Regional resursplattform för utveckling av attraktiva tillverkningsföretag i Dalarna

Mar

s 20

02

Regional resursplattform för utveckling av attraktiva tillverkningsföretag i Dalarna

INFORMERAR

Har personal och ungdomar samma syn påverkstadsarbete?Tillverknings- och verkstadsindustrin i Sverige och iDalarna har under de senaste åren sett rekrytering somett problem. Mycket pekar på att dessa svårigheterkommer att öka i framtiden. att…projektet syftar tillatt i samarbete med verkstadsindustrin öka möjlighe-terna för rekrytering genom ökad attraktivitet. Medutgångspunkt i en omfattande enkätundersökning haren grupp mindre tillverkningsföretag i Avesta kom-mun under år 2001 påbörjat arbetet med att öka sinattraktivitet som arbetsplats. Enkätundersökningen

omfattade niondeklassares, industrianställdas, läraresoch föräldrars syn på arbete i allmänhet och industri-arbete i synnerhet. Syftet med enkätstudien var attundersöka och jämföra ungdomars och vuxnas syn påarbete, samt att undersöka ungdomars och industri-anställdas syn på industriarbete. Målsättningen var attkunna använda resultaten från denna studie i arbetetmed att utveckla attraktiva och stimulerande arbets-platser inom mindre tillverkningsindustrier i Dalarna.

Några viktiga resultat från enkätstudien är att miljönpå företagen, både i form av den traditionella arbets-

att…projektet samarbetar med en grupp mindre verkstadsföretag. Syftet med samarbetet är göra dessaföretag mer attraktiva som arbetsplatser. På kort sikt innebär detta att företagen får lättare att rekrytera, pålång sikt ger det ökade möjligheter att behålla kompetent personal. Med utgångspunkt i en enkätundersök-ning har en grupp företag påbörjat ett utvecklingsarbete. Detta utgår dels från lagstadgade regler för hurarbetsmiljöarbetet ska bedrivas, men även från andra metoder anpassade till de enskilda företagens behovoch förutsättningar. Arbetet har nu börjat ge resultat.

Utvecklingsarbete ger Avesta attraktivarearbetsplatser inom verkstadsindustrin

Regional resursplattform för utveckling av attraktiva tillverkningsföretag i Dalarna

miljön och den allmännatrivseln, satsningar påledarskap, arbetsorganisa-tion samt det bemötandesom ungdomar får i sinakontakter med industriföre-tag har stor betydelse förhur ungdomar uppfattar enarbetsplats. PRAO ochstudiebesök har visat sigvara viktiga mötesplatsermellan ungdomar ochföretag, där en stor del avungdomarnas bild av industrin och av ett industri-arbete grundläggs.

Enkätstudien som grund för utvecklingI enlighet med resultaten av enkätstudien har en gruppverkstadsföretag i Avesta påbörjat arbetet med attskapa mer attraktiva arbetsplatser. att…projektetsamarbetar med verkstadsföretag inom nätverketAvesta Verkstadskompetens med den gemensammamålsättingen att öka tillverkningsindustrins attraktivi-tet, främst gentemot ungdomar. Målet är att ökamöjligheterna till både nyrekrytering och att långsik-tig behålla arbetskraften.

Hur ungdomar uppfattar industrin är en viktig faktornär det gäller möjligheterna att rekrytera. Men det ärdå också viktigt att ta hänsyn till hur arbetsmiljönfaktiskt är inom industrin. Därför har en objektivutvärdering av arbetsmiljön genomförts bland företagi Avesta. Resultaten av denna utvärdering ger intenågra klara riktlinjer som svar på frågan om företagenhar en bra eller dålig arbetsmiljö. Snarare kan dessaresultat peka på inom vilka områden det finns möjlig-

het att genomföraförbättringar.Detta kan delsgöras genom attföretagen kanjämföra resulta-ten med varandraoch identifierasina relativa godaoch dåliga sidor,dels genom attställa det egnaresultatet mot deegna målsätt-

ningar man väljer att sättaupp och mot resultaten avenkätstudien bland nionde-klassare och anställda. Ge-nom ett sådant tillvägagångs-sätt har det blivit möjligt attidentifiera aspekter avindustriarbetet som delsungdomar anser behöverförbättras och som delsframkommit i den objektivautvärderingen. Dessa aspek-ter är i flera fall lämpliga att

påbörja ett förändrings- och utvecklingsarbete kring. Idiskussioner med projektets forskare har företagsle-dare inom Avesta Verkstadskompetens valt ut någrasådana områden.

Dålig arbetsmiljö accepteras inte längreDessa områden omfattar främst traditionell arbets-miljö, som buller och rök från svetsning, men ocksåmer allmänna trivselfrågor samt ordning och reda. Idetta arbete har gruppintervjuer genomförts medanställda på företagen, där de som idag arbetar ibranschen har fått säga sitt angående resultaten avenkätstudien, arbetsmiljöutvärderingen samt kringindustriarbetets attraktivitet. Genom grupp-intervjuerna tillvaratas de anställdas kunskaper ochsynpunkter. Bland annat har de pekat på i stort settsamma faktorer som niondeklassarna när det gäller attöka industriarbetets attraktivitet på mindre verkstads-företag. Det är främst vissa arbetsmiljöfaktorer ochden allmänna trivseln som skulle kunna göra arbetetmer attraktivt. De anställda lyfte särskilt fram betydel-sen av PRAO och APU – Arbetsplatsförlagd Utbild-ning – som mötesplats mellan företag och ungdomaroch menade att det var ett viktigt tillfälle för företagenatt visa sig attraktiva. Men det är då viktigt att ungdo-marna får ett bra bemötande, att de får lära sig ochprova på lite spännande saker, inte bara göra deenklaste uppgifterna.

I utvecklingsarbetet är en viktig poäng med samarbe-tet att det rör sig om flera företag i nätverk. Genom attföretagen regelbundet träffas och utbyter erfarenheterges en möjlighet att lära sig av varandra. Det gerutrymme för företag och forskare att använda liteolika metoder på de olika företagen, för att sedantillsammans utvärdera resultaten. Därigenom skapasett smörgåsbord av möjliga arbetsmetoder och åtgär-der som företagen kan välja bland.

Regional resursplattform för utveckling av attraktiva tillverkningsföretag i Dalarna

SAM, Tuttava och några tillBland de metoder som används i projektet har SAM –Systematiskt Arbetsmiljöarbete – en särställning.SAM är inte bara en lämplig utvecklingsmetod, utanutgår från Arbetsmiljöverkets föreskrifter som innebäratt arbetsmiljöarbetet måste organisera systematiskt. Idet systematiska arbetsmiljöarbetet ingår utbildningav personal på företagen och att de anställda själva ärmed och styr utformningen av arbetsmiljöarbetet.Andra metoder är att utgå från mätbara mål som sättsupp av företaget självt och där man efter påbörjatutvecklingsarbete kan utvärdera hur verksamma meto-derna har varit. En sådan metod kallas för Tuttava ochbygger på ordning och reda på arbetsplatsen, vilketökar både trivsel, säkerhet och produktivitet.

På ett företag, där utvecklingsarbetet kommit en bit påväg, har en andra objektiv utvärdering av arbetsmiljöngenomförts. På så sätt ges en möjlighet att kunnajämföra resultaten från tiden innan samarbetsprojek-tet, med det som hittills skett i form av utvecklings-åtgärder. På det aktuella företaget har man satsat pårenovering av personalutrymmen, toaletter, kök samtduschar, allt för att öka trivseln på företaget. Man harockså satsat på att byta ut en del bullriga maskineroch ersätta dem med moderna, effektivare och mertystgående alternativ. Efter dessa förbättringar har enny utvärdering av arbetsmiljön gjorts. I en jämförelsemellan den nya och den gamla utvärderingen kan vikonstatera att företaget förbättrat sina resultat på ett

flertal punkter, bl.a. vad gäller den allmänna fysiskamiljön, socialt arbetsklimat och risken för olycksfall.

Osynliga risker blir synligaPå det företaget har också studier genomförts medhjälp av utrustning kallad PIMEX, vilket innebär enmetod för visualisering, d.v.s. man utför arbetet somvanligt samtidigt som man blir filmad med video-

kamera. Ett mätinstrument hängspå den som arbetar och registrerarexponeringen av damm, buller ellersvetsrök. Resultaten av mätninga-rna förs upp på en dataskärm. Detgör att man genom att titta påfilmen kan konstatera i vilka mo-ment som arbetet medför högreljudnivåer, alternativt högre expo-nering för svetsrök eller damm.Därefter kan man diskutera olikalösningar, varav den enklaste ochofta praktiska är att helt enkelt lärasig utföra arbetet så att manminimerar exponeringarna. Dettaarbetssätt har väckt stort intresseoch arbete pågår med att analyserahur man till att börja med kanminska de anställdas exponering avsvetsrök och damm. Svetsrök bildasnär man svetsar och då är det

Regional resursplattform för utveckling av attraktiva tillverkningsföretag i Dalarna

FaktarutaResursplattformen att... skall inspirera, koordinera,stödja och genomföra insatser som på kort och långsikt bidrar till att göra tillverkningsföretagen i Dalarnaattraktiva och minskar deras rekryteringsproblem föratt säkra en långsiktig tillväxt. Visionen är att Dalarnaoch dess företag ska bli nationellt och internationelltuppmärksammade för en medveten utveckling för ettattraktivt arbetsliv i en attraktiv livsmiljö. I att... -plattformen ingår ett femtontal personer från bl.a.Högskolan Dalarna, Arbetslivsinstitutet och IUCDalarna AB. att... finansieras av EU Mål 1 och 2,Arbetslivsinstitutet, Länsstyrelsen, Länsarbetsnämn-den, Högskolan Dalarna samt medverkande företagoch organisationer.

Högskolan Dalarna • 781 88 Borlänge • tel 023/77 86 68 •fax 023/77 86 01 • www.du.se/att • infoatt@du.se

Hans Lundkvistprojektledarehans@stegvis.com023/77 86 63070/554 92 68

Bengt PonténHögskolan Dalarnabpo@du.se023/77 86 62070/374 47 63

viktigt att man använder rökutsug på ett praktiskt sätt.Detta kan PIMEX-metoden bidra till. Damm utsättsde anställda för främst under städning av utrustningoch lokaler. Ibland kan det leda till att mycket dammcirkulerar i luften. För att göra städningen mer effek-tiv och minska exponeringen för damm så användsPIMEX. De anställda kan då prova olika metoder attstäda och utveckla bra metoder. Allt detta bidrar tillatt öka trivseln och säkerheten i arbetet.

Industri och teknik presenterar sig förungdomarEn annan del av att…projektets engagemang handlarom att öka intresset för industri och teknik. I Avestahar det bland annat inneburit att verkstadsföretag ochforskare har samverkat i ZOOM-dagen den 5 oktober2001. ZOOM-dagen är ett initiativ av AvestaNäringslivsservice som ger ortens företagare möjlig-het att presentera sig för åttondeklassare i kommunen.Men att öka intresset för industri och teknik kan ocksågöras genom att skapa goda förutsättningar för samar-bete mellan skola och företag. Ett sådant samarbete ärviktigt när det gäller att ge gymnasielever en god

Gunnar RosénArbetslivsinstitutetgunnar.rosen@niwl.setel 08/730 92 84

För mer info om innehållet kontakta

utbildning med inriktning mot industri och teknik.Därför finns att…projektet med i en projektgruppsom arbetar med utvecklingsfrågor kring främstIndustriprogrammet, men också Teknikprogrammet,på Domarhagsskolan. Eftersom det tidigare varit fåelever som sökt denna utbildning så har skola ochföretag gemensamt påbörjat ett långsiktigt arbete medatt göra även utbildningen mer attraktiv. Ett led i dettaär den förstudie som kommer att genomföras underfebruari och mars månad. Denna förstudie ämnarresultera i ett lokalt utvidgat samarbete mellan skolaoch företag genom tillsättning av en industri-koordinator samt en mer lokalt anpassad industri-teknisk utbildning med hög kvalitet.

Dessa olika satsningar på utveckling och attraktivi-tet inom tillverkningsindustrin kommer att pågåunder flera år. Syftet är att lägga grund för ett fram-tida arbetssätt som kontinuerligt vidareutvecklararbetsplatser och deras attraktivitet inom industrin iDalarna.

Mattias ÅtegArbetslivsinstitutetmattias.ateg@niwl.se023/77 86 20

Ing-Marie AnderssonArbetslivsinstituteting-marie.andersson@niwl.setel 08/730 92 54