Ett arbetshäfte för åk 7

Samhällskunskap 1

Lag och rätt

Österledskolan

Sidan 2 av 22

1. RättshistoriaUnder vikingatiden hade vi ett samhällssystem i Sverige kallas för ätte-

samhället! Ätten - släkten - var väldigt viktig. Inom ätten hade man sin trygghet mot främlingar, olyckor, fiender m.m. Man bodde i samma område och gjorde mycket mer tillsammans än vad vi gör idag. Varje ätt hade en ledare, en hövding, oftast den klokaste och främste mannen.

Om en person från en ätt begick ett brott - som att stjäla en ko från en annan ätt - var det ätten som var "boven". Den enskilde personen var skyddad av ätten kan man säga. Det var ätten som fick ta straffet, inte den verklige tjuven (han fick kanske sitt straff inom ätten senare). Den ätt som blivit av med sin ko hade "rätt" att hämnas på något sätt. Namnet man hade på detta är fejd. Principen var ÖGA FOR ÖGA, TAND FOR TAND...

Fejder mellan ätter var farliga för hela samhället, så man försökte alltid lösa konflikten genom att erbjuda försoning - den ena ätten erbjöd något värdefullt för att slippa fejd.

Men om nu inte ätterna kom överens om att ett brott hade skett, eller om vem som var brottslingen? Hur kunde man bevisa att Nisse verkligen var den som dödade Pelle? Man använde tre metoder: Tvekamp: en kämpe ur varje ätt kämpade med vapen i hand mot varandra.

Den sida som vann hade rätt! Ordaliet: man tänkte sig att gud visste ju vem som var brottsling. Den

anklagade fick visa sin oskuld genom att göra ett test: ex. att bära glödande järn i händerna, dricka gift, eller som häxor fick göra: slängas bundna i en flod - flöt dom var de skyldiga, sjönk dom var de oskyldiga!

Ed: den anklagade sidan fick svära en ed – ett heligt löfte inför Gud - att de var oskyldiga. Ju grövre brottet var ju fler edsmän behövdes.

Något som var speciellt med folken i Norden var att man hade lagmän. Detta var "lagkloka" och pålitliga män som kunde hela lagen utantill! Om det hade skett ett brott avhandlades detta när man hade ting - att folket i trakten samlades för att prata om viktiga saker, att bestämma om gemensamma frågor o.s.v. När alla ändå var samlade dömde man sina brottslingar. Det var fortfarande ätterna som förde talan mot varandra. Till sin hjälp hade man en eller flera lagmän som kunde berätta hur man skulle döma.

På 1200-talet blir lagarna nedskriva - och det är landskapslagar! Olika lagar i olika landskap alltså! I Västgötalagen kan man läsa om stöld:

Tager någon tjuv och tjuvgods med, bakbinde han tjuven och lede honom till tings med två vittnen, som vittna på tinget att han är sann tjuv och med tolv vittnen gå att svärja att han är full tjuv; därför är han värd att låta sitt liv. Sedan skall man döma

Sidan 3 av 22

honom till hugg och till hängning, till dråp och till död, till torv och till tjära, ogill för arvinge och eftermäle.

Eller om dråp:Om en man dräper en annan och öppet lyser dråpet, räknas detta inte för mord utan

kan sonas med böter, om den dräptes ättemän vilja taga sådan.

Först år 1350 fick Sverige en lagbok som gällde hela landet, den hette Magnus Erikssons landslag! Även långt fram i tiden var straffen hemska. På den tiden fanns inga fängelser, så man fick straffa på annat sätt. Man dömdes till döden eller till olika skamstraff. Skamstraffen innebar att man fick ex. sitta i skamstocken utanför kyrkan, att man fick speciella skamkläder, eller att något märke brändes in i kroppen eller att öronen skars av. Meningen var att man skulle "visas upp" - att alla i byn skulle se att man begått ett brott. Tanken var att rädslan för skammen skulle göra att man inte gjorde något brottsligt.

Uppgifter1. På viket sätt var släkten viktig förr i tiden?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

2. Vad hände på ett ting?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

3. Innan det fanns lagböcker – hur visste man vilka lagar som gällde?

Sidan 4 av 22

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

4. Vad menas med ett ”skamstraff”

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

Sidan 5 av 22

2. Regler - oskrivna och skrivnaVi har många regler som inte står i någon bok. De är oskrivna. I affären får du

ofta stå i kö vid kassan. Att köa är självklart. Det är en oskriven regel. Samma sak gäller när du hälsar. Ibland tar du i hand - i höger hand.

Det finns också skrivna regler. Din skola har sina skrivna ordningsregler. Spelar du fotboll måste du följa skrivna regler. De finns i Svenska Fotbollförbundets regelbok. Domaren ska döma efter den.

Det finns också regler som gäller alla i Sverige. De kallas lagar. Lagen förbjuder oss till exempel att på natten störa dem som sover, att kissa på gatan eller på torget i stan eller att försöka använda ett för gammalt busskort.

Lagarna är till för att göra det lättare för oss att leva tillsammans göra livet tryggare skydda natur och miljö

Riksdagen bestämmer de lagar som ska gälla för oss. Den stiftar lagar. Våra viktigaste lagar finns i lagboken Sveriges Rikes Lag.

Det är i lag förbjudet… Du hittar en moped eller en cykel som ligger och skräpar. Ta

inte med den hem. Behåll inte något som du hittar. Det är olagligt. Försök att leta reda på ägaren eller lämna det du hittat till polisen.

Någon vill sälja en kamera väldigt billigt. Köp den inte. Den kan vara stulen. Att köpa eller sälja stulna saker är häleri.

Låt bli att snatta. Det minsta snatteri, till exempel att ta en godispåse, kan få trista följder.

Ta dig aldrig in i lästa källare eller vindsutrymmen. Du säger kanske att du inte tänkte stjäla något. Det hjälper inte. Om det blir anmält som inbrott kan du anklagas för försök till stöld.

Du ska aldrig hota eller tvinga någon att ge dig pengar, cigaretter eller något annat. Det kallas rån eller utpressning.

Det är förbjudet att ha narkotika. Det spelar ingen roll om du bär den på dig eller har den hemma. Straffet kan bli strängt.

Följ inte med en kompis som ska göra ett inbrott. Du kan anklagas för medhjälp till brottet.

Sidan 6 av 22

Uppgifter5. Ge några exempel på oskrivna regler.

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

6. Vad kallas det om man köper en grej som är stulen?

_________________________________________________________________________________

7. Vilka fördelar finns det med lagar?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

Sidan 7 av 22

3. BrottetDet börjar skymma. Parken vid än är nästan folktom. Under en björk sitter tre

tonårskillar och dricker öl. Lutad mot stammen sitter 18-årige Anders. Han är arbetslös och alltid utan pengar. Lika pank och utan jobb är Bosse. Med i gänget är också Claes, 14 år och bror till Anders.

- Ölen är snart slut. Några burkar till skulle sitta fint. Hur får vi pengar till det? säger Anders.

70-åriga Siv Karlsson ar på väg hem. Som vanligt tar hon genvägen genom parken. Med matkassen i ena handen och handväskan i den andra skyndar hon fram. Det är lite otäckt att vara ensam i parken. Anders får syn på henne. Han får en idé och säger till sin bror att starta mopeden. Claes kör och Anders sätter sig på pakethållaren. Bosse följer efter på sin moped. Anders har inte sagt något, men Bosse förstår vad han har i kikaren.

Pojkarna åker ifatt Siv Karlsson. Claes saktar in och stryker tätt intill henne. Precis när de passerar sträcker Anders ut handen för att rycka handväskan. Men Siv Karlsson håller hårt i den. Anders sliter omkull den högt skrikande Siv. Han ger henne ett par hårda sparkar på armen. Siv måste släppa taget. Claes och Bosse väntar en bit bort med sina mopeder. Med väskan i hand hoppar Anders upp på pakethållaren. I full fart försvinner pojkarna därifrån.Vittnet

Lauri Leino är på hemväg från jobbet. Plötsligt hör han skrik och springer i riktning mot ljudet. Lauri ser Siv Karlsson ligga på marken. Samtidigt ser han pojkarna försvinna på mopederna. Två av dem känner han igen. De bor i samma kvarter som Lauri.

Siv Karlsson jämrar sig. Det värker i armen efter Anders sparkar. Lauri tar med Siv hem till sig. Hon bor ensam och kommer inte in i sin lägenhet. Nyckeln ligger i den stulna väskan. Lauri Leino ringer genast till polisen och talar om vad som hänt. Han gör en polisanmälan. Polisen får också namnen på de två pojkar Lauri känner.Polisen kopplas in

En bil med två polismän skickas genast ut. De hittar snart Anders, Bosse och Claes. De tre sitter bakom skolan. I en plastpåse finns öl som de nyss köpt. De har använt det mesta av de 377 kronor som fanns i Siv Karlssons väska. Poliserna känner

Sidan 8 av 22

igen Anders. Honom har de haft att göra med tidigare. Poliserna beslutar att gripa de tre pojkarna som misstänkta för rån.

Bosse har kort moped. Han förs till läkare för blodprov. Det ska visa om han kört moped med alkohol i kroppen.Förundersökningen

På polisstationen sätts pojkarna i var sitt rum. Det ska bli ett första förhör. Claes är bara 14 år. Han är därför minderårig. Först vid 15 år blir han straffmyndig. För polisen är det ändå viktigt att Claes ger sin skildring av vad som hänt. Då Claes är minderårig får han en socialsekreterare med vid förhöret.

Anders och Bosse förhörs av var sin kriminalinspektör. Förhören pågår en halvtimme. Alla tre nekar hela tiden till att de haft något med väskryckningen att göra.Anhållande

Åklagaren nar nu kommit till polisstationen. Han ska leda förundersökningen och bestämma vad som ska ske. Hans första beslut är att Claes ska köras hem. Socialsekreteraren följer med och har ett samtal med föräldrarna.

Poliserna jämför Anders och Bosses berättelser om vad de haft för sig när rånet skedde. Det visar sig att berättelserna på flera ställen är olika. Åklagaren beslutar nu att Anders och Bosse ska anhållas. Pojkarna får stanna hos polisen. De förs till var sin cell i arresten. De får inte träffas. Fortsatt förundersökning

Dagen därpå ringer poliserna upp Siv Karlsson och Lauri Leino. De ber dem komma till polisstationen och titta på fotografier. Bilder av Anders och Bosse har blandats med foton av flera andra pojkar. Siv Karlsson sätter direkt fingret på bilden av Anders. ”Han tog väskan", säger hon. Lauri Leino känner igen Anders och Bosse.

Kvällen innan hade en person hittat Siv Karlssons handväska och lämnat in den till polisen. Den skickas genast på en undersökning. Teknikerna kan lämna en intressant rapport: Anders fingeravtryck finns på väskan!

Vid nya förhör erkänner Bosse. Han släpps men ska komma tillbaka för flera förhör. Anders fortsätter att neka. Åklagaren beslutar att polisen ska leta igenom Anders bostad. Vid en husrannsakan finner polisen att den arbetslösa Anders har en ny och dyr stereoanläggning. De hittar också ett checkhäfte och en bankbok. Båda har stulits vid väskryckningar som polisen inte klarat upp.Häktning

Åklagaren vill nu ha Anders häktad. Han begär det i en skriven ansökan till tingsrätten. I den säger åklagaren att det finns starka skäl att misstänka Anders för rån. Det är inte bra om han släpps fri, då kan han förstöra viktiga bevis.

Tre dagar efter överfallet samlas tingsrätten. Anders får här hjälp av en försvarare, en advokat. Anders säger att han är oskyldig. ”De två andra pojkarna bara ljuger", säger Anders. Men domstolen tror på åklagaren. Anders blir häktad.

Åklagaren får nu två veckor på sig att väcka åtal mot Anders. Han förs till en cell i häktet. Varje dag hämtas Anders för nya förhör. Han fortsätter att neka. Det spelar ingen roll att Bosses och Claes berättelser om överfallet är lika. Inte heller att Leino

Sidan 9 av 22

har sett honom eller att Anders fingeravtryck finns på väskan. Polisen får jobba vidare. Det blir nya förhör med Anders och Bosse.Åtal

När två veckor gått är åklagaren klar. Han beslutar att åtala Anders och Bosse. Åtalen lämnas till tingsrätten. Domstolen ska bestämma om de två är skyldiga till brotten. Åtalen skickas också till Anders och Bosse. Där står vad pojkarna åtalas för, vilka lagar de har brutit mot och vilka bevisen är.

Flera kvinnor hade på senaste tiden råkat ut för väskryckare. När de hos polisen sett foton av flera pojkar har de pekat ut Anders. Han är därför misstänkt för flera brott: Mot Siv Karlsson har Anders använt våld. Åklagaren ser därför den

väskryckningen som ett rån. I de övriga väskfallen har han inte slagit, knuffat eller hotat offren. De brotten

bedöms som grova stölder. Hemma hos Anders har polisen funnit flera stulna saker. Polisen kan dock inte

bevisa att Anders stulit dem. Åklagaren åtalar honom därför för häleri.Åklagaren har fått bevis för att Bosse stulit den moped som han körde. Han

åtalas för stöld. Det blodprov som togs visade att Bosse hade alkohol i kroppen. Därför åtalas han för rattfylleri.Claes blir fri från åtal

Claes åtalas inte. Han är under 15 år. Socialnämnden gör en utredning. Nämnden beslutar att Claes ska få en övervakare. Övervakaren ska hjälpa Claes så att han inte gör nya dumheter.

Uppgifter8. Lauri Leino gör någonting som är väldigt viktigt – vad då?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

9. Varför kommer det en åklagare till polisstationen?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

10. Anders och Bosse blir häktade – vad betyder det och hur går det till?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

3. I rättssalen

Sidan 10 av 22

HuvudförhandlingDet är nu dags för huvudförhandling i tingsrätten.

Rättegången leds av en domare. Han eller hon är jurist och kan mycket om lagen. Till sin hjälp har domaren nämndeman. Det är kvinnor och män som valts av kommunfullmäktige. Nämndeman är inga experter på lagen. De har helt andra arbeten. De är valda för att de är kloka och känner till hur livet kan vara. Domaren och nämndemännen bildar tillsammans domstolen.

På plats i rättssalen är åklagaren. Vid sin sida har han Siv Karlsson som är brottsoffret, hon är målsägare. En bit därifrån sitter Anders och Bosse som är tilltalade och deras försvarare som är advokater. Pojkarna är advokaternas klienter. Anders och Bosse ska få hjälp av advokaterna.Rättegång

Rättegången är offentlig. Det betyder att vem som helst får komma och lyssna. Bland dem som kommit finns Anders och Claes mamma och Bosses föräldrar. Claes är också där. Vittnet Lauri Leino får vänta i korridoren. Han kallas in när han ska vittna.Åklagarens åtal

Åklagaren börjar rättegången med att läsa upp åtalen mot de två pojkarna.Angående Anders, 18 år: Domaren frågar om Anders erkänner eller nekar till

brotten. Anders nekar.Angående Bosse, 17 år: Bosses advokat säger att Bosse erkänner att han var

med när handväskan stals. Men Bosse visste inte att Anders tänkte stjäla Siv Karlssons väska. Han råkade bara vara med. Advokaten anser därför att Bosse inte kan dömas för medhjälp. Försvararen vill inte heller se brottet som rån utan som grov stöld. Bosse erkänner inte att han stulit mopeden. Han säger att han var i god tro när han tog hand om den. Bosse har bara glömt att anmäla det till polisen. Advokaten finner därför att det högst kan bli fråga om olovligt förfogande. Pojken har använt mopeden utan lov. Bosse erkänner rattfylleri.Åklagarens redogörelse

Sidan 11 av 22

Åklagaren fortsätter. Han berättar hur pojkarna planerade rånet och tog väskan. Åklagaren ger också besked om det blodprov som togs på Bosse. Det visade att han haft 0,9 promille alkohol i blodet. Bosse fick alltså enligt lag inte köra moped.Siv Karlssons berättelse

Siv Karlsson ger berättelsen liv. Hon beskriver dramatiskt och med känsla hur rånet gick till. Den där eftermiddagen hade hon skyndat hem genom parken. Plötsligt drogs hon omkull och blev sparkad. Chockad och skrämd låg hon på marken. ”Det var han som gjorde det”, säger Siv och pekar på Anders.Bosse förhörs

Nu är det Bosses tur att med egna ord berätta vad som hände. Det blir en kort och tyst skildring. Många har svårt att höra vad Bosse säger. ”Vem föreslog att ni skulle ta handväskan?” frågar åklagaren når han börjar förhöra Bosse.

”Anders sa att vi skulle åka åt det hållet”, svarar Bosse. Förhöret fortsätter. Det år många frågor som åklagaren vill ha svar på.Anders advokat begär paus

Åklagaren ska nu börja förhöret med Anders. Då vill hans advokat ha en paus. Han tänker ha ett allvarligt samtal med sin klient. Advokaten tycker det är dumt av Anders att fortsätta neka. Allt visar ju att han är skyldig. Det är nu risk att domstolen inte kommer att tro på något som Anders berättar.Anders erkänner

Pausen är slut. Anders advokat har något att säga. Han förklarar att Anders erkänner att han stulit Siv Karlssons handväska. Men Anders nekar till att ha använt sådant våld att det var ett rån.

Åklagaren ger nu Anders samma frågor som Bosse fick. Anders säger att han har svårt att minnas vad som hände. Domaren frågar Anders varför han inte erkänt tidigare. Anders stirrar i golvet utan att svara.Lauri Leino vittnar

Vittnet Lauri Leino kallas in. Innan han får börja berätta måste han avlägga vittneseden. Domaren läser upp eden och Lauri säger efter den. Han lovar att inte lägga till något, han ska inte heller ändra på något eller tiga om något som han vet. För vittnet Lauri är det nu straffbart att ljuga. Ett sådant brott kallas mened.Anders är åtalad för andra brott

Åklagaren förhör nu Anders om de andra brott han är åtalad för. Förhöret blir kort. Anders nekar till allt. Före rättegången har det gjorts en personundersökning på Anders. Den berättar om hur han lever, hans familj, hans intressen och hur det gick för honom i skolan. Undersökningen ska göra det lättare for domstolen att välja rätt straff eller påföljd som det heter nu.

Den som gjort undersökningen anser att om Anders döms skyldig ska han få övervakning. På lagens språk heter det skyddstillsyn.

Bosse

Sidan 12 av 22

Bosse är bara 17 år. Då görs ingen personundersökning. I stället har socialnämnden fått säga vad den tycker. Den föreslår att Bosse får vård inom socialtjänsten.Slutanföranden

ÅklagarenÅklagaren sammanfattar de brott som pojkarna åtalas för. Han tar fram de bevis

han har fått fram för att Anders och Bosse är gärningsmän. Det vittnet Lauri Leino berättat är viktigt.

Åklagaren yrkar att Anders döms till fängelse för grovt rån, grov stöld och häleri. Han vill också att Anders ska betala Siv Karlsson 1 000 kronor. Det är ersättning för sveda och värk. Anders och Bosse ska även betala tillbaka de stulna pengarna.

Bosse bör få vård inom socialtjänsten. Han bör också dömas till rejäla böter. Det blir en varning så att han inte gör nya brott.

Advokaterna"Bosse bör bli frikänd från medhjälp till rån. Men låt honom böta för rattfylleri och

för att han använt mopeden utan lov." Det säger Bosses advokat i sitt slutanförande.

Anders advokat pekar på pojkens ålder. Det kan inte vara bra att Anders sätts i fängelse. För en 18-åring skulle det vara mera till skada än nytta. ”Villkorlig dom eller skyddstillsyn plus böter är varning nog för Anders", säger advokaten.

Uppgifter11. Vad gör en domare och vad gör en nämndeman?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

12. Vad gör en advokat?

_________________________________________________________________________________

13. Vad innebär det att rättegången är offentlig?

_________________________________________________________________________________

14. Vad är en personundersökning?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

4. Domen

Sidan 13 av 22

Alla utom domaren och nämndemännen får lämna rättssalen. Domstolen har enskild överläggning. Domstolen ska först bestämma om pojkarna är skyldiga. Är man inte överens blir det omröstning. Var och en har en röst. Om domstolen anser pojkarna skyldiga bestäms deras straff.Domen avkunnas

Efter ett tag får de inblandade och de som lyssnat komma in igen. Domaren läser upp domen. Domstolen anser att det är bevisat att pojkarna är skyldiga till brotten.Anders dom

Anders måste dömas till fängelse. Att han bara är 18 år hjälper inte. Brottet är för svårt. Han har också brutit mot lagen flera gånger. Anders döms till fängelse i åtta månader. Det lägsta straffet för rån brukar vara ett års fängelse. Men Anders är mycket ung. Domstolen får då ge honom ett kortare straff.Bosses dom

Bosse var med vid rånet. Han väntade medan Anders rånade Siv Karlsson. Han var också med och delade på pengarna. ”Ett allvarligt brott” säger domaren och spänner blicken i Bosse. Bosse är inte 18 år än. Då kan han knappast bli dömd till fängelse. Han döms till övervakning. Domaren och nämndemännen tror att han redan lärt sig av det som hänt. Men domen mot Bosse är inte klar ännu.

Han har också berusad kört en moped som han stulit. För det döms han till 50 dagsböter. Dagsboten blir 30 kronor. Det blir sammanlagt 1 500 kronor. Han och Anders ska också tillsammans betala Siv Karlsson en ersättning.

Bosse får känna av domen på ett sätt till. Han har tänkt sig att ta körkort nästa år. Det går inte alls. Han har kört moped onykter. Då får han inget lämplighetsintyg. Utan det får han inte ta körkort. Det blir att vänta ett år.Claes

Claes har inte fyllt 15 är. Han blev därför inte åtalad och dömd. Claes fanns ändå med i rättssalen. Föräldrarna ville det. Många ungdomar förstår först där hur allvarligt det är med brott.Efter fyra år

Det har gått fyra år och de tre sitter och pratar på ett kafé.Bosse- För mig var det bara bra att vi åkte fast. Jag bestämde mig. Aldrig mer. Nu kör

jag paketbil fem dar i veckan. Jag jobbar på en tvätt. Gillar faktiskt att vara en vanlig Svensson. I kväll ska jag spela biljard. Det får bara inte bli för sent. Jag ska springa orientering i morgon. Det hade jag inte kunnat göra om jag suttit inne.

Anders-Jag gjorde en grej till för tre år sedan. Det var knappt ett år efter det att vi

ryckte väskan av tanten. Jag åkte dit. Fick stå i ratten och höra två år! Det var som en knytnäve i magen. Det tog hårt.

Du Claes, lyssna nu på mig. En idiot kan se åt vilket håll det pekar för dig. Du var bara tio när du började snatta. Men du var smart. Du klarade dig.

Sidan 14 av 22

Sen var det väskryckningen. Sen snodde du en moped. Du var 16 när du stal en bil. Rattfylla. Smårån och dagsböter. Sen langade du hasch. Övervakning. Sen fängelset, kåken.

Tycker du att du har kul? Nej, bestäm dig som vi har gjort. Du har inte en chans annars!

ClaesClaes sitter tyst, tittar på Anders. Ansiktet är orörligt. Ingen kan se vad han

tänker.... och Siv Karlsson - offret?- Efter rånet har jag inte vågat gå ut i parken ensam. Sparkarna och slaget har

gjort mig hemskt rädd. Men det är inte bara det. Efter rånet fick jag sån svår värk vänster arm. Den har inte gått över. Först var jag sjukskriven nästan ett halvår. Värken blev inte bättre. Nu sitter jag ensam i lägenheten. Stirrar i väggarna och vantrivs.

Jag har mött Anders några gånger på gatan. Han känner igen mig men tittar bort jämt. Jag skulle nog kunna förlåta honom. Det räckte om han kom fram och sa att han ångrade sig. Frågade hur jag mådde. Men nej - han låtsas inte se mig. Det gör att jag känner mig ännu mer bitter och ledsen.

Uppgifter15. Vad bestäms när domstolen har ”enskild överläggning”?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

16. Varför får Anders och Bosse olika straff?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

17. Varför får inte Claes något straff?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

5. Olika straff eller påföljder

Sidan 15 av 22

Påföljd är det som vi vanligen kallar straff. I det brottsfall du har läst fick Bosse böta 1 500 kronor. Straffet för Anders blev åtta månaders fängelse.

Claes fick inget straff av tingsrätten. Han var bara 14 är. Ungdomar som är yngre än 15 år är inte straffmyndiga. De kan inte dömas till böter eller fängelse. Men för föräldrarna kan det bli dyrt. De kan fä betala skadestånd för det som barnet ställt till med.

Socialnämnden i kommunen har ansvar för den som är under 15 år. Nämnden beslutar om vård som ska passa. Oftast blir det övervakning. Socialnämnden får även ta hand om dem som är mellan 15 och 17 år. Ibland försöker man flytta tonåringen till en annan familj. Så kan det bli om han är med om nya brott och hemmet inte ar bra för honom. Föräldrarna är kanske alkoholister. I svåra fall kan han komma på skolhem. Tonåringar under 18 år blir sällan dömda till fängelse.

Du ska få veta lite mer om fem olika straff:Böter

Det finns två slags böter: Penningböter och dagsböter.Penningböter används bland annat vid mindre trafikbrott. Den som till exempel

kört moped på en motorväg kan få penningböter. Dagsböter döms ut vid brott som lättare misshandel, snatteri och vårdslöshet i trafiken. Antalet dagsböter beror på hur allvarligt brottet är. Varje dagsbots storlek beror på inkomsten. Den som tjänar 250 000 kronor får betala mer än den som tjänar 120 000 kronor. Böterna ska kännas lika för alla. För Bosse blev dagsboten 30 kronor.Fängelse

Ibland räcker inte böter som straff om brottet är för allvarligt. Då kan straffet bli fängelse, från 14 dagar till tio år. Vid riktigt svära brott, t.ex. mord, kan domen bli fängelse på livstid. Men den dömde behöver vanligen inte sitta inne hela livet. Regeringen kan benåda honom. Då har den som dömts till livstids fängelse ofta suttit inne mellan åtta och tio år.

De flesta andra dömda behöver heller inte sitta inne hela tiden. Det räcker ofta med två tredjedelar av straffet. De blir villkorligt frigivna. Har någon t.ex. dömts till sex år kan han bli fri efter fyra. Han får då veta en sak: Gör du ett nytt brott läggs de två åren som du har sluppit sitta inne till det nya straffet. Det kan 2 + 2 år!Villkorlig dom

Ibland blir straffet villkorlig dom i stället för fängelse. Domstolen tror att den åtalade låter bli brott om han slipper bli inlåst. Men under två år får han inte göra sig skyldig till nya brott. Om han gör det kan den villkorliga dornen ändras till fängelse.Skyddstillsyn

En person kan bli dömd till skyddstillsyn. Han eller hon slipper då fängelse. Anders advokat tyckte ju att det räckte med skyddstillsyn. Den dömde får en övervakare. Övervakaren ska både kontrollera och hjälpa. Om den dömde sköter sig kan han efter ett år slippa övervakning.

Särskild vårdSocialnämnden tar ofta hand om åtalade ungdomar mellan 15 och 17 år.

Nämnden beslutar vilken värd det ska vara. Den unge kan till exempel placeras på

Sidan 16 av 22

ett skolhem. Det är både skola och bostad. Den som missbrukar sprit och narkotika kan tvingas bo på ett skolhem för att få läkarhjälp.

Uppgifter18. Förklara hur dagsböter fungerar?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

19. Vad menas med villkorlig dom?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

20. Vad är skyddstillsyn?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

21. Varför brukar inte de som döms till livstid sitta i fängelse livet ut?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

22. Vad innebär det om man blir dömd till ”särskild vård”?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

6. Olika typer av brottNär någon bryter mot en lag kallas detta för att begå ett brott. Från det du fyller

15 år räknas du som straffmyndig, det vill säga du kan dömas för de brott som du begår. Om du är yngre än 15 år kan du inte dömas för ett brott utan istället tas du om hand av de sociala myndigheterna. Men trots att straffmyndighetsåldern är 15

Sidan 17 av 22

år vill domstolarna ogärna döma personer mellan 15 och 21 till lika stränga straff som vuxna. Istället för fängelse kan den som är 15 till 21 år dömas till sluten ungdomsvård.De vanligaste brotten

Genom tv, tidningar och annan media får vi ofta höra talas om mord och våldsamma brott som människor råkar ut för. Det är då lätt att tro att vi lever i ett farligt och våldsamt land. Men sanningen är att Sverige har blivit mindre våldsamt. Om man tittar på hur det såg ut i Stockholm i början av 1600-talet så var det då mellan 56 och 80 mord per 100 000 invånare. Det kan tyckas som att det inte är så mycket men jämfört med Stockholm i dag, där det är 0,9 mord per 100 000 invånare, är det en stor skillnad. Det är faktiskt så att de senaste 100 åren har antalet mord varit på samma nivå som det är i dag.

De vanligaste brotten i Sverige är stöld och inbrott. Detta vet vi genom statistik från Brå, Brottsförebyggande rådet. Det är en organisation som forskar om brott och bland annat tar fram brottsstatistik för varje år. Statistiken används sedan för att undersöka hur det ser ut i samhället när det gäller brottsligheten.

Vad man behöver tänka på är att det finns många brott som aldrig blir anmälda. Detta kallas för mörkertal. Orsaker till varför en del brott inte anmäls kan till exempel vara att offret skäms över det man har utsatts för, känner rädsla för att råka illa ut igen eller att det är någon vän eller familjemedlem som har begått brottet. Man kan därför inte exakt säga hur många brott som begås i Sverige. Men för vissa brott vet man att mörkertalet stort. Framför allt gäller detta brott som begås i hemmen av familjemedlemmar.Varför begår människor brott?

En fråga som människor länge har funderat över är varför någon blir en brottsling. Det har forskats mycket runt detta och det är svårt att ge ett färdigt svar. Två orsaker som ofta nämns är arv och miljö.

Med arv menas att människor föds med vissa förmågor och nedärvda egenskaper. Dock säger forskningen att det inte finns några bevis för att man kan ärva en gen som gör en person till brottsling. Men vissa nedärvda egenskaper, som till exempel bristande inre kontroll, skulle kunna medföra att man oftare hamnar i konflikt med folk.

Forskningen brukar istället lyfta fram miljön som en oerhört viktig faktor och då framför allt vad som händer när man är barn och i vilken miljö man lever. Forskarna har sett att barn som kommer från stökiga miljöer lättare kommer i kontakt med brottslighet. Det kan vara hem där det förekommer mycket alkohol och andra droger, vilket gör att de vuxna kan ha svårt att ta hand om sina barn. Våld är också en faktor. Kriminella som blivit slagna som barn tar ofta själva till våld som en lösning på problemen.

Man kan fortsätta med att titta på miljön i bostadsområdet i stort, det vill säga den sociala situationen och hur ekonomin är i området. När man pratar om detta brukar man ofta använda begreppet socioekonomi. Om man bor i ett område där arbetslösheten är hög och människors inkomst låg, ökar risken att man hamnar i brottslighet.Skolk - ett varningstecken

Forskningen visar att barn och ungdomar som skolkar mycket i större utsträckning än andra riskerar att komma i kontakt med kriminalitet. När man har

Sidan 18 av 22

undersökt fångar i svenska fängelser har det visat sig att många av dem lider av koncentrationssvårigheter. Som barn hade de ofta svårt att koncentrera sig i skolan och ansågs av många vara bråkstakar. Ofta började de skolka och många av de som började gymnasiet hoppade av. Ungdomar - de mest brottsaktiva.

År 2009 misstänktes 31 800 15-20-åringar för brott. Den siffran gör att just ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället, det vill säga begår flest brott. En anledning till detta kan vara att ungdomar testar gränser och utmanar vuxenvärlden. Forskning har dock visat att brottsligheten avtar när ungdomarna kommer in i 20-årsåldern.

Ungdomar begår framför allt det som i lagen kallas för tillgreppsbrott, det vill säga snatteri, stöld och rån. Snatteri är ett brott som begås framför allt av tjejer. Av alla 15-20 åringar som dömdes för ett brott 2009 dömdes 38 procent för just olika sorters tillgreppsbrott. Men även skadegörelse och våldsbrott är vanliga brott bland ungdomar. Sedan 1950-talet har ungdomsbrottsligheten ökat, inte bara i Sverige utan i hela världen.

En undersökning som görs bland Sveriges alla nior varje år visar att de vanligaste brotten bland niorna är skadegörelse och lindriga stöldbrott som snatteri eller cykelstöld. Undersökningen visar också att ungdomar begår fler brott än vad som syns i statistiken. Det beror på att många mindre brott inte upptäcks eller inte anmäls. Attityden till att begå brott har blivit mindre tillåtande sedan den första undersökningen som gjordes 1995. Undersökningen från 2011 visar till exempel att stöldbrotten bland ungdomar har minskat från 66 % till 45 %. Skadegörelse har också minskat, från 46 % till 25 %. Många ungdomar som åker fast för brott får åtalsunderlåtelse. Det betyder att åklagaren beslutar att inte åtala den misstänkte. För ungdomar kan det betyda att personen inte döms till ett straff men det förs in i straffregistret att personen har begått ett brott.

Uppgifter23. Vad menas med att man är straffmyndig? När blir man det?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

24. Vilka är de vanligaste brotten i Sverige? Varför tror du just dessa är vanligast?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

25. Vad menas med mörkertal?

Sidan 19 av 22

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

26. Hur kan arv och miljö spela roll för vem som blir skurk?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

27. Varför är det så många ungdomar med i brottsstatistiken? Vilka brott är

vanligast bland ungdomar?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

28. Vad menas med åtalsunderlåtelse?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

Sidan 20 av 22

Organiserad brottslighetUnder de senaste åren har man i medier kunnat höra hur den organiserade

brottsligheten breder ut sig i Sverige. Allt ifrån kriminella motorcykelgäng till kriminella grupper från förorten har fått stå som bild för hur den organiserade brottsligheten har blivit ett allt större hot mot Sverige. De kriminella grupperna intresserar sig ofta för områden som narkotikahandel, cigarettsmuggling och prostitution, områden där möjligheten att tjäna mycket pengar är stor. Organiserad brottslighet brukar delas upp i två kategorier, broderskap och ad-hoc-grupper. Kriminella motorcykelgäng är ett exempel på broderskap. Medlemmarna har då en speciell tillhörighet till sin grupp och ofta har man olika symboler och speciella namn. Sedan finns det som kallas för ad hoc-grupper. Med det menas personer som går ihop under en kort tid för att begå brott.

Under 1970-80-talet växte det fram flera grupper som sysslade med samma sorts brottslighet, till exempel cigarettsmuggling. Senare har vissa områden eller förorter varit baser för organiserad brottslighet. De våldsamheter som uppstår ibland, och som vi hör talas om i media, handlar dock oftast om konflikter mellan olika personer, och inte mellan olika kriminella grupper.Ett hot mot samhället

Det är en skillnad mellan organiserade brott, till exempel värdetransportrån där olika personer går ihop i grupp för att begå ett brott, och organiserad brottslighet. Den organiserade brottsligheten hotar vårt samhälle på sätt vi kanske inte tänker på. Pengar från cigarettsmuggling kan användas för att köpa vapen som sedan används vid rån eller mord. Pengar från olagliga spelklubbar investeras i olika företag och ger kriminella inflytande lagliga rörelser. Dessa kan sedan användas till att tvätta pengar, överföra pengar som kommer från brott till investeringar i olika företag eller vissa fall även i terrorism.

För att sätta stopp för den organiserade brottsligheten räcker det alltså inte att bara slå ner på de som till exempel befattar sig med smuggelgods. Det kräver att hela samhället tar ställningBrottsoffer

Den som utsätts för ett brott kallas offer. Att ha blivit utsatt för ett brott kan för många vara traumatiskt, det vill säga väldigt jobbigt. Människor som har blivit rånade har bland annat berättat att de inte har vågat gå ut och träffa andra människor längre och att de har känt att de har förlorat kontrollen över sina liv.

För många människor kan det räcka med att ha någon vän att prata med och på så sätt bearbeta det som har hänt. Andra kan behöva mer hjälp med till exempel ekonomiskt stöd, samtalsstöd eller skyddat boende.

Brottsofferjouren är en organisation hjälper brottsoffer. Hjälpen är gratis och finns i hela landet. De som arbetar på Brottsofferjouren kallas för stödpersoner och de har tystnadsplikt. De får alltså inte berätta för andra vad du har berättat för dem.

En annan form av brottsofferstöd kan man hitta hos kvinnojourer. De riktar sig till kvinnor som har råkat ut för brott, oftast kvinnomisshandel. Hos kvinnojourerna kan kvinnor få stöd i form av samtal och ibland även få en plats att bo på för att komma undan den som har misshandlat dem.

För barn och ungdomar kan Bris (Barnens rätt i samhället) vara en bra organisation att vända sig till. Det är en ideell organisation som ger barn och

Sidan 21 av 22

ungdomar stöd och råd. Du kan vara helt anonym i din kontakt med dem om du vill det.

Uppgifter29. Vad menas med organiserad brottslighet?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

30. Vilka typer av brott håller kriminella gäng på med?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

31. Varför kan det vara jobbigt att vara ett brottsoffer?

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

32. Berätta om Brottsofferjouren, kvinnojour och Bris.

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________

Sidan 22 av 22