Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sverige

013-28 10 00, www.liu.se

Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp | Civilekonomprogrammet

Vårterminen 2017 | ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-G--17/01657--SE

Räntetak på marknaden för högkostnadskrediter

Intressenters påverkan av förväntade effekter

Fredrik Lundberg

Markus Rundgren

Handledare: Christopher Danielsson

Förord

Denna kandidatuppsats inom Företagsekonomi avslutar våra studier vid Linköpings

Universitet. Vi tar med oss mycket kunskap från våra tre år på civilekonomprogrammet och

vill därför nu tacka alla som har hjälpt oss med att göra denna studien möjlig. Vi vill tacka

våra intervjupersoner och all handledning vi fått från studenter i vår handledningsgrupp men

vill främst rikta ett stort tack till vår handledare Christopher Danielsson som bollat idéer samt

väglett oss genom den akademiska problematik och alla svårigheter som arbetet fört med sig

under resans gång.

Linköping 14 augusti 2017

Fredrik Lundberg Markus Rundgren

Sammanfattning

Titel: Räntetak på marknaden för högkostnadskrediter

Författare: Markus Rundgren och Fredrik Lundberg

Handledare: Christopher Danielsson

Bakgrund: På den svenska marknaden för högkostnadskrediter har det sedan införandet av

krediten riktats kritik i media. Kritiken har främst sin grund i rapporter om antalet ökade

ansökningar om betalningsförelägganden hos Kronofogdemyndigheten, till följd av obetalda

snabblån. Men även som grund i oskäliga kostnader och ockeranglagelser mot företag på

marknaden. I Finland infördes en ny lag för att förbättra konsumentskyddet under 2013.

Lagen har inspirerat den svenska regeringen att tillsätta utredningen SOU 2016:68 som har

precis som lagen som infördes i Finland bland annat föreslagit ett ränte-och avgiftstak.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur intressenter på snabblånemarknaden ser på,

och påverkas av, förväntade effekter från framlagda lagförslag från utredning SOU 2016:68.

Genomförande: Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod men använt kvantitativ

sekundärdata. Fokus i empiriinsamlingen har varit av kvalitativ karaktär med semi-

strukturerade telefonintervjuer. Intervjuer har gjorts med Konsumentverket och

Finansinspektionen. En enkät skickades ut till företag på marknaden.

Slutsats: Denna studie har visat att Konsumentverket och Finansinspektionen delar

uppfattningen om att ränte- och avgiftstaket bör antas då det anses som en viktig reglering för

ett stärkt konsumentskydd. Resultaten visar att enbart lite kritik har riktats mot utredningens

förslag. C-Finance ansåg att räntetaket inte kommer påverka deras produkter eller

kreditprocess i någon större utsträckning. Intressentmodellen har använts för att analysera

branschen som helhet och både negativa och positiva effekter har identifierats.

Nyckelord: snabblån, intressentmodellen, kreditrisk, återbetalningsproblem, räntetak,

kostnadstak

Abstract

Title: Limited interest rates for instant loans on the financial market

Author: Fredrik Lundberg and Markus Rundgren

Supervisor: Christopher Danielsson

Background: In the Swedish market for instant loan companies, criticism from media has

been upon the companies since the introduction on the financial market. Criticism is mainly

due to reports of the number of increased claims for payment orders and due to increasing

numbers of people getting into debts, but also as a basis for unfair costs. In Finland, a new

law was introduced to improve consumer protection in 2013. The act has inspired the

Swedish government to appoint the investigation SOU 2016:68, which, like the law

introduced in Finland, has proposed, an interest rate limit for instant loans.

Purpose: The purpose of the paper is to provide a broader picture on how stakeholders of the

fast credit market views, and are expected to be affected by, the law change suggestion from

investigation SOU 2016:68.

Method: The method that has been used is of a qualitative approach, with interviews as a

primary source and quantitative data as a secondary source. A survey was sent out to

companies from a branch organization on the market of instant loans.

Conclusion: This study has shown that Konsumentverket and Finansinspektionen share the

view that the limited interest rates should be considered, because they find it an important

regulation for a strengthened consumer protection. The results have shown that little criticism

has been directed towards the investigation. C Finance believes that the limited interest rate

for instant loans will not affect their products or credit processes to any significant extent.

With background from Finland, the study has shown that the number of companies has

decreased on the market as a result of interest rate limitations. The stakeholders of the market

are expected to be affected both positively and negatively by the suggested law regulations

from SOU 2016:68.

Keywords: instant loans, stakehold theory, credit, risk, lenders, repayment problems

Förkortningar och begrepp

KFM - Kronofogdemyndigheten

KV - Konsumentverket

FI - Finansinspektionen

KO - Konsumentombudsmannen

S.K.E.F - Svenska Konsumentkreditföretagens Ekonomiska Förening

SOU - Statens Offentliga Utredningar

Kreditkostnad: Det sammanlagda beloppet av räntor, avgifter och andra kostnader som

konsumenten ska betala med anledning av krediten, inklusive nödvändiga kostnader för

värdering, dock med undantag för notariatsavgifter,

Effektiv ränta: Anger den samlade kostnaden för krediten - den nominella räntan plus

samtliga tillägg och avgifter som konsumenten ska betala - uttryckt som en årsränta i procent.

Den effektiva räntan är viktig för att konsumenter ska kunna jämföra krediter.

Konsumentkreditinstitut: Företag som bedriver verksamhet för snabblån (även kallat sms-

lån). En låneform där krediten utgivs med kort varsel och ofta hög effektiv ränta.

Innehållsförteckning

1. Inledning ................................................................................................................................ 1

1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 1

1.2 Problemdiskussion ........................................................................................................................ 3

1.3 Syfte .............................................................................................................................................. 4

1.4 Forskningsfrågor ........................................................................................................................... 4

1.5 Avgränsningar ............................................................................................................................... 4

1.6 Disposition .................................................................................................................................... 5

2. Referensram ........................................................................................................................... 6

2.1 Tidigare forskning: Finlands räntetak ........................................................................................... 6

2.2 Intressentmodellen ....................................................................................................................... 7

2.3 Tidsinkonsistent beteende ............................................................................................................ 8

2.4 Konsumtionssamhället .................................................................................................................. 8

2.5 Capital Asset Pricing Model (CAPM) ............................................................................................. 9

2.6 Moral hazard och Agentteorin .................................................................................................... 10

2.7 Ekonomiskt överskott ................................................................................................................. 11

3. Metod ................................................................................................................................... 13

3.1 Kvalitativ forskning med fallstudie .............................................................................................. 13

3.2 Urval ............................................................................................................................................ 14

3.3 Semistrukturerade intervjuer ..................................................................................................... 16

3.4 Datainsamling ............................................................................................................................. 17

3.5 Abduktiv ansats ........................................................................................................................... 18

3.6 Analysmetod ............................................................................................................................... 19

3.7 Kvalitet och etik .......................................................................................................................... 19

3.8 Metodkritik, Validitet och Reliabilitet ......................................................................................... 20

4. Empiri .................................................................................................................................. 22

4.1 Utredning SOU 2016:68 .............................................................................................................. 22

4.2 Finansinspektionen och Konsumentverket ................................................................................. 23

4.3 KV och FI om utredning SOU 2016:68 ......................................................................................... 24

4.4 Kritik riktad till SOU 2016:68 ....................................................................................................... 25

4.5 S.K.E.F och C Finance ................................................................................................................... 26

4.6 Myndigheternas samarbete ........................................................................................................ 27

4.7 Regler och sanktioner ................................................................................................................. 28

4.8 Snabblånens kostnad för samhället ............................................................................................ 29

4.9 Marknadsföring ........................................................................................................................... 29

5. Analys .................................................................................................................................. 31

5.1 Konsumenter av högkostnadskrediter ........................................................................................ 31

5.2 Konsumentkreditinstitutens prissättning och konsumentskydd ................................................ 31

5.3 Bortfall på marknaden ................................................................................................................ 32

5.4 Intressent: FI och KV ................................................................................................................... 33

5.5 Intressent: Kund .......................................................................................................................... 34

5.6 Intressent: Konsumentkreditinstitut........................................................................................... 35

6. Slutsats ................................................................................................................................. 37

7. Förslag till fortsatta studier .................................................................................................. 39

8. Referenser ............................................................................................................................ 40

Bilaga 1. Telefonintervju Anna Hult, Konsumentverket .............................................................. 42

Bilaga 2. Enkätstudie C Finans ..................................................................................................... 43

Figur 1: KFM statistik snabblån (Kronofogdemyndigheten, 2014) ................................................. 1

Figur 2: Lagförslag från SOU 2016:68 ...................................................................................... 2

Figur 3: Capital Market Line (Sharpe, 1964) ............................................................................ 10

Figur 4: Producent- och konsumentöverskott vid oreglerad marknad ........................................... 11

Figur 5: Efterfrågeöverskott, producent- och konsumentöverskott vid införandet av pristak ............ 12

Tabell 1: CAPM ...................................................................................................................... 9

Tabell 2: Information om insamlad primärdata ......................................................................... 18

Tabell 3: Återblick av lagförslag från SOU 2016:68 .................................................................. 22

Tabell 4: S.K.E.F:s andel betalningsföreläggande (Svenska konsumentkreditföretagen.d, 2017) ..... 27

1

1. Inledning

Detta kapitel inleds med en bakgrundsbeskrivning till uppsatsens problematisering och syfte,

följt av en presentation av frågeställningar, syftet, avgränsningar och disposition.

1.1 Bakgrund

Marknaden för finansiella tjänster och produkter är i ständig förändring och lagstiftaren måste

gång på gång hantera förändringar av gamla som nya problem (Ingvarsson, 2009). Företag

med låneprodukter som har hög effektiv ränta, kort löptid och är lättillgängliga är en bra

sammanfattning av vad som sedan 2006 i Sverige har kommit att kallats sms-lån eller

snabblån (Ingvarsson, 2009). Författaren menar att de problem som ofta belysts i denna

låneformen är att den effektiva räntan är hög och att villkoren för att låna skapar en

ockerliknande situation. Marknaden för dessa krediter har förändrats och reglerats sedan dess

introduktion i Sverige. Exempelvis har krav på kreditprövningar av konsumenter gällande

mindre krediter lagförts (Sveriges Riksdag, 2010). När snabblånen infördes på den svenska

kreditmarknaden reglerades de inte av konsumentkreditlagen (1992:830) detta uppdaterades

först 2011 av konsumentkreditlag 2010:1846 (Sveriges Riksdag, 2010).

Tillsynsmyndigheterna Konsumentverket och Finansinspektionen hädanefter KV och FI har

sedan introduktionen av snabblån fått ökade möjligheter till kontroll över kreditinstituten.

Myndigheterna kontrollerar nu att bolagen följer en god kreditgivningssed och att de utför en

korrekt kreditprövning och kan vid behov återkalla bolagets tillstånd för verksamheten

(Finansinspektionen, 2013). Enligt statistik från Kronofogdemyndigheten har antalet fall av

betalningsförelägganden kopplat till snabblån ökat (Figur 1). Exempelvis inkom det enligt

Olsson och Åkerlund (2014) 29 134 ansökningar om betalningsföreläggande under det första

halvåret av 2014, vilket motsvarade den största ökningen sedan lånet infördes 2006 (Olsson

& Åkerlund, 2014).

Figur 1, KFM statistik snabblån (Kronofogdemyndigheten, 2014)

2

I Finland introducerades det första lånet på marknaden för högkostnadskrediter år 2005

(Svensson & Tamminen 2015). Finland introducerade även ett räntetak på marknaden för

snabblån som ett skydd för konsumenter som hamnat i överskuldsättning. I Sverige tillsatte

regeringen under 2016 utredning SOU 2016:68 vars syftet var att utreda hur

konsumentskyddet skulle kunna förbättras. Snabblånen ansågs bidra till överskuldsättning

och betänkandets lagförslag förväntas minska överskuldsättningen och antalet fall av

betalningsföreläggande hos KFM (SOU 2016:68). Dessa lagförslag liknar de regleringar som

redan införts i Finland och förväntade effekter har stora likheter med de marknadseffekter

som syntes i Finland (Svensson & Tamminen 2015).

Figur 2, Lagförslag från SOU 2016:68

SOU 2016:68 föreslår följande lagändringar:

Upplysning vid marknadsföring att det avser högkostnadskrediter.

Måttfulhet i marknadsföring.

•Räntetaket innebär en begränsning av den kreditränta och den dröjsmålsränta som får tas upp för en högkostnadskredit. Utredningen föreslår att den högsta nivån får uppgå till 40 procent plus referensräntan. Kostnadstaket innebär att konsumenterna inte ska vara skyldiga att betala mer än 100 procent av kreditbeloppet i kostnader för krediten. Här inkluderas kostnaderna för krediten, inkasso och dröjsmål.

Ett ränte och ett kostnadstak för högkostnadskrediter.

Kreditprövning ska även innefatta gratislån.

•Det ska inte vara tillåtet att gång på gång förlänga krediten mot en kostnad. Fokus ska istället ligga på att krediten avbetalas.

En begränsning av möjligheten att förlänga löptiden på en högkostnadskredit.

•Det ska finnas större marginal vid beräkning av konsumentens återbetalningsförmåga i kreditprövningen. Vid fall där konsumenten har kvar väldigt små marginaler av sin disponibla inkomst skall krediten inte få beviljas.

Marginal i kvar-att-leva-på-kalkylen.

3

Lagförslagen förväntas innebära följande effekter på marknaden enligt SOU 2016:68:

● Att konsumentkreditinstituten ska bli mer restriktiva i sin utlåning vilket kan resultera

i utbudsminskning och att vissa konsumentkreditinstitut behöver lägga ned sin

verksamhet.

● Färre kunder beviljas snabblån och färre kunder hamnar därför i

betalningsföreläggande till följd av snabblånen (SOU 2016:68).

1.2 Problemdiskussion

Den uppåtgående trenden enligt KFM:s statistik belyser konsumentskyddsproblematiken på

marknaden för snabblån. Myndigheterna KV, KFM och FI uttrycker att konsumentskyddet

har brister. I utredningen förekommer det resonemang om förväntade effekter men valet att

ställa konsumentskyddet över utbudsminskning saknar styrkning i form av statistik och

siffror. Vi anser därför att det saknas en välgrundad diskussion och konsekvensanalys kring

hur resterande intressenter utöver konsumenter i risk för överskuldsättning kan komma att

påverkas av regleringarna.

Enligt intressentmodellen existerar inte ett företag självständigt på marknaden utan påverkas

av olika intressenter som är beroende av varandra (Egels, 2003). Enligt författaren är det

viktigt att identifiera och bry sig om dessa så kallade intressenter för att få en helhetsbild över

en situation eller ett företag. Denna helhetsbild används sedan för att kunna ta välgrundade

beslut (Egels, 2003). Författaren menar vidare att intresset för intressentmodellen ökat i takt

med intresset för etiska frågor i näringslivet.

Med empiri från berörda myndigheter tillsammans med teori syftar vi att bidra med relevant

information på de delar där SOU 2016:68 inte ger en komplett helhetsbild. För att undersöka

effekter för intressenter kommer vi börja med att skapa förståelse varför räntan är hög med

utgångspunkt i empiri och teori om finans och beteendeekonomi. Vidare vill vi med

nationalekonomisk teori ge giltighet till varför det skulle kunna bli ett omsättningsbortfall på

marknaden efter regleringarna. Detta leder sedan in oss på vårt huvudsyfte, att undersöka hur

konsumentkreditinstituten och deras intressenter kan påverkas av lagförslag från utredning

SOU 2016:68. Genom att identifiera intressenterna och deras intressen kan vi undersöka

vilken information som utväxlas mellan dem och hur de påverkas av de effekter som

utredning SOU 2016:68 förväntas innebära på marknaden.

4

1.3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur intressenter på snabblånemarknaden ser på, och

påverkas av, förväntade effekter från framlagda lagförslag från utredning SOU 2016:68.

1.4 Forskningsfrågor

● Vad ligger bakom snabblånens räntesättning?

● Hur ser tillsynsmyndigheterna på de nya lagförslagen som presenterats i utredningen

SOU 2016:68?

● Hur ställer sig företag inom branschorganisationen S.K.E.F till förslagen i

utredningen?

● Hur kan de förväntade effekterna från utredning SOU 2016:68 påverka

konsumentkreditinstituten och deras intressenter?

1.5 Avgränsningar

Utredning SOU 2016:68 och dess förslag på lagreglering används som utgångspunkt för

uppsatsen. Utöver utredningen har vi samlat empiri från myndigheterna FI och KV samt

företag inom snabblånemarknaden som är medlemmar i Svenska Konsumentkreditföretagen

Ekonomisk Förening, S.K.E.F. Finlands motsvarighet till det lagförslag som utredningen

föreslår används som jämförelsematerial. De intressenter från intressentmodellen vi lägger

mest fokusering på är myndigheter, konsumenter och konsumentkreditinstitut (inklusive

ägare och anställda). Vi undersöker i studien till viss del även den samhällsekonomiska

kostnaden av regleringarna men inte den sociala kostnaden som uppstår när enskilda

konsumenter hamnar i överskuldsättning. De intressenter från intressentmodellen vi baserat

arbetet på är kunder, samhälle, myndigheter och företag (ägare, anställda och ledningsgrupp).

5

1.6 Disposition

Kapitel 2 – Referensram

Detta kapitel inleds med en beskrivning av tidigare forskning. Sedan presentera för uppsatsen

använda teorier. Förutom intressentmodellen är teorierna kopplade till finans, konsumtion

och ekonomiska beteenden.

Kapitel 3 - Metod

I detta kapitel presenteras och granskas studiens valda metod.

Kapitel 4 - Empiri

Här presenteras resultaten, utan att vare sig diskuteras eller analyseras.

Kapitel 5 - Analys

Här besvaras syftet och frågeställningarna med hjälp av empiri och teori.

Kapitel 6 - Slutsats

Studiens slutsatser redovisa

6

2. Referensram

2.1 Tidigare forskning: Finlands räntetak

I en studie av Svensson och Tamminen (2015) jämfördes konsumentskyddet i Sverige och

Finland avseende snabblånen. I Finland introducerades snabblånen 2005, men ett utbud av

mindre krediter hade funnits på marknaden sedan tidigare. Författarna beskriver hur

affärsidén utvecklades och det första lånet via SMS-teknik gavs ut under 2005. Marknaden

expanderade kraftigt under året och började etableras utomlands (Svensson & Tamminen,

2015).

Svensson och Tamminen (2015) förklarar att de finska myndigheterna, precis som de

svenska, såg hur antalet personer som blev överskuldsatta kraftigt ökade. Följden blev att det

under 2011 ansågs finnas behov av en åtstramande lagstiftning. Författarna beskriver att

regeringen till följd av detta la fram proposition RP 78/2012 rd. Syftet med propositionen var

framförallt att öka konsumentskyddet och minska den överskuldsättning som snabblånen var

med och bidrog till. Det som föreslogs var att ett räntetak skulle införas som en prisreglering

för att begränsa kreditens effektiva ränta (Svensson & Tamminen, 2015).

Den nya lagstiftningen trädde i kraft under 2013 och konkurrens- och konsumentverket,

hädanefter KKV, i Finland har enligt Svensson och Tamminen (2015) märkt stora skillnader

på snabblånemarknaden efter införandet. Antalet beviljade snabblån reducerades från att vara

411 000 år 2012, till att år 2014 vara 132 000 stycken. En tredjedel av företagen på

marknaden för högkostnadskrediter har slutat existera och en tredjedel har fortsatt med

verksamheten. Den sista tredjedelen har anpassat sig till lagstiftningen eller gjort försök att

skapa nya typer av kreditprodukter som inte omfattas av lagstiftningen (Svensson &

Tamminen, 2015). Exempelvis har man sett att snabblåneföretagen i Finland börjat med en

produkt de kallar “Pre-Paid cards”. Författarna beskriver produkten som ett slags kreditkort

med möjlighet till snabblån där räntan löper på 172.5%. Svensson och Tamminen (2015)

förklarar att eftersom produkten tekniskt sett räknas som ett kreditkort omfattas den inte av

lagen i Finland.

Svensson och Tamminen (2015) visar i sin empiri att KKV har sett att marknaden för

högkostnadskrediter även i annat avseende förändrats i och med räntetaket. Innan lagen om

ett räntetak trädde i kraft var det väldigt vanligt med ytterst små krediter. Ett vanligt lån hade

7

beloppet 200 euro med en lånetid på 30 dagar, nu har lån på 300–400 euro med en lånetid på

80 dagar blivit allt vanligare enligt KKV (Svensson & Tamminen, 2015).

2.2 Intressentmodellen

Enligt intressentmodellen har en organisation utbytesrelationer med olika aktörer och de är

beroende av varandra. Olika intressenter ställer olika krav på organisationen. Intressenterna

består av aktörer såsom individer, organisationer, grupper och myndigheter (Bruzelius &

Skärvad, 2004). Författaren menar att organisationen är beroende av att intressenterna vill

samverka i verksamheten och för att organisationen ska kunna uppnå sina mål bör de ta

hänsyn till intressenternas krav. Ax et al. (2009) förklarar att intressenterna i sig har olika

syften till att bevara ett informationsutbyte mellan dem och företaget. Informationsutbytet är

en viktig kvalitetssäkring för att företaget ska kunna ta till sig av förändringar och att

effektivare kunna nå både kortsiktiga och långsiktiga mål. Företaget bör för att på lång sikt

kunna fortsätta existera på marknaden ta till sig av sina intressenters krav och behov och

tillfredsställa dem (Ax et al. 2009).

Intressenterna är beroende av organisationen eftersom de på olika sätt lämnar bidrag till

organisationen och i gengäld får ersättning i form av belöning. Det centrala i modellen är att

skapa en jämvikt mellan företaget och intressenterna samt mellan det som är bidrag och det

som är belöning (Bruzelius & Skärvad, 2004). Intressenterna kan bidra till företaget genom

att exempelvis vara anställd och utföra ett arbete och kravet som i gengäld ställs är en lön för

utfört arbete och arbetsförhållandena är stabila. Staten lämnar bidrag i form av infrastruktur

eller subventioneringar medan de ställer krav i form av att företaget skall betala skatt och

följa de lagar som upprättats. Den viktigaste intressenten för ett företag är kunden eftersom

det är konsumenten som bidrar med vinster för företaget genom att köpa deras varor eller

tjänster. I gengäld ställer konsumenten krav på att produkten eller tjänsten har kvalitet och att

priset motsvarar det som erbjuds (Bruzelius & Skärvad, 2004).

Det kan uppstå konflikter mellan organisationens och intressenternas krav. Konflikter kan

även uppstå mellan de olika intressenterna. Exempelvis kan anställda kräva högre lön vilket

kan medföra att företaget höjer priset på produkterna och det strider mot kundernas krav

eftersom de vill köpa produkter till rimligt pris. För att förhindra dessa konflikter måste

företaget ta hänsyn till och förstå de olika intressenternas krav (Bruzelius & Skärvad, 2004).

8

2.3 Tidsinkonsistent beteende

Laibson (1997) beskriver bakgrunden till konsumenters beteende kring konsumtion och kort-

och långsiktiga investeringar. Författaren menar att olika preferenser kan ge svar på hur

människor beter sig kring sparande och konsumtion. Dock kan faktorer som tidsinkonsistens

kan göra att även rationella konsumenter är skuldsatta. Laibson (1997) beskriver

tidsinkonsistens exempelvis som val gjorda idag som beslutsfattaren senare ångrar. Kopplat

till konsumtion kan det röra sig av inköp som vid köptillfället ansågs rationellt med tron att

denne i framtiden fortfarande skulle ha samma åsikt. Om det framtida jaget anser köpet

irrationellt har personen visat på tidsinkonsistent beteende.

Laibsons (1997) studier visade att människor som hade sparande i exempelvis fonder

samtidigt kunde ha skulder från sina kreditkort. De studerade attityderna och människorna

sparade i fonder delvis på grund av att de är belagda med en fördröjning vid försäljning.

Detta gjorde att de inte skulle göra ogenomtänkta inköp och behålla sina besparingar. Laibson

(1997) beskriver motivation och självbehärskning som eftertraktade personlighetsdrag som

många saknar och istället tar hjälp av framtida krav på sig själva och teknologier för att

säkerställa till exempel önskvärt sparande framöver. Enligt författarens forskning kan

individer med besparingar samtidigt ha kostsamma skulder på grund av att dagens värde av

en tillgång är högre än deras värdering av samma tillgång i framtiden. Vidare beskriver

Laibson (1997) att ett beteende med konsumtion som överstiger inkomst kan rationaliseras av

individen på grund av plan på ökad besparing i framtiden. Till exempel

skuldsättningsproblem kan enligt författaren uppstå när samma individ i framtiden har andra

preferenser och samtidigt värderar en annan tillgång för konsumtion.

2.4 Konsumtionssamhället

Enligt Baumans (2008) teori befinner vi oss just nu i ett konsumtionssamhälle som föregicks

av ett produktionssamhälle. Författaren beskriver normen i det föregående samhället som att

långsiktighet värderades högre än det mänskliga begäret. Varor skulle istället för att genast

konsumeras hållas intakta en längre tid och omedelbar njutning av användning förknippades

med obetänksamhet. Det nuvarande samhället Bauman (2008) beskriver bygger istället på

konsumism som en samhällsegenskap. Författaren menar att konsumtion förklarar

klasstillhörighet och att desto mer en medborgare konsumerar desto högre klass har denna i

samhället.

9

Bauman (2008) förklarar att lyckan för samhällsmedborgarna ökar i takt med inkomsten men

bara upp till en viss nivå för att sedan inte ge positiva effekter av konsumtion. Författarens

forskning har dock kommit fram till negativa effekter av konsumismen. Främst för dem som

inte har tillräckliga medel att konsumera för. De negativa effekterna är till exempel

depression, stress och dåligt självförtroende. Bauman (2008) menar att samhället för med sig

många risker och att grupper med lägre ekonomisk tillgång kan känna sig oönskade då de

andra grupperna i samhället inte har förväntningar eller behov av denna grupp. Bauman

(2008) förklarar att de som inte har medel för ”normal” konsumtion kan drabbas av

utanförskap och att samhället bygger på en norm av konsumtion som kan pressa dem att

konsumera mer än deras tillgångar.

2.5 Capital Asset Pricing Model (CAPM)

Enligt Fama och French (2004) mäter CAPM den del av den totala risken hos en tillgång som

inte kan bortdiversifieras. Delen i fråga erläggs med en premieränta som marknaden kräver

att avkastningen ska överstiga för att kompensera risken kopplad till tillgången. Formeln ser

ut som följande: E(ri) = rf + ß (E(rm) - rf)

E(ri) = Förväntad avkastning

rf = Riskfri ränta

ß = Tillgångens känslighet i jämförelse med marknadsportföljens

E(rm) = Marknadsportföljens förväntade avkastning

E(rm) - rf = Marknadens riskpremie

Tabell 1: CAPM

Denna funktion visar att investerarnas krav på avkastning är högre om, allt annat lika,

betavärdet är högre (Sharpe, 1964). Tillgången är i detta fall mer volatil än vald

marknadsreferens. Detta samband beskrivs av Sharpe (1964) efterarbetat av Lintner (1965) i

Figur 3 genom en bild över hur kapitalmarknaden ser ut. Investeraren kan på grund av ökad

risk även kräva en högre grad av avkastning på satsat kapital. Författaren beskriver även hur

investeraren kan välja objekt på kapitalmarknadslinjen beroende på hur risktagande personen

i fråga vill vara.

10

Figur 3, Capital Market Line (Sharpe, 1964)

2.6 Moral hazard och Agentteorin

“It has long been recognized that a problem of moral hazard may arise when individuals

engage in risk sharing under conditions such that their privately taken actions affect the

probability distribution of the outcome” - Holmström (1979, s.74)

Vi utgår från Holmströms (1979) definition av begreppet moral hazard. Holmström (1979)

beskriver Moral hazard som ett begrepp som funnits sedan 1600-talet med omfattande

forskning och definitioner. Holmströms (1979) definition av moral hazard utgår från att

individer som exempelvis tar en försäkring och delar en större del av risken med ett

försäkringsbolag antar ett mer riskfyllt beteende kopplat till det försäkrade objektet i fråga.

Agentteorin beskrivs av Eisenhardt (1989) som en typ av moral hazard baserad på

intressekonflikter och asymmetrisk information mellan en agent (gäldenären) och en

kapitalgivare (kreditinstitut). Agentteorin bygger på att kapitalgivaren måste beräkna en

agentkostnad eller ett specificerat avtal för att skydda sig mot denna intressekonflikt och

informationsasymmetri. Anpassar vi Eisenhardts (1989) aggentteori inom

kreditgivningsprocessen skulle denna informationsasymmetri exempelvis bestå av osäkerhet

kring gäldenärens betalningsförmåga trots uppvisad månadsinkomst och frånvaro av

11

betalningsanmärkningar. Kapitalgivarens intresse är att få betalt för sina lån, ränta och

avgifter medan gäldenärens intresse kan ligga i att spendera sina framtida pengar på annat

vis. Agentkostnaden består av denna intressekonflikt som dessutom är belagd med bristande

information om gäldenärens avsikter.

2.7 Ekonomiskt överskott

Boulding (1945) beskriver konceptet av ekonomiskt överskott som konsumentöverskott och

producentöverskott. Enligt författaren uppstår konsumentöverskott när en konsument kan

inhandla en vara för ett lägre pris än denne är villig att betala. Likvärdigt definierar Boulding

(1945) producentöverskott som när en säljare kan sälja en vara för ett högre pris än det lägsta

priset denne är villig att sälja varan för. Författaren förklarar att i absoluta tal blir

konsumentöverskottet exempelvis 20 kr om en konsument kan köpa en produkt för 80 kr som

denne hade betalat 100 kr för. Producentöverskottet blir 20 kr om säljaren hade kunnat tänka

sig att sälja produkten för 60 kr.

Figur 4, Producent- och konsumentöverskott vid oreglerad marknad

Figur 4 visar sambandet som Boulding (1945) beskriver. Författarens koncept bygger vidare

på teorier från bland annat Adam Smith (1776). Smith grundade begreppet “den osynliga

handen” och visade på hur sambandet mellan utbud och efterfrågan påverkar pris och såld

kvantitet. Axelsson et al (1998) förklarar hur pristaksregleringar till exempel kan få färre

personer att konsumera produkten i fråga. Detta leder i sin tur till att utbudet på marknaden

minskar då producenterna anpassar sin produktion till den lägre konsumtionen. Grafiskt ser

skiftet ut som följande:

12

Figur 5, Efterfrågeöverskott, producent- och konsumentöverskott vid införandet av pristak

Figur 5 visar hur marknaden anpassar sig till en reducering i pris till följd av pristak. Såld

kvantitet minskar på grund av att det inte längre är lönsamt för företaget att producera mer än

kvantitet Q vid den lägre prisnivån (Axelsson et al. 1998). Grafen visar även hur

producentöverskottet minskar efter justeringen. Konsumentöverskottet för den mindre del av

konsumenter som får tillgång till produkten ökar. Dock visar Axelsson et al. (1998) att det

istället bildas ett efterfrågeöverskott. Detta belopp är det som konsumenterna vid P2 vill

konsumera men inte har möjlighet till på grund av det minskade utbudet. Dessa ekonomiska

överskott används enligt Boulding (1945) vid samhällsekonomisk analys. Den oreglerade

marknaden ger därför enligt författaren högre samhällsekonomisk nytta då den gav det högsta

ekonomiska överskottet. Axelsson et al. (1998) visar dock hur regleringar av vissa marknader

kan bidra till ökad samhällsekonomisk nytta på grund av exempelvis miljöskador av

produktion. En reglering av en marknad kan i dessa fall vara mer lönsamt då marknaden

regleras efter den samhällsekonomiska jämviktskostnaden snarare än den företagsekonomiska

(Axelsson et al. 1998). Författarna visar även hur skillnaden mellan Q2 och QD blir ett

efterfrågeöverskott.

13

3. Metod

3.1 Kvalitativ forskning med fallstudie

Kvalitativ forskning är enligt Bryman (2011) baserad på djup snarare än bredd och för att

möjliggöra vår informationsinsamling valde vi ta del av den djupa kunskapen som KV och FI

besitter (mer information under punkt 3.2). Semistrukturerade intervjuer passar bra till den

kvalitativa metoden enligt Bryman (2011) då de möjliggör en djupdykning inom valt

forskningsområde. Fördelarna med semistrukturerade intervjuer beskrivs vidare under punkt

3.3. Trots att vårt huvudsakliga fokus är av kvalitativ karaktär har vi tagit hänsyn till det

resonemang Jacobsen (2002) för. Jacobsen (2002) menar att idealet av en undersökning är att

kombinera kvantitativ och kvalitativ forskning eftersom den kvalitativa delen fungerar som

en giltighetsförstärkning för studien. För att använda författarens resonemang som

målsättning visar vi statistik från KFM, sekundärdata från S.K.E.F och enkätutskick till

konsumentkreditinstitut som analys- och jämförelsematerial.

Den forskningsdesign vi ansåg maximerade informationsinsamlingen och kunde ge en

nyanserad bild av fenomenet var en fallstudie. I enlighet med Jacobsens (2002) beskrivning

av fallstudie som forskningsdesign kunde vi djupgående hitta information och främst använda

kvalitativ forskning men även kvantitativ sekundärdata.

Vi utesluter tvärsnitt och longitudinell ansats för uppsatsen. Den förstnämnda bygger enligt

Bryman (2011) på kvantitativa data och vi anser att den informationen som är nödvändig för

studien informationsinsamlingen optimeras genom kvalitativa intervjuer. En longitudinell

ansats passar enligt Bryman (2011) för mätning av förändringar över tid och skulle därmed

kunna användas för att följa utvecklingen av en eventuell lagreglering. Dock passar denna

ansats inte in i vår relativt korta tidsram, samt att lagen inte kommer träda i kraft under vår

undersökningsperiod. Andersens (ur Jacobsen, 2002, s. 8–9) definierar en fallstudie som:

“...Ofta är idealet att gå på djupet i ett fall och lägga fram en helhetsanalys som står på egna

ben. Undersökningsenheten ses som ett komplext helt, där många underenheter och deras

förhållande till varandra utmejslas.” - Andersen (ur Jacobsen 2002, s. 8–9)

Andersens definition passar utmärkt vår syn på undersökningsobjektet. Underenheterna

består av konsumenter, kreditinstitut och myndigheter. Jacobsen (2002) fortsätter med att

14

beskriva fallet som någonting som inträffat eller till exempel hur beslutsprocessen går till i en

specifik organisation. Även den definitionen passar in på det vi vill undersöka eftersom vi

undersöker ett lagförslag som är aktuellt och dessutom kommer påverka hur beslutsprocessen

kommer gå till för de underenheter vi undersöker. Författaren beskriver dock att fallstudier

och små-N-studier är nära besläktat och att avgränsningen mellan dessa är svårdefinierad. Det

finns dock en tumregel att använda som Jacobsen (2002) beskriver som:

“När vi vill beskriva en speciell plats eller en speciell situation är oftast fallstudier mest

lämpliga. Om vi däremot vill ha en rik beskrivning av ett speciellt fenomen bör vi välja små-

N-studier.”. (Jacobsen, 2002, s.99)

Efter tolkning av tumregel tillsammans med resonemang från Jacobsen (2002) och Bryman

(2011) anser vi att vårt tillvägagångssätt mer passar in som ett fall på grund av dess tydliga

situationskoppling. Små-N-studier bygger enligt författarna på ett fåtal aktörer där forskaren

skulle gå på djupet med varje enhet. Vi studerar fallet men har inte för varje enhet gått ned på

djupet för att beskriva kontextskillnad mellan till exempel kreditinstituten i sig. Arbetet med

denna uppsats ligger dock enligt Jacobsens (2002) resonemang tydligt i gränslandet mellan

Fallstudie och små-N-studie.

3.2 Urval

Urval för primärdata utgörs av företag/yrkesmän från Finansinspektionen, Konsumentverket

och ett medlemsföretag ur S.K.E.F. Urvalet är baserat på det Jacobsen (2002, s. 199) kallar

“information”. Vi har sökt objekt att intervjua som vi anser besitter mest relevant kunskap om

området vi undersöker. Efter genomgång av regeringens utredning ansåg vi att mycket

information fanns att hitta från FI och KV. Via telefonkontakt med berörda myndigheter

kunde vi gemensamt komma fram till vilka personer inom respektive myndighet som besitter

mest relevant information och lyckligtvis få genomföra intervjuer med dem. Denna typ av

tillvägagångssätt liknar det Bryman (2011) kallar snöbollsurval. Den första telefonintervjun

genomfördes med Anna Hult som respondent. Anna Hult är jurist på Konsumentverket och

biträdde även regeringens utredning som expert.

Konsumentverket (KV) är en statlig myndighet som bedriver tillsyn av att

konsumentkreditlagen följs. När det gäller konsumentkreditinstitut har dock KV delad tillsyn

15

tillsammans med FI vilket följer av 49 § konsumentkreditlagen. Den delade tillsynen innebär

att KV tillsammans med FI utövar tillsyn av kreditgivare vid snabblån. KV ser till att

snabblåneföretagen i sin verksamhet följer konsumentkreditlagens bestämmelser medan FI

har tillsyn över kreditgivare vid snabblån vilket omfattar kreditinstitutens

verksamhetsledning. KV arbetar med tillsyn och kontroller för att försäkra att samtliga varor

som konsumenter köper är säkra och ofarliga (Konsumentverket, 2016). Den förste april 2014

trädde en ny lag i kraft. Lagändringen innebar bland annat att KV numera har befogenhet att

förelägga en näringsidkare att upphöra med att lämna krediter om en bestämmelse om

kreditprövning inte följs (Konsumentverket, 2016).

Den andra telefonintervjun genomfördes med Victor Wrangdahl och Robert Skärström som

båda arbetar på FI. Myndigheten ansvarar för tillsyn och tillståndsprövning på marknaden för

finansiella företag (Finansinspektionen, 2016). Enligt Finansinspektionen (2016) är deras

främsta uppgift är att bidra till ett stabilt och välfungerande finansiellt system och till ett

starkt konsumentskydd i finanssektorn. Från och med den förste juli 2014 krävs det ett

tillstånd för att yrkesmässigt lämna krediter till konsumenter, ett tillstånd som söks hos FI

(Finansinspektionen, 2016). De företag som har tillstånd från Finansinspektionen kallas

konsumentkreditinstitut. Vidare har konsumentkreditinstitut i uppgift att rapportera till

Finansinspektionen om utlånad volym, ränteintäkter och antalet ansökningar om

betalningsförelägganden (Finansinspektionen, 2016)

Vi ansåg att konsumentkreditinstituten borde haft en större möjlighet att uttala sig i

regeringens utredning på grund av att de i allra högsta grad påverkas av det eventuella

lagförslaget. Vi skickade därför via email ut enkäter till kreditinstitut som är medlemmar i

S.K.E.F. för att ge dessa bolag en möjlighet att yttra sig. S.K.E.F är en ekonomisk förening

uppstartad av de största svenska konsumentkreditföretagen på snabblånemarknaden (Svenska

Konsumentkreditföretagen.a, 2017). Ett medlemsskap kräver att vissa verksamhetskopplade

krav uppfylls och fungerar därför som en kvalitetssäkring för eventuella konsumenter.

Kraven för ett medlemsskap i S.K.E.F är följande:

● Företaget ska vara registrerat hos Finansinspektionen

● Företaget ska respektera personens integritet och löpande följa upp kring skydd av

låntagare

● Företaget ska bedriva en stabil verksamhet (Ekonomisk stabilitet, långsiktiga mål i

verksamheten och lagenligt).

16

● Gemensamt för medlemsföretagen i organisationen är att de erbjuder snabblån på

mellan 1000–15000 kr med återbetalning inom högst ett år. (Svenska

Konsumentkreditföretagen.b, 2017).

Genom att använda S.K.E.F som urval kunde vi därmed säkerställa att inkommen data

motsvarar de mest etablerade och seriösa aktörerna på marknaden med Jacobsens (2002)

informationsurval som målsättning.

KFM hade mycket information inom området vilket visar sig i statistik över fall där snabblån

lett till betalningsföreläggande. Vi valde att ta del av den information som redan

sammanställts av KFM. Vi valde mellan alternativen att genomföra ännu en semistrukturerad

intervju mot att samla sekundärdata men vi valde på grund av vad Bryman (2011) kallar

resurseffektivitet att enbart visa deras statistik. Av samma anledning tog vi även del av

sekundärdata från S.K.E.F som presenteras under empirin.

3.3 Semistrukturerade intervjuer

Telefonintervjuer innebär att frågorna ställs via ett telefonsamtal som spelas in för senare

transkribering. Bryman (2011) förklarar att telefonintervjuer är vanligt förekommande vid

marknadsundersökningar. Vid vetenskapliga undersökningar är det däremot vanligare att

intervjuerna hålls ansikte mot ansikte. Vi har valt telefonintervju på grund av vissa fördelar

som Bryman (2011) beskriver som mindre resurskrävande. Det är mindre kostsamt både i

monetära medel och tid att ringa ett telefonsamtal till skillnad från att genomföra en resa och

mottagande för en intervju hos respondenterna. Våra respondenter var belägna i Stockholm

vilket för oss hade inneburit större resurser än vi hade att förbruka. Vidare menar Bryman

(2011) att respondenternas svar kan bli påverkade bland annat av forskarens etniska

bakgrund, kön och ålde. Detta kan leda till att respondenten uttrycker sig på ett vis den

förmodar att forskaren uppskattar. Författaren menar att en telefonintervju därmed innebär en

distans till sådana faktorer vilket starkt minskar effekten av dessa faktorer i respondentens

svar (Bryman 2011).

Telefonintervjuerna riktade sig till konsumentverket och finansinspektionen. Dessa intervjuer

låg dessutom bakom majoriteten av uppsatsens primärdata. Valet av semistrukturerade

intervjuer bygger på Brymans (2011) beskrivning av olika intervjumetoder.

Semistrukturerade intervjuer är baserade på en i förhand konstruerad intervjuguide som

täcker de ämnen vi som forskare vill belysa. Författaren förklarar vidare att det ges en stor

17

frihet till respondenten att personligt utforma sina svar. Forskaren har möjlighet att välja en

annan ordning inom intervjuguiden om denne önskar och kan även ställa följdfrågor för att

bygga vidare på det respondenten svarar. Bryman (2011) menar att målet med metoden är att

göra intervjun flexibel och att respondentens världsbild ska klargöras. Ostrukturerade

intervjuer bör enligt Bryman (2011) användas när mönstret i intervjuguiden kan störa och

försämra kvaliteten på intervjun som helhet. Vi anser att det inte gäller i vårt fall och

uppskattar istället möjligheten till den starkare strukturen semistrukturerade intervjuer kan ge,

vidare hjälper istället semistrukturen till att hålla datainsamlingen relevant till

frågeställningarna (Bryman, 2011).

3.4 Datainsamling

Justesen & Mik-Meyer (2010) beskriver vikten av dokumenteringsval innan påbörjad

intervju. Vi valde att via mobiltelefon spela in samtalet efter godkännande av våra objekt.

Innan telefonintervjuerna ägde rum skickade vi via e-post ut vissa diskussionspunkter till

respondenterna efter önskemål från deras sida. Det gjorde att respondenterna enkelt kunde

förbereda sig och få en insikt i hur själva intervjuprocessen skulle gå till. Vid de båda

intervjutillfällena inledde vi samtalet med att meddela respondenten om de etiska riktlinjer vi

förespråkar för att ge dem en klar bild över vad vi ska använda informationen till och vilka

rättigheter de som respondenter kan förvänta sig. Dessa etiska riktlinjer är baserade på Diener

och Crandalls problemformulering (ur Bryman & Bell, 2013, s. 143–155) de förklaras

närmare under punkt 3.5. De tidiga frågorna i intervjun var sedan av en mer allmän och

övergripande karaktär för att öka graden av bekvämlighet för respondenterna och ge en tydlig

struktur till intervjun, vilket enligt Bryman (2011) är ett av kriterierna för en framgångsrik

intervju.

Enkätutskicket resulterade i ett svar från C Finance som är moderbolag till två av 16 anslutna

företag i S.K.E.F (Svenska Konsumentkreditföretagen.b, 2017). C Finance var

enkätutskickets enda respondent. Företaget grundades 2006 och är moderbolag till Flexlimit

och Meddelandelån på den svenska marknaden men även Luotto Raha i Finland (Cfinance,

2015). Dessa tre bolag erbjuder olika typer av konsumentkrediter och moderbolaget hade

2016 en omsättning på 54 miljoner kronor (Cfinance, 2015). På grund av att vi inte fick den

svarsfrekvens och urval för jämförelse som vi hoppades på hade en semistrukturerad intervju

troligtvis givit mer djupgående svar, eftersom vi haft möjlighet till följdfrågor och utläsning

av tonfall (Bryman, 2011). Företagen var dock svårtillgängliga vilket visade sig i

18

svarsfrekvensen och en semistrukturerad intervju som enligt Bryman (2011) kräver ett större

antagande än att besvara en enkät hade kunnat resultera i totalt uteblivna svar. Enkäten hade

enligt Bryman (2011) för låg svarsfrekvens för att kunna ge generaliserbarhet och

giltighetsförstärkning. Ståndpunkter och citat från enkätsvaren kunde dock användas till

utformningen av den sista semistrukturerade telefonintervjun med FI för att bygga nya

perspektiv till vår undersökning.

Information om primärdata

Organisation Respondent Insamlingsval varaktighet Datum

C-Finance Ledningsgrupp Enkät - 2017-05-18

Konsumentverket Anna Hult Telefonintervju Ca. 30 min 2017-04-28

Finansinspektionen Victor Wrangdahl

Robert Skärström

Telefonintervju Ca. 30 min 2017-05-19

Tabell 2: Information om insamlad primärdata

Sekundärdata hämtad från KFM var rikstäckande utan bortfall och används som

giltighetsförstärkning till våra resonemang. Bryman (2011) förklarar flera fördelar med

användning av sekundärdata, särskilt vid en students uppsatsarbete. Författaren menar att

användning av sekundärdata är en metod som ger kvalitativt sett bra data för en mycket låg

kostnad. Datainsamlingen är ofta primärt utföras av erfarna forskare eller gedigna institut

med mycket erfarenhet av datainsamling. KFM som rikstäckande organisation motsvarar

dessa fördelar vilket gjorde denna insamling effektiv för vår uppsats. Bryman (2011)

beskriver även att tidsbesparingar från användning av sekundäranalys medför mer tid till

analys av samtlig data vilket i sin tur kan höja kvaliteten på uppsatsen. Detta var för oss

relevant eftersom vi besatt en begränsad tidsram för arbetet. Inhämtade sekundärdata består

av statistik från KFM:s hemsida av antal betalningsföreläggande kopplade till snabblån samt

frekvens av åldersgrupp till dessa betalningsförelägganden.

3.5 Abduktiv ansats

Vi påbörjade arbetet genom att läsa och samla teori samt granska tidigare forskning och

statistik. Det lade grunden till byggnaden av den första semistrukturerade intervjuguiden. Att

basera arbetet på tidigare teorier tyder på en deduktiv ansats enligt Jacobsen (2002). Kunskap

har dock byggts upp successivt genom arbetets gång från empiri inhämtad från den första

19

intervjun och framåt vilket gjorde att vi använde oss av en abduktiv ansats (Jacobsen, 2002).

Vi fick därmed bukt på, enligt författaren, det största problemet med deduktiv forskning som

är att forskaren med deduktiv ansats redan har en bild av fenomenet och således letar efter

data som självupplevs som relevant. Detta menar Jacobsen (2002) kan bidra till att förstärka

forskarens initiala förväntningar vilket leder till att informationstillgången begränsas och

viktig information kan förbises. Vi kan enligt författaren hantera detta problem genom att

hålla processen abduktiv.

3.6 Analysmetod

Rådata från intervjuerna kommer som tidigare nämnt att spelas in. Justesen & Mik-Meyer

(2010) förklarar att transkribering är att föredra inför kategorisering och analys. För att

säkerställa att vi inte missade något inför analysen valde vi att transkribera alla svar på

intervjufrågorna vi ställer till objekten. Därefter gick vi igenom transkriberingen för att göra

den mer koncis och mindre talspråklig och lyfte fram de mest relevanta citaten. Vi använde

oss även av styrkan med kvalitativ metod som Ian Dey (ur Jacobsen, 2002, s. 53) beskriver

som en spiral av data som analyseras på arbetets väg för att bidra med progression och nya

infallsvinklar under undersökningens gång. Vi reducerade insamlat material och plockade ut

de mest relevanta delarna för att se vad vi kunde besvara med insamlat material och vad för

information vi saknade. Vid arbetade därmed progressivt framåt medan vi tog vara på de

delar som framstod som mest relevanta för studien. Denna typ av analys och

informationskategorisering gjorde för vår uppsats att de från början framlagda

forskningsfrågorna justerades under arbetets gång. Enligt Jacobsen (2002) ska denna metod

berika de mest relevanta faktorerna för studien vilket vi anser höjde kvaliteten jämförd med

vår originalinriktning. Under arbetets gång justerades problemformuleringen för att tydligare

knytas ihop med empiri och analys, vilket vi ansåg ökade kvaliteten på uppsatsens slutsats.

3.7 Kvalitet och etik

För att göra en bedömning av de etiska problem som kan uppstå i samband med

genomförandet av studien valde vi att utgå från ett perspektiv som grundar sig i

problemformuleringen av Diener och Crandall (ur Bryman & Bell, 2013, s. 143–155) som

delar upp de etiska principerna som råder i fyra områden. Dessa områden tas upp för

reflektion nedan.

20

● Skada för deltagarnas del. För att undvika att undersökningen skulle kunna komma

till skada för intervjupersonerna, Formulerades intervjufrågorna på ett neutralt och

distanserat sätt. Vi undvek även frågor som skulle kunna skapa oro bland de svarande

till exempel vad gäller räntesatsernas påverkan på deras liv. Respondenterna för både

enkäten och telefonintervjuerna informerades om deras konfidentialitet i

undersökningen.

● Samtyckeskravet. För att uppfylla samtyckeskravet meddelades de deltagande om en

beskrivning av den tänkta forskningsprocessen och tillräckligt med tid. Vi gjorde detta

för att ge dem möjlighet att göra ett beslut om att delta eller avstå på goda grunder.

● Intrång i privatlivet. Undersökningen var inte baserad på faktorer som direkt berör de

svarandes privatliv. Alla deltagande hade även möjlighet att hållas anonyma om

sådant önskemål funnits. Ingen data har lämnats till någon utanför undersökningen.

● Falska förespeglingar. Den informationen som gavs till undersökningsdeltagarna

stämde överens med den process som faktiskt tog plats och beskrivningen av

forskningsprocessen som lämnades vid tillfällena av intervju kommer att innehöll de

detaljer som kan anses relevanta för den som deltar.

3.8 Metodkritik, Validitet och Reliabilitet

Vi bedrev kvalitativ forskning inom det realistiska perspektivet. Dessa två kombinationer kan

enligt Justesen & Mik-Meyer (2010) enkelt leda till nya infallsvinklar men även

generaliseringssvårigheter. Vidare beskriver författarna att det realistiska perspektivet bygger

mycket på generalisering för att forskningen ska vara applicerbar i alla liknande kontext. Vi

hade därför något av en konflikt i vårt val av metod och perspektiv. För att hantera vårt

problem med en metod som i vanliga fall enligt Justesen & Mik-Meyer (2002) har en låg grad

av generaliserbarhet har vi varit konsekventa med utskickade enkäter så att alla respondenter

fått samma frågor. Vi valde även att använda oss av insamlad statistik från till exempel

kronofogdemyndigheten för att utnyttja data baserad på hela Sveriges population av

snabblånsfall som gått vidare till betalningsföreläggande. Vi kunde därmed kombinera empiri

med kvantitativ data för bättre kunna säkerställa antaganden och slutsatser, vilket enligt

Jacobsen (2002) är närmare idealet av forskning.

Justesen & Mik-Meyer (2010) beskriver även kärnan av validitet som huruvida

undersökningens resultat faktiskt belyser forskningsfrågorna. För att hålla uppsatsen valid har

vi därför under arbetets gång fokuserat på forskningsfrågorna i vår egen empiriinsamling.

21

Jacobsen (2002) förklarar att kvalitativ forskning har en tendens att sväva ut och öppna upp

för nya infallsvinklar och oväntad information. Det är enligt författaren delvis poängen med

kvalitativ forskning men det kan även hota validiteten. Vi uppmuntrade respondenterna till ny

information och extra belysning om relevanta ämnen men vi hade för avsikt att hålla

utsvävningarna inom ramen för våra forskningsfrågor. Detta genom att ställa frågor och

följdfrågor med ett resultatfokus det vill säga frågor som förhoppningsvis leder till

analyserbart material (Justesen & Mik-Meyer 2010).

Justesen & Mik-Meyer (2010) beskriver reliabilitet som “i vilken grad som undersökningens

metoder är så väldefinierade att andra i princip skulle kunna upprepa en undersökning och

komma fram till samma resultat” (Justesen & Mik-Meyer, 2010, s.33). Vi upplever viss

svårighet att verkligen bekräfta reliabiliteten på grund av att våra intervjuer syftar på att ta del

av respondentens världsbild (Bryman, 2011). En annan person i liknande ställning som

respondenterna hade därmed kunnat ge annorlunda svar. Med det sagt har vi följt en strategi

som enligt Justesen & Mik-Meyer (2010) bör vara saklig med objektivitet som mål vid

datainsamling. Det är även möjligt att tänka sig att bortfallen i svar från kreditinstitut

påverkat studiens utfall.

22

4. Empiri

I detta kapitel redovisas vårt empiriska fall utredning SOU 2016:68, telefonintervjuerna med

Konsumentverket och Finansinspektionen samt svar från utskickad enkät. Enkäten (Bilaga 2)

skickades ut till samtliga företag i S.K.E.F men enbart ett företag valde att svara, C Finance,

moderbolag till två konsumentkreditinstitut.

4.1 Utredning SOU 2016:68

Central för den här uppsatsen är utredning SOU 2016:68 “Stärkt konsumentskydd på

marknaden för högkostnadskrediter”. Utredningen har tagit fram lagförslag som ska reglera

marknaden för snabblån (i SOU 2016:68 kallat högkostnadskrediter). Snabblån ställs precis

som blancokrediter utan säkerhet och definieras i utredning enligt följande punkter:

● En kredit om ett mindre belopp, upp till 20 000 kronor

● En kredit som ska betalas tillbaka på kort tid, mellan en och 10 månader

● En kredit med hög effektiv ränta, från 100 procent till flera tusen procent.

Återblick av lagförslag

Ett ränte- och kostnadstak för högkostnadskrediter

En begränsning av möjligheten att förlänga löptiden på en högkostnadskredit.

Måttfull marknadsföring och upplysning om att marknadsföringen avser högkostnadskrediter

Kreditprövning ska även innefatta gratislån.

Högre krav på kreditvärdighet vid kreditprövningen

Tabell 3: Återblick av lagförslag från SOU 2016:68

SOU 2016:68 uttrycker att ett av de största problemen med snabblån är att utbudet är för

stort. Genom att göra marknaden mer reglerad hoppas de uppnå mer restriktivitet vid

konsumentkreditinstitutens utlåning. Om ett räntetak införs tillsammans med ett kostnadstak

innebär det för bolagen att de får mindre marginal per utlånad krona (SOU 2016:68). Det

framgår i utredningen att en sådan reglering kan skärpa bolagens kreditprövningar då varje

kundförlust resulterar i en procentuellt sett större andel förlust av eget satsat kapital. Utfallet

förväntas bli att enbart de mest kreditvärdiga kunderna beviljas utlåning medan kunder som

förväntas vara närmare återbetalningsproblem ska nekas kredit (SOU 2016:68).

23

Regleringarna om marginal i kvar-att-leva-på kalkylen och högre krav på kreditvärdighet

förväntas ytterligare förstärka återbetalningsmöjligheten för konsumenterna.

I utredningen beskrivs det hur konsumenter som inte kan återbetala sina lån orsakar både

höga kostnader för sig själv och även för tillsynsmyndigheter och KFM som indriver skulder.

Utredningen tar upp följande resonemang:

“Att färre konsumentkrediter leder till skuldsättningsproblematik kan alltså inte anses

negativt för vare sig den enskildes ekonomi eller samhällsekonomin. Åtgärder som innebär

en generellt större restriktivitet i utlåningen kommer dock att i det enskilda fallet kunna

innebära att en konsument som faktiskt hade kunnat hantera sitt kreditåtagande nekas kredit.

Vid en avvägning mellan vad som kan uppnås om kreditgivningen blir restriktivare och de

eventuellt negativa följderna av att vissa konsumenter inte längre har tillgång till kredit,

anser dock utredningen att skälen för en större restriktivitet väger tyngre. När det gäller

effekten att vissa bolag kommer att upphöra med sin verksamhet, anser utredningen att detta

är en effekt som är godtagbar med hänsyn till syftet med regleringen.” (SOU 2016:68 s363)

Vidare beskrivs det i utredningen att antal betalningsförelägganden kopplat till snabblån i

absoluta tal ökat enligt statistik från KFM. Statistik över andel av utlåningsärenden som gått

till betalningsföreläggande saknas dock i underlaget och det beskrivs hur utredningen inte har

tillgång till siffror att basera resonemang och val om lagförslag på. I SOU 2016:68 beskrivs

det även att det förekommer obetalda fakturor och betalningsföreläggande fall i alla typer av

branscher.

4.2 Finansinspektionen och Konsumentverket

Jonas Skärström och Viktor Wrangdahl (FI) från Finansinspektionen beskriver i vår

telefonintervju att de bedriver tillsyn över de interna processerna från

konsumentkreditinstituten. Till dessa processer nämner de bland annat att kreditinstituten

rapporterar in till dem det monetära beloppet av samtlig utlåning, antal utlånade krediter,

antal kunder, ränteintäkter och avgiftsintäkter. Skärström och Wrangdahl beskriver vidare att

bolagen måste ansöka om tillstånd för att godkännas som kreditgivningsinstitut och måste

uppfylla vissa krav för att få tillstånd till verksamhet. I detta tillstånd ingår det en

ansökningsavgift på 65 000 kr för FIs handläggande och en årlig avgift på 30 000 kronor för

FIs tillsyn av de interna processerna. Bland andra krav ska konsumentkreditinstituten följa

24

hänvisningar i FFFS 2014:8 där bland annat omfattande krav på verksamheten och dess

dokumentation ska anges. Wrangdahl och Skärström (FI) förklarar att FI har tillsyn över de

interna processerna medan tillsyn kopplat till marknadsföring och kreditprövning ingår i

KV:s verksamhet.

Hult (KV) beskriver att sedan 2010 har KV avsevärt ökat sin kontroll på bolagen över hur de

genomför kreditprövningar. Efter 2010 trädde en ny lag i kraft vilket gav KV insikt i

konsumentkreditinstituten och därav möjligheten att faktiskt granska kreditprövningar.

Sverige valde, efter en EU-omröstning som alla medlemsländer tog del av, att även omfatta

alla lån under 200 Euro i konsumentkreditlagen. Hult beskriver vidare att fyra granskningar

gjorts sedan 2014 där alla bolag brustit i sin kreditprövning. Bolagen hämtade inte tillräckligt

med information från konsumenternas ekonomi för att kunna genomföra tillräckligt

omfattande kreditprövningar för att säkerställa att kunden hade återbetalningsförmåga.

4.3 KV och FI om utredning SOU 2016:68

Skärström och Wrangdahl (FI) förklarar att de står bakom ett ränte- och avgiftstak på grund

av att de inte ser det som ett problem att begränsa eller ta bort bolag som har som

företagsmodell att låna ut pengar till individer som inte kan betala tillbaka. En sådan

intäktsmodell kallar de orimlig. FI var med på remissen till utredningen och Skärström och

Wrangdahl (FI) beskriver fortsättningsvis att resultatet av utredningen kan bidra till ett stärkt

konsumentskydd. FI arbetar med att konsumenter inte ska hamna i överskuldsättning och

belyser vikten av att så många som möjligt ska ha råd att betala tillbaka sina lån. Enligt Hult

(KV) ställer sig även KV positiva till förslaget:

”Vi har varit väldigt positiva till de regleringar som föreslås i utredningen om

högkostnadskrediter och framförallt de två regleringar (ränte- och avgiftstak) tillsammans

tror vi för konsumenten i en bra riktning. Jag är inte säker på att det är mängden snabblån

som kommer att minska men däremot kommer de ekonomiska kostnaderna som konsumenten

kanske drabbas av om de inte kan betala tillbaka att minska, vilket är bra.” (Hult, KV)

Problemen kopplade till konsumentkreditinstituten uppmärksammades av KVs dåvarande

generaldirektör som gav förslag om hårdare reglering på snabblånemarknaden varefter

utredningen SOU 2016:68 om högkostnadskrediter tillsattes (Hult, KV). KV menar att om

flertalet av de föreslagna regleringarna blir till lagstiftning kommer de att stärka

25

konsumentens ställning på marknaden. Hult (KV) förklarar vidare att det finns förslag som är

mindre viktiga som till exempel att konsumentkreditinstituten måste informera om att lånet

definieras som en högkostnadskredit. Mer viktiga förslag är enligt Hult (KV) i så fall att en

”kvar att leva på marginal” ska användas vid kreditprövningen och att möjligheten till

förlängning av lån begränsas. Vissa av bolagen har nekar till avbetalningsplaner och erbjuder

istället förlängning av lån med högre effektiv ränta än originallånet. Hult (KV) förklarar att

en begränsning av möjligheten att förlänga lån skulle styra bolagen till att ta större hänsyn till

deras konsumenter. Hult (KV) menar att sådan reglering skulle skifta bolagets fokus från att

ge nya krediter till utsatta konsumenter till att hjälpa dem betala av deras skuldinnehav.

“...Det finns inga vinster med att ha konsumenter som inte kan betala tillbaka.” (Hult, KV)

4.4 Kritik riktad till SOU 2016:68

I utredning SOU 2016:68 tar de även upp självkritik där det framgår att krediter till viss del

framställts som att enbart vara av ondo. Positiva effekter av krediter påtalas därmed som till

exempel att mindre krediter har ett användningsområde för de som inte har ett sparande som

kan behöva balansera sin ekonomi över tid (SOU 2016:68). Det kan till exempel handla om

kredit för köp av en ny värmepump om den i hemmet oväntat går sönder (SOU 2016:68) I

utredningen förklaras det vidare att det även kan gälla mindre livsviktiga inköp som en TV

inför ett stort sportevent, det viktiga för den enskilda konsumenten är att kunna skapa

likviditet och valmöjlighet över sin ekonomi. SOU 2016:68 beskriver att krediten har en

förmåga att låta konsumenter ordna och planera sin ekonomi över tid och därför bidrar till

tillväxt i samhället och fria val för konsumenten. Hult (KV) beskriver i vår telefonintervju att

funktionen av konsumentkrediter är att snabbt tillgodose ett monetärt behov. Det finns

konsumenter som inte får kredit någon annanstans, på grund av just bristande

betalningsförmåga eller säkerhet, som använder snabblån. Hult (KV) beskriver det som en

sista väg för konsumenten att få kredit.

Trots att KV enligt Hult ställer sig väldigt positiva till förslaget hade de önskat att

lagförslagen även hade omfattat kreditmarknadsbolag. Hult förklarar att lagförslaget påverkar

nu bara konsumentkreditinstitut som ger ut mindre lån och många andra typer av

kreditprodukter belagda med liknande problem regleras ej. Konsumentkreditinstituten

erbjuder även andra typer av produkter än snabblån. Enligt Hult (KV) finns det produkter

som fungerar som ett virtuellt kreditkort. Konsumenten beviljas i dessa fall en kredit på

26

exempelvis 10 000 kr. Efter detta kan användaren plocka ut till exempel 3 000 kr vid

eventuellt behov. Pengarna blir lättåtkomliga och varje gång konsumenten gör ett uttag

tillkommer ränta och en pågående återbetalning (Hult, KV).

“En problemgrupp som vi har identifierat är kreditmarknadsbolag. Vi ser problem med lite

större krediter och blankolånskrediter: där behöver man inte lämna några som helst

uppgifter än sin egen ekonomi och det ser vi som ett större problem än snabblånen just nu.”

(Hult, KV)

Hult (KV) syftar här på produkter som blancokrediter som inte är belagda med samma

kreditprövning som snabblån. Blancokrediter kan godkännas av kreditmarknadsbolag med

endast en signatur och ett personnummer och omfattar större belopp än snabblån.

Kreditmarknadsbolagen ger även ut kreditkort som enligt Hult (KV) är en produkttyp som

bidrar till att försätta konsumenter i överskuldsättning. Hult (KV) berättar även att det är

möjligt att konsumentkreditinstituten kan komma att lägga sig precis under ränte- och

avgiftstaket för att kunna finnas kvar på marknaden. Hult (KV) nämner att det finns en risk

att problemen kopplade till snabblån förskjuts till större lån med längre kredittid efter

regleringen. Det återstår att se hur marknaden skulle reagera på dessa eventuella

lagförändringar.

4.5 S.K.E.F och C Finance

Branschorganisationen Svenska Konsumentkreditföretagen (S.K.E.F) visar på de positiva

aspekterna av att låna pengar med kortare löptid (Svenska konsumentkreditföretagen.c,

2017). Framförallt så menar S.K.E.F att tekniken skapar effektiv handledning för varje

enskild konsument. De menar vidare att kortare löptid kan vara mer lönsamt än att låna från

en traditionell bank där amorteringen oftast löper i mer än ett år. Organisationen förklarar att

snabblånet är ett bra alternativ till banklånet på grund av att prissättningen är tydlig och att en

kredit som snabbt tillfaller konton snabbt och enkelt kan lösa oförutsedda utgifter (Svenska

konsumentkreditföretagen.c, 2017). S.K.E.F har fört statistik över antal utlåningsärenden som

har lett till betalningsföreläggande.

27

Antal fakturor Antal betalningsföreläggandefall Andel %

2014 519 870 33 768 6,5

2015 649 350 (+25%) 30 854 (-9,6 %) 4,75 (-27%)

Tabell 4: S.K.E.F:s andel betalningsföreläggande (Svenska konsumentkreditföretagen.d, 2017)

Statistiken visar att mellan åren 2014 och 2015 har antal fakturor för snabblån signifikant

ökat medan antal betalningsföreläggandefall minskat. Andelen betalningsföreläggandefall

från antal kreditärenden har därmed även minskat (Svenska konsumentkreditföretagen.d,

2017).

Ledningsgruppen på C Finance, moderbolag till bland annat Meddelandelån som är ett av

konsumentkreditinstituten, har även kännedom om regeringens utredning. De svarar i

utskickad enkät att en lagförändring inte skulle få större verkningar på deras produktutbud.

Däremot förklarar ledningen (C Finance) att beroende på var ränte- och avgiftstaket i

slutändan skulle hamna så kan de behöva göra små justeringar på deras utbud av räntebärande

produkter. De förklarar vidare att deras räntor i dagsläget redan är skäliga. Ett ränte- och

kostnadstak skulle inte heller påverka deras kreditbedömning på grund av att den redan är

heltäckande (Ledning, C Finans). Vidare förklarar bolaget att deras räntor och kostnader i

dagsläget inte är så höga att den effektiva räntan skulle göra att konsumenterna fick

eventuella betalningsförelägganden. De använder även en form av trappa i deras system för

utlåning där kunderna bör bevisa återbetalningsförmåga innan de kan komma upp i trappan

och få till sig större belopp pengar. Saknar de återbetalningsförmåga kommer de inte bevilja

fler lån (Ledning, C Finance).

4.6 Myndigheternas samarbete

Skärström och Wrangdahl berättar att FI och KV har en uppdelad tillsyn av kreditinstituten. I

deras tillsyn finns det inget öppet informationsutbyte mellan myndigheterna. I

telefonintervjun berättar de vidare att det inte finns någon öppen kanal av information.

Regelverk diskuteras och arbetet är för båda parterna riktat för att säkerställa ett starkt

konsumentskydd.

”Vi får inte dela med oss om informationen som vi får in från konsumentkreditinstitut. Vi har

ingen öppen kanal där” (Wrangdahl, FI)

28

Gemensamt informationsutbyte saknas vilket leder till att undersökningar inte heller

genomförs gemensamt. Väljer konsumentverket att åka till ett bolag för att granska deras

kreditprövning så är inte FI delaktiga och de behöver inte heller vara underrättade i vad de

företar sig enligt hur lagstiftningen och processerna i dagsläget ser ut (Skärström &

Wrangdahl, FI). De beskriver vidare att enligt lag är det dock tydligt uppdelat vad som ska

granskas av de olika myndigheterna och dubbel tillsyn ska därför i de flesta fall undvikas. De

förklarar dock att det finns ett förhållandevis litet antal kreditinstitut i Sverige. Enbart 3 % av

landets totala lånebelopp består av konsumentkreditinstitut. Därmed finns det en stor chans

att om FI granskar ett konsumentkreditinstitut kan KV redan ha genomfört en granskning av

samma bolag.

4.7 Regler och sanktioner

“Det ska väldigt mycket till för att det ska bli en sanktion.“ (Wrangdahl, FI)

FI meddelar först till bolagen om de upptäcker brister i bolagets löpande rapportering.

Sanktioner kan dock genomföras men tillhör inte den normativa verksamheten. Wrangdahl

och Skärström beskriver även att KV:s roll att granska exempelvis kreditprövningar troligtvis

är mer tydlig för att ligga bakom någon form av ingripande.

“Det är viktigt, om regeringen bestämt sig för att tillåta den här typen av produkter, att de

förhåller sig till befintlig svensk lagstiftning.” (Hult, KV)

FI och KV tar som myndigheter inte ställning till om snabblånen är bra eller dåliga produkter,

de ska dock följa landets lagstiftning. Hult (KV) förklarar att konsumentkreditinstituten

överlag förhåller sig bra till Sveriges lagar och regler. KV har även arbetat aktivt med att

säkerställa kreditinstitutens kunskap om gällande lagar och regler och kommer fortsätta

informera nya bolag på marknaden om lagstiftning och praxis. Marknad och myndigheter

utbyter enligt Hult (KV) även information genom möten om vilka kostnader och förluster

som tillfaller bolagen och KV meddelar om vilka större granskningar de genomför. På så sätt

ska konsumentskydd och effektivitet förbättras för att göra det så bra det går för

konsumenterna på marknaden.

29

4.8 Snabblånens kostnad för samhället

”Det uppkommer kostnader när konsumenter får lån som de inte kan betala tillbaka. Man

hamnar då i en skuldspiral där snabblånen kanske bara är toppen på isberget (Hult, KV)

De skuldsättningsproblem som nämns i bakgrunden till uppsatsen ger upphov till kostnader.

Hult (KV) nämner uppkomst av två, båda omfattande, typer av kostnader. Den första är den

samhällsekonomiska kostnaden av konsumenters oförmåga att betala tillbaka. Den andra är

den sociala icke-monetära kostnaden som kan drabba familjer med barn som fastnat i

överskuldsättning. Hult (KV) nämner även ett annat typ av problem med dessa tjänster

kopplade till konsumenträtt:

“Det vi ser är att det är väldigt få konsumenter som anmäler till oss att dom har råkat illa ut

med hjälp av användning av snabblån eller liknande. Det är ett område vi själva måste bli

mer aktiva. Vi får in fler anmälningar från föräldrar eller anhöriga som säger att deras barn

eller man har råkat illa ut” – (Hult, KV)

Hult (KV) menar att det finns ett mörkertal av utsatta människor som väljer att inte anmäla

om det förekommit orättvisor i form av till exempel ocker. Detta gäller anmälningar av

finansiella produkter överlag, anledningen till detta är fortsatt oklar. Hult (KV) berättar att

anhöriga oftare anmäler orättvisor och ocker än de drabbade själva gör. Hult (KV) förklarar

att det kan bero på att konsumenterna av snabblån inte vill tänka på lån och pengar och hellre

går vidare från ärendena snarare än att anmäla dem. Det är heller inte kartlagt vilka typer av

konsumenter det är som tar dessa snabblån men Hult (KV) menar att det är många delar som

hänger ihop och däribland vissa problemgrupper.

4.9 Marknadsföring

KV har som nämnt även uppgiften att granska marknadsföringen från kreditinstituten. Enligt

Hult (KV) kollar de bland annat på att effektiv ränta anges vid marknadsföring för att bidra

med öppenhet och ge en tydlig bild till konsumenterna. Även avgifterna granskas. Vidare

berättar Hult att de inte kontrollerar konsumentens individuella förutsättningar utan deras

fokus ligger snarare på marknadsföringen i stort. Det är förhållandevis få konsumenter som

anmäler om de råkat illa ut vid användandet av snabblån till skillnad från telefonförsäljning

30

där KV får väldigt många anmälningar. KV arbetar därför med att bli mer aktiva inom

snabblånemarknaden för att upptäcka ev. fall av ocker.

Hult (KV) nämner att tidigare lagändringar har givit exempelvis KV större möjlighet att göra

ingripanden på marknadsföring, kreditprövning och ockeranklagelser. Genom dessa har

kreditgivningsprocessen och marknadsföringen förtydligat vilka kostnader som tillkommer

samt angiven effektiv ränta. Trots detta visar statistiken från KFM (figur 1) att antal

betalningsföreläggande kopplat till snabblån har ökat de senaste åren. All Marknadsföring

kan dock inte kontrolleras av KV och det skapas därför en risk inom konsumentskyddet.

“Det blir väldigt svårt när marknadsföringen är personligt och riktad efter ett

beteendemönster. Det är något som är väldigt svårt för oss att hålla koll på. Konsumenter

som söker mycket (på Internet) efter kredit kommer utsättas för mer erbjudanden från fler

bolag än de som inte har kredit som ständigt närvarande problem.” (Hult, KV)

Hult (KV) beskriver att marknadsföring via sociala medier påverkar konsumenter som fastnat

i, eller är i risk att fastna i, överskuldsättning. Precis som många andra typer av företag

använder sig konsumentkreditinstituten av personligt riktad marknadsföring. Hult (KV)

beskriver den här marknadsföringen som beteendekopplad. Via användning av datorer och

telefoner riktas marknadsföring om snabblån till de konsumenter som redan gjort sökningar

inom området eller med starka gemensamma nämnare med andra användare av snabblån.

Den här typen av marknadsföring är därför svår för KV att kontrollera eftersom den enbart

visar sig för de personerna som förväntas vara just konsumenter av

konsumentkreditinstitutens produkter.

31

5. Analys

I detta kapitel tolkas resultatet med hjälp av den teoretiska referensramen.

5.1 Konsumenter av högkostnadskrediter

Konsumenter av högkostnadskrediter är svåra att kartlägga, Hult (KV). Det finns dock en

diskurs som bland annat Hult (KV) nämner med antydningar kring konsumenter av snabblån

som en grupp människor kopplade till relativt dålig ekonomisk ställning och låg

kreditvärdighet. Denna så kallade problemgrupp har stora likheter med den grupp i samhället

som Bauman (2008) kallar konsumtionssamhällets oönskade grupp. Författarens teori om den

grupp av människor som inte har råd till den i samhället normala konsumtionen kan drabbas

av utanförskap, depression och stress. Bauman (2008) förklarar att det även kan leda till

konsumtion de egentligen inte har ekonomi för. Kopplat till snabblån blir lånen ett medel för

att kortsiktigt konsumera och bli av med obehagskänslor.

Laibson (1997) beskriver tidsinkonsistent beteende som mycket vanligt hos människor. Den

typ av beteende svarar på hur det kan komma sig att även individer med ett monetärt

sparande samtidigt kan hamna i olika typer av skuldsättning. Laibsons (1997) teorier visar

även att individer utan sparande gör konsumtionsval de i efterhand kan ångra. För

konsumenter på snabbkreditmarknaden kan denna typ av beteende ge upphov till

skuldsättning och i förlängningen även risk för överskuldsättning. Enligt insamlad empiri från

KV och FI är det just överskuldsättningen som är det största problemet med snabblånen och

enligt Hult (KV) även anledningen till att utredning SOU 2016:68 tillsattes.

5.2 Konsumentkreditinstitutens prissättning och konsumentskydd

Trots att de flesta av kreditinstitutens kunder återbetalar sina snabblån (SOU 2016:68) visar

teorier från Bauman (2008) och Laibson (1997) att bolagen tar en betydande risk vid

utlåning. Problemgruppen som Hult (KV) nämner stämmer med dessa teorier och förstärks

ytterligare av snabblånsmodellen som inte ställer krav på säkerhet vid utlåning (SOU

2016:68). Eisenhardts (1989) agentteori visar att även om det görs en kreditupplysning kan

det finnas intressekonflikt och asymmetrisk information mellan kreditgivarna och låntagarna.

Intressekonflikten bygger i det här fallet mycket på Baumans (2008) teorier om de drivkrafter

som finns för hög konsumtion. Det finns även påverkan av frestelser och skiftande

preferenser i enlighet med Laibsons (1997) teorier om tidsinkonsistens.

32

Den effektiva räntan konsumentkreditinstituten väljer blir prissättningen för deras produkter.

De effektiva räntorna bolagen tar ut ligger idag på allt mellan 100 och tusentals procent (SOU

2016:68). Med statistik över ökande betalningsföreläggande från snabblån (figur 1) visas det

att inte alla kunder klarar att betala tillbaka lånen.

Anpassat till Sharpe-Lintner modellen (figur 3) stämmer de höga räntenivåerna väl överens

med den höga risk som kreditinstituten tar vid utlåning till många av deras konsumenter.

Sharpes (1964) CAPM-formel för ägarnas avkastningskrav som figur 3 är baserad på

beskriver hur ägarna kräver högre avkastning från kreditinstituten på grund av de

underliggande riskerna. Dessa krav leder i sin tur till den relativt höga prissättningen. Med

utgångspunkt från hög risk som enligt Sharpes (1964) CAPM teori ger höga avkastningskrav

från ägarna kompenseras intäktsbortfallet från kunder som inte kan betala därmed av

snabblånens höga räntor. Hult (KV) uttrycker att det inte ger intäkter med att ha kunder som

inte kan betala återbetala sina skulder. Däremot visar kreditinstituten att det finns vinster med

att kunna kompensera intäktsbortfallet med högre effektiva räntor. Wrangdahl och Skärström

(FI) kallar denna typ av intäktsmodell problematisk då den inte tar hänsyn till ett

konsumentskydd.

Hult (KV) beskriver fler problem kopplade till bristande konsumentskydd då det är en

samhällsekonomisk kostnad med en företagsmodell som bygger på att konsumenter inte kan

återbetala sina skulder. Hult (KV) förklarar att vid betalningsföreläggande blir myndigheter

som FI, KV och KFM inblandade vilket kostar samhället. Med en samhällsekonomisk syn

blir vid första anblicken en reglering av ränte- och avgiftstak en rättvis åtgärd.

5.3 Bortfall på marknaden

I Finland har införandet av ett räntetak enligt Svensson och Tamminen (2015) resulterat i

färre fall av betalningsföreläggande och därmed färre personer i överskuldsättning.

Författarna förklarar dock vidare att nya typer av problem har uppstått. Produktutbudet har

efter räntetaket uppdaterats och gjort att lånebeloppen ökat och återbetalningstiden förlängts.

Detta har i sin tur gjort att de konsumenter som hamnar i betalningsföreläggande har större

lånebelopp med sig (Svensson & Tamminen, 2015).

Svensson och Tamminen (2015) visade även att ⅓ av alla konsumentkreditbolag försvann

från den finska marknaden till följd av regleringarna. Något som enligt Axelsson et al. (1998)

33

blir en naturlig följd på en marknad vid ett av regeringen infört räntetak. Utbudet på

marknaden minskar på grund av att det på den nya prisnivån inte längre är lönsamt för

företagen att ge ut lån. Den lägre effektiva räntan och räntetaket gör att enligt resonemang

från SOU 2016:68 att bolagen behöver vara mer kritiska till vilka de tilldelar ett snabblån och

tidigare konsumenter kanske nu inte längre får tillgång till snabblånen. Utredningen vill just

minska utbudet av snabblån på marknaden för att stärka konsumentskyddet och minska risken

att konsumenter som skulle kunna få återbetalningsproblem inte tilldelas ett snabblån (SOU

2016:68).

Den förväntade effekten att utbudet minskar på marknaden som visas i utredning SOU

2016:68 får därmed uppbackning av tidigare resultat i Finland och teorier från Axelsson et al.

(1998). Bouldings (1945) teorier visar att det ekonomiska överskottet även minskar då

pristaket införs och utbudet minskar. Boulding författaren menar att en oreglerad marknad

ger den största samhällsekonomiska lönsamheten på grund av att producent- och

konsumentöverskotten maximeras. De i utredningen och av Hult (KV) nämnda negativa

ekonomiska konsekvenserna räknas dock inte med i ett sådant resonemang. Axelsson et al.

(1998) visar därför hur det kan bli mer samhällsekonomiskt att inför regleringar på vissa

marknader där det till exempel tillkommer en miljöskadekostnad. Enligt författarna kan det

därför vara mer lönsamt att reglera en marknad.

5.4 Intressent: FI och KV

Enligt Hult (KV) och Wrangdahl och Skärström (FI) är deras respektive myndighets högsta

prioritet att stärka konsumentskyddet, i det här fallet på snabblånemarknaden. Det har därför

inte riktats mycket kritik på ränte- och avgiftstaket i den empiri vi har insamlat då utredning

SOU 2016:68 har som syfte att stärka konsumentskyddet på marknaden för snabblån. Både FI

och KV ställer sig enligt respondenterna från respektive myndighet väldigt positiva till

förslagen. Den förväntade effekten att snabblånen minskar i omsättning och därmed även

omsättningsminskning av betalningsförelägganden beskrivs positivt av både FI och KV.

Myndigheterna KV och FI:s mål som intressenter med intressentmodellen som utgångspunkt

på snabblånemarknaden är tydlig. De prioriterar att konsumentskyddet ska vara så bra som

möjligt och, i det här fallet, att så få som möjligt ska drabbas av betalningsföreläggande. FI

och KV instämmer därför med utredningens argumentation baserad på KFMs statistik (figur

1) i absoluta tal. Hult (KV) berättar att de bedriver liknande resonemangen som SOU 2016:68

34

om en positiv samhällseffekt av ränte- och avgiftstak, trots avsaknad av statistik och

monetära kalkyler på området. Hult (KV) riktade dock viss kritik mot faktumet att

utredningen inte reglerade en större bredd av marknaden. Hult (KV) hade velat se tuffare

reglering mot lånetyper utöver snabblån, som fortfarande inte kräver någon kreditprövning

och kan innebära en högre kredit än ett snabblån.

Hult (KV) berättar om genomförda informationsmöten mellan KV och

konsumentkreditinstituten. Hult (KV) berättar att det genomförs för att bolagen ska få större

kunskap om vad KV gör, vilka problem som finns på marknaden och hur de senaste

lagregleringarna kommer påverka bolagen. Under olika möten har diskussioner, problem och

lösningar diskuterats och Hult (KV) beskriver dessa möten som väldigt uppskattade och bra

för myndigheterna, bolagen och även kunderna. Enligt Bruzelius och Skärvad (2004) är

Informationsgivande en viktig del av intressentmodellen. Via dessa möten kan

informationsasymmetri motverkas och därmed även minska agentkostnader (Eisenhardt

1989).

5.5 Intressent: Kund

Kunden som intressent vill enligt Bruzelius och Skärvad (2008) köpa varor och tjänster som

kan tillfredsställa deras behov. Med det synsättet gynnas kunderna inte av en reglering som

orsakar utbudsminskning av snabblån och hårdare kreditprövningar. Hult (KV) beskriver hur

dessa konsumenter i många fall inte får någon annan typ av lån och regleringen kan leda till

att många kunder inte har någon möjlighet att få kredit. Regleringen skulle även resultera i ett

efterfrågeöverskott enligt Axelsson et al. (1998). Den lägre effektiva räntan skulle göra att

fler kunder vill ta snabblån, men inte kan på grund av den mer restriktiva utlåningen som

regeringen förväntar sig skulle minska utbudet (Axelsson et al. 1998).

De kunder som skulle gynnas av effekterna från regeringens utredning är de som faktiskt

hamnar i återbetalningsproblem eller har stor risk att få dessa problem.

Betalningsföreläggande omfattar många extra kostnader för kunden (KFM 2017) och kan

även enligt Hult (KV) innebära sociala problem. Det är därför inte önskvärt för kunden att

hamna i betalningsföreläggande. Något som regleringarna ser till att minska risken för. I

utredningen nämns det att siffror och statistik för andel lån som slutar i

betalningsföreläggande saknas och följande resonemang är därmed taget utan uppbackning av

siffror:

35

Vid en avvägning mellan vad som kan uppnås om kreditgivningen blir restriktivare och de

eventuellt negativa följderna av att vissa konsumenter inte längre har tillgång till kredit,

anser dock utredningen att skälen för en större restriktivitet väger tyngre. (SOU 2016:68)

Statistik från S.K.E.F visar att av fakturor skickade från organisationens medlemmar till

kunderna hamnade 2015 4,75 % av dessa i betalningsföreläggande (Svenska

konsumentkreditföretagen.d, 2015). SOU 2016:68 tar även upp att betalningsföreläggande

från KFM inträffar i alla typer av branscher. S.K.E.F är dock en förening för de mer seriösa

aktörerna då det krävs särskilda krav för att vara medlem i organisationen (Svenska

konsumentkreditföretagen.a, 2015). Det finns dock andra snabblåneföretag som vi inte har

statistik om vars andel av betalningsföreläggandefall per faktura vi saknar. Med hänseende

till S.K.E.Fs statistik kan vi dock tydligt säga att en mycket stor andel av företagens kunder

kan komma att påverkas negativt av regleringen på marknaden, i alla fall från marknadens

mer seriösa aktörer.

5.6 Intressent: Konsumentkreditinstitut

Enligt Bruzelius och Skärvad (2004) består konsumentkreditinstitutens interna intressenter i

egenskap av företagstillhörighet av ägare, anställda och ledningsgrupp. Ägarna lämnar bidrag

genom kapital och förväntar sig avkastning som belöning. De anställda lämnar bidrag genom

deras arbete och förväntar sig lön tillbaka. Företagsledningen bidrar enligt Bruzelius och

Skärvad (2004) bland annat med att skapa jämvikt mellan intressenternas bidrag och

belöning. Dessa tre interna intressenter gynnas enligt författarna av det gemensamma målet

att skapa lönsamhet och vinst för att kunna ge belöning till ägare, anställda och ledningsgrupp

varefter vi definierar dessa tre intressentgrupper som konsumentkreditinstituten.

Utredningen nämner följande resonemang i valet att föreslå lagregleringar de förväntar sig ge

bortfall av konsumentkreditinstitut (SOU 2016:68):

När det gäller effekten att vissa bolag kommer att upphöra med sin verksamhet, anser

utredningen att detta är en effekt som är godtagbar med hänsyn till syftet med regleringen.”

(SOU 2016:68 s. 363)

Utredningens syn tillsammans med myndighetsperspektivet har därmed en konflikt med

36

konsumentkreditinstituten enligt Bruzelius och Skärvads (2004) definieringar om viljan av

interna intressenter i företag. Regleringen skulle även minska omfattningen av

producentöverskottet enligt Axelsson et al. (1998) vilket även är negativt för företagen som

producenter. Trots tydliga negativa effekter som utredningen tar upp för företagen riktade

inte ledningen på C Finance i svar från utskickad enkät någon kritik mot utredningens

förslag. Vi kan dock inte generalisera ett svar till hela marknaden för konsumentkreditinstitut,

vilket betyder att konsumentkreditinstitutens syn på utredningen förblir mer eller mindre

ouppmärksammad.

Som nämnt i bakgrunden till denna uppsats har branschen tidigare reglerats för att stärka

konsumentskyddet. S.K.E.F är dock ett exempel på en typ av självsanering inom branschen

(Svenska Konsumentkreditföretagen.a, 2015). Genom att ställa ytterligare krav än de som

krävs av lagen säkerställer de ännu bättre konsumentskydd än konkurrenterna. Denna

kvalitetsstämpel minskar informationsasymmetrin för kunderna då de inte behöver oroa sig

om det är en seriös aktör de använder eller inte (Svenska Konsument kreditföretagen.a,

2015). På så sätt hjälper de tydligt till med informationsutbytet mellan företag och kund,

något som Ax et al. (2009) beskriver som en viktig funktion mellan intressenter. Regeringen

anser att det är en godtagbar effekt att ett obestämt antal konsumentkreditinstitut kan

försvinna från marknaden, till följd att färre konsumenter hamnar i betalningsföreläggande

(SOU 2016:68). Enligt statistik från S.K.E.Fs visas det dock att konsumentskyddet hjälper en

mycket liten del av deras konsumenter. Intressenter som anställda, ledning och ägare skulle

här sättas i en intressekonflik då de kan behöva upphöra med sin verksamhet. Bortfallet av

omsättning på marknaden skulle även som tidigare nämnt orsaka ett minskat ekonomiskt

överskott (Boulding, 1945) och ett efterfrågeöverskott (Axelsson et al. 1998).

37

6. Slutsats

Konsumentkreditinstituten prissätter sina produkter genom val av räntenivå. Lånen ges utan

säkerhet till konsumenter som kan sakna kreditvärdighet för andra typer av låneformer.

CAPM-modellen visar att ägarna kräver högre avkastning desto högre risk de tar för sitt

satsade kapital. Denna modell gäller även för konsumentkreditinstitutens kapital. De tar en

hög risk vid utlåning till konsumenter utan säkerhet och låg kreditvärdighet. De kräver därför

hög ränta för krediterna.

Vi har inte kunnat göra någon större bedömning av hur företagen inom S.K.E.F kommer

påverkas av de förväntade effekterna. C Finance som är moderbolag till två av

branschorganisationens anslutna bolag ställer sig positivt till regeringens utredning och anser

inte att förslagen kommer påverka dem i någon större utsträckning. KV ställer sig positiva

och välkomnar lagförslagen de hade dock önskat att även andra typer av krediter än snabblån

hade omfattats av regleringarna. FI delar även uppfattningen med KV. Utifrån

intressentmodellen har vi kunnat dra följande slutsatser om hur intressenterna på

snabblånemarknaden påverkas av förväntade effekter från utredning SOU 2016: 68:

● Myndigheternas mål är att stärka konsumentskyddet på marknaden för snabblån. Eftersom

antalet betalningsförelägganden hos KFM beräknas minska och färre konsumenter riskerar att

hamna i överskuldsättning förväntas de nå närmare sitt mål och påverkas därför positivt.

● Konsumentkreditföretagen står i konflikt med det förväntade resultatet eftersom branschen

enligt utredningen förväntas drabbas av bortfall i omsättning. Dessutom förväntas antalet

kreditinstitut på marknaden minska. Ägarna, anställda och ledning på företagen beräknas

därför påverkas negativt av lagregleringen.

● Kunderna till konsumentkreditinstituten har även en intressekonflikt med de förväntade

effekterna på marknaden. Många kunder förväntas förlora möjligheten att ta lån, något som

kunde varit deras sista tillgång till kredit. Detta för att en mindre del av marknadens

konsumenter ska undvika betalningsföreläggande. Ett stärkt konsumentskydd har positiva

effekter för kunderna men siffror i form av jämförelsematerial för att dra konkreta slutsatser

har inte av utredningen framkommit och inte heller inom denna uppsats. Denna uppsats har

dock visat statistik över andel betalningsförelägganden från branschorganisationen S.K.E.F.

Dessa visar att enbart 4,75% av kreditärenden resulterar i betalningsföreläggande.

Utredningens förslag hjälper därmed enbart en mycket liten del av kunder från S.K.E.F men

påverkar en större del kunder, som återbetalar sina lån, negativt.

38

● Samhället som intressent kan se både negativa och positiva effekter av utredningens

lagförslag. De positiva effekterna är en minskning av betalningsförelägganden som resulterar

i minskade samhällskostnader. De negativa effekterna är minskat ekonomiskt överskott från

producenter. Detta inkluderar minskade skatteintäkter och minskad sysselsättning. Det blir

även ett efterfrågeöverskott av snabblån som inte tillfredsställs.

Konsumentverkets informationsmöten med branschens företag och S.K.E.F är tydliga

exempel på initiativ som stärker konsumentskyddet och förbättrar informationsutbyte mellan

intressenter samtidigt som de inte innebär en branschreglering. Med intressentmodellen som

utgångspunkt vill vi därför rikta särskild uppmärksamhet till dessa åtgärder som förbättrat

snabblånemarknaden för dess intressenter.

39

7. Förslag till fortsatta studier

Hult (KV) nämner i vår telefonintervju sociala kostnader som drabbar personer i

överskuldsättning. Statistiken vi presenterade i 1.1 bakgrund från KFM visar hur många som

hamnat i betalningsföreläggande under åren 2007–2014. En kartläggning av de sociala

problemen kopplade till överskuldsättning skulle vara ett viktigt bidrag till den empiriska

kunskapsuppbyggnaden på området. En studie om faktiskt utfall av marknadseffekter på

snabblånemarknaden som kan jämföras med uppställda förväntningar vore även en rimlig

fortsättningsstudie på denna uppsats.

40

8. Referenser

Ax, C. Johansson, C. & Kullvén, H. (2002). Den Nya Ekonomistyrningen. Upplaga 2, Liber

AB. Malmö.

Axelsson, R. Holmlund, B. Jacobsson, R. Löfgren, KG. & Puu, T. (1998). Mikroekonomi.

Upplaga 2, Studentlitteratur, Lund.

Bauman, Z. (2008). Konsumtionsliv. Upplaga 1, Bokförlaget Daidalos, Göteborg.

Boulding, E. (1945). The Concept of Economic Surplus. American Economic Association,

vol. 35, Nr. 5 (1945), s. 851-869. <http://www.jstor.org/stable/1812599>

Bruzelius, HL. & Skärvad, PH. (2004). Integrerad organisationslära. Upplaga 1,

Studentlitteratur, Lund

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 2, Liber AB, Malmö.

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga 3 Liber AB,

Malmö.

C Finance (2015). C Finance AB [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.cfinance.se/ (2017-

06-10)

Egels, N. (2003). Intressentmodellen – En värld full av missförstånd och

tolkningar, ETHOS, Vol. 3, Nr. 1, s. 46-47.

Eisenhardt, MK. (1989). Agency Theory: An Assessment and Review. The Academy of

Management Review, Vol. 14, Nr. 1, s. 57-74 <http://www.jstor.org/stable/258191>

Fama, FE. & French, KR. (2004). The Capital Asset Pricing Model: Theory and Evidence.

Journal of Economic Perspectives, vol. 18, No. 3, s. 25–46.

<http://www-personal.umich.edu/~kathrynd/JEP.FamaandFrench.pdf >

Finansinspektionen, (2013). Tillsynsrapport 2013. Stockholm: Finansinspektionen (FI).

Finansinspektionen (2016). Om Finansinspektionen [Elektronisk] Tillgänglig:

http://www.fi.se/sv/om-fi/ (2017-06-09)

Holmström, B. (1979). Moral Hazard and Observability. The Bell Journal of Economics, Vol.

10, Nr. 1, (Spring, 1979), s. 74-91

<http://aida.econ.yale.edu/~dirkb/teach/pdf/holmstrom/1979%20moral%20hazard.pdf>

Ingvarsson, T. (2009). Lån i telefon - dags att reglera?. JT. Vol. 10, Nr. 2, s. 384-394

41

Jacobsen, DI (2002) Vad, hur och varför. Upplaga 1, Studentlitteratur AB, Lund

Justesen, L. & Mik-Meyer, N. (2010). Kvalitativa Metoder - Från vetenskapsteori till

praktik. Upplaga 1, Studentlitteratur AB, Lund

Konsumentverket (2016). Vår organisation [Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.konsumentverket.se/om-konsumentverket/var-organisation/ (2017-08-01)

Kronofogdemyndigheten, (2014) Obetalda snabblån Halvårsrapport 1:2014. Stockholm:

Kronofogdemyndigheten (KFM).

Kronofogdemyndigheten (2016). Vårt uppdrag [Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.kronofogden.se/uppdrag.html (2017-05-24)

Laibson, D. (1997). Golden Eggs and Hyperbolic Discounting. Quarterly Journal of

Economics, vol. 112, Nr. 2, s. 443-477.

Lintner, J. (1965). The Valuation of Risk Assets and the Selection of Risky Investments in

Stock Portfolios and Capital Budgets. The Review of Economics and statistics, Vol. 37, Nr. 1,

s. 13-37.

SFS 2010:1846 Konsumentkreditlag. Stockholm: Justitiedepartementet

Sharpe, WF. (1964). Capital Asset Prices: A Theory of Market Equilibrium Under Conditions

of Risk. The Journal of Finance, Vol. 19, Nr. 3, s. 425-442.

<http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1540-6261.1964.tb02865.x/full>

Svenska Konsumentkreditföretagen (2015). a. Medlemskap i SKEF. b. Medlemmar. c. Fakta

och myter. d. Slutrapport. [Elektronisk]. Tillgänglig:

a. http://konsumentkreditforetagen.se/om-oss/medlemskapiskef/ (2017-06-10)

b. (http://konsumentkreditforetagen.se/om-oss/medlemmar/ (2017-06-10)

c. http://konsumentkreditforetagen.se/konsumentkrediter/fakta-myter/ (2017-06-01)

d. http://konsumentkreditforetagen.se/wp-content/uploads/2016/04/SLUTRAPPORT-

statistik-SKEF-2015-FINAL-8-april-2016.pdf (2017-08-10)

Svensson, R. & Tamminen, J. (2015). Problemen med snabblån - Vilket lands lagstiftning har

i högre grad stärkt konsumentskyddet: Sveriges eller Finlands?. Linköping: Institutionen för

ekonomisk och industriell utveckling: Linköpings Universitet, filosofiska fakulteten.

Utredning om vissa konsumentkrediter (2016). Stärkt konsumentskydd på marknaden för

högkostnadskrediter (SOU 2016:68). Stockholm: Justitiedepartementet

Yin, RK. (2014). Case Study Research Design and Methods. Upplaga 5, SAGE Publications

inc, Los Angeles.

42

Bilaga 1. Telefonintervju Anna Hult, Konsumentverket

Vilken nytta tycker ni snabblånen bidrar med till samhället?

Vilka kostnader ser du för samhället i allmänhet?

Hur tror ni att ett räntetak/kostnadstak påverkar konsumentens benägenhet att ta ett snabblån?

Om det blir en eventuell begränsning av snabbkrediter, vilka effekter skulle det få för

konsumenten?

Finns det någon risk att lånebeloppet skulle öka trots ett räntetak? Med tanke på de nya

produkterna?

Är utbudet av snabblån ett problem i sig för riskgrupperna?

Hur har tillsynen av marknaden för högkostnadskrediter förändrats i praktiken sedan den nya

konsumentkreditlagen trädde i kraft 2010?

Skulle man kunna tänka sig att riskerna förskjuts i och med ett räntetak till blankokrediter

istället för snabblån?

Vad har du, som expert, för kommentarer kring snabblånemarknadens lagstiftning?

Vilka övriga synpunkter vill du dela med dig av?

Fler frågor som ställdes i intervju med Finansinspektionen:

Hur samarbetar ni med Konsumentverket? De kollar mer på kreditprövningar och ni mer på

den interna processen. Hur mycket samordnar ni gällande just kreditinstituten?

Om vi tittar på idag. Hur fungerar tillsynen av bolag?

Den här utredningen som kom ut nu 2016 där man föreslog ett ränte- och kostnadstak hur ser

ni på det lagförslaget och de förslagen som kommit med fokus främst på räntetaket?

Ser ni en risk att de här bolagen minskar i omfång, som i Finland?

43

Bilaga 2. Enkätstudie C Finans

1. Hur går processen för er kreditprövning av konsumenten till?

2. Hur många av inkomna ansökningar blir idag godkända hos er?

3. Hur påverkas processen av eventuella betalningsanmärkningar?

4. Har Ni sett eller läst regeringens utredning av snabblånebranschen?

5. Vilken förändring tror ni att en ev. lagförändring får för er (främst fokus på ränte- och

avgiftstak)

6. Tror ni att er kreditbedömning kommer se annorlunda ut med ett eventuellt räntetak

och i så fall hur?

7. Hur ser Ni på erat ansvar att många personer får betalningsförelägganden hos

Kronofogdemyndigheten efter en lånad kredit?

8. Tror Ni ett räntetak skulle minska antalet fall av betalningsförelägganden av era

konsumenter?