Årsredovisning 2017...i sverige hade vi en utbe-talningsnivå på 90 %. Även för...

www.jordbruksverket.se

Årsredovisning2017

GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD

3JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

Med 2017 i backspegeln kan jag konstatera att det varit ännu ett år med en föränderlig omvärld. USA drog sig ur klimatavtalet och Storbritannien meddelade sin avsikt att lämna EU. Detta är omvärldsfaktorer som förstås också får påverkan på Jordbruksverkets verksamhet. På olika sätt knyts vårt arbete till globala händelser, förändringar och nya mål.

I juni klubbade riksdagen äntligen igenom den långsiktiga livsmedelsstrategi som arbetats med under en längre tid. Kopplat finns nu regeringens handlingsplan som ska skapa förutsättningar för att nå strategins mål - en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja och en ökad produktion av livs-medel. Jordbruksverket har tillsammans med fler i Myndighetssverige nu en viktig uppgift att verkställa handlingsplanen. Jag välkomnar uppgiften och känner ett stort ansvar, men också stor inspiration inför de 15 uppdrag vi fått.

För att öka den svenska produktionen behövs konkurrenskraft och hållbar produktion. I Sverige har vi förutsättningar i form av naturtillgångar, som mark och vatten. Vi sitter också på kunskap och möjligheten att utveckla produktionen, i första hand för den nationella marknaden men även för

exportmarknaden. I dagsläget finns goda förutsätt-ningar i flera delar av livsmedelsproduktionen. T.ex. har prisutvecklingen de senaste åren varit god för både nötkött och griskött. Produktionen av kyckling har ökat under en följd av år. Flera grödor har gett goda skördar.

Att öka exporten är en viktig drivkraft för att hålla igång produktionen. Företagens egna förmågor i kombination med de förutsättningar samhället ger är nyckelfaktorer för att företagen ska kunna navigera rätt på en ständigt föränderlig global marknad. Här har vi mycket glädjande, efter många års arbete tillsammans med bland annat Livsmedelsverket, fått ett utkast på protokoll från Kina som ska öppna för export av griskött och havre till den kinesiska marknaden.

Medvetna konsumenter, som väljer att handla hållbart och betala för de svenska mervärdena, bidrar ändå starkast till ökad produktion. Jag är glad över att vi, tillsammans med Lantbrukarnas riks-förbund, kan erbjuda alla skolor ett läromedel om hållbar matproduktion, som förklarar för eleverna hur de kan tänka som konsumenter. I en utställning på Universeum i Göteborg erbjuds de yngre barnen

Hållbarhet och konkurrenskraft - för framtida generationer

GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD

4 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

kunskap om matens väg från jord till bord, bondens och andra företags viktiga roll för landsbygden och medborgarna.

Mycket av vårt arbete knyter an direkt till FN:s Agenda 2030 och de globala målen för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. För att öka samver-kan och hitta nya synergier i arbetet med att uppnå Agenda 2030 har ett fyrtiotal av oss generaldirektörer skrivit under en gemensam avsiktsförklaring ”Svenska myndigheter i samverkan för Agenda 2030”.

De mål som finns om jordbrukets utveckling på global nivå, genom Agenda 2030 sammanfaller i stora drag med våra nationella mål inom t.ex. livs-medelsstrategin och miljöområdet. En utgångspunkt i arbetet med utformningen av EU:s jordbrukspolitik efter 2020 bör därför vara att dess mål överensstäm-mer med de befintliga målen på global och nationell nivå. Här spelar också den hållbarhetssäkring vi själva infört en roll. Hållbarhetssäkring innebär att vi inför våra beslut behöver ta ställning till hur beslutet påverkar landsbygden och olika hållbarhets- dimensioner i samhället som helhet.

Arbetet med att förenkla och underlätta för före-tagen i deras vardag har fortsatt. Tillsammans med länsstyrelserna har vi även i år haft ambitionen att betala ut så mycket som möjligt av EU-stöden till så många och så tidigt som möjligt. Vi har fortsatt det utmanande arbetet med att utveckla administrativa IT-system för att kunna hantera de komplexa pro-cesser som de olika stöden innebär. Trots att vi inte är helt klara har vi kunnat betala ut lejonparten av pengarna. Snittet inom EU för utbetalade direktstöd 2017 var 62 % vid årsskiftet. I Sverige hade vi en utbe-talningsnivå på 90 %. Även för landsbygdsstöden ligger vi hyggligt till i jämförelse med andra länder. Även om resultatet är godkänt på totalen så möter det inte de förväntningar som den enskilde företa-garen har i sin väntan på ersättning. Därför är vår strävan fortsatt stark mot att betala ut till de företag som inte fått full ersättning. Förhoppningsvis blir nästa EU-reform mindre krävande och inriktad på kontinuitet och stabilitet i uppbyggda system. Ju mindre förändringar desto enklare blir det för både företagen och vår administration. Det känns samti-digt positivt att EU-kommissionen öppnar upp för för-enklingar av den gemensamma jordbrukspolitiken,

så att vårt arbete mer kan riktas mot de resultat vi vill uppnå istället för den administrativa vägen dit.

Det är också positivt att vi fått i uppdrag att stärka och vidareutveckla växtskyddsrådets verk-samhet tillsammans med Kemikalieinspektionen. Det är viktigt att vi har en konkurrenskraftig livs-medelsproduktion med ett hållbart växtskydd, och att medel som inte är bra för hälsa och miljö fasas ut.

I samma anda har djurskyddsreglerna för lantbrukets djur ändrats så att de, helt i linje med livsmedelsstrategin, bidrar till att öka den svenska produktionen av livsmedel utan att sänka nivån på djurskyddet. Vi fick en del kritik från djurskydds- organisationerna, men vi skulle aldrig acceptera en försämring av djurskyddet eller att den låga använd-ningen av antibiotika hos lantbrukets djur riskeras.

I de fall antibiotika behövs, måste den fungera. Resistenta bakterier är ett globalt problem som växer med ökad rörlighet av människor, djur, livsmedel och andra varor. Som ett led i att alla FN:s medlemsländer ska ta fram natio-nella handlingsplaner har vi tillsammans med Folkhälsomyndigheten lett arbetet med att fram-tagandet av en ny handlingsplan mot antibiotikaresistens. Bakom planen står 25 myndigheter och organisationer.

En annan framgång är att vi nu, efter fem års arbete, inrättat ett nationellt kompetenscenter med fokus på djurskydd för försöksdjur, 3R-center. Centret ska bland annat sprida information om alternativa metoder till djurförsök samt ta fram rekommendationer och riktlinjer för arbete med försöksdjur.

Behovet av samverkan är en tydlig grön tråd genom hela vår verksamhet. Samverkan, både inom myndigheten och med andra, är avgörande för att vi ska nå våra mål. Vi har under året etablerat nya arbetssätt baserade på Lean i organisationen. Vår vision, enklare tillsammans, är en bra ledstjärna i det arbetet. Inte minst vägleder den oss i arbetet med att främja en hållbar landsbygd och konkurrenskraftiga företag.

Leif DennebergGeneraldirektör


Innehållsförteckning 3 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD

Hållbarhet och konkurrenskraft – för framtida generationer

7 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHETJordbruksverkets vision – Enklare tillsammansStrategisk plan med fem fokusområdenVad har Jordbruksverkets personal arbetat med 2005–2017?Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens målDisposition av årsredovisningen

17 EKONOMISK ÖVERSIKTTotal omsättningAntal årsarbetskrafterVerksamhetens intäkter och kostnaderUtnyttjande av EU-programmen

29 UTVECKLINGEN I JORDBRUKET OCH FISKET

35 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIVAnalyser och utredningsverksamhetStatistikproduktionFrämjande av vattenbruk och fiskerifrågorRegionalt tillväxtarbeteFörutsättningar för jordbruk i norra SverigeUtsäde – sundhet, kvalitet och sorterEffektiv kontrollverksamhetAndra insatser för att stärka konkurrenskraftenKonsumentaspekternaFörenklingar överalltHärjedalsförhandlingarnaSynemän

47 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSASäkerställa ett gott djurskyddSäkerställa ett gott djurhälsotillstånd, samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djurVäxters sundhetGod krisberedskapEffektiv kontrollverksamhetKvalitet i djurregister

67 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR

Vårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringarEtt rikt odlingslandskapBegränsad klimatpåverkanGiftfri miljöIngen övergödningMyllrande våtmarkerVattenhushållningEkologisk produktionEffektiv kontrollverksamhet

87 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNADirektstöd, marknadsstöd och honungsprogrammet (EGFJ)Gemensamt för ESI-fonderna programperioden 2014-2020Landsbygdsprogrammet 2014-2020 (EJFLU)Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 (EHFF)Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) 2014-2020Lokalt ledd utveckling inom EU-fonderna 2014-2020Korrekt genomförande av EU-stöden

119 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET

DistriktsveterinärernaUtsädeskontrollKöttklassificeringTjänsteexport

125 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE

131 STÖDJANDE PROCESSER

KundtjänstStyrning av utvecklingsverksamhetenLeankontorEffektiv kommunikationMiljödiplomerad arbetsplatsIntern styrning och kontroll

135 ÅTERRAPPORTERINGSKRAVMålsättning för stödhanteringTA-medelDigitaliseringMina meddelandenKompetenscentrum för 3R-frågorAntibiotikaresistensÅtgärder för att främja livsmedelsexportLivsmedelsstrateginFriskare djur, sundare växter och en hög livsmedelssäkerhetUtveckling av styrnings- och uppföljningssystem för landsbygdsprogrammetStöd till bredbandUppdrag att bistå MiljömålsrådetDigitalt först – för en smartare livsmedelskedja

157 FINANSIELL REDOVISNINGInledningResultaträkningBalansräkningAnslagsredovisningInkomsttitlarBemyndigandeFinansieringsanalysSammanställning av väsentliga uppgifterNotförteckning

191 FASTSTÄLLANDE

JordbruksverketsverksamhetJordbruksverket är regeringens myndighet på det jordbrukspolitiska området. Vårt uppdrag är att inom jordbruk och landsbygdsutveckling arbeta för hållbarhet, ett gott djurskydd, ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedels produktion till nytta för konsumenterna. Inom myndigheten finns även organisationen för Distriktsveterinärerna.

JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET


Figur 1 Jordbruksverkets organisation.

Jordbruksverket ansvarar för att genomföra EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Som förvaltnings-myndighet inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske ska vi medverka till en mer effektiv och miljöanpassad politik inom EU. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en av huvuduppgifterna. Vi ansvarar för utbetalningar av EU-stöd och arbetar för förenklingar av EU:s regleringar inom den gemen-samma jordbrukspolitiken. Vi deltar också aktivt i EU-arbetet genom att ta fram analyser och underlag till översyner av regelverk och politik. Vi svarar även för deltagandet i EU-kommissionens kommittéer och expertgrupper inom vårt ansvarsområde.

Jordbruket och närliggande verksamhet, inklu-sive fiske, vattenbruk och landsbygdsutveckling, spelar en central roll för att de globala hållbar-hetsmålen som beskrivs i Agenda 2030 ska kunna uppnås. Eftersom Jordbruksverket är en sektorsmyn-dighet för jordbruket, och dessutom har ett myndig-hetsansvar för landsbygdsutveckling, vattenbruk och vissa fiskefrågor, har många av Jordbruksverkets verksamheter en stor inverkan på mål och delmål i Agenda 2030.

Jordbruksverket har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Vi ansvarar för samordning, uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, men arbetar även med övriga miljömål i varierande omfattning. Vi arbetar för att utveckla landsbygden så att det skapas goda förutsättningar för att kunna leva och bo där.

Vi arbetar för en god djurhälsa hos husdjuren och ska förebygga spridning och bekämpa smittsamma djursjukdomar och allvarliga växtskadegörare. Jordbruksverket arbetar för att stärka djurskyddet, såväl i Sverige som genom aktivt arbete i interna-tionella sammanhang. I vårt uppdrag som central myndighet för djurskyddet ingår att samordna och vägleda länsstyrelserna i deras arbete med djurskyddskontroller.

Jordbruksverket är indelat i fyra divisioner samt en stabsenhet och internrevisionen.

GENERALDIREKTÖRSTABSENHETEN

FRÄMJANDE OCH FÖRVALTNING• Landsbygdsavdelningen• Avdelningen för djurskydd och hälsa• Växt- och miljöavdelningen• Marknadsavdelningen

UTBETALNINGSFUNKTIONEN• Jordbrukarstödsavdelningen• Stödsamordningsavdelningen• Projekt- och företagsstödsavdelningen

SERVICE OCH KONTROLL• Kundavdelningen• IT-avdelningen• Avdelningen för gemensamma • system och kontroller

DISTRIKTSVETRINÄRERNA• Huvudkontor• 4 regioner

INTERNREVISION



Distriktsveterinärerna – Gränskontroll

Distriktsveterinärerna – Huvudkontor

Distriktsveterinärerna – Mottagning

Jordbruksverket – Regionalkontor

Jordbruksverket – Kartenheten

Jordbruksverket – Huvudkontor

Figur 2 Kartor över Jordbruksverkets distriktsveterinärernas mottagningar och regionala kontor.

Jordbruksverket har en stor regional organisation genom Distriktsveterinärerna samt olika regionala kontor. På de regionala kontoren finns verksamhet inom framförallt områdena växtskydd, växtnäring, ekologisk produktion, vatten och växtkontroll. Dessa kontor finns i Alnarp, Helsingborg, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skara, Stockholm och Uppsala. Vi har därtill regionala kontor i Svalöv för utsädesfrågor samt i Söderhamn där delar av kundtjänst och regis-terverksamheten sitter. Vår kartenhet finns också på flera orter eftersom fältbesök är en del av arbetet.



• Vi arbetar för ett livskraftigt jordbruk som grunden för en levande och attraktiv landsbygd.

• Vi bidrar till ett hållbart samhälle med en hälsosam miljö för människor och djur.

• Vi verkar för ett lönsamt företagande och tillväxt i hela landet.

• Vi utgår från kundernas behov och gör det krång-liga enkelt.

• Vi skapar trygghet och förtroende, tillsammans och med andra.

Strategisk plan med fem fokusområdenJordbruksverket har en strategisk plan, färdplanen. Färdplanen med nuvarande inriktning har funnits sedan 2014. Den har reviderats inför för perioden 2017 – 2019 för att möta de viktigaste omvärldsför-ändringarna. Färdplanen omfattar fem fokusområ-den som beskriver vad vi ska prioritera de närmsta åren. Under 2017 har arbetet inom fokusområdena fortsatt med god fart.

Jordbruksverkets vision – Enklare tillsammansJordbruksverkets vision är ”Enklare tillsammans”. Visionen talar om för oss att vi ska ha ett starkt fokus på att göra det enklare för våra kunder genom att arbeta tillsammans med andra aktörer och till-sammans inom Jordbruksverket. Detta ska bidra till konkurrenskraftiga företag, en levande lands-bygd och ett hållbart samhälle. Genom bredden i vår verksamhet har vi en viktig uppgift i att belysa frågor från olika perspektiv för att skapa helhetssyn och göra balanserade avvägningar mellan olika mål. Detta kan enbart ske genom ett gott samarbete internt där olika kompetenser blir involverade. För att skapa verkligt upplevda förenklingar hos kunden i vardagen behöver vi arbeta nära och tillsammans med andra myndigheter och branschorganisationer. Jobbar vi tillsammans, går det mesta också enklare!

VerksamhetsidéJordbruksverkets verksamhetsidé beskriver vårt huvudsakliga uppdrag:

Foto

: Sofi

a Pe

ters

son



Jordbruksverkets huvudkanal för extern kom-munikation är webbplatsen. En förstudie har genomförts med syfte att precisera vilka åtgärder som behövs för att utveckla en ny modern och kun-danpassad webbplats. Vi vill att vår webbplats ska ge de bästa förutsättningarna för hög tillgänglighet och bra kundservice och på så sätt underlätta våra kunders vardag.

Takten i arbetet med att standardisera och digi-talisera våra manuella handläggningsprocesser har ökat. Det har blivit möjligt genom att vi i större utsträckning använder oss av standardprodukter och arbetar med att skapa god integration dem emellan och med egenutvecklade system. Syftet är att öka den interna effektiviteten, förenkla för våra kunder och korta handläggningstiderna. T.ex. pågår en pilotstudie för att digitalisera diariet.

Antalet e-tjänster och användningen av dessa ökar stadigt. Detta har inom vissa kontroll-, register- och tillståndsprocesser lett till betydligt kortare handläggningstider.

Förenklingar överalltJordbruksverket har fortsatt det aktiva arbetet med förenklingar för att underlätta företagens vardag. Förenklingsarbetet sker framförallt genom att förslag på förenklingar löpande samlas in från alla verksamhetsområden och stäms av i en grupp med representanter från hela organisationen. Förenklingsförslagen kategoriseras och delas t.ex. in i förslag som är kopplat till EU:s regelverk, till egna föreskrifter och våra egna arbetssätt.

Under året har fokus ökat på förenklingsarbete på EU-nivå då vi går mot en ny översyn av den gemen-samma jordbrukspolitiken, CAP 2020. Det pågår även översyner av de gemensamma regelverken för djur- och växtskydd. Vi påverkar främst genom de olika samarbeten och nätverk som finns mellan medlemsländerna och EU-kommissionen. Ett sådant nätverk är Learning Network där medlemsländerna träffas för att diskutera förenklingar och hur man kan utveckla och förbättra regelverken ut adminis-trativ synvinkel.

De förenklingsresor som tidigare genomförts hos lantbrukare och livsmedelsföretag har genererat många goda förenklingsförslag. Dessa handlings-planer har fortsatt hög prioritet och genomförandet följs löpande upp.

Hållbar landsbygd och konkurrenskraftiga företagEtt viktigt mål inom detta fokusområde är att få perspektiven konkurrenskraft och hållbarhet att genomsyra Jordbruksverkets verksamhet. Under året har rådet för hållbar konsumtion och produktion startat. Rådet är ett forum för samverkan, dialog och kunskapsutbyte och syftet är att genom samverkan öka förutsättningarna att nå fram i frågor som handlar om hållbar konsumtion och produktion. Det är 16 organisationer som ingår, allt från de som företräder konsumenterna och djurskyddet till primärproduktionen.

När vi utvecklar verksamhet och regler och fattar beslut ska vi värdera vilken påverkan det har på konkurrenskraften i branschen samt ett hållbart samhälle. Under året har vi fortsatt utveckla det vi kallar för hållbarhetsbedömning med lands-bygdssäkring. Det innebär att vi bedömer vilka konsekvenser våra beslut får för samhället ur ett hållbarhets- och landsbygdsperspektiv. Vi har fram-förallt fokuserat på hur våra beslut bidrar till Agenda 2030 samt till miljökvalitetsmålen.

Jordbruksverket driver tillsammans med LRF kommunikationsprojektet Hållbart. Projektet pågår till juli 2019. Målet med projektet är ytterst att framtidens konsumenter, alltså dagens ungdomar, ska välja livsmedel som producerats med hänsyn till miljön samt till djurs och människors hälsa. En hållbar livsmedelskonsumtion kan vi uppnå genom att öka kunskapen, i det här fallet hos ungdomar, om vad som gör vår livsmedelskonsumtion hållbar. Under året har arbetet fokuserats genom flera olika aktiviteter. En aktivitet som genomförts i projektet är en utställning på Universeum som riktar sig till lite yngre barn om var maten kommer ifrån. I centrum står skördetröskan Kornelius som tankas med biodiesel. Utställningen kommer att finnas på Universeum i minst två år. Den andra större aktivi-teten är ett läromedelsmaterial som tagits fram för årskurs 6 till och med gymnasiet. Förutom externa kommunikationsinsatser har projektet författat kun-skapsunderlag om svenska mervärden, medverkat i fler konferenser och mässor samt arrangerat lunch-seminarier och annan intern kommunikation.

Kunden förstUnder året har Jordbruksverket beslutat att utveckla sina arbetssätt med utgångspunkt i lean i hela organi-sationen. Syftet är att öka värdet på Jordbruksverkets tjänster och leveranser till kunder och uppdragsgi-vare. För att skapa ett gemensamt införande har ett antal leancoacher utbildats vars uppgift är att stötta och coacha chefer och medarbetare i utvecklingen av verksamhetens processer. Leancoacherna sam-ordnas genom en leansamordnare och tillsammans bildar de ett så kallat lean-kontor.



Attraktiv myndighet i koncernen statenJordbruksverket har under året arbetat både inom ledarskap och medarbetarskap för att stärka attrak-tiviteten som myndighet. För andra gången har vi genomfört arbetsplatsdialoger, nu som en fastlagd metod för att arbeta med enheternas utveckling. Dialogerna genomförs på varje enhet och syftar till att skapa ett bra samtal om de utvecklingsområden som enheten har. Gemensamma nämnare som kommer upp i samtalen sammanställs på organi-sationsnivå. För att öka medvetenheten om våra värdeord och färdplan genomfördes även under året ett medarbetarspel. I stort sett alla medarbetare i organisationen har deltagit. Ledningen medverkade i att utforma frågorna i spelet så att de förankrades i den strategiska inriktning som ledningen lagt fast. Beslutet att utveckla våra arbetssätt med utgångs-punkt i lean har integrerats i vårt arbete med med-arbetarskap och ledarskap.

Under året har Jordbruksverkets egna treåriga ledarutvecklingsprogram avslutats. Nu planeras för fortsatt ledarutveckling med fokus på det ledarskap Jordbruksverket vill utveckla.

Kompetensförsörjningsfrågorna växer i bety-delse och flera olika initiativ har tagits för att stärka förmågan inom detta område. Till exempel har olika aktiviteter och informationsinsatser genomförts för att attrahera rätt kompetens till vår IT-utvecklingsverksamhet. Inom andra områden har t.ex. kontakter och dialog skett med utbildningsföre-trädare för att försöka påverka den långsiktiga kom-petensförsörjningen av vissa specifika kompetenser för den sektor Jordbruksverket arbetar för. En kom-petensförsörjningsstrategi är under framtagande som ska ge vägledning i hur vi ska agera för att på sikt vara försörjda med rätt kompetens.

Arbetet med att utveckla det aktivitetsbaserade arbetssättet har fortsatt och fler verksamheter har fått möjligheten att arbeta enligt konceptet. Ytterligare en del av våra befintliga lokaler har anpassats och öppnat under året. Jordbruksverket har även tecknat ett nytt lokalkontrakt som innebär att verksamheten flyttar till nya, fullt ut, aktivitetsbaserade lokaler 2021.

Insatser för att öka samverkan med våra nära samarbetspartners har skett. Särskilt värt att nämna är det fördjupade samarbetet med Skogsstyrelsen inom bl.a. Agenda 2030, växtskyddsområdet och i lokalförsörjningsfrågan.

Helheten med ett regionalt perspektivI anslutning till införandet av lean i organisationen har vikt lagts vid att koppla ihop nya arbetssätt med digitala möten för att ge medarbetare, oavsett var de är placerade, möjlighet att delta. Bättre Skype-utrustning för regionala möten har köpts in som pilot och det har skett arbete för att uppgradera bandbredd för vissa regionala kontor. Det är viktigt att kunna använda både bild och ljud för att kunna uppfylla fokusområdets målsättning om att delta på lika villkor. Distriktsveterinärerna som finns på mer än 80 orter har idag helt utbyggd teknik för digitala möten. Nästa steg är att arbeta mer med arbetssätt och kultur och värdegrund.

Värdeord – framåt, trovärdig och professionellJordbruksverket arbetar enligt tre värdeord – framåt, trovärdig och professionell. Värdeorden hjälper oss att nå visionen genom att tydliggöra hur vi ska vara, hur vi vill uppfattas och hur vi ska agera gentemot kunderna och omvärlden.

Den gemensamma statliga värdegrundenVåra värdeord kopplas ihop med den gemensamma statliga värdegrunden. Den gemensamma värde-grunden bygger på de sex grundprinciperna:

– Demokrati– Legalitet– Objektivitet– Fri åsiktsbildning– Respekt för allas lika värde, frihet och värdighet– Effektivitet och service

Foto

: Ing

rid K

arls

son



0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

stödfunktion (overhead)

chefsfrågor och verksövergripande

utvecklingsåtgärder

krisberedskap

konkurrensneutral uppdrag exkl. distriktsveterinärer

djurhälsa, djurskydd, försöksdjur, CITES

djursmittor, smittskydd, foder, införsel m.m.

livsmedelsstrategin

rikt odlingslandskap, ekologisk produktion

tillsynsarbete

växters sundhet, fytosanitärt arbete, utsäde

förnybar energi, begränsad klimatpåverkan

giftfri miljö, ingen övergödning

marknadsbevakning, statistik, utredningar

exportbidrag, intervention, licenser

lokalt ledd utveckling (LLU)

fiskefrågor

ajourhållning

direktstöd inkl. reformarbete, kontroll

landsbygdsprogram inkl. implementering

IT-system, utveckling och förvaltning

Figur 3 Vad Jordbruksverkets personal (exklusive resultatområde Distriktsveterinärerna) arbetat med under perioden 2005–2017Källa: Jordbruksverket

Vad har Jordbruksverkets personal arbetat med 2005–2017?

I tabellen nedan framgår hur resurserna har förde-lats procentuellt sett under åren. Alla personal är med, utom resultatområde Distriktsveterinärerna, timanställd personal och tidsbegränsad per so nal som arbetade med blåtunga 2008-2009. Resultatområde Distriktsveterinärerna utgör ca 40 % av Jordbruksverkets verksamhet räknat i antalet årsarbetskrafter (åak). Antalet årsarbetskrafter har ökat konstant under perioden 2005 till 2017, från 528 åak till 836 åak. Detta beror framförallt på att nya verksamheter kommit till; arbete med utsäde flyttades över från Statens utsädeskontroll 2005, delar av verksamheten vid Djurskyddsmyndigheten flyttades över 2008, fiskerifrå-gor flyttades över från Fiskeriverket 2011. Dessutom har nya verksamheter kommit till under åren, t.ex. arbete med Lokalt ledd utveckling (LLU) 2014 och uppdrag inom livsmedelsstrategin 2017.

Stödfunktionen (overhead) har relativt sett minskat under perioden, från 17 % till 12 % medan arbete med chefsuppgifter legat ganska oförändrat på 11 % av verksamheten.

Den konkurrensneutrala uppdragsverksamheten ökade 2006 i och med att arbetet med utsäde kom till. Under åren 2014-2015 avvecklades resultatområdet vatten varvid antalet årsarbetskrafter minskade.

Djurskyddsarbetet ökade med ca 2 % år 2008 p.g.a. att delar av Djurskyddsmyndighetens verk-samhet flyttades över till Jordbruksverket och har därefter legat ganska konstant på totalt ca 5-6 %.

Däremot har djursmittor och smittskydd minskat från 13 % till ca 6 % under perioden. Det är framfö-rallt arbetet med smittskydd som minskat där man bl.a. effektiviserat arbetet genom fler e-tjänster inom djurregistren.

Arbetet med krisberedskap har utgjort drygt 2 % åren 2013 till 2015 främst p.g.a. att Jordbruksverket drivit ett antal krisberedskapsprojekt. Under 2016 minskade krisberedskap till 1 % p.g.a. att projekten minskat och att årets utbrott av smittsamma djursjuk-domar medfört att resurser fått omfördelas till djur-smittor. Under 2017 ligger krisberedskap kvar på 1 %.

Växters sundhet minskade år 2009 samtidigt som tillsynsarbetet ökade. Detta beror på en omorganisa-tion där man bröt ut tillsynsarbetet ur växters sundhet och lade det inom ett eget verksamhetsområde.

Arbetet med exportbidrag, intervention, licenser och offentlig lagring har stadigt minskat under perioden, från ca 4,5 % till ca 1,4 %.



LLU är en verksamhet som kom till 2014 och som har ökat varje år. Under 2017 utgjorde den knappt 4 %.

Under 2017 utgör verksamheten inom livsmedels-strategin cirka 1 % av den totala verksamheten.

År 2008 påbörjades blockinventeringsprojektet vilket medförde att arbetsinsatsen för ajourhållning ökade markant 2009-2011. År 2010 användes drygt 10 % av Jordbruksverkets resurser för arbete med ajour-hållning. Efter projektets avslut har arbetet med att löpande uppdatera arealer fortsatt och tog 2017 drygt 3 % av resurserna.

Utveckling och förvaltning av IT-system har ökat stadigt under perioden, från ca 4 % till drygt 15 %. Detta beror framförallt på arbete med egenutveck-lade IT-system för implementering av landsbygds-programmet 2006-2007 och implementering av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken som påbörjades 2011. Även arbete med landsbygdsprogrammet och direktstöden har ökat under dessa perioder och utgör totalt mellan 15 % - 18 % av verksamheten varje år.

Utöver den egna personalen som redovisas i tabellerna har även inhyrda konsulter arbetat med IT-systemen. De har ökat under arbetet med imple-menteringar av nya program och har som mest varit ca 74 åak år 2014 och 2015. För 2017 har de minskat till ca 66 åak.

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Figur 4 Antalet anställda årsarbetskrafter respektive år (exklusive resultatområde Distriktsveterinärerna).Källa: Jordbruksverket



Regeringens mål

Goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet

De gröna näring-arna ska vara livskraftiga

Bidra till klimat-omställningen

Bidra till att natur-resurserna används hållbart

Jord

bruk

sver

kets

ver

ksam

het

Konkurrenskraftigt näringsliv.

Skydd av djur växter och hälsa

Miljö- och resurs-effektiva gröna näringar

Hantering av stöd från EU-fonderna

Konkurrensneutral uppdragsverksam-het

Figur 5 Förhållandet mellan regeringens mål och hur Jordbruksverkets olika verksamheter påverkar målen

Stark påverkan Medelstark påverkan Svag påverkan

Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens mål

Enligt regleringsbrevet för 2017 ska Jordbruksverket – redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla det av riksdagen fastlagda målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, lands-bygd och livsmedel; att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livs-kraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Redovisningen av verksamhetens resultat ska genomföras med hjälp av indikatorer.

Figuren nedan beskriver hur Jordbruksverkets verksamhet förhåller sig till regeringens övergri-pande mål. Dispositionen för den löpande redo-visningen har gjorts så att respektive verksamheter

hålls ihop ämnesmässigt. Samtidigt är det uppenbart att de olika verksamheterna inte kan föras bara till ett av de fyra delmål som regeringens mål kan brytas ned i. Detta framgår i figuren på så sätt att prickar med mörk färg visar det mål som en verksamhet har starkast påverkan på. Den något ljusare färgen visar en medelstark påverkan, medan den ljusaste färgen visar svag påverkan. Den slutsats som kan dras är alltså att de verksamheter som Jordbruksverket har ansvar för inte bara påverkar ett av målen, utan har en betydligt bredare påverkan. Detta innebär i sin tur att de bedömningar som verket har att göra måste ta hänsyn till ett brett spektrum av aspekter.



Disposition av årsredovisningenÅrsredovisningen inleds med ekonomisk översikt samt ett sammanfattande kapitel som bland annat redovisar utvecklingen inom jordbruk och fiske.

Den efterföljande resultatredovisningens områden bygger på Jordbruksverkets instruktion. Verksamhetens intäkter och kostnader fördelas på Konkurrenskraftigt näringsliv, Skydd av djur, växer och hälsa, Miljö- och resurseffektiva gröna näringar, Hantering av stöd från EU-fonderna samt ”Konkurrensneutral uppdragsverksamhet”.

Bedömningsskalan för måluppfyllelseI avsnitten för respektive område redovisas målupp-fyllelsen (verksamhetens resultat och effekter i förhållande till fastställda mål). För varje mål görs en resultatbedömning - en redovisning av målupp-fyllelsegrad. Denna mäts eller beskrivs på olika sätt beroende på målet. I en del fall finns preciseringar som gjorts av regeringen. Exempel på sådana preciseringar finns inom miljöarbetet och omfattningsmålen inom landsbygdsprogrammet. Om preciseringar saknas har målen satts av Jordbruksverket. Vi redovisar de indikatorer som måluppfyllelsen är grundad på.

Enligt SCB kan ett NKI-värde (Nöjd Kund Index) som överstiger 60 bedömas som bra. När värdet ligger mellan 40 och 60 bedöms det som godkänt och under 40 blir det underkänt. Denna tregradiga skala har Jordbruksverket modifierat till en fyrgradig bedömningsskala för måluppfyllelse.

• Fullt uppfyllt (4) = Målet är uppfyllt till minst 95 %.

• I huvudsak uppfyllt (3) = Målet är uppfyllt till minst 65 % och högst 95 %.• Delvis uppfyllt (2) = Målet är uppfyllt till minst 30 % och högst 65 %.• Ej uppfyllt (1) = Målet är uppfyllt till mindre

än 30 % .

Måluppfyllelsegraden bygger på såväl subjektiv bedömning som kvantitativa data. Under respektive kapitel redovisas hur bedömningen är gjord. Under respektive kapitel redovisas väsentliga prestationer. Vid beräkning av kostnaderna har såväl direkta kostnader som skäliga indirekta kostnader tagits med. Vid beräkning av indirekta kostnader har ett OH-pålägg om 78 % (72 % exklusive resor) använts förutom för kostnader inom ”Konkurrensneutral uppdragsverksamhet” där kostnader redovisats enligt särskild resultaträkning.

Jordbruksverket redovisar en särskild ekonomisk redovisning enligt Transparenslagen för Distrikts-veterinärernas verksamhet, se avsnitt Finansiell redovisning.

Det generella återrapporteringskravet om hur Jordbruksverkets verksamhet har bidragit till att uppfylla det av regeringen fastställda målet redovi-sas tidigare i detta kapitel.

Nytt i dispositionen av årsredovisningen för 2017 är att alla EU-stöd samlats under kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna. Tidigare redo-visades delar av landsbygdsstöden under kapitlet Konkurrenskraftigt näringsliv. Kapitlet Utvecklingen i jordbruket och fisket har kortats ned.

Foto

: Joh

an A

scar

d

Ekonomisk översiktDen totala omsättningen uppgick till totalt 14 112 miljoner kronor inklusive lämnade bidrag.

EKONOMISK ÖVERSIKT


Total omsättningDen totala omsättningen, det vill säga verksamhetens kostnader och lämnade bidrag, uppgår 2017 till 14 112 miljoner kronor att jämföras med 12 609 miljoner kronor 2016 och 10 500 miljoner kronor för 2015.

Den totala omsättningen har det senaste året ökat med ca 1 503 miljoner kronor. Ökningen beror på lämnade bidrag för framförallt gårdsstöd och miljö-ersättningar. Av Jordbruksverkets totala omsättning har EU finansierat cirka 68 %, för 2016 och tidigare har det varit kring 65-70 %. Resterande kostnader finansieras med nationella medel och avgifter inom framförallt det veterinära området

Antal årsarbetskrafterEnligt tabell 1 uppgick antalet årsarbetskrafter under 2017 till 1 336. Detta är en ökning med 86 jämfört med 2016. Den faktiska arbetade tiden (årsarbets-krafter) kan jämföras med antal tillsvidareanställda den 31 december enligt tabell 65 i kapitlet Attraktiv myndighet med engagerade medarbetare. Under

året har antalet tillsvidareanställda ökat med 105 personer till 1 486. I siffran ingår även tjänstlediga. Att ökningen för årsarbetskrafter är något lägre än antal tillsvidareanställda beror i första hand på att verket haft som en uttalad policy att minska andelen tidsbegränsat anställda.

Ungefär hälften av den totala ökningen beror på ökat antal anställda inom Distriktsveterinärerna. Ett antal vakanta veterinärtjänster har kunnat till-sättas. Ökning har även skett för djursjukskötare och djurvårdare. En större andel djursjukskötare bland personalen ökar effektiviteten i sällskaps-djursverksamheten. Den andra hälften av ökningen beror huvudsakligen på dels ökade insatser inom EU-stödhanteringen där arbetet med implemen-teringen av reformen dragit mycket resurser, dels att projekt finansierade av landsbygdsprogrammet (t.ex. Greppa näringen) inom Miljö- och resurseffek-tiva gröna näringar har ökat. De uppgifter i tabell 1 som visar antal årsarbetskrafter har grupperats i stora grupper. Detta innebär att redovisade nettoför-ändringar består av såväl ökningar som minskningar inom delar av respektive grupp.

Tabell 1 Antalet årsarbetskrafter (åak)1

Verksamheter 20152 % 20162 % 2017 %

Konkurrenskraftigt näringsliv 104,0 9 114,6 9 116,5 9

Skydd av djur, växter och hälsa 177,9 15 176,2 14 184,2 14

Miljö och resurseffektiva gröna näringar 96,3 8 101,8 8 113,0 8

Hantering av stöd från EU-fonderna 351,7 29 357,2 29 373,8 28

Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 471,3 39 500,0 40 548,0 41

Summa 1 201,2 100 1 249,8 100 1 335,5 100

1) Beräkning utgår från faktisk redovisad tid enligt tidredovisning utom för distriktsveterinärerna som arbetar regionalt där beräkningen utgår från antalet prov- och tillsvidaranställda och deras tjänstgöringsgrad.

2) Antalet årsarbetskrafter för 2015 och 2016 har räknats om pga. att landsbygdsprogrammet och reformarbetet som tidigare har redovisats under Konkurrenskraftigt näringsliv från och med 2017 redovisas under Hantering av stöd från EU-fonderna och arbetet rörande tillsyn som tidigare redovisades i avsnittet Hantering av stöd från EU-fonderna ingår nu i Konkurrens-kraftigt näringsliv.

Källa: Jordbruksverket

EKONOMISK ÖVERSIKT


Jordbruksverkets intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat. Anledningen är främst att resultatområde Distriktsveterinärerna har haft ökade intäkter samt bidrag från Kammarkollegiet för uppdrag inom livsmedelsstrategin.

Verksamhetens kostnader (exkl. lämnade bidrag och tillhörande kostnader) har under det senaste året ökat med knappt 94 miljoner kronor från 1 436 miljoner kronor till 1 530 miljoner kronor. En del av ökningen avser de extra medel som vi fått för kom-petenscentrum för 3R-frågor och projekt inom livs-medelsstrategin. Men även att verksamheter inom bland annat landsbygdsprogrammet har kommit

igång, ökad förvaltning av IT-system samt att antalet anställda har blivit fler inom resultatområde Distriktsveterinärerna leder till kostnadsökningar.

Konkurrensneutral uppdragsverksamhet med resultatområdena (RO) Distriktsveterinärerna, Tjänsteexport och del av Utsäde samt Tillsyn (kött-klassificering) är det största området med ca 40 % av de totala verksamhetskostnaderna.

Jordbruksverkets verksamhet ökar i omfattning. I den utvecklingen är det alltjämt viktigt att hålla fokus på effektiviseringar och god hushållning med statens resurser.

Foto

: Kris

tina

Mat

tsso

n

Verksamhetens intäkter och kostnader

EKONOMISK ÖVERSIKT


1. Intäker och kostnader har fördelats med hjälp av bokföringens verksamhets- respektive finansieringskonton. Fördelade lönkostnader baseras på indivi-duell tidredovisning. Kostnaderna för gemensamma stödfunktioner har fördelats med antal årsarbetskrafter som bas.

2. Kostnaderna för interna uppdrag har eliminerats för konkurrensneutral uppdragsverksamhet vilka uppgår till cirka 3,6 mnkr för 2017, 3,7 mnkr för 2016 och 4,6 mnkr 2015.

3. Lämnade bidrag för miljöersättningar och kompensationsbidrag m.m. redovisas i denna tabell under Hantering av stöd från EU-fonderna i stället för Miljö och resurseffektiva gröna näringar.

4. Intäkter och kostnaderna för åren 2015 och 2016 har räknats om pga. att bl.a. landsbygdsprogrammet och reformarbetet som tidigare har redovisats under Dynamiskt och konkurrenskaftigt näringsliv från och med 2017 redovisas under Hantering av stöd från EU-fonderna.


Tabell 2 Verksamhetens intäkter och kostnader1

Konkurrenskraftigt näringsliv4) Skydd av djur, växter och hälsa

Miljö och resurseffektiva gröna näringar

2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017Verksamhetens intäkter och kostnaderInäkter av anslag 53 191 64 962 34 152 168 171 170 907 188 150 94 698 95 838 89 276Övriga intäkter 30 173 35 985 64 279 53 072 48 410 44 718 16 774 8 112 9 619Verksamhetens kostnader -83 784 -108 368 -123 775 -221 243 -219 317 -232 868 -129 477 -114 010 -113 309Verksamhetsutfall -420 -7 421 -25 344 0 0 0 -18 005 -10 060 -14 414

UppbördsverksamhetIntäkter av avgifter m.m. som inte disponeras

7 336 4 538 10 200 6 269 9 579 10 617 0 0

Finansiella intäker och kostnader

3 313 -10 519 5 388 11 0 0

Medel som tillförts statens budget

-7 339 -4 851 319 -6 274 -2 852 374

Saldo 0 0 0 0 7 115 11 002 0 0 0

TransfereringarMedel för finansiering av bidrag

24 982 48 605 15 844 102 042 111 819 126 095 79 800 73 166 72 622

Finansiella kostnader 0 0 0 -360 -3 -176 0 0 0Lämnade bidrag -24 982 -34 045 -15 844 -101 682 -111 816 -125 919 -79 800 -73 166 -72 622Saldo 0 14 560 0 0 0 0 0 0 0

Årets kapitalförändring -420 7 139 -25 344 0 7 115 11 002 -18 005 -10 060 -14 414

Hantering av EU-stöd från EU-fonderna 3),4)

Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 2) Totalt

2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017Verksamhetens intäkter och kostnaderInäkter av anslag 415 872 387 120 424 952 95 731 110 113 113 056 827 664 828 940 849 586Övriga intäkter 9 501 9 981 11 609 473 558 481 706 497 434 583 078 584 194 627 659Verksamhetens kostnader -436 464 -409 825 -441 779 -574 766 -584 101 -617 739 -1 445 735 -1 435 621 -1 529 470Verksamhetsutfall -11 091 -12 724 -5 218 -5 477 7 718 -7 249 -34 993 -22 487 -52 225

UppbördsverksamhetIntäkter av avgifter m.m. som inte disponeras

7 223 147 8 259 679 9 366 258 0 0 0 7 236 752 8 273 795 9 387 075

Finansiella intäker och kostnader

-202 173 116 345 127 991 0 0 0 -202 165 117 046 117 483

Medel som tillförts statens budget

-8 356 720 -8 948 257 -7 836 085 0 0 0 -8 370 333 -8 955 960 -7 835 392

Saldo -1 335 746 -572 233 1 658 164 0 0 0 -1 335 746 -565 118 1 669 166

TransfereringarMedel för finansiering av bidrag

8 896 507 11 098 008 12 417 393 0 0 0 9 103 331 11 331 598 12 631 954

Finansiella kostnader 12 761 -76 520 -67 156 0 0 0 12 401 -76 523 -67 332Lämnade bidrag -8 848 142 -10 954 331 -12 368 115 0 0 0 -9 054 606 -11 173 358 -12 582 500Saldo 61 126 67 157 -17 878 0 0 0 61 126 81 717 -17 878

Årets kapitalförändring -1 285 711 -517 800 1 635 068 -5 477 7 718 -7 249 -1 309 613 -505 888 1 599 063

EKONOMISK ÖVERSIKT


Avgiftsbelagd verksamhetI nedanstående tabell framgår resultatområdenas fördelning mellan offentligrättslig verksamhet samt uppdragsverksamhet.

Tabell 3 Resultatområden(tkr) Ackumulerat

resultat t.o.m. 2015Resultat

2016Intäkter

2017Kostnader

2017Resultat/

utfall 2017

Offentligrättslig verksamhetDjur 3 290 -474 32 463 -35 954 -3 491Växt -673 969 7 809 -6 557 1 252Utsäde -2 006 458 8 886 -7 338 1 548Tillsyn -1 364 6 070 34 461 -26 967 7 494Distriktsveterinärerna 0 0 2 263 -2 263 0Delsumma - 753 7 023 85 882 -79 079 6 803UppdragsverksamhetUtsäde 433 149 24 091 -24 546 -455Tillsyn -7 7 3 154 -3 154 0Distriktsveterinärerna -598 2 511 574 405 -588 198 -13 793Tjänsteexport 2 367 -1 971 5 648 -5 451 197Delsumma 2 195 696 607 298 -621 349 -14 051Totalt 1 442 7 719 693 180 -700 428 -7 248

(tkr) Ackumulerat utgående 2017

Budgeterade intäkter enl.

regleringsbrev 2017

Budgeterade kostnader enl. regleringsbrev

2017

Budgeterat resultat enligt regleringsbrev

2017

Budgeterat ackumulerat

utgående enl. regleringsbrev 2017

Offentligrättslig verksamhetDjur -675 34 600 -34 600 0 3 492Växt 1 548 9 700 -9 400 300 25Utsäde 0 9 300 -8 800 500 -1 506Tillsyn 12 200 30 600 -29 800 800 2 720Distriktsveterinärerna 0 3 000 -3 000 0 0Delsumma 13 073 87 200 -85 600 1 600 4 731UppdragsverksamhetUtsäde 127 24 000 -23 600 400 1 510Tillsyn 0 3 800 -3 800 0 -7Distriktsveterinärerna -11 880 568 000 -567 000 1 000 -601Tjänsteexport 593 10 000 -10 000 0 135Delsumma -11 160 605 800 -604 400 1 400 1 037Totalt 1 913 693 000 -690 000 3 000 5 768


EKONOMISK ÖVERSIKT


Utfallet för resultatområde Djur 2017 blev 3 491 tkr sämre än budgeterat enligt regleringsbrev. Detta beror till stor del på avgiftsområde Regional djurför-söksetisk nämnd.

Resultatområde Växts utfall 2017 blev 952 tkr bättre än budgeterat enligt regleringsbrev. En bidra-gande orsak är att kostnader inom avgiftsområdet Fytosanitärt har blivit lägre än beräknat.

Utfallet för resultatområde Utsäde följer i stort budget enligt regleringsbrev. Överskottet i år är resultatet av hårda besparingar under de senaste åren.

För resultatområde Tillsyn blev utfallet 2017 6 694 tkr bättre än budgeterat enligt regleringsbrev. Det är främst inom avgiftsområdet Fytosanitär verksamhet samt kvalitetskontroll som resultatet blivit bättre än förväntat. Det beror bland annat på lägre kostnad för systemet som hanterar importkon-troller eftersom detta system kommer att bytas mot

det s k Traces-systemet under 2018. Ytterligare en bidragande orsak är lägre lönekostnader på grund av vakanser. Vidare så har intäkterna varit större än budgeterat främst beroende på ökade export- och importvolymer som inte har kunnat förutses.

Resultatområde Distriktsveterinärernas verk-samhet som står för 84 % av kostnaderna inom den avgiftsbelagda verksamheten blev utfallet 14 793 tkr lägre än budgeterat regleringsbrev. Detta beror främst på att personalkostnaderna, som är den enskilt största kostnadsposten, har ökat med drygt 6 %. Distriktsveterinärerna har ökat både gällande antalet veterinärer och antal djurvårdare och djursjukskötare. Även lokalkostnaderna och övriga driftskostnader har ökat jämfört med föregående år.

Resultatområde Tjänsteexports utfall är något högre än budgeterat enligt regleringsbrev, se vidare kapitel Kostnadsneutral uppdragsverksamhet.

Se även not 38 i kapitlet Finansiell redovisning.

EKONOMISK ÖVERSIKT


Lämnade bidragSamtliga utbetalade bidrag under 2017 uppgår till 12 607 miljoner kronor jämfört med 11 195 miljoner kronor för 2016. Huvuddelen av ökningen beror på högre utfall av gårdsstöd.

Tabell 4 Bidrag i miljoner kronor. Bruttoutbetalningar för respektive bidrag oavsett stödår.Gårds- stödet1

Miljö- ersättn., ekolog. prod.2

Kompensa-tions- bidrag

Företags- stöd3,4

Projekt- stöd3,4

Nationellt stöd mjölk Norrland

Marknads- stöd5

Övriga bidrag6

Totalt

Totalt utbetalat belopp, mnkr2017 7 189 1 806 1 409 549 329 270 238 817 12 6077

2016 6 445 1 224 2 237 111 143 280 241 514 11 1957

2015 5 526 1 026 6 208 1 138 272 223 716 9 1157

– därav EU-finansierat, %2017 100 41 41 59 35 - 35 ca 56 ca 752016 100 41 41 41 14 - 76 ca 74 ca 762015 100 41 41 48 61 - 91 ca 35 ca 79Antal utbetalningar, st8

2017 439 010 67 977 63 136 1 299 956 8 322 4 877 11 122 596 6992016 326 577 43 318 68 659 253 230 8 932 5 402 3 005 456 3762015 168 182 54 449 417 1 776 3 106 9 323 5 306 10 521 253 080

1. I posten ingår gårdsstöd, mjölkkrisstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd, stöd till unga jordbrukare och återbetalning av finansiell disciplin. I utbetalade belopp för direktstöden (gårdsstöd m.fl.) har avdrag gjorts för släpande sanktioner och tvärvillkorsavdrag.

2. Stöd för ekologisk produktion ingår from år 2016.3. Företagsstöd avser insatser som är till nytta för ett enskilt företag medan projektstöd är till allmän nytta eller till för flera

företag, fördelarna med bidraget når fler än de som sökt stöd.4. Vid beräkning av EU:s medfinansiering har hänsyn tagits till förskottsutbetalningar av svenska medel. Däremot har inte

hänsyn tagits till annan offentlig medfinansiering.5. I posten ingår interventionsstöd och mjölkstöd.6. I posten ingår utbetalningar av extra djuromsorg för suggor, nationellt kuvert, miljöinvesteringar, TA-medel och stöd till

fiskerinäringen m.m. Dessutom ingår bidrag till organisationer för deras medverkan i olika program inom djurområdet m.m. och ersättning till länsstyrelserna m.fl. för kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. Fr.o.m. år 2015 ingår även ersättning för lokalt ledd utveckling.

7. Under 2017 har därutöver ca 4 500 inbetalningar (6 000 föregående år) om drygt 36 mnkr (42 mnkr föregående år) gjorts, varav knappt 6 mnkr avser tidigare utbetalade gårdsstöd, knappt 2 mnkr tidigare utbetalade förgröningsstöd, drygt 10 mnkr tidigare utbetalade miljöersättningar och drygt 5 mnkr tidigare utbetalade projektstöd inom landsbygdsprogram-met. Utöver detta avser inbetalningarna i huvudsak kompensationsstöd och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet.

8. I antal utbetalningar ingår även så kallade kvittningar det vill säga att del av eller hela beloppet har utbetalats till annan än stödmottagare. Under 2017 var det ca 17 200 st. Motsvarande för 2016 och 2015 var cirka 20 600 respektive 16 000 kvitt-ningar. Ca 9 % av utbetalda stödbelopp kvittades 2017 motsvarande ca 1 100 miljoner kronor. Huvuddelen av beloppet avser överlåtelse från stödmottagare till banker m.fl.


Av utbetalade bidrag under året har EU finan-sierat cirka 75 % motsvarande cirka 9 400 miljoner kronor. Antalet utbetalningar ökade till drygt 597 000 jämfört med cirka 456 000 för 2016

EKONOMISK ÖVERSIKT


Utnyttjande av EU-programmenUtnyttjande av direktstödUtnyttjandet av det nationella taket för direktstöd bedöms bli i nivå med förra året. De nationella taken är fastställda på stödårsnivå i euro för de olika stöden. Utbetalningarna avseende ett stödår sker i huvudsak under perioden 1 december till och med 30

Tabell 5 Sverige – utfall och andel utnyttjade takbelopp för stödåren 2015–2017Stödformer2 Stödår 2017

Utfall1 stödår 2015

Utfall1 stödår 2016

Utfall1

t.o.m. 2017-12-31

Prognos1 Prognos2 utnyttjande

tusen euro %2 tusen euro %2 tusen euro tusen euro %

Gårdsstöd 368 958 97,3 378 184 98,8 351 079 378 882 99

Förgröningsstöd 200 134 97,0 203 453 98,5 181 901 204 801 99

Nötkreatursstöd 87 464 97,7 87 927 98,3 81 165 88 747 99

Stöd till unga jordbrukare 7 849 57,1 8 902 86,5 8 871 10 240 99

Återbetalning av finansiell disciplin 7 551 100,0 7 846 99,0 7 819 99

Summa 671 955 96,55 686 312 98,45 623 016 690 489 993

1. Fastställd kurs 2015: 9,4083 kr, 2016 = 9,6210 resp. 2017 = 9,6490 för samtliga stödformer. För 2015, 2016 och 2017 har det gjorts avdrag för finansiell disciplin.

2. För berörda stöd finns det maximala tak som inte får överskridas. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige och de fastställs i EU-förordningar. Utfallet för gårdsstödet med beloppet för 2015 om 368 958 tusen euro efter avdrag för finansiell disciplin motsvarar 373 080 tusen euro före avdragen för finansiell disciplin. Utnyttjandet blev således ca 97,3 %. På motsvarande sätt beräknas utnyttjandet för övriga stöd och stödår.

3. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige enligt artiklarna 8, 40 m.m. i rådets förordning (EG) nr 73/2009 och artiklarna 6, 7 m.m. i Europaparlamentets och rådets förordning 1307/2013.


juni respektive år. Förutom utbetalningar i december 2017 kommer utbetalningarna att ske under första halvåret 2018.

Totalt inom EU låg utbetalningarna t.o.m. 31 december 2017 av direktstöden för stödår 2017 på ca 62 % av takbeloppet. Motsvarande utbetalningar i Sverige låg på ca 90 % och våra grannländer Danmark och Finland låg på ca 83 % respektive ca 89 %.

EKONOMISK ÖVERSIKT


Utnyttjande av landsbygds-programmet 2014–2020I den programversion för landsbygdsprogrammet 2014-2020 som gäller per den 31 december 2017 är den totala programbudgeten cirka 36 055 miljoner kronor, varav EU medfinansierar cirka 14 796 miljoner kronor. Den svenska medfinansieringen utgörs av Jordbruksverkets anslag men även av viss finansiering från andra offentliga finansiärer som

Tabell 6 Utbetalda medel 1/1 2014 – 31/12 2017 för landsbygdsprogrammet 2014-2020Åtgärd Utbetalningar miljoner kronor

Programbudget miljoner kronor

Totalt Varav EU-del,

% -utnyttjande av total budget

1 – Kompetensutveckling 2) 3) 4) 6) 1 131,1 101,7 41,3 9,02 – Rådgivning 4) 6) 669,2 15,2 6,2 2,34 – Investeringsstöd 2) 3) 4) 5) 6) 2 659,8 579,1 235,1 21,86 – Jordbruks- och affärsutveckling 2) 5) 6) 1 100,6 91,6 37,2 8,37 – Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd 4) 6) 4 684,9 306,9 124,6 6,68 – Stöd för miljöåtgärder i skogen 4) 99,7 4,6 1,9 4,610 – Miljö- och klimatvänligt jordbruk 4) 8 056,9 4 071,2 1 652,9 50,511 – Ekologisk produktion 4) 4 117,2 2 142,0 869,6 52,013 – Kompensationsstöd 4) 8 178,2 4 355,4 1 768,3 53,214 – Djurvälfärdsersättning 3) 1 062,3 629,5 255,6 59,216 – Samarbete 2) 3) 4) 5) 6) 1 306,0 24,6 10,0 1,919 – Lokalt ledd utveckling 6) 1 680,0 82,4 41,0 4,9Tekniskt stöd 1 309,7 713,3 289,6 54,5Summa 36 055,7 13 117,51,7 5 333,37 36,4

1) Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 37,2 mnkr.2) Prioritering 2 – jordbrukets konkurrenskraft.3) Prioritering 3 – djurvälfärd och kort livsmedelskedja.4) Prioritering 4 – miljö i jord- och skogsbruk.5) Prioritering 5 – koldioxidsnål och klimattålig ekonomi.6) Prioritering 6 – utveckling på landsbygden.7) Under 2017 har totalt 4 719 mnkr utbetalats (exklusive förskott och överskjutande nationell finansiering 83,6 mnkr) varav

EU-delen uppgår till 1 920,5 mnkr


exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari 2014 – 31 december 2017. Totalt har 13 117,5 miljoner kronor betalats ut. Utöver det beloppet har Jordbruksverket betalat ut nationella förskott och överskjutande nationell finansiering till projekten med cirka 217 miljoner kronor.

EKONOMISK ÖVERSIKT


EU-delen inom programbudgeten uppgår till 1 763,6 miljoner euro motsvarande 14 796,6 miljoner kronor. Programmet är fastställt utifrån en eurokurs om 8,39 kronor. Om kronans värde är lägre i de löpande kvar-talsredovisningarna mot EU under perioden utnyttjas mindre än fastställda EU-medel. Den genomsnittliga kursen har legat på 9,47 kr/euro. Utnyttjandet av beslutade EU-medel inom landsbygdsprogrammets

Tabell 7 Utnyttjande av EU-medel inom landsbygdsprogrammet 1/1 2014 - 31/12 20172014-2017 2018 2019 20203 TOTAL

EU-budget, miljoner euro 1 014,5 249,6 249,7 249,8 1 763,6

Redovisat, miljoner euro1 563,0 - - - 563,0

Erhållna förskott EU, miljoner euro 52,4 - - - 52,4

Summa utnyttjad budget, miljoner euro1

615,4 - - - 615,4

Utnyttjad budget ackumulerat exkl. förskott, %1

31,9 - - - 31,9

Utbetalningar (netto), miljoner kronor

5 333,3 - - - -

Genomsnittskurs, kr/euro2 9,47 - - 9,47

1. Finansiella korrigeringar har inte dragits av vid beräkning av utnyttjad EU-budget. Såväl beslutade korrigeringar som befarade korrigeringar i pågående ärenden beräknas totalt till 170 mnkr . Beräknat belopp avser framförallt två ärenden, revision av miljöersättningar hösten 2016 samt investeringsstöd i juni 2017, som ännu inte är avgjorda.

2. Genomsnittskursen påverkas av när i tiden som rekvisition sker av EU-medel. 3. Utbetalningar kan ske till och med 2023Källa: Jordbruksverket

budget uppgår till 5 333,3 miljoner kronor vilket motsvarar 563,0 miljoner euro. Totalt för EU:s Landsbygdsfond (EJFLU) till och med kvartal 3 2017 (avseende redovisade utbetalningar till och med 15 oktober 2017) har exklusive förskott 21,3 % utnyttjats i genomsnitt för samtliga EU-länder. Sveriges utnytt-jande ligger på 24,7 %.

EKONOMISK ÖVERSIKT


Utnyttjande av fiskeriprogrammet 2014–2020Under programperioden 2014–2020 har avsatts cirka 1 miljard kronor i EU-medel, vilka ska medfinansie-ras med svenska medel. Totalt uppgår budgeten till cirka 1 445 miljoner kronor. Den svenska med-finansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari 2014 – 31 december 2017. Totalt har 44,9 miljoner kronor betalats ut. Utöver detta belopp har Jordbruksverket betalat ut nationella förskott med cirka 4,4 miljoner kronor.

För fiskeriprogrammet kan man inte göra en jämförelse mellan de olika EU-länderna och totalt

eftersom rekvisition av utbetalade medel från EU inte är reglerat på samma sätt som inom lands-bygdsprogrammet. Som framgår av tabellen har Sverige ett mycket lågt utnyttjande av EU-budgeten i utbetalningar av stöd t.o.m. 31 december 2017. Som framgår längre fram i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna måste myndigheterna öka takten vad gäller beslut om stöd och beslut om utbetalning för att skapa förutsättningar för att nå målen. I delmål som infaller under 2018 och som reglerar en jämn takt av rekvisitioner av utbetalade medel till kommissionen kan Sverige åsamkas ett neddrag av programbudgetens EU-del.

Tabell 8 Utbetalda medel 1/1 2014 – 31/12 2017 för havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Åtgärd Utbetalningar miljoner kronor




UP 11 – Hållbart fiske 308,2 8,8 4,9 2,8

UP 2 – Hållbart vattenbruk 166,0 7,6 4,6 4,6

UP 3 – Den gemensamma fiskeripolitiken 595,0 1,2 1,0 0,2

UP 4 – Lokalt ledd utveckling 140,0 5,2 2,6 3,7

UP 5 – Beredning och saluföring 92,0 3,4 2,1 3,7

UP 6 – Den integrerade havspolitiken 62,2 0 0 0

Tekniskt stöd 82,0 18,7 11,2 22,8

Summa 1 445,4 44,93 26,43 3,1

1. Unionsprioritering 2. Varav 4 mnkr från andra offentliga finansiärer. 3. Under 2017 har totalt 32 mnkr utbetalats (exklusive förskott om knappt 3,5 mnkr) varav EU-delen uppgår till 19 mnkr.Källa: Jordbruksverket

EKONOMISK ÖVERSIKT


Utnyttjande av budgeten för regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling 2014-2020Under programperioden 2014–2020 har avsatts cirka 140 miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med svenska medel. Totalt uppgår budgeten till cirka 282 miljoner kronor. Den svenska

Tabell 9 Utbetalda medel 1/1 2014 – 31/12 2017 för Regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling 2014-2020Åtgärd Utbetalningar miljoner kronor




Lokalt ledd utveckling – ERUF 2) 137,0 7,1 3,5 5,2Lokalt ledd utveckling – ESF 3) 134,4 2,7 1,4 2,0Tekniskt stöd – ERUF 5,7 1,0 0,5 17,5Tekniskt stöd – ESF 5,6 1,0 0,5 17,5Summa 282,7 11,8 1,4 5,94 4,2

1) Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 3,2 mnkr.2) Prioritering 1 – främja lokal utveckling och sysselsättning genom ökat entreprenörskap. 3) Prioritering 2 – främja lokal utveckling genom att stärka individers ställning på arbetsmarknaden.4) Under 2017 har totalt 6,3 mnkr utbetalats (exklusive förskott 2,8 mnkr) varav EU-delen uppgår till 3,1 mnkr.Källa: Jordbruksverket

medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari 2014 – 31 december 2017. Totalt har 11,8 miljoner kronor betalats ut. Utöver detta belopp har drygt 3 miljoner kronor betalats ut som förskott med enbart nationella medel.

Utvecklingen i jordbruket och fisketI detta inledande avsnitt redovisas några övergripande indikatorer som beskriver utvecklingen inom de sektorer där Jordbruksverket har ansvar. Fortlöpande i resultatredovisningen redovisas fler indikatorer och hur verket arbetat för att uppfylla målet för utgiftsområde 23.

UTVECKLINGEN I JORDBRUKET OCH FISKET


Jordbruket präglades 2017 överlag av ett gott skörderesultat. Produktionen av kött ökade något jämfört med 2016, men produktionen av mjölk minskade med 1,8 %. Den genomsnitt-liga prisnivån för levererade produkter ökade under året med 7,5 %, ökningen förklaras i hög grad av högre mjölkpriser. De större intäk-terna under året och att kostnaderna för insatsvaror inte ökade nämnvärt, medför att företagsinkomsten beräknas ha ökat från ca 7 till 8,5 miljarder kronor.

Inom fisket har fångstvolymerna sett över en längre period haft en nedåtgående trend. Men under 2017 har fångstvolymen ökat med drygt 10 %. Även inom vattenbruket noterades ökningar under året, detta gäller både matfisk och musslor.

Vegetabilier Spannmålsarealen i Sverige har varierat runt 1,0 miljoner hektar de senaste åren. Vete är den största spannmålsgrödan och odlades 2017 på 475 tusen hektar vilket motsvarar 47 % av spannmålsarealen. Korn som är den näst största spannmålsgrödan odlas på 320 tusen hektar 2017. Havrearealen uppgick till 160 tusen hektar efter att ha minskat med 13 % jämfört med 2017. Arealen för raps och rybs blev 115 tusen hektar år 2017. Det innebär en ökning med 23 % jämfört med 2016. Arealen vall blev 1 035 tusen

hektar. Vallarealen har minskat långsamt de senaste åren. Den totala arealen åkermark uppgick 2017 till 2 570 tusen hektar. Arealen åkermark har de senaste åren minskat med ca 10 tusen hektar per år. Arealen betesmark blev 455 tusen hektar, vilket är i nivå med de senaste två åren.

Sådden av höstvete 2017 för skörd under 2018 blev 305 tusen hektar, vilket är 25 % mindre än förra årets rekordstora areal och 14 % mindre än genomsnittet för de fem senaste åren. En annan betydelsefull höstsådd gröda är höstraps. 2017 såddes 90 tusen hektar, som är 15 % mindre än förra höstens rekordstora areal och i nivå med genomsnittsarealen för de fem senaste åren.

Den här hösten försvårades skördearbetet på många håll i landet av ihållande regnväder. Men om grödorna kunde skördas före höstregnen var skördenivåerna ofta förhållandevis höga. Den totala spannmålsskörden har beräknats till 5,95 miljoner ton. Den är 9 % större än förra året och 8 % större än genomsnittet för de fem senaste åren. Ökningen är dels en följd av att arealen av höstvete har ökat, dels att hektarskördarna i allmänhet blev högre än de senaste åren.

Totalskörden av raps och rybs beräknas prelimi-närt till 377 200 ton, vilket är 40 % mer än 2016, 17 % mer än femårsgenomsnittet och den största raps- och rybsskörden sedan 1990. Ökningen beror till stor del på att höstrapsarealen har ökat. Hektarskörden för den största grödan, höstraps, blev i nivå med de senaste åren.

Foto

: Cam

illa

Burm

an



Animalier Under 2017 beräknas den svenska mjölkproduktio-nen ha minskat med ca 1,8 % till ca 2 810 tusen ton. Efter en period med låga mjölkpriser började priset röra sig uppåt i mitten av 2016 och priserna har fortsatt uppåt under 2017. Produktionen av nötkött uppgick till 132 tusen ton, vilket är i nivå med de senaste åren. Produktionen av griskött har minskat under flera år, men under 2017 ökade produktio-nen med 10 tusen ton till 243 tusen ton. Slakten av kyckling har under lång tid haft en uppåtgående trend som fortsatt under 2017. Under 2017 beräknas ökningen till 5 % jämfört med 2016, vilket innebär 152 tusen ton (exkl. kasserade).

PrisutvecklingenSammanvägt har priserna för jordbrukets produk-tionsmedel varit i stort sett oförändrade sedan 2012. Under 2017 noteras dock en ökning med i genomsnitt

2,5 %. Ökningen beror i första hand på att priserna på gödningsmedel ökat starkt. Även producentpriserna har uppvisat en ökning från hösten 2016. Mellan 2016 och 2017 har priserna gått upp med i genom-snitt 7,5 %. Det högre mjölkpriset under 2017 är den viktiga förklaringen till uppgången. Men sett över en längre period sammanfaller prisutvecklingen väl för de båda serierna.

Prisutvecklingen i konsumentledet

Livsmedelspriserna mätt enligt KPI steg under 2017 med ca 2 % jämfört med 2016 och med drygt 5 % jämfört med 2014 och 2015. Prisökningstakten har varit något högre för livsmedelspriserna än för prisutvecklingen totalt.

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 80

85

90

95

100

105

110

115

120

PM-index A-index

2017

Figur 6 Utvecklingen av producentpriser (A-index) och priser på insatsvaror (PM-index), 2010=100




Den ekonomiska utvecklingen Jordbrukets totala produktionsvärde uppgick 2017 till 59 miljarder kronor, en ökning med 3 miljarder kronor från 2016. Det högre mjölkpriset utgör en del av ökningen. Till produktionsvärdet läggs de olika stöd som är direkt relaterade till jordbruksverk-samheten (produktionssubventioner) om cirka 9 miljarder kronor. De totala kostnaderna (52 miljarder kronor) ökade med 1 miljard kronor från 2016.

Förädlingsvärdet, som avser skillnaden mellan produktionsvärdet och kostnader, inkl. avskriv-ningar, beräknas för 2017 till 7,5 miljarder kronor. I posten produktionssubventioner ingår de olika

jordbrukarstöd som inte är kopplade till produktio-nen. Företagsinkomsten beräknas till ca 8,5 miljar-der kronor, som är något mer än de senaste åren.

Den ekonomiska utvecklingen i jordbruket kan också ställas i relation till utvecklingen i ekonomin i dess helhet. Bidraget från jordbruket till BNP har minskat sett över tid. Det beror huvudsakligen på att andra sektorer har ökat, men också på att bidraget från jordbruk har minskat. Bidraget till BNP från jordbruk har de senaste åren uppgått till drygt 0,3 %. Motsvarande andel från fiske och vattenbruk uppgår till 0,02 %. Bidraget till BNP från livsmedelsindustrin har de senaste åren varit drygt 1,0 %.

0

20

40

60

80

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Vegetabilier Animalier

Övriga intäkter Produktionssubventioner

Företagsinkomst

Figur 7 Utvecklingen av jordbrukets intäkter och företagsinkomsten, miljarder kronor




Fiske och vattenbrukDet svenska marina yrkesfisket styrs i hög grad av de fångstkvoter som fastställs utifrån beståndssitu-ationen och fångsten varierar därför från år till år. Sett över en längre period har fångstvolymen haft en nedåtgående trend.

Det pelagiska fisket (sill/strömming, makrill, skarpsill och tobis) dominerar den landade fångsten sett till volym och värdemässigt var dess andel ungefär 50 % under 2017. Värdemässigt är även de demersala arterna nordhavsräka, havskräfta och torsk viktiga. Under 2017 ökade den totala fångstvo-lymen med drygt 10 % jämfört med 2016. Framförallt är det volymerna av tobis som har ökat. Beräkningar baserade på preliminär statistik visar också på att värdet av det svenska fisket har ökat. Även om fångstvolymerna av sill verkar ha minskat så visar de preliminära siffrorna att detta mer än väl vägs upp av högre priser. För första gången på nästan 10 år ökade det genomsnittliga marknadspriset för torsk till följd av lägre fångstvolymer. Även priset på nordhavsräka ökade till följd av lägre fångstvolymer. Fångsterna av havskräfta fortsatte att öka under 2017 vilket resulterade i lägre priser jämfört med 2016. Sett ur ett historiskt perspektiv ligger dock priserna på både nordhavsräka och havskräfta fortfarande på en hög nivå.

Foto

: Kris

tina

Mat

tsso

n

Produktionen av musslor inom svenskt vatten-bruk ökade under 2016 (2 320 ton) som en effekt av att nya anläggningar kunde startas. Produktionen av matfisk ökade under 2016 efter en tidigare ned-åtgående trend från toppåret 2012 till 13 450 ton. Ökningen berodde främst på en ökad produktion hos några av de större vattenbruksföretagen. Produktion av regnbåge stod för 86 % av den slaktade vikten. Sättfiskproduktionen (860 ton) minskade under samma tidsintervall vilket kan bli en framtida utmaning om den nationella marknaden ska klara av att förse den ökade matfiskproduktionen med sättfisk.

Fiskberedningsindustrin är en stor användare av den fångade och odlade fisken och jämfört med 2014 ökade antalet företag med fiskberedning som antingen primär eller sekundär verksamhet under 2015 från 350 till 356 stycken. Omsättningen för dessa företag ökade under samma period med knappt 3 % till 6,9 miljarder kronor och den största ökningen var i de företag som har fiskberedning som primär verksamhet. Fiskberedningsindustrin är väldigt heterogen med allt från små familjeföretag som bearbetar sina egna fångster till större företag med storskalig industriell produktion.

Konkurrenskraftigt näringsliv I detta kapitel redovisar Jordbruksverket arbetet med analyser och utredningsverksamhet,statistikproduktion, främjande av vattenbruk och fiskerifrågor regionalt tillväxtarbete och förutsättningar för jordbruk i norra Sverige. I kapitlet tar Jordbruksverket också upp utsäde, effektiv kontrollverksamhet andra insatser för att stärka konkurrenskraften, konsumentaspekterna, samt Härjedalsförhandlingarna m.m. Jordbruksverkets kostnader för verksamheten som redovisas i detta kapitel var under 2017 123,8 miljoner kronor (8 % av de totala kostnaderna.)

KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV


Analyser och utredningsverksamhet

MÅL MÅLUPPFYLLELSE

Analyser och utredningsverksamhet

Att bidra till kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk.

I huvudsak uppfyllt (3)

Statistikproduktion

Att ta fram och publicera officiell statistik enligt uppsatt plan. Fullt uppfyllt (4)

Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor

Att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar utveckling av fisket och fiskeföretagande.


Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige

Att jordbruksproduktionen i norra Sverige bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU.

Fullt uppfyllt (4)

Utsäde sundhet, kvalitet och sorter

Att främja att ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde används i Sverige I huvudsak uppfyllt (3)

Effektiv kontrollverksamhet

Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid Fullt Uppfyllt (4)

Konsumentaspekterna

Att ta fram och förmedla kunskap som underlättar för konsumenterna att göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektivAtt beakta och lyfta fram konsument perspektivet



En viktig roll för Jordbruksverket är att genomföra och redovisa analyser som visar styrkor och svagheter för svenskt jordbruk och landsbygdföretagande och att följa upp och utvärdera åtgärder som genomförts. Utrednings- och analysarbetet är en viktig grund inte minst då lämpliga utvecklingsvägar ska identifieras och strategier för att uppnå en positiv och hållbar utveckling ska utarbetas. Viss del av analysverk-samheten baseras på rapporteringskrav från EU. Det handlar bl.a. om underlag till de årliga rapporterna för landsbygds- respektive havs- och fiskeriprogram-met och särskilda fördjupade analyser om politikens resultat bl.a. i relation till uppställda mål.

Resultaten av Jordbruksverkets analyser är i många fall en bas för remissyttranden och underlag som verket lämnar inför exempelvis EU-reformer och möten i EU-arbetsgrupper/kommittéer och internationella organisationer. I vissa fall presente-ras resultaten i form av rapporter som publiceras i verkets rapportserie.

Under 2017 publicerades 22 rapporter i verkets rapportserie. Flera av dessa har varit inriktade på analyser med kopplingar till ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv. I sammanhanget kan följande rapporter nämnas:

– Rapporten Slututvärderingar av landsbygdspro-grammet 2007-2013 - en sammanfattning (Rapport 2017:1) är en fristående tolkning och samman-fattning av de utvärderingar som har gjorts av forskare vid flera högskolor och universitet. Syftet är bl.a. att ge en lättillgänglig översikt för att de som är intresserade av denna typ av program på ett enkelt sätt ska kunna läsa om nyttan med landsbygdsprogrammet. Målet är att kunna utnyttja erfarenheterna från tidigare program för att utveckla kommande.

– Rapporten Effektivare kombination av jordbru-

karstöden (Rapport 2017:14), fokuserar på att analysera om det är möjligt att minska den totala stödbudgeten till jordbrukssektorn och samtidigt bibehålla eller öka lönsamheten i jordbruket och samhället i stort jämfört med idag.

– Rapporten Vaccinera fjäderfä mot newcastlesjuka? (Rapport 2017:2), innehåller ett beslutsunderlag för valet mellan att fortsätta att inte vaccinera och att införa vaccination. Jordbruksverket har under ett antal år haft diskussioner i vaccinationsfrågan med Svensk Fågel, Svenska Ägg och andra fjäder-fäorganisationer. Det är Jordbruksverket som kan besluta om ett eventuellt införande av vaccination mot newcastlesjuka i Sverige.



– Rapporten Jordbrukets produktivitet och struktur (Rapport 2017:21), beskriver hur strukturen i det svenska jordbruket har förändrats under perioden 1990–2015, med fokus på fyra inriktningar inom jordbruket: produktion av griskött, nötkött och mjölk samt växtodling. Dessutom har inriktning-arnas och gårdars konkurrenskraft studerats. I rapporten redovisar vi produktivitetsberäkningar och lönsamhetsindikatorer för gårdar som är spe-cialiserade inom de fyra inriktningarna.

– Rapporten Utrotning av växtskadegörare som normalt inte förekommer inom EU (Rapport 2017:22), innehåller ett förslag till system för ekonomisk ersättning vid bekämpning av vissa allvarliga växtskadegörare. En genomgång görs av vilka växtskadegörare som bör omfattas av ersättningssystemet, vilka aktörer som bör kunna få ersättning samt vilka kostnader och förluster som bör ersättas. Även olika finansieringsmo-deller analyseras. Rapporten grundas på ett regeringsuppdrag.

Inom ramen för analys- och utredningsverksamheten har gjorts ett antal utvärderingar av delar inom lands-bygdsprogrammet. Bl.a. har en utvärdering genom-förts av organisationerna kopplade till ESI-fondernas genomförande i Sverige. Dessutom har en löpande och lärande utvärdering gjorts av Landsbygdsnätverket. Analys har också gjorts av Leader i Sverige 2007-2015 och av åtgärder som kan förbättra situationen för jordbrukslandskapets fåglar.

Under året har en serie kortanalyser och ett månatligt prisbrev publicerats på Jordbruksverkets webbplats. Under rubriken På tal om jordbruk och fiske har totalt 12 kortare analyser av aktuella fråge-ställningar rörande jordbruks-, fiske-, handels- och statistikfrågor presenterats. Under året har kortana-lyserna bl.a. gällt utvecklingen i jordbrukssektorn, prisutvecklingen på animalieområdet, svensk export och import av jordbruks- och livsmedelsva-ror, svensk köttkonsumtion, andel livsmedel som är svenskproducerade, prisutveckling på fisk och skaldjur, och produktionen av äpplen och morötter. På webbplatsen har vidare sex marknadsrapporter avseende mejeri, nötkött, lammkött, matfågel, griskött och ägg, publicerats. Marknadsrapporterna bygger på tillgänglig officiell statistik och fokuserar på att beskriva och kort analysera priser och mark-nadssituationen samt utvecklingen på kort sikt.

Fortlöpande har analyser och andra underlag tagits fram till bl.a. olika remissyttranden. Under året har detta inte minst gällt i samband med pågående arbete med en livsmedelsstrategi, översyner av regelverk och politik på jordbruks-,

landsbygds- respektive fiskeriområdena, arbetet med Brexit samt inför möten i internationella orga-nisationer och i EU:s expertgrupper och kommittéer där Jordbruksverket deltar. Utgångspunkterna för arbetet i expertgrupper och kommittéer och råds-arbetsgrupper har liksom tidigare varit fortsatta förenklingar och minskad administrativ börda för företagen, minskning av marknadspåverkande stöd samt en ansvarsfull förvaltning av EU:s budgetmedel.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för analyser och utredningsverksamhet uppgick 2017 till 40,1 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 17,6 miljoner kronor). För 2016 var kostnaden 36,3 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 15,9 miljoner kronor). En del av verksamhetskostnaderna är med i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna.

Måluppfyllelse – Analyser och utredningsverksamhet Jordbruksverkets analys- och utredningsverksamhet är en del av Sveriges långsiktiga agerande för en anpassning av EU:s politik på jordbruks-, lands-bygds- och fiskeriområdet till svenska önskemål. Effekterna kan därför främst avläsas i en långsiktig ändring av politiken och tillämpningsreglerna. Exempel på där EU:s politik ändrats i linje med svenska önskemål är den allt mer begränsade användningen av exportbidrag och intervention på jordbruksområdet och utfasningen av interventions-åtgärderna på fiskeområdet.

Jordbruksverket har under året genom analys- och utredningsverksamheten bistått regeringen i genomförandet av EU:s politik på jordbruks-, lands-bygds- och fiskeriområdena. Efterfrågade underlag har lämnats som visar styrkor och svagheter för svenskt jordbruk och landsbygdföretagande och som följer upp och utvärderar åtgärder som genomförts eller som kan vara aktuella att införa. Analys- och utredningsverksamheten har också lämnat bidrag till strategi- och utvecklingsarbete. Underlag har utarbetats till rapporter som följer av EU-krav, bl.a. till de årliga rapporterna för landsbygds- respektive havs- och fiskeriprogrammet och särskilda fördju-pade analyser om politikens resultat bl.a. i relation till uppställda mål.

Sammantaget bedöms genomförda analyser och utredningar ha bidragit till kunskaper om utvecklingen i jordbruket, på landsbygden och inom fiskeområdet. Analyserna har också bidragit med mer specifika underlag inför översyner av politik och regelverk. Målet att bidra till kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk bedöms i huvudsak vara uppfyllt.



Statistikproduktion

beskrivning av strukturen inom branschen trädgård. Syftet med att ta fram officiell statistik är att

öka kunskaperna om jordbruket i Sverige genom att ge ett lättillgängligt och objektivt underlag för information, utredningar och forskning. På EU-nivå används statistiken för att utforma och utvärdera EU:s jordbrukspolitik.

Statistik om priser och konsumtion, långa tids-serier för basstatistik samt statistik om ekologisk produktion är de områden som varit mest efterfrå-gade av användarna. Användarna har också frågat efter statistik för att följa upp livsmedelsstrategin och Agenda 2030.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för statistikproduktion uppgick 2017 till 31,9 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 5,9 miljoner kronor) För 2016 var kostnaden 31,9 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 5 miljoner kronor).

Måluppfyllelse – StatistikproduktionJordbruksverket har under året publicerat den offi-ciella statistik som ska publiceras enligt fastlagd plan. Ett av totalt 61 statistiska meddelanden har dock senarelagts. Jordbruksverket har levererat statistik till Eurostat i enlighet med EU:s förordning 1166/2008. Vid framtagandet av statistiken har Jordbruksverket arbetat efter Eurostats riktlinjer för europeisk statistik. Den samlade bedömningen med målet att ta fram och publicera officiell statistik enligt plan är fullt uppfyllt.

Jordbruksverket är en av Sveriges 28 statistikansva-riga myndigheter och ansvarar för att utveckla och publicera officiell statistik inom jordbruks- och vattenbruksområdet.

Jordbruksverkets mål är att ta fram och publicera officiell statistik enligt en fastlagd plan, som bl.a. bygger på gällande EU-bestämmelser. Den statistik som produceras ska vara relevant, lättillgänglig och ha god kvalitet. Merparten av den statistik som tas fram är reglerad av EU. Det innebär att verket, förutom att publicera statistik i rapporter och i databaser på Jordbruksverkets webbplats, också levererar statistik till EU:s statistikmyndighet Eurostat.

Under året har Jordbruksverket vidareutvecklat den produktionsprocess som används för att ta fram statistiken genom att beakta innehållet i två nya föreskrifter från Statistiska centralbyrån samt förfinat rutinbeskrivningar och checklistor. Arbetet syftar till att synliggöra, förbättra och effektivisera produktionen av officiell statistik. Arbetet innebär också att vi dokumenterar att vi arbetar med statis-tikframställningen i enlighet med Eurostats riktlinjer för europeisk statistik (Code of Practice). Riktlinjerna gäller för all statistik som ingår i det europeiska sta-tistiska systemet.

Förutom den löpande statistikproduktionen har arbetet under året fokuserats på att sammanställa och redovisa, både i Sverige och till EU, den EU-reglerade strukturundersökningen som samlades in under år 2016. Den innefattar uppgifter om exempelvis arrenden, sysselsättning, kombinationsverksam-het och brukningsmetoder. Vidare har en under-sökning om antalet hästar i Sverige publicerats. Jordbruksverket presenterar löpande individbaserad statistik med kön som indelningsgrund. En viktig grund för denna typ av statistik är den vart tredje år återkommande strukturundersökningen där bl.a. sys-selsättningssiffror insamlas. Under 2016 genomfördes en sådan strukturundersökning. Resultaten av denna har redovisats i ett antal statistiska meddelanden, bland annat JO 34 SM 1701. Det konstateras där att andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. 2016 var antalet kvinnliga jordbruksföretagare i enskild firma 9 710, vilket är något färre än 2013. Andelen kvinnliga jordbruksföretagare uppgick till knappt 17 %, vilket är nästan 1 procentenhet mer än enligt den förra struk-turundersökningen 2013.

Totalt publicerade Jordbruksverket under året 61 statistiska meddelanden samt en jordbruksstatistisk sammanställning som officiell statistik. Den officiella statistiken publiceras också i Jordbruksverkets statis-tikdatabas. Under året har omkring 29 475 nedladd-ningar gjorts från databasen. Två fördjupande statistikrapporter har tagits fram. Den ena av dessa innehåller statistik om använd-ningen av mineralgödselmedel och den andra en

Foto

: Dan

iel M

elin



YrkesfisketUnder 2017 har arbetet inletts med att implementera målen i strategin för svenskt yrkesfiske, ”Svenskt yrkesfiske 2020 – Hållbart fiske och nyttig mat”. Arbetet med att justera indikatorerna, vars syfte är att konkretisera och återrapportera hur målen i stra-tegin uppfylls pågår alltjämt parallellt med arbetet med återrapporteringen för 2017. En gemensam referensgrupp med näringsrepresentanter, berörda organisationer och myndigheter har bildats. Referensgruppen utgör en gemensam samarbets-plattform för att diskutera frågor om inriktningen för framtidens yrkesfiske. En stor del av det årliga mötet med referensgruppen för yrkesfisket ägnades åt hur yrkesfiskestrategin bör implementeras inom de olika målområdena. I referensgruppen för yrkesfisket ingår det 38 organisationer från fiskerinäringen, myndigheterna, universitetet och frivilliga intresse-organisationer. Som en naturlig del av arbetet inom ramen för yrkesfiskestrategin höll Jordbruksverket under hösten 2017 i en workshop om det småskaliga och kustnära fisket. På mötet deltog företrädare för fiskerinäringen, myndigheter och organisationer. Mötet utgjorde ett viktigt avstamp i främjandearbetet avseende det småskaliga och kustnära fisket.

Under 2017 har Jordbruksverket yttrat sig i flera remisser med beröring på yrkesfiskets bedrivande. Jordbruksverket har också deltagit i processen för Havsplanering och den maritima strategin. Vad gäller såväl Havsplanering samt den maritima strategin har Havs- och vattenmyndigheten det samordnande ansvaret. Jordbruksverket deltar på möten och förser Havs- och Vattenmyndigheten med relevant information rörande främjandefrågor samt handels och marknadsfrågor. Jordbruksverket bevakar att arbetet sker i nära dialog med fiskerinä-ringen samt att fiskerinäringens intressen beaktas.

Jordbruksverkets representant för främjande av yrkesfiske ingår bl.a. i följande arbetsgrupper: program sälar och fiske (redskapsutveckling för att minska sälskadad fångst) samt styrgruppen för selektiva redskap.

VattenbruketNya satsningar på vattenbruket beslutades av reger-ingen under våren 2017 genom livsmedelsstrategin. Medel direkt kopplade till vattenbrukets område fördelades på två åtgärdspaket. Enligt åtgärdspaket 1 ska 14 miljoner kronor satsas under tre år (2017-2019) på genomförandet av åtgärder beskrivna i ”Handlingsplan för utveckling av svenskt vatten-bruk”. Årets budget på 4 miljoner kronor fördelades på 12 projekt som syftar till att driva utvecklingen av ett hållbart vattenbruk framåt. Slutredovisning av dessa lämnades in till regeringskansliet den

6 december och resultaten kommer att läggas ut under våren på Jordbruksverkets tematiska webb-plats www.svensktvattenbruk.se.

Ytterligare 6 miljoner kronor, fördelat på tre år, har satsats på koordinering av utvecklingen av svenskt vattenbruk. Dessa medel har under året bland annat gått till en större konferens/workshop under december månad som arrangerats tillsam-mans med Havs- och vattenmyndigheten. Temat var beräkningsmodeller och odlingsteknik. Intresset var stort och det blev två mycket givande dagar. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för samman-ställning av resultaten från workshops och kommer också använda en del av dessa resultat i sitt fortsatta arbete med att ta fram en vägledning för tillsyn och tillstånd enligt miljöbalken. Under kapitlet Återrapporteringskrav återfinns en samlad redovis-ning på samtliga uppdrag inom livsmedelsstrategin.

Jordbruksverket har vid flera tillfällen medver-kat på konferenser, seminarier och utbildningar. I januari hölls bland annat en utbildning om tillståndsgivning inom vattenbruket i Göteborgs universitets regi där Jordbruksverket föreläste om myndighetens ansvar. I augusti arrangerades World seafood Congress på Island och FAO höll subkom-mittémöte om vattenbruk (COFI-Aq) i oktober i Rom där Jordbruksverket representerade Sverige.

Jordbruksverket tillsammans med landsbygds-nätverket har under 2017 initierat ett samarbete med Danmark, Åland och Finland. Målet med samarbe-tet är att branschorganisationerna ska koordinera sin verksamhet i större utsträckning för att ha en starkare röst. I första hand har det handlat om sam-arbete mellan branschorganisationer som har öppen odling som fokus (ex. kassodling). Detta projekt avslutas med ett stormöte i Sverige under våren 2018.

Fritidsfisket och fisketurismenJordbruksverket har under året kartlagt hur myndig-heter och organisationer på fritidsfiskets och fisketu-rismens område arbetar och på vilket sätt deras arbete bidrar till uppfyllnad av de centrala målen i strategin ”Svensk fritidsfiske och fisketurism 2020”.

Kartläggningen resulterade under 2017 i den tredje av en serie årsrapporter (2014-2020). Rapporten, som heter ”Så främjar vi svenskt fritidsfiske och fisketurism - årsrapport 2015” fokuserade på målen som rör fisk-förvaltning och fiskevård. Årsrapporterna tydliggör på ett samlat sätt vilka behov och utmaningar som finns att möta på fritidsfiskets och fisketurismens område.

Jordbruksverket har under året även deltagit på ett flertal möten, seminarier och konferenser med koppling till fritidsfiske och fisketurism. Frågor som har avhandlats har bl.a. berört östersjölaxen, främjandearbetet, fritidsfiskets och fisketurismens

Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor



samhällsekonomiska värde, goda exempel på fisketuristisk verksamhet, nordisk samverkan, till-gängliggörande av fiskeinformation, kustfisketuris-men i Östersjön samt resursfördelning mellan olika kategorier fiskare.

Samverkan med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och länsstyrelserna har skett inom ramen för framtagandet av årsrapporten och i projekt som syftar till att tillhandahålla webbaserad informa-tion om var man löser fiskekort. Samverkan med Naturvårdsverket har skett i samband med planering av tankesmedjan för friluftsliv 2018. Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har bl.a. skett genom Sportfiskemässan, Svenska fis-keregler, Fiskekartan, strategi och handlingsplan för utveckling av fritidsfiske och fisketurism i Jönköpings län samt samråd om Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag på fritidsfisket och fisketurismens område. Samråd med Statens väg- och transport-forskningsinstitut har skett genom upphandling av en studie för att belysa fisketurismens samhällse-konomiska värde. Övrig samverkan har skett inom ramen för den rådgivande gruppen för fritidsfiske och fisketurism, vilken Jordbruksverket driver till-sammans med Havs- och vattenmyndigheten.

Måluppfyllelse – Främjande av vattenbruk och fiskerifrågorJordbruksverket har, inom ramen för sitt främjan-deuppdrag för fisket, fiskeföretagandet och vatten-bruket, implementerat målen i strategin för svenskt yrkesfiske, ”Svenskt yrkesfiske 2020 – Hållbart fiske och nyttig mat”, fortsatt arbete med åtgärderna i handlingsplanen för svenskt vattenbruk och produ-cerat en årsrapport för fritidsfiske och fisketurism. Dessa delmål för främjandearbetet är således i huvudsak uppfyllda.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för yrkesfisket, främjande av fiske och vattenbruk var för 2017 4,8 miljoner kronor (varav indirekta kost-nader 1,6 miljoner kronor). För 2016 var kostnaden 4,3 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 1,4 miljoner kronor).

Regionalt tillväxtarbete Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en strategi för sin medverkan i det regionala tillväxtarbetet under perioden 2014-2020. Syftet är att skapa förutsättningar för bättre samverkan mellan myndigheter och aktörer med regionalt utvecklingsansvar.

Som sektorsmyndighet för jordbruks- och lands-bygdsfrågor är Jordbruksverkets utgångspunkt för regionalt tillväxtarbete att landsbygdens resurser och potential ska tas tillvara. Det handlar både om mat, energi, attraktiva livsmiljöer, mänskliga resurser samt möjligheterna till jobb. Flera av Jordbruksverkets

kärnuppgifter har koppling till arbetet för regional tillväxt. Exempel på detta är landsbygdsprogram-met, som totalt omfattar 36 miljarder kronor under programperioden, och som i huvudsak genomförs på regional nivå. De regionala handlingsplanerna som anger de regionala prioriteringarna inom programmet omfattar cirka 9 miljarder kronor under programperi-oden. Dessa handlingsplaner ska tas fram i ett brett regionalt partnerskap i syfte att få en regional förank-ring kring prioriteringarna.

Ledamöter från regionerna ingår i övervak-ningskommittéerna för samtliga tre program som Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet för. Detta ger regionerna visst inflytande på programmens genomförande.

Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige I norra Sverige, som i stödsammanhang är indelat i stödområde 1-5 (till och med 2015 i stödområde 1-3), är förutsättningarna för att bedriva konkurrenskraf-tigt jordbruk sämre jämfört med förutsättningarna i södra Sverige. Orsakerna till det är framför allt kärvare klimat och längre avstånd. På grund av de längre avstånden blir transporter dyrare och samverkan mellan lantbrukare svårare. Sverige har ett nationellt stöd som riktar sig till lantbrukare i norra Sverige i stödområde 1-5. Det nationella stödet lämnas för att kompensera för sämre produktions-förutsättningar, till exempel kortare odlingssäsong, och för att främja fortsatt traditionell jordbrukspro-duktion i mindre gynnade områden för att på så sätt bidra till att en levande landsbygd bevaras. Målet är att jordbruksproduktionen bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU, men inte bli större. Sverige valde enligt kommissionsbeslut nr 96/228 EG år 1994 som referensperiod för komjölksproduktion och bär- och grönsaksproduktion både för kvan-titet och för stödnivå. För smågris-, get-, potatis-, svin- och äggproduktion valdes 1993. Den totala referensnivån är 318,67 miljoner kronor. Stödet till mjölkproduktion utgör den största delen av stödet.

I maj 2017 lämnade Jordbruksverket rapport 2017:8: Landsbygdens utveckling i norra Sverige under 2012-2016. Rapporten ligger till grund för Sveriges rapporte-ring till EU-kommissionen om hur mycket stöd som har betalats ut inom ramen för det nationella stödet och vad effekterna för stödet har varit.

Rapporten visar att under 2016 fick 755 mjölk-företag nationellt stöd för mjölkproduktion, vilket är en minskning med 40 företag jämfört med 2015. Den totala mängden producerad mjölk minskade till 375 743 ton 2016 vilket är 12 497 ton mindre än 2015. Även antalet mjölkkor minskade under 2016 med 1 555 st. till 44 912 st. Däremot ökade antalet mjölkkor per företag i stödområdena något, vilket pekar på att utvecklingen fortsätter mot färre men större besätt-ningar. Analysen i rapporten visar på att små företag



i inlandet lägger ned produktion samtidigt som lant-brukare vid kusten med bättre förutsättningar ökar både sina besättningar och sin produktion.

Det nationella stödet riktar sig, förutom till mjölk-producenter, även till get-, slaktsvins-, smågris- och äggproducenter, samt till företag med odling av bär, grönsaker och potatis. Av rapporten framgår vidare att antalet företag för dessa övriga produktionsinrikt-ningar 2016 uppgick till 443, vilket är 11 färre än 2015.

Tabell 10 Utbetalat nationellt stöd i jämförelse med referensnivån (tkr)1

Produk-tionsform

Ref. Nivå

2015 Utbetalat

2016 Utbetalat

2017 Utbetalat

Mjölk 271 463 278 762 269 738

Transport mjölk

14 746 13284 13 762

Getter 1 307 1 297 1 206

Delsumma 295 670 287 516 293 343 284 706

Slaktsvin 8 517 9 818 10 414

Smågrisar 2 100 1 986 2 243

Ägg 1 818 2 045 1 471

Delsumma 20 970 12 435 13 849 14 128

Bär/grön-saker

2 030 910 891 994

Potatis - 3 167 3 925 3 763

Summa 318 670 304 028 312 008 303 591

1. Referensnivån är den nivå produktionen uppgick till under 1993–1994.


Regeringen har i sin budget gjort utrymme för en höjning av det nationella stödet från och med 2018 med ca 100 miljoner kronor. På grund av detta och en önskan om ett mer flexibelt stöd har Jordbruksverket bland annat gjort flera beräkningar och analyser av hur mycket stödet bör öka för att bibehålla samma stöd som vid införandet och olika alternativ för hur de nya stödnivåerna kan se ut. Den referensgrupp som finns för norra Sverige har varit med och lämnat synpunkter på förslagen. Beräkningarna och analyserna har presenterats som underlag för Näringsdepartementet. Jordbruksverket har även hjälpt Näringsdepartementet med utformningen av det nya beslutet från EU-kommissionen. Dessutom har vi analyserat hur mycket tid och resurser genom-förandet kommer att kosta för Jordbruksverket, där IT-utveckling, handläggningstider, extern informa-tion samt uppdatering av regelverk har varit de stora delarna.

Samtidigt har det under 2017 pågått diskussioner om utformningen av det nationella stödet från och med 2021 i referensgruppen, där bland annat utformningen av stödområdena och nya djurslag har lyfts upp.

Måluppfyllelse – Jordbruk norra SverigeMålet med det nationella stödet till lantbrukare i norra Sverige är som tidigare angivits att jordbruks-produktionen i området bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU. Jordbruksverket bedömer att målet är fullt uppfyllt då utbetalning-arna för 2017 uppgår till 95,3 % av referensnivån.

Utsäde – sundhet, kvalitet och sorterFullgott utsädeCertifiering av utsäde regleras av utsädeslagen (1976:298) och utsädesförordningen (2000:1330) där Jordbruksverkets uppgifter som ansvarig myndighet framgår. Vi har också satt målet att Jordbruksverket ska verka för en konkurrenskraftig och hållbar växtodling genom att främja att ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde används i Sverige. Det gör vi genom att utföra kostnadseffektiv och väl fungerande certifiering och analys av lantbruksutsäde inklusive potatis. Jordbruksverket ansvarar också för att skapa regler för produktion och saluföring av utsäde som når upp till gällande kvalitetskrav. Hur mycket utsäde som vi har certifierat visas i tabellen nedan tillsammans med den mängd som Frökontrollen Mellansverige certifierat.

Tabell 11 Certifierade kvantiteter utsäde, ton

2014/20152 2015/20162 2016/20172

Fröburna växtslag

Jordbruksverket 115 990 116 128 117 249

FMAB1 33 917 57 450 59 690

Summa 149 907 173 578 176 939

Potatis 18 358 18 793 18 233

1. FMAB = Frökontrollen Mellansverige AB2. Växtodlingsperiod dvs. höst och vår.Källa: Jordbruksverket samt Frökontrollen Mellansverige AB

Vi har beräknat andelen certifierat utsäde som används av stråsäd och potatis genom att jämföra ett beräknat utsädesbehov mot den faktiska mängden certifierat utsäde. Det beräknade utsädesbehovet baseras på uppgifter om åkerarealens användning och en uppskattad utsädesmängd per hektar.

Kvantiteten certifierat utsäde omfattar för spannmål förutom nationellt certifierat utsäde i beräkningen även certifierat utsäde som har förts in från annat EU-land eller importerats. För potatis kan vi bara räkna på utsäde producerat i Sverige eftersom uppgifter om införda kvantiteter inte finns tillgängliga på samma sätt som för spannmål.



Tabell 12 Certifierat utsäde – andel av den totala utsädesanvändningen (%)

Växtslag 2014/2015 2015/2016 2016/2017

Spannmål 76 75 79

Potatis 32 31 30


Den totala arealen spannmålsodling är fortsatt mycket stor i Sverige. Användning av certifierat utsäde i spannmålsodlingen har under perioden legat på 79 %. Medelvärdet för de senaste 10 åren för andelen certifierat utsäde ligger på 75 %. Drygt 4 % av utsädesbehovet täcks genom införsel/import.

För potatis har andelen certifierat utsäde legat runt 30 % de senaste åren. För övriga växtslag (vall, baljväxter, vall- och grönytegräs, oljeväxter) kan vi inte beräkna andelen certifierat utsäde på grund av att mycket utsäde överlagras mellan åren. För dessa växtslag har dock andelen certifierat utsäde histo-riskt varit mycket hög och inget tyder på att andelen certifierat utsäde skulle ha minskat under senare år.

Utsädeslagstiftningen medger att vissa moment inom certifieringen görs av auktoriserade prov-tagare respektive auktoriserade laboratorier. Jordbruksverkets kontroll av detta redovisas under avsnittet Effektiv kontrollverksamhet i detta kapitel.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den offentligrättsliga delen inom resultatområde Utsäde uppgick 2017 till 7,3 miljoner kronor (föregående år 8,5 miljoner kronor).

Sortlista och sorter i odlingInom EU får endast utsäde och annat förökningsmate-rial av lantbruksväxter och köksväxter av godkänd sort saluföras. För att vara en godkänd sort ska sorten finnas med i EU:s gemensamma sortlista för lantbruksväxter och köksväxter. Sorter som bedöms lämpliga i Sverige har i regel tagits in på den svenska sortlistan som i sin tur är en del av EU:s gemensamma sortlista.

För det svenska lantbrukets konkurrenskraft är det viktigt att ha tillgång till sorter som är väl anpas-sade till svenska odlingsförutsättningar, oavsett om dessa har förädlats i Sverige eller utomlands.

I Sverige värderas sorters odlingsegenskaper i sortförsök som utsädesföretagen finansierar. Under 2017 har Jordbruksverket finansierat kompletterande sortförsök för ekologisk odling.

Måluppfyllelse – Fullgott utsäde Ett utsädesparti som kan certifieras uppfyller en lång rad kvalitetskrav. Därför är andelen certifierat utsäde ett sätt att mäta hur stor andel av fullgott utsäde som används i Sverige och en indikator för hur väl vi lyckats med vårt utsädesmål. Jordbruksverket bedömer att målet om främja ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde är i huvudsak uppfyllt.

Effektiv kontrollverksamhet Jordbruksverket är ansvarig för att samordna och genomföra kontroller. Målen för kontrollverksamheten är att utföra rätt kontroller, på rätt sätt och i rätt tid.

Genomförande av kontrollerVi genomför operativ kontroll inom olika områdena.

• Utsäde, handelsnormer frukt och grönt, han-delsnormer fiskeri- och vattenbruksprodukter redovisas i detta avsnitt.

• Foder, animaliska biprodukter (ABP), trans-missibla spongiforma encefalopatier (TSE), vattenbruk, växtskydd, , hönshälsa, veterinära gränskontroller, inspektioner av officiella vete-rinärer, revisioner enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 redovisas i avsnittet Skydd av djur, växter och hälsa.

• Kontroller av retursystemen (PET) , GMO redovi-sas i avsnittet Miljö- och resurseffektiva näringar.

• Köttklassificering redovisas i avsnittet Konkurr-ens neutral uppdragsverksamhet.

Vi genomför varje år ca 12 000 kontroller, varav största delen, cirka 6 000 stycken, är växtskydds-kontroller. Utöver dessa kontroller görs årligen ca 15 000 dokumentkontroller.

Arbetet med en enhetlig kontrollprocess har bl.a. lett till att ärendehandläggningen inom flera områden görs i Public 360.

Rätt genomförda kontroller

Begreppet ”rätt kontroller” innebär att vi genomför rätt kontrolluppdrag, rätt urval samt rätt nivå på kontroller. Varje år fattas beslut om en samlad kon-trollplan. Denna baseras på riskanalyser och anger inriktning och antal kontroller som vi ska genomföra kommande år inom områdena.

En av grunderna för den samlade kontrollplanen är att antalet kontroller inom de olika kontrollty-perna ska ligga på en så låg nivå som möjligt utan att syftet med kontrollerna äventyras. Kontrollurvalet baseras på risk.

Riskerna för ett år baseras till stor del på utfallet i föregående års kontroller. För de områden där urval görs flera gånger under året används alltid uppdaterad och samlad information. Detta betyder att vi till exempel analyserar statistik från tidigare genomförda kontroller. För vissa områden finns det gemensamma EU-regler för kontrollurval, bl.a. vid importkontroller. EU-reglerna anger miniminivåer och baseras på risk, dessa används vid urvalet.

Kontroller genomförda på rätt sätt

Kontroller på ”rätt sätt” innebär bland annat att kontrollarbetet ska ske enligt fastställda riktlinjer och kontrollprocess. I kontrollarbetet ingår bland



annat riktlinjer för riskanalys och urval, checklistor, kontrollinstruktioner, kontrollrapport, beslutsväg-ledning och verksamhetsstatistik.

För att säkerställa kvaliteten i den operativa kontrollen finns ett kvalitetssäkringsprogram som syftar till att kvalitetssäkra de kontroller som omfattas av den samlade kontrollplanen. Programmet omfattar delmoment som utbildning, kalibrering, dokumentära omkontroller, efterkontroller samt övervakade kontroller.

Resultatet av kvalitetssäkringen, som mäts i ett kvalitetsindex, kan exempelvis identifiera utvecklingsbehov av styrande dokumenteller kompetensutvecklingsbehov. Målsättningen är att kvalitetsindexet ständigt ska förbättras. För varje år fastställs en plan för den kvalitetssäkring som ska utföras, avseende både inriktning och omfattning.

Kontroller genomförda i rätt tid

Begreppet ”rätt tid” innebär att kontrollerna sker enligt fastställda tidplaner. Under 2017 har den samlade kontrollplanens kontroller genomförts i huvudsak i rätt tid enligt regelverk och tidplaner.

Utöver att kontrollerna enligt samlad kontroll-plan ska vara genomförda under kalenderåret finns det inom vissa kontrolltyper även krav på när under året kontrollen ska ske. Det kan exempelvis röra sig om att kontrollen måste ske vid en ur vegetations-synpunkt lämplig tidpunkt.

Kontroll av utsäde Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av utsäde. Sedan acceptansen sänktes för när en kontroll ska redovisas som avvikelsefri 2016 kommer det synas en större variation i andelen avvikelser mellan olika år. Det beror bland annat på att det statistiska underlaget är litet, vilket gör att endast ett fåtal ärenden får stor påverkan på utfallet av andelen avvikelse. Skillnaden i andelen avvikelser mellan 2016 och 2017 bedöms ligga inom ramen för vad som kan anses vara normalt.

Tabell 13 Utsäde, offentlig kontroll 2015-2017

2015 2016 2017Planerade kontroller 107 121 110Utförda kontroller 107 121 89Avvikelser (%) 1 % 23 % 10 %

Kostnad per kontroll, tkr1 0,9 0,7 0,6

1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader.

Källa: Jordbruksverket.

Kontroll av handelsnormer för frukt och gröntJordbruksverket ansvarar för de offentliga kontrol-lerna av de gemensamma handelsnormerna för frukt och grönt inom EU. Kontrollerna syftar till att se till att handelsnormerna är uppfyllda i det handelsled som kontrollerna utförs, det vill säga att de uppfyller kraven avseende märkning och kvalitet. Kontroller av handelsnormen görs vid import, men också hos grossister och detaljister.

Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/anmärkning. Vanligaste typen av avvikelse är felaktig eller avsaknad av märkning samt rötor.

Tabell 14 Kvalitetskontroll, offentlig kontroll 2015-2017

2015 2016 2017Planerade kontroller 1 844 1 851 1 935Utförda kontroller 1 853 1 890 1 952Avvikelser, % 10 % 8,9 % 8,5 %Kostnad per kontroll, tkr1 2,1 1,8 2,1

1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader


Foto

: Ing

rid K

arlss

on



Kontroll av handelsnormer för fiskeri- och vattenbruksprodukterJordbruksverket ansvarar för de offentliga kont-rollerna av de gemensamma handelsnormerna för fiskeri- och vattenbruksprodukter inom EU. Kontrollerna genomförs av Havs- och vattenmyn-digheten (HaV) på uppdrag av Jordbruksverket. Kontrollerna syftar till att förbättra kvaliteten på produkterna, underlätta handel och skapa rättvis konkurrens. Kontroll sker av att kraven i handelsnor-merna för fiskeriprodukter är uppfyllda och att parti-erna är korrekt märkta.

Enligt EU-regelverket ska 5 % av den sålda fisken som omfattas av fleråriga planer kontrolleras. Sverige har dessutom satt som mål att minst 20 kontroller ska genomföras av ytterligare fem arter som omfattas av fleråriga planer, dock minst två kontroller inom respektive art.

Under 2017 infördes individuella fiskekvoter och det har påverkat infiskningen och därmed genom-förandet av kontrollerna av handelsnormerna. Resultatet av kontrollerna visar att Sverige har nått upp till målet om att 5 % av den sålda fisken som omfattas av fleråriga planer ska ha en kontroll.

Andelen avvikelser fortsätter att sjunka. Vanligast förekommande avvikelse är bristfällig eller felaktig märkning.

Jordbruksverket har under 2017 färdigställt en ny provtagningsstrategi för kontrollerna. Strategin är godkänd av kommissionen. Syftet med den nya strategin är att skapa en effektivare kontroll genom att gå över till en riskbaserad metod för urval av kontroller. Kontrollerna riktas då till de arter och områden där de bäst behövs. En riskbaserad kontroll bör även bli mer kostnadseffektiv. Jordbruksverket och HaV kommer att börja tillämpa strategin med den riskbaserade metoden under 2018.

Tabell 15 Handelsnormer fisk, offentlig kontroll 2017

2015 2016 2017Planerade kontroller 105 130 130Utförda kontroller 151 229 133Avvikelser, % 58 % 37 % 27 %


Måluppfyllelse - Effektiv kontrollverksamhetVid bedömningen av måluppfyllelsen har genom-förandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid på kontroll av utsäde, kontroll av handelsnormer för frukt och grönt samt handelsnormerna för fiskeri och vattenbruksprodukter. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt.

Andra insatser för att stärka konkurrenskraften Exportfrämjande åtgärder Jordbruksverket arbetar på många olika sätt med att underlätta handel och främja export av svenska jordbruksprodukter och livsmedel. En del har under året varit ett fortsatt grundläggande arbete med att skapa bättre förutsättningar för handel och export genom bland annat att delta i olika internationella sammanhang, inom EU och nationellt där frågor kopplade till export diskuteras.

Jordbruksverket har medverkat i EU-arbetet med att ta fram och bevaka intressen inför förhand-lingar om tullar, kvoter och andra handelsvillkor i handeln med våra största tredjelandsmarknader, inte minst Norge. Under 2017 framförhandlades nya kvoter och tullättnader. Vi har också deltagit bl.a. i EU-arbetet där veterinära frågor i anslutning till export diskuteras samt vid förhandlingar med tredje länder om de veterinära delarna av handelsavtalen. Jordbruksverket deltog även med expertkompetens inom fiskerifrågor vid WTO:s ministerkonferens i Buenos Aires.

Jordbruksverket har under året också arbetat med exportfrämjande åtgärder i form av att fungera som ett stöd till företag och branscher som själva har små möjligheter att satsa på export. Under 2017 har Jordbruksverket uppdaterat den myndig-hetsgemensamma exportguiden för jordbruksvaror och livsmedel på verksamt.se som Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter skapade 2016. Vi har också tagit fram en webbutbildning för att förenkla och underlätta för de som vill arbeta som officiella veterinärer. Vi har deltagit i olika forum för att främja exporten så som handlingsplanerna för nöt, gris och lamm, i Livsmedelsverkets forum för export ”Samverkansforum” m.fl. Vidare deltog och ledde Jordbruksverket under den första halvan av 2017 styrgruppen för Food From Sweden-programmet med exportstödjande aktiviteter. Under 2017 har Jordbruksverket hållit i ett projekt om hur mervärden skapas och bidrar till lönsamheten, med såväl nationell avsättning som export. Dessutom arbetar Jordbruksverket i olika standardiseringsor-gan med att bevaka att normerna främjar en hållbar handel, passar svenska produkter och handelsmöns-ter och att de inte utgör tekniska handelshinder. Jordbruksverket koordinerar UNECE:s arbete med att ta fram en ”Code of Good Practise” för global handel med frukt och grönsaker.

En del av arbetet med att främja exporten till länder utanför EU består i att arbeta med marknads-tillträden, det vill säga lands- och anläggningsgod-kännanden. Jordbruksverket arbetar här tätt ihop



med Livsmedelsverket för att öppna nya marknader för export av livsmedel och jordbruksprodukter och även i de ärenden som rör livsmedel är vår del av arbetet grundläggande eftersom en av de viktigaste och potentiellt mest handelshindrande frågorna är djurhälsa. I marknadstillträdesarbetet ingår bl.a. att svara på frågeformulär, ta emot inspektioner samt utforma och förhandla nya bilaterala exportintyg. Vi arbetar också kontinuerligt för att öppna gamla marknader som stängts på grund av utbrott av smitt-samma djursjukdomar i Sverige. Under 2017 har vi öppnat upp nya marknader för export av livsmedel och jordbruksprodukter. Jordbruksverket har också arbetat med förberedelser för Grüne Woche. Se vidare under kapitlet Återrapporteringskrav.

Konsumentaspekterna Konsumentaspekterna ska beaktas i all verksamhet vid Jordbruksverket. I detta avsnitt redovisas det övergripande arbetet som är inriktat på att beakta och lyfta konsumentperspektivet. Dessutom redo-visas här de delar av verkets konsumentinriktade arbete som inte har redovisats i annat avsnitt i denna årsredovisning.

Beakta och utvärdera konsumentaspekternaJordbruks- och livsmedelspolitiken i vid bemärkelse kan få många effekter för medborgarna/konsumen-terna. Konsumenteffekterna redovisas ofta endast utifrån effekterna på pris och kvalitet på livsmedel. Effekterna kan emellertid ses i ett betydligt bredare perspektiv, nämligen effekterna på de olika samhälls-mål som lagts fast. Syftet med politiken är ytterst att uppnå en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion, vilket inkluderar en rad kollektiva nyttigheter i form av bl.a. säkra livs-medel och miljövärden. Konsumentaspekterna på de centrala delarna av den gemensamma jordbruks-politiken (CAP) och fiskepolitiken (CFP) analyseras och beaktas kontinuerligt av Jordbruksverket. Detta sker exempelvis i utredningsarbetet inför översyner av regelverk och politik och som bl.a. redovisas i yttranden till Näringsdepartementet.

KonsumentwebbenJordbruksverket har särskilda konsumentsidor på webbplatsen där vi samlar material som rör vår verksamhet och som bedöms vara speciellt viktigt för konsumenterna. Det finns möjlighet att prenume-rera på de nyheter som publiceras på konsumentsi-dorna. Under året har antalet prenumeranter ökat med drygt 12 %. Nyheterna under året handlade

bland annat om antibiotikaresistens, mervärden i svensk odling, köttkonsumtionen och efterfrågan på svenskt kött.

Måluppfyllelse – KonsumentaspekternaJordbruksverket har med vidtagna åtgärder under 2017 tagit fram och förmedlat kunskaper, bl.a. med information på webbplatsen, som underlättar för konsumenterna att göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektiv. Konsumentperspektivet har också beaktats och lyfts fram i det löpande arbetet vid översyner och genomförande av politik och regelverk. Målen bedöms därför vara i huvudsak uppfyllda.

Förenklingar överalltJordbruksverket har under 2017 fortsatt att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar och underlätta för företagen i deras företagande. Viktiga delar i detta arbete har under året varit att arbeta vidare med de synpunkter och förslag som framkom under Förenklingsresan för lantbrukare och Förenklingsresan för Livsmedelsindustrin och att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar vid exempelvis regelverks- och rutinöversyner. Förenklingsarbetet sker kontinuerligt som en integrerad del i vårt ordinära arbete. Förslag till förenklingar samlas in internt och externt och förs in i en tidsatt handlingsplan. Förenklingsarbetet följs upp genom regelbundna avstämningar där representanter från samtliga berörda avdelningar på Jordbruksverket deltar. En mer utförlig beskrivning finns i kapitlet Återrapporteringskrav.

Härjedalsförhandlingarna Jordbruksverket fick år 2005 (Jo2005/1602) ett reger-ingsuppdrag ”att utreda förutsättningar för samt verka för att förhandlingar genomförs mellan å ena sidan Handölsdalens, Idre, Mittådalens, Ruvhten Sijte och Tåssåsens samebyar och å andra sidan berörda markägare avseende rätt till vinterbete för ren”. I regeringsbeslut år 2008 (Jo2008/2170) utvid-gades uppdraget från att bara gälla vinterbete för ren till att gälla allt bete för ren.

Uppdraget genomförs via förhandlingar ledda av en särskild medlingsgrupp under ledning av Jordbruksverket och med deltagande från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Bakgrunden till uppdraget är de långdragna och djupgående konflikterna mellan rennäring och skogs-näring i Härjedalen. Dessa konflikter resulterade i en



tingsrättsdom år 1996 som innebar att de aktuella byarna saknade lagfäst betesrätt på omfattande betesmarker i Härjedalen. För att fortsatt kunna beta dessa marker krävs därmed arrendekontrakt för renbete mellan samebyar och berörda markägare.

En i detta fall genom avtal utökad renbetesareal medför också att betestillgången blir säkrare för rennäringen vilket sett över tiden har blivit allt angelägnare. Detta då ett under senare år förändrat klimat har lett till att betet har blivit låst i en allt större utsträckning genom främst isbildning.

Hittills har efter medling mellan parterna vin-terbetesavtal träffats omfattande cirka 160 000 ha ingående i cirka 1 000 olika fastigheter samt bar-marksbetesavtal för ett mycket viktigt betesområde omfattande cirka 23 000 ha ingående i cirka 100 olika fastigheter. I de förstnämnda avtalen anslöt sig ägare till fastigheter representerande cirka 80 % av aktuell areal och i de sistnämnda avtalen anslöt sig fastighetsägare representerande hela cirka 95 % av aktuell areal.

Ett antal större skogsbolag trädde ur den ovan berörda tingsrättsprocessen och ingick istället en förlikning med de berörda samebyarna. Förhandlingar pågår sedan en tid med stöd av medlingsgruppen med målet att ändra detta avtal vad gäller regleringen för ett särskilt område inom avtalet på sammanlagt cirka 195 000 ha vinter-betesmark. Syftet med förhandlingen är att göra denna areal mer lättillgänglig för utnyttjande till renbete och därmed skapa ytterligare förbättrade förutsättningar för ett mer långsiktigt utnyttjande av vinterbetet i Härjedalen. Överenskommelse har hittills kunnat träffas med bolag som sammanlagt äger en areal på cirka 151 000 ha eller cirka 77 % av den i förhandlingen berörda arealen. Parallellt med

dessa pågående förhandlingar med skogsbolagen så har under år 2017 bedrivits förhandlingar med representanter för ägare till den privata skogsareal på sammanlagt cirka 80 000 ha som ligger insprängd mellan de fastigheter som ägs av bolagen i detta område inom förlikningsavtalet.

Målet med dessa båda delförhandlingar inom uppdraget är att sammanlagt cirka 275 000 ha vinterbetesmark ska kunna säkras för ett lång-siktigare utnyttjande för de berörda samebyarna i Härjedalen. I den framförhandlade komplette-ringen av det ovan berörda förlikningsavtalet anges att antalet renar inte får öka utan att den tillförda arealen istället ska bidra till ett långsiktigare utnytt-jande av vinterbetesmarken genom främst ett sänkt betestryck.

För närvarande arbetar medlingsgruppen även med förberedelser inför sonderingar hos parterna gällande förutsättningarna för ett inledande av förhandlingar gällande arrendeavtal för de två res-terande byarna inom regeringsuppdraget.

SynemänEnligt bestämmelserna i 18 § förordningen med instruktion för Statens jordbruksverk (2009:1464) ansvarar verket för att erbjuda utbildning som syftar till att säkerställa att synemän har tillräcklig kom-petens för att genomföra syn vid jordbruksarrende enligt 9 kap. jordabalken. För detta ändamål betalar Jordbruksverket ut medel till Synemannaförbundet som ombesörjer vidareutbildningen av synemän åt verket. Under 2017 har Synemannaförbundet hållit en utbildningsdag för synemän i Jönköping, den 19 oktober, där representant från Jordbruksverket också närvarade.

Skydd av djur, växter och hälsaI detta kapitel redovisas Jordbruksverkets arbete inom djurskydd, djurhälsa, smittskydd, foder och animaliska biprodukter, växters sundhet och krisberedskap.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader har under året uppgått till 232,9 miljoner kronor (15 % av de totala kostnaderna) för den verksamhet som redovisas i detta kapitel.

SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA


Säkerställa ett gott djurskydd Jordbruksverkets uppdrag på djurskyddsområdetVi ska enligt vår instruktion säkerställa ett gott djurskydd i landet. Vi ska också enligt instruk-tionen arbeta för en hållbar utveckling och ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Allt detta gör vi genom lagstift-ning, vägledning, dialog, information och stöd i djurskyddskontrollarbetet. I detta kapitel redogör vi övergripande för våra prestationer under året för att nå målet ett gott djurskydd

Arbete för en effektiv, tydlig och ändamålsenlig djurskyddslagstiftning Att ha en ändamålsenlig lagstiftning är en av flera viktiga faktorer för att skapa ett gott djurskydd. För att lagstiftningen inte ska hindra framsteg och inno-vation och för att skapa acceptans för lagstiftningen behöver lagstiftning kontinuerligt uppdateras, förbättras och förenklas. Nedan presenteras några av våra prestationer på området som inneburit stora insatser under året eller som haft stor betydelse för djurskyddet och konkurrenskraften.

Tjurar och stutar ska hållas lösgående och helspaltgolv förbjuds för får En stärkning av djurskyddet är att från och med den 1 augusti 2017 ska stutar och tjurar som är äldre än 6 månader hållas lösa och inte i uppbundna system.

Skälet till detta är dels att det är svårt att hålla han-djur rena när de står uppbundna, dels att deras rörel-sefrihet och möjlighet till sociala interaktioner är mer begränsad om de står uppbundna. Eftersom det inte finns något krav på bete eller annan utevistelse för tjurar finns det också en risk att en uppbunden tjur inte får tillräckligt med motion. Kravet infördes i djurskyddsföreskrifterna redan år 2007 men med en övergångstid på 10 år för att ge berörda djurhållare rimlig tid att anpassa sin djurhållning till lösdrift. En annan djurskyddsförbättring är att får som föds upp inom lantbruket från och med den 1 augusti 2017 inte får ha liggytor som består av gödseldränerande golv. Denna djurhållningsform har inte varit vanlig i Sverige men har varit tillåten. Även här infördes kravet 2007 men har nu trätt i kraft efter 10 år.

Nya bestämmelser för slaktkycklingarnas föräldrar och vid avvänjning av smågris Under 2017 har vi delat upp djurskyddsbestämmel-serna för nötkreatur, gris, får, get, fjäderfä och kanin i olika djurslagsspecifika författningar. Vi har även infört vissa ändringar som bl.a. innebär att föräld-radjuren till slaktkyckling får egna bestämmelser som är bättre anpassade för deras behov. Detta gäl-ler t.ex. ljus och sittpinnar där tidigare bestämmel-ser kunde leda till djurvälfärdsproblem. Sittpinnar har i vissa fall orsakat hönsen skador och i de nya reglerna kan en upphöjd sittyta användas istället för eller i kombination med sittpinnar.

Vi har även ändrat bestämmelserna för avvänj-ning av smågrisar. Grundkravet att smågrisarna ska vara minst 28 dagar innan de får avvänjas gäller fort-farande. De nya bestämmelserna innebär dock att vissa grisuppfödare, de som har rätt förutsättningar


Gott djurskydd

Säkerställa ett gott djurskydd I huvudsak uppfyllt (3)

God djurhälsa

Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd I huvudsak uppfyllt (3)

Tillgång till veterinärer Fullt uppfyllt (4)

Smittskydd

Förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Fullt uppfyllt (4)

Växters sundhet

Upprätthålla ett gott sundhetsläge på växtområdet I huvudsak uppfyllt (3)

God krisberedskap

God krisberedskap Fullt uppfyllt (4)

Effektiv kontrollverksamhet

Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid I huvudsak uppfyllt (3)

Djurregister

Kvalitet i djurregister I huvudsak uppfyllt (3)



och uppfyller vissa särskilda omsorgskrav kan bli ansluten till ett särskilt hälsoprogram för smågrisar och får då vänja av smågrisarna något tidigare. I dessa fall måste dock minst 90 % av smågrisarna i en smågrisomgång vara 26 dagar gamla eller äldre och ingen gris får vara yngre än 21 dagar som är EU:s krav. Genom det kan grisuppfödaren föda upp någon extra smågris per sugga och år. För dessa grisupp- födare gäller alltså strängare djurskyddskrav jämfört med övriga, t.ex. när det gällande skötsel och hur stallarna är utformade och fungerar. Grisuppfödarna kommer också att få extra kontroller av särskilda djurhälsoveterinärer som bl.a. ska följa upp att inte sjukligheten och läkemedelsanvändningen ökar hos smågrisarna och att smågrisarna inte får störningar i sina beteenden. Syftet med de nya bestämmelserna är att med en bibehållen djurvälfärd för smågrisarna samtidigt kan stärka smågrisuppfödarnas lönsam-het och konkurrenskraft samt öka den svenska livsmedelsproduktionen. Hästbestämmelserna uppdateras och görs tydligareVi har även under året fortsatt vår översyn av djur-skyddsbestämmelserna för häst. Syftet har dels varit att uppdatera bestämmelserna utifrån dagens förhållande och kunskap, dels att göra dem tydligare och införa mer funktionskrav där så är möjligt. Som stöd och bollplank i arbetet finns en arbetsgrupp där länsstyrelsen, bransch- och djurskyddsorganisatio-ner, samt forskare deltar. Föreskrifterna har varit på extern remiss och arbetet med översynen kommer att fortgå under 2018.

Hund- och kattbestämmelserna ses över Vi har under 2017 börjat en översyn av djurskydds-bestämmelserna för hund och katt. Syftet är att anpassa föreskrifterna till ny kunskap, att stärka djurägaransvaret och göra det lättare att följa reg-lerna. Syftet är även att minska den administrativa bördan, underlätta djurskyddskontrollerna och göra det möjligt för länsstyrelserna och veterinärerna att göra vissa bedömningar. Exempel på det sistnämnda är att länsstyrelsen kan behöva avgöra om vissa avvikelser är godtagbara i en djurhållning och vete-rinären kan av veterinärmedicinska skäl bedöma att en hund eller katt ska hållas och skötas på särskilt sätt under en viss tid.

Nya djurskyddsbestämmelser för försökdjur medför ökat ansvar för forskningsinstitutionerna Under 2017 har vi även sett över djurskyddsbestäm-melserna för försöksdjur. Syftet har bl.a. varit att ta om hand synpunkter som EU-kommissionen haft på våra bestämmelser, men även att göra ändringar i bl.a. djurskyddsorganens arbetsuppgifter. Ett djurskyddsorgan ska finnas kopplat till all försöks-djursverksamhet och har som funktion att ge råd

till personalen i frågor om djurskydd och övervakar verksamheten från djurskyddssynpunkt. De nya bestämmelserna innebär att djurskyddsorganen kan ändra ett djurförsöksetiskt godkännande så länge det inte påverkar försöksdjurens välfärd negativt vilket är i enlighet med Regeringens proposition 2013/14:41. Ett annat syfte har varit att förenkla och förtydliga ansvars- och arbetsområden för fördjurs-verksamhet. Föreskrifterna har under året varit på extern remiss och beslutades strax före årsskiftet.

I tabellen nedan redovisas antalet ärenden i de djurförsöksetiska nämnderna. Att antalet ansökningar minskar beror bland annat på att ansökningarna har blivit mer omfattande sedan avgift infördes och att ansökningarna nu gäller godkännanden som kan vara i 5 år istället för 3 år som tidigare. Se det ekonomiska utfallet i kapitel Finansiell redovisning - Inledning.

Tabell 16 Ärenden i de djurförsöksetiska nämnderna

2015 2016 2017

Inkomna ärenden 1 095 749 662

Godkända ärenden 800 600 566

Godkända ärenden med villkor 255 142 91

Avslagna ärenden 26 7 5

Ärenden med reservationer 122 106 104


Vägledning och utbildning är viktigt i djurskyddsfrågor Förutom lagstiftning jobbar vi även med vägledning och utbildning av länsstyrelsens personal för att nå målet ett gott djurskydd. Under 2017 ordnade vi och länsstyrelsen två gemensamma kontrolldagar med fokus på djurskyddsfrågor. Syftet var att samla alla djurskyddskontrollanter för att informera, kalibrera och diskutera både aktuella och framtida utmaningar på djurskyddsområdet. Under dessa dagar diskuterades bl.a. hur framti-dens djurskyddslagstiftning kan komma att se ut och vilka utmaningar detta medför för kontrollen. Under gruppövningar fick alla deltagare diskutera verkliga scenarion och på så sätt kalibrera sina bedömningar och lämpliga åtgärder i kontrollsituationen. Dagarna avslutades med att näringens representanter gav sina framtidsspaningar kring hur de tror djurhållningen kommer att utvecklas och förändras framöver.



Dialog och information i djurskyddsfrågorJordbruksverket representerar Sverige i EU:s djurskyddsplattformI januari 2017 inrättade EU-kommissionen den djurskyddsplattform som Sverige tillsammans med Danmark, Nederländerna, Tyskland och Belgien har föreslagit och drivit på bildandet av. Syftet med plattformen är bl.a. att alla medlemsstater ska leva upp till EU:s bestämmelser på djurskyddsområdet på ett mer likartat sätt och att utbyta erfarenheter och kunskap för att på så sätt stärka djurskyddet i EU. Plattformen består av 75 medlemmar där varje land har en representant vilket i Sveriges fall är Jordbruksverkets djurskyddssamordnare. I övrigt består plattformen av representanter från t.ex. bransch- och djurskyddsorganisationer, berörda EU-myndigheter och oberoende vetenskapliga experter. Under året har plattformen haft två möten. Vid det första mötet gav Kommissionen sin bild av vad och hur plattformen skulle arbeta. Prioriterade områ-den är t.ex. implementeringen av grisdirektivet och transportfrågor. Alla medlemmar fick även berätta vad de ansåg att plattformen bör jobba med vilket var ett stort antal olika djurskyddsfrågor. Vid andra mötet bildades en undergrupp för djurtransporter och Kommissionen meddelade att en undergrupp för gris skulle bildas på nästa möte 2018. Många deltagare var positiva till bildandet av undergrup-per på olika områden och Kommissionen var tydlig med att det är endast dessa två undergrupper som de kommer att hålla i men att de inte ser några pro-blem med att andra informella grupper bildas och sedan rapporterar till plattformen. Det förslogs bl.a.

att informella undergrupper på områden som häst och olaglig handel med hundar borde bildas och att de diskussionspapper som vi tillsammans med Danmark, Tyskland, Belgien och Nederländerna tagit fram under året kunde vara en utgångspunkt i dessa gruppers arbete.

Djurskyddskonferens för bättre djurskydd i Europa och invigning av 3R- centret I november anordnade vi en djurskyddskonferens med temat Tillsammans för ett bättre djurskydd i hela Europa. På förmiddagen gav representanter från oss, Näringsdepartementet, bransch- och djurskyddsorganisationer, samt handeln sin syn på hur vi gemensamt ska jobba för att stärka djurskyddet inom EU. På eftermiddagen delades konferensen upp och en del handlade om djurskyd-det inom livsmedelsstrategin medan den andra utgjordes av en invigning av Jordbruksverkets nya 3R center. Jordbruksverkets arbete med 3R-frågor utvecklas vidare i kapitlet Återrapporteringskrav. Konferensen hade ungefär 175 besökare på plats men sändes även live och går även att se i efterhand på Jordbruksverkets webbplats.

Djurskyddsrapporten Djurskydd 2007-2017I årets djurskyddsrapport har vi gjort en tillbakablick över de 10 år som vi haft hand om djurskyddet sedan frågorna kommit tillbaka till Jordbruksverket från Djurskyddsmyndigheten. För att stärka djurskyddet och konkurrenskraften har Jordbruksverket bland annat under de senaste 10 åren sett över, gjort om och förbättrat sina djurskyddsbestämmelser på många olika områden. Vår bedömning är att det har varit en positiv utveckling på djurskyddsområdet

Foto

Hel

ena

Elof

sson

Möte med EU:s djurskyddsplattform i Bryssel.



vilket också beskrivs i rapporten. För de kommande 10 åren har vi en förhoppning om att ny kunskap och ny teknik kan förenas med formerna för vår djurhåll-ning på ett allt bättre sätt och skapa nya lösningar och nya möjligheter. Det globala hot som till exempel antibiotikaresistens innebär kommer också att öka trycket på att skapa allt bättre djurhållningssystem.

CITES - Handel med hotade djur- och växtarterUnder 2017 har CITES-gruppens ärendemängd ökat markant. Det finns flera orsaker till detta men en av dem är att i början på året har Grå jako och ett antal ödlor listats i bilaga A vilket inneburit att fler CITES intyg söks. Då även hela rosenträdsläktet finns på bilaga B måste musikinstrument och andra föremål som tillverkas i dessa träslag ha tillstånd när de korsar internationella gränser, vilket ytterligare ökat ärendemängden. Året har även inneburit utbild-ningsinsatser. Tillsammans med Tullverket gjordes bl.a. en särskild satsning på att utbilda tullpersonal inom ramen för EU:s handlingsplan mot illegal han-del med vilda djur och växter.

Uppföljning av djurskyddet och stöd i arbetet med djurskyddskontrollen Antal djurskyddskontroller i Sverige på konstant nivåUnder 2017 genomförde länsstyrelsen 10 816 djur-skyddskontroller och en analys över antal kontroller och deras resultat kommer vi att göra under våren 2018. För att fortsätta utveckla och göra djurskydds-kontrollerna så effektiva och likriktade som möjligt arbetar vi och länsstyrelsen tillsammans, bland annat i Rådet för djurskyddskontroll.

Kontroll av djurskydd och efterlevnaden av djurskyddsbestämmelserna Länsstyrelsen rapporterar varje år in uppgifter om djurskyddskontroll till oss som vi sammanställer. Tillsammans med Livsmedelsverket presenterar vi detta och andra kontrollområden i den årliga rapporten om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan. Denna redovisas bl.a. till EU-kommissionen och rapporten innehåller många olika uppgifter om djurskyddskontrollen. EU-kommissionen vill bl.a.

veta vilka de vanligaste djurskyddsbristerna har varit hos lantbrukets djur och vad som gjorts för att åtgärda dem. Jordbruksverket lämnar även en redovisning om hur djurskyddskontrollen fungerar till Näringsdepartementet senare under våren varje år. I redovisningen ingår även att analysera och ge en bild av djurskyddsläget. Under de senaste åren har några av de vanligaste bristerna varit: brister i vård och hantering av sjuka djur, bristande dokumentation av läkemedelsan-vändning (nötkreatur, fjäderfä, och gris), brister i renhållning eller brister gällande torra och rena liggplatser (nötkreatur, får och gris), brister gällande foder och vatten och att djuren har tillfredställande hull (nötkreatur, får och gris), brister gällande bl.a. luftkvalitet och tillgång till sittpinnar (fjäderfä). De åtgärder länsstyrelsen använder vid brister är förelägganden, omhändertaganden, djurförbud och åtalsanmälningar.

Tabell 17 Antal djurskyddskontroller

2015 2016 20171

Genomförda kontroller 11 875 10 899 10 816

Övriga kontroller 1 540 1 490 842

Beslut enligt 26 § djurskydds-lagen2

1 312 1 151 1 239

Beslut om omhändertagande 941 827 879

Beslut om djurförbud 279 244 204

1. Uppgifterna är preliminära. För slutliga uppgifter hänvisas till rapporteringen inom ramen för nationella kontrollpla-nen för livsmedelskedjan

2. Enligt 26 § djurskyddslagen (1988:534) får en kontroll-myndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna ska följas.




Rådet för djurskyddskontrollJordbruksverket inrättade rådet 2012 på uppdrag av regeringen. Ledamöterna i rådet representerar samtliga led inom länsstyrelserna och Jordbruks-verket, inklusive länsledning och verksledning, som är involverade i arbetet med djurskyddskontroll. Rådets uppgifter är bl.a. att samordna löpande stra-tegiska frågor som rör djurskyddskontrollen samt att verka för att djurskyddkontrollen ska utvecklas i syfte att bli mer rättssäker, likvärdig och effektiv. Vidare är strategiska diskussioner samt att identi-fiera områden där behov av samsyn och samverkan behövs, en central del i rådets arbete. Som ett led i detta har några särskilda fokusområden valts ut där rådet har en drivande roll i arbetet. Ett område som identifierats under de två senaste åren är ”Under-lätta för djurägare att göra rätt”. Att underlätta för djurägare att göra rätt och följa reglerna anser rådet är en viktig del i ett förebyggande arbete som kom-pletterar kontrollen. Det är ett angeläget arbete som på sikt även kan öka regelefterlevnaden. Ett annat centralt fokusområde för rådet är ”Uppföljning och styrning av djurskyddskontrollen” i syfte att ta vara på varandras erfarenheter och goda exempel och möjliggöra en god verksamhetsutveckling. Rådet har haft fem möten under 2017 och har stor bety-delse som forum för strategiska frågor. Rådet bidrar även till ett fördjupat samarbete mellan Jordbruks-verket och länsstyrelserna och spelar en viktig roll i djurskyddskontrollens utveckling.

Kompetensutveckling och digitalisering inom djurskyddskontrollenInom ramen för livsmedelsstrategin har Jordbruks-verket fått ett uppdrag att, efter samråd med läns-styrelserna, genomföra åtgärder för att stödja kom-petensutvecklingen och utvecklingen av digitala verktyg. Åtgärderna ska underlätta genomförandet av inspektioner och övrigt kontrollarbete och bidra till att öka kvaliteten, likvärdigheten och effektivite-ten i djurskyddskontrollen. Länsstyrelserna är i stor utsträckning delaktiga i uppdraget. Arbetet omfat-tar att utveckla och leverera en teknisk lösning som innebär att djurskyddsinspektören kan fylla i kon-trollresultat direkt i den mobila lösningen i sam-band med kontrollen. Syftet är att underlätta och effektivisera genomförandet av kontrollen för såväl djurhållaren som länsstyrelserna. Utöver detta kom-mer även en basutbildning kring att utföra kontroll att tas fram för djurskyddsinspektörerna. Utbild-ningen kommer bland annat att innefatta områden såsom kontrolluppdraget, myndighetsrollen, lag-stiftning, kontrollmetodik, vikten av enhetlighet och samverkan inom kontrollen, kommunikation och bemötande. Utbildningen kommer att vara i form av e-learning med syfte att bidra till att öka kvaliteten och likvärdigheten i kontrollen. Uppdra-get pågår under 2017 till 2019 och slutredovisas till Näringsdepartementet i februari 2020. Se vidare under kapitel Återrapporteringskrav.

Foto

: Ric

kard

Milt

on



Revisioner för att utvärdera länsstyrelsernas kontroller av foder, djurhälsa och djurskydd i SverigeJordbruksverket genomför revisioner på uppdrag av länsstyrelserna. Syftet med revisionerna är att granska och utvärdera om kontrollmyndigheterna har en planerad verksamhet, att planerna följs, hur det praktiska arbetet utförs och i vilken utsträckning som de planerade resultaten uppnås. Syftet med revi-sionerna är även att ständigt förbättra kontrollen.

Revisionsprogrammet omfattar samtliga kontroll- områden som ligger inom länsstyrelsens verksam-hetsområde och som har koppling till förordning (EG) nr 882/2004. Valet av vilka kontrollmyndigheter som ska revideras sker utifrån en årlig riskanalys där hänsyn tas till bland annat omvärldsfaktorer, tillgänglig kontrollstatistik och geografiska förutsätt-ningar. Under 2017 har Jordbruksverket genomfört sju revisioner med fokus på djurskyddskontroll.

Måluppfyllelse djurskyddVi ska enligt vår instruktion säkerställa ett gott djurskydd i landet. För 2017 bedömer vi att våra prestationer för att nå detta mål är i huvudsak uppfyllt. Detta baserar vi bl.a. på att vi genomfört de insatser som vi planerat när det gäller översyn av djurskyddsbestämmelser, arbete med att stärka djurskyddet inom EU och vägledningsinsatser på djurskyddskontrollområdet. Vi har också följt vår planering när det gäller arbete med dialog och infor-mation i djurskyddsfrågor. Utifrån den djurskydds-debatt vi haft under året bedömer vi dock att dessa insatser borde varit än mer omfattande än de varit.

När det gäller djurskyddet i landet bedömer vi att vi generellt har ett gott djurskydd. Detta baserar vi bland annat på att vi i jämförelse med många andra länder har högre ställda djurskyddskrav och att kontrollen visar att de flesta lever upp till detta. Vår bedömning är också att vi generellt har en hög djurskyddskompetens och ett starkt engagemang för djurskyddsfrågor hos såväl våra djurhållare, som hos berörda myndigheter, bransch- som intresseor-ganisationer. Bedömningen baserar vi på vår dialog med dessa och jämförelser med andra länder.

Säkerställa ett gott djurhälso-tillstånd, samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djurJordbruksverkets uppdrag på djurhälso- och smittskyddsområdetEnligt Jordbruksverkets instruktion ska vi säkerställa ett gott djurhälsotillstånd samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur i människans vård. Detta gör vi dels genom att förebygga djursjukdomar, dels genom att bekämpa de som ändå uppstått. Vi arbetar även med djurhälsopersonal och följer användningen av läkemedel till djur. I kapitlet pre-senteras de områden som varit mest aktuella och som vi lagt mest resurser på under 2017.

Förebygga sjukdom och spridning av smitta hos djurGott sjukdomsläge i landetUnder 2017 har ett par större epizootiutbrott drabbat Sverige i form av fågelinfluensa och Newcastlesjuka. I övrigt har sjukdomsläget i landet varit gott. På uppdrag av Jordbruksverket gör Statens veterinär-medicinska anstalt (SVA) varje år en rapport över Sveriges sjukdomsövervakning och denna rapport visar att läget i landet är bra. Vi stöttar också före-byggande djurhälso- och smittskyddsaktiviteter med anslagsmedel vilket är en av anledningarna till det goda läget vad gäller god djurhälsa och låg antibiotikaförbrukning.

Sverige använder minst antibiotika till djur inom EUAtt minska användningen av antibiotika till djur och att motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier är ett högprioriterat område för oss på Jordbruksverket och redovisas i kapitlet Återrappor-tering. Sveriges arbete med att kontinuerligt minska användningen av antibiotika till djur har haft god effekt och enligt en rapport från European Surveil-lance of Veterinary Antimicrobial Consumption så är Sverige det land inom EU som använder minst antibiotika till djur. Före 1986 fick man i Sverige använda antimikrobiella medel, dvs. antibiotika, utan veterinärmedicinska skäl och då såldes cirka 45 ton antibiotika för användning till djur. Efter 1986 har antibiotika till djur endast sålts för behandling av sjuka djur och även denna användning har mins-kat kontinuerligt.

Vi rapporterar varje år statistik på försäljning av läkemedel för användning på djur i Sverige till reger-ingen. Enligt denna rapport har försäljningen av antibiotika ökat något under 2015 och 2016 jämfört



med tidigare år men ligger fortfarande under 2013 års försäljning. Vår bedömning är dock att det inte går att dra slutsatsen att minskningen har avstannat utan att ökningen kan bero på redovisningstekniska orsaker som t.ex. att uppgifterna för 2016 är mera fullständiga än tidigare år. Den totala försäljningen 2016 uppgick till 10,6 ton är ungefär samma nivå som 2015. Detta kan jämföras med 10,4 ton 2014, 11,2 ton 2013, 11,8 ton år 2012 och 17,3 ton år 2007.

Rapporten visar även att användningen av anti-biotika som är särskilt värdefull inom humanmedici-nen minskar till djur. Sedan 1 januari 2013 får dessa medel inte användas som förstahandspreparat vid behandling av djur vilket sannolikt har bidragit till minskningen. Vi jobbar kontinuerligt tillsammans med andra myndigheter och organisationer för att minska antibiotikaanvändningen och antibiotikare-sistensen och det finns bland annat en gemensam handlingsplan mot antibiotikaresistens och vårdre-laterade infektioner.

Tabell 18 Total mängd försåld antibiotika till djur (kg aktiv substans)

2014 2015 20161

Tetracykliner 796 692 522

Penicillin G och V 5 537 5 861 6 028

Aminopenicilliner 662 681 707

Övriga betalaktamer 307 270 248

Aminoglykosider och polymixiner

389 416 385

Sulfonamider 1 757 1 684 1 688

Trimetopriner 328 322 323

Makrolider och linkosamider

488 491 479

Flourkinoloner 46 35 30

Pleuromutiliner 114 123 228

Summa 10 424 10 575 10 638

1. Uppgifter om 2017 inkommer under våren 2018.Källa: Jordbruksverket

Nytt elektroniskt handläggningssystem för ansökan om behörigheter framtaget Under 2017 har vi genomfört ett utvecklingsprojekt för att digitalisera handläggningen av behörighetsä-renden för djurhälsopersonal (t.ex. legitimationer för veterinär och djursjukskötare). Nu ansöker kunderna digitalt, vilket gör det enklare för dem. Genom att gå över till en digital handläggning har vi effektiviserat vårt arbetssätt och minskar pappershanteringen, vil-ket har resulterat i en kortare handläggningstid och nöjdare kunder. Ett ytterligare syfte med projektet har varit att likrikta handläggningen och göra den mer rättssäker.

Jordbruksverket har tagit fram webbutbildning för officiella veterinärerEnligt Jordbruksverkets föreskrifter och arbetsin-struktion för officiella veterinärer krävs att dessa genomgår en grundutbildning och därefter konti-nuerlig fortbildas för att kunna arbeta som officiella veterinärer. Officiell veterinär är särskilt förordande av Jordbruksverket och är en nyckelperson i arbetet med att förebygga och förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Under 2016 och 2017 utför-des en stor utbildningsinsats där cirka 300 officiella veterinärer utbildades fördelat på sju utbildningstill-fällen. Under 2017 har vi haft ett utbildningstillfälle för officiella veterinärer i enligt med våra planer. Vi har även tagit fram en ny webbutbildning för att minska resekostnader och öka flexibiliteten för veterinärer som vill bli förordnande som officiella veterinärer eller de som redan är officiell veterinär men som behöver gå en fortbildning för att behålla sitt förordnande.

Brist på djurhälsopersonal har lett till ändring i bestämmelsernaDjursjukvården är en näring som har genomgått stora förändringar på många områden de senaste decennierna. Ett helt nytt regelverk som i grunden ändrade förutsättningarna för att bedriva djursjuk-vård trädde i kraft 1 januari 2010. Föreskrifterna under den nya lagen har därför behövt ändras så att behovet av djursjukvård kan tillfredsställas. Idag finns en stor brist på djurhälsopersonal, både veterinärer och djursjukskötare. Under 2017 har vi ändrat bestämmelserna så att djurvårdare under en tidsbegränsad period får utföra vissa uppgifter som i dagsläget bara legitimerad personal får göra. Detta får de bara göra om de genomgått en särskild utbildning och är ett led i att minska bristen på legi-timerade djursjukskötare.

Utfärdade legitimationer och godkännanden av djurhälsopersonal Jordbruksverket utfärdar legitimationer och god-kännanden av djurhälsopersonal, se tabell nedan. Från 2016 har vi utfärdat färre djursjukskötarlegiti-mationer jämfört med tidigare år och det beror på att färre ansökningar har kommit in. Under slutet av 2014 kom många ansökningar in eftersom den övergångsregel som gjorde det möjligt för djurvår-dare med lång yrkeserfarenhet att ansöka om legi-timation upphörde 31 december 2014. Under 2015 beslutades därför många ansökningar medan under 2016 och 2017 kom ansökningarna om legitimation i huvudsak från de som examinerats vid djursjukskö-tarprogrammet på SLU. Intaget till programmet av studenter som hade möjlighet att ta ut en examen från djursjukskötarprogrammet under 2017 var ca 40 personer.



Tabell 19 Antalet utfärdade legitimationer och godkännanden

2015 2016 2017

Veterinär 226 196 182

Djursjukskötare 249 34 33

Hovslagare 54 32 33

Summa 529 262 248


Intensivt arbete med strategi för framtida hantering av bacterial kidney disease hos fiskUnder 2017 har ett intensivt arbete med att ta fram en framtida strategi för sjukdomen renibakte-rios även kallad bacterial kidney disease (BKD). Jordbruksverket har under 2017 haft en arbetsgrupp som har träffats för att skapa samsyn och förståelse bland offentliga och privata intressenter avseende riskerna med BKD och den framtida hanteringen av sjukdomen. Sverige har sedan 2004 tilläggsgarantier och ett av EU godkänt utrotningsprogram för BKD i Sveriges inlandszon. Smittan har övervakats och vi har försökt utrota smittan sedan 1986. Trots regel-bunden provtagning och bekämpningsåtgärder vid påträffande av smittan har en eller flera fiskodlings-företag smittats årligen.

Den tillsatta arbetsgruppen som har arbetat med BKD består av representanter från SVA, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen, Matfiskodlarna Sverige AB, Svensk sättfisk, Kompensationsfiskodlarna och Jordbruksverket. Matfiskodlarna har dessutom under 2017 fått medel från oss för att kartlägga näringens behov av häl-sofrämjande åtgärder och utforma ett hälsoprogram för fisk där bekämpning av BKD ingår.

Den 14 december höll vi en hearing där vårt arbete och även Matfiskodlarnas förslag på ett hälso- program presenterades. Hearingen var uppskattad och framgångsrik och förhoppningen är att vi kom-mer att kunna enas kring en framtida strategi för arbete med BKD under 2018.

Fortsatt arbete med avmagringssjuka (chronic wasting disease)Under 2016 bekräftades det första fallet av chronic wasting disease, eller avmagringssjuka som det nu kallas, i Europa. Det första fallet var på en vildren i Nordfjella i Norge och därefter har flera fall på vildren och älg upptäckts. Fynden av den nya sjuk-domen ledde till att EU-kommissionen 2016 beslu-tade om skyddsåtgärder för att minska risken för att smittan ska föras vidare. Det blev förbjudet att importera hjortdjur från Norge och att föra ut hjort-djur från vissa områden i norra Sverige. Nu i höst kom även ett beslut om ett treårigt övervaknings-program i Sverige och Finland och vissa baltstater.

Jordbruksverket har under 2017 arbetat intensivt med förberedelser inför övervakningen och åtgär-der med anledning av kommissionens beslut. Efter att Norge bekräftat avmagringssjuka på en äldre älg i närheten av gränsen mot Jämtland, beslutade Jordbruksverket att starta en utökad övervakning och provtagning av älgar i Jämtland som skjutits under älgjakten. Jordbruksverket har tillsammans med SVA förberett inför nästa års övervakning och arbetat aktivt med information till berörda renägare och jägare i de områden som kommer att omfattas av övervakningen.

Bekämpa sjukdom och spridning av smitta hos djurFlera utbrott av fågelinfluensa under vårenDe första fallen av högpatogen fågelinfluensa drab-bade i november 2016 en stor värphönsbesättning med 100 000 värphöns i Skåne och en hobbybesätt-ning på Utö. Det var de första fallen av fågelinflu-ensa på tama fåglar i Sverige. Efter årsskiftet fort-satte utbrottet med konstaterade fall i ytterligare två hobbybesättningar, ett fall i en djurpark och i ytterligare en kommersiell värphönsbesättning med 50 000 värphöns. I samtliga fall tros vilda fåglar vara smittkällan och de flesta drabbade besättning-arna ligger längs med Östersjökusten.

Jordbruksverket hanterade utbrotten med fågel-influensa mycket bra. Under 2017 hanterades fallen på de mindre besättningarna utanför krisorganisa-tion och de större besättningarna i krisorganisatio-nen. Utbrottet av fågelinfluensa 2016 och 2017 har kostat drygt 40 miljoner kronor. Av dessa kostnader beräknar vi att EU medfinansierar knappt hälften.

Ökad förekomst av campylobacter hos slakt-kyckling ledde till myndighetsgemensamma åtgärderTack vare fjäderfäbranschens frivilliga kontrollpro-gram har Sverige under lång tid haft en väldigt låg förekomst av campylobakter i kyckling som legat långt under nivån för andra EU medlemsstater. Under 2014 och 2015 hade förekomsten av campy-lobacter i svenska slaktkycklingsbesättningar under en tid stegrats för att sedan kulminera under 2016. Samtidigt ökade antalet humanfall av campylobac-ter och de visade sig i stor grad bero på konsumtion av svensk färsk kyckling. Med anledning av det ökade antalet humanfall påbörjades ett myndig-hetssamarbete under 2016-2017. I detta ingick bland annat Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA. En stor del av arbetet handlade om kommunikation till allmänheten.

Orsaken till utbrottet identifierats i början av 2017 och visade sig bero på ett installationsfel av en tvätt anläggning av transportbackar för levande fåglar på ett av Sveriges större kycklingslakterier.



Ett arbete med att förbättra rutinerna på gårdsnivå påbörjades och det ledde även till att Svensk Fågel i samarbete med Jordbruksverket reviderade sina plan- och riktlinjer för campylobacterprogrammet. Under sommaren 2017 konstaterades att förekom-sten av campylobacter i svenska slaktkycklingsbe-sättningar återigen var nere på samma låga nivåer för säsongen som innan utbrottet.

Flera utbrott av Newcastlesjuka under hösten 2017I augusti konstaterades att en gård med värphöns i Kalmar drabbats av Newcastlesjuka. Jordbruksverket fattade beslut om skyddszoner och samtliga djur i besättningen avlivades. I området som belades med restriktioner fanns flera flockar med slaktkyckling som skulle slaktas under tiden som restriktionerna gällde. Detta ledde till ett intensivt arbete med att hitta lämpliga åtgärder för dessa flockar. EU:s regler medger inte att köttet från ett område som är belagt med restriktioner får säljas utanför Sverige utan vär-mebehandling och för att avsättas på den svenska marknaden måste köttet märkas innan det lämnar slakteriet. Jordbruksverket lyckades efter kontakter med EU-kommissionen och fjäderfänäringen komma fram till en bra lösning med en alternativ märkning av köttet som innebar att det kunde avsättas på den svenska marknaden. Enligt rapporter från näringen var det inga problem med att sälja köttet i Sverige.

I oktober drabbades en besättning i Östergötland med 14 000 värphöns av Newcastlesjuka. I detta fall befann sig ett kläckeri för värphöns i restrik-tionsområdet vilket ledde till mycket arbete för att hantera djur- och äggflöden till och från kläckeriet. Smittan bekämpades på gården och restriktionerna för området kunde lyftas i början av november. I slutet av november konstaterades Newcastlesjuka

på ytterligare en värphönsbesättning, denna gång i Skåne. Smittan konstaterades efter en längre utred-ning där djuren visat symptom för Newcastlesjuka men viruset kunde först inte upptäckas vid analys av prover från gården. Denna besättning drabbades även 2016 av Newcastlesjuka. Även i detta fall befann sig ett antal slaktkycklingflockar inom restriktions-området men tack vare de tidigare erfarenheterna från augusti kunde man snabbt börja märka köttet från slaktkycklingsflockarna. Det är i samtliga dessa tre fall oklart hur smittan kommit in i besättningarna men tros bero på vilda fåglar. Jordbruksverket har kunnat hantera dessa tre utbrott av Newcastlesjuka effektivt tack vare de erfarenheter man fått genom tidigare utbrott 2016 och 2017. Utbrotten av Newcastlesjuka under 2017 har kostat cirka 13,5 mil-joner kronor. Av dessa kostnader beräknar vi att EU medfinansierar knappt hälften.

Förekomst och misstankar av epizootiska sjukdomarJordbruksverkets mål är att Sverige ska hållas fritt från allvarliga smittsamma djursjukdomar som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. Dessa sjukdomar brukar kallas epizootiska sjukdomar. Om sådana sjukdomar ändå kommer in i landet är målet att upptäcka och utrota dessa så fort som möjligt. Ett stort antal misstankar om epizootiska sjukdomar upp-kommer varje år. Dessa utreds av veterinär som anmä-ler misstanken till länsstyrelsen och Jordbruksverket och kontaktar SVA i frågor om symptom och diagnos-tik. Antalet misstankar och faktiska fall av epizootiska sjukdomar redovisas i tabellerna nedan.

Foto

: Ing

rid K

arlss

on



Tabell 20 Antal misstankar1 av epizootiska sjukdomar

Sjukdom 2015 2016 2017

Blåtunga – klinisk 2 2 2

Blåtunga – tankmjölk 0 3 3

Bovin sprongiform encefalopati (BSE) hos nötkreatur

1 2 2

Chronic Wasting disease (CWD)

-2 1 0

NOR 98 (Atypisk Skrapie) 3 3 2

Paratuberkulos 5 5 6

Porcine respiratory and reproductive syndrome (PRRS) hos gris

7 7 3

Scrapie 7 0 0

Swine vesicular disease 0 0 0

Infektiös bovin rhinotrakeit

0 0 0

Mjältbrand 10 57 34

Afrikansk svinpest 2 2 4

Klassisk svinpest 3 5 3

Tuberkulos 2 4 17

Mul- och klövsjuka 1 1 0

Brucellos (nöt och får) 1 1 1

Aujezsky’s sjukdom (AD) 1 1 0

Aviär influensa/Newcastles juka

17 15 20

Viral hemorrhagisk septikemi hos fisk

1 0 0

Rabies hos hund, katt, räv 10 3 0

Infektiös pankreas nekros hos fisk

-2 1 0

Elakartad lungsjuka CBPP 0 0 0

Lumpy skin disease (LSD) 1 1 0

Summa 74 114 97

1. En misstanke kan uppstå på grund av sjukdomsbild hos djur och/eller vid diagnostisk undersökning. I samtliga fall har misstankarna kunnat avskrivas.

2. Ingen uppgift. Källa: Jordbruksverket

Tabell 21 Antal fall1 av epizootiska sjukdomar

Sjukdom 2015 2016 2017

NOR 98 (Atypisk Skrapie) 3 0 2

Newcastle hos fjäderfä 0 1 3

Aviär influensa -2 2* 20**

Mjältbrand 0 15 0

Viral hemorrhagisk septi-kemi hos fisk

1 0 0

Infektiös pankreas nekros hos fisk

-2 1 0

Summa 4 19 25

* Gäller fall med hålla fåglar inklusive fjäderfä** Fördelat 16 fall på vilda fåglar och 4 fall på hållna fåglar inklusive fjäderfä1. Med antalet fall avses de antal besättningar i vilket aktuellt smittämne har påvisas. Det behöver inte vara liktydigt med kliniskt symtom på sjukdom.2. Ingen uppgift.Källa: Jordbruksverket

Måluppfyllelse djurhälsa och smittskyddVi ska enligt vår instruktion säkerställa ett gott djurhälsotillstånd samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur i människans vård. Här-igenom bidrar vi till att konsumenterna får säkra livsmedel. För 2017 bedömer vi att våra prestationer för att nå en god djurhälsa är i huvudsak uppfyllda och att målet för ett effektivt förebyggande arbete för lågt smittryck är fullt uppfyllt. Detta baserar vi på våra prestationer på området som vi har redogjort för i detta kapitel och som beskriver vårt förebyg-gande och bekämpande arbete. Vi bedömer även att effekten av vårt arbete är god. Även om vi har haft ett par större epizootiutbrott i Sverige under 2017 så har sjukdomsläget i landet i övrigt varit gott. Vi har exempelvis den lägsta försäljningen av antibiotika i EU i relation till antal djur.

Vi bedömer också att målet om att tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar samt att alla djur i människans vård ska kunna få hälso- och sjukvård är säkerställt i hela landet. Sammantaget bedöms målet fullt uppfyllt.

Växters sundhetSundhetsläget i landetVissa växtskadegörare omfattas av krav på kon-troller och bekämpning enligt växtskyddslagen (1972:318), så kallade karantänskadegörare. Under 2017 har vi hittat 21 fall av sådana växtskadegörare i Sverige, se tabell nedan. Sju av fallen konstaterades efter anmälan från odlare eller allmänhet. Vi har tvingats konstatera utbrott av rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi, en karantänskadegörare som inte tidigare hittats i Sverige.



Den vanligaste karantänskadegöraren vid årets importkontroller av växter och växtprodukter var bomullsmjöllusen Bemisia tabaci och Laos var det exportland som vi oftast hittade karantänskadegö-rare från.

Tabell 22 Antal påträffade fall av karantänskade-görare

2015 2016 2017

Vid kontroll och inventering i Sverige

33 10 14

Efter anmälan 0 0 7

I sändningar från tredjeland

105 69 43


Vid inventeringen har vi även 2017, tack vare medfi-nansiering från EU, kunnat ta fler prover och använda fler insektsfällor som ökar möjligheten att hitta före-komst av karantänskadegörare på ett tidigt stadium.

Jordbruksverket har inventerat förekomsten av tallvedsnematod, asiatisk långhorning med flera karantänskadegörare som kan hota svensk skog men inte hittat några fall av sådana skadegörare. Däremot har vi under 2017 konstaterat förekomst av två arter av barkborrar, nämligen Xylosandrus germanus och Xyleborinus attenuatus. De är inte helt nya för Sverige, men har endast hittats vid ett fåtal tillfällen. Med stöd av enheten för riskvärdering av växtskadegörare vid SLU har vi dock bedömt att dessa barkborrar inte upp-fyller kriterierna för åtgärder enligt växtskyddslagen.

Sverige är skyddad zon för vissa växtskadegörare som förekommer i andra EU-länder. Jordbruksverket inventerar varje år förekomsten av dessa skadegörare. Under 2017 hittade vi inga fall av kastanjekräfta. Däremot hittade vi ett fall av bronsfläcksjuka och åtta fall av Bemisia tabaci. Bemisia-fallen kunde vi spåra till inköpta plantor från andra EU-länder och skadegöraren har utrotats. Vi har också fått en anmä-lan från en privatperson om ett påträffat exemplar av koloradoskalbagge. Insekten var död och vi hittade inga ytterligare individer efter inventering i området.

Vid årets inventering i potatisodling har vi konsta-terat potatiscystnematoder i två fält men inga fall av ljus ringröta eller mörk ringröta. Däremot har vi efter anmälan från odlare konstaterat fem nya fall av pota-tiskräfta och ett fall av rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi. Bekämpning av dessa fall har inletts. När det gäller rotgallnematoden pågår också inventering för att kartlägga utbredningen. Det arbetet kommer att fortsätta under 2018.

Vid inventering och kontroll av övriga karantän-skadegörare har vi konstaterat svampsjukdomen Phytophthora ramorum hos tre aktörer som handlar med växter. Fallen var på rhododendronplantor med ursprung i andra EU-länder och skadegöraren har utrotats.

Förebygga spridningen av karantänskadegörareNationellt arbeteJordbruksverket har på regeringens uppdrag utrett och föreslagit ett system för ekonomisk ersätt-ning vid utbrott av karantänskadegörare (rapport RA17:22). Vi föreslår ersättning för kostnader för bekämpning, angripna växter och produktionsbort-fall till den som omfattas av Jordbruksverkets beslut om bekämpning.

Från den 1 januari 2017 gäller en utvidgad skyldighet att anmäla förekomst av karantänskade-görare. Syftet är att öka chansen till tidig upptäckt av nya angrepp vilket förbättrar chansen att ett nytt angrepp kan utrotas. Under 2017 har vi fått in sju anmälningar som har lett till konstaterade fall av karantänskadegörare.

Jordbruksverket har under året även utvecklat samarbetet med den nya enheten för riskvärdering av växtskadegörare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

EU-arbeteJordbruksverket representerar Sverige i ständiga kommittén för växter, djur, foder och livsmedel, sek-tionen för växtskydd. I kommittén diskuteras kom-missionens förslag till rättsakter avseende reglering av växtskadegörare och restriktioner för förflyttning av växter och växtprodukter. Under 2017 har bl.a. en omfattande revidering av kraven för import genom-förts. Jordbruksverket har här särskilt arbetat för reglerna om skyddad zon för Bemisia tabaci och för att EU ska ha rimliga importvillkor för citrusfrukt. Kommittén har också arbetat med riktlinjer för EU:s medfinansiering av ekonomisk ersättning vid bekämpning. Några exempel på skadegörare som det finns särskild anledning att uppmärksamma är:

- Xylella fastidiosa, en bakteriesjukdom med ett mycket stort antal värdväxter och som orsakar omfattande ekonomiska och miljömässiga för-luster. Sjukdomen fortsätter, trots omfattande bekämpningsinsatser att sprida sig i Italien, Frankrike och Spanien. Även Tyskland har ett mindre utbrott.

- Flera nya skadegörare på potatis och där bekämp-ningsinsatser pågår i bl.a. Spanien: arter av släk-tet Epitrix (ett slags jordloppor), Scrobipalpopsis solanivora (en stävmal) och bakteriesjukdomen Candidatus Liberibacter solanacearum. Om den fortsatta spridningen inom EU inte kan förhin-dras, riskerar vi att introducera nya behov av växtskyddsmedel i svensk potatisodling.

Jordbruksverket har också deltagit i flera kommis-sionsarbetsgrupper för att förbereda den sekundära lagstiftningen under de nya EU-förordningarna om skyddsåtgärder mot växtskadegörare res-pektive om offentlig kontroll. Läs mer i kapitlet Återrapporteringskrav om Santéprojektet.



Övrigt internationellt arbeteDen internationella grunden för växtskyddsområdet finns i den internationella växtskyddskonventionen, IPPC. IPPC har en regional organisation för Europa och Medelhavsområdet, EPPO. För närvarande ingår Sverige i EPPO:s verkställande utskott och represen-teras där av Jordbruksverkets växtskyddschef.

Måluppfyllelse växters sundhetVi bedömer att målet att upprätthålla ett gott sund-hetsläge i landet i huvudsak är uppfyllt. En mängd olika slags organismer kan orsaka skada på såväl odlade som vilda växter. Många av dessa ger enbart upphov till diffusa symptom eller inga symptom alls vid låga förekomster, vilket gör dem svåra att upptäcka utan provtagning för laboratorieanalys. Det finns därför begränsningar för att kunna göra en systematisk kartläggning och det innebär risk att nya skadegörare sprids utan att bli upptäckta. Därför menar vi att det inte finns underlag för att säga att målet är helt uppfyllt även om Jordbruksverket i de inventeringar som utförts och de anmälningar som gjorts, endast hittat ett fåtal av de skadegörare som klassas som karantänskadegörare.

God krisberedskapFörebyggande arbete för att minimera riskerJordbruksverket har ett ansvar att kunna hantera alla allvarliga samhällsstörningar inom vårt verk-samhetsområde. Stora delar av den verksamhet som Jordbruksverket är ansvarig för är av förberedande karaktär och på t.ex. områdena djurhälsa, växtodling och foder går en stor del av arbetet ut på att minimera risken för att kriser uppstår. Inom det förberedande arbetet finns ett långsiktigt och ständigt pågående förbättringsarbete. Hit räknas bland annat myndig-hetens strategiska arbete, genomförandet av risk- och sårbarhetsanalys, riskbedömningar, tekniska utred-ningar och andra riskreducerande åtgärder.

Under de senaste åren har flera stora förbättringar genomförts för att bibehålla och öka förmågan att hantera kriser, såsom utbildningar, övningar och utvecklingsarbete. Jordbruksverket har både en fast nationell ledningscentral och möjlighet att bemanna och leda en eller flera operativa ledningscentraler ute i landet. Sedan 2010 finns en fast krisorganisa-tion bestående av en krisledning och underordnade stabsgrupper. En del av krisorganisationen är Tjänsteman i beredskap (TiB) och via den funktionen kan Jordbruksverket nås dygnet runt, under årets alla dagar. Under 2017 mottogs 360 larmsamtal och de kom framförallt från Tullverket men också från privatpraktiserande veterinärer och gränskontroll-stationer. Huvuddelen av larmen berörde införsel av hundar och katter.

UtvecklingsarbeteUnder 2017 har Jordbruksverket fortsatt att driva ett antal krisberedskapsprojekt tillsammans med andra berörda myndigheter och branschorganisa-tioner. Jordbruksverket har under året påbörjat pro-jektet ”Sanering av epizootiskt smittämne i djurstal-lar och markområden med djurhållning”. Projektet kommer att pågå under två år och har som mål att ta fram underlag för att på fem års sikt uppnå en genomgående struktur för sanering som är hållbar ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.

Under året påbörjades även projektet ”Övningspaket” som också kommer att pågå under två år. Projektet har som mål att ta fram anpassade övningspaket för områdena epizootier, foderför-oreningar och växtskadegörare. Övningspaketen består av material och stöd för att kommuner och länsstyrelser ska kunna genomföra egna seminarie-övningar. Målet är en utökad kunskap om ansvar och roller vid samhällsstörningar inom Jordbruksverkets ansvarsområde.

Ett tredje projekt påbörjades också under året och det kommer att fortsätta även under nästa år, ”Uppbyggnad av förmåga att hantera biologiska hot mot pollinatörer”. Syftet med projektet är att bygga upp förmågan att hantera biologiska hot mot honungsbin och vilda humlor. För honungsbin är målet att testa och utveckla beredskapsplanerna mot exotiska skadegörare som togs fram i ett tidigare projekt. Som en del i projektet har en studieresa till Italien genomförts. Syftet med studieresan var att förstå och se hur Italien arbetar med det pågående utbrottet av Lilla kupskalbaggen (Aethina tumida). Lilla kupskalbaggen anses vara en exotisk skadegö-rare inom EU och utbrottet i Italien har pågått sedan september 2014. I oktober 2017 genomfördes även en seminarieövning med syftet att vidareutveckla beredskapsplanen för biskadegörare med operativa rutiner och instruktioner i den inledande fasen av ett utbrott.

Foto

: Car

in B

unnv

ik



Som ett led i utvecklingsarbetet av krishanterings- förmågan har beredskapsenheten tillsammans med ett konsultföretag tagit fram ett anpassat utbildningsmaterial för stabs- och ledningsmetodik, avsedd för Jordbruksverkets krisorganisation. Utbildningen har genomförts vid två tillfällen under hösten 2017. Förutom den egna bemanningen i krisorganisationen har även ett tiotal personer från Jordbruksverkets frivilliga förstärkningsresurser deltagit. Syftet med stabs- och ledningsmetodikutbildningen är att ge deltagarna de grundläggande kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna ingå i Jordbruksverkets krisorganisation.

Jordbruksverket har avtal med Svenska Blå Stjärnan gällande fältassistenter och med Svenska Lottakåren när det gäller stabsassistenter för att säkerställa tillgång till förstärkningsresurser vid behov. Utöver det har vi individuella avtal med ett tjugotal enskilda stabsassistenter och kriskommuni-katörer som kan stödja vissa funktioner vid en hän-delse. Under året har Jordbruksverket genomfört ett par larmövningar, där syftet har varit att testa larm-kedjan för Jordbruksverkets förstärkningsresurser.

Under 2017 initierade Jordbruksverket en över-syn över funktionen Tjänsteman i beredskap (TiB). Bakgrunden var en ökad ärendemängd som gjort det svårt för tjänstgörande TiB att uppfylla lagstift-ningens krav och regeringens beslut om exempelvis omvärldsbevakning utifrån myndighetens ansvars-område. Den ökade ärendemängden härrör framför allt från handläggning av införselärenden utanför

kontorstid. Översynen blev klar i slutet av 2017 och eventuella beslut om förändringar genomförs 2018.

Jordbruksverket deltar tillsammans med SVA och Livsmedelsverket i ett MSB-finansierat projekt ”Kontinuerlig bevakning och analys av omvärldens förändringars inverkan på krisberedskapsarbetet” som Livsmedelsverket ansvarar för. Syftet med projektet är att skapa bättre samsyn mellan de tre myndigheterna kring utveckling i sektorn och omvärlden som påver-kar myndigheternas arbete. Fokus ligger i första hand på frågor som rör riskhantering och beredskapsarbete. Under 2017 har projektgruppen genomfört en sektors-gemensam omvärldsanalys ”Livsmedelsproduktionen i Sverige 2035 – en framtidsanalys”.

En förstudie för utveckling av LEIF har genom-förts under 2017. LEIF, Lednings- och informations-system, är ett verksamhetsstöd som används av Jordbruksverkets krisorganisation. I förstudierap-porten för LEIF 2.0 presenteras en rekommenderad lösning. Förstudien innehåller också en genomgång av vilken funktionalitet som ska finnas kvar samt vad verksamheten ställer för ytterligare krav på det nya systemet. En verksamhetsanalys har genomförts med fokus på de delar av krisorganisationens verksamhet som jobbar med att samordna och/eller har en bestäl-larroll. Målet med LEIF 2.0 är att Jordbruksverkets krisorganisation har ett fungerande lednings- och informationssystem som uppdateras, underhålls och är tillgängligt vid behov. Ett genomförandeprojekt av LEIF 2.0 har beslutats och projektets uppstart är planerat till januari 2018 med avslut i november 2018.

Foto

: Cam

illa

Burm

an



Samverkan mellan myndigheter nationellt och internationelltJordbruksverket deltar aktivt tillsammans med flera andra myndigheter inom det svenska krisberedskaps-systemet. Detta sker bland annat genom att delta i Samverkansområdet farliga ämnen (SOFÄ). Jord-bruksverket arbetar också aktivt i olika nätverk för att stärka och bibehålla förmågan till samverkan inom flera områden. Exempel på några myndigheter som vi aktivt arbetar med för att stärka förmågan till sam-verkan och gemensamt resursutnyttjande är Skogs- styrelsen, Naturvårdsverket och Försvarsmakten. Under året har Jordbruksverket även deltagit i en seminarieövning, Sanex, som anordnades av Länsstyrelsen i Uppsala. Övningens fokus var han-tering av långsiktiga konsekvenser av en kärnkrafts-olycka och syftet med Jordbruksverkets deltagande var att stödja Länsstyrelsen i Uppsala genom att infor-mera deltagarna om vilka metoder som kan användas för sanering i jordbruket och hur detta går till.

På grund av det allvarliga utgångsläget i grund-vattenmagasinen under våren 2017 samlades åtta nationella myndigheter, representanter för länssty-relserna och Sveriges kommuner och landsting för att stödja såväl länsstyrelsernas som kommunernas arbete. Från Jordbruksverket deltog divisionen för främjande och förvaltning och kommunikations- enheten. Vårt bidrag handlade framför allt om infor-mation som gick ut via Jordbruksverkets hemsida och på krisinformation.se.

Jordbruksverket har under 2017 även deltagit i internationell samverkan. Ett exempel är att myn-digheten tillsammans med den nordisk-baltiska veterinära beredskapsgruppen har planerat och genomfört seminarieövningen Pegasus. I övningen deltog representanter från Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island, Estland, Lettland samt Litauen. Syftet med övning Pegasus var att förbättra förmåga att hantera ett utbrott av afrikansk hästpest, att öka kunskapen om sjukdomen samt att utveckla kom-munikationen med de nordisk-baltiska länderna.

TotalförsvarsplaneringSom ett led i den återupptagna totalförsvarspla-neringen genomförde Försvarsmakten under året en nationell försvarsövning, Aurora, i syfte att öka sin operativa förmåga för att bygga ett starkare svenskt försvar. Jordbruksverket medverkade i övningen genom att bemanna den spelgrupp som fanns på plats vid ledningsregementet i Enköping. Spelgruppens uppdrag var att stödja Försvarsmakten att nå sina mål i övningen. För Jordbruksverkets del har övningen gett viktig indata till det fortsatta arbe-tet med planeringen av totalförsvaret. Under året har Jordbruksverket genomfört ett antal sambands- och signalskyddsövningar, vars syfte är att pröva utrustningen och se om det går att

upprätta säkra kommunikationer med andra aktörer inom totalförsvaret, samt att säkerställa kompetensen hos användarna. Jordbruksverket har påbörjat arbetet med krigsplacering med målsättningen att, enligt Gemensamma grunder (grundsyn) för en samman-hängande planering för totalförsvaret, ha genomfört personalplanering senast 31 december 2018. Arbetet innefattar att identifiera behovet av funktioner och bemanning, skapa rutiner för personalplanering och genomföra disponibilitetskontroller.

Inom ramen för nationella expertgruppen för sanering leder Jordbruksverket ett 2-årigt projekt, Radiologiska konsekvenser av en kärnvapendeto-nation, en seminarieserie med fokus på livsmed-elsproduktion och sanering. I arbetet deltar även Livsmedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Strålsäkerhetsmyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut samt Försvars-makten. Jordbruksverket har tagit initiativ till en nu pågående studie för att klargöra skillnaden mellan kärnvapennedfall och kärnteknisk olycka med fokus på sanering och livsmedel, samt till att en sanerings-handbok och en livsmedelshandbok som håller på att tas fram. Målet med projektet är att experter och nyckelpersoner hos aktörer som i hög grad blir invol-verade i hanteringen av radiologiska konsekvenser av en olycka i en kärnteknisk anläggning även ska ha kunskap om de radiologiska konsekvenserna från en kärnvapendetonation gällande sanering och livsmedelsproduktion. Projektet är en del i arbetet med att stärka Sveriges förmåga att hantera sam-hällsstörningar inom ramen för totalförsvaret.

Måluppfyllelse god krisberedskapEnligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap ska myndigheten planera och vidta förberedelser för att kunna hantera kriser inom sektorn, snabbt kunna upptäcka och verifiera händelser samt vid behov omgående kunna upp-rätta en ledningsfunktion.

Jordbruksverket har en väl fungerande krisor-ganisation, vars mål är att den ska vara beslutsför, utbildad, övad och uthållig. Indikatorn för målupp-fyllelsen är att inga allvarliga brister eller brister har identifierats vid utvärdering av händelser och övningar. Under det senaste året har utvärderingen från mjältbrandsutbrottet visat att hanteringen varit framgångsrik, och den enda brist som har identifie-rats har varit tillgången på specialistkunskap i ett längre tidsperspektiv. För övrigt visar utvärdering-arna från hanterade händelser på förbättringsom-råden som till största delen rör Jordbruksverkets krisorganisation, dess arbetssätt och rutiner.

Krisorganisationen ska vara utbildad enligt vår utbildnings- och övningsplan. Indikatorn för måluppfyllelsen ska vara betyg över 3 på 5-gradig



skala vid utvärdering av utbildningar. Utvärderingen från den stabs- och ledningsmetodikutbildning som genomfördes under hösten visar på betyget 4,2. Sammantaget bedömer vi att målet god krisbered-skap är fullt uppfyllt.

Effektiv kontrollverksamhetKontroll av foder, animaliska biprodukter samt transmissibla spongiforma encefalopatierJordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrol-len av foderanläggningar som inte är primärpro-ducenter, t.ex. foderfabriker och transportörer av foder. Syftet med den offentliga kontrollen av foder- anläggningar är att garantera konsumenternas trygghet genom bra livsmedel och säkert foder. Kontrollerna omfattar foderföretag och foderleve-rantörer. Kontroller av blandartjänster, butiker, lager och fodertransportörer ingår i foderkontrollen, men kontrolleras endast var fjärde till vart sjätte år, på grund av lägre risk för smittspridning. Avvikelser finns framförallt inom områdena HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points), kvalitetskon-troll och spårbarhet vid foderkontroller.

Tabell 23 Foder, offentlig kontroll 2015–2017

2015 2015 2017

Planerade kontroller 390 215 273

Utförda kontroller 459 208 227

Avvikelser, % 46 % 69 % 50 %




Vi ansvarar även för den offentliga kontrollen av anläggningar som hanterar animaliska biprodukter (ABP). Kontrollerna utförs av Jordbruksverket. Syftet med den kontrollen är att animaliska biproduk-ter ska hanteras på ett smittskyddsmässigt säkert sätt för att förhindra spridning av sjukdomar till människor och djur. När det gäller ABP-kontroller så finns avvikelser framförallt inom områdena egen-kontroll, spårbarhet, lokal samt rengöringsrutiner.

Tabell 24 ABP, offentlig kontroll 2015–2017

2015 2016 2017



Avvikelser, % 44 % 68 % 54 %




Vidare ansvarar vi även för kontroller av provtag-ning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) som ska göras på avlivade och självdöda idiss-lare på avsedda destruktionsanläggningar. Grund-principen kring kadaverhantering är att kadaver måste omhändertas på ett säkert sätt för att minska risken för spridning av smittsamma djursjukdomar. TSE-kontroller i Sverige omfattar såväl nötkreatur som får och get. Kontroller av att TSE-provtagningarna hanteras på korrekt sätt görs idag av Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Kontrollerna görs på tre anlägg-ningar i Sverige, där varje anläggning i genom-snitt har en kontroll per månad. Under 2017 har 32 TSE-kontroller utförts. Exempel på avvikelser som förekommer är att djur inte är ålderskontrollerade, att djur som ska provtas inte har provtagits och pro-blem med ID- och reservbrickor.

Tabell 25 TSE, offentlig kontroll 2015-2017

2015 2016 2017




MåluppfyllelseVid bedömningen av måluppfyllelsen har genomför-andet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sam-manfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid, men inte fullt ut i det antal som var målet. Målet bedöms därmed som i huvudsak uppfyllt.

Att målen inte är helt uppfyllda för foder och ABP beror till stor del på att det inte fanns full beman-ning hela året. Inom kontrollområdet foder är målen för kontroller av foderleverantörer uppfyllda, medan det är lägre måluppfyllnad för kontroller av butik, lager, transport och blandartjänst. Att målet för kontrollen av TSE-provtagningarna inte är helt uppfyllt beror på att kontrollerna inte har genom-förts helt enligt plan. Detta beror till största delen på bristande bemanning.



För att undvika liknande situationer framöver har vi rekryterat mer personal för kontroll av foder och ABP. Vi har även vidareutvecklat kontrollprocessen för TSE-provtagningen.

Gränskontroll av levande djur och djurprodukter Jordbruksverket ansvarar för veterinär gränskon-troll av produkter av animaliskt ursprung som inte är livsmedel, levande djur, hö och halm samt doku-mentkontroller av vissa vegetabiliska produkter för foder. Kontrollerna genomförs av Jordbruksverket och Sveriges lantbruksuniversitet. I den veterinära kontrollen genomförs en identitets- och dokumen-tationskontroll samt en fysisk kontroll med prov-tagning. Provtagningen sker både riktat och genom stickprov på såväl produkter av animaliskt ursprung som levande djur. Kontrollen som görs är till för att säkerställa att produkter och djur håller en hög kva-litet och inte för in någon smitta i landet. Kontrollen som genomförs är händelsestyrd och antalet kontroller är på förhand svårt att veta från ett år till ett annat. De senaste åren har det skett en liten ökning i antalet kontroller av sänd-ningar med produkter av animaliskt ursprung där gränskontrollstationerna på Arlanda och i Helsing-borgs hamn står för den största ökningen. På grund av strejk och lockout i Göteborgs hamn har det skett en omfördelning av sändningar till Helsing-borgs hamn. Eftersom antalet resurser är färre på gränskontrollstationen i Helsingborgs hamn och på grund av högre personalomsättning än vanligt har samarbetet med Livsmedelsverket varit viktigt för att upprätthålla en godtagbar verksamhet på den aktuella gränskontrollstationen. Under 2017 kontrollerades sammanlagt 1 125 sändningar. Huvuddelen av dessa sändningar bestod av foder till framför allt sällskapsdjur, medan ett mindre antal var andra produkter så som jakttro-

féer, sperma och embryon. Antalet sändningar med levande djur som togs emot uppgick under året till 523 stycken. Drygt hälften av dessa sändningar med djur bestod av hästar (258 stycken), resterande del utgjordes av sändningar av sällskapsdjur och för-söksdjur. Under 2017 har det skett 12 stycken avvisningar av levande djur på grund av bristande dokumentation (felaktigt ifyllt hälsointyg etc.). Det har påträffats enterobacteriaceae i två sändningar under året. Inga sändningar med salmonella har påträffats. Båda dessa sändningar stoppades och destruerades innan de hann levereras till butiker.

Tabell 26 Gränskontroll 2017

2015 2016 2017

Planerade kontroller - - 1 000

Utförda kontroller 1 000 760 1 125


MåluppfyllelseVid bedömningen av måluppfyllelsen har genom-förandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt.

HönshälsokontrollerJordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av fjäderfäanläggningar som handlar inom EU med kläckägg samt avelsfjäderfä.

Antalet tillsynsobjekt är ca 95 godkända anlägg-ningar till vilken officiell veterinär är kopplad. Denne ska utföra vissa provtagningar samt kontrollera att anläggningen uppfyller kraven inom det obligato-riska kontrollprogrammet.

Enligt föreskrifterna ska genomförda kontroller rapporteras in senast 1 mars för föregående år, därför går det inte att redovisa utfall för 2017 ännu. Under 2015 genomfördes 202 kontroller och dessa rapporterades in i särskild årsrapport under mars 2016. Under 2016 genomfördes 259 kontroller och dessa rapporterades in i särskild årsrapport under mars 2017.

Inspektion av officiella veterinärerJordbruksverket ansvarar för inspektioner av offi-ciella veterinärer. Kontrollområdet är nytt för 2017 och inspektionerna utförs av Jordbruksverket. Inspektionen genomförs för att verifiera att regel-verk och de fastställda rutiner som styr de officiella veterinärernas uppdrag efterlevs. Inspektionerna sker både som dokumentgranskningar och som

Foto

: Len

a Cl

arin



inspektioner på plats. Vid en inspektion granskas bland annat att grundutbildning för officiella vete-rinärer genomförts, att intyg utfärdats på ett korrekt sätt, att arbetsinstruktioner, regelverk och kontrol-linstruktioner används och följs, att debitering har skett enligt regelverket och att uppdragen är korrekt redovisade till Jordbruksverket. Inspektionerna sker årligen och genomförs baserat på en 5-årig inspektionsplan där samtliga officiella veterinärer omfattas. Inspektionsplanen uppdateras löpande i och med att det varje år utbil-das ett antal nya officiella veterinärerna. Under 2017 genomförde Jordbruksverket 52 inspektioner, vilket är enligt planen för året.

MåluppfyllelseVid bedömningen av måluppfyllelsen har genom-förandet och samordningen av inspektionerna prö-vats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har inspektionerna skett på rätt sätt, i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt. Under 2017 har inspektionerna genomförts enligt plan. Det är första året inspektionen genom-förs och det har identifierats ett antal förbättrings-områden där likartade brister har konstaterats inom samma område, exempelvis intygsskrivning och debitering enligt regelverket. Resultatet från inspek-tionerna sammanställs och används som indata för utbildningen av officiella veterinärer.

Kontroll av vattenbruk Jordbruksverket ansvarar för de offentliga kontroll-erna samt hälsoövervakning av vattenbruk. Kon-trollerna genomförs av Jordbruksverket. Vid ett kon-trollbesök kontrollerar veterinären bland annat att journalföringen sköts, att det är ordning och reda på anläggningen, djurens hälsa och att rätt tillstånd för anläggningen finns.

Exempel på avvikelser är att uppgifter om inle-verans inte stämmer, att uppgifter om art inte stäm-mer och att godkänd hygienplan inte finns.

Kontrollen är riskbaserad, vilket betyder att kontrollens omfattning och frekvens beror på risk-klass (1-3). De anläggningar som ligger i högsta risk-klassen får fler besök av veterinär och där tas även prover för EU-listade sjukdomar i större utsträckning än på de anläggningar som ligger i en lägre riskklass. Beroende på anläggningens riskklass kombineras vissa kontrollbesök med provtagning för sjukdomar som vi i Sverige är fria ifrån samt de vi har utrotnings-program för. Exempel på avvikelser är att uppgifter om inleverans inte stämmer, att uppgifter om art inte stämmer och att godkänd hygienplan inte finns.

Tabell 27 Vattenbruk, offentlig kontroll 2017

2015 2016 2017





Växtskyddskontroller Jordbruksverket ansvarar för växtskyddskontroller. Kontrollerna sker på sågverk, emballagetillverkare, import av träemballage från Kina (stensändningar), övrig kontroll av träemballage, växtskyddskontroll vid import, export, trädgårdsföretag, potatismärk-ning samt myndighetstillstånd. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/ anmärkning. Vanligast förekommande avvikelser är reglerade skadegörare vid import samt brister i dokumentation.

Tabell 28 Växtskyddskontroller, offentlig kontroll 2015-2017

2015 2016 2017

Planerade kontroller 5 455 5 537 5 434

Utförda kontroller 5 475 5 630 5 541

Avvikelser, % 3 % 2,2 % 2,9 %


1. Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån lönekostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader.





Kvalitet i djurregisterJordbruksverkets register som innehåller uppgifter kring djur och de platser där de vistas är en viktig del i arbetet med att hålla nere smittor och att ha en god krisberedskap. En viktig del i arbetet för att upprätthålla och förbättra kvaliteten i registren är att ständigt se över uppgifterna och hålla dem uppdaterade.

Kvalitetsförbättringar under 2017Under hösten 2016 beslutades att kontrollavdelningen skulle genomgå en omorganisation för att uppnå ökad produktivitet. Flytt av registreringen har inneburit kunskapsöverföring och diskussion över enheterna om vad som ingår i enheternas uppdrag. Det har även inneburit en omställning för kundtjänst.

Jordbruksverket har också under året fortsatt arbetet med att göra våra e-tjänster mobilanpassade, s.k. responsiv design. Under året har Jordbruksverket slutfört att göra e-tjänsterna för att anmäla sin djur-hållning och att rapportera till det centrala nötkrea-tursregistret (CDB) mobilanpassade.

För att förbättra kvalitén i registret över pro-duktionsplatser och foderanläggningar gjorde man under slutet av 2016 utskick till djurhållare där det saknades uppgifter. Uppgifterna registrerades i början av 2017 och bidrog till mer uppdaterade och fullständiga register.

Hösten 2017 startade Jordbruksverket ett projekt för att överlåta hanteringen av beställningar av öron-brickor till märkestillverkaren. Det innebär att kunden ska kunna göra sin beställning av brickor direkt hos tillverkaren och därmed kunna vända sig med fler frå-gor till samma part. Under våren 2018 blir det möjligt att beställa direkt från en märkestillverkare och det finns möjlighet för övriga tillverkare att ansluta sig.

HundregistretRapporteringar till Hundregistret kan göras både på blankett och via webben. I år har det ökat till att 74 % av registreringar och ägarbyten sker via nätet. Det är en ökning jämfört med förra året, då 66 % registrerade sig via webben. Jordbruksverket har inlett ett samarbete med Svenska Kennelklubben. I dagsläget delar vi uppgifter om avlidna hundar. Målsättningen är att genom ett utbyte av information öka kvaliteten ytterligare i registret samt att under-lätta för hundägarna.

Central hästdatabasArbete med att förbättra databasens kvalité har fortsatt under 2017. Bland annat genom att förenkla hanteringen av de slaktintyg som ska skickas till avelsförbunden. Jordbruksverket har också påbörjat uppdatering av webbplats och kontakt med andra medlemsländer för att uppfylla de krav som ställs enligt EU:s regelverk.

TransportörsregistretTransportörsregistret är ett djurskyddsregister där de som transporterar levande djur inom ekonomisk verksamhet ska finnas registrerade. Det har tidigare varit mycket manuell hantering av det underlag som kommit in från kunder och länsstyrelser. Våren 2017 driftsattes en e-blankett där kunden skickar in ansö-kan med bilagor direkt till ärendehanteringssyste-met. Detta har inneburit en enklare hantering och framförallt mer kompletta ärenden och därmed på sikt kortare handläggningstider.

Uppföljning av märkning och registrering av nötkreatur Rapporteringar i tid till det centrala nötkreatursre-gistret (CDB) är 95 % vilket är samma som förra året. Även om det inte skett en ökning under 2017 ser vi ändå att det är en hög andel som rapporterar i tid. Antalet platser med nötproducenter har minskat något. Länsstyrelsen har kontrollerat något färre anläggningar och djur. Andelen avvikelser har minskat något i alla delar vilket vi ser som positivt.

Uppföljning av märkning och registrering av får och getterRapporteringar i tid till förflyttningsregistret för får och getter ser i stort sett likadant ut som förra året. Målet är 85 % vilket vi under 2017 uppnått. Antalet platser med får- och getproducenter har ökat något sedan förra året medan antalet kontroller har mins-kat. Andelen avvikelser på både djur- och producent-nivå är relativt konstant. Den nedåt gående trenden gällande andelen fel på rapporteringen fortsätter, vilket är positivt.



Måluppfyllelse kvalitet i djurregister Under året har flera åtgärder vidtagits för att göra märkning, journalföring och rapportering enklare för kunden. Att samla många register på samma enhet, att kunna sköta de administrativa kraven via mobil eller surfplatta och det projekt som nu pågår som innebär att beställning och tillverkning av öronbrickor sker hos samma part innebär en enklare hantering för kunden och därmed större sannolikhet för fullständiga register med bättre kvalitet.

Fler register med aktuella uppgifter och fram-förallt fler produktionsplatser där det finns uppgift om geografiskt läge innebär en enklare och säkrare

smittspårning. Geografiskt läge är en förutsättning för att kunna hitta vilka platser som finns inom olika avstånd från en plats där smitta brutit ut.

Antalet registreringar till Hundregistret via webben fortsätter att öka i ungefär samma takt som förra året. Vad gäller kontroller hos nöt-, får- och get-producenterna har antalet kontroller minskat något i förhållande till förra året. Antalet avvikelser har, på alla delar, minskat sedan förra året vilket vi bedö-mer som positivt. Uppdaterade register är viktigt vid eventuella utbrott av smittsamma djursjukdomar. Jordbruksverket bedömer att målet för kvaliteten i våra register i huvudsak är uppfyllt.

Tabell 29 Uppföljning av märkning och registrering av nötkreatur.

Nötkreatur 2015 2016 2017

Antal platser med nötproducenter 33 673 33 277 31 730

Antal länsstyrelse kontroller 1 143 1 396 1 042

Antal kontrollerade djur 104 338 164 304 107 055

Avvikelser märkning producenter 171 (15%) 269 (19%) 210 (15%)

Avvikelser märkning djur 544 (1%) 976 (1%) 719 (1%)

Avvikelser journalföring producenter 144 (13%) 220 (16%) 114 (8,2%)

Avvikelser journalföring djur 1 700 (2%) 3 448 (2%) 1 475 (1%)

Avvikelser rapportering producenter 341 (30%) 631 (45%) 520 (37%)

Avvikelser rapportering djur 4 076 (4%) 7 305 (4%) 5 803 (4 %)


Tabell 30 Uppföljning av märkning och registrering av får och getter.

Får/getter 2015 2016 2017

Antal platser med får- och getproducenter 12 795 13 134 15 007

Antal länsstyrelsekontroller 830 956 726

Antal kontrollerade djur 35 093 33 046 31 214

Avvikelser märkning producenter 83 (10%) 120 (13%) 99 (14 %)

Avvikelser märkning djur 567 (2%) 639 (2%) 558 (2%)

Avvikelser journalföring producenter 89 (11%) 105 (11%) 88 (12%)

Avvikelser journalföring djur 2 240 (6%) 2 567 (8%) 1 920 (6 %)

Avvikelser rapportering producenter 75 (9 %) 87 (9%) 81 (11 %)

Avvikelser rapportering djur 2 205 (6%) 1 464 (4%) 1 231 (4 %)


Miljö- och resurseffektiva gröna näringarI detta kapitel redovisar vi utvecklingen av olika indikatorer för de miljömål där Jordbruksverket har ett sektorsansvar samt utvecklingen av ekologisk produktion och vattenhushållning. Vi tar även upp Jordbruksverkets kontrollverksamhet inom området.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den verksamhet som vi redovisar i detta kapitel har under året varit 113,3 miljoner kronor (7 % av de totala verksamhetskostnaderna).

MILJÖ OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR



Effektivt arbete för miljö- och resurseffektiva näringar I huvudsak uppfyllt (3)

Ett rikt odlingslandskapEkosystemtjänster

Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. I huvudsak uppfyllt (3)

Åkermarkens egenskaper och processer

Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.


Jordbruksmarkens halt av föroreningar

Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas.


Variationsrikt odlingslandskap

Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävda-de naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridnings-vägar för vilda växt- och djurarter.


Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation

Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandesta-tus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.

Delvis uppfyllt (2)

Hotade arter och naturmiljöer

Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig. Delvis uppfyllt (2)

Växt- och husdjursgenetiska resurser

Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade.

Växter: Fullt uppfyllt (4)Djur: I huvudsak uppfyllt (3)

Främmande arter och genotyper

Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. I huvudsak uppfyllt (3)

Genetiskt modifierade organismer*

Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.

Fullt uppfyllt (4)

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade.

Delvis uppfyllt (2)

Kultur- och bebyggelsemiljöer

Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsätt-ningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.

Ej uppfyllt (1)

Friluftsliv

Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor.





Begränsad klimatpåverkan Måluppfyllelse för begränsad klimatpåverkan = **

Giftfri miljöKunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper

Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning


Användningen av särskilt farliga ämnen

Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Fullt uppfyllt (4)

Ingen övergödningPåverkan på havet

Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosfor-föreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser

Fosfor: Delvis uppfyllt (2)Kväve: Delvis uppfyllt (2)

Påverkan på landmiljön

Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen upp-visar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.


Myllrande våtmarker

Ekosystemtjänster

Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakt-hållna.


Effektiv kontrollverksamhetRätt kontroll på rätt sätt i rätt tid Fullt uppfyllt (4)

* Samma precisering finns till målen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans.

** Preciseringarna för miljömålet Begränsad klimatpåverkan beskriver miljötillståndet på global nivå, och är därför inte tillämpliga för uppföljning av klimatpåverkan från den svenska jordbrukssektorn, se vidare i texten under Begränsad klimatpåverkan-Effekter.



Vårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringarlänsstyrelserna, och projektet ”Övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark” där vi samarbe-tar med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och länsstyrelserna.

Arbetet med åtgärdslistorna redovisas i kapitlet Återrapporteringskrav, liksom åtgärderna inom livsmedelsstrategin.

Vi har valt att följa upp våra prestationer inom miljö- och resurseffektiva gröna näringar utifrån miljömålen. Effekten av våra prestationer är sällan mätbara i direkt anslutning till prestationen och effekten i miljön beror många gånger på flera samver-kande faktorer. Vi har ändå valt att följa upp effekten av våra prestationer mot mål som motsvarar miljömå-lens preciseringar, i de fall det finns sådana kopplade till vår verksamhet. I flera fall är effekten i miljön en del av resultatet av tidigare års prestationer.

MåluppfyllelseVi har i stort kunnat genomföra våra plane-rade insatser. Vi bedömer därför att målen för Jordbruksverkets arbete inom området är i huvudsak uppfyllt.

Livsmedelsproduktionen kan påverka miljön positivt, exempelvis genom att ge oss ett rikt odlingslandskap. Svensk livsmedelsproduktion kan ge upphov till andra nyttor som hög livsmedels- säkerhet och en levande landsbygd. Den kan också påverka miljön negativt, exempelvis genom att bidra till övergödning av våra sjöar och vattendrag eller orsaka utsläpp av växthusgaser.

Som ansvarig myndighet för miljömålet Ett rikt odlingslandskap, och myndighet med sektorsansvar inom andra miljömål har Jordbruksverket under året genom information, rådgivning, stöd och bestäm-melser arbetat för att lantbrukare ska genomföra miljöåtgärder inom jordbruket. Vi har också arbetat med tillsynsvägledning, utvärdering och analys samt fördelat pengar till försöks- och utvecklingsverksam-het för att bidra till miljö- och resurseffektiva gröna näringar. Jordbruksverket ingår i Miljömålsrådet som regeringen inrättat. Inom Miljömålsrådet sam-verkar Jordbruksverket i ett tvärsektoriellt arbete med flera andra myndigheter. Samverkan innebär att vi tillsammans med andra myndigheter föreslår och genomför myndighetsgemensamma åtgärder som syftar till att öka takten i miljömålsarbetet. Vi driver till exempel projektet ”Jordbruksmarkens värden” där vi samarbetar med Boverket och

Foto

: Joh

an A

scar

d



Ett rikt odlingslandskapRådgivning och informationJordbruksverket har inom Ett rikt odlingsland-skap valt att även i år prioritera rådgivning och kompetensutveckling om åtgärder kopplade till slättbygdslandskapet.

I projektet Mångfald på slätten finns demonstra-tionsgårdar i olika delar av landet som visar åtgärder för att gynna biologisk mångfald. Under 2017 fortsatte satsningen på att lyfta pollineringens betydelse genom informationsmaterial, som visar på den ekonomiska och ekologiska nyttan med att gynna honungsbin och vilda pollinerare. Det visar också på riskerna med att köpa utländska humlesamhällen. Vi har också beskri-vit hur man kan gynna övriga nyttodjur, fåglar och vilt genom blommande kantzoner inom förgröningen. I skriften Gynna mångfalden på kantzoner visar vi på hur man kan använda olika typer av skyddszoner för att gynna biologisk mångfald.

Rådgivning som kopplar till miljömålets precise-ringar om produktion och miljö har också skett inom rådgivningsprojektet Greppa Näringen.

Jordbruksverket anordnade under 2017 ett mil-jömålsseminarium om miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Seminariet är en regelbunden återkommande händelse som främst vänder sig till tjänstemän på länsstyrelserna, rådgivare, forskare och andra myndigheter. Seminariet tar framför allt upp aktuella händelser och utredningar som omfattar miljökvalitetsmålet. Ett annat viktigt syfte är att utgöra plattform för diskussioner och bidra till nätverksskapande mellan deltagarna. På semina-riet diskuterades bland annat hur den kommande jordbrukspolitiken och Brexit kan tänkas påverka Ett rikt odlingslandskap samt vad som mer konkret måste göras för att nå längre i möjligheten att nå miljökvalitetsmålet.

MiljöersättningarInom landsbygdsprogrammet finns flera miljöer-sättningar som syftar till att nå ett rikt odlings-landskap. Landsbygdsprogrammet och de ansökta arealerna för miljöersättningarna redovisas i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna. Även om till-gängliga data tyder på en minskad anslutning till ängs- och betesmarker går det inte att dra några säkra slutsatser innan statistiken om anslutningen till miljöersättningarna är tillgänglig.

Ängs- och betesmarksinventeringenUnder året har Jordbruksverket och länsstyrelserna arbetat vidare med inventeringen av värdefulla

ängs- och betesmarker. Drygt 4 000 marker har besökts och resultatet från inventeringen har public-erats i webbapplikationen TUVA2 på Jordbruksverkets webbplats. Fokus i inventeringen har 2017 varit att återbesöka tidigare inventerade marker, dels marker som bedöms ha hög risk att tas ur hävd och försvinna (varav de flesta saknar miljöersättning), dels ett stickprov av de olika markklasserna i varje län, men även att inventera nya marker. Resultaten används även till såväl utvärderingar av landsbygds-programmet som planarbete.

MiljöövervakningJordbruksverkets uppdrag i regleringsbrevet om att följa kvalitetsutvecklingen i ängs- och betesmarker har nu resulterat i de första rapporterna av hur hävd och biodiversitet i gräsmarkerna förändrats över tid1. Kvalitetsuppföljningen görs i ett stickprov av de marker som inventerats genom ängs- och betesmarksinventeringen och som finns i databasen TUVA.

Efter två femårscykler har vi nu de första resulta-ten av vilka förändringar som skett. Resultaten visar att den dominerande markanvändningen på dessa marker är djurhållning på naturbetesmark. På natio-nell nivå har dock denna markanvändning minskat mellan inventeringsvarven medan djurhållning på kulturmark (f.d. åker) har ökat. Samtidigt har också arealen skog ökat på ängs- och betesmarkerna.

Resultaten visar att i genomsnitt 80 % av ängs- och betesmarkerna i TUVA hävdas, men det finns stora regionala skillnader. I norra Sverige är ungefär 45 % av markerna i hävd medan motsvarande siffra för Götalands slätt- och mellanbygder är 85 %. Resterna av fjolårsgräs har ökat mellan invente-ringsperioderna vilket tyder på att betestrycket har minskat. Resultaten visar också på att några fjä-rilsarter ökat mellan varven och det finns en tendens till att fjärilarna som helhet har ökat. Förekomsten av humlor har däremot inte förändrats mellan varven, men uppföljningen visar att tre humlearter (åkerhumla samt mörk och ljus jordhumla) utgör ungefär 50 % av de inventerade individerna.

Försöks- och utvecklingsverksamhetUnder 2017 har vi beviljat cirka 2,4 miljoner kronor fördelat på 9 projekt om försök och utveckling inom området Ett rikt odlingslandskap. Det gäller till exempel nya projekt som mikrovåtmarker för biologisk mångfald eller åtgärder för att gynna humlor och pågående fleråriga projekt som studerar långliggande vallar som blivande slåtterängar. Här ingår också 1,2 miljoner kronor till två projekt inom vattenhushållningsområdet.

1 Sveriges lantbruksuniversitet, 2017. Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker via NILS. Arbetsrapport 472 2017.

2 Jordbruksverket, 2017. Webbsida om ängs- och betesmarksinventeringen, www.jordbruksverket.se/tuva



Genetiskt modifierade växterJordbruksverket beslutar om tillstånd för innesluten användning (växthus, laboratorier) och avsiktlig utsättning (fältförsök) av genetiskt modifierade växter. När vi prövar tillstånden ligger tyngdpunk-ten på bedömning av miljörisken av den verksamhet som ansökan gäller. Vi tar också fram underlag som berör odlings- och miljöaspekter till svenska stånd-punkter om kommersiell användning av genetiskt modifierade organismer. Under 2017 har vi levererat förslag till ståndpunkt i elva importärenden inom den EU-gemensamma godkännandeprocessen. Tre förslag till beslut som omfattar odling har dessutom varit föremål för omröstning. Jordbruksverket har levererat analys och förslag till ståndpunkter.

Utvärdering och analysJordbruksverket har under året genomfört flera utredningar och utvecklat metoder för att bättre kunna analysera utvecklingen för Ett rikt odlings-landskap samt för att kunna ge förslag på åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Utredningarna som nämns nedan sker inom regeringsuppdraget CAP:s miljöeffekter där Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyn-digheten i samarbete med länsstyrelserna löpande utvärderar olika aspekter av EU:s gemensamma jordbrukspolitik vad avser effekter på miljön.

Pilotförsök om resultat- och värdebaserade miljöersättningar

Resultat- och värdebaserade miljöersättningar har potential att vara effektivare än nuvarande ersätt-ningar. Ju mer biologisk mångfald eller ju värde-fullare och mer välskötta kulturhistoriska miljöer, desto högre ersättning. Det är resultaten som räknas. Lantbrukaren är fri att anpassa produktionen och skötseln efter sina egna intressen och gårdens för-utsättningar. Men fungerar konceptet i praktiken? Vad tycker lantbrukarna, är det effektivare och går det att kontrollera? Kort sagt, är det bättre än nuva-rande system där lantbrukaren får betalt för att följa stödvillkor oberoende av resultat och efterfrågan? Det undersöker vi i ett pilotförsök tillsammans med WWF och LRF. Försöket är inriktat mot landskap-selement och brynmiljöer och pågår i Falbygden 2017-2019.

Projektet presenterades även vid European Grassland Federations symposium “Grassland resources for extensive farming systems in marginal lands: major drivers and future scenarios”.

Resultat- och värdebaserade ersättningar för minskad övergödning

Resultatbaserade miljöersättningar kommer allt mer inom EU. Tyskland har hållit på längst. Andra medlemsstater provar sig fram. Gemensamt för alla ansatser är att de är inriktade mot kollektiva nyttor som biologisk mångfald. Hittills har ingen testat att utforma resultatbaserade ersättningar inriktade mot jordbrukets utsläpp. Under 2017 har Jordbruksverket initierat en förstudie om resultat- och värdebaserade ersättningar för minskad övergödning. Hur styra placeringen av våtmarker, skyddszoner med mera så att de hamnar där de gör mest nytta? Här handlar det både om att analysera möjligheterna att mäta resultat direkt genom sensorer och indirekt med hjälp av modeller, och att analysera möjligheterna att utforma ersättningar på kollektiv nivå för att hantera hela avrinningsområden optimalt.

Effektivare kombination av jordbrukarstöden3

Det går att minska stödbudgeten och samtidigt öka miljönyttan och bibehålla ett företagsekonomiskt lönsamt jordbruk. Ett villkor är dock att nödvändiga förändringar i stödutformningen genomförs inom hela EU. Ett mer effektivt stödpaket än idag kan bestå av förenklat kompensationsstöd och minskat gårdsstöd som enbart går till åkermark, utökad betesmarksersättning, nötkreatursstöd utom till mjölkkor och vallersättning enbart i slättbygderna. Med riktade och resultatbaserade ersättningar kan värdet på miljönyttan per stödkrona öka jämfört med nuvarande stödformer.

Ekologiska fokusarealer i samverkan4

Förgröningen av gårdsstödet har hittills inte gjort skäl för sitt namn. Men förgröningsvillkoret om att avsätta ekologiska fokusarealer har potential att stärka den biologiska mångfalden i slättbygder med intensiv jordbruksproduktion och brist på obrukade ytor. Ett första steg är att begränsa antalet valbara fokusarealer till trädor och obrukade fältkanter och samtidigt ställa krav på att så in blommande växter. Ett andra steg är att med hjälp av rådgivning styra placeringen av fokusarealerna så att de både knyter ihop naturmiljöer i åkerlandskapet och bidrar till biologisk skadedjursbekämpning och pollinering av grödor.

3 Jordbruksverkets rapport 2017:14

4 Naturvårdsverkets rapport 2017:6773



Större miljönytta – lägre kostnad. Så nås målen för kulturmiljöer i odlingslandskapet med kommande landsbygdsprogram5

I den här rapporten lägger CAP:s miljöeffekter fram förslag inför arbetet med kommande landsbygds-program. Vi visar att ersättningar för skötsel av natur- och kulturmiljöer kan ge större miljönytta till lägre kostnad för samhället om de tydligare utgår från regionala förutsättningar, premierar skötsel av helhetsmiljöer och sätter resultat, inte stödvillkor, i centrum.

Exploatering av jordbruksmark6

Jordbruksverket följer kontinuerligt upp hur mycket jordbruksmark som exploateras. Vi genomförde 2016-2017 en undersökning av hur mycket jord-bruksmark som exploaterats mellan åren 2011 och 2015. Exploateringen var cirka 3 000 hektar, vilket är ungefär lika mycket som under den föregående fem-årsperioden. Den största exploateringen har skett i Skåne och den största ökningen sedan förra fem-årsperioden har skett i Östergötland. Den främsta orsaken till exploatering är byggande av bostäder.

Effekter – ett rikt odlingslandskapMiljömålet har tolv preciseringar (se målrutan för de fullständiga preciseringarna). Dessa går att dela in i områdena ekosystemtjänster, produktion, biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv. I genomgången nedan ges exempel på hur Jordbruksverket arbetat under 2017 för att nå Ett rikt odlingslandskap.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är ekosystemens bidrag till människors välbefinnande. En av de viktigaste eko-systemtjänsterna är markens förmåga att producera livsmedel både nu och på lång sikt. Trenden är att arealen jordbruksmark minskar något varje år och så var fallet även 2017, då arealen minskade med cirka 10 000 hektar jämfört med 20167. Minskad jordbruks-areal beror främst på nedläggning av jordbruk men också på att jordbruksmark exploateras. På lång sikt kan detta påverka livsmedelsförsörjningen. Jordbruksverket arbetar för närvarande tillsammans med länsstyrelserna med att informera kommunerna om jordbruksmarkens värden så att välgrundade avvägningar mellan exploatering och framtida livs-medelsförsörjning kan göras.

Biologiska ekosystemtjänster är ofta förknippade med en rik biologisk mångfald. En fortsatt utarm-ning av odlingslandskapets biologiska mångfald kan medföra att viktiga ekosystemtjänster, som polline-ring av grödor och biologisk bekämpning av skade-görare hotas. Inom rådgivningsprojektet Mångfald på slätten har Jordbruksverket liksom tidigare år

under 2017 tillsammans med produktionsrådgivare och lantbrukare arbetat för att bevara biologisk mångfald och medföljande ekosystemtjänster i den mer intensivt odlade slättbygden. För att ytter-ligare stärka arbetet med ekosystemtjänster har Jordbruksverket och Naturvårdsverket tagit fram en ekosystemtjänstsnurra, främst riktad till kommuner och allmänheten, som informerar om odlingsland-skapets viktiga ekosystemtjänster.

När den biologiska mångfalden och jordbruket minskar blir också landskapet mindre variationsrikt. Detta har negativ påverkan på de ekosystemtjäns-ter som ger oss upplevelser i odlingslandskapet. Miljöersättningar och rådgivning inom landsbygds-programmet bidrar dock till att motverka en sådan utveckling.

Produktion

• Åkermarkens egenskaper och processer• Jordbruksmarkens halt av föroreningar

Markens bördighet och produktionsförmåga är avgörande för att kunna bedriva en lönsam odling. Denna påverkas bland annat av mullhalt, pH och dränering. Jordbruksverket har under 2017, till-sammans med LRF, länsstyrelserna och företag i lantbruksbranschen, arbetat med rådgivning och

Foto

: Tho

mas

Dal

kvis

t

5 Riksantikvarieämbetets rapport 2017: dnr 3.5.1-2571-2016


7 Statistiska meddelanden JO 10 SM 1703



kompetensutveckling inom Greppa Näringen bland annat för att bibehålla en god kvalitet på den svenska jordbruksmarken. Trenden för hektarskörden för två viktiga grödor, vårkorn och höstvete, visar på fortsatt stigande skördar8, vilket indikerar att produktions-förmågan från jordbruksmarken fortsatt är god (se figur nedan). Under 2017 har ett kompetenscen-trum för jordbrukets vattenhushållning inrättats på Jordbruksverket. Satsningen syftar till att öka berörda myndigheters kompetens och ska bidra till att nå målen i livsmedelsstrategin (se även senare i detta kapitel, under rubriken vattenhushållning).

Figur 8 Hektarskörd för vårkorn och höstvete för perioden 1967-2016. De genomsnittliga skördenivå-erna per hektar (hektarskörd) för grödorna vårkorn och höstvete visar på en långsiktigt stigande trend. Hektarskörd används här som ett indirekt mått på åkermarkens produktionsförmåga. Källa: Jordbruksverket

Biologisk mångfald

• Variationsrikt odlingslandskap• Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation • Hotade arter och naturmiljöer

EU:s jordbrukspolitik med mer riktade miljösats-ningar gynnar odlingslandskapets biologiska mångfald. Samtidigt ger nedläggning av jordbruk i skogs- och mellanbygd och intensivt jordbruk i slättbygd negativa effekter.

Landsbygdsprogrammets miljöersättningar bidrar till ett varierat odlingslandskap där de biologiska värdena och kulturmiljöerna bevaras. Betydande arealer ängs- och betesmarker sköts med miljöersättningar. Trots detta har en stor del av gräsmarkernas naturtyper inte gynnsam bevarandestatus och många arter är fortsatt hotade och har inte uppnått god bevarandestatus. Den främsta orsaken till detta är för små och alltför fragmenterade arealer, försämrad hävd och igenväx-ning samt fortsatt kvävenedfall på markerna9. Under 2017 har regeringen gjort en omfattande satsning på ängs- och betesmarker genom att förstärka budgeten för skötsel med 255 miljoner kronor fördelat på tre år. Insatsen ska bidra till att den negativa utvecklingen bromsas och insatsen är sannolikt en av de viktigaste naturvårdsåtgärderna för Ett rikt odlingslandskap som genomförts i år.

För att förbättra kunskapen om Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna under 2017 om- inventerat drygt 4 000 ängs- och betesmarksobjekt. Resultatet från inventeringen har publicerats i webbapplikationen TUVA på Jordbruksverkets webbplats. Inventeringen är planerad att fortsätta till 2020.

För att ytterligare förbättra förutsättningarna för arter och naturtyper i odlingslandskapet påbörjade Jordbruksverket tillsammans med myndigheterna inom CAP:s miljöeffekter under 2017 ett pilotförsök med att tillämpa resultatbaserade miljöersättningar i landsbygdsprogrammet. Pilotförsöket genomförs i Falbygden och ska pågå till 2019. Resultatbaserade ersättningar kan utformas på ett sätt som ger större miljönytta än nuvarande ersättningar och kan också göras mer attraktiva för lantbrukarna att söka, vilket kan öka anslutningen till programmet.

Under 2017 har Jordbruksverket fortsatt arbetet med att tillsammans med andra myndigheter ta fram en strategi för att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. Vi har också fortsatt arbetet att tillsammans med Skogsstyrelsen och flera andra myndigheter skapa förbättrade förutsättningar för biologisk mångfald i skogsbryn.

Nötkreatur är viktiga markvårdare vars bete är nödvändigt för att behålla ett öppet och variationsrikt landskap med rika natur- och kulturvärden. Antalet företag med nötkreatur har minskat kraftigt under flera decennier. Även antalet nötkreatur har minskat men inte i samma takt (se figuren nedan)10. Framför allt koncentrationen av djuren till färre besättningar har sannolikt lett till att hävden i vissa områden numera är otillräcklig för att hindra igenväxning.

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

1967

1974

1981

1988

1995

2002

2009

2016

8000

Hek

tars

körd

(kg/

ha)

Vårkorn Höstvete

8 Jordbruksverkets statistikdatabas 2017. Skörd av jordbruksväxter.

9 Sandström, J. m.fl. 2015. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015.

10 Statistiska meddelanden JO 20 SM 1702.



Växt- och husdjursgenetiska resurser

Växtgenetiska resurser

Arbetet med de växtgenetiska resurserna har under året fortlöpt i enlighet med Programmet för odlad mångfalds (POM) strategi för perioden 2016-2020. Den nationella genbanken i Alnarp har fortsatt sitt arbete med att etablera/komplettera och i vissa fall förnya allt växtmaterial i genbanken. Återintroduktionen av växtsorter till marknaden genom Grönt kulturarv® har fortsatt. Fram till utgången av 2017 har ca 180 000 plantor sålts. Dokumentationen av växterna har fortsatt. Ett omfattande informationsarbete har utförts, inte minst genom flera uppmärksammade böcker. Antalet bevarandesorter på den svenska officiella sortlistan har ökat, främst genom privata aktörer, och omfattar nu 70 växtsorter.

Avseende nationellt in situ-bevarande (beva-rande på plats i naturen) har arbetet fortsatt, inom ramen för ett samnordiskt projekt med syfte att identifiera svenska ”hot-spots” för vilda kulturväxt-släktingar. Avslutningsvis har Jordbruksverket, inom ramen för europeiskt genresurssamarbete, medver-kat i utvecklingen av ett policydokument som rör s.k. on farm-bevarande av lantsorter12.

Husdjursgenetiska resurser

Nyrekrytering av djurägare, och framför allt de som håller nötkreatur och hästar är angeläget för ett fortsatt hållbart nyttjande och bevarande. Lika angeläget är att rekrytera förtroendevalda till hus-djursföreningarnas olika funktioner. Föreningarna har en central roll i arbetet med hållbart nyttjande och bevarande.

Anslutningen till stödet för hotade husdjursraser i det svenska landsbygdsprogrammet under 2017 var i stort sett oförändrat i jämförelse med 2016 och ligger på drygt 800 djurägare. Detta kan jämföras med programperioden 2007-2013 då anslutningen låg på cirka 1 100 djurägare.

Under 2017 finns en ny webbsida13 på Jordbruks-verkets webbplats för att kunna informera om de aktiviteter i handlingsplanen Bevara, nyttja och utveckla - handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser 2010-2020 som genomförs av olika intressenter.

Den frysta genbanken har utökats med hund-sperma från gotlandsstövare. Hittills har sperma från två hundar frusits och några fler står på tur. Intresse finns från fler lantrasföreningar att lägga in material i genbanken. Spermainsamling på får har också återupptagits under 2017 och sex nya ryabaggar finns nu i genbanken.

0

0,20

0,40

0,60

0,80

1,00

1,20

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2014

2015

2016

2017

Företag med nötkreaturNötkreatur

Figur 9 Utvecklingen för antal nötkreatur och antal företag med nötkreatur under perioden 1975-2017. Utvecklingen anges som andel av vad som fanns år 1975.Källa: Jordbruksverket

Fåglar är en viktig indikator för biologisk mångfald i odlingslandskapet. I figuren nedan visas popu-lationsutvecklingen för 14 vanliga fågelarter i odlingslandskapet11. Lunds universitet har för Jordbruksverkets räkning under 2017 analyserat vad som krävs för att vända den negativa trenden. Två av de viktigaste slutsatserna är att nedläggningen av jordbruksmark måste stoppas samt att mängden småbiotoper måste öka i främst slättbygden.

0

0,5

1

1,5

2

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

2010

2015

Popu

latio

nsin

dex

Index punktrutter Index standardrutter

År

Jordbruksfåglar

Figur 10 Populationsutvecklingen för jordbruksfåg-lar 1975–2016. Den linje som är orange visar den skat-tade populationsförändringen som bygger på punktrutter. För jämförelsens skull är motsvarande utveck-ling baserad på standardrutter inritade (grå linje, start 1998). I båda fallen är utvecklingen negativ. För ytter-ligare förklaring se Svensk Fågeltaxerings webbplats (http://www.fageltaxering.lu.se/).

11 Green, M. m.fl. 2017. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2016. Biologiska institutionen, Lunds universitet.

12 ECPGR Concept for on-farm conservation and management of plant genetic resources for food and agriculture13 http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/husdjur/ hallbartnyttjandeavsvenskahusdjursraser.4.207049b811dd8a513dc80001895.html



Främmande arter och genotyper

Arbete pågår för att genomföra EU-förordningen om invasiva främmande arter och för att ta fram lagänd-ringar och den nya svenska förordningen som behövs för att fullt ut kunna genomföra EU-förordningen. Jordbruksverket följer arbetet med invasiva arter och bistår Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndig-heten i deras arbete.

Genetiskt modifierade organismer

Någon kommersiell odling av genetiskt modi-fierade organismer har inte funnits under 2017. Verksamheten med fältförsök med genetiskt modifie-rade växter fortsätter ligga på en stabil nivå i Sverige. Ett mönster som också ses i figuren nedan är att det numera endast är enstaka ansökningar om tillstånd från företag medan de flesta kommer från universitet och högskolor.

Kulturmiljöer

• Bevarade natur- och kulturmiljövärden• Kultur- och bebyggelsemiljöer

Lantbrukets äldre bebyggelse och olika kulturspår visar på lantbrukets traditionella markanvändning. Skötsel av natur- och kulturmiljöer bidrar till att synliggöra kulturarvet i odlingslandskapet.

I det nuvarande landsbygdsprogrammet (2014-2020) finns möjlighet att söka investeringsstöd för att utveckla natur- och kulturmiljöer, för att göra en bygd mer attraktiv för företagande och boende. I tidigare landsbygdsprogram fanns även ersättningar för skötsel av natur- och kulturmiljöer, men dessa har tagits bort i nuvarande program. Jordbruksverket, tillsammans med andra myndigheter inom CAP:s miljöeffekter, har visat att modifierade ersättningar för skötsel av natur- och kulturmiljöer kan ge större miljönytta till lägre kostnad för samhället om de tydligare utgår från regionala förutsättningar, pre-mierar skötsel av helhetsmiljöer och sätter resultat, inte stödvillkor, i centrum14.

Friluftsliv

Allemansrätten medför att odlingslandskapet i stora delar är tillgängligt för allmänheten. Jordbruksverket arbetar för att skapa bra förutsättningar för friluftsli-vet. Landsbygdsprogrammets åtgärder som bidrar till att bland annat behålla stora arealer betesmarker i hävd och bevara biologisk mångfald är viktiga för fri-luftslivet. Likaså har landsbygdsprogrammets projekt-stöd och miljöinvesteringar för landskapets natur- och kulturmiljövärden bidragit till att öka odlingslandska-pets tillgänglighet i form av exempelvis utveckling av vandrings-, cykel- och vattenleder.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

2000 2005 2010 2017

Företag Universitet och högskolor

Figur 11 Tillstånd för fältförsök med genetiskt modifierade växter 2000-2017. Fördelningen mellan företag och universitet/högskolor när det gäller använda tillstånd för fältförsök.Källa: Jordbruksverket

14 Riksantikvarieämbetets rapport 2017: dnr 3.5.1-2571-2016



Utvecklingen för hotade husdjursraser bedöms i stort som tillfredsställande och det finns förutsättningar att nå preciseringen om husdjursgenetiska resurser och vi bedömer den som i huvudsak uppfylld. Vissa raser består dock fortfarande av få djur och några har minskat antalsmässigt. Bedömningen är att det stöd som finns för djurägare och föreningar inom landsbygdsprogrammet har stor betydelse för måluppfyllelsen.

För växtgenetiska resurser bedöms i dag pre-ciseringen som uppnådd. Arbetet med den odlade mångfalden följer målen i POM:s strategi för perioden 2016-2020 inom ramen för de övergripande områdena (bevarande, användning, FoU, informa-tion, internationellt arbete samt policy). Avsaknad av full finansiering har dock gjort att vissa av stra-tegins åtgärder inte har kunnat fullföljas som det ursprungligen var tänkt. Detta inkluderar bland annat kompletterande insamlingar av foderväxter från värdefulla gräsmarker.

Preciseringen om främmande arter och genoty-per bedöms som i huvudsak uppfylld. Handel med främmande arter är till vissa delar reglerad.

De miljöriskbedömningar och de skyddsåtgärder som tillämpas vid verksamhet med genetiskt modi-fierade växter bedöms som tillräckliga för att preci-seringen gällande genetiskt modifierade organismer ska anses vara uppfylld.

Vi bedömer att det är svårt att nå precisering-arna om bevarande av kulturmiljövärden respektive kultur- och bebyggelsemiljöer. Den första bedömer vi som delvis uppfylld och den andra som ej uppfylld. Bedömningen grundas på länsstyrel-sernas årliga uppföljningar och på att det saknas ersättningar för landskapselement i det nuvarande landsbygdsprogrammet.

Preciseringen som rör friluftsliv är i huvudsak uppfylld. Tillgängligheten till odlingslandskapet bedöms som god med undantag för slättbygderna där förbättringar behövs.

Måluppfyllelse – Ett rikt odlingslandskap Som beskrivs ovan arbetar Jordbruksverket brett med Ett rikt odlingslandskap genom bestämmelser, stöd, rådgivning, analyser och utvärderingar. Vi lämnar regelbundet förslag till regeringen på åtgärder för att förbättra utvecklingen för miljökvalitetsmålet och vi samverkar också nationellt och internationellt kring olika aspekter av Ett rikt odlingslandskap. Utöver detta bedrivs ett omfattande arbete med Ett rikt odlingslandskap på länsstyrelser, kommuner, inom näringen, ideella organisationer och av privatperso-ner. Vi bedömer att de insatser Jordbruksverket gjort under 2017 och de närmaste föregående åren har haft en betydande påverkan på miljökvalitetsmålet. Flera av våra insatser har utgjort grund för beslut som haft en positiv påverkan på måluppfyllelsen. Trots detta är utvecklingen negativ för vissa av preciseringarna och ytterligare åtgärder behövs för att nå miljökvali-tetsmålet i sin helhet.

Tillståndet för odlingslandskapets produce-rande, stödjande, reglerande och kulturella ekosys-temtjänster bedömer vi i dagsläget som godtagbart och att preciseringen för ekosystemtjänster i nuläget är i huvudsak uppfylld. Långsiktigt måste dock trenden att jordbruksmarken minskar brytas. Även när det gäller många av våra vanliga arter, vilka står för en stor del av ekosystemtjänsterna, måste den minskande trenden brytas. För att gräsmarkernas naturtyper i större utsträckning ska uppnå gynnsam bevarandestatus måste ytterligare åtgärder sättas in. Regeringens budgetsatsning på gräsmarkerna har förbättrat möjligheterna att nå målet.

Jordbruksverket bedömer att nuvarande för-hållanden för åkermarkens egenskaper är tillfreds-ställande och preciseringen i huvudsak uppfylld. Detsamma gäller jordbruksmarkens halt av förore-ningar, men kadmiumnivåerna måste fortsatt följas.

På nationell nivå bedömer vi att odlingslandska-pet är variationsrikt, även om det på regional nivå kan vara mer homogent. Jordbrukets strukturratio-nalisering kan dock på längre sikt leda till ett mer enformigt landskap. Preciseringen om variationsrikt odlingslandskap är i huvudsak uppfylld. Den totala arealen ängs- och betesmarker är godtagbar och värdefulla marker sköts så att värdena bevaras. Fler särskilt värdefulla marker skulle dock behöva skötas för att nå gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter. Många av odlingslandskapets rödlistade arter är fortsatt hotade samtidigt som flera vanliga arter minskar. Omfattningen av hävden är delvis otillräcklig på grund av att det i vissa fall finns för få lantbrukare för att nå en omfattning på åtgärderna som gör att vi når miljömålet. Sammantaget bedömer Jordbruksverket det som svårt att nå preciseringarna kring odlingslandskapets biologiska värden och pre-ciseringarna om bevarandestatus och hotade arter och naturmiljöer och bedömer dem därför enbart som delvis uppfyllda. Fo

to: I

ngrid

Kar

lsso

n



Begränsad klimatpåverkan Ett effektivare jordbruk kan vara positivt för klimatet då utsläppen minskar per producerad enhet. Jordbruksverket arbetar för ett effektivare svenskt jordbruk inom många områden, exempelvis genom god djurhälsa eller effektiv användning av insatsvaror.

Jordbruksverket arbetar också för en ökad till-försel av förnybar energi från jordbruket som kan ersätta fossil energi och därmed minska människans klimatpåverkan.

Rådgivning och informationRådgivningsprojektet Greppa Näringens arbete med att effektivisera kväveanvändningen bidrar till att minska jordbrukets klimatpåverkan genom att utsläp-pen av lustgas minskar. Rådgivning om till exempel energieffektivisering och utfodring bidrar även till att minska utsläppen av metan och koldioxid. Totalt har drygt 2 300 rådgivningsbesök genomförts under 2017 varav cirka 75 % har direkt eller indirekt koppling till minskade klimatutsläpp.

Jordbruksverket har handlat upp kurser i sparsam körning i hela landet som totalt är tänkt att nå cirka 1 200 deltagare i målgruppen lantbruksföretagare, maskinförare på jordbruksföretag och maskinsta-tioner och andra aktiva inom de gröna näringarna. Jordbruksverket har under 2017 anordnat fältvand-ringar och seminarier för lantbrukare om odling av hybridasp och poppel i tre län. Hybridasp och poppel är snabbväxande träd som kan användas för odling av energiskog på åkermark. Jordbruksverket har även publicerat nya kalkyler för odling av energigrödor.

Gödselgasstöd – stöd till metangasreduceringI december 2017 betalades gödselgasstödet (metan-reduceringsstödet) ut för den tredje stödperioden. Stödet, som under stödperioden uppgick till 40 öre/kWh, syftar till att kompensera för den dubbla mil-jönyttan av minskad metanavgång från stallgödsel och ökad produktion av biobränsle. Under stödpe-riodens tolv månader 2016-2017 fick 52 anläggningar stöd. Mängden producerad energi från dessa anlägg-ningar från gödsel var under stödåret 125 GWh. Totalt betalades 50,2 miljoner kronor ut i stöd 2017.

Jordbruksverket har gjort en utvärdering15 av gödselgasstödet 2015-2016. Den visar bland annat att stödet har gett oss mer värme, el och fordonsgas från gödselbaserad biogas jämfört med om stödet inte funnits. Vi får störst miljönytta av den biogas som ersätter fossila drivmedel. Ersättningen är dock inte helt förutsägbar, vilket kan påverka intresset för att delta i projektet och därmed även gödselgasstödets effekter.

Försöks- och utvecklingsverksamhetUnder 2017 har vi beviljat 1,6 miljoner kronor till två projekt om försök och utveckling inom området Begränsad klimatpåverkan. Det är två fleråriga projekt om åtgärder för att minimera växthus- gasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel respektive för att minska växthusgasavgången och öka skörden från odlade torvjordar.

Utvärdering och analysUnder våren 2017 färdigställdes vår handlingsplan med mål och åtgärder för Jordbruksverkets arbete med klimatanpassning inom jordbruks- och träd-gårdssektorn16. Handlingsplanens syfte är att skapa förutsättningar för att Jordbruksverket, även i ett för-ändrat klimat, ska kunna uppfylla vårt uppdrag och våra målsättningar om hållbar utveckling, ett gott djurskydd, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna.

Jordbruksverket har på uppdrag av Närings-departementet tagit fram en rapport om åtgärder för att minska jordbrukssektorns klimatpåverkan. I rapporten beskriver vi det svenska jordbrukets kli-matarbete idag samt framtida viktiga insatsområden för att minska klimatpåverkan. En av våra slutsat-ser i rapporten är att aktörerna inom den svenska jordbrukssektorn arbetar aktivt med åtgärder som minskar växthusgasutsläppen. En viktig åtgärd som vi beskriver är att främja en resurseffektivare produktion eftersom det innebär att utsläppen per producerad produkt minskar.

Jordbruksverket föreslår också i rapporten att en handlingsplan för jordbrukssektorn, framtagen i dialog mellan myndigheter, bransch och aktörer inom forskning och kunskapsskapande, regelbundet tas fram som en del av klimatpolitiken.

Internationellt klimatarbeteJordbruksverket deltog i den svenska delegationen vid de internationella förhandlingarna under FN:s klimatkonvention i Bonn (förmöte) i maj och i november (COP23) 2017.

Effekter – Begränsad klimatpåverkan Miljömålet Begränsad klimatpåverkan har sitt ursprung i FN:s ramkonvention för klimatföränd-ringar. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Till miljömålet finns det två preciseringar:





• TemperaturDen globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

• KoncentrationSveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmos-fären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter.

Under året antog riksdagen ett nytt klimatpolitiskt ramverk. Enligt detta ramverk ska Sveriges nettout-släpp år 2045 vara noll och bruttoutsläppen på svensk mark ska vara minst 85 % lägre än 1990. Utsläppen från de sektorer som kommer att omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning (där jordbrukssektorn ingår), bör senast år 2030 vara minst 63 % lägre än utsläppen 1990, och minst 75 % lägre år 2040.

Växtodlingen och djurhållningen svarar bara för ett par procent av Sveriges utsläpp av koldioxid, medan de svarar för 60 % av metanutsläppen och 55 % av lustgasen. Jordbrukssektorns utsläpp av koldioxidekvivalenter i Sverige var 6,9 miljoner ton 2016. Dessa utsläpp är i stort sett oförändrade sedan 2015. Dock har jordbrukssektorns utsläpp av växt-husgaser minskat med 10 % sedan 1990. Det beror främst på att antalet nötkreatur och tillförseln av kväve har minskat.

Utöver dessa utsläpp tillkommer utsläpp från uppvärmning, arbetsmaskiner samt förändringar i jordbrukets markanvändning. Utsläppen från jordbrukets arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler (inklusive skogsbrukets lokaler) motsva-rade 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter för 2016. Dessa siffror är något lägre jämfört med 2015. Utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbru-kets markanvändning redovisas under sektorn Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). I medeltal för åren 2007-2016 var jordbruksmark en källa på ca 2,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Vegetation på jordbruksmark agerade som en liten sänka (0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter). Betesmarker var för samma år i jämvikt där utsläpp från mulljordar balanserades av ett upptag av mineraljordar. Åkermark var en nettokälla på 2,7 miljoner koldioxidekvivalenter där mulljordarna stod för utsläpp av 3,2 miljoner koldioxidekvivalenter. Variationerna från år till år av rapporterade utsläpp och upptag av koldioxid i mineraljordar gör att man inte kan jämföra dessa flöden mellan enskilda år. Trots dessa variationer kan man se en liten minskning av utsläppen från markanvändningen sedan 1990.

I landsbygdsprogrammet finns det investerings-stöd för den som exempelvis vill effektivisera ener-gianvändningen, bygga en biogasanläggning eller minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak.

Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga för att effektivisera kväveanvändningen. Greppa Näringens utbildning och rådgivning kan ge kunskap till producenterna både för kväveeffektivi-sering, minskade utsläpp av växthusgaser, markvård och energieffektivisering.

Måluppfyllelse – Begränsad klimatpåverkanJordbruksverket gör bedömningen att de insatser och projekt som har utförts har lett till en ökad medvetandegrad och minskad klimatpåverkan från jordbruket. Därför bedömer Jordbruksverket att vårt arbete inom jordbrukssektorn bidrar till att nå etappmålet.

Giftfri miljöRådgivning och informationVäxtskyddscentralerna inom Jordbruksverkets rådgivningsorganisation arbetar med rådgivning och kunskapsunderlag för att minska miljöeffek-terna av växtskyddsmedel i jordbruket. Vi utgår från integrerat växtskydd, IPM, och åtgärder för att inom växtskydd förebygga, bevaka, åtgärda och följa upp. Växtskyddscentralerna graderar i början av varje vecka under växtodlingssäsongen ca 900 prognosrutor för att kunna bedöma sjukdoms- och insektssituationen för stråsäd, oljeväxter, trindsäd och potatis samt ett 50-tal fält/odlingar när det gäller frilandsgrönsaker, frukt och bär. Bedömningarna ligger sedan till grund för de rekommendationer som man veckovis ger om bekämpningar av olika skade-görare och sjukdomar. Genom att leda verksamheten med prognos och varning, ta fram bekämpnings-strategier och rådgivningsmaterial samt medverka i kurser har vi bidragit till att behovsanpassad bekämpning varit möjlig. Informationen sprids till rådgivare, lantbrukare och odlare på flera olika sätt. Fler än 4 400 prenumeranter har fått ta del av informationen i 125 växtskyddsbrev och 9 ogräsbrev. Denna information finns också på Jordbruksverkets webbplats. Sammanlagt 11 445 nerladdningar av sex olika mobilappar har gjorts under året, däribland den sprutjournalsapp som lanserades hösten 2017. Jordbruksverkets personal har också medverkat i många olika kurser, fältdagar, konferenser och möten där representanter för lantbruket och träd-gårdsnäringen funnit med.

”Säkert växtskydd” är ett samarbetsprojekt mellan LRF, Jordbruksverket och flera andra myn-digheter samt branschorganisationer som syftar till att öka säkerheten för lantbrukare, odlare och sprutförare i samband med användning av växt-skyddsmedel, genom t.ex. informationsmaterial som broschyrer och filmer.



BestämmelserArbetet har fortsatt med att godkänna sprutor i enlighet med Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:23) om översyn, funktionstest och godkännande av utrustning för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel. Vi hade i november 2017 fattat beslut om att godkänna mer än 6 000 sprutor. Handläggningstiden för funktionstesterna har varit en till två veckor, tack vare ett digitalise-rat system för ansökningar och handläggning. De tidigare uppskattningarna av antalet sprutor från 2008, baserat på förhållandena 2006, om att vi i Sverige har 14 000 sprutor får därför betraktas som föråldrade. Utvecklingen har gått mot större sprutor som används på fler hektar. Dessutom har många mindre sprutor ansetts alltför dåliga för att reparera så att de klarar funktionstestkraven.

Intresset för att bli funktionstestare har varit fortsatt stort. Under 2017 höll vi två grundkurser för funktionstestare. De nyblivna funktionstestarna är i allt högre grad knutna till verkstäder eller maskin-försäljare. Jordbruksverket har deltagit och kommer att delta i arbetet med att utveckla nödvändiga standarder. Arbetet med att ta fram protokoll och vägledningar till funktionstest av olika spruttyper har pågått hela året. Det kommer att fortsätta även nästa år.

Jordbruksverket har samordnat de behörighets-utbildningar som länsstyrelserna genomför och som krävs för att få använda kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Vi har hållit en fortbildning för kursle-dare på dessa utbildningar med totalt 40 deltagare. Under kurssäsongen 2016/2017 genomförde totalt 4 923 personer behörighetsutbildningarna för växt-skyddsmedel, fördelat på kurser inriktade på fält 4 509, växthus 277, betning 81 och enskild skogsplan-tering 56. Länsstyrelserna genomförde 28 grundkur-ser och 111 vidareutbildningar och Skogsstyrelsen genomförde 5 utbildningar.

HandlingsplanVi har under hösten 2017 lämnat ett nytt förslag till handlingsplan för hållbar användning av växt-skyddsmedel, för åren 2018–2022, till regeringen. Handlingsplanen beskriver mål och åtgärder för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och för miljön. Under hösten 2017 har också ett arbete pågått att sammanställa de indikatorer och andra uppföljningsmått som är utpekade för uppföljning av handlingsplanen.

TillsynsvägledningVi publicerade under 2017 en rapport17 som samman-ställer det tillsynsprojekt om bekämpningsmedel i växthus och plantskolor som vi genomförde tillsam-mans med kommunerna under 2016. I tillsynsprojektet deltog 44 kommuner och kommunförbund. Totalt har kommunerna genomfört tillsynsbesök på 141 växthus och plantskolor. Resultatet visade att 98,5 % av de som yrkesmässigt sprider växtskydds-medel har giltig behörighet. Miljöinspektörerna bedömer att 92 % av de besökta växthusen och plant-skolorna uppfyllde kraven på integrerat växtskydd. Vi bedömer att tillsynsprojektet har bidragit till ökad kunskap om bekämpningsmedelslagstiftningen hos odlarna samt gett miljöinspektörerna ökad kunskap om växthus- och plantskoleodling.

Under 2017 har vi även tagit fram en vägledning till miljöinspektörerna om tillsyn av spridningsut-rustning för växtskyddsmedel.

Försöks- och utvecklingsverksamhetUnder 2017 har vi beviljat cirka 1,1 miljoner kronor till två projekt om försök och utveckling inom området Giftfri miljö, dels ett ettårigt projekt om kartläggning av genetisk variation i svartpricksjuka som angriper vete, dels ett flerårigt projekt om torrfläcksjuka på potatis.

Ekologisk produktionJordbruksmark med ekologisk produktion är en av åtgärderna för att nå miljömålet Giftfri miljö. Vi beskriver våra prestationer om ekologisk produktion under egen rubrik senare i kapitlet.

Utvärdering och analysEffektivitetsbedömningar av växtskyddsmedel

Jordbruksverket har under 2017 behandlat 14 ärenden där Sverige är zonrapportör, 7 ärenden som är nationella och 47 ärenden där Sverige är berörd medlemsstat. Vidare har vi behandlat 3 villkorsänd-ringar, 13 ömsesidigt erkännande och 11 jämförande bedömning. När Sverige är zonrapportör utvärderar Jordbruksverket produktens effektivitet, selektivitet och fytotoxicitet och då Sverige är berörd medlems-stat lämnar vi synpunkter på den utvärdering som zonrapportören gjort. Vid ömsesidigt erkännande yttrar Jordbruksverket sig om miljö- och jordbruks-förhållandena är jämförbara med det land där god-kännandet först gjorts.




Vid prövning av växtskyddsmedel som innehåller ett ämne på kandidatlista för substitution ska Jordbruksverket göra en jämförande bedömning. Syftet är att redan godkända produkter, icke-kemiska eller förebyggande metoder som är säkrare ska jämföras med kandidatämnet och undersökas om de kan användas istället. Bedömningarna är en del i den nationella prövningen av växtskyddsmedel.

Växtskyddsrådet

Växtskyddsrådet har under åren 2011-2016 varit ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte mellan flera svenska myndigheter och organisationer i frågor som rör växtskyddets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig växtodling. Regeringen gav under 2017 inom ramen för livsmedelsstrategin växtskyddsrådet ett nytt uppdrag med ändrat syfte, fler uppgifter och en förändrad sammansättning av rådets ledamöter för perioden 2017-2019. I uppdraget ingår att på olika sätt stödja prövningen av produkt-godkännande av växtskyddsmedel, öka kunskapen om möjligheterna att hantera växtskyddsproblem på kort och på lång sikt, introducera växtskyddsmedel med låg risk eller alternativa metoder och tekniker samt öka kunskapen om samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växt-skyddsmedelslagstiftningen medför. Årsrapporten för 2016-2017 finns på Jordbruksverkets webbplats18.

Effekter – Giftfri miljöTvå av de sex preciseringarna för miljömålet Giftfri miljö är särskilt aktuella för jordbruket:

• Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälso- egenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning.

• Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.

Särskilt farliga ämnen omfattar få substanser som används i växtskyddsmedel.

Kadmium är ett av de ämnen som räknas som särskilt farligt ämne. Numera är nedfall från luften den största källan till kadmium på de flesta svenska åkrarna, men kadmium kan även tillföras åkermar-ken via gödselmedel som innehåller fosfor eller genom kalkningsmedel. Kadmiumtillförseln via mineralgödsel har beräknats sedan 1995/1996 och har sedan dess minskat med 84 %, även om den avtagande trenden vänt sedan några år.

För gödselmedelsåret 2015/2016 beräknas kadmiuminnehållet i sålda fosforgödselmedel till totalt 80 kg, vilket är ungefär samma mängd som tidigare. Medelhalten av kadmium beräknas till 6,1 gram per ton fosfor, vilket är en minskning med 0,4 gram per ton fosfor jämfört med året innan. Tillförsel av kadmium till åkermarken via kalkningsmedel beräknas till ca 110 kg totalt.

Måluppfyllelse – Giftfri miljöGenom ovan nämnda prestationer och effekter

bedömer Jordbruksverket att målet om att kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper ska vara tillgängliga i huvudsak är uppfyllt.

Målet att användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört bedöms vara fullt uppfyllt.

Ingen övergödningRådgivning och informationGreppa Näringen erbjuder lantbrukare kunskap och verktyg för att de ska kunna genomföra kostnads-effektiva miljö- och klimatåtgärder. Vi utför arbetet med hjälp av rådgivare från en stor del av lantbru-kets rådgivningsföretag.

Arbetet med att minska växtnäringsförluster har varit framgångsrikt. Nu får cirka 7 500 lantbrukare återkommande rådgivning, och ytterligare ca 1 700 lantbrukare har tidigare fått rådgivning. Utöver detta har drygt 2 200 lantbrukare fått rådgivning om våtmarker eller vattenskydd som enstaka besök. Sammantaget brukar medlemmarna cirka 1,1 miljoner hektar, vilket motsvarar drygt 40 % av Sveriges åkerareal. Greppa Näringens verksamhet omfattar sedan 2015 alla län i Sverige. Under 2017 har rådgivarna genomfört drygt 2 300 rådgivningar hos lantbrukare varav 192 startbesök till nya medlemmar.

Jordbruksverket har tagit fram underlag för rådgivningen i form av rekommendationer för gödsling och kalkning 2018. Rekommendationerna för gödsling med fosfor och mikronäringsämnen har uppdaterats under året, liksom de för kvävegödsling till vårraps.

Greppa Näringen fortsatte under 2017 att mäta och rapportera kväveupptaget i vete och beräkna markens kväveleverans under försommaren. Årets mätningar visade på ovanligt stor markleverans vilket var en viktig upplysning inför beslut om gödsling till höstvete. Även arbetet med verktyget CropSAT fortsatte under året, då satellitbilder över grödornas tillväxt visas på internet.

Under 2017 fokuserade Greppa Näringen på åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmarken. En annonskampanj om åtgärder genomfördes i lantbrukspressen. Detta var även tema i Greppa Näringens montrar på fältmässorna Borgeby fält-dagar och Brunnby lantbrukardagar. Information om fosforåtgärder fanns med i medlemsbrev, informationsskrifter och i nyhetsnotiser på webb-platsen www.greppa.nu . Diskussioner fördes med vattenmyndigheterna om hur rapportering ska ske till dem framöver av rådgivningsinsatserna i åtgärdsprogrammen. Sveriges arbete med frivilligt miljöarbete och Greppa Näringen uppmärksamma-des vid en internationell konferens i Nederländerna om nitratdirektivet i maj 2017.




Tillsynsvägledning enligt EU:s regelverk för ekologisk produktion. Jordbruksverket har tagit fram underlag till en ansökan till EU-kommissionen för att det ska bli möjligt använda strukturkalk inom ekologisk produktion.

Försöks- och utvecklingsverksamhetUnder 2017 har 2,7 miljoner kronor beviljats till 10 projekt om försök och utveckling för ett minskat växtnäringsläckage. Flera av projekten gäller stra-tegier för kvävegödsling som underlag till rådgiv-ningen men vi beviljade också medel till ett projekt om strukturkalkning.

Effekter – Ingen övergödningPreciseringarna för miljömålet Ingen övergödning handlar om påverkan och miljötillstånd och är kopplade till åtaganden i internationella överens-kommelser och krav på att vatten ska nå god status. För preciseringarna om miljötillstånd i sjöar, vatten-drag, kustvatten, grundvatten och hav är det svårt att särskilja jordbrukets betydelse. Därför redovisar vi här bara effekterna som påverkan på havet och landekosystem. Det rör följande preciseringar:

• den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväve och fosfor till omgivande hav ska vara lägre än vad som fastställs genom internationella överenskommelser,

• atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen uppvisar några väsent-liga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.

Påverkan på havet – fosfortillförselFör alla havsbassänger utom Egentliga Östersjön har Sverige nått målen i Helcoms aktionsplan för Östersjön att minska fosforbelastningen. För Egentliga Östersjön är det å andra sidan långt kvar till att nå målet.

Den senaste beräkningen från 2016 visar att den totala belastningen av fosfor från svenska källor till omgivande hav var 3 330 ton 2014. Belastningen från jordbruksmark svarade för 34 %. Belastningen av fosfor på Egentliga Östersjön var 780 ton varav hälften kom från jordbruksmark. Det är inte möjligt att jämföra resultatet med tidigare beräkningar eftersom det är stora skillnader i beräkningsmetodiken.

Tidigare beräkningar visar att över en tjugoårspe-riod har fosforbelastningen från jordbruksmark till omgivande hav minskat med ca 10 %. De nationella växtnäringsbalanser som Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar indikerar också att fosforförlusterna från jordbruket har minskat. Enligt beräkningarna har fosforeffektiviteten ökat från 45 % till 83 % mellan 1995 och 2013 vilket visar att det skett en tydlig förbättring av fosforutnyttjandet i jordbruket.

Jordbruksverket har under 2017 genomfört tillsyns-vägledning om växtnäring till kommuner och läns-styrelser bland annat genom webbforumet Effektiv näring. Vi har anordnat en handläggarträff med länsstyrelserna samt deltagit på fem kommunträffar som länsstyrelserna anordnat. Vi har även tagit fram en tillsynsvägledning för intensiv djurhållning med fjäderfä eller gris om de nya Best Available Technique-slutsatserna (BAT) om industriutsläpps-bestämmelser enligt IED-direktivet. Vi har också påbörjat en vägledning tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten om tillstånd för användning av gödselmedel inom vattenskyddsområden.

Miljöersättningar och miljöinvesteringarLandsbygdsprogrammet och de ansökta arealerna för miljöersättningarna redovisas i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna. De ansökta arealerna 2017 för miljöersättningarna minskat kväveläckage och skyddszoner var i samma storleksordning som 2016. Skyddszoner minskar fosforförlusterna från åkermark. I miljöersättningen skyddszoner ingår skyddszoner längs vattendrag och anpassade skyddszoner. Det finns en miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar vilka kan fånga upp kväve och fosfor. Det är också möjligt att ansöka om investeringsstöd för att anlägga eller restaurera våtmarker.

Utredning och analysRich Waters är ett stort projekt som genomförs i Sverige inom EU:s miljöprogram LIFE IP. Inom en del av pro-jektet undersöker Jordbruksverket tillsammans med vattenmyndigheterna och LRF hur olika kombinatio-ner av styrmedel och åtgärder i jordbruket kan bidra till att nå vattendirektivets mål. Konsekvensanalyser av de olika alternativen ska genomföras.

Inom konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, Helcom, finns en grupp för hållbara produktionsmetoder som kan minska påverkan på Östersjön (Helcom Agri). Jordbruksverket har under 2017 deltagit i arbetet. Det har bland annat varit inriktat på att förbereda en strategi för näringsrecir-kulering, främst för stallgödsel och slam.

Under 2017 har Jordbruksverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten initierat en förstudie om resultat- och värdebaserade ersättningar för minskad övergödning. Studien bedrivs inom CAP:s miljöeffek-ter, se vidare under Ett rikt odlingslandskap.

Strukturkalkning är en åtgärd som kan förbättra strukturen på lerjordar och därmed minska risken för fosforförluster från jordbruksmark. Sådan kalk som ger struktureffekter är inte tillåten att använda



Påverkan på havet – kvävetillförselSverige har nått eller är nära att nå målen i Helcoms aktionsplan för Östersjön att minska kvävebelast-ningen till Östersjön. Enligt den senaste beräkningen från 2016 var den totala belastningen av kväve från svenska källor till omgivande hav 114 900 ton 2014. Belastningen från jordbruksmark svarade för 30 %. I södra Sverige var jordbrukets andel av kvävebelast-ningen till havet högre. Det är inte möjligt att jämföra resultatet med tidigare beräkningar eftersom det är stora skillnader i beräkningsmetodiken.

Över en tjugoårsperiod har belastningen av kväve från jordbruksmark till omgivande hav minskat med nära 10 % enligt tidigare beräkningar. Enligt SCB:s växtnäringsbalanser har kväveeffektiviteten ökat från 31 % till 39 % i jordbruket mellan 1995 och 2013, vilket stödjer bilden av en minskad utlakning under perioden.

Påverkan på landmiljön – kvävetillförselPåverkan på landekosystemen baseras på luftburna kväveföreningar samt gödsling av skogsbruk. Till största delen kommer de luftburna kväveförening-arna från andra länder och det svenska jordbrukets andel är liten. Mellan 2005 och 2016 minskade ammoniakavgången från jordbruket i Sverige med cirka 8 %. Det beror bland annat på åtgärder som förbättrad gödselhantering och spridningsteknik.

Måluppfyllelse – Ingen övergödningSverige är på väg att nå målsättningarna i Helcoms aktionsplan för Östersjön om att minska tillförseln av kväve- och fosforföreningar med undantag för fosfortillförsel till Egentliga Östersjön. Samtidigt har de flesta havsbassänger som omger Sverige fortsatt övergödningsproblem. Kväve- och fosfortillförseln från jordbruksmark behöver också minska för att bidra till att nå målen om god status i sjöar, vatten-drag och kustvatten.

Målsättningarna för Påverkan på havet har inte angivits för enskilda sektorer. Rådgivning inom Greppa Näringen, miljöersättningar och miljöin-vesteringar har bidragit till att minska tillförseln av kväve och fosfor. Vi bedömer att preciseringen delvis är uppfylld.

Vi bedömer att preciseringen om Påverkan på landmiljön i huvudsak är uppfylld.

Myllrande våtmarker Rådgivning och informationInom Greppa Näringen har 175 lantbrukare fått rådgivning om anläggning och skötsel av våtmark under 2017.

Miljöersättningar och miljöinvesteringarLandsbygdsprogrammet och de ansökta arealerna för miljöersättningarna respektive miljöinveste-ringar redovisas i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna.

Utvärdering och analysHögskolan i Halmstad och Linköpings universitet har på uppdrag av Jordbruksverket utvärderat effekten på kväve- och fosforavskiljningen av de våtmarker som beviljats stöd inom landsbygdsprogrammet 2007–2013. Enligt utvärderingen minskar våtmar-kerna transporten till havet med 18 ton fosfor och 170 ton kväve per år. Det motsvarar 1,9 % respektive 0,5 % av transporten till havet från jordbruksmark. Jordbruksverket och Mistras råd för evidensbaserad miljövård (EviEM) ordnade under 2016 ett semina-rium om kväve- och fosforavskiljning i våtmarker där resultatet av utvärderingen och en utvärdering genomförd av EviEM presenterades.

Effekter – Myllrande våtmarkerFör flera av preciseringarna för miljömålet Myllrande våtmarker finns en koppling till anläggning av våt-marker i odlingslandskapet, till exempel:

• våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushåll-ning, vattenrening och utjämning av vattenflö-den är vidmakthållna.

Ersättningarna inom landsbygdsprogrammet har bidragit till att förbättra vattenkvaliteten och har en positiv effekt på biologisk mångfald.

Måluppfyllelse – Myllrande våtmarkerAntalet skötta våtmarker har ökat och nya ansökningar för att anlägga och restaurera har beviljats. Baserat på målen för skötsel och anläggning av våtmarker och dammar i landsbygdsprogrammet bedömer vi att målet är i huvudsak uppfyllt. Den positiva trenden behöver bestå för att bedömningen fortsatt ska gälla.




VattenhushållningVattenhushållning, dränering, översvämningsskydd och bevattning, är nödvändiga förutsättningar för att upprätthålla växtodlingens konkurrenskraft och långsiktigt behålla markens produktionsförmåga.

Klimatförändringarna innebär att vattenhus-hållningen behöver anpassas för att klara en längre odlingssäsong, ökade flöden och längre torrperio-der. För att klara kraven i vattendirektivet behöver anläggningarna för markavvattning miljöanpassas. Samtidigt måste anläggningarnas funktion upprätt-hållas så att jordbruket kan fortsätta att producera livsmedel.

Problemen med låga grundvattennivåer i de sydöstra delarna av Sverige följdes av ytterligare ett år med låga grundvattennivåer i stora delar av södra Sverige och i östra delen av Sverige långt upp i Norrland. Torka och vattenbrist blev därmed en stor fråga även under 2017, se redogörelse i kapitlet Skydd av djur, växter och hälsa (avsnittet God kris-beredskap). Men året bjöd också på en blöt höst i stora delar av landet som försvårade skörden och medförde att planerad höstsådd i många fall inte kunde genomföras.

Rådgivning och informationDet övergripande målet för Jordbruksverkets projekt för kompetensutveckling inom vattenhushållning är konkurrenskraftig produktion, klimatanpassning, ett rikt odlingslandskap och en god vattenmiljö. Projektet ska sammanställa och förmedla kunskap, samt ta fram verktyg, riktlinjer, vägledning och stra-tegier för en hållbar vattenhushållning och stödja

utvecklingen av privat rådgivnings- och konsult-verksamhet så att kunskapen kommer lantbrukarna tillgodo.

Under 2017 har vi tagit fram kursmaterial och genomfört kurser för rådgivare inom förvaltning av dikningsföretag, underhåll av diken och dränering. Inom dränering har vi även utvecklat ett rådgivnings-material och genomfört testrådgivningar för under-hållsrådgivning inom ramen för Greppa Näringen. Vi har även påbörjat arbetet med kommande års arbete med vattenförsörjning, bevattning, vatten-dragsgrupper och våtmarksrådgivning genom att ta fram underlag och diskutera olika koncept.

Försöks- och utvecklingsverksamhetUnder 2017 har vi beviljat 1,2 miljoner kronor till två projekt om försök och utveckling inom området vattenhushållning.

Utvärdering och analysI våras fick vi regeringens uppdrag att inrätta ett kompetenscentrum för Jordbrukets vattenhushåll-ning. Uppdraget är en åtgärd inom livsmedelsstrate-gins strategiska område Regler och villkor vars mål är att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmed-elskedja där produktionen ökar.

Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhus-hållning ska genom samverkan bidra till att öka myndigheternas kompetens om jordbrukets vatten-hushållning. Kompetensökningen ska medverka till att berörda myndigheter har den kunskap och kompetens som behövs för att utveckla och tillämpa regler och andra styrmedel som påverkar jordbrukets vattenhushållning samt att ta fram de underlag som regering och riksdag behöver för att utveckla politik och lagstiftning.

Kompetenscentrums verksamhet omfattar i stor utsträckning frågor som Jordbruksverket redan arbetar med eller ser behov av att arbeta med. Regeringens beslut om att inrätta ett kompetenscen-trum innebär att

• vattenhushållningens betydelse för livsmedels-produktion understryks,

• att fokus på jordbruksmarkens produktionsför-måga inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlings-landskap blir tydligare,

• att Jordbruksverket får ett tydligt uppdrag att lyfta fram vattenhushållningens betydelse i avvägningen mellan olika intressen och diskus-sioner med andra myndigheter,

• att Jordbruksverket får ett tydligt uppdrag att bidra till att öka kompetensen och bistå andra myndigheter med kunskap inom området, samt

• att Jordbruksverket ges möjlighet att lägga mer resurser inom vattenhushållningsområdet.Fo

to: P

er E

Lju

ng



Under 2017 har vi tagit fram riktlinjer för det fortsatta arbetet och påbörjat rekrytering av personal.

Under året har vi arbetat med flera regerings-uppdrag. I mars redovisade19 vi uppdraget om möj-ligheter att översvämma åkermark för att begränsa översvämning av bebyggelse som påbörjades under 2016. Rapporten är också en vägledning för andra aktörer, exempelvis kommunala funktioner inom VA och samhällsplanering eller tekniska konsulter på uppdrag av kommuner och länsstyrelser, som vill räkna på förutsättningarna för kontrollerade översvämningsytor i ett enskilt fall.

Arbetet med uppdraget om klimatanpassning av jordbrukets avvattning fortsatte. Vi har påbörjat ett uppdrag om jordbrukets vattenbehov. Uppdraget syftar till att ta fram underlag för länens vattenför-sörjningsplaner och redovisas under 2018.

Vattenmyndigheternas nya åtgärdsprogram som fastställdes i slutet av 2016 har ett ökat fokus på åtgärder för att begränsa fysisk påverkan på vattendrag. Arbetet tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten i projektet ”Fysisk påverkan på jordbrukets vatten” med att ta fram kunskap för att göra bra avvägningar mellan produktionsmål och miljömål har fortsatt under 2017.

Med anledning av vattenbristen i stora delar av Sverige fick Livsmedelsverket regeringens uppdrag att ta fram kunskap för att möta framtida vatten-brist. Jordbruksverket deltog i en studieresa och medverkade i en konferens. Uppdraget redovisas i en rapport som lämnades till regeringskansliet i december 2017.

Under sommaren remitterade regeringen Klimatanpassningsutredningens betänkande, Vem har ansvaret (SOU 2017:42) och ett PM om vattenmiljö och vattenkraft. Båda remisserna berörde frågor av stor betydelse för jordbrukets vattenhushållning. I vårt yttrande lyfte vi behovet av att i en särskild utredning ta ett helhetsgrepp om ansvar och lagstift-ning för avvattning av både tätort och landsbygd.

BestämmelserVid prövning av markavvattningsärenden som berör flera fastigheter kan Mark- och Miljödomstolen förordna en så kallad markavvattningssakkunnig. För att bli förordnad krävs en särskild behörighet som Jordbruksverket utfärdar. Under året har en person tilldelats en sådan behörighet.

Ekologisk produktionRådgivning och informationJordbruksverket har fortsatt driva utvecklingen av ekologisk produktion genom kompetensutveckling av rådgivare, lantbrukare och odlare. Våra experter inom ekologisk växtodling, husdjurs- och träd-gårdsproduktion är regionalt placerade och arbetar

i nära samarbete med rådgivningsorganisationer och forskare.

Vi har erbjudit rådgivare kurser och studieresor med fokus på att öka och utveckla den ekologiska produktionen och därmed ökad konkurrenskraft.

För att underlätta kompetensutvecklingen för lantbrukare har vi tagit fram lättillgänglig informa-tion om ekologisk odling och djurhållning i form av korta broschyrer och elektroniska nyhetsbrev samt i olika sammanhang synliggjort framgångs-rika lantbrukare för att visa på goda exempel. Vi har nu en Facebook-sida om Ekologiskt lantbruk, och är medansvariga för en Facebook-grupp om Biodiversitet i frilandsodlade trädgårdsgrödor, för att ha ytterligare kommunikationskanaler och nå fler inom målgrupperna.

Jordbruksverket anordnade tillsammans med SLU Ekoforsk, EPOK och Hushållningssällskapet en konferens kring aktuell forskning och utveckling inom ekologisk produktion som samlade 117 deltagare. Vi har också arrangerat en informationsdag om möjligheterna inom ekologisk produktion för tjänstemän inom lantbrukssektorn som gett mycket bra genomslag.

Miljöersättningar till ekologisk produktionLandsbygdsprogrammet och de ansökta arealerna för miljöersättningarna redovisas i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna.

BestämmelserUnder år 2017 har flera triloger mellan Europeiska kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet ägt rum, där vi har lämnat underlag till regeringskansliet. Parterna är nu överens om en ny förordning om ekologisk pro-duktion. Formellt röstade den särskilda jordbruks- kommittén för kompromissförslaget i november. Europaparlamentet har ännu inte antagit förslaget, men de väntas göra det under våren 2018.

Vi uppdaterade under året Jordbruksverkets före-skrifter (SJVFS 2015:29) om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion. Nu finns det en lista över vilka rengörings- och desinfektionsmedel som är tillåtna inom ekologisk växtodling.

Försöks- och utvecklingsverksamhetUnder 2017 har vi beviljat 0,4 miljoner kronor till två projekt om försök och utveckling inom området eko-logisk produktion. Det ena projektet handlar om att kontrollera ogräs och kväveläckage i ett växtföljds-försök, det andra om svavelgödsling i åkerböna. Dessutom finansieras sortförsök för ekologisk odling av spannmål, trindsäd och potatis med ca 1,9 miljoner kronor.




Ekologisk produktion – effekterDen totala arealen jordbruksmark (åkermark och betesmark) som antingen var omställd eller var under omställning till certifierad ekologisk produk-tion uppgick år 2016 till 553 000 hektar eller 18,2 % av den totala arealen jordbruksmark. Det är en ökning med över 6 % jämfört med arealen 2015 som var 17,1 %. Statistiken för 2017 blir klar i juni 2018.

Utvecklingen för certifierad areal baseras på uppgifter från de kontrollorgan som kontrollerar ekologisk produktion eftersom miljöersättningen inte inkluderar betesmark.

Åtgärder för att öka den ekologiska produktionen bidrar utöver miljöeffekten även till att kon-sumenternas efterfrågan på ekologiskt producerade livsmedel i större utsträckning kan tillgodoses av inhemska produkter.

Effektiv kontrollverksamhetKontroll av genetiskt modifierade grödorJordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av genetiskt modifierade grödor (GMO). Kontrollen omfattar innesluten användning, för-söksodling samt kommersiell odling. Innesluten användning kontrolleras två gånger under den femåriga tillståndstiden. Försöksodlingar kontroll-eras en gång per år i växande gröda. Kontroller görs också påföljande år, på den växtplats där ettåriga grödor har odlats. Kontroller av kommersiell odling görs när sådan verksamhet förekommer.

Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/anmärkning. Vanligast före-kommande typ av avvikelse är att särskilda villkor i tillstånden inte är uppfyllda.

Tabell 31 Genetiskt modifierade grödor, offentlig kontroll 2015-2017

2015 2016 2017



Avvikelser, % 22 % 20 % 15 %





Kontroll av plastflaskor och metallburkarJordbruksverket ansvarar, tillsammans med Sveriges kommuner, för de offentliga kontrollerna av plast-flaskor och metallburkar (PET). Plastflaskor och metallburkar som innehåller konsumtionsfärdig dryck måste ingå i ett godkänt retursystem för att få säljas i Sverige. Flaskorna och burkarna måste vara märkta med vilket retursystem de ingår i och pantbelopp. Den som importerar, tillverkar eller säljer burkar och flaskor ansvarar för att dessa ingår i ett godkänt retursystem. Antalet kontroller som kommunerna genomför har dock under en längre tid legat på en mycket låg nivå. Om vi upptäcker flaskor eller burkar som inte ingår i ett godkänt retursystem när vi gör kontroller, fattar vi beslut om miljösank-tionsavgift på upp till 50 000 kronor.

Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/anmärkning. Vanligaste avvikelse är försäljning av direktimport som inte ingår i retursystemet.

Tabell 32 Retursystem, offentlig kontroll 2015–2017

2015 2016 2017

Planerade kontroller 1 000 750 1 200

Utförda kontroller 1 000 823 1 201

Avvikelser, % 8 % 15 % 18 %





Hantering av stöd från EU-fonderna I detta kapitel redovisas Jordbruksverkets arbete med hantering av stöd från garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU), havs- och fiskerifonden (EHFF), regionalfonden (ERUF) och socialfonden (ESF). Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den verksamhet som redovisas i detta kapitel har under året uppgått till 441,8 miljoner kronor (29 % av Jordbruksverkets totala kostnader).

HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA



Direktstöd (EGFJ)

Handläggning av ansökan om utbetalning av stöd Fullt uppfyllt (4)

Landsbygdsprogrammet 2014-2020 (EJFLU)

Budgetutnyttjande (beviljade stöd/utbetalningar) för åtgärder i det svenska landsbygdsprogrammet.

Unionsprioritering 1 I huvudsak uppfyllt (3)

Unionsprioritering 2 Fullt uppfyllt (4)

Unionsprioritering 3 I huvudsak uppfyllt (3)

Unionsprioritering 4 - Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar I huvudsak uppfyllt (3)

Unionsprioritering 5 Delvis uppfyllt (2)

Unionsprioritering 6 Fullt uppfyllt (4)

Handläggning ansökan av stöd Delvis uppfyllt (2)

Handläggning av ansökan om utbetalning av stöd I huvudsak uppfyllt (3)

Havs- och Fiskeriprogrammet 2014-2020 (EHFF)

Budgetutnyttjande (beviljade stöd) för åtgärder i det svenska havs- och fiskeriprogrammet


Handläggning ansökan av stöd Ej uppfyllt (1)

Handläggning av ansökan om utbetalning av stöd Ej uppfyllt (1)

Lokalt ledd utveckling (ERUF och ESF)

Budgetutnyttjande (beviljade stöd) för åtgärder i regional- och socialfonden Delvis uppfyllt (2)

Handläggning av ansökan om utbetalning av stöd Fullt uppfyllt (4)

Lokalt ledd utveckling (EJFLU, EHFF, ERUF och ESF)

Handläggning ansökan av stöd Ej uppfyllt (1)

Handläggning av ansökan om utbetalning av stöd I huvudsak uppfyllt (3)

Korrekt genomförande av EU-stöden

Jordbruksverket gör korrekta utbetalningar av EU-stöd Delvis uppfyllt (2)



Direktstöd, marknadsstöd och honungsprogrammet (EGFJ)Handläggarstöd Under 2017 har Jordbruksverket förvaltat och vida-reutvecklat det nya handläggarstödet för stödadmi-nistration. Handläggarstödet innehåller de rutiner och hjälpdokument som handläggare behöver för att kunna handlägga ett ärende på ett korrekt sätt. Rutinerna tas fram och uppdateras av en arbets-grupp, dessa granskas juridiskt och språkligt och skickas därefter ut på samråd till stödmyndigheterna. Gemensamma och uppdaterade rutiner säkerställer likabehandlingen och bidrar till en enhetlig hand-läggning av ärenden, både vid ansökan om stöd och vid ansökan om utbetalning.

SAM Internet – En e-tjänst för ansökan av jordbrukarstöd Varje år ansöker lantbrukare om olika typer av jord-brukarstöd i en samlad ansökan (SAM-ansökan). De allra flesta av jordbrukarstöden ansöks via e-tjänsten SAM Internet. 2017 var sista ansökningsdag den 4 maj och då hade 59 188 ansökningar skickats in via SAM Internet. Ansökningar som kommer in efter den 4 maj får ett avdrag.

Handläggning av ansökan och beslut om stödrätter för gårdsstöd När lantbrukare arrenderar eller köper jordbruksmark överför de oftast också stödrätter mellan sig. Under 2017 har det gjorts drygt 12 900 överföringar. Av dessa gjordes cirka 10 100 ansökningar (79 %) via e-tjänsten på Jordbruksverkets webbplats. Detta är en ökning med 15 procentenheter jämfört med 2016. Korrekta utbetalningar av gårdsstöd är beroende av att överföringarna är genomförda i databasen för stödrätter. Målet är att 95 % av överföringarna som kommit in senast den 15 juni 2017 ska vara klara vecka 37. Utfallet av klara överföringar vecka 37 var knappt 99 %.

Foto

: Joh

an A

scar

d

Handläggning av ansökan om utbetalning De flesta lantbrukarna hade vid årsskiftet 2017 fått gårdsstödet, förgröningsstödet, nötkreaturstödet och stödet till unga lantbrukare utbetalt i sin hel-het. Redan den första december påbörjades slututbetalningarna av direktstöden, vilket var första möjliga tillfälle enligt gällande regelverk. Fram till årsskiftet 2017 har Jordbruksverket betalat ut cirka 92 % av det totala utbetalningsbeloppet för stödår 2017. Övriga EU-länder hade vid samma tidpunkt betalat ut drygt 60 %.

Måluppfyllelse - Handläggning av ansökan om utbetalningVi klarar målet för handläggning och beslut av stödrätter med god marginal. För direktstöden (gård, förgröning, unga jordbrukare, nötkreatur) utbetala-des 6 032 miljoner kronor för stödåret 2017, att jämföra med 5 280 miljoner kronor som var prognostiserat utbetalningsmål (utbetalningsprognos ett, som gjor-des i januari) för kalenderåret 2017. Detta innebär att målet är fullt uppfyllt. Vid ett senare prognostillfälle (utbetalningsprognos fyra, som gjordes i juni) höjdes utbetalningsmålet till 6 283 miljoner kronor.

Tabell 33 Utbetalat belopp av 2017 års direktstöd i förhållande till utbetalningsmål

Stöd Totalt utbetalningsbelopp för

stödår 2017 (mnkr)

Utbetalningsmålför kalenderår

2017 (mnkr)

Faktiskt utbetalda belopp per

2017-12-31 (mnkr)

Gårdsstöd 3 656 2 931 3 400

Förgröningsstöd 1 976 1 584 1 760

Nötkreaturstöd 856 686 786

Unga lantbrukare 99 79 86

Summa 6 587 5 280 6 032




Förebyggande arbete – Systematisk uppdatering av blockdatabasen Jordbruksverket ansvarar för att ajourhålla databasen för jordbruksmark (blockdatabasen) samt att utföra löpande och årligen återkommande kva-litetskontroll av uppgifterna i blockdatabasen. Den totala kostnaden för denna verksamhet uppgick till 32,3 miljoner kronor 2017, att jämföra med 39,7 miljoner kronor för 2016. Förändringar i blockdatabasen initieras av att lantbrukare själva anmäler ändringar via SAM-ansökan, efter länsstyrelsernas fältkontroller och arbete med åtagandeplaner samt via systematisk granskning av nya flygfoton. Även annan information från exempelvis Lantmäteriet och Metria används som indikation på att jordbruks-blocken kan behöva uppdateras.

Den systematiska skärmgranskningen innebär att blocken granskas systematiskt i snitt vart tredje år. Några procent av blocken från den systematiska granskningen blir föremål för fältinventering.

Under 2017 har 596 554 jordbruksblock grans-kats. Detta antal motsvarar 54 % av totala antalet block i blockdatabasen. Granskningen har utförts av Jordbruksverket samt personal från länsstyrelserna. Vi arbetar aktivt tillsammans med länsstyrelserna för att minimera antal besök hos en och samma bru-kare. För att göra enhetliga bedömningar samarbetar vi också med länsstyrelserna avseende bl.a. rutiner och kalibreringsövningar.

RutinarbeteJordbruksverket kontrollerar att stödmyndigheterna följer rutinerna, bland annat genom att granska myndigheternas rapporter som de skickar in innan utbetalningarna görs. Dessutom granskar jordbruksverkets internkontroll systemen och ett urval av ärenden i enlighet med reglerna om internkontroll i EU-kommissionens ackrediterings-förordning. Stödmyndigheterna tecknar avtal med Jordbruksverket om vilka villkor som de ska följa. Detta är i enlighet med villkor i ackrediteringen av utbetalningsstället.

Kontrollsamordning Jordbruksverket arbetar kontinuerligt för att säker-ställa att hanteringen av EU-stöden sker på ett enhetligt sätt i Sverige. Kontrollsamordningen syftar till att kontrollerna av jordbrukarstöd, tvärvillkor och registerkontroller håller korrekt kvalitet och att kontrollerna görs på ett likartat sätt på alla länssty-relserna. Vidare innefattar kontrollsamordningen att förvalta och utveckla IT-system för att hantera kontrolluppgifterna. Aktiviteter för att samordna kontrollerna är bland annat instruktioner, utbild-ningar, kravställande av IT-system och medverkande vid revisioner av kontrollerna. Med revisioner avses främst granskningar gjorda av EU-kommissionen och Revisionsrätten.

Tabell 34 Granskning per granskningsorsak 2015-2017

Granskningsorsak Antal block fältgranskning Antal block skärmgranskning Totalt antal granskade block

2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017

Förändringar anmälda av lantbrukare

16 774 5 965 5 059 57 125 30 498 29 453 73 889 36 463 34 512

Uppdatering efter kontroll 43 057 30 432 44 012 2 074 1 647 2 001 45 131 32 079 46 013

Granskning av flygfoton 5 763 7 559 3 531 447 293 393 027 485 790 453 056 400 586 489 321

Övrigt 15 281 13 275 8 139 26 409 27 772 18 501 41 690 41 047 26 708

Summa 80 875 57 231 60 741 532 901 452 944 535 745 613 766 510 175 596 554


Tabell 35 Gjorda granskningar per ägoslag 2015-2017

Ägoslag Antal block fältgranskning Antal block skärmgranskning Totalt antal granskade block

2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017

Åker 44 209 31 335 39 163 438 804 368 407 436 905 483 013 399 742 476 068

Bete 36 280 25 386 21 072 92 998 83 726 98 030 129 278 109 112 119 102

Övrigt 386 510 506 1 089 811 810 1 475 1 321 1 384

Summa 80 875 57 231 60 741 532 891 452 944 535 745 613 766 510 175 596 554




Tillsammans med länsstyrelsernas fältkontroller och åtagandeplanarbete har 60 741 block granskats i fält under 2017.

Under 2017 har alla tidsplaner hållits och vi har hunnit med samtliga block som fallit ut till gransk-ning. Vi har även under det gångna året använt oss av den metod för automatisk granskning som intro-ducerades 2015. Detta har reducerat antalet block för manuell granskning med drygt 100 000 block.

Då blockdatabasen generellt nu håller en hög kvalité har vi fortsatt den övergång som påbörjades 2016 från en mer generell granskning av alla block till mer riskbaserat urval för att öka träffbilden när det gäller att hitta de block som troligast är i behov av en redigering och därmed ge en ytterligare ökad kvalité i blockdatabasen. Vi arbetar också kontinu-erligt med att förbättra vår förmåga att göra bedöm-ningar på skärm och därmed minska behovet av de mer kostsamma fältbesöken.

Alla medlemsländer ska årligen göra en kva-litetsbedömning av sina system för identifiering av jordbruksskiften, i Sveriges fall blockdatabasen, och rapportera resultatet till kommissionen. Bedömningen görs genom sex mått som beskriver olika kvalitetsaspekter. Det viktigaste måttet är ”en korrekt kvantifiering av maximal stödberättigande areal”, där resultatet för 2017 är 99,9 %, vilket är ett godkänt resultat. Godkänt intervall är 98–102 %. För fyra av de övriga fem måtten uppnås ett godkänt resultat för 2017, vilket är samma utfall som för 2016.

Stöd inom marknadsregleringarna Utbetalningar av stöd inom marknadsregleringar sker efter ansökan. I marknadsregleringarna styrs sista datum för utbetalningar av EU-förordningarna. Utbetalningar sker löpande under året och Jordbruksverket har betalat ut alla stöd inom den tid som förordningarna föreskriver. Totalt har vi betalat ut 126 miljoner kronor i marknadsstöd under 2017. Jordbruksverket har även hanterat krisstöd till mjölk-producenter under 2017. Vi har under 2017 betalat ut cirka 17 miljoner kronor i mjölkminskningsstöd och cirka 65 miljoner kronor i mjölkpeng vilken utbetalades till alla mjölkproducenter. För dessa stöd är vår bedömning att vi har uppfyllt målet till fullo då alla stöd har utbetalats enligt regelverket.

Honungsprogrammet Det nationella programmet för att förbättra vill-koren för produktion och saluföring av honung är ett treårigt program där det pågående programmet gäller perioden 2017-2019. Det godkändes av kom-missionen i juli 2016. Syftet med programmet är att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung och andra biodlingsprodukter. Syftet är dessutom att minska varroakvalstrets och därmed

sammanhängande sjukdomars negativa inverkan på biodlingen, samt att stärka näringen genom att påvisa pollineringens betydelse för fler pollen- och nektarproducerande växter i odlingslandskapet. Den nuvarande programperioden har en total budget på 21 miljoner kronor, varav hälften finansieras av EU.

För perioden 2016/2017 fördelades ca 6,3 miljoner kronor på 34 projekt. Ansökningar och rapporterna publiceras på Jordbruksverkets webbplats. År 2017 betalade Jordbruksverket ut 2,5 miljoner kronor att jämföra med 2,8 miljoner kronor för år 2016 (EU- finansierad del).

Gemensamt för ESI-fonderna programperioden 2014-2020Grunden för EU-programmen under programperioden 2014-2020 är den s.k. partnerskapsöver-enskommelsen där Sverige anger prioriteringar och huvuddragen för genomförandet av ESI-fonderna i Sverige. Partnerskapsöverenskommelsen ska också leda till förbättrad samordning mellan fonderna och att överlappningar undviks. Jordbruksverket är under denna programperiod involverad i genom-förandet av alla ESI-fonderna1 i Sverige eftersom vi förutom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet också är förvaltningsmyndighet för programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden. Fondsamordning har därför extra stor betydelse för verkets genomförande av programmen. Alla EU-program kopplas till 10 fondgemensamma mål:

1. Stärka forskning, teknisk utveckling, innovation 2. Ökad tillgång till informations- och kommunika-

tionsteknik3. Ökad konkurrenskraft i små och medelstora

företag (SME, jordbruk och fiske)4. Stödja koldioxidsnål ekonomi5. Anpassning, riskförebyggande, riskhantering i

samband med klimatförändringar6. Miljöskydd och resurseffektivitet7. Främja hållbara transporter och infrastrukturer8. Främja sysselsättning och arbetskraftens

rörlighet9. Främja social inkludering och bekämpa

fattigdom10. Investera i utbildning, kompetens och ett livs-

långt lärande

1 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden.



FondsamordningInom ramen för partnerskapsöverenskommelsen och ESI-fonderna 2014-2020 arbetar Jordbruksverket med fondöverskridande samverkan tillsammans med Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och Tillväxtverket som också ansvarar för uppdragets sekretariat.

2017 års arbetsgrupper var: Gemensam tolk-ning och regelförenkling, Horisontella principer, Uppföljning och utvärdering, Kommunikation och Lokalt ledd utveckling.

Arbetsgruppen Uppföljning och utvärdering initierade till en utvärdering av ESI-fondernas genomförandeorganisationer. Rapporten färdig-ställdes under våren 2017. Utvärderingen genom-fördes av externa utvärderare i tätt samarbete med en styrgrupp bestående av representanter från de tre myndigheterna. Utvärderarna pekade på att genomförandet kan utvecklas, exempelvis genom tydligare prioritering bland styrdokument och genom tydligare beskrivning av och samsyn kring hur respektive program förväntas nå sina mål. Utvärderarna pekade i rapporten också på behovet av att förtydliga mål och strategier för fondsamord-ning. I verksamhetsrapporten om fondsamordning för 2016 skrev myndigheterna att det fanns ett behov av ett förtydligande av regeringsuppdraget. De båda rapporterna har resulterat i ett framåtsyftande arbete för att tydliggöra uppdraget, som involverar såväl myndigheterna som Regeringskansliet. Detta arbete påbörjades under maj/juni och är tänkt att ske i flera steg, med avslut under första halvan av 2018.

Under 2017 genomfördes exempelvis följande aktiviteter:

• I maj hölls ett gemensamt möte med samtliga medarbetare inom uppdraget, Regeringskansliet samt Ekonomistyrningsverket. Under dagen var-vades erfarenhetsutbyte med information och dialog om hur myndigheterna ska arbeta vidare med den fondöverskridande samverkan.

• Jordbruksverket, Tillväxtverket och ESF-rådet levererade ett förslag till framstegsrapport om genomförandet av den svenska partnerskaps- överenskommelsen till Regeringskansliet i april 2017. Regeringskansliet har skickat en slutlig version till EU-kommissionen. Rapporten är publicerad på den gemensamma webbportalen www.eufonder.se.

• Ett antal möten med myndigheternas general- direktörer och styrgruppen har hållits under året, bl.a. har programmens framåtskridande mot de fondgemensamma tematiska redovisats.

• En årlig verksamhetsrapport för 2016 samman-ställdes och skickades till Regeringskansliet i april månad.

Jämställdhetsintegrering I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvud-sakliga strategi som används för att uppnå de jäm-ställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv.

Inom ramen för det fondgemensamma arbetet fortsatte arbetet inom arbetsgruppen horisontella principer med uppdrag att samverka kring jämställd-het. Verket har också ställt krav på att kommunika-tionen om programmen ska jämställdhetssäkras. Jordbruksverket har 2015 beslutat viljeinriktning och avsiktsförklaring för att jämställdhet integre-ras i planering, genomförande och uppföljning av projekt inom landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling inom regional- och socialfonderna. Detta sker bland annat genom att jämställdhetsintegrera de nationella och regionala handlingsplanerna samt uppmuntra till att de lokala utvecklingsstrategierna inom lokalt ledd utveckling jämställdhetsintegreras.Fondgemensamma arbetsgruppen horisontella principer har under året 2017 fortsatt arbetet med att bygga upp en ESI-fondgemensam bank av goda projektexempel. För att ytterligare stödja arbetet med jämställdhet har Jordbruksverket, inom ramen för fondsamarbetet, haft tillgång till det upphand-lade stödet gällande arbete med de horisontella principerna via webbportalen ESI-support. ESI-support utförs på uppdrag av svenska ESF-rådet och samarbetar med konsulter, forskare och organi-sationer för att stödja arbetet med att integrera de horisontella principerna. Genom upphandlingen har Jordbruksverket haft tillgång till ett stöd i arbetet att systematiskt integrera jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering och ekologisk hållbar utveck-ling i programmen.

Lokalt ledd utveckling Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden kan under innevarande programperioden genomföras i alla ESI-fonder. Den sammanlagda budgeten uppgår till nästan 2,1 miljarder kronor. Jordbruksverket är en av få förvaltningsmyndigheter inom den Europeiska unionen som förvaltar samtliga fyra fonder. Jordbruksverket fattar också de formella besluten om stöd. De 48 lokala utvecklingsgrupperna genomför lokala strategier med stöd från ESI-fonderna. Lokalt ledd utveckling ingår som delar i landsbygdspro-grammet och havs-och fiskeriprogrammet samt i ett särskilt framtaget program för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden. Det sistnämnda programmet är unikt i EU eftersom det är det enda programmet som endast innefattar lokalt ledd utveckling. Denna konstruktion är nödvändig för att Jordbruksverket ska kunna vara förvaltningsmyn-dighet för lokalt ledd utveckling från alla EU-fonder. Genom denna roll får vi en bra insyn i olikheter mel-lan de fyra fonderna.



Landsbygdsprogrammet 2014-2020 (EJFLU) I nedanstående tabell redovisas utnyttjandet av landsbygdsprogrammet på en övergripande nivå, per unionsprioritering. I tabellerna längre fram redovisas varje unionsprioritering på en mer detaljerad nivå.

Förslaget till landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 godkändes av EU-kommissionen den 29 maj 2015 och den svenska förordningen beslutades kort därefter. Programmet öppnades i begränsad omfattning under hösten 2014. Från och med 2016 har hela programmet varit öppet för ansökningar. Beslut om stöd för projekt- och företagsstöd kunde fattas i mindre omfattning under hösten 2015 och i full skala från 14 mars 2016.

Programmets budget är totalt 36 056 miljoner kronor fördelat på sex prioriterade områden där miljö- och klimatåtgärder (unionsprioritering 4 och 5) utgör den största delen.

Efter beslutad programändring hösten 2017 är budgeten 36 997 miljoner kronor. Programändringen godkändes av EU-kommissionen den 2 februari 2018 och införs under det kommande året. Redovisningen görs därför enligt det program som gällde fram till slutet av 2017.

Programstrukturen är förändrad jämfört med föregående programperiod. Programmet är mer målstyrt än tidigare genom att flera åtgärder kan

Tabell 36 Sammanställning Landsbygdsprogrammet

Unions-prioritering

Benämning MålBudget, tkr

Beviljat stöd, tkr Målupp-fyllelse %

2014 2015 2016 2017 2014–2017

2 Jordbrukets konkur-renskraft

3 008 395 0 14 704 676 543 634 056 1 325 303 44 %

3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja

1 587 634 118 242 171 858 145 812 359 903 795 815 50 %

4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöer-sättningar, ekologisk produktion och kom-pensationsstöd 1

20 331 424 2 891 499 1 014 540 3 452 644 3 207 788 10 566 471 52 %

4 Miljö i jord- och skogsbruk, Projekt- och företagsstöd samt miljöinveste-ringar

1 661 721 0 0 402 355 256 956 659 291 40 %

5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi

664 385 0 0 41 361 78 337 119 698 19 %

6 Utveckling på lands-bygden

7 511 439 0 39 043 2 743 669 1 620 773 4 403 485 59 %

TA-medel 1 309 674 136 268 188 484 216 739 208 133 749 624 57 %

SUMMA 36 055 669 3 146 009 1 428 629 7 679 103 6 365 946 18 619 687 52 %

1. Utbetalda medelKälla: Jordbruksverket

användas för att uppnå målen i sex unionspriori-teringar vilka i sin tur är indelade i sammanlagt 18 fokusområden. Detta betyder att programbudgeten är indelad i ett stort antal så kallade insatsområden som var och en har en budget vilket ger upphov till administrativa utmaningar. Redovisningen av åtgär-der eller delåtgärder i tabellerna nedan är uppdelad efter unionsprioriteringarna.

För alla åtgärder utom de arealbaserade ersätt-ningarna, hotade husdjursraser och djurvälfärds- ersättningarna har pengarna till länsstyrelserna och Sametinget fördelats ut enligt fördelningsnycklar. När Jordbruksverket fördelade ut budgetar till berörda myndigheter behölls en budgetreserv mellan 20 % till 33 % för att vid behov kunna styra om mellan åtgärder och/eller mellan myndigheter. Flertalet av dessa budgetreserver har under 2017 fördelats ut till myndigheterna efter det att den programändring som nämns nedan har lämnats till EU-kommissionen. Reserven för bredbandsbudgeten fördelades ut redan hösten 2016 på grund av högt söktryck.



Handlingsplanerna som ligger till grund för hur myndigheterna väljer att prioritera ansökningarna har uppdaterats under 2017. Även Jordbruksverkets handlingsplan har uppdaterats under året 2018. Detta har gjorts med hjälp av externa referensgrup-per som har bidragit med underlag för verkets priori-teringar för 2018. Kanalen för denna kommunikation var en webenkät.

För att få fram projekt och investeringar på regional och nationell nivå som ger en hög målupp-fyllelse används urvalskriterier. Urvalskriterierna innebär att en ansökan poängsätts. Under året har en översyn av urvalskriterierna gjorts i samarbete med stödmyndigheterna vilket har resulterat i en del mindre justeringar för att än bättre styra mot målen.

Beräkning av måluppfyllelse för beviljade stödMåluppfyllelsen för beviljade stöd inom unionsprio-riteringarna 1-6 mäts från det att EU-kommissionen godkände det svenska programmet den 29 maj 2015. Det innebär att det fram t.o.m. december 2017 gått 31 månader av programperioden för besluts-fattande, som pågår till december 2020. Målvärdet som bör vara uppnått 2017 blir därmed 46 %. För miljöersättningar, ekologisk produktion och kom-pensationsstöd under unionsprioritering 4 mäts däremot måluppfyllelsen från det att utbetalningar har belastat programbudgeten för landsbygds-pro-grammet 2014-2020. Målvärdet som bör vara uppfyllt 2017 blir därmed 57 % (4 år/7 år). Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja innehåller ersättning för ökad djurvälfärd (åtgärd 14) som också har belastat programbudgeten från och med 2014. I kombination med andra ersättningsformer inom samma unionsprioritering som har senare program-start innebär det att det viktade målvärdet den 31 december 2017 blir 52 %.

ProgramändringUnder hösten 2017 beslutade regeringen att till EU-kommissionen lämna in ett förslag till ändringar av landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket har bistått regeringskansliet med underlag till ändring-arna. Det är en relativt omfattande förändring av framför allt budgetar för insatsområden. Några få insatsområden har stängts helt, andra har mins-kat och några har utökats. Som nämnts ovan har Jordbruksverket vid fördelning av medel till stöd-myndigheterna hållit inne budgetreserver, detta har underlättat genomförandet av budgetjusteringarna. Vissa regeländringar har också gjorts i förenklings-syfte. Förändringarna träder ikraft under 2018.

Indikatorer och redovisningsprinciper Vissa indikatorer såsom exempelvis antal deltagare i kurser och rådgivning samt antal personer som får tillgång till bredband redovisas som förväntat antal deltagare och personer. Faktiskt resultat fås först efter att beviljade insatser är avslutade. För att

redovisningen ska bli mer enhetlig har vi i några fall lagt in indikatorer i tabellerna, även om de inte finns med i landsbygdsprogrammet. I vissa fall har vi valt att inte redovisa indikatorer och utfall trots att de finns med i programmet. Detta beror bl.a. på att det förväntade resultatet som angetts i ansökan om stöd i vissa fall har visat sig ha extremt höga värden. När projekten avslutas torde dessa värden vara mer pålitliga.

I denna resultatredovisning har beviljat stöd- belopp för 2016 i vissa fall ändrats jämfört mot de uppgifter som redovisades i resultatredovisningen för 2016. Detta beror på att ändringsbeslut på ären-den har påverkat beviljat stödbelopp. Justeringarna beror också på att i föregående resultatredovis-ning så redovisades beviljade ärenden för sista beslutsåret, men från 1 januari 2017 finns det i uppföljningssystemet BLIS både första beslutsår och senaste beslutsår. Första beslutsår är det år vi redovisar till EU-kommissionen i all vår uppföljning. Vi har valt samma princip i denna redovisning.

Riktade insatserRegeringen fattade den 14 januari 2016, (N/2016/00265/HL) beslut om riktade insatser inom landsbygdsprogrammet 2014-2020. Detta beslut ändrade ett tidigare fattat beslut i samma syfte. Jordbruksverket fick då i uppdrag att säkerställa att 540 miljoner kronor av programmets pengar används till att genomföra en nationell livsmedelsstrategi. Ett nytt regeringsbeslut togs den 5 oktober 2017 där 100 miljoner kronor ska fördelas till insatser för livsmedelsstrategin på regional nivå. Ovan nämnda regeringsbeslut innebär att totalt 331,6 miljoner kronor av landsbygdsprogrammets budget har riktats till de verksamheter som redovisas i tabell 37. Mellanskillnaden mellan 540 miljoner kronor och de riktade insatserna uppgår till 208,4 miljoner kronor. Dessa medel är budgeterade på ett antal olika insatsområden i programmet och fördelade till berörda myndigheter.

Jordbruksverket har utifrån ändamålet med de preciserade insatserna bedömt att stora delar bör genomföras på nationell nivå varför Jordbruksverket tar emot ansökningar och fattar beslut om dessa delar.

Jordbruksverket har enligt ovan nämnda beslut även pengar för turisminsatser på landsbygden samt traditionell småskalig matkultur. Dessa medel ingår emellertid inte i livsmedelsstrategin. Nedan följer en redovisning av Jordbruksverket beviljat stöd till riktade insatser.

Lean lantbrukLean Lantbruk är en av Jordbruksverket upphand-lad aktivitet, med mål att introducera och införa ett utvecklat arbetssätt i de svenska jordbruksföretagen grundat på Lean-principer. Flera stora rådgivnings-företag är engagerade i sammanslutningen Lean Lantbruk såsom Hushållningssällskapet, LRF Konsult, Växa, Gård & Djurhälsa. Det har visat sig att intresset för Lean Lantbruk är lägre än förväntat och



det kommer att bli svårt att nå målet på 500 företag till 2020. I nuläget har cirka 70 företag deltagit. Det kan med anledning av det svaga intresset bli aktuellt att styra om dessa medel till annan verksamhet.

Europeiska innovationspartnerskapet (EIP)40 miljoner kronor av EIP budgetens totalt 440 miljoner kronor har riktats till insatser kopplade till livsmedelsstrategin. Dessa medel ingår som en delmängd i bud-geten för åtgärd 16.1 innovation jordbruk med inrikt-ning på korta livsmedelskedjor och djurvälfärd. Cirka 22 miljoner kronor är hittills beviljat. En översiktlig redovisning av EIP redovisas nedan.

MåltidsexportAv en total budgetpost på 60 miljoner kronor utlystes 40 miljoner kronor under 2016. Dessa pengar gick till Visit Swedens exportprogram för måltidsturism som pågår fram till år 2020. Resterande 20 miljoner kronor utlystes under 2017 med betonat syfte att utveckla näringslivet regionalt inom mat-, dryck- och måltidsupplevelser. Utlysningen var ansökningsbar fram till den 1 september 2017. Totalt 19 ansökningar inkom till ett belopp om ca 55 miljoner kronor.

Vilt som matUnder 2017 utlyste Jordbruksverket 6 miljoner kronor till pilot- och samarbetsprojekt som främjar svenskt vilt som lokal livsmedelsresurs samt stärker viltkedjan från natur till konsument. Totalt 24 ansök- ningar till ett värde av ca 28 miljoner kronor kom in.

Småskalig livsmedelsförädlingEldrimner – ett nationellt resurscentrum för mathantverk beviljades år 2015 drygt 54 miljoner kronor i stöd för kompetensutvecklingsinsatser. Under 2017 har vi haft en dialog med dem om en fortsättning.

Regionala och lokala insatser för livsmedelsstrateginRegeringen fattade den 5 oktober 2017 ett beslut om att 100 miljoner kronor ska fördelas till insatser för livsmedelsstrategin på regional nivå. Hälften av dessa medel fördelas till länsstyrelserna och hälften till Jordbruksverket. Medlen kommer att användas från 2018 och framåt.

Turism på landsbygdenUnder året beviljades projekt efter utlysningen om naturturism. Samarbetsprojekten ska främja och utveckla företag och förutsättningar i besöks- näringen. De beviljade projekten handlar exempelvis om internationell online-marknadsföring av natur- upplevelser, utveckling av cykelturism längs hela Götakanal, utveckling av riktlinjer för turism på annans mark och utveckling av besöksnäringen kring Nationalparken Tiveden.

Traditionell småskalig matkulturInom ramen för Traditionell småskalig mat-kultur samarbetar Jordbruksverket med Riksantikvarieämbetet, Institutet för språk och folkminnen och Sametinget. Följande aktiviteter har gjorts under 2017:

• De fyra berörda myndigheterna har genom-fört ett gemensamt seminarium ”Svensk mat och matkultur ska lyftas” på Saerimner (SM i Mathantverk i Åre), 24 oktober 2017. Tre repre-sentanter för projekt inom uppdrag för skyddad ursprungs- och geografisk EU-beteckning, kunskapsbank samt regionala rätter på menyn i kulturhistoriska miljöer deltog och presenterade sitt arbete vid detta tillfälle.

• En utlysning om 3 miljoner kronor för grönt kul-turarv och svenska lantraser påbörjades under 2016 och har handlagts under 2017. 9 projekt är beviljade.

• 5 miljoner kronor har utlysts för investeringar för utveckling av kulturmiljöer med gastronomiska inslag.

• Upphandling av projektet ”Samisk mat” med målsättning att samordna och utveckla kvali-tetsmärkningar och certifieringar för samiska produkter med koppling till samisk matkultur har genomförts under 2017.

• Under 2017 har även 8 miljoner kronor utlysts till projekt som främjar regionala rätter på menyn i kulturhistoriska miljöer.

Foto

: Ing

rid K

arlss

on



överstiger det mål om 80 grupper som sattes upp när programmet togs fram. Gruppbildningsstödet är antingen 50 000 kronor eller 80 000 kronor per grupp. Under 2017 har 44 projekt fått stöd för genom-föra sina projekt och utveckla sina innovationsidéer. Bland annat har vi gett stöd till en jordbruksrobot som ska hitta och eliminera ogräs i radodlade grödor, utvecklingen av en havtornströska, utveckling av beröringsfri febermätning i kött-, mjölk- och grispro-duktionen samt utrustning för mobil pastörisering för att behandla biogassubstrat till lantbruksföretag. Intresset för Europeiska Innovationspartnerskapet EIP har varit stort och vi räknar med att pengarna kommer att ta slut inom flera av fokusområdena under 2018.

Genomförandet redovisas sammanfattningsvis i tabell ovan samt uppdelat per unionsprioritering i tabellerna under respektive unionsprioritering.

Genomförande av Europeiska innovationspartnerskapet (EIP)I landsbygdsprogrammet har det avsatts 440 miljo-ner kronor för stötta innovationer enligt Europeiska innovationspartnerskapet för jordbruks- och livsmedelsnäringen (EIP). Stöd kan gå till dels bil-dande av innovationsgrupper dels till projekt för att utveckla innovationer. Jordbruksverket tar emot och beviljar ansökningar. Detta sker efter att en expert-grupp gjort en första bedömning av ansökan. Det är först under 2017 som beslut om innovationsprojekt har fattats. Under 2017 har 57 projekt fått stöd för att bilda innovationsgrupper ramen för Europeiska Innovationspartnerskapet EIP. Det betyder att det nu finns 163 innovationsgrupper som arbetar med innovationer runt om i landet med syfte att utveckla jordbruks-, trädgårds- och rennäringen. Antalet

Tabell 37 Redovisning av riktade insatser för livsmedelsstrategin

Inriktning Beslutande myndighet

Budgeterat belopp, tkr

Beviljat stöd, tkr Utnyttjat %

2015 2016 2017 2014–2017 2014–2017

Diversifiering för samiska företag

Sametinget 29 600 0 0 4 036 4 036 14 %

Lean Lantbruk Jordbruksverket 28 000 0 0 28 000 28 000 100 %

Europeiska Innovations-partnerskapet EIP

Jordbruksverket 40 000 0 1 400 20 473 21 873 55 %

Måltidsexport program till regionerna

Jordbruksverket 60 000 0 0 40 005 40 005 67 %

Vilt som mat Jordbruksverket 6 000 0 0 4 352 4 352 73 %

Småskalig livsmedels-förädling

Jordbruksverket 68 000 54 103 0 0 54 103 80 %

Regionala och lokala insatser för livsmedels-strategin

Jordbruksverket och länsstyrelserna

100 000 - - 0 0 0

SUMMA 331 600 54 103 1 400 96 866 152 369 46 %


Tabell 38 Redovisning av riktade insatser (annat än livsmedelsstrategin)

Inriktning Beslutande myndighet

Budgeterat belopp, tkr

Beviljat stöd, tkr Utnyttjat %

2015 2016 2017 2014–2017 2014–2017

Turism på landsbygden Jordbruksverket 40 000 0 0 20 680 20 680 52 %

Traditionell småskalig matkultur

Jordbruksverket 60 000 0 10 798 9 108 19 906 33 %

SUMMA 100 000 0 10 798 29 788 40 586 41 %




För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllel-sen och budgetutnyttjandet vara 46 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 1 är att målet är är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 38 %.

Unionsprioritering 1 Kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket Unionsprioritering 1 är tvärgående varför belopp och målvärden även ingår i relevanta delar av unionspri-oriteringarna 2-6 nedan.

Syftet med unionsprioritering 1 är att främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden. Prioriteringen är indelad i tre fokusområden:

a) Främja innovation, samarbete och utveckling av kunskap på landsbygden.

b) Stärka banden mellan jordbruk, livsmedels-produktion och skogsbruk samt forskning och innovation, även för att få till stånd förbättrad miljöförvaltning och miljöprestanda.

c) Främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – Unionsprioritering 1

Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfatt-ningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med programbudget 2014-2020. Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för 2014-2017

Tabell 39 Unionsprioritering 1 Kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket och på landsbygden

Åtgärd / Delåtgärd Omfattnings-indikator / Budget

Mål Beviljat stöd Målupp-fyllelse %

2015 2016 2017 2014–2017 2014–2017

1 Kompetens-utveckling

Antal deltagare i utbildning1

165 400 2 200 17 368 27 541 47 109 28 %

Budget, tkr 1 131 093 54 103 310 867 165 545 530 515 47 %

2 Rådgivning Antal deltagare i rådgivning1

51 400 0 8 692 8 807 17 499 34 %

Budget, tkr 669 198 0 139 767 100 060 239 827 36 %

16 EIP och samarbets projekt

Antal innovations-grupper

80 0 106 57 163 204 %

Antal EIP-projekt2 - 0 0 44 44 -

Antal samarbets-insatser3

630 0 20 102 122 19 %

Budget, tkr 1 305 970 0 74 970 322 338 397 308 30 %

SUMMA Budget, tkr 3 106 260 54 103 525 604 587 943 1 167 651 38 %

1. Redovisning av antal deltagare i utbildning och rådgivning är hämtade från ansökan om stöd och avser det förväntade resultatet när aktiviteterna är slutförda.

2. Inget målvärde fastställt.3. Dessa målvärden är fastställda i programmet och avser endast samarbetsåtgärden 16.2 – 16.9. När de redovisas inom

unionsprioriteringarna 2-6 har målvärdet fördelats ut i proportion till budgeten för insatsområdet.Källa: Jordbruksverket

Foto

: Sofi

a Pe

ters

son




Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfatt-ningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med program-budget 2014-2020. Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för 2014-2017.

För att målet ska vara fullt uppfyllt bör målupp-fyllelsen och budgetutnyttjandet vara 46 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 2 är att målet är fullt uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 44 %.

Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft Syftet med Unionsprioritering 2 Jordbrukets kon-kurrenskraft är att förbättra lönsamheten och kon-kurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruks- teknik och hållbart skogsbruk. Prioriteringen är indelad i två fokusområden:

a) Konkurrenskraft, omstrukturering, diversi-fiering inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk.

b) Underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgård- samt rennäring.

Tabell 40 Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft

Åtgärd/ Delåtgärd Omfattnings -indikator / Budget

Mål Beviljat stöd Målupp-fyllelse %

2015 2016 2017 2014–2017 2014–2017

1 Kompetens- utveckling


25 000 0 5 000 1 500 6 500 26 %

Budget, tkr 151 116 0 29 390 36 019 65 409 43 %

2 Rådgivning Antal deltagare i rådgivning1

7 600 0 200 1 000 1 200 16 %

Budget, tkr 100 245 0 10 000 9 163 19 163 19 %

4.1 Investerings stöd till jordbruk

Antal företag2 3 500 18 744 578 1 340 38 %

Budget, tkr 2 314 123 14 704 612 023 453 741 1 080 468 47 %

6.1 Startstöd Antal stödmottagare2 550 0 84 139 223 41 %

Budget, tkr 135 656 0 21 000 34 750 55 750 41 %

16.1 Innovation jordbruk (EIP)


36 0 58 36 94 261 %

Antal innovationsprojekt

- 0 0 29 29 -

Budget, tkr 199 493 0 4 130 84 801 88 931 45 %

16.2 Pilotprojekt och utveckling

Antal projekt 31 0 0 1 1 3 %

Budget, tkr 27 965 0 0 2 109 2 109 8 %

16.5 Samarbeten inom miljö (skog)


Budget, tkr 79 797 0 0 13 473 13 473 17 %

SUMMA Budget, tkr 3 008 395 14 704 676 543 634 056 1 325 303 44 %

1. Uppgifterna är hämtade från ansökan om stöd och avser det förväntade resultatet när aktiviteterna är slutförda. Slutliga utfallet kan bli annat. 2. Avser antal beviljade ärenden.




Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja Unionsprioritering 3 syftar till att förbättra djur-välfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jord-bruksprodukter. Prioriteringen är indelad i två fokus-områden:

a) Förbättra konkurrenskraften genom kort livs-medelskedja samt bättre djurvälfärd.

b) Stödja riskhantering inom jordbruket, (tillämpas inte i Sverige)


Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfatt-ningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med program-budget 2014-2020. Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för 2014-2017.

Djurvälfärdsersättningarna öppnade för ansökan under 2016. Under 2014 och 2015 gjordes utbetal-ningar för åtaganden från perioden 2007-2013.

Under 2018 planeras beslut om rådgivnings- aktiviteter inom marknadsföring, försäljning, certi-fiering, arbetsgivarfrågor, ökad djurvälfärd samt det nya salmonellaprogrammet.

Tabell 41 Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedjaÅtgärd/ Delåtgärd Omfattnings-

indikator / BudgetMål Beviljat stöd Målupp-

fyllelse % 2015 2016 2016 2014–2016 2014–2016

1 Kompetens-utveckling


23 000 2 200 2 234 1 860 6 294 27 %

Budget, tkr 126 424 54 103 14 013 14 249 82 365 65 %2 Rådgivning Antal deltagare

i rådgivning15 600 0 0 0 0

Budget, tkr 74 704 0 0 0 04.2 Förädlingsstöd Antal insatser 160 0 26 46 72 45 %

Budget, tkr 74 810 0 12 527 17 758 30 285 40 %14 Djurvälfärds-

ersättningarAntal stöd- mottagare

3 700 475 4 3403 4 8003 - 130 %

Antal djurenheter 225 000 58 768 2 275 5293 286 0063 - 127 %Budget, tkr 1 062 302 117 752 112 378 281 142 629 517 59 %

16.1 Innovation jord-bruk (EIP)


24 0 19 12 31 129 %

Antal innovationsprojekt

- 0 0 8 8

Budget, tkr 131 429 0 1 400 20 473 21 873 17 %16.2 Pilotprojekt och

utvecklingAntal projekt 142 0 0 0 0

Budget, tkr 104 000 0 0 0 016.4 Samarbeten

inom jordbruk samt inom livs-medelskedjan

Antal projekt 20 0 3 23 26 130 %

Antal jordbruks- företag som deltagit i samarbeten1

200 0 15 154 169 85 %

Budget, tkr 13 965 0 5 494 22 690 28 18416.9 Information om

lokal mat etc Antal projekt - 0 0 1 1 -

Budget, tkr4 - 3 591 3 591 -SUMMA Budget, tkr 1 587 634 171 858 145 812 359 903 795 815 50 %

1. Uppgifterna är hämtade från ansökan om stöd och avser det förväntade resultatet när aktiviteterna är slutförda. Slutliga utfallet kan bli annat.

2. Avser ansökningar för landsbygdsprogrammet 2007-2013 och som betalas från landsbygdsprogrammet 2014-2020.

3. Uppgifter från sista ansökningsdag, ej beslutade. Kan komma att förändras efter handläggning. Måluppfyllelsen visar förhål-landet mellan mål och uppgifter för år 2017. Antal djurenheter ackumuleras inte, därför saknas värde i kolumnen 2014-2016.

4. Delåtgärd 16.9 har ingen egen budget av förenklingsskäl. Insatserna finansieras via delåtgärd 16.2 men beslutat utfall redo-visas på 16.9.




I förenklingssyfte har 90 miljoner kronor flyttats från 16.2 Pilotprojekt och utveckling till 16.4 Samarbe-ten inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan. De beslut som fattats redovisas därför i den delåtgärden. I nästa resultatredovisning då programändringen formellt är godkänd av EU-kommissionen kommer budgetflytten även redovisas i tabellen nedan.

För att målet ska vara fullt uppfyllt bör målupp-fyllelsen och budgetutnyttjandet vara 54 %. Detta målvärde är ett beräknat viktat målvärde som tar hänsyn till att djurvälfärdsersättningarna belastar programmet från 2014 medan andra åtgärder inom prioriteringen har senare igångsättningstidpunkt. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 3 är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedöm-ning utgår från att budgetutnyttjandet är 50 %.

Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk Unionsprioritering 4 syftar till att återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket. Prioriteringen är indelad i tre olika fokus-områden.

a) Återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden.

b) Förbättra vattenförvaltningen och hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel.

c) Förebygga markerosion och förbättra mark- skötseln.

Miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd

Miljöersättningarna, ersättningarna för ekologisk produktion och kompensationsstöd bidrar främst till att nå målen i unionsprioritering 4. Miljöersätt-ningarna samt ersättningarna för ekologisk pro-duktion ska bidra till att täcka de merkostnader

och inkomstbortfall som uppkommer till följd av att lantbrukaren uppfyller villkoren inom ersättningen. För dessa ersättningar åtar sig lantbrukaren att sköta mark eller djur enligt vissa regler och villkor under en bestämd tid, oftast fem år.

Kompensationsstödet ersätter merkostnader som uppstår av mindre gynnsamt klimat och förutsätt-ningar för odling. Storleken på stödet beror på var lantbrukaren har sin mark. Även antalet djurenheter i förhållande till grovfoderareal påverkar nivån av stödet. Stödet söks årligen sedan 2015.

Det är möjligt att söka åtagande för ersättningarna: • betesmarker och slåtterängar,• restaurering av betesmarker och slåtterängar, • fäbodar, • vallodling, • skötsel av våtmarker och dammar,• ekologisk produktion • skyddszoner• minskat kväveläckage• hotade husdjursraser

Jordbruksverket kan inte fastställa några slutsatser beträffande måluppfyllelsen utifrån antal hektar men vi kan utifrån ansökta uppgifter konstatera att de flesta ersättningarna har en bra måluppfyl-lelse. Ett undantag är för vallodling där en stor del av arealen med vall istället räknas in i kompensa-tionsstödet. Observera att då det inte finns beslut för alla ersättningar ännu redovisas ansökt areal, vilket inte fullt ut går att jämföra med målarealen. Betes-marker och slåtterängar, skötsel av våtmarker och dammar, minskat kväveläckage, skyddszoner samt ekologisk produktion visar sökta arealer för både pågående åtagande från perioden 2007-2013 och sökta åtaganden för perioden 2014-2020.

Foto

: Ing

rid K

arls

son



Tabell 42 Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd

Åtgärd Fokus- område

Åtgärd/ Delåtgärd Mål år 2020 Antal hektar

Ansökt 2015 Antal hektar



Målupp-fyllelse %

10 4bc Vallodling1 880 000 270 609 247 838 229 851 26 %

10 4a Betesmarker och slåtterängar 350 000 401 392 433 796 336 194 96 %

10 4a Fäbodar (areal fäbodsbete) 16 200 17 090 15 071 17 336 107 %

10 4a Restaurering av betesmarker och slåtterängar

10 000 7 474 6 691 3 290 33 %

10 4ab Skötsel av våtmarker och dammar

8 400 10 578 11 577 10 299 123 %

10 4b Minskat kväveläckage 138 000 20 245 93 472 92 665 67 %

10 4bc Skyddszoner 13 000 2 022 11 081 11 524 89 %

10 4a Traditionell odling av bruna bönor2

400 401 327 308 77 %

10 4ab Naturfrämjande åtgärder på åkermark2

4 300 3 264 1 218 484 11 %

10 4a Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet2

61 000 35 114 13 617 7126 12 %

11 4abc Ekologisk produktion3 395 000 408 845 375 063 153 241 39 %

11 4abc Omställning till ekologisk produktion4

25 000 22 946 54 881 23 992 96 %

13 4abc Kompensationsstöd5 1 467 000 950 000 1 148 089 1 150 408 78 %

1. Det uppsatta målet för miljöersättningen vallodling tar inte hänsyn till att stödåtgärden har förändrats från tidigare programperiod. Målet baseras på den största sökta arealen under programperioden 2007-2013. En stor förändring av ersättningen i det nya landsbygdsprogrammet är att det inte längre är möjligt att söka ersättningen för vallodlingen om brukaren också får kompensationsstöd. Målet kommer att ändras i samband med pågående programändring.

2. Miljöersättning inom programperioden 2007-2013. Motsvarande ersättning finns inte 2014-2020 och det är därför naturligt att anslutningen minskar från år till år.

3. För 2017 redovisas den ersättningsberättigade arealen i ansökan. Tidigare år har preliminära uppgifter för åtagandeareal redovisats. Målen kommer att ändras i samband med pågående programändring.

4. Målen kommer att ändras i samband med pågående programändring. 3 För 2017 redovisas den ersättningsberättigade arealen i ansökan. Tidigare år har preliminära uppgifter för åtagandeareal redovisats. Målen kommer att ändras i samband med pågående programändring.

5. Målet avser total jordbruksareal inom områden där jordbrukarna kan söka kompensationsstödet. Även områden där ersättningen är noll kronor ingår i målet. Den sökta arealen motsvarar därför inte målarealen.

Källa Jordbruksverket



Måluppfyllelse och budgetutnyttjande – Unionsprioritering 4 miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd

Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt budget-utnyttjandet i form av totalt utbetalade stöd i jäm-förelse med programbudget 2014-2020. Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumule-rat för 2014-2017. Under 2014 fanns enbart åtaganden enligt regelverket för landsbygdsprogrammet 2007-2013 men ersättningarna har betalats ut med pengar från budgeten för landsbygdsprogrammet 2014-2020.

För att målet ska vara fullt uppfyllt bör målupp-fyllelsen och budgetutnyttjandet vara 57 % (4/7). Den samlade bedömningen för unionsprioritering 4 mil-jöersättningar, ekologisk produktion och kompensa-tionsstöd är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 52 %.

Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar

I tabellen nedan redovisas projekt-och företagsstöd samt miljöinvesteringar inom prioritering 4. Här ingår exempelvis stöd till verksamheter som Greppa Näringen inom åtgärderna kompetensutveckling och rådgivning, miljöinvesteringar som stöd till stängsel mot rovdjur och stöd till skogens miljö- värden. Stöd till anläggning och restaurering av våt-marker samt återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet återfinns inom åtgärden natur- och kulturmiljö. Delåtgärden Återställande av ska-dad skog (8.4) redovisas inte eftersom den endast kommer att utnyttjas i de fall där det kan bli aktuellt med sådana insatser.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande– Unionsprioritering 4 Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar

Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfatt-ningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med programbudget 2014-2020. Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för 2014-2017.

Antal deltagare i kompetensutveckling och rådgiv-ning samt antal innovationsgrupper och samarbetsprojekt har högre måluppfyllelse medan antal insat-ser (miljöinvesteringar) inom 4.4, 7.6 och 8.5 har en något lägre måluppfyllelse. Det fattades inga beslut inom rådgivning skog under 2017. Skogsstyrelsen hanterar rådgivningsinsatserna internt inom myn-digheten och beslut som togs 2016 täckte även år 2017. Skogsstyrelsens rådgivningsprojekt kommer att förlängas under 2018.

För att målet ska vara fullt uppfyllt bör målupp-fyllelsen och budgetutnyttjandet vara 46 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 4 exklusive arealbaserade ersättningar är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 40 %. Måluppfyllelsen varierar mellan de olika delåtgärderna.

Tabell 43 Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd, tkr

Åtgärd/ Delåtgärd Mål Budget, tkr

Utbetalningar Målupp- fyllelse %

2014 2015 2016 2017 2014–2017 2014–2017

10.1 Miljö och klimatvänligt jordbruk1

8 035 993 1 591 754 818 936 443 681 1 214 784 4 069 155 51 %

11.1 Omställning till ekologisk produktion

260 000 0 0 56 373 57 155 113 528 44 %

11.2 Ekologisk produktion 3 857 200 593 525 190 239 716 836 527 913 2 028 452 53 %

13.1–3 Kompensationsstöd 8 178 231 706 220 5 365 2 235 826 1 407 936 4 355 336 53 %

SUMMA 20 331 424 2 891 499 1 014 540 3 452 644 3 207 788 10 566 471 52 %

1. Här ingår även utbetalning för åtagande för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet från 2007–2013, motsvarande ersättning eller mål finns inte 2014–2020. Åtagande kan finnas kvar som längst för dessa t.o.m. 2017.




Tabell 44 Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, projekt och företagsstöd samt miljöinvesteringar

Åtgärd/ Delåtgärd Omfattnings- indikator / Budget

Mål Beviljat stöd Mål upp-fyllelse %

2015 2016 2017 2014–2017 2014–2017

1 Kompetens-utveckling, jordbruk


62 000 0 5 054 13 173 18 227 29 %

Budget, tkr 587 215 0 216 872 51 968 268 840 46 %

1 Kompetens-utveckling, skog


24 000 0 4 195 7 060 11 255 47 %

Budget, tkr 74 810 0 11 704 22 368 34 072 46 %

2 Rådgivning, jordbruk

Antal deltagare i rådgivning1

24 000 0 4 752 6 553 11 305 47 %

Budget, tkr 316 361 0 96 070 75 725 171 795 54 %

2 Rådgivning, skog

Antal deltagare i rådgivning1

2 300 0 2 380 0 2 380 103 %

Budget, tkr 24 937 0 13 603 0 13 603 55 %

4.4 Miljöi nvesteringar Antal insatser 3 100 0 224 185 409 13 %

Budget, tkr 71 818 0 14 539 11 338 25 878 36 %

7.6 Natur- och kultur-miljö(våtmarker etc)

Antal insatser 1 720 0 45 118 163 9 %

Budget, tkr 378 040 0 25 044 55 678 80 722 21 %

Återställande av skadad skog4

Budget, tkr 997 0 - - -

8.5 Skogens miljövärden

Antal insatser 1 800 0 116 289 405 23 %

Område som berörs av investe-ringar, hektar

9 200 0 1 676 2 208 3 885 42 %

Budget, tkr 98 749 0 14 021 19 134 33 155 34 %

10.2 Lantras föreningar Antal insatser2 - 0 26 18 44 -

Budget, tkr 20 947 0 5 952 5 077 11 029 53 %

16.1 Innovation jordbruk, EIP


11 0 12 4 16 145 %

Antal innovations- projekt2

- 0 0 4 4 -

Budget, tkr 60 845 0 930 6 990 7 920 13 %


Antal projekt 25 0 0 12 12 48 %

Budget, tkr 28 000 0 0 8 678 8 678 31 %

16.93 Information om jord-brukets miljöarbete, konsumtion, miljö och klimat etc.

Antal projekt - 0 1 0 1

Budget, tkr3 - 0 3 600 0 3 600

SUMMA Budget, tkr 1 662 718 0 402 335 256 956 659 291 40 %


2. Inget målvärde fastställt.

3. Delåtgärd 16.9 har ingen egen budget av förenklingsskäl. Insatserna finansieras via delåtgärd 16.2 men beslutat utfall redovisas på 16.9.

4. Delåtgärden kan aktiveras endast efter att behörig myndighet har bekräftat att en naturkatastrof har ägt rum.




Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi syftar till att främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimat- tålig ekonomi inom jordbruket. Inom prioriteringen finns fem fokusområden:

a) Effektivisera vattenanvändningen inom jordbruket, (tillämpas inte i Sverige).

b) Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning.

c) Främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och andra förny-bara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel.

d) Minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak.

e) Främja koldioxidbindning inom jordbruk och skogsbruk, (tillämpas inte i Sverige).


Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med programbudget 2014-2020. Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för 2014-2017. Måluppfyllelsen mellan de olika delåtgärderna varierar mycket. Innovationsgrupper och investeringsstöd inom förnybar energi och energieffektivisering utanför jordbrukssektorn (6.4/5c) har en högre måluppfyllelse medan investeringar inom biogas (6.4/5d) och förnybar energi och energieffektivisering i jordbruksföretagen (4.1/5c) har en låg måluppfyllelse. I de två senare har söktrycket delvis minskat under året och ett par större ansökningar har dragits tillbaka. Detta gäller framförallt inom biogas (6.4/5d) där bedömningen är att det kan bli svårt att nå målen.

För att målet ska vara fullt uppfyllt bör målupp-fyllelsen och budgetutnyttjandet vara 46 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 5 är att målet är delvis uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 18 %.

Foto

: Kris

tina

Mat

tsso

n



Tabell 45 Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi

Åtgärd / Delåtgärd Omfattnings- indikator / Budget

Mål Beviljat stöd Målupp- fyllelse %

2015 2016 2017 2014–2017 2014–2017

1 Kompetensut-veckling, jordbruk

Antal deltagare i utbildning 1,2

- 0 0 1 200 1 200 -

Budget, tkr2 - 0 11 509 5 959 17 468 -

2 Rådgivning, jordbruk

Antal deltagare i rådgivning 1,2

- 0 410 0 410 -

Budget, tkr2 - 0 5 813 0 5 813 -

4.1/5c Investeringsstöd till jordbruk (energi)

Antal insatser 320 0 10 38 48 15 %

Budget, tkr 69 662 0 2 792 11 760 14 552 21 %

4.1/5d Investeringsstöd till jordbruk (klimat)

Antal insatser 280 0 5 45 50 18 %

Djurenheter som berörs1

99 000 - 692 19 776 20 468 21 %

Budget, tkr 79 484 0 1 395 12 905 14 300 18 %

6.4/5c Investeringsstöd, annat än jordbruk (energi)

Antal stödmottagare3

240 0 39 69 108 45 %

Budget, tkr 139 058 0 12 872 21 401 34 273 25 %

6.4/5d Investeringsstöd, annat än jordbruk (biogas)

Antal insatser4 - 0 7 9 16 -

Djurenheter som berörs1

46 000 0 5 878 3 917 9 795 21 %

Budget, tkr 279 305 0 5 650 8 164 13 814 5 %

16.1 Innovation jordbruk, EIP

Antal innovationsgrupper

9 0 17 5 22 244 %

Antal innovation-sprojekt

- 0 0 3 3 -

Budget, tkr 48 876 0 1 330 6 238 7 568 15 %



Budget, tkr 28 000 0 0 11 910 11 910 43 %

SUMMA Budget, tkr 644 385 0 41 361 78 337 119 698 18 %


2. Budget och målvärden ingår i unionsprioritering 4 medan utfall redovisas här.

3. Avser antal ärenden.

4. Inget målvärde fastställt.




Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden ska främja social delaktighet och ekonomisk utveckling på landsbygden. Inom prioriteringen finns tre fokus- områden:

A. Främja diversifiering, skapande och utveckling av nya småföretag och arbetstillfällen.

B. Främja lokal utveckling på landsbygden.

C. Anläggning och projektering av passiv bred-bandsstruktur.

Denna prioritering omfattar totalt 7 511 miljoner kronor varav stödet till bredbandsutbyggnaden är den klart dominerande. Andra stora delar är lokalt ledd utveckling med 1 680 miljoner kronor. Inom prioriteringen återfinns även det s.k. servicepaketet vilket omfattar 750 miljoner kronor samt andra min-dre öronmärkta verksamheter såsom investeringar i idrott- och fritidsanläggningar och stöd till utveck-ling av hembygdsgårdar. De öronmärkta insatserna redovisas separat i tabell 46 men de ingår även i tabell 47.

BredbandStödet till bredband har haft högt söktryck från dess att stödet öppnade för ansökningar i september 2014, budgetreserven fördelades därför ut till länsstyrelserna under 2016. Fram till sista december 2017 har 96 % av bredbandsbudgeten beviljats i stöd. Samtidigt har endast 47 % av antalsmålet uppnåtts och 49 % av det förväntade resultatet för målet Befolkning som ges möjlighet att få bredband uppnåtts.

Den låga måluppfyllelsen av indikatorn ”antal insatser” beror på att det är färre men större projekt. Det genomsnittliga stödet per projekt är ungefär tre gånger så stort som under perioden 2007-2013. Hittills är det genomsnittliga beviljade stödet cirka 6,8 miljoner kronor per projekt att jämföra med 2,0 miljoner kronor för den förra programperioden. Notera att indikatorn ”Befolkning som ges möjlighet att få bredband” är fastställt i kommissionens riktlinjer för uppföljning och avser inte faktiskt antal anslutningar utan de som ges möjlighet att ansluta sig. Det faktiska antalet kan redovisas när projekten är slutförda och slutrapporterade.

I den programändring som regeringen beslutade lämna till EU-kommissionen föreslås en ändring av nämnda målvärden.


Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med programbudget 2014-2020. Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för 2014-2017.

För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 46 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 6 är att målet är fullt uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 59 %. I tabell nedan redovisas vissa av de riktade insatserna som anges i regeringsbeslut från den 28 augusti 2014, (L2014/2184/ELT).

Tabell 46 Riktade insatser inom unionsprioritering 6

Inriktning Del åtgärd Budgeterat-belopp, tkr

Beviljat stöd, tkr Budget- utnyttjande2015 2016 2017 2014–2017

Rådgivning, kommersiell service

2.1 50 000 0 3 741 5 509 9 250 19 %

Antal 0 3 4 7

Investering, kommersiell service

7.4 440 000 0 50 337 77 982 128 319 29 %

Antal 0 144 201 345

Komp.utv. lokal service-utveckling

1.1, 1.2 29 900 0 0 4 600 4 600 15 %

Antal 0 0 5 5

Samarbete, lokal service-utveckling

16.2 232 600 0 42 079 45 651 87 729 38 %

Antal 0 12 16 28

Idrotts- och fritids-anläggningar

7.4 50 000 0 14 817 24 727 39 544 79 %

Antal 0 26 49 75

Hembygds gårdar 7.6 80 000 0 7 610 17 677 25 287 32 %

Antal 0 15 58 73

SUMMA 882 500 0 118 582 176 146 294 730 33 %




Tabell 46 Riktade insatser inom unionsprioritering 6

Inriktning Del åtgärd Budgeterat-belopp, tkr

Beviljat stöd, tkr Budget- utnyttjande2015 2016 2017 2014–2017

Rådgivning, kommersiell service

2.1 50 000 0 3 741 5 509 9 250 19 %

Antal 0 3 4 7

Investering, kommersiell service

7.4 440 000 0 50 337 77 982 128 319 29 %

Antal 0 144 201 345

Komp.utv. lokal service-utveckling

1.1, 1.2 29 900 0 0 4 600 4 600 15 %

Antal 0 0 5 5

Samarbete, lokal service-utveckling

16.2 232 600 0 42 079 45 651 87 729 38 %

Antal 0 12 16 28

Idrotts- och fritids-anläggningar

7.4 50 000 0 14 817 24 727 39 544 79 %

Antal 0 26 49 75

Hembygds gårdar 7.6 80 000 0 7 610 17 677 25 287 32 %

Antal 0 15 58 73

SUMMA 882 500 0 118 582 176 146 294 730 33 %


Tabell 47 Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygdenÅtgärd / Delåtgärd Omfattnings-

indikator / BudgetMål Beviljat stöd Målupp-

fyllelse %

2015 2016 2017 2014–2017 2014–20171 Kompetens utveckling Antal deltagare

i utbildning131 400 0 885 2 748 3 633 12 %

Budget, tkr 191 528 0 27 380 34 981 62 361 33 %2 Rådgivning Antal deltagare

i rådgivning111 900 0 950 1 254 2 204 19 %

Budget, tkr 152 951 0 14 281 15 172 29 453 19 %4.2 Förädlingsstöd Antal stödmottagare 80 0 14 32 46 58 %

Budget, tkr 49 873 0 7 799 14 112 21 911 44 %6.4 Investeringsstöd

för diversifiering och nya jobb

Antal stödmottagare 1 360 0 85 197 282 21 %

Budget, tkr 546 612 0 47 095 106 831 153 926 28 %7.2 Småskalig

infrastrukturAntal insatser 130 0 6 17 23 18 %

Budget, tkr 48 750 0 3 564 9 638 13 202 27 %7.3 Bredband Antal insatser 980 2 359 99 460 47 %

Befolkning som ges möjlighet att få bredband1

520 000 550 202 895 51 383 254 828 49 %

Budget, tkr 3 250 000 10 563 2 340 428 764 059 3 115 050 96 %7.4 Service och fritid Antal insatser 2 700 0 172 281 453 17 %

Budget, tkr 571 250 0 69 397 115 522 184 919 32 %7.5 Infrastruktur för

rekreation och turismAntal insatser 390 0 14 44 58 15 %

Budget, tkr 188 125 0 13 918 34 484 48 402 26 %7.6 Natur- och

kulturmiljöAntal insatser 880 0 27 98 125 14 %

Budget, tkr 248 750 0 13 031 36 438 49 469 20 %16.2 Pilotprojekt

och utvecklingAntal projekt 361 0 15 49 64 18 %

Budget, tkr 565 600 0 53 215 135 790 189 005 33 %16.5 Samarbeten

inom miljöAntal insatser 11 0 1 1 2 18 %

Budget, tkr 18 000 0 4 870 3 199 8 069 45 %16.9 Sociala välfärdstjän-

ster,jämställdhet, integration etc..

- 0 0 2 2 -

Budget, tkr3 - 0 0 2 394 2 394 -

19.1 Förberedande stöd LLU

Antal insatser2 - 95 0 0 95 -

Budget, tkr 76 000 28 480 0 0 28 480 37 %19.2 Genomförande

av LLUAntal insatser2 - 0 94 351 445 -

Budget, tkr 1 122 486 0 68 396 238 511 306 907 27 %19.3 Samarbeten

inom LLUAntal insatser2 - 0 9 19 28 -

Budget, tkr 61 514 0 8 623 10 471 19 094 31 %19.4 LAG-gruppernas drift

etc.Antal insatser2 - 0 18 21 39 -

Budget, tkr 420 000 0 71 671 99 121 170 792 41 %SUMMA Budget, tkr 7 511 439 39 043 2 743 669 1 620 773 4 403 435 59 %

1. Uppgifterna är hämtade från ansökan om stöd och avser det förväntade resultatet när aktiviteterna är slutförda. Slutliga utfallet kan avvika från förväntat resultat.2. Inga målvärden fastställda.2. Delåtgärd 16.9 har ingen egen budget av förenklingsskäl. Insatserna finansieras via delåtgärd 16.2 men beslutat utfall redovisas på 16.9.Källa Jordbruksverket



Tekniskt stöd (TA)Användningen av TA-medel under 2017 redovisas i kapitlet Återrapporteringskrav.

Handläggning av ansökan om stöd Länsstyrelserna, Tillväxtverket, Skogsstyrelsen, Sametinget och Jordbruksverket handlägger ansö-kan om stöd i landsbygdsprogrammet. Landsbygds-programmets jordbrukarstöd ansöks via den sam-lade ansökan, se avsnitt SAM Internet.

Företags- och projektstöd (exklusive lokalt ledd utveckling) Det har kommit in 14 323 ansökningar om stöd sedan Jordbruksverket öppnade för att ta in ansökningar. Av dessa har 9 170 ansökningar eller 64 % fått beslut. År 2016 beslutades cirka 4 000 och år 2017 drygt 5 000 av dessa ansökningar.

När det gäller handläggningstider så är målsättningen att 90 % av ansökningarna om stöd ska få ett beslut inom 6 månader. De flesta myndig-heterna som handlägger ansökan om stöd har långt kvar till målsättningen. Tillväxtverket når målet för 78 % av sina ansökningar medan Jordbruksverket klarar det för 50 % av sina ansökningar. Läns-styrelsen ligger längst ifrån då endast 22 % av ansökningarna får ett beslut inom 6 månader. Förutsättningarna för att nå målen under början av programperioden har dock skiljt sig åt mellan myndigheterna. Samtidigt går resultaten åt rätt håll för de flesta myndigheterna jämfört med år 2016.

Anledningar till den svaga måluppfyllelsen är flera och framgår nedan utan inbördes ordning:

• Komplettering av ansökningar• Krav på omfattande dokumentation• Komplex programutformning

Jordbruksverket har vidtagit en rad olika åtgärder för att korta handläggningstiderna i form av utred-ningar, informationsinsatser och tillsättning av fler handläggare. Exempel på utredningar är kartlägg-ning av vad det är som den sökande behöver kom-plettera med samt hur rimlighetsbedömningarna kan förenklas.

Måluppfyllelse – handläggning ansökan om stöd

Målet är att 90 % av de ansökningar om stöd som har kommit in till Jordbruksverket ska få ett beslut inom 6 månader. Utfallet för 2017 är 50 % varför Jordbruksverket bedömer att målet är delvis upp-fyllt.

Handläggning av ansökan om utbetalningJordbrukarstöd ur landsbygdsprogrammet 2014-2020 (EJFLU)Den 20 oktober påbörjades delutbetalningar mot-svarande 75 % av stödbeloppen till lantbrukarna för miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd.

Den första december påbörjades slututbetal-ningar för en del av miljöersättningarna, delar av ekologisk produktion, djurvälfärdsstöden och kompensationsstödet.

Tabell 48 Utbetalat belopp av 2017 års jordbrukarstöd (EJFLU) i förhållande till årets utbetalningsmål

Stöd Totalt utbetalnings-belopp för stödår 2017 (mnkr)

Utbetalningsmål för kalenderår 2017 (mnkr)

Faktiskt utbetalda belopp per 2017-12-31 (mnkr)

Miljöersättningar (gamla)1 123 169 109

Miljöersättningar (2014-2020) 947 758 578

Ekologisk produktion 498 352 443

Kompensationsstöd 1 275 874 1 175

Djurvälfärd 205 137 195

SUMMA 3 048 2 290 2 500

1. Totalt utbetalningsbelopp har korrigerats under året och därför är utbetalningsmålet högre.



Företags-, projektstöd och miljöinvestering ur lands-bygdsprogrammet 2014-2020 (EJFLU)

År 2016 var det första året vi gjorde utbetalningar av företags-, projektstöd och miljöinvestering ur landsbygdsprogrammet 2014-2020 (EJFLU). Efter en blygsam start under 2016 har antalet ansökningar ökat under 2017. För stöden följs handläggningstiden av ansökan om utbetalning upp. Målet är att 90 % av ansökningar om utbetalning ska ta högst fyra månader från det att ansökan kommit in, till dess kunden har fått ett beslut.

Utbetalade medel för företagsstöd, projektstöd och miljöinvestering, under året 2017 fram till och med den 31 december 2017 uppgår till 1 053 miljoner kronor, varav 59 miljoner kronor är inom lokalt ledd utveckling. Målsättningen var att betala ut 1 405 miljoner kronor för landsbygdsprogrammet, varav 49 miljoner kronor avsåg lokalt ledd utveckling. Vi betalade därmed ut 75 % av det prognostiserade beloppet (utbetalningsprognos ett som gjordes i januari 2017).

Ansökan om utbetalning av stöd kunde göras flera månader före det att systemet för handläggning var färdigt, vilket resulterade i att det vid ingången av 2017 fanns en balans av ärenden. Under 2017 har fler ärenden om utbetalning kommit in till följd av att fler har fått beslut om stöd. Vi har inte klarat handläggningsmålen fullt ut. 70 % av ansökningarna har utbetalats inom fyra månader. En förklaring till detta är:

• Prioritering av ansökan om stöd• Komplettering av ansökningar• Krav på omfattande dokumentation• Komplex programutformning och utökade krav

Måluppfyllelse – Handläggning ansökan om utbetalningFör jordbrukarstöden inom Landsbygdsprogrammet (miljöersättningar, ekologisk produktion, kompensa- tionsstöd, djurvälfärd) utbetalades 2 500 miljoner kronor för stödår 2017, att jämföra med 2 290 miljoner kronor som var prognostiserat utbetalningsmål (utbetalninsprognos ett som gjordes i januari) för stödår 2017. Målet är fullt uppfyllt.

För projekt- och företagsstöd, samt miljö-investeringar, är målet i huvudsak uppfyllt. Vi har betalat ut 75 % av prognosticerat utbetalnings-belopp för år 2017 (utbetalningsprognos 1 som gjordes i januari). Detta beror delvis på att vi har långa handläggningstider. Vi klarade inte målet att 90 % ska handläggas inom fyra månader, vilket leder till att färre utbetalningar än planerat gjordes under 2017.

Havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 (EHFF)UnionsprioriteringarProgrammet för den Europeiska havs- och fiskeri-fonden (EHFF) ska dels främja de mål om tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet som ingår i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och dels bidra till att uppnå EU:s gemensamma tillväxt- och syssel-sättningsstrategi (den s.k. EU 2020-strategin). Det innebär att finansieringsinstrument nu samlas i en enda förordning och fond. Det finns sex unionsprio-riteringar i EHFF:

• Hållbart och konkurrenskraftigt fiske• Hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk• Genomförande av fiskeripolitiken (datainsam-

ling samt kontroll och tillsyn)• Lokalt ledd utveckling• Saluföring och beredning• Främja genomförandet av den integrerade havs-

politiken

Programmet omfattar drygt 1,4 miljarder kronor där EU står för drygt 69 % av finansieringen. Resterande del finansieras av Sverige i form av statliga pengar och medfinansiering från övriga offentliga aktörer. De pengar som finns i fonden ska användas enligt de mål som är satta i havs- och fiskeriprogrammet.

Havs- och fiskeriprogram 2014-2020 godkändes 2015 och öppnade för ansökningar i samtliga åtgär-der senare samma år.

Efterfrågan i programmet är generellt sett hög, i vissa fall mycket hög inom särskilda åtgärder. Vid årsskiftet 2017/18 hade 339 bifall om totalt 483 mil-joner kronor beslutats. Detta motsvarar 33 % av den totala programbudgeten.

Den stora efterfrågan i kombination med en ojämn geografisk fördelning, utgör en utmaning vad det gäller att förkorta handläggningstiderna för företagsstöden.

Foto

: Ing

rid K

arls

son



Medlen är nu slut i 10 av de totalt 35 åtgärderna, och dessa åtgärder är stängda för nya ansökningar. Åtgärderna det gäller är:

Företagsstöd

• Investeringar som höjer kvalitet och mervärde på vildfångad fisk

• Diversifiering inom fiske• Produktiva investeringar i vattenbruk• Miljöinvesteringar i vattenbruk• Startstöd för hållbara vattenbruksföretag• Beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter

Projektstöd

• Samla in förlorade fiskeredskap eller marint skräp

• Kompetensutveckling och informationsinsatser inom vattenbruk

• Innovationsprojekt inom vattenbruk• Öka kunskapen om havsmiljön

För att göra ett urval av projekt och investeringar som ger en hög måluppfyllelse används urvalskri-terier på nationell nivå. Dessa är samma i hela lan-det. Urvalskriterierna ska göra att det blir en bättre måluppfyllelse och innebär att ansökan poängsätts och får en slutpoäng.

Måluppfyllelse och budgetutnyttjande– Programmet för havs- och fiskeriprogrammet (EHFF) 2017-2020. Tabellen nedan visar måluppfyllelsen och budget-utnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämfö-relse med programbudget 2014-2020. Måluppfyllel-sen mäts från det att EU-kommissionen godkände det svenska programmet den 17 augusti 2015. Pro-grammet har den sista december 2017 pågått i 28 månader av totalt 64 månader, det vill säga 44 % ska uppnåtts t.o.m. 2017.

För att målet ska vara fullt uppfyllt bör målupp-fyllelsen och budgetutnyttjandet vara 44 %. Den

samlade bedömningen för havs- och fiskeripro-grammet är att målet i huvudsak är uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 35 %.


Handläggning ansökan av stöd Jordbruksverket, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten handlägger ansökan om stöd i havs- och fiskeriprogrammet.

Företags och projektstöd (exklusive lokal ledd utveckling) Sedan programmet öppnade har det kommit in 789 ansökningar om stöd. Av dessa har 624 ansökningar, motsvarande 79 %, fått beslut. Under 2016 beslutades 164 ansökningar och under 2017 beslutades 460 ansökningar. Ärendebalansen var under 2016 som högst uppe i 500 ärenden och vid slutet av 2017 var den 161, vilket är en klar förbättring.

Målsättningen är att 90 % av ansökningar om stöd ska få ett beslut inom 6 månader. För projekt-stöden klarar myndigheterna målet för en högre andel än för företagsstödet. Jordbruksverket klarar målet för 16 % av beslutade ärenden. Då hand- läggningstiden visar endast beslutade ärenden är denna utveckling förväntad eftersom ärende-balansen sjunkit och många ärenden som inte var beslutade förra året nu är beslutade. Anledningar till den svaga måluppfyllelsen är flera och framgår nedan utan inbördes ordning:

• Kompletteringar har krävts till ansökningarna• Krav på omfattande dokumentation• Komplex programutformning och utökade krav

Jordbruksverket har vidtagit en rad olika åtgärder för att korta handläggningstiderna i form av utred-ningar, informationsinsatser och tillsättning av fler handläggare. Till exempel har det gjorts kartlägg-

Tabell 49 Havs- och fiskeriprogrammet

Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse %Unionsprioritering /benämning Budget, tkr 2015 2016 2017 2014–2017 2014–2017

1 Fiske 308 225 0 50 686 72 578 123 264 40 %

2 Vattenbruk 166 000 0 19 322 96 465 115 787 70 %

3 Den gemensamma fiskepolitiken 595 012 0 36 131 259 131 295 22 %

4 Lokalt ledd utveckling Saluföring och beredning

140 000 0 10 700 23 433 34 133 24 %

5 Saluföring och beredning 92 000 0 7 808 52 917 60 725 66 %

6 Främjande av genomförandet av den integrerade havspolitiken.

62 160 0 0 12 608 12 608 20 %

SUMMA 1 363 397 0 88 553 389 259 477 812 35 %




ning av vad det är den sökande behöver komplet-tera med, samt hur rimlighetsbedömningarna kan förenklas.

N+3 regeln är en förutsättning för EU-kommis-sionens hantering av budgeten (EU-pengar) genom att reglera en jämn takt av rekvisitioner till kommis-sionen. Om vi inte klarar av att uppnå det mål som fastställs enligt N+3 så återkrävs den del av budget- åtagandet som inte använts.


Målet är att 90 % av de ansökningar om stöd som har kommit in till Jordbruksverket ska få ett beslut inom 6 månader. Utfallet för 2017 var 16 % varför vi bedömer att målet inte är uppfyllt.

Handläggning ansökan om utbetalningÅr 2016 var det första året vi gjorde utbetalningar av företags- och projektstöd i Havs och fiskeriprogram-met 2014-2020 (EHFF). Efter en blygsam start under 2016 har antalet ansökningar ökat under 2017. För stöden följs handläggningstiden av ansökan om utbetalning upp. Målet är att 90 % av ansökningar om utbetalning ska ta högst fyra månader från det att ansökan kommit in, till dess kunden har fått ett beslut. Resultatet 2017 var 46 % och en förklaring är att Jordbruksverket och andra beslutande myn-digheter har koncentrerat resurser på att minska balansen på ansökan om stöd, vilket får till följd att utbetalning inte kunnat prioriteras.

Utbetalade medel för företags- och projektstöd, under året 2017 fram till och med den 31 december 2017 uppgår till 24 miljoner kronor, varav 4 miljo-ner kronor är inom lokalt ledd utveckling. Målsätt-ningen för 2017 var att betala ut 127 miljoner kronor för havs och fiskeriprogrammet, varav 1 miljoner kronor avsåg lokalt ledd utveckling. Vi betalade där-med ut 19 procent av det prognostiserade beloppet (utbetalningsprognos ett som gjordes i januari).

Måluppfyllelse – Handläggning ansökan om utbetalning

Då vi inte klarat handläggnings- och utbetalnings-målet är målet inte uppfyllt.

Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) 2014-2020Unionsprioriteringar Sverige är det enda av medlemsländerna inom Euro-peiska unionen som tillämpar lokalt ledd utveckling inom alla ESI-fonder med samma förvaltningsmyn-dighet för alla fyra fonder. För att detta ska vara möjligt har vi på regeringens uppdrag tagit fram ett särskilt program för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden. Programmet godkändes av EU-kommissionen den 13 augusti 2015.

Budgeten för programmet är totalt 282,7 miljoner kronor. 142,8 miljoner kronor från regionalfonden (ERUF) och 140,0 miljoner kronor från socialfonden (ESF). I beloppen ingår nationell medfinansiering med 50 % varav 17 % kommer från statsbudgeten medan resterande del finansieras genom andra offentliga medel, i huvudsak från kommunerna.

Regionalfonden fokuserar på stadsutveckling där så relevant samt relationen land-stad medan socialfondens insatser är mer individorienterad.Programmet är indelat i två prioriterade områden, ett per fond:

• Främja lokal utveckling och sysselsättning genom ökat entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya före-tag, stadsutveckling är ett prioriterat område, (ERUF).

• Främja lokal utveckling genom att stärka indi-viders ställning på arbetsmarknaden och öka övergångarna till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden, (ESF).

För att göra ett urval av projekt och investeringar som ger en hög måluppfyllelse används urvalskri-terier på nationell nivå. Dessa är samma i hela lan-det. Urvalskriterierna ska göra att det blir en bättre måluppfyllelse och innebär att ansökan poängsätts och får en slutpoäng.



Måluppfyllelse och budgetutnyttjande– Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) 2014-2020

Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfatt-ningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med program-budget 2014-2020. EU-kommissionen godkände pro-grammet den 1 september 2015 och det betraktas som startdatum för programmet även om många av de lokala strategierna kunde godkännas långt senare. Programmet har den sista december 2017 pågått i 28 månader av totalt 64 månader, det vill säga 44 % ska uppnåtts t.o.m. 2017. Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumu-lerat för 2014-2016.

När det gäller innehållet i de beviljade projekten så går 64 % av det beviljade beloppet inom regional-fonden till olika utvecklingsinsatser inom befintligt företagande där turismsektorn är den klart domi-nerande. Nyföretagande står för 30 % av det bevil-jade beloppet och projekt med inriktning på fler arbetstillfällen för 6 %. För socialfonden har nästan hälften av det beviljade stödbeloppet koppling till nätverk och mötesplatser för integration. Men det finns också projekt som handlar om rehabilitering, attitydpåverkande insatser samt rekrytering och matchning.

För att målet ska vara fullt uppfyllt bör målupp- fyllelsen och budgetutnyttjandet vara 44 %. Den samlade bedömningen för Programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden är att målet är delvis uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 21 % vilket är en kraftig ökning från 2016 då utnyttjandegraden var 4 %.

Tabell 50 Programmet för lokalt ledd utveckling genom regionalfonden och socialfonden

Fond Åtgärd Omfattnings- indikator /Budget

Mål Beviljat stöd Mål- uppfyllelse %

2015 2016 2017 2014–2017 2014–2016

ERUF Genomförande och samarbete (9d)

Antal insatser - 0 8 48 56 -

Budget, tkr 134 528 0 6 154 29 779 35 933 27 %

ERUF Förberedande stöd Antal insatser - 51 0 0 51 -

Budget, tkr 2 472 2 472 0 0 2 472 100 %

ERUF Total Antal insatser - 51 8 48 107 -

Budget, tkr 137 000 2 472 6 154 29 779 38 405 28 %

ESF Genomförande och samarbete (9vi)

Antal insatser - 0 1 17 18 -

Budget, tkr 131 918 0 751 15 382 16 133 12 %

ESF Förberedande stöd Antal insatser - 51 0 0 51

Budget, tkr 2 482 2 482 0 0 2 482 100 %

ESF Total Antal insatser - 51 1 17 69 -

Budget, tkr 134 400 2 482 751 15 382 18 615 14 %

ERUF + ESF total Antal insatser - 102 9 65 176 -

SUMMA Budget, tkr 271 400 4 954 6 905 45 161 57 020 21 %


Foto

: Dan

iel S

ands

tröm




Handläggning ansökan av stödSe nedanstående avsnitt ”Lokalt ledd utveckling inom EU-fonderna 2014-2020”.

Handläggning ansökan om utbetalningÅr 2016 var det första året vi gjorde utbetalningar av projektstöd i programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden (ERUF och ESF). Efter en blygsam start under 2016 har antalet ansök-ningar ökat under 2017. För stöden följs handlägg-ningstiden av ansökan om utbetalning upp. Målet är att 90 % av ansökningar om utbetalning ska ta högst fyra månader från det att ansökan kommit in, till dess kunden har fått ett beslut. För 2017 var resultatet 100 %.

Utbetalade medel för projektstöd, under året 2017 fram till och med den 31 december 2017 uppgår till 6 miljoner kronor, att jämföra med 3 miljoner kro-nor som var vårt prognostiserade utbetalningsmål (utbetalningsprognos ett som gjordes i januari 2017).


Målsättningen för 2017 var att betala ut 3 miljoner kronor av programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden och vi betalade ut dubbelt så mycket. Vi har även klarat handlägg-ningsmålen fullt ut, då 100 % har fått utbetalning inom fyra månader. Målet är därmed fullt uppfyllt.

Lokalt ledd utveckling inom EU-fonderna 2014-2020Handläggning ansökan av stödLeaderområdena har lyckats väl med att mobilisera sina målgrupper vilket syns i antalet inkomna ansökningar. Till och med 2017 har det kommit in 1 716 ansökningar inom lokalt ledd utveckling varav 991 st 2016 och 725 st 2017, vilket är ett tydligt resultat av LAG:s informationsarbete. Av dessa har 52 % eller 894 st fått ett beslut. 242 av dessa har LAG av olika anledningar inte prioriterat och 652 har blivit priori-terade av LAG och beslutade av Jordbruksverket. År 2016 beslutade Jordbruksverket 141 ansökningar och år 2017 beslutades 511 ansökningar.

Jordbruksverket och LAG har delad handlägg-ning av en ansökan om stöd. Det innebär att ansö-kan om stöd går först till leaderkontoret som hand-lägger en del av kontrollpunkterna samt prioriterar ansökan i LAG. Därefter handlägger Jordbruksver-ket sina kontrollpunkter och fattar beslut om stöd. Jordbruksverket ska kontrollera handläggarna på leaderkontoren till dess att det inte finns större bris-ter eller fel. Om det finns det måste Jordbruksverket fortsätta att göra om LAG:s kontroller.

Målsättningen är att 90 % av ansökningar om stöd ska få ett beslut inom 6 månader. Endast 24 % av alla ansökningar har blivit beslutade inom 6 månader.

Målet för Jordbruksverkets del av handlägg-ningen är att 80 % ska få sina beslut inom tre måna-der från det att leaderkontoren har handlagt sin del av ansökan och prioriterat den i LAG. Jordbruksver-ket klarade målet för 37 % av ansökningarna under 2016, men bara för 11 % av ansökningarna under 2017. Handläggningstiderna på Jordbruksverket låg på i genomsnitt 3,5 månader under 2016 men ökade till 5,8 månader under 2017. Anledningar till den svaga måluppfyllelsen är flera och framgår nedan utan inbördes ordning:

• Nya rutiner för handläggning av fyra fonder• Kompletteringar har krävts till ansökningarna• Krav på omfattande dokumentation• Komplex programutformning och utökade krav

Jordbruksverket har vidtagit en rad olika åtgärder för att korta handläggningstiderna i form av utred-ningar, utbildningsinsatser för leaderkontoren, rik-tade insatser till handläggare på leaderkontoren, informationsinsatser och tillsättning av fler hand-läggare. Exempel på utredningar är kartläggning av vad det är som behöver kompletteras med samt hur rimlighetsbedömningarna kan förenklas.


Målet är att 80 % av de ansökningar om stöd som har kommit in till Jordbruksverket ska få ett beslut inom 3 månader. Utfallet för 2017 är 11 % varför Jord-bruksverket bedömer att målet inte är uppfyllt.Fo

to: A

nna

Hag

eber

g Li

n



Handläggning ansökan om utbetalningFör stöden inom lokal ledd utveckling betalade vi ut 69 miljoner kronor att jämföra med utbetalningsmå-let som var 53 miljoner kronor (utbetalningsprognos ett, som gjordes i januari).

Tabell 51 Utbetalda projekt- och företagsstöd inom LLU, alla fonder (EJFLU, EHFF, ERUF, ESF)1

Utbetal-ningsmålkalenderår 2017 (mnkr)

Faktiskt utbetalda belopp per 2017-12-31 (mnkr)

Lokal ledd utveckling, EFJLU

49 59

Lokal ledd utveckling, EHFF

1 4

Lokal ledd utveckling, ERUF, ESF

3 6

Totalt 53 69

1. Avser samtliga stödmyndigheter. TA-medel ingår ej utan redovisas i kapitel Återrapporteringskrav.

Målet för jordbruksverkets handläggningstider är att 90 % ska vara klart inom 4 månader. Resultatet för 2017 var att 83 % blev klara inom 4 månader.


För projekt- och företagsstöden inom lokalt ledd utveckling har vi klarat utbetalningsmålet men inte målet för handläggningstiderna. Målet anses då vara i huvudsak uppfyllt.

Korrekt genomförande av EU-stödenFinansiella korrigeringar Finansiell korrigering på grund av överskriden tidsgräns

I tabell 52 framgår de preliminära finansiella korri-geringar som EU-kommissionen beslutar på grund av överskridna tidsgränser för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU). Medlemsstaterna har en tidsgräns för när EU-medel ska betalas ut för de olika stöden. De totala finansiella korrigeringarna för samtliga medlemsstater på grund av överskridna tidsgränser för utbetalningar har under åren 1996–2017 uppgått till 7 920 miljoner kronor. Av beloppet står Sverige för 18,9 miljoner kronor. Under 2017 hade Sverige en sådan korrigering på 17,1 miljoner kronor.

Tabell 52 Finansiella korrigeringar på grund av över-skridna tidsgränser för utbetalningar, mnkr

LandEU-medlem

från Beslut 2017

Totalt 1999–2017

Belgien 1957 0,0 6,1

Bulgarien 2007 0,2 0,2Tjeckien 2004 0,0 0,3Danmark 1973 0,2 3,6Tyskland 19571 0,0 26,1Estland 2004 0,0 0,0Irland 1973 0,8 72,4Grekland 1981 0,2 295,9Spanien 1986 10,1 748,7Frankrike 1957 1 774,8 2 027,7Kroatien 2013 0,4 0,4Italien 1957 571,6 2 021,7Cypern 2004 0,2 0,2Lettland 2004 0,0 0,0Litauen 2004 0,5 0,7Luxemburg 1957 7,6 9,7Ungern 2004 34,4 55,4Malta 2004 0,0 0,0Nederländerna 1957 3,9 80,0Österrike 1995 1,8 2,2Polen 2004 0,1 32,3Portugal 1986 0,5 141,5Rumänien 2007 29,5 111,3Slovenien 2004 0,0 0,1Slovakien 2004 0,0 3,1Finland 1995 0,0 2,0Sverige 1995 17,1 18,9Storbritannien 1973 242,0 2 259,9Totalt 2 695,8 7 920,3

1. Östra Tyskland medlem från 1990.

Källa: EU-kommissionens dokument D/5131043/2017 (omräk-ningskurs 9,5438) och motsvarande dokument tidigare år.



Finansiell korrigering på grund av bristande tillämpning av gemenskapslagstiftningen

I tabell 53 framgår de finansiella korrigeringar som EU-kommissionen beslutat för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU) på grund av brister i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen. Tabellen visar korri-geringarna för alla medlemsstater. Korrigeringarna är preliminära till dess att räkenskaperna för res-pektive medlemsland är avslutade. De finansiella korrigeringarna har under perioden 1999–2017 uppgått till sammanlagt 139 525 miljoner kronor för samtliga medlemsstater. Av beloppet står Sverige för cirka 1 346 miljoner kronor. Under 2017 har EU-kommissionen beslutat om finansiella korrige-ringar för Sverige på grund av bristande tillämpning av gemenskapsreglerna på sammanlagt 5,5 miljoner kronor. Bristerna finns i kontroll- och förvaltnings-system för ersättningarna för icke-produktiva inves-teringar (216) och ersättningen för icke-produktiva investeringar skog (227) som konstaterades vid EU-kommissionens revision 2015. En korrigering för avslutande av räkenskaperna 2015 ingår också.

Tabell 53 Finansiella korrigeringar på grund av brister i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen, mnkr1

LandEU-medlem

från Beslut 2017

Totalt 1999–2017

Belgien 1957 11,3 984,4

Bulgarien 2007 315,6 974,1Tjeckien 2004 7,5 414,5Danmark 1973 28,4 1 999,0Tyskland 19572) 50,0 2 099,4Estland 2004 0,0 14,7Irland 1973 1,2 1 080,8Grekland 1981 -8,5 26 523,1Spanien 1986 631,7 18 801,3Frankrike 1957 3 101,9 32 571,4Italien 1957 3 340,3 22 769,3Cypern 2004 12,2 130,2Lettland 2004 11,9 23,7Litauen 2004 145,7 520,0Luxemburg 1957 16,6 62,4Ungern 2004 45,3 1 299,7Malta 2004 -0,7 5,2Nederländerna 1957 55,1 2 899,5Österrike 1995 22,9 235,3Polen 2004 1 546,1 6 600,3Portugal 1986 104,4 4 409,5Rumänien 2007 -784,1 3 584,4Slovenien 2004 0,0 241,9Slovakien 2004 15,1 177,5Finland 1995 33,1 286,1Sverige 1995 5,5 1 345,8Storbritannien 1973 393,5 10 765,7Totalt 9 102,1 139 524,9

1. Det första beslutet fattades 1999. Korrigeringar p.g.a. för-senade betalningar redovisas separat och ingår inte såvida det inte avser en korrigering +/- av beloppen i tabell 1.

2. Östra Tyskland medlem från 1990.Källa: Beslut 2017/264/EU (14 februari 2017), 2017/1144/EU (26 juni 2017), 2017/2014/EU (8 november 2017) och motsvarande beslut för tidigare år.

Rapporterade felfrekvenser I tabell 54 visas de felfrekvenser som rapporteras till EU-kommissionen i den förvaltningsförklaring som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret oktober 2016 – oktober 2017. Felfrekvensen visar den andel fel som Jordbruksverkets och länsstyrel-sernas kontroller på plats av slumpmässigt utvalda ansökningar upptäckt och är ett mått på hela popu-lationens felfrekvens. I tabellen visas också de fel-frekvenser Ekonomistyrningsverket (ESV) hittat vid de revisioner som de utfört avseende räkenskaps-åren 2015–2017. Felfrekvensen som Jordbruksverket lämnar i sin förvaltningsförklaring bygger på den statistik som vi årligen skickar till kommissionen. Jordbruksverket har haft svårigheter att leverera de begärda uppgifterna enligt uppsatta tidsfrister och kommer under 2018 att behöva skicka ytterligare leveranser för att statistiken ska bli komplett för 2016, gäller både för EGFJ – IAKS och EJFLU-IAKS. Felfrekvensen varierar för olika typer av stöd. För garantifonden (EGFJ - IAKS) ligger felfrekvensen till exempel preliminärt på 0,76 %. Notera dock att vi inte slutbetalat samtliga ärenden vid tidpunkten för inskickandet, hösten 2017.

För EGFJ – EJ IAKS har den totala felfrekvensen ökat jämfört med tidigare år. Det beror på att vi inom PO-stödet hittills lagt tyngdpunkten i kontrol-lerna vid ansökan om utbetalning snarare än vid ansökan om verksamhetsprogram. Vi håller på att ställa om vår hantering så att tveksamma insatser stoppas i ett tidigare skede, och kommer därför inte att redovisas som fel i den statistiken. Vi vill påpeka att det nuvarande förfarandet inte innebär någon risk för fonden, eftersom en utförlig kontroll genomförs innan några pengar betalas ut, inklusive 100 % administrativ kontroll. Dessutom har vi bara fem erkända PO, så den siffran vi redovisar för ett visst år påverkas mycket av enskilda händelser. För EJFLU-IAKS avser den redovisade felfrekvensenen en delmängd, vilket innebär att siffran på 1,94 % får betraktas som en preliminär uppgift. Orsaken till detta är att vi ännu inte har slutbetalat vissa ersätt-ningar. Statistiken för EJFLU – EJ IAKS ligger på 0,02 %, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. Eftersom statistiken är baserad på ett fåtal kontroller är det svårt att dra några slutsatser kring resultatet.

Ekonomistyrningsverket (ESV) som är atteste-rande organ har i sin årsrapport för garantifonden (EGFJ) och landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) för 2017 (16 oktober 2016 till och med 15 oktober 2017) gått igenom ärenden hos Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Länsstyrelser, Leaderområden och Sametinget utifrån ackrediteringskriterierna i EU-kommissionens förordning 907/2014. ESV har bedömt att utbetalningsstället i huvudsak uppfyller kriterierna. ESV som är reviderande organ för Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) har i sin årliga kontrollrapport för 2017 funnit att fel- procenten är 0 %.



Revisionsanmärkningar Jordbruksverkets verksamhet när det gäller utbetalning av EU-stöd revideras regelbundet av EU-kommissionen, Revisionsrätten, det attesterade organet, Riksrevisionen samt internrevisionen. För fullständig sammanställning av finansiella korrige-ringar, se kapitel Finansiell redovisning – Inledning.

Stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker (EGFJ)

En revision i november 2016 visade framför allt på att Jordbruksverkets kontroller gjorts vid fel tillfälle. Den visade också på brister i rimlighetsbedöm-ningen. Dessutom ansåg revisionen att en enskild producentorganisation inte borde ha erkänts alls, och alltså inte borde få något stöd.

Jordbruksverket håller på att se över vår hantering av stödet. Framför allt innebär det att tyngdpunkten i kontrollerna kommer att göras i ett tidigare skede än idag.

Företagsstöd och projektstöd (EJFLU 2007-2013)

I juni 2014 granskade kommissionen axel 1+3 inom det gamla landsbygdsprogrammet. Kommissionens föreslår en korrigering på 9 838 tusen euro. Jordbruksverket väntar på avslutande av ärendet via ad hoc beslut.

Gårdsstöd, förgröning, miljöersättningar m.m.

I september 2016 granskade kommissionen gårds- stöd, förgröning, miljöersättningar m.m. Revisions-processen har nu kommit ytterligare ett par steg. I december 2017 svarade Jordbruksverket på anteck-ningar från det bilaterala mötet. Kommissionen anser att alla kontroller för förgröningsstödet ska göras under en ganska kort period under som-maren. Ett annat problem är hur länsstyrelserna gör sina efterkontroller (dvs. återbesök där de ser risk för fel). Länsstyrelserna gör idag efterkontroller enligt en riskbedömning, men revisorerna menar att vi ska göra det i samtliga fall, alltså även om länsstyrelserna bedömt att det inte finns någon risk att villkoret inte kommer att uppfyllas.

Skolmjölksstödet

I september 2016 granskade kommissionen skol-mjölksstödet. De senaste stegen i revisionsprocessen är att Jordbruksverket har haft ett bilateralt möte med kommissionen och att vi i september skickade in ett svar till kommissionen efter deras anteckningar från det bilaterala mötet. Vi väntar nu på kommissionens meddelande om finansiell korrigering. Vi väntar oss en korrigering på en begränsad population när det gäller administrativa kontroller av produkters stödberättigande och en punktkorrigering för en brist i kontroll på plats som uppdagades för ett specifikt ärende.

Tabell 54 Felfrekvenser – garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) och fiskerifonden (EHFF)7

Utbetalt belopp, mnkr

Jordbruksverket, felfrekvens kontrollstatistik

Ekonomistyrningsverkets felfrekvens från granskning3

2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017

EGFJ - IAKS1, 2 6 618 0,58% 0,34%5 0,76% 0,00% 0,59% 0,12%

EGFJ - EJ IAKS1, 2 202 4,00% 2,16% 9,31% 0,00% 0,00% 0,00%

EJFLU - IAKS1, 2 1 382 8 4,01% 2,85% 6 1,94% 0,00% 0,50% 0,03%

EJFLU - EJ IAKS1, 2 1 189 8 0,37% 1,33% 0,02% 0,46% 0,13% 0,12%

EFF/EHFF4 17 8 - - 1,72% 0,00% 0,00%

1. IAKS står för det integrerade systemet för administration och kontroll. Bland annat gårdsstödet och de arealbaserade miljöersättningarna ingår i IAKS. EJ IAKS består av marknadsstöd och icke arealrelaterade åtgärder inom landsbygdsprogrammet.

2. Räkenskapsåret avser perioden 16 oktober året innan till 15 oktober aktuellt år.3. Procentsatsen i kolumnerna för Ekonomistyrningsverket (ESV) avser mest sannolikt fel. 4. Räkenskapsåret avser perioden 1 juli året innan till 30 juni aktuellt år 5. Felfrekvensen har uppdaterats jämfört med den siffra vi angav i förra årsredovisningen. 6. Felfrekvensen har uppdaterats jämfört med den siffra vi angav i förra årsredovisningen. 7. 2016 gör endast ESV granskningar av representativa urval och inte av Jordbruksverkets internkontroll.

Detta för att undvika dubbelarbete.8. Utbetalda belopp inkluderar nationell finansiering.Källa: Jordbruksverket och Ekonomistyrningsverket.



Nötkreatursstödet

I oktober 2016 granskade kommissionen nötkre-atursstödet. Revisionsprocessen har nu kommit ytterligare ett par steg. I december 2017 svarade Jordbruksverket på anteckningar från det bilaterala mötet. Kommissionen har bl.a. synpunkter på att vi lyfter bort sent rapporterade djur ur ansökan om stöd utan att vi gör ett administrativt avdrag för sådana djur. Landsbygdsprogrammet, projekt- och företagsstöd

I december 2016 granskade kommissionen åtgär-der inom det gamla landsbygdsprogrammet. Revisionsprocessen har nu kommit ytterligare ett par steg. Det bilaterala mötet har ägt rum och Jordbruksverket skickade i december in ett svar till kommissionen efter deras anteckningar från det bilaterala mötet. Kommissionen har bland annat riktat kritik mot offentlig upphandling, rimlighets-bedömning och rutiner för urval och bedömning av projekt. Nästa steg blir kommissionens meddelande om finansiell korrigering.

Tvärvillkor

En revision i april 2017 konstaterade att vi inte gjort några avdrag för brister som upptäckts vid kontroll av tvärvillkoren. Vi har fått rapport från revisions-besöket och nästa steg i revisionsprocessen blir ett bilateralt möte i Bryssel i februari 2018.

Investeringsstödet inklusive miljöinvesteringar

En revision i juni 2017 upptäckte en del brister både i det gamla och i det nya programmet. Revisorerna menade dock samtidigt att vår hantering förbättrats på viktiga punkter; till exempel fick vi ingen kritik för våra rimlighetsbedömningar i det nya programmet. Processen befinner sig i ett tämligen tidigt skede, och det är för tidigt att säga vilken kritik som kommer att kvarstå efter det bilaterala mötet i mars 2018.

Internkontrollens årliga granskningar Jordbruksverket har som fortsättning på förra årets systemgranskningar genomfört granskningar av genomförda administrativa kontroller av offentlig upphandling vid handläggning av utbetalningar som avser stöd till kompetensutveckling vid Jordbruksverket. Granskningen identifierade syste-matiska brister i kontrollerna. Det har inte gått att säkerställa att rutinbeskrivningen följs för kontroll av att stödmottagaren upphandlat korrekt enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. En åtgärdsplan för att vidta åtgärder finns.

För jordbrukarstöd har ärendegranskningar av kontroller på plats genomförts inom ersättningen för miljö- och klimatvänligt jordbruk avseende

betesmarker och slåtterängar samt inom kopplat stöd avseende ersättningen för nötkreatur. För nöt-kreatursstödet har även en granskning av rutiner och instruktioner för kontroll på plats genomförts. Granskningarna har endast visat på enstaka avvikel-ser som exempelvis brister i dokumentation i kon-troll på plats för nötkreatursstödet samt vissa mindre avvikelser i fältbedömningen i betesmarksstödet.

Interna revisioner av informationssäkerhet enligt ISO 27001 har genomförts kontinuerligt under året. Endast små brister har upptäckts. Vissa styrande dokument har bedömts behöva förtydligas och vissa IT-rutiner har uppdaterats under revisionernas gång.På uppdrag av Ekonomistyrningsverket har Jordbruksverket genomfört omverifieringar på 39 kontrollgårdar i 18 län. Inga systematiska brister har konstaterats vid granskningarna. Resultaten från granskningarna har presenterats för varje berörd verksamhet.

Vad gäller marknadsstöden har Jordbruksverket genomfört sex efterhandskontroller. Tre avseende producentorganisationer inom sektorn frukt och grönsaker och tre avseende kommuner för skolmjölksstöd. I kontrollerna av producentor-ganisationerna har vissa mindre brister konsta-terats, såväl vad gäller stödmottagarnas interna kontroll, brister i särredovisning och kontroll av medlemmarnas leveransplikt. Vidare finns vissa brister i Jordbruksverkets administrativa kontroller. Beträffande skolmjölksstödet kan nämnas brister hos stödmottagarna avseende avdrag för andra förbrukare och felaktiga beräkningar på de ansökta kvantiteterna.

Tillräckliga kontroller på rätt sätt och i rätt tid Kontrollverksamheten ska kännetecknas av tillräck-liga kontroller, utförda på rätt sätt och i rätt tid.

För stöd inom landsbygdsprogrammet och marknadsstöd gör Jordbruksverket kontroller på plats dels i samband med att stöd betalas ut och dels efterhandskontroller för kontroll av efterlevnad av stödvillkor under fem år. Urval av kontrollobjekt görs delvis slumpmässigt och delvis baserat på riskanalyser. Kontrollverksamheten styrs genom förord-ningskrav och riktlinjer för riskanalys och urval samt checklistor och kontrollinstruktioner.



Jordbruksverket har genomfört 21 efterhandskon-troller av stöd till investeringar inom landsbygds-programmet och 10 inom stöd till investeringar inom havs- och fiskeriprogrammet. Vid kontrollerna har ett ytterst fåtal mindre brister konstaterats i form av avsaknad av upplysningstavla om att investeringen delfinansierats av EU.

När det gäller kontroller på plats är kontroller inom Landsbygdsprogrammet den dominerande delen. Under året genomfördes 215 kontroller på plats. Kontroller på plats inom marknadsstöden minskar i takt med att stöden minskar. Stöd till skolmjölk är dock oförändrat medan stöd till produ-centorganisationer inom frukt och grönt samt övriga marknadsstöd minskar avsevärt. Totalt genomfördes 63 kontroller på plats inom marknadsstöden. Vid kontroll på plats konstateras ofta brister i iakttagelse av stödreglerna. Det är dock i de allra flesta fall min-dre betydande avvikelser.

Tullverket har år 2017 utfört fysiska kontroller till ett värde av drygt 400 tkr för utomkvotssocker som exporterats utan bidrag ut ur EU.

Måluppfyllelse – Korrekt genomförande av EU-stöden Jordbruksverket har haft svårt att leverera de begärda uppgifterna enligt uppsatta tidsfrister och behöver

under 2018 leverera underlag för att statistiken ska bli komplett för 2015 och 2016 avseende EGFJ-IAKS och EJFLU-IAKS. Under 2017 har utveckling och implementering av funktionalitet i IT- systemet inneburit att leveranserna av kontrollstatisk blivit mer korrekt och att vi för de flesta stöden kunnat skicka in kontrollstatistiken i tid.

Under året har Jordbruksverket haft revisions-besök av EU-kommissionen, Riksrevisionen samt Revisionsrätten. De granskar då korrektheten i vår hantering av ärenden inom jordbruks-, landsbygds- och fiskerifonden. Vi får vissa anmärkningar främst beroende på förseningen i våra IT-system samt att vi haft brister i kontroller. Dock har revisionsbesöken gått bra och Jordbruksverket har kunnat påvisa att det finns liten eller ingen risk för skada för fonderna. Vi har kunnat svara upp väl på de påpekanden som vi fått. Jordbruksverket lägger ner mycket stora resurser på revisionsarbetet då det är på en både bred och detaljerad nivå.

Jordbruksverket anser att vi trots de utmaningar vi stått inför har god kontroll på genomförandet av EU stöden. Vi arbetar med att ständigt förbättra och säkerställa hanteringen av dessa.

Målet att Jordbruksverket gör korrekta utbetal-ningar för EU stöd är delvis uppfyllt.

Tabell 55 Antalet utförda kontroller 2015-2017

Kontrollobjekt 2015 2016 2017

Efterhandskontroller marknadsstöd 5 3 6

Efterhandskontroller Landsbygdsprogrammet 19 33 21

Efterhandskontroller Havs- och Fiskeriprogrammet 10 13 10

Kontroller Marknadsstöd 126 99 63

Kontroller Landsbygdsprogrammet2 107 25 215

Besiktningar (EJFLU, EHFF, ESF och ERUF) 0 0 11

Tabell 56 Kostnader1 per kontroll 2015–2017, tkr

Kontrollobjekt 2015 2016 2017

Efterhandskontroller marknadsstöd 113,4 261,6 246,9

Efterhandskontroller Landsbygdsprogrammet2 10,6 9,7 16,5

Efterhandskontroller Havs- och Fiskeriprogrammet3 - - 9,7

Kontroller Marknadsstöd4 29,1 39,0 44,5

Kontroller Landsbygdsprogrammet5 41,1 61,6 26,2

Besiktningar (EJFLU, EHFF, ESF och ERUF) - - 17,3

1. Beräkningsgrunden är direkta kostnader för lön och resor, samt indirekta kostnader som beräknas med procent på löne-kostnaderna (2015=78%, 2016=73%, 2017=72%).

2. Kostnaden för efterhandskontroller landsbygdsprogrammet ökade 2017. Det beror på högre resekostnader och mer resetid, med anledning av kontrollernas geografiska läge.

3. År 2015 och 2016 saknas komplett ekonomisk uppföljning av dessa kontroller. 4. Kostnaden för marknadskontrollerna ökade 2017 på grund av upplärning av nya medarbetare.5. Kostnaden för kontroller på plats inom landsbygdsprogrammet har minskat som ett resultat av renodling och förenkling

av kontrollerna.

Konkurrensneutral uppdragsverksamhetI detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete inom de områden som är avgiftsfinansierade. Detta gäller distriktsveterinärerna, utsädeskontroll, köttklassificering och tjänsteexport.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader har under året uppgått till 617,7 miljoner kronor (40 % av Jordbruksverkets totala kostnader) för den verksamhet som redovisas under detta kapitel.

KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET


MÅL MÅLUPPFYLLELSEDistriktsveterinärerna ska tillhandahålla rikstäckande akut djursjukvård, epizootiberedskap och förebyggande djurhälsovård för alla djur i människans vård

Tillhandahålla rikstäckande akut djursjukvård – Fullt uppfyllt (4) Epizootiberedskap – Fullt uppfyllt (4)

Alla djur får djursjukvård om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan användas, oavsett tidpunkt på dygnet

Förebyggande djurhälsovård – Fullt uppfyllt (4)

Säkerställa att det finns utsädeskontroll för alla aktörer Fullt uppfyllt (4)

Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid (köttklassificering) Fullt uppfyllt (4)

Att tillhandahålla kompetens till internationellt utvecklings-samarbete inom Jordbruksverkets verksamhetsområde

Fullt uppfyllt (4)

DistriktsveterinärernaDygnet runt – året om!Distriktsveterinärerna arbetar för att djuren ska må bra. Vi erbjuder attraktiva tjänster och produkter för djursjukvård, förebyggande djurhälsovård, smitt-skydd och djurskydd. Våra kunder är privatpersoner, företag och myndigheter.

Distriktsveterinärernas kunder ska kunna nå oss snabbt och enkelt på tider och platser som passar dem. Vår etablering är baserad på djur- och invå-narantal, ekonomiska förutsättningar samt att det ska finnas ett rimligt avstånd till djurägare eller för djurägare att åka. Vi prioriterar verksamhet på landsbygden och i mindre tätorter.

Vår målsättning är att 90 % av alla djurägare, vid sjukdomsfall som är livshotande eller som vid för-dröjning allvarligt försämrar prognosen, ska kunna få veterinärvård inom tre timmar.

Verksamheten genomförs med personal inom djurens hälso- och sjukvård och består av legitime-rade veterinärer, legitimerade djursjukskötare samt djurvårdare.

Distriktsveterinärernas veterinärer är i grunden allmänpraktiker där alla behärskar samtliga vanliga djurslag och åtgärder i en beredskapssi-tuation. Utifrån denna breda kunskapsbas ökar vi veterinärernas specialisering mot i första hand särskilda djurslag. Mottagningar utvecklar olika inriktning/specialisering och därigenom komplet-terar de varandra i ett utökat samarbete. Vi har för djurslagen Nöt, Gris, Fjäderfä, Fisk och Häst skapat arbetsgrupper som har en särskild inriktning på respektive djurslag och som prioriterar detta i sin dagliga verksamhet. En viktig del i arbetsgruppernas arbete är att kvalitetssäkra vården bl.a. med hjälp av behandlingsriktlinjer och kompetensutveckling. Arbetsgrupperna leds av överveterinärerna.

Djursjukskötare och djurvårdare har kompetens i huvudsak inom hälso- och sjukvård för smådjur.

Kompetensen är förstärkt genom olika typer av specialutbildningar för t.ex. utfodring och tandvård.

För att driva ett veterinärmedicinskt utvecklings-arbete och kompetensutveckling av medarbetare, har Distriktsveterinärerna särskilda överveterinär-tjänster som har ett veterinärmedicinskt ämnesan-svar. Överveterinärerna ska stödja veterinärer och assistenter och fungera som mentorer. De ansvarar för kompetens- och kvalitetsutveckling inom sitt ämnesområde men jobbar också själva i stor utsträckning kliniskt. Överveterinärerna leder de djurslagsspecifika arbetsgrupperna.

Distriktsveterinärernas verksamhet genomsyras av principerna legalitet, saklighet, respekt, effekti-vitet och service. Vi följer svensk lagstiftning samt vetenskap och beprövad erfarenhet i det kliniska arbetet, t.ex. har vi en hygienstrategi för att hindra spridande av smitta och en strategi för en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Under året har vi tillsatt två halvtids överveterinärer i hygien och antibiotika för att ytterligare förstärka vår strategi i dessa frågor.

Verksamhetsinriktningen är för de olika verksam - hetsgrenarna:• Att vara en komplett leverantör av veterinär service

för lantbrukets djur. Vårt huvudsakliga utveck-lingsfokus ligger på förebyggande hälsovård.

• Att vara en komplett leverantör av ambulerande veterinär service samt hålla ett nätverk av mottag-ningar för häst. Den ambulanta verksamheten har getts ett särskilt fokus genom inköp av särskilda tjänstebilar, fullt utrustade för hästsjukvården.

• Att vara förstahandsvalet av veterinär service på primärvårdsnivå för smådjur. Att verka som aktiv, ansvarstagande och kompetent leverantör av offentliga uppdrag. Att verka som nationell smittskyddsresurs med hög beredskap och stort engagemang.



ResultatDistriktsveterinärernas verksamhetskostnader för 2017 uppgick till drygt 588 miljoner kronor, vilket är en ökning med närmare 6 % mot föregående år.

Verksamhetens intäkter 2017 uppgick till drygt 574 miljoner kronor (varav anslagsmedel uppgick till 105 miljoner kronor). Detta är en intäktsökning med närmare 3 % mot föregående år.

En stor del av kostnadsökningen beror på en ökad rekrytering av veterinärer, i syfte att skapa en uthålligare beredskap och för att tillsätta vakanta tjänster. I vissa områden har vi dock under året haft betydande problem med rekrytering av veterinärer och har i dessa områden fått modifiera beredskaps-rutinerna för att kunna uppfylla kravet på dygnet runt service. För att tillgodose behovet av rekryte-ringar har särskilda personalförstärkningar gjorts inom HR.

Personalförstärkningar har också skett inom IT och Inköp. Syftet har varit att förbättra journal-föringssystemet Link och utveckla våra digitala verktyg och dess säkerhet respektive hinna ikapp med upphandlingar inom ramen för LOU.

Kostnaderna för djursjukskötare och djurvår-dare har också ökat genom ökat antal anställda. Djursjukskötare behövs för att arbetet med smådjur ska kunna bli effektivare. Ett nära samarbete mellan veterinär och djursjukskötare är också en förutsättning för att kunna utveckla den veterinärmedicinska kom-petensen i arbetet med smådjur. Likaså innebär den support som djurvårdare ger till verksamheten, att de olika kompetenserna kan användas på bästa sätt.

Intäktsökningen kan till en del förklaras med genomförda prishöjningar under 2017. Den nedåtgå-ende trenden på lantbrukets djur, har bromsat upp och där genererar varje förrättning en större intäkt eftersom fler uppdrag och/eller längre uppdrag genomförs vid varje tillfälle. Den tydligaste intäkt-sökningen ser vi dock på häst där antalet uppdrag har ökat såväl under dagtid och under beredskap.

Prisutveckling per djurslag För att visa prisutveckling för behandling av olika djurslag, har en vanligt förekommande veterinär åtgärd valts ut för varje djurslag. Dessa åtgärder har varit kalvningsförlamning och juverinflammation på ko (lantbrukets djur), behandling av kolik på häst och kastration av hankatt (smådjur). Mellan 2015 och 2017 har priserna för de aktuella behandlingarna ökat med 2 % för ko 7 % för häst och 4 % för katt.

Ett arbete som är påbörjat under året, är att göra förenklingar av vår prissättning så att det blir lättare att informera kunden i förväg om priset för en tjänst, liksom det blir lättare för våra medarbe-tare att ta betalt.

Förrättningar per djurslag Varje besök hos djurägaren eller på mottagningen kopplat till en djurägare, genererar det vi kalla en förrättning, oavsett antal djur som behandlas vid detta besök. Allt större besättningar inom pro-duktionsdjurssektorn, gör att varje förrättning tar längre tid och omfattar fler djur. Avseende smådjur så går trenden mot mer avancerade, och tidsödande behandlingar. Antalet förrättningar på häst har under året ökat. Detta avspeglar den satsning vi gjort i kompetens och teknik via hästarbetsgruppen.

Tabell 57 Antal förrättningar per djurslag

Djurslag 2015 2016 2017

Lantbrukets djur 44 861 41 504 39 942

Hästdjur 51 719 50 228 51 723

Smådjur 161 788 161 635 158 922

Ej angivet djurslag1 73 903 74 688 73 138

Totalt 332 271 328 055 323 725

1. Ej angivet djurslag består av officiella uppdrag, uppdrag till djurhälsoorganisationer och uppdrag till andra myn-digheter. Från och med år 2014 ingår även försäljning av handelsvaror som t.ex. foder och djurtillbehör som inte är knutna till ett visst djur i denna kategori (fram t.o.m. 2013 fanns dessa försäljningar inte integrerade i journal-föringssystemet).


Officiella uppdragI samband med att alla officiella veterinärer ska ha en formell utbildning, har en översyn gjorts över hur många officiella veterinärer vi ska ha samt vilken kompetens dessa ska ha. Målsättningen har varit att fördela ut uppdragen på färre veterinärer för att dessa ska få en tillräcklig volym uppdrag för att kunna säkerställa en tillräcklig kompetens och erfa-renhet. I vissa områden har dock denna ambition lett till brist på officiella veterinärer vid vissa tillfällen, varför behörigheten åter har utvidgats till att omfatta fler veterinärer än vad som var tänkt från början.

Rikstäckande akut djursjukvård

Distriktsveterinärerna täcker huvuddelen av landet för officiella uppdrag och smittskyddsberedskap. För akut djursjukvård ansvarar organisationen för sjukvården inom sitt tilldelade beredskapsområde. Utöver Distriktsveterinärerna finns det privata aktörer i flera geografiska områden. En del av dessa har även beredskap för akuta sjukdomsfall. Där så ej är fallet har Distriktsveterinärerna på kundens begäran täckt upp för enstaka akuta sjukdomsfall där praktiken normalt upprätthålls av privata aktörer.



Bemanning Distriktsveterinärerna har upprätthållit bemanning i alla praktikområden varje dag under hela året. Vi arbetar långsiktigt med att vara en attraktiv arbets-givare för att säkerställa behovet av den kompetens som behövs i organisationen. Detta gäller såväl djur-hälsopersonal som personal i olika stödfunktioner. Vi har under året haft betydande problem med att rekry-tera veterinärer, vilket har inneburit en hög arbets-belastning för ordinarie personal. Under året har därför resurser tillsatts för att bredda vår rekrytering utomlands liksom att öka vår förmåga att ta hand om nyrekryterade genom en ny rekryteringsstrategi med ökat stöd från våra centrala stödresurser.

Belastning på den kliniska verksamheten är relativt stor sommartid då många privata aktörer tar ut ledighet. Rekrytering av sommarvikarier har gett ett varierande resultat. I de delar av landet som har haft en närhet till Stockholm/Uppsala har det i allmänhet inte varit något problem, medan andra områden inte haft tillgång till sommarvikarie över-huvudtaget. Bemanning över sommarperioden har då lösts med befintlig personal.

En stor del av vikariaten har betjänats av veteri-närstudenter från årskurs 5 i veterinärprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet. Studenter från samma årskurs har också erbjudits två veckors praktisk undervisning, i form av auskultation, med huvudinriktning på lantbrukets djur. Efter att detta moment i undervisningen tagits bort som ett obliga-torium, har dock antalet studenter på våra mottag-ningar, minskat. En bidragande orsak har också varit att antalet studenter med intresse för lantbrukets djur, förefaller ha minskat. Från studenthåll har detta dock varit en uppskattad form av undervisning med såväl kundkontakter som deltagande i uppdrag som man inte har i den ordinarie undervisningen vare sig vad gäller volym eller karaktär. För organisationen har detta inneburit inspirerande kontakter samt en möjlig rekryteringsbas.

LRF har under året tagit flera initiativ för att öka rekryteringsbasen av veterinärer till lantbruket. Detta är ett arbete som fortsätter under 2018 och där även Distriktsveterinärerna är delaktiga.

Distriktsveterinärerna har under året haft ett ökat fokus på arbetsmiljön för våra anställda i syfte att minska antalet sjukskrivningar och minska perso-nalomsättningen. Vi har också en utökad samverkan mellan arbetsgivaren och de fackliga parterna.Förra året identifierades fyra prioriterade områden:• Beredskap: För att hitta alternativa lösningar till

dagens beredskapsupplägg pågår olika initiativ. Ett av dessa är den s.k. ”Sörmlandsmodellen” då en veterinär enbart arbetar under beredskapstid under en hel vecka utan att behöva arbeta dagtid. Dessutom har ett antal piloter av beredskapstele-fonen genomförts. Tanken med samtliga initiativ är att hitta smartare beredskapslösningar både för kunden, anställda och hela organisationen.

• Lönemodell för veterinärer: Förhandlingar har påbörjats för att nå fram till en lönemodell som ligger i tiden, som stödjer en god arbetsmiljö och som ger möjlighet för Dv att vara en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden.

• Kompetensförsörjning: Inom kompetensförsörj-ning är fokus att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens samt att skapa attraktiva förutsätt-ningar för arbetet.

• Under 2017 har vi satsat på att utveckla våra chefer/ledare för att ge dem möjligheter att stärka sitt led-arskap, nästa steg är att sjösätta vårt program för utveckling av våra medarbetare.

I syfte att förenkla för kund och medarbetare har ett arbete påbörjats med att ta fram en ny prissättnings-modell som kommer att införas i samband med att en ny lönemodell införs. Modellen behöver inte ta hänsyn till medarbetarnas tantiemlön utan bygger på marknadens betalningsförmåga och vårt krav att kunna finansiera vår verksamhet. Målsättningen är att den nya prismodellen ska vara införd under andra halvan av 2018.

MarknadDen veterinära marknaden, utvecklas idag mycket snabbt och konkurrensen ökar. I syfte att förstärka Distriktsveterinärernas marknadsarbete, genomför-des under året en organisationsförändring genom att skapa en marknadsgrupp under ledning av mark-nadschefen. Gruppen arbetar med olika affärsområ-den: häst, produktionsdjur och smådjur, med varsin affärsområdeschef (affärsområdeschef för smådjur tillsätts under 2018). Syftet är att öka exponeringen mot marknaden samt att utveckla våra erbjudanden till kund. Till gruppen hör också en marknadsassist-ent som, förutom operativt arbete, har ett särskilt uppdrag att utveckla vår digitala marknadsföring.

Måluppfyllelse – rikstäckande akut djursjukvårdMålet att svara för rikstäckande akut djursjuk-vård bedömer Jordbruksverket är fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på att vi kunnat erbjuda veterinär service under årets alla dagar och dygnet runt i samtliga de beredskapsområden som vi har ansvaret över.

EpizootiberedskapUnder 2017 har Distriktsveterinärerna bidragit till ett gott smittskyddsläge i landet genom att ha en bered-skap för utbrott mot smittsam sjukdom samt delta i bekämpningen av dessa. Distriktsveterinärerna har, som ett led i EU:s övervakning av blåtunga, genomfört en nationell serologisk provtagning av nötkreatur.



Distriktsveterinärerna har aktivt deltagit i en vacci-nationsinsats som en följd av mjältbrandsutbrottet på Omberg 2016 i Östergötland. Distriktsveterinärerna har också medverkat som utredande veterinärer vid ett utbrott av Newcastlesjukan i Vellinge.

I samband med fågelinfluensa (H5N8) i en kommersiell besättning utanför Nyköping har Distriktsveterinärerna upprättat en operativ led-ningscentral med insatsledning och utredande veterinärer. I arbetet har flera frivilligresurser från Blå stjärnan och Hemvärnet deltagit. Dessutom har specifik hjälp från Räddningstjänsten rekvirerats.

Måluppfyllelse - epizootiberedskapMålet att svara för epizootiberedskap bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på den beredskapsplan som finns och de aktuella insatserna under 2017

Förebyggande djurhälsovårdUnder 2017 har Distriktsveterinärerna gjort fortsatta satsningar inom den förebyggande hälsovården för nöt, äggproduktion och gris.

För mjölkkor har huvudinriktningen rört villko-rad läkemedelsanvändning (ViLA) med såväl utbild-ning av veterinärer som av djurägare. Intresset bland producenter för tjänsten, har stadigt ökat under året och är nu en viktig bas i vårt förebyggande arbete.

Distriktsveterinärerna har under året startat upp det s.k. gristeamet. Detta är en grupp av ca 10 veterinärer som i sitt arbete ska prioritera arbete i grisbesättningar och som genomgår en två årig utbildning under ledning av överveterinären på gris. Syftet är att kunna erbjuda en hög och produk-tionsinriktad kompetens och där gristeamet på sikt ska överta de kunder som idag betjänas av ordinarie distriktsveterinärer.

Distriktsveterinärerna har under året ansökt om fortsatt tillstånd att bedriva hälsokontroll på gris.

Måluppfyllelse – förebyggande djurhälsovårdMålet att svara för förebyggande djurhälsovård bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på de fortsatta satsningar som är gjorda under 2017.

UtsädeskontrollFör att säkerställa att det finns tillgång till utsädes-kontroll för alla aktörer i Sverige ska Jordbruksverket inom ramen för uppdragsverksamheten tillhanda-hålla en sådan kontroll på den fria marknaden.

Uppdragsverksamheten inom utsädesområdet innefattar åtgärder inom ramen för det obligatoriska certifieringssystemet (fältbesiktning, provtagning, analysering, kontrollodling), kvalitets- och sundhets-kontroll, provrensning, kontroll av nya sorter m.m.

Verksamheten bedrivs för fröburna växtslag i konkurrens med andra certifierande organ och med möjligheter för utsädesproducenter att utnyttja auktoriserade laboratorier samt auktori-serad personal för fältbesiktning och provtagning. Utsädeskontrollen är helt självfinansierad.

Tabell 58 Antal delanalyser – fröburna växtslag

Verksamhetsår 2015 2016 2017

Certifieringsanalyser 15 853 16 025 16 931

Övriga analyser 14 059 13 762 13 545

Summa 29 912 29 787 30 476


Jordbruksverkets ambition är att fortlöpande anpassa arbetsrutiner och metoder till kundernas behov för att därigenom kunna upprätthålla en kompetent och kostnadseffektiv kvalitetskontroll. I nuläget pågår ett antal olika förändringsprojekt av vilka följande kan nämnas:

• Utveckling av ett nytt administrativt IT-system för hantering av verksamhetens processer.

• Optimera det digitala gränssnittet mellan verk-samheten och kunderna för effektiv hantering av både uppdrag och resultat via webbplats.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdrags-verksamheten inom utsädesområdet uppgår 2017 till 24,5 miljoner kronor (föregående år 23,4 miljoner kronor).

Måluppfyllelse – utsädeskontrollJordbruksverket har under året säkerställt att det finns utsädeskontroll tillgänglig för alla aktörer på marknaden och därför är målet fullt uppfyllt.

KöttklassificeringJordbruksverket övervakar klassificeringen av slaktkroppar på slakterierna genom att säkerställa att bedömningen sker likadant i hela landet. Våra inspektörer besöker slakterierna kontinuerligt och kontrollerar att klassningen sker enligt EU:s gemen-samma system, EUROP.

Kostnaden för klassificeringsverksamheten 2017 är totalt 3,2 miljoner kronor. Av totalkostnaden står slakteribranschen för hälften, medan reste-rande finansieras av Jordbruksverket. Detta gör att Jordbruksverkets verksamhetskostnad för uppdrags-verksamheten var ca 1,6 miljoner kronor för 2017.

Den vanligaste orsaken till avvikelser är att bedömningen av nötkreatur eller får legat utanför godtagbara marginaler. I samtliga fall har klass-ningen nått godkänd nivå efter återbesök.



Måluppfyllelse - köttklassificering Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genom-förandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed fullt uppfyllt.

Tabell 59 Klassificering av slaktkroppar 2015–2017

2015 2016 2017



Avvikelser, % 5,6 % 7,5 % 6,5 %


1. Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån resultatområdets totala kostnader exklusive projektkost-nader. Under 2017 uppkom inga projektkostnader.


TjänsteexportTjänsteexportverksamheten har under innevarande år bedrivits i linje med den strategiska inriktning och mål som beslutats för verksamheten. Vid ingången av 2017 bedömdes utsikterna för en stark utveckling under året som mycket god. Flera långsiktiga insatser var antingen igångsatta eller redan beslutade; (i) EU-twinning projekt i Moldavien (24 mån)(ii) International Training Program ITP (60 mån) (iii) Bi-lateralt Sida-finansierat kapacitetsutveck-

lingsprojekt i Moldavien (36 mån) (iv) Korttidsuppdrag som underleverantör till bl.a.

SLU (Tadjikistan) och SCB (Balkan).

För att bygga vidare på tidigare erfarenheter från bl.a. Georgien, har Jordbruksverket under året utvecklat och börjat implementera en helt ny projektstyrnings-modell för tjänsteexporten. Syftet är att förenkla, kvalitetssäkra och effektivisera projektutförandet. Övriga interna utvecklingsinsatser inkluderar en

personalpool med experter som utbildats och gjorts tillgängliga för utlandsuppdrag. Samverkan med andra myndigheter inklusive Sida har prioriterats under året.

Den bärande stommen för resultatområdet och den enhet (EIUS) som inrättades 2014 med uppdrag att utvidga myndighetens tjänsteexport utgörs alltjämt av bi-laterala utvecklingsprojekt som finan-sieras av biståndsbudgeten genom Sida.Under hösten 2017 avbröts Jordbruksverkets bilaterala stöd till Moldaviens livsmedelssäkerhets- myndighet.

I övrigt har Jordbruksverket genomfört två mis-sioner till Kosovo under året som underleverantör till SCB samt en mission till Tadjikistan som underleve-rantör till SLU. I övrigt bedriver vi aktiva samarbeten inom myndighetsnätverket för tjänsteexport samt övriga fora relaterade till PGU och Agenda 2030.

Jordbruksverket har under året försökt både bredda - och säkra fler finansieringskällor för verksamheten. Dock kvarstår Sida som den enskilt största framtida finansiären.

Vid utgången av 2017 kan Jordbruksverket dess-värre konstatera att förutsättningarna för tjänsteex-port har förändrats påtagligt.

Jordbruksverkets roll inom tjänsteexporten utreds för närvarande då vi ser svåra möjligheter att uppfylla kraven på full kostnadstäckning för verksamheten.

Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamhet inom tjänsteexportområdet för 2017 uppgår till 5,5 miljoner kronor, föregående år 4,0 miljoner kronor.

Måluppfyllelse – kompetens till internationellt utvecklingsarbeteJordbruksverket har under året tillhandahållit kompetens som efterfrågats till internationellt utvecklingssamarbete inom myndighetens verksam-hetsområde. Jordbruksverket har härigenom aktivt bidragit till Sveriges politik för global utveckling. Målet bedöms vara fullt uppfyllt.

Attraktiv myndighet med engagerade medarbetareDetta avsnitt behandlar Färdplanens fokusområde ”Attraktiv myndighet i koncernen staten”.

Under 2017 har Jordbruksverket särskilt fokuserat på insatser inriktade på att vara en attraktiv arbetsgivare, ett aktivt medarbetarskap och ledarskap samt en effektivare kompetensförsörjning.

ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE


Attraktiv arbetsgivare För att attrahera och behålla rätt kompetens ska vi vara en attraktiv arbetsgivare. För Jordbruksverket betyder det att vara en modern arbetsgivare med hög grad av tillit och som ger medarbetarna rätt förutsättningar att påverka och utvecklas på arbetet. En central del under året har därför varit insatser kring medarbetarskap, ledarskap, ökad dialog och öppenhet samt aktivitetsbaserat arbetssätt.

Stärka vårt varumärke

Under 2017 har Jordbruksverket fortsatt det stra-tegiska arbetet med hur vi marknadsför oss som arbetsgivare och hur vi stärker vårt varumärke. Vi har genomfört en kartläggning av de målgrupper som vi särskilt behöver nå ut till för att säkra kompetensför-sörjningsbehoven framöver. Vi har i linje med detta deltagit på flera mässor och arbetsmarknadsdagar för att nå rätt kompetens. Aktiviteter inom sociala medier har också varit en viktig åtgärd.

Personalstruktur

I tabell 65 redovisas antal tillsvidareanställda den 31 december vid Jordbruksverket. Under året har Jordbruksverket rekryterat 271 nya medarbetare och 166 medarbetare har sluta. Detta ger en netto- ökning på 105 tillsvidareanställda för 2017 till totalt 1 486 personer. I siffran ingår även tjänstlediga. Jordbruksverket exklusive uppdragsverksamheten har ökat med 59 medarbetare. Ökningen har fram-förallt skett gällande medarbetare som handlägger EU-stöd, bland annat cirka 20 nya medarbetare inom lokalt ledd utveckling. Nya uppdrag kopplat till den nationella livsmedelsstrategin samt ett samlat kompetenscentrum för försöksdjursverksamhet (3R) har också medfört en ökning av handläggare. Inom uppdragsverksamheten som främst består av Distriktsveterinärerna har ett utökat behov av vete-rinärer och djursjukskötare bidragit till ökningen med 46 medarbetare under året. Denna mätning av antal anställda kan jämföras med antal årsarbets-krafter enligt tabell 1 i kapitel Ekonomisk översikt. Den faktiskt arbetade tiden 2017 motsvarade 1 336 årsarbetskrafter. Detta är en ökning med 86 års- arbetskrafter. Att siffrorna skiljer sig åt beror till stor del på att Jordbruksverket har en uttalad policy att minska andelen tidsbegränsat anställda.

Personalrörligheten är 12 % för 2017 vilket är en ökning med 3 procentenheter i jämförelse med före-gående år. Rådande högkonjunktur och konkurrens om arbetskraft har troligen påverkat personalrörlig-heten. Se tabell 60.

Jordbruksverket har en hög andel tillsvidare- anställda vilket bidrar till trygghet och kontinu-itet på arbetsplatsen. 5 % av medarbetarna på Jordbruksverket exklusive uppdragsverksamheten utgjordes av tidsbegränsat anställd personal under 2017. Det är en fortsatt minskning från föregående år. Pensionsavgångarna 2017 motsvarade 0,9 % av de tillsvidareanställda. Under 2018 kommer 11 anställda (8 kvinnor och 3 män) fylla 65 år. Det motsvarar 0,7 % av de tillsvidareanställda. Fler medarbetare väljer idag att arbeta kvar efter fyllda 65, jämfört med tidigare år. Se tabell 61.

Främjande av mångfald

I mångfaldsplanen finns mål som syftar till att öka mångfald och tillgänglighet. Jordbruksverket ska ha en kultur som skapar förutsättningar för att ta tillvara medarbetarnas olika kompetenser, erfaren-heter och drivkraft. Vidare handlar målen om att vi ska ha en jämn könsfördelning, åldersbalans och ökad mångfald inom alla yrkesgrupper och befatt-ningar. Vi ska kunna förena föräldraskap och arbete samt ha verksamhet, lokaler och information som är tillgänglig för människor med funktionsnedsättning.

Att eftersträva en jämn könsfördelning bland medarbetarna är en mycket central fråga för Jordbruksverket och ansträngningar görs för att vända trenden. Könsfördelningen bland tillsvi-dareanställda inom hela Jordbruksverket är 71 % kvinnor och 29 % män, vilket är en ökning med en procentenhet för kvinnor jämfört med 2016 och 2015. Könsfördelningen är jämnare om uppdragsverk-samheten exkluderas: 64 % kvinnor och 36 % män. Bland chefer inom hela organisationen är könsför-delningen 60 % kvinnor och 40 % män. Se tabell 65.

För att nå en jämnare könsfördelning bland medarbetarna pågår ett erfarenhetsutbyte med andra organisationer. Målsättningen är att nå fram till framgångsrika arbetssätt inom området. Vi utvärde-rar även vår rekryteringsprocess, för att säkerställa att den är könsneutral. Jordbruksverket behöver därför arbeta långsiktigt med olika åtgärder för att påverka könsfördelningen. Ett arbete som kommer att fortsätta under 2018.

Under året har Jordbruksverket infört en funktion för anmälan av allvarliga missförhållanden inom myndigheten. Generaldirektören har också lyft frågeställningar om kränkande särbehandling med samtliga chefer i samband med Metoo-rörelsen.

Medarbetare med annat födelseland än Sverige har ökat från 9,2 % av Jordbruksverkets anställda 2009 till 10,1 % 2017. Se tabell 63.

Medelåldern på Jordbruksverket är 44 år vilket är oförändrat i jämförelse med föregående år. Se tabell 61 och 62.



Tabell 60 Personalrörlighet i procent

Jordbruksverket Uppdragsverksamhet2 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet

2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017

Personalrörlighet 1 10 9 12 12 12 11 6 7 12

- kvinnor 10 10 11 13 13 12 7 7 11

- män 8 7 12 7 7 9 6 6 13

1. Personalrörlighet bland tillsvidareanställda enligt Nyckeltalsinstitutets definition, det lägsta talet av nyanställda eller avslutade dividerat med genomsnittligt antal anställda under året.

2. Distriktsveterinärerna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport


Tabell 62 Medelålder


2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017

Medelålder 44 44 44 43 42 41 46 45 45

- kvinnor 43 43 42 42 40 40 45 45 45

- män 47 46 46 49 48 47 46 46 46



Tabell 63 Etnisk mångfald i procent


2009 2013 2017 2009 2013 2017 2009 2013 2017

Antal anställda 1180 1280 1486 528 541 583 652 739 903

-andel födda i Sverige 90,8 90,4 89,9 - - 87,6 - - 91,4

-andel utrikesfödda (Norden utom Sverige)

3,6 3,2 3,1 - - 6,0 - - 1,2

-andel utrikesfödda (utom Norden)

5,6 6,4 7,0 - - 6,4 - - 7,4

Andel utrikesfödda totalt 9,2 9,6 10,1 - - 12,4 - - 8,6



Tabell 61 Åldersfördelning i procent


2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017

Åldersfördelning

- 29 år och yngre 8 10 12 11 15 18 5 7 7

- 30 – 39 år 28 27 28 35 32 32 25 24 26

- 40 – 49 år 31 30 27 26 26 24 34 32 29

- 50 – 59 år 24 24 24 20 19 19 27 27 28

- 60 år eller äldre 9 9 9 8 7 7 9 10 10





Moderna beredskapsjobb och praktik i staten

Under 2017 har vi fortsatt att ställa praktikplatser till förfogande för nyanlända arbetssökande och för personer med funktionsnedsättning, enligt reger-ingens uppdrag för perioden 20160401-20181231. Insatsen moderna beredskapsjobb i staten 2017-2020 enligt regeringsbeslut, har påbörjats under hösten.

Distriktsveterinärerna

En stor utmaning för att säkra kompetens- försörjningen på sikt är bristen på veterinärer och djursjukskötare i Sverige. Distriktsveterinärerna har genomfört flera rekryteringsträffar på univer-sitet och högskolor i Europa, för att marknadsföra Distriktsveterinärerna som arbetsgivare.

Distriktsveterinärerna har under året, tillsam-mans med personalorganisationerna påbörjat för-handlingar för att nå fram till en ny lönemodell, som stödjer god arbetsmiljö, effektiv verksamhet och som möjliggör Distriktsveterinärerna att vara en attraktiv arbetsgivare.

Medarbetarskap och ledarskapUtveckling av medarbetar- och ledarskap är en av Jordbruksverkets viktigaste frågor i syfte att skapa förutsättningar för en effektiv verksamhet.

Medarbetarskap

Jordbruksverket arbetar långsiktigt med att stärka medarbetarskapet och målsättningen är att ha ett aktivt medarbetarskap präglat av medledarskap. Efter bakgrundsarbete 2016, har vi under 2017 foku-serat på genomförande och utveckling.

Alla medarbetare på Jordbruksverket har fått reflektera och diskutera hur vi som medarbetare ska agera för att efterleva vår vision och vår värde-grund. I nästa steg har medarbetarna fått delta i ett medarbetarspel, med fokus på öppenhet och dialog kring aktuella frågeställningar och situationer på Jordbruksverket. Spelet togs fram i samarbete med

ledning, HR, kommunikation, personalorganisationer och medarbetarråd.

Under hösten har arbetsplatsdialoger genom-förts på varje enhet. Dialogen har ersatt den tidigare medarbetarundersökningen. Dialogen fungerar som ett verktyg för enheterna att identifiera nuläge och kartlägga utvecklingsbehov när det gäller öppenhet, välmående och förmåga att arbeta tillsammans utifrån verksamhetens mål. Samtliga enheter genom-förde dialoger. Varje enhet har därefter fått möjlighet att välja ett utvecklingsområde som de ska arbeta vidare med under kommande verksamhetsår för att stärka gruppens arbete och arbetsklimat framåt.

Nu pågår arbete där varje enhet på Jordbruks-verket, utifrån sina behov, väljer en workshop med inriktning medarbetarskap. Det arbetet fortsätter under våren 2018.

Ledarskap

Jordbruksverket har under året rekryterat 14 chefer, 9 kvinnor och 5 män. 4 chefer har rekryterats utanför Jordbruksverket medan 10 har rekryterats internt.

Jordbruksverkets treåriga ledarutvecklingsprogram, avslutades under 2017 med en femte modul kring LEAN och ett effektivare arbetssätt. Det är viktigt framåt att även medarbetarna involveras, känner inflytande, vilja och energi för att vara med och utveckla verksamheten genom LEAN.

2017 har vi även arbetat för att förbättra och förtydliga vår introduktion för nya chefer, samt det utbildningsutbud som finns för att fortsätta utveckla chefernas kompetens.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron på Jordbruksverket exklusive upp-dragsverksamheten är 3,7 % under 2017. Det är en minskning med 0,6 procentenheter i jämförelse med föregående år. Se nedanstående tabell. För Jord-bruksverket exklusive uppdragsverksamheten är det framförallt den långa sjukfrånvaron som minskat. Det finns ett medvetet fokus på tidiga insatser för att förebygga ohälsa.

Tabell 64 Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid för Jordbruksverket

Jordbruksverket Uppdragsverksamhet1 Jordbruksverket exkl.

Uppdragsverksamhet

2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017

Total sjukfrånvaro 4,7 4,8 4,1 5,5 5,5 4,6 4,2 4,3 3,7

- kvinnor 5,7 5,7 5,1 6,5 6,2 5,3 5,2 5,3 4,9

- män 2,2 2,7 1,6 1,5 2,3 1,1 2,6 2,8 1,8

- 29 år och yngre 2,3 2,7 3,0 2,5 3,7 3,0 2,3 2,1 3,0

- 30 – 49 år 5,0 5,0 4,0 6,3 6,6 5,0 4,2 4,0 3,4

- 50 år eller äldre 4,9 5,0 4,6 5,2 4,7 5,4 4,8 5,2 4,3

Andel (%) sjukfrånvaro samman hängande 60 dagar eller mer

51,1 56,2 43,0 56,3 53,4 43,9 48,0 58,0 42,5





I figur 11 framgår att totala sjukfrånvaron för Jordbruks-verket inklusive uppdragsverksamheten ökat under 4 år men minskar med 0,7 procentenheter under 2017.

Figur 12 Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid för Jordbruksverket

Avser sjukskrivning i procent av arbetad tid. Jordbruksverket inkl. uppdragsverksamheten.


ÖvertidDen totala övertiden på Jordbruksverket exklusive uppdragsverksamheten under 2017 var 4 910 timmar, vilket är en minskning med 631 timmar jämfört med 2016. Övertid har främst uppstått vid säsongs- betonat arbete, arbete inom krisorganisationen samt IT-avdelningens jourverksamhet.

DistriktsveterinärernaDistriktsveterinärerna har under 2017 sjösatt ett ledarskapsprogram och genomfört tre av totalt fem moduler under året. Målsättningen är att stärka cheferna i sin roll inom flera fokusområden.

I syfte att öka effektiviteten har Distrikts-veterinärerna fortsatt det interna utvecklingsarbetet med fokus på att ta fram en strategisk affärsplan för 2018-2022. Planerna syftar till att stödja kundfokus och affärsmässighet och målsättningen är att orga-nisationen ska bli mer proaktiv än reaktiv i arbets- sätten. Utvecklingsarbete enligt LEAN har fortsatt under 2017, där bland annat korta dagliga pulsmöten har införts som rutin.

När den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö kom (AFS 2015:4) så genomförde Distriktsveterinärerna en utbildning för chefer till-sammans med företagshälsovården. Utbildningen byggde på exempel kopplade till arbetsmiljö, från tre olika kliniker inom organisationen. Målsättningen är att skapa friskare arbetsplatser och att hålla nere sjuktalen. Distriktsveterinärerna präglas också av klinisk verksamhet vilket ställer högre krav på ett effektivt arbete med förebyggande insatser för att minska risken för olycksfall i arbetet.

KompetensförsörjningUtveckla och behålla rätt kompetensGod kompetensförsörjning är en av Jordbruksverkets viktigaste strategiska uppgifter och vi har därför komp- etensanalys som en del av verksamhetsplaneringen.

2017 genomfördes analyser på respektive avdelning för att kartlägga kompetensbehovet, både på lång och kort sikt. Resultatet har aggregerats på central nivå för att finna gemensamma utvecklingsinsatser. Varje avdelning har också tagit fram egna åtgärder för att säkra sitt framtida kompetensbehov.

Engagerade medarbetare med rätt kompetens

Jordbruksverket har ett långsiktigt behov av både specialistkompetens och bredare kompetens, som kan anpassas efter verksamhetens behov. För att säkerställa en träffsäker och inkluderande rekryteringsprocess arbetar Jordbruksverket med kompetensbaserad rekryteringsmetodik. Inför varje rekrytering används i regel en workshop där medar-betare och chef utifrån sina perspektiv bidrar till att utforma en kravspecifikation.

Antalet utbildningsdagar har det senaste året legat på 4,9 dagar per anställd vilket är en ökning jämfört med 2016. Kvinnorna har i genomsnitt 5,1 dagar medan männen har 4,5 dagar.

IT-avdelningen har tagit emot 6 traineer genom sitt IT-traineeprogram under 2017. Det är fjärde gången som programmet genomförs.

Jordbruksverkets generaldirektör har under året haft flertalet träffar med medarbetarrådet för att diskutera och arbeta med aktuella frågor inom fokusområdet attraktiv myndighet i koncernen staten. Teman har bland annat varit hur vi ska stärka öppenheten på Jordbruksverket ytterligare, framta-gande av medarbetarskapsspel, diskussioner kring flytt till nya lokaler och aktivitetsbaserat arbetssätt. Medarbetarrådets idéer och tankar är viktiga inslag för att utveckla verksamheten åt rätt håll och skapa ökad delaktighet hos de anställda.

Andra viktiga utvecklingsinsatser under 2017: • Introduktion av nya medarbetare. Fokus har varit

på ett modernare, digitalt format. I dialog har nya medarbetare fått påverka och tycka till om Jordbruksverket som arbetsgivare.

• Mobilt arbetssätt har införts under året som ett sätt att möta både arbetsgivarens och arbets-tagarens behov och önskemål om flexibla och effektiva arbetssätt.

• Jordbruksverkets övergripande arbetsmiljömål är ”Att skapa en fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall samt främjar goda arbetsresultat, trivsel och utveckling för verksamheten och medarbetarna”. Som ett led i detta har vi under året satsat på utbildning av chefer i organisatorisk och social arbetsmiljö.

• Pulsmätningar. I ett projekt för införande av den nya EU-politiken, har Jordbruksverket i syfte att identifiera möjligheter och utmaningar inom arbetsmiljö och arbetssätt infört pulsmätningar. Medarbetarna involveras på så sätt och är del-aktiga i förbättringsarbetet. Verktyget kommer fortsätta att användas framöver och då även i linjeverksamheten.

0,0%

1,0%

2,0%

3,0%

4,0%

5,0%

2008

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017



Jordbruksverket Uppdragsverksamhet1 Jordbruksverket exkl.

Uppdragsverksamhet

2015 2016 2017 2015 2016 2017 2015 2016 2017

Tillsvidareanställda 1306 1381 1486 516 537 583 790 844 903

- kvinnor 910 964 1055 411 433 478 499 531 577

- män 396 417 431 105 104 105 291 313 326

Administratörer 233 244 260 169 187 207 64 57 53

- kvinnor 204 214 231 151 167 188 53 47 43

- män 29 30 29 18 20 19 11 10 10

Handläggare 691 743 808 28 18 24 663 725 784

- kvinnor 427 461 514 14 10 16 413 451 498

- män 264 282 294 14 8 8 250 274 286

Distriktsveterinärer 282 291 307 282 291 307

- kvinnor 223 229 243 223 229 243

- män 59 62 64 59 62 64

Chefer 100 103 111 36 41 45 64 62 66

- kvinnor 56 60 67 23 27 31 33 33 36

- män 44 43 44 13 14 14 31 29 30

- Varav ledningsgrupp 6 7 7 1 1 6 6 6

- kvinnor 2 2 1 2 2 1

- män 4 5 6 1 1 4 4 5

- Varav avdelningschefer2 10 8 10 10 8 10

- kvinnor 5 4 2 5 4 2

- män 5 4 8 5 4 8

- Varav enhetschefer3 47 48 52 3 3 5 44 45 47

- kvinnor 24 26 33 1 24 26 32

- män 23 22 19 3 3 4 20 19 15

- Varav regionchefer 4 4 4 4 4 4

- kvinnor 3 3 3 3 3 3

- män 1 1 1 1 1 1

- Varav klinikchefer 28 31 34 28 31 34

- kvinnor 20 24 27 20 24 27

- män 8 7 7 8 7 7

- Varav övriga chefer 5 5 4 2 2 1 3 3 3

- kvinnor 2 1 1 2 1 1

- män 3 4 3 2 2 1 1 2 2

Tabell 65 Antal tillsvidareanställda vid Jordbruksverket den 31 december


2. Från och med 2017 redovisas tillförordnade avdelningschefer vilka ej redovisats tidigare år.

3. Från och med 2017 redovisas tillförordnade enhetschefer vilka ej redovisats tidigare år.


Stödjande processer I detta avsnitt redovisar vi hur Jordbruksverket arbetar med intern styrning och kontroll, utveckling av verksamheten, kommunikation och andra verksamhetsstödjande funktioner.

STÖDJANDE PROCESSER


KundtjänstVåra kunder har ett fortsatt behov av enkla kontakt-vägar in till Jordbruksverket. Kunderna har möjlig-het att kontakta oss via telefon, mejl och webbforum. De vanligaste frågeområdena är om lantbrukets djur samt om sällskapsdjur. Se uppgifter om antalet kon-takter i tabellen nedan.

Tabell 66 Antal kontakter med Jordbruksverkets kundtjänst

2015 2016 2017

Antal telefonsamtal 190 067 208 816 167 174

Antal mejl 16 114 20 160 20 602

Antal frågor i webbforum 6 808 5 047 2 559

Antal visningar av frågor i forum 73 200 52 244 46 233


Antalet telefonsamtal till kundtjänst har minskat under 2017 jämfört med de två tidigare åren. Den största anledningen till att samtalen har minskat är ett förändrat arbetssätt avseende växelsamtal och interna samtal. Genom att lägga mer tid på varje samtal höjer vi kvaliteten och får bättre träffsäker-het och en förmodad ökad kundnöjdhet. Under 2017 besvarades 84 % av alla inkommande samtal till kundtjänst vilket ligger precis under vår målsättning om att besvara 85 % av samtalen.

Vårt webbforum är ett bra komplement till mejl och telefonkontakter men vi ser ett minskat antal besök i forumet. Vi behöver arbeta mer framöver med att synliggöra forumet i olika kanaler för att öka användningen.

Kundtjänst jobbar kontinuerligt med kvalite-ten på kundmötena. Under 2017 har vi genomfört en extern utvärdering med syfte att identifiera utvecklingsområden för vårt bemötande och vår tillgänglighet. Utvärderingen visade överlag ett gott resultat men för att stärka vårt bemötande ytterligare behöver vi utveckla gränssnitten mellan kundtjänst och kärnverksamheten. Underlaget kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla vår verksamhet.

Styrning av utvecklingsverksamhetenArbetet med att förbättra vår utvecklingsverk-samhet har fortsatt under 2017. Myndighetens utvecklingsutskott arbetar med att ta fram fleråriga och årliga utvecklingsplaner i portföljstyrningen. Utvecklingsplanerna innehåller prioriterade utveck-lingsinitiativ som bidrar till att vi ska nå våra mål.

Vi har påbörjat arbetet med att implementera en ny projektmetod i organisationen. Den nya projekt- metoden kommer att ge ett ökat stöd för beställare, styrgrupps medlemmar och projektledare vilket ska bidra till effektivare arbete i projekt.

LeankontorUnder året har Jordbruksverket beslutat att satsa brett på att införa en lean kultur i verksamheten. Det övergripande syftet är att öka värdet på Jordbruksverkets tjänster till våra kunder, medarbetare och uppdragsgivare.

Ett led i införandet av lean har varit att skapa en ny stödverksamhet i form av ett leankontor. Syftet är att stötta verksamheten att nå sina mål med hjälp av leanprinciper. Under 2017 har vi anställt en leansamordnare och startat upp ett nätverk av lean-coacher. Vi har också genomfört utbildningsinsatser för chefer och coacher under året.

Effektiv kommunikationBilden av ossUnder 2017 deltog vi i Sifo:s undersökning Myndigheternas anseende. Syftet är att mäta hur allmänheten ser på Jordbruksverket. Resultatet visar att Jordbruksverket har ett gott anseende, även om kännedomen om oss generellt är låg. De flesta uppger att de fått bilden av oss via media.

Hur vi uppfattas i medierna mäter vi vartannat år. Medieanalysen ger oss en bild av vilka av våra frågor som det rapporteras mest om. Årets analys visar att 90 % av publiciteten om Jordbruksverket har en neutral eller positiv vinkel. Smittskydd ur olika perspektiv är det ämne som det rapporterades mest om under 2017.

För att mäta hur våra egna medarbetare ser på Jordbruksverket genomförde vi även en identitets- undersökning under 2017. Resultatet visar att de flesta är stolta över att arbeta på Jordbruksverket och att de skulle rekommendera andra att arbeta här.

Vår huvudkanal, jordbruksverket.seJordbruksverket.se har drygt 4 miljoner besök per år. Cirka 40 % av besöken går till våra e-tjänster. En av de mest besökta e-tjänsterna är Mina sidor där våra kunder till exempel kan ansöka om jordbrukar-stöd, söka företags- och projektstöd och föra över stödrätter till en annan lantbrukare. Även e-tjänsten Hundregistret är välbesökt. Sidor med information om djur står för cirka 35 % av all trafik.

Under 2017 har vi bland annat förbättrat sökfunktionen. Genom att regelbundet följa upp



statistik över vad besökarna gör lär vi oss om våra målgrupper och kan anpassa webben efter deras behov. Jordbruksverket.se ska bli ännu bättre och mer anpassad för våra kunder, mer användarvänlig och modern. Under 2017 inledde vi en förstudie som bland annat ska leverera en effektanalys och ett koncept för hur vår nya kundanpassade webbplats ska se ut och fungera.

Sociala kanaler – en plats för dialogJordbruksverket har under många år varit aktiva i sociala medier. Via de sociala kanalerna har vi möj-lighet att nå ut med målgruppsanpassad information samtidigt som vi kan föra en dialog med våra kunder.

Bloggen Jordbruket i siffror hade i genomsnitt 21 200 visningar varje månad under 2017. Syftet med bloggen är att göra den officiella statistiken mer tillgänglig och begriplig. De mest populära inläggen handlar om arrendepriser, livsmedelskonsumtion och fakta om djur och arealer.

Jordbruksverkets instagramkanal @minlands-bygd har idag drygt 7 600 följare. På Instagram har vi under året låtit flera av våra följare vara gästvärdar under en vecka var. De har fotat och lagt upp bilder av fantastiska landsbygder runt om i Sverige.

Jordbruksverkets facebooksida är den yngsta av våra sociala kanaler. Den har varit i gång i två år och har idag cirka 3 000 följare. De flesta kommentarerna handlar om jordbruksstöd och om hur djuren har det. Vi publicerar numera alla platsannonser på Jordbruksverkets linkedInsida. Under året har vi haft knappt 9 000 jobbvisningar vilket lett till cirka 250 ansökningsklick.

Borgeby fältdagarI slutet av juni arrangerades Sveriges största lantbruksmässa i fält – Borgeby fältdagar. Under de två mässdagarna kom 21 500 besökare. I Jordbruksverkets monter fick besökarna bland annat veta mer om hur de kan minska spridningen av ogräs och jordburna sjukdomar, hur ogräsfrön egentligen ser ut och var finns det mest ogräsfrön på maski-nerna. Besökarna fick också information om vad de kan göra för att gynna den biologiska mångfalden och de kunde ställa frågor om jordbrukarstöd och företagsstöd.

Kommunikationen om jordbrukarstödenVarje år söker omkring 60 000 personer jordbrukar-stöd i vår e-tjänst SAM Internet. Av dem tar nästan 75 % hjälp för att göra ansökan, till exempel av en konsult. Informationen om SAM-ansökan och

jordbrukarstöden är omfattande och komplex. Vi lägger därför mycket arbete på att göra informa-tionen så tydlig och begriplig som möjligt för våra målgrupper.

I år togs lösenorden till SAM Internet bort. Alla som ska använda e-tjänsten måste i stället logga in med e-legitimation. Utvärderingen visar att konsul-ter och länsstyrelsepersonal tyckte att övergången till e-legitimation gått smidigt.

SAM-utskicket, det informationsutskick som lantbrukarna får hem i brevlådan när ansökanspe-rioden börjar, innehöll i år bara en folder på fyra sidor. I foldern hänvisade vi till vår webbplats för mer information. Tidigare har utskicket varit betydligt mer omfattande. Utvärderingen visade att även för-ändringen av utskicket togs emot väl av lantbrukarna.

Miljödiplomerad arbetsplatsJordbruksverkets huvudkontor i Jönköping samt regionkontoren i Uppsala och Alnarp är miljö- diplomerade enligt den så kallade Jönköpings-modellen inom Svensk Miljöbas. Utsädesenheten i Svalöv är miljöcertifierad enligt ISO 14001.

Vår miljöledningsgrupp tar årligen fram en intern handlingsplan för miljöarbetet. De områden som ingår i handlingsplanen är sådan verksamhet som ger direkt miljöpåverkan som avfall, energianvänd-ning och resor. Inom ramen för handlingsplanen verkar vi för att minska utsläppen av koldioxid från våra resor till exempel genom att få fler att använda sig av resfria möten.

Tabell 67 Miljönyckeltal 2015 2016 2017

Resfria möten Skypemöten

10 666 14 325 20 613

Utsläpp från resor och övriga transporter, kg CO2

1 725 831 1 439 177 1 446 528

Energi-användning, kWh1

3 776 853 3 710 620 3 763 366

1. Energianvändningen avser Jordbruksverkets huvudkontor och regionalkontor exklusive Distriktsveterinärernas mottagningar.


Som en del i vårt miljöarbete installerades solceller på huvudkontoret i Jönköping i slutet av 2016. År 2017 var första året med full produktion och produk-tionen ligger på ca 20 000 kWh per år.



Intern styrning och kontrollIntern styrning och kontroll är den process som gör att vi med rimlig säkerhet kan säga att vi uppfyller verksamhetskraven i myndighetsförordningen. Verksamhetskraven innebär att vi ska vara effek-tiva, följa lagar och regler, redovisa vår verksamhet på ett rättvisande sätt och hushålla väl med statens medel. Jordbruksverket har följt upp hur processen för intern styrning och kontroll har fungerat under 2017. Som underlag för uppföljningen har vi använt den utvärderingsmodell som vi tog fram i samband med att förordningen om intern styrning och kontroll infördes.

Utvärderingsmodellen består av ett antal krite-rier som utgår från COSO-ramverket (Committee of Sponsoring Organizations):

• Kontrollmiljö• Riskanalys• Kontrollåtgärder• Information och kommunikation• Uppföljning och utvärdering

Jordbruksverket har följt upp processen för intern styrning och kontroll genom att alla chefer har fått svara på en enkät om hur den egna verksamheten fungerar. Cheferna har på en femgradig skala fått bedöma i vilken utsträckning förutsättningar för god intern styrning och kontroll finns på plats. Den totala andelen svar med betyget 3 eller mer är 92 % och för bedömningen 4 och 5 är motsvarande andel 69 %. Detta bedömer vi vara ett bra resultat, även om svarsfrekvensen ligger något under föregående år.

Områden som cheferna bedömt fungera särskilt bra (andel betyg 4 eller 5) är i vilken utsträckning verkets visioner, strategier och mål är förankrade i verksamheten, hur väl man känner till sitt ansvar när det gäller intern styrning och kontroll, i hur stor utsträckning verksamheten planerat för att hantera identifierade risker samt i vilken utsträckning man har tillgång till den information man behöver för att utföra sitt arbete.

Frågor med något lägre bedömning (lägre andel betyg 4 eller 5) rör att verket har ändamålsenliga processer för dialog om mål, uppföljning och avvi-kelser i vilken utsträckning verket har ett system för att fånga upp förbättringsförslag från medarbetarna samt i vilken mån uppföljningen av verksamheten är ändamålsenlig.

Återrapporterings-kravI detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete med mål och återrapporteringskrav i enlighet med regeringsbeslut samt andra viktiga uppdrag.

ÅTERRAPPORTERINGSKRAV


Målsättning för stödhantering

Följande likvärdiga målsättningar ska vara vägledande för Jordbruksverkets hantering av EU-stöd:– minska de administrativa utgifterna,– effektivisera och förenkla för företag och

myndigheter,– sträva efter att stöden i så stor utsträckning

som möjligt kan betalas ut så tidigt som regelverket tillåter och

– minska andelen fel i stödhanteringen.

– Minska de administrativa utgifterna, se kommande avrapportering i mars 2018 av uppdraget Kostnader för EU-stöd.

– Effektivisera och förenkla för företag och myn-digheter. Jordbruksverket har under 2017 fortsatt att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar och underlätta för företagen i deras företagande. Viktiga delar i detta arbete har under året varit att arbeta vidare med de synpunkter och förslag som framkom under Förenklingsresan för lantbrukare och Förenklingsresan för livsmedelsindustrin och att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar vid exempelvis regelverks- och rutinöversyner. Förenklingar överallt är ett av fokusområdena i Jordbruksverkets strategiska plan.

Förenklingsarbetet sker kontinuerligt som en integrerad del i vårt ordinära arbete. Förslag till förenklingar samlas in internt och externt och förs in i en tidsatt handlingsplan. Förenklingsarbetet följs upp genom regelbundna avstämningar där representanter från samtliga berörda avdelningar på Jordbruksverket deltar. I handlingsplanen finns en grupp av förslag som är kopplade till EU:s regelverk. Arbete pågår med flera av dessa förslag och flera förslag bedöms komma att behandlas vid kommande översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken inom ramen för CAP 2020. En annan grupp av förslag gäller Jordbruksverkets eget regelverk. Flera av dessa bearbetas, men i vissa fall bedöms förenklingar vara möjliga först efter CAP 2020 reformen. En annan grupp av förslag är kopplade till Jordbruksverkets arbetssätt. Arbete pågår även med många av dessa. I vissa fall har Jordbruksverket redan vidtagit åtgärder men det kräver att vi ständigt arbetar med frågan. Detta gäller bl.a. bemötande, klarspråk, samord-ning, dokumentering och rapportering.

Förenklingsresan för lantbrukarna, som påbör-jades 2013, fokuserades på det som lantbrukarna upplever som krångligt i sin vardag och på vad Jordbruksverket och andra myndigheter kan göra för att underlätta för företagen. Förenklingsresan resulterade i en gemensam handlingsplan för alla de berörda myndigheterna och för branschorganisa-tionen Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Vissa delar

av handlingsplanen har myndigheter och bransch-organisationer arbetat med enskilt och kunnat lösa direkt medan flera av delarna har krävt ett gemen-samt arbete av inblandade parter. Arbetet med den gemensamma handlingsplanen avslutades med en rapport under mars månad 2016. Kvarvarande förenklingsförslag fördes över till Jordbruksverkets handlingsplan för förenklingar och arbetet har fortsatt med dessa.

Förenklingsresan för livsmedelsindustrin, som påbörjades 2015 planerades och genomförs tillsam-mans med Livsmedelsverket och Tillväxtverket, innebar att sju industrier av olika inriktning, storlek och geografisk placering besöktes. Dessutom besöktes Svensk Dagligvaruhandel och synpunkter och förslag samlades också vid Jordbruksverkets livsmedelsseminarium. Alla synpunkter listades och kategoriserades och en handlingsplan sam-manställdes av myndigheterna. Under 2017 har arbetet varit inriktat på ytterligare förankring av handlingsplanen såväl internt som externt och på själva förändringsarbetet.

Vi är också aktiva i förenklingsarbete på EU-nivå vilket bl.a. omfattar att försöka påverka och förenkla regelverket kring EU-stöden och regelverken kring djur- och växtskydd. Flera av de förenklingsförslag som framkommit under förenklingsresan för lant-brukarna och i de nationella svenska diskussionerna har tagits upp av EU-kommissionen i deras förenk-lingsarbete, exempelvis i den s.k. Refit-plattformen och Omnibusförordningen som varit centrala i EU arbetet under året. Viktigt i förenklingsarbetet på EU-nivå är ett nära samarbete och erfarenhetsutbyte med andra EU-länder. Jordbruksverket har regel-bundna kontakter direkt med andra medlemsstater och DG AGRI genom bl.a. Learning Network. Fyra gånger per år möts styrgruppen för nätverket och går igenom centrala och aktuella frågor. En person från Jordbruksverket fungerar för närvarande som ordförande för Learning Network.

Under året har den så kallade SAM-arbetsgruppen, vilken består av LRF, LRF mjölk, LRF konsult, länsstyrelserna, Hushållningssällskapet, Näringsdepartementet och Jordbruksverket, träffats en gång per månad och tagit fram förenklingsförslag. Arbetet i denna grupp har bl.a. resulterat i förenk-lingar kring tvärvillkoren och syftet är att på sikt förenkla hela systemet kring tvärvillkor.

Utöver detta bedriver Jordbruksverket även annat förenklingsarbete. Som exempel på detta kan nämnas det arbete som görs i handlingsplanerna för gris, nöt, lamm och mjölk. Handlingsplanerna ägs av branschorganisationerna men vi deltar och arbetar med de förenklingsåtgärder som rör vårt ansvar, t.ex. sådant som rör våra regelverk.

– Sträva efter att stöden i så stor utsträck-ning som möjligt kan betalas ut så tidigt som



regelverket tillåter, se nedan under rubriken Styr- och uppföljningssystem.

– Minska andelen fel i stödhanteringen, se kapitel Hantering av stöd från EU-fonderna under rubriken Korrekt genomförande av EU-stöden.

TA-medel

Jordbruksverket ska lämna en redovisning av användningen av TA-medel (Teknisk Assistans) från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jord-bruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden.

Uppföljning och utvärderingTA-medlen finansierar Jordbruksverkets arbete med uppföljning och utvärdering av programmen samt ängs- och betesmarksinventering.

Arbetet med att kravställa, testa och utveckla IT-systemen för att få fram de uppgifter som behövs för att kunna följa upp och utvärdera programmen har fortsatt.

Uppföljningen av programmen består av analyser,

sammanställningar och resultatredovisningar. Ett flertal olika indikatorer används för att visa program-mens utfall, resultat och effekter. Indikatorvärdena samlas in på olika sätt, bland annat via de IT-stöd som finns för ansökan och handläggning av stöd och ersättningar. Utvecklingen inom programmen presenteras i en årlig genomföranderapport som visar vilka produktiva och finansiella resultat som programmet uppnått. Vi har också information om programgenomförandet på Jordbruksverkets webb och vi har en blogg där vi skriver om vad som händer i programmen. På webben finns även den information om stödsökande som EU-kommissionen kräver. Under 2017 har vi dessutom redovisat en för-djupad årsrapport om landsbygdsprogrammet för EU-kommissionen, vilket innebär en mycket detal-jerad redovisning av hur det går för programmet och vilka utvärderingar som görs.

Utvärderingen av programmen samordnas av ett utvärderingssekretariat. Inom landsbygdsprogram-met har arbetet under 2017 till stor del handlat om att starta upp utvärderingar. Vi har nu många utvär-deringar igång, exempelvis för bredband, löpande lärande av innovationsprojekt (EIP), åtagandepla-ner inom betesmarksersättningen, horisontella principer, löpande lärande av lokalt ledd utveck-ling, långsiktiga effekter för lokalt ledd utveckling och vattenåtgärder. De senare utvärderingarna

Foto

: Sofi

e Lo

gard

t



ovan utvärderar både landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. I övrigt är en större utvärdering om havs- och fiskeriprogrammet under uppstart.

Ängs- och betesmarksinventeringen är en kvalita-tiv inventering av de mest värdefulla ängs- och betes-markerna i Sverige. Inventeringen omfattar natur- och kulturvärden knutna till långvarig betes- eller slåtterhävd och fungerar som underlag för ärende-handläggning, planarbete, utvärdering av landsbygds-programmet och miljömålen, artikel 17 rapporteringen och forskning. Från och med 2016 ligger fokus i inven-teringen på att återbesöka tidigare inventerade marker så att databasen hålls aktuell. Under 2016 och 2017 har Naturvårdsverket gått in med 3,5 miljoner kronor per år för att förbättra inventeringens täckning och bredda urvalet av marker för återbesök så att inventeringen ska fungera som ett bra underlag för att följa gräs-marksnaturtypernas utveckling.

Landsbygdsnätverket Merparten av kostnaderna utgör ersättningar för utlägg som nätverkets medlemsorganisationer haft när de utfört operativa insatser enligt hand-lingsplan, tvååriga aktivitetsplaner samt tematiska arbetsplaner. En annan stor del av kostnaderna utgörs av löner för det samordnande nätverks- kansliet på drygt 8 heltidstjänster med finansiering från TA-medel. Därutöver är det kostnader för att arrangera konferenser och inköp av tjänster, t.ex. podd- och filmproduktionstjänster.

Alla intresseorganisationer och myndigheter, som är verksamma på nationell nivå och som är viktiga för att nå målen med landsbygdsprogram-met, havs- och fiskeriprogrammet samt lokalt ledd utveckling kan bli medlemmar i landsbygdsnätverket. Vid årsskiftet 2016/2017 har nätverket närmare 100 organisationer och myndigheter med som med-lemmar. Av dessa är närmare 40 operativa i olika arbetsgrupper.

Nätverket leds av en styrgrupp som representerar 15 av medlemsorganisationerna och myndigheterna.Alla medlemmar i nätverket kan föreslå ämnesom-råden som man tillsammans med resurser från nät-verkets budget behöver jobba med. Under 2017-2018 är det gröna näringar, innovationer i jordbruket, lokalt ledd utveckling, integration, naturturism, service i landsbygder och unga i landsbygdsutveck-ling som styrgruppen har prioriterat. Därutöver har en tematisk grupp för fiske- och vattenbruk startats 2016 och pågår programperioden ut. I de olika arbetsgrupperna och i innovationsnätverket genomförs en stor mängd aktiviteter så som insam-ling av goda exempel, tematiska träffar, produktion av olika former av informationsmaterial, med mera. Informationen om dessa insatser sprids fortlöpande via landsbygdsnätverkets webbplats, sociala medier, podden Landet och nyhetsbrev.

Utöver verksamheten i de olika temaområdena så har nätverket haft en nätverksträff som med distanstek-nik knöt ihop sju regionalt baserade nätverksträffar i januari 2017, en särskild leadernätverksträff i april 2017 samt en träff i november 2017 för hela nätverket med landsbygdsgala på kvällen. Under året har alla handläggande myndigheter kunnat nominera sina bästa satsningar till det så kallade Ullbaggepriset och vid galan i november delades Ullbaggar ut till de bästa landsbygdsatsningarna i sju kategorier med finansiering från landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt programmet för lokalt ledd utveckling med finansiering från socialfonden och regionalfonden. Ullbaggepriserna röner god upp-märksamhet i regional media och fackpress.

ÖK – sekretariatet Kostnaderna avser lönekostnader för arbete med förberedande/genomförande av sammanträden för programmens övervakningskommittéer (ÖK) samt arbete med årsrapporterna för Landsbygds- och fiskeriprogrammen som lämnas till EU i juni varje år samt rese- och möteskostnader för övervaknings-kommittéerna inom respektive program.

Informationsinsatser Enligt förordningskrav ska det inom programpe-rioden för havs- och fiskeriprogrammet hållas två informationsevent i syfte att sprida information till allmänheten. I juni organiserades programperiodens första informationsevent. Under ett tvådagars event som bestod av både studiebesök på en fiskodling och föreläsningar deltog ett sextiotal personer.

Förberedelse inför programperiod 2014-2020 TA-medlen har belastats med 18 140 tkr i avskriv-ningskostnader för utvecklade IT-applikationer som byggts under implementeringen av programmen.

Se vidare under avsnitt Digitalisering där bl.a. kostnaderna framgår för implementeringen under perioden 2012-2023.

Genomförande (Jordbruksverket) TA-medel har använts för att täcka en mindre del av förvaltnings- och utbetalningsmyndighetens kostna-der för genomförande av landsbygdsprogrammet. I arbetet ingår support till länsstyrelserna, viss upp-följning, förvaltning och styrning av programmen, handläggning av stöd samt arbetet med utbetalning av stöden.



Lokal ledd utveckling TA-medel finansierar handläggning om beslut om stöd samt handläggningar av utbetalning inom lokalt ledd utveckling. Se även kapitel Hantering av stöd från EU-fonderna.

Under 2017 har medlen också använts till till-synsbesök hos hälften (24st) av leaderområden samt genomgång av alla 48 områdens årsrapporter. Syftet var att följa upp så att de följer sina startbeslut samt arbetar mot målen i sina strategier. Vidare har Jordbruksverket anordnat utbildningar i handlägg-ning och genomfört informationsinsatser. Det har under året varit ett stort söktryck hos både LAG och Jordbruksverket. Detta kräver mycket support och informationsinsatser till LAG. Regelverken är komplexa och kräver stor kompetens. Andra arbets-uppgifter har varit att delta i fondsamordningsmöten med Tillväxtverket samt ESF-rådet i syfte att harmo-nisera tillämpning av regelverk mellan fonderna.

Genomförande (länsstyrelserna) TA-medel till länsstyrelserna har fördelats till varje länsstyrelse enligt en av Jordbruksverket fastställd fördelningsnyckel.

TA-medel har finansierat lönekostnader för att hantera landsbygdsprogrammet. Kostnaderna har rört:

• Inhämtande av kunskaper för en effektiv gransk-nings- och urvalsprocess av stöden, information om landsbygdsprogrammet för målgruppen.

• Granskning av ansökningar, fysiska fält-kontroller och åtagandeplaner kopplade till miljöersättningarna.

• Granskning av ansökningar, urvalsprocess och slutbesiktningar rörande stöd till landsbygds- utvecklingsåtgärder.

TA-medel har även finansierat handläggning inom områdena:

• Investering inom jordbruk, trädgård och rennäringen

• Jordbruks- och affärsutveckling• Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd• Stöd inom samarbete• Arbete med genomförandestrategi och partner-

skap• Regional handlingsplan

Miljöanalys (SLU) TA-medel har tilldelats SLU:s fortlöpande miljö- analys (Foma) för de verksamheter som har koppling till åtgärder i landsbygdsprogrammet.

Sametinget Sametinget har använt TA-medel till personalkost-nader för handläggning av olika stöd, transporter med flyg, konsulter, kurs och konferensavgifter, exempelvis Sametingets informationsdagar i maj och kostnader som tillkommer såsom resor (bilhyra för exempelvis kontrollbesök, biljetter, hotell).

TillväxtverketTillväxtverket beslutar om medel för kompetensut-veckling, information och demonstration samt stöd till pilotprojekt för servicelösningar. Tillväxtverket har valt att prioritera två huvudsakliga inriktningar: Regionala och lokala processer och lokalt anpassade servicelösningar. Inom lokalt anpassade service-lösningar uppmuntras regionala, kommunala och lokala initiativ till pilotprojekt för utveckling av lokalt anpassade långsiktigt hållbara servicelös-ningar. Under 2017 har pengar främst använts till handläggning, utredning och beslut av ansökan om stöd och ansökan om utbetalning. Tillväxtverket har anordnat olika regionala serviceträffar, där genomförandet av landsbygdsprogrammet utgjort en central del.

Ekonomistyrningsverket TA-medlen finansierar revision av programmet som företrädelsevis genomförs av Ekonomi-styrningsverket, som är reviderande myndighet inom havs- och fiskeriprogrammet, i syfte att uppfylla de krav på effektiv förvaltning av EFF-medel i Sverige.



Tabell 68 Utfall av TA-medel 2017, tkr

Åtgärder Landsbygds- programmet2014–2020

Havs- och fiskeri- programmet2014–2020

Social- fonden

2014–2020

Regional- fonden

2014–2020

Summa

Uppföljning och utvärdering 15 821 1 982 112 112 18 027

Landsbygdsnätverket 9 111 696 9 807

ÖK-sekretariat 255 110 59 59 483

Förberedelser inför programperiod 2014–2020

18 140 948 19 088

Genomförande 2 165 500 2 665

Informationsinsatser 59 59

Lokalt ledd utveckling 20 519 1 712 613 613 23 457

Delsumma Jordbruksverket 66 011 6 007 784 784 73 586

Genomförande (Länsstyrelserna) 129 666 129 666

Miljöanalys (SLU) 5 528 5 528

Sametinget 3 908 3 908

Tillväxtverket 3 020 3 020

Ekonomistyrningsverket 2 746 2 746

SUMMA 208 133 8 753 784 784 218 454

I regeringsbeslut 19 oktober 2017 erhöll aktuella myndigheter en ram av TA-medel inom landsbygdspro-grammet för hela programperioden. Enligt nedanstående tabell framgår hur stor del av beslutad ram som utnyttjats under perioden 2014-2017.

Digitalisering

Jordbruksverket ska redovisa större utvecklings-projekt. Jordbruksverket ska för dessa redovisa realiserad respektive planerad nyttohemtag-ning och tidsåtgång. Jordbruksverket ska även redovisa viktigare e-tjänster som utvecklats under året och vilken nytta de genererar för kund. Jordbruksverket ska för 2017 beskriva kostnader för att tillhandahålla respektive utveckla it-system för att handlägga EU-stöd.

Tabell 69 Utnyttjande av TA-medel inom landsbygdsprogrammet 2014-2017, tkr

Ram Utfall Utnyttjande

2014-2020 2014-2017 2014-20171

Jordbruksverket 673 000 335 640 49,9 %

Länsstyrelserna 565 000 358 250 63,4 %

SLU 70 000 45 528 65,0 %

Sametinget 13 000 6 408 49,3 %

Tillväxtverket 11 000 3 799 34,5 %

SUMMA 1 332 000 749 625 56,3 %

1. Utbetalningar av TA-medel får ske som längst t.o.m. räkenskapsåret 2023.

Större utvecklingsprojekt och realiserad respektive planerad nyttohemtagningUnder räkenskapsåret 2017 har de totala utvecklings-utgifterna för det fortsatta implementeringsarbetet av den nya politiken uppgått till 100 miljoner kronor varav drygt 47 miljoner kronor lånefinansieras och skrivs av på fem år framåt. Resterande 53 miljoner kronor har kostnadsförts under året.



Projekt Jorden Projekt Jorden ansvarar för att bygga det hand-läggningssystem som Jordbruksverket och läns-styrelserna använder för att handlägga direktstöd och arealbaserade ersättningar inom landsbygds-programmet. Inom projektet sker den detaljerade kravställningen samt utvecklingen av systemet för de olika stöden och ersättningarna.

IT-systemen är på plats och funktioner finns för att ansöka, handlägga, ta hand om kontrollresultat, utbetala och redovisa stödutbetalningar. Under första halvåret 2018 fortsätter arbetet med att utveckla kvarvarande funtkioner för åtaganden och slututbetalningar avseende vissa arealbaserade ersättningar inom landsbygdsprogrammet.

Effektiviseringen sker i huvudsak på länssty-relserna men även på andra stödmyndigheter. Framförallt ser man stora förtjänster med den masshantering av ärenden som är inbyggt i Jorden. Uppföljning av effekthemtagning ska starta i samband med överlämning till förvaltning, som sker under 2018.

Projekt Atlas Atlas är ett system för att hantera kontroller på plats av direktstöd, miljöersättningar, ekologisk produktion/omställning till ekologisk produktion, kompensationsstödet och tvärvillkor. Systemet innefattar också registerkontroller. Under 2017 har projektet fortsatt att utveckla kontrollfunktionalitet.

Befintligt kontrollfunktionalitet har förbättrats genom bland annat bättre fjärranalysfunktionalitet samt möjlighet att visa kontrollresultat för areal- och djurkontroller. Det har också byggts en funktion för att visa kontrollresultatet på en karta för arealkontrollerna i systemet i Atlas. Det har under året varit stort fokus på att bygga funktionalitet för att kunna hantera tvärvillkorsavdrag.

Effektiviseringen sker i huvudsak på länssty-relserna genom tidsbesparingar. Uppföljning av effekthemtagning kan dock inte starta förrän alla utvecklingsinsatser under 2018 är genomförda. Nyttor i det nya kontrollsystemet är anpassningen för att arealkontrollerna genomförs mobilt i fält och att resultatet därefter förs över tillbaka till kontroll-systemet. Kontrollsystemet har också funktionalitet för kontroller med fjärranalys.

Projekt Aster/EsterJordbruksverket ansvarar för den fortsatta utveck-lingen av Aster och Ester. Aster är handläggnings-systemet som Jordbruksverket använder för att handlägga och förvalta stödrätterna. Ester är den e-tjänst som lantbrukarna kan använda för att föra över stödrätter sinsemellan. Den detaljerade krav-ställningen samt utvecklingen av systemet sker inom ramen för linjeverksamheten.

Under 2017 har arbetet i stor omfattning varit foku-serat på framtagningen av funktionalitet för att dra in stödrätter och för att korrigera ärenden i natio-nella reserven. Funktionaliteten för indragningar av stödrätter driftsattes under januari månad 2018. Utöver detta har utveckling skett för att förbättra och rätta felaktigheter som har koppling till en korrekt hantering. Genom att upprätthålla god kvalitet på Ester har andelen ansökningar via e-tjänsten ökat under ansökansperioden.

Projekt ALF/FLITJordbruksverket ansvarar för den fortsatta utveck-lingen av ALF/FLIT, handläggningssystemet som stödmyndigheterna inklusive LAG-grupperna använder för att handlägga företags- och projektstöd inom de olika programmen. Den detaljerade krav-ställningen samt utvecklingen av systemet sker inom ramen för linjeverksamheten.

Under 2017 har arbetet i stort varit inriktat på att bygga en funktionalitet för hantering av återkrav. Driftsättning av funktionaliteten planeras till vecka 8 år 2018. Utöver detta har utveckling skett för att förbättra och rätta felaktigheter som har koppling till en korrekt hantering. Utveckling har skett av automatgenererade beslut om stöd, vilket skapar effektivisering i handläggningsarbetet.

Effektiviseringen sker i huvudsak på länsstyrel-serna men även på andra stödmyndigheter. Nyttor är också höjd kvalité på ansökan och handläggningsar-betet, detta ger minskad risk för revisionskritik och finansiella korrigeringar.

Projekt BLIS BLIS är Jordbruksverkets IT-system för beslutsstöd. Beslutsstödet kopplar samman olika IT-system som hanterar EU-stöden för att sedan kunna ta fram olika typer av statistik. Under året har nya gränssnitt byggts till flera olika system, som ALF, FLIT, Jorden, Gerd, Atlas och Betal. Datakvaliteten i dessa grund-system avgör kvaliteten på uppgifterna i BLIS.

Under 2017 har fokus varit att bygga underlag till de rapporter som ska skickas till EU-kommissionen, t.ex. årsrapport för de tre programmen inom ESI-fonderna samt kontrollstatistik och den detalje-rade rapporteringen per stödutbetalning benämnt kryssen. Vi har också byggt vissa rapporter som är viktiga för att genomföra och följa hur det går för de tre programmen inom ESI-fonderna och för direkt-stöden. Exempel är rapporter om markuppgifter, handläggningstider, kontroller och vad vi ger stöd till inom olika program och hur mycket pengar vi ger stöd till inom olika åtgärder.

Nyttorna av att få fram rapporter i BLIS är flera. Vi klarar av de EU-rapporteringar som krävs och därmed också undviker sanktioner som Sverige annars kan få. Genom att visa statistik om EU-stöden



kan handläggande myndigheter effektivisera sin handläggning och prioritera sitt arbete bättre, kontrollerna blir enklare och vi kan följa målupp- fyllelsen av stöden på ett bra sätt. Dessutom gör BLIS det enklare för dem som ansvarar för grundsystemen att hitta brister i kvalitet och effektivt arbeta med att åtgärda dessa brister.

Under 2018 beräknas att Jordbruksverket avslutar den omfattande implementeringen. Utvecklingsutgifter under året budgeteras till 75 miljoner kronor varav 53 miljoner lånefinansieras och skrivs av under en femårsperiod.

Av nedanstående tabell framgår bl.a. de totala utvecklingskostnaderna för implementeringen av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken under perioden 2012-2017 samt vad som planeras utföras under 2018. Den totala utvecklingskostnaden beräknas ligga på ca 665 miljoner kronor. Kostnaden fördelas ut under perioden 2012 till 2023 via direkta kostnader respektive år samt genom avskrivningar.

Tabell 70 Jordbruksverkets finansiering av utvecklingskostnaderna med de nya reformerna under 2012–2018 och planerad finansiering 2018–2023, mnkr

1. Utgifterna för nyutveckling om 100 mnkr fördelas med 57 mnkr på Jorden, 19 mnkr på Atlas, 15 mnkr på Alf/Flit, 7 mnkr på BLIS och 2 mnkr på Ester.

2. Utgifter 2018 m.m. enligt beslutad budget 2017-12-18. Vi planerar för 75 mnkr i utgifter (i nyutveckling) för att få imple-menteringen av de nya IT-applikationerna helt klara under 2018.

3. Under perioden beräknas att totalt 223 mnkr i TA-medel kan finansiera delar av utvecklingskostnaderna. Av beloppet står landsbygdsprogrammet för 215 mnkr och fiskeriprogrammet för resterande 8 mnkr.

4. Enligt regleringsbrevet var budget för utgift för nyutveckling avseende verksamhetsinvestering 98 mnkr varav 70 mnkr skulle finansieras av lån, utfallet blev knappt 100 mnkr varav 48 mnkr ska lånefinansieras och resterande 52 mnkr kost-nadsförs direkt (ingår i Finansiering av anslag 1:8).


Utfall Utfall Budget Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos2012–2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Totalt

Utgift för nyutveckling 490 1001,4 752 - - - - - 665Finansiering anslag 1:8 212 78 49 36 30 20 12 5 442Finansiering TA-medel 106 19 32 25 21 12 7 1 2233

Upptagna lån 188 65 70 - - - - - 323Avskrivningar 51 44 59 61 51 32 19 6 323Kostnad totalt 318 97 81 61 51 32 19 6 665

E-tjänster som utvecklats och till vilken nytta för kundVi fortsätter att skapa möjligheter för våra kunder att lämna in uppgifter digitalt. E-blankett, som är en enklare form av e-tjänst, kan nu bland annat användas för ansökan om behörighet för djur-hälsopersonal samt av djurhållare för ekologiska besättningar för undantag vid köp av icke ekologiskt uppfödda avelsdjur. E-tjänsterna ökar våra möjlighe-ter att förkorta handläggningstiderna, ger en ökad

tillgänglighet och förenklingar för kunderna. Under 2017 har vi utvecklat ett nytt system för

att hantera fullmakter och behörigheter för externa användare och kunder. Kunder och konsulter kommer med detta att märka en snabbare hante-ring av fullmakter på mina sidor. Systemet kommer också att möjliggöra snabbare och effektivare administration i handläggningen av fullmakter på Jordbruksverket. Kundanpassningen av våra befintliga e-tjänster har fortsatt under 2017. E-tjänsterna anpassas så att de

Foto

: Len

a Cl

arin



är lätta att använda på såväl dator som mobil eller surfplatta vilket förenklar för kunderna och ökar tillgängligheten.

Kostnader för IT-system vid EU-stödhanteringJordbruksverkets kostnader för hantering av IT-system för EU-stödhantering uppgår 2017 till totalt 182 miljoner kronor. I denna summa ingår de 97 miljoner kronor som tidigare är redovisade för implementeringsarbetet (Jorden m.fl.), avseende nyutveckling och avskrivning. I det totala beloppet ingår också kostnader för förvaltning av implemen-terade IT-system samt kostnader för nyutveckling och förvaltning av övriga IT-system som hanterar EU-stöd1. Den totala summan avser kostnader för egen personal, konsulter, övriga kostnader (inklusive OH-kostnader) samt avskrivningar. Beräkningarna inkluderar IT-system för handläggning, utbetalning, kontroll och statistik. System som används för infor-mation, så som intranät, har exkluderats.

Tabell 71 Kostnader för hantering av IT-system för EU-stödhantering, mnkr

Åtgärder 2017

Nyutveckling implementering 53

Avskrivningar implementering 44

Förvaltning implementering 27

Nyutveckling och förvaltning övriga IT-system

58

SUMMA2 182

1. Här ingår exempelvis JBR, Betal, SAM Internet, Multikuben, Falken och Tuva.

2. Inom implementeringsarbetet har projektspecifikt ad-ministrativt pålägg om 30 % för ej aktiverbara kostnader och 16 % för aktiverbara kostnader använts i beräk-ningarna. De projektspecifika påläggen används i alla beräkningar gällande implementeringsarbetet. För övriga system har, såsom för övriga beräkningar i resultatredo-visningen, ett administrativt pålägg om 78 % använts.

Mina meddelandenJordbruksverket ska redovisa hur verket under året har arbetat för att öka anslutningen av relevanta meddelandeflöden inom myndighe-tens ansvarsområde till Mina meddelanden samt andra större framsteg i myndighetens digitaliseringsarbete.

Anslutningstakt Mina meddelandenUnder 2016 började Jordbruksverket skicka brev digitalt till kunderna via den myndighets-

gemensamma tjänsten Mina meddelanden. Vi har under året arbetat med att öka antalet meddelan-detyper som går via Mina meddelanden genom att ansluta ytterligare interna system till vår egen interna förmedlingstjänst. Idag har vi totalt ett 20-tal meddelandetyper som kan skickas via Mina medde-landen. Av dessa tillkom sju stycken under 2017.

Andra framsteg i digitaliseringsarbetetVi har ökat takten i digitaliseringen av våra ärende-hanteringsprocesser med hjälp av standardsystem. Sedan januari 2017 diarieförs samtliga ärenden i Public360, ett standardiserat ärendehanterings-system som används av både registratorskontoret och flera verksamheter inom myndigheten. Under hösten 2017 har vi påbörjat ett pilotprojekt där vi tar fram ett arbetssätt för att bli helt digitala i vår diarieföring. Pilotprojektet omfattar bland annat test av en skanningslösning som innebär att hand-läggare får inkomna handlingar digitalt direkt i ärendehanteringssystemet. Under året har vi digitaliserat 33 handläggningsprocesser med vårt standarderbjudande.

Många tillstånd och legitimationer som våra kunder ansöker om hos oss är avgiftsbelagda. Under 2017 har vi förbättrat lösningen för digitala betalningar när kunder ansöker via e-blankett. Vi erbjuder nu möjligheten att betala digitalt med kort eller direktbetalning bank. Detta medför ett ökat kundvärde och minskad pappershantering.

Digital samverkanJordbruksverket är en av 25 medlemmar i eSam, e-samverkansprogrammet. Inom ramen för eSam samverkar myndigheter och SKL om digitaliseringen av det offentliga Sverige. Arbetet i eSam ska bidra till enklare myndighetskontakter med smarta och säkra digitala lösningar samt ökad användning av gemensamma tjänster. eSam ska även bidra till effektivare informationsutbyte och användandet av gemensamma principer och ramverk. Att vara medlem i programmet innebär att vara med och gå i frontlinjen när det gäller utveckling av offentliga Sverige som helhet.

Kompetenscentrum för 3R-frågor

Jordbruksverket ska redovisa det arbete som under året bedrivits inom verkets kompe-tenscentrum för 3R-frågor, dvs. att ersätta, begränsa och förfina djurförsöken.

Jordbruksverket har under året fortsatt arbetet med att bygga upp Sveriges 3R-center, ett kompetenscen-trum för 3R-frågor, dvs. att ersätta, begränsa och



förfina djurförsök. Detta har gjorts genom att skapa rättsliga förutsättningar för centret, exempelvis i form av arbete med att initiera reglering av 3R-centret i förordning (SFS 2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk samt att ta fram föreskrifter för den nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål och 3R-centrets verksamhet. Kommittén har ombildats och utgör sedan 1 juni 2017 centrets styrgrupp. Kommittén har hållit sju möten under året, varav ett arbets-gruppsmöte om bland annat mål för kommittén och 3R-centret.

3R-centret har under året tillsammans med etik- och utbildningsutskottet och brukarutskottet haft ett möte med flera av landets djurskyddsor-gan där djurskyddsorganens åtaganden och nya uppdrag diskuterats. 3R-centret har tillsammans med Nationellt centrum för djurvälfärd och etik- och utbildningsutskottet anordnat den årliga utbildningen i djurförsöksetisk prövning för leda-möter i de regionala djurförsöksetiska nämnderna. 3R-centret har även arbetat med sammanställning och analys av 3R-strategierna hos de av regeringen utvalda myndigheterna Havs- och vattenmyndig-heten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Personal från 3R-centret har också deltagit i internationella och nationella möten på området, bland annat världskongressen om alternativa metoder i Seattle, Norecopas 10-års jubileum, det danska 3R-centrets årliga symposium och Vetenskapsrådets försöksdjursdag.

3R-centrets roll som kommunikationscentral har förtydligats genom uppdaterad information på verkets hemsida med en egen ingångssida samt framtagandet av en symbol för grafisk profilering. 3R-centret invigdes i slutet av året av verkets gene-raldirektör Leif Denneberg. Invigningen var välbe-sökt; en rad aktörer från universitet och högskolor, 3R-organisationer och andra intresseorganisationer samlades, vilket skapade goda förutsättningar för samverkan. Under invigningen anordnade 3R-centret även föreläsningar inom området.

Antibiotikaresistens

Jordbruksverket ska redovisa hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla reger-ingens mål att bekämpa antibiotikaresistens.

Ökad kunskap genom stärkt övervakningJordbruksverket stöder genom anslagstilldelning flera projekt som rör resistensövervakning, riskvär-dering samt ansvarsfull antibiotikaanvändning till djur. Under 2017 har bland annat projekt om MRSA,

förebyggande smittskydd och ESBL hos fjäderfä genomförts. Vi sammanställer och analyserar årligen data avseende försäljning av antibiotika till djur. Vi har också deltagit i en arbetsgrupp för att utveckla och harmonisera resistensövervakningen inom och mellan sektorerna.

Fortsatt starka förebyggande åtgärderJordbruksverkets djur- och smittskyddsarbete med-verkar till friska djur och fortsatt låg antibiotikaan-vändning. Jordbruksverket har under 2017 gjort en helhetsbedömning om vad förekomst av LA-MRSA (livestock associated) i svenska grisbesättningar skulle innebära och har tillsammans med näringen och andra myndigheter gett stöd till ökad kunskap och biosäkerhetsåtgärder för att förebygga en even-tuell smittspridning. Vi har sett över möjligheterna för finansiering av åtgärder vid fynd av LA-MRSA, arbetat med en gemensam kommunikationsplan samt medverkat vid olika informationsinsatser till handeln. Arbetet kommer fortsätta 2018.

Ansvarsfull användning av antibiotikaJordbruksverket arbetar för en ansvarsfull använd-ning av antibiotika till djur. Sedan 2017 görs en hållbarhetsbedömning, inklusive påverkan på antibiotikaanvändningen, vid alla våra beslut. Under hösten koordinerade Jordbruksverket en s.k. ”fact-finding mission” från EU-kommissionen. Besöket skedde inom ramen för EU:s handlingsplan med syfte att identifiera de svenska rutinerna för ansvarsfull antibiotikabehandling samt hitta goda exempel som kan spridas till andra medlemslän-der. Besöket genomfördes i samverkan med flera myndigheter, organisationer, kliniker och djurä-gare. Sverige fick beröm för det unika arbetet med veterinär vårdhygien, arbetet med Swedres-Svarm inklusive uppföljning av övervakningen och våra behandlingsrekommendationer.

Ökad kunskap för att kunna förebygga och bekämpa bakterieinfektioner och antibiotikaresistens med nya metoderJordbruksverket har arbetat med en utredning kring antibiotikans värde i nötkreatursproduktionen och beräknat de ökade sjukdomskostnader som skulle uppstå om antibiotika inte fanns tillgängligt för behandling eller om bara penicilliner fanns att tillgå. Utredningen kommer att bli klar i början av 2018. Vi deltar också i en expertstyrgrupp inom OECD som arbetar med att kvantifiera kostnader och nyttor i djurproduktionen vid minskad antibiotikaan-vändning. Analys av konsekvenser av en minskad antibiotikaanvändning samt uppskattning av kost-nader och nytta med att övergå till en mer hållbar djurproduktion ingår.



Ökad kunskap i samhället om antibiotikaresistens och motåtgärder Det löpande arbetet innebär regelbunden kommuni-kation om antibiotikaanvändning och antimikrobiell resistens med olika aktörer. Varje år genomförs infor-mationskampanjen #skyddaantibiotikan gemen-samt inom den nationella samverkansfunktionen riktad till allmänheten. Syfte är att höja kunskapsni-vån och på sikt förändra beteenden för att motverka spridning av resistens. Två filmer som beskriver resistensproblematiken och vikten av att minska resistensspridningen samt en ny version av webb-sidan skyddaantibiotikan.se. togs fram under året. Under tre veckor visades filmerna över 35 000 gånger och webbsidan besöktes nästan 12 000 gånger. Jordbruksverket har medverkat med presentationer vid flera seminarier, bland annat Livsmedelsforum, Antibiotikaforum och ett seminarium, arrangerat av FAO, i samband med internationella antibiotika-veckan. Presentationerna har lyft ansvarsfull anti-biotikaanvändning - ett viktigt mervärde, Sveriges arbete internationellt samt det svenska arbetet för ansvarsfull antibiotikaanvändning till djur.

Stödjande strukturer och systemJordbruksverket och Folkhälsomyndigheten ansvarar för den nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens och har under året tillsam-mans med samverkansfunktionen utvärderat den nationella handlingsplanen och arbetat fram en ny handlingsplan för 2018-2020. Antibiotikaforum, med deltagare från alla sektorer arrangerades i samband med den europeiska antibiotikadagen. Strama VL och Jordbruksverket har genomfört ett nätverks-möte för erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer på djur-och livsmedelssidan.

Ledarskap inom EU och internationellt arbeteJordbruksverket arbetar aktivt och bidrar till att driva Sveriges linje internationellt inom EU, FAO och OIE. Under året har OIE-koderna för antimikro-biell resistens reviderats. Sverige har drivit och fått gehör för ändringar i OIE-koden med skrivningar om vikten av samverkan, förebyggande åtgärder och god djurhälsa som förutsättning för en låg antibiotika-användning. Jordbruksverket har också deltagit i arbetet inför Codex Alimentarius med att revidera och ta fram vägledningar om antibiotikaanvändning respektive integrerad övervakning av antibiotikare-sistens. Jordbruksverket deltar i EU-projektet, ”Joint Action on Antimicrobial Resistance and Health Associated Infections”, för att under kommande år stötta framtagande, implementering och utvärdering av nationella handlingsplaner.

Åtgärder för att främja livsmedelsexport

Jordbruksverket ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit samt vilka resultat som uppnåtts för att främja export av livsmedel och jordbruksprodukter.

Exportfrämjande aktiviteterJordbruksverket arbetar på många olika sätt med att underlätta handel och främja export av svenska jordbruksprodukter och livsmedel. En del har under året varit ett grundläggande arbete med att skapa bättre förutsättningar för handel och export genom bland annat att delta i olika internationella samman-hang, inom EU och nationellt där frågor kopplade till export diskuteras. Vi har också deltagit bl.a. i EU-arbetet där veterinära frågor i anslutning till export diskuteras samt vid förhandlingar med tredje länder om de veterinära delarna av handelsavtalen. Jordbruksverket har vidare medverkat i EU-arbetet med att ta fram och bevaka intressen inför förhand-lingar om tullar, kvoter och andra handelsvillkor i handeln med våra största tredjelandsmarknader, inte minst Norge. Under 2017 framförhandlades nya kvoter och tullättnader. Jordbruksverket deltog även med expertkompetens inom fiskerifrågor vid WTO:s ministerkonferens i Buenos Aires.

Under 2017 har Jordbruksverket uppdaterat den myndighetsgemensamma exportguide för jordbruksvaror och livsmedel på verksamt.se som verket tillsammans med andra myndigheter skapade 2016. Vi har också tagit fram en webbut-bildning för att förenkla och underlätta för de som vill arbeta som officiella veterinärer. Erfarenheterna av den ”förenklingsresa” till livsmedelsföretag som Jordbruksverket genomförde under 2016, tillsam-mans med Livsmedelsverket och Tillväxtväxtverket, har under 2017 sammanställts och presenterats. Ett syfte med resan var att få fram förenklingsåtgärder som kan underlätta exporten. Vidare deltog och ledde Jordbruksverket under den första halvan av under 2017 styrgruppen för Food From Sweden-programmet med exportstödjande aktiviteter. Vi har också under året deltagit och bidragit till det Samverkansforum som Livsmedelsverket driver inom ramen för Livsmedelsstrategin där uppdraget är att främja svensk livsmedelsexport. Under 2017 har Jordbruksverket också hållit i ett projekt om hur mervärden skapas och bidrar till lönsamheten, med såväl nationell avsättning som export. Verket har också skrivit en rapport om konsekvenser och effekter av avtalet mellan EU och Kanada. Rapporten kommer att publiceras i början av 2018. Dessutom arbetar Jordbruksverket i olika standardiserings-



organ med att bevaka att normerna främjar en hållbar handel, passar svenska produkter och han-delsmönster och att de inte utgör tekniska handels-hinder. Jordbruksverket koordinerar UNECE:s arbete med att ta fram en ”Code of Good Practise” för global handel med frukt och grönsaker. Verket har också organiserat ett Livsmedelsindustriseminarium med temat innovation och export som kommer att hållas under januari månad 2018.

Öppna nya marknaderI enlighet med regeringens ambition att öka den svenska närvaron på viktiga tillväxtmarknader har Jordbruksverket under 2017 fortsatt arbetet med att öppna nya exportmarknader för svenska företag i länder utanför EU. Kina är en sådan marknad som dessutom fått extra svenskt fokus genom att Regeringen under 2015 tillsatte ett skogs- och lant-bruksråd vid ambassaden i Peking.

För att få exportera livsmedel eller djurprodukter (t.ex. avelsmaterial, foder och animaliska biproduk-ter som fårskinn eller renhorn) krävs oftast att mot-tagarlandet först godkänner Sverige som exportland och sedan varje enskild anläggning. Det är en lång process där Jordbruksverket medverkar genom att svara på frågeformulär, organisera inspektionsresor och förhandla de veterinära djurhälsointygen som fylls i av den officiella veterinären vid exporttillfället. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har ett stort och väl fungerande samarbete kring livsmedelsex-port, eftersom frågor om djurhälsa ofta är avgörande för om länder utanför EU vill acceptera svenska varor. Stora arbetsuppgifter som vi genomfört under 2017 är att besvara fyra mycket omfattande frågeformulär från Ryssland samt två inspektioner där Kinesiska myndigheter tittat på vår svenska produktion av sällskapsdjursfoder och tjursperma. Under 2017 har Jordbruksverket fortsatt arbetat med att öppna för export för olika jordbruksprodukter till olika tredje länder. Dessutom har vi varit delaktiga i flera olika ärenden som rör export av livsmedel till-sammans med Livsmedelsverket. Vid slutet av 2017 pågick förhandlingar om bilaterala exportintyg för tio marknader för jordbruksprodukter. Under 2017 avslutades tre ärenden och därmed möjliggjordes export av jordbruksprodukter till flera tredje länder.

För att ytterligare främja och öppna upp för export besökte CVO, dvs. Sveriges chefsveterinär, Kina i oktober för att följa upp de initiativ som togs när den svenska delegationen var där 2015 och 2016. Besöket resulterade bl.a. i att vi efter nio års väntan fick ett utkast till grisköttsprotokoll och vi myndigheter tillsammans med näringen arbetar nu intensivt tillsammans för att förbereda för anlägg-ningsinspektioner och kommande underskrift av protokollet. Besöket resulterade också i ett besked

om att havreprotokoll kan undertecknas inom kort och en rad initiativ till myndighetssamverkan och kommande inspektioner för att möjliggöra export.

Utbrott av smittsamma djursjukdomar påverkar exportenUtbrotten av de smittsamma djursjukdomarna Newcastlesjuka och fågelinfluensa under 2017 har resulterat i ett omfattande och intensivt arbete för Jordbruksverket. Förutom att bekämpa själva sjukdomarna är en viktig uppgift att försöka hålla marknader öppna så att producenter och företag i delar av landet som inte drabbats av utbrotten kan fortsätta exportera sina varor. Genom internationell rapportering och direktkommunikation med länder utanför EU där Sveriges chefsveterinär tydligt och öppet informerar om aktuellt läge och vidtagna åtgärder minskar risken för att den svenska exporten av både livsmedel och jordbruksprodukter påverkas av onödiga handelsrestriktioner. Trots detta medde-lade många länder importstopp av svenska produk-ter och ett intensivt arbete pågår för att så snabbt som möjligt åter öppna drabbade marknader.

Livsmedelsstrategin

Livsmedelsstrategin har som övergripande mål att skapa en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar. Samtidigt så ska den bidra till hållbar-het, till ökad självförsörjning, att relevanta miljömål nås, att tillväxt och sysselsättning skapas i hela landet, att konsumenternas efter-frågan möts samt till att minska sårbarheten i livsmedelskedjan.

Jordbruksverket har under året erhållit och arbetat med 14 olika uppdrag inom regeringens livsmedelsstrategi. I slutet av året erhölls ytterligare ett uppdrag som innebär att underlätta för export av livsmedel och jordbruksvaror. Dessutom har man fått 100 miljoner kronor från landsbygdsprogrammet att fördela till regionala myndigheter för deras arbete med livsmedelsstrategin.

Jordbruksverket ska också ingå i arbetet med andra delar av handlingsplanen tillsammans med andra myndigheter, exempel på sådana områden är att ta fram åtgärder för minskat matsvinn och i inrättande av ett samverkansforum för att öka livs-medelssektorns tillträde till marknader utanför EU.

Nedan följer beskrivningar av Jordbruksverkets uppdrag sorterade i livsmedelsstrategins tre strate-giska områden; Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation.



Regler och villkorKunskapsutveckling för kostnadseffektivt byggande inom animalieproduktion Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att föreslå en eller flera aktörer som kan ta ansvar för att animalieproduktionen försörjs med kunskap inom kostnadseffektivt byggande. Syftet är att stärka lönsamheten och konkurrenskraften på gårdsnivå. Det första steget i arbetet är att identifiera vilka behov som finns för att stärka kunskapsutvecklingen och kunskapsförsörjningen inom byggande av djurstallar.

Jordbruksverket har därför under 2017 haft möten med och intervjuat berörda aktörer. Tydliga behov av att stärka kunskapsförsörjningen finns på flera områden. Baserat på dessa behov är nästa steg i arbetet att föreslå vilken eller vilka aktörer som är lämpliga för att arbeta med att tillgodose de behov som marknaden inte löser tillfredsställande i dagsläget.

Vattenbruk Under 2017 har 4 miljoner kronor betalats ut till 12 projekt för främjande av svenskt vattenbruk. Projekten har berört fiskproduktion i öppna odlingar och på land och syftat till att produktionen ska bli allt mer hållbar. Projekten har även berört informa-tionsinsatser, uppförandekoder, konferenser och utbildningsmaterial.

Jordbruksverkets främjandeuppdrag har pågått sedan 2011. Under 2017 har vi bland annat medverkat och arrangerat externa möten/seminarier/konferen-ser både nationellt och internationellt för att sprida kunskap om branschen. Vi har även fördjupat samar-betet med Havs- och vattenmyndigheten och i detta arbete arrangerat en stor konferens tillsammans om miljöanpassat vattenbruk.

Kompetensutveckling och digitalisering inom djurskyddskontrollenJordbruksverket har ett uppdrag att, efter samråd med länsstyrelserna, genomföra åtgärder för att stödja kompetensutvecklingen och utvecklingen av digitala verktyg. Åtgärderna ska underlätta genomförandet av inspektioner och övrigt kontrollarbete och bidra till att öka kvaliteten, likvärdig-heten och effektiviteten i djurskyddskontrollen. Länsstyrelserna är i stor utsträckning delaktiga i uppdraget.

De åtgärder som genomförs är att utveckla och leverera en teknisk lösning, kontrollplatta, som innebär att djurskyddsinspektören kan fylla i kontrollresultat i samband med kontrollen. Detta underlättar och effektiviserar kontrollen för både djurhållaren och länsstyrelserna. Utöver detta kommer en så kallad ”basutbildning” om att utföra kontroll att tas fram för djurskyddsinspektörerna, i form av e-learning. Utbildningen kommer bland

annat att innefatta områdena kontrolluppdraget och myndighetsrollen, kontrollmetodik, kommunikation och bemötande.

Rådgivningsmodell inom animalieproduktionen Uppdraget innebär att kartlägga och analysera ett Greppa Näringen- koncept på animalieområdet samt föreslå ett system för ökad kunskapsöverföring och samverkan mellan myndigheter och näringen, i syfte att främja en god djurhållning, hållbar produktion och företagens lönsamhet. Utredningen arbetar förutsättningslöst och belyser olika inriktningar på rådgivningen. Dvs. att vi kommer ha en öppenhet för att det kan finnas andra modeller/koncept än Greppa Näringen-konceptet, som bidrar till målsätt-ningarna i livsmedelsstrategin. Det viktigaste är att utredningen kan visa på hur de olika alternativen/modellerna svarar mot målen i livsmedelsstrategin – ökad produktion, lönsamhet och konkurrenskraft, med minst bibehållen skyddsnivå avseende djur-skydd, djur- och folkhälsa.

Utredningen startade den 15 maj 2017 och har genomfört ett stort antal dialogmöten med berörda intressenter samt omfattande litteratur-genomgångar, i syfte att få en bild av nuläget på rådgivningsområdet, från både lantbrukar- och rådgivarperspektiv. Utredningen har ett underifrån- perspektiv vilket innebär att vi i första hand inter-vjuat lantbruksföretagare och har deras behov som utgångsläge. Arbetet har så långt bl.a. resulterat i en omfattande brist- och orsaksanalys, vilken nu ligger till grund för kommande diskussioner kring förslag på lösningar och i förlängningen vilken modell för rådgivning som kommer föreslås.

Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden Jordbruksverket har i samband med livsmedelsstra-tegins åtgärdspaket fått ett uppdrag som innebär fortsatt finansiering av projektet ”Minor uses”. Enligt artikel 51.3 i förordning (EG) nr 1107/20091 får medlemsstaterna vidta åtgärder för att underlätta eller uppmuntra inlämnandet av ansökningar om att produktgodkännandet av redan godkända växtskyddsmedel ska utvidgas till att gälla mindre användningsområden. Mindre användnings-områden (”minor use” på engelska) definieras i förordningens artikel 3.26 som ”användning av ett växtskyddsmedel i en särskild medlemsstat på växter eller växtprodukter som a) inte odlas i större omfatt-ning i den medlemsstaten, eller b) odlas i stor omfatt-ning, för att fylla ett exceptionellt växtskyddsbehov.”.

De mindre grödorna är främst frilandsgrönsa-ker t.ex. morötter, lök, persilja, palsternacka men även jordgubbar, äpple och prydnadsväxter. Det är ett projekt som bedrivits sedan 2007 på olika anslag och Lantbrukarnas Ekonomi AB har genom

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskydds- medel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG



Lantbrukarnas Riksförbund varit projektledare. Det handlar om att utföra försök med olika växt-skyddsmedel för att få fram underlag till och göra ansökningar om godkännande av växtskydds- medel i dessa grödor i Sverige. Rapporterna från de tidigare åren finns på LRF:s webbplats och omfattar närmare 300 försök. För 2017 identifierade man ett antal försök som skulle genomföras under året, som bland annat ogräsbekämpningsstrategier i lök, morot och persilja.

Nya Växtskyddsrådet Växtskyddsrådet har under åren 2011-2016 varit ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte mellan flera svenska myndigheter och organisationer i frågor som rör växtskyddets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig växtodling. Regeringen har under 2017 gett växtskyddsrådet ett nytt uppdrag med ändrat syfte, fler uppgifter och en förändrad sammansättning av rådets ledamöter för perioden 2017-2019. I uppdraget ingår att på olika sätt stödja prövningen av produktgodkännande av växtskydds-medel, öka kunskapen om möjligheterna att hantera växtskyddsproblem på kort och på lång sikt, intro-ducera växtskyddsmedel med låg risk eller alter-nativa metoder och tekniker samt öka kunskapen om samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför. Växtskyddsrådet har under hösten arbetat med och beslutat om en handlingsplan för perioden 2017-2019. Sekretariatet har tillsammans med rådets samtliga deltagare diskuterat och formulerat de arbetsuppgifter som ingår i handlingsplanen. Växtskyddsrådet har haft två fysiska möten och ett per telefon.

Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket ska bidra till att öka myndigheternas kompetens om jordbrukets vattenhushållning. Kompetensökningen ska medverka till att berörda myndigheter har den kunskap och kompetens som behövs för att utveckla och tillämpa regler och andra styrmedel som påverkar jordbrukets vatten- hushållning samt att ta fram de underlag som regering och riksdag behöver för att utveckla politik och lagstiftning.

Uppdraget innebär att vi kan utöka vår verksam-het inom vattenhushållning och ger Jordbruksverket ett tydligt uppdrag att lyfta fram vattenhushållning-ens betydelse i avvägningen mellan olika intressen och diskussioner med andra myndigheter.

Under våren samrådde vi med berörda myn-digheter och tog fram ett inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet. Under hösten har vi medver-kat i regeringens uppdrag till Livsmedelsverket om att ta fram kunskap för att möta framtida

vattenbrist. Uppdraget redovisas i en rapport som Livsmedelsverket lämnade till Regeringskansliet strax före jul. Vi har även genomfört en workshop tillsammans med SLU som kommer att följas upp med en workshop med representanter för näringen i början av 2018. En del av årets anslag har använts för en studie om hur dräneringsbehovet påverkas av klimatförändringarna. Studien utförs av SLU och kommer att redovisas under nästa år.

Studier försöksverksamhet djurVi har under 2017 fått ett uppdrag av regeringen att ge stöd åt behovsmotiverade studier och försöks-verksamhet inom djurområdet. Syftet är att främja en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion med bibehållen god djurvälfärd, t.ex. i fråga om utveck-ling av djurhållningsmetoder. Regeringen har i sitt motiv till uppdraget angett att det är angeläget att behovsmotiverade studier inom djurskyddsområdet kommer till stånd för att utveckla djurhållnings-metoder som bidrar till en god djurvälfärd, ökad produktivitet och ökad konkurrenskraft. Syftet med satsningen är att Jordbruksverket löpande ska ha möjlighet att göra riktade satsningar och lämna stöd till angelägna projekt som, med bibehållen djurväl-färd, har potential att främja konkurrenskraften för lantbruksföretagen. För att möjliggöra en utlysning och tillräckligt med tid för granskning och förank-ring innan beslut har medlen för 2017 flyttats till 2018 för en gemensam utlysning och utdelning.

Foto

: Kris

tina

Mat

tsso

n



Digitalisering livsmedelskedjanJordbruksverket har tillsammans med Livsmedels-verket och Tillväxtverket fått i uppdrag att utveckla digitala tjänster som bidrar till förenklad informa-tion, guidning och service för företag i livsmedels-kedjan. Målet är att göra det enklare att starta och driva företag samt att underlätta företagens kontak-ter med myndigheter på lokal, regional och statlig nivå. I uppdraget ingår att ta till vara erfarenheter och digitala lösningar från projektet Serverat, som riktar sig till restaurangbranschen.

Under hösten har vi genomfört process-, behovs- samt effektkartläggning för de två utpekade pilotbranscherna biodling och honungsproduktion samt vattenbruk. Vi har samarbetat med bransch- företrädare, länsstyrelser, berörda myndigheter samt genomfört företagsintervjuer. Kartläggningen visar att en informationsportal/guide/checklista, liknande den som arbetats fram för restaurangföretag inom projektet Serverat, skulle vara värdeskapande för de bägge pilotbranscherna. En digital tillståndsprocess ses även som en viktig åtgärd.

Konsument och marknadSamordningsfunktion EKO Uppdraget innebär att inrätta en samordningsfunk-tion för att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Det innebär också att ta fram en åtgärdsplan för att nå de siffersatta målen beträffande jordbruksarealen och den offent-liga konsumtionen som regeringen satt upp i sin handlingsplan. Arbetet under hösten har bestått i att träffa människor i berörda företag och organisatio-ner för att lyssna och diskutera de problem man ser och de förändringar man skulle önska för att få en ökad konsumtion, export och produktion. Syftet har varit att både ha underlag till åtgärdsplanen och till det arbete som också ska ske inom främjandedelen av uppdraget. Vi har haft 5 workshopar, deltagit i 5 olika konferenser, genomfört många enskilda möten med organisationer och haft ytterligare flera möten i en utsedd mindre arbetsgrupp med representanter från hela livsmedelskedjan. Åtgärdsplanen ska levereras senast sista februari 2018 och främjande-uppdraget fortsätter 2018 och 2019.

Grüne Woche I januari 2018 arrangeras mässan Internationale Grüne Woche i Berlin för 83:e gången. Med ca 400 000 mässbesökare och mer än 1 600 utställare årligen räknas mässan som världens ledande kon-sument-mässa för livsmedel, lantbruk och trädgård.

Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att inom ramen för Livsmedelsstrategin utforma och genomföra Sveriges deltagande på Grüne Woche i Berlin åren 2018, 2019 och 2020 med monter och ändamålsenligt innehåll.

Efterfrågan på livsmedel och jordbruksråvaror i Sverige och i övriga världen förväntas fortsätta öka, där intresset för hälsosamma, säkra, innovativa och hållbart producerade livsmedel utgör en viktig och växande del av marknaden. Samtidigt har besöks- näringen haft en stark utveckling och den stora tillväxtpotentialen finns bland utländska besökare. Drygt en tredjedel av det som utländska besökare spenderar i Sverige avser inköp av bl.a. livsmedel och olika måltidsupplevelser. För att främja bilden av Sverige som unikt destinationsmål med mål-tidsupplevelser, svenska jordbruksprodukter och livsmedel bör därför Sverige delta i jordbruksmässan Grüne Woche.

Kunskap och innovationUppföljning och utvärdering av livsmedelsstrateginJordbruksverket har haft i uppdrag att i samråd med andra myndigheter lämna förslag på uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin. Jordbruksverket lämnade till den 30 juni ett förslag på bland annat indikatorer som är lämpliga för utvärdering och upp-följning, en komplettering gjordes den 31 oktober 2017. En första rapportering av utfallet kommer att göras 31 mars 2018.

Uppdrag OECD Jordbruksverket har fått i uppdrag att, i samråd med OECD, leverera en bakgrundsrapport som ska utgöra grunden för OECDs utvärderingen av Sveriges kunskaps- och innovationssystem kopplat till jordbrukssektorn och livsmedelsindustrin. Utvärderingen har som underliggande syfte att hållbart öka produktiviteten i nämnda sektorer. Utvärderingen deklassificeras i mars 2018. I upp-draget ingår också att stödja OECD i det löpande arbetet med utvärderingen samt bistå OECD och Regeringskansliet med att arrangera möten för att möjliggöra diskussion och dialog med intressenter. Bakgrundsrapporten levererades till OECD (april 2017) och två möten med intressenter har arrange-rats tillsammans med OECD och Regeringskansliet (oktober 2016 och oktober 2017). Jordbruksverket kommer att fortsätta att bistå OECD i arbetet med utvärderingen tills den är klar.



Riktade insatser till livsmedelsstrategi inom landsbygdsprogrammet Regeringen fattade den 14 januari 2016, (N/2016/00265/HL) beslut om riktade insatser inom landsbygdsprogrammet 2014-2020. Detta beslut ändrade ett tidigare fattat beslut i samma syfte. Jordbruksverket fick då i uppdrag att säkerställa att 540 miljoner kronor av programmets pengar används till att genomföra en nationell livsmedels-strategi. Ett nytt regeringsbeslut togs den 5 oktober 2017 där 100 miljoner kronor ska fördelas till insatser för livsmedelsstrategin på regional nivå. Dessa medel kommer att användas från 2018 och framåt. Se vidare under avsnittet Hantering av EU-stöd/Landsbygdsprogrammet/Riktade insatser.

Friskare djur, sundare växter och en hög livsmedelssäkerhet (uppdrag 6 enligt RB 2017)

Jordbruksverket ska löpande stödja regeringens arbete med EU:s lagstiftningspaket om djur-hälsa, växtskydd och offentliga kontroller

Santéprojektet fortsätterDet omfattande arbetet med att införliva de tre förordningar som tillsammans utgör det så kallade Santépaketet är i full gång. De tre förordningarna

Totala medel 2017-2019

Utfall för 2017 Återstår 2018-2019

Insatsområden/Uppdrag tkr tkr tkr

Regler och villkorKunskapsutveckling för kostnadseffektivt byggande inom animalieproduktion

2 000 1 146 845

Vattenbruk 14 000 4 227 9 773Kompetensutveckling och digitalisering inom djurskyddskontrollen 8 000 1 093 6 907Rådgivningsmodell inom animalieproduktionen 4 000 1 477 2 523Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användnings- områden

18 000 5 620 12 380

Nya Växtskyddsrådet 6 000 757 5 243Vattenbrukspaket för fortsatt utveckling och tillväxt 6 000 1 466 4 534Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket 9 000 1 855 7 145Studier försöksverksamhet djur 15 000 116 14 884Digitalisering livsmedelskedjan 4 400 598 3 802Totalt Regler och villkor 86 400 18 355 68 045

Konsument och marknadSamordningsfunktion EKO 12 000 1 320 10 680Grüne Woche 10 000 1 272 8 728Totalt Konsument och marknad 22 000 2 592 19 408

Kunskap och innovationUppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategi 4 000 626 3 074Uppdrag OECD 2 000 2 0001 0Totalt Kunskap och innovation 6 000 2 926 3 074SUMMA för 14 uppdrag: 114 400 23 873 90 527

Tabell 72 Utfall av tilldelade medel på uppdrag inom livsmedelsstrategin

1. I beloppet ingår kostnader för 2016 om 648 tkr.



som ska införlivas är djurhälsoförordningen, för-ordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och kontrollförordningen. Alla tre förordningar ger förutsättningar för en bättre lagstiftning som blir tydligare för både myndighet och kunder.För alla tre förordningar har Jordbruksverket under 2017 deltagit i kommissionsarbetsgrupper för att komplettera med fler bestämmelser. Parallellt pågår uppdatering av svensk lagstiftning med ny växt-skyddslag samt uppdatering av lagar med anknyt-ning till kontrollfrågor. Från 2018 börjar vi arbeta med en ny djurhälsolag. Längre fram fortsätter arbetet med att vi ser över ett stort antal föreskrifter, rutiner och kontrollvägledningar.

Kontrollförordningen och förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare tillämpas från december 2019. Djurhälsoförordningen tillämpas från april 2021.

Utveckling av styrnings- och uppföljningssystem för landsbygdsprogrammet (uppdrag 7 enligt RB 2017)

Jordbruksverket ska avseende Landsbygds-program för Sverige 2014–2020 tillhandahålla styrnings- och uppföljningssystem (inom ramen för SUSS-LB och SUSS-JBR och i samverkan med länsstyrelserna) som säkerställer att uppföljning kan göras av handläggnings-tider och måluppfyllnad utifrån de mål som sätts inom ramen för detta arbete, ärenden och ärendebalanser.

I såväl Jordbruksverkets som länsstyrelsernas regleringsbrev för 2017 finns uppdrag kring den process som hanterar EU:s stöd till jordbruket och landsbygdsutveckling. Det övergripande syftet med uppdraget är att säkerställa att EU:s direktstöd och stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder i så hög grad som möjligt betalas ut korrekt och så tidigt som möjligt. Jordbruksverket har, tillsammans med läns-styrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget, fortsatt att använda och utveckla styr- och uppföljnings-systemet för EU-stöden. En central del i systemet är en gemensam tidsplan med mål för de viktigaste momenten i hanteringen av ansökningar och mål för utbetalade belopp. Effekten av styrningen är tydli-gast för jordbrukarstöden.

Stöd till bredband (uppdrag 12 enligt RB 2017)

Jordbruksverket ska tillhandahålla rikt-linjer och rutinbeskrivningar för stöd till bredband som handläggs inom ramen för landsbygdsprogrammet.

Jordbruksverket har gjort en översyn av flertalet rutiner inom bredbandsstödet. Fokus för översynen har varit rutiner för kontroll av de stödspecifika villkor för bredband, vilket exempelvis avser kabelutrymme, anslutningsgrad, driftsättning samt dokumentation och kontroll av bredbandsnätet. Villkoren aktualiseras i samband med ansökan om stöd, ansökan om utbetalning och besiktning i fält. Jordbruksverket har gjort en särskild insats i ruti-nerna för besiktning i fält.

Konferensen Länssamverkan bredband 2.0 genomförs fyra tillfällen varje år och Jordbruksverket deltar med information- och utbildningsinsatser. Under 2017 har exempelvis följande frågor berörts: marknadsanalysen och det offentliga samrådet, kon-kurrensutsättning, besiktning samt NGA-tekniker som är stödberättigande.

Jordbruksverket deltar kontinuerligt i nationella handläggarmöten för länsstyrelsernas bredbands-handläggare. Genom mötet får Jordbruksverket inblick i aktuella frågor inom bredbandsstödet och kan bistå med.

Uppdrag att bistå Miljömålsrådet

Myndigheterna ska bistå Miljömålsrådet i arbetet med att identifiera effektiva samar-beten och åtgärder inom myndigheternas verksamhetsområden och befintliga resurser. Myndigheterna ska ta fram en åtgärdslista som senast den 1 mars varje år, från och med 2016, ska publiceras på www.miljömål.se. Myndigheterna ska i sina respektive årsredovis-ningar redogöra för hur arbetet fortgår med de åtgärder som myndigheten meddelat att de ska genomföra i de åtgärdslistor som tas fram inom ramen för uppdraget.



Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslistaNedanstående åtgärder är de som Jordbruksverket kommer att arbeta med under kommande år.

Åtgärdsrubrik Syfte Tidsplan Påbörjat / Klart

Åtgärd gemensam för samtliga mål

Tillsynsvägledning Jordbruksverket avser att utöka sin tillsynsvägledning: Jord-bruksverket bedömer att det finns ett behov av att utöka tillsynsvägledningen inom följande områden: Underhåll av markavvattningsanläggningar (en rådgivningsbroschyr, i stort sett genomförd), växtnäringsförluster från jordbruket (inte påbörjat), IED-direktivet och BAT-slutsatser (genom-förd), hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket (inte påbörjat) och om reglerna för spridning av växtskyddsme-del (genomförd).

2016–2019 Delvis genomförd

Ett rikt odlingslandskap

Samverkansgrupp för infra- strukturens gräsmarker

Jordbruksverket avser att arbeta med och vidareutveckla arbetet inom samverkansgrupp för gräsmarker i infra-strukturmiljöer. Arbetet sker tillsammans med flera andra aktörer som Trafikverket, Svenska kraftnät, ArtDatabanken, Vattenfall, Swedavia och forskare (detta är ett förslag ur Miljömålsberedningens betänkande om hållbar markan-vändning, SOU 2014:50).

2016-2018 Pågår

Odlingslandskapets betesdjur

Jordbruksverket har utvecklat en modell (hävdmodellen) över tillgång till betesdjur i odlingslandskapet. Hävdmodel-len kan identifiera områden där det är eller riskerar bli ett underskott på betesdjur. Uppdatering och utveckling av modellen innebär att vi med större noggrannhet kan följa utvecklingen. Modellen kan användas för att tidigt upp-täcka områden där det är risk för brist på betesdjur, vilket i sin tur kan användas som underlag för riktade insatser.

2016 Genomförd

Exploatering av jordbruksmark

Jordbruksverket följer upp omfattningen av exploatering av jordbruksmark. Vi har sedan tidigare tagit fram en modell för detta. Vi har genomfört en ny studie som täcker perio-den 2011-2015.

2016–2017 Genomförd

Översyn av föreskrift om hänsyn till natur- och kulturvärden

Jordbruksverket avser att genomföra en översyn av före-skriften (1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket.

2016–2017 Inte genomförd

Småbiotopsindex Jordbruksverket tar fram index för biologisk mångfald och småbiotoper med utgångspunkt i NILS-data och regional miljöövervakning. Ett rikt odlingslandskap innehåller flera preciseringar som knyter an till bevarande av småbiotoper. I dagsläget finns ingen möjlighet att på ett samlat sätt följa tillståndet och utvecklingen för dessa preciseringar. Projektets mål är att ta fram en indikator ur existerande miljöövervakningsdata.

2016–2017 I stort sett genomförd

Återinventering av ängs- och betesmarker

Jordbruksverket driver och samordnar en återinventering av de ängs- och betesmarker som ingick i den tidigare ängs- och betesmarksinventeringen (2002-2004). Projektet stärker möjligheterna att följa upp flera miljömål och kom-mer att utgöra ett viktigt underlag i kommunernas fysiska planering.

2016–2020 Pågår




Åtgärd gemensam för samtliga mål

Tillsynsvägledning Jordbruksverket avser att utöka sin tillsynsvägledning: Jord-bruksverket bedömer att det finns ett behov av att utöka tillsynsvägledningen inom följande områden: Underhåll av markavvattningsanläggningar (en rådgivningsbroschyr, i stort sett genomförd), växtnäringsförluster från jordbruket (inte påbörjat), IED-direktivet och BAT-slutsatser (genom-förd), hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket (inte påbörjat) och om reglerna för spridning av växtskyddsme-del (genomförd).


Ett rikt odlingslandskap

Samverkansgrupp för infra- strukturens gräsmarker

Jordbruksverket avser att arbeta med och vidareutveckla arbetet inom samverkansgrupp för gräsmarker i infra-strukturmiljöer. Arbetet sker tillsammans med flera andra aktörer som Trafikverket, Svenska kraftnät, ArtDatabanken, Vattenfall, Swedavia och forskare (detta är ett förslag ur Miljömålsberedningens betänkande om hållbar markan-vändning, SOU 2014:50).

2016-2018 Pågår

Odlingslandskapets betesdjur

Jordbruksverket har utvecklat en modell (hävdmodellen) över tillgång till betesdjur i odlingslandskapet. Hävdmodel-len kan identifiera områden där det är eller riskerar bli ett underskott på betesdjur. Uppdatering och utveckling av modellen innebär att vi med större noggrannhet kan följa utvecklingen. Modellen kan användas för att tidigt upp-täcka områden där det är risk för brist på betesdjur, vilket i sin tur kan användas som underlag för riktade insatser.

2016 Genomförd

Exploatering av jordbruksmark

Jordbruksverket följer upp omfattningen av exploatering av jordbruksmark. Vi har sedan tidigare tagit fram en modell för detta. Vi har genomfört en ny studie som täcker perio-den 2011-2015.


Översyn av föreskrift om hänsyn till natur- och kulturvärden

Jordbruksverket avser att genomföra en översyn av före-skriften (1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket.

2016–2017 Inte genomförd

Småbiotopsindex Jordbruksverket tar fram index för biologisk mångfald och småbiotoper med utgångspunkt i NILS-data och regional miljöövervakning. Ett rikt odlingslandskap innehåller flera preciseringar som knyter an till bevarande av småbiotoper. I dagsläget finns ingen möjlighet att på ett samlat sätt följa tillståndet och utvecklingen för dessa preciseringar. Projektets mål är att ta fram en indikator ur existerande miljöövervakningsdata.

2016–2017 I stort sett genomförd

Återinventering av ängs- och betesmarker

Jordbruksverket driver och samordnar en återinventering av de ängs- och betesmarker som ingick i den tidigare ängs- och betesmarksinventeringen (2002-2004). Projektet stärker möjligheterna att följa upp flera miljömål och kom-mer att utgöra ett viktigt underlag i kommunernas fysiska planering.

2016–2020 Pågår


Ingen övergödning

Fosforkampanj inom Greppa Näringen

Jordbruksverket genomför i samarbete med andra orga-nisationer som driver Greppa Näringen en fosforkampanj. Syftet är att förstärka och fokusera den rådgivning om fosforåtgärder som redan pågår. Greppa Näringen har en referensgrupp till fosforkampanjen där bland annat Havs- och vattenmyndigheten och Vattenmyndigheterna ingår.

2016–2017 Pågår

Underlag för platsanpassade åtgärder

Jordbruksverket avser att ta fram beslutsunderlag för genomförande av platsanpassade åtgärder. Fosforåtgär-der i jordbruket är ofta platsanpassade och leder bara till minskade fosforförluster under vissa förutsättningar och förhållanden. Jordbruksverket kommer därför, bland annat i samarbete med SGU, att utveckla underlag för att kunna ge-nomföra platsanpassade åtgärder där de uppnår god effekt.

2016-2019 Slutförs i början av 2018

Vattenhushållning

Kompetensutveckling: Vattenhushållning – demonstrationer och information

Jordbruksverket avser att öka kompetensen inom vattenhushållning (dränering, översvämningsskydd och bevattning) hos jordbrukets rådgivare, konsulter och entre-prenörer, samt enskilda lantbrukare. Med ökad kunskap om vattenhushållningen inom jordbruksnäringen finns bättre förutsättningar för att uppnå miljömålen med ett hållbart och konkurrenskraftigt svenskt jordbruk. Kompetens- utvecklingen inom vattenhushållning kommer att pågå under hela nuvarande programperiod i landsbygdspro-grammet, det vill säga till 2020-12-31.

Vi avser att ta fram, sammanställa och sprida kunskap om jordbrukets vattenhushållning. Spridningen sker genom kurser, träffar, skrivet material och demonstrationsvis-ningar. Ett exempel är den vägledning kring gällande rätt och nuvarande teknik för dikesrensning som vi tar fram tillsammans med LRF och Naturvårdsverket. Väglednings-materialet kan användas i rådgivning mot lantbruket och i kontakter med länsstyrelser. Vi stödjer även utvecklingen av privat rådgivnings- och konsultverksamhet inom jordbrukets vattenhushållning.

2016-2020 Pågår

Giftfri miljö

Underlätta godkännandet av låggiftiga medel

Jordbruksverket tillsammans med Kemikalieinspektionen fortsätter arbeta för att växtskyddsmedel med låg risk kan godkännas i Sverige. Arbetet ska leda till en minskad an-vändning av kemiska växtskyddsmedel och lägre miljö- och hälsorisker inom jordbruket.

2016-framåt

Pågår

Åtgärder i handlingsplanen om hållbar användning av växtskyddsmedel

Jordbruksverket arbetar med utbildning, information och rådgivning för att begränsa användningen av produkter för tillväxtreglering i stråsäd och för att undvika behov av medel för nedvissning.


Utveckling av olika möjligheter till hjälp för lantbrukarna att uppfylla dokumentationskraven

Jordbruksverket har tagit fram en sprutjournal till hjälp för lantbrukaren att uppfylla de dokumentationskrav som finns vad gäller användningen av växtskyddsmedel.


Öka tillgången till korrekt information om godkända växtskyddsmedel på Jord-bruksverkets webbplats

Jordbruksverket avser att säkra tillgången till bättre och stabilare information om godkända växtskyddsmedel på den egna webbplatsen. Åtgärden omfattar information om olika preparat såsom doser, godkända grödor etc.

2016–2017 Pågår




Begränsad klimatpåverkan

Utveckling av rådgivnings-verktyget VERA

Jordbruksverket utvecklar inom ramen för samarbetspro-jektet Greppa Näringen klimat- och energiberäkningsverk-tygen i Greppa Näringens beräkningsverktyg VERA som används i Greppa Näringens rådgivning Klimatkollen och Energikollen. Prioriterade områden; Allokering av klimatut-släpp, vidareutveckling nyckeltal, resultatrapport, grundda-ta och rådgivningsbrev i Klimatkollen samt vidareutveck-ling energikartläggning, resultatrapport och grunddata i energikartläggning.

2016–2017 Pågår

Utveckling av rådgivnings- underlag inom klimat och energi i Greppa Näringen

Jordbruksverket gör inom ramen för samarbetsprojektet Greppa Näringen en behovsanalys av underlag inom kli-mat- och energi i Greppa Näringens utöver Klimatkollen och Energikollen på Greppa näringens webb för rådgivare. Vi ska sedan utveckla prioriterade underlag på tema klimat och energi som rådgivare kan använda vid rådgivningsbesök för att stärka koppling klimat och energi i Greppas rådgivning totalt sett. Vi kommer även undersöka möjligheten att få fram klimatavtryck för fler insatsvaror och samla in energi-data för energianvändare och energieffektiviseringsåtgär-der i jordbruket. Sådana data kan sedan användas i bland annat beräkningsverktyget VERA och göra klimat- och energikartläggningar enklare. Målet är att rådgivarna ska ha ett bättre underlag för att uttala sig om nytta med olika åt-gärder och risker för växthusgasförluster i jordbruksdriften.

2016-2017 Pågår

Utredning: Hållbar mat Jordbruksverket genomför en utredning om hållbar mat och ett projekt med informationsinsatser om hållbar mat riktade till unga konsumenter och skolelever. Arbetet består av två delar: en intern utredning kring begreppet hållbar mat och ett kommunikationsprojekt som riktas till externa aktörer. Syftet är att utredningen ska fungera som ett bas-dokument i arbetet kring profilområdet hållbar mat.

2016-2017 I stort sett genomförd

Åtgärder för att minska svinnet av frukt, grönt och spannmål

Jordbruksverket har arbetat med ett nordiskt projekt om svinnet i primärproduktionen. Ett minskat svinn är önskvärt ur ett klimatperspektiv, men även ur ett livsmedelssäker-hetsperspektiv och ekonomiskt perspektiv. Inom denna åtgärd kommer vi att kommunicera resultaten från det nordiska projektet i både nationella och internationella sammanhang.

2016 Genomförd

En satsning på en övergång till fossilfritt lantbruk

Jordbruksverket sprider information om möjligheten till en övergång till ett fossilfritt jordbruk framförallt gällande mobila arbetsmaskiner. På senare år har det gjorts flera praktiska försök för att ställa om lantbrukets arbetsma-skiner till fossilfria drivmedel. Biogas, RME, HVO och el är alternativ som är på frammarsch. Ett sätt att komma ett steg vidare i omställningen är ett seminarium med rådgivare, maskinanvändare men även beslutsfattare där man samlar resultaten från pågående och avslutade projekt. Detta ska leda till ökad spridning av befintlig kunskap för att bidra till jordbrukets omställning till fossilfrihet. Seminariet hölls i november 2016.

2016 genomförd




Begränsad klimatpåverkan

Utveckling av rådgivnings-verktyget VERA

Jordbruksverket utvecklar inom ramen för samarbetspro-jektet Greppa Näringen klimat- och energiberäkningsverk-tygen i Greppa Näringens beräkningsverktyg VERA som används i Greppa Näringens rådgivning Klimatkollen och Energikollen. Prioriterade områden; Allokering av klimatut-släpp, vidareutveckling nyckeltal, resultatrapport, grundda-ta och rådgivningsbrev i Klimatkollen samt vidareutveck-ling energikartläggning, resultatrapport och grunddata i energikartläggning.

2016–2017 Pågår

Utveckling av rådgivnings- underlag inom klimat och energi i Greppa Näringen

Jordbruksverket gör inom ramen för samarbetsprojektet Greppa Näringen en behovsanalys av underlag inom kli-mat- och energi i Greppa Näringens utöver Klimatkollen och Energikollen på Greppa näringens webb för rådgivare. Vi ska sedan utveckla prioriterade underlag på tema klimat och energi som rådgivare kan använda vid rådgivningsbesök för att stärka koppling klimat och energi i Greppas rådgivning totalt sett. Vi kommer även undersöka möjligheten att få fram klimatavtryck för fler insatsvaror och samla in energi-data för energianvändare och energieffektiviseringsåtgär-der i jordbruket. Sådana data kan sedan användas i bland annat beräkningsverktyget VERA och göra klimat- och energikartläggningar enklare. Målet är att rådgivarna ska ha ett bättre underlag för att uttala sig om nytta med olika åt-gärder och risker för växthusgasförluster i jordbruksdriften.

2016-2017 Pågår

Utredning: Hållbar mat Jordbruksverket genomför en utredning om hållbar mat och ett projekt med informationsinsatser om hållbar mat riktade till unga konsumenter och skolelever. Arbetet består av två delar: en intern utredning kring begreppet hållbar mat och ett kommunikationsprojekt som riktas till externa aktörer. Syftet är att utredningen ska fungera som ett bas-dokument i arbetet kring profilområdet hållbar mat.

2016-2017 I stort sett genomförd

Åtgärder för att minska svinnet av frukt, grönt och spannmål

Jordbruksverket har arbetat med ett nordiskt projekt om svinnet i primärproduktionen. Ett minskat svinn är önskvärt ur ett klimatperspektiv, men även ur ett livsmedelssäker-hetsperspektiv och ekonomiskt perspektiv. Inom denna åtgärd kommer vi att kommunicera resultaten från det nordiska projektet i både nationella och internationella sammanhang.

2016 Genomförd

En satsning på en övergång till fossilfritt lantbruk

Jordbruksverket sprider information om möjligheten till en övergång till ett fossilfritt jordbruk framförallt gällande mobila arbetsmaskiner. På senare år har det gjorts flera praktiska försök för att ställa om lantbrukets arbetsma-skiner till fossilfria drivmedel. Biogas, RME, HVO och el är alternativ som är på frammarsch. Ett sätt att komma ett steg vidare i omställningen är ett seminarium med rådgivare, maskinanvändare men även beslutsfattare där man samlar resultaten från pågående och avslutade projekt. Detta ska leda till ökad spridning av befintlig kunskap för att bidra till jordbrukets omställning till fossilfrihet. Seminariet hölls i november 2016.

2016 genomförd

Återrapportering av projekt inom Miljömålsrådet som Jordbruksverket driverÖvergångszoner mellan skogs- och jordbruksmarkJordbruksverket, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och Sveriges geologiska undersökning samarbetar i ett projekt om övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark sedan 2016. Projektet fokuserar på skogsbryn som är biologiskt värdefulla miljöer. Inom projektet har vi identifierat hinder och bromsklossar för önskad utveckling inom befintliga styrmedel, till exempel inom miljöersättningar och andra stöd inom landsbygdsprogrammet, skogsvårdslagen och certifiering av skog. Utifrån denna genomgång har vi tagit fram förslag på nya, utvecklade och för-ändrade styrmedel för att öka mängden värdefulla brynmiljöer. Förslagen handlar bland annat om att informera såväl länsstyrelser som skogs- och lantbruksföretag om de möjligheter till ersättning för skötsel som finns i dag, att man till kommande landsbygdsprogram behöver utveckla ett samordnat stöd för skötsel av brynmiljöer, att man inom skogs-näringen behöver arbeta vidare med sina målbilder för god miljöhänsyn och att öka rådgivningen och därmed kunskapen om dessa miljöer. Utredningen har remitterats till utvalda remissinstanser. Förutom utredningen ska vi ta fram ett informationsmaterial som alla deltagande myndigheter ställer sig bakom. Informationsmaterialet ska rikta sig till markägare, maskinförare och rådgivare inom såväl skogs- som jordbruk.

Jordbruksmarkens värdenJordbruksverket, Boverket och länsstyrelserna har under 2017 jobbat med frågan om exploatering av jordbruksmark. Projektet har under året bland annat gjort en enkätundersökning hos länsstyrelserna, tagit fram en rapport om hur mycket mark som exploaterats samt följt och sammanställt ett antal nya domar inom området. Rättsläget har under 2017 tydliggjorts. Under året har detta diskuterats med ett flertal kommuner i olika workshops.

Fysisk påverkan i jordbruksvattenJordbruksverket arbetar tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i ett flerårigt projekt med att ta fram underlag för avvägningar mellan vatten-miljö och jordbruk. Under 2017 har projektet arbetat

med att beskriva hur fysiska åtgärder, för att nå god ekologisk status, kan påverka förutsättningarna för jordbruksproduktion. Vidare har projektet jobbat med att beskriva en princip för att bedöma vad som är betydande negativ påverkan på jordbruksmark med dränering. Det vill säga när blir konsekvenserna på dränering och åkermark, till följd av utförande av fysiska åtgärder, så stora att de kan anses vara betydande? Resultatet ska användas som underlag för HaV:s vägledning om kraftigt modifierade vatten (KMV). Delar av projektet beräknas kunna avslutas under första halvåret 2018.

Strategi för odlingslandskapets biologiska mångfaldJordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarie-ämbetet och länsstyrelserna arbetar tillsammans med att ta fram en strategi för att stärka odlingsland-skapets biologiska mångfald. Arbetet genomfördes under 2016–2017. Under första hälften av 2017 har vi fortsatt arbetet med att ta fram kunskapsunderlag, vilket bland annat omfattat en enkät till djurhål-lande lantbrukare och att ArtDatabanken fått i uppdrag att identifiera speciellt värdefulla områden för odlingslandskapets biologiska mångfald, en så kallad värdetraktsanalys. Centrum för biologisk mångfald har fått i uppdrag att identifiera brister i nuvarande skötsel av odlingslandskapets hotade arter. Arbetet med att ta fram själva strategin påbör-jades under andra halvåret 2017 och beräknas vara klart under första kvartalet 2018.

Skyddsavstånd och zoner: minskad komplexitet och ökad miljönyttaJordbruksverket, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelserna, Kemikalieinspektionen och HaV samarbetar i ett projekt som handlar om skydds-zoner och skyddsavstånd. Vi ska ta fram underlag med syfte att undersöka om det går att förenkla och, så långt det är möjligt, likrikta kraven som ställs på olika skyddszoner och avstånd. Vi ska även förtyd-liga hur vi som myndigheter ska tolka kraven för att kunna förbättra tillsynsvägledning och rådgivning. Arbetet påbörjades under första halvåret 2017 med att ta fram projektplan samt att kartlägga olika defi-nitioner för begrepp som används i de villkor som ställs för olika zoner och avstånd. Denna genomgång ska användas som underlag för att hitta möjligheter att förenkla. På grund av personalförändringar har projektet inte kunnat drivas vidare under hösten 2017, men förhoppningen är att återuppta arbetet igen under 2018.



Samverkansåtgärder där andra myndigheter har drivansvar(Aktiviteternas resultat redovisas av drivansvarig myndighet.)

Åtgärdsrubrik samt händelser Drivansvarig myndighet Tidsplan Påbörjat / Klart

Möjligheter och hinder för bioenergiproduktion inom svenskt jord- och skogsbruk

Skogsstyrelsen 2016 Genomförd

Livsmedelsforum Livsmedelsverket 2017 Genomförd

Förstudie för att kunna utveckla scenarier för utvecklingen av ett klimatvänligt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart jordbruk

Naturvårdsverket 2017 Genomförd

Åtgärder för alternativ till kemisk bekämpning av växtskadegörare

Kemikalieinspektionen 2016 - 2017 Pågår

Nationell samverkan - minskat matsvinn i livsmedelskedjan Livsmedelsverket 2016 – 2017 Pågår

Handlingsplaner för Grön infrastruktur Naturvårdsverket 2016 - 2017 Pågår

Bevarande och skydd av källmiljöer Sveriges geologiska undersökning

2016 - 2017 Pågår

Regional landskapsanalys Trafikverket 2016 - 2017 Pågår

En samordnad plan för genomförande av åtgärder enligt havsmiljöförordningens åtgärdsprogram

Havs- och vattenmyndig-heten

2016 - 2021 Pågår

En nationell gemensam planering för genomförande av vattenförvaltningsförordningens åtgärdsprogram

Havs- och vattenmyndig-heten

2017-2019 Pågår

Hälsa som drivkraft i miljömålsarbetet och för hållbar utveckling

Folkhälsomyndigheten 2017 – framåt

Pågår

Jordbruksverket har fått i uppdrag att vara utvecklingsmyndighet för livsmedelskedjan och uppdraget löper under åren 2016-2018. Målsättningen med uppdraget är att förbättra tillgängliggörande av information för ökad tillväxt i livsmedelskedjan. Syftet är att skapa förutsättningar för nya digitala tjänster och lös-ningar så att målen om ökad tillväxt i livsmed-elskedjan nås. Jordbruksverket ska sträva efter att sätta medborgaren och företagaren i centrum för arbetet och främja öppen och datadriven innovation.

I samråd med Livsmedelsverket och Regerings-kansliet har vi beslutat att vi ska initiera, samordna och följa upp uppdrag inom områdena

• den digitaliserade gården• öppna data• verka inom livsmedelskedjan

Digitalt först – för en smartare livsmedelskedjaUnder 2017 har en rapport publicerats ”Den digi-taliserade gården – Hur kan samhället bidra”2. Rapporten fastställer att samhället bör ta ansvar för att det finns en utbyggd infrastruktur för digitala tjänster i hela landet, att det görs FoU-insatser, att tillhandahålla kunskap på olika nivåer, att tillhanda- hålla riskkapital, att det finns en legal grund så att den enskildes rätt inte äventyras samt att tillgäng-liggöra mer data.

Jordbruksverket och Livsmedelsverket har iden-tifierat data som skulle vara intressant att göra mer öppen. Jordbruksverket deltog i ”Hackforsweden”, som är en tävling där uppgiften för deltagarna är att under 24 timmar lösa samhällsutmaningar med hjälp av öppna data som myndigheter tillhandahål-ler under den begränsade tiden.

Slutligen har uppdraget initierat ett uppdrag inom livsmedelsstrategin, som handlar om att utveckla digitala tjänster inom livsmedelskedjan (mer information under avsnittet om livsmedelsstrategin).

2 Jordbruksverkets rapport 2017:17 Den digitaliserade gården.

Finansiell redovisning

FINANSIELL REDOVISNING


InledningRedovisnings- och värderingsprinciperAllmäntÅrsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Särskild dokumentation enligt 2 kap 3 § FÅB har lämnats den 15 februari 2018 till Ekonomistyrningsverket. Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan avrundnings- differenser förekomma.

BrytdagLöpande redovisning och anslagsavräkning för räkenskapsåret har gjorts fram till och med den 5 januari 2018. Därefter har intäkter och kostnader över 100 tkr periodiserats. Inom resultatområdena och externa projekt kan det förekomma periodiseringar som understiger detta belopp för att visa ett mer rättvisande resultat för den specifika verksamheten.

Ändrade redovisningsprinciperJordbruksverket förskotterar sina egna kostnader (driftkostnader) inom landsbygdsprogrammet för kompetensutveckling och för s.k. TA-medel. I samband med delårsrapport och årsredovisning har en uppskattning gjorts av hur stor del som kan finansieras av EU och resterande belopp har sedan belastat anslag 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Den del som ska finansieras av EU har ingått i årets kapitalförändring. Från och med 2017 så kommer den svenska delen att hanteras på samma sätt som den EU-finansierade delen, dvs. ingå i årets kapitalförändring. Denna ändring leder till att belastningen på anslagspost 1:17.1 är cirka 22 500 tkr lägre per 2017-12-31 än vad utfallet skulle ha varit med tidigare redovisningsprincip.

Förskott från EU har efter samråd med Ekonomi- styrningsverket flyttats från oförbrukade bidrag till övriga förutbetalda intäkter.

Från och med 2017 redovisar vi inkomna men ej beslutade rekvisitioner som en eventualförpliktelse inom linjen i balansräkningen.

LåneramJordbruksverket hemställde om en utökad låneram redan 2016-12-29. Enligt regeringsbeslut 2017-04-13 höjdes låneramen från 260 000 tkr till 274 000 tkr.

Värdering av fordringar och skulderKundfordringar som är förfallna med mer än sex månader redovisas som osäkra. Kundfordringar samt utestående fordran i verkets stödutbetalnings-system BETAL redovisas efter avdrag för förväntade

kundförluster. Värdering av varulager och förråd sker till inköpspris.

Värdering av fordringar och skulder i euro har värderats till balansdagens kurs. Kursen per 2017-12-31 är 9,8497 kr/euro.

Värdering av utestående revisionsärenden Efter ett revisionsbesök från EU-kommissionen skickar kommissionen en rapport. Den tar upp de brister i nyckel- och stödjande kontroller som kom-missionen anser att vi har. I detta läge finns inga belopp angivna i kommissionens rapport. Enligt de riktlinjer som EU-kommissionen numera tillämpar, meddelar kommissionen normalt en initial finansiell schablonkorrigering på 10 % vid funna brister. Vid denna tidpunkt är det svårt att värdera vad den slutliga korrigeringen blir men det kan maximalt bli det som kommissionen har angett i sin rapport. Dessutom gör GD för DG Agri i sin årliga försäkran en värdering av risken för varje medlemsstat och stödsystem varvid denna värdering kan ligga på en lägre nivå än vad den första rapporten visade. För vissa revisionsärenden kan det framgå nya uppgifter i kommissionens skrivelse om inbjudan till bilateralt samtal. Eftersom både belopp och tidpunkt är osäkra redovisar vi korrigeringen utifrån kommissionens senaste ställningstagande som en eventual- förpliktelse inom linjen i balansräkningen. Korrigeringen är beräknad på aktuella stödutbetal-ningar 24 månader tillbaka i tiden från det att vi fått den första revisionsrapporten från kommissionen. Om inga åtgärder har vidtagits med anledning av rapporterade brister ska beräkningen även omfatta utbetalningar som görs efter att revisionsrapporten har inkommit.

När Jordbruksverket har svarat på kommissionens revisionsrapport får vi en inbjudan till bilateralt möte. Vid detta möte diskuterar Jordbruksverket och kommissionen de frågor som kommissionen fortfarande har synpunkter på och om det är möjligt för Jordbruksverket att göra en beräkning av skadan för fonden för de brister som konstaterats. Även efter det bilaterala mötet kan det vara svårt att värdera storleken på en framtida korrigering. I detta läge gör vi en bedömning av ärendet, både belopp och tidpunkt är osäkra men om beloppet bedöms kunna uppskattas med tillräcklig precision redovisar vi en avsättning. Men om bedömningen fortfarande är mycket osäker kvarstår att ärendet redovisas som en eventualförpliktelse.

Efter det bilaterala mötet får vi anteckningar som vi ska svara på. Vi har också möjlighet att lämna våra egna beräkningar på vilka belopp som vi anser vara mer rimliga att räkna på i stället för en schablonkorrigering. Även i detta läge kan det i vissa ärenden vara svårt att med tillräcklig säkerhet



Inledning göra en bedömning av om belopp och tidpunkt är mest riktigt att redovisa som en avsättning eller om ärendet på grund av sin osäkerhet fortfarande ska redovisas som en eventualförpliktelse. Bedömning görs för varje enskilt ärende.Först därefter kommer ett förslag på korrigeringsbe-lopp från kommissionen. Korrigeringen räknas på de utgifter som omfattas av bristen två år tillbaka i tiden från det datum vi fick svensk version av revisions-rapporten. Vi redovisar beloppet som en avsättning eller om bedömningen är att beloppet är rimligt säkert och att det finns en ungefärlig tidpunkt när reglering ska ske, som en periodavgränsningspost.

Det finns en möjlighet att ta ett ärende vidare till förlikningsorganet. Detta är ett oberoende organ som lyssnar på vad både medlemslandet och kom-missionen har att säga i ärendet. Förlikningsorganet skriver en rapport och därefter tar kommissionen sitt slutliga beslut i ärendet. Vi redovisar beloppet som en periodavgränsningspost.

Erfarenheten visar att kommissionens initiala angivna schablonkorrigeringar oftast sjunker väsent-ligt under revisionsprocessen. Kommissionen har på senare tid också oftare accepterat medlemsstaternas beräkningar av skadan för fonden istället för att använda schablonkorrigeringar.

Värdering av anläggningstillgångarMaskiner, inventarier, installationer m.m. är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Maskiner och inventarier med en ekonomisk livslängd på minst tre år och ett anskaff-ningsvärde överstigande 20 tkr har aktiverats. Avskrivningarna görs på en beräknad livslängd på tre till sju år. Avskrivningstiden på tjänstebilar är individuellt beräknad per bil utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Avskrivningstiden kan variera mellan tre och åtta år.

Ersättningsmöbler kostnadsförs direkt men nyanskaffning till en fungerande enhet aktiveras. Jordbruksverket har kostnadsfört inköp av ersätt-ningsmöbler med totalt 1 801 tkr.

Egenutvecklade IT-system aktiveras som en immateriell tillgång där en bedömd nyttjandepe-riod är tre år eller mer och nedlagda kostnader för den aktiveringsbara delen uppgår till minst 5 000 tkr. Den aktiveringsbara delen exkluderar kostna-der för utbildning och administrativa kostnader som inte är direkt hänförbara till investeringen. Avskrivningstiden kan variera mellan tre och fem år.

Inköp av programvaror samt licenser aktiveras när en garanterad nyttjandeperiod är tre år eller mer och nedlagda kostnader uppgår till mer än 100 tkr. Avskrivningstiden kan variera mellan tre och fem år.

Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras när den ekonomiska livslängden uppgår till minst tre år och nedlagda kostnader uppgår till minst 50 tkr per projekt. Avskrivningstiden kan variera mellan tre och fem år.

Förskott från Europeiska jordbruks-fonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) 2014–2020EU har betalat ut förskott under 2015 och 2016 mot-svarande totalt 3 % av den totala programbudgeten. Jordbruksverket har fått totalt 485 466 tkr (52 367 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6125, Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Förskotten från EU kommer att räknas av i samband med avslut av programpe-rioden tidigast under 2023. I balansräkningen redo-visas förskottet som en periodavgränsningspost om 515 799 tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

Förskott från Havs- och fiskeri-programmet (EHFF) 2014–2020EU har betalat ut förskott under 2015 och 2016 mot-svarande totalt 3 % av den totala programbudgeten. Jordbruksverket har fått totalt 32 130 tkr (3 388 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6214, Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020. Dessa förskott från EU kommer att räknas av i samband med avslut av programperioden tidigast under 2023. I mars 2016 fick Jordbruksverket även ett årligt förskott om 20 934 tkr (2 259 tusen euro) som har räknats av under våren i samband med avslut av räkenskapsåret 2016. Förskottet för 2016 kvittades mot det årliga förskottet för 2017 som uppgår till 2 965 tusen euro, mellanskillnaden om 6 883 tkr (706 tusen euro) betalades in i juni 2017. I balansräkningen redovisas förskotten som en periodavgränsningspost om 62 578 tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

Förskott från EU:s fiskerifond (EFF) 2007–2013Under räkenskapsåret 2008 betalade EU ut förskott om 35 832 tkr (3 827 tusen euro) till Fiskeriverket vilket motsvarade 7 % av det totala bidraget från EU avseende fiskeriprogrammet för programperioden 2007-2013. Förskotten från EU kommer att räknas av i samband med avslut av programperioden under 2018. I balansräkningen redovisas förskottet som en periodavgränsningspost om 37 690 tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

Förskott från Europeiska socialfonden (ESF) 2014–2020EU har betalat ut förskott under 2015 och 2016 för lokalt ledd utveckling inom socialfonden motsva-rande 3 % av den totala programbudgetens EU-del. Jordbruksverket har fått totalt 2 200 tkr (235 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6414, Bidrag från Europeiska socialfonden 2014-2020. Förskotten från EU kommer att räknas av i samband med avslut av programperioden tidigast under 2023. I mars 2016 fick Jordbruksverket även ett årligt



förskott om 1 482 tkr (157 tusen euro) som har räknats av under sommaren i samband med avslut av räken-skapsåret 2016. Förskottet för 2016 kvittades mot det årliga förskottet för 2017 som uppgår till 206 tusen euro, mellanskillnaden om 471 tkr (49 tusen euro) betalades in i juli 2017. I balansräkningen redovisas förskotten som en periodavgränsningspost om 4 345 tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

Förskott från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) 2014–2020EU har betalat ut förskott under 2015 och 2016 för lokalt ledd utveckling inom regionala utveck-lingsfonden motsvarande totalt 3 % av den totala programbudgetens EU-del. Jordbruksverket har fått totalt 2 231 tkr (240 tusen euro) vilket har till-godoförts inkomsttitel 6314, Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020. Förskotten från EU kommer att räknas av i samband med avslut av programperioden tidigast under 2023. I mars 2016 fick Jordbruksverket även ett årligt förskott om 1 517 tkr (160 tusen euro) som har räknats av under våren i samband med avslut av räkenskapsåret 2016. Förskottet för 2016 kvittades mot det årliga förskottet för 2017 som uppgår till 210 tusen euro, mellanskill-naden om 488 tkr (50 tusen euro) betalades in i juni 2017. I balansräkningen redovisas förskotten som en periodavgränsningspost om 4 429 tkr, värdering sker till balansdagens kurs.

Potentiella återkrav avseende stödåren 2001-2017 m.m.Stöd från tidigare programperioderPer den 31 december uppgår den pågående handläggningen (vid framförallt länsstyrelserna) av återkrav till ett belopp om ca 17 300 tkr (f.år 21 500 tkr). Uppskattningsvis kommer större delen av beräknat återkravs belopp att beslutas under 2018. Antalet ärenden beräknas till drygt 3 600 stycken och avser framförallt gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag som till huvuddelen avser stödåren 2007-2014. Drygt 40 % av det uppskattade beloppet om cirka 17 300 tkr utgör EU:s fordran (Jordbruks- och fiskerifonderna) och resterande del utgör statens fordran. Liksom tidigare, med hänvisning till ESV:s föreskrifter till 3 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring, utgör inte det skattade beloppet för ärenden som inte är beslutade, en ekonomisk händelse i denna förord-nings mening. Med hänvisning till detta redovisas inte denna post i balans- och resultaträkningen. Uppskattningen av de s.k. potentiella återkraven lämnas bara som en ekonomisk upplysning inom linjen som en eventualtillgång.

Nya stödformer från programperioden 2014–2020Som en följd av att slututbetalningarna för stödår 2015 till 2017 har gjorts sent har arbetet med återkrav inte genomförts och därmed är inga beräkningar på återkravsbelopp gjorda.

Ej beslutade rekvisitionerDet totala ansökta stödbeloppet som inte blev beslutat innan 2017-12-31 uppgick till 309 800 tkr. Ansökningarna avser projekt- och företagsstöd och TA-medel inom landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och lokalt ledd utveckling (LLU) med 278 800 tkr. Resterande utgörs av marknadsstöd och direktstöd till jordbrukare om totalt närmare 31 000 tkr. Med hänvisning till ESV:s föreskrifter till 3 § förordningen (2000:606) om myndigheters bok-föring, utgör inte det skattade beloppet för ärenden som inte är beslutade, en ekonomisk händelse i denna förordnings mening och redovisas därför inte i balans- och resultaträkningen. Det totala beloppet om 309 800 tkr tas upp som en eventualförpliktelse och redovisas inom linjen i balansräkningen.

Likvida medel/betalningarJordbruksverket har två betalningsflöden, ett ränte-bärande och ett icke räntebärande. Det räntebärande flödet består av förvaltningsanslaget inklusive sex resultatområden. Det icke räntebärande flödet avser s.k. sakanslag för finansiering av framförallt transfereringar.

Undantag EA-regler enligt regleringsbrevInvesteringar i anläggningstillgångar som sker under anslaget 1:21 Åtgärder på fjällägenheter ska inte finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Dessa investeringar ska i stället finansieras från anslag.

Jordbruksverket medges undantag från 14 § anslagsförordningen (2011:223) i de delar som rör anslagsavräkningen av myndighetsuppdrag till resultatområde Distriktsveterinärerna på anslaget 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet. Av anslags-belastningen om 106 283 tkr har 105 007 tkr bokförts på undantagsregeln.

För fytosanitär verksamhet medges undantag från krav på full kostnadstäckning enligt 5 § avgiftsför-ordningen (1992:191). Utgifter som inte finansieras med avgifter ska finansieras med anslaget 1:9 Bekämpande av växtskadegörare. Totalt har 254 tkr i anslagsmedel tillförts resultatområdet Växt. Vidare medges Jordbruksverket undantag från 14 § anslags-förordningen i de delar som rör anslagsavräkningen.



Finansiella korrigeringar från EU samt skadestånds- och tvisteärendenFinansiella korrigeringar från EU som har reglerats under året Under våren reglerades totalt 1 275 tusen euro (12 174 tkr) som avsåg revision av producentorganisationer inom frukt och grönsaker.

I april gjorde EU avdrag med 2 252 tusen euro (21 432 tkr) som avsåg återbetalningen till stöd-mottagare av tidigare avdrag för finansiell disci-plin eftersom utbetalningarna inte gjordes inom tidsgränsen.

I september 2015 fick verket en rapport från KOM avseende brister i genomförande av stödåtgärder inom axel 2 inom landsbygdsprogrammet. Under hösten 2016 har ett förslag kommit från KOM där de har dragit ner förväntad korrigering om 1 179 tusen euro till 265 tusen euro (2 578 tkr) vilket reglerades i maj 2017.

I juni drog EU av 18 tusen euro (176 tkr) från rekvi-sitionen för medfinansiering av TSE-kontroller för 2016 på grund av att verket hade rekvirerat mer än vad som EU ersätter.

Avslut för jordbruksfonderna (EJFLU och EGFJ) räkenskapsåret 2016 har reglerats i september med 188 euro (2 tkr) samt 101 tusen euro (964 tkr) för återkrav som inte har återvunnits i tid d.v.s. att medlemsstaten får stå för 50 % alternativt 100 % av EU-delen.

Avdrag för överskridande av tidsgränser gjordes i december med 1 796 tusen euro (17 870 tkr).

I december gjordes även avdrag med 72 tusen euro (716 tkr) för konstaterad felfrekvens överstigande 2 % för 2015 års räkenskaper.

Under året har även ett antal lägre korrigeringsbe-lopp reglerats för t.ex. äldre återkrav (50/50-regeln) om tillsammans 141 tkr.

Finansiella korrigeringar från EU – utestående revisionsärenden m.m.Axel 1 och 3 reviderades i juni 2014. I skrivelse 2016-04-18 har KOM föreslagit en korrigering på 9 839 tusen euro (96 907 tkr). Jordbruksverket har i juni 2016 lämnat in en begäran om förlikning. Förlikningsrapport inkom 2016-11-28 och KOM har i skrivelse 2017-04-24 inte föreslagit någon förändring av beloppet. I skrivelsen har man dock begärt in ytter-ligare uppgifter och begärt en utökad kontroll för att kunna beräkna skadan för fonden. Föreslagen korri-gering är upptagen som en periodavgränsningspost.

Jordbruksverket redovisar avslut av räkenskaperna

2015 för jordbruksfonden EJFLU avseende admi-nistrativa misstag om 21 tusen euro (203 tkr) som periodavgränsningspost.

I avslut för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU) räkenskapsåret 2016 har KOM föreslagit korrigeringar för återkrav som inte har återvun-nits i tid d.v.s. att medlemsstaten får stå för 50 % alternativt 100 % av EU-delen. Beloppet uppgår till 379 tkr. Föreslagna korrigeringar är upptagna som periodavgränsningsposter.

Enligt årsräkenskaperna 2016 för jordbruksfonden (EJFLU) och enligt skrivelse från KOM 2017-12-06 ska EU-delen för inbetalda återkrav om 3 620 tkr åter- betalas.

Under hösten har 301 tusen euro (2 966 tkr) avse-ende restutbetalningar av nötkreatursstödet för stödår 2015 utbetalats försent.

Avdrag för s.k. 50/50 om 17 tusen euro (171 tkr) görs på återflöde i början av 2018.

I preliminärt avslut för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU) räkenskapsåret 2017 kommer avdrag göras med totalt 109 tusen euro (1 073 tkr) för admi-nistrativa misstag och 50/50.

Därutöver finns det ytterligare 8 öppna revi-sionsärenden avseende grundläggande kontroller i skolmjölksstödet, stöd inom frukt och grönt, avslut av fiskerifonden (EFF) 2007-2013, direktstöden/arealbaserade landsbygdsstöd, nötkreatursstödet, projekt- och företagsstöd inom landsbygdsprogram-men 2007-2013 och 2014-2020, tvärvillkorsrevision och investeringsstöd landsbygdsprogrammet 2014-2020. Revisionerna har genomförts under perioden september 2016 till december 2017. I dessa ärenden har KOM ännu inte tagit ställning till någon finansiell korrigering i euro.

För de fyra av ärendena ovan, skolmjölksstödet, stöd inom frukt och grönt, avslut EFF och projektstöd LBP har Jordbruksverket kunnat bedöma en framtida finansiell korrigering. Utifrån inkomna revisions-rapporter, regelverk och bilaterala samtal med KOM m.m. har Jordbruksverket bedömt en maximal kor-rigering till 4 766 tusen euro (46 946 tkr). Beloppet redovisas som en avsättning.

För övriga fyra revisionsärenden har vi fått rapport från KOM över gjorda iakttagelser. Vi har även besvarat en revisionsrapport, bemött KOM med nytt material samt haft bilaterala samtal i vissa fall. Totalt redovisar Jordbruksverket 59 656 tusen euro (587 594 tkr) som en eventualförpliktelse inom linjen i balans-räkningen. Observera att detta belopp är mycket osäkert vilket innebär att den slutliga korrigeringen kan både minska eller öka betydligt.

Totalt redovisas ca 10 287 tusen euro samt 3 999 tkr, motsvarande ca 105 320 tkr vid värdering till balansdagens kurs som en periodavgränsningspost och 46 946 tkr som en avsättning.



Finansiella korrigeringar från EU – Övrigt Under hösten 2016 reglerades totalt 10 909 tusen euro (103 136 tkr) för att Europeiska kommissionen (KOM) ansåg efter revision av gårdsstöd 2012 och 2013 att det bl.a. var brister i riskanalysen för fjärranalyskontroller. Sverige har tagit ärendet till EU-domstolen. I dagsläget går det inte att bedöma om Sverige kommer ha någon framgång i denna överklagan.

Ersättning inom växtskyddsområdet Potatisodlare har under åren 2012 och 2013 ansökt om ersättning enligt växtskyddslagen om ca 12 600 tkr. Förvaltningsrätten avslog potatisodlarnas ersättningskrav under hösten 2015. Domarna i de tre ersättningsärendena har överklagats till kam-marrätten. Kammarrätten gav prövningstillstånd i september 2016. I slutet av december 2017 kom dom från Kammarrätten för ersättningsärendena. Enligt domen har potatisodlarna inte rätt till någon ersätt-ning enligt växtskyddslagen. Domen har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. Bedömningen i dagsläget är att ingen ersättning kommer att betalas ut.

Produktionsavgift socker för åren 1999 och 2000I sockerregleringen ingår att de sockerproduce-rande företagen och sockerbetsodlare som tilldelats produktionskvot ska betala en produktionsavgift. Det har kommit en dom från EU-domstolen som ogiltigförklarar EU-kommissionens beräkning av produktionsavgift socker för åren 1999 och 2000 som motsvarar den korrigering som gjordes av pro-duktionsavgifterna för åren 2001-2005 (se Årsredo-visning 2014). Domen innebär sannolikt att för hög produktionsavgift har debiterats berört företag och att företaget i sin tur har debiterat betodlarna för höga avgifter. Beslut om ny beräkning av avgiften förväntas att fattas av rådet under våren 2018. Jord-bruksverket kommer att arbeta tillsammans med för-eningen betodlarna och Nordic Sugar för att betala tillbaka de felaktigt debiterade avgifterna under 2018 och eventuellt även 2019. Återbetalningen kan preliminärt röra sig om max ca 14 900 tkr i produk-tionsavgift samt 9 300 tkr i ränta, totalt 24 200 tkr. Det är svårt att betala tillbaka till odlarna eftersom uppgifter om hur mycket som har levererats och av vem troligen saknas i många fall för dessa år. EU kommer att ersätta 80 % av eventuell återbetald pro-duktionsavgift (ej ränta). På grund av svårigheten att bedöma hur stort belopp som faktiskt kommer att återbetalas redovisar Jordbruksverket 24 200 tkr som en eventualförpliktelse och 80 % av produk-tionsavgiften, dvs. 11 920 tkr, redovisas som en even-tualtillgång inom linjen i balansräkningen.

Skadeståndskrav En importör av foder har riktat skadeståndsanspråk om 1 439 tusen euro samt 192 tkr mot Jordbruksverket efter det att ett parti, som senare visade sig vara smittat av salmonella, efter provtagning frisläpptes av Jordbruksverket och därefter levererades till importörens kund. Importören har som grund för sitt skadeståndsanspråk angett att Jordbruksverket har överträtt EU-rättslig lagstiftning vid kontrollen av och frisläppandet av partiet och därigenom gjort sig skyldig till fel eller försummelse vid myndighets-utövning. Justitiekanslern har i beslut uttalat att Jordbruksverket inte har gjort sig skyldig till något sådant fel eller sådan försummelse eller överträdelse av EU-rätten som kan grunda ett skadeståndsansvar. Importören har därefter valt att stämma staten. En rättsprocess har pågått vid Stockholms tingsrätt där staten företrätts av Justitiekanslern. Importören har dock försatts i konkurs. Konkursförvaltaren har meddelat att konkursboet inte övertar talan. Konkursgäldenären har dock fört talan vidare mot staten. I februari 2017 återkallade konkursgäldenä-ren sin talan mot staten och målet har avskrivits.

En grupp om 30 äggproducenter har riktat ett ska-deståndsanspråk om 22 594 tkr mot Jordbruksverket. Ansökan om stämning kom in till Jönköpings tingsrätt den 24 januari 2017. Staten företräds av Justitiekanslern (JK). Äggproducenterna har gjort gällande att staten är skadeståndsskyldig på grund av skada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i början av 2000-talet. Enligt äggproducenterna har Jordbruksverket genom enskilda beslut tillämpat regler som inte fått tilläm-pas på grund av underlåtelse att anmäla dessa som tekniska regler enligt det s.k. anmälningsdirektivet. Staten bestrider skadeståndsskyldighet. Dock redo-visas yrkat belopp om totalt ca 22 600 tkr som en eventualförpliktelse inom linjen i balansräkningen.

Övriga större projekt m.m.Jordbrukspolitiken från 2014, InförandeprojektetUnder åren 2014 till 2016 har nya reformer införts. Arbetet med utveckling av IT-stöd fortsätter för tre områden; direktstöd (gårdsstöd), lands-bygdsprogram och nytt havs- och fiskeriprogram. Implementeringsarbetet beräknas avslutas under 2018.

De totala utgifterna under perioden 2012-2015 för införande inom program ProCAP uppgick till 372 155 tkr varav 149 348 tkr bokfördes som anläggningstill-gång och kostnadsförs i form av avskrivningar under åren 2014-2020.

Utvecklingen fortsatte under hösten 2015 och 2016 både i projektform och inom linjens ordinarie arbete.



De totala utgifterna för dessa år uppgår till 120 071 tkr varav 72 095 tkr redovisas som anläggningstillgång och kostnadsförs i form av avskrivningar under åren 2017-2022.

De totala utgifterna för implementeringen under året uppgår till 99 948 tkr. Ej aktiveringsbara delar om 52 291 tkr har kostnadsförts direkt. Totalt redovisas 47 657 tkr under immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. Upptagning av lån görs löpande. Aktivering (dvs. IT-systemen börjar användas och avskrivning påbörjas) har gjorts av delar som togs i bruk i april, juni respektive oktober om totalt knappt 30 000 tkr. Eftersom utvecklingsarbetet i övrigt inte är avslutat redovisas kvarstående nedlagda utgifter om 17 651 tkr som en pågående utveckling i årsredovisningen. Totalt beräknas aktiveringen för det kvarstående arbetet att uppgå till cirka 71 000 tkr när det avslutas under 2018. Se även kapitel Återrapporteringskrav och avsnitt Digitalisering, där framgår bl.a. hur implementeringsarbetet har finansierats.

IT-utvecklingsprojekt UPA/FrejProjekt Frej (tidigare UPA), Kundanpassad webb för utsädesföretag, ska optimera resultatområde Utsädes administrativa service. Målsättningen är att minska den administrativa bördan för utsädesföre-tag och enskilda brukare. Projektet är uppdelat i tre delar. Fas 1 och 2 är avslutade. De totala utgifterna för fas 3 har under året uppgått till 4 875 tkr. Ej aktiveringsbara delar om 1 851 tkr har kostnadsförts direkt. I balansräkningen har vi redovisat 6 929 tkr för åren 2013 till 2016. Av detta har utgifterna för åren 2013 om 755 tkr kostnadsförts under året på grund av att detta inte längre tillför något värde. I balans-räkningen redovisas 9 197 tkr under immateriella anläggningstillgångar. Eftersom utvecklingsarbetet inte är avslutat redovisas nedlagda kostnader som en pågående utveckling i årsredovisningen. Aktiveringen av Projekt Frej (motsvaras av fas 3) beräknas ske under början av 2018 till ett beräknat belopp om ca 12 000 tkr.

IT-utvecklingsprojekt ArgusUnder 2016 har utveckling av IT-stöd för mobil intern-kontroll påbörjats. Det är ett verksamhetsprojekt (Argus) som arbetar med att ta fram funktionalitet för internkontrollprocessen för arealbaserade kontroller på plats. Totalt nedlagda utgifter för året uppgår till 3 307 tkr. Ej aktiveringsbara delar om 1 934 tkr har kostnadsförts direkt. I balansräkningen redovisas 5 080 tkr under immateriella anläggningstillgångar varav 4 047 tkr har aktiverats. Eftersom utveck-lingsarbetet inte är avslutat redovisas resterande nedlagda utgifter om 1 033 tkr som en pågående utveckling i årsredovisningen. Totalt beräknas akti-vering för Argus att uppgå till ca 6 500 tkr när det avslutas under 2018.

Kommentarer till utfallResultaträkningStörre förändringar jämfört med föregående år kom-menteras nedan.

Ökningen av Intäkter av bidrag beror på bidrag från Kammarkollegiet för uppdrag inom livsmedelsstrate-gin. Förändringen av Kostnaden för personal beror på ökat antal anställda. Övriga driftskostnader har ökat vilket främst beror på köpta tjänster för förvaltning av nya IT-system och inom projekt som finansieras av externa projektmedel och landsbygdsprogrammet. Kostnaden för frakter inom smittskydd har däremot minskat. IT-utvecklingen i samband med införan-det av nya jordbruks- och fiskeripolitiken leder till att avskrivningarna ökar. Fordringar EU i samband med årsredovisningen har ökat samt periodiserade kursdifferenser förklarar förändring av saldot för uppbördsverksamheten. Saldo för transfereringar beror på förändring av periodiserade finansiella korrigeringar.

Resultatområde Distriktsveterinärerna (DV) Resultatet för Distriktsveterinärorganisationen uppvisar för året ett underskott om 13 793 tkr vilket motsvarar ca 2,4 % av totala intäkter. Resultatet är avsevärt sämre jämfört med budget och jämfört med föregående år. Totalt har intäkter av avgifter och andra ersättningar ökat med cirka 3 % jämfört med föregående år. Antalet förrättningar har däremot minskat med 1 %. Förhållandet förklaras av att förrättningarna generellt sett blir mer omfattande. Personalkostnaderna, som är den enskilt största kostnadsposten, har ökat med drygt 6 %. Det är den främsta förklaringen till det negativa resulta-tet. Distriktsveterinärerna har ökat både gällande antalet veterinärer och antal djurvårdare och djursjukskötare. Även lokalkostnaderna och övriga driftskostnader har ökat jämfört med föregående år.

Resultatområde VäxtÅrsresultatet för resultatområdet slutar på ett över-skott om 1 252 tkr vilket innebär att det ackumulerade ingående överskottet ökar till 1 548 tkr. En bidragande orsak till årets överskott är att inom avgiftsområdet Fytosanitärt har kostnaderna blivit lägre än beräknat. Det är främst inventeringarna av potatiscystnemato-der och ringröta som kostat mindre.

Resultatområde DjurÅrsresultatet för resultatområdet slutar på ett under-skott om 3 491 tkr vilket medför att det ackumulerade ingående överskottet övergår till ett ackumulerat underskott om 675 tkr. Resultatområdet består av 16 olika verksamheter. Nedan kommenteras fyra av dessa.



Regional djurförsöksetisk nämnd visar på ett årsun-derskott om 2 238 tkr vilket leder till att det acku-mulerade underskottet ökar till 6 920 tkr. Från och med 1 september 2017 höjdes avgifterna kraftigt och Jordbruksverket räknar med att det ackumulerade underskottet ska minska åren framöver.

Ban- och tävlingsveterinär visar ett underskott om 529 tkr vilket minskar ackumulerat överskott till 2 050 tkr. Det var budgeterat med ett större under-skott om ca 1 000 tkr under 2017 men en planerad webbutbildning av tävlingsveterinärer samt färdig-ställande av en webbportal för kommunikation med banveterinärer planeras att ske under 2018 istället.

Hundregister visar ett resultat för 2017 på 584 tkr som leder till att det ackumulerade överskottet ökar till 3 275 tkr. Under våren 2018 planeras en ändring av avgifterna så att ackumulerat överskott ska minska åren framöver.

Djurmärken visar ett årsunderskott om 772 tkr vilket leder till att det ackumulerade underskottet ökar till 1 082 tkr. Underskottet under 2017 beror på minskade intäkter samt ökade lönekostnader på grund av omorganisation. Under våren 2018 kommer avgifterna att höjas för att minska det ackumulerade underskottet.

Resultatområde TillsynResultatområdet består av 11 verksamheter. Årsresultatet slutar på ett överskott om 7 494 tkr vilket ger ett ackumulerat överskott om 12 200 tkr.

Av det ackumulerade överskottet så avser 6 373 tkr Fytosanitär verksamhet. För 2017 visar verksamheten ett överskott om 3 969 tkr som främst beror på att kostnaderna blivit lägre än budgeterat. Det beror bland annat på lägre kostnader för systemet som hanterar importkontroller (IMPA) eftersom detta system kommer att bytas ut mot det s k Traces-systemet under 2018. Ytterligare en bidragande orsak är lägre lönekostnader på grund av vakanser. Vidare så har intäkterna varit större än budgeterat främst beroende på ökade export- och importvoly-mer som inte går att förutse. De ökade volymerna för import/export samt vakanser har lett till att pla-nerade utvecklings-, kompetensutvecklings- samt kvalitetsarbeten har skjutits till kommande år vilket innebär att det ackumulerade överskottet kommer minska. Under första halvåret 2018 planeras också en sänkning av flera kontrollavgifter som också kommer att bidra till en minskning av det ackumu-lerade överskottet.

Kvalitetskontroll står för 3 718 tkr av det ackumu-lerade överskottet om 12 200 tkr. Under 2017 visade verksamheten ett överskott om 2 032 tkr. Orsakerna till överskottet är desamma som för fytosanitär verk-samhet. Även här planeras för en avgiftssänkning.

Resultatområde UtsädeÅrsresultatet för resultatområdet slutar med ett överskott om 1 093 tkr vilket innebär att det acku-mulerade underskottet övergår i ett ackumulerat överskott om 127 tkr. Överskottet 2017 är resultatet av hårda besparingar under de senaste åren. Under 2018 kommer ett nytt IT-system tas i bruk vilket medför att avskrivningarna för IT-utvecklingsarbetet inleds vilket i sin tur kommer leda till ett underskott för resultatområdet under några år framöver.

Resultatområde TjänsteexportÅrsresultatet för resultatområdet slutar med ett överskott om 197 tkr vilket leder till att ackumulerat överskott ökar till 593 tkr. För ytterligare information om resultatområdet se kapitel Kostnadsneutral upp-dragsverksamhet, Tjänsteexport.

BalansräkningStörre förändringar jämfört med föregående år kom-menteras nedan.

Förändringen avseende immateriella anläggnings-tillgångar framgår ovan under Övriga större projekt m.m. Ökningen beror på införandet av nya jord-bruks- och fiskeripolitiken. Ökningen av Fordringar hos andra myndigheter beror på att fordran ingående moms är tillbaka på samma nivå som 2015 samt att fordringar på andra myndigheter har ökat. Högre andel av stöden utbetalades i december 2017 jämfört med föregående år vilket leder till att Fordringar EU (Övriga kortfristiga fordringar) ökar. Övriga upplupna intäkter har ökat p.g.a. upplupna intäkter EU för ersättning sjukdomsutbrott. Finansiella kor-rigeringar som redovisas under övriga avsättningar har ökat. Skulder till myndigheter samt leverantörs- skulder har ökat vilket till större delen beror på att den 31 december inföll på en söndag och att betalningar därmed gjordes påföljande vardag. Minskningen av övriga skulder beror på att inbetalda säkerheter har minskat. Oförbrukade bidrag från Havs- och vatten-myndigheten har ökat.

SäkerheterSäkerheter av bankgarantier och pantförskrivningar ställda i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning samt kommissionens förordningar för systemet med säkerheter uppgår 2017-12-31 till 29 stycken (f.år 32 stycken) om sammanlagt 82 706 tkr (f.år 124 934 tkr).



AnslagsredovisningÅrets tilldelning av anslagsmedel enligt regle-ringsbrevet och regeringsbeslut är 14 381 887 tkr samt omdisponerade anslagsbelopp uppgår till 2 169 tkr. Det ingående överföringsbeloppet från 2016 uppgår till 3 016 383 tkr efter att tio anslags-poster har avslutats med ett ingående sparande om 16 081 tkr. Indragning av positiva överföringsbe-lopp har gjorts med 3 024 836 tkr vilket innebär att det totala ingående disponibla överföringsbelop-pet uppgår till -8 453 tkr. Totalt disponibelt belopp uppgår därmed till 14 375 603 tkr. Belastningen på anslagen under året har varit 13 470 728 tkr. Totalt utgående överföringsbelopp uppgår till 904 875 tkr. I princip hela överföringsbeloppet rör ej utnyttjade anslagsmedel inom gårdsstödet och landsbygds- och fiskeriprogrammen.

BemyndigandeTilldelad bemyndiganderam uppgår till totalt 22 753 000 tkr och utestående åtaganden uppgår till totalt 5 907 393 tkr.

ÖvrigtTransparenslagenLagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbin-delser (transparenslagen) syftar till att ge Europeiska kommissionen insyn i förbindelser mellan det allmänna och offentliga företag. Redovisning enligt lagen gäller bland annat för verksamhet som har anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt eko-nomiskt intresse enligt artikel 106.2 i EUF-fördraget och som fått ersättning för detta samt dessutom bedriver annan ekonomisk verksamhet.

Distriktsveterinärerna har anförtrotts uppgift att tillhandahålla veterinär service som tjänst av allmänt ekonomiskt intresse i enlighet med förord-ningen (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse. Verksamheten erhåller ersätt-ning för detta. Distriktsveterinärerna bedriver även annan ekonomisk verksamhet.

Bland Distriktsveterinärernas kunder finns djur-hållare som också är statliga myndigheter, landsting eller kommuner. Dessa kunder betalar för tjänster enligt gällande taxa. I not 36 finns en uppställning av den ekonomiska redovisning Distriktsveterinärerna ska kunna redovisa i enlighet med EU:s regler om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.



RESULTATRÄKNINGTkr Not 2017-01-01 –

2017-12-312016-01-01 –

2016-12-31

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 1 849 586 828 940

Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 586 759 561 585

Intäkter av bidrag 38 094 19 642

Finansiella intäkter 3 2 806 2 967

Summa intäkter 1 477 245 1 413 134

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 4 -972 426 -901 941

Kostnader för lokaler -59 077 -57 703

Övriga driftkostnader -422 906 -403 232

Finansiella kostnader 5 -499 -558

Avskrivningar och nedskrivningar 15-17 -74 562 -72 187

Summa kostnader -1 529 470 -1 435 621

Verksamhetsutfall -52 225 -22 487

Uppbördsverksamhet

Intäkter av EU-bidrag m.m. som inte disponeras 6 9 387 075 8 273 795


Finansiella kostnader 7 -47 815 -2 291

Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet -7 835 392 -8 955 959

Saldo Uppbördsverksamhet 8 1 669 166 -565 118

Transfereringar

Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag 12 619 721 11 327 325

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 9 11 804 4 273

Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 10 429 0


Finansiella kostnader 11 -92 000 -182 732

Lämnade bidrag 12 -12 582 500 -11 173 358

Saldo Transfereringar -17 878 81 717

Summa Årets kapitalförändring 13,36,38 1 599 063 -505 888



Balansräkning Tkr Not 2017-12-31 2016-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Pågående utveckling 14 27 881 48 490

Balanserade utgifter för utveckling 15 167 724 146 718

Summa immateriella anläggningstillgångar 195 605 195 208

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet 16 3 813 3 549

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 17 60 153 60 870

Summa materiella anläggningstillgångar 63 966 64 419

Varulager m.m.

Varulager och förråd 18 30 345 29 577

Summa varulager m.m. 30 345 29 577

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 45 230 43 010

Fordringar hos andra myndigheter 19 27 514 20 284

Övriga kortfristiga fordringar 20 7 524 896 5 842 690

Summa kortfristiga fordringar 7 597 640 5 905 984

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader 21 21 841 21 808

Upplupna bidragsintäkter 133 867

Övriga upplupna intäkter 22 23 824 11 475

Summa periodavgränsningsposter 45 798 34 150

Avräkning med statsverket 23 250 720 329 966

Kassa och Bank

Kassa och bank 113 114

Summa Kassa och bank 113 114

SUMMA TILLGÅNGAR 37 8 184 187 6 559 418



Tkr Not 2017-12-31 2016-12-31

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Statskapital 24 194 197 194 197

Balanserad kapitalförändring 25 5 053 678 5 559 566

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 1 599 063 -505 888

Summa myndighetskapital 26 6 846 938 5 247 875

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 27 38 0

Övriga avsättningar 28 47 946 12 200

Summa avsättningar 47 984 12 200

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret 29 244 309 261 179

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret 30 13 514 47 753

Kortfristiga skulder till andra myndigheter 31 57 393 45 438

Leverantörsskulder 85 344 59 253

Övriga kortfristiga skulder 32 27 075 36 904

Summa skulder m.m. 427 635 450 527


Upplupna kostnader 33 209 172 228 171

Oförbrukade bidrag 34 27 616 21 444

Övriga förutbetalda intäkter 35 624 841 599 201

Summa periodavgränsningsposter 861 629 848 816

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 37 8 184 187 6 559 418

EventualtillgångarPågående handläggning av återkrav rörande jordbrukarstöden beräknas till ca 17 300 tkr varav EU-delen beräknas till ca 6 920 tkr. Ersättning från EU avseende återbetalning av produktionsavgift socker för åren 1999 och 2000 om ca 11 920 tkr, se vidare Finansiell redovisning – Inledning.

Eventualförpliktelse/AnsvarsförbindelserFör fyra pågående revisionsärenden har upptaget belopp om 587 594 tkr beräknats utifrån inkomna revisionsrapporter, kommis-sionens värderingar samt övriga skrivelser. Inkomna rekvisitioner av projekt- och företagsstöd samt TA-medel m.m. inom de olika programmen om ca 309 800 tkr har inte beslutats. Jordbruksverket har ett skadeståndsärende om ca 22 600 tkr samt återbetalning av produktionsavgift socker (inklusive ränta) för åren 1999 och 2000 om ca 24 200 tkr, se vidare Finansiell redovisning – Inledning.



Anslagsredovisning

Ansl

ag(t

kr)

Benä

mni

ngN

otIn

gåen

de

över

förin

gs-

belo

pp

Året

s till

del-

ning

enl

igt

regl

erin

gsbr

ev

Om

disp

oner

at

ansl

agsb

elop

p /

Utn

yttja

d de

l av

med

give

t öv

ersk

ridan

de

Indr

agni

ngTo

talt

disp

onib

elt

belo

pp

Utg

ifter

Utg

åend

e

över

förin

gs-

belo

pp

23 1

:8St

aten

s jor

dbru

ksve

rk9

347

603

563

00

612

910

-602

696

10 2

14

1:8.

1Fö

rval

tnin

gsko

stna

der

399

347

603

563

00

612

910

-602

696

10 2

14

23 1

:4.1

Bidr

ag ti

ll ve

terin

är fä

ltver

ksam

het

400

106

283

00

106

283

-106

283

0

23 1

:5.2

Dju

rhäl

sovå

rd o

ch d

jurs

kydd

sfrä

mja

nde

åtgä

rder

413

371

14 9

330

-3 3

7114

933

-15

829

-896

23 1

:6Be

käm

pand

e av

smitt

sam

ma

husd

jurs

sjuk

dom

ar-3

421

154

349

-2-1

579

149

347

-128

363

20 9

84

1:6.

1Be

käm

pand

e av

smitt

sam

ma

husd

jurs

sjuk

dom

ar42

-5 0

0080

000

-20

74 9

98-6

1 10

713

891

1:6.

2Bi

drag

till

bekä

mpa

nde

av d

jurs

jukd

omar

4311

933

349

0-1

1933

349

-32

809

540

1:6.

4Bi

drag

till

utve

cklin

g oc

h ge

nom

föra

nde

av

sjuk

dom

skon

trol

ler

441

460

41 0

000

-1 4

6041

000

-34

447

6 55

3

23 1

:9.1

Bekä

mpa

nde

av v

äxts

kade

göra

re45

05

000

00

5 00

0-4

241

759

23 1

:10

Går

dsst

öd m

.m.

1 18

2 76

57

504

000

0-1

182

765

7 50

4 00

0-7

280

110

223

890

1:10

.1G

årds

stöd

m.m

.46

1 18

1 38

67

503

000

-16

000

-1 1

81 3

867

487

000

-7 2

63 9

4422

3 05

6

1:10

.4EU

-med

finan

sierin

g av

bek

ämpa

nde

av d

jurs

jukd

omar

471

379

1 00

016

000

-1 3

7917

000

-16

166

834

23 1

:11.

1In

terv

entio

n fö

r jor

dbru

kspr

oduk

ter m

.m.

48-1

2 80

016

1 00

00

014

8 20

0-1

26 2

8421

916

23 1

:12.

1St

ödåt

gärd

er fö

r fisk

e oc

h va

tten

bruk

–

EHFF

201

4-20

2049

20 9

9224

250

0-2

0 99

224

250

-12

608

11 6

42

23 1

:13.

1Fr

ån E

U-b

udge

ten

finan

sier

ade

stöd

åtgä

rder

för

fiske

och

vat

tenb

ruk

– EF

HH

201

4-20

2050

133

862

179

000

0-1

33 8

6217

9 00

0-1

8 92

616

0 07

4

23

1:17

Åtgä

rder

för l

ands

bygd

ens m

iljö

och

stru

ktur

1 05

7 50

93

483

453

0-1

057

509

3 48

3 45

3-3

144

909

338

544

1:17

.1Åt

gärd

er fö

r lan

dsby

gden

s milj

ö oc

h st

rukt

ur

- EJF

LU 2

014-

2020

511

046

161

3 15

3 46

3-8

198

-1 0

46 1

613

145

265

-2 8

32 0

7031

3 19

5

1:17

.2Åt

gärd

er in

om H

onun

gspr

ogra

mm

et 2

017-

2019

5211

2 71

047

8-1

13

188

-2 4

5473

4

1:17

.3Åt

gärd

er in

om p

rogr

amm

et fö

r lok

alt l

edd

utve

cklin

g - L

LU 2

014-

2020

532

394

2 28

07

720

-2 3

9410

000

-4 3

735

627

1:17

.4N

atio

nella

stöd

, stö

dom

råde

1-5

548

943

325

000

0-8

943

325

000

-306

012

18 9

88

23 1

:18

Från

EU

-bud

gete

n fin

ansi

erad

e åt

gärd

er fö

r lan

ds-

bygd

ens m

iljö

och

stru

ktur

621

169

2 02

8 88

70

-621

169

2 02

8 88

7-1

919

393

109

494

1:18

.1Fr

ån E

U-b

udge

ten

finan

siera

de å

tgär

der i

nom

pro

-gr

amm

et fö

r lok

alt l

edd

utve

cklin

g - L

LU 2

014-

2020

553

905

9 92

00

-3 9

059

920

-3 1

366

784

1:18

.2Fr

ån E

U-b

udge

ten

finan

siera

de å

tgär

der f

ör la

nds-

bygd

ens m

iljö

och

stru

ktur

– E

JFLU

201

4-20

2056

617

253

2 01

5 77

90

-617

253

2 01

5 77

9-1

913

803

101

976

1:18

.4Fr

ån E

U-b

udge

ten

finan

siera

de å

tgär

der i

nom

Ho-

nung

spro

gram

met

201

7-20

1957

11

3 18

80

-11

3 18

8-2

454

734

23 1

:19

Milj

öför

bätt

rand

e åt

gärd

er i

jord

bruk

et3

522

79 8

300

-3 5

2279

830

-71

577

8 25

3

1:19

.1Fö

rsök

s- o

ch u

tvec

klin

gsve

rksa

mhe

t58

917

330

0-9

17 3

30-1

7 34

2-1

2

1:19

.2H

ållb

ar a

nvän

dnin

g av

bek

ämpn

ings

med

el59

442

500

0-4

42

500

-1 5

3796

3

1:19

.4St

öd fö

r met

anga

sred

ucer

ing

603

469

60 0

000

-3 4

6960

000

-52

698

7 30

2

23 1

:20.

1St

öd ti

ll jo

rdbr

uket

s rat

iona

liser

ing

m.m

. 61

04

116

00

4 11

6-4

116

0

23 1

:21.

1Åt

gärd

er p

å fjä

lläge

nhet

er m

.m.

01

529

00

1 52

9-1

529

0

27 1

:1.2

Avgi

ften

till

Euro

peis

ka u

nion

en, S

ocke

ravg

ifter

6268

31 6

942

171

-68

33 8

65-3

3 86

41

ANSL

AG T

OTA

LT

3 01

6 38

314

381

887

2 16

9-3

024

836

14 3

75 6

03-1

3 47

0 72

890

4 87

5



Avslutade anslag/anslagsposter Anslagsposterna 23 1:12.1 Finansiella korrigeringar, 23 1:15.1 Exportfrämjande åtgärder samt 23 1:15.3 Satsningar för att bidra till innovation, utveckling och högre kompetens i livs-medelssektorn är avslutade utan ingående överföringsbelopp. Det ingående överföringsbeloppen för anslagsposterna 23 1:12.3 Strukturstöd till fisket m.m.– Europeiska fiskerifonden (EFF) 2007-2013 om 449 tkr, 23 1:13.3 Från EU-budgeten finansierade

strukturstöd till fisket m.m. – Europeiska fiskerifonden (EFF) 2007-2013 om 674 tkr, 23 1:15.4 Offentliga måltider om 872 tkr, 23 1:15.7 Jakt och fiske om 1 tkr, 23 1:17.9 Landsbygdsprogram 2007-2013 om 7 617 tkr samt 23 1:18.7 Landsbygdsprogram för Sverige år 2007-2013, EU-medel om 6 467 tkr är indragna. Anslagsposten 23 1:6.3 Bidrag till obduktionsverksamhet med ett ingående om -2 tkr har omdisponerats till anslaget 23 1:6.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar.

InkomsttitlarTkr Off.titel-Beteckning

Benämning Not Utfall2017-01-01-2017-12-31

Utfall2016-01-01-2016-12-31

2627 001 Offentlig lagring, försäljningsintäkter 0 59

2714 411 Sanktionsavgifter m.m., Kreditering av förverkade säkerheter m.m.

63 2 236 2 127

2811 277 Övriga inkomster av statens verksamhet 1 273 2 364

6100 Bidrag från EU:s jordbruksfonder

6111 001 Gårdsstöd 6 698 346 6 345 238

6113 001 Övriga interventioner 116 785 127 496

6115 001 Djurbidrag 0 -4

6119 001 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket

7 905 9 746

6119 002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder 64 -48 068 -2 835

6123 001 Europeiska utvecklings- och garantifonden - garanti-sektionen 2000-2006

-62 -113

6124 001 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för lands-bygdsutveckling 2007-2013

0 405 262

6125 001 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för lands-bygdsutveckling 2014-2020

1 004 016 1 966 784

6200 Bidrag från EU till fiskenäringen

6213 001 Bidrag från fonden för fiskets utveckling 2007-2013 0 22 005

6213 002 Kursdifferenser från EU:s fiskerifond 0 361

6214 001 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020

14 900 35 762

6214 002 Kursdifferenser från EU:s fiskerifond 2014-2020 254 183

6314 011 Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020, Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från ERUF och ESF 2014-2020

1 529 3 455

6414 003 Bidrag från Europeiska socialfonden 2014-2020, Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från ERUF och ESF 2014-2020

807 3 413

6911 003 Övriga bidrag från EU, Jordbruks- och livsmeddels-statistik

1 622 1 555

9473 011 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter 33 849 33 101

SUMMA 7 835 392 8 955 959



Bemyndigande Anslag Anslags benämning Not Tilldelad

bemyndigan-deram

Ingående åtaganden

Utestående åtaganden Prognos över utestående åtagandes fördelning per år

Tkr 2017 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024-

23 1:11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

65 107 000 86 867 77 315 47 530 29 785

23 1:12.1 Strukturstöd till fisket m.m. – Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 2014-2020

65 145 600 15 547 79 945 24 650 13 000 18 000 17 500 3 800 2 995

23 1:13.1 Från EU-budgeten finansierade struk-turstöd till fisket m.m. – Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) 2014-2020

65 733 400 46 951 302 824 139 670 54 000 33 000 54 000 13 169 8 985

23 1:17 Åtgärder för lands-bygdens miljö och struktur

12 524 000 2 311 048 2 976 756 825 773 828 804 772 705 294 500 202 112 47 792 5 070

1:17.1 Landsbygdsstöd - del till SJV, EU 2014-2020

65 12 500 812 2 306 256 2 970 158 821 236 827 871 771 886 294 191 202 112 47 792 5 070

1:17.2 Landsbygdsstöd- Honungsprogrammet

3 188 3 188 3 055 3 055

1:17.3 Landsbygdsstöd- Lokalt ledd utveckling (LLU)

65 20 000 1 604 3 543 1 482 933 819 309

23 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgär-der för landsbygdens miljö och struktur

9 093 000 1 711 008 2 320 553 548 355 534 348 585 816 272 989 246 436 129 143 3 466

1:18.1 Från EU-budgeten landsbygd – Lokalt ledd utveckling (LLU), medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska social-fonden

65 57 000 2 803 23 601 7 398 9 001 5 085 2 117

1:18.2 Från EU budgeten landsbygd – del till SJV, EU 2014–2020

65 9 032 812 1 705 017 2 293 897 537 902 525 347 580 731 270 872 246 436 129 143 3 466

1:18.4 Från EU budgeten landsbygd – Honungs programmet EU-finansiering

3 188 3 188 3 055 3 055

1:19.4 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruketStöd för metangas-reducering

150 000 60 000 150 000 60 000 60 000 30 000

Summa 22 753 000 4 231 421 5 907 393 1 645 978 1 519 937 1 439 521 638 989 465 517 188 915 8 536



Finansieringsanalys

Tkr

2017

2016

Not

Tkr

2017

2016

Not

Drif

tU

ppbö

rdsv

erks

amhe

t

Kost

nade

r-1

454

632

-1 3

63 3

7966

Intä

kter

av

EU-b

idra

g m

.m. s

om in

te

disp

oner

as

9 38

7 07

58

273

795

Fina

nsie

ring

av d

rift

Fina

nsie

lla in

täkt

er o

ch k

ostn

ader

117

483

117

046

Intä

kter

av

ansla

g84

9 58

682

8 94

0Fö

ränd

ring

av k

ortfr

istig

a fo

rdrin

gar

-1 7

03 6

0835

2 81

968

Intä

kter

av

avgi

fter o

ch a

ndra

ers

ättn

inga

r58

6 22

356

0 99

267

Förä

ndrin

g av

kor

tfrist

iga

skul

der

25 6

4122

1 80

169

Intä

kter

av

bidr

ag38

094

19 6

42In

beta

lnin

gar i

upp

börd

sver

ksam

het

7 82

6 59

18

965

461

Övr

iga

intä

kter

2 80

62

967

Med

el so

m ti

llför

ts st

atsb

udge

ten

från

up

pbör

dsve

rksa

mhe

t-7

835

392

-8 9

55 9

59

Sum

ma

med

el so

m ti

llför

ts fö

r fina

nsie

ring

av d

rift

1 47

6 70

91

412

541

KASS

AFLÖ

DE

TILL

UPP

BÖRD

SVER

KSAM

HET

-8 8

019

501

Ökn

ing

(-) a

v la

ger

-768

-646

Tran

sfer

erin

gsve

rksa

mhe

t

Min

skni

ng (+

) av

kort

frist

iga

ford

ringa

r30

514

038

68Lä

mna

de b

idra

g-1

2 58

2 50

0-1

1 17

3 35

8

Ökn

ing

(+) a

v ko

rtfri

stig

a sk

ulde

r51

626

-96

083

69Ut

beta

lnin

gar i

tran

sfer

erin

gsve

rksa

mhe

t-1

2 58

2 50

0-1

1 17

3 35

8

KASS

AFLÖ

DE

FRÅN

DRI

FT73

240

-33

530

Fina

nsie

ring

av tr

ansf

erer

ings

verk

sam

het

Inve

ster

inga

rM

edel

som

erh

ållit

s för

fina

nsie

ring

av b

idra

g 12

564

622

11 2

55 0

7572

Sum

ma

med

el so

m ti

llför

ts fö

r fina

nsie

ring

av

trans

fere

rings

verk

sam

het

12 5

64 6

2211

255

075

Inve

ster

inga

r i m

ater

iella

tillg

ånga

r-2

4 92

1-2

2 60

5KA

SSAF

LÖD

E TI

LL

TRAN

SFER

ERIN

GSV

ERKS

AMH

ET-1

7 87

881

717

Inve

ster

inga

r i im

mat

erie

lla ti

llgån

gar

-51

299

-69

723

70Ö

vrig

t

Sum

ma

inve

ster

ings

utgi

fter

-76

220

-92

328

FÖRÄ

ND

RIN

G A

V LI

KVID

A M

EDEL

-45

008

7 87

7

Fina

nsie

ring

av in

vest

erin

gar

Likv

ida

med

el v

id å

rets

bör

jan

282

327

274

450

Lån

från

Riks

gäld

skon

tore

t90

747

95 0

91M

insk

ning

(-) a

v ka

ssa,

ban

k-1

-2

- am

orte

ringa

r-1

07 6

17-5

8 16

0M

insk

ning

(+) a

v rä

ntek

onto

kred

it Ri

ksgä

lden

34 2

3942

327

Förs

äljn

ing

av a

nläg

gnin

gstil

lgån

gar

1 97

31

809

71M

insk

ning

(-) a

v av

räkn

ing

med

stat

sver

ket

-79

246

-34

448

Sum

ma

med

el so

m ti

llför

ts fö

r fina

nsie

ring

av

inve

ster

inga

r-1

4 89

738

740

Sum

ma

förä

ndrin

g av

likv

ida

med

el-4

5 00

87

877

Förä

ndrin

g av

kor

tfrist

iga

fodr

inga

r och

sk

ulde

r -4

523

777

69Li

kvid

a m

edel

vid

åre

ts sl

ut23

7 31

928

2 32

7

KASS

AFLÖ

DE

FRÅN

INVE

STER

ING

AR-9

1 56

9-4

9 81

1



Sammanställning över väsentliga uppgifterTkr 2016 2015 2014 2013 2012

Låneram i Riksgäldskontoret

- beviljad 274 000 274 000 250 000 190 000 220 000

- utnyttjad 244 309 261 179 224 248 177 559 139 121

Kontokrediter hos Riksgäldskontoret

- beviljad 110 000 130 000 110 000 110 000 110 000

- maximalt utnyttjad 93 163 117 825 103 970 89 473 71 667

Räntekonton

- räntekostnader 48 0 0 357 259

- ränteintäkter 52 283 259 0 7

Avgiftsintäkter

- avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen 7 476 3 371 13 452 13 866 12 537

- avgiftsbelagd verksamhet, budget 1 583 600 566 100 557 800 548 700 537 100

- avgiftsbelagd verksamhet, faktiskt utfall 568 162 549 727 531 629 534 734 528 777

- övriga intäkter 11 121 8 487 11 473 10 429 10 702

Summa avgiftsintäkter 586 759 561 585 556 554 559 029 552 016

Anslagskrediter ramanslag

- beviljad 978 906 733 766 437 546 952 204 1 253 086

- utnyttjad (på anslagspostnivå) 908 17 800 2 260 372 997 111 313

Anslagssparande (ram) 905 783 3 050 264 1 934 538 721 617 1 565 263

Totalt gjorda åtaganden jämfört med summan av tilldelade bemyndigande

5 907 393/22 753 000

4 231 421/25 500 000

886 966/24 377 820

3 481 127/21 619 854

6 529 287/ 8 251 500

Årsarbetskrafter (ÅAK), st 1 337 1 250 1 201 1 206 1 207

Medelantalet anställda, st 2 1 435 1 320 1 297 1 275 1 273

Driftkostnad/årsarbetskraft, tkr 1 088 1 090 1 160 1 148 1 141

Årets kapitalförändring 1 599 063 -505 888 -1 309 613 422 505 1 050 351

Balanserad kapitalförändring 5 053 678 5 559 566 6 869 180 6 441 931 5 391 581

1. Avser verksamhet inom de 7 resultatområdena Växt, Vatten (upphörde från och med 2016-01-01), Djur, Utsäde, Tillsyn, Tjänsteexport och Distriktsvete-rinärerna exklusive myndighetsuppdrag och övriga anslagsfinansierade delar. Budgeterad del har rensats från anslagsmedel från anslagsposterna 1:4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet och 1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare samt budgeterade myndighetsuppdrag om totalt ca 109 000 tkr (f.år 111 000 tkr) för att få en korrekt jämförelse.

2. Av medelantalet tillsvidareanställda 2017 är 1 009 stycken kvinnor (f.år 918 st.) och 426 stycken är män (f.år 402 st.).



Övriga intäkter

Specifikation (tkr) 2017 2016

Övriga intäkter4 10 585 7 894

Reavinst vid försäljning 536 593

Totalt 11 121 8 4874. Övriga intäkter avser främst ersättningar för utförda tjänster till andra myndigheter.

Totalt

(tkr) 2017 2016

Totala intäkter 586 759 561 585

Not 3 Finansiella intäkterAvgifter enligt 4 § avgiftsförordningen


Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret

52 283

Ränta på lån hos Riksgäldskontoret

1 199 1 147

Ränteintäkter kundfordringar 1 477 1 533

Övriga finansiella intäkter 78 4

Summa 2 806 2 967

NotförteckningNot 1 Intäkter av anslag


1:8.1 Förvaltningskostnader 586 940 521 560

1:4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet

106 283 104 305

1:5.2 Djurhälsovård 115 87

1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

29 266 43 196

1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare

4 241 5 000

1:10.4 EU-medfin bekämpande av djursjukdomar

964 1 171

1:12.1 Finansiella korrigeringar m.m.

0 15

1:12.1 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

2 199 148

1:13.1 EU-budget finansierade stödåtgärder fiske och vattenbruk

3 421 2 080

1:16.7 Jakt och fiske 0 2 000

1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

36 837 97 899

1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

72 076 43 599

1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

7 244 7 880

Summa 849 586 828 940

Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen


Publikationer 546 480

Övrigt 1 349 909

Tjänsteexport 5 581 1 982

Summa 7 476 3 371

Uppdrags och offentligrättsliga intäkter

Specifikation (tkr) Enligt regl. brev1

2017 2016

RO Växt 7 000 6 114 6 214

RO Djur 34 600 32 353 29 681

RO Utsäde 32 400 31 851 30 953

RO Tillsyn 32 600 32 860 31 352

RO DV 467 000 464 984 451 527

RO Tjänsteexport2 10 000 - -

Summa 583 600 568 162 549 7271. Exklusive anslag 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet, 1: 9 Bekämpande av

växtskadegörare samt myndighetsuppdrag om ca 109 000 tkr (f.år 111 000 tkr).

2 RO Tjänsteexport redovisas i sin helhet under Avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen.



Not 4 Kostnader för personal

Kostnaden för löner exkl. arbetsgivaravgifter m.m. uppgår till 666 146 (f.år 621 179 tkr). Av detta avser 15 541 tkr (f.år 14 998 tkr) arvoden till styrelse, kommittéer och uppdragstagare (ej anställd personal).

Ersättningar till ledamöter i insynsrådet m.m. (tkr)

Generaldirektör – Bruttolön

Leif DennebergFörmåner

1 386 tkr0 kr

Insynsrådsledamöter – Arvode

Björn Risinger 1,5

Magnus Oscarsson 6

Malin Wildt-Persson 6

Marcus Söderlind 4,5

Monica Haider 6

Monica Skagne 1,5

Patrik Myrelid 6

Roger Pettersson 4,5

Åsa Domeij 1,5

Uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndig-heter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag.

Leif Denneberg Ledamot i styrelsen för Arbetsgivarverket, ledamot i insyns-rådet för Havs- och vattenmyndigheten samt Länsstyrelsen i Jönköpings län och rådsledamot i ESVs Internrevisionsråd.Björn RisingerOrdförande i insynsrådet för Naturvårdsverket, Ledamot i Länsstyrelsens insynsråd för Gotlands län, och ledamot i Arbetsgivarverkets styrelse (sedan 2017-12-07).Malin Wildt-PerssonStyrelseledamot i Ivetofta SparbankMarcus SöderlindLedamot i Agroväst och i LRFs förbundsstyrelse.Monica HaiderLedamot i insynsrådet i länsstyrelsen i Kronoberg och i Voltförvaltningsdelegationen i Kronoberg samt ersättare i Riksbankens jubileumsfond. Monica SkagneLedamot i SKL Kommentus ABs styrelse, och suppleant i restaurang Blåregn AB och Citysamverkan AB.Roger PetterssonLedamot i regeringens nationella råd för livsmedelsstrategin, Ersättare i den Centrala djurförsöksetiska nämnden.Åsa DomeijLedamot i SMAKS certifieringsstyrelse.

Not 5 Finansiella kostnader – Drift


Räntekostnader räntekonto -48 0

Räntekostnader leverantörsfak-turor

-39 -133

Övriga finansiella kostnader -412 -425

Summa -499 -558

Not 6 Intäkter av EU-bidrag m.m. som inte disponeras


EU:s garantifond för jordbruket 7 407 675 6 595 947

EU:s landsbygdsfond (EJFLU) 2014–2020

1 919 313 1 630 613

EU:s fiskerifond (EHFF) 2014–2020

19 472 5 111

EU:s regionalfond (ERUF) 2014–2020

2 659 140

EU:s socialfond (ESF) 2014–2020

478 135

EU:s landsbygdsfond (EJFLU) 2007–2013

-1 441 1 804

EU:s fiskerifond (EFF) 2007–2013

-30 928

EU: landsbygdsfond (EJFLU) 2000–2006

-31 -88

Egna medel/Produktions- avgift socker

33 849 33 101

Övriga bidrag från EU/ Statistik 1 623 1 555

Övrigt 3 508 4 549

Summa 9 387 075 8 273 795

Not 7 Finansiella intäkter och kostnader – Uppbörd


Kursvinster(+)/-förluster(-) -47 815 -2 291

Orealiserade kursvinster(+)/-för-luster(-) – Periodavgränsnings-post

165 298 119 337

Summa 117 483 117 046

Not 8 Uppbördsverksamhet saldo

Saldobeloppet avser EU-medel för perioden nov-dec 2017 som till-förts statsbudgeten först jan-feb 2018 och EU-medel för perioden nov-dec 2016 som inte disponeras av myndigheten. I beloppet ingår även kursvinst (netto) om 117 483 tkr (f.år kursvinst 117 046 tkr) varav 112 591 tkr avser orealiserad kursvinst för 2017 samt 52 707 tkr avser återförd orealiserad kursförlust från 2016.



Not 9 Medel som erhållits från myndigheter


Havs-och vattenmyndigheten 84 0

FORMAS 0 96

MSB 1 561 375

SLV 352 802

Naturvårdsverket 0 3 000

Kammarkollegiet 9 807 0

Summa 11 804 4 273

Not 10 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag


Lantbrukarnas ekonomi 429 0

Summa 429 0

Not 11 Finansiella intäkter och kostnader – Transfereringar


Finansiella korrigeringar – reglerade mot EU

-56 054 -182 732

Finansiella korrigeringar – periodavgränsningspost

20 215 64 409

Finansiella korrigeringar – avsättning

-35 946 40 494

Inbetalda återkrav 4 453 1 306

Summa1 -67 332 -76 5231. Av beloppet redovisas 24 668 tkr (f. år 106 209 tkr) som finansiella intäkter.

Not 12 Lämnade bidrag


EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ)

-7 411 020 -6 591 498

EU:s Landsbygdsfond (EJFLU) -1 844 918 -1 564 358

EU:s fiskerifond (EFF/EHFF) -15 506 -385

EU:s socialfond (ESF) -109 0

EU:s regionalfond (ERUF) -2 290 0

Svensk finansiering av EGFJ, EJFLU, EFF, ESF och ERUF

-2 757 917 -2 455 398

Egna medel/Produktionsavgift socker

-29 077 -29 612

Övriga nationella bidrag -521 663 -532 107

Summa -12 582 500 -11 173 3581. Totalt utbetalade belopp är netto, dvs. återkrav e. dy. är avräknade. I tabell 4 i kapitel Ekonomisk översikt är det bruttoredovisning.

Not 13 Årets kapitalförändring

Kapitalförändringen består av periodiserade intäkter och kostna-der i uppbörds- och transfereringsavsnitten samt över-/underskott för avgiftsfinansierad verksamhet. I saldot ingår även förskotte-rade kostnader inom bl.a. landsbygdsprogrammet som ännu inte har rekvirerats.

(tkr) 2017 2016

Uppbördsverksamhet 1 669 166 -565 118

Resultatområde DV -13 793 2 511

Resultatområde Växt, Vatten, Djur, Utsäde, Tillsyn, Tjänsteexport

6 544 5 207

Transfereringsverksamhet -17 878 81 717

Landsbygdsprogrammet m.m.1 -44 976 -30 205

Summa 1 599 063 -505 888 1. Se även not 25

Not 14 Pågående utveckling

Det pågår utveckling av nya IT-system. Dessa system redovisas under immateriella anläggningstillgångar, se även Finansiell redovisning – Inledning, under Övriga större projekt. I Hermes ingår pågående utveckling i beloppet för balanserade utgifter för utveckling.


Ny reform 17 651 34 663

Frej (tidigare UPA) 9 197 6 929

LINK 0 3 191

Argus 1 033 3 707

Summa 27 881 48 490

Not 15 Balanserade utgifter för utveckling

(tkr) 2017 2016

IB Ack anskaffningsvärde 438 641 401 209

Årets inköp 71 908 37 432

UB Ack anskaffningsvärde 510 549 438 641

IB Ack avskrivningar -291 923 -245 440

Årets avskrivningar -50 902 -39 483

Nedskrivning 0 -7 000

UB Ack avskrivningar -342 825 -291 923

Bokfört värde 167 724 146 718

Avskrivningsperiod 3/5 år1. Aktivering överensstämmer med ESV:s föreskrifter till 5 kap. § 2 FÅB och

prövningen har genomförts enligt ESV:s allmänna råd till den nämnda paragrafen.



Not 16 Förbättringsutgifter på annans fastighet

(tkr) 2017 2016

IB Ack anskaffningsvärde 33 664 33 000

Årets inköp 1 710 664

UB Ack anskaffningsvärde 35 374 33 664

IB Ack avskrivningar -30 115 -28 739

Årets avskrivningar -1 446 -1 376

UB Ack avskrivningar -31 561 -30 115


Avskrivningsperiod 3/5 år

Utnyttjad låneram uppgår till 244 309 tkr (f.år 261 179 tkr). Den utgående balansen för immateriella och materiella anläggnings-tillgångar enligt not 14 till 17 uppgår till 259 571 tkr (f.år 259 627 tkr). Skillnaden om 15 262 tkr (f.år -1 552 tkr) beror dels på att lån ännu inte har tagits fullt ut för pågående IT-utvecklingsprojekt och dels på inköp i december.

Not 17 Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Inventarier Datorer Transportmedel Totalt

(tkr) 2017 2016 2017 2016 2017 2016 2017 2016

IB Ack anskaffningsvärde 102 500 101 707 30 348 41 100 75 483 74 863 208 331 217 670

Årets inköp 9 206 10 284 5 028 3 026 8 977 8 631 23 211 21 941

Försäljn/utrangering -4 457 -6 964 -588 -13 778 -7 891 -8 011 -12 936 -28 753

Justering utrangering1 0 -2 527 0 0 0 0 0 -2 527

UB Ack anskaffningsvärde 107 249 102 500 34 788 30 348 76 569 75 483 218 606 208 331

IB Ack avskrivningar -80 621 -82 397 -25 875 -34 780 -40 965 -35 966 -147 462 -153 143

Årets avskrivningar -8 403 -7 715 -2 667 -4 873 -11 145 -11 740 -22 215 -24 328

Försäljn/utrangering1 4 425 6 964 581 13 778 6 218 6 740 11 224 27 482

Justering utrangering1 0 2 527 0 0 0 0 0 2 527

UB Ack avskrivningar -84 599 -80 621 -27 961 -25 875 -45 893 -40 965 -158 453 -147 462

Bokfört värde 22 650 21 879 6 827 4 473 30 676 34 518 60 153 60 870

Avskrivningsperiod 5/7 år 3 år 3/8 år1. Korrigering har gjorts med jämförande tal 2016 för utrangering som gjorts tidigare år med 2 527 tkr

Not 18 Varulager och förråd

Posten avser medicin och förbrukningsmaterial för resultat- område DV, förbrukningsmaterial resultatområde Utsäde och pass för sällskapsdjur inom resultatområde Djur. Värdering har skett enligt inköpspris.



Not 19 Fordringar hos andra myndigheter


Statliga fordringar 8 895 5 757

Ingående mervärdesskatt 18 619 14 527


Not 20 Övriga kortfristiga fordringar


EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ) 6 216 134 5 484 351

EU:s landsbygdsfond 2014-2020 (EJFLU) 1 247 248 304 478

Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 (EHFF)

14 231 2 737

Europeiska regionala utvecklingsfonden 2014-2020 (ERUF)

1 810 184

Europeiska socialfonden 2014-2020 331 184

Produktionsavgift socker – Egna medel 0 -4 787

Återkrav 43 302 54 251

Övrigt 1 840 1 292

Bokfört värde 7 524 896 5 842 690

Not 21 Förutbetalda kostnader


Förutbetalda hyror 11 890 11 369

Licenskostnader 7 645 7 912

Övrigt 2 306 2 527


Not 22 Övriga upplupna intäkter

I posten ingår upparbetade intäkter för resultatområdena Distriktsveterinärerna, Utsäde med flera om totalt 5 707 tkr (f år 4 360 tkr) samt upplupna intäkter från EU rörande medfinansiering av sjukdomsutbrott om 18 117 tkr, totalt 23 824 tkr. Regelverket angående EU-medfinansiering av saneringskostna-der är otydligt och vi väntar på svar angående revision av Sveriges ansökan om medfinansiering av Newcastlesjukdomsutbrottet som var sommaren 2014, om vilka saneringskostnader som man kan söka medfinansiering för. Det kan innebära att en del av saneringskostnaderna om 18 117 tkr inte kan vara med i ansökan om medfinansiering. Trots denna osäkerhet bedömer vi att vi ska få ersättning för rapporterat belopp och upparbetade kostnader.

Not 23 Avräkning med statsverket


Uppbörd

Ingående balans 0 0

Redovisat mot inkomsttitel -7 835 392 -8 955 959

Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde1

7 835 392 8 955 959

Skuld avseende uppbörd 0 0

Anslag i icke räntebärande flöde

Ingående balans 122 896 167 660

Redovisat mot anslag 12 868 032 11 620 607

Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebäran-de flöde1,2

-12 935 976 -11 665 371

Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde

54 952 122 896

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans -9 347 -11 942

Redovisat mot anslag 602 696 538 295

Anslagsmedel som tillförts räntekonto -603 563 -535 700

Skuld avseende anslag i räntebäran-de flöde

-10 214 -9 347

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisat mot anslag


Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln

-1 422 -2 637

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag

5 572 6 994

Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken3


Betalningar i icke räntebärande flöde (netto)

-9 013 10 358

Övriga fordringar på statens central-konto i Riksbanken

200 410 209 423

Avräkning med statsverket Totalt 250 720 329 9661 Under året har finansiell korrigering EU om 56 054 tkr reglerats mot EU genom att

avräknas mot utbetalda stöd, dvs inkomsttitel har tillförts medel och anslag 1:17 posten 1 har belastats. Inga kassamässiga regleringar har skett.

2 För vissa utgifter som belastar icke räntebärande anslag sker utbetalning av prak-tiska skäl från räntekontot. Reglering om ca 76 miljoner kronor sker från statens centralkonto till räntekontot i januari/februari 2018.

3 Under övriga fordringar/skulder på statens centralkonto redovisas jordfonden (se not 24) samt säkerheter (se not 32).



Not 24 Statskapital


- Jordfonden 194 197 194 197


Länsstyrelserna har redovisat följande uppgifter om Jordfonden till Jordbruksverket.

Varulager av fastigheter per 2017-12-31 uppgår till 168 146 tkr (f.år 159 651 tkr). Försäljnings- och driftsnettot som förts till inkomsttitel 2811 av länsstyrelserna uppgår till ett överskott om 3 087 tkr (f.år överskott om 22 851 tkr).

Not 25 Balanserad kapitalförändring


Uppbördsverksamhet 5 236 029 5 801 147

Resultatområde DV 1 913 -598

Resultatområde Växt, Djur, Utsäde, Tillsyn, Tjänsteexport

7 247 2 040

Transfereringsverksamhet -123 251 -204 968

Landsbygdsprogrammet m.m.1 -68 260 -38 055

Bokfört värde 5 053 678 5 559 566

1. Avser förskotterade kostnader inom bl.a. landsbygdsprogrammet, EU-finansiering.

Av not 13 framgår att av årets kapitalförändring avser 44 976 tkr landsbygdsprogrammet m.fl. I balanserad kapitalförändring ingår 68 260 tkr från tidigare år, sammanlagt totalt 113 236 tkr. Hela beloppet avser förskotterade kostnader som ännu inte är slutreglerade mot aktuell EU-fond. Inom landsbygds-, fiskeri-, regional- och socialfondsprogrammen har Jordbruksverket TA-medel för olika åtgärder. Vidare driver vi projekt finansie-rade från landsbygds- och fiskeriprogrammet. Löpande bokför Jordbruksverket kostnader för dessa områden på finansierings-kontona 511910-511987. Respektive division/avdelning/enhet rekvirerar löpande medel från Utbetalningsfunktionen som kontrollerar och beslutar om utbetalning av rekvirerat belopp. Slutlig belastning av kostnaden görs på sakanslagen 1:12/1:13 och 1:17/1:18 och beloppet regleras (krediteras) på finansierings-konton 5119931-5119986. Genomloppstiden från det att kostnad bokförs på nämnda finansieringskonton till att det krediteras på regleringskontona är i genomsnitt 5-6 månader. Per 2017-12-31 är 113 234 tkr i kostnader bokförda som inte var slutligt reglerade mot aktuellt sakanslag. Beloppet fördelas på följande områden.

Specifikation (tkr) 2017

TA-medel landsbygdsprogrammet 35 732

TA-medel havs- och fiskeriprogrammet 2 726

TA-medel regional- och socialfonden 861

Interna projekt landsbygdsprogrammet 69 915

Interna projekt havs- och fiskeriprogrammet 4 001

Summa 113 235



Not 26 Specifikation myndighetskapital

Specifikation (tkr) Statskapital Balanserad kapital-

förändring anslags-

finansierad verksamhet

Balanserad kapital-

förändring avgifts-

finansierad verksamhet

Uppbörds-verksamhet

Kapital-förändring

enl RR

Summa

Föregående års UB 194 197 -243 022 1 442 5 801 147 -505 888 5 247 875

A Ingående balans 194 197 -243 022 1 442 5 801 147 -505 888 5 247 875

Föregående års kapital- förändring

51 512 7 718 -565 118 505 888 0

Årets kapitalförändring 1 599 063 1 599 063

B Summa årets förändring 51 512 7 718 -565 118 2 104 951 1 599 063

C Utgående balans 194 197 -191 510 9 160 5 236 029 1 599 063 6 846 938

Not 30 Räntekontokredit i Riksgäldskontoret

Under 2017 har Jordbruksverket haft en kreditram för anslags-posten 1:8.1 Förvaltningskostnader, inklusive verksamhet på 6 resultatområden, på 110 000 tkr. Utnyttjandet av kreditramen har varit som högst 93 163 tkr under året.

Not 31 Upplupna kostnader



Arbetsgivaravgifter, avtalade sociala avgifter

18 224 16 507

Utgående mervärdesskatt 10 092 9 421


Not 32 Övriga kortfristiga skulder


Preliminärskatt 17 157 15 645

Säkerheter 6 212 15 226

Köttklassificering 3 786 5 288

Övrigt -80 745


Not 27 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Posten avser pensionsförpliktelser avseende avtal PA 03.

(tkr) 2017 2016

Ingående avsättning 0 201

+ Årets pensionskostnader 38 0

- Årets pensionsutbetalningar 0 -201

Utgående avsättning 38 0

Not 28 Övriga avsättningar


Finansiell korrigering1 46 946 11 000

Omställningsmedel2 1 000 1 200

Bokfört värde 47 946 12 2001. Finansiella korrigeringar som inte är säkra till belopp eller tid redovisas som en

övrig avsättning, se även Finansiell redovisning – Inledning.

2. En bedömning har gjorts vad som kommer att nyttjas under 2018 och detta redovisas som en avsättning istället för upplupna kostnader.

Not 29 Lån i Riksgäldskontoret


Ingående skuld till Riksgäldskontoret 261 179 224 248

Nyupptagna lån 90 747 95 091

Årets amortering -107 617 -58 160


Enligt regeringsbeslut 2017-04-13 höjdes beviljad låneram från 260 000 tkr till 274 000 tkr (f.år 274 000 tkr). Anläggningstillgångarna uppgår till 259 571 tkr, se not 17.



Not 33 Upplupna kostnader


Semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter

75 722 69 524

Arbetsbefrielsedagar inkl sociala avgifter (RO DV)

15 181 15 375

Finansiella korrigeringar EU 105 320 125 535

Övrigt 12 949 17 737


Not 34 Oförbrukade bidrag

Oförbrukade bidrag från myndigheter:

Myndighet (tkr) Belopp Planeras användas

Havs- och vattenmyndigheten 19 916 mer än 3 år

FORMAS 1 943 3 mån-1 år

MSB 2 844 3 mån-1 år

Naturvårdsverket 1 048 3 mån-1 år

Kemikalieinspektionen 454 3 mån-1 år

Lantmäteriet 67 3 mån-1 år

SMHI 32 3 mån-1 år

Summa 26 304

Utöver detta har verket oförbrukade bidrag om knappt 1 312 tkr från organisationer. Totalt uppgår oförbrukade bidrag till 27 616 tkr (f.år 21 444 tkr).

Not 35 Övriga förutbetalda intäkter


EU:s landsbygdsfond 2014-2020 (EJFLU)

515 799 500 990

EU:s fiskerifond 2007-2014 (EFF) 37 690 36 608

EU:s fiskerifond 2014-2020 (EHFF) 62 578 54 027

EU:s regionala utvecklingsfond 2014-2020 (ERUF)

4 429 3 824

EU:s socialfond 2014-2020 (ESF) 4 345 3 752

Summa förskott EU 624 841 599 201

Förskott EU är värderat till balansdagens kurs 2017-12-31 om 9,8497 kr/euro.



Not 36 Resultaträkning för resultatområde Distriktsveterinärerna

Tkr Not 2017-01-01-2017-12-31

2016-01-01–2016-12-31

Verksamhetens intäkter

Intäkter från anslag 1:4 1 105 007 102 921

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2 468 869 455 539

Intäkter av bidrag 1 073 1 182


Summa intäkter 576 668 561 421

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal -398 303 -375 007

Kostnader för lokaler 3 -22 693 -21 095

Övriga driftkostnader -147 038 -140 791

Finansiella kostnader 4 -411 -462

Avskrivningar och nedskriv-ningar

-22 016 -21 555

Summa kostnader -590 461 -558 910

Årets kapitalförändring -13 793 2 511

Ackumulerad kapitalför-ändring

-11 880 1 913

1. Intäkten utgörs av ersättning från anslagsposten 1:4.1, Bidrag till veterinär fältverk-samhet. Intäkten utgör 59 976 tkr (f.år 58 475 tkr) för rikstäckande verksamhet och smittskyddsberedskap, 39 540 tkr (f.år. 39 540 tkr) för jourverksamhet och 5 491 tkr (f.år 4 906 tkr) som utgått till avlägset boende djurägare, se not 40.

2. I intäkter av avgifter och andra ersättningar ingår 3 363 tkr (f.år 3 418 tkr) avseende intäkter för interna uppdrag rörande smittsamma djursjukdomar. Detta har eliminerats i Jordbruksverkets totala resultaträkning. I totalbeloppet ingår även 2 263 tkr (f.år 2 261 tkr) som avser intäkter för uppdrag av myndighetskaraktär såsom gränskontroll, intyg vid in- och utförsel inom EU m.m. Realisationsvinst vid försäljning/utrangering av inventarier ingår med 522 tkr (f.år 593 tkr).

3. Lokalhyror för centralt placerad personal ligger kostnadsmässigt under posten övriga driftkostnader i och med att de betalas via en administrativ ersättning.

4. För att ge en mer rättvisande bild redovisas räntor brutto inom resultatområde DV. Totalt för Jordbruksverket redovisas räntor däremot netto.

Redovisning enligt Transparenslagen i enlighet med EU:s regler om tjänster av allmänekonomiskt intresse

I 2016

Non-economic Intäkter 9 411

Finansiella intäkter 28

Kostnader non-economics

Kostnader för personal -7 453

Kostnader för lokaler -431

Övriga driftkostnader -2 790

Avskrivningar och nedskrivningar -418

Finansiella kostnader -8

Resultat non-economic -1 688

II

Intäkter SGEI Economic

Intäkter från kund jour/rikstäckning 437 256

Intäkt Rikstäckning anslag 59 976

Intäkt Jour och beredskap/ smittskydd anslag 39 540

536 772

Finansiella intäkter 1 621

Intäkter SGEI economics 538 393

Kostnader SGEI economics


Kostnader för lokaler -21 534


Avskrivningar och nedskrivningar -20 892


Resultat SGEI economics -16 702

III

Economic non SGEI

Intäkter non SGEI 23 304

Finansiella intäkter 70

Kostnader non SGEI


Kostnader för lokaler -728


Avskrivningar och nedskrivningar -707


Resultat non SGEI 4 597

Intäkter totalt 571 178

Kostnader totalt -584 971

Resultat totalt -13 793



Not 37 Balansräkning för resultatområde Distriktsveterinärerna

Tkr 2017-12-31 2016-12-31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Pågående utveckling 0 3 191

Balanserade utgifter för utveckling 7 740 8 418

Summa immateriella anläggningstillgångar

7 740 11 609

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet

1 227 1 469

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

48 320 50 157

Summa materiella anläggningstillgångar

49 547 51 626

Varulager m.m.

Varulager och förråd 28 564 27 673

Summa varulager m.m. 28 564 27 673

Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 36 449 33 908

Fordringar hos andra myndigheter 5 525 4 779

Övriga kortfristiga fordringar 1 540 994

Summa kortfristiga fordringar 43 514 39 681


Förutbetalda kostnader 5 739 5 720

Övriga upplupna intäkter 1 680 1 679

Summa periodavgränsningsposter

7 419 7 399

Kassa och bank

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

17 596 29 296

Kassa och bank 113 114

Summa kassa och bank 17 709 29 410

SUMMA TILLGÅNGAR 154 494 167 398

Tkr 2017-12-31 2016-12-31

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring 1 913 -598

Kapitalförändring enligt resultaträkning

-13 793 2 511

Summa myndighetskapital -11 880 1 913

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret 54 037 58 398

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

19 301 17 983


Övriga kortfristiga skulder 15 685 16 179

Summa skulder m.m. 113 763 112 234


Upplupna kostnader 52 612 53 251

Summa periodavgränsnings poster

52 612 53 251

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 154 494 167 398



Not 38 Resultatområden

(tkr) Ackumulerat resultat

t.o.m. 2015

Resultat 2016

Intäkter 2017

Kostnader 2017

Resultat/ utfall 2017

Ackumulerat utgående

2017

Budgeterade intäkter enl. reglerings-

brev 2017

Budgeterade kostnader

enl. reglerings-

brev 2017

Budgeterat resultat enligt

reglerings-brev 2017

Budgeterat ackumulerat

utgående enl. reglerings-

brev 2017

Offentligrättslig verksamhet

Djur1 3 290 -474 32 463 -35 954 -3 491 -675 34 600 -34 600 0 3 492

Växt2 -673 969 7 809 -6 557 1 252 1 548 9 700 -9 400 300 25

Utsäde3 -2 006 458 8 886 -7 338 1 548 0 9 300 -8 800 500 -1 506

Tillsyn4 -1 364 6 070 34 461 -26 967 7 494 12 200 30 600 -29 800 800 2 720

Distrikts-veterinärerna5

0 0 2 263 -2 263 0 0 3 000 -3 000 0 0

Delsumma - 753 7 023 85 882 -79 079 6 803 13 073 87 200 -85 600 1 600 4 731

Uppdragsverksamhet

Utsäde3 433 149 24 091 -24 546 -455 127 24 000 -23 600 400 1 510

Tillsyn4 -7 7 3 154 -3 154 0 0 3 800 -3 800 0 -7

Distrikts-veterinärerna5

-598 2 511 574 405 -588 198 -13 793 -11 880 568 000 -567 000 1 000 -601

Tjänsteexport6 2 367 -1 971 5 648 -5 451 197 593 10 000 -10 000 0 135

Delsumma 2 195 696 607 298 -621 349 -14 051 -11 160 605 800 -604 400 1 400 1 037

Totalt 1 442 7 719 693 180 -700 428 - 7 248 1 913 693 000 -690 000 3 000 5 768

1. Resultatområde Djur omfattar införsel av djur, GMO-verksamhet, godkännande av anläggningar för tillverkning av foder och anläggningar för bearbetning och hantering av animaliska biprodukter, pass för sällskapsdjur, djurmärken, exportpass, hundregister, verksamhet enligt djurskyddsförordningen (1988:539), prövning av ansökan om legi-timation eller annan verksamhet enligt 4 kap. lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, utbildning av officiella veterinärer, den del av gränskontroll och övriga officiella uppdrag t.ex. karantänsuppdrag som inte utförs av Distriktsveterinärerna, prövning enligt lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion samt regionala djurförsöksetiska nämnder. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 110 tkr (f.år 190 tkr) intern försäljning av pass för sällskapsdjur till Distriktsveterinär- stationer. Utfallet 2017 blev ca 3 500 tkr lägre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2017. Detta beror till stor del på avgiftsområdet regionala djurförsöksetiska nämnder , se även kommentar i Finansiell redovisning - Inledning.

2. Resultatområde Växt omfattar fytosanitär verksamhet, saluföring av trädgårdsväxter, ekologisk produktion, godkännande av utrustning för spridning av växtskyddsmedel och ärenden om växtförädlarrätt och sortlista samt GMO-verksamhet men exklusive tillsyn. Även myndighetsuppdrag inräknat. Enligt regleringsbrev medges växtinspektio-nen undantag från 5§ avgiftsförordningen. Utgifter som inte finansieras med avgifter ska finansieras med anslaget 1:9 Bekämpande av växtskadegörare. Av intäkter av avgif-ter och andra ersättningar avser 1 654 tkr (f.år 3 979 tkr) ersättning för myndighetsuppgifter varav 254 tkr (f.år 1 536 tkr) från anslaget 1:9 Bekämpande av växtskadegörare och resterande del från anslaget 1.8 Statens jordbruksverk. I intäkterna ingår också lönebidrag med 40 tkr (f.år 71 tkr). Utfallet 2017 blev ca 1 000 tkr högre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2017, se kommentar Finansiell redovisning - Inledning.

3. Resultatområde Utsäde omfattar certifiering av utsäde och viss analys exklusive tillsyn. Uppdragsverksamheten inom RO utsäde utgörs av laboratorieundersökningar, kvali-tetsanalyser och andra undersökningar av utsäde och växtsorter samt kvalitetsanalys av foder- och kvarnspannmål. Myndighetsuppdrag är inräknat. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 683 tkr (f.år 976 tkr) myndighetsuppdrag för internationella uppdrag. 247 tkr (f.år 229 tkr) avser ersättningar för interna uppdrag för provtag-ning och analyser samt 195 tkr (f.år 259 tkr) för lönebidrag. Utfallet 2017 blev i nivå med budgeterat enligt regleringsbrev 2017. Ytterligare kommentar till utfall se Finansiell redovisning – Inledning.

4. Resultatområde Tillsyn omfattar tillsyn inom fytosanitär verksamhet, kvalitetskontroll av frukt och grönsaker, GMO-verksamhet inom växtområdet, retursystem för plastflas-kor och metallburkar, anläggningar för animaliska biprodukter, fodertillverkning, verksamhet inom utsädesområdet, kontroll enligt lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion, emballagekontroll Kina, centralt vattenbruksregister samt kontroll av kläckeri- och avelsanläggningar. Uppdragsverksamheten inom RO Tillsyn utgörs av kött- klassificering. Köttklassificeringen har en skuld till slakteribranschen på 3 786 tkr (f.år 5 288 tkr) för perioden 1997 till 2017. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 1 572 tkr (f.år 1 683 tkr) ersättning för myndighetsuppgifter från anslaget 1:8 Statens jordbruksverk samt 1 501 tkr som förts över från tidigare års överskott från kött-branschen (täcker 50 % av årets kostnader), 1 666 tkr (f.år 1 381 tkr) avser reglering av interna uppdrag (och 494 tkr f.år avser medel från anslaget 1:9 Bekämpande av växt-skadegörare till fytosanitär verksamhet). Utfallet blev ca 6 700 tkr högre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2017, se kommentar Finansiell redovisning - Inledning.

5. Resultatområde Distriktsveterinärerna, se not 36 och 37.

6. Resultatområde Tjänsteexport omfattar uppdragsverksamhet som utgörs av internationellt utvecklingssamarbete. Utfallet 2017 blev i nivå med budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2017, se kommentar Finansiell redovisning - Inledning.



Not 39 Anslag 1:8, posten 1 Förvaltningskostnader

Jordbruksverket disponerar det ingående överföringsbeloppet för anslagsposten 1 om 9 347 tkr.

Kostnaden för Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård enligt villkor 1 uppgår till 1 579 tkr (f.år 1 690 tkr) av högst 1 700 tkr.

Anslagsposten har enligt villkor 2 finansierat verksamheten i Centrala djurförsöksetiska nämnden med 740 tkr (f.år 682 tkr) av högst 5 000 tkr.

Enligt villkor 3 har 9 100 tkr av minst 8 500 tkr av anslags-medlen använts för åtgärder inom det nationella programmet för växtgenetiska resurser.

Av anlagsmedlen ska enligt villkor 4 minst 3 000 tkr användas för kvalitetsuppföljning i ängs- och betesmarker samt uppföljning av småbiotoper. Jordbruksverket har använt 3 297 tkr.

Enligt villkor 6 har högstbeloppet om 6 000 tkr utbetalats för länsstyrelsernas arbete med tvärvillkorskontroller.

Anslaget har även använts för att ersätta Tullverkets särkostnader för exportbidragskontroller av jordbruksprodukter med 403 tkr (högst 600 tkr) enligt villkor 7. I utbetald ersättning ingår 39 tkr för kontroller om förbud mot utsläppande på marknaden samt import av päls av katt och hund och varor som innehåller sådan päls enligt samma villkor, samt kontroller av handel med säl- produkter om 11 tkr.

Jordbruksverket har betalat 200 tkr till MSB som abonnemangs-avgift för radiokommunikationssystemet RAKEL enligt villkor 8.

Enligt villkor 9 får högst 1 000 tkr användas med anled-ning av särskilda krav från EU-kommissionen på grund av att Jordbruksverket underlåtit att iaktta skyldigheten att fastställa och betala in traditionella egna medel. Inga medel har använts enligt villkoret.

Av anslaget har 5 049 tkr av minst 5 000 tkr använts för att underlätta export av livsmedel och jordbruksprodukter enligt villkor 10.

Jordbruksverket har använt 5 128 tkr av minst 5 000 tkr för arbetet med djurskyddskontroller enligt villkor 11.

Enligt villkor 12 har 9 327 tkr använts av högst 15 000 tkr för arbetet inom verkets kompetenscentrum 3R-frågor.

Not 40 Anslag 1:4, posten 1 Bidrag till veterinär fältverksamhet

Av anslagsbelastningen om 106 283 tkr har 105 007 tkr tillförts resultatområde Distriktsveterinärerna, se resultaträkning not 36.Av anslaget får högst 7 300 tkr användas för att minska vissa avlägset boende djurägares veterinärkostnader. Ersättning har utgått med 5 490 tkr (f.år 4 906 tkr) till kunder som använder distriktsveterinärerna och 815 tkr (f.år 902 tkr) har utbetalats till kunder som anlitat privata veterinärer. Ersättningen har fördelats enligt följande:

Län (tkr) 2017 2016 2015

Stockholm 351 130 89

Uppsala 522 198 158

Södermanland 375 143 121

Östergötland 305 456 451

Jönköping 294 257 226

Kronoberg 145 244 200

Kalmar 198 513 532

Gotland 171 342 249

Blekinge 355 40 36

Skåne 304 310 349

Halland 121 326 275

Västra Götaland 559 561 490

Värmland 478 313 315

Örebro 267 117 142

Västmanland 635 28 26

Dalarna 324 246 198

Gävleborg 65 109 115

Västernorrland 363 279 303

Jämtland 301 526 521

Västerbotten 163 358 406

Norrbotten 9 312 295

Summa 6 305 5 808 5 497



Not 41 Anslag 1:5, posten 2 Djurhälsovård

Det ingående överföringsbeloppet på anslagsposten om 3 371 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2016-12-22.

Enligt regeringsbeslut 2017-10-19 ökade anslagskrediten till 1 493 tkr.

Av anslaget får högst 8 000 tkr användas för stöd för vissa kost-nader i samband med kastrering av grisar eller för vaccinering mot galtlukt enligt villkor 4. Av beloppet har 5 730 tkr använts för detta ändamål.

Not 42 Anslag 1:6, posten 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Enligt regeringsbeslut 2017-06-29 ökar anslaget med 30 000 tkr. Enligt samma beslut ökade anslagskrediten till 9 207 tkr.

Enligt regeringsbeslut 2017-10-19 har -2 tkr omfördelats från posten 3 som har avslutats.

Enligt villkor 5 får Jordbruksverket använda högst 2 500 tkr för att ersätta producenter för vissa kostnader vid upptäckt av EHEC-smitta i samband med besättningsstudier eller åtgärder som har till syfte att ge kunskaper om möjlighet till bekämpning av EHEC-bakterien. Härav har 1 808 tkr använts.

Utestående åtaganden för anslagsposten uppgår till 1 374 tkr.Anslagsutfallet blev 13 891 tkr lägre än totalt disponibelt belopp

och det beror till stor del på att ersättningar/bidrag för salmonella utbrott blev lägre än beräknat.

Not 43 Anslag 1:6, posten 2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar

Hela det ingående överföringsbeloppet om 119 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2016-12-22.

Enligt regeringsbeslut 2017-04-13 ökar anslagskrediten till 1 138 tkr.

Not 44 Anslag 1:6, posten 4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller

Hela det ingående överföringsbeloppet om 1 460 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2016-12-22.

Enligt regeringsbeslut 2017-04-13 ökar anslagskrediten till 5 089 tkr.

Anslagsutfallet blev 6 553 tkr lägre än tilldelat belopp och det beror till stor del på att kostnaderna för Scrapie-övervakningen blev lägre än beräknat.

Not 45 Anslag 1:9, posten 1 Bekämpande av växtskadegörare

Anslagsutfallet blev 759 tkr lägre än tilldelat belopp. Jordbruksverket har backat tidigare reserverat belopp för ersätt-ning till potatisodlare. Bedömningen i dagsläget är att ingen ersättning kommer betalas ut, se vidare i Finansiella redovisning - Inledning under Ersättning inom växtskyddsområdet.

Not 46 Anslag 1:10, posten 1 Gårdstöd m.m.

Hela det ingående överföringsbeloppet på 1 181 386 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2016-12-22.

Enligt regeringsbeslut 2017-04-13 har 16 000 tkr omdisponerats till anslagsposten 4.

Enligt regeringsbeslut 2017-06-29 har anslagsposten minskat med 31 000 tkr.

Anslagskrediten har sänkts till 645 000 tkr enligt regeringsbeslut 2017-04-13 och 2017-06-29.

Enligt regeringsbeslut 2017-11-30 har anslagsposten ökat med 1 037 000 tkr.

Av anslaget får enligt villkor 4 högst 65 500 tkr betalas ut till jordbrukare enligt kommissionens delegerande förordning (EU) 2016/1613 om extra ordinära anpassningsstöd till mjölkproducen-ter och jordbrukare inom djurhållningssektorer. Jordbruksverket har betalat ut 65 395 tkr.

Att anslagsutfallet blev 223 056 tkr lägre än tilldelat belopp beror till stor del på att andelen av stödbelopp för stödåret 2017 som betalades ut under 2017 blev lägre än prognostiserat.

Not 47 Anslag 1:10, posten 4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar

Enligt regleringsbrev 2016-12-22 är det ingående överförings- beloppet på anslagsposten 4 om 1 379 tkr indraget.

Enligt regeringsbeslut 2017-04-13 har 16 000 tkr omdisponerats från anslagsposten 1. I samma beslut ökade anslagskrediten till 1 700 tkr.

Not 48 Anslag 1:11, posten 1 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

Enligt regeringsbeslut 2017-06-29 har anslagsposten ökat med 31 000 tkr. Enligt samma beslut ökade anslagskrediten till 16 100 tkr.

Anslagsutfallet blev 21 916 tkr lägre än totalt disponibelt belopp och det beror på att inkomna ansökningar hade en större del underkända kostnader än beräknat, lägre belopp betalades ut till producentorganisationer. Det finns ärenden som för närva-rande ligger i domstol för avgörande och det är möjligt att delar av avdragen kan komma att betalas ut vid ett senare tillfälle.



Not 49 Anslag 1:12, posten 1 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk- EHFF 2014-2020.


Enligt villkor 2 har anslaget använts för upparbetade kost-nader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning, se även tabell i kapitel Återrapporteringskrav.

- Av högst 1 710 tkr har 1 098 tkr utbetalats till Ekonomi-styrningsverket för revisionskostnader av såväl det Operativa programmet för fiskenäringen i Sverige 2007-2013 som havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020.

- Av högst 3 440 tkr har 2 403 tkr utbetalats för uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den del av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i havs- och fiskeriprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervak-ningskommitté, förvaltning kring lokalt ledd utveckling (LLU), fondsamordning, förvaltning av programrelaterade IT-system samt informationsinsatser.

Att anslagsutfallet är 11 642 tkr lägre än tilldelat belopp beror på den sena uppstarten av programmet.

Not 50 Anslag 1:13, posten 1 EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk – EHFF 2014-2020


Enligt villkor 3 har anslaget använts för upparbetade kost-nader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning, se även tabell i kapitel Återrapporteringskrav.

- Av högst 2 565 tkr har 1 648 tkr utbetalats till Ekonomi-styrningsverket för revisionskostnader av såväl det Operativa programmet för fiskenäringen i Sverige 2007-2013 som havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020.

- Av högst 5 160 tkr har 3 604 tkr utbetalats för uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den del av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i havs- och fiskeriprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervak-ningskommitté, förvaltning kring lokalt ledd utveckling (LLU), fondsamordning, förvaltning av programrelaterade IT-system samt informationsinsatser.

Att anslagsutfallet är 160 074 tkr lägre än tilldelat belopp beror dels på den sena uppstarten av programmet men framför allt på att rekvisitioner av stöd för datainsamling och fiskerikontroll inte kommit upp i den nivå som beräknats.

Not 51 Anslag 1:17, posten 1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur-EJFLU 2014-2020

Hela det ingående överföringsbeloppet om 1 046 161 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2016-12-22.

Enligt regeringsbeslut 2017-06-29 har anslagsposten minskat med 11 978 tkr samt 478 tkr har omdisponerats till posten 2.

Enligt regeringsbeslut 2017-11-30 har 7 720 tkr omdisponerats till posten 3.

Enligt villkor 5 har anslaget använts för upparbetade kost-nader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning, se även tabell i kapitel Återrapporteringskrav. - För Jordbruksverkets kostnader har under 2017 använts 39 211

tkr av högst 399 762 tkr för programperioden.- För länsstyrelsens kostnader har under 2017 använts 52 644 tkr

av högst 335 610 tkr för programperioden.- För Sametingets kostnader har under 2017 använts 1 587 tkr av

högst 7 722 tkr för programperioden.- För Tillväxtverkets kostnader har under 2017 använts 1 226 tkr

av högst 6 534 tkr för programperioden.För Sveriges lantbruksuniversitets kostnader för fortlöpande miljö- analys för att följa utvecklingen inom de miljökvalitetsmål som programmets åtgärder riktas mot får högst 41 580 tkr användas för kostnader under perioden 2014-2017. Under 2017 har 2 244 tkr använts.

Att anslagsutfallet är 313 195 tkr lägre än disponibelt belopp beror till största del på att utbetalning av stöd blev lägre än prognostiserat.

Not 52 Anslag 1:17, posten 2 Åtgärder inom Honungsprogrammet 2017-2019

Hela det ingående överföringsbeloppet om 11 tkr är indraget enligt regleringsbrev 2016-12-22.

Enligt regeringsbeslut 2017-06-29 har 478 tkr omdisponerats från anslagsposten 1.

Att anslagsutfallet är 734 tkr lägre än tilldelat belopp beror på att inkomna ansökningar om utbetalning av bidrag inte var i samma nivå som beviljade belopp.



Not 53 Anslag 1:17, posten 3 Åtgärder inom programmet för Lokalt ledd utveckling (LLU) 2014-2020.

Enligt regleringsbrev 2016-12-22 är hela det ingående överförings-beloppet om 2 394 tkr indraget.

Enligt regeringsbeslut 2017-11-30 har 7 720 tkr omdisponerats från posten 1.

Enligt regeringsbeslut beslutat 2017-11-30 har anslagskrediten ökat till 1 000 tkr

Enligt villkor 2 får anslagna medel användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning, se även tabell i kapitel Återrapporteringskrav.- Högst 500 tkr från Europeiska regionala utvecklingsfonden

härav har 392 tkr använts.- Högst 500 tkr från Europeiska socialfonden härav har 392 tkr

använts.Att anslagsutfallet är 5 627 tkr lägre än tilldelat belopp beror

på att det i prognoser för anslagsbelastning (som ligger till grund av fördelning av anslagsbelopp under programperioden) är svårt att förutse hur utbetalningstakten är för dessa nya projektstöd finansierade av ERUF och ESF.

Not 54 Anslag 1:17, posten 4 Nationellt stöd, stödområde 1-5

Enligt regleringsbrev 2016-12-22 är hela det ingående överförings-beloppet om 8 943 tkr in-draget.

Av anslaget har 2 420 tkr använts av högst 2 960 tkr för natio-nellt stöd till jordbruket i norra Sverige till ersättning för merkost-nader för transport av självdöda eller nödslaktade tamdjur från jordbruk i norra Sverige enligt villkor 1.

Not 55 Anslag 1:18, posten 1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling- LLU 2014-2020


Enligt villkor 2 får anslagna medel användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning se även tabell i kapitel Återrapporteringskrav.- Av högst 500 tkr från Europeiska regionala utvecklingsfonden

har 392 tkr använts.- Av högst 500 tkr från Europeiska socialfonden har 392 tkr

använts.Att anslagsutfallet är 6 784 tkr lägre än tilldelat belopp beror på att det i prognoser för anslagsbelastning (som ligger till grund av fördelning av anslagsbelopp under programperioden) är svårt att förutse hur utbetalningstakten är för dessa nya projektstöd finansierade av ERUF och ESF.

Not 56 Anslag 1:18, posten 2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur – EJFLU 2014-2020


Enligt villkor 2 har anslaget använts för upparbetade kost-nader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning, se även tabell i kapitel Återrapporteringskrav. - För Jordbruksverkets kostnader har under 2017 använts 26 800 tkr

av högst 273 238 tkr för programperioden.- För länsstyrelsens kostnader har under 2017 använts 77 022 tkr av

högst 229 390 tkr för programperioden.- För Sametingets kostnader har under 2017 använts 2 321 tkr av

högst 5 278 tkr för programperioden.- För Tillväxtverkets kostnader har under 2017 använts 1 794 tkr av

högst 4 466 tkr för programperioden.

För Sveriges lantbruksuniversitets kostnader för fortlöpande mil-jöanalys för att följa utvecklingen inom de miljökvalitetsmål som programmets åtgärder riktas mot får högst 28 420 tkr användas för kostnader under perioden 2014-2017. Under 2017 har 3 284 tkr använts.

Att anslagsutfallet är 101 976 tkr lägre än tilldelat belopp beror till största del på att utbetalning av stöd blev lägre än prognostiserat.

Not 57 Anslag 1:18, posten 4 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom Honungsprogrammet 2017-2019

Enligt regleringsbrev 2016-12-22 är hela det ingående överförings-beloppet om 11 tkr indraget.

Enligt beslut 2017-06-29 har anslagsposten ökat från 2 710 tkr till 3 188 tkr.

Att anslagsutfallet är 734 tkr lägre än tilldelat belopp beror på att inkomna ansökningar om utbetalning av bidrag inte var i samma nivå som beviljade belopp.

Not 58 Anslag 1:19, posten 1 Försöks- och utvecklingsverksamhet


Av anslagna medel har, enligt villkor 3, utbetalats 2 500 tkr till Fritidsodlingens Riksorganisation för informations- och rådgiv-ningsverksamhet samt 750 tkr till Stiftelsen trädgårdsodlingens elitplantstation.



Not 59 Anslag 1:19, posten 2 Hållbar användning av bekämpningsmedel


Att anslagsutfallet är 963 tkr lägre än tilldelat belopp beror framför allt på att antalet bidragsansökningar för testutrunsting blev lägre än förväntat.

Not 60 Anslag 1:19, posten 4 Stöd för metangasreducering.


Att anslagsutfallet är 7 302 tkr lägre än tilldelat belopp beror på produktionen av biogas från gödsel inte varit tillräckligt omfat-tande (stödbeloppen är produktionskopplade).

Not 61 Anslag 1:20, posten 1 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m

Bidrag får beviljas till genomgripande omarrondering (genom-gripande strukturrationalisering) men även till successiv omar-rondering. Anslaget ska i första hand disponeras för projekt i Dalarnas län. Totalt får enligt villkor 3 högst 500 tkr av medlen även disponeras för projekt i Västra Götalands- och Värmlands län. Inga medel har använts till dessa två län under 2017.

Not 62 Anslag 1:1, Avgiften till Europeiska unionen, posten 2 Sockeravgifter


Enligt regeringsbeslut 2017-12-18 har 2 171 tkr omdisponerats till anslagsposten. I samma beslut har anslagskrediten ökat från 3 169 tkr till 3 387 tkr.

Not 63 Inkomsttitel 2714 411Sanktionsavgifter mm

Inkomsttiteln består av följande poster

Specifikation, tkr 2017 2016

Återkrav enligt 1306/2013 och 1290/2005 (20 %)

546 726

Förverkade säkerheter 155 206

Tvärvillkor 1306/2013 och 73/2009 (25 %)

71 75

Återkrav av gårdsstöd 2005–2007 (100 %)

495 458

Återkrav av gårdsstöd 2008 (100 %)

969 662

Summa 2 236 2 127

Not 64 Inkomsttitel 6119 002, Kursdifferenser från Europeiska garantifonden för jordbruket

Löpande redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd) sker i euro vilket innebär att Sverige bär kursrisken. Under 2017 uppgår kursförlusten för av EU inbetalade belopp till 48 068 tkr (f.år 2 834 tkr).

Not 65 Bemyndigande anslag

För anslagsposten 1:11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. har 77 315 tkr av bemyndiganderamen nyttjats. Det låga nyttjandet förklaras av att en del beslut om stöd fattades först efter årsskiftet 2017/2018.

För anslagsposterna 1:12.1/1:13.1 Havs- och fiskerifonden 2014-2020 samt anslagsposterna 1:17.1/1:18.2 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 inrymmer bemyndiganderamarna beslut för hela programperioden därför är utnyttjandet av ramarna lågt.

För anslagsposterna 1:17.3/1:18.1 Landsbygdsstöd – Lokalt ledd utveckling 2014-2020 har 3 543 tkr respektive 23 601 tkr av bemyn-diganderamarna nyttjats. Det låga utnyttjandet förklaras av att det är svårt att förutse utbetalningstakten för dessa nya projektstöd finansierade av ERUF och ESF, se även not 53 och 55.

Not 66 Finansieringsanalys, Kostnader


Verksamhetens kostnader -1 529 470 -1 435 621

Avgår:

Avskrivningar och nedskrivningar 74 562 72 187

Reaförlust 276 55

Summa -1 454 632 -1 363 379



Not 67 Finansieringsanalys, Intäkter av avgifter och andra ersättningar


Intäkter av avgifter och andra ersättningar

586 759 561 585

Avgår:

Reavinst -536 -593

Summa 586 223 560 992

Not 68 Finansieringsanalys, Förändring av kortfristiga fordringar


Förändring av:

- Pågående arbete 0 0

- Fordringar -1 691 655 368 043

- Periodavgränsningsposter -11 648 -1 186

Totalt -1 703 303 366 857

Avgår:

Fordran EU som redovisas under avsnitt Finansiering av investeringar

0 0

Fordran EU som redovisas under avsnitt Uppbördsverksamhet

1 703 608 -352 819

Summa 305 14 038

Not 69 Finansieringsanalys, Förändring av kortfristiga skulder


Förändring av:

- Avsättningar 35 785 -39 495

- Skulder (exkl. RGK) 28 217 8 501

- Periodavgränsningsposter 12 813 160 489

Totalt 76 815 129 495

Avgår:

Leverantörsskulder som redovisas under avsnitt Investeringar

452 -3 777

Förskott EU som redovisas under avsnitt Uppbördsverksamhet

-25 641 -221 801

Periodiserade bidrag som redovisas under avsnitt Transfereringar

0 0

Summa 51 626 -96 083

Not 70 Finansieringsanalys, Investeringar i immateriella tillgångar


Årets inköp – Balanserade utgifter (not 15)

-71 908 -37 432

Pågående utveckling (not 14) -27 881 -48 490

Avgår:

Pågående utveckling (not 14) 48 490 16 199

Summa -51 299 -69 723

Not 71 Finansieringsanalys, Försäljning av anläggningstillgångar


Försäljning av materiella anläggningstillgångar1

1 973 1 809

Summa 1 973 1 8091. I beloppet ingår försäljning/utrangering med 1 713 tkr se not 17, realisationsvinst

536 tkr se not 2 och realisationsförlust om 276 tkr se not 66.

Not 72 Finansieringsanalys, Medel som erhållits för finansiering av bidrag


Medel som erhållits från statsbudgeten enligt RR

12 619 720 11 327 325

Medel som erhållits från myndigheter 11 805 4 273

Övriga erhållna medel enligt RR 429 0

Finansiella kostnader (se not 11) -67 332 -76 523

Summa 12 564 622 11 255 075



FASTSTÄLLANDE

Fastställande

Fastställande av årsredovisning 2017

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.

Jönköping 19 februari 2018

Leif DennebergGeneraldirektör

Jordbruksverket551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00 (vx)E-post: [email protected]

www.jordbruksverket.se

ISSN 1102-3007 /Årsredovisning-SE Årsredovisning 2017

Årsredovisning 2017...i sverige hade vi en utbe-talningsnivå på 90 %. Även för...

Documents