Ej validerat

Ej validerat

Ej validerat

rliga och slutliga genomfranderapporter fr mlet Investering fr tillvxt och sysselsttning

DEL A

UPPGIFTER OM DEN RLIGA/SLUTLIGA GENOMFRANDERAPPORTEN

CCI

2014SE05M9OP001

Rubrik

Nationellt socialfondsprogram fr investering fr tillvxt och sysselsttning 2014-2020

Version

2016.0

Datum d vervakningskommittn godknt rapporten

VERSIKT VER GENOMFRANDET AV DET OPERATIVA PROGRAMMET (artiklarna 50.2 och 111.3 a i frordning (EU) nr1303/2013)

Key information on the implementation of the operational programme for the year concerned, including on financial instruments, with relation to the financial and indicator data.

Omrkning frn SEK till Euro fr stdberttigande kostnader som deklarerats till frvaltande myndighet har skett enligt frordning 1303/2013 artikel 133. Vid omrkning av kostnader som valts ut fr std har kursen 9,39 anvnts. Det r den genomsnittliga mnadskursen hittills under programgenomfrandet.

Socialfondens vervakningskommitt

Under 2016 har vervakningskommittn haft fyra sammantrden. P vervakningskommittns mte i juni godkndes rsrapporten fr 2015 och p mtet i december godkndes revidering av tre regionala handlingsplaner.

Horisontella principer

Fr att strka ESF-rdets och projektens arbete med att integrera de horisontella principerna har myndigheten handlat upp ett std som omfattar bde processtd och kunskapsuppbyggnad.

ESI-support r en stdstruktur som ger mjlighet fr bde projekt och myndigheten att avropa stdinsatser fr att integrera arbetet med de horisontella principerna i genomfrandet av Socialfonden. Temagruppsdelen inom ESI-support bidrar till genomfrandet av Socialfonden genom olika kunskapsunderlag. Tanken r att de ska skapa goda frutsttningar fr processtdet att operationalisera och flja resultat och effekter av de horisontella principerna i programgenomfrandet. Underlag ska ocks bidra till den kumulativa kunskapsuppbyggnaden av principernatillgnglighet, icke-diskriminering, jmstlldhet och ekologisk hllbarhet.

ESI-support har under 2016 gett 147 supportstd via webben till 107 projektskande och projektgare, 12 std till frvaltande myndigheten samt 7 std fr kunskaps- och metodutveckling. Organisationer som tilldelats projektmedel har kunskap om jmstlldhetsintegrering och tillmpar den i projekten s att de bidrar till en jmstlld arbetsmarknad.

Uppfljningen av jmstlldhetsintegreringen visar att perspektivet har beaktats i anskningar som beviljats std. Projektuppfljningen pekar ocks p att projekten i varierande grad arbetar med att integrera jmstlldhetsperspektivet i sina genomfrandefaser.

Transnationalitet

Transnationalitet har varit mjlig att vlja i de flesta utlysningar under 2016 och mnga projekt har anvnt sig av den mjligheten.

Fr att strka det transnationella samarbetet har EU-kommissionen tagit initiativet till ett Common Framework, vars fokus r tv gemensamma utlysningar och ett antal lrandentverk. Sverige deltar i ntverken Youth Employment, Inclusion, Migration, Social Economy, Partnership och Simplification. Under 2016 har fokus legat p informationsinhmtning och att upprtta nulgesbeskrivningar och arbetsplaner.

Parallellt med arbetet i ntverken har den frsta utlysningen inom Common Framework genomfrts. Srskild prioritet ges till projekt som har kopplingar till EU:s stersjstrategi. Fem lnder har deltagit i utlysningen. Tillsammans med Finland, Flandern och Polen harSverige genomfrt en utbildningsinsats fr att ka intresset och kunskapen hos de vriga medlemslnderna.

Arbetet inom Baltic Sea Network fortgr och samordnas delvis med arbetet inom Common Framework specifikt inom omrdet Youth Employment. Sverige, Finland och Polen har genomfrt utlysningar p omrdet.

I arbetet med att f till komplementaritet och lrande mellan olika transnationella program/insatser har ett flertal mten hllits med Myndigheten fr ungdoms- och civilsamhllesfrgor (MUCF), Arbetsfrmedlingen, Sveriges Kommuner och Landsting, Tillvxtverket, Frskringskassan och Universitets- och hgskolerdet.

Utlysningar och beviljade projekt

Under 2016 genomfrdes 62 utlysningar och 213 anskningar har kommit in. 130 projekt beviljades std Frn ESF-rdet som uppgick till totalt 170 miljoner euro (socialfondsstd inbegriper EU:s socialfondsmedel, EU:s srskilda tilldelning fr Sysselsttningsinitiativet fr unga och den svenska medfinansiering som vi har i anslag). Drutver tillkommer medfinansiering frn aktrer som driver projekten, som uppgr till drygt 117 miljoner euro. Sammanlagt under 2016 beslutades om stdberttigande kostnader p nra 290 miljoner euro.

Indikatorer

Under 2016 pbrjade drygt 28000 deltagare insatser i socialfondsprojekt, 13900 kvinnor och 14100 mn. Inom det srskilda mlet 1.1 brjade flest deltagare.

Under 2016 genomfrdes de frsta intervjuomgngarna avseende indikatorn fr uppfljning av resultat sex mnader efter det att deltagarna avslutat sina insatser. Svarsfrekvensen under ret har varit lg, drfr undersker vi mjligheterna att inhmta uppgifter frn Statistiska Centralbyrns, Arbetsfrmedlingens och Centrala studiestdsnmndens register fr att flja de lngsiktiga resultatindikatorerna. Med undantag fr detta s har uppfljningssystemet visat sig fungera som planerat och systemet kan leverera de data som krvs.

Totalt har 39626 deltagare pbrjat insatser varav 20599 mn och 19030 kvinnor. 3806 av dem saknar fullstndiga uppgifter fr aktivitetsindikatorerna, varav 2410 mn och 1396. Det r sannolikt frmst uppgift om utbildningsniv som saknas. Av det kan man dra slutsatsen att det handlar om deltagare som nyligen ftt uppehllstillstnd i Sverige. Fr personer som inte r fdda i Sverige uppdaterar SCB lpande utbildningsregistret, men det finns en efterslpning.

52 procent av de deltagare som pbrjat insatser r mn. Srskilt stor andel mn r det i srskilda mlet 2.3 och inom programomrde 3 dr 64 respektive 59 procent av deltagarna r mn. Till viss del terspeglar andelen att det r fler unga mn som r arbetslsa n unga kvinnor.

Inom programomrde 1 r 63 procent av deltagarna som pbrjat insats kvinnor. Andelen kvinnor har successivt kat under programperioden.

Fr ml 1.1 r mlet 5000 arbetslsa deltagare, men nnu har inga arbetslsa deltagare redovisats. 43 procent av de redovisade deltagarna i programomrde 1 har en hgskoleutbildning eller hgre. Bland kvinnor uppgr andelen med hgskoleutbildning till 51 procent, bland mn till 36 procent. Hr kan det krvas tgrder s att programmets deltagare bttre matchar programmets ambition.

Inom programomrde 2 r utbildningsnivn hgst inom ml 2.3 dr totalt 19 procent har en hgskoleutbildning varav 17 procent av kvinnorna och 21 procent av mnnen.

2016false2016

Ej validerat

Ej validerat

Ej validerat

SV1SV

SV4SV

GENOMFRANDE AV INSATSOMRDET (artikel 50.2 i frordning (EU) nr1303/2013)

versikt ver genomfrandet

Id-nummer

Insatsomrde

Sammanfattade uppgifter om viktiga hndelser, betydande problem och vidtagna tgrder under genomfrandet av insatsomrdet

1

Programomrde 1 Kompetensfrsrjning

Under 2016 beviljades std till 47 projekt med stdberttigande kostnader p 66 miljoner euro. Totalt r 32 procent av ramen intecknad. 97 projekt har beviljats std varav 78 inom srskilt ml 1.1 och 19 inom srskilt ml 1.2.

12 265 deltagare har pbrjat insatser varav 7 983 kvinnor och 4 672 mn. Av dessa brjade 221 deltagare insatsen under 2015 resterande 12 434 under 2016.

I uppfljningen kan vi konstatera att det nnu inte r ngra arbetslsa deltagare som pbrjat insats i programomrde 1, dr finns ett ml fr programmet p 5 000 deltagare. Ett mnster som terkommer frn fregende programperiod r att en stor del av deltagarna inom programomrde 1 har hgskoleutbildning framfrallt gller det kvinnorna dr mer n hlften har en hgskoleutbildning. Detta har uppmrksammats under 2016 och ESF-rdet behver skerstlla att programmets deltagare matchar ambitionerna i programmet.

Det finns nnu inga resultat att redovisa fr deltagarna som avslutat insatser i programomrde 1.

2

Programomrde 2 kade vergngar till arbete

Under 2016 beviljades std till 73 projekt med stdberttigande kostnader p 198 miljoner euro. Totalt r 40 procent av ramen intecknad. 139 projekt har beviljats std varav 65 inom srskilt ml 2.1, 21 inom srskilt ml 2.2 och 53 srskilt ml 2.3.

Totalt har 8 934 deltagare pbrjat insatser inom programomrdet varav 5 134 mn och 3 800 kvinnor. 2 940 personer har avslutat sitt deltagande varav 1 699 mn och 1 241 kvinnor. Av dessa hade 52 procent en strkt stllning p arbetsmarknaden vid avslut varav 54 procent av mnnen och 50 procent av kvinnorna. Med strkt stllning avses att deltagare arbetar eller studerar efter avslutad insats eller att deltagare som tidigare inte ingick i arbetskraften anmlt sig som arbetsskande till Arbetsfrmedlingen.

En mlgrupp som programmet har svrt att n r deltagare som r eller har varit sjukskrivna och r i behov av std fr tergng till arbete dr knappt tv hundra deltagare pbrjat insats. Det finns inte kvantifierade ml fr de olika mlgrupperna men jmfrt med andra mlgrupper r det f. I uppfljningarna har ven noterats att programmet har svrt att n utrikes fdda kvinnor.

3

Programomrde 3 Sysselsttningsinitiativet fr unga

Under 2016 beviljades std till 10 projekt med totala stdberttigande kostnader motsvarande 16 miljoner euro. Totalt r 87 procent av ramen intecknad. 25 projekt har beviljats std.

Efterfrgan p utlysta medel har varit god men under 2016 syntes en minskning. Under 2016 genomfrdes frberedelser fr att lysa ut de terstende regionala medlen inom programomrde. Minskningen av arbetslsheten bland unga riskerade att medfra att tilldelade medel inom den nationella delen av programomrdet inte skulle kunna nyttjas. Drfr styrdes delar av insatserna ver till ungdomar som var bosatta utanfr de stdberttigade omrdena.

14 234 deltagare har pbrjat insatser varav 8 883 mn och 5 851 kvinnor. Av dessa brjade 221 deltagare insatsen under 2015 resterande 7 806 insatsen under 2016 varav 4 528 mn och 3 278 kvinnor.

Inom Sysselsttningsinitiativet fr unga har 9 609 deltagare avslutat insatserna varav 5 701 mn och 3 908 kvinnor. Av dem hade 72 procent strkt sin stllning p arbetsmarknaden, varav kvinnorna i ngot hgre utstrckning n mnnen, 71 respektive 68 procent. Av de som strkt sin stllning var 72 procent sysselsatta, 21 procent studerade och 2 procent var tidigare inaktiva som nu anmlt sig som arbetsskande hos Arbetsfrmedlingen.

4

Programomrde 4 Tekniskt std

Inom programomrde 4 finns ml fr effektivitet och kvalitet i genomfrandet. Uppfljningen visar att genomfrandet i nulget ligger under mlen fr kvalitet i inkomna anskningar, andelen av utlyst belopp som gr vidare till genomfrande och handlggningstider fr anskan om utbetalningar. Dremot ns mlen avseende felprocent i anskningar om mellanliggande utbetalning och kontroller p plats.

rendehanteringssystemet, EBS2020, samt e-arkivet Public 360, r utvecklade fr att ESF-rdet korrekt och effektivt, utifrn lagar och frordningar, ska kunna handlgga renden i de fonder vi frvaltar. E-tjnsten Projektrummet ger std och service till de som sker projektmedel och driver projekt. EBS2020 ska ocks leverera rapporter till uppfljning och prognoser fr genomfrandet av programmen.

Som oberoende revisionsorgan granskar ESV om fonderna uppfyller de frordningsstyrda kriterierna. I maj 2016 genomfrde ESV en systemgranskning i syfte att granska och bedma om frvaltnings- och kontrollsystemet fungerar p ett korrekt stt. Samtliga iakttagelser ligger inom intervallet 1 (fungerar tillfredstllande) till 2 (fungerar, vissa frbttringar behvs) och ESV rekommenderar Svenska ESF-rdet att med tta releaser fortstta att utveckla ett system som r i linje med utnmningskriterierna.

Under 2016 har vi bland annat utvecklat och driftsatt fljande moduler:

Std fr beredning och beslut om utbetalning fr TA-medel

Utvecklad integration mellan EBS2020 och ekonomisystemet Agresso

Utvecklad integration mellan EBS2020 och Public 360

E-tjnsten projektbanken

versikt av lget i programgenomfrandet

Omrkning frn SEK till Euro fr stdberttigande kostnader som deklarerats till frvaltande myndighet har skett enligt frordning 1303/2013 artikel 133. Vid omrkning av kostnader som valts ut fr std har kursen 9,39 anvnts. Det r den genomsnittliga mnadskursen hittills under programgenomfrandet.

Socialfondens vervakningskommitt

Under 2016 har vervakningskommittn haft fyra sammantrden. P vervakningskommittns mte i juni godkndes rsrapporten fr 2015 och p mtet i december godkndes revidering av tre regionala handlingsplaner.

Horisontella principer

Fr att strka vrt eget och projektens arbete med att integrera de horisontella principerna har vi handlat upp ett std som omfattar bde processtd och kunskapsuppbyggnad.

ESI-support r en stdstruktur som ger mjlighet fr bde projekt och myndigheten att avropa stdinsatser fr att integrera arbetet med de horisontella principerna i genomfrandet av Socialfonden. Temagruppsdelen inom ESI-support bidrar till genomfrandet av Socialfonden genom olika kunskapsunderlag. Tanken r att de ska skapa goda frutsttningar fr processtdet att operationalisera och flja resultat och effekter av de horisontella principerna i programgenomfrandet. Underlag ska ocks bidra till den kumulativa kunskapsuppbyggnaden av principerna tillgnglighet, icke-diskriminering, jmstlldhet och ekologisk hllbarhet.

ESI-support har under 2016 gett 147 supportstd via webben till 107 projektskande och projektgare, 12 std till frvaltande myndigheten samt 7 std fr kunskaps- och metodutveckling. Organisationer som tilldelats projektmedel har kunskap om jmstlldhetsintegrering och tillmpar den i projekten s att de bidrar till en jmstlld arbetsmarknad.

Uppfljningen av jmstlldhetsintegreringen visar att perspektivet har beaktats i anskningar som beviljats std. Projektuppfljningen pekar ocks p att projekten i varierande grad arbetar med att integrera jmstlldhetsperspektivet i sina genomfrandefaser.

ESI-support har genomfrt workshops, informationsinsatser och lrntverk. Deras helpdesk har svarat p drygt 150 frgor frn stdskande/projekt om de horisontella kriterierna. Likas har ett frdjupat std riktats till ett utvalt strategiskt projekt p temat att bryta knssegregeringen och att verka fr fler heltidstjnster.

Transnationalitet

Transnationalitet har varit mjlig att vlja i de flesta utlysningar under 2016 och mnga projekt har anvnt sig av den mjligheten.

Fr att strka det transnationella samarbetet har EU-kommissionen tagit initiativet till ett Common Framework, vars fokus r tv gemensamma utlysningar och ett antal lrandentverk. Sverige deltar i ntverken Youth Employment, Inclusion, Migration, Social Economy, Partnership och Simplification. Under 2016 har fokus legat p informationsinhmtning och att upprtta nulgesbeskrivningar och arbetsplaner.

Parallellt med arbetet i ntverken har den frsta utlysningen inom Common Framework genomfrts. Srskild prioritet ges till projekt som har kopplingar till EU:s stersjstrategi. Fem lnder har deltagit i utlysningen. Tillsammans med Finland, Flandern och Polen har vi genomfrt en utbildningsinsats fr att ka intresset och kunskapen hos de vriga medlemslnderna.

Arbetet inom Baltic Sea Network fortgr och samordnas delvis med arbetet inom Common Framework specifikt inom omrdet Youth Employment. Sverige, Finland och Polen har genomfrt utlysningar p omrdet.

I arbetet med att f till komplementaritet och lrande mellan olika transnationella program/insatser har ett flertal mten hllits med MUCF, Arbetsfrmedlingen, Sveriges Kommuner och Landsting, Tillvxtverket, Frskringskassan och Universitets- och hgskolerdet.

Utlysningar

Under 2016 har genomfrdes 62 utlysningar och 213 anskningar har kommit in. Totalt har 130 anskningar beviljats med stdberttigande kostnader p 290 miljoner euro. Under 2016 beviljades 130 projekt socialfondsstd som uppgick till totalt 170 miljoner euro (socialfondsstd inbegriper EU:s socialfondsmedel, EU:s srskilda tilldelning fr Sysselsttningsinitiativet fr unga och den svenska medfinansiering som vi har i anslag).[footnoteRef:1] Drutver tillkommer medfinansiering frn aktrer som driver projekten, som uppgr till drygt 117 miljoner euro. Sammanlagt under 2016 beslutades om stdberttigande kostnader p nra 290 miljoner euro. [1: Bearbetad rapport frn rendehanteringssystemet EBS2020 Stdrenden budgetansvarig region 2016-12-31.]

Indikatorer

Under 2016 pbrjade drygt 28000 deltagare insatser i socialfondsprojekt, 13900 kvinnor och 14100 mn. Inom det srskilda mlet 1.1 brjade flest deltagare. Tabellen nedan visar antalet deltagare frdelat efter startr, kn och srskilt ml.

Tabell 1: Antal deltagare som pbrjat insatser[footnoteRef:2] [2: Deltagarredovisning, underlag frn SCB 2017-01-09.]

2016

2015

2014

Totalt

Srskilt ml

Mn

Kvinnor

Mn

Kvinnor

Mn

Kvinnor

Mn

Kvinnor

Totalt

1.1

4 545

7 889

127

94

0

0

4 672

7 983

12 655

2.1

1 177

1 011

75

41

0

0

1 252

1 052

2 304

2.2

2 010

1 246

945

483

0

0

2 955

1 729

4 684

2.3

862

949

65

70

0

0

927

1 019

1 946

Totalt PO 2

4 049

3 206

1085

594

0

0

5 134

3 800

8 934

3.1

4 528

3 278

3 350

2 222

505

351

8 383

5 851

14 234

Totalsumma

13 122

14 373

4 562

2 910

505

351

18 189

17 634

35 823

Under 2016 genomfrdes de frsta enktomgngarna avseende indikatorn fr uppfljning av resultat sex mnader efter det att deltagarna avslutat sina insatser. Svarsfrekvensen under ret har varit lg, drfr undersker vi mjligheterna att inhmta uppgifter frn Statistiska Centralbyrns, Arbetsfrmedlingens och Centrala studiestdsnmndens register fr att flja de lngsiktiga resultatindikatorerna. Med undantag fr detta s har uppfljningssystemet visat sig fungera som planerat och systemet kan leverera de data som krvs.

Uppgifterna i redovisningen nedan gller deltagare som r inrapporterade till SCB till och med 20 januari 2017. Tabell 7 nedan visar uppfljningen av programmets kvantifierade ml. Fr programomrde 1 och 2 r deltagarantalet nnu litet i frhllande till svl etapp- som slutml medan 75 procent av deltagarmlet r uppntt i programomrde 3. ven fr ml 1.2 r mluppfyllelsen relativt hg men hr handlar det om beviljade projekt.

Tabell 2. Uppfljning av programmets kvantifierade ml

Ml

Indikator

Redovisat antal kvinnor

Redovisat antal mn

Totalt redovisade deltagare*

Andel av etappml /slutml**

Etappml 2018

Slutml 2023

1.1

Anstllda deltagare inklusive egenfretagare

7 983

4 672

12 655

7 %

190 000

1.1

Arbetslsa, inklusive lngtidsarbetslsa, deltagare

0

0

0

0 %

5 000

1.1

Deltagare i projekt

7 983

4 672

12 655

16 %

80 000

195 000

1.2

Antal projekt

21

42 %

50

2.1

Arbetslsa, inklusive lngtidsarbetslsa, deltagare

1 052

1 252

2 304

9%

30 000

2.2

Deltagare under 25 r

1 729

2 955

4 648

18%

40 000

2.3

Arbetslsa, inklusive lngtidsarbetslsa, deltagare

1 019

927

1 946

11%

20 000

2.1 - 2.3

Deltagare i projekt

4 907

7 002

11 909

34 %

35 000

90 000

3.1

Deltagare under 25 r

5 851

8 383

14 234

75 %

20 000

20 000

*Fr ml 1.2 redovisas projekt, ej deltagare

**Andelen r satt i frhllande till etappmlet. Om det inte finns ett etappml r andelen satt i frhllande till slutmlet

Totalt har 39629 deltagare pbrjat insatser varav 20599 mn och 19030 kvinnor. 3806 av dem saknar fullstndiga uppgifter fr aktivitetsindikatorerna varav 2410 mn och 1396 kvinnor. Som tidigare redovisats r det uppgift om utbildningsniv som saknas. Av det kan man dra slutsatsen att det samtidigt frmst handlar om deltagare som nyligen ftt uppehllstillstnd i Sverige. Fr personer som inte r fdda i Sverige uppdaterar SCB lpande utbildningsregistret men det finns en efterslpning.

52 procent av de deltagare som pbrjat insatser r mn. Srskilt stor andel mn r det i srskilda mlet 2.2 och inom programomrde 3 dr 59 respektive 64 procent av deltagarna r mn. Till viss del terspeglar andelen att det r fler unga mn som r arbetslsa n unga kvinnor.

Inom programomrde 1 r 63 procent av deltagarna som pbrjat insats kvinnor. Andelen kvinnor har successivt kat under programperioden.

Fr ml 1.1 r mlet 5000 arbetslsa deltagare, men nnu har inga arbetslsa deltagare redovisats. 43 procent av de redovisade deltagarna i programomrde 1 har en hgskoleutbildning eller hgre. Bland kvinnor uppgr andelen med hgskoleutbildning till 51 procent, bland mn till 36 procent. Hr kan det krvas tgrder s att programmets deltagare bttre matchar programmets ambition.

Inom programomrde 2 r utbildningsnivn hgst inom ml 2.3 dr totalt 19 procent har en hgskoleutbildning varav 17 procent av kvinnorna och 21 procent av mnnen.

I tabellen nedan redovisas deltagarna i programomrde 2 efter mlgrupp. Mlgrupperna r inte varandra uteslutande, utan en deltagare kan ing i flera av mlgrupperna i tabellen, exempelvis kan en deltagare vara bde ung och nyanlnd. Tabellen redovisar inte heller i vilken kategori som deltagaren blivit inskriven.

Tabell 3. Antal deltagare i programomrde 2 efter mlgrupp

Mlgrupp

Kvinnor

Mn

Totalt

Lngtidsarbetslsa

1 320

1 848

3 168

Unga

3 109

5 203

8 312

Nyanlnda invandrare

764

1 023

1 787

Har en funktionsnedsttning som medfr nedsatt arbetsfrmga

747

1 219

1 966

r eller har varit sjukskrivna och har behov av std fr tergng i arbete

121

76

197

Icke frvrvsarbetande, mer n 12 mnader

1 445

2 111

3 556

Av tabellen syns tydligt att mlgruppen deltagare som r eller har varit sjukskrivna och har behov av std fr tergng till arbete utgr en liten grupp. I de mlgrupper som fljer storleksmssigt efter dem r det nstan 10 gnger fler deltagare. Detta bekrftas, om n inte i samma omfattning, ocks nr man tittar p vilka mlgrupper de beviljade projekten riktar sig till. Mlgruppen frekommer i 57 av de 147 beviljade projekten, vilket kan jmfras med 80 projekt fr mlgruppen deltagare som har en funktionsnedsttning som medfr nedsatt arbetsfrmga och 103 projekt som riktar sig till nyanlnda invandrare.

Totalt r det hos Arbetsfrmedlingen fler kvinnor inskrivna n mn som har en funktionsnedsttning som innebr en nedsatt arbetsfrmga medan det i programomrde 2 r fler mn. Det frklaras delvis av att merparten av deltagarna med funktionsnedsttning som innebr en nedsatt arbetsfrmga r inskrivna i srskilt ml 2.2 i vilket mnnen r fler.

Diagrammet nedan visar en jmfrelse med andelen intecknade medel per programomrde och det planerade deltagarantalet i pgende projekt. Dessa uppgifter speglar hur lngt genomfrandet hunnit i frhllande till de ekonomiska ramarna respektive deltagarmlen. Som framgr, r vi betydligt lngre fram fr deltagarmlen, framfr allt inom programomrde 2 och 3 jmfrt med de ekonomiska ramarna.

Diagram 1. Andel planerade deltagare av resultatml och andel intecknat av ram

Erfarenheter frn tidigare programperioder visar att projekt mycket sllan frbrukar hela den beviljade budgeten och ofta nr de inte heller upp till det planerade antalet deltagare. Med beaktande av denna oskerhet och i kombination med hur de olika finansieringskllorna hittills intecknats kan man dra slutsatsen att det finns frutsttningar fr dyrare insatser fr deltagarna i fortsttningen av programperioden, framfrallt inom programomrde 2 och 3, n vad som hittills planerats fr. De kan ven ha ett strre inslag av finansiellt ESF-std.

Fortfarande r det flest ungdomar som pbrjat deltagande men andelen har sjunkit sedan programmets inledning d ungdomsprojekten dominerade. I programomrde 1 r 5 procent av deltagarna ungdomar medan det i programomrde 2 r 69 procent ungdomar. 63 procent av kvinnorna som pbrjat deltagande inom programomrde 2 r under 25 r och motsvarande andel fr mnnen r 74 procent.

Tabell 4 visar deltagarnas status i samband med avslut. Inom programomrde 1 r det nnu f deltagare som avslutat insatser och drfr grs ingen resultatredovisning fr dem. Inom programomrde 2 och 3 har nra 13500 deltagare avslutat insatserna och tabellen nedan visar resultatet i samband med avslut fr dem. Som framgr har 70 procent av deltagarna strkt sin stllning p arbetsmarknaden varav 70 procent av kvinnorna och 69 procent av mnnen. Strkt stllning betyder att deltagaren arbetar, studerar eller praktiserar i samband med avslut eller att deltagare utanfr arbetskraften anmlt sig som arbetsskande till Arbetsfrmedlingen.

Nra 75 procent av de deltagare som avslutat insatsen har deltagit i programomrde 3 och av dem har 73 procent ftt en strkt stllning p arbetsmarknaden.

Tabell 4. Deltagare i programomrde 2 och 3 och deras status vid avslut

2.1

2.2

2.3

PO 2 totalt

3.1

Totalt

Antal deltagare som avslutat insatsen

Totalt

1 026

1 515

964

3 505

9 919

13 424

Kvinnor

444

568

465

1 477

4 024

5 501

Mn

582

947

499

2 028

5 895

7 923

Varav med strkt stllning p arbetsmarknaden

Totalt

588

1 092

400

2 080

7 284

9 364

Kvinnor

260

417

179

856

3 018

3 874

Mn

328

675

221

1 224

4 266

5 490

Andel med strkt stllning p arbetsmarknaden

Totalt

57%

72%

41%

59%

73%

70%

Kvinnor

59%

73%

38%

58%

75%

70%

Mn

56%

71%

44%

60%

72%

69%

P grund av lga svarsfrekvenser i de enkter som grs fr att flja upp resultatet fr deltagarna sex mnader efter att de avslutat insats, kan inga sdana uppgifter redovisas. Ett arbete pgr med att skapa en registerbaserad rutin fr att redovisa dessa uppgifter fr deltagare i programomrde 2 och 3. Det skulle i sin tur ge mjlighet att lgga mer resurser p intensifierad inhmtning av enktuppgifter fr den lngsiktiga resultatindikatorn i programomrde 1, och som inte gr att hmta frn register.

I dagslget finns alla uppgifter hos SCB frutom uppgift om deltagaren studerar sex mnader efter avslutad insats. ESF-rdet har begrt att Centrala studiestdsnmnden (CSN) ska lmna ut uppgifter till SCB fr detta ndaml. CSN har inte std att lmna ut uppgifterna i digital form dremot p papper. Nsta steg i detta arbete r ett prov med att scanna in de uppgifter frn papper som CSN lmnat ut. Det r dock i skrivande stund oskert om det vi hinner att f med dessa uppgifter till den rliga implementeringsrapporten fr 2016.

Tabell 5: Uppgifter om delml och ml som faststlls i resultatramen

Insatsomrde

Ind type

ID

Indicator

Mtenhet

Fund

Category of region

Milestone for 2018 total

Milestone for 2018 men

Milestone for 2018 women

Final target (2023) total

Final target (2023) men

Final target (2023) women

1

F

1.3

Utgifter

Procent

ESF

Mer utvecklade

116 302 665

413661908,00

1

O

1.1

Deltagare i projekt

Antal

ESF

Mer utvecklade

80000

195000,00

2

F

1.3

Utgifter

Procent

ESF

Mer utvecklade

271 372 885

965211118,00

2

O

1.1

Deltagare i projekt

Antal

ESF

Mer utvecklade

35000

90000,00

3

F

1.3

Utgifter

Procent

Sysselsttningsinitiativet fr unga

132 489 288

132489288,00

3

O

PS12

Deltagare under 25 r

Antal

Sysselsttningsinitiativet fr unga

20000

20000,00

Insatsomrde

Ind type

ID

Indicator

Mtenhet

Fund

Category of region

2016 Cum total

2016 Cum men

2016 Cum women

2016 Annual total

2016 Annual total men

2016 Annual total women

1

F

1.3

Utgifter

Procent

ESF

Mer utvecklade

99188019,00

1

O

1.1

Deltagare i projekt

Antal

ESF

Mer utvecklade

2

F

1.3

Utgifter

Procent

ESF

Mer utvecklade

341040677,00

2

O

1.1

Deltagare i projekt

Antal

ESF

Mer utvecklade

3

F

1.3

Utgifter

Procent

Sysselsttningsinitiativet fr unga

276812863,00

3

O

PS12

Deltagare under 25 r

Antal

Sysselsttningsinitiativet fr unga

169121,00

200494,00

154246,00

95088,00

68838,00

Insatsomrde

Ind type

ID

Indicator

Mtenhet

Fund

Category of region

2015 Cum total

2014 Cum total

1

F

1.3

Utgifter

Procent

ESF

Mer utvecklade

2412622,00

0,00

1

O

1.1

Deltagare i projekt

Antal

ESF

Mer utvecklade

2

F

1.3

Utgifter

Procent

ESF

Mer utvecklade

5112083,00

0,00

2

O

1.1

Deltagare i projekt

Antal

ESF

Mer utvecklade

3

F

1.3

Utgifter

Procent

Sysselsttningsinitiativet fr unga

39288752,00

4249987,00

3

O

PS12

Deltagare under 25 r

Antal

Sysselsttningsinitiativet fr unga

169121,00

29104,00

Ekonomiska uppgifter (artikel 50.2 i frordning (EU) nr1303/2013)

Tabell 6: Finansiella uppgifter p insatsomrdes- och programniv

(as set out in Table 1 of Annex II to Commission Implementing Regulation (EU) No 1011/2014 (Model for the transmission of financial data))

Insatsomrde

Fond

Regionkategori

Berkningsgrund

Summa fond

Medfinansieringsgrad

Total stdberttigande kostnad fr insatser som valts ut fr std

Andel av det totala anslaget som de valda insatserna omfattar

Offentlig stdberttigande kostnad fr insatser som valts ut fr std

Totala stdberttigande utgifter som deklarerats av stdmottagare till den frvaltande myndigheten

Andel av det totala anslaget som omfattas av stdberttigande utgifter som deklarerats av stdmottagare

Antal utvalda insatser

1

ESF

Mer utvecklade

Summa

413661908,00

50,00

130754493,00

31,61%

114918643,00

11968745,00

2,89%

97

2

ESF

Mer utvecklade

Summa

965211118,00

50,00

383850353,00

39,77%

376735757,00

37206189,00

3,85%

139

3

Sysselsttningsinitiativet fr unga

Summa

132489288,00

66,67

114851844,00

86,69%

114142593,00

33842853,00

25,54%

25

4

ESF

Mer utvecklade

Summa

64813558,00

50,00

54500017,00

84,09%

54500017,00

20016576,00

30,88%

3

Summa

ESF

Mer utvecklade

1443686584,00

50,00

569104863,00

39,42%

546154417,00

69191510,00

4,79%

239

Summa

Sysselsttningsinitiativet fr unga

132489288,00

66,67

114851844,00

86,69%

114142593,00

33842853,00

25,54%

25

Slutsumma

1576175872,00

51,40

683956707,00

43,39%

660297010,00

103034363,00

6,54%

264

Tabell 7: Uppdelning av de kumulativa ekonomiska uppgifterna efter insatskategori fr Eruf, ESF och Sammanhllningsfonden (artikel 112.1 och 2.5 i frordning (EU) nr1303/2013 och artikel 5 i frordning (EU) nr1304/2013)

Insatsomrde

Utgiftens beskaffenhet

Kategoriseringsaspekter

Finansiella uppgifter

Fond

Regionkategori

Insatstyp

Finansieringsform

Territoriell aspekt

Territoriell genomfrandemekanism

Tematiskt ml

ESF:s andratema

Nringsgren

Omrde(n) eller region(er)

Total stdberttigande kostnad fr insatser som valts ut fr std

Offentlig stdberttigande kostnad fr insatser som valts ut fr std

Totala stdberttigande utgifter som deklarerats av stdmottagare till den frvaltande myndigheten

Antal utvalda insatser

1

ESF

Mer utvecklade

117

01

07

07

10

01, 08, 08, 08, 08, 08, 08, 08

SE

3355780,00

2623907,00

1110703,00

2

1

ESF

Mer utvecklade

117

01

07

07

10

03, 08, 08, 08, 08, 08, 08, 08

SE

27746192,00

21246277,00

4326686,00

17

1

ESF

Mer utvecklade

117

01

07

07

10

08, 08, 08, 08, 08, 08, 08, 08

SE

88846424,00

80242362,00

5297533,00

59

1

ESF

Mer utvecklade

118

01

07

07

10

03, 08, 08, 08, 08, 08, 08, 08

SE

116485,00

116485,00

28755,00

1

1

ESF

Mer utvecklade

118

01

07

07

10

08, 08, 08, 08, 08, 08, 08, 08

SE

10689612,00

10689612,00

1205068,00

18

2

ESF

Mer utvecklade

102

01

07

07

08

SE

160792853,00

159314332,00

16268022,00

65

2

ESF

Mer utvecklade

103

01

07

07

08

08, 08, 08, 08, 08, 08, 08, 08

SE

94557455,00

93905061,00

13212010,00

21

2

ESF

Mer utvecklade

109

01

07

07

09

SE

128500045,00

123516364,00

7726157,00

53

3

Sysselsttningsinitiativet fr unga

103

01

07

07

08

SE

114851844,00

114142593,00

33842853,00

25

4

ESF

Mer utvecklade

121

01

07

07

SE

40875012,00

40875012,00

15012432,00

1

4

ESF

Mer utvecklade

122

01

SE

2725001,00

2725001,00

1000829,00

1

4

ESF

Mer utvecklade

123

01

SE

10900004,00

10900004,00

4003315,00

1

Table 8: The use made of cross-financing

1

2

3

4

5

6

Use of cross-financing

Priority axis

The amount of EU support envisaged to be used for cross financing based on selected operations (EUR)

Share of the total EU financial allocation to the priority axis (%) (3/total financial allocation to priority axis*100)

Eligible expenditure used under cross financing declared by the beneficiary to the managing authority (EUR)

Share of the total financial allocation to the priority axis (%) (5/total financial allocation to priority axis*100)

Costs eligible for support under the ERDF, but supported from the ESF

1

77742,00

0,04%

15613,00

0,00%

Costs eligible for support under the ERDF, but supported from the ESF

2

301738,00

0,06%

0,00

Costs eligible for support under the ERDF, but supported from the ESF

4

0,00

0,00

Table 9: Cost of operations implemented outside the programme area (the ERDF and the Cohesion Fund under the Investment for growth and jobs goal)

1

2

3

4

5

Priority axis

The amount of support envisaged to be used for operations implemented outside the programme area based on selected operations (EUR)

Share of the total financial allocation to the priority axis (%) (3/total financial allocation to priority axis*100)

Eligible expenditure incurred in operations implemented outside the programme area declared by the beneficiary to the managing authority (EUR)

Share of the total financial allocation to the priority axis (%) (5/total financial allocation to priority axis*100)

Tabell 10: Utgifter som uppsttt utanfr unionen (ESF)

Utgifter som frvntas uppst utanfr unionen inom de tematiska mlen 8 och 10, p grundval av de insatser som valts ut (euro)

Andel av det totala anslagsbeloppet (unionens och medlemsstatens bidrag) till ESF-programmet eller ESF:s del av ett program som finansieras av flera fonder (%) (1/totalt anslagsbelopp (unionens och medlemsstatens bidrag) till ESF-programmet eller ESF:s del av ett program som finansieras av flera fonder * 100)

Stdberttigande utgifter som uppsttt utanfr unionen och som stdmottagaren deklarerat till den frvaltande myndigheten (euro)

Andel av det totala anslagsbeloppet (unionens och medlemsstatens bidrag) till ESF-programmet eller ESF:s del av ett program som finansieras av flera fonder (%) (3/totalt anslagsbelopp (unionens och medlemsstatens bidrag) till ESF-programmet eller ESF:s del av ett program som finansieras av flera fonder * 100)

20000,00

0,00%

3279,99

0,00%

Tabell 11: Anslag frn sysselsttningsinitiativet fr unga till ungdomar utanfr de stdberttigade Nuts2-regionerna

Insatsomrde

Stdbelopp frn EU inom ramen fr sysselsttningsinitiativet fr unga (srskilt anslag till sysselsttningsinitiativet fr unga och motsvarande ESF-std) som planeras fr tilldelning till ungdomar utanfr de stdberttigade Nuts2-regionerna (euro), i enlighet med avsnitt 2.A.6.1 i det operativa programmet

Stdbelopp frn EU inom ramen fr sysselsttningsinitiativet fr unga (srskilt anslag till sysselsttningsinitiativet fr unga och motsvarande ESF-std) som tilldelas insatser fr att stdja ungdomar utanfr de stdberttigade Nuts2-regionerna (euro)

Stdberttigande utgifter som uppsttt inom ramen fr insatser fr att stdja ungdomar utanfr de stdberttigade regionerna (euro)

Motsvarande EU-std fr stdberttigande utgifter som uppsttt inom ramen fr insatser fr att stdja ungdomar utanfr de stdberttigade regionerna, till fljd av tillmpning av insatsomrdets medfinansieringsgrad (euro)

3

8832619,00

8832619,00

99000,00

66000,00

Summa

8832619,00

8832619,00

99000,00

66000,00

Ej validerat

Ej validerat

Ej validerat

SV21 SV

UTVRDERINGSSAMMANFATTNING

Sammanfattning av resultaten av alla utvrderingar av programmet som har blivit tillgngliga under fregende rkenskapsr, med uppgift om titeln p och referensperioden fr de utvrderingsrapporter som anvnts

Ingen utvrdering av programmet har blivit tillgnglig under fregende rkenskapsr.

UPPGIFTER OM GENOMFRANDET AV SYSSELSTTNINGSINITIATIVET FR UNGA, I FREKOMMANDE FALL

Genomfrandet av Sysselsttningsinitiativet fr unga i Sverige pbrjades 2014, efter att ESF-rdet och Arbetsfrmedlingen fick uppdraget att starta initiativet s skyndsamt som mjligt. Godknnande gavs, trots att det nationella Socialfondsprogrammet nnu inte var beslutat.

Detta blev startskottet fr projektet Ung Framtid, som startade 1 september 2014. Den nationella delen bestr av en satsning, vilken genomfrs av Arbetsfrmedlingen som en resursfrstrkning till den ordinarie verksamheten. Insatserna bestr dels av kad personal, insatser fr varje deltagare, breddning av mlgruppen, samt kade insatser gentemot arbetsgivare. Framgngsfaktorer r mjlighet till strre flexibilitet, samt kade, frdjupade och intensifierade kontakter med mlgruppen, samt en mix av olika typer av kompetenser i personalgruppen.

Den regionala delen av Sysselsttningsinitiativet fr unga har istllet genomfrts med ppna utlysningar. En frutsttning var att projekten skulle bygga p beprvade metoder, fr att skerstlla ett snabbt genomfrande, samt att insatserna riktades direkt till deltagarna. Utlysningarna gde rum under 2014 och 2015. Projekten genomfr insatser som coachning, vgledning, rdgivning, relations- och motivationsarbete, studie och yrkesvgledning, direkta utbildningsinsatser, kurser, seminarier, std i genomfrande av utbildning, matchning mot praktik och arbete, lrlingsutbildning, arbetsfrlagd utbildning, yrkesintroduktion, arbetslivsinriktad rehabilitering, studiebesk, och hlsofrmjande insatser.

b) En beskrivning av eventuella problem som uppsttt vid genomfrandet av sysselsttningsinitiativet fr unga och av tgrder som vidtagits fr att lsa dessa problem.

Genomfrande av det nationella initiativet skedde snabbt, vilket mjliggjordes av att medlen nyttjades till resursfrstrkning av Arbetsfrmedlingens ordinarie verksamhet, samt genom en mycket tt dialog mellan Arbetsfrmedlingen och ESF-rdet i alla delar av projektet.

ven p regional niv skedde genomfrandet i snabb takt, vilket lstes genom att medlen endast utlystes till projekt som byggde p beprvade metoder, samt genom en tt dialog mellan regionala aktrer och ESF-rdet.

Ett snabbt genomfrande innebar utmaningar, eftersom insatser pbrjades innan det nationella programmet fr Socialfonden var beslutat, innan frordningar fanns framtagna samt innan ESF-rdets frvaltningssystem var klart. Detta hanterades genom srskilt framtagna lsningar och manuell hantering.

En viss minskning av efterfrgade medel har synts under programperioden och under hsten 2016 pbrjades frberedelser fr att kunna lysa ut terstende programmedel. Denna utlysning ppnades i mars 2017.

c) En bedmning av genomfrandet av sysselsttningsinitiativet fr unga med avseende p de ml som faststllts och p hur initiativet har bidragit till genomfrandet av ungdomsgarantin.

I december 2015 presenterades den frsta programutvrderingen av Programomrde 3. Utvrderingens samlade bedmning var att initiativet i stora drag r vlfungerande och ligger i linje med dess tnkta inriktning p bde EU-niv och nationell niv. I utvrderingen konstaterades att beviljade projekt har tydligt individfokus och i hg grad bygger p befintliga metoder och arbetsstt, att projektens mlgrupp r bred och vnder sig till de som srskilt ska prioriteras. Till skillnad frn tidigare socialfondsperioder, utmrks de regionala satsningarna i hgre grad av ett strategiskt, regionalt helhetsgrepp, vilket medfr ett starkare samlat avtryck p ungdomsarbetslsheten p regional niv.

I programutvrderingen konstaterades att sedan initiativet aviserades av EU-kommissionen 2013, har ett antal frndringar skett i omvrlden som pverkar satsningens relevans och p vilket stt den kan bidra till strst vrde. Ungdomsarbetslsheten i Sverige har blivit lgre n vad som prognostiserats och r nu p den lgsta nivn p mnga r. Samtidigt har klyftorna blivit allt strre mellan grupper av unga som har det lttare och de som har det svrare att etablera sig i arbetslivet. Till detta kommer att antalet asylskande och personer i behov av skydd och std fr etablering kraftigt har kat.

Utvecklingen av arbetsmarknadslget har ven prglat insatserna inom initiativet. Utvrderarna gav rekommendationen att tillvarata initiativets potential som resurs i flyktingkrisen. Det nationella projektet Ung Framtid (men ven flera av de regionalt finansierade projekten) agerade i denna riktning, d man styrde ver stora delar av resurserna mot unga som var inskrivna i etableringsuppdraget. P motsvarande stt har tgrder p regional niv genomfrts genom en regional utlysning dr pgende projekt kan anska om tillggsbudgetar fr att frstrka de delar som pvisar behov.

D unga nyanlnda mellan 2530 r frvntas dela problematik med dem under 25 r, har en konflikt av programmets definition av unga, uppsttt. Detta d en relativt stor andel av de unga nyanlnda mellan 2530 r saknar gymnasieutbildning, samt saknar ntverk och erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden. Konflikten frstrks av att olika aktrer som p annat stt n genom Socialfonden arbetar med unga, anvnder andra definitioner av ungas lder. Mot denna bakgrund freslog Arbetsfrmedlingen och ESF-rdet en ndring av mlgruppsdefinitionen inom Programomrdet till 1529 r. ndringen godtogs av ESF-rdets vervakningskommitt i mars 2017 och regeringen har antagit frslaget. Programndringen kommer glla frn vren 2017.

Sammantaget kan konstateras att medan den minskade ungdomsarbetslsheten riskerade att medfra att tilldelade medel inte skulle kunna nyttjas, har en ndrad prioritering i form av kat fokus p unga nyanlnda, geografisk breddning och hjning av mlgruppens lder samt ett kat fokus p unga som str lngre frn arbetsmarknaden, inte bara inneburit ett kat resursutnyttjande. Det har ven bidragit till en kad flexibilitet frn berrda myndigheter, s att insatserna riktas dr behoven r som strst.

Sedan genomfrandet av initiativet, har inte bara arbetsmarknadslget frndrats. ven arbetsmarknadspolitiken har frndrats bland annat genom ett regeringsskifte. Den nuvarande regeringen har sedan skiftet aviserat ett stegvist infrande av en 90-dagarsgaranti fr ungdomar. 90-dagarsgarantin innebr att regeringen stter en bortre grns fr hur lnge en ung person ska kunna vara arbetsls innan denne erbjuds ett jobb, en insats som leder till jobb, eller en utbildning. ven projekt inom initiativet har pverkats av att den frndrade politiken.

Knappt 80 000 personer i ldrarna 1524 r varken arbetade eller studerade r 2015. Sedan dess har arbetslsheten fr unga minskat fr att befinna sig p den lgsta nivn p mnga r.Parallellt pvisar de flesta projekt inom ramen fr initiativet goda resultat p projektniv. I vissa orter dr initiativet funnits, pvisas srskilt sjunkande siffror. Det finns till exempel vissa sm orter i glesbygd som brottats med hg arbetslshet fr unga sedan mnga r tillbaka, men som efter insatser genom initiativet ftt arbetslsheten att vnda.

Ett antagande r att initiativet genom fokus p tidigare insatser, samt genom uppskande och proaktivt arbete, bidragit som resursfrstrkning av genomfrandet av en ungdomsgaranti i Sverige. Ett ytterligare antagande r att initiativet genom den resursfrstrkning det medfrt, bidragit till den minskade arbetslsheten fr ungdomar.

Under 2016 pbrjade 7806 deltagare insatser inom programomrde 3 varav 4528 mn och 3278 kvinnor. Fullstndig information om aktivitetsindikatorerna saknades fr 571 deltagare och de ingr inte i redovisningen ovan. Totalt har 14970 deltagare pbrjat insatser inom Sysselsttningsinitiativet fr unga varav 6091 kvinnor och 8879 mn av dessa finns fullstndiga aktivitetsindikatorer fr 14 234 deltagare varav 5 851 kvinnor och 8 383 mn. Till och med 31 december 2016 har 9609 deltagare avslutat insatserna varav 3908 kvinnor och 5701mn. Av dessa har 702 procent strkt sin stllning p arbetsmarknaden, 71 procent av kvinnorna och 68 procent av mnnen.

76 procent av de deltagare som strkt stllningen p arbetsmarknaden har brjat arbeta, 21 procent studerar och 2 procent r tidigare inaktiva deltagare som vid avslut var registrerade hos Arbetsfrmedlingen som arbetsskande.

6. PROBLEM SOM PVERKAR PROGRAMMETS RESULTAT OCH TGRDER SOM VIDTAGITS (artikel 50.2 i frordning (EU) nr1303/2013)

a) Problem som pverkar programmets resultat och tgrder som vidtagits

Efterfrgan p programmedel i genomfrda utlysningar har varit god. I programomrde 4, tekniskt std, finns ml fr kvaliteten i genomfrandet. Ett ml finns i programmet att 90 procent av de inkomna anskningarna ska godknnas efter ESF-rdets prvning och lmnas till strukturfondspartnerskapen fr prioritering. Vi ser en nedtgende utveckling avseende denna indikator och i de utlysningar som stngts 31 december 2016 eller tidigare lmnades 78 procent av det anskta beloppet till stukturfondspartnerskapen fr prioritering.

Ett annat ml fr kvaliteten i genomfrandet r att minst 70 procent av det utlysta beloppet ska beslutas som std till projekt. Det r en hg andel som indikerar att det finns ett tydligt och mlinriktat arbete med utlysningar och anskningar s att mnga av dem kan g vidare till att bli realiserade projekt. I de utlysningar dr vid denna rapports skrivande strukturfondspartnerskapen prioriterat och bifallsbesluten r fattade, vilket omfattar utlysningar avslutade till och med november 2016, motsvarar bifallsbesluten 68 procent av det utlysta beloppet vilket sledes r lgre n mlet i programmet. ven fr denna indikator syns en negativ utveckling.

Controllerenheten p Svenska ESF-rdet har gjort en analys av de avslag som gjorts efter ESF-rdets granskning i de beredningar som slutfrts under hsten 2016 inom programomrde 1 och 2. i Analysen konstateras att hlften av avslagen i bgge programomrdena r kopplade till de horisontella principerna, 22 av 44 avslag. Vanligaste avslagsorsakerna drefter r kopplade till mlgrupp och finansiella frgor med 9 respektive 7 avslag.

Analysen tar inte stllning till om kningen av avslagen efter ESF-rdets bedmning beror p en kad otydlighet i anskningarna avseende de horisontella kriterierna och/eller om ESF-rdets bedmning blivit hrdare. Det konstateras dock att texten i utlysningarna behver bli tydligare s att stdskandena vet vad som krvs fr att bli godknd.

Den analys som refereras till ovan r direkt kopplad till mlet om andelen std som lmnas till strukturfondspartnerskapen fr prioritering och indirekt kopplad till mlet om andelen utlys std som omstts till beviljade projekt. Men fr att f denna senare bild klar behvs ven analyser av mobilisering av stdskande samt orsaker till avslag efter strukturfondspartnerskapens prioritering. Ngon sdan analys har dock inte gjorts.

Det har ocks uppmrksammats att insatser grs inom PO 1 i syfte att strka personal som arbetar med mlgrupperna fr PO 2. Mjligen har det inneburit att det medfrt ett svagare fokus i mlgruppanalysen fr de anstllda deltagarna. Det kan dock inte uteslutas att dessa insatser innebr att deltagarna strker sin stllning p arbetsmarknaden och att de drmed ocks bidrar till att mlen fr programomrde 1. Programmet ger dock mjlighet att sdana insatser inom ramen fr PO 2 vilket utnyttjats i mycket liten omfattning.

b) En bedmning av huruvida de framsteg som gjorts r tillrckliga fr att skerstlla att mlen uppfylls, med uppgift om eventuella korrigerande tgrder som vidtagits eller planerats, i tillmpliga fall.

Se fregende avsnitt.

SAMMANFATTNING FR ALLMNHETEN

Det svenska socialfondsprogrammet ska bidra till en vl fungerande arbetsmarknad och en varaktig sysselsttning. Insatserna syftar till att stimulera kompetensutveckling, frstrka kopplingen mellan skola och arbetsliv, ka vergngarna till arbete fr personer som str lngt frn arbetsmarknaden och att underltta ungas etablering i arbetslivet och deltagande i utbildning. Programmet kan under perioden 20142020 stdja relevanta projekt med upp till totalt 1511 miljarder euro.

Socialfondsprogrammet har tre programomrden fr att genomfra insatser. Programomrde 1 fokuserar till strsta delen p kompetensutveckling fr sysselsatta men ven p en bttre koppling mellan utbildning och arbetsmarknad.

Socialfondens andra programomrde ska gra det lttare fr mlgrupperna f jobb, studera eller att komma ett steg nrmare arbetsmarknaden.

Programomrde 3 r en srskild satsning till regioner i Europa som har hgst arbetslshet bland unga, minst 25 procent. I Sverige ska pengarna anvndas i regionerna Mellersta Norrland, Norra Mellansverige och Sydsverige. Programomrde 3 ska avslutas senast r 2018.

Socialfondsprojekten ska utg ifrn fljande horisontella principer:

Jmstlldhet mellan mn och kvinnor.

Tillgnglighet fr personer med funktionshinder.

Hllbar utveckling, likabehandling och ickediskriminering.

Utlysningar av medel grs i tta regioner samt en nationell del.

Under 2016 har genomfrdes 62 utlysningar och 213 anskningar har kommit in. Av dessa har 130 anskningar beviljats med stdberttigande kostnader p 290 miljoner euro.

32 procent av budgeten fr programomrde 1 har beviljats till projekt och till och 31 december 2016 har projekten redovisat kostnader som godknts som motsvarar 3 procent av budgeten. Fr programomrde 2 har 40 procent av budgeten beviljats till projekt och 4 procent godknts. Fr programomrde 3 har 87 procent av budgeten beviljats till projekt och 26 procent har godknts.

Tabell 1 Antal deltagare som pbrjat deltagande i projekt

Programomrde

Totalt

varav mn

Varav kvinnor

1

12 750

4 718

8 032

2

11 909

7 002

4 907

3

14 970

8 879

6 091

Totalt

39 629

20 599

19 030

Antalet deltagare som pbrjat insatser uppgr till nra 40000 varav 20600 mn och 19000 kvinnor. Fr nra 4000 av deltagarna i tabellen saknar ESF-rdet uppgift om utbildningsniv och drfr kan endast 36000 deltagare redovisas till Kommissionen. Merparten av de deltagare dr uppgift om utbildningsniv saknas r nyanlnda ungdomar inom programomrde 2. I takt med att utbildningsregistret uppdateras kommer dessa att inkluderas i redovisningen.

De flesta deltagarna har pbrjat insatser inom Sysselsttningsinitiativet fr unga. 59 procent av de som pbrjat deltagandet inom programomrde 3 r mn. ven inom programomrde 2 r andelen mn 59 procent. Att det r fler mn inom dessa programomrden speglar situationen att framfrallt bland de unga r det fler mn som r arbetslsa eller utanfr arbetskraften.

I programomrde 1 r det dremot fler kvinnor, 63 procent, som pbrjat deltagande i socialfondsprojekt. Enligt Arbetskraftsunderskningen var 49 procent av de sysselsatta i ldern 2064 r 2016 kvinnor. Av statistiken framgr ocks att kvinnor i betydligt hgre utstrckning n mn r deltidssysselsatta. Det r ocks fler kvinnor, som enligt Arbetsmiljverkets statistik, upplever besvr till fljd av arbetet. Dessa faktorer bidrar till att det finns strre behov fr kvinnor att delta i insatser i programomrde 1.

Inom Sysselsttningsinitiativet fr unga har totalt 9600 deltagare avslutat insatserna varav 5700 mn och 3900 kvinnor. Av dem hade 72 procent strkt sin stllning p arbetsmarknaden, varav kvinnorna i ngot hgre utstrckning n mnnen, 71 respektive 68 procent. Med strkt stllning p arbetsmarknaden avses deltagare som vid avslut arbetar eller studerar samt att deltagare som tidigare inte ingtt i arbetskraften anmlt sig som arbetsskande till Arbetsfrmedlingen.

Inom programomrde 2 har 3500 deltagare avslutat insatsen varav 2000 mn och 1500 kvinnor. Av dessa hade 52 procent en strkt stllning p arbetsmarknaden vid avslut varav 54 procent av mnnen och 50 procent av kvinnorna.

RAPPORT OM GENOMFRANDE AV FINANSIERINGSINSTRUMENT

Ej validerat

Ej validerat

Ej validerat

SV24SV

Valfritt fr den rapport som ska lmnas 2016, gller inte vriga ltta rapporter: TGRDER SOM VIDTAGITS FR ATT UPPFYLLA FRHANDSVILLKOREN

Tabell 14: tgrder som vidtagits fr att uppfylla tillmpliga allmnna frhandsvillkor

Allmnt frhandsvillkor

Kriterier som inte uppfyllts

Vidtagna tgrder

Tidsfrist

Ansvariga organ

tgrd slutfrd inom tidsfristen

Kriterierna uppfyllda

Frvntat datum fr fullt genomfrande av terstende tgrder

Anmrkningar

Tabell 15: tgrder som vidtagits fr att uppfylla tillmpliga tematiska frhandsvillkor

Allmnt frhandsvillkor

Kriterier som inte uppfyllts

Vidtagna tgrder

Tidsfrist

Ansvariga organ

tgrd slutfrd inom tidsfristen

Kriterierna uppfyllda

Frvntat datum fr fullt genomfrande av terstende tgrder

Anmrkningar

FRAMSTEG SOM GJORTS NR DET GLLER FRBEREDELSERNA OCH GENOMFRANDET AV STRRE PROJEKT OCH GEMENSAMMA HANDLINGSPLANER (artiklarna 101 h och 111.3 i frordning (EU) nr1303/2013)

Strre projekt

Tabell 12: Strre projekt

Projekt

CCI

Status fr det strre projektet

Totala investeringar

Totala stdberttigande kostnader

Planerat datum fr anmlan/anskan

Datum fr underfrsttt avtal/godknnande frn kommissionen

Planerat startdatum fr genomfrande (r, kvartal)

Planerat datum fr slutfrande

Insatsomrde/Investeringsprioritering

Aktuell genomfrandestatus Finansiella framsteg (% av utgifter som attesterats fr kommissionen jmfrt med de sammanlagda stdberttigande utgifterna)

Aktuell genomfrandestatus fysiska framsteg projektets huvudsakliga genomfrandefas

Huvudsakliga prestationer

Datum fr undertecknande av det frsta arbetskontraktet

Synpunkter

Ej validerat

Ej validerat

Ej validerat

SV34 SV

Betydande problem som uppsttt vid genomfrandet av strre projekt och tgrder som vidtagits fr att lsa dessa

Eventuella ndringar som planeras i frteckningen ver strre projekt i det operativa programmet

Gemensamma handlingsplaner

Framsteg

Inte aktuellt fr Sverige

Ej validerat

Ej validerat

Ej validerat

SV37SV

Tabell 13: Gemensamma handlingsplaner

Den gemensamma handlingsplanens benmning

CCI

Etapp i genomfrandet av den gemensamma handlingsplanen

Totala stdberttigande kostnader

Totalt offentligt std

Det operativa programmets bidrag till den gemensamma handlingsplanen

Insatsomrde

Typ av gemensam handlingsplan

(Planerat) datum fr inlmning till kommissionen

[Planerat] datum fr inledning av genomfrandet

[Planerat] slutfrande

Huvudsakliga prestationer och resultat

Totala stdberttigande utgifter som attesterats fr kommissionen

Synpunkter

Ej validerat

Ej validerat

Ej validerat

SV38 SV

Betydande problem som uppsttt och tgrder som vidtagits fr att lsa dessa

DEL B

RAPPORTER SOM LMNATS IN 2017 OCH 2019 SAMT SLUTLIG GENOMFRANDERAPPORT

(artiklarna 50.4, 111.3 och 111.4 i frordning (EU) nr1303/2013)

BEDMNING AV GENOMFRANDET AV DET OPERATIVA PROGRAMMET (artiklarna 50.4 och 111.4 i frordning (EU) nr1303/2013)

Uppgifter i del A och programmets ml (artikel 50.4 i frordning (EU) nr1303/2013)

Insatsomrde

1 - Programomrde 1 Kompetensfrsrjning

Efterfrgan p programmedel r god och 32 procent av det totala anslaget har valts ut fr insatser. 97 insatser har valts ut fr std. De beviljade projektens har planerat frdeltagare i en omfattning som motsvarar drygt 40 procent av programmets kvantifierade ml vilket innebr att frutsttningarna att n de kvantifierade mlen frn programomrdet r goda. Hittills har12600 deltagare pbrjat insatser vilket motsvarar 5 procent av programmlet. Vi kan ocks konstatera att nnu har ingen arbetsls deltagare pbrjat insatser inom programomrdet. 3 procent av anslaget har godknts efter det att projektet redovisat kostnader till ESF-rdet.

Det finns inget underlag frnutvrderingar fr att bedma hur programmets kvalitativa ml uppntts.

Insatsomrde

2 - Programomrde 2 kade vergngar till arbete

Efterfrgan p programmedel r god och40 procent av det totala anslaget har valts ut fr insatser. 139 insatser har valts ut fr std. De beviljade projektens har planerat frdeltagare i en omfattning som motsvarar drygt60 procent av programmets kvantifierade ml vilket innebr att frutsttningarna att n de kvantifierade mlen frn programomrdet r goda. Hittills har knappt 9000 deltagare pbrjat insatser vilket motsvarar10 procent av programmlet.4 procent av anslaget har godknts efter det att projektet redovisat kostnader till ESF-rdet.

Det finns inget underlag frnutvrderingar fr att bedma hur programmets kvalitativa ml uppntts.

Insatsomrde

3 - Programomrde 3 Sysselsttningsinitiativet fr unga

I december 2015 presenterades den frsta programutvrderingen av Programomrde 3. Utvrderingens samlade bedmning var att initiativet i stora drag r vlfungerande och ligger i linje med dess tnkta inriktning p bde EU-niv och nationell niv. I utvrderingen konstaterades att beviljade projekt har tydligt individfokus och i hg grad bygger p befintliga metoder och arbetsstt, att projektens mlgrupp r bred och vnder sig till de som srskilt ska prioriteras. Till skillnad frn tidigare socialfondsperioder, utmrks de regionala satsningarna i hgre grad av ett strategiskt, regionalt helhetsgrepp, vilket medfr ett starkare samlat avtryck p ungdomsarbetslsheten p regional niv.

Efterfrgan p utlysta medel har varit god men under 2016 syntes en minskning. Under 2016 genomfrdes frberedelser fr att lysa ut de terstende regionala medlen inom programomrde. Denna utlysning ppnades i mars 2017. Minskningen av arbetslsheten bland unga riskerade att medfra att tilldelade medel inom den nationella delen av programomrdet inte skulle kunna nyttjas. Drfr styrdes delar av insatserna ver till ungdomar som var bosatta utanfr de stdberttigade omrdena. Likas frbereddes en utvidgning av mlgruppen till att omfatta deltagare upp till 29 r. I april 2017 lmnade Sverige i ett frslag till denna programndring.

Till och med 2016 har 14234 deltagare pbrjat insatser och de beviljade projekten har planerat fr drygt 26000 deltagare vilket r mer n programmets ml.

Inom Sysselsttningsinitiativet fr unga har 6 900 deltagare avslutat insatserna varav 4 000 mn och 2 900 kvinnor. Av dem hade 72 procent strkt sin stllning p arbetsmarknaden, varav kvinnorna i ngot hgre utstrckning n mnnen, 74 respektive 71 procent. Resultaten fr deltagarna som slutat ligger klart ver de ml som finns i programmet.

Insatsomrde

4 - Programomrde 4 Tekniskt std

Tekniskt std fr anvndas fr att uppn mlet om kad effektivitet och kvalitet i handlggning m.m. av det nationella socialfondsprogrammet. Medlen inom programomrde 4 gr i frsta hand till kostnader fr att genomfra programmet hos den frvaltande myndigheten. Mindre delar av stdet anvnds fr att finansiera kostnader hos den nationella revisionsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket; fr deras arbete med Socialfonden samt fr att finansiera kostnader fr strukturfondspartnerskapen. Anvndningen av medel fljer budgeten vl.

I programmet finns ett kvantifierat ml fr de programspecifika utfalls indikatorerna och det avser mlet om att klara N+3 fr varje budgetr. De prognoser som gjorts pekar p att det mlet kommer att ns fr 2014.

Betrffande programomrdets resultatindikatorer s var felprocenten 0,00 procent i den revision Ekonomistyrningsverket gjort av rkenskaperna fr perioden 1 juli 2015 och 30 juni 2016. mlet i programmet r hgst 2,00 procent.

I de kontroller p plats som genomfrts till och med r 2016 hade x procent ett resultat utan avvikelse.

Mlen fr Andel anskt belopp (i inkomna projektanskningar) som uppfyller kriterierna fr respektive projektutlysning och Andel beslutat belopp av totalt utlyst

Belopp har visat en nedtgende tendens och utfallet hittills r smre n resultatmlen i programmet. En analys gjorts av orsakerna till tgrder kommer att tas fram fr att frbttra resultaten.

ven mlen fr Genomsnittligt antal arbetstimmar per utbetalningsbeslut och Genomsnittlig handlggningstid fr utbetalningsbeslut r smre n resultatmlen i programmet. En viktig frklaring r att det varit en personalomsttning bland ekonomerna p frvaltande myndighet vilket medfrt att handlggningstiderna kat. Genom infrandet av den schablon fr indirekta kostnader p 40 procent som frbereds finns goda frutsttningar att frbttra resultatet.

Srskilda tgrder som vidtagits fr att frmja jmstlldhet och frebygga diskriminering, srskilt vad gller tillgnglighet fr personer med funktionsnedsttning, och bestmmelser som infrts fr att integrera ett jmstlldhetsperspektiv i det operativa programmet och i insatserna (artiklarna 50.4 och111.4 andra stycket e i frordning (EU) nr1303/2013)

Svenska ESF-rdet arbetar strategiskt med att integrera de horisontella principerna i Socialfondsprogrammets olika delar. Det innefattar arbetet med utlysningar, beredning och uppfljning av projekten fr att uppn en god mluppfyllelse. Integreringen syftar till att undanrja hinder, pverka strukturer och mjliggra fr delaktighet och tillgng till arbetsmarknaden fr kvinnor och mn oavsett individuella frutsttningar. Detta stller krav bde p stdskande och frvaltande myndighet d kunskap och kompetens r en viktig frutsttning fr att uppn mluppfyllelse. Stdskande organisationer beskriver hur integrering av de horisontella principerna ska ske och grundar det p en problemanalys som tar hnsyn till de olika perspektiven fr att sedan koppla ml och resultat till den problembild som freligger. Frvaltande myndighet bedmer relevans, mjlighet till resultat och mluppfyllelse samt vgleder stdskande i projektets genomfrande. Fr att uppn detta har Svenska ESF-rdet upphandlat ESI-support som stdjer stdskande och frvaltande myndighet i arbetet med att integrera principerna. Frvaltande myndighet erhller internt std fr kompetensutveckling vilket ska resultera i en myndighetsutvning som skerstller mluppfyllelsen i projekten och programmet. Stdskande kan erhlla std frn ESI-support fr att skriva anskan och fr att genomfra projektets olika faser. Frvaltande myndighet erbjuder och bedmer behov av insats till stdskande och projektgare. ESI-support r upphandlat fr tv r med tre optionsr till en totalbudget p 96 miljoner.

ESI-support har genomfrt workshops, informationsinsatser och lrntverk. Deras helpdesk har svarat p drygt 150 frgor frn stdskande/projekt om de horisontella kriterierna. Likas har ett frdjupat std riktats till ett utvalt strategiskt projekt p temat att bryta knssegregeringen och att verka fr fler heltidstjnster fr kvinnor.

Fr att tydliggra kraven avseende de horisontella principerna har det under fregende programperiod p EU-niv utvecklats en minimistandard fr jmstlldhetsintegrering. Svenska ESF-rdet tillmpar denna standard. Minimistandarden r vgledande fr stdskande vid anskan fr att erhlla std. Arbete pgr fr nrvarande med att ta fram en liknande minimistandard fr tillgnglighet fr personer med funktionsnedsttning.

En bedmningsskala har beslutats av frvaltande myndighet som gr det mjligt att p ett enhetligt stt kategorisera hur vl projekten i sina anskningar utvecklat hur de ska arbeta med jmstlldhetsintegreringen.

Organisationer som tilldelats projektmedel har kunskap om jmstlldhetsintegrering och tillmpar den i projekten s att de bidrar till en jmstlld arbetsmarknad.

Uppfljningen av jmstlldhetsintegreringen visar att perspektivet har beaktats i anskningar som beviljats std. Projektuppfljningen pekar ocks p att projekten har varierande kunskaper i arbetet med att integrera jmstlldhetsperspektivet i sina genomfrandefaser.

Hllbar utveckling (artiklarna 50.4 och 111.4 andra stycket f i frordning (EU) nr1303/2013)

Socialfondsprogrammet som r ett individbaserat std med inriktning mot generella arbetsmarknadsinsatser- och arbetslivsinsatser har inte den direkta koppling en till den miljmssiga delen av Hllbar utveckling. Programmet pverkar inte specifika branscher och verksamheter utan syftar frmst till att strka kvinnor och mns mjlighet till att f eller behlla en anstllning. Det kan dock inte uteslutas att projekten indirekt har en miljpverkande verksamhet vilket medfr att kunskap och kompetens br och ska finnas p Svenska ESF-rdet. Inom ramen fr ESI-support finns inplanerade kompetensutvecklingsinsatser internt till myndigheten fr att synliggra och medvetandegra den pverkan som kan ske genom projekt- och programgenomfrande. Vid utlysningar finns mjligheten att stlla krav p Hllbar utveckling (ekologisk).

Rapportering av std till klimatfrndringsmlen (artikel 50.4 i frordning (EU) nr1303/2013)

Insatsomrde

Amount of support to be used for climate change objectives (EUR)

Proportion of total allocation to the operational programme (%)

1

1677890,00

0,81%

Summa

1677890,00

0,21%

Tv projekt som bidrar till tematiskt ml 4, Stdja vergngen till en koldioxidsnl ekonomi inom alla sektorer, har beviljats std. Stdet till dessa projekt uppgr till 3,3 miljoner euro. Den intecknade andelen motsvarar 20 procent av socialfondsprogrammets preliminra stdbelopp vilket r lgre n intecknandet av programmet i sin helhet.

Role of partners in the implementation of the programme

Socialfonden har en vervakningskommitt som sammantrder fyra gnger per r. Kommittn ansvarar fr att flja upp socialfondens arbete och skrar genomfrandets kvalit och effektivitet. Kommittn bestr av representanter frn myndigheter, ideella organisationer, arbetsmarknadens organisationer samt forskningsvrlden.

Gemensamt med regionala utvecklingsfonden finns ocks de tta regionala strukturfondspartnerskapen (SFP).SFP ska skerstlla ett regionalt inflytande ver genomfrandet av programmet. Partnerskapen bestr av frtroendevalda representanter fr kommuner och landsting och fretrdare fr arbetsmarknadens organisationer, lnsstyrelser, Arbetsfrmedlingen, intresseorganisationer och freningar. I de tv nordligaste regionerna ingr ven representanter fr Sametinget. Strukturfondspartnerskapens uppgift faststlls i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap. Varje strukturfondspartnerskapenas om hur denregionala planen ska anvndas frSocialfondsmedlen och att utlysningar genomfrs i enlighet med den.Planerna r styrande dokument och bygger p en analys av de regionala frhllandena. Varje regional plan omfattar Socialfondens programomrden och har fokus p de problem, behov och mjligheter som den regionala analysen visar r mest angelgna och strukturfondspartnerskapen har ocks till uppgift att prioritera mellan projektanskningar som godknts av den frvaltande myndigheten. Innan beslut om std fattas ska frvaltande myndighet fredra beslutsunderlag och vrigt underlag fr partnerskapet, och std fr endast beviljas i enlighet med partnerskapets prioriteringar.

Fr att strka parternas inflytande ver den nationella av programmet har ESF-rdet tagit initiativ till en s kallad hgnivgrupp, dr chefer frn bland annat Arbetsfrmedlingen, Frskringskassan, Svenskt Nringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) trffas. Initiativet syftar till att skapa strre samordning bland nyckelaktrer fr Socialfonden, och att strka garskapet fr programmet.

OBLIGATORISK INFORMATION OCH BEDMNING ENLIGT ARTIKEL 111.4 FRSTA STYCKET a OCH b i FRORDNING (EU) NR 1303/2013Framsteg nr det gller genomfrandet av utvrderingsplanen och uppfljningen av resultaten av utvrderingarna

Vid brytpunkten fr rsrapporten har fljande steg i genomfrandet av utvrderingsplanen gt rum. Fr det frsta, hade den inledande utvrderingen av Sysselsttningsinitiativet fr unga slutfrts. Fr mer info kring innehllet i den, se den rliga implementeringsrapporten fr 2015. Fr det andra, har Svenska ESF-rdet, tillsammans med Tillvxtverket och Jordbruksverket, initierat och bestllt en programutvrdering av genomfrandeorganisationen av de fyra ESI-fonderna i Sverige. [1] Utvrderingens syfte r att analysera genomfrandeorganisationens ndamlsenlighet i frhllande till att stdja programmens mluppfyllelse. Utifrn det ska utvrderingen kunna ge rekommendationer om hur genomfrandet kan utvecklas.

Utvrderarna har under vren 2016 avslutat den inledande fasen. Den fasen har, fr ESI-fonderna, identifierat frndringsteorier som gr relationen tydlig mellan insatser och effekter p kort och lng sikt fr respektive fond. Under hsten 2016 har utvrderarna fortsatt arbetet med frdjupningsfasen. I den fasen genomfrs frdjupade studier av olika delar av den vergripande frndringsteorin fr att underska om frndringsteorin genomfrs som planerat och hur frutsttningar och risker som frndringsteorin innebr hanteras. Frdjupade studier grs p fyra omrden:

Samordning mellan ESI-fonderna,

Styrning av programmen,

samverkan med nyckelaktrer, och

frutsttningar fr lngsiktig pverkan genom ESI-fonderna.

Utvrderarna ska lmna sin slutrapport senast mars 2017.

[1] De fyra fonderna r Regionalfonden, Socialfonden, Havs- och fiskerifonden och Landsbygdsfonden.

Resultaten av fondernas informations- och offentlighetstgrder som genomfrts inom kommunikationsstrategin

Kommunikationsstrategin godkndes av K i juni 2015. Kommunikationsstrategin spnner ver flera dimensioner. Kommunikationsinsatserna r nra kopplade till verksamhetsmlen. De ska bde syfta till att sttta mlen fr de tre programomrdena och samtidigt omfatta de gemensamma utgngspunkterna. Till exempel ska kommunikation kring sysselsttningsinitiativet fr unga tydligt uppfattas som jmstlldhetsintegrerad, tillgnglig och icke-diskriminerande, och tydligt spegla intention och id. Fr att skerstlla det ska varje enskild kommunikationsinsats enligt den hr kommunikationsstrategin dels prvas srskilt vad gller bildsprk, textinnehll och form, dels ha tydliga och mtbara kommunikationsml som fljs upp.

Kommunikationsarbetet har ocks pverkats av kad fondsamverkan, tillsammans med Tillvxtverket och Jordbruksverket. Fondernas kommunikationsaktiviteter ska till vissa delar koordineras p nationell niv och genom den gemensamma webbportalen fr ESI-fonderna www.eufonder.se Ytterligare en frutsttning r det resultatbaserade arbetsstt som nu infrs i verksamhetens alla delar, och fokuserar p vilket resultat som ska uppns. Utifrn det har kommunikationsinsatserna planerats och genomfrts p ett sdant stt att det alltid gr att visa p tydliga resultat och effekter av Socialfondens insatta medel.

Under en programperiod varierar kommunikationsbehoven, budskap och mlgrupper. Kommunikationen har flera syften och ml och aktiviteterna riktar sig delvis mot olika mlgrupper under olika delar av programperioden. Under inledningen av en programperiod riktar sig kommunikationen generellt till en bredare krets (jmfrt med i slutet av en programperiod). Mlet har varit att n ut brett till medborgare, medier och politiker p alla niver fr att bertta om de nya insatserna och finansieringsmjligheterna. Mlsttningen har ocks varit att attrahera intresse frn etablerade projektgare, men ocks frn helt nya, som vi inte nnu varit i kontakt med - allt i syfte att fnga in goda ider och projekt.

Kommunikationsaktiviteterna som ska vcka intresse fr insatserna i socialfondsprogrammet ska ge mlgrupperna information och kunskap om det nya programmet. Mlet r att mlgrupperna tar till sig informationen och kunskapen och att det leder till att de mest relevanta projekten sker std i den nya programperioden.

Kommunikationsaktiviteterna som ska strka myndighetens varumrke har mlsttningen att skapa knnedom om Svenska ESF-rdet och dess frvaltande uppdrag hos mlgruppen allmnheten. Mlsttningen r ocks att visa vra nrmaste mlgrupper att myndigheten med professionalitet och effektivitet under lng tid och med framgng har frvaltat EU:s strukturfondsprogram och projekt, samt en rad andra uppdrag.

De kommunikationskanaler och aktiviteter som anvnds fr att n mlsttningarna med kommunikationsstrategin har varit:

Webb och intrant, Hemsidan r vr enskilt viktigaste kommunikationskanal med ett stort antal beskare varje dag. Via den finns vi tillgngliga 24 timmar om dygnet

Sociala medier, under 2014 togs policy fr och mlsttning med myndighetens arbete med sociala medier fram. Den policy har implementerats under 2016.

Media, P regional niv r det vanligare n p nationell niv att media vill bertta om vr verksamhet och att EU-std gr till regionen. ESF-rdethar utvecklat informationen till regional och nationell media t.ex. genom utskick infr relevanta aktiviteter eller i samband med relevanta nyheter i samband med terrapportering eller egen produktion av rapporter och/eller analyser.

E-postkommunikation, mejllista, nyhetsutskick, E-post anvnds i hg utstrckning som effektiv kommunikationskanal fr riktade utskick till mlgrupper

Externa evenemang, som exempel kan nmnas jmstlldhetsdagarna, Almedalen och den fondgemensamma utvrderingskonferensen som anordnades 2016.

Satsning p interninformation, en srskild satsning p interninformation genomfrts fr att strka sammanhllningen och fr att hela myndigheten ska kunna sprida korrekt information om det nya programmet.

Informationsmaterial, trycksaker och profilmaterial; bland det informationsmaterial som tagit fram kan nmnas en svensk- och engelsprkig broschyr om socialfonden och faktablad om olika omrden inom programgenomfrandet

Handledning till projektgare, ett synliggrande-kit har utvecklats och spritts till nya projekt, med riktlinjer och information om hur projekten frvntas arbeta med att synliggra Socialfonden.

Uppfljning och utvrdering av kommunikationsaktiviteterna grs lpande. Utvrderingen sker huvudsakligen genom:

rlig webbutvrdering och upplevelse av webbplatsen

Mtning antal beskare p webbplats och i sociala medier

Mtning av antal artiklar om Socialfonden i media

Kvalificerad medieanalys

Antal trycksaker som tas fram och distribueras

Antal event p nationell och regional niv samt upplevelse av dessa i utvrderingar

Vid vergripande utvrderingar av program, kunder och medarbetare br frgor runt kommunikation finnas med fr att kunna fljas upp.

Mtning av myndighetens styrmodellen ml 4 Starkt varumrke

I uppfljning av kommunikationsinsatserna, genombland annat webbunderskningar och kundunderskningar,kan vi konstatera att de sammantaget har bidragit till att ka knnedomen om Socialfonden, att skapat enklare och tydligare kommunikation med projektgarna, och att strkt myndighetens varumrke.

Ej validerat

Ej validerat

Ej validerat

SV47SV

TGRDER SOM VIDTAGITS FR ATT UPPFYLLA FRHANDSVILLKOREN (artikel 50.4 i frordning (EU) nr1303/2013). (Fr inkluderas i den rapport som ska lmnas in 2016, se punkt 9 ovan. Krvs i den rapport som ska lmnas in 2017.) Alternativ: framstegsrapport

Ej validerat

Ej validerat

Ej validerat

SV48 SV

YTTERLIGARE UPPGIFTER SOM KAN LGGAS TILL BEROENDE P DET OPERATIVA PROGRAMMETS INNEHLL OCH ML (artikel 111.4 andra stycket a, b, c, d, g och h i frordning (EU) nr1303/2013)

Framsteg nr det gller genomfrandet av den integrerade strategin fr territoriell utveckling, inklusive utveckling av regioner med demografiska utmaningar och permanenta eller naturbetingade nackdelar, hllbar stadsutveckling samt lokalt ledd utveckling inom ramen fr det operativa programmet

Se avsnitt 14.6

Framsteg nr det gller genomfrandet av tgrder fr att ka kapaciteten hos medlemsstaternas myndigheter och stdmottagarna att frvalta och utnyttja fonderna

I det svenska programmet finns inga belopp redovisade fr detta ndaml. Men insatser grs givetvis lpande. Som exempel kan nmnas att under 2016 upphandlades svl projektutvecklingsstd som ESI-support. Projektutvecklingsstden ska strka stdmottagarna nr det gller framtagande av anskningar om std och genomfrandet. ESI-support har till syfte att strka svl frvaltande myndighet som projekten nr det gller genomfrandet av de horisontella principerna.

ven fondsamordningen syftar bl.a. till att strka genomfrandet och inom ramen fr denna har t.ex. en gemensam utvrdering av genomfrandeorganisationerna pbrjats, en gemensam portal fr tkomst av fonderna och erfarenhetsutbyten mellan myndigheterna inom t.ex. frenklingsarbete.

Framsteg nr det gller genomfrandet av interregionala och transnationella tgrder

Transnationalitet har varit mjlig att vlja i de flesta utlysningarna under 2016 och mnga projekt har anvnt sig av den mjligheten. Fr att strka det transnationella samarbetet har kommissionen tagit initiativet till ett Common Framework, vars fokus r tv gemensamma utlysningar och ett antal lrandentverk. Sverige deltar i ntverken Youth Employment, Inclusion, Migration, Social Economy, Partnership och Simplification. Under 2016 har fokus legat p informationsinhmtning samt att upprtta nulgesbeskrivningar och arbetsplaner.

Parallellt med arbetet i ntverken har den frsta Europautlysningen (Common Framework) genomfrts. Srskild prioritet ges till projekt som har kopplingar till EU:s stersjstrategi. Endast fem lnder har deltagit i utlysningen. Myndigheten har genomfrt en utbildningsinsats fr att ka intresset och kunskapen hos de vriga medlemslnderna.

Arbetet inom Baltic Sea Network fortgr och samordnas delvis med arbetet inom Common Framework specifikt inom omrdet Youth Employment. Sverige, Finland och Polen har genomfrt utlysningar p omrdet. Ett mte har hllits i Vilnius.

I arbetet med att f till komplementaritet och lrande mellan olika transnationella program / insatser har ett flertal mten hllits med MUCF, Arbetsfrmedlingen, Sveriges Kommuner och Landstingsfrbundet, Tillvxtverket, Frskringskassan och Universitets- och hgskolerdet.

I tillmpliga fall, bidrag till makroregionala strategier och havsomrdesstrategier

EU Strategy for the Baltic Sea Region (EUSBSR)

EU Strategy for the Danube Region (EUSDR)

EU Strategy for the Adriatic and Ionian Region (EUSAIR)

EU Strategy for the Alpine Region (EUSALP)

Atlantic Sea Basin Strategy (ATLSBS)

EUSBSR

Objective(s), policy area(s) and horizontal action(s) that the programme is relevant to:

Objectives

1 - Save the Sea

2 - Connect the Region

3 - Increase Prosperity

Policy areas

4.1 - Bioeconomy

4.2 - Culture

4.3 - Education

4.4 - Energy

4.5 - Hazards

4.6 - Health

4.7 - Innovation

4.8 - Nutri

4.9 - Safe

4.10 - Secure

4.11 - Ship

4.12 - Tourism

4.13 - Transport

Horizontal actions

5.1 - Capacity

5.2 - Climate

5.3 - Neighbours

5.4 - Spatial planning

Actions or mechanisms used to better link the programme with the EUSBSR

A. Are macro-regional coordinators (mainly National Coordinators, Priority Area Coordinators or Steering Group members) participating in the Monitoring Committee of the programme?

Yes No

B. In selection criteria, have extra points been attributed to specific measures supporting the EUSBSR?

Yes No

a) Are targeted calls for proposals planned in relation to EUSBSR

Yes No

b) How many macro-regional projects/actions are already supported by the programme? (Number)

0

c) Were extra points/bonus given to a project/action with high macro-regional significance or impact? If yes, please elaborate (1 specific sentence)

De prioriteras framfr andra transnationella anskningar.

d) Other actions (e.g. planned strategic projects). Please elaborate (1 specific sentence)

Yttteligare utlysningar planeras

C. Has the programme invested EU funds in the EUSBSR?

Yes No

Approximate or exact amount in Euro invested in the EUSBSR:

ERDF

CF

ESF

320000,00

EAFRD

EMFF

ENI

IPA

any other funds

name of "any other funds"

D. Please indicate the obtained results in relation to the EUSBSR (n.a. for 2016)

Inga utvrderingar finns tillgngliga

E. Does your programme address the EUSBSR sub-objectives (with corresponding to specific targets and indicators) as stated in the "EUSBSR Action Plan"? (Please specify the target and the indicator)

Nej

Framsteg nr det gller genomfrandet av tgrder inom social innovation, om s r lmpligt

Social innovation frmjas i genomfrandet genom att framgngsrika metoder tillmpas i strre utstrckning och att framgngsrika metoder utvecklas. De uppfljningar som gjorts pekar p att projekt ofta tillmpar framgngsrika och samtidigt utvecklar metoderna. Att skerstlla kvaliteten i projekten utvrderingar genom den ramupphandling som ESF-rdet genomfrt bidrar tillsammans med klusterutvrderingar till framsteg nr det gller social innovation. I den pgende programutvrderingen konstateras att det vore nskvrt med en kad tydlighet hur insatserna ska bidra till programmets ml.

Framsteg nr det gller genomfrandet av tgrder fr att beakta de srskilda behoven i omrden med strst fattigdom eller hos mlgrupper som r srskilt utsatta fr diskriminering p grund av fattigdom eller fr social utestngning, med srskilt beaktande av marginaliserade befolkningsgrupper samt personer med funktionsnedsttning, lngtidsarbetslsa och ungdomar som inte arbetar, och om lmpligt, de ekonomiska medel som anvnts

Inom ramen fr det tematiska mlet 9, Frmja social inkludering, samt bekmpa fattigdom och diskriminering, riktas insatserna till mn och kvinnor som str srskilt lngt frn arbetsmarknaden. Mlgruppen bestr av personer som har en sammansatt problematik med arbetslshet i kombination med till exempel avsaknad av arbetslivserfarenhet och ntverk, ohlsa och funktionsnedsttning som medfr nedsatt arbetsfrmga, sociala skl eller sprkhinder. Insatser inom det tematiska mlet 9 bedrivs i samtliga regioner och totalt har 53 projekt beviljats std. Totalt har 2 200 personer pbrjat deltagande i insatser inom tematiskt ml 9, varav 1 145 kvinnor och 1 067 mn. Av dessa har 964 hunnit avsluta insatserna, varav 465 kvinnor och 499 mn. Resultatet hittills r att 41 procent av de deltagare som avslutat insatsen strkt sin stllning p arbetsmarknaden, varav 38 procent av kvinnorna kvinnor och 44 procent av mnnen.

I det svenska socialfondsprogrammet riktas inga tgrder mot srskilda behov i geografiska omrden med fattigdom. I de regionala planerna fr Sydsverige, Stockholm och Vstsverige finns skrivningar som lyfter fram behovet av insatser fr en hllbar stadsutveckling ur ett socioekonomiskt perspektiv. I Sydsverige och Stockholm, har en respektive tv utlysningar gjorts, som direkt riktar insatser fr en socialt hllbar stadsutveckling och totalt har 10 projekt beviljats std.De beviljade projekten har olika inriktningar, men tre huvudinriktningar kan ses i form av insatser fr ungdomar, insatser fr invandrare som inte kommit in p arbetsmarknaden och insatser fr nyanlnda. Projekten i Sydsverige startade under hsten 2016 och kan nnu inte redovisa ngra resultat. Projekten i Stockholm har totalt 370 deltagare, varav 205 kvinnor och 165 mn. Av dessa har 128 deltagare hunnit avsluta insatserna, varav 73 kvinnor och 55 mn. Resultatet hittills r att 52 procent av de deltagare som avslutat insatsen strkt sin stllning p arbetsmarknaden, varav 59 procent av kvinnorna och 42 procent av mnnen. Med strkt stllning p arbetsmarknaden avses deltagare som vid avslut arbetar som anstlld eller i egen verksamhet, studerar, har en praktik- eller lrlingsplats, samt deltagare som tidigare var utanfr arbetskraften, som vid avslut r arbetsskande hos Arbetsfrmedlingen.

Till utlysningarna i Stockholm r en vergripande utvrdering kopplad som ska samla ett aggregerat resultat frn projekten och som kan sga ngot i vad mn projekten gemensamt bidragit till att minska de inomregionala socioekonomiska skillnaderna. De frsta resultaten frn denna vergripande utvrdering pekar p att brande ider i utlysningen frsvagats p projektnivn. Fokus ligger nu snarare p utveckling av metoder, som p sikt kan bidra till att ka de regionala aktrernas frmga att erbjuda std till individer som r bosatta i utsatta omrden, snarare n direkta effekter i de berrda omrdena. Projektinsatsernas relativa storlek i frhllande till andra satsningar som grs, innebr ocks att effekter p stadsdelsniv kommer att bli svra att spra.

EKONOMISKA UPPGIFTER P INSATSOMRDES- OCH PROGRAMNIV (artiklarna 21.2 och 22.7 i frordning (EU) nr1303/2013)

SMART OCH HLLBART TILLVXT FR ALLA (alternativ: framstegsrapport)SMART OCH HLLBART TILLVXT FR ALLA (alternativ: framstegsrapport)

Uppgifter om och bedmning av hur programmet bidragit till att uppn mlen i unionens strategi fr smart och hllbar tillvxt fr alla.Uppgifter om och bedmning av hur programmet bidragit till att uppn mlen i unionens strategi fr smart och hllbar tillvxt fr alla.

Ska redovisas i genomfranderapport fr r 2018

PROBLEM SOM PVERKAR PROGRAMMETS RESULTAT OCH TGRDER SOM VIDTAGITS RESULTATRAM (artikel 50.2 i frordning (EU) nr1303/2013)

Om bedmningen av de framsteg som gjorts nr det gller de delml och ml som faststlls i resultatramen visar att vissa av dem inte har uppntts ska medlemsstaterna ange de bakomliggande orsakerna till detta i rapporten fr 2019 (fr delml) och i den slutliga genomfranderapporten (fr ml).

Ska redovisas i genomfranderapport fr r 2018

SYSSELSTTNINGSINITIATIVET FR UNGA (artikel 19.4 och 6.6 i frordning (EU) nr1304/2013) (i tillmpliga fall)

Den rapport som lmnas in 2019 ska faststlla och bedma kvaliteten p de anstllningserbjudanden som deltagarna i sysselsttningsinitiativet fr unga ftt, inklusive missgynnade personer, personer frn marginaliserade befolkningsgrupper och personer som lmnat skolan utan kvalifikationer. I rapporten ska ven deras framsteg faststllas och bedmas nr det gller att delta i vidareutbildning, att hitta varaktiga arbeten med anstndiga villkor eller att f lrlingsplatser eller praktikplatser av god kvalitet.

De viktigaste resultaten av utvrderingarna av hur verkningsfullt och effektivt det gemensamma stdet frn Europeiska socialfonden