1

SÅ LÄR DU DIG

ARABISKA PÅ 7 DAGAR

2

3

SÅ LÄR DU DIG

ARABISKA PÅ 7 DAGAR

Av

Moder Mothanna Andreas Nilsson

2016

Boliden Media

4

© Andreas Nilsson, 2016

Tryck: Totem, Polen 2016

Förlag: Boliden Media

ISBN: 978-91-982733-2-8

5

Innehåll:

Förord av Moder 7

Förord av Andreas 9

Inledning 13

Dag 1 – Hej! 16

Dag 2 – Vad heter du? 22

Dag 3 – Siffror 30

Dag 4 – Ålder 34

Dag 5 – Familj 42

Dag 6 – Intressen 50

Dag 7 – Att ha 56

Extra 66

Fakta om Mellanöstern 74

Facit 78

Ordlista 92

Efterord 98

6

7

Förord av Moder Mothanna

Jag och Andreas fick idén till den här boken när vi drack te i min

lägenhet i Boliden och jag försökte lära Andreas att prata

arabiska. Han sa att det inte finns någon bra bok för svenskar att

enkelt börja prata arabiska. I de böcker som finns behöver man

först spendera en månad med att bara lära sig alfabetet:

مضر اسمي !مرحبا .

(Hej! Jag heter Moder)

Ingen svensk orkar det! Man vill bara ha en bok med ”vanliga”

bokstäver så man kan lära sig att prata med människor direkt.

Därför har vi gjort den här boken. Vi hoppas att det ska föra

svenskar och invandrare närmare varandra. Den är ”ett måste”

för varje svensk som vill hjälpa till i flyktingkrisen.

Boken är enkel att förstå och använda. Här finns baserna du

behöver för att föra enkla dialoger med arabisktalande. Den är

även en bra grund att stå på om du vill fördjupa dig mer i språket i

framtiden. Snart kommer du ha många nya vänner från andra

länder.

Titta in på vår hemsida – arabiskapa7dagar.se – och se våra videos

så att du får höra hur du ska uttala orden.

Ma salaama!

Moder Mothanna

8

9

Förord av Andreas Nilsson

Som vi alla vet har det varit en händelserik höst 2015. Kriget i

Syrien har tagits till en helt ny nivå och människor, vuxna och

barn, tvingas fly för sina liv. Sverige har tagit emot många och nu

står vi inför helt andra utmaningar än vad vi gjorde för något år

sedan – i alla fall på en helt annan skala. Hur kan dessa

tiotusentals människor bli integrerade i svenska samhället?

En nyckel är – språket. I början av augusti 2015 var jag en vecka i

Egypten, där jag lyckades lära mig några grundfraser på arabiska.

När jag sedan kom hem till Sverige och stötte på invandrare stup i

minuten så kunde jag inte låta bli att prata med dem med hjälp av

de få ord jag lärt mig i Egypten. Bara hälsningen – ahlan – gjorde

att killarna från Mellanöstern vid busshållplatsen hoppade till och

sken upp. ”En svensk som vill prata arabiska!”

Jag stapplade mig fram med några få fraser och använde dessa

med alla möjliga människor som jag trodde kom från Irak eller

Syrien. Då och då var det någon afghan men de tyckte bara att det

var roligt. Plötsligt började invandrarna öppna upp sig, och jag

blev som en av dem – på samma sociala nivå. Alla jag pratade

med blev så förvånad över att en svensk ansträngde sig för att

lära sig om deras språk och kultur – och inte bara få dem att tala

svenska. Vissa ville ta en selfie med mig och skicka till sina

föräldrar i hemlandet och berätta om den arabisk-talande

svensken (fast jag bara kunde cirka tio fraser).

Till slut tog jag mod till mig att gå och knacka på hos

asylboendena i mitt samhälle, och när någon öppnade så frågade

jag om de pratade arabiska. Javisst, sa de och öppnade dörren och

satte på te. Innan jag ens visste ordet av så satt jag vid

köksbordet. Så lätt är det inte att få kontakt med svenskar! Vi

försökte kommunicera och de lärde mig hur man uttalar orden.

10

Några månader senare hade jag en hel uppsjö med vänner från

Syrien och jag hann inte besöka dem alla. De bjuder på mat och vi

sjunger sånger tillsammans. Det är som en gratis weekend i Kairo,

några kvarter bort. Språket flöt på mer och mer, och snart kunde

jag kommunicera hyfsat bra. I dagsläget har jag kommit en bra bit

sedan jag började lära mig arabiska, men jag har långt kvar innan

jag pratar flytande. Men det hindrar mig inte från att bistå Sverige

med det jag kan just nu. Om jag skulle vänta tills jag var proffs

innan jag skrev denna bok skulle den aldrig bli av, och vi skulle

sakna ett integrations-verktyg i Sverige.

När jag pratar med vissa svenskar om vilka relationer jag fått med

invandrarna, eftersom jag kan kommunicera med dem, svarar de:

”Men visst är vi i Sverige. De måste lära sig svenska, det är inte jag

som ska lära mig något!” Jag har den motsatta uppfattningen. Om

vi svenskar lär oss lite arabiska visar det att vi är intresserade av

att komma nära nysvenskarna och bygga relationer med dem, och

det bidrar till att de får en längtan efter att lära sig svenska för att

kunna kommunicera bättre med oss svenskar. Svenskar vinner på

det, invandrare vinner på det och samhället vinner.

Till sist vill jag ge några råd för språkinlärning. Förutom svenska

och engelska pratar jag flytande spanska och till en viss del

quechua – inkaspråket – som jag lärde mig när jag bodde i Peru.

Här är mina tips:

1. Sök aktivt upp invandrare

På bussen, i ICA-kön eller var som helst. Man lär sig inte genom

att inte prata. När jag lär mig språk brukar jag ha en ordbok nära

till hans. Då kan jag kolla upp några fraser, stoppa ner ordboken

och sedan gå fram till personen och träna på att säga det jag just

har läst.

11

2. Slappna av – du får göra fel

Faktum är att du kommer att göra fel och du måste göra fel. Det

är så du lär dig. Om du aldrig öppnar munnen för att prata

kommer du aldrig göra fel, men du kommer inte heller att lära dig

något. Skulle du göra bort dig så skrattar man lite åt det och

sedan är det inget mer med det. När jag var i Peru med några

ungdomar i en kyrka skulle jag beskriva en lek, knuten eller ”el

nudo” som det heter på spanska. Leken går ut på att alla står i en

ring, håller händerna i kors, blundar och går inåt i ringen. Där inne

tar man i någon annans händer utan att titta och sedan när alla

har hittat någon hand får man titta. Då har det blivit en enda stor

knut av armar och människor och man måste knyta upp knuten

genom att gå över eller under varandras armar. Problemet var att

jag inte kunde ordet för att knyta upp, men tyckte rent logiskt att

det borde vara ”desnudarse” (ni spansktalande ser logiken i det)

men uppenbarligen betyder desnudarse att klä av sig. Så mina

peruanska vänner blev alldeles chockade av det erotiska svenska

leken. Du ska förhoppningsvis inte tabba dig så stort som jag

gjorde – men jag lever ju fortfarande.

3. Ta hjälp av en bok

Grattis! Detta är just vad du har gjort. Denna bok ska vara ett

redskap för dig att börja prata med människor. Om den inte får

dig att börja prata med invandrare så har den inte uppfyllt sitt

syfte.

4. Träna ord

Så småningom kommer du behöva lära dig ord för att utveckla

ditt språk. Jag brukar lära mig ord genom en app som heter

glosboken.se (och nej, jag får inte betalt för att skriva det här).

Där kan du lägga in orden i denna bok och öva tills de sitter, sedan

är det lätt att applicera dem i människomötet.

12

13

Inledning

Arabiska är ett av världens absolut största språk tillsammans med

mandarin, engelska, spanska och hindi. Det är även ett av FN:s sex

officiella språk och talas i många länder i Mellanöstern och i

Nordafrika. Faktum är att det blivit ett stort språk i Sverige också.

Bland Sveriges största språk kommer arabiskan på tredje plats

efter svenska och finska. Man vet inte säkert eftersom att

Statistiska Centralbyrån inte samlar in statistik om språk eller

etnicitet, men mest troligt är att arabiska gått om serbiska efter

det senaste årets våg av arabisktalande invandrare.

Man kan dela in arabiska i huvudvarianter: modern

standardarabiska, klassisk arabiska och olika länders dialekter.

Skillnaden mellan modern standardarabiska och klassisk arabiska

är främst ordförrådet. Modern standardarabiska är väldigt formell

och används främst i radiosändningar och som skriftspråk. Klassisk

arabiska finns i arabisk kultur, litteratur och Koranen. Det talade

språket skiljer sig i alla arabisktalande länder, även om man för

det mesta förstår varandra.

Om man frågar vad någon heter i Egypten säger man: Ismak eh? I

Irak skulle det vara: Ma ismak? Och i Syrien säger man: Sho

ismak? Denna typ av arabiska finns i muntlig kommunikation och

mer informella sammanhang.

Eftersom syftet med den här boken är att du ska kunna

kommunicera med invandrarna, som i dag främst kommer från

Syrien, har vi använt oss av den syriska dialekten. Egentligen är

den väldigt lik den irakiska men det finns några ord som skiljer sig.

När en irakier frågar hur du mår kan han säga: Kaifa halok? En

syrier säger hellre: Kifak? Att vara gift är på irakiska ”mutazawich”

men på syriska ”mitjawwis”. Annars är dialekterna ganska lika

varandra.

14

Även om Moder Mothanna, som är från Irak, har varit med och

skrivit denna bok har vi försökt göra den med syrisk dialekt. Den

är reviderad av Derine Khattab som är modersmålslärare i

arabiska samt många syriska ungdomar såsom: Peter Koltakji, Roy

Koltakji, Frielle Najjar och Majd Najjar.

Till boken finns det en hemsida – arabiskapa7dagar.se – där du

kan se videor när vi går igenom hur man uttalar orden. Det finns

en film för varje kapitel. Eftersom vi har skrivit arabiska med

latinska bokstäver (det kallas translitteratur) är det viktigt att du

får höra hur orden egentligen ska uttalas när det finns vissa

arabiska ljud vi inte har i svenska språket.

När du arbetar med boken kan du göra så här:

1. Läs texten på arabiska och svenska.

2. Lär dig orden i ordrutan.

3. Gå till arabiskapa7dagar.se och lyssna på respektive kapitel för att höra uttalet.

4. Läs kommentarerna.

5. Gör övningarna och jämför sedan med facit längst bak i boken.

6. Praktisera dialogerna med så många människor du bara kan!

7. Lär ut det du kan till några svenska vänner. Du lär dig mer själv när du lär ut till andra.

På olika ställen i boken kommer du stöta på arabiska låneord. De

är ett roligt inslag för de språkintresserade. Både svenskan och

engelskan har en hel del låneord från arabiskan som vi tar upp

och berättar om.

Om denna bok hjälpt dig, eller om du har feedback, skriv gärna till

info@arabiskapa7dagar.se.

Låt det roliga börja!

15

16

Dag 1 – Hej!

I det här kapitlet lär vi oss de mest grundläggande fraserna, som

att säga vad man heter och var man kommer från. Vi följer tre

olika personer: Mattias, Mahmud och Emma. Läs följande text på

arabiska och jämför med den svenska versionen. Försök ta

kontakt med invandrare i ditt samhälle och öva.

Ahlan!

Ana ismee Mattias.

Ana min Swid.

Fee baladee, bard.

Ahlan!

Ana ismee Mahmud.

Ana min Syria.

Fee baladee, harr.

Ahlan!

Ana ismee Emma.

Ana min Swid.

Ma salaama.

Hej!

Jag heter Mattias.

Jag är från Sverige.

I mitt land är det kallt.

Hej!

Jag heter Mahmud.

Jag är från Syrien.

I mitt land är det varmt.

Hej!

Jag heter Emma.

Jag är från Sverige.

Hej då.

Arabiska låneord – safari

Safari innebär för oss att åka jeep på Afrikas savann och titta på djur.

Ursprungligen kommer det från arabiskans سفر ”safar” (att resa). Man kan

enkelt säga att från araberna kom safar till östra Afrika genom handel och

därefter till engelska språket på sena 1800-talet.

17

Kommentarer

På arabiska anses verbet ”vara” överflödigt. I stället för att säga

”jag är Andreas” säger man bara ”jag Andreas”. ”Är” är

underförstått. Därför säger man bara ”Ana min Swid”, alltså ”Jag

från Sverige” i stället för att säga ”Jag är från Sverige”.

När man pratar arabiska måste

man tänka på vem personen är

som jag pratar med. Pratar jag med

en kille eller en tjej? Man använder

smått olika ord beroende på

mottagarens kön. I grammatikens

värld kallar vi det för maskulin om

det är en kille, respektive feminin

om det är en tjej. Maskulin

förkortas m. och feminin

förkortas f.

Du (m.) blir ”inta”.

Du (f.) blir ”inti”.

Det är nytt för oss svenskar som

tilltalar alla som ”du” vare sig det

är en kille eller en tjej.

För att på arabiska visa vem som äger något så lägger man till en

ändelse bakom substantivet. Man säger ”hus-mitt” i stället för

”mitt hus” som vi säger på svenska.

Ordlista

ahlan hej ana jag ism namn ismee mitt namn Ana ismee… Jag heter… min från Swid Sverige fee i balad land baladee mitt land bard kallt Syria Syrien harr varmt ma salaama hej då

18

Vi tittar på ett exempel:

Här är ett annat exempel:

Arabiska låneord – kaffe

Vi svenskar älskar kaffe. Men varifrån kommer själva ordet kaffe? Faktum är att

det är taget från det arabiska ordet قهوة ”qahwa” (kaffe). Ursprungligen kommer

kaffet från ett slags träd i norra Afrika. På 500-talet spred sig kaffeträdet till

södra delen av Arabiska halvön där man kokade bönorna och gav drycken

namnet qahwa, som ordagrant betyder ”det som motverkar sömn”. Därifrån

spred sig kaffet till Turkiet och senare till både öst och väst. Mockakaffet, en

populär kaffedryck, är uppkallat efter hamnstaden Mocka i södra Jemen, som var

en tidig kaffeexportör.

namn = ism

mitt namn = ism ee

ditt namn (m.) = ism ak

ditt namn (f.) = ism ik

hans namn = ism u

hennes namn = ism aha

land = balad

mitt land = balad ee

ditt land (m.) = balad ak

ditt land (f.) = balad ik

hans land = balad u

hennes land = balad aha

19

Övningar

1. Presentera dig på arabiska. Översätt och fyll i med ditt

namn.

a. Hej! Jag heter …

____________________________

b. Jag är från Sverige.

____________________________

c. I mitt land är det kallt.

____________________________

2. Fyll i det korrekta suffixet på ordet ”ism”. Några kommer

flera gånger. Se exemplet.

a. mitt namn ism-ee

b. ditt namn (m.) ism-

c. hennes namn ism-

d. hans namn ism-

e. mitt namn ism-

f. ditt namn (f.) ism-

g. hennes namn ism-

3. Fyll i det korrekta suffixet på ordet ”balad”. Några

kommer flera gånger. Se exemplet.

a. mitt land balad-ee

b. hennes land balad-

c. ditt land (f.) balad-

d. hans land balad-

e. ditt land (m.) balad-

f. hans land balad-

g. mitt land balad-

20

4. Dra streck mellan rätt ord.

ahlan namn

ism i

fee kallt

harr jag

ana hej

bard från

Swid Sverige

min varmt

5. Vem sa vad? Se om du förstod texten och skriv rätt namn

vid rätt påstående. Flera namn kan vara rätt. Mattias,

Muhammad eller Emma.

1. Ana min Syria. ________________________

2. Ma salaama. ________________________

3. Ana min Swid. ________________________

4. Ana ismee Emma. ________________________

Arabiska låneord – Saffran

Vad hade julen varit utan lussekatter och lukten av saffran? Denna dyra krydda

var vanlig under medeltiden i det arabiska köket och det är faktiskt därifrån vi

fått dess namn. På arabiska زعفران ”za'faran”. Även de antika romarna använde

saffran, men kallade det crocus. Tidigast hittar vi saffran på latin i en text från år

1156 som safranum, i ett handelskontrakt från Genoa i nutida Italien. Det tog

över alltmer och har lett till att vi i dag säger safran i Frankrike, zafferano i

Italien, azafrán i Spanien, saffron i England och till sist saffran i Sverige.

21