Årsredovisning 2015 - norrkoping · ekonomisk översikt 76 Årets resultat mot budget för...

Årsredovisning 2015 Del 1 Norrköpings kommun

Grafisk form: Karina Rosberg Larsson

Foto: Nicole Olsson, Fotofabriken, Ida Ling Flanagan, Maria Hovberg, Crelle, Visualiseringscenter C, Peter Karlsson , Fotograf Satu, Norrköpings kommun, Utopia Arkitekter AB, Eva Lindblad, Jessica Söderström, Niclas Sandberg, Mattias Lindh

Kommunstyrelsens ordförande 5

Förvaltningsberättelse 6Inledning 6

God ekonomisk hushållning för kommunen 8Finansiella mål 8Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse 9Kommunfullmäktiges preciseringar 25

Årets verksamhet i kommunen 26

Årets verksamhet i kommunala bolag 40Norrköpings bolagskoncern 40

Norrköping Rådhus AB 44

Hyresbostäder i Norrköping AB 45

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB 46

Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB 47

Norrköping Vatten och Avfall AB 48

Norrköpings Hamn AB 49

Norrköping Airport AB 50

Norrköping Spårvägar AB 51

Norrköping Parkering AB 52

Upplev Norrköping AB 53

Lous De Geer konsert & kongress AB 54

Norrköping Visualisering AB 55

Norrköping Symfoniorkester AB 56

Årets verksamhet i kommunalförbund 58Kommunalförbundet Räddnings tjänsten Östra Götaland 58

Kommunalförbundet fjärde storstadsregionen 59

Innehåll

Sammanställda räkenskaper 60Norrköpings kommunkoncern 60Interna mellanhavanden 62Fem år i sammandrag 63Resultaträkning 64Balansräkning 65Kassaflödesanalys 66Noter 67Övriga tilläggsupplysningar 73Redovisningsprinciper 74

Ekonomisk översikt 76Årets resultat mot budget för kommunen 76Balanskravsutredning 78Skatteintäkter och kommunal utjämning 79Intäkters och kostnaders fördelning 80Känslighetsanalys 80Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna 80Investeringar 81Pensionsåtaganden 82Långsiktig medelsförvaltning 82Skuldförvaltning 83Verksamhetens kostnader och intäkter 85Uppdragsföretag 86

Personal 87

Bilagor 921. Kommunens styrmodell 922. Income statement, Balance sheet summary, Municipal activities 943. Norrköpings sociala investeringsfond 964. Revisionsberättelse för år 2014 994. Revisionsberättelse 94

Del 1 Norrköpings kommun

Årsredovisning 2015

Årsredovisningen är framtagen av kommunstyrelsens kontor.Kontorets kontaktpersoner för årsredovisningen är: Claes-Göran Magnell, Göran Lindgren och Yvonne Nyström

4

Norrköpings kommun Årsredovisning 2015 del 1

Kommunstyrelsens ordförande

2015 var på många sätt ett framgångsrikt år för Norrkö-ping. Byggandet låg på en hög nivå, befolkningen ökade och antalet nya arbetstillfällen ökade kraftigt. Med Rustas etablering fick vi ett nytt stort företag i vår kommun. Symfoniorkesterns framgångar, musikfestivaler och beslut om ett regionalt scenkonstbolag bidrog till att stärka Norr-köpings ställning som regional kulturhuvudstad. Viktiga steg togs för att stärka samarbetet inom Östergötland och fortsätta integrationen med våra grannar i Sörmland och Stockholmsregionen. Förberedelserna fortsatte för att möjliggöra byggstart av ny järnväg mellan Linköping och Järna. IFK Norrköpings och andra idrottsliga framgångar bidrog ytterligare till att stärka gemenskapen. Mot den här bakgrunden är det ingen tvekan om att 2015 var ett år präglat av stark ekonomisk utveckling och framtidstro. Det kan låta motsägelsefullt, men samtidigt var 2015 ett orons och krisernas år. Kriget i Syrien och oroligheter i Afghanistan och andra länder gjorde att mil-joner människor flydde och att tusentalet sökte sig till vår kommun. Under början av året orsakade den ekonomiska oron inom framför allt euroområdet ett relativt kraftigt fall i skatteintäkterna och trycket på kostnadssidan hårdnade. Socialtjänsten och vården och omsorgen och skolan fick en kraftigt ökad arbetsbelastning på grund av fler flyktingar. Jag är självfallet medveten om att 2015 var ett besvärligt år för många enskilda. Dessutom är jag väl medveten om att Norrköping sedan tidigare har bekymmer med en relativt hög arbetslöshet och otillräckliga skolresultat. Med tanke på omständigheterna visar emellertid Norrköpings kommuns bokslut för 2015 att utvecklingen i grunden är positiv. Inom många verksamhetsområden i kommu-nen redovisas goda resultat och trots ökade avsättningar till framtidens investeringar så redovisar kommunen ett ekonomiskt överskott. Vi är väl rustade att möta de stora utmaningar kommunen står inför.

Allt detta hade inte varit möjligt om vi inte hade haft engagerade och lojala medarbetare i kommunen. Som sagt, 2015 var på många sätt ett påfrestningarnas år, men tack vare personalens kompetens och kreativitet klarade kom-munen av att i stor utsträckning försvara kvalitén inom givna ekonomiska ramar.

Två nämnder redovisar underskott, och det är fullt förståe-ligt de som vid sidan av skolan påverkats mest av ökat antal flyktingar och social oro. Tack vare att andra nämnder och förvaltningar tagit sitt ansvar och hjälpt till har det dock varit möjligt att klara de högt satta ekonomiska målen. Det i sin tur innebär att vi kan klara av både de höga investe-ringsvolymer kommunen har som en följd av att vi växer och dessutom försvara och utveckla kvalitéten i verksamhe-ten. Inte minst innebär det att de kvalitetsförstärkningar vi kan göra med skattehöjningen verkligen blir av. Detta leder oss fram till en viktig slutsats; Norrköpings kommun har en gigantisk verksamhet med nästan 10 000 anställda, som ska svara för allt från parkskötsel till sjuk-vård. I en så omfattande och varierande verksamhet finns självklart en risk att det i praktiken utvecklas många, från varandra skilda verksamheter och kulturer. Utvecklingen under 2015 och personalens och de förtroendevaldas sätt att ta ansvar, visar emellertid att det finns en stark sam-manhållning och solidaritet över gränserna.

Den sammanhållningen och den solidariteten är verkligen viktig och en stor tillgång inför framtiden.

Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande

Bokslut 2015

5


Kommunstyrelsens ordförande

Landets kommuner redovisar år 2015 ett resultat före extraordinära poster på plus 12,2 miljarder kronor, vilket är en förbättring med 2,6 miljarder gentemot år 2014. I resultatet för 2015 ingår en återbetalning mot-svarande cirka 3,6 miljarder kronor från AFA försäkring för avtalsförsäkringar avseende år 2004.

För år 2015 redovisar 90 procent av kommunerna positiva resultat före extraordinära poster. Det är en för-sämring i jämförelse med år 2014, då motsvarande siffra var cirka 80 procent. Norrköpings kommuns ekonomi är god. För elfte året i rad har kommunen gått med plus i förhållande till statens balanskrav.

Året har varit turbulent i första hand på grund av den flyktingsituation som uppkommit men även för ett sämre utfall motsvarande 61 mnkr än budgeterat för skatteintäkter och utjämning. Regeringen har på grund av flyktingsituationen beslutat om en ändringsbudget på sammanlagt 9,8 miljarder för kommunsektorn för åren 2015 och 2016. För Norrköpings del betydde det ett

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

extra bidrag på 109,7 mnkr. För täckning av kostnader som uppstått 2015 har utbildningsnämnden tilldelats 12 mnkr och socialnämnden 8 mnkr. Resterande 89,7 mnkr av statsbidraget nyttjas under år 2016.

Ett förberedande samarbete för att ta fram och pröva en ny arbetsmetod med syftet att förbättra situationen för barn och unga placerade i HVB-hem eller SIS- institutioner har under hösten 2015 bedrivits mellan kommunen, företaget Leksell Social Ventures, Sveriges Kommuner och Landsting. Samabetet har resulterat i Sveriges första sociala utfallskontrakt mellan extern finansiär och en offentlig part för att finansiera och sti-mulera metodutveckling. Från hösten 2016 fram till år 2020 kommer metoden att prövas i det unika samarbe-tet med den externa finansiären.

I graf nedan redovisas kommunens resultatutveck-ling från år 2000, det år staten införde det lagstadgade balanskravet för kommunsektorn, till och med år 2015. Kommunens resultat mot balanskravet för hela perioden är plus 1 505 mnkr.

Bra resultat 2015 trots ett turbulent år

Måluppfyllelse i verksamhetenEnligt kommunallagen ska kommunfullmäktige i bud-geten fastställa både finansiella mål och verksamhetsmål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Samtliga finansiella mål har uppnåtts. Mer om detta under avsnitt ekonomiskt resultat nedan.

För mandatperioden från 2015 till 2018 har kom-munfullmäktige fastställt 21 verksamhetsmål. För 2015 redovisas att målet har uppnåtts för 6 av verksamhets-målen. Övriga 15 mål bedöms som delvis uppfyllda. Att inte fler mål fullt ut uppnåtts kan till viss del förklaras

av att det är mandatperiodens första år. På sidan 8 finns en resultatredovisning av de finansiella målen och på sidorna 9 till 23 finns motsvarande redovisning för verksamhetsmålen.

Kommunfullmäktige anger årligen preciseringar för nämndernas arbete inom de tvärsektoriella områdena hållbar utveckling och internationell samverkan. För år 2015 fanns beslut om 11 preciseringar. På sidan 25 redovisas några exempel på arbete inom de områdena som genomförts under 2015.

1 505,4

176,6

270,3

0,0

200,0

400,0

600,0

800,0

1 000,0

1 200,0

1 400,0

1 600,0

- 100,0

- 50,0

0,0

50,0

100,0

150,0

200,0

250,0

300,0

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Resultat mot balanskravet år 2000-2015, ackumulerad konjunkturfond samt ackumulerat resultat mot balanskravet

Resultat mot balanskravet, ackumulerat(höger axel)

Resultat mot balanskravet

Konjunkturfond, ackumulerat

6


Förvaltningsberättelse

Bolagskoncernens ekonomiska resultat mnkr

Hyresbostäder i Norrköping AB 289

Norrköping Vatten och Avfall AB 43

Norrköpings Hamn och Stuveri AB 8

Övriga dotterbolag 21

Summa dotterbolag 361

Norrköping Rådhus AB 175

Avskrivning övervärden -21

Koncernelimineringar -237

Summa 278

Kommunens ekonomiska resultat mnkr

Överskott netto vid fastighetsförsäljning 44

Exploateringsresultat 30

Långsiktig medelförvaltning 29

Finans 36

I anspråktagna markeringar -58

Verksamheterna -78

Skatteintäkter och utjämning m.m. -61

Budget till framtida pensioner 30

Budget för medfinansiering investeringar 90

Budget för framtida sociala investeringar 3

Summa 221

Kommunens ekonomiska resultat Kommunen har trots ett turbulent 2015 överträf-fat kommunens egna uppsatta finansiella mål. Enligt balanskravsutredning på sidan 76 så är resultatet mot balanskravet 176,6 mnkr efter justeringar för årets ian-språktagna markeringar från tidigare bokslut. Finan-siella målen uppgår till totalt 123,2 mnkr uppdelat på pensioner 30 mnkr, återbetalning sociala investeringar 3,2 mkr samt finansiering av investeringar 90 mnkr. Efter avräkning för finansiella målen återstår då 53,4 mnkr. Överskottet utöver finansiella målen marke-ras för nya tidsbegränsade insatser enligt specifikation i balanskravsutredningen.

Trots det mycket goda ekonomiska resultatet för kommunen så har några verksamheter uppvisat nega-tiva resultat. Vård och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på 18 mnkr vilket i första hand förklaras av för många årsarbetare i förhållande till budget. Från 2016 har den obalansen arbetats bort. Socialnämnden redovisar ett underskott på 17 mnkr som i första hand är relaterat till externt köpt vård. Övriga 11 nämnder redovisar ett överskott. Större enskilda poster som förklaring till resultatet är minus 61 mnkr för skattein-täkter och utjämningsbidrag, plus 44 mnkr återbetal-ning av premier AFA-försäkringen inbetalda 2004, plus 36 mnkr finansverksamheten exklusive avkastning från den långfristiga medelsförvaltningen.

Sammanfattningsvis så kan framhållas att kommu-nens samlade ekonomi är i god ordning.

Tillväxttakten för kommunens invånarantal har gläd-jande nog ökat väsentligt under perioden 2012-2015. Under perioden har den årliga tillväxten överträffat 1 procent. På sidan 27 och finns detta beskrivet i dia-gram. Med en ökad befolkning så följer även ett utökat behov av investeringar. Kommunen har under 2014 och 2015 investerat betydligt mer än tidigare år. Se mer om investeringar på sidan 79.

Ett högt investeringstryck medför också att kommu-nen har ökat sin nettoskuld. Den uppgår på balans-dagen till 931 mnkr. Se mer om detta på sidan 81.

Bolagskoncernens ekonomiska resultatKoncernen redovisar före bokslutsdispositioner och skatt ett positivt resultat på 278 mnkr. Dotterbolagen redovisar tillsammans ett positivt resultat på 361 mnkr. Resultatet presenteras översiktligt i tabellen.

7


Förvaltningsberättelse

God ekonomisk hushållning för kommunen

Kommunfullmäktige har formulerat fyra finansiella mål för god ekonomisk hushållning.

Egenfinansiering tillgångarMÅL: Att på sikt uppnå en egenfinansiering av kommunens investeringar. Kommunen måste då årligen uppnå ett överskott i driftresultatet som motsvarar skillnaden mellan investeringsnivån och gjorda avskrivningar i driftsredovisningen.

Uppföljning 2015Målet är uppfyllt

För 2015 var målet att uppnå 90 mnkr som överskott i driftresultatet. Målet är uppnått.

Avsättning för pensionerMÅL: Att sätta av överskott för att säkra framtida pensionsutbetalningar.


Pensionsrättigheter intjänade före 1998 är inte finansie-rade. För att finansiera framtida pensionsutbetalningar har delar av likvida medel avsatts i en långsiktig medels-förvaltning. Årets resultat 29 mnkr samt det budgeterade överskottet på 30 mnkr för 2015 markeras i pensions-reserven inom eget kapital för att möta framtida utbetal-ningar.

BalanskravMål: Att under år med bra tillväxt på kommunsektorns skatteunderlag sätta av överskott som konjunkturellt resultat ”konjunkturfond” inom det egna kapitalet för användning vid sämre tider.


Ackumulerat finns 270 mnkr som konjunkturellt resultat inom eget kapital. I budget 2016 utrycks ett förtydligande om att kommunens konjunktursfond som lägst ska uppgå till en procent och högst fem procent av skatter och bidrag.

Hösten 2004 antog riksdagen en del förändringar i kommunallagen och lagen om kommunal redovisning som syftar till god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Förändringarna har tillämpats från och med budgetåret 2006.

Av lagen framgår bland annat att kommunfullmäk-tige i budgeten ska fastställa finansiella mål av betydelse för god ekonomisk hushållning och för verksamheten

FINANSIELLA MÅL

ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.

Den 26 januari 2015 tog kommunfullmäktige beslut om 3 målområden, 21 övergripande mål för verksamhe-ten och måluppfyllelse för dem. De övergripande målen uttrycker de politiska prioriteringarna för mandatperio-den. I detta avsnitt redovisas en uppföljning av målen utifrån angivna måluppfyllelser.

Social investeringsfond

Mål: Att återföra kapital till sociala investeringsfonden genom årliga avskrivningar/utgiftsminskningar.


Den sociala investeringsfonden ska användas för inves-teringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade kommunala kostnader. För varje beslut om investering definieras den tidsperiod som kostnadsminskningen ska beräknas på. Genom årliga avskrivningar/utgifts-minskningar på de nämnder där kostnadsminskningen uppstår återförs kapital till fonden för nya investeringar.

2015 återförs som budgeterats 3 168 tkr till fonden.Återföringen avser SkolFam 2 med 1 573 tkr, Alla

barn i skolan 1 254 tkr samt servicetrainee 341 tkr. SkolFam 2 är en insats som som främjar familjehems-placerade barns skolresultat i grundskolan. SkolFam är idag en del av ordinarie verksamhet med två anställda. Återföring sker under 2015-2017.

Alla barn i skolan är ett samverkansprojekt mellan socialkontoret och utbildningskontoret i syfte att ta ett helhetsgrepp kring skolfrånvaro. Idag arbetar två anställda med att stödja individer som har hög skolfrån-varo. En närvaroansvarig finns på nästan alla Norrkö-pings skolor. Återföring sker under 2015-2017.

I projektet servicetrainee har 30 arbetsföra personer över 26 år, aktuella inom ekonomiskt bistånd (företrä-desvis från gruppen barnfamiljer) som behärskar svenska språket samt något av de stora invandrarspråken anställts under ett års tid. Under 2016 kommer programmet att skalas upp och man kommer till de 24 platser som tidigare erbjudits addera 100 nya platser. Återföringen är för servicetrainee är fullgjord 2015.

Se mer om sociala investeringar i bilaga 3.

8


God ekonomisk hushållning – Förvaltningsberättelse

MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE

9


Förvaltningsberättelse – God ekonomisk hushållning

Mål 1Utbildningsnivån ska höjas, fler Norrköpings bor ska ha ett arbete och arbetslösheten ska minska.

MÅLUPPFYLLELSE: Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen 20-64-åringar med gym-nasie-, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning har minskat jämfört med år 2013.

Andelen vuxenstuderande som fullföljer påbörjad utbildning har ökat jämfört med år 2014.

Norrköpingsbornas förvärvsfrekvens (nattbefolkning 20-64 år) har ökat sedan år 2013.

För andelen arbetslösa 16-64 år, det vill säga öppet arbetslösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har skillnaden mellan Norrköping och riket minskat i oktober månad jämfört med oktober 2014.

Uppföljning 2015 mål 1Målet är delvis uppfyllt

Skillnaden mellan Norrköping och riket när det gäller andelen 20-64-åringar med gymnasie-, högskole- eller forskarutbildning som högsta utbildning var 1,6 procentenheten 2014, vilket är oförändrat jämfört med 2013.

Under 2015 fullföljdes 80 procent av kurserna inom vuxenutbildningen vilket är en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2014. Under hösten har vuxenutbildningen genomfört en omfattande analys av avbrottsorsakerna och redovisar förslag på åtgärder för huvudmannen i februari 2016.

Norrköpingsbornas förvärvsfrekvens var 2014 74,1 procent, det vill säga en mycket svag ökning från 2013 då siffran var 74,0 procentenheter.

Skillnaden mellan Norrköping och riket avseende andelen arbetslösa 16-64 år, det vill säga öppet arbets-lösa eller personer i program med aktivitetsstöd, har minskat något från 4,6 procentenheter 2014 till 4,4 procentenheter 2015.

Målområde Ett växande NorrköpingMål 2Norrköping ska ha ett positivt näringslivsklimat där vi underlättar att starta, utveckla och etablera företag.

MÅLUPPFYLLELSE: Nöjd-kund-index utifrån företa-gens svar på enkätundersökningen Insikt har ökat jämfört med år 2014.

Antal nyregistrerade företag per 1 000 invånare i Norrköping har ökat jämfört med år 2014.

Antalet nystartade sociala företag har ökat varje år.Minst 300 företag har besökts av näringslivskonto-

ret varje år för utbyte av information som bland annat kan användas i kommunens förbättringsarbete.


Företagens svar på enkätundersökningen Insikt, en servicemätning av kommunens myndighetsutövning gentemot företagen, har förbättrats med två indexsteg från 64 år 2012 till 66 år 2014

NKI totalt och efter myndighetsområdeNorrköpings kommun Samtliga kommuner

Totalt 66 68

Brandtillsyn 81 76

Bygglov 60 62

Markupplåtelse 59 67

Miljö- och hälsoskydd 69 68

Serveringstillstånd 70 73

2015 registrerades 5,0 nya företag per 1 000 invånare, vilket är en minskning mot 2014 då det registrerades 5.1 nya företag.

Tre nya sociala företag har startats under 2015; Café Klockrent, Kooptjänst Sy & Sticka samt Ledsaga.nu.

Det är en ökning i jämförelse med 2014 då ett socialt företag startade.

Näringslivskontoret har besökt 312 företag under 2015, dels för att informera om vilket stöd kommunen kan ge företagen, dels för att samla in information från företagen om olika typer av åtgärder. Specifika frågor från respektive företag har åtgärdats direkt. Mer gene-rella frågor och synpunkter har samlats i ett dokument per berört kontor/organisation som sedan avrapporterats i kommundirektörens ledningsgrupp.

10



Mål 3Det ska i alla lägen vara både snabbt och enkelt för människor och företag att ta och få kontakt med kommunen.

MÅLUPPFYLLELSE: Andelen som enligt servicemät-ningen får en första återkoppling inom 24 timmar ökar mellan åren och närmar sig 100 procent.

Minst tre nya ärendeprocesser som helt eller till stor del är digitala har utvecklats varje år.

Undersökning på norrkoping.se genomförs varje år för att mäta om personer som använder webbplatsen tycker att det är lätt att hitta den information de söker. Ande-len som tycker att det är lätt eller ganska lätt har ökat mellan åren.

Under perioden inrätta ett servicekontor för företag, kommuninvånare och besökare.


En servicemätning genomfördes under hösten 2015 som mäter servicen via e-post. Resultatet visar att 68 procent av e-postmeddelandena återkopplas inom 24 timmar. Det är en försämring jämfört med 2014 då andelen var 79 procent.

Under året har två ärendeprocesser digitaliserats till sin helhet, nämligen ”Anmälan till tomtkö” och ”Årsbe-talning av tomtköavgift”.

Ytterligare fyra externa ärendeprocesser samt tre interna ärendeprocesser har delvis digitaliserats under 2015: ”Skadeanmälan”, ”Anmälan om fiberanslutning”, ”Digitalt tekniskt arkiv (DTA)” och ”Ansökan om träd-fällning på kommunens mark” respektive ”Beställning av integration mellan IT-system/servrar”, ”Beställning av fjärråtkomst (via VPN)” och ”Behörigheter Rosen”.

Under perioden 30 november 2015 till 31 december 2015 genomfördes en webbplatsundersökning på hem-sidan. Undersökningen besvarades av 873 personer, av dessa var det 45 procent som tyckte att det var lätt eller ganska lätt att hitta den information de sökte.

En uppdragsspecifikation avseende ”Kontaktcenter Norrköpings kommun” (KNK) togs fram under våren 2015. Verksamhet kommer att utgöra en lotsfunktion till kommunala kontor och handläggare samt handha enklare informationsärenden. Servicen bygger främst på en personlig kontakt och servicekontoret ska ha en central placering i Norrköpings city. Så kallade kom-munvägledare kommer att utföra lotsning och service. Under hösten 2015 har förvaltningsledningen besvarat en enkät som utgör underlag till kommunvägledarnas uppdrag och uppgifter. Sammanställningen av enkäten tydliggjorde ett visst utredningsbehov kring KNK’s uppdrag. KNK kan även ha uppdrag i det digitala infor-mationsflödet in till kommunen, det vill säga handha och besvara inkommande synpunkter från hemsida och sociala medier. Målet är att KNK skall kunna starta under våren 2016.

Mål 4Kommunikationerna med Stockholm och inom regionen ska utvecklas.

MÅLUPPFYLLELSE: Årlig redovisning av hur Norr-köpings kommun har bidragit till att Trafikverkets tidplan för projekt Ostlänken kan hållas.

Årlig redovisning av hur Norrköpings kommun har bidragit till att de regionala kommunikationerna utvecklas.

Uppföljning 2015 mål 4Målet är uppfyllt

Trafikverket lämnade i december 2015 in ansökan om tillåtlighet till regeringen vilket är ett viktigt steg mot förverkligandet av Ostlänken.

Trafikverkets projekt Ostlänken driver nu med högt tempo järnvägsplanearbete i Norrköping. Kommunen möter arbetet med en organisation och bemanning som möjliggör bra dialog, kontinuerliga avstämningar och överföring av kunskap. Det möjliggör också att kom-munen fortsätter det egna arbetet med detaljplaner med mera.

Kommunen och Trafikverket har i augusti 2015 ingått en avsiktsförklaring om fortsatt arbete med infrastruktur som stödjer genomförandet av Ostlänken. Det är i första hand godsjärnvägsprojekt som gemensamt kommer drivas vidare. Ett kompletterande avtal om Kardonba-nan innebär att byggstart är möjlig 2017.

Kommunen för dialog med Sverigeförhandlingen, vars uppdrag är att skapa förutsättningar för en snabb utbyggnad av höghastighetsjärnväg i södra Sverige. Finansiering är en viktig del av deras arbete. Kommunen har bland annat lämnat in beskrivningar av kommu-nens arbete och analyser av de nyttor som kan förväntas uppstå.

Med stöd från EU och i samverkan med kollektivtra-fikhuvudmannen startade kommunen under hösten ett treårigt projekt för översyn av kollektivtrafik, cykel och gång för att förbättra framkomligheten i tätorten och kopplingarna till nytt resecentrum som bytespunkt. För kollektivtrafiken innebär det både regional och lokal trafik och möjligheterna till kortare restider.

11



Mål 5Norrköpings kommun ska tillhandahålla mark i varierande och attraktiva miljöer i hela kommunen och stimulera byggande av bostäder så att Norrköping kan fortsätta växa.

MÅLUPPFYLLELSE: Antalet färdigställda lägenheter är minst 600 per år, räknat som ett genomsnitt över mandatperioden.

Antalet personer i hemlöshetssituation har minskat jämfört med år 2014.Årlig redogörelse för:

• hur många bostäder som kan byggas och i vilka sorters miljöer, enligt lagakraftvunna detaljplaner samt vilka av dessa som har tillkommit under året.

• antalet planerade, pågående och färdigställda bostäder per bostadstyp och områdestyp upp-delat på Norrköpings tätort, övriga tätorter och landsbygd.


Målet om att antalet färdigställda lägenheter är minst 600 per år, räknat som ett genomsnitt över mandatperi-oden är uppfyllt. Detta i och med att årets antal färdig-ställda lägenheter uppgår till 831 stycken.

Socialkontoret har sedan början av 1990-talet genomfört årliga mätningar av hemlöshetssituationen inom kommunen. Årets mätning genomfördes under vecka 37.

Resultatet för 2015 visar att totalt 665 personer befann sig i någon form av hemlöshetssituation, vilket är det högsta antalet sedan kommunen började genomföra mätningar 1993. Jämfört med 2014 är det är en ökning med drygt 30 personer.

Under året har sju detaljplaner som möjliggör tillskott av bostäder vunnit laga kraft. Sammantaget rör det sig om cirka 700 lägenheter. En detaljplan ligger i Lindö och möjliggör för ett flerbostadshus om cirka 30 lägen-heter. Två detaljplaner ligger i anslutning till Industri-landskapet, den ena i kvarteret Kopparkypen och den andra i kvarteret Laxen. Tillsammans ger de möjlighet till omkring 430 centrumnära lägenheter. En detaljplan ligger i Åby och möjliggör för lägenheter i äldreboende samt flerbostadshus, totalt cirka 100 lägenheter. Två detaljplaner möjliggör tillsammans ungefär 60 lägenhe-ter i flerbostadshus i Ljura. En detaljplan ligger i Haga och möjliggör för omkring 75 lägenheter i äldreboende.

Därutöver har tre detaljplaner med inriktning bostäder antagits, men ej vunnit laga kraft. Den första detaljplanen möjliggör för cirka 50 lägenheter i flerbo-stadshus på Nya Torget. Den andra detaljplanen möjlig-gör för omkring 5 lägenheter småhus på Vikbolandet. Den tredje möjliggör för ett trygghetsboende om drygt

40 lägenheter i flerbostadshus i Kneippen. Dessutom har ytterligare en detaljplan i Krokek, som möjliggör för byggnation av nästan 300 lägenheter i småhus, godkänts av stadsplaneringsnämnden och ska föras till kommun-fullmäktige för antagande.

I dagsläget finns det lagakraftvunna detaljplaner för bostäder som möjliggör byggande av cirka 2 300 lägen-heter (inklusive de som tillkommit under året). Av dessa utgör cirka 1 500 lägenheter i flerbostadshus där majo-riteten är belägna i tätorten. Omkring 800 lägenheter är i småhusform varav cirka 350 av dessa lägenheter finns i tätorten, i centrumnära lägen med närhet till grönytor och kommunikationer. Cirka 400 lägenheter i småhus-form återfinns i övriga tätorter. Resterande lägenheter i småhusform finns på landsbygden, de flesta i vattennära lägen.

Under året har slutbesked och slutbevis lämnats in för totalt 150 objekt, varav 135 objekt avser småhus och 15 objekt avser flerbostadshus om totalt 696 lägenheter. Av de färdigställda lägenheterna i flerbostadshus, utgör 283 hyreslägenheter och 413 lägenheter i bostadsrätts-form, samtliga är belägna i Norrköpings tätort. De färdigställda lägenheterna i småhusform återfinns runt om i kommunen, framför allt i övriga tätorter såsom till exempel Svärtinge, Jursla och Krokek. Sammanta-get innebär detta ett nytillskott om 831 lägenheter för permanentboende.

I Norrköpings tätort pågår för närvarande byggande av 15 flerbostadshus som ger ett tillskott om 1 025 nya lägenheter för permanentboende. Av dessa är 532 hyres-rättslägenheter och 493 lägenheter i bostadsrättsform.

12



Mål 6Vi ska stärka Norrköping som boende och besöksort genom ett utvecklat samarbete i regionen och med övriga grannkommuner samt med andra aktörer.

MÅLUPPFYLLELSE: Den skattade sysselsättningen i besöksnäringen har ökat jämfört med år 2014

Årlig redovisning av vilket samarbete som har skett för att stärka Norrköping som boende- och besöksort och vilka effekter det kan väntas ge.


Den skattade sysselsättningen för 2014 uppgick till 1 173 årssysselsatta, varav 655 sysselsatta inom restaurang och logi.

Den totala turismomsättningen i Norrköpings kommun beräknades för 2014 uppgå till cirka 1,6 miljarder kronor, en ökning med 3,4 procent jämfört med 2013.

I det regionala marknadsrådet samverkar Norrköpings kommun med Linköpings kommun, Region Öster-götland, Handelskammaren och LiU i syfte att stärka regionen och det egna platsvarumärket. Exempel på aktiviteter är Almedalen, Kalasmottagningen, Business Arena och Gemensam näringslivsträff Ostlänken.

Beyond SM-veckan är ett nätverk representerade av näringslivet för att öka ambassadörsskapet och stärka platsen Norrköping.

Placebrander är ett nationellt nätverk bestående av kommunikationsdirektörer och VD Destinationsbolag som kritiskt granskar varandras platsmarknadsföring. Norrköping, Uppsala, Borås, Eskilstuna, Halmstad och Jönköping ingår i nätverket och Norrköping står som värd i februari 2016. Som värdstad berättar man om strategi, målbild och aktiviteter.

Två gånger per år träffas Sveriges Kommuner och Landstings nätverk för kommunikationschefer från kommuner och landsting för att gemensamt ta del av trender och kunskapsutbyte. Det innehåller även studie-besök i andra städer.

Under 2015 har en fördjupad kontakt tagits för att ingå ett samarbete med Stockholm Business Alliance (SBA). Inom SBA ingår 33 kommuner och ämnen som behandlas är platsmarknadsföring, näringsliv, stadsbygg-nad samt bygg- och miljöfrågor.

Mål 7Kommunens kultur och fritidsaktiviteter ska ge våra invånare, turister och andra besökare upplevelser av högsta kvalitet. Därför ska Norrköping vara regionens kulturhuvudstad och Sveriges musikhuvudstad.

MÅLUPPFYLLELSE: Årlig redogörelse med exempel på upplevelser av hög kvalitet inom kultur och fritid för invånare, turister och andra besökare.


Visualiseringscenter C arrangerade den 14 juli en tema-dag med anledning av NASA sonden New Horizons förbiflygning av Pluto. En ny utställning Professor Pupil riktad mot barn och barnfamiljer har öppnat och centret är även engagerat i ungdomsverksamheten CoderDojo som lär barn att enkelt programmera datorer. Tillsam-mans med Norrköpings symfoniorkester och Östgö-tateatern har Visualiseringscenter C samarbetat i ett experimentellt projekt där teater, filmkonst och digital immersiv teknik möts och där det konstnärliga innehål-let är vägledande.

Norrköpings första bokfestival arrangerades 16-23 april, med Världsbokdagen som final. Festivalen inne-höll bland annat författarbesök, bokmingel, sagostunder med mera.

Under höstlovet samarbetade stadsbiblioteket med ett tjugofem-tal av stadens idrottsföreningar, där ungdomar kunde prova på olika idrotter i stadsbibliotekets entré. Samtidigt presenterades idrottsböcker att låna.

Upplev Norrköping AB har arrangerat 25 olika arrangemang under året. Som exempel kan nämnas NASA-utställningen i Värmekyrkan, Where s the Music, Industrisemester, Bråvallafestivalen, Augustifes-ten, Nyårspromenaden och Norrköping Light Festival.

Hos Cnema presenteras kvalitetsfilmer, evenemang och filmfestivaler. Guldbaggeveckor arrangerades i januari och barn- och ungdomsfestivalen BUFF i april. Exempel på turnerande filmfestivaler hos Cnema är Balkan New Film Festival, Franska Filmfestivalen, barn- och ungdomsfilmfestivalen Watch A Movie och BANFF Mountain Film festival.

Naturkartan har utvecklats under året. 25 nya fiske-områden, två nya naturstigar och ett antal vandringsle-der och naturreservat har lagts in. Naturkartan.se/norrkoping har flest besök (cirka 1 500/vecka) och flest nedladdade appar (5 721 stycken) av de 25 kommuner och länstyrelser som är anslutna.

Ett nytt elljusspår har anlagts i Östra Husby och motions- och skidspåren i Åby/Jursla har förbättrats.

13



Mål 8Norrköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare

MÅLUPPFYLLELSE: Ambassadörsindex i medarbeta-renkäten har ökat jämfört med år 2013.

Den totala sjukfrånvaron i Norrköpings kommun ska vara lika som eller lägre än genomsnittet bland jämför-bara kommuner.

Årlig redogörelse av kommunövergripande insatser för att utveckla arbetsgivarvarumärket och stärka attraktionskraften.

Årlig lönekartläggning som synliggör osakliga löne-skillnader baserade på kön i syfte att utjämna dessa.


Ambassadörsindex i medarbetarenkäten har ökat från 29 procent (2013) till 33 procent (2015) för kommunen totalt.

Medarbetarundersökningen genomförs vartannat år. Resultatet från årets undersökning visar att andelen medarbetare som är ambassadörer för Norrköpings kommun har ökat och innefattar numer var tredje med-arbetare. Utmärkande för ambassadörerna är proaktivi-tet, ambassadörskap och vilja att tillhöra organisationen. Ambassadörskapet, det vill säga att tala om Norrköpings kommun som en bra arbetsgivare, att rekommendera kommunen som arbetsplats samt att rekommendera kommunens tjänster var det resultat som hade starkast positiv utveckling inom kommunen. I de flesta organisa-tioner Ipsos genomför medarbetarundersökningar ligger ambassadörsnivån omkring 40 procent. Fortfarande finns alltså utvecklingspotential när det gäller ambas-sadörsskapet.

För helåret 2015 är den totala sjukfrånvaron (antal sjuktimmar/antalet arbetade timmar) 6,6 procent.

Det finns inget jämförelsevärde att tillgå förrän i mars 2016 då alla kommuner rapporterat in sina uppgifter till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Upp-följningen mot genomsnittet kan därför göras först vid delårsuppföljningen 2016.

Föregående år, 2014, var den totala sjukfrånvaron i Norrköpings kommun 6,3 procent och låg precis på det vägda medelvärdet för kommuner.

Sedan hösten 2014 och under 2015 har Norrköpings kommuns personalkontor och kommunikationsavdel-ning arbetat tillsammans med att utveckla och för-tydliga Norrköpings kommuns arbetsgivarvarumärke. Processen har involverat medarbetare och chefer med stöd från kommunikativa byråer med kompetens inom varumärkesprofilering. Målet har varit att tydliggöra en gemensam målbild och en strategi för att stärka arbets-givarvarumärket och uppfattas som en attraktiv arbets-givare.

På den årliga chefsdagen som genomfördes i oktober för kommunens samtliga chefer var temat ”ambassa-dörsskap och attraktiv arbetsgivare” och arbetet med arbetsgivarvarumärket presenterades.

Konceptet ”Mer än ett jobb” togs fram och lanserades på allvar under senhösten. Konceptet används redan och kommer att synas i flera sammanhang, bland annat på facebook, externa webben och i samband med annon-sering vid rekrytering och vid mässor. Syftet är att öka intresset och stoltheten samt att bidra till att göra platsen Norrköping och oss som kommun till en intressant arbetsgivare.

Under 2015 har även en satsning på yrkesambassadö-rer genomförts. Syftet är att dessa medarbetare särskilt företräder arbetsgivaren vid till exempel karriär- och arbetsmarknadsevent, vid introduktion av nya kollegor och som kontaktpersoner till potentiella medarbetare som vill få en bild av hur det är att arbeta här och i ett visst yrke.

Måluppfyllelsen angående den årlig lönekartläggning kan inte besvaras i nuläget eftersom kartläggningen för 2015 inte är slutförd.

14



Målområde Ett växande Norrköping

Mål 9Fler barn ska klara kunskapsmålen i skolan och därmed få behörighet till högre studier.

MÅLUPPFYLLELSE: Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolans samtliga kategorier av program har ökat jämfört med år 2014.

Andel gymnasieelever som fullföljer utbildningen inom 4 år har ökat jämfört med år 2014.

Andelen vuxenstuderande med godkända betyg på avslutade gymnasiekurser har ökat jämfört med år 2014.


Andelen elever i årskurs 9 som blev behöriga till gymnasieskolan 2015 sjönk något jämfört med 2014.

Program, procent 2015 2014

Yrkesprogram 81,8 82,3

Estetiska programmet 80,8 81,4

Ekonomi-, Humanistiskt och Samhällsvetenskapligt program

78,9 79,7

Naturvetenskapligt och Tekniskt program 78,4 79,2

Källa: Siris, Skolverket 2016-01-12

Andelen gymnasieelever som 2015 har fullföljt sin utbildning inom 4 år var 66,1 procent. Motsvarande siffra för 2014 är 76,3 procent. Siffrorna är inte jämför-bara eftersom 2014 års siffror avsåg det tidigare gymna-siet, som följde Lpf 94, medan siffrorna för 2015 avser den reformerade gymnasieskolan, Lgy 11. Reformen innebar bland annat att gymnasiestudierna startar på en högre kunskapsnivå än tidigare och att eleverna måste få minst betyget E i sitt gymnasiearbete för att få en gymnasieexamen.

Andelen vuxenstuderande med godkända betyg på avslutade gymnasiekurser har ökat 2015 jämfört med 2014. Andelen elever med godkända betyg som läser allmänna ämnen ökade från 74 till 79 procent. Inom yrkesutbildningarna ökade andelen elever med god-kända betyg från 89 till 93 procent.

Mål 10Norrköpings kommun ska vara en förebild när det gäller att tidigt ge rätt stöd till de som behöver det.

MÅLUPPFYLLELSE: Andel elever i årskurs 2 på gymna-siet som upplever psykosociala besvär nästan varje dag eller varje vecka har minskat sedan år 2014.

Andel elever i årskurs 2 på gymnasiet som har använt narkotika har minskat sedan år 2014.

Antalet ansökningar till sociala investeringsfonden har ökat jämfört med år 2014.

Årlig redogörelse för effekter av aktiviteter inom den sociala investeringsfonden.

Årlig redogörelse för arbetet med att utveckla och tillämpa en modell för evidensbaserade tidiga uppfölj-ningar och insatser, som ger alla barn möjlighet att utvecklas maximalt efter sin individuella förmåga.


Andel elever i årskurs 2 på gymnasiet som upplever psykosociala besvär nästan varje dag eller varje vecka har minskat mellan åren 2014 och 2015. Eleverna har i ungdomsenkäten ”Om mig” fått svara på om hur ofta de känner oro/ångest och/eller känner sig nedstämd/depri-merad och resultatet visar att det har skett en förbättring under senaste året.

Elever i årskurs 2 på gymnasiet som upplever psykosociala besvär nästan varje dag alternativt varje vecka

Psykosociala besvär 2015 2014

Oro/ångest 46 48

Nedstämd/deprimerad 35 38

Källa: Ungdomsenkäten, Om mig

Andel elever i årskurs två på gymnasiet som har använt narkotika har enligt ungdomsenkäten Om mig minskat med två procentenheter mellan åren 2014 och 2015, från 13 procent till 11 procent. Det innebär att var tionde elev i årskursen år 2015 har använt narkotika en eller flera gånger.

Under 2015 har en ansökan till sociala investerings-fonden beslutats i kommunstyrelsen. Det är en ökning då kommunstyrelsen inte fick någon ansökan till sociala investeringsfonden under 2014.

Innan en ansökan tas fram till sociala investerings-fonden så prövas idéer till metodutveckling av lednings-gruppen för sociala investeringsfonden utifrån sociala investeringsfondens riktlinjer. Processen från ide´ till insats är omfattande för att säkerställa att sociala inves-

15



teringen kan följas utifrån både mänskliga och ekono-miska värden.

Sociala investeringsfonden har stort fokus på utveckla metoder för att kunna förbättra kommunens effekter av insatser kopplat till fonden. Varje insats i sociala inves-teringsfonden har en plan för uppföljningsarbetet där mänskliga och ekonomiska värden följs.

I satsningen NP-center har en enkät till ungdomar och föräldrar genomförts och de första resultaten är överlag väldigt positiva. NP-center och deras metod kommer att presenteras med en utvärdering i februari 2016.

Solid Återkomst avslutas i vinter och man har fram tills nu arbetat med sex individer. För dessa individer har man i några fall lyckats korta vårdtiden och förhin-dra återplacering. Dock är problematiken hos indivi-derna väldigt komplexa, vilket kräver ett ihållande och långsiktigt arbete. Samverkan mellan parterna i Solid Återkomst har utvecklats väldigt bra. Det har lett till att ungdomarna fått snabb vård direkt när oro uppstått. Mer finns att läsa i slutrapport Solid återkomst 2015.

Alla barn i skolan (ABIS) avslutades som satsning från sociala investeringsfonden i augusti 2015. I uppfölj-ningen konstaterade att närvaron förbättrats och samma sak gäller måluppfyllelsen för de elever som ABIS direkt arbetat med. Mer finns att läsa i slutrapporten för Alla barn i skolan.

Sedan starten av arbetet med den sociala investerings-fonden har många lärdomar kring uppföljning av effek-ter gjorts. Numera läggs till exempel mer tid på att tänka igenom effekter som ska mätas innan och att tydligare koppla förväntade vinster till målen för satsningen. Det finns fortfarande arbete att göra beträffande utvärde-ringsstruktur och efterföljsamhet genom hela satsningen, samt att frigöra tid för involverade i satsningen innan den startar för att förbereda bland annat uppföljning och utvärdering.

Under 2015 har sociala investeringsfonden arbetat med strukturer kring uppföljning och utvärdering. Detta har bland annat resulterat i ett utvärderings-schema som ska användas vid framtagandet av varje ny social investering. Schemat ska underlätta för alla inblandade att följa satsningen, men framförallt inrikta sig på vad effekterna av satsningen innebär för de inblan-dade. Norrköpings intresse av uppföljning och utvär-dering delas av fler kommuner, regioner och landsting runtom i landet. Det var bland annat därför som SKL valde att samarbeta med Norrköpings kommun under 2015 inom projektet Aktion 2015 – sociala investeringar. I detta samarbete har Norrköpings kommun bland annat deltagit i att ta fram ett webbaserat uppföljnings-verktyg för sociala investeringar, som så småningom ska kunna användas av alla kommuner, regioner och landsting i Sverige.

Mål 11Barngrupperna i förskolan ska minska för de minsta barnen och tillgängligheten till barnomsorg och skolbarnsomsorg ska öka.

MÅLUPPFYLLELSE: Andelen avdelningar i förskolan med barn i åldern 1-3 år, som har högst 14 barn, har ökat jämfört med år 2014.

Tillgången till barnomsorg på obekväm arbetstid har ökat sedan år 2014.

Tillgången till familjedaghem har ökat sedan 2014.


2015 fanns det 399 avdelningar. 166 avdelningar var småbarnsavdelningar. 44 av dessa hade högst 14 barn på sin avdelning. Uttryckt i procent hade således 32 procent av de förskolor som organiserat sin verksamhet i småbarnsavdelningar maximalt 14 barn i sina grupper. Uppgift saknas för 2014 eftersom detta inte mättes då.

Tillgången till barnomsorg på obekväm tid har inte ökat. 2014 var antalet platser 97 och 2015 fanns det 95. Brist på lokaler som klarar säkerhetskraven hindrade en utökning.

Antal barn i barnomsorg på obekväm tid

Åldersgrupp 2015 2014

1-5 år 31 45

6-12 år 64 52

Totalt 95 97

Tillgången till familjedaghem har minskat från 76 platser 2014 till 72 platser 2015.

16



Mål 12Alla barn ska erbjudas möjlighet att utvecklas inom fritids, kultur och idrottsområdet.

MÅLUPPFYLLELSE: Antal deltagartillfällen i idrottsför-eningar för invånare 7-20 år har ökat sedan år 2014.

Antal spontanidrottsplatser har ökat jämfört med år 2014.

Antalet besök av barn och unga inom kommunens kultur- och naturaktiviteter har ökat jämfört med år 2014.

Andel av Norrköpingsborna 7-15 år som deltar i kul-turskolan har ökat jämfört med år 2014.

Antal barnboksutlån från biblioteken per Norrkö-pingsbo 0-14 år har ökat jämfört med år 2014.

Årlig redogörelse för hur man stimulerar barn från underrepresenterade grupper inom fritids-, kultur- och idrottsområdet att ta större del av det utbud som finns.

Kommunens bidrag ska i första hand fördelas till föreningar och organisationer som jobbar aktivt för integration och jämställdhet.


Antal deltagartillfällen i idrottsföreningar för invånare 720 år

2015 2014

7-9 år 4 304 3 793

10-20 år 9 201 8 780

Totalt 13 505 12 573

Antalet deltagartillfällen har ökat med 7,4 procent.Totalt finns nio spontanidrottsplatser i kommunen.

Under 2015 har en spontanidrottsplats (mångaktivitets-plats) tillkommit i Skärblacka.

Antal besök av barn och unga inom kultur och naturaktiviteter

2015 2014

Norrköpings stadsmuseum 5 127 5 047

Norrköpings konstmuseum 5 435 4 387

Cnema 15 572 14 868

Visualiseringscenter C, skolelever 11 726 8

Norrköpings Visualiseringscenter C har genom att införa fri entré till utställningar ökat tillgängligheten för barn och unga.

Olympic Day, Alla på snö, Alla på Grus och Idrott utan gränser är exempel på aktiviteter som det lokala föreningslivet i samverkan med skolan ordnat för att stimulera barn och ungdomars rörelse.

2014 deltog 11 procent av Norrköpingsborna i åldern 7-15 år i Kulturskolans verksamhet. 2015 är andelen oförändrad (11 procent).

Antal barnboksutlån per Norrköpingsbo 014 år

2015 2014

Barnboksutlån 413 407 405 640

Antalet utlån till barn och unga vid Norrköpings stads-bibliotek inklusive filialer och bokbuss har ökat med 1,9 procent.

Under 2015 har flertalet olika verksamheter genom-förts med finansiering från kultur- och fritidsnämnden, med syftet att nå de barn och unga som vanligtvis inte tar del av det utbud som finns. Särskilt prioriterade bostadsområden är Hageby, Klockaretorpet och Skär-blacka. Exempel på detta:

BOLLIS lek och spel i Marielund med IFK Norrkö-ping och IF Sylvia. BOLLIS har även startat i Hageby där Assyriska IF finns med.

Dolphins projekt Basket där du bor.Simskola för tjejer genom Somaliska ungdomsfören-

ingen.Systerbio är ett nystartat projekt av Cnema i Hage-

byhus där flickor får bjuda med sina yngre systrar till fritidsgården samt även skapa egna filmer.

Öppen fritidsverksamhet genom flera ridklubbar där framför allt flickor besöker verksamheten. Deltagarna har haft möjlighet att läsa läxor, äta mellanmål och hjälpa till i stallet med hjälp av ledare på plats.

Stadsbiblioteket har erbjudit många olika typer av programverksamhet för att nå barn från underrepresen-terade grupper. Besöksantalet på Stadsbiblioteket har ökat med 50 procent, vilket utgörs av många nyanlända. Hageby bibliotek samarbetar med fritidsgårdar och föreningar i det närliggande området.

Konstmuseet har erbjudit Komvux och SFI kostnads-fria visningar i syfte att nå fler nyanlända.

Kulturskolan erbjuder kultur på recept. Socialtjänsten och det sociala investeringsprojektet Alla barn i skolan erbjuds tio platser med förtur som är avgiftsfria för elev-erna. Verksamheten har positiva effekter för familjesitua-tionen när barnen får regelbundna fritidsaktiviteter.

17



Mål 13Norrköpings kommun ska arbeta med jämlikhet och jämställdhet genom att främja lika rättigheter och möjligheter att delta i samhällslivet oberoende av kön, förutsättningar och bakgrund.

MÅLUPPFYLLELSE: Myndigheten för delaktighet gör årligen en mätning av kommunernas arbete med tillgänglighet och delaktighet för personer med funk-tionsnedsättningar som kallas Kolla läget. Norrkö-pings resultat i Kolla läget har ökat inom alla mätom-råden jämfört med år 2014.

Årlig redogörelse för i vilken grad bilder som används i kommunala informationsprodukter är inkluderade och avspeglar mångfalden i samhället.

Årlig redogörelse för vilka aktiviteter som har genomförts för att främja lika rättigheter och möjlig-heter i samhällslivet oberoende av kön, förutsättningar och bakgrund.


Kolla läget är en frivillig uppföljning av kommuners och kollektivtrafikmyndigheters arbete med tillgänglig-het och delaktighet för personer med funktionsnedsätt-ning. Uppföljningen följer de politikområden som satts upp i den nationella strategin för genomförande av funk-tionshinderspolitiken och som har bäring på lokal nivå. Det berör fysisk miljö, arbetsmarknad, idrott, kultur, utbildning samt transport.

Norrköpings kommuns resultat för 2015 jämfört med 2014 är lägre inom fysisk tillgänglighet, arbetsmarknad och kultur men högre inom idrott. I områdena utbild-ning och transport har kommunen inte besvarat enkäten 2015, det innebär att utvecklingen i de områdena inte kan anges för 2015. Inom alla områden förutom fysisk tillgänglighet har Norrköpings kommun ett lägre resultat än det nationella genomsnittet. Under 2016 kommer kommunen tillsätta en kommunövergripande arbetsgrupp som kommer prioritera tillgänglighet för att realisera det som anges i målet.

Under 2015 har kommunikation utvecklat arbetet med att arbeta med bilder som bidrar till att spegla mångfalden i Norrköpings kommun i samtliga kom-munikationskanaler. Den mångfald som publicerats är utifrån följande urval:

• Kvinnor, män och ungdomar med olika bakgrun-der, ålder och etnicitet.

• Människor med olika yrken och i olika livssituatio-ner.

• Universitetsstudenter, förvärvsarbetare, egenföreta-gare och gymnasieungdomar.

• Person med funktionshinder.

• Personer med olika fritidsintressen och i olika miljöer.

• Ungdomar, kvinnor och män ifrån föreningslivet, idrott och kulturlivet.

• Barn och familjer i blandade miljöer, familjesituatio-ner och etnicitet

• Pensionärer

Bilderna publiceras i årsredovisning, budget, Ström-virveln, hemsidan, intranätet, Facebook, Instagram, LinkedIn, och externa rekryteringskanaler.

Byrån mot diskriminering i Östergötland har upp-dragsavtal med Norrköpings kommun att ge kunskap, råd och stöd genom generella och individinriktade insatser. Varje år genomförs flera utbildningsinsatser och ”Dagen mot diskriminering” i samverkan.

Enligt värdegrund för samverkan mellan Norrköpings kommun och det civila samhällets lokala aktörer (olika föreningar, organisationer, samfund och nätverk) har två dialoger med idéburen sektor genomförts. I slutet av året genomfördes ett öppet hus med det civila samhäl-lets aktörer med anledning av flyktingsituationen. Mötet behandlade olika insatser lokalt, från civilsamhället, i flyktingarbetet.

I samband med Förintelsens minnesdag erbjöds 17 olika arrangemang på tema ”Människovärde och demo-krati”. Förintelsens minnesdag genomfördes i samverkan med ABF Östergötland, Svenska kyrkan i Norrköping, Arbetets museum, Norrköpings stadsmuseum, Norrkö-pings stadsbibliotek, Mosaiska församlingen, Byrån mot diskriminering, Forum för levande historia, CNEMA, Samfundet Sverige-Israel och Sensus.

18



Målområde Ett tryggt och hållbart Norrköping

skilt utformade principer utgör grunden för valfrihets-reformen som ska införas inom kommunens hemtjänst. Valfrihetsreformen syftar till att utveckla såväl kvalitet som den enskildes möjlighet att påverka välfärden, såväl innehåll som val av utförare. Valfriheten ska förenas med krav på hög kvalitet och kontroll över kostnader. För att genomföra reformen under kontrollerade former krävs att införandet förbereds på bästa sätt och att en provkörning genomförs innan den kan införas fullt ut. Det betyder att förberedelserna pågår under 2016, valfri-hetsreformen provkörs under första halvåret 2017 och att reformen senast den 1 januari 2018 är i full drift.

Mål 15Tillgängligheten ska öka för de personer eller familjer som är i behov av stöd.

MÅLUPPFYLLELSE: Årlig redovisning för hur man arbe-tar för att korta tiden mellan att någon upplever att det har uppstått ett behov av stöd och att det sker en första kontakt för diskussion kring behovet.


Socialkontoret har under året fortsatt arbetet att ta fram fler så kallade servicetjänster (icke biståndsprövade insatser) där klienten kan söka direkt till insatsen utan ansökan, utredning och beslut.

Socialjouren och mottagningen är socialkontorets första instans där sökande får kontakt med socialtjänsten samma dag och tid kan efter behov bokas in samma vecka. I mottagning/jour startar diskussionen kring individens behov och därefter kan personen hänvisas till öppen insats, alternativt inleds utredning för att kart-lägga stödbehov.

Klienter och medborgare som är i behov av stöd men inte vet vart de ska vända sig kan få hjälp av socialkon-torets uppsökande verksamhet för vuxna. Den uppsö-kande verksamheten lotsar personen rätt och hjälper till med att initiera aktuell kontakt.

Vård- och omsorgskontoret har följt ledtiderna för vårdplanering under året och har kunnat konstatera en kraftig minskning av ledtiden från våren till slutet av året.

Mål 14Den enskildes delaktighet i omsorgen och möjlighet att välja utförare ska öka.

MÅLUPPFYLLELSE: Alla personer som har stöd-, vård- och omsorgsinsatser har en aktuell genomförandeplan.

Kvaliteten avseende delaktighet i genomförandepla-nerna har ökat under mandatperioden.

Redovisning för hur arbetet fortskrider för att öka möjlighet till större valfrihet av utförare inom hemtjäns-ten och i särskilt boende för äldre. När valfrihetsmodel-len genomförs redovisas hur valfriheten nyttjas.

Årlig redovisning för hur arbetet med att öka delak-tigheten inom omsorgen fortskrider. Redovisningen innehåller vad man vill/behöver ha för stöd och hur det genomförs och nyttjas.


Då verksamheten under 2015 arbetat i två olika verksamhetssystem, Sofial Omfale och Treserva, finns det svårigheter att få fram tillförlitliga uppgifter. I den kvalitetsgranskningsenkät som används för att granska den sociala dokumentationen av verksamheten och socialt ansvariga samordnare granskas vanligtvis ett visst antal upprättade genomförandeplaner med tillhörande journalanteckningar. Detta gör att det inte heller där går att se hur många aktuella genomförandeplaner som finns. Utifrån tidigare granskningar och erfarenhet då händelser uppstått som föranlett att socialt ansvariga samordnare tagit del av befintlig dokumentation kring enskilda personer så framgår det att alla inte har en aktuell genomförandeplan.

Vid sammanställning av enheternas egen gransk-ning av den sociala dokumentationen framtagen den 28 december 2015 framgår det att i 71 procent av de granskade genomförandeplanerna har den enskilde tydligt eller delvis tydligt utövat inflytande över innehål-let i genomförandeplanen. I 17 procent av de granskade genomförandeplanerna framgår inte den enskildes infly-tande över innehållet i genomförandeplanen. Siffrorna grundar sig på totalt 462 granskade genomförandepla-ner. I 82 procent av de granskade genomförandepla-nerna framgår den enskildes behov mycket bra eller bra. Motsvarande siffra när det gäller hur väl den enskildes önskemål framgår är 69 procent.

Det politiska förslaget till en valfrihetsreform i Norr-köping behandlades av kommunfullmäktige i januari 2016. Förslaget innebär att lagen om valfrihet (LOV) införs i kommunen och att lagen tillsammans med sär-

19



4,1 4,1

2,9

2,32,0

2,3

3,2

2,5

2,0

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

Anta

l dag

arAntal dagar mellan kallelse och vårdplanering i genomsnitt, 2015

Våren 2015 tog vård- och omsorgsnämnden beslut om tillfälligt ändrad handläggning för korttidsboende direkt från sjukhuset. Det har lett till att den som har ett behov av en korttidsplats får det direkt eller inom mycket kort tid.

Vård- och omsorgskontoret har påbörjat ett arbete med att öka tillgängligheten och kontinuiteten för bru-kare/närstående till ”sin” biståndshandläggare. Förbere-dande arbete pågår för att omorganisera under våren.

Arbetsmarknadskontoret införde 2013 en e-ansökan för ekonomiskt bistånd. Denna e-tjänst har under 2015 uppdaterats till en ny version. Ytterligare uppdateringar kommer att ske under 2016.

För att förbättra handläggningstiderna hos mottag-ningen, en av enheterna inom ekonomiskt bistånd, har arbetsmarknadskontoret en öppen mottagningsverksam-het. På grund av rekryteringssvårigheter har det dock under 2015 varit svårt att bedriva den öppna mottag-ningen men den förväntas fungera som normalt igen från februari 2016.

För att korta tiden för återkoppling har arbetsmark-nadskontoret under 2015 genomfört en kartläggning av ingångar till myndigheten inklusive en riskanalys. Arbetsmarknadskontoret har ännu inte implementerat någon arbetsrutin som kvalitetssäkrar återkoppling inom 24 timmar inom hela förvaltningen. Detta kommer att genomföras under 2016.

Mål 16Norrköpings kommun ska aktivt arbeta med tillgängliga och trygga utomhusmiljöer.

MÅLUPPFYLLELSE: Årlig redovisning där platser som upplevs som otrygga respektive har brister i tillgänglig-het identifieras, åtgärder föreslås och vilka åtgärder som har genomförts redovisas.


TillgänglighetDet kommunala rådet för funktionshinderfrågor (KRF) har träffats fyra gånger under året. Rådet driver bland annat frågor kring den fysiska tillgängligheten och kommer i detta arbete fokusera bland annat på att tillgänglighetsfrågorna kommer med tidigt i processer

kring ny- och ombyggnationer, information samt kom-munikation kring funktionshinder.

Under året har bland annat efterlevnaden av riktlinjer för uteserveringar kontrollerats och där fanns inget att anmärka på vad gäller tillgängligheten.

För att förbättra arbetet med fysisk tillgänglighet har en arbetsgrupp bildats tillsammans med representanter från KRF. Gruppen har inventerat platser i centrala gatumiljöer som inte är fullt tillgängliga utifrån flera olika funktionsnedsättningar. Brister i tillgängligheten har identifierats bland annat vid ett antal passager i sta-dens centrala gatumiljöer. Enklare åtgärder som planeras under 2016 är bland annat kontrastmarkeringar, att byta låga pållare till högre och att fasa av kantstenar.

Vid om- och nybyggnation av kommunala fastigheter arbetas det med att exempelvis vid skolor och förskolor skapa tillgänglighetsanpassade utemiljöer. Vid äldre-boenden och LSS-boenden skapas utemiljöer särskilt anpassade för de boende som ofta har ett funktionshin-der.Trygga utomhusmiljöerEn utredning kring otrygga platser ha genomförts. Utredningen omfattar en ny inventering som har genomförts dels utifrån tidigare underlag och inter-vjuer med berörda tjänstemän och dels utifrån en webb-undersökning på Facebook där allmänheten gavs möjlighet att i en karta markera platser som de upplevde otrygga eller osäkra. Utredningen resulterade i en priori-teringslista med åtgärdsförslag för de olika platserna.

Utredningen identifierade brister i trygghet på ett antal platser i parker, rekreationsstråk, gång- och cykel-stråk samt övriga grönytor. 13 parker ingick i invente-ringen och av dem ansågs Ljuraparken, Kopparkullen, Åbackarna och Gamla Lasarettsparken som mest akuta att åtgärda. De flesta åtgärderna handlar om att förbättra orienterbarhet, belysning, beskärning av buskar och träd samt att förtydliga entréer. Att förbättra eller utveckla en skötselplan för platsen kan också vara aktuellt.

Mindre brister i form av trasig belysning eller behov av gallring av buskage åtgärdades omgående efter utredningen. För Ljuraparken, som hade störst behov av åtgärder, har ett åtgärdsprogram tagits fram och kontoret kommer att påbörja åtgärder för att förbättra tryggheten i parken så snart som möjligt. Vid Åbackarna har belysningen vid Femöresbron förbättrats.

20



Mål 17Kommunen ska utveckla bra och bilfria livs och lekmiljöer för barn och alla Norrköpings bor ska ha ett grönområde inom gångavstånd från sin bostad.

MÅLUPPFYLLELSE: Arbete med säkra skolvägar har genomförts för minst tre skolenheter per år.

Minst två förskolor eller skolor har fått upprustning av utemiljön varje år.

Minst två nya lekplatser har anlagts eller totalrenove-rats varje år.

Andel invånare som har gångavstånd från sin bostad till ett grönområde har ökat jämfört med år 2014.

Årlig redogörelse för åtgärder som har genomförts för att skapa trafiksäkra livs- och lekmiljöer för barn i bostadsområden.


Flera skolor har deltagit i, det nu avslutade, projektet Skolresplan för att tillsammans med elever och föräldrar titta på lämpliga skolvägar och någon skola har själv agerat för att skapa en bättre trafikmiljö. I samverkan med kommuner i Östergötland har kampanjen ”Bilgym-nastik” genomförts för att lyfta fram fördelarna med att gå eller cykla till skolan. Fysiska åtgärder har genomförts vid Norrköpings Montessoriskola, Råsslaskolan, Utters-bergsskolan samt Vilbergsskolan. Det arbetas även med att se över trafiksäkerheten vid skolskjutsens hållplatser.

I bostadsområden behövs ibland åtgärder såsom gupp eller så kallade trafiköar för att minska hastighe-ten. På försök, eller i väntan på permanenta lösningar, har tillfälliga åtgärder genomförts i bostadsområden exempelvis Smedby, Rambodal, Ektorp och Skarphagen. Mer permanenta lösningar i form av ombyggnation är vanligare vid större trafikleder men sker ibland även i bostadsområden. Under året har ombyggnation för ökad trafiksäkerhet skett bland annat vid cirkulationsplatser på Lindövägen och Gamla Övägen.

Under året har utemiljöerna vid Dragspelet, Oxelber-gen, Plysaren, Solgläntan och Smultronet upprustats. Upprustning har även skett vid de förhyrda enheterna Flagglinan, Hatten, Lilla Hantverkaren och Enbärets förskola.

Lekmiljöerna vid Murkelgatan, Rambogatan 245 och Ekbacken/Kompassgatan har totalrenoverats under 2015. Även stadsdelslekmiljön i Ektorpsparken totalre-noverades under året som en del av ett parkprojekt.

Enligt Boverket är 0,3 ha det rekommenderade minsta måttet på en lokalpark. Norrköpings grönområden har utifrån detta mått och gångavståndet 300 meter analyse-rats. Analysen visar särskilt på brister i stadsdelen Berget samt Haga och Marielund.

Inom stadsdelen Berget har en ny detaljplan tagits fram som innefattar en ny park. Projektering har

påbörjats men parken kommer inte anläggas förrän 2019 eftersom bostäderna ska byggas först.

I Haga och Marielund finns inga möjligheter att åtgärda bristen genom utökning av parkytor eller anläggande av nya parker vilket gör att kvalitetshöjande åtgärder återstår. Under året har Smedstuguplan i Haga renoverats med bland annat sittplatser, boulebana och ett utegym. Utformningen av parken har tagits fram i nära samråd med de närboende.

Mål 18Norrköpings kommun ska bidra till den gröna omställningen genom att vara energisnål, öka det förnybara samt minska utsläpp i olika former.

MÅLUPPFYLLELSE: Energianvändningen per kvadrat-meter i kommunens fastigheter har minskat med två procent per år jämfört med år 2014.

Andelen förnybar energi i kommunens fastigheter har ökat med fyra procentenheter per år sedan år 2014.

Luftföroreningar i gaturum har minskat jämfört med år 2014.

Reningsverkets slamkvalitet har förbättrats sedan 2014 för att få en renare växtnäringsprodukt att återföra till åkermark.


Energianvändningen per kvadratmeter i kommunens fastigheter

2014 2015

Energianvändning (kWh/m2) 164 157

Procentuell förändring 5

Källa: Kommunens energistatistik

Detta visar den totala energianvändningen – det vill säga el, värme och varmvatten – för lokalförsörjningen (inklusive brandförsvaret), Hyresbostäder och Samhäll- och eventfastigheter. Minskningen i energianvänd-ningen är 5 procent.

Andelen förnybar energi i kommunens fastigheter.

2014 2015

Andel, procent 75 76

Förändring, procentenheter -1

Källa: E.ONs bränslemix samt kommunens energistatistik

Andelen förnybar energi har minskat med 1 procent jämfört med 2014. Minskningen beror främst på en minskad användning av biobränslen i kommunens fast-igheter. En mindre mängd solenergi har installerats av lokalförsörjningen och Hyresbostäder, men de bidragen är för små för att påverka statistiken.

21



Andra luftföroreningar (alla värden är i µg/m3)

MKN 2014 2015

NO2 (kvävedioxid), 17 mätplatser i februari

40 8,64-30,1 8,4-24

SO2 (svaveldioxid), Rosens tak i februari

50 1,14 0,38

Bensen, Kungsgatan i februari 5 1,8 0,93

Källa: Bygg- och miljökontoret

Kvävedioxid (NO2) mäts på 17 platser i februari. MKN (miljökvalitetsnormen) tillåter 40 µg/m3 och värdena ligger mellan 8,4-24 µg/m3, vilket innebär att MKN klaras. Värdena är också lägre än 2014.Svaveldioxid (SO2) mäts på Rosens tak i februari. Värdet är 0,38 µg/m3 och MKN tillåter 50 µg/m3. MKN klaras och värdet är lägre än 2014.Bensen mäts på Kungsgatan i februari. Medelvärdet för 2015 är 0,93 µg/m3 och MKN tillåter 5 µg/m3. MKN klaras och värdet är lägre än 2014.

Uppmätta värden partiklar PM10

MKN 2014 2015

Kungsgatan 35 10 15

Packhusgatan 35 20 18

Östra Promenaden 35 10 11

Källa: Bygg- och miljökontoret

PM10 är ett mått som redovisar mängden partiklar som är mindre än 10 mikrometer. PM10 redovisas som antal dygn som överskrider MKN. Det är tillåtet att överskrida MKN 35 gånger på ett år. 2014 överskreds MKN 10 dygn, vilket var rekordlågt för Kungsgatan. 2015 hade antalet dygn med överskridanden på Kungs-gatan ökat till 15, vilket fortfarande är godkänt. Pack-husgatan och Östra Promenaden visade små föränd-ringar. MKN klaras för samtliga vägsträckor, men flera mätvär-den är högre än för 2014.

Slamkvalitet

Zink Koppar Bly Krom Nickel Kadmium Kvicksilver

2014 82 57 28 34 42 47 30

2015 84 56 43 30 42 65 26

Källa: Norrköping Vatten och Avfall

Under 2015 har halten kadmium (Cd) varit förhöjd hela året. Halten bly (Pb) och zink (Zn) var förhöjda mot slutet av året. Norrköping Vatten och Avfall har spårat på ledningsnätet (provtagning), har en fortlöpande kontakt med vissa industrier samt med bygg- och miljö-kontoret men har hittills inte kunnat finna källan eller källorna till de förhöjda halterna. Den 25 juni koppla-des Söderköping på reningsverket vid Slotthagen. Före påkopplingen hade deras avloppsvatten har provtagits för kontroll av metaller men inga anmärkningsvärda halter uppmättes. Uppföljande provtagning kommer att ske även på avloppsvatten från Söderköping.

Mål 19Norrköpings kommun ska arbeta aktivt för att klimatanpassa kommunen.

MÅLUPPFYLLELSE: Årlig redovisning av vilka åtgärder som har genomförts för att hindra negativ påverkan på grund av klimatförändringar och vilka som finns med i kommande planer.


Norrköping Vatten och Avfall AB (NoVa) har utfört ett antal klimatanpassningsåtgärder under året. Avloppsled-ningarna på Växthusgatan och Husebygatan har byggts om för att förhindra översvämningar vid kraftig neder-börd. Spillvattennät från Sörby pumpstation har kopp-lats om så att spillnätet i Pryssgården avlastas och risken för översvämningar i området minskar. Ett utjämnings-magasin som byggts tidigare kan nu utnyttjas vid stora flöden för vattnet från Bråvallaområdet. Dessutom har delar av dagvattennätet i Risängen byggts om för att minska översvämningsriskerna i området.

Dagvattengruppen har tagit fram en ansvarsutredning som visar vilka nämnder eller bolag som har ansvar för olika typer av regn och hur arbetet ska bedrivas för att detta ska säkras i planprocessen och vid ombyggnader av staden.

Stadsbyggnadskontoret har lagt till klimatanpassning i två checklistor för behovsbedömningar (för detaljplaner) och för avgränsningar av miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) för översiktsplaner.

En lägsta grundläggningsnivå för byggnation på 2,5 meter tillämpas nu i kommunen enligt förslaget i tillägget till översiktsplan för miljö- och riskfaktorer (TÖP miljö- och riskfaktorer). Den lägsta grundlägg-ningsnivån grundas på FN:s klimatpanels rapporter och SMHI:s beräkningar om en framtida stigande havsnivå fram till år 2100. I detaljplanerna har en bestämmelse införts om att byggnader inte får uppföras (prickmar-kering) på mark under nivån 2,5 meter i höjdsystemen RH2000.

En ny överssvämningsanalys vid regn är utförd av Länsstyrelsen och materialet är inlagt i kommunens gemensamma digitala karta (DIKA).

Samtliga dagvattenbrunnar i Norrköpings tätort är inmätta och inlagda i DIKA.

Vård och omsorgskontoret har under året köpt in 200 portabla kylaggregat som kan användas vid längre värmeböljor. I riktlinjerna för utformning av vård- och omsorgboende finns sedan 2014 ett krav att komfort-kyla ska installeras på nya vård- och omsorgboenden för äldre.

22



Följande åtgärder pågår eller kommer att påbörjas under 2016

Förslag till kompletteringar i nämndreglemente och ägardirektiv för tekniska nämnden, stadsplanerings-nämnden NoVA har tagits fram för säkra den nya ansvarsfördelningen för dagvattenhantering i kommu-nen. Förslagen kommer att lyftas i kommunfullmäktige under våren.

Dagvattengruppen håller på att uppdatera dagens riktlinjer ”Dagvattenhantering i Norrköpings kommun” så att de tydligare behandlar hur vi ska arbeta för att förhindra översvämning vid stora och extrema regn.

Kommunfullmäktige beslutade 2014 att Norrköpings kommun ska ta fram en riktlinje för klimatanpass-ning. Kommunstyrelsens kontor har ihop med berörda förvaltningar, bolag och Linköpings universitet påbörjat arbetet med att ta fram ett förslag till riktlinje för klima-tanpassning och en förvaltningsövergripande verksam-hetsplan för klimatanpassning. I verksamhetsplanen kommer lämpliga åtgärder, tidplan och ansvarsfördel-ning beskrivas.

I förslaget till den nya översiktsplanen för staden beskrivs strategier och riktlinjer för klimatanpassning. I kartmaterialet kommer lågpunkter och översväm-ningsytor markerats för att säkra att dessa inte bebyggs utan kan användas för att öka säkerheten för stora och extrema regn inom staden.

Dagvattengruppen håller på att ta fram en dagvatten-plan för att beskriva de åtgärder som krävs för att verk-ställa ”Riktlinjerna för dagvattenhantering” och säkra bebyggelse mot översvämning vid stora och extrema regn. I planen ingår åtgärder för både den riktlinje som finns i dag och den som är under omarbetning. Investe-ringsåtgärder kommer främst genomföras i samverkan mellan Tekniska kontoret och Norrköping Vatten och Avfall

NoVA håller på att bygga om avloppsledningarna vid Idrottsparken och i samma område installeras även dagvattenmagasin för att förhindra översvämning vid stora regn. NoVA kommer dessutom fortsätta ta fram modeller för spill- och dagvattennäten. Modellerna ska visa vad olika system har för kapacitet idag. Detta blir viktiga verktyg för att kunna bygga ut staden och säkra framtida översvämningar.

Stadsbyggnadskontoret har 2015 startat en utredning om storskaliga översvämningsåtgärder i form av bland annat slussportar i Bråviken. Syftet är bl.a. att klara en stigande havsnivå bortom år 2100. Resultatet från en fördjupad förstudie kommer att föras in i pågående arbete med ÖP-staden och ÖP-landsbygd.

Tekniska kontoret håller på att ta fram modeller för Svintunaån, Torshagsån, Pjältån och Kvarseboån för att beräkna kapacitet och konsekvenser av ett 100- och 1000 års flöde.

Norrköpings kommuns lokalförvaltning AB kommer installera komfortboende i äldreboendet Diademet. Vid

ny bebyggelse sker nästan alltid en lokal hantering och fördröjning av dagvattnet även om dagvattnet sedan leds vidare till det kommunala dagvattennätet. Under året kommer fördröjning av dagvatten byggas på bland annat Frituna, Diademet, Hejarklacken vid Såpkullen och Valsens förskola.

Mål 20Behovet av miljöpåverkande transporter till verksamheter i den kommunala organisationen ska minska och de transporter, inklusive tjänsteresor, som sker ska vara så hållbara som möjligt.

MÅLUPPFYLLELSE: Det genomsnittliga antalet gods-transporter till kommunala verksamheter har minskat under mandatperioden.

Vägsträckan för resor med egen bil i tjänsten räknat per anställd har minskat under mandatperioden.

Antalet elcyklar i de kommunala verksamheterna har ökat under mandatperioden.


Norrköping kommun inför samordnad varudistribu-tion för kommunens varor. Arbetet sker etappvis där första etappen avser samordning av livsmedelsleveranser som beräknas starta i januari 2017. Några mätningar av det totala antalet godstransporter som sker till våra kommunala enheter har tidigare inte gjorts så därför kan inga mätetal anges. En inventering av kommunens livs-medelsleveranser genomfördes under våren 2015, genom en webbenkät och personliga besök till alla enheter som idag beställer livsmedel. I genomsnitt sker 192 livsmed-elsleveranser per år till kommunala enheter.

Under hösten genomfördes även en inventering av leveranser av förbrukningsvaror till våra kommunala enheter. I inventeringen ingick de förbrukningsvaror som ska ingå i etapp två av den samordnade varutran-sporten med beräknad start mars 2018; papper, kon-torsmaterial, arbetskläder, rengöringsprodukter, böcker, leksaker och dylikt. Inventeringen visade att dessa varu-leveranser uppgår till i genomsnitt 80 leveranser per år.

Resor med egen bil i tjänsten

2015 2014

Antal km/tillsvidareanställd

188 180

Antalet elcyklar i de kommunala verksamheterna har ökat under 2015. En nulägesenkät som genomfördes under våren 2015 samt utdrag ur ekonomisystemet Economa, visade att det då fanns 24 stycken elcyklar. Vid inventeringen vid årets slut har antalet ökat till 35 stycken.

23



Mål 21All mat som serveras i kommunen ska i så stor utsträckning som möjligt vara när producerad och ekologisk. Maten ska lagas så nära brukaren som möjligt.

MÅLUPPFYLLELSE: Andelen ekologiska livsmedel som även är närproducerade, som har köpts in, har ökat jämfört med år 2014.

Andelen närproducerade livsmedel som har köpts in har ökat jämfört med år 2014.

Andelen ekologiska livsmedel av de som inte är när-producerade som har köpts in, har ökat jämfört med år 2014.

Årlig redovisning av antal lokala producenter som har lämnat anbud i livsmedelsupphandlingar.

Antalet tillagningskök har ökat jämfört med år 2014.


Andel ekologiska och närproducerade livsmedel 2014, 7 procent.

Andelen närproducerade livsmedel 2014, 14 procent.Andel ekologiska livsmedel 2014, 20 procent.Uppgifterna bygger på inköpsstatistik från kommu-

nens livsmedelsleverantörer beräknat i kronor. Uppgifter för 2015 finns inte tillgängliga i nuläget.

En lokal producent och en livsmedelsgrossist har lämnat anbud i livsmedelsupphandlingen 2015. Totalt finns fem lokala producenter samt en grossist som har avtal med Norrköpings kommun.

Totalt finns 42 stycken tillagningskök inom förskolan. Ett nytt tillagningskök har tillkommit vid Nyckelpigans förskola under 2015.

När det gäller skolor så finns det totalt 25 tillagnings-kök. Två nya tillagningskök vid Skarphagsskolan och Hultdalsskolan har tillkommit under 2015.

Inom vård- och omsorg finns totalt 8 tillagningskök. Fyra av köken har tillagning enbart till äldreomsorgen och fyra av köken tillagar mat till förskola, skola och äldreomsorgen. Under 2015 har två nya tillagningskök tillkommit vid Kvillinge äldrecenter och Himmelstahus.

24



Möjligheten till internationellt utbyte för barn och unga ökar. Norrköpings skolor är aktiva när det gäl-ler internationellt utbyte. Flera skolor ger möjlighet till elevpraktik i utlandet, till exempel i Tanzania, Tyskland och Spanien. Skolorna bedriver också andra typer av samarbe-ten med till exempel Danmark, Island, Kenya och Uganda.

Servicen till nya och befintliga företag ska förbättras. Norrköpings kommuns resultat i Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Insikt har förbättrats med två enheter, från 64 år 2013 till 66 år 2015. Insikt mäter företagens bedömning av servicen vid kontakter med kommunens myndighetsutövning.

Alla verksamheter ska i uppdragsplanen beskriva sitt arbete för att öka barns möjligheter till delaktighet och inflytande. Tekniska nämnden har bland annat medborgardialog när gröna miljöer och lekmiljöer planeras. Barn och unga från närliggande förskolor och skolor bjuds in för att tycka till om förslag. Socialnämnden har mål för att främja barns möjligheter till delaktighet och inflytande. Socialkonto-ret använder systemet Barns Behov I Centrum som stärker barnets påverkan. Arbetet med brukarenkäter till barn har utvidgats, målet är att alla socialkontorets verksamheter som kommer i kontakt med barn ska använda brukarenkä-ter. Utbildningsnämnden har uppdrag som förtydligar att alla barn och unga är delak-tiga i sin utvecklingsplan från förskola till gymnasiet. Inom förvaltningen har man olika arbetsformer för att genom-föra uppdraget, till exempel individuella utvecklingssamtal, klassråd, elevråd och kostråd.

En riktlinje för hur kommunen kan arbeta med att bevara naturens förmåga att producera ekosystemtjänster tas fram. Arbets-gruppen för ekosystemtjäns-ter har träffats och handlat upp en konsult för att få en kartläggning av viktiga eko-systemtjänster i Norrköpings kommun. Konsultrapporten sammanställdes under 2015. Arbetet med att ta fram en riktlinje fortsätter under 2016.

Kommunens samtliga verksamheter bidrar till att ta fram en riktlinje för hur den kommunala organisationen kan minska sin användning av farliga kemiska ämnen, även i varor och produkter. En konsultrapport som beskriver hur kommunen arbetar med att ställa krav på kemikalier i den dagliga verksamheten har tagits fram. Arbetet med att ta fram en riktlinje fortsätter under 2016.

I alla nämnders uppdragsplaner ska framgå hur de kan bidra till att stärka förutsättningarna för näringslivet i Norrköping. Byggnads- och miljöskyddsnämnden har till exempel som ett av målen att nämndens verksamheter ska utveckla en professionell myndighet som leder till att servicen gentemot medbor-gare och företag effektivi-seras. I tekniska nämndens uppdragsplan står att det finns en kontinuerlig och nära samverkan mellan kom-munens kontor och förvalt-ningar i företagsärenden, både för befintliga företag och för nya. Stadsplane-ringsnämnden har mål om företagsmark i detaljplaner, markreserv för verksamhets-etablering och servicegrad mot såväl invånare som företagare.

Det finns en kontinuerlig och nära samverkan mellan kommunens kontor och förvaltningar i företagsärenden, både för befintliga företag och för nya. Totalt har ett 40-tal eta-bleringsärenden tagits upp i etableringsgruppen, som drivs av näringslivskontoret, och 22 etableringar har slutförts under året.

Kommunen ska vara en god förebild i mångfaldsarbetet och aktivt arbeta för inkludering i samhället. Mångfalden i kommunen ska speglas i personalsammansättningen och särskilda insatser ska göras av arbetsgivaren och dess representanter för att öka mångfalden bland chefer. Inom vård och omsorg arbetar man aktivt med mångfald ur flera perspektiv och är tydliga när det gäller etnisk mångfald. Inom kontoret finns kunskap om medarbetarnas språk- och kulturkompetens. Nio procent av cheferna på vård- och om-sorgskontoret har utländskt påbrå. Bland personalen har 605 individer, 17 procent, själva skattat att de har hög eller mycket hög kompetens i något annat språk än svenska.

Internationalisering används som ett medel för att öka måluppfyllelsen inom nämndens verksamhetsområde. Stadsbyggnads-kontoret startade i augusti 2015 ett projekt med fokus på framtidens resor i Norrkö-ping. Projektet är samfinan-sierat av EU och fokuserar på gång-, cykel- och kollektivtra-fik med koppling till byggan-det av Ostlänken. Personal vid vård- och omsorgskontoret ska i ett tvåårigt projekt ha utbyte med Italien i syfte att bland annat förbättra den interkulturella kompetens som krävs i det dagliga arbetet.Förbättra förutsättning

arna till jämställd fritid för barn, ungdomar och vuxna. Vid arbetsmarknads-kontorets handläggning av ekonomiskt bistånd beaktas barns och ungdomars rätt till en jämlik fritid. Genom att möjliggöra för flickor och pojkar att utöva fritidssys-selsättningar bland familjer med knappa ekonomiska marginaler läggs grunden för jämställd fritid för barn och ungdomar. Kultur- och fritidskontoret arbetar för att skapa jämställd fritid bör barn och ungdomar, bland annat genom dialog och delaktighet med både pojkar och flickor vid evenemang, nyskapande arenor och aktiviteter.

Internationell externfinansiering av prioriterade utvecklingsprojekt ökar. Kommunen har ökat takten när det gäller att ansöka om medel ur EU-program och under året pågick ett 25-tal projekt med delfinansiering från EU. Norrköping fick även projektmedel från Internatio-nal Centre for Local Democra-cy för att undersöka möjliga samarbetsområden med Eldoret, en stad i Kenya.

Exempel på nämndernas arbete underår 2015 utifrån kommunfullmäktigespreciseringarKommunfullmäktige anger årligen preciseringar för nämndernas arbete med hållbar utveckling, strategiska miljöfrågor, näringsliv samt internationell samverkan. År 2015 fanns elva preciseringar som redovisades i budgetdokumentet. Det utförs mycket arbete inom de här områdena, här ges några exempel från år 2015.

25



Den 31 december 2015 var antalet folkbokförda invå-nare i Norrköping 137 035 personer. Antalet har ökat med 1 750 personer under året vilket motsvarar en befolkningstillväxt på 1,3 procent. Norrköpings folk-mängd har ökat varje år sedan år 2001 och tillväxten har under de senaste åren varit över 1,1 procent. Historiskt sett var tillväxten som störst under år 1994 då befolk-ningen ökade med 2 200 personer, + 1,8 procent. Främ-sta orsaken då var stort tillskott av invånare på grund av oroligheterna i forna Jugoslavien.

Befolkningsförändringen styrs av fyra variabler, in- och utflyttning, antal födda samt antal döda. Under 2015 flyttade 6 720 personer in till Norrköping vilket är den största inflyttningen kommunen har haft under de senaste 50 åren. Inflyttning till Norrköping under 2015 var som störst under augusti och september månad då 1 570 inflyttare registrerades. Den åldersgruppen med flest inflyttare var gruppen 20-24 år, över 1 500 personer.

Samtidigt som de 6 720 personer flyttade till kom-munen flyttade även 5 450 personer ut från kommunen. Även här är det åldersgruppen 20-24 år där de flesta utflyttarna finns, 1 360 personer. Mönstret bland utflyt-tare liknar det för inflyttare med flest utflyttare under augusti och september månad. Flyttarna under dessa månader är till stor del personer som flyttar till och från studier innan terminsstarten.

Befolkningsutveckling under 2015

Flyttnettot, antal inflyttare minus antal utflyttare, var under året 1 270 personer och det är alltså det antal som folkmängden i ökade på grund av flyttrörelser. De åldersgrupper som ökade mest med hjälp av flyttningar var åldersgrupperna 15-19 år och 20-24 år.

Norrköpings folkmängd ökar i stort sett i alla ålders-grupper. En grupp som ökar stadigt i antal är den äldre åldersgruppen. Det gäller inte bara i Norrköping utan i hela riket. Åldersgruppen 65 år och äldre ökar, inte bara på grund av att stora födelsekullar passerar åldern 65 år, utan också att vi lever allt längre.

Även gruppen barn och ungdomar ökar i antal. Det beror dels på att kommunen har ett positivt flyttnetto för dessa åldrar (se tidigare diagram), dels på att det föds många barn i Norrköping.

1 690 barn föddes i Norrköping under året, vilket är 50 fler än under år 2014. Det motsvarar 4,6 barn per dag. De månader då det föddes allra flest var i maj och juli månad, 170 barn vardera månad.

Antalet döda personer under 2015 var 1 230 vilket är färre än under tidigare år. Det innebär också att Norr-köping hade ett positivt födelsenetto för trettonde året i rad. Tillsammans med flyttnettot är det positiva födel-senettot en bidragande faktor till befolkningstillväxten under året. Födelsenettot, skillnaden mellan antalet födda och antalet döda, var under året 460 personer.

26


Årets verksamhet I Kommunen – Förvaltningsberättelse

27


Förvaltningsberättelse – Årets verksamhet I Kommunen

155förstelärare anställdes från och med juli 2015.

Lyckad läxhjälpLyskraft är ett samarbete mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet, som ger studenter möjlig-het att utveckla projekt inom någon av kommunens verksamhetsområden. Under 2015 har särskilda Lys-kraftsambassadörer utsetts, från både kommunen och universitetet. Inom projektet har 20 ungdomar från Söderports grundskola en dag i veckan fått hjälp med läxläsning av ambassadörer från universitetet. Målet är att läxläsningen ska bli permanent.

Ökad läslustStadsbiblioteket, Kulturskolan och utbildningskontoret har genomfört projektet Läslust i samarbete med Konst-museet, Stadsmuseet och Cnema. Projektet ska bidra till att öka läsintresset hos elever i årskurs 4. Verksam-heterna samverkar i estetiska lärprocesser och arbetar tillsammans i olika former av teman.

4 miljoner kronorSå mycket tillfördes till Norrköpings fond för forskning och utveckling. Totalt har fonden tillförts 34 miljoner sedan den inrättades 2012.

Lära för livetNorrköpings kommun tar ansvar för hela skolgången, från förskolan och uppåt. Vi lägger grunden för lärandet och suget efter kunskap, som fortsätter livet igenom. Att det dessutom finns ett universitet i Norrköping spelar stor roll för stadens utveckling.

Pilotprojekt Under 2015 genomfördes ett omfattande pilotprojekt med kommunikations- och samarbetsverktyget Google Apps for Education, GAFE. Samtidigt testades en enklare dator, Chromebook, för att se om den motsvarar de krav som verksamheten ställer på en elevdator. Tre grundskolor och fyra gymnasieskolor deltog i projektet som visade på många fördelar.

Ny nämndBarn- och ungdomsnämnden och gymnasienämnden slogs ihop till utbildningsnämnden. I samband med detta organiserades kontoret om och flyttade till gemen-samma lokaler, där även Centrala elevhälsans pedago-giska och medicinska del ryms.

Välkomstkalas för nya studenterUnder året arbetade Norrköpings kommun som alltid aktivt med frågor som rör studentstaden Norrköping. Näringslivskontorets studentsamordnare arrangerade en rundvandring i staden för de nya studenterna på Campus Norrköping. Flera aktörer från kommunen deltog bland annat i Kalasmottagningen, som är Sveriges största mottagning för nya studenter.

28



I genomsnitt fick

1 400elever per månad SFIundervisning, vilket är en ökning med cirka 250 elever från 2014.

2 000 Cirka

barn deltar i den öppna fritidsverksamheten, med totalt 60 000 besök under året.

barn var inskrivna i fritidshem och pedagogisk omsorg, 6-12 år.

7 070 12 980 2 920 barn gick i kommunal förskola. 800 barn gick i fristående förskola och 72 barn i familjedaghem. Totalt är det 7 942 förskole barn

elever gick i kommunal grundskola, förskoleklass till nian. 2 721 elever gick i fristående skolor. Totalt är det 15 793 grundskoleelever

elever gick i kommunal gymnasieskola. 1 719 elever gick i fristående skolor. Totalt är det 4 639 gymnasie elever

6146

29



Våra kommuninvånare ska ha möjlighet att skapa ett bra liv med god hälsa och välmående som grund. Alla, oavsett kön, ålder, nationalitet och ursprung, ska ha rätt att ta del av våra välfärdstjänster. Tillsammans skapar vi det goda livet.

Mer liv i områden och mindre orterAlla bostadsområden i och mindre orter omkring Norr-köping ska få förutsättningar att utvecklas. I flera områ-den i kommunen pågår ett aktivt utvecklingsarbete. Bland annat i Klockaretorpet, Hageby och Skärblacka, där man fokuserar på bostads- och närcentrummiljöer, att skapa arbetstillfällen och näringslivsutveckling samt möjlighet till egenförsörjning och service. I Skärblacka har det byggts en ny all-aktivitetsplats. Den är placerad vid Mosstorpsskolan och består av bland annat en fot-bollsplan, skateboardramp, ytor för balanslek, klättring med mera. Norrköpings kommun har dessutom genom-fört en rad insatser för att utveckla föreningslivet och öka kulturutbudet i Hageby och Klockaretorpet. Exem-pel på projekt är BOLLIS – lek och spel samt Nattfot-boll (med IFK Norrköping och Assyriska IF).

Stor tillströmning av asylsökandeUnder 2015 blev det stora antalet ensamkommande barn och unga, som anvisats till kommunen, en stor utmaning för framför allt socialtjänsten. Det krävde ett snabbt utökat antal boenden. Framgångsrik sam-verkan både internt och externt gjorde att Norrköpings kommun klarade av att ta emot de stora volymerna ensamkommande under hösten. Under slutet av 2015 beslutade kommunen att skapa en egen verksamhetsgren för området ensamkommande barn och unga.

Rätten till ett gott liv

Öppet hus kring samverkan i flyktingsituationenI slutet av 2015 bjöd Norrköpings kommun in till Öppet hus kring samverkan med civilsamhället i den lokala flyktingsituationen. Syftet var att gemensamt se över pågående och framtida insatser i det lokala arbetet. Mötet visade på en stark vilja till samverkan med kom-munen för att förbättra och underlätta för flyktingar i Norrköping. Under 2016 kommer kommunen utveckla samverkan, genom att tillsätta medel för insatser som syftar till integration av nyanlända.

Delade turer ett minne blott Under året infördes sammanhållen arbetstid, för att för-bättra arbetsmiljön och göra vård- och omsorgsverksam-heten mer attraktiv. Forskning har visat att delade turer, det vill säga två arbetspass under samma dygn, inte är bra för hälsan. Förändringen var dessutom ett led i att göra Norrköpings kommun till en ännu mer attraktiv arbetsgivare.

Hemgångsteamet blev permanent Hemgångsteamet startade som ett projekt, men övergick i början av 2015 till en permanent verksamhet. Hem-gångsteamet består av undersköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeut och sjukgymnast. Deras ansvar är att ge brukaren det stöd som behövs för att kunna återgå till sitt ordinära boende efter sjukhusvistelse. En säker hem-gång ska säkerställas genom att ge brukaren trygghet, personlig omvårdnad och rehabilitering i hemmet.

28nya platser inrättades på korttidsboendet på Timmermansgatan. Totalt finns det nu 116 platser.

30



Sedan 2014 ökade antalet besök på norrkoping.se/familjehem med 58 procent.

214ensamkommande barn jämfört med 58 barn 2014.

95I november kom

personer till informationsmötet om uppdraget som familjehem, kontakt person och kontaktfamilj jämfört med ungefär cirka 25 personer gången innan.

Vi tog emot

31



Cirka

personer kom och firande IFK Norrköpings SMguld på Tyska torget.

Sveriges musikhuvudstad år 2020Genom att målmedvetet uppmuntra utbildning, företa-gande och branschutveckling kommer Norrköping bli en erkänd musikstad som möts med nyfikenhet och respekt av omvärlden. 2020 ska Musikstaden Norrköping vara ett begrepp. Under året har flera aktiviteter genomförts för att sätta Norrköping på musikkartan.

Bråvallafestivalen blev succé igenMed 50 703 besökare blev Bråvallafestivalen ett välbesökt arrangemang även under sitt tredje år och behåller sin för-staplats som Sveriges största festival. Flera av kommunens medarbetare var inblandade för att göra festivalen riktigt lyckad, bland andra socialsekreterare, trafikplanerare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer.

Konferens och festival i ettI och med Bråvallafestivalen började FKP Scorpio upp-skatta Norrköping så mycket att arrangören bestämde sig för att lägga ytterligare ett musikevent här. I februari hölls första upplagan av Where s the music? på scener och klubbar i och omkring Industrilandskapet. För dem som är verksamma i musikbranschen hölls föreläsningar och konferenser i konserthuset Louis De Geer. På festivalen spelade bland andra Movits!, Adam Cohen och Petter.

Utställning om känd designerUtställningen ”Erik Chambert - möbler, måleri och textil” lyfte fram en internationellt erkänd designer med ursprung i Norrköping. Utställningen genomfördes av Konstmuseet och Stadsmuseet som ett samarbetsprojekt.

Mer aktivitet för ungaTio idrottsföreningar har fått finansiering från projektet Fritidsmiljonen, där syftet är att ge fler barn och ungdo-mar en rik fritid. Föreningarna har antingen vidareut-vecklat befintlig verksamhet eller testat nya former och arbetssätt. I samarbete med det lokala föreningslivet har Norrköpings kommun stimulerat barns och ungdomars rörelse i aktiviteter som Alla på snö, Olympic day, Alla på grus samt Idrott utan gränser. I Hageby påbörjades ett utvecklingsarbete med fritidsgården Hageby Hus som nav. I arbetet ingick föräldrautbildningar, ungdomsledar-utbildning och ökad föreningssamverkan. Norrköpings kommun är samarbetspartner till Sveriges största idrotts-läger; Stadium Sports Camp som tog emot 6 855 ungdo-mar under fyra sommarveckor.

Grattis Kulturnatten 30 år!Det var 30:e gången Kulturnatten anordnades, vilket uppmärksammades med en Kulturnattskavalkad, tårtor till besökarna och en utställning av Kulturnattens samt-liga affischer. Årets upplaga engagerade cirka 130 arrangö-rer och tusentals besökare.

IFKvinst ett lyft för idrottsstadenEtt långsiktigt samarbete med föreningarna i staden ska göra Norrköping till landets ledande idrottsstad. Sam-arbetet gäller både elit- och ungdomsverksamhet, med målsättningen att öka idrottens kvalitet och tillgänglig-het. Under 2016 ska Norrköping arrangera SM-veckan och IFK Norrköpings vinst i fotbollsallsvenskan 2015 gav arbetet en ytterligare skjuts.

Kreativitet, kultur, innovationer och något för alla. Det är vad som karaktäriserar ett vibrerande Norrköping – fullt av upplevelser och skapande framåtanda. Det starka föreningslivet och höga ambitioner inom såväl idrott, musik och kultur gör staden till en attraktiv plats.

Passionerade och kreativa Norrköping

20 000

32



25Höstlov=Sportlov

av stadens idrottsföreningar visade under höstlovet upp sig på stadsbiblioteket.

43 382timmar är utyrda i idrottshallar och gymnastiksalar.

7 000barn från förskola och grundskola har deltagit i Cnemas mediepedagogiska verksamhet.

33



Next: NorrköpingUnder 2015 har planeringen för de olika stadsom-vandlingsprojekten i samband med Ostlänkens byg-gande fortsatt – under det gemensamma namnet Next: Norrköping. En byggherresamverkan har bildats i Inre hamnen av de åtta byggherrar som valdes ut till den första etappen. Gruppen arbetar nu intensivt för att sätta sin prägel på området med kanaler, kajer, bostäder, parker och caféer.

Snyggare delfinfontänDelfinfontänen i Carl Johans park har renoverats och fått ny färg samt nytt bladguld. I planteringen runt fontänen planterades i samband med renoveringen nya perenner.

Prisbelönt HörsalsparkI maj 2015 invigdes Hörsalsparken, när den sista delen av parken blev klar; trappan ner mot Gamla Torget. Parken blommar från tidig vår till sen höst och stråket genom parken används av många. Hörsalparken fick i höstas Sienapriset för bästa nya landskapsarkitektur. Sienapriset anses vara Landskapsarkitekternas finaste pris i landet.

Ökad trafiksäkerhetFlera åtgärder har genomförts under året för att öka trafiksäkerheten i Norrköping. Ett exempel är den centrala och trafikerade korsningen Södra Promenaden/Hörngatan där sikten förbättrades och markeringar i marken blev tydligare för att göra platsen säkrare för de oskyddade trafikanterna.

Parkster ny leverantör av parkeringstjänsterParkster AB vann under 2015 upphandlingen om att få leverera parkeringstjänster inom kommunen. Använd-ningen av deras tjänst blev genast omtalad och många användare har kommenterat att tjänsten är enkel och smidig. Antalet användare av deras parkeringstjänst har dessutom ökat för varje månad.

Det händer mycket i Norrköping. Staden förtätas och utvecklas. Byggprojekten är många och mötesplatserna blir fler. Kommuninvånarna känner stolthet över att tillhöra en stad med fantastiska, lättillgängliga och inbjudande miljöer. Även ytterområdena prioriteras starkt vilket ger en samlad vilja att vara med och utveckla sin stad.

Högt tryck på tomterIntresset i tomtkön har varit stort och bland annat har tomter sålts i Jursla, Östra Husby och Arkösund. En ny e-tjänst har under året börjat användas, med möjlighet att anmäla sig, göra direktbetalning och kontinuerligt se sin placering i kön.

Kust och skärgård ska utvecklasKust och skärgård i Östergötland och Småland fick under 2015 ett nytt gemensamt utvecklingsprogram. Bakom programmet står förutom Norrköpings kommun Söderköpings, Valdemarsviks och Västerviks kommuner samt länsstyrelsen Östergötland, Region Östergötland och Regionförbundet Kalmar.

Bättre lekmöjligheterFlera av kommunens lekplatser har totalrenoverats. Nu är de mer tillgängliga, har fler lekfunktioner för både yngre och äldre barn och fler sittplatser än tidigare. Det gäller lekplatserna Ekbacken i Lindö, Murkelgatan i Brånnestad och Rambogatan 246 i Rambodal.

Tydligare kring bygglov För att ge medborgare och näringsliv bättre tillgång till information har bygglovsenheten under året deltagit i ett flertal öppet hus-arrangemang hos olika intressegrupper, vid evenemang, mässor och informationsmöten. Infor-mationen på kommunens webbplats har också arbetats om till att bättre passa användarens behov.

Effektivare samhällsbyggnadNorrköping är i en stark utvecklingsfas med hög akti-vitet inom samhällsbyggnadsområdet. Det kräver en effektiv och väl samordnad hantering av hela processen, med ett mer kundanpassat mottagande. Under 2015 har arbetet med att genomföra de första förändringsförsla-gen i projektet Samordnad Effektiv Samhällsbyggnad, SESAM, påbörjats. Efterfrågan på detaljplaner är hög, därför har bostadsplaner och verksamhetsplaner priori-terats.

Stark utveckling i en levande stad

34



fyllde Rhododendrondalen och Norrköpings rhododendronsällskap

30 år

Årets kaktusmotiv hyl-lade Kolmårdens djur-park som firade 50 år med besök av både Bamse och kameler från djurparken.

23detaljplaner har antagits eller godkänts av stadsplaneringsnämnden

35



Fler servicetraineeplatserUnder hösten utökades arbetsmarknadsinsatsen servi-cetrainee, där arbetslösa får en anställning i kommunen under ett år. 2016 utökas antalet platser, som under 2015 var 25 stycken, med ytterligare 100. Insatsens målgrupp är utrikesfödda barnfamiljer där föräldrarna fyller 27 år inom året eller är äldre.

Ungdomar utvecklar NorrköpingUnder sommaren anställdes tio ungdomar som unga kommunutvecklare. Under fyra veckor arbetade de med att formulera konkreta förslag på hur Norrköping kan bli en bättre stad för ungdomar. Arbetet resulterade i åtta förslag som presenterades i en rapport och för politi-ker och tjänstemän.

Ny filmfondCnema har medverkat vid starten av Norrköpings filmfond. Fonden kan ge stöd till lokala, regionala eller nationella produktioner som helt eller till stor del förlägger sin produktion i Norrköping. Målet är att stärka Norrkö-ping som kulturstad och utveckla näringslivet. Det lokala filmkollektivet Crazy Pictures långfilm ”Den blomstertid nu kommer” var det första projektet som fick stöd från fonden.

Kommunen är Norrköpings största arbetsgivare. Genom att främja företagandet och att själva vara en stabil och pålitlig arbetsgivare bygger vi upp förtroende för att vi alltid jobbar för Norrköpings bästa.

De viktiga jobben

Karriärtjänster för att höja resultatenRekryteringen av åtta förstelärare med särskilda resultat-uppdrag påbörjades under hösten 2015. Deras kompe-tens kommer att användas där behoven är som störst och uppdragen innefattar att stödja lärare och rektorer i arbetet med att utveckla undervisningskompetensen för att höja elevernas resultat.

Mer än ett jobbUnder 2015 har Norrköpings kommun påbörjat arbetet med att stärka arbetsgivarvarumärket i konceptet ”Mer än ett jobb”. Målet är att öka intresset och stoltheten för Norrköpings kommun och platsen Norrköping. Grunden är medarbetare som förmedlar stoltheten över sitt yrke i både rörlig bild, tryckt och digitalt material. I oktober presenterades konceptet för alla kommunens chefer i Värmekyrkan. Den externa lanseringen tog fart i en julkampanj med reklamfilm på utvalda SF-biografer, information på norrkoping.se och en radiojingel på utvalda orter samt i sociala medier. Som ett led i detta har personaltidningen Strömvirveln även fått nytt inne-håll och ett attraktivt magasinsliknande utseende.

Hett att etablera sig i Norrköping2015 valde 22 företag att slutföra sina etableringar här i Norrköping. Målet för året var 15-20 etableringar. De nya företagen representerar ett brett spann av branscher; restaurang, bygg, handel, transport och logistik med flera.

36



Webbplatsen www.inorrkoping.se som är platsen för norrköpingsbornas egna bilder av staden fick ett ansiktslyft under året.

25 000Cirka

bilder har till och med 2015 taggats med #inorrkoping på instagram.

Norrköpings kommun var 2015 den

största kommunen på Facebook. 8 942 personer gillade sidan.

5:e

norrköpingsbor visade upp sin vardag genom instagramkontot #inorrköping.

43

37



Gröna obligationerInom kort kan Norrköpings kommun börja ge ut gröna obligationer. Det togs ett ramverksförslag fram, som nu ska bedömas av en extern part. Gröna obligationer är ett sätt att låna pengar till särskilt miljöinriktade projekt. Begreppet lanserades av Världsbanken 2008 och syftar till att finansiera satsningar som bidrar till hållbar utveckling.

Miljövinster med samordnad varudistributionNu har arbetet med samordnad varudistribution startat. Syftet är att förbättra miljön genom att minska antalet leveranser till samtliga kommunala enheter, vilket i sin tur minskar kommunens CO2-utsläpp.Det ska också ge ökad trafiksäkerhet, förbättrad arbetsmiljö och större möjligheter för lokala producenter att lämna anbud i kommunens livsmedelsupphandlingar.

1 000 ville ha energiråd Energi- och klimatrådgivningen har haft ännu ett lyckat verksamhetsår och medverkat i många olika aktiviteter som projekt, mässor, temaaktiviteter, informationskväl-lar och föreläsningar. Genom dessa arrangemang gavs energiråd till närmare 1 000 personer.

Hållbarhet är ett nyckelord i dagens samhälle. Att skapa en hållbar kommun genomsyrar hela vårt arbete. I Norrköping ska alla invånare få chansen att leva, bo, arbeta och utvecklas i en miljö där långsiktighet och livskvalitet är självklarheter.

En ren kommun11 028 barn och ungdomar deltog i Skräpplockar-dagarna. Det är en ökning med 117 procent jämfört med året innan. Grundskolan stod för 51 procent och förskolan för 44 procent. Håll Sverige rent genom-förde för första gången en ranking bland Håll Sverige Rent-kommuner, där man poängsätts utifrån bland annat det strategiska arbetet mot nedskräpning, antalet skräpplockare och liknande. Norrköping kom på en hedrande 15:e plats.

Globala NorrköpingUnder hösten var det Globala veckor i Norrköping då ett 25-tal olika globala aktiviteter, som inspirationsträf-far, filmvisningar och föreläsningar gick av stapeln. 37 lokala aktörer, mestadels föreningar och organisationer, engagerades under veckorna. Globala Norrköping är en samverkan mellan kommunen, Sida och lokala aktörer för att lyfta globala utvecklingsfrågor i kommunen.

Bensinläckage skapade ny samverkan Under året skedde ett bensinläckage på en depå i olje-hamnen på Händelö. Saneringsarbetet medförde att mil-jöskyddsverksamheten fick göra stora omprioriteringar. Skadorna lyckades begränsas kraftigt tack vare sam-arbete mellan myndigheter, det drabbade bolaget och övriga bolag i hamnen. Det ledde till nya nya samver-kansformer som kan användas framöver i krissituationer.

Ett Norrköping som håller i längden

• 593 216 unika besökare använde norrkoping.se

• Besökarna tittade på norrkoping.se på sammanlagt 5 228 748 sidor

• 45 procent av besökarna kommer från en mobil enhet

I juni lanserades en ny version av Norrköpings kommuns webbplats norrkoping.se som anpassar sig efter den enhet som används, exempelvis dator eller mobil. Sidan har en utvecklad sökfunktion som underlättar att hitta rätt information.

Nya norrkoping.se

38



Norrköping är en diplomerad Fairtrade City.

En informations och prova-på kampanj för elcykel som tjänstefordon genomfördes under våren.

WiFiDet är nu fritt

i Industrilandskapet och i tre av stadens parker.

Inom förskolan sker ett aktivt arbete med Giftfri förskola. Man tar nu fram en riktlinje för att minska exponeringen av farliga kemikalier.

39



ÅRETS VERKSAMHET I KOMMUNALA BOLAG

40


Årets verksamhet i kommunala bolag – Förvaltningsberättelse

Norrköpings bolagskoncern

Norrköpings bolagskoncern summerar ett händelserikt och positivt 2015 och verksamheterna i de kommunala bolagen har gått på högvarv. Många satsningar har genomförts och nya har påbörjats i, och för, ett Norr-köping som präglas av stolthet och framtidstro. Känslor som stärktes av IFK Norrköpings SM-guld i fotboll. Norrköpings bolagskoncern är i år lite extra stolta över att äga en gyllene aktie i lagets hemmaarena, Nya Parken.

Norrköpings kommuns bolagskoncern består av moderbolaget Norrköping Rådhus AB med 13 dotterbolag. Bolagen bedriver kommunal verksamhet genom att leverera service och tjänster åt kommunens invånare. I erbjudandet ingår alltifrån bostäder, lokaler, vattenförsörjning, hamnanläggningar och spårvagns- och flygplatsverksamhet till turistinformation och kulturutbud. För 2015 uppgick dotterbolagens resultat före bokslutsdispositioner och skatt till 361 mnkr (159 mnkr 2014).

Välkommen till NorrköpingStaden växer och antalet Norrköpingsbor fortsätter att öka. Många av dem som flyttat hit under 2015 har valt att göra så, för att Norrköping är en mycket bra stad att bo och leva i. Men ännu fler har i år sökt skydd här, undan krig och oroshärdar. Rekordmånga flyktingar har kommit till Norrköping 2015 vilket berikar staden, men vilket också för med sig stora utmaningar. De kom-munala bolagen bidrar på olika sätt och arbetar för att ge alla människor i Norrköping boende, trygghet och stabilitet.

Utmaningar i en expansiv stadNya och fler bostäder behövs och det byggs mer än på många år. Hyresbostäder i Norrköping AB har 2015 satsat hårt både på renoveringar och på nyproduktion, ett flertal projekt har färdigställts och drygt 760 nya bostäder befinner sig i olika produktionsfaser. I samband med bostadsbyggen, har Norrköping Parkering AB i uppdrag att tillhandahålla trafiksäkra och tillgängliga parkeringsplatser. Under året har cirka 500 nya par-keringsplatser kommit närmare verklighet, i bolagets fortsatta planering inför nya parkeringsanläggningar. I takt med att staden växer behöver också det kom-munala vatten- och avloppsnätet byggas ut, en av fler viktiga frågor Norrköping Vatten och Avfall AB arbetat med under 2015. Samtliga dotterbolag jobbar aktivt för att möta framtidens krav, med hållbarhet, klimat- och miljövänlighet i fokus.

Visioner närmar sig verklighetFörberedelserna för att möta den nya stad Ostlänken möjliggör pågår för fullt. Nya stadsdelar planeras och Norrköpings Hamn AB har under 2015 påbörjat den förestående hamnflytten. Bolaget har nytt kontor och en ny verkstad i anslutning till Pampushamnen och lämnar större delen av inre hamnen i slutet av 2016, inför områ-dets omvandling till framtida bostadsområde.

Norrköping Symfoniorkester AB

AB Norrköpings Idrottspark (1 aktie)

Parken Event och Arena AB (1 aktie)

Hyresbostäder i Norrköping AB

Norrköpings kommuns Lokalförvaltning AB (23%)

Norrköping Vatten och Avfall AB

Norrköpings Hamn AB

Norrköping Airport AB

Norrköping Spårvägar AB

Norrköpings kommun

Norrköping Rådhus AB

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB

Norrköping Parkering AB

Upplev Norrköping AB

Louis De Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB

Norrköping Visualisering AB

Studentbo i Norrköping ABHyresbostädershus 1 i Norrköping ABBoteknik i Norrköping ABStrömvillan ABEnspännaren i Norrköping ABGamlebro AB (50%)Norra Lyckorna 2015 AB

Norra Stadens Fastighetsutveckling i Norrköping AB

Fastighets AB HändelöFastighets AB HerstadbergBlåmart Fastighetsutveckling AB (50%)

Norrköping Container Freight Station AB

Näringslivsfastigheter i Norrköping AB

Fastigheter

Infrastruktur

Upplevelser/event

Intressebolag

41


Förvaltningsberättelse – Årets verksamhet i kommunala bolag

Nöjestaden NorrköpingNorrköping befäster sin position som en av Sveriges mest variationsrika utbuds- och evenemangsstäder. Visualise-ringscenter C firade femårsjubileum med rekordsiffror och stor uppmärksamhet, även internationellt. Bråvalla Festival lockade återigen över 50 000 besökare och ett tioårigt avtal tecknades med arrangören FKP Scorpio. Dessutom fick staden sin första vinterfestival, Where s the Music? Upplev Norrköping AB slog 2015 rekord i antal genomförda arrangemang. Utöver sin ordinarie konsertverksamhet har Norrköping Symfoniorkester anlitats flitigt som studioorkester och rönt såväl natio-nella som internationella framgångar, orkestern vann inte mindre än två Grammisar 2015. Efter 103 år med Norrköpings kommun som huvudman, övergår Norr-köping Symfoniorkester AB, den 1/1-2016 till att bli ett regionalt scenkonstbolag.

Förändringar i koncernstrukturUnder 2015 bildades dotterbolaget Norrköpings Kom-muns Lokalförvaltning AB, med uppdraget att förvalta kommunkoncernens samtliga fastighetslokaler. Stads-planeringsnämndens lokalförsörjning och Samhälls-& Eventfastigheters verksamhet har överlåtits till det nya förvaltningsbolaget i syfte att åstadkomma en rationell, ändamålsenlig, gemensam och sammanhållen lokalför-valtning av hög kvalitet. Förvaltningsbolaget ägs till 23 procent av Norrköping Rådhus AB och övriga delar ägs av kommunen och de fastighetsägande bolagen inom koncernen.

Den nya bolagsstrukturen med Norra Staden Fastig-hetsutveckling i Norrköping AB och tillhörande dotterbolag Näringslivsfastigheter i Norrköping AB, har skapats för att ytterligare förstärka och effektivisera utvecklingen av området Södra Butängen. Här bildas en framtida ny stadsdel, med plats för företag att växa och för människor att bo.

42



Ekonomisk sammanställning Omsättning Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

Koncernbidrag/ utdelning ***

Bruttoinvesteringar

mnkr 2015 2014 2015 2014 2015 2014 2015 2014

Hyresbostäder i Norrköping AB 801 791 289 112 -227** -15 636 256


91 94 12 14 -7 -7 16 22

Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB

36 49* 12 19* -2 0* 54 2*

Norrköping Vatten och Avfall AB 351 305 43 11 -4 -4 105 115

Norrköpings Hamn AB 190 182 8 15 -11 -17 15 4

Norrköping Airport AB 36 44 -11 -7 15 7 8 7

Norrköping Spårvägar AB 49 46 14 0 7 0 20 56

Norrköping Parkering AB 0 0 0 0 0 0 1 1

Upplev Norrköping AB 31 46 -5 4 0 -4 2 0

Louis de Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB

38 34 -1 -3 1 2 0 0

Norrköping Visualisering AB 25 16 -1 -8 1 8 1 0

Norrköping Symfoniorkester AB 81 81 0 0 0 0 0 0

Summa dotterbolagen 1 729 1 689 361 159 227 29 858 464

Reavinst Hyresbostäder i Norrköping AB ***

0 13

Norrköping Rådhus AB 0 0 175 0 227 29 185 14

Avskrivning övervärden -21 -21

Koncernelimineringar -87 -71 -237 -23 0 -14

Koncernen 1 642 1 631 278 115 0 0 1 043 464

* 2014 avser Norra Staden Fastighetsutveckling AB (tidigare Fastighets AB Butangia) inklusive dotterbolaget Näringslivsfastigheter i Norrköping AB (tidigare Etablering Norrköping AB).

** Värdeöverföringar från Hyresbostäder i Norrköping AB uppgår till 226,6 mnkr (227 mnkr), i enlighet med lag om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag.

*** Minus (-) avser lämnat koncernbidrag/utdelning från dotterbolag till Norrköping Rådhus AB. Plus (+) avser erhållet koncernbidrag från Norrköping Rådhus AB.

Ekonomisk sammanställning Norrköpings bolagskoncern

43



2015 2014 2013 2012 2011 Förändring jämfört med föregående år

Omsättning, mnkr 1 642 1 631 1 975 1 527 1 504 1%

Resultat före bokslutsdis-positioner och skatt, mnkr

67* 115 39* 15 28 -42%

Balansomslutning, mnkr 9 933 8 814 8 575 8 570 8 530 13%

Justerat eget kapital, mnkr 1 532 1 194 978 427 334 28%

Soliditet, procent 15 14 11 5 4

Bruttoinvesteringar, mnkr 1043 464 407 580 612 125%

Antal tillsvidareanställda 594 601 560 415 404 -1%

Omsättning BruttoinvesteringarBalansomslutning Resultat före boksluts dispositioner och skatt

Nyckeltal koncernen, mnkr

Nyckeltal fördelat per verksamhetsområde 2015, mnkr

För sjunde året i rad visar Norrköpings kommuns bolagskoncern ett positiv resultat. Koncernens ekono-miska ställning har stärkts under året. Tillgångarna har jämfört med föregående år ökat med 13 procent.

Resultat före bokslutsdispositioner och skattKoncernens samlade resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 278 mnkr 2015. Årets resultat för koncernen består till största delen av en extra utdel-ning från Hyresbostäder i Norrköping AB på 211 mkr. Dessa medel ska användas för åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar, enligt Lag (2010:879). Utdelningen på 211 mkr är en jämförel-sestörande post, det vill säga en post av extraordinär karaktär, och har justerats i tabellen som visar koncer-nens nyckeltal. Efter att ha justerat koncernens resultat för jämförelsestörande poster erhålls ett resultat på 67 mkr 2015. En minskning med 42 procent jämfört med föregående år.

SoliditetSoliditeten beskriver hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Bolagskoncernens soliditet uppgick till 15 procent 2015 (14 procent 2014). En långsiktig stabil soliditet ger koncernen en god betal-ningsförmåga på lång sikt och därmed en god finansiell handlingsberedskap för framtiden.

BruttoinvesteringarBolagskoncernens investeringar 2015 uppgick till 1 043 mnkr, en ökning med 579 mnkr jämfört med året innan. Anledningen till denna ökning beror främst på att Hyresbostäder i Norrköping AB har köpt bolaget Norra Lyckorna 2015 AB samt att nyproduktion av bostäder har ökat. Hyresbostäder i Norrköping AB står för nära 61 procent av hela bolagskoncernens investe-ringar under 2015. Bolagens andel av kommunkoncer-nens totala investeringar är 58 procent 2015.

Koncernens ekonomi

Fastigheter

Infrastruktur

Upplevelser/event

* Justerat för jämförelsestörande poster.

Ny bolagsstyrningsrapportNRAB har under 2015 infört och utarbetat en bolagsstyrningsrapport, i vilken varje dotterbolag ska redo-göra bland annat för styrelsens och VD:s arbete under året. Rapporten ska också innehålla en redogörelse för om, och hur, respektive bolag följt sina styrdokument, uppgifter som ligger till grund för kommun-styrelsens uppsiktsplikt. Dotter-bolagen ska dessutom redogöra för arbetet med intern styrning och kontroll. För att underlätta redovis-ningen, har NRAB också utfärdat en riktlinje för intern styrning och kontroll.

Ökad effektivitetBolaget arbetar kontinuerligt för att öka samordning och effektivi-tet. Under 2015 har NRAB bildat dotter-bolaget Norrköpings kom-muns Lokalförvaltning AB och har också deltagit i bildandet av ett regionalt scenkonstbolag, till vilket symfoniorkesterns verksamhet över-fördes 1/1-2016.

Genom försäljning av aktier har NRAB under året omvandlat Näringslivsfastigheter i Norrköping AB (f.d. Etablering Norrköping AB) till ett dotterbolag till Norra Stadens Fastighetsutveckling i Norrköping AB (f.d. Fastighets AB Butangia). Förändringen skapar ett effektivt bolag som kommer att


NRAB stärker Norrköpings kom-muns förutsättningar för samord-ning, effektivitet och styrning av de kommunala bolagens verksamheter och är en länk mellan kommunfull-mäktige och dotterbolagen. Bolaget ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs och fungerar också som en kanal genom vilken frågor som rör beslut i dotterbolagen når full-mäktige. Under 2015 har moderbo-laget samarbetat med dotterbolagen gällande affärsplan, budget och bokslut. Därutöver tas kontakter mellan parterna löpande vid behov. Genom de kommunala bolagens verksamheter bidrar NRAB till Norrköpings tillväxt och utveckling.

Bättre styrningStyrmodellen för koncernen bygger på tät ägardialog och samverkan med dotterbolagen. NRAB styr dotterbolagen genom strategisk, medveten, relationsbaserad dialog med utgångspunkt i kommunens visioner, värderingar och kultur.

Under 2015 har en översyn av dot-terbolagens styrdokument genom-förts. Översynen av bolagsordning och ägardirektiv har skett i dialog mellan NRAB och dotterbolagen. I förbättringsarbetet har också ingått att tydligare formulera dotterbola-gens mål för att enklare kunna följa upp och mäta resultat, ett arbete som fortsätter under 2016.

Norrköping Rådhus AB (NRAB) är sedan 2008 moderbolag i kommunens bolagskoncern. Koncernen består av 13 helägda dotterbolag, varav tre är egna koncerner. Norrköping Rådhus AB är helägt av Norrköpings kommun och har till uppgift att styra dotterbolagen med utgångspunkt från kommunfullmäktiges beslutade styrdokument.

Nyckeltal moderbolaget 2015 2014 2013 2012 2011

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr

175 0 11 11 20

Balansomslutning, mnkr 2 102 1 796 1 773 1 731 1 706

Justerat eget kapital, mnkr 555 260 236 182 161


Bruttoinvesteringar, mnkr 185 14 60 11 10

bli en aktiv part i utvecklingen av området Södra Butängen.

NRAB har i samråd med berörda parter beslutat att Norrköping Visualiseringscenter AB och den kommunala enheten Cnema fortsatt ska vara två separata aktörer, med tydliga ramar och ett gemensamt uppdrag att utveckla sitt samarbete.

Ekonomisk uppföljningDotterbolagen lämnar ekonomiska rapporter fyra gånger per år. Om större avvikelser uppstår utöver ordinarie rapporteringstillfäl-len, åligger det dotterbolagen att omedelbart meddela Norrköping Rådhus AB.

Rapportering från moderbolaget till kommunstyrelsen sker tertialvis och till kommunfullmäktige rap-porteras delårs- och årsbokslutet.

44




2015 blev ännu ett framgångsrikt år. Men också ett år med många stora utmaningar. Norrköping växer och bostadsbristen är ibland akut. Till det kommer oroligheter i omvärlden och det ökade behovet av att ta emot flyende människor som behöver boende, trygghet och stabi-litet. Ett flertal bostadsprojekt är igång och för bolagets del är drygt 760 nya bostäder i olika produk-tionsfaser.

AffärsmässighetNyproduktion, renoveringar och moderniseringar ställer krav på god ekonomi och långsiktiga prioriteringar. Bolaget konstaterar att resultatet 2015 motsvarade de ekonomiska målen. Ränteläget är fortsatt lågt och en mild vinter innebär lägre kostnader. Med fullt uthyrt och mycket stor efterfrågan på både befintliga bostäder och på nyproduktion ser bolaget positivt på framtiden.

Hyresbostäder i Norrköping AB tryggar bostadsförsörjningen och tillgodoser Norrköpingsbornas behov på flera plan. Dels genom att erbjuda hyresrätter med valfrihet och flexibilitet för livets alla skeenden oavsett om du är ung student, en stor familj eller senior. Dels genom att verka för mångfald, hållbarhet och goda boendemiljöer i ett Norrköping där människor trivs och känner delaktighet. Att vara till allmän nytta på marknadens villkor, löper som en röd tråd genom bolaget.

KundnöjdhetBolaget har högt ställda mål på kundnöjdhet, mätt i upplevelsen av service och bostäder. Det senaste årets kraftsamling på trygghets-frågor, att hålla rent och snyggt i område och hus samt fokus på att vara tillgängliga och finnas nära hyresgästen, har lönat sig. Även här har resultaten motsvarat bolagets mål och arbetet fortsätter med att tillmötesgå hyresgästernas priorite-ringar på ”rent, snyggt och tryggt”.

FastighetsutvecklingDrygt 300 miljoner kronor har fördelats på underhåll och moder-niseringar av bolagets drygt 9 600 bostäder. Här ingår reparationer, löpande och planerade underhåll. Drygt 40 tvättstugor har totalre-noverats under 2015. Renoveringar av badrum och våtrum fortsätter i hög takt. Även nyproduktion ökar. Under året invigdes 99 studentlä-genheter och byggnation av ytterli-gare 56 studentlägenheter påbörja-

Nyckeltal * 2015 2014 2013 2012 2011

Omsättning, mnkr 801 791 814 833 796


289 112 481** 59 51

Balansomslutning, mnkr 5 260 4 511 4 332 4 462 4 364

Justerat eget kapital, mnkr 1 186 1 188 1 067 567 522

Marknadsjusterad soliditet, procent

48 52 48 41 36



Antal tillsvidareanställda 164 155 160 147 146

Verksamhetstal

Hyresintäkter, mnkr 777 761 788 808 771

Uthyrningsgrad i % 99 99 99 99 99

Vakanser, antal 69 66 68 90 96

* Redovisningen avser koncernen

**Jämförelsestörande poster 2013; Resultat vid försäljning av fastigheter +423 mnkr, nedskrivning av fastighet -8,5 mnkr

des. Den första etappen av bygget på Oskarsgatan i Kneippen invigdes och 46 av totalt 176 lägenheter är uthyrda.

Medarbetarglädje i kampanjUnder 2015 genomfördes två externa kampanjer som byggde på bolagets tidigare undersökningar om motivationen hos de egna med-arbetarna. Det fina resultatet från medarbetarundersökningen, använ-des både i en rekryteringskampanj och genom budskapet ”Trivsel smit-tar av sig”. Utöver detta har bolaget fortsatt arbetat med kompetensut-veckling, metodutveckling enligt LEAN och med att skapa struktur, ordning och reda i bolagets interna processer.

45




Bolaget når 2015 ett resultat som är bättre än förväntat och ökade sin avkastning till moderbolaget med 6 000 tkr. Detta bland annat tack vare lägre räntekostnader än beräk-nat och sjunkande energikostnader till följd av bolagets energieffekti-viseringsarbete. 2015 bildades ett gemensamt förvaltningsbolag, Norr-köpings kommuns Lokalförvalt-ning AB, där Samhälls- & Event-fastigheter och lokalförsörjningen inom stadsbyggnadskontoret ingår. Bolagets anställda, exklusive VD, kommer genom en verksamhetsö-verlåtelse att ingå i det nya bolaget. Planering inför det nya förvaltnings-bolaget har tagit mycket arbetstid i anspråk under 2015.

Underhåll och investeringar Bolaget har löpande förvaltat och utvecklat lokaler och anläggningar avseende miljö, ekonomi, underhåll och teknisk drift. Kostnaderna för fastighetsdrift och felavhjälpande underhåll är linje med budget. Mediakostnaderna är lägre än för-väntat. Tyvärr har inte de planerade fastighetsförvärven från Norrkö-pings kommun genomförts under året. Inte heller byggnationen av den planerade Räddningsstationen i Skärblacka har påbörjats, på grund av försenad detaljplan. Projektering samt upphandling för ombyggnad av Hörsalen har genomförts under 2015.

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB äger, utvecklar och tillhandahåller ändamålsenliga fastigheter för evenemang, idrott och vissa former av samhällsservice. Genom strategiska investeringar, energieffektiviseringar och aktiv fastighetsförvaltning bidrar bolaget till moderna, attraktiva och funktionella miljöer som skapar långsiktigt värde för invånare, verksamheter och besökare i Norrköping.

Minskad energiförbrukningBolaget arbetar aktivt med energi-effektiviseringsåtgärder. Den för-brukade energimängden i befintligt fastighetsbestånd, har även i år, minskat jämfört med tidigare år.

Externa uppdragBolaget har under 2015 slutfört uppförande av ny verkstad och nytt kontor till Norrköping Hamn AB. Bolaget ansvarar för förstudie och genomförande av nytt magasin för lagring av pappersrullar, också till Norrköping Hamn AB. På upp-drag av Norrköping Parkering AB, hanterar bolaget upphandling och genomförande av ett nytt parke-ringshus i kvarteret Vårdtornet.

Nyckeltal 2015 2014 2013 2012 2011

Omsättning, mnkr 91 94 90 82 74


12 14 10 3 3

Balansomslutning, mnkr 812 802 798 779 761





Parkeringshuset beräknas stå klart under senare delen av 2017. Bolaget tar också fram systemhandlingar för nytt parkeringshus under Nya Torget. På uppdrag av Norrköping Spårvä-gar AB ansvarar bolaget för teknisk förvaltning av Spårvagnshallarna och gör detsamma för Norrköping Airport AB, avseende fastigheterna runt flygplatsen. Därtill har bolaget ansvar för ekonomisk och teknisk förvaltning av samtliga fastig-heter tillhörande Näringslivsfastigheter i Norrköping AB och Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB.

46



0 1 10m5

UTSÅLT UTSÅLT

HÖRSALEN - FÖRSLAG - FASAD MOT ÖSTER - SKALA 1:200(A3) - 151110

Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB

Kommunfullmäktige i Norrköping beslutade under 2015 att de tidigare bolagen Etablering Norrköping AB och Fastighets AB Butangia konsoli-deras i moderbolaget Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB och dotterbolaget Näringslivs-fastigheter i Norrköping AB. Den nya bolagsstrukturen ska ytterligare förstärka utvecklingen av stadsdelen Södra Butängen och mer effek-tivt skapa möjligheter för nya och befintliga verksamheter att växa och utvecklas i Norrköpings kommun.

För framtidens NorrköpingNorra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB ansvarar för att utveckla kommunens kvarters-mark i stadsdelen Södra Butängen. Moderbolaget har en aktiv roll i kommunens planarbete och ska, i samarbete med kommunen, ansvara för stadsdelens långsiktiga utformning, utseende och karaktär. Dotterbolaget Näringslivsfastighe-ter i Norrköping AB arbetar för att främja näringslivets utveckling i hela Norrköping, genom att tillhan-dahålla fastigheter och lokaler.

Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB har uppdraget att utveckla stadsdelen Södra Butängen till en attraktiv och levande stadsdel i Norrköping. Med fokus på fastigheter och lokaler erbjuder också dotterbolaget, Näringslivsfastigheter i Norrköping AB, vägledning och lösningar för affärsnytta och näringslivsmässig tillväxt i hela Norrköping.

Inför OstlänkenI samband med Ostlänken-projektet blir Södra Butängen en nyckel för stadens framtida utveckling. Norra Staden Fastighetsutveckling i Norr-köping AB ska i närtid förvärva, förvalta och utveckla fastigheter i området. Samtidigt arbetar bolaget för att Södra Butängen ska bebyggas för att möta kraven på en modern, funktionell och hållbar stadsmiljö. En stadsmiljö som ska bidra till hela Norrköpings attraktivitet och position som en av Sveriges mest expansiva städer.

Investeringar och underhållBolagets utveckling hänger i hög grad samman med tidplanen för Ostlänken. Då inga definitiva tids-mässiga beslut angående Ostlänken har fattats under 2015, har bolaget fokuserat på utveckling av sitt befintliga fastighetsbestånd. Bolaget har under året sålt två fastigheter belägna vid Flygplatsen. För att minska miljöpåverkan och kostna-der för fjärrvärme, har två fjärrvär-mecentraler bytts, i en fastighet vid Bråvalla och i Strykbrädan.

Nyckeltal * 2015* 2014** 2013** 2012** 2011**



12 19 1 1 1






* Redovisning avser koncernen bildad i maj 2015.** 2011-2014 avser Norra Staden Fastighetsutveckling AB (tidigare Fastighets AB Butangia) exklusive dot-terbolaget Näringslivsfastigheter i Norrköping AB (tidigare Etablering Norrköping AB).

FörvaltningI samband med den nya bolags-bildningen har 100 mnkr tillförts Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrköping AB, vilket innebär att moderbolagets eget kapital under året ökat väsentligt. Förvaltning sker genom avtal med dotterbolaget Näringslivsfastigheter AB, som i sin tur har ett förvaltningsavtal med Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB.

47




2015 har präglats av förändring och förnyelse. I år flyttade personalen från avfallsenheten in på huvud-kontoret på Lindövägen. Bolaget konstaterar att förändringen är posi-tiv. Med olika kompetenser samlade underlättas den interna dialogen och bolaget ser starka synergief-fekter av att verksamheterna nu arbetar under samma tak. En ny VD, Henrik Peterson, tillträdde i september.

Nytt system för hushållsavfallEtt lyckat försök med insamling av avfall via flerfackskärl har genom-förts, där upp till 10 olika sorters avfall har hämtats hos 3 000 villor. Systemet ger en ökad service för kunderna och en bättre utsortering, vilket ger stor miljönytta. Beslut är fattat om att 2016 erbjuda alla små-huskunder det nya systemet. Bolaget har arbetat fram en ny avfallstaxa, vilken gäller från och med den 1 januari 2016.

Norrköping Vatten och Avfall AB producerar dricksvatten av hög kvalitet och ansvarar för miljöriktig hantering av dagvatten och spillvatten. Bolaget har också i uppdrag att bedriva bredbandsverksamhet. Bolaget ansvarar dessutom för att samla in, transportera och återvinna hushållsavfall. Med tydlig ambition att klättra på avfallstrappan och med fokus på kvalitet, resurseffektivitet, leveranssäkerhet och miljö bidrar Norrköping Vatten och Avfall AB till livskvalitet och tillväxt i kommunen.

Fortsatt klimatanpassningBolaget har fokuserat på att kli-matanpassa både befintlig och ny bebyggelse. Främst med avseende på ökade nederbördsmängder, men också med tanke på en framtida förhöjd havsvattennivå. Ett stort arbete har genomförts, där bolaget tillsammans med kommunen, defi-nierat roller och tydliggjort vilken ansvarsfördelning som krävs för det viktiga arbetet med klimatanpass-ning i Norrköping.

VAnäten växerI takt med att staden växer behöver det kommunala vatten- och avlopps-nätet byggas ut. Under året har ett stort antal nya anslutningar tillkom-mit till ledningsnäten. Byggnatio-nen till omvandlingsområdet Göten har påbörjats 2015. Här kommer 147 fastigheter framöver att anslutas till kommunens ledningsnät.

Nyckeltal 2015 2014 2013 2012 2011

Omsättning, mnkr 351 305 219 222 218

Resultat före bokslutsdispostioner och skatt, mnkr 43 11 -29 9 -17

Balansomslutning, mnkr 1 229 1 164 1 094 1 021 906





Verksamhetstal

Utpumpat dricksvatten, miljoner kbm 13 13 14 13 13

Vattenförsäljning, miljoner kbm 10 10 10 10 10

Renat spillvatten, miljoner kbm 19 17 17 17 18

Antal anläggningar, Vatten och Avlopp 18 600 18 477 18 820 18 567 18 235

Antal bredbandsanslutna 1 918 700 600

Antal anläggningar, Avfall 70 000 68 810

Insamlad mängd matavfall, ton 5 559 3 978

Insamlat brännbart avfall, ton 20 074 15 912

Kamp om bredbandskunderBemanningen inom bredbandsverk-samheten har mer än fördubblats i år. Mycket beroende av att en stor aktör på marknaden satsat hårt på försäljning i kommunens tätorter. Bolaget har med en relativt liten organisation försökt att marknads-föra den egna produkten på bästa sätt och även försökt att bygga ut fibernätet i så hög takt som möjligt.

Energi och miljöBolaget har påbörjat byggnation vid Borgs Vattenverk för att bättre skydda vårt viktigaste livsmedel, dricksvattnet. 2015 inträffade en olycka där en stor volym bensin läckte ut från en anläggning på Händelö, som via dagvattensyste-men hamnade i processen på Slotts-hagens reningsverk. Funktionen på verket försämrades under några dagar men lyckligtvis inträffade inga personskador.

48




Konjunkturen tog fart under årets andra hälft och trots fluktuationer i omsättningen kan bolaget konsta-tera en höjd affärsnivå, jämfört med föregående år. Under året belasta-des dock resultatet med ett antal engångsposter på totalt 3,3 mnkr. Rensat från dessa och engångspos-ter på 2013 och 2014 års bokslut har bolaget en positiv utveckling av resultatet. 2015 gav ökad volym, vilket delvis förklaras av den omfat-tande inlagringen av transitolja tack vare ett lågt oljepris. Bolaget ser också en ökning på containersi-dan, där antalet anlöp fördubblats jämfört med förra året. I jämförelse med budget når bolaget de uppsatta målen för 2015.

Hamnanläggningen utvecklasEn ny verkstad och ett nytt kontor har tagits i anspråk i anslutning till Pampushamnen. Det är de första fysiska resultaten av den förestående hamnflytten. Bolaget lämnar större delen av norra inre hamnen i slutet av 2016 inför omvandlingen till ett framtida bostadsområde. En viktig

Norrköpings Hamn AB bedriver och utvecklar hamn-, stuveri- och terminalverksamhet. Med stöd av innovativa logistiklösningar för sina kunder, ett geografiskt läge med stort upptagningsområde och fördelaktig infrastruktur till lands och sjöss, skapar bolaget långsiktig lönsamhet. Tillsammans med Norrköpings kommun verkar bolaget för att Norrköping och dess region ska fortsätta att utvecklas som transport- och logistikcentrum.

del i detta arbete, är tillsättningen av en nyrekryterad projektledare som kommer att få en sammanhål-lande funktion i det stora projekt som hamnflytten innebär.

Bolagets fastighet på Stuvaregränd har sålts och flera byggentreprena-der har upphandlats. Bland annat den för utbyggnad av magasin för Billerud-Korsnäs. Som en konse-kvens av flytten från inre hamnen, har beslut också fattats om att utveckla Öhmansterminalen.

Marknad och försäljning i fokusHamnanläggningens kommande omvandling är ett stort och vik-tigt projekt. Samtidigt vill bolaget stärka sin marknadsposition och har arbetat för att lyfta den moderna, affärsmässiga och långsiktiga verksamhet som bedrivs. Som ett led i detta har bolaget modifierat sitt varumärke och bytt namn från Norrköpings Hamn och Stuveri AB till Norrköpings Hamn AB. Marknadsnärvaron på oljesidan har förstärkts och bolaget har utsett en specifikt ansvarig för detta segment.

Nyckeltal 2015 2014 2013 2012 2011

Omsättning, mnkr 190 182 185 208 236


8 15 11 14 25






Verksamhetstal

Godsomsättning (Kton) 3 880 3 525 3 524 3 716 3 937

TEUS (Tjugofotsekvivalenter) *) 65 169 68 866 67 875 74 750 79 100

Antal fartygsanlöp 941 975 1 094 1 120 1 233

Genomsnittligt GT (Gross tonnage)

5 950 5 415 5 186 4 755 4 380

* Redovisning avser koncernen.** TEUS är ett mått på hur många containrar med längd 20 fot, bredd 8 fot, höjd 8,6 fot ett fartyg kan lasta eller vilken volym som passerar igenom en hamn.

Från halvårsskiftet har den tidigare produktions- och försäljningsan-svarige övergått till att arbeta med enbart försäljning.

OrganisationBolagets stuveripersonal tilldelades i år ett ordinarie arbetsställe, istället för att som tidigare ambulera mellan olika terminaler. Anledningen till detta är att öka personalens kän-nedom om specifika kunder, krav och processer ute på terminalerna. Vidare har bolaget rekryterat en ny produktionschef, arbetat med att precisera bolagets interna övergri-pande och avdelningsvisa mål samt fört en flitig diskussion kring en gemensam värdegrund.

49




Bolaget summerar ett relativt tufft år 2015. Framförallt på grund av att de intensiva försöken med att hitta fler flygbolag på reguljärsidan inte lyckats. Det totala passagerarantalet står sig dock stadigt på cirka 110 000 resenärer och 2015 är bolagets bästa år någonsin avseende andel egengenererade intäkter. Norrköping Airport AB levererar ett resultat bättre än budget.

Landets fjärde charterflygplatsNorrköping flygplats är Sveri-ges största regionala flygplats på chartersidan. Ving och Fritidsresor står tillsammans för majoriteten av avgångarna och båda fortsätter att välja Norrköping, i oförminskad utsträckning. Fritidsresor utökade under 2015 med avgångar till Sardi-nien. Premiärturerna fylldes snabbt och extra avgångar sattes in, vilket

Norrköping Airport driver och utvecklar Norrköpings flygplats som erbjuder ett komplett utbud av charter-, reguljär-, och fraktflyg. I tätt samarbete med flygbolag och researrangörer öppnar flygplatsen dörren till attraktiva destinationer i Europa och hela världen. Det lättillgängliga läget i Norrköping ger miljöfördelar och hjälper människor och företag i regionen att resa effektivt.

gör att destinationen blir kvar från Norrköping 2016.

Under 2015 flög Scandjet och Sol-resor för första gången till Kroatien. Bolaget välkomnar Solresor tillbaka, då de efter en tids bortavaro åter valt Norrköping som avreseort. Totalt blev avgångarna till Turkiet något färre än planerat, på grund av det oroliga läget i landet.

ReguljärtrafikÅrets sista två månader stod flyg-platsen utan reguljärflyg, då Finnair något oväntat upphörde med sträckan Norrköping – Helsingfors, i oktober 2015. I samband med detta har arbetet med att attrahera nya flygbolag och reguljära flyglinjer intensifierats. Ett samarbete med näringslivet och fler kommunala aktörer pågår i denna fråga, något bolaget ser som väldigt positivt och som förhoppningsvis bidrar till att

Nyckeltal 2015 2014 2013 2012 2011


varav intäkt från Norrköpings kommun 8 15 20 16 21

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr -11 -7 -6 -6 -5

Erhållet koncernbidrag från Norrköping Rådhus AB 15 7 6 6 6

Resultat efter erhållet koncernbidrag 4 0 0 0 1

Total finansiering från Norrköpings kommun*, mnkr 22 22 26 22 27






VerksamhetstalAntal passagerare 109 137 119 394 109 160 111 009 114 111

Ton frakt 134 74 61 83 89

Antal landningar 4 733 6 391 6 587 7 246 7 429

Kostnad kr/passagerare 434 429 495 433 397

Andel egengenererade intäkter av totala intäkter, % 60 56 53 54 37

Antal allvarliga störningar orsakade av flygplatsen 0 0 0 0 0

Antal förseningar orsakade av flygplatsen i procent av totala antalet avgångar

0 0 1 0 1

Energiförbrukning per passagerare kWh 14 12 14 14 13

* Avser summan av intäkter från Norrköpings kommun och koncernbidrag från Norrköping Rådhus AB.

en ny reguljär aktör snart flyger från Norrköping.

2015 var den andra sommaren som Gotlandsflyg trafikerade Norrkö-ping – Visby. Sträckan är populär och avgångarna utökades med 50 procent, jämfört med 2014.

Norrköping flygplats gör samhällsnyttaAv de nästan 5 000 landningar som gjordes på flygplatsen under 2015, var nästan 4 500 av annan karaktär än flyg enligt tidtabell. Endast pas-sagerare på planerade flighter räknas i statistiken, men bolaget poäng-terar nyttan med den stora andel flygningar som tillkommer därutö-ver. I Norrköping finns exempelvis också taxiflyg, ambulansflyg och brandflyg, tjänster som under året utnyttjats av näringslivet, av Brå-valla festivalens allra största stjärnor och framförallt, av sjukvården och andra samhällsnyttiga aktörer.

50




2015 var ett bra år för Norrköping Spårvägar AB, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Inga storaförändringar har ägt rum och bola-get har haft tid och möjlighet att konsolidera sin verksamhet, vilket varit välbehövligt och viktigt nu under bolagets femte verksamhetsår. Balansräkningen är fortsatt stark och bolaget summerar en bra eko-nomisk buffert för kommande år.

SpårvagnsflottanBolaget äger sedan i slutet av 2014 totalt 24 spårvagnar. 16 vagnar av modell M06 och 8 vagnar av modell M97. Dessa utgör samtliga spårvagnar som rullar i Norrköping. Den omfattande genomgången som alla spårvagnar av säkerhets-skäl genomgår var åttonde år, så kallad F8-service, påbörjades under 2015, för modell M06. Vagnarna servas och besiktigas enligt tillver-karens serviceprogram och samtliga M06-vagnar kommer de närmaste åren att genomgå denna service.

Samtal som under en tid förts med SLL, Stockholms Läns Landsting, angående köp av deras 6 spårvagnar av modell M06, har under 2015 konkretiserats och förvärvet kan snart bli verklighet.

Norrköping Spårvägar bidrar till ändamålsenlig, smidig och miljövänlig kollektivtrafik genom uppdraget att äga, förvalta och hyra ut de spårvagnar och anläggningar som behövs för att driva spårbunden trafik i Norrköping. Genom sin roll har bolaget del i ambitionen att bidra till en stadsmiljö som stärker bilden av Norrköping.

Om samtliga inblandade parter godkänner affären, kommer de 6 Stockholmsvagnarna att rulla i Norrköping 2018/2019 och planeras ersätta dagens modell M97. Syftet med köpet är att få en modern spår-vagnflotta samtidigt som enlighet i vagnsmodellerna underlättar för både människor och teknik.

SpårvagnshallarnaBolaget ansvarar för fastigheten Spårvagnshallarna. Löpande drift och teknisk förvaltning sköts, via samarbetsavtal, av Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB. Underhåll och investeringar för fastigheten har 2015 primärt syftat till att förbättra arbetsmiljön, öka säkerheten och sänka ener-giförbrukningen. Förebyggande arbete sker via regelbunden teknisk tillsyn av Spårvagnshallarna, vilken dokumenteras i ett ändamålsenligt fastighetssystem.

Den mest omfattande investe-ringen under året, om totalt 27 mnkr, är färdigställandet av en ny slip- och målerianläggning. Fast-ighetens gamla slip- och målerian-läggning kommer istället att byggas om till en Boggietvätt.

Nyckeltal 2015 2014 2013 2012 2011


Resultat före bokslutsdispostioner och skatt, mnkr

14 0 6 5 11






Verksamhetstal

Antal ägda spårvagnar 24 24 23 22 16

MiljöGenom sin verksamhet bidrar Norrköping Spårvägar AB på många olika sätt till en miljömässigt hållbar och modern kollektivtrafik.

51




Norrköping växer i rask takt, nya bostäder byggs för fullt och efter-frågan av parkeringsplatser ökar. Norrköping Parkering AB ansvarar för att skapa nya parkeringsplatser, framförallt i samband med nypro-duktion av bostäder. Varje enskilt byggprojekt avseende en ny parke-ringsanläggning sker på initiativ av kommunens stadsplaneringsnämnd och tar form i tät dialog med tek-niska nämnden.

Klimatsmart och kostnadseffektivtBolaget bidrar till att underlätta nyproduktion av bostäder genom att i nära samarbete med fastighetsä-gare, och med kommunen, arbeta fram lösningar för tillhörande par-keringsplatser. Istället för att varje enskild fastighetsägare planerar sin egen lösning, ska Norrköping Parkering AB kunna presentera ett samordnat förslag med ett tydligt miljötänkande och lägsta möjliga kostnad i fokus.

Tillgängligt och trafiksäkertBolaget tar i sitt planeringsarbete stor hänsyn till utförande och placering av nya anläggningar. Det är viktigt att gestaltning och utformning av nya parkeringshus på ett naturligt, tillgängligt och trafiksäkert sätt smälter in i befint-liga miljöer.

Norrköping Parkering AB utvecklar och erbjuder attraktiva och ändamålsenliga parkeringsanläggningar i Norrköpings innerstad. Genom att tillhandahålla lämpliga platser och byggnader för bilparkering verkar bolaget för att skapa trafiksäkerhet, tillgänglighet och för att underlätta bostadsbyggandet i kommunen.

Parkeringsprojekt för fler platserI det projekt som kommit längst 2015, har stor hänsyn just till den unika miljön i Industrilandskapet tagits. Det nya parkeringshuset i kvarteret Vårdtornet, i Industri-landskapet, kommer att ha 315 p-platser, varav 85 platser för allmän parkering. Går allt planenligt, står parkeringshuset klart under 2017. Investeringen i kvarteret Vårdtor-nets nya parkeringshus beräknas uppgå till cirka 95 miljoner kronor.

Bolaget har under året engagerats också i samband med projektering av nya bostäder vid Nya Torget och i kvarteret Rosen. Vid Nya Torget planeras ytterligare ett nytt parkeringshus, förlagt under de nya bostäderna. Detaljplanen för byggnaden har vunnit laga kraft och bolaget arbetar för fullt med att ta fram systemhandlingar. Parke-ringshuset vid Nya Torget planeras få cirka 180 platser, varav 50 platser tilldelas boendeparkering. Anlägg-ningen beräknas stå färdig somma-ren 2017.

Bolaget bildades 2013 och verk-samheten är fortfarande under uppbyggnad. Under 2015 har bolaget dock varit i full gång med aktiviteter. Norrköpings expansion, de konkreta planerna på fortsatt nyproduktion av bostäder i inner-staden och det uttalade behovet av fler parkeringsplatser, gör att bolaget sannolikt engageras i fler projekt inom en snar framtid.

Nyckeltal 2015 2014 2013

Omsättning, mnkr 0 0 0


0 0 0

Balansomslutning, mnkr 50 51 50

Justerat eget kapital, mnkr 50 50 50

Soliditet, procent 100 99 100

Bruttoinvesteringar, mnkr 1 1 0

52




Bolaget sammanfattar ännu ett innehållsrikt nöjes-, besöks- och evenemangsår. Det totala antalet arrangemang slår rekord. Bolaget har under 2015 bidragit till genom-förandet av 25 lokala, regionala och internationella evenemang inom bland annat musik, kultur och idrott.

Välbesökt sommarstadBesöksnäringen har positionerat sig som en viktig bransch för tillväxt och attraktivitet i kommunen. Branschen omsätter 1,6 miljarder och skapar närmare 1200 arbets-tillfällen. Sommaren 2015 lockade rekordmånga besökare, mycket på grund av djurparkens framgångar, men också tack vare bolagets gene-rösa evenemangsutbud. Bråvalla festivals tredje upplaga lockade drygt 50 000 besökare och en stor publik njöt av de tre julikvällar då industrilandskapet fylldes under ”Industri-semester”. Valborgs-firande, Nationaldagskalas och Augustifesten, är andra exempel på genomförda evenemang, sommar-halvåret 2015.

Upplev Norrköping AB stimulerar besöksnäringen, genomför evenemang och marknadsför Norrköping som en attraktiv kommun att besöka och uppleva. Tillsammans med näringslivet arbetar bolaget för att göra Norrköping till en av landets ledande besöksmagneter för konserter, kongresser, mässor, teater, idrotts- och nöjesevenemang samt turism.

Arrangemangsljus i vintermörkerUnder 2015 tecknades ett tioårsavtal med festivalarrangören FKP Scorpio avseende mark, byggnader och festi-valen på Bråvalla. I februari genom-förde bolaget tillsammans med FKP Scorpio också stadens första vinterfestival, Where s the Music? Festivalen bestod av en showca-sefestival, med nya artister och livemusik, och en konferensdel, med nätverkande och forum för olika aktörer i musikbranschen. Premiär-året bjöd på över 140 konserter och lockade drygt 400 internationella delegater och cirka 5 000 besökare. I slutet av året startade ”Norrköping Light Festival”, en samling konst-verk och ljusinstallationer placerade längs Strömmen i syfte att lysa upp Norrköpingsbornas tillvaro.

Skapar reseanledningarÄven 2015 visades en världsutställ-ning i Norrköping. Årets satsning, NASA - A Human Adventure, lockade cirka 35 000 besökare, en bra siffra - som dock inte motsva-rade bolagets förväntningar. Höga publiksiffror väntas under SM-veckan, som är i juli 2016. Bolaget har tillsammans med Norrköpings näringsliv arbetat med en affärs-

Nyckeltal 2015 2014 2013 2012 2011


varav intäkt från Norrköpings kommun 12 12 11* 11 11

Resultat före bokslutsdispostioner och skatt, mnkr

-5 4 -1 1 2






plattform som gör det bästa av eventet - för deltagarna, för publi-ken och för Norrköping. Bolaget har planerat inför Melodifestivalens deltävling, som arrangeras i februari 2016. Samverkan mellan olika branscher behövs för att fortsatt stärka Norrköpings platsvarumärke. Bolaget välkomnar de fina samar-beten med näringslivet som präglat 2015.

53




2015 präglades av en positiv utveck-ling för verksamheten i stort och av flera fantastiska evenemang. Bolaget har under året arbetat intensivt för att spetsa sig ytterligare kring uppdraget att vara en arena för Norrköpings besöksnäring. En plats som lockar människor, som visar stadens unika erbjudande och rika kulturutbud. Bolaget sprider dagligen budskapet om Norrköping som en av Sveriges bästa platser att leva och mötas på.

Stort intresse för mötesplatsenÅret startade med Idrottsgala och Centerns kommundagar, evene-mang som välkomnades till staden. I februari marknadsfördes Louis De Geer och Norrköping på mässan Möten & Events i Stockholm. Responsen var bra och bolaget skapade kontakt med flera aktörer, intresserade av Norrköping som mötesplats. Under 2015 hade bland andra Sveriges habiliteringschefer, Sveriges socialchefer och Sveriges kyrkogårdschefer flerdagarskon-

Louis De Geer Konsert & Kongress AB stärker Norrköping som en attraktiv ort för arrangemang. Bolaget hyr ut lokaler i byggnaderna Louis De Geer Konsert & Kongress, Flygeln, Värmekyrkan samt scenen och byggnaden på Kråkholmen. Bolaget marknadsför, samordnar och genomför mässor, kongresser, konferenser, kulturevenemang och konserter. I samband med aktiviteter i lokalerna bedriver bolaget också restaurangverksamhet. Utbudet kännetecknas av stor variation som lockar såväl invånare i Norrköpings kommun som hitresta besökare.

ferenser i lokalerna och bolaget välkomnade återigen Norrköpings Näringslivsgala. Ett antal skolor och organisationer har valt De Geer- hallen som samlingsplats för per-sonal och medlemmar. Ett flertal studentbaler, julfester och olika typer av företagsevent har dessutom arrangerats i lokalerna.

Konsertlokalen Louis De GeerKonsertåret inleddes med den upp-märksammade festivalen Where s the Music? Hallo Saferide, Tove Styrke, Hoffmaestro och Movits, var några av akterna som underhöll i Louis De Geers lokaler. Strax efter festivalen, höll First Aid Kit konsert i Flygeln. Året innehöll flera musika-liska höjdpunkter, bland annat med Thåström, Danko Jones, In Flames, Ulf Lundell och Carola. Därtill har bolaget välkomnat publika succéer som föreställningarna med After Shave, Schyffert och Lindström samt populära Mia Skäringer. Lyckad blev också premiären av mat- och dryckesmässan ”Makalöst gott”.

Nyckeltal 2015 2014 2013 2012 2011


Resultat före bokslutsdisposi-tioner och skatt, mnkr

-1 -3 -3 -2 -2






Verksamhetstal

Antal konferenser 275 269 288 294 243

Antal konferensbesökare 34 785 35 269 43 910 49 393 36 641

Antal konserter 48 62 56 56 51

Antal konsertbesökare 35 884 41 472 50 679 41 562 32 215

Kvalitativ verksamhetBolaget har under året fortsatt med investeringar för bevarandet av äldre inventarier som finns i lokalerna, både för att säkerställa trivseln hos besökarna och för att vårda de värdefulla föremålen. Ett kontinu-erligt arbete pågår för att bevara och förbättra kvaliteten i bolagets loka-ler. Arbetet för att skapa en intern organisation bättre anpassad till dagens möjligheter och utmaningar har också fortsatt under 2015, bland annat genom förstärkningar på försäljningssidan.

54




Norrköping Visualisering AB har under 2015 haft glädjen att fira fem år av framgångsrik verksamhet för Visualiseringscenter C. Fri entré och jubileumspriser i domen lockade över 91 500 besökare från hela landet och sommaren 2015 blev den mest välbesökta någonsin. ”Håll-bar utveckling”, var temat för årets skolprogram då centret besöktes av drygt 11 700 elever, vilket också är besöksrekord.

Nystart, om förnyad stad och med ny VDJubileumsåret 2015 präglades av förnyelse. Inledningsvis invigdes utställningen Urban Vision, som med hjälp av visualiseringsteknik berättar om stadsplanering och Norrköpings kommande omvand-ling. Även utställningen ”Att visa det man inte kan se 2.0”, förnyades med tre unika installationer om hjärnan, framtagna i samverkan med Tekniska museet i Stockholm. Under hösten tillträdde också en ny

Norrköping Visualisering AB bedriver nationell science center verksamhet, primärt i syfte att förmedla kunskap om visualisering, naturvetenskap och teknik. Genom samarbeten med forskare av världsklass och leverantörer av ny teknik uppnås ett högklassigt innehåll i utställningar och visningar i domteater. Centrets utbud attraherar skolor, allmänhet, näringsliv och forskare. De moderna miljöerna mitt i Norrköpings historiska industrilandskap, gör upplevelsen komplett.

VD för Norrköping Visualisering AB. Sofia Seifarth har mångårig erfarenhet av ledande befattningar inom publik verksamhet från Tek-niska museet och Arbetets museum samt forskarbakgrund från Linkö-pings universitet.

Besöksrekord lovaktiviteterMed projektet Digispace vill bolaget positionera Visualiseringscenter C som landets ledande digitala science center. Visualiseringsteknik i fram-kant ska få centret att fortsatt bidra till ett ökat intresse för teknik och naturvetenskap, inte minst bland unga. Idéer som ligger till grund för Digispace testades under höstlovet, i digitala makerspaces. Här fick besö-kare, främst barn och ungdomar, chansen att skapa unika föremål och skriva ut dem med hjälp av 3D teknik. Lyckade program och film-satsningar gjorde årets lovaktiviteter till de mest välbesökta någonsin. Under våren lanserades domfilmen ”Dinosaurs at dusk”, som drog stor publik över sommaren och lagom till höstlovet hade filmen ”Osynliga mysterier” premiär.

Nyckeltal 2015 2014 2013 2012 2011


varav intäkt från Norrköpings kommun 11 5 5 2 2

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt, mnkr -1 -8 -8 -8 -11

Erhållet koncernbidrag från Norrköping Rådhus AB 1 8 8 8 11

Resultat efter erhållet koncernbidrag 0 0 0 0 0

Total finansiering från Norrköpings kommun *, mnkr 12 13 12 11 12






Verksamhetstal

Antal besökare 91 500 90 800 95 000 110 000 120 000

Antal betalande besökare 54 000 51 150 50 500 43 000 45 000

Antal skolelever 11 700 8 150 8 200 7 500 9 200

därav skolelever från Norrköpings kommun 6 900 4 200 4 600 3 800 5 900* Avser summan av intäkter från Norrköpings kommun och koncernbidrag från Norrköping Rådhus AB.

SamverkanLiksom tidigare år har bolagets verksamhet präglats av spännande samarbeten med statliga verk, kom-muner, stiftelser och näringsliv. Även internationella samarbeten har inletts. Visualiseringscenter C har utsetts till svensk nod för det omfat-tande EU-projektet SPARKS, som involverar 29 länder och drivs av europeiska science center-organisa-tionen Ecsite. Projektet ska enga-gera allmänheten i frågor som rör ansvarsfull forskning och resultera i en vandringsutställning som visas på centret under 2017.

55




Norrköping Symfoniorkester AB uppnådde under 2015 sina konst-närliga och publika mål och levere-rar vid ingången i Scenkonstbolaget i Östergötland AB ett ekonomiskt resultat i balans samt en ökad abon-nemangsförsäljning.

En vinnande orkesterEtt innehållsrikt 2015 präglades positivt redan inledningsvis, med två Grammisvinster! En för den unika inspelningen av Allan Pet-terssons nionde symfoni och en för Hommage med Sven-Bertil Taube. Detta tydliggör verksamhetens bredd och variation.

Nya publikgrupperBolagets uppdrag och uttalade ambition att nå nya målgrupper är fortsatt framgångsrikt. ”Öppen orkester”, med fri entré, bjöd för första gången in till en konsert med programvärdar som tillgänglig-gjorde evenemanget på svenska,

Norrköping Symfoniorkester AB:s uppdrag är att erbjuda konsertverksamhet med symfonisk musik på en konstnärlig nivå som uppmärksammas såväl nationellt som internationellt. Repertoaren är bred och verk-samheten inriktad på att bevara Norrköpings Symfoniorkester som en av landets ledande och mest innovativa. Bolaget är en resurs som stimulerar till kulturell verksamhet och bidrar till utvecklingen av kulturlivet i Norrköping och i regionen.

somaliska, arabiska och bosniska och som besöktes av cirka 1000 personer. Sommarens utomhus-konsert i Vasaparken med ABBAs musik lockade en rekordpublik om cirka 10 000. Arbetet för att nå ut i regionen har bland annat resulterat i både barn- och vuxenkonserter i Finspång och Åtvidaberg.

För barn och ungdomarMötet med barn och ungdomar utgör en stor del av bolagets kärn-verksamhet. Årets unika satsning var inspelningen av SONs första barnskiva med nyskriven musik. Skivan och en sångbok från Natur och Kultur lanserades på Kulturnat-ten med en stor konsert och musi-ken har givits som skolföreställning under året.

Musikaliska höjdpunkter 2015Konserterna på det franska temat utmärker sig. Här finns Faurés Requiem, mötet med Brel/Piaf och lyckade samarbeten med Operahög-

Nyckeltal * 2015 2014 2013 2012 2011

Omsättning, mnkr 81 81 80

varav intäkt från Norrköpings kommun 41 43 42


0 0 0

Balansomslutning, mnkr 25 24 24 10

Justerat eget kapital, mnkr 10 10 11 10

Soliditet, procent 40 42 44 100

Bruttoinvesteringar, mnkr 0 0 1

Antal tillsvidareanställda 90 90 90

Verksamhetstal

Publikantal i Östergötland 62 998 59 118 61 870 56 938 53 271

Publikantal totalt ** 64 598 66 571 65 916 108 921 53 798

Antal konserter i Östergötland 79 75 82 67 69

Antal konserter totalt 81 86 87 71 70

Andel barn och ungdomar av totalt publikantal, procent

30 30 25

* 2013 är första året för verksamheten i bolagsform** 2012 medverkade SON vid invigningen av Friends Arena med 46 000 personer i publiken.

skolan. Samarbetet med regionala körer kulminerade i framförandet av Cavalleria Rusticana. Mycket uppmärksammat blev också fram-förandet av Coriglianos slagverks-konsert med SONs stämledare Martin Orraryd som solist. Den nya konstmusiken och norrköpingston-sättare stod i centrum i festivalen Norrköpingsljud. Höstsäsongen inleddes med Wientema, där orkes-terns kärnrepertoar lyftes fram med till exempel Mahlersymfonier och bjöd på världssolister som violinis-ten Simone Lamsma.

Populär studioorkesterUnder 2015 spelades uppföljaren till framgångsrika Hommage in, likaså Petterssons trettonde sym-foni. Operan Gildet på Solhaug av Wilhelm Stenhammar spelades in på skiva för första gången och sym-foniorkestern har också medverkat i TV-filmen Senses, vilken sänds i SVT under 2016.

56



Nyckeltal 2015 2014

Verksamhetens externa intäkter, mnkr 8 6

Verksamhetens kostnader, mnkr -33 -31

Avskrivningar, mnkr 0 0

Verksamhetens nettokostnader, mnkr -25 -25

Ägarbidrag/medlemsavgift, mnkr 28 27

Finansiella intäkter och kostnader, mnkr 0 0

Årets resultat, mnkr 3 2

Summa tillgångar, mnkr 17 14

Summa skulder, mnkr 5 4

Soliditet, procent 73 71

Investeringar, mnkr 0 0

Antal tillsvidareanställda 44

Kommunalförbundet fjärde storstadsregionen

Kommunalförbundet fjärde storstadsregionen ansvarar för Linköpings ochNorrköpings kommuns löne- ochupphandlingsverksamhet. Förbundetstartade 2008 med löneverksamheten och under 2009 överfördes den kommun-gemensamma upphandlingsverksamheten till kommunalförbundet.

Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland

Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland bildades 2011-01-01 av Norrköpings och Linköpings kommuner. Förbundet består av tidigare brandförsvaret i Norrköping och räddningstjänsten i Linkö-ping. Tidigare organisationers verksamheter har övertagits av förbundet samtidigt som det har fått ett utökat samlat uppdrag inom området samhällsskydd och beredskap.

För fördelning av bidrag mellan med-lemskommunerna till kommunalförbundet Räddningstjänst Östra Götaland används SCB:s befolkningsstatistik den 31 decem-ber året näst före budgetåret. Norrköpings kommun har under 2015 betalat 74 mnkr till räddningstjänstförbundet.

Nyckeltal 2015 2014

Verksamhetens externa intäkter, mnkr 21 20

Verksamhetens kostnader, mnkr -185 -170

Avskrivningar, mnkr -9 -7

Verksamhetens nettokostnader, mnkr -173 -157

Ägarbidrag/medlemsavgift, mnkr 175 157

Finansiella intäkter och kostnader, mnkr -1 0

Årets resultat, mnkr 1 0

Summa tillgångar, mnkr 99 93

Summa skulder, mnkr 59 51

Soliditet, procent 9 7

Investeringar, mnkr 20 5

Antal tillsvidareanställda 415 324

ÅRETS VERKSAMHET

I KOMMUNALFÖRBUND

57



Fastighets AB Händelö

Fastighets AB Herstadberg

Blåmart Fastighetsutveckling AB (50%)

Näringslivsfastigheter i Norrköping AB

Norrköpings kommunkoncern

SAMMANSTÄLLDA RÄKENSKAPER

Kultur- och fritids-nämnd

Byggnads- och miljöskyddsnämnd

Socialnämnd

Teknisk nämnd

Arbetsmarknads- och vuxen utbild-nings nämnd

Överförmyndare

Valnämnd

Studentbo i Norrköping AB

Norrköping Container Freight Station AB

Hyresbostädershus 1 i Norrköping AB

Boteknik i Norrköping AB

Strömvillan AB

Enspännaren i Norrköping AB

Parken Event & Arena AB (1 aktie)

AB Norrköpings Idrottspark (1 aktie)


KommunstyrelsePersonalutskott

Krisledningsutskott

Bredbandsutskott

Norrköpings kommun

Kommunrevisorer

Tillfälliga fullmäk tige-beredningar

Utbildningsnämnd

Vård- och omsorgsnämnd

Stadsplanerings-nämnd

Finans

Utbildning

Social omsorg

Samhällsbyggnad

Kommun fullmäktige

Uppdragsföretag*

Socialkontor

Stadsbyggnadskontor

Tekniskt kontor

Bygg och miljökontor

Kultur- och fritids-kontor

Utbildningskontor

Revisionskontor

Kommunstyrelsens kontor



Överförmyndar enheten

Arbetsmarknadskontor

Vård- och omsorgs-kontor






Norrköpings kommuns Lokalförvaltning AB (23%)







Intressebolaget Nya Norrköping AB (43 %)

Åtta verksamhetsnämnder har inför medborgarna det politiska ansvaret för verksamheten inom olika områden. Verksam-hetsnämnderna ger uppdrag och ekonomiska resurser till kommunala enheter eller köper tjänster av privata entrepre-nörer. De har också ansvar för uppföljning av både verksam-heten och det ekonomiska resultatet.

I den samlade kommunala verksamheten ingår all verk-samhet där kommunen har ett bestämmande eller betydande inflytande, även de så kallade uppdragsföretagen*. I organisationsschemat ingår kommunen och dess koncern-företag med en ägandeandel med mer än 50 procent.

* Läs mer om uppdrags företag på sidan 84.

East Sweden Bryssel AB (50 %, vilande)

Gamlebro AB (50%)

Norra Lyckorna 2015 AB


58


Sammanställda räkenskaper

Norrköpings kommunkoncern



Ekonomisk sammanställning över Norrköpings kommunkoncern

Bolag Omsättning mnkr

Resultat före skatt mnkr

Balansomslutning mnkr

Soliditet procent

Investe ringar mnkr

Hyresbostäder i Norrköping AB 801 289 5 260 23 636

Samhälls- och Eventfastigheter i Norrköping AB 91 12 812 5 16

Norra Staden Fastighetsutveckling i Norrk AB 36 12 363 53 54

Norrköping Vatten och Avfall AB 351 43 1 229 11 105

Norrköpings Hamn AB 190 8 265 71 15

Norrköping Airport AB 36 -11 68 50 8

Norrköping Spårvägar AB 49 14 396 14 20

Norrköping Parkering AB 0 0 50 100 1

Upplev Norrköping AB 31 -5 20 54 2

Louis de Geer Konsert & Kongress i Norrköping AB 38 -1 21 46 0

Norrköping Visualisering AB 25 -1 16 45 1

Norrköping Symfoniorkester AB 81 0 25 40 0

Norrköping Lokalförvaltning AB

Summa bolagen 1 729 361 8 525 858

Norrköpings Rådhus AB (moderbolaget) 0 175 1 930 22 185

Avskrivning övervärden -21

Koncernelimineringar -85 -237 -529

Summa Rådhuskoncernen 1 644 278 9 926 1 043

Norrköpings kommun, inkl skatteintäkter och utjämning

8 383 221 17 481 41 738

Koncernelimineringar -943 14 -9 602

Summa kommunkoncernen 9 084 513 17 805 1 781

59



Kostnader, intäkter, fordringar och skulder, tkr

Försäljning Lån

Enhet Köpare Säljare Givare Mottagare

Kommunen 348 119 52 820 7 264 630 505 313

Norrköping Rådhus AB 13 207 013 1 516 672

Hyresbostäder i Norrköping AB 6 277 79 445 309 3 782 678

Samhälls- och eventfastigheter i Norrköping AB 1 680 84 704 6 182 735 631

Näringslivsfastigheter i Norrköping AB 684 7 840 191 131 065

Norra Stadens Fastighetsutveckling i Norrköping AB 85 85 984

Norrköping Vatten och Avfall AB 8 492 27 024 14 401 751 260

Norrköpings Hamn AB 10 882 37 768 93 424 1 674

Norrköping Airport AB 2 208 4 22 477

Norrköping Spårvägar AB 747 38 703 320 263

Upplev Norrköping AB 668 20 154 13 722

Norrköping Visualisering AB 6 528 11 904 109 2 910

Norrköping Symfoniorkester AB 9 644 37 242 24 177

Louis de Geer Konsert & Kongress i Norrk AB 4 892 3 331 13 136

Norrköping Parkering AB 20 46 665

Bidrag, tillskott och utdelningar, tkr

Räntor Koncernbidrag/utdelning

Enhet Givna Mottagna Givna Mottagna

Kommunen 291 135 619

Norrköping Rådhus AB 17 600 26 918 253 518

Hyresbostäder i Norrköping AB 74 310 226 600

Norrköpings Hamn AB 84 11 200

Samhälls- och eventfastigheter i Norrköping AB 16 264 7 100

Näringslivsfastigheter i Norrköping AB 3 328 2 188

Norrköping Vatten och Avfall AB 16 447 3 800

Upplev Norrköping AB 8

Norrköping Airport AB 347 14 460

Norra Stadens Fastighetsutveckling i Norrköping AB 58 122

Norrköping Spårvägar AB 7 186 1 000 8 279

Norrköping Visualisering AB 79 1 630 2 600

Norrköping Symfoniorkester AB 17

Louis de Geer Konsert & Kongress i Norrk AB 11 1 314

Norrköping Parkering AB 49 265

Interna mellanhavandenNedanstående tabeller visar interna mellanhavanden mellan koncernföretagen. Upplysningarna ger en samlad bild av de ekonomiska engagemangen i den kommunala koncernen.

60



Kommunen 2015 2014 2013 2012 2011

Antal invånare 31 december 137 035 135 283 133 749 132 129 130 623

Kommunal utdebitering per 100 kr 1 21,25 21,28 21,03 21,03 21,45

Verksamhetens nettokostnader exkl. avskrivningar, mnkr 2 -6 713 -6 469 -6 111,1 -5 942,2 -5 642,0

Skatteintäkter och kommunal utjämning, mnkr 7 007 6 686 6 396,8 6 150,0 6 115,2

Finansnetto, mnkr 2 -37 6 7,5 32,7 42,3

Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkter och kommunal utjämning, procent

96 97 95,4 96,1 91,6

Tillgångar totalt, mnkr 17 481 16 631 15 592 15 293 14 081

tillgångar per invånare, kr 127 569 122 935 116 579 115 746 107 798

Skulder totalt, mnkr 9 986 9 358 8 297 8 157 7 435

Skulder per invånare, kr 72 870 69 174 62 037 61 732 55 921

Nettolåneskuld totalt, mnkr -931 -444 0 0 0

Nettolåneskuld per invånare, kr 6 794 3 282 0 0 0

Nettotillgång totalt, mnkr 0 0 96 68 270

Nettotillgång per invånare, kr 0 0 718 515 2 067

Eget kapital totalt, mnkr 7 091 6 870 6 907 6 771 6 631

Soliditet 3 41 41 44 44 47

1 25 öre har 2014 skatteväxlats med landstinget på grund av ändrat huvudmannaskap för hemsjukvården. 2015 har en ekonomisk reglering mellan regionen och kommunen skett avseende samverkansavtal om regionalt utveklingsarbete.2 exklusive jämförelsestörande poster3 inklusive internbankens vidareutlåning till kommunala bolag

Koncernen 2015 2014 2013 2012 2011

Årets resultat, mnkr 446 158 550 205 265

Tillgångar, mnkr 17 811 16 858 15 599 14 945 14 009

Tillgångar, per invånare, kr 129 974 124 613 116 629 113 101 107 248

Skulder och avsättningar, mnkr 10 996 10 490 9 462 9 358 8 608

Skulder och avsättningar, per invånare, kr 80 242 77 543 70 744 70 821 59 997

Eget kapital, inkl reserver, mnkr 6 815 6 368 6 137 5 587 5 382

Eget kapital, per invånare, kr 49 732 47 072 45 884 42 288 41 203

Rörelsekapital, mnkr 1 -2 365 -2 714 -3 235 -3 344 -2 948

Balanslikviditet, procent 2 57 56 42 45 47

Soliditet, procent 3 38 37 40 38 38

Skuldsättningsgrad, procent 4 57 57 56 63 56

1 Omsättningstillgångar minus korta skulder. 2 Omsättningstillgångar dividerat med korta skulder.3 Eget kapital dividerat med tillgångar. 4 Skulder dividerat med tillgångar.

Antal anställda 2015

Totalt är det 9 824 tillsvidare anställda i kommunen och dotterbolagen.

Norrköpings kommun

9 230

Dotterbolagen 594

Fem år i sammandragI de sammanställda räkenskaperna nedan benämnd koncernen ingår kommunen och dess dotterbolag där ägarandelen är mer än 50 procent.

2007 bildades Norrköping Rådhus AB som är helägt av Norrköpings kommun och koncernen är nu en äkta bolags-koncern. Norrköping Rådhus är för närvarande ägare av 14 dotterbolag varav 3 är egna koncerner.

61



Koncernen Kommunen

mnkr Not 2015 2014 2015 2014

Verksamhetens intäkter 1 2 649 2 458 1 376 1 228

Verksamhetens kostnader 2 -8 861 -8 450 -8 029 -7 697

Avskrivningar 3 -223 -437 -209 -221

Verksamhetens nettokostnader 6 435 6 429 6 862 6 690

Skatteintäkter 4 5 377 5 117 5 377 5 117

Kommunal utjämning m m 5 1 630 1 569 1 630 1 569

Finansiella intäkter 6 198 212 333 358

Finansiella kostnader 7 -257 -334 -257 -325

Resultat före extraordinära poster och skatt 513 135 221 29

Aktuell skatt -67 23

Årets resultat 446 158 221 29

Resultaträkning

62



Koncernen Kommunen

mnkr Not 20151231 20141231 20151231 20141231

Tillgångar

Anläggningstillgångar

Immateriella 1 2 0 0

Materiella

Mark, byggnader och anläggningar 8 11 736 10 457 5 439 4 949

Maskiner och inventarier 9 1 999 1 950 454 405

Finansiella

Värdepapper, andelar och bostadsrätter * 10 622 408 983 668

Långfristiga fordringar 11 342 511 7 540 7 077

Summa anläggningstillgångar 14 699 13 328 14 416 13 099

Omsättningstillgångar

Förråd, lager och exploateringsfastigheter 12 269 28 239 13

Kortfristiga fordringar 13 575 1 594 582 1 613

Kortfristiga värdepapper * 14 2 133 1903 2 133 1 903

Kassa och bank 15 135 5 111 3

Summa omsättningstillgångar 3 112 3 530 3 065 3 532

Summa tillgångar 17 811 16 858 17 481 16 631

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 16 6 815 6 368 7 091 6 870

Minoritetsintresse

Avsättningar för pensioner 17 409 405 394 388

Avsättning för uppskjuten skatt 388 332

Övriga avsättningar 18 25 34 10 15

Långfristiga skulder 19 4 697 3 474 4 490 3 241

Kortfristiga skulder 20 5 477 6 245 5 496 6 117

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 17 811 16 858 17 481 16 631

Ställda panter

Pantförskriven kapitalförsäkring 10 12

Ansvarsförbindelser

Ansvars- och borgensförbindelser 21 8 7 6 6

Pensionsförpliktelser 22 3 129 3 222 3 129 3 222

* En samlad bild över den lånsiktiga medelsförvaltningen finns på sidan 80.

Balansräkning

63



Koncernen Kommunen

mnkr 2015 2014 2015 2014

Den löpande verksamheten


Justering för av- och nedskrivningar 223 437 209 221

Justering för gjorda avsättningar 56 32 6 18

Justering för ianspråktagna avsättningar -5 -86 -5 -3

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -33 43 -33 -83

Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital

687 584 398 182

Ökning/minskning kortfristiga fordringar 1 019 -39 1 031 -111

Ökning/minskning förråd och varulager -241 -11 -226 0

Ökning/minskning kortfristiga placeringar -230 -1 205 -230 -1 205

Ökning/minskning kortfristiga skulder -768 732 -621 737

Kassaflöde från den löpande verksamheten 467 61 352 397

Investeringsverksamheten

Försäljning av immateriella anläggningstillgångar

Investering i materiella anläggningstillgångar -1 515 -1 409 -717 -891

Försäljning av materiella anläggningstillgångar 231 178

Investering i finansiella anläggningstillgångar -214 -375

Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 774 60 795

Kassaflöde från investeringsverksamheten 1 729 404 1 032 82

Finansieringsverksamheten

Nyupptagna lån 1 223 350 1 249 323

Amortering av skuld

Ökning av långfristiga fordringar -10 -464 -9

Minskning av långfristiga fordringar 169

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 392 340 785 314

Årets kassaflöde 130 3 105 1

Likvida medel vid årets början 5 8 3 4

Likvida medel vid årets slut 135 5 108 3

Kassaflödesanalys

64



Koncernen Kommunen

mnkr 2015 2014 2015 2014

Not 1: Verksamhetens intäkter

Verksamhetens intäkter enligt redovisningen 2 649 2 458 6 048 5 356

Eliminering interna mellanhavanden -4 672 -4 128

Summa 2 649 2 458 1 376 1 228

Jämförelsestörande intäkter

Överskott vid fastighetsförsäljning 43 13 43 18

Återbetalda premier AFA-försäkring 2004 44 44

Exploateringsresultat 30 30

Not 2: Verksamhetens kostnader

Verksamhetens kostnader enligt redovisningen -8 861 -8 450 -12 701 -11 825

Eliminering interna mellanhavanden 4 672 4 128

Summa 8 861 8 450 8 029 7 697

Jämförelse störande kostnader

Engångskostnader flyktingar -20 -20

I anspråktagna markeringar -57 -100 -57 -100

Utrangering anläggningstillgångar -14 -14

Not 3: Avskrivningar

Avskrivningar byggnader och anläggningar -60 -237 -127 -137

Avskrivningar maskiner och inventarier

Summa

-163

223

-164 -82

209

-84

Not 4: Skatteintäkter

Egna skatteintäkter, preliminärt 5 379 5 125 5 379 5 125

Slutavräkning 2013 -14 -14

Justering 2014 1 1

Slutavräkning 2014 -10 -10

Justering 2015 6 6

Mellankommunal utjämning (kollektivtrafik) 2 5 2 5

Summa 5 377 5 117 5 377 5 117

Not 5: Kommunal utjämning med mera

Kostnadsutjämning 72 43 72 43

Statligt utjämningsbidrag 1 197 1 164 1 197 1 164

Strukturbidrag 14 14 14 14

Regleringsbidrag/avgift staten -5 31 -5 31

LSS-utjämning 109 108 109 108

Fastighetsavgift 213 209 213 209

Generella bidrag från staten* 30 0 30 0

Summa 1 630 1 569 1 630 1 569

Noter

* varav 20 mnkr avser tillfälligt stöd för den rådande flyktingsituationen, se redovisningsprinciper sid 73. 10 mnkr avser kompensation för höjda sociala avgifter för unga.

65



Koncernen Kommunen

mnkr 2015 2014 2015 2014

Not 6: Finansiella intäkter

Ränteintäkter 79 180 76 167

Ränteintäkter koncernbolag 140 159

Utdelningar 0 0 0 0

Övriga finansiella intäkter * 119 32 117 32

Summa 198 212 333 358

*113 avser realiserat resultat i långsiktig medelsvaltning

Not 7: Finansiella kostnader

Räntekostnader lån -254 -326 -253 -316

Räntekostnader lån koncernbolag -1 -1

Kreditivränta 10 9 10 9

Ränta pensionsskuld -4 -2 -4 -2

Övriga finansiella kostnader -9 -15 -9 -15

Summa 257 334 257 325

Not 8: Mark, byggnader och anläggningar

Ingående anskaffningsvärde 12 856 12 001 7 124 6 533

Inköp 1 624 1169 634 766

Försäljning/utrangering -27 -170 -7 -155

Omklassificeringar -299 -144 -16 -20

Summa utgående ackumulerade anskaffningsvärden 14 154 12 856 7 722 7 124

Ingående anskrivningar 3 402 3 226 -2 175 -2 052

Eliminering 85

Försäljning/utrangering 15 12 11

Årets avskrivningar -246 -273 -108 -134

Omklassificering

Summa utgående ackumulerade avskrivningar 3 633 3 402 2 283 2 175

Ackumulerade uppskrivningar 1 296 1296

Ackumulerade nedskrivningar -81 -293

Summa utgående restvärde 11 736 10 457 5 439 4 949

Not 9: Maskiner och inventarier

Ingående anskaffningsvärde 3 244 3 044 987 864

Inköp 158 157 137 126

Försäljning/utrangering -42 -61 -32 -3

Omklassificeringar 96

Justering 6 104 16

Summa utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 462 3 244 1 108 987

66



Koncernen Kommunen

mnkr 2015 2014 2015 2014

Ingående avskrivningar -1 316 -1 206 -582 -501

Försäljning/utrangering 17 22

Årets avskrivningar -163 -164 -72 -81

Omklassificeringar -1

Summa utgående ackumulerade avskrivningar 1 463 1 316 654 582

Summa utgående restvärde 1 999 1 950 454 405

Not 10: Värdepapper, andelar och bostadsrätter

Aktier och andelar

Norrköping Rådhus AB 0 0 401 271

Övriga aktieinnehav 41 12 1 1

Andel Kommuninvest 114 20 114 20

Summa aktier och andelar 155 32 516 292

Obligationer och andra värdepapper

Obligationer i långsiktig medelsförvaltning

Fondandelar i långsiktig medelsförvaltning 444 353 444 353

Kommuninvest 21 21 21 21

Summa obligationer och andra värdepapper 465 311 465 311

Bostadsrätter 2 2 2 2

Totalt värdepapper, andelar och bostadsrätter 622 408 983 668

Not 11: Långfristiga fordringar

Norrköping Rådhus AB m fl 0 0 7 150 6 633

Övriga långfristiga fordringar 342 511 390 444

Summa långfristiga fordringar 342 511 7 540 7 077

Not 12: Förråd, lager och exploateringsfastigheter

Förråd och lager 41 28 11 13

Exploateringsfastigheter 228 228

Summa förråd, lager och exploateringsfastigheter 269 28 239 13

Not 13: Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 126 127 49 75

Utlåning till kommunala bolag 0 0 1 0

Övriga kortfristiga fordringar 449 1 464 532 1 538

Summa kortfristiga fordringar 575 1 591 582 1 613

Not 14: Kortfristiga värdepapper

Kortfristiga värdepapper i långfristig medelsförvaltning 696 1 903 696 1 903

Kortfristiga värdepapper 1 437 1 437

Summa kortfristiga värdepapper 2 133 1 903 2 133 1 903

67



Koncernen Kommunen

mnkr 2015 2014 2015 2014

Not 15: Kassa och bank

Kassa och bank 135 5 111 3

Summa kassa och bank 135 5 111 3

Not 16: Eget kapital

Ingående balans 6 368 6 137 6 870 6 907


Justerat eget kapital * 1 73 -66

*Ackumulerat resultat avseende avfallshanteringen har reglerats i samband med att Norrköping. Vatten och Avfall AB övertog verksamheten från 2014-04-01.

Utgående balans 6 815 6 368 7 091 6 870

Varav Markeringar under KF

Konjunkturell reserv 270 270 270 270

Pensionsreserv 503 444 503 444

Framtida omstruktureringsåtgärder inom infrastrukturen 131 153 131 153

Varav Markeringar under KS

Sociala investeringar 16 25 18 25

Skadefond 10 10 10 10

Kompetensutveckling 36 21 36 21

Forskning och utveckling 30 24 30 24

Ungdomsarbetslöshet 3 7 3 7

Personalaktivitet 6 1 6 1

Ostlänken 35 20 35 20

Jobbsatsning 10 23 10 23

Utvecklat IFO-arbete 0 2 0 2

Utvecklingsarbete kultur och fritid 0 1 0 1

Utvecklad omsorg 1 1 1 1

Fysisk planering och exploatering 5 8 5 8

Näringslivsutveckling 3 4 3 4

Matchning utbildning/arbete 5 8 5 8

Reserv kommunstyrelsen 8 6 8 6

Håll Sverige rent 1 1 1 1

Evenemangsfond 0 1 0 1

Arbetsdelning 10 0 10 0

Varav resultatmarkering

Bredband -12 -3 -12 -3

Exploateringsresultat 30 30

68



Koncernen Kommunen

mnkr 2015 2014 2015 2014

Not 17: Avsättningar till pensioner

Ingående avsättning 405 386 388 371

Pensionsutbetalningar -13 -20 -11 -20

Nyintjänad pension 9 44 9 28

Ränte- och basbeloppsuppräkningar 5 2 5 2

Förändring av löneskatt 0 2 0 2

Övrig förändring 3 5 3 5

Justering -14

Utgående avsättning 409 405 394 388

Not 18: Övriga avsättningar

Ingående avsättning enligt balansräkningen 366 438 15 17

Ianspråktagna avsättningar -9 -86 -5 -2

Nya avsättningar 56 0 0 0

Justering 14

Utgående avsättning 413 366 10 15

Specifikation utgående avsättning

Citybanan 10 15 10 15

Uppskjuten skatt 388 327

Not 19: Långfristiga skulder

Obligationslån 1 450 700 1 450 700

MTN-lån 2 900 2 699 2 900 2 699

Certifikatlån 2 952 2 497 2 952 2 497

Övriga långfristiga skulder 1 107 1 233 900 1 000

Kontokredit 0 252 0 252

Kontoskuld bolag 411 185 411 185

Total låneskuld 8 820 7 566 8 613 7 333

Avgår lån redovisade som kort skuld -4 163 -4 132 -4 163 -4 132

Förutbetalda intäkter som redovisas som lång skuld 40 40 40 40

återstående antal år (vägt snitt) 28 29 28 29

Summa 4 697 3 474 4 490 3 241

Norrköpings kommun använder räntederivat i skuldhanteringen. Kommunens räntederivat är klassade som säkringsinstrument.Marknadsvärde 2015-12-31 -1 061 mnkr (-1 378 mnkr).

Under 2015 har kommunen erhållit 73 mnkr (119 mnkr) och erlagt 208 mnkr (213 mnkr) avseende säkringsinstrumenten (inkl upplupna räntor).

Balansdagen 20151231 Genomsnittlig upplåningsränta (NIPOR) med räntesäkring: 2,11% (2,47%)Genomsnittligräntebindningstid (NIPOR) med räntesäkring: 5 är (6 år) Genomsnittlig upplåningsränta (NIPOR) utan räntesäkring: 0,21% (0,89%)Genomsnittlig räntebindningstid (NIPOR) utan räntesäkring: 0,23 år (0,41år)(NIPOR: Norrköpings Internbanks PORtföljränta)

69



Not 20: Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 381 371 238 254

Källskatt 66 57 66 61

Skuld till kommunala bolag 0 0 416 185

Kortfristiga låneskulder 3 752 3 947 3 752 3 947

Semesterskuld 219 215 219 215

Övriga kortfristiga skulder, upplupna kostnader och

förutbetalda intäkter 1 059 1 652 805 1 455

Summa 5 477 6 242 5 496 6 117

Not 21: Ansvars och borgensförbindelser *

Borgen inom bostadssektorn

Statliga bostadslån 0 0 0 0

Annan borgen

Racketstadion 1 1 1 1

Åby Tennisklubb 4 4 4 4

Stiftelsen Hellmarksgården 1 1 1 1

Garantiförbindelse

Övrig ansvarsförbindelse 2 2

Summa 8 8 6 6

Not 22: Pensionsåtaganden

Kommunens ansvarsförbindelse enligt SPP för pensioner

intjänade före 1998-01-01 3 129 3 222 3 129 3 209

Summa 3 129 3 222 3 129 3 209

Koncernen Kommunen

mnkr 2015 2014 2015 2014

*Norrköpings kommun har i november 2009 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280kommuner som per 2015-12-31 var medlemmar i Kommuninvest eknomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga mdlemmar har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Norrköpings kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2015-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 325 620 649 807 kronor och totala tillgångar till 319 573 677 123 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 2 253 369 215 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 2 195 720 328 kronor.

70



Övriga tilläggsupplysningar

Operationell leasing med avtalstid längre än 36 månader, mnkr

Leasingobjektet Förfallotidpunkt

Inom ett år Senare än ett år men inom fem år

Senare än fem år

Lokaler 258 028 980 666 1 326 531

Rådet för kommunal redovisning har 2013 utfärdat en omarbetad rekommendation (Nr 13:2 2013) kring redovisning av leasingavtal.

Rekommendationen skiljer på två typer av leasingav-tal, finansiella eller operationella.

Ett finansiellt leasingavtal kan sägas motsvara ett köp av objektet i fråga medan ett operationellt leasingavtal motsvarar hyra av objektet.

Avgörande för klassificeringen av leasingavtalen är i vilken omfattning de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med ägandet av det aktuella leasing-

objektet finns hos leasegivaren eller hos leasetagaren. Vid klassificeringen ska väsentlighetsprincipen tillämpas.

Ett leasingavtal med en avtalstid om högst tre år får redovisas som ett operationellt avtal oavsett om det annars uppfyller kriterierna för ett finansiellt avtal.

Finansiella leasingavtal ska redovisas i resultat och balansräkningen medan det för operationella leasingav-tal föreligger upplysningsplikt.

Leasingavgifter och i nuläget kända framtida belopp framgår av tabellen nedan.

Leasing

71



Redovisningsprinciper

Allmänna redovisningsprinciperKommunen följer gällande redovisningslag för kommu-ner och i huvudsak de rekommendationer som utfärdats av Rådet för kommunal redovisning (RKR). De kom-munala bolagen följer Bokföringsnämndens allmänna råd.

Sammanställda räkenskaperSyftet med de sammanställda räkenskaperna, den kommunala motsvarigheten till koncernredovisning, är att ge en sammanfattande bild av kommunens totala ekonomiska ställning och åtaganden. Den omfattar all kommunal verksamhet där kommunen har ett bestäm-mande eller betydande inflytande, oavsett om den bedrivs i förvaltningsorganisation, i kommunala bolag eller i uppdragsföretag.

De kommunala förbunden konsolideras inte eftersom påverkan på koncernen är så liten.

Den sammanställda redovisningen har enligt RKR 8.2 upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att eget kapital i de förvärvade företaget vid förvärvstidpunkten elimine-rats. I redovisningen ingår endast kapital som intjänats efter förvärvet.

Med dotterföretag avses de företag där kommunen innehar en röstandel på minst 50 procent och väsentligt inflytande. Företag där ägarandelen är mindre än 50 procent konsolideras inte eftersom dessa endast har mar-ginell betydelse för koncernen.

De kommunala bolagen tillämpar årsredovisningsla-gen och Bokföringsnämndens allmänna råd (K3). Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommunen och de kommunala bolagen är kommunens redovisnings-principer rådande för den sammanställda redovisningen.

Interna mellanhavanden av betydelse har eliminerats.

AnläggningstillgångarAnläggningstillgångar upptas till anskaffningskostnaden med avdrag för planenlig avskrivning. Som anläggnings-tillgång aktiveras tillgångar med värden överstigande 1,5 prisbasbelopp och en varaktighet på minst tre år.

Lånekostnader för en tillgång som tar betydande tid i anspråk att färdigställa inräknas i anskaffningsvärdet.

KapitalkostnaderAvskrivning sker på tillgångarnas historiska anskaff-ningsvärde och avskrivningstiden bedöms efter tillgång-ens nyttjandeperiod. Avskrivningar påbörjas kalender-året efter att anläggningstillgången tas i bruk. Här avviker kommunen från RKR:s rekommendation (RKR

11.4). Internränta beräknas på anläggningstillgångarnas bokförda värde.

Det pågår en förändring som innebär att vi succesivt övergår till att aktivera investeringar (tertialvis) när anläggningen tas i bruk.

KomponentavskrivningEtt arbete har genomförts med att dela upp de befintliga fastigheterna och tekniska anläggningar i komponenter.

Grundläggande principer för fastigheterna är;• En komponent skall i princip vara större än 500 tkr• Befintliga fastigheter har delats upp i två grupper,

gamla objekt och nygamla objekt• Ett markvärde har satts för alla fastigheter inom

staden med 3 procent av ursprunglig investering samt 2 procent för övriga områden

• Nya investeringar/objekt fördelas efter bedömd nyttjandetid

I våra utgångspunkter har vi förutom den grundläg-gande principen också gjort individuella bedömningar av varje fastighets nyttjandeperiod. Här har status på fastigheten och underhållsbehovet varit utgångspunkter.

I de nya objekten/investeringarna räknas de objekt som är nybyggda eller har genomgått ombyggnad med färdigställande från och med januari 2014.

Grundläggande principer för tekniska anläggningar är;• En komponent skall vara större än 100 tkr • Anläggningar såsom gator och vägar och gång- och

cykelvägar delas upp i två komponenter• Spåranläggningar delas upp i tre komponenter• Parkanläggningar delas upp i tre komponenter

Antal år och andelar som investeringar delas in i är en generellt bedömd schablonmall för respektive komponent. Vid aktivering görs en bedömning för varje komponent. Till exempel varierar nyttjandeperioden för toppbeläggning beroende på vilken belastning vägen/gatan utsätts för.

LåneskuldAvser lån med löptider överstigande ett år. Kommande års amorteringar klassificeras som kortfristiga skulder. Från och med 1997 redovisas upptagna lån i kommunen efter återstående löptid.

En stor del av kommunens upplåning görs med kort räntebindning. För att uppnå önskad risknivå avseende räntebindning i låneportföljen används derivatinstru-ment, främst ränteswapar.

72



Finansiella tillgångarEnligt RKR:s rekommendation ska det bokförda värdet på finansiella tillgångar redovisas till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balans-dagen. Placeringar som vid placeringstillfället har en lång löptid och är avsedda att innehas till deras förfall klassificeras som finansiella anläggningstillgångar. Kapitalgaranterade produkter som ska innehas till förfall värderas lägst till det kapitalgaranterade beloppet och obligationer som ska innehas till förfall värderas lägst till upplupet anskaffningsvärde. Värdering av omsättnings-tillgångar som ingår i en värdepappers portfölj och som handlas på en aktiv marknad värderas kollektivt.

Långsiktig medelsförvaltningFrån och med 2012 klassificeras placeringar i aktier i långsiktig medelsförvaltning som omsättningstillgångar i enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendationer 20:2011. Den nya rekommendatio-nen innebär att möjligheten att klassificera placeringar i aktier som anläggningstillgångar har försvunnit.

PensionsåtagandenPensionsförmåner som intjänats före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Särskild avtalspension och viss-tidspension samt pensionsförmåner intjänade från och med år 1998 redovisas i balansräkningen som avsättning för pensioner och liknande förpliktelser. Dock redovisas den del av pensionsförmåner intjänade från och med år 2000 som personalen får placera individuellt som kort-fristig skuld. I samtliga belopp ingår löneskatt.

PensionsförpliktelserSveriges Kommuner och Landsting har i cirkulär 2005:96 tydliggjort olika sätt att hantera tillgångar för pensionsförpliktelser. Norrköpings kommun särredo-visar resultat från långsiktig medelsförvaltning inom det egna kapitalet att använda för bland annat fram-tida pensionsutbetalningar. Uppbyggnad och framtida disponering av pensionsreserven avräknas årets resultat i balanskravsutredningen.

Kommunen svarar för samtliga intjänade pensionsrät-ter till och med 2010 avseende Kommunalförbundet Räddningstjänsten i Östra Götaland, RTÖG. Då den särskilda avtalspensionen är svår att beräkna görs enligt överenskommelse en skuldberäkning vartannat år.

VisstidspensionUnder 2015 har kommunen bytt pensionsadministratör. På grund av tekniska problem vid övergången mellan olika administratörer går inte uppgiften om visstidspen-sion för förtroendevalda att redovisa för 2015.

Proposition 2015/16:47, fördelning av medel i Norrköpings kommun (flyktingsituationen)På grund av den flyktingsituation som uppkommit under år 2015 gjorde regeringen en extra ändringsbud-get (proposition 2015/16:47) för att ge kommunsektorn stöd utifrån att antalet personer som söker asyl i Sverige ökat påtagligt under året. Det totala beloppet för kom-munsektorn är 9,8 miljarder kronor och Norrköpings kommun tilldelades 109 700 tkr.

Enligt ställningstagande som RKR (rådet för kommu-nal redovisning) gjort avseende redovisning och perio-disering av statsbidraget så kan det periodiseras från den månad 2015 när kommunen bedömer att kostnaderna för flyktingsituationen började öka i betydande omfatt-ning till och med 2016. I Norrköping kan vi se att kostnaderna började öka någon gång i slutet av somma-ren och en uppskattning är att det rör sig om cirka 4,5 månader under 2015. Det innebär att det totala antalet månader som beloppet 109 700 tkr ska delas på uppgår till 16,5 (4,5 månader för år 2015 och 12 månader för år 2016, totalt 16,5 månader). Beloppet per månad uppgår då till cirka 6 650 tkr. Beloppet för år 2015 uppgår då till cirka 29 900 tkr.

Utifrån de kostnader som har bedömts i verksamhe-ten och i enlighet med försiktighetsprincipen kommer endast 20 000 tkr att användas under 2015. Det finns en osäkerhet vad gäller kommande kostnader och kom-mande åtgärder vad gäller flyktingmottagandet, vilket gör att inte hela den framräknade summan för 2015 används.

Interna redovisningsprinciperInternräntan för 2015 var 2,5 procent.

Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovis-ningen. Personalomkostnadpålägget har interndebiterats nämnderna med 38,46 procent för samtliga anställda.

73



Årets resultat mot budget för kommunen

Resultat mot budget Budget Resultat Avvikelse

Verksamhetens intäkter och kostnader -6 690,0 -6 652,2 37,8

Avskrivningar -247,4 -209,2 38,2

Verksamhetens nettokostnader 6 937,4 6 861,4 76,0

Skatteintäkter 5 404,0 5 376,8 -27,2

Kommunal utjämning med mera 1 664,1 1 630,3 -33,8

Finansnetto 11,0 75,8 64,8

Årets resultat 141,7 221,5 79,8

Nämnd Budget Resultat Avvikelse

Kommunfullmäktige -12,9 -12,3 0,6

Kommunrevisionen -4,9 -4,9 0,0

Kommunstyrelsen inklusive serviceenheter 6 652,3 6 725,3 73,0

Valnämnden -0,4 -0,3 0,1

Överförmyndaren -15,1 -14,7 0,4

Utbildningsnämnden -2 775,4 -2 768,7 6,7

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden -490,3 -479,0 11,3

Kultur- och fritidsnämnden -217,2 -217,2 0,0

Vård- och omsorgsnämnden -2 112,3 -2 130,3 -18,0

Socialnämnden -462,6 -479,6 -17,0

Stadsplaneringsnämnden -29,8 -23,3 6,5

Tekniska nämnden -349,6 -342,1 7,5

Byggnads- och miljöskyddsnämnden -40,1 -31,4 8,7

Avvikelse mot budget 141,7 221,5 79,8

Budgeterat resultat består av:

Finsiellt mål för finansiering av investeringar 90,0

Finansiellt mål för markering pensionerpension 30,0

Finansiellt mål för markering (återbetalning) social investeringsfond 3,2

Tilläggsbudget utifrån ändrat löneavtalsläge 18,5

141,7

EKONOMISK ÖVERSIKT

74


Ekonomisk Översikt kommunen

Kommunstyrelsen inklusive serviceenheterna redovisar ett överskott på 73 mnkr. Under kommunstyrelsen redovisas kommunens samlade intäkter avseende kom-munalskatt, kommunal utjämning och den finansiella verksamheten.

Skatteintäkter och kommunal utjämning redovisar i förhållande till budget ett underskott på -61 mnkr. I underskottet ingår en negativ slutavräkning på skat-terna för 2014 på -10,3 mnkr samt en positiv delav- räkning för 2015 på 5,8 mnkr.

Den finansiella verksamheten redovisar ett överskott mot budget på närmare 65 mnkr. Under 2015 överför-des 500 mnkr av den långsiktiga medelsförvaltningen till en egen placeringsportfölj och i samband med detta realiserades resultat motsvarande totalt 113 mnkr. Syftet med den nya portföljen är att delfinansiera framtida Ostlänken relaterade investeringar.

Under kommunstyrelsen redovisas även den årliga kost-naden avseende nämndernas ianspråktagna markering av eget kapital. För 2015 ianspråktas drygt 57 mnkr till bland annat kompetensutveckling, sociala investeringar, forskning och utveckling med mera.

Vi årsskiftet 2014/2015 bildades den nya utbildnings-nämnden, en sammanslagning av tidigare barn- och ungdomsnämnden och gymnasienämnden. Utbild-ningsnämnden redovisar ett överskott på 6,7 mnkr. Överskottet förklaras främst av ökade intäkter från den årliga avgiftskontrollen avseende barnomsorgen och att beslutade centrala kvalitetssatsningar inte fått helårsef-fekt. Trots nämnden positiva resultat kvarstår en obalans bland enheterna på drygt 12 mnkr, vilket är en försäm-ring jämfört med 2014. Arbetet med ekonomisk analys och åtgärder måste fortsätta under 2016.

Socialnämnden redovisar ett underskott på -17 mnkr. Under 2015 har flyktingsituationen varit en stor utma-ning för socialtjänsten och antalet ensamkommande barn och unga som anvisats till kommunen har ökat kraftigt. Under året har fyra boenden (cirka 100 platser), två transitboenden (cirka 80 platser) och utslussnings-verksamhet startats i kommunal regi. Utöver det har flera upphandlingar av boendeplatser genomförts.

Socialnämndens underskott är framför allt relaterat till externa vårdkostnader. Kostnaden för öppenvård och familjehemsvård av barn och unga har ökat kraftig jäm-fört med föregående år. När det gäller vuxna överskrider kostnaderna för institutionsvård budgeterad nivå. Däre-mot har antalet placerade och vårddygn sjunkit kraftigt och var i december månad det lägsta som rapporterats den senaste tioårsperioden (39 vuxna institutionsplace-rade).

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden redovisar ett överskott på 11,3 mnkr som i huvudsak avser försörj-ningsstöd. Åren 2007-2011 ökade kostnader i snitt 12 procent per år. Därefter har kostnadsökningar varit lägre än nämndens beräkningar. 2015 minskade antalet hushåll med beslut om försörj-ningsstöd med 98 hushåll och kostnaden per bidrags-hushåll minskade med 1275 kr.

Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på -18 mnkr. Utfallet beror på att verksamheten anställt fler årsarbetare än det budgeterats för. Under första halvåret ökade bemanningen stadigt och i juni månad var 179 årsarbetare fler än budgeterat inne i verksamheten. En rad åtgärder sattes in till sommaren för att minska det beräknade underskottet.

Hemtjänstens kostnader ökade markant under 2014 och kostnadsökningen fortsatte under första halvåret 2015. I jämförelse med 2014 har kostnaderna för hemtjänsten ökat med 15 procent. För att möta det ökande antalet timmar inom hemtjänsten prövas ett nytt arbetssätt för att bevilja tid och samtidigt pågår upphandling av ett system för tids- och insatsregistrering.

Stadsplaneringsnämnden redovisar ett överskott på 6,5 mnkr. Överskottet avser främst ökade intäkter för markupplåtelser (tomträtter, arrenden). Näringslivet utvecklas starkt i kommunen med ökad efterfrågan på såväl mark som lokaler vilket medfört att vakansgraden minskat.

Den milda vintern har bidragit till minskade kostnader för uppvärmning och snöröjning.

Byggnads- och miljöskyddsnämnden redovisar ett över-skott på 8,7 mnkr varav 3,7 mnkr avser bygglovsverk-samheten. Den höga byggtakten och att flera större bygglovsobjekt beviljades under året har medfört högre bygglovsintäkter än budgeterat. Jämfört med 2014 inkom 17 procent fler ärenden för byggnation.

Bostadsanpassningen redovisar ett överskott på 2,9 mnkr. Under 2015 har ärendemängden varit i stort sett densamma som tidigare men typen av ärenden har varit enklare. Exempelvis har antalet hissärenden varit hälften så många jämfört med 2014.

Tekniska nämnden redovisar ett överskott på 7,5 mnkr. Överskottet beror främst på att regelverket för kompo-nentavskrivningar tillämpas på gator från och med 2015. Det innebär bland annat att de vägbeläggningar som är planerat underhåll numera bokförs som investering.

75



Resultat kommunen 2015 2014 2013 2012 2011

Årets resultat 221,5 29,0 136,0 140,3 254,2

Avgår

Realisationsvinster -43,5 -17,7 -10,3 -12,6 -9,7

Orealiserade vinster på värdepapper -32,4

Realiserat resultat långsiktig medelsförvaltning/pensionsfond -29,0 -27,0 -13,3 -15,0 -112,1

Exploateringsresultat -29,9

Tillkommer

Orealiserade förluster på långsiktig medelsförvaltning 32,4

RIPS-ränta 32,0

Årets resultat mot balanskravet enligt 4 kap. 3 a § KRL 119,1 15,7 144,4 80,3 164,8

Tillkommer

Ianspråktagna markeringar (synnerliga skäl) * 57,5 99,6 69,0 70,4 1,4

Årets justerade resultat mot balanskravet 176,6 83,9 213,4 150,7 166,2

Finansiellt mål, markering pensioner -30,0 -30,0 -30,0 -20,0 -65,0

Finansiellt mål, markering (återbetalning) social investeringsfond -3,2 -1,7 -2,5

Finansiellt mål, finansiering av investeringar -90,0 -50,2 -65,0 -65,0 -30,0

Markering inom eget kapital för avfallshanteringens resultat -2,0 -3,0 -5,0 -6,7

Återstående medel efter finansiella mål 53,4 0,0 112,9 60,7 64,5

Planerad disposition av överskott utöver finansiella mål (nya markeringar)

Framtida omstruktureringsåtgärder inom infrastrukturen -7,0

Fastighetsunderhåll -5,0 -8,0 -25,0

Forskning och utveckling -10,0 -5,0 -20,0

Ungdomsarbetslöshet -8,0 -5,0

Tillfällig förstärkning av förskole- och grundskoleverksamhet -5,0

Personalaktivitet -5,4 -0,7 -0,7

Jobbsatsning -52,0

Utvecklat IFO-arbete -15,0

Utvecklad omsorg -7,0

Utvecklingsarbete kultur och fritid -5,0

Ostlänken -20,0

Extra stöd fysisk planering -10,0

Näringslivsutveckling -5,0

Näringsliv/utbildning -10,0

Reserv kommunstyrelsen -8,0 -8,4

Håll Norrköping rent -2,0

Kompetensutveckling -20,0 -2,6

Skadefond -0,2

Evenemangsfond -2,0

Arbetsdelning -10,0

Till balanserat resultat avsatt inom eget kapital 0,0 0,0 0,0 0,0 9,5

Årets resultat och balanskravsutredning

Balanskravsutredning

Sedan år 2000 gäller ett lagstadgat krav om ekonomi i balans för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. Eventuella underskott ska återställas inom de närmsta tre åren och kommunfull mäktige ska anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske.

76



* Resultat över balanskravet och kommunens högt ställda finansiella mål markeras i samband med bokslut till olika angelägna ändamål. Markeringarna är av engångs-karaktär och disponeras inte kalenderårsvis.

Skatteintäkter och kommunal utjämning

Kommunalekonomisk utjämning 2005 infördes ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. I korthet kan förändringen beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomst-utjämningen ersatts av ett statligt utjämningsbidrag vilket garanterar 115 procent av kommunernas medel-skattekraft. Räcker inte anslagets nivå till att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kom-munerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen föreslagna införandebidragen samt strukturbidraget.

Inom systemet för kommunalekonomisk utjämning finns också ett system för utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan landets kommu-ner. De kommuner som har relativt sett ogynnsamma strukturella förhållanden får ett tillägg medan de kom-muner som har en relativt sett gynnsam struktur får ett avdrag på sina skatteinkomster. Totalt sett ska tilläggen och avdragen i kostnadsutjämningen ta ut varandra. Systemet kräver därmed inget tillskott av statliga medel.

Kommunal fastighetsavgiftÅr 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Fastighets-avgiften för småhus uppgick år 2008 till 6 000 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet. Avgiften för flerbostadshus var 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Bostädernas taxeringsvärde förändras vart tredje år i samband med allmän eller förenklad fastighetstaxering. Maxbeloppen skrivs upp med inkomstbasbeloppet.

Från och med 2010 omfattas även fastigheter med småhus som saknar byggnadsvärde (<50 000kr) av den kommunala fastighetsavgiften.

Från och med 2013 sänks procentsatsen för fler-bostadshus från 0,4 till 0,3 procent.

LSS-utjämningFrån år 2004 infördes ett nytt system för kostnads-utjämning mellan landets kommuner för den verk-samhet som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktions hindrade (LSS). Systemet utgår från antalet beslut per insats för alla tre personkretsar som kommunen har kostnader för. En strukturkostnad beräknas fram för kommunen genom att multiplicera antalet beslut med rikets genomsnittliga nettokostnad för respektive insats. Därutöver justeras den enskilda kommunens strukturkostnad med hänsyn till ett koncentrationsindex och ett personalkostnadsindex.

Utfallet för Norrköpings kommuns del framgår av tabellen nedan.

Mellankommunal utjämningDen 1 januari 2012 övertog landstinget i Östergötland ansvaret för den allmänna kollektivtrafiken i länet. En skatteväxling på 42 öre genomfördes från länets kom-muner till Landstinget i Östergötland. För att utjämna effekterna av skatteväxlingen genomfördes en mellan-kommunal utjämning under 2012 och 2013.

2014 genomfördes en skatteväxling med 25 öre på grund av att huvudmannaskapet för hemsjukvården flyttas från landstinget till länets kommuner. Samtidigt genomförs en mellankommunal utjämning 2014 och 2015. För 2015 får Norrköpings kommun 2,6 mnkr i mellankommunal utjämning.

Generella bidrag från statenFör 2015 och 2016 tillförs kommuner och landsting ett tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen. För Norrköpings kommun innebär det totalt 110 mnkr, varav 20 mnkr resultatredovisas 2015.

Under generella bidrag redovisas även kompensation för höjda sociala avgifter för unga (10 mnkr).

Skatteintäkter

Nedan redovisas hur en förändrad kommunal skatte sats med en procent-enhet påverkar kommunens skatteintäkter1 skattekrona = mnkr

2011 217,3

2012 221,7

2013 233,8

2014 240,9

2015 253,4

Skatteintäkter och kommunal utjämning2015 2014 2013 2012 2011

Egna skatteintäkter 5 374,2 5 111,8 4 919,8 4 746,5 4 680,6

Mellankommunal utjämning 2,6 5,3 0,4 -10,0

Statligt utjämningsbidrag 1 197,1 1 164,2 1 096,0 1 016,3 1 005,8

Kostnadsutjämning 72,4 43,2 19,6 22,2 13,5

Regleringsbidrag/avgift -5,2 31,0 60,1 64,3 133,0

Strukturbidrag 14,0 13,9

LSS-utjämning 108,6 107,9 92,6 92,1 85,2

Fastighetsavgift 213,2 209,1 208,3 208,6 197,1

Generella bidrag från staten 30,2 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa 7 007,1 6 686,4 6 396,8 6 150,0 6 115,2

77



Intäkters och kostnaders fördelning

Känslighetsanalys

Nettokostnadernas och finansnettots andel av skatteintäkterna

Händelse Resultat effekt, mnkr

Löneökning 1 procent (inklusive 50 procent entreprenadsverksamhet)

51

Externa varor och tjänster exklusive entreprenad +1 procent

13

Förändrad utdebitering med en skattekrona 253

Ränteförändring + 1 procent 10

Känslighetsanalysen visar på några utvalda föränd-ringar och hur dessa påverkar kommunens ekonomi.

Sammanställningen visar vilket utrymme som finns kvar till avskrivningar och förändring av eget kapital för skattekollektivet. I denna sammanställning redo-visas kommunen som helhet.

För 2015 har 3,7 procent från skatteintäkter och kommunal utjämning tillförts för att finansiera net-toinvesteringarna eftersom 96,3 procent går till att finansiera verksamhetens nettokostnad (exklusive avskrivningar och jämförelsestörande poster) och finansnettot (exklusive jämförelsestörande finansiella poster).

Taxor och avgifter 3 %

Material 4 %

Riktade stats-bidrag 6% Avskrivningar 3 %

Tjänster 27 %

Övriga intäkter 7 % Personal 55 %

Generella stats-bidrag och utjämning 20 %

Egna skatte-intäkter 64 %

Bidrag 6 %

Lokalhyror 5 %

Intäkter Kostnader

0

20

40

60

80

100

Procent

2011

91,6

2013

96,1

2014

95,4

2015

96,3

2012

96,7

78



2015 2014

Nämnd, mnkr Utgifter In koms ter Nettoinvestering

Netto investering

Kommunstyrelsen inkl service-enheter

146 5 141 103

Stadsplaneringsnämnden 444 7 432 443

Varav lokalförsörjning 374 2 367 436Varav mark och exploatering 70 5 65 7

Barn- och ungdomsnämnden 28 0 29 21

Arbetsmarknad och vuxen- utbildningsnämnden

2 0 2 0

Gymnasienämnden 0 0 0 4

Socialnämnden 1 0 1 2

Vård- och omsorgsnämnden 18 0 18 13

Kultur- och fritidsnämnden 13 0 13 11

Tekniska nämnden 104 6 98 125

Summa 756 18 738 729

Investeringar

Exempel på inve steringar 2015

Kommunstyrelsen inkl. serviceenheter

mnkr

Produkter på enheter 50

En till en datorer gymnasiet 9

Kontor Hamnen 21

Verkstad Pampushamnen 7

Infrastruktur Kolmården 14

Stadsplaneringsnämnden

Mosstorpsskolan 22

Skarphagsskolan 11

Djäkneparksskolan 31

Lennings kök och matsal 9

Hultdalsskolan 28

Valsen förskola 9

Jurslaskolan 15

Vrinnevi äldreboende 84

Tekniska nämnden

Broar 12

Händelöbanan 8

Beläggningar 21

NettoinvesteringarÅrets nettoinvesteringar uppgår till cirka 738 miljoner kronor.

En redovisning av samtliga investeringsprojekt som pågått under 2015 redovisas i årsredovis ningens del 2.

0

100

200

300

400

500

2011

470

2015

461

2013

738

2012

463

2014

600

700

800

mnkr

729

79



Placeringsportfölj mnkr 2015 2014 2013 2012 2011

Avkastning, procent 5,6 14,4 14,9 7,7 -2,6

Marknadsvärde 31 december 1 387 1 313 1 148 983 893

Investerat i portföljen,

innevarande år 0 0 16 21 30

Investerat i portföljen, totalt 713 713 713 696 675

Bokfört värde 1 141 1 028 1 001 971 926

Nedskrivning 0 0 0 0 32

Återföring nedskrivning 0 0 0 32

Realiserat resultat 113 27 13 47 80

Balanserat resultat 444 300 273 259 213

MarknadsvärdenMarknads

värde (mnkr) Andel

procent Limiter (%)

20151231 20151231 Min Normalvikt Max

Svenska aktier 300 22 0 25 60

Globala aktier 271 20 0 25 60

Tillväxtmarknader 89 6 0 10 30

Svenska räntor 0 0 0 20 100

Alternativa räntor 460 33 0 20 100

Multistrategi 267 19 0 20 40

Totalt 1 387 100Varav aktier 661 48

varav räntor och alternativa 726 52

Pensionsåtaganden

Kommunens totala pensionsåtagande uppgår 2015-12-31 till 3 523 mnkr. Åtagandet redovisas med 394 mnkr som avsättning i balansräkningen och 3 129 mnkr som ansvarsförbindelse. Totalt har kommunen minskat sitt åtagande med 86 mnkr under 2015.

Den avgiftsbestämda ålderspensionen av årets nyintjänade pensioner uppgår till 149 mnkr med tillhörande löneskatt på 36 mnkr.

Under 2015 har kommunens resultaträkning totalt belastats med 361 mnkr avseende pensions-kostnader.

Kommunen har investerat 713 mnkr i en långsiktig medelsförvaltning. Förvaltningen regleras av kom-munfullmäktiges fastställda riktlinjer. Riktlinjerna lägger bland annat fast att placeringshorisonten är långsiktig och förväntad avkastning är en årlig real värdestegring med minst 3 procent sett över en rullande 5 års period.

Långsiktig medelsförvaltning

Marknadsvärdet vid årsskiftet uppgick till 1 387 mnkr (1 313 mnkr år 2014). För 2015 blev avkastningen för totala portföljen 5,6 procent (14,4 procent 2014).

Kommunfullmäktige har i budget 2016 beslutat att 500 mnkr ska överföras till en egen placeringsportfölj med syfte att delfinansiera framtida Ostlänkenrelaterade investeringar. Från och med 2016 kommer denna place-ringsportfölj, Investeringsfond, att bli en egen placering med egen redovisning.

Avsatt pensioner, balansräkning 285 319 347 371 388 394

Ansvars förbindelse 2 804 3 122 3 127 3 332 3 221 3 129

Total pensionsförpliktelse 3 089 3 441 3 474 3 703 3 609 3 523

0

100

50

200

150

300

250

350

mnkr

2010 2012 2013

Pensionsåtagande 20102015

2011

400

2014 2015

80



Skuldförvaltning 2015

AllmäntKommunens kreditbetyg är AA+ (Ratinginstitut Stan-dard & Poor’s).

I strategin för finansiering och medelsplacering ingår att kommunen och kommunens bolag via internbanken ska vara tillförsäkrad upplånings- och placeringsmöj-ligheter. För att säkerställa detta har internbanken en likviditetsreserv i form av konto krediter, finansierings-program och lånelöften.

Likviditetsreserven uppgick 2015-12-31 till 8 255 mnkr, varav 7 654 mnkr som ej utnyttjats.

Förändring av låneskulden (mnkr) 20151231 20141231 20131231 20121231 20111231

Likviditet, värdepapper med mera 2 031 1 761 1398 545 378

Nettoutlåning till kommunala bolag 5 651 5 131 5 166 5 676 5 661

Låneskuld och kontokredit -8 613 -7 336 -6 468 -6 152 -5 431

Återlåning från långsiktig medelsförvaltning 0 0 0 -1 -338

Nettoskuld/nettotillgång, Norrköpings kommun 931 444 96 68 270

Certifkatprogram (mnkr)20151231 20141231 20131231 20121231 20111231

Certifkatprogram 3 500 3 500 2 500 2 500 2 500

Utnyttjat 2 950 2 500 2 500 2 500 2 300

Kvar att utnyttja 550 1 000 0 0 200

MTNprogram (mnkr) 20151231 20141231 20131231 20121231 20111231

MTN-program 5 000 5 000 3 000

Utnyttjat 2 900 2 700 1 950

Kvar att utnyttja 2 100 2 300 1 050

Finansiella intäkter och kostnader (mnkr) 2015 2014 2013 2012 2011

Ränteintäkter 216 326 291 382 373

Räntekostnader -248 -311 -278 -375 -356

Räntenetto 32 15 13 7 17

Övriga finansiella intäkter 117 32 8 65 29

Övriga finansiella kostnader -9 -14 -45 -7 -65

Finansnetto 76 33 37 58 19

Totala externa låneskulden uppgick sista december till 8 613 mnkr. Nettoutlåningen till kommunala bolagen har ökat med 520 mnkr under året och uppgår vid årets slut till 5 651 mnkr.

Kommunen har en nettolåneskuld på 931 mnkr 2015-12-31, nettolåneskulden har ökat med 487 mnkr under 2015.

Finansnettot uppgår till 76 mnkr. I finansnettot ingår 113 mnkr i realiserat resultat från kommunens långsik-tiga medelsförvaltning.

81



Finansiella riskerDe finansiella riskerna i skuldförvaltningen regleras främst av kommunstyrelsens fastställda finansinstruk-tion, den reglerar bland annat:

Lån och finansiella instrument (NIPOR)Utlåning till kommunens bolag och delar av annan utlåning sker från en gemensam skuldportfölj, NIPOR, Norrköping Internbank Portföljränta. Kommunens upp-låning till NIPOR görs främst med rörlig ränta.

Låneportföljen uppgick vid årsskiftet till 8 477 mnkr. För att minska ränterisken används finans instrument, varvid räntan omvandlas från rörlig till fast ränta eller tvärtom. Nominella värdet av de finansiella instru-menten i denna portfölj uppgick vid årsskiftet till 6 740 mnkr. Marknadsvärdet på de finansiella instru-menten är 936 mnkr högre (-) än det nominella värdet. När räntorna sjunker uppkommer ett högre marknads-värde än det nominella och vid stigande räntor uppkom-mer det motsatta. Effekten blir densamma oavsett om man hanterar ränterisken med finansiella instrument eller binder lån på olika löptider. En förändring av marknadsvärdet är en ögonblicksbild och marknadsvär-det närmar sig det nominella värdet för att vid bind-ningstidens slut helt överensstämma med det nominella värdet.

Baserat på ränte- och kapitalförfall fördelade sig NIPOR den 31 december 2015 enligt följande, snitträn-tan för NIPOR 2014 var 2,11 procent (exklusive ränte-påslag).

Utöver ovanstående lån och finansiella instrument finns utlåning till av kommunstyrelsen och kommun-fullmäktige fattade särskilda beslut. Och finansiering långfristig infrastruktur i hamnen. Denna finansiering uppgår till 601 mnkr.

(mnkr) Total 2016 2017 2018 2019 2020 2021+

Kapitalbindning 8 476 *4 126 1 550 1 000 1 000 200 600Räntebindning 8 476 4 251 100 400 500 500 2 725

* Med hänsyn tagen till kreditlöften förfaller 0 procent av den totala lånevolymen inom 12 månader.

Risk Limit Utfall 2015-12-31

Refinansieringsrisk Max 30% av lånestocken får förfalla inom 12 mån med hänsyn tagen till kreditlöften. OK

Ränterisk lån Ränterisken hanteras med att binda räntan i olika löptidsintervall

År 01 12 23 34 45 56 610 10

Limit, % 10-60 0-30 0-30 0-30 0-30 0-30 0-30 0-40

Utfall, % 48 1 5 6 6 5 12 17

OK

Likviditetsreserv Likviditetsreserv ska finnas som uppgår till 3 månaders nettoutflöde OK

Kreditrisk placeringar Placeringar får endast ske i vissa fonder och i emittenter med viss kreditvärdighet (rating).

OK

Motparter Motparter ska ha erforderliga tillstånd och rating. OK

82



2015 2014

Kostnader Intäkter Netto kostnad 1 Procent Netto kostnad 1 Procent

Politisk verksamhet 79,5 6,4 73,1 1,0 70,2 1,0

Infrastruktur, skydd m m 495,6 201,3 294,3 4,4 314,4 4,9

Varav

Gator och vägar 135,3 9,3 126,0 143,1

Fritid och Kultur 377,1 31,7 345,4 5,1 325,2 5,0

Värav

Fritidsverksamhet 183,7 16,3 167,4 152,6

Kulturverksamhet 193,4 15,4 178,0 172,6

Pedagogisk verksamhet 3 262,1 346,1 2 916,0 43,3 2 767,8 42,9

Varav

Förskoleverksamhet 871,6 120,1 751,5 732,1

Skolbarnsomsorg 204,4 50,4 154,0 146,9

Grundskola 1 307,4 56,0 1 251,4 1 141,3

Gymnasieskola 532,9 69,6 463,3 450,0

Vård och omsorg 3 309,8 310,7 2 999,1 44,5 2 861,1 44,4

Varav

Äldreomsorg 1 471,7 156,9 1 314,8 1 234,4

Handikappomsorg 921,9 100,0 821,9 805,8

Färdtjänst 46,0 2,4 43,6 44,5

Individ och familjeomsorg (exkl försörjningsstöd)

503,7 24,4 479,3 448,0

Försörjningsstöd 338,1 26,2 311,9 316,5

Särskilt riktade insatser 217,8 173,0 44,8 0,7 41,6 0,7

Varav

Arbetsmarknadsåtgärder 96,1 45,2 50,9 44,4

Affärsverksamhet 209,0 146,5 62,5 1,0 70,7 1,1

Varav

Kollektivtrafik 130,7 32,7 98,0 98,1

Hamnverksamhet 33,4 34,9 -1,5 -9,1

Exploateringsverksamhet 1,6 -31,5 -29,9 0,0

Tomträtter 4,6 41,3 -36,7 -35,8

Delsumma 7 950,9 1 215,7 6 735,2 100 6 450,9 100

Gemensamma kostnader 2 400,6 160,7 239,9 340,9

Summa 8 351,5 1 376,4 6 975,1 6 791,8

1 Inklusive internräntan2 I gemensamma kostnader ingår bland annat kommunledning, serviceenheters resultat samt kommungemensamma kostnader och intäkter exempelvis pensioner, realisationsvinster och i anspråktagna markeringar.

Verksamhetens nettokostnader i procent

Verksamhetens kostnader och intäkter

Politisk verksamhet 1,0 %

Infrastruktur, skydd m.m. 4,4 %Fritid och kultur 5,1 %

Pedagogisk verksamhet 43,3 %Vård och omsorg 44,5 %Särskilt riktade insatser 0,7 %Affärsverksamhet 1,0%

83



Uppdragsföretag

Med uppdragsföretag avses en annan juridisk person till vilken kommunen med stöd av kommunallagen överlämnat en kommunal angelägenhet och där inflytandet är mindre än betydande. Så kan vara fallet när kommunal verksamhet bedrivs i företag där röstetalen understiger 20 procent eller där verksamheten bedrivs på entreprenad.

2015 har i Norrköpings kommun kommunala entreprenader bedrivits inom äldre- och handikappomsorgen samt förskole- och skolbarnsomsorgen. Friskolor definieras inte som kommunala entreprenader eftersom de till-kommer genom avtal med staten.

Särskilt boende SoL Kostnad (brutto), tkr PlatserAndel platser,

procent

Kommunal regi 730 339 1 160 85

Kommunal entreprenad 126 751 196 15

Summa 857 090 1 356 100

Särskilt boende LSS Kostnad (brutto), tkr PlatserAndel platser,

procent

Kommunal regi 324 045 408 84


Summa 385 091 518 100

Hemtjänst Kostnad (brutto), tkrAndel utförda

timmarAndel utförda

timmar, procent

Kommunal regi 491 881 1 104 276 100

Kommunal entreprenad 0 0 0

Summa 314 854 912 164 100

Förskolor Kostnad (brutto), tkr PlatserAndel platser,

procent



Summa 853 531 7 870 100

Skolbarnsomsorg Kostnad (brutto), tkr PlatserAndel platser,

procent



Summa 154 775 6 146 100

84



PERSONAL

Uppföljning: Samtliga förvaltningar redovisar akti-viteter för att införliva och skapa förutsättningar för medarbetarskap samt hur man arbetat med uppdra-get i vardagen. Flera verksamheter nämner Den blå tråden som togs fram redan 2012 som en betydelsefull utgångspunkt för att stödja arbetet på arbetsplatserna. Lokalförsörjningsenheten under stadsbyggnadskonto-ret är ett gott exempel på hur man arbetat för att bryta ned och tolka innehållet i relation till sin egen verk-samhet. Även flera verksamheter inom socialkontoret har arbetat på liknande sätt med att ”översätta” vad värdegrunden innebär på den egna arbetsplatsen.

Arbetet med arbetsgivaruppdraget om medarbetarskap har inom flera förvaltningar (kultur- och fritidskonto-ret, arbetsmarknadskontoret, vård- och omsorgskon-toret) skett på arbetsplatsträffar, gemensamma plane-ringsdagar och i mindre grupper för att nå diskussion och reflektion. Flera verksamheter beskriver att man arbetat med att lyfta in en diskussion utifrån medar-betarskap och värdegrunden i samband med medarbe-tarsamtal och introduktion av nya medarbetare (bland annat arbetsmarknadskontoret, bygg- och miljökon-toret, tekniska kontoret). Man har också arbetat med att ordna workshops och föreläsningar på temat samt deltagit i de centrala satsningar som erbjudits chefer och medarbetare att delta i. Här nämns föreläsningar inom robust samarbetskultur, mångfaldsprogrammet VINNA VINNA, medarbetar- respektive ledarskapsa-kademien samt satsningen på yrkesambassadörer som skett under året.

Flera verksamheter, däribland utbildningskontoret, nämner utvecklingsområden från medarbetarun-dersökningen som genomfördes i början av året som en utgångspunkt i arbetet med medarbetarskap och värdegrundsfrågor.

Ofta har arbetet införlivats i ordinarie verksamhet och kopplats samman med aktuella utvecklingsområden inom verksamheten till exempel planerad omorganise-ring, likabehandlingsarbete, processtöd, lean-metoden (inom vård- och omsorgskontoret), arbetsklimat, vär-degrundsarbete samt bemötande och kundfokus (till exempel inom tekniska kontoret). Samverkansprojektet SESAM lyfts fram som att bra exempel där projekt-organisationen och arbetssättet vilar på kommunens värdegrund.

Flera förvaltningar beskriver hur de arbetar med att tydliggöra och sprida information och egna exempel som ett sätt att tydliggöra medarbetarskap. Genom ett ökat medvetandegörande kring samarbete med andra verksamheter inom kommunen ser flera verksamheter på ett tydligare sätt sin egen del i den helhet som våra uppdrag ofta handlar om.

Personalutskottets uppdragsplan 2015

För att åstadkomma en tydligare styrning och uppföljning av personalpolitiken i kommunens verksamheter formulerar personalutskottet, från och med år 2010, en uppdragsplan med arbetsgivaruppdrag. Det utgår bland annat från det övergripande styrdokumentet Personal- politik i Norrköpings kommun som uttrycker kommunens långsiktiga personalpolitiska vilja och ambition inom arbetsgivarområdet. Personalutskottets uppdragsplan med arbetsgivaruppdrag är riktat till alla kommunens chefer.

2015 års arbetsgivaruppdrag handlar om att skapa för-utsättningar för medarbetarskap och uppmuntra med-arbetare att agera utifrån de förhållnings- och synsätt som beskrivs i dokumenten Värdegrund i Norrköpings kommun och Medarbetare i Norrköpings kommun.

Förvaltningarna har under året muntligen rapporte-rat aktiviteter utifrån arbetsgivaruppdraget till perso-nalutskottet i så kallade uppdragsdialoger. I anslutning till årsredovisningen sker en sammanfattande slutlig skriftlig redovisning där förvaltningarna ska beskriva och ge exempel på hur man arbetat med uppdraget.

85


Personal

86


Personal

Antal anställdaDet totala antalet medarbetare med tillsvidare- och visstidsanställning med månadslön har under 2015 ökat med 443 personer. I december månad 2015 hade kommunen 9 230 tillsvidareanställda (8 742 årsarbe-tare) och 1 030 visstidsanställda (957 årsarbetare). I jämförelse med antal anställda i december 2014 har det skett en ökning med 391 tillsvidareanställda och 52 visstidsanställda.

Av tillsvidare- och visstidsanställda var 170 medarbe-tare anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, 49 tillsvidareanställda och 121 visstidsanställda. I jämförelse med 2014 är det en ökning med 5 tillsvida-reanställda och 6 medarbetare i visstidsanställning.

Antalet medarbetare som har personligt anpassade arbetsuppgifter, var i december månad 144 medar-betare med stöd av lönebidrag samt 16 medarbetare med personliga tjänster. Under 2015 har det skett en minskning med 13 lönebidragstjänster, de personliga tjänsterna har minskat med tre.

Visstidsanställda med timlönUtöver tillsvidareanställda och visstidsanställda med månadslön finns timavlönade visstidsanställda medar-betare som under året arbetat vid ett eller flera tillfällen i kommunen. Timavlönade visstidsanställda återfinns framförallt inom vård- och omsorgskontorets verksam-heter som under året står för nära 70 procent av den sammanlagda arbetade tiden.

Den sammanlagda arbetade tiden för timavlönade omfattade 1 722 871 timmar under helåret 2015, vilket motsvarar 1 013 årsarbetare. En ökning med 45 697 timmar eller 27 årsarbetare i jämförelse med året innan.

Årets ökning i antalet arbetade timmar är dock betydligt lägre vid jämförelse med tidigare, under både 2014 och 2013 var den totala ökningen mer än det dubbla och motsvarade mer än 100 000 timmar.

Andelen tillsvidareanställda fördelad per förvaltning

Av kommunens 9 230 tillsvidareanställda arbetar 4 181 medarbetare inom utbildningskontorets verk-samheter, vilket innebär att det är det verksamhetsom-råde som sysselsätter flest medarbetare. Tillsammans med vård- och omsorgskontorets verksamheter där 3 530 medarbetare arbetar, sysselsätter dessa 84 procent av kommunens alla medarbetare.

Tekniska kontoret 2%

Serviceenheter 4%

Stadsbyggnadskontoret 1%Kultur- och fritidskontoret 2%

Vård- och omsorgskontoret 38%

Bygg- och miljökontoret 1%

Socialkontoret 4%Arbetsmarknadskontoret 1%

Utbildningskontoret 46%

Kommunstyrelsens kontor 1%

Andelen tillsvidareanställda fördelad per förvaltning

Antal anställda, tillsvidare och visstid med månadslön

0

1 000

2 000

3 000

4 000

5 000

6 000

7 000

8 000

9 000

10 000

Tillsvidareanställda

Antal anställda

8 514 8 642 8 790 8 823 8 590 8 590 8 573 8 654

Visstidsanställda 636 792 693 467 565 532 516 781

Totalt 9 150 9 434 9 483 9 290 9 155 9 122 9 089 9 435

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

8 839

978

9 817

2014

9 230

1 030

10 260

2015

11 000

Åldersfördelning 2005, 2011, 2015

0

500

1000

1500

2000

2500

3000

0-29 30-39 40-49 50-59

2011 20152005

60-

Åldersintervall

Antal

87


Personal

Åldersfördelning Genomsnittsåldern hos kommunens tillsvidarean-ställda var i december 2015, för båda könen, 46 år. Det är ingen skillnad mot tidigare utöver att männens med-elålder tidigare var 47 år.

Inom kommunens olika förvaltningar fördelar sig genomsnittsåldern hos tillsvidareanställda enligt dia-grammet nedan. Under de senaste två åren har kom-munstyrelsens kontor, socialkontoret och arbetsmark-nadskontoret sänkt medelåldern med ett par år vardera. De övriga kontoren är i stort sett oförändrade.

Könsfördelning I december 2015 var 82 procent av kommunens alla medarbetare kvinnor och bland tillsvidareanställda medarbetare var andelen kvinnor 83 procent. I grup-pen visstidsanställda var könsfördelningen inte lika ojämn, andelen kvinnor var 70 procent och andelen män 30 procent. Det är inte mer än marginella skillna-der i jämförelse med tidigare år.

Inom kommunens verksamheter fanns lägst andel män inom de två största förvaltningarna, vård- och omsorgskontoret med 10 procent män samt utbild-ningskontoret med 17 procent. Jämnast könsfördelning fanns inom stadsbyggnadskontoret, tekniska kontoret och kultur- och fritidskontoret.

Könsfördelningen i kommundirektörens lednings-grupp som är direkt underställda den politiska led-ningen består i december 2015 av 7 kvinnor och 8 män, alltså 46 procent kvinnor. Under året slutade tre manliga förvaltningschefer i ledningsgruppen och ersattes av två kvinnor och en man, därav har könsför-delningen påverkats från 33 procent kvinnor (2014) till 46 procent kvinnor under 2015.

Vid en tillbakablick på de senaste 10 åren har det skett en förskjutning av åldersfördelningen bland tillsvidareanställda. Antalet medarbetare i åldersinter-vallet 30-39 år minskar och fyller på i åldersintervallen över 40 år. Glädjande nog ökar åldersintervallet yngre medarbetare upp till 29 år.

De största grupperna medarbetare finns i december 2015 i åldersintervallet 40-49 år (2663 medarbetare) och 50-59 år (2754 medarbetare) vilket motsvarar nära 60 procent av samtliga tillsvidareanställda. Andelen medarbetare under 40 år motsvarar ungefär en tred-jedel av samtliga (2666 medarbetare) och andelen med-arbetare i intervallet 60 år och äldre motsvarar drygt 10 procent (1166 medarbetare).

Könsfördelningen december 2015

83 %

70%

82 %

17 % 30% 18%

Tillsvidare0

20

40

60

80

100

Visstid Totalt

Procent Män Kvinnor

Könsfördelning inom förvaltningarna

Procent

0

20

40

60

80

100

Tekn

iska

ko

nto

ret

Stad

sbyg

gn

adsk

on

tore

t

Ku

ltu

r o

ch f

riti

dsk

on

tore

t

Byg

g o

ch m

iljö

kon

tore

t

Serv

icee

nh

eter

Ko

mm

un

styr

else

ns

kon

tor

Soci

alko

nto

ret

Arb

etsm

arkn

adsk

otn

ore

t

Utb

ildn

ing

sko

nto

ret

Vår

d

och

om

sorg

sko

nto

ret

41

59

49

51

62

38

69

31

78

22

72

28

78

22

80

20

83

17

90

10

Män Kvinnor

Inom tekniska kontoret ingår inte medarbetare i arbetsmarknadspolitisk åtgärd i diagrammet ovan. Räknas dessa med blir fördelningen istället 72 procent män 28 procent kvinnor.

Medelålder per förvaltning 2015

Byg

g o

ch m

iljö

kon

tore

t

Stad

sbyg

gn

adsk

on

tore

t

Soci

alko

tno

ret

Utb

ildn

ign

sko

nto

ret

Vår

d

och

om

sorg

sko

nto

ret

Tekn

iska

ko

nto

ret

Arb

etsm

arkn

adsk

on

tore

t

Serv

icee

nh

eter

Ku

ltu

r o

ch f

riti

dsk

on

tore

t

Ko

mm

un

styr

else

ns

kon

tor

Ålder

42

46

43

48

43

46

48

49

44

47

40

42

44

46

48

50

Beräknade pensionsavgångar 20152024

(mnkr) 2015 2014 2013 2012 2011

Lönekostnader, inkl arvode 3 191,0 2 998,4 2 778,7 2 629,3 2 577,0

Arbetsgivaravgifter 966,1 897,9 836,0 810,2 782,4

Personalförsäkrings avgifter 6,0 5,6 4,9 4,9 5,2

Summa personalkostnad 4 163,1 3 901,9 3 619,6 3 444,4 3 364,6

Utbetalda pensioner 139,4 137,1 138,4 135,7 130,1

Särskild löneskatt 71,4 71,3 63,2 69,9 64,1

Pensionsskuldens förändring 1,3 12,9 20,6* 11,9 32,6*

Avgiftsbestämd ålderspension 147,4 141,0 129,0 125,1 119,3

Summa pensionskostnader 359,5 362,3 351,2 342,6 346,1

* Inklusive RIPS-ränta

Personalkostnader

88


Personal

Antal medarbetare

Pensionsår

Sysselsättningsgrad I december 2015 var den genomsnittliga sysselsätt-ningsgraden för tillsvidareanställda medarbetare totalt 95 procent, för kvinnor 94 procent och för männen 97,5 procent.

74 procent av kommunens tillsvidareanställda kvin-nor arbetade heltid och av männen arbetade 90 procent heltid. För båda könen är det en ökning av andelen som arbetar heltid med en till två procent de senaste åren. Därmed har det alltså skett en minskning av andelen medarbetare som arbetar deltid.

21 procent av kvinnorna arbetade deltid i interval-let 75-99 procent och av männen arbetade 6 procent i samma intervall. I intervallet 50-74 procent arbetade 5 procent kvinnor och 3 procent män.

Bland förvaltningarna är den genomsnittliga sysselsätt-ningsgraden inom vård- och omsorgskontoret 91 procent och är den lägsta inom kommunens förvaltningar. Inom utbildningskontorets verksamheter är den genomsnittliga sysselsättningsgraden 97 procent. Förutom kultur- och fritidskontoret och serviceenheter som har en genom-snittlig sysselsättningsgrad på 94 respektive 95 procent så har samtliga övriga förvaltningar en genomsnittlig sysselsättningsgrad mellan 97-99 procent.

Personalrörlighet Under 2015 hade kommunen en extern personalrörlig-het på 7 procent bland tillsvidareanställda, det vill säga cirka 660 medarbetare avslutade sin anställning i kommunen. Av dessa avslutade anställningar utgjor-des ungefär 245 av medarbetare i åldersintervallet 61-65 år. Totalt sett har den externa personalrörlighe-ten har legat runt 6-7 procent under de senaste åren.

Pensionsavgångar Från och med år 2002 har samtliga anställda möjlighet att välja vid vilken ålder man vill avsluta sin anställ-ning med ålderspension, som tidigast vid 61 år och som senast vid 67 år. Detta innebär vissa svårigheter att bedöma pensionsavgångarna under de närmaste åren. Vid beräkning av tillsvidareanställdas pensionsav-gångar vid 65 års ålder under den kommande tioårs-perioden ser fördelningen ut enligt stapeldiagrammet nedan. Totalt rör det sig om omkring 2 442 medarbe-tare.

Under 2016 förväntas 129 medarbetare uppnå pen-sionsåldern 65 år och därutöver räknas även de 119 medarbetare som blir äldre än 65 år med i den totala uppgiften om 248 medarbetare. Från och med år 2017 och framåt avser beräkningen endast de medarbe-tare som fyller 65 år under det aktuella året.

Sysselsättningsgrad hos tillsvidareanställda kvinnor och män

Män KvinnorProcent

Intervall sysselsättningsgrad

0100 7599 5074 50

20

40

60

80

100

0

50

100

150

200

250

300

2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025Pensionsår

Antal medarbetare

Period 10 percentilen Medianlön* 90 percentilen

dec-15 20 770 25 166 33 900

dec-14 20 622 24 550 32 838

* Heltidslön

10 percentilen = 10 procent har lägre än denna lön

90 percentilen = 10 procent har högre än denna lön

Medianlön tillsvidareanställda

89


Personal

Sjukfrånvaro Från och med juli 2003 är samtliga arbetsgivare enligt lag skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaron i årsredovisningen. Sjukfrånvaron ska anges i förhål-lande till sammanlagd ordinarie arbetstid fördelat på kön och åldersintervall. Av redovisningen ska också framgå långtidssjukfrånvarons omfattning i relation till den totala sjukfrånvaron. Syftet är att hela arbetsmark-naden ska redovisa sjukfrånvaro på samma sätt för att underlätta jämförelse.

Andelen långtidssjukfrånvaro av det totala antalet sjukfrånvarotimmar, det vill säga en sjukfrånvarope-riod som överstiger 59 dagar utgör 42,2 procent.

Nyckeltal för antal sjukdagar per anställd och andel sjuka visar att den genomsnittliga sjukfrånvaron för perioden januari-december 2015 är högre vid jämfö-relse med 2014 inom samtliga tre sjukvaroperioder.

Total sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid

Definition av nyckeltalen (anges i procent) i diagrammet ovan:

1. Total sjukfrånvaro tid / Sammanlagd ordinarie arbetstid

2. Summa sjukfrånvarotid för män / Sammanlagd ordinarie arbetstid

för män

3. Summa sjukfrånvarotid för kvinnor / Sammanlagd ordinarie

arbets tid för kvinnor

4. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 29 år eller yngre /

Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 29 år och yngre

5. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 30-49 år / Sammanlagd

ordinarie arbetstid i åldersgruppen 30-49 år

6. Summa sjukfrånvarotid i åldersgruppen 50 år eller äldre /

Sammanlagd ordinarie arbetstid i åldersgruppen 50 år eller äldre

Andel långtidssjukfrånvaro (60 dagar eller mer)

Procent

0

10

20

30

40

50

Totalt Män Kvinnor

2010 34,6 32,5 35,1

2011 36,8 34,3 37,2

2012 36,9 34,5 37,5

2013 38 32,2 38,9

2014 40,3 35,7 41

2015 42,2 37,8 42,9

Frånvarolängd

Antal sjukdagar per anställd Andel sjuka, procent

2015 2014 2015 2014

114 dagar 0,76 0,73 19,82 19,04

1560 dagar 0,47 0,43 2,20 2,01

61 dagar 0,92 0,78 3,19 2,75

Av kommunens sammanlagda ordinarie arbetstid under januari-december 2015 utgjorde sjukfrånvaron 6,6 procent (se nyckeltal 1) en ökning med 0,3 procent i jämförelse med föregående år. Det första mätåret 2003 låg sjukfrånvaron på 12 procent och var som lägst år 2010 på 5 procent.

Procent

0

1

2

3

4

5

6

7

1. Total sjuk frånvaro

2. Män

3. Kvinnor

4. 0-29 år

5. 30-49 år

6. 50- år

2010 5,0 4,3 5,2 4,8 4,6 5,6

2011 5,2 4,2 5,4 5,6 4,8 5,7

2012 5,6 4,2 5,8 5,9 5,1 6,2

2013 5,9 4,5 6,3 6,0 5,4 6,5

2014 6,3 4,8 6,6 6,2 5,8 6,8

2015 6,6 5,2 6,9 9,6 6,1 7,1

8

9

Styrning och organisation

90


Kommunens styrmodellStyrmodellen infördes år 2003 och reviderades genom beslut i fullmäktige i augusti 2011. Grunden för styr-modellen är verksamhetens genomförande. Det är i mötet mellan användarna av kommunala tjänster och den kommunala organisationen som verksamhet uppstår och där man kan bedöma vilken kvalitet som tjänsterna har. Övriga delar av styrmodellen är till för att på ett systematiskt sätt styra och följa upp verksamheten, för att genomföra de politiska ambitionerna och säkerställa kvaliteten. Styrmodellen är även kommunens kvalitets-ledningssystem.

Systematiskt kvalitetsarbete och tydlighetEtt systematiskt kvalitetsarbete genomsyrar hela styr-modellen. Begreppet kan illustreras med nedanstående figur.

I planeringsarbetet, till exempel när man definierar övergripande mål eller mål i uppdragsplaner, fastställs vad som ska uppnås. Därefter genomförs verksamheten och den följs upp efter fastställda kriterier för målupp-fyllelse. Genom utvärdering av måluppfyllelsen blir det tydligt vad som behöver åtgärdas. Dessa åtgärder förs sedan in i planeringsprocessen på nytt.

Genom tydlighet kring de ingående momenten i kva-litetsarbetet, det vill säga planera, genomföra, följa upp och åtgärda, sker en kvalitetssäkring och man undviker att upprepa tidigare misstag. Detta leder till ständiga förbättringar av den kommunala verksamheten.

11BILAGA

1

91


BILAGA

1

Styrmodellens olika moment

Grunden för styrmodellen är genomförande av kommu-nal verksamhet. Värdegrunden anger tonen i det förhåll-ningssätt som präglar genomförande av verksamhet.

Det systematiska kvalitetsarbetet genomsyrar hela styr-modellen, men blir särskilt tydligt i samband med arbete med övergripande mål, uppdragsplaner samt löpande i verksamhetens genomförande. Detta symboliseras i skis-sen nedan genom att illustrationen av kvalitetsarbete har ritats in.

Verksamheten styrs av en hierarki av politiska mål som uttrycks i den långsiktiga visionen, mandatperio-dens målområden, övergripande mål och lagstadgade planer samt årliga uppdragsplaner till tjänstemanna-organisationen. För kommunstyrelsens tvärsektoriella områden sker en precisering som nämnderna tar hänsyn till i uppdragsplanerna. De politiska målen i uppdrags-planerna uttolkas i årliga verksamhetsplaner inom tjänstemannaorganisationen.

Vid sidan av de politiska dokumenten i målhierarkin finns inriktningsdokument för politikområden och riktlinjer.

Verksamhetens genomförande följs upp och utvärde-ras, synpunkter från kommuninvånarna samlas in och internkontrollsaktiviteter genomförs. Resultatet används direkt i verksamhetens förbättringsarbete och informa-tion sammanställs och återförs till nämnderna genom kvalitetsrapportering.

Årsredovisningen innehåller bland annat en redovis-ning av måluppfyllelse för de övergripande målen. En avstämning görs för eventuell översyn av målformule-ringar.

De årliga planeringsförutsättningarna avspeglar kon-sekvenser i ett 5-10-årsperspektiv för den kommunala verksamheten utifrån observerade omvärldsförändringar och resultat av utvärderingar som genomförts.

Budgetarbetet tar hänsyn till planeringsförutsättning-arna och årsredovisningen. Årligen sker en avstämning om de politiska ambitionerna uttryckta som övergri-pande mål är genomförbara utifrån given budget.

Balance sheet summary

(k euro) The group The municipality

Not 2015 2014 2015 2014

Operating income 1 283 148,8 271 271,7 147 129,4 135 553,1

Operating costs 2 -947 283,7 -932 759,2 -858 232,7 -849 570,9

Depreciation 3 -23 791,7 -48 199,0 -22 363,9 -24 423,8

Net operating costs 687 926,6 709 686,5 733 467,2 738 441,6

Tax revenue 4 574 767,4 564 814,2 574 767,4 564 814,2

Municipal equalisation 5 174 270,9 173 211,7 174 270,9 173 211,7

Finacial income 6 21 125,6 23 262,0 35 624,0 39 556,9

Finacial expenses 7 -27 434,7 -36 829,0 -27 518,3 -35 945,2

Earnings before tax and extraordinary costs/income

54 802,6 14 872,4 23 676,8 3 196,0

Extraordinay income

Extraordinary costs

Tax expenses -7 149,3 2 531,5

Net earnings for the year after extraordinary costs/income

47 653,3 17 403,9 23 676,8 3 196,0

(k euro) The group The municipality

20151231 20141231 20151231 20141231

Fixed assets 1 599 894,0 1 438 340,4 1 569 061,9 1 413 675,7

Current assets 338 708,5 381 030,2 333 610,7 381 171,9

Total assets 1 938 602,5 1 819 370,6 1 902 672,6 1 794 847,6

Equity 741 798,7 687 248,7 771 831,8 741 414,3

Provisions 89 436,6 83 172,5 43 993,9 43 495,9

Long-term liabilities 511 252,8 374 972,0 488 660,1 349 751,6

Current liabilities 596 114,4 673 977,4 598 186,8 660 185,8

Total equity, provisions and liabilities 1 938 602,5 1 819 370,6 1 902 672,6 1 794 847,6

This page shows the income statement and a balance sheet summary for the municipality and the group presented in thousands of euros. For the income statement an average exchange rate of 9,3548 has been used (2014: 9,0598).

The balance sheet is presented at the exchange rate of 2015-12-31 9,1878(2014-12-31: 8,2660)

Income statement

92


2BILAGA

2

Municipal activities

Political administration 1,0 %

Infrastructure 4,4 %

Recreation and culture 5,1 %

Education and pre-school 43,3 %

Care 44,5%

Labourmarket programmes 0,7 %

Business activities 1,0 %

93


BILAGA

2

Årsbokslut 2015

Norrköpings sociala investeringsfond

Tidiga insatser är en viktig framtidsinvestering och med sociala investeringsfonden är ambitionen att se både eko-nomiska och mänskliga vinster. Syftet med den sociala investeringsfonden är att på längre sikt minska risken för långvarig arbetslöshet. De förebyggande insatserna sker med ett kommunövergripande perspektiv och i syfte att pröva nya metoder i Norrköpings kommun. Investe-ringarna ska generera lägre kommunala kostnader samt mänskliga vinster.

Norrköpings modell är en så kallad återföringsmodell vilket innebär att pengar som förs ut ur fonden ska åter-föras till fonden när investeringen ger kostnadsminsk-ningar i verksamheten. Finansierings- och återföringstid anges av sökande verksamhet i ansökan. Återföring sker från den eller de verksamheter som erhåller lägre kost-nader som en följd av investeringen. När effekterna av investeringen uppstår ska nämndens ekonomiska ramar minskas med motsvarande belopp. Det innebär att kommunen budgeterar ett överskott under ett givet år till följd av de kostnadsminskningar som uppstår i och med den sociala investeringen. Överskottet ska sedan markeras i bokslutet och användas för framtida sociala investeringar. Därmed kommer fonden kontinuerligt att fyllas på och nya sociala investeringar kan göras. Varje investering ska ha en plan för uppföljning där det ska framgå hur resultaten ska mätas och vid vilka tidpunkter de ska redovisas. Det ska också anges hur investeringen bidrar till att kommunens totala kostnader minskar och vilka verksamheter som erhåller kostnadsminskning. Insatsen följs löpande upp med delrapporteringar och för de avslutade insatserna finns en slutrapport, samt en redogörelse av resultaten i årsredovisningen.

Ett intensivt 2015 med utveckling i framkantUnder 2015 har Norrköpings kommun deltagit i ett utvecklingsarbete benämnt Aktion 2015 – sociala investeringar tillsammans med Uppdrag Psykisk Hälsa (organiserat av Sveriges Kommuner och Landsting) och Örebro kommun. Arbetet har syftat till att fortsatt

följa Norrköpings arbete med sociala investeringar, samt utveckla metoderna för sociala investeringar på nationell nivå. Under året har fokus främst legat på att utveckla arbetet med idéprövningar till fonden och strukturera projektorganisation och utvärderingsupplägg, samt att sprida arbetet på en nationell nivå.

Utöver samarbetet med SKL i Aktion 2015 har Norrköpings kommun tillsammans med Leksell Social Ventures, SKL Uppdrag Psykisk Hälsa och Health Navigator (HN) skrivit under en gemensam intention att under hösten arbeta med framtagandet av ett socialt utfallskontrakt (eng. social impact bond) för att förbättra situationen för placerade barn i kommunen.

Det huvudsakliga målet med arbetet är att genom nya arbetssätt stödja och underlätta vardagen för placerade barn. Det sekundära målet är att utveckla en för Sverige ny modell (sociala utfallskontrakt) där de ingående parterna gemensamt definierar ett behov, en lösning och ett resultat som ska uppnås. Resultaten är i fokus, och ersättning till finansiären baseras på att vissa på förhand givna mål uppnås. Förberedelsearbetet pågår just nu med intentionen att dra igång ett socialt utfallskontrakt under 2016.

Beviljade sociala investeringarSex investeringar har nu beviljats medel, vilket innebär att cirka 37,3 mkr har investerats av de totalt 40 mkr som investeringsfonden har att fördela.

Nytillskottet detta år var insatsen Drop in, som beviljades medel under sommaren 2015. Insatserna Servicetrainee och SkolFam är sedan tidigare avslutade i fondens regi och återföringen är för Servicetrainee färdigställd, medan SkolFams återföring fortlöper än. I augusti 2015 avslutades även Alla barn i skolan och vid årsskiftet 2015/2016 avslutades Solid Återkomst.

94


BILAGA

3

Pågående investeringar

Drop inDrop in beviljades medel av Kommunstyrelsen under sommaren 2015. Målgruppen för projektet består av individer som är i gymnasieåldern och som finns folk-bokförda i Norrköpings kommun, men som inte finns i vårt skolsystem och dessutom inte svarar upp på kontakt från ordinarie verksamhet. Projektet blir alltså en del av det kommunala aktivitetsansvaret. Syftet med insatsen är att komplettera Mottagningsgruppens arbete med uppsökande verksamhet för att nå ungdomar i målgrup-pen och att etablera en kontakt och ett förtroende, för att sedan hjälpa dem tillbaka till studier eller lämplig myndighet.

Projektet startade vid årsskiftet 2015/2016, efter att ett förberedelsearbete med att ta fram projektplan och utvärderingsstrategi som bedrivits under hösten.

Kommunstyrelsen har totalt beviljat 4,2 miljoner kronor till projektet som förväntas pågå till och med februari 2018. Beräknad återföring ligger under perio-den 2018-2022.

Center för ungdomar med neuropsykiatriskfunktionsproblematikInsatsen Resurs, kompetens- och utvecklingscenter för ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning/-problematik (NP-center) star-tade under hösten 2013. Insatsen vänder sig till ung-domar mellan 13-23 år med svår skolproblematik och sociala svårigheter, och erbjuder ett sammanhållet stöd i form av korttidsboende, stöd i skolan, familjestöd och behandling. Investeringen sker i samverkan mellan soci-alkontoret, utbildningskontoret, samt vård och omsorgs-kontoret.

Under 2015 har arbetet flutit på bra i NP-center. Både brukare och föräldrar är mycket nöjda med det sam-manhållna och individanpassade stöd NP-center erbju-der. Under 2015 har NP-center genomfört både anhörig-träffar och informationsträffar för kommunanställda om sitt arbete och på olika teman kopplat till detta. Man har i dagsläget beviljat sammanlagt 47 individer plats på NP-center och ärendena kommer från både socialkon-toret och vård- och omsorgskontoret. En utvärdering i form av en FoU-rapport kommer presenteras i slutet av februari 2016.

2012 beviljade kommunstyrelsen 11,7 mkr ur den sociala investeringsfonden till Center för ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsproblematik. Återföringen planeras pågå under 2017-2019.

Avslutade investeringar

Alla barn i skolanAlla barn i skolan (ABIS) är ett samverkansprojekt mellan socialkontoret och utbildningskontoret som startade under hösten 2012. Syftet är att ta ett helhets-grepp kring skolfrånvaro med allt från det förebyggande arbetet till kraftfulla insatser för de barn och unga som behöver det. Projektet pågick till och med augusti 2015 och är nu implementerat i ordinarie verksamhet.

I slutrapporten presenteras de projektet i sin helhet och de lärdomar och effekter som iakttagits. I arbetet med eleverna har en framgångsfaktor enligt ABIS varit att ABIS har kontaktat skolan snabbt efter en begäran om insats. Eleverna har enligt ABIS uppskattat att möta en neutral person och i kombination med att mötet har skett på en plats som passar eleven har det underlättat samtal där eleven har kunnat berätta vad hen behöver för att vara i skolan.

De ekonomiska effekterna av verksamheten, som pågått i tre år, är svåra att mäta. Mätbart är däremot att speciellt den ogiltiga frånvaron har minskat och att de elever som har fått stöd av ABIS har ökat sin målupp-fyllelse. På dessa grunder kan vi anta att ABIS har haft en positiv effekt som på sikt kommer att innebära en ekonomisk besparing och alltså är en social investering.

Idag arbetar två anställda med att stödja individer som har hög skolfrånvaro. En närvaroansvarig finns på nästan alla Norrköpings skolor och närvarostatistiken och dess registrering följs regelbundet. Projektet har också resulterat i att socialkontoret idag har bättre kun-skap om skolfrånvaro och dess effekter. Mer om detta finns att läsa i ABIS slutrapport.

ABIS beviljades i december 2011 11,6 mkr fördelat över tre år ur sociala investeringsfonden. Investeringen återförs under perioden år 2015-2017 enligt plan.

95


BILAGA

3

Solid återkomstInvesteringen startade hösten 2013 och sker i samver-kan mellan socialkontoret och föreningen Unga KRIS. Målet med Solid återkomst är att minska antalet återfall till missbruk och kriminalitet, att förkorta vårdtiden på Statens Institutionsstyrelse (SiS) samt att de unga ska komma igång med studier, arbete och/eller praktik. Metoden innebär att ungdomen får en kontaktperson från Unga KRIS som, tillsammans med en kommunal insatssamordnare, säkrar en tryggare och snabbare hem-komst. Projektet Solid Återkomst avslutades i december 2015.

Fram till i december 2015 har man arbetat med 6 ung-domar i projektet, vilket är betydligt färre än vad som initialt förväntades. Övervägande delen av personal som kommit i kontakt med projektet är positiva till det och framhäver att det bidragit till att ge det stöd som fattats innan och efter hemkomst från SiS-placering. Eftersom dessa typer av placeringar är väldigt kostsamma, kan kommunen, trots den låga antalet inkluderade, förmod-ligen se kostnadsminskningar. Mer om Solid Återkomst finns att läsa i slutrapporten.

I juni 2013 beviljade kommunstyrelsen totalt 1,7 mkr ur den sociala investeringsfonden till projektet Solid återkomst. Återföringen planeras pågå under 2016-2018.

SkolFam2SkolFam2 är en insats som främjar familjehemsplacerade barns skolresultat i grundskolan genom att strukture-rat arbeta med kartläggningar med fokus på läs- och skrivförmåga, matematik samt adaptiva färdigheter. Arbetssättet innebär individanpassning av skolmiljön för att förbättra förutsättningar för familjehemsplacerade barns lärande. De familjehemsplacerade barnen är en riskgrupp inom flera områden och generellt sett har de sämre skolresultat och lägre utbildningsnivå än andra barn.

Återföringen startade 2015 och kommer vara färdig år 2017. Skolfam är idag en del av ordinarie verksamhet och i dagsläget arbetar två anställda med SkolFam

ServicetraineeInvesteringen genomfördes i samverkan mellan arbets-marknadskontoret, utbildningskontoret, vård- och omsorgskontoret samt personalkontoret. Insatsen inne-bar att 30 arbetsföra personer över 26 år, aktuella inom ekonomiskt bistånd (företrädesvis från gruppen barnfa-miljer) och behärskar svenska språket samt något av de stora invandrarspråken anställdes under ett års tid inom kommunal verksamhet.

Återföringen är i och med 2015 fullgjord för Service-trainee. Under 2016 kommer programmet att skalas upp och man kommer till de 24 platser som tidigare erbju-dits addera 100 nya platser.

Investering (tkr)

Beräknad kostnad för insatsen Faktisk kostnad till och med 2015

2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018

Skolfam 660 1 320 1 320 660 3 614

Alla barn i skolan 5 200 5 200 1 200 11 322

Servicetrainee 4 600 4 581

NP-center 5 839 5 839 7 172

Solid återkomst 416 832 416 1 104

Drop In 1 881 1 881 418

Totalt 660 11 120 12 775 8 531 416 1 881 1 881 418 27 793

Investering (tkr)

Beräknad resultatförbättring

2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022

Skolfam 1 734 1 736 490

Alla barn i skolan 1 254 3 914 6 432

Servicetrainee 2 512 1 728 360

NP-center 3 893 3 893 3 892

Solid återkomst 416 832 416

Drop In 500 920 920 920 920

Totalt 2 512 1 728 3 348 6 066 11 647 4 809 4 812 920 920 920

96


3BILAGA

3

97


BILAGA

4

3BILAGA

4

98


EKONOMI OCH STYRNINGSKONTORET

Adress: Rådhuset, 601 81 NorrköpingTel: 011-15 00 00Epost: [email protected]

Norrköpings kommun. För dig. För alla. För det goda livet.I Norrköpings kommun har alla rätt till jämlikhet, delaktighet och del av välfärden. Vår vision handlar om det goda livet, och uppdraget är att skapa, utveckla och leverera välfärdstjänster till medborgare och verksamheter i vårt område.

Vår framtid ser ljus ut. Vår befolkning växer, och vi har en potential som bara begränsas av oss själva. Vi brukar säga att kraften kommer ur kreativitet och våra nästan 10 000 medarbetare.

Genom att planera och driva en ständig utveckling av miljöer, boende, näringlivsklimat och service till medborgarna skapar vi förutsättningar för ett nytt, spännande Norrköping. En kreativ mötesplats för män-niskor och möjligheter.

Årsredovisning 2015 - norrkoping · ekonomisk översikt 76 Årets resultat mot budget för...

Documents