Kultur

såklartboråsVINTER 2011

Politik Satsning på feriejobb i budget för 2012

Arbete Kraften i att att gå från stöd till arbete

Samhälle Ett ungt perspektiv på Vision 2025

Det handlar om identitet och hur den kan vara svävande som i rymden.” Hrafnhildur Arnardóttir

Nu med sidor från

stadsdelarna

2

Tre nya inriktningar på Barn- och fritids-programmetFagersros aroniasaft

2 liter aroniabär5 dl vatten5 dl socker per avrunnen liter saft1 krm natriumbensoat

Koka bären på låg värme i ca 15 minuter. När bären har saftat ur sig och ser skrumpna ut är det klart. Sila saften genom en silduk. Tillsätt socker efter hur mycket saft det blivit. Häll saft och socker i en gryta och koka upp. Ta grytan från värmen och skumma av saften. Rör i bensoaten. Häll upp på flaskor.

På Fagersro finns en saftmaja så där tillsätter de inte något vatten. Men var försiktig. Pia Andersson säger att saften är jät-tegod men att utspilld saft färgar av sig. Läs mer på sid 13.

Borås Konst­museums tidigare

chef Hasse Persson tackar för sig och

blir ordentligt avtackad. Bi

ld: C

HAR

LOT

TE

OH

LSSO

N

Hej framtiden!

Borås är på väg

Läs om arbetet med en vision för Borås på sidan 6–7

Ansvarig redaktör Charlotte Ohlssontelefon 033­35 70 68

eller charlotte.olsson@boras.seAnsvarig utgivare Annica Berg

Omslagsbild Anna Sigge Tryckeri Responstryck

såklartborås

Barn- och fritidsprogrammet på pedagogskolan, Almås-gymnasiet är förändrat. Numera finns det tre nya inriktningar att välja på som heter pedagogiskt ledarskap, fritid och hälsa samt socialt engagemang. Pedagogiskt ledarskap ger en ingång i yrken som barnskötare och elevassistent, fritid och hälsa till idrottsplats- och badper-sonal och socialt engagemang till exempel personlig assistent.

Två ledord finns för utbild-ningen barn- och fritidspro-grammet och det är kommu-nikation och ledarskap. Att det är just de två orden som

är centrala i utbildningen beror förstås på att den leder till arbete där eleverna sedan ska leda barn, unga och vux-na i olika sammanhang som i en simhall, på en förskola eller ett gruppboende.

Ämnen som alla elever läser är till exempel kommunika-tion, pedagogiskt ledarskap, och hälsopedagogik. Under första året har alla elever ar-betsplatsförlagd lärande, APL, en vecka på 1) förskole- och fritidsverksamhet, 2) fritids- och hälsoverksamhet och 3) social verksamhet. Det är totalt 15 veckor APL under utbildningen.

Det här är en tidning från Borås Stad

Ansvar och framtidshopp

Ledare

i har varit tydliga med att Borås skall vara en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar stad, har jag skrivit en gång tidigare i Såklart Borås. Det är en kurs som legat fast under höstens budgetarbete. Genom ett

ansvarsfullt agerande kan vi tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande års och generationers möjlighet att till-godo se sina behov.

Inte minst i ekonomiskt oroliga tider är ett samhälle bero-ende av människors tro på framtiden. För att göra det måste vi uppleva att trygghet finns i vardagen så som den gör när resurser på ett ansvarsfullt sätt prioriteras till de mest angelägna områdena.

Då står vi också väl rustade att utveckla välfärdsbygget vidare när kurvorna åter vänder upp.

Världsstaden är visionsnamnet på en ny stadsdel för 3 500 boende på Nedre Norrby. En attraktiv utveckling av ett område som länge legat i träda. Världsstadsvisionen ligger tillräckligt nära för att vara påtaglig och lockande men också tillräckligt långt bort för att vara genomförbar. Resultatet skulle bli att Norrby och Borås centrum sammanlänkades.

Där har ni utgångspunkten i en idéskiss där långsiktigt tänk-ande och social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet styrt arbetet.

Visst är det höga ambitioner i strategi och vision för en håll-bar stadsutveckling där integration och mångfald utgör en stor, central och viktig utmaning. Genom att ta tillvara Norrbys nu-varande förutsättningar kombinerat med att låta arkitekter från alla världsdelar rita olika delar av området, öppnar Borås för en stadsdel med fantastiska och unika möjligheter.

Feriejobb under sommaren ger viktiga erfarenheter och är ofta den första kontakten mellan ungdomar och arbetslivet. Men det har år från år blivit svårare för gymnasieungdomar att få sommarjobb när arbetsmarknaden blivit mer specialiserad samtidigt som det finns färre jobb att söka. Konkurrensen om jobben har hårdnat bland annat för att universitetsstuderande studerar längre och därmed söker sommarjobb högre upp i åldrarna.

För att ändå kunna ge alla gym-nasieungdomar möjlighet att uppleva tillfredställelsen av att tjäna egna pengar under sommaren och på så sätt ta ett första steg in i arbets- och vuxenlivet satsar Borås ytterligare 3,5 miljoner kro-nor. Avslutningsvis vill jag också passa på att önska alla boråsare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År – låt nu skinka, gröt, grönkål och allt annat som hör julen till väl smaka – det är vi väl värda.

V

3

Ulf Olsson (S)Kommun­styrelsens ordförande i Borås Stad

Lär ut-projektet hedrat under Apoteksdagen

MiLjöTipS i ADVenTSMySeTJohan Linderstad är mil­jöinformatör i Borås Stad. Här delar han med sig av sina bästa miljösparar­tips i jultid.

Julen nalkas. Med den kommer julmys, mat och salubrin. Och massor med prylar som ska inhandlas. Här kommer några tips om en mer miljövänlig jul.

• Undvik att ha lampor tända dygnet runt. Installera LED-lampor i advents-ljusstakar och i julgranen.

• Du kan ge bort upplevelser istället för prylar. Eller en hel dag med ditt

arbete. Eller skänk pengar till välgörande ändamål.

• Planera julmatsin-köpen så att du inte behöver slänga mat.

• Ska du hälsa på släkt och vänner så åk gärna tåg. Tåg släpper ut en bråkdel koldioxid per körd kilometer jämfört med bil och flyg.

Vill du få fler tips på hur du kan bli miljöbättre och samtidigt utmana dina miljökunskaper, titta då gärna in på Miljöjulkalendern på Borås Stads webb-plats.

Konstnären Tina Haldorsson ställer ut på Dalsjöfors bibliotek. Läs mer på sidan 15.

Borås Stad fick ett hedersomnämnande för Lär ut-projektet när det andra Guld-pillret delades ut vid Apoteksdagen i Stockholm.

– Det är otroligt roligt att Lär ut-projektet har fått detta nationella he-dersomnämnande, säger projektledaren Marie Elm på Borås Stad.

Lär ut förbättrar kunskapen om

läkemedel till äldre hos både sjuk-sköterskor och omvårdnadspersonal. Sjuksköterskorna har fått tydliga verk-tyg att använda vid handledning av omvårdnadsperson alen och fram till i dag har 200 sjuksköterskehandledare utbildat nära 1 700 av de 1 800 med-arbetare som finns i äldreomsorgen i kommunen.

God jul

önskar

Illus

trat

ion:

IDA

BRO

GR

EN

4

arbete

Vi jOBBAR föR ARBeTe

Borås Stads omorganisation blev start­skottet för en än större satsning för att

få personer att gå från bidrag till arbete.I den nya modellen Växla bidrag

jobbar Arbetslivsförvaltningen för att alla boråsare ska ha en meningsfull

sysselsättning. Ofta går vägen till den vanliga arbetsmarknaden över olika

skyddade anställningar och bidragsan­ställningar innan målet kan nås.

Solregn. Det är så det känns. Härligt, ovan-ligt och samtidigt lite sorgligt.

– Jag är … så … jätteglad, säger Esma Maric.

Hon skrattar när hon torkar tårarna ur ögo-nen. Hon berättade just hur det kändes när hen-nes arbetscoach kom med nyheten att hon fått ett nystartsjobb på restaurang Guldkanten där hon praktiserat.

– När hon sa ”du har blivit anställd” började jag gråta, säger Esma Maric och hennes ögon fylls än en gång med tårar. Det är tårar av glädje. Och kanske lättnad.

Esma Maric kom till Sverige från Bosnien 2000. Året därefter fick hon en kort kurs i svenska för invandrare, SFI, medan hon vän-tade på uppehållstillstånd. När hon väl fick uppehållstillstånd 2003 blev det ytterligare SFI och otaliga praktikplatser och några kurser.

– Det har hela tiden varit kortare perioder och aldrig något riktigt jobb, säger Esma Maric.

En nytändning för henne var när hon kom

med i Kedjan. Hon mötte andra och lärde sig nya saker.

– Kedjan var ett tre år långt projekt med målet att få personer med offentlig försörj-ning till någon sorts egenförsörjning, säger Carina Seger, arbetskonsulent och coach på Arbetslivsförvaltningen.

Förutom dåvarande kommundelsförvalt-ning Brämhult så ingick Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och försörjningsenheten hos Borås Stad i Kedjan.

Arbetslivsförvaltningen är en ny förvaltning sedan kommunens omorganisation vid års-skiftet. Här under samsas nu medarbetare som kommer från flera olika förvaltningar – till exempel arbetar de som hjälper män-niskor till arbete och de som betalar ut försörjningsstöd i samma förvaltning nu. Gemensamt för dem Arbetslivsförvaltningen arbetar med, är att de står långt från den van-liga arbetsmarknaden.

Anledningen kan vara psykiska och fysiska funktionshinder, språksvårigheter, tidigare missbruk eller avtjänat fängelsestraff.

– Vår uppgift är att titta på olika hinder för att arbeta och försöker se till att invånarna får

en meningsfull vardag, säger Hans Johans-son, stabschef på Arbetslivsförvaltningen.

– Olika bidragsanställningar kan vara vägen in till den vanliga arbetsmarknaden för dem vi arbetar med, säger Carina Seger.

Hans Johansson och Carina Seger arbetar med en ny modell för att få gruppen att gå från försörjningsstöd till någon typ av arbete. Projektet Växla bidrag till lön är en del av Kedjan. Arbetet drivs av Arbetslivsförvalt-ningen, Borås Stad, och finansieras av Borås Stad, Europeiska Socialfonden, Arbetsför-medlingen och Försäkringskassan.

Det är en guidning av personer som kanske aldrig har haft ett arbete i sitt liv. För att öka förutsättningarna att lyckas har man börjat ge en kurs, Mast, till en början. Deltagarna bygger på sitt självförtroende och lär sig grundläggande saker som att skriva en ansö-kan. Arbetssättet kommer från några andra sjuhäradskommuner och har anpassats efter Borås Stads behov.

– Grundtanken är att ingen ska få försörj-ningsstöd år efter år. Oavsett om bristen på anställning beror på funktionshinder, tidigare missbruk eller vad det kan vara, så ska alla

Att gå från bidrag till arbete får människor att växa och kan spara pengar

Esma Maric

5

Bild

: AN

NA

SIG

GE

Vi jOBBAR föR ARBeTefå den värdighet det innebär att jobba, säger Hans Johansson, och fortsätter: De som lever på försörjningsstöd kan uppleva att de ifråga-sätts in på bara skinnet. Så är det inte för den som får en bidragsanställning.

– Alla vinner på det, individen såväl som samhället. Det finns jättemycket vinster i det, säger Carina Seger.

– Eftersom vi arbetar med kommunal verk-samhet måste vi se till ekonomin i det hela. Det kostar pengar så klart. Vi måste under-söka om vi har råd att göra det här arbetet. Men vi måste också veta om vi har råd att inte göra det, säger Hans Johansson.

När Esma Maric börjat praktisera i köket på Restaurang Guldkanten blev det uppenbart att hon även kunde hjälpa till med adminis-trativa uppgifter. I Bosnien hade hon arbetat som ekonomiassistent på stadshuset och hade skött bokföring, löneutbetalningar och visst budgetarbete.

– Genom Kedjan fick jag gå en Visma-kurs för att lära mig hur man gör med löneredo-visning, karensdagar och semesterersättning och sådant i Sverige, säger hon.

Nu arbetar hon på kontoret ett par dagar i

veckan när arbetet i köket lugnat ner sig efter lunch.

– Kedjan har varit väldigt bra för mig, för alla egentligen. Det har varit en väg till jobb genom att vi först fick lära oss mer och verkligen tänka på hur kunde ta oss in på ar-betsmarknaden. Det blev en kedja mellan oss men också till ett arbete, säger Esma Maric.

Arbetet på Guldkanten har även utökat Esma Marics ordförråd. Hon säger att hon lär sig nya ord i köket varje dag. Dels svenska och dels andra språks kökstermer eftersom många av dem som arbetar på restaurangen är invandrade boråsare. Deras gemensamma språk är svenska men det hindrar dem inte från att lära av varandra.

Hans Johansson säger att kommunen inte kan lägga mer pengar på att få människor i arbete än det kostar att ge dem bidrag men att insatsen kan vara lika stor om det behövs.

– Det lyfter hela familjer när någon som varit utanför arbetsmarknaden börjar gå till jobbet. Vi kan inte räkna in alla samhälls-vinsten som görs i kommunens budget men förutom att det är bra för människor att ha en meningsfull sysselsättning så minskar

vårdkonsumtionen väldigt mycket, säger han.Bidragsanställningarna får inte göra att van-

liga jobb försvinner utan ska vara en annan sorts arbete som kanske inte blivit utfört an-nars. Arbetsförmedlingen är den partner kom-munen arbetar allra närmast i det här arbetet.

– Det är ett samarbete som fungerar väldigt bra, säger Hans Johansson.

För Esma Maric har nystartsjobbet verkli-gen förändrat livet.

– Jag är över 50 år och har fått jobb! Jag kan nästan inte tro det, säger hon.

Nu har du fått din första lön. Hur kändes det?

– Det känns fantastiskt! Det är så annor-lunda mot bidrag. Jag har inte haft några problem med att få socialbidrag efter som jag haft en jättebra handläggare men det är så stor, stor, stor skillnad. Nu kan jag organisera mitt liv efter jobbet. Lönen gör att jag kän-ner att jag är med i den här världen, säger Esma Maric.

charlotte ohlsson• Vill du veta mer kontakta stabschef Hans Jo-

hansson, Arbetslivsförvaltningen, 033- 35 85 73, eller ditt kommunalråd.

Att gå från bidrag till arbete får människor att växa och kan spara pengar

Esma Maric har självklart lagat mat i sitt liv men hon har inte arbetat med det som hon gör på Restaurang Guldkanten. På restaurangen kommer hennes administrativa erfarenhet från Bosnien väl till pass.

6

samhälle

ViSiOn 2025

på Väg TiLLSAMMAnS

Just nu arbetar Borås Stad med en vision för hur Borås ska vara år 2025. För att så många röster som möjligt ska kunna göra sig hörda drivs arbetet öppet med många vägar in. Grunden i arbetet görs av visionsgruppen som utgörs av boråspoli­tiker och Borås Stads Ungdomsråd. Idéer och förslag kommer också in från näringslivet, allmänheten och olika intresseorganisationer.

Borås Stads Ungdomsråd spelar en viktig roll i arbetet med en vision för 2025. Det är en fram-tid som i hög grad gäller dem som kommer att vara vuxna då. I vanliga fall är Ungdomsrådet remissinstans i frågor som rör unga men den här gången är de med i arbetet från början.

Hanna Bernholdsson är Borås Stads Ung-domsråds nya ordförande.

– Visionen kommer att påverka oss som är unga nu. Arbetet med visionen för Borås har lett till många tankar om hur vi vill leva då, säger hon.

Själv är hon 31 år när visionen förhopp-ningsvis har blivit verklighet och då hoppas Hanna Bernholdsson att hon lever ett vuxenliv med jobb och fritid i Borås.

I Ungdomsrådet har det diskuterats mycket för att komma fram till vad det egentligen önskar av framtiden och hur kommunen ska planera för den. Under en workshop i Mora har några frågor fallit ut som extra viktiga.

– För oss är en viktig del att vi tänker på mil-jön på många plan, till exempel i stadsmiljön. Tänk om alla hus i Borås är passivhus eller plusenergihus 2025!

Att hushållen inte skulle ta någon energi i an-språk är förstås svårt att uppfylla på knappt 15 år.

– Jag tycker att det måste få finnas mycket ”tänk om” i visionsarbetet och det är faktiskt något som till en början skilde oss unga från politikerna. När vi berättade om våra visioner tänkte en del av dem i första hand på vad det kostar, säger Hanna Bernholdsson.

Förutom miljöaspekten vill de unga att alla grönområden tas till vara och att de utökas – varför inte planteringar på hustaken? Integra-tion är också något Ungdomsrådet ser som en central fråga nu och i framtiden.

– Borås är en väldigt segregerad stad i dag och det måste vi förändra. Personligen tycker jag att det var väldigt coolt med planen för

Nya Norrby, säger Hanna Bernholdsson. Nya Norrby är den skiss på en ny stadsdel

som bygger ihop Norrby med centrum genom att kombinera byggnader från fyra världsdelar.

Kollektivtrafik är naturligtvis något som in-tresserar dem som ännu inte har körkort men Hanna Bernholdsson tror och hoppas att fler kommer att åka kollektivt i framtiden.

– I den bästa av världar skulle ingen behöva åka bil men då måste det gå betydligt fler turer även på landsbygden. Unga i dag är den enskilt största grupp som åker kollektivt. Fler borde åka så och det borde vara billigt, be-kvämt och miljövänligt.

Ta in miljöaspekten i allt arbete, få bort seg-regation, utnyttja det naturen ger och förbätt-ra kollektivtrafik är alltså vad dagens unga vill prioritera men Hanna Bernholdsson säger att det inte alls är säkert att de som är unga 2025 håller med. Men hon är ändå nöjd med arbetet.

– Det är stort att få vara med från början till slut och att politikerna verkligen lyssna på oss. Vi är jättenöjda, säger Hanna Bernholdsson.

charlotte ohlsson• Passa på att säga vad du tycker. Din röst är viktig.

Hanna Bernholdsson, ordförande i Borås Stads Ungdomsråd

Ungdomsrådet ger sitt perspektiv på framtiden

7

boråsröster

• Stadskärnan är bilfri. Kungs-leden är nergrävd.

• Kollektivtrafiken är kraftigt utbyggd och gratis. Den är fos-silbränslefri och det finns både bussar, spårvagnar och luftbu-ren trafik.

• Viskan är en livsnerv. I och kring Viskan finns ett rikt ut-bud av uppleve•lser och vatten-nära boenden.

• Borås har 130 000 invånare (104 000 år 2011).

• Borås är en internationell stad där mångkultur ses som en till-gång och möten mellan män-niskor och verksamheter skapar mervärde. Alla människor har lika värde.

• Borås är Nordens Milano med världens främsta textila innovativa centrum.

• Borås är världsledande inom miljöteknik.

• Borås stadskärna har 5 000 invånare (1 500 år 2011) med en blandad bebyggelse av gam-malt och nytt och med en mångfald av mötesplatser.

• Borås är en ren och trygg stad.

• Grundskolan är den bästa i hela Sverige. Alla elever klarar grundskolan.

• Våra bostäder är energief-fektiva och försörjs med enbart hållbar energi. Det finns möjlig-het till kollektivt boende såväl för ungdomar som äldre.

• Vi har en stark lokal ekonomi med ett stort antal hållbara fö-retag. Dessa har ofta en mycket lokal förankring och bidrar till att alla orter i kommunen lever.

• Vi har ett universitet med ut-bildningar i världsklass.

• Höghastighetsjärnvägen mellan Borås och Göteborg är verklighet.

• Turisterna lockas av vår orör-da natur och kommer hit för att uppleva ekoturism.

• Borås satsar på skulpturer och annan kultur. Vi har många stora musik- och sportevene-mang. Vi samarbetar med Gö-teborg om stora event.

• Alla har arbete. Invandrarnas kompetens och nätverk tas tillvara.

Berätta vad du tyckerVisionen kommer att bli mer och mer tydlig fram till beslutet 1 april 2012. Vad du tycker är viktigt spelar roll, så passa på att göra din röst hörd.

”Förtäta stadskärnan med snygga, till­talande och en smula uppseendeväckande byggnationer.”

”… ett Borås som tar hand om sina med­borgare, ett Borås där ingen behöver vara bostadslös, ett Borås där man aktivt arbetar mot segregation.”

”Mer aktiviteter i vår vackra stadspark, typ isbana på vintern, och mer allsång på som­maren.”

”Världsklass på kultur, idrott, universitet, kommunala skolor och äldreomsorg!”

”Ett levande vattenflöde med gång/löpar­stig längs med samt flera serveringar längs stigen, några båtar som går mellan Öresjön och Viska­sjöarna vid Viskafors samt möjlighet hyra roddbåtar eller kanoter.”

”Borås Stad bör ta med hållbar utveckling i kommande vision.”

”Mitt Borås är känt för sitt rika kulturliv med konst, teater och musik.”

”… min förhoppning är en åldringsvård som fungerar på ett bra sätt och att jag ska slippa matlådor. Sen hoppas jag att man skall fortsätta arbetet med att förbättra den kommunala skolan och att ungdomsarbets­lösheten ska bort.”

”Det ska gå att åka kollektivt ÄVEN om man bor utanför stan, med täta turer så man slipper förlita sig på egen bil. Om alla kunde åka gratis vore det helt fantastiskt. Vi kanske kunde bli först i Sverige med det?”

”Mitt Borås är känt för sitt innovativa näringsliv ­ inte bara inom textil.”

”Enklare att ta sig in till centrum och par­kera bilen (bättre genomfartsleder givetvis, men jag måste ju kunna stanna också). Likaså vid djurparken ­ bygg parkeringshus!”

”... en yta på jorden där den gemensamma demokratin genomsyrar människors var­dag och där alla är glada, engagerade och trygga. Alla känner sig välkomna överallt och trivs i alla miljöer.”

”Mitt Borås 2025 är koldioxidneutralt och hållbart, levande och kulturellt etablerad med fortsatta ambitioner att utvecklas; för människors välmående och delaktighet.”

hör av dig: boras.se/2025 • twitter #borås2025 • facebook.com/borasstad • 2025@boras.se • röstbrevlåda 033-35 51 00

Foto

: HAS

HEM

HAS

HEM

I-PO

UR

och

AN

NIK

A K

LEM

MIN

G •

Gra

fik: C

HAR

LOT

TE

OH

LSSO

N

ViSiOnSgRuppenS ARBeTe Varje gång visionsgruppen träffas blir önskebilden av framtidens Borås allt tydligare. Så här kan den sammanfattas just nu:

»

8

politik

Osäker omvärld ger försiktig budget

låt ståtill och med 2013

Grundskolan i Borås

Trots oron för världsekonomin så finns det utrymme för att bygga nya förskolor, satsa på skolan och att långsiktigt arbeta för att fasa ut fossila bränslen i den kommunala verksamheten.

Om vi tar det enklaste först. De senaste snö-iga vintrarna har varit kostsamma. Det är ett exempel på en utgift i den kommunala bud-geten som det är svårt att ta höjd för i förväg men som det måste finnas utrymme för. Den politiska ledningen vill att det ska föras en an-svarsfull ekonomisk politik även i bistra tider – och det innebär i det här fallet att det ska fin-nas en reserv – resultat som det kallas i ekonomiska termer – i den kommunala budgeten.

Det ostadiga ekonomiska läget i världseko-nomin påverkar Borås Stads budget de kom-mande åren. Det som kan märkas tydligast på hemmaplan är ett eventuellt minskat skatteun-derlag – det vill säga att människor tjänar min-dre och därför betalar en lägre summa i skatt. Det gör att kommunen har mindre pengar att röra sig med, att ge tillbaka till boråsarna.

För att fortsätta att hantera den kommunala ekonomin på ett ansvarsfullt sätt ska resultatet när alla inkomster och utgifter summerats vara 100 miljoner kronor. Det låter som en tokigt hög summa för oss som jämför med vår egen hushållsekonomi men Borås Stads budget 2012 balanserar på sex miljarder kronor brutto.

– Ett något högre resultatkrav än de senaste åren men är nödvändigt med tanke på osäker-heten i den ekonomiska utvecklingen i om-

världen, säger Kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S). Han fortsätter med att säga att ansvar är ledordet i budgeten och att en kom-munal budget är i sina bästa stunder solidaritet i praktisk handling.

För att vara beredd på kärvare ekonomiska tider – och att mätta munnen efter matsäcken – finns det ett effektiviseringskrav på en pro-cent på alla verksamheter förutom grundskolan. Det betyder att det ska sparas in en procent på alla förvaltningar.

I den budgetram som finns för nämnderna finns ett visst utrymme för verksamheterna att växa. Ramen har ruckats så att det finns unge-fär tre procent mer för verksamheten att röra sig med. Det är ett reellt tillskott även om man räknar med inflationen och sparbetinget på en procent.

– Vi byter en effektivisering mot nya pengar som kan läggas ut på prioriterade områden, säger Ulf Olsson.

Tyngdpunkten i nästa års budget ligger på grundskolan så att den ska kunna fortsätta att utvecklas. Målet är att alla elever ska ha godkänd i betyget efter nian. Andra tydliga mål i budgeten är att motverka hemlöshet för framför allt barn. Kommunen ska arbeta för att barn aldrig kan bli vräkta. Dessutom ska kommunen se till att det finns så få hinder som möjligt för personer med funktionsnedsätt-ning. Borås Stad ska ta ansvar för människor som tidigare omfattats av sjuk- eller arbetslös-

hetsförsäkring. Att motverka ensamhet bland äldre är också ett prioriterat område.

– I skolan satsar vi bland annat på sommarlov-skola och läxhjälp, säger kommunalrådet Lena Palmén (S), som också lovar feriejobb åt alla gymnasieelever (läs om det på sidan 20).

– Vi ska också utreda om vi kan starta verksamhet för barn med neuropsykiatriska funktionshinder, som idag måste resa till andra kommuner, tillägger Kerstin Koivisto (Väg).

Inom miljöområdet finns uppdrag att arbeta med en klimatkompensationsfond och att minska privattrafiken i Borås.

– Vid mandatperiodens slut ska fossila bränslen vara helt utfasade ur den kommunala verksamheten, säger kommunalrådet Tom Anders son (MP).

Investeringsbudgeten på 396 miljoner kronor ska bidra till att skapa jobb i kommunen. Många investeringar ska också vara kostnadseffek-tiva på sikt genom till exempel energibesparingar.

– Vi tidigarelägger tre förskolor i en satsning på både kvalitet och kvantitet. Samtidigt är det en ansvarsfull ekonomisk politik att bygga nytt just i tider som dessa, säger Ida Legnemark (V).

Utbyggnaden inom förskolan gör också att de stora barngrupperna motverkas.

Bruttokostnaderna i 2012 års budget är 6 miljarder kronor, nettokostnaderna efter intäkter 4 943 miljoner. Årets resultat är bud-geterat till 100 miljoner kronor för en långsiktig ekonomisk stabilitet.

charlotte ohlsson• Vill du veta mer kontakta ekonomichef Christer Johansson, 033-35 70 41 eller ditt kommunalråd.

Varken ostadigt ekonomiskt läge i omvärlden eller ostadigt väder på hemmaplan ska göra att vi ska ligga sömnlösa och oroa oss för den kommunala ekonomin. Det är budskapet den politiska ledningen kom med när de presenterade budgeten för nästa år.

9

kultur

Nu när julen närmar sig presenterar Borås Stadsteater ett lustfullt lunchalternativ med föreställningen Julstök, med underrubriken Innan ni tröttnar på´t.

I gamla Röda Rummet-lokalen i Kulturhuset blir det en musikalisk show med julanknyt-ning. Skådespelare och musiker från Stadstea-tern framför julsångerna vi inte visste om att vi

ville höra igen under ledning av kapellmästare Roffe Hedberg. Vem kommer till exempel ihåg God Julvisa från Hawaii (med Yngve Stoor) el-ler Nat King Coles The Christas song?

Med andra ord vankas det nygamla klassiker, nostalgi och helt nya wow-upplevelser.

Men det ingår även rent fysisk spis till före-ställningen, en jullandgång, tillagad i köket i

det nyöppnade kaféet på P A Halls terrass. Premiär är det nu på fredag den 2 december

och lunchunderhållning blir det tisdag, onsdag och torsdag till och med den 21 december, självfallet klockan 12.

• Förköp och bokning i receptionen i Kultur husets entré, 033-35 35 35.

gALeT juLigT i RöDA RuMMeTOväntade julmöten när musik, teater och lunch samsas i decembermörkret

I januari drar Tisdagar på Kultur­huset igång för åttonde året och våren kommer bland annat att handla om frihet.

Vad innebär frihet egentligen? Är vi fria män-niskor bara för att vi lever i en del av världen där vi kan tycka och säga vad vi vill?

Är det så enkelt att om man är oberoende så är man automatisk fri? Gör våra obegränsade valmöjligheter oss fria eller blir det svårare för

oss att välja? Kanske låter vi rent av andra välja åt oss? Kort sagt, hur fria är vi egentligen i våra egna liv?

En gäst, som vi äntligen lyckats få hit efter flera års enträgna försök, är psykologen och författaren Anna Kåver. Hon är bland annat aktuell med boken Himmel, helvete och allt däremellan. Den handlar om att lära sig att reglera sina känslor. För visst blir den inre fri-heten större när vi vet vad vi känner och varför.

En annan gäst som Tisdagarna på Kultur-huset har nöjet att presentera är journalisten

Bernt Hermele. Han har skrivit den utomord entliga boken Guldsot, som handlar om mannen, myten, fifflaren Johan von Donner. Mannen som tog sig friheten att svindla till sig åtta miljoner kronor

från Röda korset. marie-louise weise

• Hela programmet finns på www.boras.se/kultur i mitten av december. Marie-Louise Weise är producent för Tisdagar på Kulturhuset.

Den 15 januari är det dags igen! Då slår Borås Bio Röda Kvarn upp portarna med första filmen för vårsäsongen. Just nu arbetar Kulturförvalt-ningens filmgrupp, bestående av Ami Lööf, Christian Haglund och Mats T Olsson, med att färdigställa programmet. Alla titlar och vis-ningsdatum är alltså inte helt spikade än, men publiken kan räkna med en bred mix av genrer, regissörer och teman. Utgångspunkten är, som alltid, att visa internationell kvalitetsfilm.

Bland filmerna märks den hyllade regissören Ruben Östlunds nya kontroversiella film Play, som bygger på autentiska rättsfall i Göteborg där unga förövare från förorten rånade andra unga killar på sina mobiler med det så kallade ”brorsantricket”. En omskakande, nästan doku-mentär upplevelse om grupptryck, fördomar och psykologiska mekanismer.

Bland de lite smalare favoriterna finns det hyllade iranska dramat Nader och Simin – en

separation. En stark skilsmässoskildring som samtidigt berör politik, religion och censur i det iranska samhället.

För genrefantasterna kommer Nicholas Win-ding Refns Drive, en lågintensiv thriller om en stuntförare som extraknäcker som flyktbilsförare.

Och du som tror att 3D-tekniken bara är för datoranimerade barnfilmer kan omvändas av Wim Wenders Pina. En dansfilm som är inspe-lad i 3D, vilket gör den till en av de första ren-odlade kvalitetsfilmerna som utnyttjar den nya tekniken. Och inte minst en fantastiskt vacker bildupplevelse när dansarna utför sina personliga rörelser i slående miljöer där 3D-effekten ger ett oöverträffat djup i bilden.

En ny säsong med fantastiska filmer på Röda Kvarn alltså.

• Säsongen på Röda Kvarn är inte slut ännu. 4–6 december visas den prisbelönade Dogtooth och 11-13 december är det Woody Allens Midnatt i Paris som visas.

Möt världen på Röda Kvarn

frihet, freedom, liberté, vapaus, frihed, sloboda, vryheid, liri, vrijheid, vabadus, kalayaan, libertà

Ryan Gosling i Nicholas Winding Refns film Drive.

Tisdagar på Kultur ­

huset

Bernt Hermele

10

kultur

Bild: ANNA SIGGE

I gråzonen. Det är där Hrafnhildur Arnardóttir trivs bäst. Allra skönast tycker hon området mellan konst och spetsigt hantverk är, mellan identitet och kosmos och mellan det som äcklar och behagar. Att hitta balansen är skön konst.

Hrafnhildur Arnardóttir är textilkonst-nären som fick The Nordic Award in Textiles 2011, Nordiska textilpriset, och nu ställer ut på Textilmuseet. Det är en utställning med intressanta kopplingar mellan fåfänga, mode, identitet och det som illa berör.

Hrafnhildur Arnardóttir är isländskan som började arbeta med hår bland an-nat genom ett samarbete med musikern Björk. Hon gjorde hårutsmyckningen av Björk på hennes a capella-album Med-úlla, där artisten annars är avklädd.

Även om Hrafnhildur Arnardóttir använder andra medel i sin konst har håret blivit ett signaturmaterial för henne oavsett om det är konstnärliga projekt eller sådant som snarare är mode eller utsmyckning.

– Att hår blivit mitt uttrycksmedel kan jag så här i efterhand se flera tecken på under min uppväxt. Min farmor hade till exempel en fläta av sitt avklippta hår liggande hemma hos sig. Jag visste alltid

var den låg och var väl hemligt fascinerad av den. Jag tittade till den.

Mycket av vår identitet sitter i håret vilket den som inte blivit nöjd med en klippning eller den som förlorat sitt hår lätt kan konstatera. Så är det också för Hrafnhildur Arnardóttir.

– Jag var tolvårsåldern när jag klippte av mig mitt långa hår. Det kändes aldrig som jag efter det. Jag tyckte verkligen att jag hade förlorat min identitet – att jag hade blivit någon ny. Jag var väldigt upprörd efteråt. Flätan ville jag behålla och jag lade den i en avlång ask. (skratt) Ja, det var väl en kista för håret, faktiskt, säger hon.

Några år senare hittade hon ett hår-smycke i en antikbutik och blev fasci-nerad av det avancerade hantverket som gjorts som ett minne, av en död män-niskas hår.

På ett mer ytligt plan var det också hon som fixade vännernas frisyrer innan de gick ut på kvällen. Hår var hennes grej

redan innan det blivit hennes uttrycks-medel i konsten.

– Man måste vara kreativ när det gäller sitt eget hår. Att inte göra något åt det är ju också ett beslut.

Många konstnärer skyr kopplingar till det som inte anses vara ”riktig” konst. Så är det inte för Hrafnhildur Arnardót-tir. Hon omfamnar det så länge det kan korsbefrukta hennes konstnärskap.

– Fåfänga är en stor inspirationskälla för mig. Fåfänga är en oftast en positiv kraft och något som definierar oss män-niskor, gör oss mänskliga.

Denna vackra kraft har Hrafnhildur Arnardóttir arbetat med genom att göra verk direkt för catwalken – antingen som hattar, håruppsättningar eller an-nan utsmyckning. Att blanda mode med konst ser hon som något som befruktat hennes olika uttryckssätt.

– Det är så motsägelsefullt med hår eftersom vi dras och beundrar det vackra håret fastän vi vet att det i stort sett är

HåR ReSAnDe SKönT

11

&HåR ReSAnDe SKönTdött. Så länge det sitter kvar på hu-vudet kan vi smeka någon över håret och tycka om det. Så fort det lämnat kroppen blir det något helt annat, sä-ger Hrafnhildur Arnardóttir.

Att stöta på andras tappade hår-strån, nästan oavsett var de finns, upplevs inte alls som någon skön-hetsupplevelse utan väcker äckel.

Efter att ha arbetat med mänskligt hår, konstgjorda hårfibrer i naturliga färger och löshår i neon säger hon att hon vant sig vid att hantera hår, i varje fall ganska bra.

– Men jag får erkänna att jag tycker att det där håret som samlas i brunnen i duschen är superäckligt att hantera, säger hon.

Hon skrattar och säger att det är nog är just den universella känslan som hon har valt att fokusera på.

Att arbeta med hår har blivit att rucka på våra förutfattade meningar om vad som är skönt och vackert. Att vara tvungen att bestämma sig för om vi gillar det mer än vi äcklas.

– Det är en vild päls som växer på din kropp. Fastän den lever sitt

eget liv så försöker vi tämja den.I Textilmuseet finns något som kan symbolisera ett blodomlopp eller ett rörsystem täckt av de snoddar som varit ombunda det hår som Hrafn-hildur Arnardóttir fått.

Rörsystemet finns i den ljusa delen av utställningen liksom hennes Imaginary friends – små skulptuer som hon bygger på en väldigt en-kel och liten hattstock. De har alla personlighet och namn. En röd (till vänster om texten) heter till exempel Bomba. Hon är kvinna och något av en dramaqueen, gillar det spektaku-lära och har ett hetsigt temperament. Den nyare rosa mannen (uppe till höger) har grunden i en finstrumpa som Arnardóttir köpt för att ha till fest. Nu finns det bara en kvar. Den lille försynte rosa kamraten är lite skallig och väldigt snäll.

– I någon mening är det väl mig själv jag återskapar, olika sidor av min personlighet, säger hon.

Låtsasvännerna är också ett sätt att ta tag i en del av ett karaktärsdrag, Arnardóttir är en samlare.

– Jag sparar på ändlöst mycket grejer. Min man är inte glad, det kan jag lova, men det är livsnödvän-digt för mig. Plast, tyger, band och smågrejer och mycket av det har varit grunden till mina Imaginary friends.

Det mörka rummet i Textilmuseets utställning är ett planetarium. Här svä-var kometerna i en oändlig rymd. Pla-neter och kometer och något som hon arbetat med i två, tre år. Den rymd som uppstår gör att det kan vara den yttre rymden eller ett mikrokosmos – ett universum av okänd storlek.

– Jag vill att man ska kliva in och flyta iväg här inne, säger Hrafn-hildur Arnardóttir.

En känsla hon vill förmedla är den som genomsyrade New York, hen-nes hemstad sedan 1994, efter 11 september.

– Staden var amputerad, huvudlös, och jag var som en blodkropp i dess blodomlopp. New York var skadat och i chock.

charlotte ohlsson• Utställningen finns på Textilmuseet

fram till den 26 februari 2012.

Hrafnhildur Arnardóttir har artistnamnet Shoplifter efter att någon uttalat hennes förnamn så.

1212

väster

integration i skolan ger nya vänner

Klockan är kvart i tio och på skolgården är det liv och rörelse. Det är en solig höstdag,

löven har börjat falla från träden och de som är kvar skiftar i de mest fantastiska

färger. Luften är kall. Det mesta är precis som vanligt på

Byttorpskolan. Men det finns en skillnad. Den här terminen har skolan tagit emot

40 elever från Norrbyskolan.

Hamid Samadi är ett av barnen som kommit till Byttorpskolan från Norrbyskolan. Och han

tycker att den nya skolan är bra.– Jag trivs och har fått nya vän-

ner, säger han. Klasskamraten Filippa Säll har gått på Byt-

torp hela sin skolgång. Hon tycker att det är kul med nya klasskompisar, även om hon kände en av tjejerna sedan tidigare.

– Hennes storasyster går i femman så vi kände varandra redan, berättar Filippa Säll.

Barnens lärare Eva Jönsson och Mikael Öberg blev kollegor när terminen startade. De sitter i ett grupprum bakom klassrum-met, på väggarna hänger skolarbeten som eleverna gjort. Eva Jönsson har jobbat på Byttorpskolan sedan 2000 medan Mikael Öberg kommer från Norrbyskolan och började i augusti. Tillsammans med sex kol-

legor och runt 40 barn kom han till Byttorpskolan när Norrbyskolan stängdes i juni.

Ett tungt vägan-de skäl till stäng-ningen av skolan och den medföl-jande flytten av

elever är att förbättra integrationen. Nästan alla elever på Norrbyskolan hade invandrar-bakgrund eller föräldrar med invandrarbak-grund, medan majoriteten av eleverna på andra skolor har en helsvensk bakgrund. Eva Jönsson tycker att politikerna tänkt rätt.

– Men jag anser att det skulle ha skett en integrering för flera år sedan. Att blanda elever med olika bakgrund ger en klar vinst i det långa loppet, det är viktigt även för barn med svensk bakgrund, säger Eva Jönsson och får medhåll av Mikael Öberg:

– Flytten av elever och lärare är mycket positiv och jag kan redan se hur en del elever som jag hade i tvåan och som nu går i trean kommit in bra på den nya skolan. Omgiv-ningen färgar barnen, det finns fler sätt att vara på här vilket är positivt. Barn vill ofta vara som andra barn, säger Mikael Öberg.

Efter ett tag knackar det på dörren till grupprummet och en elev frågar efter ett nytt suddgummi.

– Du får låna av en kompis, säger Eva Jönsson och säger med ett leende att hon förundras lite över hur snabbt suddgummin kan försvinna.

Mikael Öberg berättar att många föräldrar redan innan stängningen av Norrbyskolan valde att låta sina barn gå i en annan skola för att barnen lättare skulle lära sig svenska.

– Man ska komma ihåg att den svensk-undervisning som vi har inte räcker för att utveckla ett bra språk. Omgivningen är det viktigaste. Att man umgås och pratar svens-ka med sina kompisar, säger Mikael Öberg.

Han berättar om elever som är nyanlända till Sverige och som snabbt lärt sig det svenska språket.

– Jag skulle kunna vara i Somalia flera år och ändå aldrig lära mig somaliska lika bra som eleverna lär sig svenska här. Barn har en fantastisk förmåga att lära sig snabbt, säger han.

Mikael Öberg påpekar också vikten av att behärska sitt modersmål för att kunna lära sig ett nytt språk.

– De barn som är födda här men pratar ett annat språk än svenska hemma men inte

Stadsdelsförvaltningen väster redaktör: Emma Svenssone-post: emma.svensson@boras.se facebook.com/stadsdelvaster

N

V Ö

Hamid Samadi och Filippa Säll går nu i samma klass i Byttorpskolan.

Mikael Öberg

13

Under hösten har ett ungdomsråd bildats i Stadsdelsförvaltningen Väster. Syftet är att ge ungdomar chansen att påverka vad som händer i den egna stadsdelen. I dagsläget är cirka 15 ungdomar aktiva.

– Det är ungdomarna själva som bestäm-mer hur rådet ska se ut och än är det inte helt bestämt hur formerna ska vara. Alla som vill kan komma och vara med, säger Moa Forsberg som är samordnare för ung-domsrådet i Väster.

Om du är intresserad når du Moa Fors-berg på telefon 0766-23 06 82 eller mail moa.forsberg@boras.se.

gör din unga röst hörd i Väster

Sandareds bibliotek har utökat sina öppet-tider med fyra timmar i veckan och stänger nu en timma senare, klockan 18 måndag till torsdag.

– Det låter kanske inte så mycket men vi tror det spelar stor roll för våra besökare. Många slutar inte jobbet förrän fem och då är den extra timmen viktig, säger Therese Gustafsson, enhetschef på Sandareds bib-liotek.

I framtiden hoppas hon att biblioteket ska kunna ha öppet även på lördagar.

Lättare att hinna låna favoritboken

Buskarna med ett av de nyttigaste bären som finns växer i kommunala planteringar, i trädgårdar och som häckar. Runt Fagersro seniorboende växer de tätt. Aroniabären är svarta och växer i klasar. På Fagersros dagverksamhet plockas bären för att sedan kokas till saft.

– De växer i lagom höjd, perfekt att sitta på en rollator och plocka, säger Pia An-dersson, ansvarig för dagverksamheten på Fagersro. Hon försäkrar att det blir mycket gott och att de nu har saft att dricka hela vintern. (Recept finns på sidan 2.)

naturresurs på flaska i fagersro

har någon riktig kunskap i sitt mo-dersmål har absolut svårast att lära sig svenska.

Mikael Öberg och Eva Jönsson är över-ens om att det är de vuxna som gör det

hela till en stor grej att eleverna har olika bakgrunder.

– Barnen tänker inte ”Norrby–barn” och ”Byttorp−barn”, för dem är alla bara barn och de leker med varandra utan att det är något märkvärdigt eller laddat, säger Eva Jönsson.

Samtidigt betonar Mikael Öberg att det inte är frågan om något experiment

med eleverna som försökspersoner.– Vi lever i ett mångkulturellt samhälle

och att barn med olika bakgrund blandas är en spegling av hur samhället ser ut i stort. Ju tidigare barn med olika bakgrunder möts desto bättre. Dessutom ser eleverna bara fördelar med flytten, för de får ju nya kom-pisar, säger Mikael Öberg.

För tillfället är det mattelektion som står på schemat, men Filippa Säll och Hamid Samadi har båda gympa som favoritämne. Men så är det förstås roligt med rast också.

– Här finns det mer leksaker och en större skolgård än på Norrbyskolan. Jag gillar nog fågelgungan bäst, säger Hamid Samadi.

emma svensson• Vill du veta mer kontakta rektor,

Byttorpskolan, Lena Larsson 033-35 59 27.

13

2008 startades ett integrationsprojekt i Norrbys kommundel. Elever i år 4–6 på Norrbyskolan fick byta skola till Hestra Midgårdskolan, Särlaskolan eller Byttorp-skolan. Detta för att få mer blandade klasser. I april 2011 tog Stadsdelsnämnden Väster beslutet att stänga Norrbyskolan och flytta alla skolans elever till de tre andra skolorna i stadsdelen. Detta för att öka integrationen och minska kostnaderna för lokaler som istället kan gå till undervisning.

nedläggningen av norrbyskolan

Bild

: AN

NA

SIG

GE

Eva Jönsson

öster

Stadsdelsförvaltningen österredaktör: Sharon Raoufie-post: sharon.raoufi@boras.se boras.se/stadsdeloster

14

föRSTA HjäLpenFC Ibra förändrar Hässleholmen

Det börjar med fotboll och slutar med en för­ändrad stadsdel. Och nu är man på god väg. FC Ibra är killarna som jobbar med att för­ändra ungdomars attityder på Hässleholmen. Och att ge hopp.

Lördag den 10 december fylls Hässle torg av människor och stämningsfylld musik, då är det dags för den traditionella julloppisen. Alla som vill kan hyra ett bord och sälja sina överblivna prylar och kläder.

– Loppisen brukar vara mycket uppskat-tad av besökarna och ger tillfälle att fylla julklappssäcken, säger Lena Westin som är enhetschef för Vi-Hässleholmen.

Förutom att Borås Lucia kommer till marknaden för att sprida ljus och värme går det också att höja temperaturen med fika och hamburgare.

Den som vill boka bord gör det lättast ge-nom att ringa 033-35 82 16.

julstämning med fina fyndchanser

Nu kan alla äta lunch på Restaurang Svärd-fästet på Söderkullagatan. De senaste tio år har Svärdfästet endast serverat mat till de boende på Söderkullagatan 64-66 men se-dan i oktober har restaurangen åter öppnat för allmänheten.

Varje dag serveras lunch med fokus på svensk husmanskost.

Husman är receptet på Svärdfästet

Just nu pågår en konstutställning i Dalsjöfors bib-liotek där konst-nären Tina Hal-dorsson ställer ut sina oljemål-ningar, bland-teknik på papper och grafik. Hon har tidigare ställt ut både separat och tillsammans med andra och har verk repre-senterade i flera kommuner.

– Att måla och teckna är för mig inåt-vända känsloupplevelser. Känslor och tankar gestaltas i färger och former, blir till uttryck för mitt inre. En värld där allt kan hända. Betraktaren inbjudes att fritt uppleva egna känslor och tankar kring mina målningar och teckningar, inga regler bestämmer vare sig skapandet eller betraktandet, berättar Tina Haldorsson.

Utställningen pågår till 14 januari.

en känslostorm på biblioteket

När Masse Jadama tillfrå-gades om att jobba med ung-domar på Hässleholmen var

han först tveksam, trots mång-årig erfarenhet från Göteborg.

– Allt handlar om att bygga relationer och här hade jag ingen ingång. Jag kände ing-en på det viset jag kände många unga vuxna runt om i Göteborg.

Han ville ändå ge projektet en chans. Och blev överraskad.

– Här fanns en mognad och en beredskap att göra något för sin stadsdel. Det kändes som att de redan visste vad de ville och vi såg resultat snabbt. Vi har nog haft den lugnaste sommaren på många år.

Muhammed Jamal och Naser Aminzada hängde ofta på Vi-kontoret på Hässle torg. De hade väntat på en sån här chans. Med en trass-lig bakgrund och små chanser att komma ut på arbetsmarknaden var de redo för att jobba för att förändra sin stadsdel. Och sig själva. För som en effekt av arbetet med områdets ungdomar har självbilden förändrats.

– Man bryr ju sig om människorna här. Och det är bara roligt att plötsligt bli en bra före-bild för de andra. Det känns bra, säger Naser.

Masse Jadama menar att ett område bara kan förändras till det bättre om människorna som bor där engagerar sig. Att då använda sig av just de ungdomar som tidigare varit negativa före-bilder och få med dem i utvecklingen är nyckeln.

– De yngre ser upp till de här killarna. Det gör de oavsett om de är bra eller dåliga. Då är det smartare att göra dem till goda förebilder.

Med en struktur för deltagarna, ett uppdrag om man så vill, kom engagemanget naturligt.

– Tidigare brydde jag mig inte om ungdo-mar slog sönder saker. Nu är det helt annor-lunda, säger Muhammed Jamal.

– Jag skulle kunna fortsätta med det här i resten av mitt liv. Det är meningsfullt, instäm-mer Naser Aminzada.

Projektet drog igång i somras. Masse Jadama och kollegan Dilo Batifi ägnade de första veckorna åt att lära känna ungdomarna som rörde sig i stadsdelen.

I samma veva gav Stadsdelsförvaltningen Öster sju ungdomar sommarjobb och det blev en kontinuitet i kontakterna. Det ordnades fot-bollsturneringar, badresor, resor till Göteborg

för att titta på Gothia Cup. Banden stärktes.– Det handlar om att lära känna varandra,

veta mer om varandras bakgrund. Och det vi har gemensamt med många är att vi också har en strulig historia. Men vi kan visa att det finns en framtid, visa att det går att få re-vansch, säger Masse Jadama.

Men hur får man revansch när alla i omgiv-ningen har så negativa förväntningar? Svaret är att motbevisa dem, menar Masse Jadama.

Under resans gång ingår utbildning och gruppen har redan varit en vända på Fryshuset i Stockholm. Tanken är att utbildningstillfäl-lena ska bli fler.

– Vi behöver träna på konfliktlösning, lära mer om lag, etik och moral och så vidare.

Efter några månader möter killarna i FC Ibra idag mest positiva reaktioner. Det var skillnad i början, berättar de.

– Många var skeptiska till hela idén och lite rädda för oss, säger Dilo Batifi.

Nu hoppas de att få fortsätta efter årsskiftet. – Vi vill jobba mer mot skolan. Vi har en idé

om att kunna ha överlämningar efter skolan med personalen. Att vi kan fånga upp om nå-gon mår dåligt. För det är till oss de kommer när skoldagen är slut, säger Masse Jadama.

Masse Jadama ser fram emot den dag de äld-re ungdomarna och unga vuxna på Hässlehol-men kan driva FC Ibra vidare på egen hand.

– Tanken är ju att vi ska finnas här som ett verktyg fram tills den dagen kommer. Och det behöver inte dröja så länge. Det finns många här som verkligen bryr sig om Hässleholmen.

monica carlsson• Vill du veta mer kontakta Lena Westin, sam-ordnare på Vi-Hässleholmen, 0768-88 82 16.

15

Bild

: AN

NA

SIG

GE

N

V Ö

Naser Aminzada, Masse Jadama, Muhammed Jamal och Dilo Batifi är bekanta ansikten på Hässle-holmen. FC Ibra jobbar med att förändra attityder hos de unga. Resultatet har inte låtit vänta på sig.

FC Ibra startade 2008 i Bergsjön, Göteborg. Det började som en fotbollsförening inriktad på futsal, inomhusfotboll. Namnet kommer från och har godkänts av Zlatan Ibrahimovic. Idag har föreningen ett bredare syfte. Tanken är att inspirera, motivera och utveckla ungdomar i Sverige. Idrotten bidrar till en ökad social gemenskap och engagemang. Regler, koder och moral kommer på köpet.

fC ibra

Tina Haldorsson

norr

Lek och lär när förskolan

flyttar utSedan augusti befinner sig en av avdelningarna från Skattkis­tans förskola uppe i skogen vid Björbostugan på dagarna. Till­sammans med Navet drivs ett projekt där barnen lär sig mer om naturvetenskap och teknik ute i naturen. Personalen ser många fördelar med utomhusvistelsen och dessutom blir barnen experter på ramsor.

När jag åker bil från Skatt-kistans förskola i Sjöbo till Björbostugan uppe på Rya åsar,

visar trippmätaren på runt 3,5 kilometer. Skulle man få för sig att

gå istället, kan man visserligen gena och ta en gångbro över Viskan men det blir ändå en promenad på dryga två kilometer, varav den sista biten i kraftig uppförsbacke. Den sträckan går fyraåringarna på avdelningen Opalen tre gånger i veckan. Tur och retur dessutom. Klockan åtta på morgonen traskar de iväg tillsammans med förskolepedagog-erna Anna Samuelsson, Carina Jonsson och Andreas Stensson och när dagen är slut går de samma väg tillbaka igen. Nedför långa backen, över Viskan och är tillbaka på Skatt-kistan lagom så att barnen som går hem vid tvåtiden kan bli hämtade i tid.

En solig höstdag åker jag upp för att träffa dem. Monika Brundin, Skattkistans för-skolechef möter upp och visar vägen. En bit upp på berget, precis vid Ramshulan, finns en stor öppen glänta och på vägen möter vi Sixten och Vilja. De är på väg för att tvätta händerna eftersom det är dags för lunch.

Jag är så nyfiken att jag kan spricka, vad tycker barnen om det här? Orkar de gå så långt varje tisdag, onsdag och torsdag? Blir de inte trötta i benen?

– Ne-ej, svarar Sixten och Vilja i kör. De kisar och håller upp sina små, jordiga händer mot solen.

Carina Jonsson berättar att de använder ramsor för att det ska bli lättare att gå.

Någon ropar före: – Vad är gult och svart? och de andra svarar:– Elfsborg!

Opalen är en av fem avdelningar på Skatt-kistans förskola och på avdelningen har man valt att fokusera på naturen och utomhus-aktiviteter. Idén kommer från personalen och utgångspunkten är den reviderade läro-planen. Carina Jonsson har gått grundut-

bildning i Ur och skur som är en pedagogik med utgångspunkt i ett upplevelsebaserat lärande som grund för att uppnå läro-planens mål. Hon och hennes kollega Anna Samuels son har även läst äventyrspedagogik och tillsammans med Andreas Stensson kom de fram till att de ville satsa på en Ur och skur-inspirerad förskoleavdelning. Men de nöjde sig inte med det utan kontaktade även Navet, pedagogiskt centrum för teknik och naturvetenskap i Sjuhäradsbygden. Var fjortonde dag kommer någon från Navet till förskolan i skogen och har med sig en uppgift till barnen. Denna vecka ligger det ”lökblommor” i en säck och barnen börjar

gräva ett alldeles eget land där de ska plantera lökarna. Till våren ska blom-mor spira.

– Detta samarbete är bra för

Stadsdelsförvaltningen norrredaktör: Elisabeth Eliason e-post: elisabet.eliason@boras.se facebook.com/stadsdelnorr

16

N

V Ö

Lunchdags utomhus.

15

Nu byggs det för fullt på Margaretagatan. Ett nytt vård- och omsorgsboende ska det bli, med inflyttning planerad till september 2012. Det nya boendet har 60 platser och kommer att ersätta de boenden som idag inte uppnår full standard. Från de övre våningarna blir utsikten härlig eftersom den blickar över djurparkens savann.

Bo med savannen som granne

Nu kan du även låna dvd-filmer för vuxna i Fristad bibliotek. I vårens nöjd-kund-index (NKI) såg personalen vid Fristad bibliotek att kunderna ville ha fler filmer att välja bland, inte bara barnfilmer, och därför har biblioteket ökat sitt utbud.

NKI är en brukarundersökning som Borås Stad gör i flera av kommunens verksam-heter, exempelvis inom bibliotek, skolor, hemtjänst, förskolor och fritidsgårdar. Uti-från svaren från brukarna kan verksamheten sedan förbättras och utvecklas.

nytt språkotek invigt i SjöboEtt språkotek är som ett bibliotek, fast du kan låna en specialpedagog istället. Syftet är att stötta språkutvecklingen för barn med särskilda behov. Det kan vara barn med funktionshinder eller barn som har ett annat modersmål än svenska. Stödet riktar sig till barn i förskolan och grundskolan upp till årskurs tre och barn i särskolan.

Den 13 oktober i år invigdes Språko-teket på Erikslundskolan och där finns en uppsjö av språkstimulerande material – spel, övningar, språkpåsar, ljudträning, teckenövningar och mycket annat. Det är lärare och pedagoger inom förskolan och skolan i Sjöbo som har första tjing på att låna specialpedagogerna. Även i Fristad finns ett språkotek, som funnits sedan 2007.

filmfrossa nu även för fristads vuxna

oss också, säger Erik Wikstrand från Navet. Barnen får på ett förhoppningsvis lekfullt och roligt sätt lära sig om naturen och tek-nik. Och vi lär oss hur vi kan utveckla nya sätt att lära ut naturkunskap till mindre barn.

Maten lagar de över öppen eld, antingen i en gryta eller på en muurikka, en sorts stekpanna som man ställer över brasan. När jag kommer på besök serveras nyfräst fiskwok gjord på riven potatis, massor med goda grönsaker och torsk. Barnen sitter runt elden klädda i rejäla kläder och reflexvästar. Alla äter med god aptit. Efter lunchen hop-par barnen iväg. Någon ska hitta pinnar till kojan och en annan ska hjälpa Andreas Stensson med komposten. Det ska byggas en sarg av långa kvistar som håller jorden och matresterna på plats.

Apropå matrester, hur gör ni med toalett-besök? Och allvarligt talat, om det regnar småspik, vad gör ni då?

– Det finns mulltoa och vattentoalett i närheten. Och är det bråttom finns det ju en hel skog, säger Andreas Stensson. Dess-utom har Navet en rejäl timrad stuga som vi

har tillgång till om det är busväder. Personalen ser många fördelar med att bedriva förskoleverksamhet utomhus. Det uppstår sällan konflikter, barnen har få sjukdagar, ljudnivån utomhus är behaglig, ofta bildas nya kompiskonstellationer och nyfikenheten på och kunskapen om natu-ren ökar varje dag. Förskolechefen Monika Brundin är också positiv och säger:

– Det är ett väldigt roligt initiativ. Jag ser också tydlig koppling till läroplanen – vi kan jobba med demokratifrågor, utveckling och lärande, barns inflytande och samver-kansfrågor på nya sätt.

Verksamheten har pågått sedan i augusti och vid Lucia ska den utvärderas. Förhopp-ningen är att den fortsätter även till våren.

Jag åker tillbaka till kontoret fylld av beundran. Tänker att jag ska åka tillbaka på besök framåt sommaren. Jag vill ju se Angelinas och alla hennes kamraters ”lök-blommor” i full prakt.

elisabeth eliason• Vill du veta mer kontakta förskolechef

Monika Brundin, 033-35 86 43.

17

Bild

: AN

NA

SIG

GE

Äta, leka, lära – allt gör barnen på Skattkistans förskolan i skogen vid Björ-bostugan. I ur och skur går barnen från förskolan de knappa fyra kilometrarna till sin egen uteplats.

18

lättläst

Här hittar du lättlästa, korta sammanfattningar av några artiklar i såklartborås.

Trygghet viktigför att tro på framtidenFör att tro på framtidenäven i ekonomiskt svåra tidermåste man känna sig trygg i vardagen.När kommunen använder sina pengartill de saker som är viktigastkan man känna sådan trygghet.Då kan vi också bygga vidare på välfärdennär det blir bättre tider ekonomiskt.Det skriver Ulf Olssonsom är ordförande i Kommunstyrelsen.

Sidan 3

ungdomarna ger sin synpå Borås i framtidenHur ska Borås se ut år 2025?Det funderar politikerna i Borås på.De vill att alla som bor och arbetar i Boråsska säga vad de tycker. Idéerna om hur framtiden ska bliska leda till en vision för Borås.En vision är som en bildav hur man vill det ska bli.Ungdomarna är en viktig gruppatt lyssna på i arbetet med visionen.De kommer att vara vuxna år 2025.För ungdomarna är miljön viktig,och att få bättre kollektivtrafik.De vill också få bort segregationen,skillnaden mellan olika grupper av människor.

Sidan 6–7

Konstnär från islandställer ut på TextilmuseetHrafnhildur Arnadóttirär en konstnär från Island.Hon har vunnit Nordiska textilpriset i år.Nu ställer hon ut sina konstverkpå Textilmuseet.Utställningen har ett ljust och ett mörkt rum.I det ljusa finns hennes ”låtsasvänner”.I det mörka finns kometer och planeter.

Sidan 10–11

Borås Stad vill ge jobb med lönistället för bidragBorås Stad vill att personer utan jobboch som lever på bidragistället ska få ett arbete med riktig lön.Kommunen samarbetar med arbetsförmedlingenför att hjälpa människor till jobb.Esma Maric har fått jobb på en restaurangsom drivs av personer som varit arbetslösa.Esma Maric tycker det är stor skillnadatt få lön istället för bidrag.Det har förändrat livet, tycker hon.

Sidan 4–5

Sommarjobb till allaelever i gymnasietNästa år blir det fler sommarjobbför ungdomarna i Borås.Kommunen lovar sommarjobb till allasom går i gymnasiet.De flesta sommarjobben är i äldreomsorgen.Det gör att de gamla får mer servicesamtidigt som ungdomarna får erfarenhetav att sköta ett arbete.

Sidan 20

Borås Stad är försiktig med pengarna 2012Det är kärva tider ekonomiskt.Därför måste också Borås Stad vara försiktigi sin budget för 2012.Budgeten är en plan för hur kommu-nenska använda sina pengar nästa år.Trots allt får kommunens verksamheter kostalitet mer pengar nästa år än de fick i år.Särskilt vill kommunen satsa på skolan.Målet är att alla elever ska ha godkända betygnär de går ur grundskolan.

Sidan 8

eleverna från norrbyskolanhar fått nya kamraterNär Norrbyskolan lades ner i somrasfick 40 elever flytta till Byttorpskolan.Deras lärare tycker det har gått bra.Många av barnen från Norrbyskolankommer från invandrarfamiljer.De barnen har fått lättare att lära sig svenskanär de fått fler kamrater med svensk bakgrund.Barnen tycker också det är roligtatt ha fått nya kamrater.Norrbyskolan lades ner för att politikernaville blanda barn med olika bakgrundoch för att spara pengar när kommunen hade för många skolor.

Sidan 12–13

Masse arbetarför Hässleholmens bästaMänniskor måste intressera sigför hur det är där de borom ett bostadsområde ska bli bra.Det säger Masse Jadama.Han jobbar på Hässleholmentillsammans med tre andra unga mänför att göra Hässleholmen bättre.Masse vill vara en förebild för ungdomaroch visa att det finns en bra framtid för dem.

Sidan 14–15

Barnen från Skattkistanär ofta på Rya åsarBarnen på förskolan Skattkistanfår vara ute i naturen mycket.Flera gånger i veckanär barnen på Rya åsar hela dagenoch lär sig om naturen.Sin mat lagar de över öppen eld.Personalen ser många fördelarmed att vara ute mycket.Barnen blir sällan osams,och de är inte sjuka så ofta.

Sidan 16–17

korsord

HUND-DJUREN

DELIGGERPÅ RAD

I KNALLE-

LAND

VÅGBRY-TAREN ÄKTA

HÄLFT

PÅGRANN-BIL VIMÖTER

KRETS

VÅGSPELTALL-

VÄXTER

FLICK-NAMN

FÖRVA-RINGS-

KÄRL

FULLTUTVECK-

LADE

DET TAR SÄKERT HAREN

NARVA-BO

ELEFANT-HANE

HAR MUSKLER

EFTERTRÄNING

PILLER-BUTIK

KADAVER BRÖDSÄD

OBE-STÄMT

RODDBÅTHAR PY-ROMANELDEN

LAND IEUROPA

ÅR 2014I SOTJI

ÄR JORDENS ÖKNARMESTADELS

SNABBTREPSTUMP

TOG TILLORDA

FARLIGDROG

Ö MEDBACKA-

FALL

ÄR BE-SÖKARE

VIDSJÖN

- - -

- - -

HALLO-UMI

INNANRIDÅN

GÅR NERI HJUL

TVI-VEL-

AKTIG

EN SÅ-DAN ÄRVRICK-

BAR

AMIRALOCH

MAN-DELA

LIVLIGT DANSHAK

VILL VI NOG FÖRSÖKANÄR DET KÄNNS DYRT

SMILAR

FLÖR-TEN

ENANNOR-LUNDA

TYP

RUNDSPEL-PRYL

FÄRGOCH

FRAMÅT-ANDA

DE SESLÄGGATILL

KÄRLETFÖR

GERBE-RAN

TURIST-SÄNDBILD

LÅNGTFRAM-

SKRIDEN

DAM PÅTOPPEN

FIENT-LIGA

EXTREMITETER

GRIPS-HOLM

VISKAN KO- MODO-VARAN

SLÅS IHOV

ÖVER-LÄMNA

© Ulf Thorén

2011

VANLIGBRÖD-

KRYDDA

JAKAN-DE SVAR

FRÅNLENIN

UNGARÖDA

FINITO

OM-KOPP-LARE

GARN

REMTYG

FRAG-MENT

DEN RÖDA

PLANE-TEN

IHÄR-DIGT

STIRRA

- - - - - -GERSKYDD

FÖRVINDEN

FLÅS

HEJD-LÖST

BORT

KAN GEÅTSKIL-

LIGAMILLI-METER

KASSE

DETHÅLLER

KREATURPÅ PLATS

GER SIGHASTIGT

IVÄG

DENKAN GESTOR-VINST

Skicka in din lösning och svar på frågan till Såklart Borås 501 80 Borås senast 2 januari så har du chans att vinna ett litet men trevligt pris.

Vad tyckte du bäst om att läsa i det här num­ret av Såklart Borås?

NamnGatuadressPostadress

tre

vinn

are

från

hös

tnum

ret:

Ulri

ka R

osva

ll, E

wa

Hem

er, M

arita

Jörk

ande

r. Ta

ck fö

r alla

svar

och

åsik

ter!

19

såbraborås

DeT LiLLA exTRA

Feriearbete är Borås Stads gåva till stans ungdomar. Men det är en gåva med tre mottagare: brukarna som får bättre service, de unga som får avlönad erfarenhet och kommunen som kan visa upp sin bästa arbetsgivarsida. Nästa sommar utökas feriejobbsplatserna. En bra investering, tycker den politiska ledningen.

Unga ger den kommunala servicen guldkant under sommaren

Antalet feriearbeten för gymnasieungdomar i Borås Stad har ökat från år till år. I år fick 800 gymnasieungdomar chansen att jobba under sommarlovet och under 2012 väntas siffran bli 1 100.

Lena Palmén (S) är det kommunalråd som har utbildning inom sitt ansvarsområde. I 2012 års budget satsar politikerna 3,5 miljoner extra på gymnasieungdomar och tanken är att alla som är intresserade ska få ett feriearbete. Hon konst-aterar att feriearbete ofta är den första gången ungdom arna kommer i kontakt med arbetslivet.

– För många är de kommunala sommarjobben den enda möjligheten till ett arbete. En anställ-ning på cv:t är bra den dagen man ska söka jobb på allvar. Därför har vi lagt en budget som ger alla gymnasieungdomar chansen till ett sommar-jobb, säger Lena Palmén (S).

Det finns flera orsaker till att Borås Stad tycker att det är så viktigt med feriearbeten för gymnasie ungdomar. Under fyra veckor får ungdomarna chans att prova på arbetslivet och märker hur det fungerar på en arbetsplats. De kan skapa ett kontaktnät och för vissa ungdomar har feriearbetet lett till att de fått en annan typ av anställning senare under sommaren eller till nästa sommar – i Borås Stad eller i något av de kommunala bolagen.

– Feriearbetet är viktigt för ungdomarna. För

många är det första mötet med en arbetsgivare. Vi vill också visa dem att Borås Stad är en möjlig framtida arbetsgivare, säger Kristina Nilsson, Arbetslivsförvaltningen, en av två som genom-förde feriearbetsprojektet under 2011.

Som feriearbetare i Borås Stad kan man få jobb i kommunal verksamhet, hos föreningar eller i ett kommunalt bolag. Det är inte helt lätt att få fram 800 platser runt om i kommunen. Och särskilt inte när verksamheterna och förvalt-ningarna är nya efter den kommunala omorgan-isationen som trädde i kraft vid årsskiftet. Eftersom det är första gången i arbetslivet för många ungdomar är det viktigt att arbetet blir meningsfullt och att de har tillräckligt att göra för en arbetsdag på sex timmar. Därför krävs det bra planering av personalen som ska ta emot ungdomarna.

– Vi är mycket nöjda med samarbetet med för-valtningarna. Det vi är mest nöjda med är att vi i år lyckades placera 800 ungdomar i feriearbeten i en organisation som bara var ett halvår gam-mal, säger Kristina Nilsson.

Eftersom Borås Stad vill ge ungdomarna meningsfulla arbetsuppgifter önskar Kristina Nilsson att de skulle få tag på platser inom mer kreativa yrken.

– Vi saknar alltid platser. Vi skulle vilja få in

mer platser generellt och framför allt i verksam-heter som vi tror ungdomar uppskattar mer, till exempel i förskola och vaktmästarjobb. Men problemet är ju att det är sommar och verksam-heterna går på halvfart, säger Kristina Nilsson.

Feriearbetena är till för dem som är inskrivna på gymnasiet och jobben söks via boras.se där det kommer ut information under februari månad varje år. I år var det 1 571 personer som sökte feriearbete, men alla fick inte arbete på grund av att de inte uppfyllde de krav som finns för att få feriearbeta i Borås Stad. Den sökande måste vara inskriven och gå på en gymnasieskola och vara folkbokförd i Borås.

Feriearbete ska inte förväxlas med ordinarie semester vikariat. Feriearbetena ska inte konkurrera med dem, utan ska i stället komplettera och öka kvaliteten på verksamheten.

– Ungdomarna ger verksamheten det lilla extra som är svårare för ordinarie personal att hinna med i vanliga fall, till exempel läsa tidningen, baka, promenera och spela gitarr med boende på ett äldreboende. På så vis ger ungdomarna något till verksamheten, brukarna och Borås Stad, säger Kristina Nilsson.

cecilia svensson• Vill du veta mer kontakta kommunalråd

Lena Palmén (S) 033-35 70 23 eller samordnare Kristina Nilsson, Arbetslivsförvaltningen 033-35 85 70.

Bild: MATTO

N