1

Att få vardagen att fungera….

Anna Sjölund www.autismpedagogik.se

Annorlunda sätt att ta emot,bearbeta och uppleva sinnesintryck på

Att bygga sin sammanhangsförståelse utifrån detaljerna framför helheten

Svårt att planera och organisera- , komma ihåg ,se orsakssamband

Svårigheter i social förståelse och ömsesidig social kommunikation

Vardag Sömn Mat

Hälsa och hygien Trygghet

Relationer Kommunikation

Fritidsaktiviteter Egen tid

Transporter Balans mellan aktivitet

och vila

Konsekvenser av annorlunda perception

2

Madde om tvättmaskinen Jag har alltid varit skraj för ljudet en tvättmaskin

ger ifrån sig och är det fortfarande. Speciellt i slutfasen då det är ett fasligt gnisslande och… jag vet inte vad.

Eftersom jag tvättmaskinen står i badrummet, så

måste jag alltså se till att vara nykissad innan maskinen sätter igång. För sedan vågar jag inte gå in i badrummet förrän den tystnat och har gjort vad den ska.

/Madde Ericsson

Känselsinne Smak och luktsinne

3

Balanssinne och kroppssinne

Hur vi skapar vår sammanhangsförståelse…

”Helikopterperspektiv”

”Detaljperspektiv”

4

Effekter i vardagen Jag kan enbart äta framför TV´n och min rutin

hemma är att alltid äta till programmet Cityakuten. När jag först flyttade så gick det varje vardag klockan halv fem. Sedan ändrades tiden till halv tre, så jag fick helt enkelt ändra min dag och rätta mig efter det.

Det är gamla repriser som sänds och jag tror jag

sett varenda avsnitt minst tre gånger. Jag kan till och med en massa repliker utantill. Men en rutin är en rutin och just den här trivs jag med.

Problemet är att det här programmet inte sänds på

helgerna, så då har jag ingen aning om när och hur jag ska äta

/Madde Ericsson

Bokstavlig tolkning…

Mentalisering – att förstå andra inifrån och sig själv utifrån

5

Exekutiva funktioner

Vanliga svårigheter

• Svårigheter att initiera, prioritera, organisera:

• Svårigheter att skifta fokus och slutföra

• Svårt med övergångar • Svårt med tidsuppfattning -

orealistiska planer

Konsekvenser…

6

Arbetsminnets effekt i flexibilitet &problemlösning Att lösa problem kräver förmågan att

hålla tre filer öppna samtidigt.

1. Problemdefinition - identifiera problemet

2. Eftertanke - hur har jag löst liknande problem tidigare?

3. Förutseende – Vilken av de möjliga lösningarna kommer fungera bäst nu? Källa: Ross Greene – Explosiva barn

Att slutföra saker kräver…

• Förmåga att överblicka, planera och på ett självgående sätt genomföra uppgifter…

• Att kunna föreställa sig ett färdigt resultat och ”se” vinsterna med det färdiga resultatet…

• Förmåga att arbeta självständigt och fokuserat utan att bli avledd….

Vad kräver samarbete? • Förmåga att bromsa och vara uppmärksam

på andra • Föreställa sig saker i huvudet (om jag... ska

du...) • Komma överens, planera tillsammans • Hantera mycket information samtidigt • Ändra sig smidigt • Anpassa sin egen ide till andras

7

Svårigheter i ömsesidig social kommunikation…

Vanliga svårigheter

• Be om hjälp • Be om mer information för att lösa

problem • Uttrycka tankar och känslor • Förmedla vad man vill/inte vill • Säga ”nej, stopp, jag står inte ut” • Initera samtal,avsluta samtal

adekvat

Hur du formulerar dina frågor är viktigt !

- Fundera i förväg över hur din fråga kan tolkas

-Var så specifik och konkret du kan i din frågeställning

- Använd dig gärna av skalor

Hur svårt kändes mötet med rektorn ?

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

8

Kommunikationsstöd • Dataprat • Seriesamtal (ny app - ritprata) • Sociala berättelser/Sociala

manus/menyer • Skalor och påståendeformulär • Problemlösning/ Informerade val • Transparent kommunikation • The incredible five point scale • Kat-kittet

9

Social stress

Att hjälpa barnet träna på socialt

accepterade vita lögner…

Om man känner sig stressad i socialt överbelastande situationer kan man…

• Säga att man har huvudvärk… • Säga att man måste hem pch plugga… • Säga att man måste hem och gå ut med

hunden… • Säga att man lovat syrran/mamma att hjälpa

till med något…

Att förstå och förklara… • Jag förklarar så mycket jag kan med logik. Och så

strukturerar jag upp alternativ över olika val på papper. Kommer den kognitiva förståelsen, så förstår och samarbetar sönerna mycket bättre.

• Jag vänder jag på situationer med ord: "Vad hade du känt om du hade slagit dig och kompisarna skrattat åt dig?" Inte för att skuldbelägga utan hela tiden för att nå förståelse och hjälpa till med mentalisering.

• Jag visar på bra alternativ: "Vad hade du velat bli om du hade slagit dig?" Jo tröstad..

10

Kartläggning - situationsanalys…

• Var överstiger situationens krav personens hanteringsförmåga? (Kommunikativt? Exekutivt? Perceptuellt? Annat?)

• Vad är, sett ur ett helhets- och livsperspektiv, viktigt att personen tränar (behandlar) för att kunna hantera situationen?

• Hur behöver vi anpassa miljön, vårt bemötande, vårt sätt att kommunicera utifrån situationens överkrav på personens hanteringsförmåga?

• Vilket stöd, struktur, hjälpmedel eller strategi skulle kunna kompensera för personens svårigheter i den aktuella situationen?

Grundläggande behov

Mat

t

Sömn

Trygghet (förebygg stress)

”Må- bra saker”

Sömn

11

Vad är den bakomliggande orsaken till sömproblematiken?

• Perceptuella faktorer? (Ljud, syn, hörselintryck…)

• Sociala/kommunikativa faktorer (att inte förstå hur man uppfattats i en social situation, ”ligga och spela om filmen”)

• Exekutiva faktorer (inte ha koll på sin morgondag, fundera på vad man måste komma ihåg, sakna tidsuppfattning, ha svårt att avsluta en aktivitet, skifta mellan aktiviteter, komma igång med nästa, organisera sina ”nattrutiner”)

Sömn

Bolltäcke ?

Ljudisolering? (Möblera om?)

Hjälp att avsluta aktivitet innan sänggående? (Xrools, föäkontrollen i windows,stay focusd. Påminnelseappar,tidshjälpmedel)

Mörkläggningsgardiner?

Antecknings block på sängbordet?

Medicin?

Mat och ätande…

12

Vad är den bakomliggande orsaken till problemen i mat

och ätande? • Perceptuella faktorer ( konsistens, smak,

lukt, känselintryck, känna av hunger och mättnadskänslor)

• Sociala/kommunikativa faktorer (överkrav på att samtidigt vara social och kommunikativ)

• Exekutiva faktorer ( kunna avsluta aktivitet och gå till mat, ungdomar: kunna organisera eget matlagande etc…)

Hygien

”När jag var liten sa min mamma att om jag duschade & luktade gott skulle jag få vänner.

Nu är jag 42 år och har fortfarande inte fått några vänner- därför har jag slutat att duscha” /anonym man med AS

Varför duschar han inte? – Annorlunda perception- gör det ont att

duscha? – Pedagogisk fråga - vet han hur man gör? – Pedagogisk fråga - vet han hur andra

uppfattar honom när han inte duschar? – Pedagogisk fråga- vet han vad

konsekvenserna kan bli? – Materiell fråga- har han förutsättningarna

för att duscha? – Psykiatrisk fråga - har han för mycket

tvångshandlingar för att kunna duscha? – Pedagogisk fråga - vet han vilka ”vinster”

duschande medför?

13

Vad kan skapa trygghet? • ”Att omge sig med människor som är tydliga och

respektfulla som vågar finnas där oavsett situation /händelse. ”

• ”Att få ha min frihet, min självklara rätt att säga " nej" till det jag inte vill, pga energibrist eller för att det inte är kompatibelt med min person.”

• ”Att ha minst en riktig vän”

• Framförhållning! Tid att vänja sig vid tanken på saker som ska hända eller förändras. Trygga rutiner

Stress ”Stress för mig är inte nödvändigtvis

synonymt med en fulltecknad kalender,

det är snarare en rent mental känsla som oftast uppstår då jag känner att jag inte behärskar en situation, eller då jag inte har kontroll över det som händer i min närhet.

Andra reagerar ofta på stress med utbrott - jag reagerar med ”inbrott” (gör illa mig själv)”

/Madde Ericsson

Att förstå vilken funktion beteendet har….

Det vi ser…..

Att förstå orsaken bakom det vi ser….

14

Att förstå orsakerna bakom problemskapande situationer

Är beteendet ett uttryck för att han/hon inte förstått sammanhanget? Är några moment i situationen för svårhanterliga? Hur ser dagsformen ut? Har han/hon ätit/sovit tillräckligt? Är barnet stressat över något just nu? Har vi ställt för höga krav? För vem är beteendet ett problem?

Vanliga orsaker till stressreaktioner

• Att sakna egenkontroll - Att inte bli förstådd, trodd och lyssnad på

• Att inte förstå sammanhanget/det som sägs • Bli översvämmad av information/intryck • Sakna översikt/förmåga att planera sin tid • Ostrukturerad tid och väntande.. • Tidspress • Plötsliga förändringar • Snabba övergångar mellan aktiviteter

Individuell stressprofil – Vad stressar ?

• Kartlägg barnets stressorer • Diskutera hur stress kan förebyggas • Vad ska man absolut undvika? • Vad är en lagom kravnivå och bra

balans mellan aktivitet och vila? • Hur bör omgivningen bemöta barnet

vid oro/stressreaktion?

15

Individuell stressprofil – hur reagerar ”Kalle” vid stress ?

8-10 Slår sönder saker/avviker 7.Hotar slå sönder saker 6. Slår med näven i luften 5. Tvångshandlingar 4. Får tvångstankar 3 Ställer frågor om saker Som oroar honom 2 Börjar vanka fram/åter

1 Stelnar till i axlar och blick

Konsekvenser

• Stress och överkrav kan leda till att barnet ungdomen ”tappar färdigheter”

• Situationer hon/han tidigare hanterat

kan upplevas ansträngande • Hög stress i t ex skola kan således visa sig

i vardagssituationer hemma, och vara en viktig ”kärna” till vardagsproblematik…

Stressreducerande hjälpmedel och strategier…

16

Stressreducerande hjälpmedel och strategier för

hörselintryck

• ER- hörselskydd (www.bellman.se) • Öronproppar • Hörselkåpor • mp-3,Ipod, freestyle • Ljudisolering (bostadsanpassning)

Stressreducerande strategier - synintryck

• Solglasögon • Böcker, tidningar • Gameboy, Nintendo DS och dylikt • Tröjor med huvor • Keps • ”Blunda ”

Stressreducerande strategier - känselintryck

• Badkar - skruva av munstycket på duschen • Klippa bort skavande tvättrådslappar • Bekväma kläder • Specialkost

17

F.O.F.A (Find One Find All)

Att organisera sin tid och göra vardagen överskådlig

Tidmätare Timstock/ tjugominutersstock

- Westersstrands urfabrik

Sigvart dagplan - Falck Vital

Mobiltelefon Mobilappar – www.assistapp.se

Vanlig almanacka – Googlealmanacka

Att hitta bland sina saker….

Att hushålla med sin energi - Energitavlor

Måndag : Gympa i skolan 60 %

Tisdag : Nationella prov 90 %

Onsdag : Skolfotografering 50%

Torsdag : Syslöjd i skolan 20%

Fredag : Skoldisco 95 %

Lördag : Bara slappa hemma…

Söndag: Stort släktkalas 85%

18

Att göra listor- … kom ihåg paranteser…

Shorts

Tunna byxor

T-shirt el.Linne

Sandaler eller

gympaskor

Långbyxor (Jeans)

Långärmad t-shirt

Strumpor/skor

Tunn jacka

Långbyxor

Långärmad tröja

Strumpor/Stövlar

Mössa / vantar

Jacka

Långkalsonger eller strumpbyxor

Långbyxor

Långärmad tröja

Stickad- eller fleecetröja

Strumpor

Vinter kängor

Tjock jacka

Mössa/Vantar

Stressreducerande hjälpmedel och strategier -automatisering

19

Dubbeltandborste

• Lägg fram rena kläder (strumpor, trosor, BH, tröja och jeans) på stolen i badrummet

• Ta av kläderna du har på dig – lägg dem i smutskorgen • Ställ dig under duschen och duscha av dig så att hela kroppen och håret blir

vått. • Ta fram schampoflaskan. Häll ut en klick schampo i handflatan. • Smörj in hela håret med schampo. • Ta fram tvålflaskan. Häll ut en klick tvål i handflatan. • Smörj in armarna med tvål. • Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in armhålorna med tvål. • Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in benen och fötterna med

tvål. • Häll ut en ny klick tvål i handflatan och smörj in underlivet och rumpan med

tvål. • Ställ dig under duschen så att hela kroppen blir våt och så att tvål och

schampo försvinner. • Stäng av duschen och gå ut ur duschen. • Torka dig över hela kroppen med handduken. Börja med huvudet, sedan

armarna, sedan fötter och ben, sedan mage och rygg, sedan rumpan och underlivet.

• Sätt på deodorant i båda armhålorna. och ställ in deodoranten i badrumsskåpet.

• Sätt på dig de rena trosorna och BH:n • Sätt på dig de rena strumporna • Sätt på dig den rena tröjan och de rena jeansen • Gå ut från badrummet, släck och stäng dörren

Det finns ingen universallösning!

• Yttrar sig olika mellan individer och hos en och samma individ i olika skeden i livet

• Kan inte förstås som ”begrepp” –

man måste förstå de bakomliggande orsakerna

till funktionsnedsättningarna !

20

Ditt synsätt är avgörande… Hon förstår inte? Vet hon vad som

förväntas? Hon gör så gott hon

kan Hon försöker förstå Hon hittar egna

strategier Hon har svårt med ljud

Hon är lat Hon kan om hon vill Hon är ointresserad Hon vill bara ha

uppmärksamhet Hon söker konflikt Hon provocerar

Avkoppling och må bra saker

”Har man haft en ansträngande dag, är det skönt att koppla av med matematik, studera dammsugarmodellers tekniska data, kemiska experiment eller att fördjupa sig i en diger lunta om oätliga små bruna svampar eller spindlar.

Andra tycker oftast, att det intresse man valt, är en smula udda. Men vad är det som säger att det är okej att gilla sport, men inte spindlar…?”

/Gunnel Norrö

Boendestödsboken Boendestödsfilmen Vardagsstöd

Anna Sjölund och Susanne Bejerot

Ossian Humble och Anna Sjölund

Vardagskompassen

Anna Sjölund och Lena Henrikson

21

Tack för att jag fick komma hit och prata…

anna.sjolund@autismpedagogik.se

Vardagsstöd (2009) Sjölund.A Pedagogiskt perspektiv

Boendestödsboken (2009) Sjölund.A, Bejerot.S RFA Explosiva barn , Ross Greene,CURA

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, Hejlskov et AL Arbeta med Aspergers syndrom…Gunilla Gerland,Pavus utbildning

Flygfärdig (2009) Ericsson. M (RFA)

Vad innebär funktionshindret (2004) Norrö. G Åström M RFA

Dikter av Anna Planting Gyllenbåga -Annas Diktprenumeration Illustrationer :Ossian Humble och Maria Torstensson

Mätinstrumentet /individuell stressprofil har utvecklats genom arbetsmaterial i Kat-kittet (www.cat-kit.com)

Räkningsmapp och termometern ”kläder efter väder ”har utvecklats av Anya Lindqvist, arbetsterapeut och Anna Sjölund,