet måste avgöras i det enskilda fallet och bör ta hänsyn till: • Verksamhetens typ och storlek (en större verk-

samhet kräver större skyddsavstånd)• Dominerande vindriktning• Avskildhet, t ex genom topografi eller växtlig-

hetNybyggnad inom riskområden för översvämning eller erosion bör prövas restriktivt. Här är lokal kunskap mycket viktig som komplement till de befintliga kartunderlag som finns.

Rekommendationer för ny bebyggelseVid lokalisering av ny bebyggelse och förändring av befintlig bebyggelse bör följande punkter beaktas, särskilt viktigt i exponerade lägen längs havet, i landskapet, längs vägar, turiststråk m.m.

Landskap • Ge bebyggelse stöd i topografin och landskapet

genom att ta stöd i vegetation, topografi och bebyggelse. Spara utblickar över hav och land-skap.

• Lämna gröna stråk mot kusten och säkerställ fri passage.

Husen och tomten• Lyft områdenas kvaliteter och ta vara på den

identitet som skiljer områdena åt.• Anpassa huset till platsen så att markarbeten

såsom schaktning och uppfyllnader begränsas.• Anpassa färgvalet till naturen och den lokala

traditionen. Överväg samordnad dämpad färg-skala. Använd endast matta takmaterial för att undvika reflektioner.

• Bryt ner stora byggnadsvolymer i flera mindre byggnadskroppar.

• Begränsa taklutning och byggnadshöjd. Större byggnadsytor är att föredra framför höga hus.

DagvattenDagvatten är redan idag ett stort problem i vissa delar av kustområdet (exempelvis Olofsbo och Långasand). Det är viktigt att frågan alltid beaktas enligt av kommunen antagen VA-policy.

Bygglovsbefriade åtgärderVissa åtgärder som normalt kräver bygglov är bygglovsbefriade för en- och tvåbostadshus och för ekonomibyggnader om de uppfyller vissa villkor som exempelvis mått och placering.

Följande åtgärder är bygglovsbefriade och tillåter följande byggnadsarea.

Attefallshus 25 m2

Attefallstillbyggnad 15 m2

Skärmtak 15 m2

Friggebod 15 m2

Summa 70 m2

Utöver dessa åtgärder får även skyddad uteplats med mur eller plank anordnas, en ytterligare bo-stad inredas samt i vissa fall även takkupa byggas utan bygglov.

För de bygglovsbefriade åtgärderna Attefallshus, Attefallstillbyggnad samt inreda ytterligare en bo-stad krävs att en anmälan görs till byggnadsnämn-den och att startbesked lämnas innan åtgärden får påbörjas.

Bostäder och blandad användningÖversiktsplanen och programarbetet för FÖP norra och södra kusten slog fast att bebyggelsen framför allt ska koncentreras till Morup, Glommen och Ugglarp-Långasand. Övriga bebyggelseområ-den inom FÖP-området finns utpekade i Rosendal, Digesgård, Olofsbo samt Bobergs udde. Se karta för norra och södra kusten. I övrigt gäller de stra-tegier som beslutades i samband med ÖP 2.0 som exempelvis socialt perspektiv, blandade upplåtelse-former och skapa spontana mötesplatser. Se vidare de fem strategierna i ÖP 2.0.

Man måste också vara medveten om att FÖPen kan skapa förutsättningar för en utveckling i kustområ-det genom att peka ut var den skulle vara lämplig. Utvecklingen kan dock bara ske om markägarna vill vara delaktiga i processen.

Befintlig Planlagd/Sammanhängande be-byggelseOmrådena omfattar befintlig planlagd bebyggelse eller bebyggelse som hänger samman genom be-byggelsestrukturen. Områden innefattar även be-fintlig grönstruktur och därmed grönområden för rekreation och biologisk mångfald inom området.

Blandad användning (bostäder, kommunal och kommersiell service)Bedömningen på hur mycket respektive område kan rymma är mycket osäker och beror på tätheten i den kommande bebyggelsen, skyddsavstånd, geoteknik, arkeologi, naturvärden med mera. Orterna Morup, Glommen samt Ugglarp-Långsand särredovisas.

9 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Vad det gäller bostäder förordas en blandad bebyg-gelse (villor, kedjehus, radhus, lägenhetshus) och blandade upplåtelseformer.

Bostäder (Övrig bebyggelse)Rosendal - Sandkärr19. Område som knyter an till kringliggande be-byggelse som till största delen är fritidsbebyggelse (79%). Området är på drygt 2 ha.

Digesgård - Hule3. Område med mer utpräglad fritidsbebyggelse som knyter an till och harmonierar med fritidsbe-byggelsen väster om utpekat område. Omfattar ca 3,5 ha.

Olofsbo 9, 10. Områden med mer utpräglad fritidsbebyg-gelse som knyter an till och harmonierar med angränsande bebyggelse. De är sammanlagt på drygt 6 h. Områdena kan komma till stånd under förutsättning att dagvattenproblematiken i områ-det får en lösning.

Bobergs udde 11, 12, 13. Bobergs udde har idag en stor bland-ning på bebyggelsen mellan helårsboende och delårsboende. Räknar man på all bebyggelse i området så är 22% helårsboende i området och 78% delårsboende. Tar man bort de mer utpräglade områdena med fritidshus hamnar siffrorna i stället på 33% och 67%. Området ligger dock i förhållan-devis närhet till Falkenbergs stad, en gissning är att populariteten för att bli åretruntboende i området kommer att öka. Tidigare FÖP (1994) föreslog en gles struktur som inte kan anses vara hållbar. I området föreslås därför tre områden som innebär en förtätning och komplettering av befintlig bebyg-gelse. Föreslaget är en bebyggelse med karaktär av helårsboende och omfattar ca 11 ha.

För att de nya områdena i området ska kunna ge-nomföras måste vägfrågan till Bobergs udde (från Ringsegård-Galarkullen fram till Björsgård, ca 1 km) studeras. Vägen har i denna sträckning inte tillräcklig kapacitet för att kunna bära en vidare utbyggnad av bebyggelse i området.

Vad det gäller del av område 12 anger länsstyrelsen avvikande mening från kommunens hållning, se granskningsyttrande 4.

Ugglarp-Långasand14a. Området är en del av det kraftigt förminskade område 14. Det utgörs av 3 ha åkermark och skogs-beklädda bergigare områden.

25. Området omfattar en tänkt bebyggelse i anslut-ning till anläggandet av sjön Högasjö. Det är på drygt 5 ha skogsklädda bergsryggar i anslutning till åkermark. Planläggning av detta område förutsät-ter att Högasjöprojektet kommer till stånd.

Vad det gäller område 25 anger länsstyrelsen avvi-kande mening från kommunens hållning, se gransk-ningsyttrande 4.

VerksamhetsområdeJordbruksmark utgör drygt 47% av den totala mar-karealen i FÖP-området. Många av de riktlinjer som finns för byggande i kustområdet är till för att skydda jordbruket men dessa ser också till värdena för besöksnäringen.

Enligt de riktlinjer för fortsatt arbete som togs i programskedet av arbetet med FÖP för norra och södra kusten så bör mindre verksamheter kunna lokaliseras inom område för blandad bebyggelse. Verksamhetsområden för störande eller ytkrävande verksamheter kommer enligt översiktsplanen inte att pekas ut. Dessa hänvisas till de stora verksam-hetsområden som finns utpekade på exempelvis Smedjeholm, Långåsmotet och i Slöinge.

Figur 2 Illustrerar det område som pekats ut som extra viktigt för besöksnäringen.

10 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

BesöksnäringPå den södra delen av kusten har ett område defi-nierats som speciellt viktigt för besöksnäringen, se figur 2.

CampingCamping utgör en del av besöksnäringen och i om-rådet finns fyra större campingar och en mindre. Dessa är från norr till söder:Morups lilla gårdscampingRosendals campingOlofsbo campingCaravan club OlofsboUgglarps camping

För samtliga campingområden föreslås möjlighet till utbyggnad (C1-C4).

FlygfältInom den norra delen finns sedan tidigare ett flygfält, Falkenberg (Morup) flygfält. Flygfältet bör finnas kvar och säkerställs genom att det ligger inom område ”särskilt bevarandevärde”.

Service

Kommunal serviceSkola och förskolaPlats för förskola kan rymmas inom område med ”Blandad användning”, se särredovisning för Morup och Ugglarp-Långasand.

En fråga som har varit uppe under FÖP-arbetet, men inte är något som FÖPen kan påverka (FÖP en kan endast anvisa plats), är att kunna nyttja förskola och skola i angränsande kommuner. Detta för ett kortare pendlingsavstånd än om man nyttjar befintlig förskola/skola i egen kommun. Här måste man skilja på förskola och grundskola. Vad det gäller förskola så sker ett utbyte under förutsättning att det finns plats. Barn i den egna kommunen har förtur. Vad det gäller grundskola så är det också fritt att välja skola på andra sidan kommungränsen om det finns plats men man är då inte garanterade skolskjuts.

Skolskjuts regleras i skollagen (SFS 2010:800), förordningen om skolskjutsning (SFS 1970:340), lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor (SFS 1991:1110), förordningen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elev-resor (SFS 1991:1120) samt Trafiksäkerhetsverkets föreskrifter om skolskjutsning (TSVFS 1988:17).

Där står bl.a. att kommunen inte har skyldighet att ordna skolskjuts om man möter organisatoriska

och ekonomiska hinder. Att anordna skolskjuts i det enskilda fallet, som innebär en merkostnad utöver det vanliga, får prejudicerande verkan. Detta kan innebära en mycket större merkostnad för kommunen.

Det blir i det fallet en praxis att kommunen ska handla lika i hela kommunen. Det blir därmed en större fråga som skulle behöva lösas i ett regionalt eller t o m nationellt perspektiv.

ÄldreboendeEventuellt äldreboende kan rymmas inom före-slagna områdena för blandad användning (gula områden med brun kantlinje på kartan) men även som förtätning inom samlad planlagd bebyggelse.

Kommersiell serviceFÖPen kan skapa förutsättningar för etablering av kommersiell service i form av handel av olika slag genom att peka ut lämpliga områden för detta. Andra faktorer avgör sedan om etableringar verk-ligen sker. Kommersiell service kan rymmas inom föreslagna områdena för blandad användning (gula områden med brun kantlinje på kartan) men även inom befintlig bebyggelse (område för samlad planlagd bebyggelse).

Kommunikationer

KollektivtrafikBefintliga kollektivtrafikstråk (Falkenberg- Varberg och Falkenberg - Halmstad) ligger kvar. Dessa stråk försörjer samtliga tre utpekade orter med kollektivtrafik. För Morup, Glommen och Ugglarp-Långasand har lämpliga platser för bytespunkt med utökad resenärsservice pekats ut, se respektive särredovisning.

Bytespunkt med utökad resenärsservice innebär att man anlägger en busshållplats med exempelvis cykel- och bilparkering (pendelparkering) och möjlighet att vänta under tak (kur). Det kan också innefatta andra åtgärder.

Bussgata och ny sträckning på buss 350Hallandstrafiken har tillsammans med Falkenbergs kommun utrett förutsättningarna för ett nytt kol-lektivtrafikstråk över Suseån där avsikten är att binda ihop Ugglarp-Långasand med Falkenbergs stad via Grimsholmen och Bobergs udde. Detta skulle då ersätta nuvarande kollektivtrafikstråk (buss 350). Resultatet visar att ett nytt stråk inte kommer att bära sig ens i ett längre perspektiv på 15-20 år (se vidare samrådshandlingen).

O

11 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

CykelstråkResonemanget nedan är i linje med av kommunen antagen cykelstrategi. Cykelstråk har utretts och studien pekar ut Kattegattleden både i den norra och södra kusten som den främsta cykelinfra-strukturen. Det är därför av vikt att utveckla och förbättra Kattegattleden ytterligare samt utgå ifrån den vid planering av serviceanläggningar och bo-stadsbebyggelse. I södra kusten har olika lägen för en cykelbro eventuellt en kombinerad cykel- och bussbro utretts. Det är fortfarande öppet vilken som skulle kunna bli den tänkta sträckningen beroende på vad som kan genomföras efter pröv-ning enligt olika lagstiftning (miljöbalken m.m.) . Sträckningen redovisas därför översiktligt. En cykelbro över Suseån skulle medföra en väsentlig förkortning av Kattegattleden.

I både den norra och södra kusten bör det huvud-sakliga fokuset vara att bygga cykelvägar framför allt inom de utpekade orterna och koppla dessa till Kattegattleden.

Ett exempel är att bygga ut cykelvägnätet i Morup kopplat till bytespunkten med utökad resenärs-service och kopplat till Kattegattsleden med säkra övergångar över väg 768. I en längre framtid kan det också vara viktigt att stärka ett genare och snabbare cykelstråk från Morup till Falkenbergs stad.

Glommen har idag behov av ett utbyggt cykelväg-nät men har en bra koppling till Falkenbergs stad.

Ett viktigt cykelstråk i den södra kusten är kopp-lingen mellan Slöinge och Ugglarp. Kopplingen till Slöinge är viktig dels ur en rekreativ synpunkt men även sett från en serviceaspekt.

En lämplig koppling till Slöinge är via den befint-liga cykeltunneln under E6/E20 och därefter längs med befintliga landsvägar, via Vastad och Skäl-lentorp.

Skyltning är generellt mycket viktigt.

För övrigt, se cykelstrategin.

VägsystemVägnätet inom planområdet består av allmänna och enskilda vägar. Det allmänna vägnätet består av dels det statliga och regionala vägnätet, dels av vägar med kommunalt huvudmannaskap. Utmed vägnätet med kommunalt huvudmannaskap an-svarar kommunen för drift och underhåll.

Planområdet för FÖP norra och södra kusten av-gränsas i öster av E6:an.

E6 är ett transportintensivt stråk med stor betydelse för den internationella godstransporten och för inomregionala persontransporter. Inom Halland är de största trafikflödena på E6 koncen-trerade till norra delen av länet med trafikflöden som uppgår år 2015 till cirka 49 500 fordon (årsmedeldygnstrafik). Förbi Falkenbergs kom-mun uppgår trafikmängden på E6 till cirka 26 500 fordon (årsmedeldygnstrafik), se figur 4.

Figur 3 Övergripande cykelstruktur vid kusten.

Figur 4 Dagens trafikflöden inom vägsystemet. ÅDT är årsmedel- dygnstrafik, det vill säga summan av all trafik under året dividerat med årets alla dagar.

12 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Inom planområdena går gamla E6:an som är ett viktigt parallellt regionalt stråk till E6. Gamla E6:an knyter ihop flera tätorter längs med den Halländ-ska kusten och består av väg 767, väg 768 och väg 610. Dessa vägar är av Trafikverket utpekade som omledningsväg för väg E6/E20 samt identifierade som viktiga vägar för den nationella och regionala tillgängligheten (funktionellt prioriterat vägnät).

Väg 767 och väg 768 går mellan Varberg och Falkenberg och utgör ett stråk som sammanbinder den norra delen av planområdet med Falkenberg stad. Trafikmängderna utmed stråket varierar från knappt 2 600 fordon (årsmedeldygnstrafik) i höjd med Morup till cirka 11 300 fordon (årsmedel-dygnstrafik) inom Falkenbergs stad. Trafikbelast-ningen på väg 767 är som störst på sträckan mellan Smedjeholms industriområde och trafikplats Ågård.

Inom planområdet finns inga utpekade riksin-tressen för kommunikation enligt miljöbalken 3 kap. 8 §. I anslutning till planområdet är E6:an utpekad som riksintresse för kommunikation. Riksintresset avser säkerställandet av funktionen hos transportsystemet där tillkommande bebyg-gelse inte får medföra negativ påverkan på varken dess nuvarande eller framtida funktion. De enligt FÖP för norra och södra kusten utpekade utveck-lingsområdena bedöms ligga inom ytterområdet av influensområde för väg E6/E20.

Tillkommande trafikflödenFör att kunna analysera konsekvenserna på trafik-systemet (inom planområdet) har en översiktlig trafikutredning genomförts. Utredningen utgår från ett framtida trafikscenario och en bedömning av tillkommande trafik alstrad från föreslagen bebyggelseutveckling.

I föreliggande trafikutredning har en manuell trafikberäkning genomförts. Orsaken är den för-djupade översiktplanens övergripande karaktär där det idag inte är klarlagt vilken typ av bostäder som kommer att bli resultatet av framtida utbyggnad.

Den manuella beräkningsmetoden bygger på en antagen biltrafikalstring per bostad samt ett anta-gande om hur den tillkommande trafiken fördelas på vägnätet. Den tillkommande trafiken beräknas därefter genom att multiplicera biltrafikalstringsta-let med det uppskattade antalet tillkommande bostäder. Beräkningsmetoden behandlar endast personbilar och tar exempelvis ej hänsyn till ut-vecklingsområdets framtida kollektivtrafikförsörj-ning eller tillgång till utbyggt gång- och cykelväg-

nät. Detta innebär inte att förutsättningar saknas för att en del av resbehovet inom planområdet kan uppfyllas av kollektiva transporter eller med cykel.

Enligt Trafikverkets grundläggande prognos för år 2040 i Hallands län kommer den allmänna trafik-tillväxten att medföra en sammantagen ökning för personbilar med 36% och en sammantagen ökning för lastbilar med 58%. Motsvarande tillväxtprognos för europavägar inom Hallands län ger en trafikök-ning på E6:an på 56% för personbilar och 48% för lastbilar. Uppräknade trafikmängder inom planom-rådet för prognosår 2040 redovisas i figur 5. För de utpekade utvecklingsområdena antas en trafikalstring på 5 fordonsrörelser per dygn per bostad. Detta är en grov schablonuppskattning uti-från de förutsättningar som FÖPen ger. Exempelvis reglerar den fördjupade översiktsplanen inte exakt vilken typ av bebyggelse som är lämplig att uppföra inom ett utbyggnadsområde. Den antagna trafikal-stringen utgår från att den framtida bebyggelsen i huvudsak kommer att utgöras av åretruntboende och att resor till och från utbyggnadsområden styrs främst av bebyggelseutvecklingen. Beräknings-metoden ger en siffra på tillkommande trafik per dygn.

Den nya trafiken antas ansluta till huvudvägnätet via väg 768, väg 737, väg 736, väg 696 och väg 658. Resultatet av trafikberäkningen samt hur den tillkommande trafiken antas fördelas på vägnätet redovisas i figur 6.

Trafikberäkningen visar att bland de utpekade utvecklingsområdena är det med bebyggelseut-vecklingen i Ugglarp-Långasand som kommer att medföra den mest betydande trafikökningen. En utbyggnad enligt föreliggande förslag behöver föregås av en utredning om hur de negativa kon-sekvenserna av en trafikökning kan minimeras. Men även för att säkerställa god tillgänglighet, framkomlighet och hög trafiksäkerhet för samtliga trafikanter och trafikslag. Hanteringen av den tillkommande trafikbelastningen på det lokala väg-nätet inom Ugglarp-Långasand sker i den fortsatta planeringsprocessen.

Generellt visar den övergripande analysen att trafikökningen från planområdet är försumbar i förhållande till den trafikmängd som kommer att belasta vägsystemet prognosåret 2040. Till detta ska det beaktas att det i Trafikverkets basprognoser ingår en viss exploateringseffekt.

13 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Det vill säga att Trafikverket i sin trafikprognos tar hänsyn till ett ökat transportbehov kopplat till en förväntad befolkningsutveckling. Den beräknade trafiken från bebyggelseutveckling inom plan-området kan således till viss del redan ingå i den allmänna trafikökningen.

Sammantaget bedöms den tillkommande trafiken från planområdet, i förhållande till Trafikverkets prognostiserade trafikökning, ej medföra en negativ påverkan på det allmänna vägsystemet. Vidare bedöms den ökade trafikbelastningen från föreslagen bebyggelseutveckling främst medföra en påverkan på det lokala vägnätet.

Övergripande bullerutredning

Frågor om människors hälsa är centrala i de bedömningar som ska göras vid planering av nya bostäder. Bullernivåer är en viktig aspekt i denna bedömning. Hälsoeffekterna och störningsupple-velsen av buller är dock komplexa och beroende av flera faktorer.

Vad gäller vägbuller så påverkas nivåerna av till exempel trafikmängden, typ av fordon, vägunder-laget, avståndet mellan bostaden och vägen samt den skyltade hastigheten. Enligt förordningen bör buller från spårtrafik och vägar inte överskrida 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. Vid uteplats, om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden, gäller 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå.

Samma värden gäller för bostadsbyggnader om högst 35 kvadratmeter men ekvivalentnivån vid fasad är istället 65 dBA.

Som en del i arbetet med FÖP för norra och södra kusten har en översiktlig översyn av framtida bul-lernivåer tagits fram. Översynen baseras på Bover-kets metod (se referenser) och utgår från uppgifter om trafikmängder, skyltad hastighet och avstånd mellan väg och mottagare. Syftet med översynen är att i ett mycket tidigt skede skapa en förståelse för utvecklingsområdenas förutsättningar inför den fortsatta planeringsprocessen.

Utifrån de givna antagandena visar översynen att för flera av de föreslagna utvecklingsområdena så måste man i den fortsatta planeringen vidare ut-reda bullermiljön. Det är viktigt att ha i beaktande att översynen är översiktlig och bygger på flera antaganden som kan komma att ändras över tid.

Bredbandsutbyggnad

Falkenbergs kommun kommer under 2018 att ha uppnått en täckning vad det gäller bredband som uppgår till 89%. Detta innebär att kommunen med stor sannolikhet kommer att nå målet att år 2020 ska 90% ska ha möjlighet att ansluta sig till fiber. Kommunen har under processen en infor-merande och stödjande roll och arbetar aktivt för samförläggning mellan ledning för fiber och annan ledningsdragning.

Figur 5 Uppräknade trafikflöden inom vägsystemet för år 2040. Siffrorna är avrundade till hela tiotal.

Figur 6 Det bedömnda tillskottet på det lokala vägnätet (fordon/dygn).

14 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

NaturmiljöUnder översiktsplanearbetet utreddes vilka höga naturvärden som fanns i kommunen och dessa finns redovisade och motiverade i ÖP 2.0. Här finns även de stora opåverkade områdena redo-visade. De stora sammanhängande naturvärdena finns inom område med ”särskilt bevarandevärde”. Naturvärden kan även finnas inom de andra områ-dena. Säkerställande av naturvärdena sker genom de riktlinjer för byggande som finns inom område med ”särskilt bevarandevärde”.

KulturmiljöUnder översiktsplanearbetet utreddes vilka höga kulturmiljövärden som fanns i kommunen och dessa finns redovisade och motiverade i ÖP 2.0. Ett av de underlag som pekas ut är kommunens kulturmiljöprogram. Där redovisas värdefulla kulturmiljöer och riktlinjer för vilka värden som ska bevaras. Programmet innehåller dock inga verktyg för att skydda dessa värden. Vissa kultur-miljöer regleras och skyddas av detaljplan men ett flertal ligger utanför planlagda områden där det varken krävs rivningslov för att riva byggnader eller bygglov för omfattande fasadändringar. Plan- och bygglagens krav att ändringar av bygg-nader ska utföras varsamt och att byggnader med stora kulturvärden inte får förvanskas gäller även för åtgärder som inte fordrar bygglov, men det förutsätter medvetenhet och kunskap av den spe-cifika fastighetsägaren. Utan bygglov är det först i efterhand som bygglovsnämnden kan ingripa om åtgärden har utförts på ett felaktigt sätt. Detta kan ha medfört en bestående skada på kulturvärdena och höga kostnader för byggherren.

Som alternativ till detaljplan kan områdesbestäm-melser med utökad lovplikt och viss reglering av bebyggelsens utformning ge ett tillräckligt stöd för att värna kulturvärdena. Med områdesbestämmel-ser kan kommunen peka ut ett områdes särskilda värden och precisera vilka krav dessa medför. Genom att reglera bebyggelseområden i ett sam-manhang säkerställer man även likabehandling och syftet att säkerställa den gemensamma miljön blir tydligt för alla fastighetsägare.

Arbetet med att ta fram områdesbestämmelser ger också utrymme för att föra en dialog med fastig-hetsägare och andra om vilka som är de väsentliga värdena inom ett område och hur de kan skyddas. Genom en sådan förankringsprocess kan även en respekt och förståelse för kulturvärdena skapas.

FÖPe för norra och södra kusten föreslår att som ett följdarbete till FÖPen tas områdesbestämmelser fram för utpekade områden (se figur 4 och 5).

Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser är ett planeringsverktyg som används inom begränsade områden utan detaljplan för att reglera mark- och vattenanvändning, bebyg-gelsemiljöns egenskaper eller administrativa frågor. Bestämmelserna reglerar endast ett fåtal frågor och garanterar ingen byggrätt som exempelvis en detalj-plan men är juridiskt bindande. Områdesbestämmelser antas för att säkerställa syften i översiktsplanen eller tillgodose riksintressen enligt Miljöbalken. Med områdesbestämmelser är det möjligt att föra in bestämmelser som minskar eller utökar den generella lovplikten inom hela eller delar av planområdet. Detta gäller för såväl bygglov, rivningslov som marklov.

FriluftslivFriluftslivsvärden är speciellt utpekade i och med riksintresse enligt 4 kap miljöbalken som säger att turismens och friluftslivets, framför allt det rörliga friluftlivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen om man ska tillåta exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. En särskild studie har dock genomförts för att titta på vilka områden som utmärker sig för det rörliga friluftslivet som inte är bundet till någon form av anläggning. Det kan vara för exempelvis ströv- och löpområden, cykling, kitesurfing, paddelboarding. Dessa områden är också ofta intressanta ur besöks-näringsperspektiv. Säkerställande av friluftslivsvär-dena sker genom de riktlinjer för byggande som finns inom område med ”särskilt bevarandevärde”.

15 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Figur 7 Förslag på områden med områdesbestämmelser (för att säkra kulturmiljövärden) norra kusten.

16 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Figur 8 Förslag på områden med områdesbestämmelser (för att säkra kulturmiljövärden) södra kusten.

17 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Bild 3 Del av område Grimsholmen, område 37 i Falkenbergs kommun kulturmiljöprogram.

18 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Figur 9 Förslag på en framtida utveckling av Morup.

19 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Rekommendationer Morup

Specifika förutsättningarMorup är beläget på den mellanhalländska kust-slätten. Omgivande landskap har historiskt påver-kats starkt av människan och består av ett utpräglat jordbruks- och kulturlandskap. Den historiska för-ankringen har präglat Morups utformning, bland annat var orten förr en viktig knutpunkt för folk på resa. Idag bildar kyrkan, skolan, livsmedelsbutiken och Ramsjökanal tillsammans med Långåsvägen och Askhultsvägen tydliga landmärken och stråk. Dessa underlättar orienteringen i orten samt ska-par ett tydligt center.

Ramsjökanal rinner igenom orten och den upp-växta vegetationen längs med kanalen bidrar till att skapa en karaktäristisk grön miljö. Detta förstärks ytterligare av uppväxta trädalléer och den centralt placerade kyrkogården. Den gröna strukturen och den småskaliga samt äldre bebyggelsen bidrar tillsammans med omgivande kulturlandskap att ge Morup dess karaktär. På ortens finns bl. a. verk-samheterna Morups Lagerservice och XL Bygg TL byggvaror.

2015 hade 91% av Morups bebyggda fastigheter helårsboende. I jämförelse med snittet i kommu-nen och riket så har Morup en högre andel äldre än 65 år (30% mot 24% kommunen/21% riket).

98% av den förvärvsarbetande befolkningen pendlar till arbete på annan ort. Av de som pendlar till arbetet så pendlar man vanligast till någon annan ort i Falkenbergs kommun (68% av de som pendlar) och näst vanligast är Varberg (21% av de som pendlar). Inpendling till arbete i Morup är lika vanlig som utpendling till arbete.

Morup är i översiktsplanen utpekad som nod.

Blandad användning I Morup finns det idag ca 33 obyggda tomter. I dessa tomter inkluderas även tomterna inom området för hästgårdar. Förutom dessa är det ca 30 tomter på gång i redan beslutade planuppdrag som ligger öster och väster om väg 768 (kustvägen till Varberg) vid den gamla kvarnen, vägrestaurangen och macken. Två ytterligare områden pekas ut för boende och dessa områden gör att Morup växer inifrån och ut och att samhället får en tätare struk-tur. Här kan även ev förskola rymmas.

1. Väster om kyrkan. Området utgår efter samrådsskedet på grund av dess stora påverkan på kulturhistoriska värden.

2. Väster om RamsjökanalOmrådet är ca 4,7 ha och ligger mellan Ramsjö-kanal, marknadsplatsen och norr om det som en gång var Morups gästgiveri. Området har efter samrådsskedets inkomna synpunkter utökats mot nordväst.

Strandskydd finns för Ramsjö kanal. Noggrannare utredning vad det gäller eventuell översvämnings-risk måste göras.

Vid framtagandet av detaljplan och vidare bygg-nation ska särskild hänsyn tas till de utpekade värdena i kulturmiljöprogrammet.

V1 Verksamheter

Söder om bygghandeln och fotbollsplanerna i Morup, mellan väg 768 och väg 767, föreslås ett verksamhetsområde. Enligt de övergripande riktlinjerna för det fortsatta arbetet, program-handlingen, är det inte ytkrävande eller bullrande verksamheter som ska planeras i området. Det som avses är mindre verksamheter.

ServiceÄldreboende kan ingå i område 2 eller något förtätningsområde inom planlagd/sammanhängande bebyggelse.

Livsmedelsaffär finns på orten men har ett svik-tande underlag. Den fördjupade översiktsplanen kan bidra genom att peka ut områden för bostad/bebyggelse som leder till fler boende på orten och på så sätt stärka köpkraften.

KommunikationerEn bytepunkt med utökad resenärsservice föreslås bli placerad vid väg 768, i anslutning till den gamla kvarnen. Hit är det möjligt att ta sig utan att be-höva färdas på väg 768. Närmare placering diskute-ras vidare med Hallandstrafiken och Trafikverket.

Möjlighet för gång- och cykelväg bör finnas dels med anslutning till Kattegattleden, men även inom samhället.

20 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Figur 10 Förslag på en framtida utveckling av Glommen.

21 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Rekommendationer Glommen

Specifika förutsättningarGlommen har en lång historia som sträcker sig tillbaka till vikingatiden. Ortsnamnet Glommen slog igenom i slutet av 1800-talet i samband med att hamnen byggdes och refererar till Glumstenen, placerade längs ut i hamnen. Anläggningen av hamnen innebar en ökning av fiskenäring och bi-drog till att Glommen växte till ett fiskeläge. Under 1940–50-talet expanderade orten, utbyggda vägar samt förbättrade kommunikationsmöjligheter möj-liggjorde förutsättningar för boende i Glommen och arbetspendling till Falkenberg.

Orten omfattas även av Glommen norra som idag främst domineras av villabebyggelse. Många byggnader som uppfördes samtidigt som hamnen finns bevarade och bidrar också till att ge orten en karaktäristisk bebyggelsestruktur. Samhället omges av starka naturvärden bland annat Morups Tånge, söder om Glommen. Glommen är utpekat som en serviceort i ÖP 2.0 med bl.a. Långavekaskolan, åk F-5 och livsmedelsbutik. Ortens största verksamhet är Falkenberg Seafood AB.

2015 hade 71% av Glommens bebyggda fastigheter helårsboende och 59% i Glommen norra. I jäm-förelse med snittet i kommunen och riket så har Glommen en högre andel äldre än 65 år (31% mot 24/21%) men också en högre andel 7-17 åringar (23% mot 20/20%).

96-100% av den förvärvsarbetande befolkningen pendlar till arbete på annan ort. Av de som pendlar till arbetet så pendlar man vanligast till någon annan ort i Falkenbergs kommun (72% av de som pendlar) och näst vanligast är Varberg (13%), Halmstad (6%) och Göteborg (4%). Utpendling till arbete från Glommen är fyra gånger så vanligt som inpendling till arbete. För Glommen norra gäller att av de som pendlar till arbetet så pendlar man vanligast till någon annan ort i Falkenbergs kommun (48% av de som pendlar) och näst vanligast är Varberg (11%) och Halmstad (11%).

Bild 4 Delar av centrala Glommen med hamnen i bakgrunden.

22 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Blandad användningDen kommande utvecklingen koncentreras fram-för allt kring befintligt kollektivtrafikstråk och kring skola och förskola. Allt för att skapa möjlig-heter till en hållbar samhällsutveckling där det är nära avstånd till service.

4. Område i norra GlommenOmrådet är ett större utbyggnadsområde på drygt 10 ha som ligger väster om kustvägen (väg 735). Skyddsavstånd till väg och nuvarande hästanlägg-ningar kommer att behöva studeras i detaljplanear-betet. En mycket översiktlig beräkning utifrån ytan på området visar att området kan rymma ca 50 villor. Vid flerbostadhus ryms fler bostäder. Som jämförelse, se område 6.

5. Område norr om utbyggnadsområde för Långavekaskolan

Området (drygt 3 ha) är utplacerat på ett område där det idag finns en befintlig hästgård. Eventuell utbyggnad ska ses på lång sikt och det nära avstån-det till intilliggande hästanläggning gör att utveck-ling av området kan dröja. En mycket översiktlig beräkning utifrån ytan på området visar att om-rådet kan rymma ca 20 villor. Vid flerbostadhus ryms fler bostäder.6. Område norr om Glumstensvägen, väster om skolanEfter utredning visade det sig att för området finns planuppdrag för bostäder från år 2007. Området planläggs nu för drygt 90 bostäder.

7. Område söder om Långavekaskolan fram till fotbollsplanerna i GlommenMarken på nästan 4 ha och ligger i direkt anslut-ning till skolan med väg 737 mot Bölse som delare. Skyddsavstånd till vägen får instuderas i detaljpla-nearbetet. En beräkning utifrån ytan på området visar att området kan rymma i runda tal 20 villor. Vid flerbostadhus ryms mer och det blir följdaktli-gen fler bostäder.

8. Området söder om Glumstensvägen väster om kustvägenOmrådet ligger bra i anslutning till väg, skola och kollektivtrafik och är nästan på 3 ha. Här har hänsyn till utblick mot Morups Tånges fyr och till befintlig jordbruksverksamhet (grisgård) tagits. Skyddsavstånd till befintlig väg (bl.a. trafikbuller)får instuderas i detaljplanearbetet. En mycket över-siktlig beräkning utifrån ytan på området ger att området kan rymma ca15 villor. Vid flerbostadhus blir det följdaktligen fler bostäder.

V2 Verksamheter

Enligt de riktlinjer för fortsatt arbete som togs i programskedet av arbetet med FÖP för norra och södra kusten så bör mindre verksamheter kunna lokaliseras inom område för blandad bebyggelse. I detta fall även i anslutning till befintlig verksamhet under förutsättning av verksamheten inte är trans-port- och/eller bullerintensiv. Verksamhetsområde har pekats ut utmed kustvägen (väg 735), område V2.

S1 Service

Ubyggnadsområde för Långveka skola och förskola finns utpekat norr om nuvarande skoltomt och är utplacerat på ett område där det idag finns en befintlig hästgård. Förskola kan eventuellt också anläggas genom förtätning av befintligt område sydväst om område för blandad användning, om-råde 1. Eventuellt äldreboende kan rymmas inom område för blandad användning (område 3-7).

Livsmedelsaffär finns på orten men har ett vikande kundunderlag. Den fördjupade översiktsplanen kan bidra genom att peka ut områden för bostad-bebyggelse som leder till fler invånare på orten och på så sätt stärka köpkraften.

KommunikationerÖnskemål har i programskedet framförts om att förlänga buss 7 till norra Glommen. Detta är inget som regleras i den fördjupade översiktplanen men det torde i ett längre perspektiv vara rimligt med tanke på hur utbyggnadstankarna för Glommen ser ut samt att Glommen norra ingår i Glommens serviceort. Diskussion får vidare föras med Hal-landstrafiken utifrån resbehovet och nyttjandet.

En bytespunkt med utökad resenärsservice bör placeras i anslutning till rondellen vid Långaveka-skolan. Exakt placering får diskuteras vidare med Hallandstrafiken och Trafikverket.

Gång- och cykelvägnätet bör byggas ut genom or-ten men exakt dragning måste utredas vidare. Den redovisade gång- och cykelsträckningen ska därmed ses som mycket schematisk.

FritidsverksamhetVäster om nuvarande fotbollplaner har ett område utpekats som möjligt expansionsområde för fritids-verksamhet.

23 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Rekommendationer Ugglarp-Långasand

Specifika förutsättningarOmrådet består ursprungligen av två orter som de senaste decennierna vuxit ihop allt mer. Fiske-näringen var inledningsvis en förutsättning för etableringen av Ugglarp och Långasand. Under 1900-talet fick turismen allt större betydelse för ortens utveckling. Etableringen och exploatering av sommarbostäder påbörjades i början av 1930-talet. Sedan 1970-talet har det allt mer gradvis skett en övergång från sommarboende till fastboende.

Orten erbjuder badområden, omväxlande sand-strand med en del inslag av klippor. Utöver detta tillkommer strövområden och utsiktsplatser som bidrar till att tillgängliggöra området. Kustom-råden längs med Ugglarp-Långasand bedöms ha ”mycket höga naturvärden”. Orterna angränsar dels till Vesslunda naturreservat, Stensjöstrands natur-reservat samt Ullarps naturreservat som utgör en del av Vastaddalen.

År 2015 hade 29% av Ugglarp-Långasands be-byggda fastigheter helårsboende och i jämförelse med snittet i kommunen och riket så har orten en dubbelt så hög andel som är äldre än 65 år (43% mot 24/21%).

100% av den förvärvsarbetande befolkningen pendlar till arbete på annan ort. Av de som pendlar till arbetet så pendlar man vanligast till någon an-nan ort i Falkenbergs kommun (53-63% av de som pendlar) och näst vanligast är Halmstad (16-24%). Utpendling till arbete från Ugglarp-Långasand är drygt tre gånger så vanligt som inpendling till arbete.

Ugglarp-Långasand är utpekad som nod i kom-munens översiktsplan och benämns också som en gemensam tätort.

Länsstyrelsen i Hallands län skriver i sitt yttrande i programsamrådet att ”Långasand har inte tidigare setts som en tätort. Kommunen måste därför tydli-gare motivera förslaget att Långasand-Ugglarp ska ses som en sammanvuxen tätort. Konsekvenserna av den bebyggelseutveckling som föreslås i Lång-sand behöver belysas. Både för riksintressena för rörligt friluftsliv och kustzon och för möjligheterna till ett hållbart samhälle. Det finns lägen som kan vara mer rimliga att studera för bebyggelseutveck-ling. Exempelvis byn Eftra har bättre kollektivtrafik och närmare till service i Heberg och Slöinge”.

Under programsamrådet inkom yttranden i olika riktning där en del förordade en utbyggnad av Ugglarp-Långasand medan andra ansåg att orten är bra som den är och ingen ytterligare utveckling är nödvändig. I tiden mellan program och samråd studerade kommunen därför tre olika scenarier för utvecklingen av Ugglarp-Långasand.

Sceneario 1 byggde på att tätorten kompletteras enbart med bebyggelse som förtätar befintlig struk-tur och genom omvandling av befintliga hus från sommarboende till fastboende.

Scenario 2- tanken var att bygga ihop Ugglarp-Långasand till en gemensam tätort genom en mer expansiv utbyggnad. Ny infart från kustvägen föreslogs och en bytespunkt med utökad resenärs-service vid kustvägen i den nya vägens förlängning.

Scenario 3 - alternativet byggde på, förutom om-vandling av husen från sommarboende till fastbo-ende, en expansiv utbyggnad av Långasand norrut mot Eftra. Detta innebär att orten som helhet blir mer utdragen. Förslaget stämmer inte heller helt med intentionerna i översiktsplanen vad det gäller förtätning och tydligt sammanhang.

Efter en omfattande diskussion så presenterades en utbyggnad av Ugglarp-Långasand enligt scenario 2 i samrådsskedet. Efter samrådet sammanställdes inkomna synpunkter och i det därpå följande utställningsskedet presenterades sedan ett förslag som visade på en kraftig utbyggnad av Ugglarp-Långasand.

Efter utställningsskedet har så kommunstyrelsen beslutat (2017-02-14, § 28) ta bort delar av de föreslagna utbyggnadsområdena som fanns med i den norra delen för att sedan föra in utbyggnads-områden i den södra delen av tätorten. Detta gör att planen går ut på en andra utställningsomgång.

Vissa justeringar har sedan genomförts även under utställning 2 och 3.

Blandad användningUgglarp-Långsand är expansivt och ytterligare mark håller på att planläggas. Område för blandad använding utgör ca 24 ha och område för bostäder omfattar ca 8 ha. Inriktningen i området i stort bör vara en mångfald av olika typer av bebyggelse. Bostäder av olika typ (villor, radhus, kedjehus, lägenheter m.m.) kan tillskapas om man medvetet väljer denna strategi i området.

Framför allt bör det eftersträvas flerbostadshus som kan innebära att ungdomar och äldre kan bo kvar på orten.

24 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Figur 11 Förslag på framtida utveckling av Ugglarp-Långasand.

25 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

Orten har idag problem med dagvatten och havs-vattenkvalitet vilket måste beaktas vid en fortsatt utbyggnad.

Genom planprocessen har områden tillkommit och andra har tagits bort eller förminskats. För att följa denna process så hänvisas till samråds- och utställningsredogörelser samt de olika beslut som tagits i kommunstyrelsen i frågan.

14b. Område i de centrala delarna av tätortenOmrådet har ytterligare minskats och delats i en del för bostäder (14a) och en del för blandad användning (bostäder och service, exempelvis förskola), 14b. Området är ca 1,7 ha och är i stora delar en förtätning av en befintlig detaljplan och utgörs i stor utsträckning av åkermark.

15. Område i de västra mellersta delarna av utbyggnadsområdetOmrådet utgår efter utställning 2.

16. Område i de östra mellersta delarna av ut- byggnadsområdetOmrådet utgår efter utställning 1.

17. Område i de norra delarna av utbyggnads- områdetOmrådet har förflyttats norrut. Det utgörs av 12 ha skogmark, delvis starkt gallrad och delvis kuperad.

Länsstyrelsen anger avvikande mening från kom-munens hållning, se granskningsyttrande 4.

18. Område i de nordöstra delarna av utbygg- nadsområdetOmrådet utgår efter utställning 1.

20. Område i de nordöstra delarna av ut- byggnadsområdetOmrådet utgår efter efter utställning 2.

21. Område i de nordöstra delarna av utbygg- nadsområdetOmrådet är ca 3 ha och utgörs av öppen svagt slut-tande gräsyta intill korsningen Ullarpsvägen- Sallebergsvägen med utsikt över stranden och havet. Område 21 består även av en mindre skogsbeklädd del norr om Båtsmansvägen. I norr avgränsas område 21 av en stenmur samt i övriga delar av befintlig bebyggelse och vägar. Området har ett centralt läge i Ugglarp intill Sallebergsvägen, som upplevs som något av en huvudgata. Hänsyn bör i planarbetet tas till landskapsbilden.

22. Område i de nordöstra delarna av utbygg- nadsområdetOmrådet utör en yta på drygt 1 ha, för närvarande bevuxet med olika sorters träd, bland annat fågel-bär.

Området är inhängat och beläget på västra sidan av Axelia och kan utgöra en mindre komplettering inom befintlig bebyggelsestruktur och komplettera bebyggelsen längs Båtsmansvägen.

Hänsyn bör i planskedet tas till parken intill och möjligheten att bibehålla parkens koppling med intilliggande grönstruktur norr om område 21.23. Område i de nordöstra delarna av utbygg-nadsområdetOmrådet består av platt odlad åkermark till en yta av ca 4 ha. Läget intill Kustvägen gör att blandning av bebyggelse bör eftersträvas för att möta ev res-triktioner gällande trafkbuller. Bebyggelsen inom området kan ha stor påverkan på hur gaturum-met kring Kustvägen upplevs. Byggnation inom området kan förstärka intrycket av en tätort och samtidigt förstärka insater för ökad trafiksäkerhet.

24. Område i de nordöstra delarna av utbygg-nadsområdetOmrådet utgörs av drygt 1 ha gräsbevuxen åker-mark beläget mellan kustvägen och Byvägen i Ugglarp. Trafikbullernivåer från Kustvägen bör studeras i samband med planläggning. Skyltläget kan göra området särskilt lämpligt för service tillsammans med bostäder. Trafiksäkerheten runt korsningen till Kustvägen bör studeras.

VerksamheterI kustläge är denna del av kusten utpekat som extra värdefull för besöksnäringen, under rubriken Verksamheter, sid. 10. Se även natur- kultur- och friluftskartan i bilaga 2. Inom orten utgör campingen en besöksnäring som kommer att gynnas genom föreslagna utbyggnadsområden för campingen.

V3 Verksamhetsområde utpekat i Ugglarp-LångasandOmrådet är drygt 1 ha och består av befintliga verksamheter samt åkermark. Området rymmen expansion av befintligt versamhetsområde.

S2 Service

Området utgår efter efter utställning 2. Allmän service kan rymmas inom område för blandad användning, förslagsvis i anslutning till kustvägen i område 23 eller 24. Detta kan gälla förskola, skola samt äldreboende. Se även område 14 b.

I programsamrådet påpekades att campingen skulle kunna ha rollen som närlivs m.m. Den för-djupade översiktsplanen lägger inga hinder i vägen för en sådan utveckling, men råder inte över den.

26 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

KommunikationerEn mer heltäckande studie på utbyggt gång- och cykelnät behöver genomföras i området. Detta illustreras av förslag till var komplettering av gång- och cykelnätet skulle kunna ske.

En bytespunkt med utökad resernärsservice bör placeras utmed kustvägen, ungefär vid huvudin-farten till Ugglarp och.Sallabergsvägen. Närmare placering av dem båda diskuteras vidare med Hallandstrafiken och Trafikverket.

Påverkan på riks-intressen

Både i arbetet med kommunens översiktsplan, ÖP 2.0, och i detta arbete har enskilda intressen vägts mot allmänna intressen (riksintressen).

Påverkan på riksintressena torde vara minimal eftersom byggandet vid kusten koncentreras till de i översiktsplanen utpekade orterna samt att översiktsplanen och delöversiktsplanen för norra och södra kusten anger en restriktiv hållning till byggande i den mest kustnära zonen (område med särskilt bevarandevärde, grönt på kartan). Se vidare miljökonsekvensbeskrivningen.

Vad det gäller motstående riksintressen i Vastad-dalen (riksintresse kulturmiljövård samt riksin-tresse hushållningsbestämmelser mot riksintresse värdefulla ämnen) så ska det gälla som angavs som riktlinje i översiktsplanen (ÖP 2.0). Där slås fast att vid en avvägning mellan riksintressena i Vastad-dalen så ska riksintresset för värdefulla ämnen stå tillbaka för övriga riksintressen.

Riksintresse för kulturmiljö i Vastaddalen tillgodo-ses dels genom att vi föreslår att områdesbestäm-melser ska tas fram för den utpekade kärnan i riks-intresseområdet (kulturmiljöprogramsområdet). I övrigt se de riktlinjer som finns beskrivna under Riktlinjer för byggande inom område med ”möjlig-het att pröva ny enstaka bebyggelse”. Dett gäller under förutsättning att en åtgärd behöver bygglov eller kräver detaljplan. I annat fall är det stora svå-righeter med att reglera byggander.

Angående 4 kap. miljöbalken, se vidare resone-mang i miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljökvalitetsnormer

Aktuella miljökvalitetsnormer finns i FÖP-området för luftkvalitet och vattenförekomster.

För miljökvalitetsnormer för luftkvalitet bedöms trafiken normalt som den viktigaste förorenings-källan. I FÖP kusten bedöms trafiken inte vara på sådana nivåer eller öka på ett sådant sätt att risk för ett överskridande av miljökvalitetsnormer för luftkvalitet föreligger. Bakgrundsnivåerna, vilket är halterna av samma ämnen, i mer opåverkade, icke

Bild 5 Vesslunda naturreservatt.

27 (36)

MAR

K- O

CH V

ATTE

NAN

VÄN

DN

ING

stadsmässiga, förhållanden är inte på en sådan nivå i Falkenbergs kommun att något överskridande av miljökvalitetsnormerna är aktuellt. Förslaget på fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten innebär således inte några förändringar så att ett överskridande av miljökvalitetsnormer kan bli aktuellt.

Miljökvalitetsnormerna för ytvatten ska uppnås till 2021. De aktuella vattenförekomsterna som berörs av FÖP-området är ytvattenförekomsterna Ramsjö kanal, Suseån och Kvarnbäcken samt S m Hallands kustvatten. Gemensamt för alla fyra ytvattenföre-komster är att de inte når ”god ekologisk status”. Samtliga är klassade som måttlig ekologisk status med avseende på övergödningsproblematik. För Suseån och Kvarnbäcken är också bristande kon-nektivitet ett miljöproblem. Fördjupad översikts-plan bedöms inte medföra ytterligare belastning på vattenförekomsterna vad gäller övergödning på ett sätt som motverkar uppfyllandet av miljökvalitets-normerna. Frågor om konnektivitet i vattendragen hanteras inte över huvud taget i en fördjupad översiktsplan.

Dagvatten, fel omhändertaget, kan skapa bland annat översvämningsproblematik. I dag finns pro-blem i Olofsbo och Långasand. Ansvarig för dag-vatten i området varierar från område till område och lösningar vad det gäller dagvattenproblemati-ken är platsberoende, vilket gör att inga generella lösningar för dagvatten kan föreskrivas i planhand-lingen eller miljökonsekvensbeskrivningen.

Mellankommunala intressen

Varbergs kommuns översiktsplan (2010-06-15) och dess fördjupning för Tvååker och södra kusten (2001-09-18) samt Halmstad kommuns över-siktsplan ”Framtidsplan 2030” (2015-01-05) har samma grundtanke som i Falkenbergs kommuns översiktsplan, ÖP 2.0, samt FÖP för norra och södra kusten. Kuststräckan är värdefull utifrån na-turvård, rekreation, turism men även för boende. Varbergs kommun framhäver speciellt området ”utmed kusten in i Falkenbergs kommun ”som speciellt skyddsvärt”. Halmstad kommun beskriver att ”Orterna längs kusten växer i första hand inom befintliga tätortsgränser”, ny bebyggelse ska föregås av detaljplan och orterna ska växa inåt land och inte längsmed kusten.

Tre mellankommunala frågor framträder tydligare:

1. Kattegattleden2. Kollektivtrafikstråk3. Kopplingen Ugglarp-Långasand och Steninge

KattegattledenKattegattleden bildades som nationell cykelled mellan Göteborg och Helsingborg och byggs fram-för allt för besöksnäringen. Den kommer mycket troligt också få betydelse för cykelpendling i ett mer lokalt perspektiv. Här har kopplingen mellan Varberg-Falkenberg-Halmstad betydelse och att man gemensamt, även med Region Halland, arbe-tar för en utvecklad cykelled kvalitativt.

KollektivtrafikstråkBåde Varbergs kommun och Halmstad kommun pekar ut ett kustnära kollektivtrafikstråk som har betydelse för Falkenbergs kommuns koppling till de andra kommunerna.

Kopplingen Ugglarp-Långsand och SteningeAvståndet till framtida tänkt plats för skola och förskola i Steninge är ca 5 km. Till tänkt plats i Steninge för kommersiell service (livsmedel) är det ca 7 km från Ugglarp - Långasand. Till Slöinge är det motsvarande ca 8 km. Detta gör att Steninge i Halmstad kommun initialt kan komma att få större betydelse för Ugglarp -Långasand för daglig service än Slöinge.

Hälsa, miljö- och riskfaktorer

Av kända miljö- och riksfaktorer har dessa i möj-ligaste mån försökt undvikas. Till exempel föreslås ingen ny bebyggelse inom kustzonen för framtida havsytehöjning och den då eventuella erosionen av kusten. Inte heller i den närhet till Suseån som innebär risk för skred. Se vidare miljökonsekvens-beskrivningen.

Jordarterna inom området består närmast kusten framför allt av sand men även av grus som över-lagrar lera. Framför allt utmed den södra kusten bryts dessa områden av bergsklackar. I söder är också flygsand rikligt förekommande. Innanför själva kusten finns förutom den ovan nämnda san-den och flygsanden även grovsilt, finsand och torv. Inom norra kusten finns vid Agerör ett mäktigt klapperstensfält.

Bild 6 Garnbjäret, Långasand.

Sand och lera gör att kusten blir erosionskänslig vilket innebär att vid stigande havsnivåer kan ero-sionen komma att öka märkbart. Erosionsrisk finns då utmed hela kusten förutom där det idag finns berg i dagen.

En tumregel är att en meters höjning av vattenytan kan innebära att kustlinjen förflyttas 100 meter från nuvarande strandlinje (Rapport ”Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län. Länsstyrelsen i Hallands län. 2012-05-24). Samma rapport har gjort en översiktlig beräkning på översvämningssituationen idag vid en storm från västlig sektor samt i en kommande situation där även havsytehöjningen inkluderas.

Kartan presenteras i bilaga 3. Här presenteras även en beräknad situation med översvämning av ett 100-års regn i Suseån.

Vid nuvarande och kommande klimatförändringar kan även skredrisken komma att öka. Det är idag svårt att förutsäga var denna ökade skredrisk kan bli men en försiktig gissning är att det är där det redan idag finns skredrisker.

Ansvaret för skydd av egendom/fastighet vid över-svämningar och skredrisk ligger först och främst på egendomens ägare eller där den är försäkrad. Det är också ägaren till egendom/fastighet som har ansvar att vidta förebyggande åtgärder för att skydda sin egendom.

Kommunen tar fram översiktsplaner, detaljplaner samt beviljar bygglov och förhandsbesked . Kom-munen har då ett ansvar att ta hänsyn till risk för översvämning, skred, erosion och klimataspekter och riskerar skadeståndsanspråk om man inte tar hänsyn till det kunskapsunderlag som finns. Ge-nom skadeståndslagen har kommunen ett generellt skadeståndsansvar för skada som vållas genom fel eller försummelse vid planläggning och bygglov. Detta ansvar gäller under tio år från det att till exempel detaljplanen antagits.

Risk- och hänsynsområden för transportled farligt gods, gasledning, regionalt krafledningsnät och kabel, vattentäkt m.m. finns redovisat i kommu-nens översiktsplan, ÖP 2.0.

29 (36)

BIL

AGOR

Bilagor1. Riksintressen

2. Natur-, kulturmiljö- samt friluftslivsvärden

3. Översvämningsrisker

För större kartor vad det gäller Riksintressen, natur-, kulturmiljö- och friluftslivsvärden samt Översväm-ningsrisker, zooma i kartorna på nätet:

kommun.falkenberg.se/kustutveckling

30 (36)

BIL

AGOR

1.

31 (36)

BIL

AGOR

32 (36)

BIL

AGOR

2.

33 (36)

BIL

AGORUtpekade kiteområden är Olofsbo havsbad samt

Ugglarp i de södra delarna av området. Inom alla utpekade områden förekommer SUP.

34 (36)

BIL

AGOR

3.

35 (36)

BIL

AGOR

ReferenserDelöversiktsplan för Norra Kustområdet, Falkenbergs kommun, 1995

Delöversiktsplan för Södra Kustområdet, Falkenbergs kommun, 1994

Hus vid hav längs Hallandskusten, Länsstyrelsen i Hallands län, Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Laholm, Movium-sekretariatet, SLU Alnarp

Boverket, PBL-kunskapsbanken

Ansvar vid översvämning (till dig som fastighetsägare), Länsstyrelsen i Hallands län, 2015

Ansvar vid naturolycka, Nationell plattform för arbete med naturolyckor, Tova Andersson Wistrands advokatbyrå, 2009

Kommunalt GIS-underlag

Varbergs kommuns översiktsplan (2010-06-15)

Fördjupning för Tvååker och södra kusten (2001-09-18)

Framtidsplan 2030, Halmstad kommun (2015-01-05)

Hur mycket bullrar vägtrafiken?, Boverket, januari 2016

Trafikalstringstal, kontakta Trafikplanerare Charlotte Ljung, Falkenbergs kommun

Trafikuppräkningstal för EVA 160401. http://www.trafikverket.se/contentassets/e5a17b6e705141be8d934e4e669c715c/2016/trafikuppraknings-tal_eva_160401.pdf

Trafikverket. http://vtf.trafikverket.se/SeTrafikinformation#

ANTA

GAN

DEH

AND

LIN

G

Antagen i kommunfullmäktige 2018-10-30 §253Laga kraftvunnen 2020-01-03

Miljökonsekvens-beskrivning

Fördjupad

översiktsplan (FÖP)

för

norra & södra kusten

3

Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING......................................................... 5

Natur-, kulturmiljö- och friluftslivsvärden Trafik Energi och uppvärmning Mark- och vattenfrågor Hälsa och säkerhet Hushållning med mark och vatten

2. INLEDNING....................................................................... 7 Bakgrund Lagstiftning Behovsbedömning Krav och avgränsning Behandlade miljöfaktorer Studerade alternativ

3. FÖP KUSTENS SYFTE, MÅL och INNEHÅLL........................ 10 Syfte och mål Innehåll

4. KONSEKVENSER AV FÖP KUSTEN..................................... 14 Naturvärden Kulturmiljövärden Friluftslivsvärden Landskap Trafik Hälsa och Säkerhet

5. HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN........................ 29 Riksintressen Miljökvalitetsnormer Miljömål

4

5

Sammanfattning För att förstå och kunna ta ställning till hur miljön påverkas av det som föreslås i Fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten har en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram. Den fördjupade översiktsplanens syfte är att väga bevarande- och exploateringsintressen som finns i kustområdet mot varandra. Den fördjupade översiktsplanen är en precisering av de ställningstaganden som kommunen tidigare gjort i Översiktsplan 2.0. Målet är att ta fram användbara riktlinjer för ett hållbart nyttjande och bevarande av kusten bland annat vad gäller naturmiljö. Kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur, bostadsbebyggelse och verksamheter. Efter att ha samlat in synpunkter på utvecklingen i kustområdet har kommunen bestämt att fokus för arbetet är att bevarandet av naturmiljö ska väga tungt, bebyggelseutvecklingen ska koncentreras till Morup, Glommen och Ugglarp-Långasand och att vi ska värna det kustnära jordbruket.

Förslag på nya områden

Sammanlagt föreslås 20 nya områden för utveckling av bostäder alternativt en blandad användning med bostäder och service. Utöver det föreslås tre områden för utveckling av verksamheter i Morup, mellan Glommen och Olofsbo samt i Ugglarp-Långasand. Vidare pekas två områden för kommunal service ut liksom utvecklingsmöjligheter för de fyra campingplatserna i området.

Förslag på riktlinjer

Utöver områden med redan samlad planlagd bebyggelse och utvecklingsområden föreslår Fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten att resterande mark delas in i mark med ”särskilt bevarandevärde” och mark med ”möjlighet att pröva enstaka ny bebyggelse”. I mark med ”särskilt bevarandevärde” får ingen mark tas i anspråk för ny bebyggelse och i mark med ”möjlighet att pröva enstaka ny bebyggelse finns riktlinjer hur ny bebyggelse ska placeras i landskapet och hur skyddsavstånd mellan bostäder och verksamheter ska säkerställas.

Konsekvenser

De negativa effekterna på natur- och kulturmiljövärdena och friluftslivet i området bedöms bli små. Detta beror på att de huvudsakliga värdena har placerat inom mark med ”särskilt bevarandevärde” där ingen mark får tas i anspråk för ny bebyggelse. Då påverkas t ex inte naturreservat mm och landskapet förblir obebyggt i de viktiga områdena mellan bebyggelsen längs kusten. De negativa effekterna på landskapet bedöms bli medelstora då de gröna landskapskilarna på norra kusten definieras som betydligt mindre än i Översiktplan 2.0. I det öppna landskapet innanför den allra mest strandnära kustremsan finns riktlinjer som innebär att ny bebyggelse ska passa in i landskapet. Där finns också riktlinjer för skyddsavstånd mellan bostäder och jordbruk, som ska skydda jordbrukens möjligheter att utveckal och förädla sin verksamhet. Att jordbruket lever vidare i området är en förutsättning för att bevara det öppna landskapet. För att skydda viktiga kulturmiljöer föreslås att särskilda bestämmelser, så kallade områdesbestämmelser, ska tas fram för de områdena. Även när det gäller risker för människors hälsa och olycksrisker bedöms konsekvenserna som små. Det beror dels på att det inte finns så många farliga verksamheter i kustområdet, dels att det inte föreslås några utvecklingsområden nära dessa verksamheter. Den vanligaste typen av verksamheter är jordbruk och de riktlinjer som finns för skyddsavstånd mellan ny bebyggelse och lantbruk ska skydda boende från störningar. Risk för naturolyckor som översvämning, ras och skred finns i de mest strandnära miljöerna och längs Suseån. Med undantag för en liten del av område 10 planeras inga utvecklingsområden i riskområdena och riskområdena ingår även i mark med ”särskilt bevarandevärde” där mark inte får tas i anspråk för ny bebyggelse. På så sätt undviks framtida risker för naturolyckor.

Hushållning med mark och vatten

De riksintressen som finns inom den fördjupade översiktsplanens område är med mycket små undantag inplacerad i mark med ”särskilt bevarandevärde”. Där får inte mark tas i anspråk för ny

6

bebyggelse vilket innebär att risk för påverkan på riksintressena är liten. De bestämmelser som gäller hela Hallands kustområde omfattar hela översiktsplanens område. Då utvecklingsområdena i huvudsak är placerade vid tätorter och riktlinjer finns för mark med ”särskilt bevarandevärde” i områden med höga natur- och kulturvärden samt höga värden för friluftslivet bedöms de fördjupade översiktsplanen inte strida mot hushållningsbestämmelserna. För sjöar, vattendrag och hav finns bestämmelser inom EU som anger att de ska hålla en viss kvalitet, så kallade miljökvalitetsnormer. En översiktsplan får inte innehålla förslag som försvårar att miljökvalitetsnormerna kan bibehållas eller nås. Det mest grundläggande miljöproblemet för sjöar, vattendrag och hav inom kustområdet är för mycket näringsämnen. De flesta åtgärder som kan genomföras för att minska de problemen är inte möjliga att föreslå i en fördjupad översiktsplan. Den sammantagna bedömningen är att den fördjupade översiktsplanen inte försvårar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Detta gäller även luftkvaliteten, som det inte är några stora problem med inom området.

7

Inledning

Bakgrund

Falkenbergs kommun har tagit fram en utställningshandling för fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten. För att avgöra planens konsekvenser för miljön har föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tagits fram.

Lagstiftning

Fördjupning av översiktsplanen för kusten upprättas enligt Plan- och bygglagen, PBL. Grundläggande bestämmelser om MKB för översiktsplaner finns i 3 kap 8 § (PBL 2010:900). Där stipuleras att bestämmelserna i Miljöbalkens 6 kap 11-18 och 22 §§ ska tillämpas om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Till bestämmelserna i miljöbalkens 6 kapitel finns Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. PBL (2010:900) 3 kap 8 § Om planförslaget kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 § miljöbalken, ska kommunen låta det bli föremål för samråd och granskning på ett sätt som uppfyller också kraven i 6 kap. 11–18 och 22 §§ miljöbalken. Om en miljökonsekvensbeskrivning upprättas ska den finnas tillsammans med planförslaget.

Behovsbedömning

Kommunen har gjort bedömningen att fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten kan antas medföra betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11 § miljöbalken och som förtydligas i 4 och 5 § förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Följande bedömning har gjorts: Planförslaget omfattar en stor geografisk yta och anger förutsättningar för samhällsutvecklingen inom Falkenbergs kommuns kustområde fram till 2030. Utformningen av den fördjupade översiktsplanen är av stor betydelse för integreringen av miljöaspekter i kustområdets utveckling mot ett hållbart samhälle. En miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken 6 kap 12 och 13 §§ upprättas.

Krav och avgränsning

Krav på innehåll i en MKB Följande krav på en MKB gäller: • En beskrivning av planens innehåll och syfte • En beskrivning av miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs (ett så kallat nollalternativ) • En beskrivning av nuvarande miljöförhållanden, planens påverkan på miljö och hälsa samt åtgärder som kan förebygga, hindra eller motverka negativ miljö- och hälsopåverkan. • Beskrivning av hur bedömningarna gjorts och hur uppföljning och övervakning av planen ska genomföras. • En icke-teknisk sammanfattning

Avgränsningar

Nivå MKBn inriktar sig i huvudsak på de övergripande miljöeffekter som den fördjupade översiktsplanen ger upphov till. Vid förändringar i den här omfattningen är det påverkan på miljön i stort genom lokaliseringen av utbyggnadsområden som har störst betydelse. När det gäller miljöeffekter i delområden inom kustområdet måste detaljstudier ske för att beskriva de lokala effekterna.

8

Möjligheterna att behandla lokala miljöeffekter i de olika utbyggnadsområdena för bostäder och verksamheter är begränsade i en MKB för en fördjupad översiktsplan. Frågor om natur-, kultur-, och landskapsvärden av övergripande karaktär kommer att behandlas i miljökonsekvensbeskrivningen. Övriga detaljfrågor hanteras i kommande detaljplaner. Geografisk avgränsning FÖP Kusten omfattar området som föreslås i översiktsplanen ÖP 2.0 (blåstreckade i bilden nedan). Detta är också det område som omfattas av området för hushållningsbestämmelserna enligt 4 kap miljöbalken. Undantagna områden är de som omfattas av fördjupade översiktsplaner för Långås, Heberg, Slöinge och Falkenbergs centralortsområde. Avvägningen har också skett genom en studie av var förhandsbesked har sökts för tillbyggnad eller nybyggnad under perioden 1993-2013. Det kan då konstateras att som väntat se en koncentration till det mest kustnära läget men att det förekommer en hel del ansökningar även öster om vilket ytterligare styrker att även området öster om det riktig kustnära området bör ingå i FÖP-området.

Innehållsmässig avgränsning Den fördjupade översiktsplanen för Kusten ska grundas på följande frågeställningar: Friluftsliv och besöksnäring – förutsättningar för utveckling Bebyggelsestruktur - förutsättningar för utveckling

9

Infrastruktur – hur byggs ett hållbart system upp Verksamheter – möjligheter till verksamhetsutveckling Landskapsbild – vilka strukturer ska byggas vidare på? Landskapskilarna, hur värnar vi dem? Naturvärden – hur bevarande samspelar med besöksnäring och andra exploateringsintressen.

Behandlade miljöfaktorer

MKB behandlar miljöfaktorerna naturvärden, kulturmiljövärden, friluftsliv, landskap, trafik samt hälsa och säkerhet. Dessutom görs en genomgång av riksintressen, miljökvalitetsnormer samt en beskrivning av hur relevanta miljömål beaktas.

Studerade alternativ

I utställningshandlingen redovisar den fördjupade översiktplanen ett antal delområden för bostadsbyggande och etablering av verksamheter. Det nuvarande målet, Översiktsplan 2.0 , är att Falkenbergs kommun ska växa till 50000 invånare till 2030. I Översiktsplan 2.0 bryts behovet av bostäder ned till olika delar i kommunen och då behövs ungefär 155 bostäder inom kustområdet för att nå målet. Förslaget till Fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten har föregåtts av en analys i flera steg. Inledningsvis har ett program tagits fram där befintligt kunskapsunderlag gåtts igenom och förutsättningarna utretts. I samband med framtagandet av programmet har flera kommunala förvaltningar hörts. Programmet har samråtts för att tydligare ringa in vilken viljeinriktning för de kommande 15-20 årens utveckling inom området som finns bland de som ska bo och verka samt besöka området. De inkommande synpunkterna pekade ut att den stora attraktionen är naturmiljön, havet och kustremsan och att man värnar dessa värden. I ett politiskt ställningstagande efter programsamrådet beslutades att bevarande av naturmiljö ska väga starkt i det fortsatta arbetet med FÖPen, att den huvudsakliga bebyggelseutvecklingen koncentreras till Morup, Glommen och Ugglarp-Långasand och att vi ska värna det kustnära jordbruket, dels för att det är en viktig del av vår matproduktion/matförädling, dels för att det är en förutsättning för det öppna landskapet och bevarandet av biologisk mångfald på bl a strandängarna. Fördjupad översiktsplan och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har varit på samråd under våren 2016. En detaljerad redogörelse för förändringar som följt på samrådet finns i samrådsredogörelsen. För användningen av mark och vatten (och eventuella miljökonsekvenser) är de viktigaste förändringarna att ett område med blandad användning i Morup har tagits bort, ett område för bostäder har tillkommit i Sandkärr, ett verksamhetsområde har tillkommit mellan Glommen och Olofsbo samt att område för blandad användning i anslutning till Ugglarp-Långasand har förstorats. Nollalternativet Nollalternativ (det vill säga att den fördjupade översiktsplanen för kusten inte antas) innebär att de nuvarande delöversiktsplanerna för Norra respektive Södra kusten kvarstår med de generella rekommendationerna som antogs i och med antagandet av Översiktsplan 2.0. Då de strategier och den strukturbild som antogs i Översiktsplan 2.0 inte finns inarbetad i de gamla delöversiktsplanerna för Norra respektive Södra kusten innebär nollalternativet att delöversiktsplanerna inte kommer att följa kommunens översiktsplanering i stort.

10

FÖP Kustens innehåll, syfte och mål

Syfte och mål

Syftet med Fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten är att mer detaljerat än i översiktsplanen avväga de bevarande- och exploateringsintressen som finns i kustområdet. En sådan avvägning ger stöd i planeringen för en hållbar utveckling där kustens höga värden bevaras och nyttjas för att fortsätta utgöra en attraktiv miljö för boende, verksamheter och besökare. Målet är att ta fram användbara riktlinjer för ett hållbart nyttjande och bevarande av kusten bland annat vad gäller friluftsliv, bostadsbebyggelse, verksamheter, naturmiljö, kulturmiljö och infrastruktur.

Innehåll

Fördjupning av tidigare fastslagna mål och strategier På kommunal nivå så bygger FÖP kusten på det kommunala övergripande målet ”Vi växer för en hållbar framtid!” men även på de nyligen beslutade målen:

1. Falkenberg ska bli mer inkluderande 2. Fler bostäder och attraktiva boendemiljöer i hela kommunen med god kommunal service i

livets alla skeden 3. Ett breddat och dynamiskt näringsliv i hela kommunen 4. Den ekologiska hållbarheten ska öka

FÖPen för södra och norra kusten relaterar till samtliga fyra mål. Ett exempel är en kombination av mål 3 (tillväxten i befintliga företag ska öka)och 4 (förstärka den biologiska mångfalden), att FÖPen inte omintetgör för den befintliga jordbruksnäring som finns kustbygden. Jordbruksnäringen står här för en del av matproduktionen och då även förädlingen av jordbruksprodukter samtidigt som dess betande djur är en förutsättning för en stor del av den biologiska mångfalden på kustens strandängar. Framför allt är dock mål två som det fördjupade översiktsplanearbetet relaterar till. Inriktningstexten beskriver vidare att: ”För en hållbar tillväxt i hela kommunen är attraktiva och hållbara boendemiljöer grundläggande. I boendemiljöerna är god samhällsservice, hållbar infrastruktur, tilltalande utformning och fokus på social och ekologisk hållbarhet viktigt. Planering och uppförande av nya boendemiljöer ska ske i balans mellan olika intressen. Miljöerna ska så långt möjligt bestå av olika boendeformer så att olika boendebehov kan tillgodoses. Planering av nya boendemiljöer ska utgå ifrån Översiktsplanens strategier.” Det önskvärda resultatet är att:

• Bostadsbyggandet ska öka i hela kommunen • I bostadsområdena ska blandningen av olika boendeformer öka • Bebyggelsen i befintliga boendedemiljöer ska förtätas primärt genom användning av redan i

anspråktagen mark • Befintliga boendemiljöer ska göras mer attraktiva

Beslutade strategier ÖP FÖP för Kusten berör framför allt två av översiktsplanens strategier:

• Strategi 1 - Planera för en hållbar samhällsutveckling • Strategi 4 – Styr bebyggelseutvecklingen i kustnära lägen

Till viss del berör den också: • Strategi 2 – Satsa på hållbara person- och godstransporter • Strategi 5 - Skapa förutsättningar för bebyggelseutveckling på landsbygden

11

Förslag på nya områden

Fördjupad översiktsplan för norra och södra kustområdet föreslår totalt 20 områden som möjliga att pröva som nya bostadsområden alternativt möjliga att pröva för blandad användning med bostäder, kommersiell och kommunal service. Den nya bebyggelsen ska, i linje med Översiktsplan 2.0, framför allt koncentreras till Morup, Glommen och Ugglarp-Långasand. Förutom områden för bostäder och blandad användning pekas tre verksamhetsområden ut i Morup, mellan Glommen och Olofsbo samt i Ugglarp-Långasand, liksom utvidgningsmöjligheter vid de fyra campingplatser som finns inom FÖP-området. Två områden för kommunal service pekas ut. Några verksamhetsområden för störande eller ytkrävande verksamheter pekas inte ut.

Riktlinjer för byggande

Riktlinjer för byggande har tagits fram för hela FÖP-området Inom område för ”särskilt bevarandevärde” Inom område markerat som ”särskilt bevarandevärde” får ingen mark tas i anspråk för bebyggelse utöver den mark som redan idag är ianspråktagen. Konvertering av ekonomibyggander är endast godtagbar i direkt anslutning till befintlig gårdsbildning. Ersättning eller ombyggnader av befintliga byggnader inom riskområden för översvämning och erosion ska prövas restriktivt. Inom område med ”möjlighet att pröva ny enstaka bebyggelse” Enskild kompletterande avstyckning kan prövas om den läggs i direkt anslutning till befintlig ej detaljplanelagd bebyggelsegrupp och den lokaliseras, utformas (traditionellt bebyggelsemönster) och orienteras med hänsyn till övrig bebyggelse på platsen och lokaliseringen sker utmed mindre väg, den finner stöd i topografi och/eller vegetation och inte flaggar fritt i landskapet. Lokaliseringen får inte påverka landskapsbilden. Prövningen ska också säkersälla skyddsavstånd mellan bostadshus (inkluderat vatten och avlopp) och verksamheter, dels i syfte att skydda boende från olägenheter, men också att skydda verksamheternas möjlighet att fortsatt driva och förädla sina verksamheter. Skyddsavståndet måste avgöras i det enskilda fallet och bör ta hänsyn till:

• Verksamhetens typ och storlek (en större verksamhet kräver större skyddsavstånd) • Dominerande vindriktning • Avskildhet, t ex genom topografi eller växtlighet

12

Karta över mark- och vattenanvändning, Norra kusten

13

Karta över föreslagen mark- och vattenanvändning, Södra kusten

14

Konsekvenser I det här kapitlet beskrivs konsekvenserna av utvecklingen i kustområdet i Falkenbergs kommun med ett perspektiv på 20 år framåt. En fördjupad översiktsplan innebär att riktlinjerna för hur samhället ska utvecklas pekas ut och hur de övergripande problem som då uppstår kan lösas. De konsekvenser som beskrivs nedan är inte på något sätt heltäckande och kan inte heller vara det eftersom en fördjupad översiktsplan inte har en sådan detaljeringsgrad att det blir möjligt. Istället läggs fokus på vilka konsekvenser den totala utvecklingen av kustområdet i Falkenbergs kommun kan komma att få.

Naturvärden

Tillgången till naturlandskapet, som i mycket är ett äldre kulturlandskap, är en mycket viktig del av livskvaliteten för områdets innevånare. Detta utgör viktiga skäl för inflyttning samtidigt som det är viktigt för besöksnäringen. Behovet av att vårda, utveckla, ta hänsyn till och skydda är därför starkt i många naturområden.

Skyddade områden

Natura 2000 Utmed kusten finns det utpekat 4 stycken Natura 2000-områden. Dessa är:

Galtabäck – Lynga strandängar (utpekat enligt fågeldirektivet, arterna blå kärrhök, brun kärrhök, brushane, fisktärna, grönbena, kentsk tärna, ljungpipare, myrspov pilgrimsfalk, silvertärna, skärfläcka, smalnäbbad simsnäppa, småtärna, stenfalk)

Morups Tånge (utpekat enligt fågeldirektivet [brushane, havsörn, ljungpipare, myrspov, pilgrimsfalk, silvertärna, skärfläcka, småtärna] samt enligt habitatdirektivet: utpekade skyddsvärda livsmiljöer är ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten, rev, annuell vegetation på driftvallar, perenn vegetation på steniga stränder, vegetationsklädda havsklippor, ler- och sandsediment med glasört och andra annueller, salta strandängar, vandrande sanddyner med sandrör)

Grimsholmen (utpekade skyddsvärda livsmiljöer är rev, annuell vegetation på driftvallar, vegetationsklädda havsklippor, embryonala vandrande sanddyner, vandrande sanddyner med sandrör, permanenta sanddyner med örtvegetation, urkalkade permanenta sanddyner med kråkbär, sanddynområde med krypvide/sandvide, trädklädda sanddyner, torra sanddyner och sandfält med ljung- och kråkbärshedar, gräsmarksdyner med bortståtel och rödven, nordatlantiska fukthedar med klockljung, torra hedar, artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat, pionjärvegetation på silikatrika bergytor)

Steninge-Stensjöstrand (utpekade skyddsvärda livsmiljöer är ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten, annuell vegetation på driftvallar, perenn vegetation på steniga stränder, vegetationsklädda havsklippor, salta strandängar, embryonala vandrande sanddyner, vandrande sanddyner med sandrör, permanenta sanddyner med örtvegetation, nordatlantiska fukthedar med klockljung, torra hedar, enbuskar på hedar eller kalkgräsmarker, artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat, öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediaära kärr och gungflyn, pionjärvegetation på silikatrika bergytor)

Naturreservat och landskapsbildskydd Naturreservaten bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer, tillgodose behov av områden för friluftslivet, skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer samt skydda, återställa eller nyskapa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Naturreservat är ett område med stor betydelse för människan, floran, faunan eller är av intresse ur geologiskt perspektiv. Inom

15

FÖP kustenområdet finns naturreservaten Digesgård, Morups Tånge, Smörkullen, Grimsholmen, Ullarp, Näktergalslunden, Steningekusten och Skipås. Landskapsbildsskydd är en gammal form av skydd för landskapsbilden med stöd av naturvårdslagen §19 i dess lydelse före 1 januari 1975. Landskapsbildsskyddet infördes innan begreppet riksintresse fanns för att på ett enklare sätt än genom reservatsbildning kunna skydda stora områden från större påverkan eller förändring. Det var framför allt de visuella upplevelsevärdena i landskapet som man önskade skydda. Även om begreppet inte finns i den nu gällande miljöbalken gäller fortfarande bestämmelserna i de berörda områdena så länge länsstyrelsen inte beslutat om något annat. Inom FÖP-området finns ett landskapsbildsskydd i Vesslunda, angränsande till naturreservatet. Generella skydd av naturen I miljöbalken finns generella skydd av naturen i form av generella biotopskydd och strandskydd. Dessa redovisas inte i förslag till Fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten. Dessa hanteras i detaljplaneskedet då mer konkreta idéer och skisser för utbyggnadsområden tas fram.

Andra utpekade naturvärden

Ramsarområde Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har många funktioner till nytta för människan. Man räknar med att världens våtmarker varje år ger oss tjänster och produkter till ett värde av tiotals biljoner kronor. Eftersom alltmer av dessa värdefulla områden försvinner behövs internationella och nationella åtgärder för att skydda, bevara och förvalta våtmarker och vattenmiljöer. Ramsarkonventionen är en internationell konvention för skydd sådana värdefulla våtmarker. Namnet kommer från den iranska staden Ramsar. Konventionen nämns ibland som CW-listan (eng. Convention on Wetlands). I Falkenberg är område nr 430, Träslövsläge – Morup Tånge utpekat. Ekologiskt särskilt känsliga områden Mark- och vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt ska enligt MB 3:3, så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön, och bör därför identifieras i ÖP. I begreppet ekologiskt särskilt känsliga områden lägger man värdefulla naturområdens känslighet för skador till följd av luftföroreningar, övergödning utsläpp eller andra former av miljöpåverkan. Identifieringen av ekologiskt känsliga områden i Falkenberg, utgår från Naturvårdsprogrammet (2006), där särskilt värdefull natur har kartlagts och definierats, och slogs fast i Översiktsplan 2.0. De utpekade områdena innehåller överlag skyddsvärda biotoper, hävdad mark och hotade eller sällsynta arter. De representerar naturtyper som i mångt är försvinnande inslag i det halländska landskapet, och hyser ofta en artrik och känslig flora och fauna, som är beroende av den kontinuitet som nämnda biotoper representerar. Områden utpekade som särskilt ekologiskt känsliga inom FÖP-området enligt översiksplanen finns längs med hela kustremsan, Suseåns dalgång samt naturreservaten.

Konsekvenser

Inriktningen för förslaget till Fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten är bevarandet av naturmiljö ska väga tungt. De områden som ingår i skyddade områden och andra utpekade naturvärden ligger därför inom mark- och vattenanvänding ”Särskilt bevarandevärde”. I de fall utpekade områden för friluftsliv sammanfaller med utpekade naturreservat eller Natura 2000-områden har områden med beträdnadsförbud under vissa delar av året plockats bort. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms som små.

16

Karta över natur- och kulturmiljövärden samt friluftslivsvärden, Norra kusten

17

Karta över natur- och kulturmiljövärden samt friluftslivsvärden, Södra kusten

18

Kulturmiljövärden

Lagreglerade skydd

Området för Fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten är mycket stort och därmed finns ett stort antal fornminnen inom området. Dessa är skyddade enligt Lag om kulturminnen m.m. Några ligger inom utpekade utvecklingsområden. I de fallen beskrivs det i genomgången av områdena i utställningshandlingen och hanteringen av dessa sker i den fortsatta planeringsprocessen. Inom ramen för den fördjupade översiktsplanen bedöms inte utbyggnadsområdenas påverkan på fornminnen, men pekar på behovet av att utreda dessa vidare i de områden där det är aktuellt.

Kommunens kulturmiljöprogram

Totalt tio utpekade områden i kommunens kultutmiljöprogram finns inom FÖP Kusten-området. Ytterligare ett (Ramsjön) ligger delvis inom FÖP Kusten-området. Dessa är:

Morup

Lynga Stranninge

Lönestig

Morups Tånge

Ramsjön

Grimsholmen

Boberg

Eftra

Vastad

Berte kvarn

Ugglarps kvarn Ett av dessa (Morup) berörs av föreslagna utbyggnadsområde 2. Vidare berörs Lönestig av område 19 som tillkommit efter samrådet. Området utpekat i kulturmiljöprogrammet är betydligt större än de föreslagna utbyggnadsområdena. Ett genomförande av utbyggnad behöver föregås av utredning om hur påverkan på kulturmiljön kan minimeras. För samtliga områden i kulturmiljöprogrammet gäller att riktlinjer för bevarande finns framtagna men att kulturmiljöprogrammet inte innehåller några verktyg för att säkerställa att riktlinjerna följs. Vissa av områdena ligger inom detaljplan, men flertalet ligger utanför planlagt område. Stora förändringar på t ex byggnader kan då genomföras utan lovplikt. Som ett följdarbete föreslår därför Fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten att områdesbestämmelser tas fram. Dessa ska innehålla utökad lovplikt och reglering av bebyggelsens utformning så att kulturvärdena inom områdena kan skyddas.

Bebyggelseinventeringen i Halland

Som en del i Hallands miljömålsarbete har länets alla kommuner inventerats på byggnader med ett kulturhistoriskt värde. Dessa har redovisats i en databas. Eftersom området för FÖP Kusten är så stort finns ett stort antal kulturhistoriskt intressanta byggnader inom området. Några enstaka ligger inom eller angränsande till utpekade utvecklingsområden. Inom ramen för den fördjupade översiktsplanen bedöms inte utbyggnadsområdenas påverkan på kulturhistoriskt värdefulla byggnader, men pekar på behovet av att utreda detta vidare i de områden där det är aktuellt.

Övriga värden

En stor del av den föreslagna utbyggnaden inom kusten ligger på gammal jordbruksmark eller i randområden mellan bostadsområden och jordbruksmark. I dessa områden kan det idag finnas värden i form av de kulturhistoriska sammanhang som går att utläsa ur landskapet. Exempel på det

19

Områden i kommunens kulturmiljöprogram, Norra kusten

20

Områden i kommunens kulturmiljöprogram, Södra kusten

21

kan vara stenmurar etc. Påverkan på den typen av landskapselement behandlas inte i Fördjupad

översiktsplan utan är en fråga för detaljplaneprocessen

Konsekvenser

Effekterna på kulturmiljön bedöms bli små. Två områden (Morup och Lönestig) med höga kulturmiljövärden som påverkas direkt av genomförandet av den fördjupade översiktsplanen. I båda fallen ligger utvecklingsområdena i utkanten på områdena med höga kulturmiljövärden och utveckling av bostäder mm bedöms kunna anpassas till kulturmiljön. I Morup har ett utvecklingsområde tagit bort efter samrådet för att minska risken för påverkan på kulturmiljön (område 1 i samrådshandlingen). Utbyggnadsområdena ligger huvudsakligen i tidigare oexploaterade områden och där är konflikterna med de kulturhistoriska värdena små. De huvudsakliga negativa effekterna är dels att de kulturhistoriska värdena som är knutna till landskapet riskerar att försvinna i de föreslagna utbyggnadsområden, dels risker för påverkan på fornminnen och kulturhistoriskt värdefulla byggnader i anslutning till utbyggnadsområdena. Det senare kan dock i stora delar undvikas genom ytterligare utredningar och anpassningar av utbyggnadsområdena För att undvika påverkan på områdena i kommunens kulturmiljöprogram föreslår förslag till fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten att områdesbestämmelser tas fram för dessa områden, i syfte att reglera bebyggelsens utformning för att värna kulturmiljövärdena.

Friluftslivsvärden

Friluftsliv är svårt att definiera och kan vara allt från en enkel promenad i närheten där man bor till utflykter som varar i flera dagar. Längs med Falkenbergs kust har stränderna den största attraktionskraften.

Riksintresseområde för friluftsliv

Friluftslivsvärden är speciellt utpekade i och med riksintresse enligt 4 kap som säger att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftlivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen om man ska tillåta exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Hela FÖP-området ingår i utpekandet enligt 4 kap miljöbalken. I södra kusten ingår området närmast havet i Riksintresseområde för friluftsliv Skrea strand – Tylösand. Intresseaspekter som är särskilt viktiga inom området är bad, båtsport, fritidsfiske, cykling samt natur- och kulturstudier. Område 11, 12 och 13 samt C4 ligger inom riksintresseområde för friluftsliv. Vidare berör en liten del av område 14 riksintresseområdet.

Utpekade områden för friluftsliv

En särskild studie har genomförts för att titta på vilka områden som utmärker sig för det rörliga friluftslivet som inte är bundet till någon form av anläggning. Det kan vara för exempelvis strövområden, löpning, cykling, kitesurfing, paddelboarding eller kanot/kajak. Dessa områden är också ofta intressanta ur besöksnäringsperspektiv. Områdena är sammanvägda med övriga intressen och de utpekade områdena ingår i markanvändning ”särskilda bevarandevärden”.

Konsekvenser

Negativa effekter på friluftslivet bedöms som små vid ett genomförande av förslag till fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten. De särskilt utpekade områdena för friluftsliv ligger inom markanvändning ”särskilda bevarandevärden” och riksintressena bedöms inte påtagligt skadas (se vidare under Hushållning med mark och vatten).

22

Landskap

Det öppna landskapet och närheten till stranden är direkt avgörande för attraktiviteten för boende och besökande i FÖP-området. Öppna utblickar mot havet finns mellan områden med samlad planlagd bebyggelse. Det sammanhängande stråket med stränder och strandängar har ett mycket stort bevarandevärde

Konsekvenser

I Översiktsplan 2.0 finns gröna kilar anvisade mellan den samlade planlagda bebyggelsen och i strategin ”Styr bebyggelseutvecklingen i kustnära lägen” finns riktlinjen ”bygg bakom befintlig bebyggelse”. De gröna kilarna definieras i Förslag till fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten och ingår i markanvändning ”särskilt bevarandevärde”. I förhållande till de gröna kilarna i Översiktsplan 2.0 föreslår Fördjupad översiktsplan kraftigt minskade gröna kilar inom norra kusten. Det sammanhängande stråket längs med stranden ingår i ”särskilt bevarandevärde” både på norra och södra kusten. De föreslagna utvecklingsområdena, med undantag för område 19, är också placerade enligt strategin i Översiktsplan 2.0. För att skydda det öppna landskapet inom övriga FÖP-området har riktlinjer tagits fram för markanvändning ”möjlighet att pröva ny enstaka bebyggelse”. I de riktlinjerna ingår att lokaliseringen av ny bebyggelse inte får ge en negativ påverkan på landskapsbilden. De är också utformade för att skydda jordbruksverksamheternas möjlighet att utveckla och förädla sina verksamheter, som är en förutsättning för bevarandet av landskapet. Förslaget bedöms få medelstora negativa konskevenser på landskapet på grund av de minskade (i förhållande till Översiktsplan 2.0) gröna kilarna på norra kusten.

Trafik

En utbyggnad enligt förslag till fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten innebär en ökad trafikbelastning på det befintliga vägnätet. En översiktlig trafikutredning utifrån ett framtida trafikscenario och en bedömning av tillkommande trafik har genomförts.

Konsekvenser

De negativa effekterna på miljön av den ökade trafikbelastningen bedöms som små, då det totala antalet invånare i FÖP-området trots allt är ganska litet, både nuvarande (ca 3600 heltidsboende i ca 1600 fastigheter) och ett eventuellt framtida antal. Ett stort mörkertal finns dock i de nästan 2800 fritidsfastigheter som finns i FÖP-området. En enkel analys av trafikbuller i de tillkommande utvecklingsområdena visar att noggrannare studier av trafikbuller behöver genomföras vid framtagande av detaljplaner i utvecklingsområdena. Områdenas utformning, antal bostäder, hastigheter på vägar med mera kan behöva anpassas för att klara bullerkrav. Kommunens bedömning är att trafikbuller behöver utredas noggrannare men att det inte är ett hinder för en utveckling av kustområdet enligt förslaget till fördjupad översiktsplan. För att förbättra förutsättningarna för en minskning i transportbehovet koncentreras de föreslagna utvecklingsområdena till tätorterna, vilket kan ge bättre underlag för t ex service och ökad turtäthet inom kollektivtrafiken på lång sikt. Förslaget till fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten innehåller också förslag på placering för kollektivtrafiknoder samt förbättringar i cykelstråken, bl a i en ny förbindelse mellan Ugglarp-Långasand och Falkenbergs centralort (över Suseån).

23

Hälsa och säkerhet

Verksamheter med olycksrisk

Farlig verksamhet enligt LSO Inom FÖP-området finns en anläggning som klassas som farlig anläggning enligt lag om skydd mot olyckor (LSO) – Torsåsens Fågelprodukter AB. I samband med arbetet med Översiktsplan 2.0 bedömde Räddningstjänsten att 200 meter är ett lämpligt utredningsavstånd i planprocessen. Drivmedelsstationer I Morup finns en drivmedelsstation. Rekommendationer om skyddsavstånd finns från flera olika myndigheter och för drivmedelsstationer anges skyddsavståndet till 100 meter. I Översiktsplan 2.0 sattes ett generellt utredningsavstånd till drivmedelsstationer till 100 meter. Farligt gods I öster gränsar FÖP-området till väg E6 och till Västkustbanan som båda är huvudsakliga transportleder för farligt gods. Väg 767 som delvis utgör gränsen och som delvis går genom det norra FÖP-området är också en transportled för farligt gods. I Översiktsplan 2.0 finns rekommenderade skyddsavstånd och det finns också ett rekommenderat riskbedömningsområde på 150 meter. Inom riskbedömningsområdet behöver lämpliga riskavstånd studeras vidare vid planläggning och bygglovsprövning. I Förslag till fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten sker inga ändringar från de bedömningar som gjordes i ÖP 2.0. Konsekvenser Konsekvenserna bedöms som små. I Förslag till fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten föreslås ett verksamhetsområde i Morup som ligger i direkt anslutning till väg 767. I övrigt föreslås inga utbyggnadsområden inom riskbedömningsområden för verksamheter med olycksrisk.

Verksamheter med miljö- och hälsopåverkan

Jordbruk – odling och djurhållning Jordbruksmark utgör drygt 47 % av den totala markarealen i FÖP-området. Verksamheten knuten till jordbruksmarken – odling och djurhållning - kan innebära störningar för boende och besökande i närområdet. Det kan vara störningar som t ex buller, lukt eller damm. Bullrande verksamheter Inom FÖP-områdets norra del finns en mindre flygplats som kan orsaka bullerstörningar, liksom vägar och enskilda verksamheter. I framtagandet av Fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten har ingen heltäckande bullerutredning utförts. Konsekvenser Huvuddelen av jordbruksverksamheterna ligger inom markanvändning ”möjlighet att pröva enstaka ny bebyggelse”. För det området finns riktlinjer framtagna för att säkerställa skyddsavstånd mellan bostadshus och verksamheter, dels för att skydda boende från olägenheter, dels för att skydda verksamheternas möjlighet att fortsätta driva och förädla sina verksamheter. Verksamheterna är i sig en förutsättning för att bevara det öppna landskapet och den biologiska mångfalden, som inom stora områden är beroende av betande djur. De negativa effekterna till följd av jordbruksverksamheter bedöms som små. Även effekterna av buller bedöms som små. Trots att det finns verksamheter som genererar buller inom FÖP-området ligger de inte i direkt anslutning till de föreslagna utvecklingsområdena. Möjligheterna att genom en heltäckande bullerutredning visa lämpligheten eller olämpligheten för delområden är liten, då varje plats specifika bullerförutsättningar beror på t ex typen och antalet bullerkällor, avståndet till bullerkällor, markens beskaffenhet och topografi/avskiljande strukturer.

24

Översvämning, skred och erosion

Risk för översvämning Risk för översvämning är väl utrett i havsnära lägen och längs Suseån, dels i rapporten Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län (WSP 2012-05-24) och i Översvämningskartering utmed Suseån (MSB rapport nr 44, 2015-10-21). På karta på sid 25-26 sammanfattas rapporterna i bild. Översvämningsproblem kan även uppkomma lokalt vid skyfall. Risk för skred och erosion Statens geotekniska institut (SGI) har tagit fram två underlag Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag samt Erosionsförhållanden och förutsättningar för erosion vid sjöar och havskust. I dessa underlag pekas långa sträckor ut, både längs Suseån och längs stranden, som sträckor där erosionsförutsättningar finns. Utpekandet grundas på en bedömning av förekommande jordarters känslighet för erosion. I Falkenberg finns ingen systematisk undersökning av problem med erosion, men det finns inte heller några indikationer på att problemen med erosion skulle vara omfattande. Konsekvenser En liten del av område 10 berörs av högsta beräknade havsnivå 2100. Detta kräver detaljstuderande vid en framtida planläggning. I övrigt pekar inte förslaget till fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten ut några utbyggnadsområden som ligger i närheten av områden där översvämnings eller erosionsförutsättningar pekas ut. För enstaka etableringar av verksamheter eller bostäder måste bedömningar av problem med skred och erosion göras i det enskilda fallet och inte i översiktsplaneskedet. I de potentiellt mest utsatta områdena närmast strandlinjen och längs Suseån gäller rekommendationerna för ”Särskilt bevarandevärden”, vilket innebär ingen mark får tas i anspråk för ny bebyggelse utöver den som redan idag är ianspråktagen för bebyggelse. Konsekvenserna för nya byggnader bedöms som små. Vad gäller befintliga byggnader är den enskildes ansvar och skyldighet stort för att skydda sin egen egendom. Kommunen ska vid planläggning ta hänsyn till risker knutna till klimataspekter, översvämning, erosion och skred. Ny bebyggelse ska lokaliseras med hänsyn till riskerna och under genomförandetiden för detaljplaner riskerar kommunen skadeståndsanspråk om skador som kunnat förutses uppkommer. Frågor kring risker knutna till klimatförändringar hanteras vidare inom ramen för Klimatanpassningsplan, som är under framtagande.

Förorenad mark

Nuläge

Länsstyrelsen har inventerat pågående och tidigare verksamheter för att identifiera områden med risk för förorenad mark. Enstaka sådana finns inom FÖP-området. Ett område finns identifierat i utkanten av område för bostäder (område 17) och det är en före detta skjutbana. Uppgifter saknas dock för eventuella föroreningar och detta får utredas vid ett eventuellt planarbete. I verksamhetsområde V2 finns verksamheter med risk för förorenad mark utpekade. Verksamheterna är befintliga. Förekomsten av eventuella markföroreningar ska utredas om nya verksamheter blir aktuella i området. För befintliga verksamheter är eventuella markföroreningar en tillsynsfråga och inte en fråga för den översiktliga planeringen. Karta över områden som finns med i Länsstyrelsens inventering av områden med risk för förorenad mark finns på sidan 27-28. Kartorna ska ses som en ögonblicksbild och frågan om förorenad mark bör alltid undersökas vid en eventuell exploatering.

Konsekvenser

Konsekvenser vad gäller förorenad mark bedöms som små.

25

Karta över översvämningsrisker, Norra kusten

26

Karta över översvämningsrisker, Södra kusten

27

Karta över inventerade områden med risk för förorenad mark, Norra kusten

28

Karta över inventerade områden med risk för förorenad mark, Södra kusten

29

5 Hushållning med mark och vatten

Riksintressen

Riksintressen är mark- och vattenområden som har så höga värden av något slag att de är av nationell betydelse. Det finns riksintressen av både bevarandekaraktär och nyttjandekaraktär. Gemensamt för båda typerna av riksintressen är de ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som riksintresset är utpekat för.

Grundläggande hushållningsbestämmelser (riksintressen enligt 3 kap miljöbalken)

Riksintresse för yrkesfisket (3 kap 5 § miljöbalken) Glommens hamn är utpekad som riksintresse för yrkesfisket. Riksintressen för naturvård (3 kap 6 § miljöbalken) Tre områden är utpekade som riksintresseområde för naturvård. Det är kuststräckan Träslövsläge-Agerör (NN11) i norra kustområdet med de huvudsakliga värdena geovetenskap, naturbetsmarker (flora och fauna) samt ett mycket rikt fågelliv med hotade och sårbara arter. Även stora delar av kuststräckan i södra FÖP-området är utpekat som riksintresseområde för naturvård i Bobergs udde-Ringenäs (NN15). De huvudsakliga värdena som är utpekade inom området är naturbetesmark (flora och fauna) samt strandzon. Utöver dessa är Slissån-Suseån (NN16) utpekat som riksintresse med de huvudsakliga värdena geovetenskap, naturbetesmark (flora och fauna), vattendrag(fauna) och strandkomplex (mad vid vattendrag, fuktäng). Riksintressen för friluftsliv (3 kap 6 § miljöbalken) Ett område är utpekat som riksintresse för friluftsliv inom FÖP-området. Hela området närmast kusten i södra FÖP-området omfattas av Skrea strand – Tylösand (FN10). Intresseaspekter som är särskilt viktiga inom området är bad, båtsport, fritidsfiske, cykling samt natur- och kulturstudier. Riksintressen för kulturmiljövård (3 kap 6 § miljöbalken) Ett område är utpekat som riksintresseområde för kulturmiljövård inom FÖP-området, Vastaddalen (KN22). Riksintresset beskrivs som en nära kusten belägen lågslätt med ett levande och välhävdat kulturlandskap. I anslutning till byarna och bebyggelsen finns partier med äldre odlingslandskap med hävdade ängs- och betesmarker, ädellövskogar etc. I framför allt norra delen finns ett relativt stort antal förhistoriska lämningar från brons- och järnåldern. Riksintressen för värdefulla ämnen och material (3 kap 7 § miljöbalken) Fem lokaler är utpekade som riksintresse för värdefulla ämnen inom området Vastad-Svenstorp-Äskered. Fyra av dessa ligger i Falkenbergs kommun. Riksintresset berör fyndigheter av naturstenssorten Hallandiagnejs av nationellt och internationellt unik kvalitet. Riksintressen för kommunikation (3 kap 8 § miljöbalken) Västkustbanan och väg E6 utgör riksintresse för kommunikationer och ligger delvis i gränsen till FÖP-området. Utanför FÖP-området, i havet, finns ett riksintresse för sjöfart.

Särskilda hushållningsbestämmelser (riksintressen enligt 4 kap miljöbalken)

Hela Föp-omådet ligger inom Hallands kustområde, som är utpekat som ett område där turism och friluftsliv särskilt ska beaktas (4 kap 2 § miljöbalken) och där det finns begränsningar för fritidsbebyggelse (4 kap 4 § miljöbalken).

30

Riksintressen, Norra kusten

31

Riksintressen, Södra kusten

32

Risk för påverkan på riksintressena (konsekvenser)

Risken för påverkan på grundläggande hushållningsbestämmelser bedöms som liten. De utbyggnadsområden och verksamhetsområden som pekas ut i Fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten ligger inte i eller i direkt anslutning till riksintressena, med undantag för områdena i Bobergs udde (11, 12 och 13), område för camping C4 samt område 14a som ligger inom riksintresseområde för friluftsliv. Områdena utgör dock en mycket liten del av riksintresseområdet som sträcker sig hala vägen från Skrea strand till Tylösand och dessutom i delar som ligger långt från stranden. I de delar där FÖP Kusten medger Möjlighet att pröva enstaka ny bebyggelse ska prövning av påverkan på riksintressena inom ramen för bygglovsprövningen. En översiktlig trafikutredning har genomförts för att analysera konsekvenserna på trafiksystemet. Sammantaget bedöms den tillkommande trafiken i planområdet inte medföra en negativ påverkan på det allmänna vägsystemet. Riskintresset för kommunikation bedöms inte påtagligt skadas av ett genomförande av fördjupad översiktsplan. Fördjupad översiktsplan föreslår inga förändringar i övrigt som riskerar att påtagligt skada övriga riskintressen. De särskilda hushållningsbestämmelserna omfattar hela FÖP-området. Kustområdets attraktivitet för boende, turism och friluftsliv finns knutet till höga natur-, kultur- och landskapsvärden. Dessa kvalitéer kan försvinna om obebyggda strandängar och annan jordbruksmark byggs igen. Det är av stor vikt att jordbruken finns kvar som ”landskapsvårdare”, utöver jordbrukets uppenbara funktion som producenter av livsmedel. Hushållningsbestämmelserna är utformade så att de inte ska utgöra hinder för utveckling av befintliga tätorter. FÖP Kusten vidareutvecklar därför strategierna från Översiktsplan 2.0 om utveckling vid noder och serviceorter. Huvuddelen av områden utpekade för bostäder och verksamheter ligger i anslutning till befintliga tätorter. För att ytterligare säkerställa kvalitéerna inom kustområdet finns riktlinjer framtagna för byggande inom områden med ”särskilt bevarandevärde”. Dessa utgörs av områden med höga natur- kultur- och landskapsvärden som t ex landskapskilarna mellan bebyggda områden och områdena närmast stranden. Vidare finns riktlinjer för byggande inom område med ”möjlighet att pröva ny bebyggelse” samt rekommendationer för ny bebyggelse. För kulturhistoriskt intressanta områden utpekade i kulturmiljöprogrammet föreslås att områdesbestämmelser ska tas fram. På norra kusten avviker förslaget till Fördjupad översiktsplan från Översiktsplan 2.0 genom att definiera de gröna landskapskilarna som betydligt mindre. Utsträckningen från kusten och in i jordbrukslandskapet begränsas. Förslaget innebär att landskapskvalitéer och attraktiva utblickar riskerar att byggas bort. Trots detta bedöms att riksintresset Hallands kustområde inte riskerar att påtagligt skadas då områdesbestämmelserna i övrigt tillsammans med utpekade områden för ny bebyggelse i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, ligger i linje med riksintresset. I samrådet har Länsstyrelsen tydliggjort att en utbyggnad av Ugglarp-Långasand inte är att betrakta som tätortsutveckling så som menas i 4 kap miljöbalken. Ugglarp är sedan tidigare fastslagen som tätort men tätortsgränserna kan enligt Länsstyrelsen inte ändras till att innefatta Långasand då utvecklingen i området under de senaste årtiondena inte har varit att likställa med tätortsutveckling. Efter samrådet vidhåller kommunen Ugglarp och Långasand som en gemensam tätort och föreslår en utveckling av Ugglarp-Långasand (område 14, , 17 och 25). Tätortsutveckling omfattas inte av hushållningsbestämmelserna i 4 kap miljöbalken. Den föreslagan utvidgningen av Ugglarp-Långasandligger i ett småbrutet landskap med en mångfald av landskapselement. Ingen fältinventering av natur- och kulturmiljövärden har genomförts. I och med planområdets storlek är det uppenbart att en utbyggnad av hela, eller delar av, område 14,17 och 25 kommer att påverka natur- kulturmiljö- och landskapsvärden negativt och irreversibelt. På den lokala skalan innebär det en påtaglig skada på natur- kulturmiljö och landskapsvärden. Kommunen bedömer att de samlade natur- kulturmiljö- och landskapsvärdena i hela det geografiska området Hallands kustområde inte riskerar att påtagligt skadas så som avses i 4 kap 1 § miljöbalken. Området ligger trots allt i direkt anslutning till befintligt samhälle, i områden utan dokumenterade

33

höga natur- eller kulturmiljövärden och utanför de landskapskilar som kommunen identifierat som mycket viktiga för landskapsbilden. Havet och stranden, som är viktigast för turism och det rörliga friluftslivet i Hallands kustområde, ligger som närmast 600 meter och upp till 2 kilometer från planområdet. Område 14, 17 och 25 är avsett för blandad användning (bostäder, kommunal och kommersiell service) och är inte ett renodlat fritidshusområde som avses i 4 kap 4 § miljöbalken. Mot bakgrund av fördelningen av fritidshusboende och permanentboende i Ugglarp-Långasand år 2015 (70 % fritidshusboende, 30 % permanentboende) kan det inte uteslutas, och inte heller styras, att ett stort antal av eventuellt tillkommande bostäder kommer användas som fritidshus.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer finns för luftkvalitet, vattenförekomster samt fisk- och musselvatten. De senare är inte aktuella i undersökningsområdet. Miljökvalitetsnormer finns framtagna för utomhusluft och omfattar kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar, kolmonoxid, bensen och ozon. Trafiken bedöms normalt som den viktigaste föroreningskällan i urbana miljöer. Trafiken bedöms inte vara på sådana nivåer eller öka på ett sådant sätt att risk för ett överskridande av miljökvalitetsnormer för luftkvalitet föreligger. Bakgrundsnivåerna, vilket är halterna av samma ämnen, i mer opåverkade, icke stadsmässiga, förhållanden är inte på en sådan nivå att något överskridande av miljökvalitetsnormerna är aktuellt. Förslaget på fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten innebär inte heller några sådana förändringar att ett överskridande av miljökvalitetsnormer kan bli aktuellt. Miljökvalitetsnormerna för ytvatten ska uppnås till 2021. De aktuella vattenförekomsterna som berörs av FÖP-området är ytvattenförekomsterna Ramsjö kanal, Suseån och Kvarnbäcken samt S m Hallands kustvatten. Gemensamt för alla fyra ytvattenförekomster är att de inte når God ekologisk status. Samtliga är klassade som måttlig ekologisk status med avseende på övergödningsproblematik. För Suseån och Kvarnbäcken är också bristande konnektivitet ett miljöproblem. För att nå MKN har Vattenmyndigheten för Västerhavet kvantifierat åtgärdsbehovet per sektor. Åtgärdsbehovet bedöms som störst inom jordbrukssektorn (80 % respektive 89% av de minskningar av fosfor respektive kväve som behövs). Resterande del av åtgärdsbehovet ligger inom sektorerna enskilda avlopp och avloppsreningsverk. Dagvattenåtgärder bedöms stå för mindre än 1 % av åtgärdsbehovet för fosfor. (Förslag på Åtgärdsprogram för Västerhavet 2015-2021, Samrådshandling, sidan 89-91) Fördjupad översiktsplan för kusten reglerar inte hur jordbruk ska drivas. Förslaget till Fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten förutsätter att utbyggnad ska ske i ordnade former med väl utbyggda system för såväl vatten och avlopp som dagvatten. Samtliga utbyggnader ska ske i enlighet med kommunens VA-policy. Detta innebär t ex att avlopp från utbyggnadsområdena kommer att ledas till reningsverk, i huvudsak Smedjeholms avloppsreningsverk. Områden i Morup är kopplade till Getteröns avloppsreningsverk. Båda verken genomför ny tillståndsprövning. När det gäller utbyggnad av dagvatten varierar ansvaret för utbyggnaden mellan områden. Även lämpliga lösningar är platsberoende. Till stöd för hantering av dagvattenutbyggnad finns kommunens dagvattenanvisningar. Ett genomförande av Fördjupad översiktsplan bedöms inte medföra ytterligare belastning på vattenförekomsterna vad gäller övergödning på ett sätt som motverkar uppfyllandet av miljökvalitetsnormerna. Detta då den huvudsakliga påverkan av övergödande ämnen i Västerhavet kommer från jordbruket. De tillkommande mängderna övergödande ämnen som kommer från nya invånare i FÖP-området är, tack vare ordnat avloppssystem, så begränsade att påverkan på miljökvalitetsnormen inte kan påräknas. Frågor om konnektivitet i vattendragen hanteras inte över huvud taget i en fördjupad översiktsplan. Sammantaget bedöms förslaget till fördjupad översiktsplan inte medverka till ökade svårigheter att nå miljökvalitetsnormerna.

34

Miljökvalitetsnormer för grundvatten ska uppnås till 2021. En grundvattenförekomst, Heberg, berörs av översiktsplaneområdet. Den aktuella delen av grundvattenförekomsten berör i huvudsak Suseåns dalgång till mynningen. Grundvattenförekomsten Heberg bedöms uppnå god kvalitativ status och god kvantitativ status. Förslaget till fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten bedöms inte medverka till att statusen på grundvattenförekomsten försämras.

Miljömål

Regeringen har beslutat om nationella miljökvalitetsmål som skall utgöra utgångspunkt för samhällets miljöarbete. Nedan redovisas de nationella miljömålen. Miljömålen är en utgångspunkt när man bedömer miljökonsekvenser i en MKB. Under varje miljömål finns specificerade delmål. De är vägledande vid tillämpning av miljöbalken samt plan- och bygglagen, men är inte juridiskt bidande. De nationella miljömålen har även regionaliserats i Hallands län. Dessutom har Hallands län tagit fram ett åtgärdsprogram för hur miljökvalitetsmålen ska kunna uppnås.

Miljömål Relevans Påverkan

Begränsad klimatpåverkan

JA Trafik är stor bidragande del till utsläppen av växthusgaser. FÖP Kusten föreslår nya kollektivtrafiknoder och cykelstråk. Ny bebyggelse koncentreras till tätorter.

Frisk luft NEJ

Giftfri miljö

JA Förorenad mark finns inom FÖP-området men hantering av dessa områden avgörs främst i ett eventuellt detaljplaneskede

Bara naturlig försurning NEJ

Skyddande ozonskikt NEJ

Säker strålmiljö JA Hanteras inte inom ramen för översiktsplaneringen men efterföljande planering behöver ta hänsyn till elektromagnetiska fält, radonförekomster och skydd mot UV-strålning.

Ingen övergödning

JA Jordbruket är en stor bidragande del i övergödningsproblematiken. FÖP Kusten ger dock inga lösningar för att minska läckage från jordbruket.

Levande sjöar och vattendrag

JA Värdefulla områden ingår i markanvändning ”särskilda bevarandevärden”.

Grundvatten av god kvalitet JA

Hav i balans, levande kust & skärgård

JA Värdefulla områden längs kusten ingår i markanvändning ”särskilda bevarandevärden”.

Myllrande våtmarker NEJ

Levande skogar NEJ

Ett rikt odlingslandskap

JA Värdefulla områden ingår i markanvändning ”särskilda bevarandevärden”. För att bevara det öppna landskapet finns riktlinjer inom markanvändning ”möjlighet att pröva ny bebyggelse”.

Storslagen fjällmiljö NEJ

God bebyggd miljö

JA Lokala natur- och kulturvärden kan beröras. Förstorade och mer samlade tätorter kan ge positiva effekter på den sociala hållbarheten och ge möjlighet till utökad service.

Ett rikt växt- och djurliv

JA Värdefulla områden ingår i markanvändning ”särskilda bevarandevärden”.

35

GRANSKNINGSYTTRANDE 4 1 (12)

2018-05-25 401-2454-18

Postadress Besöksadress E-post Telefon301 86 HALMSTAD Slottsgatan 2 halland@lansstyrelsen.se 035 - 13 20 00

Falkenbergs kommunSamhällsbyggnadsavdelningenplan@falkenberg.se

Granskningsyttrande 4 enligt 3 kap 16 § Plan- och bygglagen över förslag till fördjupad översiktsplan för södra och norra kusten i Falken-bergs kommun.

Kommunen har sänt ett förslag till fördjupad översiktsplan för norra och södra kusten till länsstyrelsen för granskning en fjärde gång. Länsstyrelsen har tidigare yttrat sig över programhandlingen den 7 april 2015, diarienummer 401-850-15, över samråds-handlingen den 5 april 2016, diarienummer 401-867-16, över den första utställnings-handlingen den 30 november 2016, diarienummer 401-5998-16, över den andra utställningshandlingen den 10 maj 2017, diarienummer 401-1704-17, samt över den tredje utställningshandlingen den 24 januari 2018.

Länsstyrelsen roll i processenEn fördjupad översiktsplan ska (inom sitt område) behandla samma frågor som den kommuntäckande översiktsplanen.

Länsstyrelsen ska under utställningstiden avge ett granskningsyttrande över planför-slaget. Av yttrandet ska det, enligt 3 kap. 16 § Plan- och bygglagen (PBL), framgå om - förslaget inte tillgodoser ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken,- förslaget kan medverka till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs,- redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är förenlig med 7 kap.

18 e § första stycket miljöbalken,- sådana frågor rörande användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera

kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, och- en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller

säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Enligt 3 kap 20 § PBL ska kommunen redovisa länsstyrelsens granskningsyttrande tillsammans med översiktsplanen. De invändningar länsstyrelsen har i gransknings-yttrandet ska anmärkas i planen i form av markeringar på planens kartor eller på annat sätt. Av anmärkningen bör framgå vilka av planens rekommendationer som inte kan godtas. Anmärkningen behöver inte vara uttömmande. Det räcker med en anteckning att det råder olika meningar i ett visst avseende och en hänvisning till den del av granskningsyttrandet där statens synpunkter utvecklas.

LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 4 2(12)

2018-05-25 401-2454-18

Länsstyrelsens yttrande nedan disponeras så att avsnitt I. behandlar övergripande frågorII. behandlar de frågor som staten ska bevaka III. innehåller rådgivande synpunkter

I. ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER

Planen är i många avseenden genomtänkt och väl avvägd. Länsstyrelsen har dock några invändningar och kommentarer som presenteras nedan.

Förslaget i korthet ur ett hållbarhetsperspektivHållbarhetsfrågor, miljömål och klimatanpassning tas upp i förslaget, men resone-mangen kring detta skulle behöva fördjupas. De åtgärder som kräver, eller underlättas av fysisk planering bör tas med i planen.

Handlingar och uppläggUpplägget av planen är enkelt och tydligt. Sammanfattningen och den inledande beskrivningen i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) är tydliga och bra. Planbe-skrivningens text är tydlig. I kartan över mark- och vattenanvändning för norra kusten saknas ”område med särskilt bevarandevärde” i teckenförklaringen.

II. DE FRÅGOR STATEN SKA BEVAKA

Riksintressen enligt 3 och 4 kap Miljöbalken (MB) Riksintresse rörligt friluftsliv och högexploaterad kustzon (4:1, 4:2 och 4:4 MB)Den förändring som gjorts efter den tredje utställningen är att de två stora gröna sammanhängande stråken i öst-västlig riktning, i kartan över den norra kusten, har plockats bort (i höjd med Olofsbo) eller halverats (i höjd med Morup). Länsstyrelsen bedömer att detta kan leda till påtaglig skada på riksintressena för rörligt friluftsliv och högexploaterad kustzon.

Länsstyrelsen anser att stråken i öst-västlig riktning var en stor kvalitet i planen. Det är därför en förändring till det sämre att de tas bort och krymps. Gröna stråk och landskapskilar är viktiga för att tillgodose friluftslivets behov. I kustlandskapet där exploateringstrycket är mycket högt riskerar påverkan på riksintressena för rörligt friluftsliv och högexploaterad kustzon att bli påtaglig om stora delar av riksintresseområdet bebyggs. Därför är det särskilt viktigt att säkerställa de gröna stråken i planeringen av kustområden. Något enstaka hus orsakar kanske inte så stor skada, men om till exempel ett hus släpps fram om året blir den sammanlagda effekten stor efter ett antal år.

Efter den andra utställningen minskades och omformades det stora området för blandad användning vid Långasand. Område S2, 15 och 20 togs bort. Område 14

LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 4 3(12)

2018-05-25 401-2454-18

minskades och delades upp i två kilar med beteckningarna 14a och 14b. Område 17 omformades och flyttades norrut. Ett område som ligger fristående från den befintliga bebyggelsen tillkom och fick beteckningen 25.

Länsstyrelsen bedömer att områdena 14a och 14b kan betraktas som komplettering till befintlig bebyggelse.

Område 17 är för stort för att kunna ses som komplettering av befintlig bebyggelse. Det kan inte heller betraktas som utveckling av tätort. En mindre del av området, ungefär som den som föreslås i det andra utställningsutlåtandet (sidan 22) skulle kanske kunna utgöra komplettering av befintlig bebyggelse i Långasand, men inte mer än så. Länsstyrelsen bedömer att en utbyggnad av den omfattning som föreslås skulle orsaka påtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden. Därmed strider den mot bestämmelserna i 4:1, 4:2 och 4:4 MB.

Område 25 kan inte ses som vare sig komplettering av befintlig bebyggelse eller utveckling av tätort, bland annat därför att det ligger helt fristående från den befint-liga bebyggelsen. Länsstyrelsen bedömer att en utbyggnad av område 25 skulle orsaka påtaglig skada på områdets natur- och kulturvärden. Därmed strider det mot bestämmelserna i 4:1, 4:2 och 4:4 MB.

Enligt förarbetena (prop. 1985/86:3 sidorna 176–177) ska 4:2 MB skydda stora värden för turism och friluftsliv mot olämpliga exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Attraktiva områden för turism och friluftsliv bör användas så att ett allsidigt utnyttjande möjliggörs. För detta erfordras att obebyggda områden i stor utsträckning förblir obebyggda. Förarbetena (1985/86:3 sidan 84) anger också att inom de områden som skyddas av 4:4 MB är konkurrensen om marken mellan bevarandeintressen och exploateringsintressen stor. Syftet med gällande riktlinjer är att de förhållandevis begränsade delar av områdena som fortfarande är oexploaterade och samtidigt har stora bevarandevärden, också i fortsättningen skall kunna utnyttjas för friluftsliv och rekreation på ett allsidigt sätt.

I vissa fall kan exploateringar tillåtas trots att de skulle kunna orsaka påtaglig skada på de riksintressanta områdena. Detta gäller utvecklingen av befintliga tätorter, ut-vecklingen av det lokala näringslivet, anläggningar som behövs för totalförsvaret, samt, ifall det finns särskilda skäl, anläggningar för utvinning av viktiga ämnen eller material som avses i 3 kap. 7 § andra stycket MB. I det här fallet är det uppenbart att område 17 och 25 inte är en fråga om utveckling av det lokala näringslivet, anlägg-ningar för totalförsvaret eller utvinning av viktiga ämnen. Länsstyrelsen anser inte heller att det är fråga om utveckling av en befintlig tätort. Ugglarp-Långasand utgör inte en tätort med permanent bebyggelse i den bemärkelse som har varit utgångs-punkt för de särskilda hushållsbestämmelserna i 4 kap MB. Ugglarp-Långasand är heller inte en tätort i den mening som används inom fysisk planering.

Länsstyrelsen vill också framhålla att det i lagtexten står att bestämmelserna om riksintressena i 4 kap. MB inte ska utgöra hinder för utvecklingen av befintliga

LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 4 4(12)

2018-05-25 401-2454-18

tätorter. Även om de små samhällena längs kusten i en framtid skulle definieras som tätorter är det inte självklart att de skulle kunna ges samma möjligheter att växa som dagens tätorter. Det finns väldigt många små samhällen längs Hallands kust. Om alla tillåts växa kommer Hallands kustområde att byggas igen.

Tätortsindelningen i Sverige beräknas vart femte år av Statistiska centralbyrån (SCB). Indelningen baseras på en officiell definition av begreppet tätort. En gemen-sam nordisk tätortsdefinition fastställdes år 1960. Den svenska tätortsdefinitionen har fram till 2015 utgått från befolkningsantal, bebyggelsekoncentration och andel permanentbebyggelse. En tätort har fått bestå av maximalt 50 procent fritidshus. I den officiella tätortsdefinitionen har det däremot inte funnits något krav på samhälls-service. Det innebär att de samhällen som är tätorter i SCB:s statistik inte nödvändigt-vis har varit tätorter i den betydelse som används inom fysisk planering. Inom fysisk planering läggs vikt vid service, som affärer och förskolor.

År 2015 införde SCB en ny tätortsdefinition. Enligt denna nya definition är Långa-sand och Ugglarp en tätort. I SCB:s statistik från 2010 var Långasand och Ugglarp två småorter.

Den största förändringen i den nya tätortsdefinitionen är att den inte längre sätter någon gräns för andelen fritidshus. Denna förändring innebär en stor förändring, inte minst i Hallands län, som hör till de tre län i Sverige där tätortsbefolkningen som en följd av den nya definitionen ökar mest (5 procent).

Länsstyrelsen gör bedömningen att den nya tätortsdefinitionen inte utan fördjupad analys kan läggas till grund för beslut om vad som ska bedömas vara utveckling av en befintlig tätort enligt 4 kap 1§ MB. Länsstyrelsen konstaterar att de särskilda hushållningsbestämmelserna i 4 kap MB formulerades med utgångspunkt från en tätortsdefinition som skiljer på fritidsbebyggelse och permanentbebyggelse. En definition som på detta sätt skiljer på orter som domineras av permanentbebyggelse och orter som domineras av fritidsbebyggelse har varit grundläggande för att säkerställa lagstiftningens övergripande syfte, som handlar om att värna natur- och kulturvärden, turism och friluftsliv. Länsstyrelsen konstaterar vidare att beslutet om en ny tätortsdefinition har fattats av en enskild myndighet, och att beslutet inte har förenats med någon analys av hur en ny definition påverkar tillämpning av lag-stiftning som refererar till begreppet tätort, så som de särskilda hushållnings-bestämmelserna i 4 kap MB. Enligt Länsstyrelsens uppfattning kan en förändring av tätortsdefinitionen, beslutad av en enskild myndighet, inte utgöra anledning till att genom lag beslutade särskilda hushållningsbestämmelser riskerar att sättas ur spel. Länsstyrelsen bedömer vidare att en strikt tillämpning av SCB:s nya tätortsdefinition skulle innebära helt nya förutsättningar för Hallands kustområde, med fler och större tätorter och en framtida risk för att den nationellt värdefulla halländska kusten blir nästan helt exploaterad för enskilt nyttjande.

Länsstyrelsen anser mot denna bakgrund att Ugglarp, liksom Morup och Glommen (inklusive Norra Glommen) kan betraktas som tätorter. Att Ugglarp ska ses som en

LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 4 5(12)

2018-05-25 401-2454-18

tätort är inte självklart, men i ÖP 90 kom kommunen och länsstyrelsen överens om att Ugglarp skulle ses som en tätort. Länsstyrelsen har inte för avsikt att ändra detta. Däremot anser länsstyrelsen att Långasand inte är en tätort i den betydelse som avsågs när de särskilda hushållningsbestämmelserna utformades och inte heller i den betydelse som ordet har inom fysisk planering. Länsstyrelsen kan inte heller se att Ugglarp och Långasand är mer sammanväxta nu än på 1990-talet. De gröna kilarna mellan kustsamhällena är viktiga för de kvaliteter som bestämmelserna i 4 kap MB ska skydda, så länsstyrelsen anser inte att det är lämpligt att Ugglarp och Långasand växer ihop.

Den ökning av bebyggelse som skulle kunna accepteras i Långasand är, enligt förarbetena (prop. 1985/86:3 sidan 181), endast kompletteringar till befintlig bebyg-gelse. Med kompletteringar menas, enligt förarbetena, sådana tillskott till en befintlig bebyggelsegrupp, som innebär att det av fritidsbebyggelse ianspråktagna området inte ökar nämnvärt i omfattning, eller tillskott som innebär en naturlig avrundning av ett bebyggelseområde. Även förtätningar inom befintliga bebyggelseområden kan normalt accepteras. Om det finns särskilda skäl får annan fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. Det bör så långt möjligt gälla andra former av fritidsbebyggelse än enskilt ägd bebyggelse.

Det framgår inte av vare sig lagtexten eller förarbetena hur många gånger en viss bebyggelsegrupp ska kunna kompletteras utan att strida mot bestämmelserna i 4:1, 4:2 och 4:4 MB. Om ett stort antal mindre kompletteringar görs till en bebyggelsegrupp skulle de till slut kunna omfatta så mycket mark att det orsakar påtaglig skada på de natur- och kulturvärden som bestämmelserna i 4:1, 4:2 och 4:4 MB ska skydda. I den fördjupade översiktsplanen för södra kusten från 1992 föreslogs och accepterades ganska stora utökningar av Långasand. Både jämfört med hur stort Långasand var då och jämfört med hur stora utökningar som accepterades för andra platser längs södra kusten. Länsstyrelsen bedömer att det finns en gräns för hur stort Långasand kan bli utan att orsaka påtaglig skada på natur- och kulturvärdena i området.

Kustområdet har stora kvaliteter i form av vackra vyer över landskapet, rekreations-möjligheter och liknande. De är förmodligen en av de främsta orsakerna till att området är uppskattat både av besökande, sommargäster och permanentboende. De stora kvaliteterna kan dock försvinna om obebyggda strandängar och annan jord-bruksmark exploateras. Utbyggnader av den storlek som föreslås i Långasand riskerar att förstöra det som gör kustområdet attraktivt.

Områdena i Ugglarp (på kartan nr 21, 22, 23, 24 och V3) ligger inom den gräns för Ugglarps tätort som kommunen och länsstyrelsen kom överens om i ÖP 90. Läns-styrelsen anser att de kan betraktas som utveckling av tätorten Ugglarp. De strider alltså inte mot bestämmelserna i 4:1, 4:2 och 4:4 MB.

LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 4 6(12)

2018-05-25 401-2454-18

Efter samrådet utökades område 12 för bostäder. Länsstyrelsen bedömer att det är förenligt med riksintressena, med undantag av den nordostligaste delen, som sticker ut som en liten fyrkant. Resten av området bör kunna ses som en naturlig avrundning av ett bebyggelseområde.

Efter första utställningen reviderades område nummer 19 vid Rosendal-Sandkärr. Den del som återstår är tillräckligt liten för att kunna ses som en komplettering och skulle därmed kunna vara förenlig med de aktuella riksintressena om bebyggelsen utformas på rätt sätt. Länsstyrelsen vill dock upplysa om att det finns mycket forn-lämningar i området, vilket kan göra det komplicerat att bygga där och kanske svårt att utforma den nya bebyggelsen så att den hänger samman med den befintliga på ett bra sätt. Området ingår också i Falkenbergs kulturmiljöprogram, vilket tillsammans med de aktuella riksintressena gör att kraven på eventuell ny bebyggelse blir höga. Se vidare i avsnittet om Kulturmiljöfrågor.

Inom de områden som är av riksintresse för rörligt friluftsliv och högexploaterad kustzon är det viktigt att all ny bebyggelse anpassas till platsens natur- och kulturvärden. Detta gäller generellt, alltså även inom de områden som redan är helt eller delvis utbyggda och inom alla de områden som länsstyrelsen bedömt kan tillkomma.

Natura 2000Att Morups Tånge är utpekat både enligt habitatdirektivet och fågeldirektivet bör framgå genomgående i text såväl som kartor.

På sidan 14 i MKB:n är nu både Galtabäck-Lynga och Morups Tånge angivet som utpekat enligt fågeldirektivet. Det är dock fortfarande otydligt på kartan på sidan 30 i MKB:n att Morups Tånge även är utpekat enligt fågeldirektivet.

Länsstyrelsen anser, på grund av den ökade risken för missförstånd, att det är olämpligt att i den fördjupade översiktsplanen anvisa område för kitesurfing/SUP inom fågelskyddsområden/områden utpekade enligt fågeldirektivet även om det tydliggörs att aktiviteterna endast får utföras under vissa tider på året. Planen bör istället styra besökare till mindre känsliga områden så att det redan missgynnade fågellivet inte störs.

Länsstyrelsen noterar att fågelskyddsområdet utanför Stensjö inte längre omfattas av anvisat område för kitesurfing/SUP vilket är positivt.

Riksintresse värdefulla ämnen och material (3:7 MB)I Vastad-området finns ett riksintresse för värdefulla ämnen och material enligt 3:7 MB. Sådana områden ska så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av dessa. Området omfattas också av riksintressena i 4:2 och 4:4 MB. Länsstyrelsen gör bedömningen att så länge det inte finns särskilda skäl kan riksintressen enligt 3 kap 7 § MB inte bryta igenom de särskilda hushållnings-bestämmelserna (se 4 kap 1 § MB). Det utesluter inte att området bör skyddas för

LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 4 7(12)

2018-05-25 401-2454-18

eventuella framtida behov. Något behov av att öppna nya stentäkter inom överskådlig framtid kan inte länsstyrelsen se. Natursten är en ändlig resurs och ska inte brytas i onödan och det pågår redan brytning i befintliga täkter.

Länsstyrelsen anser att det bör tydliggöras i miljökonsekvensbeskrivningen, på sidan 29, under rubriken Riksintressen för värdefulla ämnen och material (3 kap 7 § miljö-balken) att fyra av de beslutade riksintresse-förekomsterna ligger i Falkenbergs kommun och inom det aktuella detaljplaneområdet (se SGU:s Kartvisare, https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-riksintressen.html )

MiljökvalitetsnormerI planen står (på sidan 8) följande om dagvatten: ”Dagvatten är redan idag ett stort problem i vissa delar av kustområdet (exempelvis Olofsbo och Långasand). Det är viktig att frågan alltid beaktas enligt kommunens antagna VA-policy.” En fördjupad översiktsplan bör innehålla en redovisning kring vilka problem dagvatten kan orsaka, situationen i området och vem det är som ansvarar för dagvattenhantering i området, samt vilka dagvattenlösningar som förordas.

Mellankommunala frågorLänsstyrelsen bedömer att planen inte kommer att leda till problem på grund av mellankommunala frågor.

Hälsa, miljö- och riskfaktorer Översvämningar samt risk för ras, skred och erosionDet är bra att rapporten ”Klimatanalys för stigande hav och åmynningar i Hallands län” används som underlag vid planering och bygglovgivning i kommunen. I bygglovärenden har dock kommunen mycket begränsade möjligheter att neka lov ifall det finns en byggrätt i en gällande detaljplan, även om fastigheten riskerar att översvämmas. När PBL ändrades den 2 januari 2015 innebar förändringarna av 9 kap 30 §, att 2 kap 5 § inte ska tillämpas när bygglov prövas inom befintliga detaljplaner. Därför bör kommunen ta ställning till vilken strategi man ska ha för att undvika att det byggs nya hus inom äldre detaljplaner med befintliga byggrätter i översvämnings-drabbade områden.

Även för övriga klimatanpassningsfrågor, till exempel erosion, behövs ett samlat grepp. En fördjupad översiktsplan är ett bra verktyg för detta, men andra möjligheter finns också, till exempel att ta fram en klimatanpassningsplan. Det viktiga är att arbetet görs.

Vid revidering av denna fördjupade översiktsplan och vid annat framtida arbete med klimatanpassningsfrågor ska hänsyn tas till synpunkterna från SGI.

StrålsäkerhetLänsstyrelsen instämmer inte i påståendet att miljömålet Säker strålmiljö inte är relevant, vilket nämns i MKB:n. Hänsyn ska tas till de synpunkter som Strålsäker-hetsmyndigheten lämnat.

LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 4 8(12)

2018-05-25 401-2454-18

III. RÅDGIVANDE SYNPUNKTER

JordbruksmarkLänsstyrelsen vill påminna om att enligt 4 § 3 kap. MB får brukningsvärd jordbruks-mark tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. Som brukningsvärd jordbruksmark räknas inte bara den bästa åkermarken, utan all åkermark som brukas eller nyligen har brukats. Dessutom betesmark, ängar, fruktodlingar och liknande. Den mark som föreslås för exploatering vid Långasand är huvudsakligen jordbruksmark. Åtminstone delvis är den dessutom bra. Det är tveksamt om de exploateringar som föreslås är förenliga med miljöbalkens regler.

Det anges i planen att ” I och med planområdets storlek är det uppenbart att en utbyggnad av hela, eller delar av, område 14,17 och 25 kommer att påverka natur- kulturmiljö- och landskapsvärden negativt och irreversibelt. På den lokala skalan innebär det en påtaglig skada på natur- kulturmiljö och landskapsvärden.” Det borde framgå tydligt att det också omfattar irreversibel påverkan på jordbruksmark.

Att de gröna kilarna på norra kusten minskats får också negativa konsekvenser för jordbruksmarken. Att jordbruket lever vidare i området anges vara en förutsättning för att bevara det öppna landskapet. I kapitlet om Konsekvenser finns jordbruksmark med under rubriken ”Landskap”. Förslaget bedöms få medelstora negativa konsekvenser på landskapet på grund av de minskade gröna kilarna på norra kusten. Om det har medelstora konsekvenser på landskapet skulle det alltså även motsvara konsekvenser för jordbruksmarken. Det vore önskvärt att det framgår om det omfattar jordbruksmark och inte bara det svepande ordet landskap.

I kapitlet om Hushållning med mark och vatten anges att det är av stor vikt att jordbruken finns kvar som ”landskapsvårdare”. Det borde även anges att det är viktigt att de finns kvar för livsmedelsproduktion, den främsta anledningen till att vi har jordbruksföretag. Det anges också att ”Förslaget innebär att landskapskvalitéer och attraktiva utblickar riskerar att byggas bort.” Detta torde även innebära att jordbruks-mark riskerar att byggas bort. Det borde i så fall tydligt framgå så att jordbruksmark inte diffust ingår i uttrycket landskapskvalitéer. Jordbruksmark bör inte heller marginaliseras till en utblick.

StrandskyddLänsstyrelsen påminner om att i beslutet från 2014-12-03 om utvidgning av strand-skyddet i Falkenbergs kommun, står det, angående de äldre detaljplaner där strand-skyddet aldrig har inträtt; ”Om sådana detaljplaner i framtiden upphävs eller ersätts av en ny detaljplan gäller strandskyddet åter enligt 7 kap. 18g § MB. När detalj-planer upphävs eller ersätts bedömer Länsstyrelsen i det enskilda fallet om utvidgat strandskydd behövs för att säkerställa strandskyddets syften. Länsstyrelsens utgångs-punkt är dock att det utvidgade strandskyddet inträder till 300 meter på ömse sidor om strandlinjen vid kusten.”

LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 4 9(12)

2018-05-25 401-2454-18

Biologisk mångfald och grön infrastrukturAtt de gröna kilarna minskas och tas bort är inte bara negativt för riksintressena för rörligt friluftsliv och högexploaterad kustzon, utan också för den biologiska mångfalden och den gröna infrastruktur som behövs för att det ska kunna finnas biologisk mångfald. För att naturen ska kunna ge oss de ekosystemtjänster vi behöver för att leva (pollinering av grödor, rening av vatten, dämpning av effekten av översvämningar och torka orsakade av klimatförändringar med mera) behövs den biologiska mångfalden. Idag hotas allt för många arter av utrotning och den utvecklingen måste vändas. För att klara det behövs bland annat en bättre grön infrastruktur.

Med grön infrastruktur menas ett sammanhängande nätverk av naturmiljöer och grönområden där växt- och djurarter kan leva och spridas. Det måste finnas livsmiljöer som är tillräckligt stora och av tillräckligt god kvalitet, där det finns föda och möjlighet för reproduktion. Dessa livsmiljöer måste vara sammanlänkade för att möjliggöra spridning mellan områden och utbyte av gener. Ängs- och hagmark, åkerholmar, diken, hedmark, små skogspartier och skogsbryn är viktiga delar i den gröna infrastrukturen.

För att uppnå syftet med grön infrastruktur behövs en samsyn i samhället i stort. Det är därför nödvändigt att kommunen planerar i samverkan med andra myndigheter och organisationer för en bredare förståelse av ekologiska sammanhang, så att grön infrastruktur blir en naturlig del av planering och prioritering av insatser i olika samhällsprocesser. Länsstyrelsen arbetar med att ta fram regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Dessa handlingsplaner ska kunna användas som underlag för fysisk planering och prövning.

Att de gröna kilarna minskas och tas bort innebär stor risk att funktionen hos den gröna infrastrukturen i kustområdet försämras och därmed också möjligheten för flora och fauna att röra sig och spridas i öst-västlig riktning. Eftersom den gröna infrastrukturen generellt sett redan är bristfällig är det en utveckling åt fel håll.

DagvattenDagvattenhantering bör utredas inför nya områden med bebyggelse. Exempelvis Långasand har redan problem med översvämningar. Ökad bebyggelse innebär ökad avrinning till kringliggande vattendrag och det leder till ökad risk för översvämningar av nedströms liggande bostadsområden eller jordbruksmark. Översvämmade marker leder till ökade krav på rensning av vattendrag och bäckar i ett försök att få undan vattnet. Rensning av bäckar och den markavvattning som följer av det gynnar inte fisken och inte heller mångfalden i våra vatten, utan leder till snabbare transport av näringsämnen ut till havet.

KulturmiljöfrågorLänsstyrelsen välkomnar fortsatt kommunens förslag att ta fram områdesbestäm-melser för de områden som pekas ut i kulturmiljöprogrammet.

LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 4 10(12)

2018-05-25 401-2454-18

Utbyggnadsområde nummer 19 ligger inom ett av de områden som finns med i kulturmiljöprogrammet. Länsstyrelsen utgår från att de riktlinjer som finns i kultur-miljöprogrammet följs vid en eventuell utbyggnad. Område 19 ligger också inom område för riksintresse för rörligt friluftsliv och högexploaterad kustzon (4:1, 4:2 och 4:4 MB). Det är bland annat kulturvärdena som gör området riksintressant. För att område 19 ska kunna byggas ut utan att komma i konflikt med riksintressena måste alltså kulturvärdena skyddas.

Alldeles intill utbyggnadsområde nummer 19 ligger fornlämningen Raä Morup 173, som är ett gravfält från järnåldern. Fornlämningen har lagstadgat skydd enligt 2 kap 1 § kulturmiljölagen (1988:890), KML. Runt en fornlämning finns dessutom ett fornlämningsområde, som också är ett skyddsområde, enligt 2 kap. 2 § KML. Detta område ska vara så stort som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme, med hänsyn till dess art och betydelse. Det innebär att det inte kommer att gå att bygga ända intill fornlämningen. När gränserna för ett forn-lämningsområde behöver fastställas prövas denna fråga av länsstyrelsen. Det kan också finnas idag okända fornlämningar dolda under mark även inom område 19, vilket kan påverka möjligheterna att exploatera det. Arkeologisk utredning enligt 2 kap 11 § KML kan därmed vara motiverad inom område 19.

Länsstyrelsen anser fortfarande att det skulle vara bra om kommunen presenterar en tydlig strategi för hur den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen som uppmärksam-mats i samband med bebyggelseinventeringen ska förvaltas långsiktigt. PBL 2 kap. 2 och 6 § samt 8 kap. 13 och 14 § är en utmärkt utgångspunkt, men för att säkerställa att dessa bestämmelser följs behövs förmodligen något mer. På samma sätt som om-rådesbestämmelser kan användas för att skydda de områden som pekas ut i kultur-miljöprogrammet, kan de byggnader som pekas ut i bebyggelseinventeringen behöva skyddas med bestämmelser i detaljplan. Även andra åtgärder, som information och rådgivning till fastighetsägare kan behövas.

Inför kommande arbetsföretag med markarbeten, byggnation med mera behöver samråd sökas med länsstyrelsen enligt 2 kap 10 § kulturmiljölagen (1988:950) för att i god tid inhämta information om någon fornlämning kan beröras av arbetsföretaget.

KattegattledenNyckelbiotoperna vid Suseån bör undvikas vid anläggning av Kattegattleden.

HavsplaneringGränser för den kommande statliga havsplanen bör redovisas i den fördjupade översiktsplanen. Det är viktigt att kommunen redovisar anspråk och utvecklings-planer även i havet, så att eventuella intressekonflikter kommer i dagen.

Trafik och kommunikationer Hänsyn ska tas till synpunkterna från Trafikverket och PTS vid bearbetning av planen och även vid framtida detaljplanering.

LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 4 11(12)

2018-05-25 401-2454-18

Länsstyrelsen ser positivt på att den bytespunkt med utökad resenärsservice som föreslås i södra kustområdet flyttats närmre Ugglarp.

HuvudmannaskapHänsyn ska tas till de synpunkter Lantmäteriet lämnat.

ÖvrigtLänsstyrelsen erinrar om att yttrandet inte är något ställningstagande avseende de föreslagna verksamheter och åtgärder som kräver prövning enligt miljöbalkens bestämmelser. Det kan vara frågor som gäller biotopskydd, strandskydd, Natura 2000-områden, buller, påverkan på mark och vatten, med mera.

-----------

Länsstyrelsen har sänt ärendet på remiss internt samt till Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten, Post- och Telestyrelsen, SGI, SGU, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Swedegas AB, Svenska Kraftnät, samt Trafikverket.

Erhållna remissvar har legat till grund för yttrandet och bifogas från Försvarsmakten, Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Post- och telestyrelsen, SGI, SGU, Sjöfartsverket, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Svenska Kraftnät Hänsyn ska tas även till de synpunkter som inte återges i Läns-styrelsens yttrande.

I handläggningen av detta ärende har deltagit länsrådet Jörgen Peters, beslutande, länsarkitekt Cecilia Engström, länsfiskekonsulent (vikarierande) Björn Fagerholm, naturvårdshandläggare Malin Johansson, miljövårdshandläggare Anna-Lena Olsson, lantbruksdirektör Kristin Ovik, arkeolog Bo Strömberg, antikvarie Emma Östlund, samt planarkitekt Karin Stenholm, föredragande.

Jörgen Peters

Karin Stenholm

Detta yttrande har godkänts digitalt och saknar därför namnunderskrifter.

LÄNSSTYRELSEN GRANSKNINGSYTTRANDE 4 12(12)

2018-05-25 401-2454-18

BilagorInkomna yttranden från:Försvarsmakten, 2454-18-6Lantmäteriet, 2454-18-13, 2454-18-14Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2454-18-12Post- och telestyrelsen, 2454-18-5SGI, 2454-18-10SGU, 2454-18-9Sjöfartsverket, 2454-18-4Skogsstyrelsen, 2454-18-7Strålsäkerhetsmyndigheten, 2454-18-8Svenska Kraftnät, 2454-18-11

Kopia Försvarsmakten, e-mail: exp-hkv@mil.se Lantmäteriet, e-mail: registrator@lm.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, registrator@msb.se Post- och Telestyrelsen, e-mail: pts@pts.se SGI, e-mail: sgi@swedgeo.se SGU, e-mail: sgu@sgu.se Sjöfartsverket, e-mail: sjofartsverket@sjofartsverket.se Skogsstyrelsen, e-mail: skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Strålsäkerhetsmyndigheten, e-mail: registrator@ssm.se Svenska Kraftnät, e-mail: registrator@svk.se

Boverket (för kännedom), e-mail: registraturen@boverket.se