1

Kooperativ företagsbytesring – en innovation för ekonomisk hållbarhet En rapport från projekt sociala ekonomin Motala Kommun, 2016

2

Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................... 3

Politisk inriktning i Motala kommun ...................................................................................... 4

Den kooperativa företagsbytesringen ..................................................................................... 5

WIR Bank – företagsbytesringarnas moder ............................................................................ 5

Behovet av finansiella livlinor ................................................................................................ 6

Komplementära valutor och vetenskapen ............................................................................... 7

Strukturella lösningar på strukturella problem ....................................................................... 9

Möjligheter för turismen ....................................................................................................... 10

Bytesring för social hållbarhet .............................................................................................. 12

Förutsättningar i Motala ....................................................................................................... 13

Vad säger lagen ..................................................................................................................... 16

Konsultfirma ......................................................................................................................... 17

Diskussion ............................................................................................................................... 17

Rekommendationer ............................................................................................................... 18

Referenser ............................................................................................................................... 19 Fysiska .................................................................................................................................. 19 Elektroniska .......................................................................................................................... 19 Egenskapade referenser ........................................................................................................ 19 Vidare läsning och exempel .................................................................................................. 20

f

f

Denna rapport färdigställdes 2016-08-23, inom ramen för Projekt sociala ekonomin i Motala. Projektledare: Jonas Lagander Hemsida: www.motala.se/socialekonomi E-post: jonas.lagander@motala.se

3

Inledning I projekt sociala ekonomins slutrapport för de första 1.5 åren ingick ett förslag på regionalt system för finansiell hållbarhet kopplad till social hänsyn och social ekonomi. Detta utifrån ett researcharbete grundat med inspiration från ett seminarium som hölls i Motala i november 2014 med titeln ”Finansiella innovationer och den sociala ekonomin”. Där presenterades olika former av ekonomiska stödstukturer som kan bidra till att öka den finansiella hållbarheten i ett givet lokalsamhälle. Genom att sammankoppla vinster från dessa stödstrukturer och verktyg kan ett kapital byggas upp för investeringar i social hänsyn och social ekonomi. Detta var en del av det regionala projektet ”Östgötamodellen – för stöd, stimulans och tillväxt av sociala företag/arbetskooperativ” som genomfördes under 2014 i regi av dåvarande Regionförbundet Östsam (numera en del av Region Östergötland). Motala Kommun deltog via projektet sociala ekonomin som hade en lokal inriktning med betydligt bredare perspektiv.

Finansiellt relaterade ekonomiska stödstrukturer där vinster går till social hänsyn

Under 2015 fortsatte utredningsarbetet i projektet för att fylla i blinda fläckar som återstod samt anpassa förslagen till svensk kontext. Detta via olika innovationsseminarier och projektets egen research. Samma år genomfördes en forskningsansökan till Mistrainstitutet med Linköpings Universitet som ägare. Ovanstående modell var en del av inriktningen. Ansökan kom till slutskedet men fick avslag vid sista bedömningsinstansen. ”MOSES – modelling of sustainable economic systems” som ansökan kallades lever nu vidare i Linköpings Universitets regi i samverkan med andra universitet. Ett konsortium med forskare från olika länder har bildats utifrån denna grund. Denna rapport är ett bidrag till MOSES i dess nya konstellation. Temat för skriften utgår från modelldelen ”kooperativ företagsbytesring”. Detta med fokus på hur ett lokalsamhälle kan uppehålla handel i händelse av finanskris eller få hävstångseffekter på tillväxten under normala konjunkturlägen. Utgångspunkten ligger i internationellt

4

beprövad erfarenhet samt modern forskning som lyft fram nya perspektiv i detta ämne. Bland annat har den svenska tankessmedjan Global Utmaning utrett frågan om komplementära valutasystem som ekonomiska stabilisatorer och det var även en av Mistrainstitutets förslag på forskning inför utlysningen som ledde till bildandet av MOSES-konsortiet. En föreläsning med ”Mötesplats Social Innovation” i projektets regi 2014 gav också inblick i bytesekonomi och hur den är på frammarsch på olika håll i världen.1

Politisk inriktning i Motala kommun Under hösten 2015 antog Motala kommun en policy för social ekonomi. Inledningen stipulerar att ”Motala kommun ser den sociala ekonomin som en organisatoriskt fristående samarbetspartner för att främja innovationer, meningsfull sysselsättning, jämlik hälsa och ett rikare socialt liv för alla”. Vidare beskrivs i policy att ”i Motala ska den sociala ekonomin utvecklas genom en mångfald av aktörer som tar ansvar för olika sociala, miljömässiga och ekonomiska verksamheter. Detta ska bidra till en utveckling av Motalas tillväxt genom att öka attraktiviteten för boende, företagande och besök.” En annan del av policyn säger att ”Motala kommuns förvaltningar och bolag ska ta ansvar och bidra till att stötta den sociala företagarsektorn utifrån sina respektive områden, möjligheter och resurser”. Tillväxtverket har i olika rapporter påvisat svårigheterna hos den sociala företagssektorn att erhålla bankkredit. Detta är något som alla småföretag kan uppleva som ett tillväxthinder. Det innebär ett problem för att uppnå policy för social ekonomi att grundläggande tillväxtförutsättningar är svårtillgängliga för sektorn. En säkerställd kreditcirkulation inom realsektorn är avgörande för att uppehålla en sund lokal marknadsekonomi - där jobb och företag överlever och nyskapas löpande. Ett lokalsamhälle med tillgång till kapital åt företagande, vare sig det är vinst- eller icke vinstbaserat, kommer sannolikt också att bli mer attraktivt. Här kan komplementära valutasystem agera som en hävstång till befintlig kapital, vilket erfarenhet från bland annat Schweiz och Argentina har visat. Studier och erfarenhet i omvärlden har även visat att dessa system kan ge incitament för människor att engagera sig i socialt och miljöfrämjande frivillighetsarbete. Rapporten utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet i utlandet. Linköpings Universitet har uppmärksammat detta som ett intressant FOU-område. Primärt för att stärka lokalsamhällets hållbarhet i förhållande till negativa globaliseringseffekter, exempelvis finanskriser. Projekt sociala ekonomins inriktning är i huvudsak att dessa system kan etableras på ett sätt att deras verksamhet och ekonomiska överskott kan användas som verktyg för att skapa ekonomisk, social och ekonomisk hållbarhet i lokalsamhället. Resultatmål i LUP som motiverat utredningen är

• Social hänsyn för sysselsättning

• Varje generation bär sina kostnader

• FOU för Framtidens Motala

1 Föreläsning med Eva Engqvist (Mötesplats social innovation, Malmö Högskola), 2014 (youtube-klipp)

5

• Företagsmiljö i toppklass

• Tillväxt genom mångfald

Den kooperativa företagsbytesringen

WIR-Bank – företagsbytesringarnas moder Projekt Sociala ekonomin föreslår i sin slutrapport instiftandet eller deltagandet i tre finansiella innovationer som knyts samman i ett cirkulärt flödessystem. En av dessa innovationer är en kooperativ företagsbytesring efter exempel från Nederländerna som presenterades i Motala under vecka 45, 2014. Det nederländska exemplet – ”TradeQoin” - bygger i sin tur på ett Schweiziskt byteshandelssystem för företag som heter ”WIR Bank”. Den kooperativt organiserade WIR Bank har funnits sedan 30-talet och omsätter ungefär 6 miljarder Schweiziska franc i barteravtal. Studier tyder på att WIR Bank har motverkat lågkonjunkturer i landet både under och efter den stora depressionen. Under depressionen växte bytesringen snabbt från de grundande 16 företagen till att inkludera hela 80 % av landets företag. Detta under en tid där 60 % av världsproduktionen försvann och grannländerna gick på knä i sviterna av deflationskrisen. Schweiz vars företag inte hade samma behov av den sjunkande penningmängden klarade sig betydligt bättre. 2 Studier har visat att WIR Bank är motcyklisk vilket betyder att omsättningen i nätverket ökar när bankernas kreditgivning till realekonomin minskar. På detta vis kan verksamheten bidra till att balansera upp ekonomin vid lågkonjunkturer. Detta menar forskare är anledningen till att Schweiz klarade sig igenom den stora depressionen betydligt mer oskatt än sina grannländer. När bankerna lånar ut i tillfredställande grad går antalet medlemmar i WIR Bank ned (men de som är kvar intensifierar ofta sin handel för att vinna konkurrensfördelar).

2 Lagander, 2012

6

Medlemsföretagen i WIR Bank brukar generellt öka sin omsättning med 10-15% i merförsäljning. 20 % av landets företag är idag medlemmar, cirka 60 000 st. 3 Transaktionerna i WIR Bank clearas i ett internt kreditsystem så att alla kan handla med alla. Försäljningen sker idag via en webbshop online samt via mäklare som matchar varor och tjänster mellan medlemmarna via telefon, direktbesök, handelsmässor med mera. Medlemmarna kan även handla direkt hos varandra via ett internt betalkort. I Sverige har WIR Bank uppmärksammats på senare tid hos olika opinionsbildande aktörer. Tidigare framtidsminister Kristina Perssons (S) privatfinansierade tankesmedja Global Utmaning har bjudit in ledande forskare inom fältet att hålla föreläsningar och Anders Wijkman (M), likväl som Carl Schlyter (MP), har tagit fram rapporter där WIR Bank-systemet lyfts fram som en intressant möjlighet för Sverige. 4 Företaget Polarbröd delade 2012 ut årets uppstickarpris till forskaren och nationalekonomen Bernard Lietaer som skrivit flera böcker och artiklar om den här typen av komplementära finansierings- och handelssystem. 2015 utlyste Mistrainstitutet forskningsanslag på 30 miljoner där system av samma eller liknande typ som ”WIR Bank” rekommenderades att utgöra del i forskningsunderlaget, vilket Linköpings Universitet ansökte om.5 Även City of London kom 2011 ut med en rapport som menade att den här typen av system bör kunna generera tusentals arbetstillfällen i Storbritannien under rätt förutsättningar. 6 Behovet av finansiella livlinor Den stora finanskrisen 2008 ledde till svåra nedgångar i den globala ekonomin och drabbade även Sverige som är ett i hög grad exportberoende land – om än lindrigare än andra eftersom vi inte hade någon inhemsk bostadsbubbla som sprack. Vår höga arbetslöshet i Östergötland beror delvis på denna typ av negativa globaliseringseffekter. Samtidigt vet vi att cirka 80 % av jobben skapas inom småföretagarsektorn, där även de flesta sociala företag ingår. Om kredittillförseln till denna sektor inte tillgodoses riskerar vi att förlora ännu fler arbetstillfällen och om en ny finanskris inträder står vi idag utan finansiella livlinor. Riksbanken har svårt att nå inflationsmålet på 2 % vilket har lett till minusränta. Samtidigt stiger huspriserna i landet vilket indikerar att allt inte står väl till i vår ekonomi. Stigande fastighetspriser är inte nödvändigtvis ett mått på ökat välstånd utan visar vanligen att nya krediter inte används produktivt, utan spekulativt. Kreditbaserad spekulation på fastighetsmarknaden lade grunden både för vår svenska kris på 90-talet, och för den globala krisen 2008-2010. Nya siffror (eller snarare nya mindre generösa tolkningar av statistik) visar att Sveriges realtillväxt legat på mycket låg nivå sedan 2007 – ändå stiger fastighetspriserna. Vi ser just nu en relativt god ökning i sysselsättningen vilket är ett klassiskt skeende åren före bostadsbubblor spricker. Sverige har i slutet av maj 2016 över 80 % sysselsättningsgrad, vilket enbart matchas av åren 1991 och 2008 – i båda fallen precis i anslutning till en större finansiell kris. Idag är de svenska hushållen mer skuldsatta än kanske någonsin. Det finns skäl att anta att den minskade arbetslösheten har samband med det faktum att mer och mer pengar sätts i cirkulation genom spekulativ skuldsättning. Detta bör ses som en varningsklocka.

3 IBID

4 Miljöpartiet, 2014

5 Wijkman (et al), 2015

6 City Of London, December 2011

7

Vilket exempelvis tankesmedjan Intelligence Watch påpekat i den färska rapporten ”Sverige in i dimman” skriven av nationalekonomer vid Lunds Universitet. 7

Figur 1 - Ur Steve Keens dragning för MOSES-konsortiet på LIU, maj 2017

Ovanstående bild visar en prognos av Professor Steve Keen från Kensington University (UK) om att Sverige sannolikt är på väg in i en finanskris. Dock inte bara Sverige utan även många andra länder som inte drabbades av interna bubbelsprickningar 2008-2010. Presentationen gjordes under ett MOSES-seminarium på Linköpings Universitet, 2016. Keen är särskilt intressant att ta del av i detta eftersom han är känd för att vara en av få nationalekonomer som med exakthet förutsåg krisen 2008. Riksbankchefen och tidigare finansministern Anders Borg är andra namnkunniga som varnat för att skuldsättningen av de svenska hushållen är högst allvarlig utifrån dagens situation.8 Vad Motala kommun riskerar när småföretagen står utan tillgång till krediter, under sviterna av en deflationskris, är minskade inkomstskatteintäkter och minskade möjligheter att nå politiskt satta mål. Tillväxten kommer att sjunka och arbetslösheten öka. Alla vägar för att stötta småföretagarsektorn är därför lämpliga att undersöka. Schweiz modell kan här ge en vägledning för hur Motala med en kostnadseffektiv insats kan jobba för att försöka motverka kreditåtstramningseffekter lokalt. Komplementära valutor och vetenskapen Bernard Lietaer och hans forskarteam har studerat vårt ekonomiska system ur nätverksperspektiv och dragit några utmärkande slutsatser. 1: Vårt penningsystem är en monokultur som skall fungera i relation till alla former av

7 Bergh (et al), April 2016

8 SVD.se – Ingves varnar för djup lågkonjunktur, 2016

8

diversitet i vår marknadsekonomi. Inga monokulturella lösningar kan fylla detta syfte i naturliga nätverkssystem. 2: Alla nätverkssystem som fokuserar ensidigt på effektivitet (genom monokultur och strömlinjeformning) blir bräckliga, likväl stagnerande om fokus istället läggs för hårt på resilliens (genom diversitet och interkonnektivitet). Vårt ekonomiska system är utformat med tydligt fokus på effektivitet och därmed bräckligt i sin grundstruktur (se ”röd prick” i figur 2). 3: Alla nätverkssystem, vare sig det är naturliga ekosystem, ett el-nät, blodomlopp i en kropp etcetera, inklusive vår marknadsekonomi har en optimal ram för livsduglighet (window of viability). Inom denna ram råder en lagom balans mellan effektivitet och resilliens. För att vårt penningsystem överhuvudtaget ska kunna komma i balans krävs därför en ökad mångfald och interkonnektivitet – kort sagt behövs komplementära valutasystem.

Figur 2 - Dagens moderna penningsystem (röd prick) är instabilt i sin grundstruktur, enligt Lietaer et al

Lietaer och hans team menar att den inneboende bristen på pengar som finns i vårt ekonomiska system består i just den monetära monokultur som utmärker det. Interkonnektiviteten i marknadsekonomin är för låg. Om ett blodkärl kloggas igen på en hjärtsjuk person kommer hjärtkirurgen att genomföra en bypass-operation. På så vis kan blodet ta sig runt den igenkloggade venen och nå in till hjärtat ändå. Genom denna ökning av interkonnektiviten i blodomloppet räddas livet på patienten. Samma metodik gäller i marknadsekonomin, menar Lietaer. Komplementära valutor kan användas som nödpengar vid akuta problem inom det ordinarie penningsystemet – som en slags ”bypassoperation” för marknadsekonomin. Empiriska studier av WIR Bank har bevisat detta, enligt ovan. 9 Men detta kan sannolikt dras ett steg längre. Eftersom monokulturen i vårt penningsystem enligt dessa studier inte klarar av att fylla alla behov inom marknadsekonomin så kommer kroniska brister med tillhörande problem alltid att uppstå. Ett sådant problem är arbetslösheten. Så länge vi har en strukturell brist på pengar, för låg interkonnektivitet, i samhället kommer full sysselsättning bli svårt att nå som politiskt mål, enligt dessa teorier. Det kommer nämligen alltid att finnas någon nod i nätverkssystemet vi kallar

9 Lietaer et al, 2008

9

marknadsekonomi där pengaflöden stannar upp och inte når dit de behövs för att täcka alla behov. Kanske de nationella pengarnas grundstruktur därtill inte matchar mellan vissa noder därför att de helt enkelt är dysfunktionella i förhållande till behovet? De brister som uppstår kan dock i vissa fall täckas med ett komplementärt betalningsmedel och därmed minska problemen. Dessa teorier utgår alltså från samma principer som funktioner i naturliga ekosystem. Hårt specialiserade arter kommer att få problem när betingelserna i ekosystemet ändras. Men för opportunister som kan leva på olika sorters föda så blir förändringar i livsmiljön inte lika allvarliga. Människan själv som kan leva på många olika sorters föda och anpassa sig till olika klimat, är ett bra exempel på det. En ekonomi som minskar sin specialisering och effektivitet till förmån för interkonnektivitet och motståndskraft kan också bli mer anpassningsbar. Anpassningsbarheten skapar i sin tur hållbarhet.10 Det finns olika sätt att jobba med detta tankesätt. Många kommuner, inklusive Motala, har fått ställa om till en ekonomi baserad på små och medelstora företag, från en dito där några få större arbetsgivare dominerade – men som på kort tid försvunnit. Det kanske inte är lika effektivt att ha många småföretag än några få som anställer stora mängder människor, men det är mer motståndskraftigt. Detsamma är att arbeta för att diversifiera den lokala marknadsbilden med fler värdebaserade och platslojala företag som sociala företag, offentliga företag, familjedrivna företag (som spelade en viktig roll i Tysklands hantering av finanskrisen 2008-2010) eller demokratiska företag (inklusive föreningsdrivna), enligt samma logik. Ett eller flera komplementära valutasystem bidrar på samma sätt för att öka anpassningsbarheten till skiftningar i marknadsekonomin och samhället i stort. I en global värld kan vi nog våga anta att det kommer att bli allt viktigare att generellt öka anpassningsbarheten och motståndskraften i lokalsamhället, för att kunna ta del av fördelarna med globaliseringen och inte drabbas av dess nackdelar. Att använda sig av Lietars (et al) forskning för att rikta insatser för att nå en livsduglig lokal marknadsekonomi och samhällsutveckling kan alltså ske på många olika sätt. Genom noggranna analyser kan sannolikt olika delar av dessa sammanlänkade nätverkssystem (samhälle/marknadsekonomi) stödjas för att nå de parametrar som ryms inom ”ramen för livsduglighet”. En uppgift för forskningen skulle kunna vara att ta fram mätinstrument utifrån detta perspektiv för att underlätta för kommuner att välja rätt insatser. Så har diskussonen delvis gått mellan medlemmar i MOSES-konsortiet. Strukturella lösningar på strukturella problem Det finns flera exempel på strukturella problem i vårt samhälle som det rådande paradigmet inte klarar av att lösa eller överbrygga. Ett gällande idén om full sysselsättning är att vi lever i ett paradigm där politiken valt att implementera teorin om ”jämviktsarbetslöshet” (NAIRU) som säkerställer en viss procent arbetslöshet i samhället för att inte skapa prisinflation inom det nationella penningsystemet. En konstgjord arbetslöshet skapas alltså för att värna den ”monetära monokulturen”. Genom en ”bypass-operation” i form av komplementära valutor kanske den konstgjort skapade arbetslösheten i någon mån skulle kunna överbryggas? Denna fråga har ställts inom projekt sociala ekonomin som ett resultat av olika innovations- och arbetsmarknadsseminarier. 11 10

Lietaer hos Global Utmaning (youtube-klipp) 11

Föreläsning ”Projekt sociala ekonomin i Motala” hos Region Östergötland, 2015 (youtube-klipp)

10

Detta förutsätter att även lön kan utbetalas i komplementär valuta till delar av samhällets anställda. Det sker redan på sina håll i världen. Bland annat har det experimenterats med lön- och bonusutbetalningar i den virtuella komplementärvalutan Bitcoin. Det är också vanligt att medlemmar i företagsbytesringar skapar incitamentsystem för anställda genom belöning i bytesringskrediter vid god prestation. För att nå fullt resultat lokalt krävs dock en volym som få komplementära valutasystem klarat av med undantag för arbetskvittona i Wörgl på 1930-talet (som skapade nära full sysselsättning inom 2 år, mer om detta nedan). 12Men varje steg som ger någon form av ökad sysselsättning är ju ett steg i rätt riktning utifrån dagens arbetsmarknadspolitiska inriktning i Sverige. Med samma sätt att tänka kan vi även relatera till resurshantering som påverkar vår miljö, exempelvis matsvinn. Om butiker sålde livsmedel som är nära utgångsdatum i komplementär valuta skulle troligen fler kunna köpa dessa och därmed skulle butikerna inte behöva slänga maten vid ett senare tillfälle. Detsamma gäller aktiviteter som idag inte utförs men som behöver utföras. I Motala är behovet av ökat renhållningsarbete vid Varamobaden ett exempel där en brist finns som skulle kunna täckas med en ”by-passoperation” i form av komplementärt betalmedel. Vid lyckade insatser för att öka interkonnektiviteten på detta vis skulle både ökad sysselsättning och minskat slöseri kunna bli ett troligt resultat. Outnyttjad arbetskraft och efterfrågan länkas till uppgifter och resurser som annars inte hade utförts eller tagits om hand. Möjligheter för turismen Ett politiskt mål är att på relativt få antal år dubbla den turistiska omsättningen i Motala. Kommersiell byteshandel har olika möjligheter att gynna detta mål. Det mest intressanta bedöms vara möjligheten att byta lågsäsongsvouchers mot marknadsföring, även i utlandet. Ett hotell vars rum bokas för tusen kronor kanske har en kostnad för att hålla rummet i ordning och betjäna gästen på några hundra kronor. Hela vinstmarginalen omvandlas därmed inom bytesringen till rabatt. Är kostnaden låt säga 400 kronor för att betjäna gästen så får hotellet 600 kronor lägre kostnad per ”tusenlapp det spenderar” inom bytesringen. Detta kan visa sig mycket värdefullt för att få ned kostnaderna på marknadsföring i utlandet. Dessutom kommer vouchers som byts bort i nätverket att generera fler nya kunder som kan generera värdefull mun till mun-marknadsföring och som kommer att spendera kontanta pengar i Motala under sitt besök. Transaktionen genererar direkt en ökad omsättning för hotellet och sparar pengar på bankkontot. Eftersom bytesringen är en komplementär marknad konkurrenter inte kan nå, och att fokus läggs på att byta bort varor och tjänster som inte beräknas kunna avyttras på den vanliga marknaden, skapas ännu fler fördelar av medlemskapet. 13 Bytesringen har även möjlighet att utöka sin verksamhet med lokala presentkortsystem vilket projektledarens egen studie pekat på kan bidra till att stärka lokala identiteter och bidra till ”community spirit” på en turistdestination. Sådana system används bland annat i städerna/regionerna Berkshire (Berkshares) och Ithaca (Ithaca Hours) i USA, Bristol (Bristol Pound) och Brixton (Brixton Pound) i Storbritannien, Salt Spring Island (Salt Spring Dollars) i Kanada samt Höganäs Kommun i Skåne som infört presentkortet ”Euronäs”. 14

12

Dokumentär: Michael Ende (Momo) über Silvio Gesell und alternative Geldsysteme 13

Lagander, 2012 14

Lagander, 2012

11

Dessa presentkort är ofta vackert utförda med lokalt bildspråk som påminner både medborgare och turister om lokala turistiska artefakter - för platsen viktiga personligheter och dess historia. Ofta fungerar de som souvenirer turister tar med sig hem. I Motala skulle sådana presentkort exempelvis kunna påminna om stadens roll som Göta Kanals huvudstad, Cykelstaden, Vättern, Östergötlands Sjöstad och så vidare. En presentkortlösning bör dock ses som ett komplement att pröva efter att den grundläggande företagsbytesringsverksamheten stabiliserats om det är ekonomisk stabilitet som är målet och inte enbart incitament för besök. Sedelbaserade lösningar är nämligen betydligt svårare att bygga upp till volym till skillnad från företagsbytesringar - som idag drivs kommersiellt i många länder och därmed är självfinansierande och ofta även lönsamma. WIR Bank står ut i mängden volymmässigt och genom att vara icke vinstdrivande. Den största kommersiella företagsbytesringen i världen heter Bartercard, startades i Australien och verkar nu i 7 länder. Tilläggas bör att även komplementära sedelvalutor har använts på olika håll i världen för att stävja effekter från finanskriser. Det mest kända samtida exemplet är det gigantiska bytesringssystem som byggdes upp i Argentina 2000-2001, kallat ”Creditos”. Under en period utgjorde Creditos runt 15 % av den argentinska medelinkomsten. Detta räddade många hushåll under deflationskrisen som då rådde. 15Hyperinflationen under Weimarrepubliken stävjades slutligen genom att en komplementär sedelvaluta gavs ut som backades av pantbrev på mark – ”Rentenmark” hette den. 16 Systemen kan alltså användas för krishantering både vid deflation och inflation. Det kanske mest kända exemplet är staden Wörgl i Österrike som under den stora depressionen gav ut arbetskvitton till löneutbetalningar, som på cirka 2 år vände utvecklingen i staden från ekonomisk kris till nästintill full sysselsättning. 17En ”remake” av sådana arbetskvitton återfinns idag i form av den lokala valutan ”Chiemgauer” i Rosenheim, Tyskland. Strax under 1000 anslutna organisationer använder valutan som fungerar på samma sätt som arbetskvittona i Wörgl. Det unika med systemet är att sedlarna har en användaravgift som får dem att cirkulera cirka 4 gånger snabbare i handeln, än vanliga Euros. Användaravgiften framtvingar med andra ord ekonomisk aktivitet (tillväxt). Även Chiemgauern uppskattas av turister och överskott från användaravgifter (i Euros) går till verksamheter inom Rosenheims sociala ekonomi. 18

Figur 3 – Presentkortet ”Euronäs” Figur 4 – Brixton Pounds

15

Lagander, 2012 16

Franco, 1987 17

Dokumentär: Michael Ende (Momo) über Silvio Gesell und alternative Geldsysteme 18

Lagander, 2012

12

Figur 5 – Salt Spring Dollars Figur 6 – Ithaca Hours

Bytesring för social hållbarhet

Bytesringar finns även med andra inriktningar än B2B. Både socialt- och miljömässigt inriktade varianter finns. Ett intressant exempel är Samendoen (göra tillsammans), en social bytesring som utvecklats av konsultfirman Qoin och som är verksam i de nederländska kommunerna Tholen och Bergen op Zoom. Deltagande individer, kommuner, företag och organisationer inom sociala ekonomin arbetar tillsamman för samhällsnytta i olika former via en förening. Kärnan i systemet är en elektronisk valuta som ger incitament till medborgarna att bli mer aktiva i samhället och stödja den lokala ekonomin. Detta sker genom att Samendoen skapar en marknad där människor kan få betalt eller rabatteras för att konsumera lokalt samt skapa egna eller delta i andras samhällsnyttiga aktiviteter. Genom effektiviseringsvinster och ökat frivillighetsarbete skapas resurser som bidrar till att denna "sociala marknadsekonomi" kan växa till. Efter den initiala etableringskostnaden är programmet självfinansierande. Ett avgiftssystem är inbyggt som bekostar driften av programmet och deltagare betalar med kontanta besparingar som uppstår genom deltagandet. För att uppnå självfinansieringen krävs en viss transaktionsvolym och runt 3 års etableringstid beräknas som grund för att uppnå detta. Idag har Samendoen 5000 individer, 2 kommuner, 30 offentliga organisationer, 96 företag och 35 organisationer inom social ekonomi som medlemmar i Nederländerna. Samtliga har ett handelskonto där de kan erhålla och överföra den sociala valutan från och till andra medlemmar i nätverket. Enligt Edgar Kampers från Qoin har Samendoen visat hela 15 gånger bättre resultat än motsvarande traditionella informationskampanjer i den ena av de deltagande kommunerna gällande att främja önskade samhällsmål. På andra håll har effekten av systemet varit varierande men alltid positiv, enligt Kampers. Det finns tre huvuddelar i Samendoen: 1. Lojalitetsprogrammet. Konsumenterna erhåller valutan som en belöning vid köp hos anslutna återförsäljare. Valutan kan lösas in hos samma anslutna återförsäljare för inköp eller

13

rabatter. För varje inköp i euro så får konsumenterna en mängd social valuta, vanligen mellan 2 % - 5 % av transaktionsvärdet. Detta är ett sätt för detaljhandeln att attrahera nya kunder och engagera befintliga i att köpa mer eller oftare. Två viktiga förutsättningar för att delta i lojalitetssystemet gäller: a. Återförsäljare består uteslutande av oberoende företag i regionen. b. Individer intjänar inte bara valuta åt sig själva, utan även till en lokal organisation inom sociala ekonomin de själva väljer, t ex en idrottsförening, scouterna eller en lokal välgörenhetsorganisation. Sponsringen sker automatiskt varje gång deltagaren tjänar in valuta. Detta blir med andra ord både ett sätt att stödja den lokala handeln och den lokala sociala ekonomin genom nya villkor för frivillighetsarbete. Valutaföreningen blir även en naturlig kontaktpunkt för människor som vill engagera sig i samhällsutveckling - en ny gemenskap där människor möts och skapar verksamhet tillsammans. 2. Belöningsprogrammet. Icke-kommersiella organisationer inklusive kommuner, bostadsrättsföreningar, vård och välfärdsinstitutioner, skolor etc. kan tilldela social valuta till enskilda deltagare. Detta för att belöna människor som utför aktiviteter som främjar social sammanhållning och välfärd. Belönade aktiviteter kan vara mycket olika: informell vård eller stöd till äldre (gå en promenad, hjälpa till i hemmet etcetera), delta i en gemenssam städdag i en viss stadsdel, organisera aktiviteter för integration och så vidare. En viktig del i Nederländerna har visat sig vara belöning av hyresgäster som betalat sin hyra i tid - något som kooperativa bostadsföretag-/bostadsföreningar fått minskade administrationskostnader av. 3. Delningsekonomiprogrammet. Den sociala valutan kan överföras på en peer-to-peer-nivå för ömsesidig hjälp och stödverksamhet. Deltagarna kan, till exempel, betala sina kamrater för enklare underhållsarbeten, hjälpa till med läxor, bistå med skattedeklarationen, ge skjuts, klippa grannens gräsmatta, ge språkträning till en nyanländ etcetera. Detta stärker tillit mellan människor, ger självförtroende och social sammanhållning. Qoin har nu tagit fram och adderat en B2B-komponent i Samendoens mjukvara så att företag även kan handla mellan varandra, på ett liknande sätt som i WIR Bank. Fördelarna med båda dessa system kombineras därmed så att arbete för både ekonomisk och social hållbarhet möjliggörs inom samma komplementära marknadsekonomi, enligt Kampers. Förutsättningar i Motala Under innovationsveckan (v45) 2014 hölls ett seminarium i Motala där den kooperativa företagsbytesringen ”TradeQoin”, utvecklad av Qoin, från Nederländerna höll ett föredrag om företagsbyteshandel. TradeQoin är en ny innovation som influerats av WIR Bank med målet att etablera en företagsbytesring för hela nordvästra Europa. Östergötland är inbjudet att etablera en egen regional bytesring kopplad till TradeQoin så att vi kan handla med deras medlemmar i Nederländerna och andra länder som ansluter sig. Förutom den internationella handelsöppningen har TradeQoins grundare erfarenhet från den här typen av komplementära handelssystem sedan lång tid tillbaka. Deras organisation, Qoin, har arbetat med detta sedan 90-talet i olika städer och olika projekt. Vi i Östergötland har därmed tillgång till den kompetens som behövs för att vi ska kunna pröva en egen etablering utan att själva behöva ”uppfinna hjulet”. 19 19

Föreläsning med Annette Jeeninga-Hendriksen från TradeQoin i Motala, 2014 (youtube-klipp)

14

I Motala finns cirka 4000 företag. TradeQoin rekommenderar att en lokal företagsbytesring bör skyndsamt, inom tre år, nå 300 medlemmar som minimum. Sen bör ett maxtak sättas på 3000 medlemsföretag innan en ny ”community” sätts upp. Detta för att behålla gemenskap och lokal förankring. Om Motala sätter målet att inom en mandatperiod nå minst 400 medlemmar i ett lokalt nätverk har 10 % av stadens företag fått en extra marknad som sannolikt gör dem mer hållbara och konkurrenskraftiga. Om ett sådant projekt ansluter 3000 företag till bytesringen har vi nått cirka 10 % av alla företag i Östergötland vilket bör påverka hela regionens möjligheter positivt. I händelse av finanskris bör en sådan volym av medlemmar ha potential att ganska snabbt skala upp via nya ”communities” och därmed kan verksamheten sannolikt agera finansiell livlina för delar av vår regionala ekonomi, likt WIR Bank. Vid 5-15% extra omsättning i dessa småföretag bör det rimligen påverka sysselsättning och tillväxt positivt, oavsett konjunkturläge. 20 Bytesringskooperativet kan även användas för att marknadsföra social hänsyn för sysselsättning till sina medlemmar (småföretagarsektorn) och självfallet även själv föregå med gott exempel genom att rekrytera från missgynnade målgrupper. Förslagsvis upp till 30 % av de anställda kan utgöras av människor som plockas från utanförskap och anställda säljare kan ta med sig sysselsättningsdeltagare/praktikanter ut på kundmöten för att skapa kontaktytor med potentiella arbetsgivare. Med andra ord skulle ”TradeQoin Motala” kunna etableras som ett socialt företag. Att leta efter ”dolda jobb” skulle kunna vara ett passande komplement i ett etableringsprojekt. TradeQoins rekommendation är att varje företagsmedlem bör snitta på minst motsvarande 10 000 SEK i månatlig byteshandel inom nätverket. Med 5 % transaktionsavgift på detta blir det 500 SEK i intäkt per medlem/månad vilket ger en månadsintäkt på 150 000 till att driva verksamheten vid 300 medlemmar. En bartermäklare (säljare/rådgivare) kan ansvara för cirka 150 medlemmar och behöver enbart tillgång till uppkopplad dator, telefon och transportmedel (cykel/busskort kan räcka i början). Via anställningsstöd kan fler personer dela på medlemmarna vilket ökar sysselsättningen med social hänsyn inom verksamheten. Förslagsvis startas verksamheten via ett projekt som tillhandahåller kontorsplats och andra stöd under uppbyggnadsfasen, 3-5år, via externa medel. Om flera Östgötska kommuner finansierar lokala bartermäklare samtidigt kan projektet skalas upp snabbare. Inom en mandatperiod borde då om exempelvis Norrköping, Linköping och Motala anslöt sig till projektet, cirka 1000 företag kunna bli medlemmar/delägare i bytesringen. Regionalfonden skulle exempelvis kunna vara en öppning för detta. Ovanstående är en sorgekalkyl då månadsvisa eller årsbaserade medlemsavgifter också kan tas ut, samt att transaktionsavgiften kan höjas. I USA där liknande nätverk finns kan transaktionsavgifterna ligga så högt som 12 %. Men att räkna lågt kan ge säkerhetsmarginaler. Vi vet heller inget om vad småföretagen i Motala är villiga att betala för tjänsten än.

20

City of London, 2011

15

Figur 7 – Hur företagsbytesringen sparar pengar och ökar omsättning hos medlemmarna

Eftersom en företagsbytesring på intet sätt konkurrerar med befintligt näringsliv utan enbart stöttar företag som ansluter sig finns ingen grund för illojal konkurrens. Tvärtom borde satsningen välkomnas av näringslivet, så fort de förstår syftet med den – att minska omkostnader, öka kapacitetutnyttjandet via merförsäljning och öka besparingar (se figur 8). Kostnaden för satsningen beror helt och hållet på vilken nivå man väljer att lägga sig på. Vill vi ansluta oss till TradeQoin-nätverket med transaktionskonton och handelsmöjligheter via mobilapp och elektroniska betalkort blir det lite dyrare än om vi inte gör det. I dagens samhälle kan vi nog räkna med att bra teknik är något kunderna förväntar sig. Den största kostnaden är konsulter/utbildning, personal och hyra. Motala kan säkert själv klara av en sådan här satsning, rent grundläggande, för runt 500 000 per år, samt en projektledare, under 3-5 år. Men det är mer rimligt att lägga 1 miljon per år, åtminstone de första åren, för att snabbt skala upp och kunna använda bra teknik. Så fort intäkter börjar komma minskas kostnaderna såklart. Exakta kostnader behöver definieras i ett förarbete inför projektet. TradeQoin som expanderat snabbt har etablerats med en budget på runt motsvarande 5 000 000 SEK. För varje anställning med social hänsyn får kommunen återbäring på projektet genom minskade försörjningsstödskostnader och ökade skatteintäkter. Det finns dock billigare lösningar än TradeQoin, som kan startas snabbt och enkelt, men som saknar det europeiska handelsnätverket och där tekniken är mer simpel. En sådan lösning är amerikanska Barter21 och det finns även open source-lösningar i form av mjukvaran ”Cyclos”. Dessa används av hundratals företagsbytesringar som tillsammans har tusentals användare, världen över. Där kommer dock möjligheten att etablera en handelslänk till kontinenten för våra turistföretag att vara lägre än med TradeQoin och fler nybörjarmisstag lär sannolikt uppstå i etableringsprojektet. Detta är till skillnad mot många andra projektförslag ett försök till en strukturell lösning på brister i vårt grundläggande ekonomiska system. Det utgår från vetenskap och beprövad erfarenhet och erbjuder en nyskapande metod som långsiktigt bör underlätta för Motala och

16

vidare regionen att behålla och bygga välstånd. Linköpings Universitet är intresserat av att titta på följdforskning via MOSES-konsortiet. Coompanion Östergötland har uttryckt intresse att utveckla detta spår tillsammans med Motala via gemensam projektansökan vilket skulle kunna underlätta en uppstart. Regionförbundet Östsam som bidrog i organiseringen av motalaseminariet med TradeQoin är nu en del av Region Östergötland och berörda tjänstemän har visat sig välvilligt inställda till undersöka detta spår ytterligare. Ett exempel på det är att Projekt sociala ekonomin i Motala bjöds in att hålla en dragning i frågan under ett arbetsmarknadsseminarium arrangerat av Region Östergötland.21 Även Samendoen kan vara ett intressant alternativ till TradeQoin eftersom det systemet möjliggör en bredare insats på sikt – både socialt och ekonomiskt. Att ha möjligheten till bredd gör sannolikt även att flera olika fondmedel kan sökas för att etablera detta. Exempelvis kan ESF prövas för att etablera Samendoens sociala valuta-system (P2P) och ERUF för att etablera dess B2B-system. Leader kan ge öppningar för Samendoen på landsbygden och arvsfonden för ungdomar och funktionsnedsatta. Det ger en flexibilitet som öppnar fler möjligheter än vad TradeQoin gör. Samendoen har även en mer direkt koppling till den offentliga sektorns grundläggande roll, via sin sociala huvudinriktning, vilket kan ge ett tydligare incitament för kommuner och regioner att delta i ett sådant utvecklingsprojekt. Vad säger lagen? Att byteshandla (barteravtal) mellan företag är helt lagligt och värdet av varorna och tjänsterna bokförs i kronor. Många företag ägnar sig redan åt detta, inte minst inom mediabranschen där det är vanligt förekommande. Moms och andra skatter betalas som vanligt i kontanta medel. Går företaget +/- 0 i byteshandeln blir det ingen vinst och därmed ingen annan skatt än moms. Skatteverket gjorde 2009 ett officiellt utlåtande om bytesringar både för företag och privatpersoner där de skattemässiga förutsättningarna klargjordes. För privatpersoner krävs en särskild redovisningsblankett vid deltagande i bytesring. Företag bokför sina barteravtal på sedvanligt vis. 22Självfallet underlättas bokföringen om bytesringens handelskrediter nomineras i kronor. I USA finns bytesringar som handlar med ädelmetaller, exempelvis silvermynt, som valuta där nomineringen sker i uns. Detta försvårar såklart bokföringen i viss mån och bör i detta sammanhang därmed undvikas. Finansinspektionen har inga synpunkter på bytesringsverksamhet eftersom de kredit- eller poängsystem som används för handeln inom nätverket enbart kan användas mellan medlemmar. Detta enligt 6.5 § i Lagen om betaltjänster som beskriver undantag från tillämpningsområdet enligt nedan: ” Denna lag gäller inte tjänster som ... baseras på betalningsinstrument som enbart kan utnyttjas inom ett begränsat nätverk av leverantörer, hos en leverantör i dennes affärsställe eller i fråga om ett begränsat varu- eller tjänsteutbud” Qoin har samarbetat med skattemyndigheter i flera europeiska länder och menar att genom

21

Föreläsning Projekt sociala ekonomin i Motala, 2015 22

Svenska Skatteverket, Dnr/målnr/löpnr:

131 319224-09/111

17

öppen dialog går det mesta att lösa i dessa frågor om komplikationer uppstår. Målet med deras bytesringssystem är trots allt inte att undvika skatt utan att främja olika samhällsmål. Det kan även argumenteras för att företag som deltar i företagsbytesringar får enklare att klara sina skatteinbetalningar eftersom huvudpoängen med medlemskapet för de flesta är att öka den ekonomiska soliditeten i verksamheten. En möjlig problematik i Sverige är kravet att fysiska personer behöver redovisa bytesringskrediter på en separat blankett Det är möjligt att detta kan bli en administrativ tröskel för vissa. Någon form av underlättade stödstruktur kan vara behövlig, exempelvis genom mjukvara som fyller i blanketten automatiskt, vilket är standard inom företagsbytesringar i USA (där detta krav gäller för företag). Konsultfirma Nederländska Qoin har arbetat med komplementära handels- och finansieringssystem sedan 90-talet och tillhör den yttersta expertisen i Europa. De har utvecklat TradeQoin och Samendoen men även många andra system. I den franska staden Nantes har de varit med och utvecklat ett regionalt elektroniskt handelssystem för både konsumenter och företag – Sonantes. I Brixton och Bristol har de infört lokala sedelvalutor backade av pund. I Nederländerna har de även infört ett system som ger incitament till frivillig vård av äldre och funktionsnedsatta som heter ”We Helpen”. Detta är modellerat efter en japansk förebild ”Fureai Kippu” som blivit populärt inom frivillig äldrevård i Japan. Konsulten Edgar Kampers från Qoin har erbjudit sig att komma till Motala och coacha igång TradeQoin, SamenDoen eller annat komplementärt valutasystem utifrån intresse, om vi väljer att anlita Qoin. Qoin: www.qoin.org/ TradeQoin: https://tradeqoin.com/en/ Utvecklingsramverk för komplementärt valutasystem: http://communitycurrenciesinaction.eu/nl/community-currency-design-framework/ Diskussion Utifrån de referenser som projekt sociala ekonomin i Motala tittat på kan etablerandet av en företagsbytesring på sikt vara bland det billigaste och enklaste vi kan göra för att bidra till tillväxt inom småföretagarsektorn, inklusive den sociala företagarsektorn. Eftersom vi delar arbetsmarknad i regionen och kommunerna står inför liknande sysselsättningsutmaningar finns anledning att fundera kring att skala upp en satsning genom att hitta samarbete regionalt. Ett regionalt projekt bör ge större möjligheter att snabbt nå de handelsvolymer som krävs för att göra en företagsbytesring lönsam och självbärande. Skapas större överskott från verksamheten, vilket erfarenheter i utlandet visar är fullt möjligt (se gärna exemplet ”Bartercard” i referensavsnittet), kan dessa exempelvis användas för att finansiera Mikrofonden Östergötland eller annan social investeringslösning – som föreslaget i projekt sociala ekonomins slutrapport från 2015.

18

I Motala kommer satsningen sannolikt vara gynnsam för Tillväxt Motala som kan erbjuda sina medlemmar nya fördelar. Sker etableringen i form av ett arbetsmarknadsprojekt kan det marknadsföras från Coffice för att lättare nå ut till näringslivet. Eftersom ingen svensk företagsbytesring idag existerar vore detta både nyskapande och icke-snedvridande av marknaden. Även om de empiriska och vetenskapliga beläggen för att potentialen för en kooperativ företagsbytesring är goda så får vi inte förbise trösklar som kan uppstå. Vi kan misslyckas med rekryteringen eller begå andra misstag som gör att projektet fallerar. Uppstår en kraftig lågkonjunktur innan bytesringen nått en kritisk massa kan projektet också gå omkull. Dock bedöms riskerna som rimliga i förhållande till möjligheterna. Detta är ett av få strukturella stödverktyg vi kan skapa i lokalsamhället för att vara bättre rustade inför nästa finanskris som vi vet kommer, förr eller senare. I goda tider kan vi använda företagsbytesringen som hävstång för vårt näringsliv och för att skapa jobb för långtidsarbetslösa via socialt företagande. Så det bör kunna bli en god satsning oavsett konjunkturläge, enligt de källor projektet delgivit. Gällande att addera en social komponent enligt modellen ”Samendoen” kan detta troligen vara en fördel. Detta eftersom Motala har behov av ökade insatser för bland annat integration samt ökad återväxt inom föreningslivet – som via Samendoen kan erhålla sponsring från medborgare och näringsliv. Motala har också ur nationellt hänseende låg lokalsamhällestilit vilket skulle kunna förbättras genom ett socialt valutasystem där människor får betalt för att stötta och lita på varandra. Således sker en slags skolning i tillit via aktiviteter medborgare emellan och mellan de tre samhällssektorerna. Tillit är en viktig tillväxtparameter eftersom den sänker transaktionskostnader i marknadsekonomin. Samtidigt är Samendoen ett mer riktat sätt att stödja den sociala ekonomin och ett generellt sätt att öka inkludering och delaktighet. Genom att detta system även har en B2B-komponent kan både företagsstöd och sociala insatser erhållas. Både TradeQoin och Samen Doen, eller annan komplementär valutamodell, kan sannolikt etableras som ett socialt företagsprojekt. Detta främjar sammantaget ett flertal resultatmål i LUP. Rekommendationer 1: Att enligt rapportens exempel från nederländska, franska och brittiska kommuner ta fram underlag kring hur resultatmål i LUP/RUP kan främjas praktiskt genom komplementära valutasystem/bytesringar. 2: Att Motala Kommun, företrädesvis i samverkan med regionala aktörer, tar initiativ till ett arbetsmarknadsprojekt för uppstarten av en kooperativ företagsbytesring som socialt företag.

19

Referenser Fysiska Bergh, Andreas (et all), Sverige in i dimman – ett obehagligt sannolikt krisscenario, Intelligence Watch, April 2016 http://intelligencewatch.org/wp-content/uploads/2016/04/Rapport-SE-i-ekonomisk-kris_apr16_lowres.pdf Franco, Gustavo H. B. *The Rentenmark "Miracle", Departamento de Economia, Pontificia Universidade Catciica do Rio de Janeiro, Rio de Janeiro, May 1987 http://www.econ.puc-rio.br/pdf/TD159.PDF Miljöpartiets rapport: ”Ett hållbart finansiellt system” http://www.mp.se/sites/default/files/ett_hallbart_finansiellt_system_20140908.pdf. Mistrainstitutets pre-study till ”Mistra Financial Systems (sid 42) av Wijkman et al http://www.mistra.org/download/18.2f9de4b14592a1589d172e2/1400765561079/Mistra_Prestudy_TheInclusiveGreenEconomy_April2014+%281%29.pdf Lagander, J, ”Kommersiell byteshandel och lokala valutor i turistisk kontext”, Karlstad Business School 2012 https://www.yumpu.com/s/NmGTnEHj9Jj5Iug4 Lietaer et al, White Paper on the Options for Managing a Systemic Bank Crises, 2008 http://www.er.ethz.ch/inspire/systemic_bank_crises City Of Londons rapport om företagsbytesringar https://www.cityoflondon.gov.uk/business/economic-research-and-information/research-publications/Documents/research-2011/Capacity%20Trade%20and%20Credit%20Summary%20Findings_web.pdf Skatteverkets ställningstagande om bytesringar https://www.skatteverket.se/rattsinformation/arkivforrattsligvagledning/stallningstaganden/arkiv/ar/2009/stallningstaganden2009/13131922409111.5.2e56d4ba1202f95012080006787.html Elektroniska Bernard Lietaer hos Global Utmaning https://www.youtube.com/watch?v=GH2b6U2CaQU. Föredrag med Edgar Kampers från ”Qoin” om komplementära valutasystem i Nederländerna https://www.youtube.com/watch?v=QLAShxDp578 Svenska Dagbladet, "Ingves varnar för djup lågkonjunktur", svd.se (Hämtad 2016-07-22) http://www.svd.se/ingves-varnar-for-djup-lagkonjunktur Dokumentär: Michael Ende (Momo) über Silvio Gesell und alternative Geldsysteme https://www.youtube.com/watch?v=6E8he7kLkRM

20

Egenskapade Föreläsning med Annette Jeeninga-Hendriksen från TradeQoin i Motala, 2014 http://www.motala.se/sv/Invanare/Politik-och-forvaltning/Social-ekonomi/Finansiella-innovationer-och-den-sociala-ekonomin/ Föreläsning med Eva Engqvist från Mötesplats social innovation (Malmö Högskola) i Motala, 2014 https://www.youtube.com/watch?v=UQGQzX_u9lY Föreläsning Projekt sociala ekonomin i Motala, Jonas Lagander - strategier för arbetsmarknadsprojekt, Efterfrågeforum 2015 - Framtidens arbetsmarknad, Region Östergötland, 2015 https://www.youtube.com/watch?v=Mybd2r4CTJQ&index=7&list=PLHFGvRPKSumtpWUH12sOFR_LhO6Mixe01 Vidare läsning och exempel Reportage om WIR Bank https://www.youtube.com/watch?v=VS0mvInWTXU Reportage om Bristol Pounds https://www.youtube.com/watch?v=QtGEby4ORGM Presentation av SoNantes https://www.youtube.com/watch?v=KuLMVUa02qg Presentation av Samen Doen http://www.qoin.com/videos/samen-doen-a-disruptive-way-to-co-deliver-public-services/ Argentinas bytesringssystem ”Creditos” https://www.youtube.com/watch?v=dsn_cCXHAvE Bytesringssystem i Grekland ”Tem” 1: https://www.youtube.com/watch?v=9y9R0v96K48 2: https://youtu.be/JTMXhSSOBSk Bytesringssystem i Kenya ”Bangla-Pesa” https://www.youtube.com/watch?v=UaspBGmsdLE&list=PLPUExzwZAUpZgrTqH55aAV2tjlohT_qlD&index=8 BarterCard 1: https://www.youtube.com/watch?v=WWM82aSD3h0 (presentation av teknik) 2: https://youtu.be/TwiqamU0nSA 3: https://www.youtube.com/watch?v=IQrKYswJZYE

21