medlemsbladeten publikation från samhällsbyggarna nummer 1/2013

ny tidning!

Samhälls-byggarna

Ny logotypoch hemsida!

Grafiska profilen

Aspect + SVR =

SAMHÄLLSBYGGARNA

Gå din egen vägSå blir du unik på arbetsmarknaden

UTGIVARESamhällSbyggarna

VaSagatan 52, 4 tr111 20 Stockholmtel 08-545 217 50Fax 08-24 54 64www.SamhällSbyggarna.org inFo@SamhallSbyggarna.orgPoStgiro 19 76 86-9

REDAKTIONENanSVarig utgiVare:oloF JohanSSon

redaktör:dorothea erikSSondorothea.erikSSon@SamhallSbyggarna.org

lAyOUT Och ORIGINAlhoVer ab:Johan Strömkarin Strömrickard gunnarSSonwww.hoVer.Se

TRycKlJungbergS tryckeri ab

MEDlEMSBlADETUTKOMMER 201321 Januari20 Februari20 marS18 aPril20 maJ20 auguSti19 SePtember21 oktober20 noVember12 december

ytterligare inFormation FinnS Påwww.SamhällSbyggarna.org

iSSn 1653-3763

OMSlAGSBIlDcecilia lindén

NäSTA MANUSSTOppnr 2, 2013 – 8 Februarinr 3, 2013 – 7 marSnr 4, 2013 – 8 aPril

medlemsbladet

KNAppT hAR jUlMATEN hunnit smältas, så var det 2013. Ett nytt år tar vid och många har avlagt sina nyårslöften. Vare sig det innebär att du ska börja träna, gå på salsakurser, lära dig allt om Koreakriget eller vad det än kan vara så medför ett nytt år nya förväntningar. För mig är denna företeelse inget undantag, visst bygger även jag upp personliga förväntningar. I år ska jag skaffa mig en trimmad torso till sommaren (eller kanske mer realistiskt helt enkelt börja träna lite mer). Inom föreningen är det precis likadant, med en ny förening kommer också förväntningar. Nu kommer ni inte längre att få tidningar från Aspect och SVR, utan nu är det Samhällsbyggarna som står som avsändare. Men Samhällsbyggarna står för allt det som de tidigare föreningarna stod för och förhoppningsvis ännu lite mer. Därför tycker jag att det ska finnas höga förväntningar på föreningen. Förväntningar om en förening som finns till för ung som gammal, för specialist som generalist. En förening för samhällsbyggare helt enkelt.

I handen håller du nu Samhällsbyggarnas nya medlemsblad, där vi 10 gånger årligen kommer att belysa det som är på gång inom föreningen, såsom seminarier, studiebesök, föreningsmöten, m.m. Dessutom kommer vi att skriva artiklar kring de aktiviteter som har anordnats inom föreningen. Detta medlemsblad projektleds av oss på kansliet, men flertalet av de verksamheter som tidningen inrymmer är de aktiviteter som föreningens regioner och sektioner planerar. Medlemsbladet ska helt kort vara en enkel och lättläst hjälp för dig som medlem att snabbt få en överblick om vad som är på gång i föreningen. Slutligen hoppas jag att du ska bli inspirerad av de medlemmar som lyfts fram i tidningen.

Utöver detta kommer föreningen att ge ut en renodlad branschtidning, Samhällsbyggaren, som även den självfallet kommer att gå ut till er medlemmar. Den tidningen kommer inte att föra fram vad som händer i föreningen, utan snarare belysa vad som händer i samhällsbyggnadsbranschen i stort och lyfta fram olika personer, tekniska lösningar, nyheter, lagar, etc. Tidningen är under uppbyggnad och första numret kommer därför något senare under våren, men vi kommer att hålla er underrättade om detta. Med lite tålamod dröjer det inte allt för länge innan ni även har det första numret av denna tidning i handen.

Men detta sagt vill jag önska er en god fortsättning på det nya året. Nu hoppas jag bara att mitt nyårslöfte ger utslag framåt sommaren …

Välkommen till föreningen Samhällsbyggarna och ett nytt spännande år!

Olof Johansson, VD Samhällsbyggarna

En samhällsbyggares nyårslöften

SAMHÄLLSBYGGARNA

ledare

medlemsbladet • nr 1 201322 medlemSbladet • nr 1 2013

Varför blev du civilingenjör?Jag ville under många år bli veterinär men insåg längs vägen att jag nog var lite känslig efter att ha haft sommarpraktik hos en veterinär. Sedan hade jag en fysiklärare i högstadiet som nog egentligen ingen lyssnade på men en sak han sa fastnade hos mig: sikta högt och landa mjukt. Detta tog jag till mig och beslutade att även om jag inte längre ville bli veterinär så skulle jag plugga och skaffa mig en utbildning. Så vad skulle jag då bli? Ingenjör kändes som en stabil och rejäl utbildning så det fick det bli. Att det skulle bli KTH var från början självklart, och då var egentligen frågan vilken linje jag skulle välja. Att det blev Samhällsbyggnad var egentligen mera en slump, då jag tyckte att det

Cecilia siktar högt Efter sin fysiklärares råd ”Sikta högt och landa mjukt” bestämde sig Cecilia för Samhällsbyggnadslinjen på KTH. Idag är hon fastighetsvärderare och styrelseledamot i Samhällsbyggarna. text: Dorothea eriksson FOtO: CeCilia linDén

verkade spännande att jobba som stadsplanerare. Sen har jag inte jobbat som stadsplanerare alls utan valde istället att läsa fastighetsjuridik och fastighetsekonomi, då det passade mig bättre, det kändes mera konkret på något vis.

På vilket sätt har du varit aktiv inom föreningen?Oj, på många sätt och i olika konstellationer. Det började med Lantmätarföreningen där jag var teknologrepresentant i två år. Sedan blev det organisationskommittén för FIG Working Week 2008 i Stockholm, en konferens där vi hade över 900 deltagare från 90 länder en vecka i juni 2008. Detta ledde sedan vidare till ett

CeCilia lindén

Ålder: 30 åraktuell som: styrelseledamot i samhällsbyggarnaBor: täbyFamilj: sambon Farid, hunden Björn, papegojan kokko samt hästen Joyero sintressen: Den brokiga skaran av djur och engagemang gör ett ut-märkt jobb för att få mina dagar att gå. när jag lyckas få lite tid över så reser jag och min sambo någonstans på en långhelg, viket är ett gemensamt intresse, gärna spanien eller Frankrike vilket är två länder jag bott mycket i.

medlemsbladet • nr 1 2013 3

PersonPorträttet

internationellt engagemang inom FIG där jag grundade och drev ett nätverk för yngre. Något år senare kom jag med i styrelsen för ASPECT vilket var Lantmätarföreningen och Samfundet för Fastighets ekonomi som slagits samman till en ny och större förening. Och idag är jag med som ledamot i Samhällsbyggarna.

Varför tycker du det är betydelsefullt att vara aktiv i föreningen?För mig personligen så började det med en nyfikenhet under studietiden, vad gör egentligen folk på dagarna som läst denna utbildning som jag nu går? Sen var jag ju självklart nyfiken på vad det var för bransch jag gett mig in i. Sedan är jag en föreningsmänniska och tycker att det är roligt att träffa nya människor och vidga mina vyer, det är en ständig utmaning av mig själv. Sedan så kan jag också säga att jobbmässigt så är det aldrig fel att känna folk i sin bransch.

Vad tror du det finns för fördelar med en ny förening?Det har för mig alltid varit ett mysterium att det

inte varit en branschförening från början? Men det har sin naturliga förklaring i utbildningarnas uppdelning tror jag. Men vi är ju en bransch, vi kan allt om fastigheter, byggnader och byggnadsverk genom hela deras livscykel. Och det är en rätt cool tanke, vilken kunskap! Sedan är det klart att en större förening med en större medlemsbas blir en viktigare aktör att lyssna på. Ska bli väldigt spännande att få vara med och forma denna nya förening för hela samhällsbyggnadsbranschen.

Vad arbetar du med idag?Idag arbetar jag som fastighetsvärderare på Exploateringskontoret, Stockholms Stad.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?Den kan innehålla allt från möten med byggherrar, projektledare från något av alla våra projekt, samtal med tomträttsinnehavare, med

”Jag är min värsta kritiker.”

Cecilia med sin häst Joyero S.

medlemsbladet • nr 1 2013

PersonPorträttet

4

mera. Det man vet är att ingen dag är den andra lik, och det finns alltid nya spännande fastigheter att lära sig om. Vilket är perfekt om man som jag tycket att fastigheter är något av det roligaste som finns!

Vilka är de största utmaningarna du möter?Oj, det är en svår fråga. Jag tror att den största utmaningen egentligen är jobbet med sig själv. Jag är min värsta kritiker. Om något inte går bra så är det ofta för att jag själv haft en negativ syn från början och inte trott på det jag skulle göra.

Vad har du för tips till yngre på väg ut i arbetslivet?Tänk på att inte jämföra dig med alla andra. Din utbildningstid är ditt race! Försök att se möjligheter där ingen annan ser dem. Något som kanske inte verkar så flashigt vid första anblick kan visa sig vara mycket bättre än dessa traineeprogram som alla andra springer efter, var inte rädd att gå dina egna vägar. Det kan istället vara något positivt som gör dig unik på arbetsmarknaden, om du inte är stöpt i exakt samma form som alla andra. I talarstolen på International FIG Congress i München 2006.

PersonPorträttet

Födelse dagarfebruari 2013

90 år 12 feb Stig E L Bjelkengren Solna K47

27 feb G Börje R Petersson Helsingborg K49

80 år 11 feb Lars O Blomquist Alingsås C56

12 feb Eric A Read Österskär K59

13 feb Nils-Olov Gillberg Klintehamn C59

23 feb Gösta O Larsson Bjärred K59

28 feb S Gunnar Forsaeus Alingsås C60

70 år 3 feb Mats Å Fröier Göteborg C65

4 feb B Jonas Holmgren Järfälla K67

6 feb Christer Starkenberg Stockholm

8 feb Sven R Bårström Järfälla C67

12 feb Bo G Gillberg Täby K69

16 feb Bertil G Järnberg Södertälje

17 feb Bo L Björk Sollentuna K67

20 feb Richard Almgren Täby L68

21 feb B E Kennet Axelsson Moholm C68

23 feb Jan Schröder Luleå

60 år 5 feb Eva-Marie Senning Stockholm

8 feb Olof Ekstrand Grenna Lu78

11 feb S Ingvar Johansson Enskede Gård K78

13 feb Sture Zetterberg Norrala

14 feb Göta Theodorsson Luleå

14 feb Anders Brännström Åkarp K78

18 feb Ove B Hallberg Sthlm K78

21 feb Svante C-J. Wadman Sollentuna

22 feb Chidane Ghebremikael Sundbyberg K79

25 feb Ann-Christin Fjellborg Växjö

26 feb Viveca Dahlin Stockholm

26 feb Britta Orring Stockholm

26 feb Thomas Westin Älvsjö K77

50 år 22 feb Lena Pettersson Haninge K92

24 feb Camilla Wictorsson Göteborg

40 år 5 feb Thomas Widehag Sundbyberg K98

10 feb Milton Barua Malmö

13 feb Eleonor Eklind Forslin Huddinge

15 feb Peter Karlsson Glommen L99

15 feb Martin Lindahl Solna K03

20 feb Marcus Vallin Stockholm K00

21 feb Fredrik Bergman Johanneshov K96

22 feb Kristin Andreasson Malmö

30 år 2 feb Karl Rüter Lund

3 feb David Stålsmeden Göteborg CTH

6 feb Simon Koskenniemi Luleå

13 feb Hanna Tobiasson Blomén Göteborg C09

15 feb Fredrik Wilson Göteborg C08

15 feb Christian Örtengren Göteborg

18 feb Emelie Malaise Årsta

18 feb Per Hedmark Upplands väsby K07

19 feb Malin Johansson Norrköping LTU

20 feb Maria Öberg Kungsängen

21 feb Marcus Wiedeheim Malmö L08

24 feb Anna Iverlund Årsta

föreningsnytt

medlemsbladet • nr 1 20136

Kalender6 feb – GöteborgSkall Moldavien försörja oss med läkare? Plats: Byggmästareföreningens lokaler, Ekmansgatan 1, Göteborg. Kl. 18:00

6 feb – Göteborgafter Work på Hotell eggers Plats: Hotell Eggers, Göteborg. Från kl. 17:00

8 feb – StockholmLunchseminarium – Glöm läget, läget, läget – vad är det nya svarta?& Tomträttsinstitutet – behövs det verkligen?Plats: Hamburger Börs, Jakobsgatan 6, Stockholm. Lunch serveras 11:30. Kl. 11:30-13:30

12 feb – SundsvallStudiebesök på Sidsjö gamla sjukhusområdePlats: Gårdshuset vid Sidsjö Hotell, Paviljongvägen 9, Sundsvall kl. 11.30 – 13.00

19 mars – Solnafölj med till SolnaPlats: Samling i Entrén till Solnas Stadshus kl. 10:00-11:30

unGa i VäST

aFter WorK På HoTeLL eGGerS

Onsdag 6 februari 2013 från kl. 17:00.

Bra priser i baren samt snackbuffé.

Varmt välkommen att mingla!

6februari

MedLeMS

fakTuror På GånG!

Då sammanslagningen

precis har genomförts så

kommer medlemsfaktu-

rorna för 2013 att skickas

ut under början av

februari.

föreningsnytt

medlemsbladet • nr 1 2013 7

Berätta om SamhällsbyggarnaFrån årsskiftet har vi nu en förening för alla oss som är eller har varit professionellt yrkesverk-samma i samhällsbyggnadssektorn samt förstås sektorns studenter. En förening som innefattar allt inom samhällsbyggande från de mycket tidiga skedena vad gäller stads- och landskapsplanering, projektering, byggande till förvaltning . Genom att slå ihop Aspects och SVRs verksamheter får vi en förening som kan omfatta hela samhällsbyg-gandet. Innehållsmässigt är det alltså inte en ny förening utan alla aktiviteter vi idag har fortgår och utvecklas.

Vad är anledningen till att den nya föreningen skapades?Vi är alla samhällsbyggare och därför är det naturligt att skapa en förening för alla oss. Vi kan även se denna förändring i utbildningen där man mer och mer benämner de gamla arkitektur-, lantmäteri- och byggutbildningarna för samhälls-byggande. Men naturligtvis är en anledning till att vi kan skapa en effektivare förening som ger ökad medlemsnytta.

Hur länge har SVR och Aspect arbetat med att få ihop föreningarna?Ja egentligen har detta pågått mycket länge. Redan för 10 år sedan togs de första kontakterna,

SamhällSbyggarna

– en ny men ändå anrik förening!Samhällsbyggarnas ordförande Janne Byfors och VD Olof Johansson svarar nedan på frågor om den nyskapta föreningen Samhällsbyggarna! text: Dorothea erikSSon FOtO: SamhällSbyggarna

men riktig fart tog arbetet för 2 år sedan. En mil-stolpe blev fullmäktige respektive årsmötet 2011 då de två styrelserna fick uppdraget att arbeta för och utreda ett samgående.

Vad finns det för fördelar med en ny förening?En stor fördel med den nya föreningen är att vi nu omfattar allt inom samhällsbyggandet. Vidare kommer föreningen nu att kunna erbjuda ett betydligt bredare och mera omfattande medlems-

utbud och detta på många fler platser i Sverige. Samhällsbyggarma tar egentligen styrkorna från två föreningar och lägger in dem i den nya föreningen.

Hur har arbetet med att skapa en ny förening gått till rent praktiskt?Vi började med att bilda en styrgrupp för samgåendet bestående av delar av respektive styrelse. Dessutom tillsatte vi arbetsgrupper för organisation, ekonomi och kommunika-tion/marknadsföring. Utifrån detta arbete redovisades ett förslag till beslut för ordinarie

”På sikt är ambitionen att skapa en förening i världsklass”

föreningsnytt

medlemsbladet • nr 1 20138

SAmHällSByggARnA

Aktuell som: nybildad förening mellan aspect och SVrBor: i hela Sverige med kontor på Vasagatan i StockholmFamilj: 5000 medlemmar inom Samhällsbyggnadssektorns alla grenarKärnvärden: mötesplats, kunskap/kompetens och nätverk medarbetare: Pia isaksson, Dorothea eriksson och olof Johansson på kansliet och de cirka 200 aktiva medlemmarna i våra regioner och sektioner.

Fullmäktige respektive Årsmöte 2012. Formellt beslutades här om nya stadgar och eftersom detta gällde stadgeändringar avhölls extra möten i september då man även valde styrelse för den nya föreningen.

Vad ligger fokus på i Samhällsbyggarna?Enkelt utryckt största möjliga medlemsnytta, men just nu har vi stort fokus på frågor som branschtidning, medlemsblad, hemsida, aktivi-teter i sektioner och regioner m.m. På sikt är ambitionen att skapa en förening i världsklass och att bli en tydlig röst för yrkeskåren i samhälls-byggnadsdebatten. Detta framförallt med fokus på individens ställning i branschen.

Hur ska man locka nya medlemmar?Genom att hela tiden anordna bra och intressanta medlemsaktiviteter tillsammans med bra informa-tion och nyhetsflöde. Det gäller att tydligt visa vad vi kan bidra med till individen och för branschen.

Hur ska den nya föreningen ta vara på alla erfarenheter inom medlemsskaran?Genom att fortsätta att skapa mötesplatser mel-lan medlemmar tillsammans med aktiviteterna i våra olika sektioner. Att se till att erfarenhets-återföringen från de som varit ute i branschen i ett antal år kan komma de yngre yrkesverksamma

och studenterna tillgodo. Dessutom vore det intressant om föreningen på sikt exempelvis kan etablera samarbeten med andra organisa-tioner. Varför inte exempelvis med någon hjälp-organisation.

Vad har den nya föreningen för produkter/ aktiviteter?Den nya föreningen kommer dels att ge ut två tidningar, där medlemsbladet har fokus mot medlemmarna medan facktidningen kommer att belysa samhällsbyggnadsbranschens olika intresseområden. Vidare kommer arbetet med att uppdatera hemsidan, hålla aktiva sociala kanaler samt digitala nyhetsbrev att intensifieras. Före-ningen kommer att fortsätta anordna intressanta seminarier och konferenser, målsättningen här är att kunna göra detta över olika delar av landet. Övergripande kan sägas att strukturen på förenin-gen är tänkt som sådan att den nu och på sikt ska vara ett stöd för de sektioner, regioner eller övriga grupper som finns idag och som bildas nya över tiden. Det är också från dessa grupper som en stor del av föreningens aktiviteter utgår ifrån.

Berätta om Samhällsbyggarnas framtid, vad har ni för förväntningar och vad ni har satt upp som mål?På sikt är ambitionen att skapa en samhälls-

VD Olof Johansson och ordförande Janne Byfors.

föreningsnytt

medlemsbladet • nr 1 2013 9

byggnadsförening i världsklass och bli en tydlig röst för yrkeskåren i samhällsbyggnadsdebatten. Dessutom är självfallet också målet att vi dels ska behålla alla befintliga medlemmar (genom att ge dem ett attraktivt erbjudande) samt att locka nya medlemmar. Det ska vara om inte en självklar-het, så åtminstone väldigt lockande för alla dem som utbildar sig inom samhällsbyggnadssektorn samt verkar inom densamma att bli medlem i föreningen.

Vad är utmaningarna för den nya föreningen?Föreningen består av oss medlemmar och vi är

samhällsbyggare. Detta gör att de utmaningar som samhällsbyggnadssektorn står inför också är föreningens. Dessa utmaningar är att:• skapa nytta och god funktion med de bygg nader,

anläggningar och miljöer som är resultatet av vårt samhällsbyggande

• genomföra ett samhällsbyggande som är hållbart över tiden

• tillse att vi har en kompetent yrkeskår som kan säkra att utmaningarna kan klaras

Att verka för en kompetent yrkeskår är kanske föreningens viktigaste uppgift och också det vi har inskrivet i våra nya stadgar.

SamhällSbyggarnaS

logotyp och hemsidaEftEr Ett uppstartsmötE i höstas med arbets-grupp och grafisk designer från Hover kommunikationsbyrå har äntligen Samhälls-byggarnas efterlängtade grafiska profil, logotyp och hemsida blivit klara.

Under den kreativa processen har ledorden genomgående varit: Modern fast anrik, kvalité inom samhällsbyggnad och ett ursprung anpassat till idag.

Nu är Samhällsbyggarna väldigt glada över att få presentera den nya logotypen som består av både en grafisk symbol och text. Den grafiska symbolen är en siluett som på ett lekfullt sätt gestaltar det byggda och planerade samhället. Bron länkar samman de två stadsdelarna där trädet symboliserar en hållbar utveckling och ett modernt miljötänk. Den grafiska symbolen kan även ses som en planritning för ett samhälle och

egentligen är det bara fantasin som sätter stopp för tolkningarna av symbolen.

Typsnittet på texten heter DIN OT och är ett modernt men klassiskt typsnitt. Det har en väldigt tydlig ordbild och läsbarheten är utmärkt även i mindre storlekar. Det designades redan 1931 och har sedan dess tillämpats inom trafik och samhällsbyggnad över hela världen. Tyskland tillsammans med många andra länder använder exempelvis typsnittet för alla sina vägskyltar och bilregistreringsskyltar.

Logotypen förekommer i en rad olika färger som tillsammans stärker intrycket och gör att logotypen alltid känns modern och tidsmässig.

Samhällsbyggarnas hemsida har byggts efter samma ledord som ovanstående och du hittar sidan nu på www.samhällsbyggarna.org klicka gärna in och titta!

föreningsnytt

medlemsbladet • nr 1 201310

Region Väst senioReR

skall Moldavien försörja oss med läkare?Onsdagen den 6 feb 2013 kl. 18:00

Professorn och förre chefen på Wallenbergslab och sahlgrenska Akademien göran Bondjers arbetar i dag över hela världen med olika uppdrag. Flera afrikanska universitet och sjukhus får hans hjälp med uppbyggnaden och i Vietnam har han nyligen blivit hedersprofessor. Bland alla sina tilldelade uppdrag har han utrett varför hälften av alla läkare vi möter när vi hamnar på lasarettet i dag är utlandsutbildade. Att utbilda dessa läkare har kostat mycket för länder som är fattigare än sverige. är det försvar-bart att vi klarar vår läkarbrist på fattigare länders bekostnad?

efter föredraget serveras en lätt måltid till en kostnad av 150 kr p/pers.

Plats: Byggmästareföreningens lokaler, ekmansgatan 1, göteborg. Parkering på gården.Anmälan: senast den 3 februari 2013 till: Lars Premmert 031-456943, Jarl salegård 0302-13893, Lennart Apleberger 0705-584244 eller Lars söderlind 031-203572.

Region stoRstockhoLM

Följ med till solnaTisdagen den 19 mars 2013 kl 10:00-11:30

solnas kommundirektör kristina tidestav tar emot oss och kommer att berätta om vad som händer i solna idag och vad som ligger i pipeline. solna ligger verkligen i framkant i flera avseenden. stora projekt såsom Friends Arena, nya karolinska sjukhuset är exempel på projekt som håller världsklass. Åtskilliga miljarder investeras i infrastruk-tur, bostäder och kommersiella fastigheter för att därigenom befästa kommunens position som ledande kommun vad gäller såväl näringsliv som livskvalitet.

efter besöket finns möjligheten att inta en gemensam självfinansierad lunch på Park inn.

Plats: Vi samlas i entrén till solnas stadshus i solna c.Anmälan: senast den 13 mars till kansliet info@samhallsbyggarna.org alt. tel 08-545 217 50. Uppge om du deltar vid lunchen.

eventuella frågor besvaras av klas thorén 070-3829002.

19mars

6februari

aktivitet

medlemsbladet • nr 1 2013 11

12februari

Utbyggnad idrottshuset Örebro

Idrottshuset byggdes mellan 1942-1946 och är ritat av dåvarande stadsarkitekt George Arn. Under årens lopp har både SM och VM-tävlingar hållits i huset, samt en välbesökt konsert med bl.a The Who. Under senare år är det framförallt handboll, volleyboll och basket som har dominerat verksam-heten där LIF Lindesberg drog ca 2000 åskådare per match när laget gick upp i elitserien i handboll. Publikrekordet är dock troligtvis från Idrottshusets första år då en boxningsgala drog över 4000 åskådare.

Nu har PEAB har på uppdrag av Örebroporten Fastigheter AB börjat bygga om och bygga ut Idrottshuset. I mitten av oktober 2011 togs ett första spadtag för det “Nya Idrottshuset”. Man river den gamla delen i östra änden av Idrottshuset, som inhyste bland annat kontors lokaler och en mindre bollhall, medans den befintliga västra delen av Idrottshuset renoveras och återskapas i sin ursprungliga karaktär men anpassas efter dagens behov. De gamla träbänkarna slipas och lackas för

hand och sätts tillbaka på sin ursprungliga plats för att behålla karaktär och känsla. Ett nytt golv har lagts och ventilation och belysning håller på och bytas ut. En ny resultattavla planeras för att framhäva den västra kortsidan där Örebros stads-vapen nu är dolt bakom den gamla tavlan.

I den nya delen ryms nya omklädningsrum och en ny bollhall med plats för ca 2300 åskådare. Bollhallen kan göras om till två träningshallar eller ställas klar för match. En bågformad bygg nad dockas på den gamla hallen och bildar en ”skiva”, en naturlig avdelning mellan gammalt och nytt med plats för kommunikationsutrymmen, mötesrum samt installationer. En ny entré byggs och under den nya sporthallen blir det plats för kontor, butiker och omklädningsrum. I gatuplan skapas en butikslokal dit Kraft Måleri kommer att flytta till lokaler väl anpassade för verksamheten, då de i ett tidigt skede varit med och planerat utformningen. I mars 2013 är tillbyggnaden av Idrottshuset klar.

Magnus Landin från Norrporten och Jan Hellkvist från PEAB visade oss från Örebrodistriktet runt i de befintliga lokalerna i Idrottshuset, samt i den nybyggda delen i den östra änden.text: Marcus Hardt

region Mellersta norrland

studiebesök på sidsjö gamla sjukhusområdetisdag 12 februari 2013 kl. 11.30 – 13.00

Hans Bark från sidsjö Fastigheter berättar om sin vision och sitt arbete med att utveckla det gamla sjukhusområdet till en ny och attraktiv stadsdel i sundsvall. Matig macka med dryck och kaffe kommer att serveras.

Plats: samling i gårdshuset vid sidsjö Hotell, Paviljong vägen 9, sundsvallAnmälan: skickas till samhällsbyggarnas kansli info@samhallsbyggarna.org senast 8 februari.

Varmt välkomna hälsarsamhällsbyggarna Mellersta norrland och sidsjö Fastigheter.

medlemsbladet • nr 1 201312

referAt / Aktivitet

SeniorverkSamhet hoS

Samhällsbyggarna

Gunnar Franzén och Åke ekwall föreslog i senaste Medlemsbladet att vi borde bilda en Seniorsektion för oss lite äldre. Vi i Göteborgsregionen sam tycker men tror på en decentraliserad verksamhet. Gärna en samordning naturligt förlagd till kansliet i Stockholm men med profilering ute i regionerna.

Vi i Väst har sedan många år en verksamhet bestående av äldre Samhällsbyggare (f.d. SVRmedlemmar) som träffas c:a fem gånger per år under gemytliga former. Vi håller till i Byggmästarföreningens lokaler i Göteborg och avlyssnar något intressant föredrag. Därefter äter vi en landgång med diverse drycker och avslutar med kaffe. Stämningen är hög och stigande fram åt kvällen.

Föredraget faller ibland under rubriken Samhällsbyggnad men lika ofta behandlas andra ämnen. Enligt ordförande Jan Byfors

står Samhällsbyggarna på tre ben. Kompetensutveckling, nätverk och mötesplats. Vi lever i alla fall upp till de två sistnämnda.

Vi annonserar i Medlemsbladet men sänder också en påminnelse med Dorotheas hjälp till alla medlemmar som bor i Väst och är fyllda 62 år.

Samhällsbyggarna måste kunna möta behovet av medlemsnytta för olika medlemsgrupper och åldrar. Vår erfarenhet är att det de seniora medlemmarna uppskattar mest är att det finns en mötesplats där man kan fortsätta att hålla sitt nätverk från yrkeslivet levande. Man vill träffa sina tidigare yrkeskollegor och umgås under trivsamma former. Seniorerna är dessutom en lojal och trogen medlemsgrupp.

Vi tänker således tills vidare fortsätta med denna verksamhet men nu med inbjudan också till tidigare Aspect medlemmar i Väst. Vi delger gärna andra distrikt mer från våra erfarenheter.

Göteborgsregionens seniorer träffas några gånger per år då de avlyssnar intressanta föredrag, äter och dricker något gott. Nu vill de gärna sprida detta lyckade koncept till andra distrikt.text: kommittén för SeniorverkSamhet i väSt: Jarl Salegård C66, lennart apleberger C68, larS premmert C69, larS Söderlind C67

lantmätare – yrke i förändringlantmätaryrket är ständigt statt i förändring. detta gäller särskilt på mätningssidan. för att dokumentera yrket och dess förändring finns en historisk sektion. vi har för avsikt att upprätta en översikt över var man kan hitta vad. vi ska alltså inte samla in materialet digitalt utan bara förteckna vad som finns och var man kan få tillgång till det. i flera fall har enskilda medlemmar eller organisationer skannat in material. vi kommer så småningom ta fram en struktur och en anvisning över hur materialet ska läggas in. du kan redan nu titta igenom dina hyllor och förråd. inte minst gäller det alla våra regionala länsvisa lantmätarföreningar. vi återkommer!

ewa SwenssonSammankallande i lantmäterihistoriska sektionen

föreningsnytt

medlemsbladet • nr 1 2013 13

Marknadsföring och varuMärkesbyggande

– Som ett led i professionellprojektledning

Christian hermelin, VD på Fabege, hälsade välkommen till detta seminarium som känns angeläget för att öka intäkten och minska risken i projekt. Göran Garberg, Corporate missions, också med stor erfarenhet från bygg- och fastighets branschen redovisade några tankar om varu märkesdriven utveckling av projekt.

Omvärlden idag karaktäriseras av en total osäker het, där alla branscher, företag och projekt står inför stora utmaningar. Människorna är individ ualister och söker ändå sammanhang, gemenskap och identifikation. Ett varumärke är ett löfte som kräver en idé, en helhet över tid som är relevant, trovärdigt, differentierande och angeläget (t.ex. Järla sjös ”Liv, lust och gemenskap”). Det ska vara ett medvetet val att bygga ett varumärke som man önskar, inte bara låta det bli som det blir.

Varumärkets grundbultar• Visionen: Vilja. Dröm som blir ledstjärna• Missionen: Göra. Fokus på vårt unika uppdrag!• Värden: Vara. Våra kärnvärden, vad som ska

känneteckna oss

ett Framgångsrikt Varumärke säkerställer intäkter och reducerar risken. Christian Hermelin inledde med lärdomen från Nacka Strand att största risken

i ett byggprojekt är intäkten, inte kostnad en. Nacka Strand var ett stadsdelsprojekt dels beläget i söderort, dels utan T-bana och var därmed ett högriskprojekt. Med denna insikt utvecklades den till en blandad stadsdel, som den också varit under industriepoken från 1899, trots motstånd från kommunen, och komplet-terades med bostäder och ett omfattande service innehåll, historien togs fram och användes i marknadsföringen.

Nacka Strand lyckades både hyra ut och sälja trots att ca två miljoner kvm kontor produce-ra des under 1988-1992 medan efterfrågan var ca en miljon kvm. Nacka Strands sätt att marknadsföra sig utvecklades sedan av Gustaf och Christian Hermelin i Nyköpings strand och därefter i Järla sjö. Vision och mission togs fram först i process arbetet och marknadsföringen startade tidigt och brett med många framtids-bilder till alla intressenter.

Arenastaden startade på samma sätt med ett tidigt visionsarbete 2006 för att utveckla ett nedgånget industriområde och med ett sam arbete med Solna kommun och Fotbolls-förbundet blev det en flytt av nationalarenan. Med denna kraft kunde sedan stadsdelen göras komplett med handel, nya kontor, hotell och bostäder och till detta goda kommunikationer. Göran Almin, chef projektutveckling PEAB, poängterade också vikten av ett tidigt visions-arbete i några bostads projekt där också nog-granna målgrupps analyser utförts.

till eFterFöljanDe Diskussioner bjöd Fabege på en smakrik buffé. En stor fråge ställning var hur marknadsföringskompetensen skulle kunna ökas och behovet av att öka statusen på denna del i projekt processen då kostnadskulturen i bransch en fortfarande är dominerande.

Projektledningsgruppens seminarium 20 november 2012 hos Fabege.text: Sten IM SvenSSon

referat

medlemsbladet • nr 1 201314

8februariRegion stoRstockholm

glöm läget, läget, läget – vad är det nya svarta? & tomträttsinstitutet – behövs det verkligen?Fredag 8 februari 2013 kl. 11:30-13:30

PRogRam•lina Bellman doktorand vid mittuniversitetet menar att alla värderares käpphäst, att

allt styrs av läget inte är rätt. alla värderare har dock i alla tider hävdat läget, läget, läget. Vad säger värderarna nu? Professor Hans Lind bidrar med några kloka synpunkter.

•sFF har fått en statlig utredning på remiss om ändrad syn på hur tomträttsavgälden ska bestämmas framledes. avgäldsränta med utgångspunkt i en långsiktig realränta, lika för alla fastigheter, bestäms i lag. avgäldsunderlaget för småhus grundas på marktaxeringsvärdet. För andra typer av fastigheter förutsätts en fri prövning av marknadsvärdet. Vad blir konsekvenserna för tomträttsinstitutet och för värderarna? Erik Persson, professor emeritus

•Årsboksluten har börjat komma. Vilka tendenser kan man redan nu se? några erfarenheter och slutsatser som kan vara till nytta för våra auktoriserade värderare att få del av. Ingemar Rindstig, auktoriserad revisor, Ernst&Young, Real Estate

•högre ersättning vid mastupplåtelser är ytterligare en statlig utredning som sFF har fått på remiss. hur ser de nuvarande ersättningsreglerna ut och hur är de konstruerade. Vilka är de viktigaste förslagen till ändringar? och varför just bara ersättningar vid upplåtelser när det är fråga om master? Rolf Simon, auktoriserad fastighetsvärderare, Forum Fastighetsekonomi AB

Plats: hamburger Börs, Jakobsgatan 6, stockholm. lunch serveras 11:30.Anmälan: Är bindande och görs till info@samhallsbyggarna.org eller tel. 08545 217 50.Pris: medlemmar 150 kr ex moms, icke medlemmar 350 kr ex moms.ange faktureringsadress vid anmälan.

Välkomna hälsar sektionen för fastighets värdering.

Posttidning BReturadress:Väg och VattenbyggarenVasagatan 52, 4tr111 20 stockholm