processledning för utveckling av träindustrin
DESCRIPTION
Processledning för utveckling av träindustrin, i region Småland, Öarna och ÖstergötlandTRANSCRIPT
PROCESSLEDNING FÖR UTVECKLING AV TRÄINDUSTRIN I REGION SMÅLAND, ÖARNA OCH ÖSTERGÖTLAND
Ett EU-projekt genomfört av Träcentrum medsamarbetspartners under tiden 2009-01-01—2012-11-30
3
Stiftelsen Träcentrum Nässjö har
under många år drivit olika utvecklings-
projekt för utveckling av den svenska
trärelaterade industrin. Insatserna är
behovsstyrda och baseras på industrins
efterfrågan. Stiftelsen Träcentrum har
under de senaste tio åren med egna
medel finansierat projekt med totalt 5,7
miljoner kronor. Många projekt har också
finansierats av företag själva, av EU-medel
från sociala och regionala fonden, samt av
lokala, regionala och nationella myndig-
heter. Under 2004-2007 drev Träcentrum
projektet Trä - en tillväxtsektor.
När detta projekt började närma sig
slutet kände vi att det behövdes en större
satsning och en bättre samordning av
insatserna mot träindustrin i Småland.
Detta ledde till att vi tillsammans med
regionförbunden arbetade fram ett
projekt för nätverksutveckling bland
aktörer som jobbar med företagsutveckling
i framför allt Jönköpings och Kalmar län.
Det projektet fick namnet Processledning
av träindustrin i Småland, Öarna och Öster-
götland. Denna skrift är en rapportering
av projektets genomförande och resultat.
INLEDNING
4
Omvärlden ställer stora krav på
förändring och nytänkande i dagens till-
verkningsindustri. Träindustrin i regionen
består till största delen av små och medel-
stora företag där 80 procent av företagen
har färre än 20 anställda. Dessa företag har
begränsade resurser för utvecklingsarbete.
En viss kritisk massa av samverkande
företag och organisationer behövs för
att driva utvecklingen framåt. I dagsläget
begränsas träindustrin i sin utveckling då
de olika klustren/aktörerna i regionen
inte är länkade med varandra eller sam-
verkar i olika utvecklingsprojekt. I stället
för att gemensamt samverka kring olika
utvecklingsfrågor som t ex affärsutveckling,
internationaliseringsmöjligheter, produk-
tionsutveckling m m försöker man lösa sina
problem så gott man kan enskilt eller till-
sammans med någon annan enstaka aktör.
STIFTELSEN TRÄCENTRUMNÄSSJÖ
SÅ KOM PROJEKTET TILL
På initiativ av 34 företag, två kommuner och en privatperson bildades år 1991 Stiftelsen Träcentrum Nässjö.
Syftet var och är fortfarande att i
en näringslivsdriven stiftelseform utan
vinstintresse och med ett stort allmän-
nyttigt fokus, driva utvecklings- och
utbildningsfrågor i nära samarbete med
företag i branschen. Detta klusterinitiativ
har växt till en i dag stark och handlings-
kraftig organisation med kompetens inom
flera olika områden. Träcentrum har som
grundprincip att inte göra allt själva, utan
i största möjliga mån samarbeta med
andra aktörer för att nå lyckade resultat i
olika utvecklingsaktiviteter.
5
Genom att länka klustret Träcentrum med
andra aktörer/kluster i regionen ville
vi skapa förutsättningar för regionens
företag och organisationer att utvecklas
vidare.
Ur finansiärernas perspektiv finns en annan
dimension, eftersom det är flera aktörer
som arbetar mot samma målgrupp. Olika
projekt och aktiviteter startas och det har
hänt mer än en gång att flera aktörer
arbetar i parallella spår, vilket innebär
slöseri med resurser. De olika projekten
och aktiviteterna har i skiftande omfatt-
ningar haft beröring med varandra. Men
det finns inte något helhetsgrepp, varken
ur ett regionalt, lokalt eller branschpers-
pektiv. Det är svårt för företagen att förstå
vem som gör vad och vem som de ska ha
kontakt med. Därför fanns ett behov av
ett samverkansprojekt.
6
Förutsättningar fanns för en mer
strukturerad samverkan mellan olika
aktörer i Småland. Då aktörerna har olika
syfte, mål och målgrupp samt olika styrka
och resurser fanns det behov av en neutral
motor som ur ett övergripande perspektiv
drev och samordnade insatserna för trä-
industrins utveckling. Med övergripande
perspektiv tänker vi i första hand Smålands-
regionen och i andra hand södra Sverige. I
projektet gjorde vi avgränsningen Småland
& Öarna samt delar av Östergötland.
Att samordna olika aktörer och utveckla
en klustermotor är en omfattande process
som tar tid att ta sig igenom. I den bästa
av världar kan vi alla önska att detta
omfattande arbete skulle genomföras per
automatik i varje organisation.
Projektet byggde på att medverkande
parter steg för steg gemensamt skapade
förutsättningar för ett närmare samarbete
och utveckling av klustermotor/motorer.
Det handlade om att ingående penetrera
ett antal frågeställningar och hitta en ge-
mensam syn på nätverket och samarbetet.
Några frågeställningar:
• Vilka är vi, vad kan vi, vad vill vi, vad har
vi i uppdrag att göra i våra organisationer
• Vilka är våra roller i regionens
innovationssystem
• Vem ansvarar för vad – hur gör vi för att
minimera dubbelarbete mot samma företag
VAD VILLE VI UPPNÅ?
MOTOR, MÄKLARE, PROCESSLEDARE, EXPERT
Målet med kluster- utvecklingen
Rolleroch
ansvar
Samspeloch
rutiner
Kommuni- kation
Ekonomiska flöden
Kvalitets- säkring
Processutveckling av klustermotor
7
SAMARBETSPARTNERS I PROJEKTET• Stiftelsen Träcentrum Nässjö
• Träcentrum Nässjö Kompetensutveckling AB
• Almi Företagspartner i Jönköping AB
• Länsteknikcentrum AB
• GnoHow/ IUC Olofsström AB
• Swerea Swecast
• IUC Kronoberg AB
• IUC Kalmar AB
• Nybro Företagsgrupp
• Mittpunkt Högsby
• Hultsfreds Kommun
• IUC Öst AB
• Regionförbundet i Jönköpings län
PROJEKTET HAR FINANSERIATS AV:• Stiftelsen Träcentrum Nässjö
• Regionförbundet i Jönköpings län
• Regionförbundet i Kalmar län
• Europeiska Regionala Utvecklingsfonden
• Hur kan vi nyttja varandras resurser på
bästa sätt
• Hur ser en ”nätverkare” ut, vilken sorts
person är optimal i det arbete vi bedriver,
vad kan man göra för att bli bra
nätverkare
• Hur vill vi att ett samarbete ska fungera
• Hur går vi till väga för att få med oss hela
våra organisationer i samarbetstänkandet
och inte bara de som är med i process-
utvecklingsarbetet
• Vad krävs för att vi ska nå målet med
projektet – skapa en roadmap för projektet
• Hur ska vår kommunikation se ut internt
och externt på både kort och lång sikt
• Hur fungerar de ekonomiska flödena
i samverkan – vem betalar för vad och
i vilket sammanhang, hur påverkar
ekonomiska aspekter samverkan mellan
olika parter
8
Inledningsvis i projektet träffades alla
i stor grupp för att lära känna varandra
och hitta de gemensamma nämnarna som
vi har inom ramen för varje organisations
arbete mot den trärelaterade industrin.
En professionell mötesledare hjälpte oss
att genomföra strukturerade möten med
tydliga teman. Något av det första vi gjorde
var att ta fram en SWOT-analys för trä-
industrin för att ha en gemensam position
att utgå från inför samarbetet i projektet. Vi
identifierade ett antal fokusområden där
medverkande organisationer har mycket
gemensamt att samarbeta kring och vi
gjorde också roadmaps för varje fokus-
område. Vi valde att arbeta med roadmaps
för att vi med den metoden fick en bra
överblick över vad som behövde göras och
hur arbetsuppgifterna hängde ihop.
När vi kommit så långt i projektet
övergick arbetet mer till de identifierade
fokusområdena, som var:
• Företagsutveckling
• FoU
• Långsiktig kompetensförsörjning
-Arbete med attitydfrågor
-Validering
• Internationalisering
Inom varje grupp genomfördes täta
arbetsmöten för att hitta gemensamma
utvecklingsmöjligheter och för att lära
känna varandra ytterligare. Vid projek-
tets slut var Internationalisering en del
av Företagsutveckling och inom ramen
för Långsiktig kompetensförsörjning var
fokus att titta närmare på attitydfrågorna.
Flera försök till branschöverskridande
projekt gjordes inom området validering,
men då frågan nu drivs av YH-myndigheten
ingår vi i det nationella samarbetet och
driver inget eget projekt.
HUR JOBBADE VI I PROJEKTET?Det viktigaste när man ska samarbeta med andra organisationer är att inse att det är människor som ska samarbeta. Då handlar det alltid om att man måste lära känna varandra, få förtroende för varandra och hitta gemensamma nämnare för samarbetet.
9
SWOT-ANALYSGJORD VÅREN 2009
• Specialkomponenter• Nischprodukter• Bred bransch• Kunskap om produktion och produktionsteknik• Råvaran – skogen, stor råvarubas• Förnyelsebar råvara• Svensk design
• Svensk kvalitet• Leveranssäkerhet• Finansieringslösningar• Bra produkter• Stabil ekonomi och arbetsmarknad• Öppenhet för samt vilja till samarbete
• Effektivisering• Teknikutveckling• Exportmarknaden• Generationsväxling• Svenskt – miljövänligt• FoU• Produktutveckling• Inhemskt virke• Öka samverkan mellan • företag• Designutveckling/ nischföretag• Samverkan trä – andra material
• Branschen måste vara attraktiv för ung, kreativ, rätt utbildad arbetskraft• Attitydfrämjande åtgärder• Utveckla samverkan mellan industri och industriella utbildningar• En välmående industri på landsbygden möjliggör en levande landsbygd• Samverkan som möjliggör affärsdrivande nätverk
• Generationsväxling• Konkurrens – t ex Kina• Låg förädlingsgrad• Språk• Ersättningsmaterial• Risk för utslagning• Ägare långt bort• Konservatism• Konjunkturerna
• För stort produktions- fokus på bekostnad av marknadsfokus• Allmänheten har en skev bild av träindustrin• Skolan har en skev bild av träindustrin
• Inget ingenjörsmaterial• Inte konkurrenskraftiga företag• Kunskaper i huvudet på de erfarna• Konjunkturkänslig• Företagen har inte kompetens för export• För små för export• Åldersstrukturen• Inga FoU resurser• Svag omvärldsanalys• Låg förädlingsgrad• Låg IT kompetens• Låg utbildningsnivå
• Ledarskapet• Marknaden• Kunskapen om trä håller på att försvinna• Attityder till trä och träindustri• Svag drivkraft för produktutveckling• Taktikfrågor – prioritering framför strategifrågor – långsiktighet saknas• Låg nivå på marknads- kunskaper
STYRKOR SVAGHETER
MÖJLIGHETER HOT
Analysen gjordes av deltagare från medverkande organisationer på ett projektgruppsmöte våren 2009.
10
Från början var tre områden i fokus;
strategiutveckling, affärsutveckling och
produktionsutveckling. Efter en tid enades
gruppen att de fokusområden som skulle
arbetas vidare med var affärsutveckling
och produktionsutveckling och man be-
slöt att dessa aktiviteter skulle genomför-
as under samlingsnamnet Industrilyftet.
Inom affärsutveckling utarbetades även
konceptet Marknadslyftet som testades
men det fanns svårigheter med att rekry-
tera intresserade företag.
De tyngsta insatserna, där de flesta pro-
jektdeltagare hade intresse i att medver-
ka, var inom produktionstutveckling.
Inom produktionsutveckling har följande
koncept använts för att utveckla företagen
inom respektive organisation:
• Effektiva Arbetsplatser: utvecklat av
IUC Sverige
• Smart Produktion: utvecklat av
IUC Sverige
• Effektiv Produktion; en vidareutveckling
av Smart Produktion
• Produktionslyftet; utvecklat av Chalmers
och Swerea IVF
Följande aktiviteter har skett inom res-
pektive organisation under projektiden
(finansierade utanför detta projekt):
Mittpunkt Högsby; Effektiv och håll-
bar utveckling, Lean & Green för Unga
Företagare i samarbete med Träcentrum
(uppstart under hösten 2011).
IUC Kronoberg; Intresse för EA-nätverk,
driver projektet Kunskap och Effektivitet
ett Lean light-projekt med 15 deltagande
företag (tre inom träindustrin) Konsult
från Träcentrum medverkade i arbetet på
de tre trärelaterade företagen.
FÖRETAGSUTVECKLING OCH INTERNATIONALISERINGInsatserna inom arbetsgruppen för företagstutveckling inleddes med en workshop 8 september 2009. Under denna workshop utarbetades en bruttosamanställning, som gruppen arbetade vidare med vid de fortsatta träffarna. Resultatet dokumenterades i en roadmap för företagsutveckling som i princip utgjort grunden för hela delprojektet.
11
IUC Kalmar; Intresse för Marknadslyftet
men genomfördes inte på grund av svagt
intresse från företagen. Genomfört semi-
narier med Produktionslyftet, har koncepts
för CSR och Lean & Green. Bistått
Träcentrum med konsultinsatser i uppdrag
mot nätverket Inredningsalliansen.
IUC Gnow How; Konsult från Träcentrum
genomfört insatser inom Effektiva Arbets-
platser. Initiativ med insatser inom för-
bättringsarbete och underhåll är under
planering.
IUC Öst; Har genomfört ett EA-nätverk
tillsammans med Träcentrum, har ambitio-
nen att starta ytterligare ett. Deltagit med
extern konsult i Inredningsalliansen.
Träcentrum; Marknadsför och genomför
Produktionslyftet i samarbete med ett
lokalt konsultnätverk, driver Effektiv
Produktion (Lean light-koncept) och
Effektiva Arbetsplatser som bl a används i
Inredningsalliansen, ett uppdrag som
Träcentrum genomför åt ITAB Shop
Concept Nässjö AB med fyra under-
leverantörer.
Länsteknikcentrum; Medverkat vid finan-
siering av Smart Produktion för ett företag
inom Skärteknikcentrum samt banat väg
för avtal med Produktionslyftet för ett
företag. Båda företagen coachas av konsult
från Träcentrum. Länsteknikcentrum lades
dock ner mitt i projektarbetet.
12
SLUTSATSER FÖR FOKUSOMRÅDE FÖRETAGSUTVECKLINGAtt arbeta med olika samverkansformer
mellan olika aktörer inom ett avgränsat
geografiskt område kan snabbt leda till
goda resultat. Att snabbt komma till skott
och göra värdeskapande saker mot respek-
tive organisations målgrupp tillsammans
är helt klart en framgångsstrategi som kan
vidareutvecklas. Träregion Småland som
startades 2012 är en naturlig fortsättning
på denna ansats där erfarenheter kan
vidareutvecklas.
Mål- Kunna länka den bästa kompetensen till rätt företag- Kunna presentera en tydlig kompetensprofil- Kunna presentera ett tydligt och kompetent nätverk av resurs- personer
Hur marknadsföra och synas?Kundbas?
Hur arbeta som rådgivare, mäklare, mentor
Workshop
Målgruppen
Samverkansformer - säkerställa driva
processen Industrilyftet Arbetsgrupper
inom : StrategiutvecklingAffärsutvecklingProduktionsut-
veckling
KESME
Skarpa case och concept
Goda exempel
Hur gå vidare?
Företagens behov
Vad kan vi erbjuda?
Finansiering
ROADMAPGrupp för företagsutveckling
13
FORSKNING OCH UTVECKLING
Inom denna del arbetade vi med att
hitta samverkansformer med högskolor,
universitet och forskningsinstitut. Gemen-
sam workshop genomfördes med Högskolan
i Jönköping, Linköpings Universitet och
Linnéuniversitetet m fl. Förutsättningarna
för ett samarbete har konkretiserats utan-
för projektet, inom ramen för Träregion
Småland som regionförbund och läns-
styrelser i Jönköpings län tillsammans fattat
beslut om.
I Träregion Småland är en av de sex projekt-
delarna en företagsforskarskola där flera
olika aktörer tillsammans jobbar med att
koppla samman doktorander med företag.
Företagsforskarskolan förväntas starta
under 2013.
14
LÅNGSIKTIG KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Ganska tidigt i projektet kom gruppen
fram till en bra metod för att lära mer
om varandras arbetssätt och metoder;
att genomföra regionala temadagar kring
området långsiktig kompetensförsörjning.
Projektgruppen valde att arrangera dessa
goda exempel-träffar koncentrerat under
ett år, för att sedan kunna använda resten
av projekttiden till att dra erfarenheter
och slutsatser utifrån vad vi lärt oss och
reflekterat över.
Gruppen som arbetade med långsiktig kompetensförsörjning träffades regelbundet under projektets gång, oftast med två-tre månader mellan mötena, ibland tätare. Fokus har varit attityder till träteknik och industri.
Initiativtagare startar process
Ekonomiska lösningarGenomförande av
konkreta aktiviteter
Identifiering av lokala intressenter inom ämnesområdet,
kontakt och förankring med dessa
Rollfördelning
Uppföljningar, genomförade av
eventuella förändringar
Inrättande av formella rutiner (möten,
kontaktpersoner)
Upprättande av gemensamma
målsättningar/områden att arbeta med
Slutmål med processen:Förhoppningsvis
kontinuitet samt upp- fyllande av uppsatta
målsättningar
PROCESSMODELL FÖR ARBETE MED ATTITYDFRÅGOR, framtagen under arbetet i gruppen som fokuserat på området långsiktig kompetensförsörjning. Modellen beskriver de olika steg som vi har identifierat som nödvändiga för att initiera och driva en process kring attitydfrågor.
15
Ungdomar
Media
Träproducenter /sågverk
Fackliga organisationer
Bransch- organisationer
Företag Kommun/ politiker
Eftergymnasiala utbildningar
Gymnasium
Grundskola
Föräldrar
Aktiviteter kring attityder till trä,
teknik och industri
Steg 1:
Gemensamt komma fram till hur vi på
bästa sätt skulle arbeta med temaområdet
i syfte att uppnå utveckling för de delta-
gande organisationerna inom områdena
”roller och ansvar”, ”rutiner för samverkan”,
”ekonomiska flöden”, ”kommunikation”
samt ”kvalitetssäkring”.
Steg 2:
Vi kom gemensamt fram till att en bra
metod för att utveckla ovanstående skulle
vara att arbeta med temadagar kring om-
rådet långsiktig kompetensförsörjning.
Vi enades om att varje deltagare i gruppen
fick ansvar för att organisera en egen tema-
dag som skulle visa på ett eller flera goda
exempel från den region där respektive
deltagare verkar. Genom detta skulle vi få
en blandad information som skulle kunna
ge nya infallsvinklar och idéer för oss alla.
Steg 3:
Utifrån genomförda goda-exempel-
seminarier/träffar arbetade gruppen med
att dra erfarenheter och slutsatser.
Steg 4:
De resultat som kom fram i steg 3 är
följande:
a. Intressentmodell för området
”aktiviteter kring attityder till trä,
teknik och industri”
b. Processmodell för arbete med
attitydfrågor
METODIKEN FÖR GRUPPEN HAR I KORTHET VARIT ATT:
INTRESSENTMODELL,framtagen av den arbetsgrupp som har fokuserat på området långsiktig kompetensförsörjning. Modellen visar att det finns en rad olika intressenter för aktiviteter kring attityder till trä, teknik och industri.
16
REGIONALT UTVECKLINGSARBETEJÖNKÖPINGS LÄN/GNOHOW
Under projektets genomförande på-
gick också regionala utvecklingsarbeten.
I Jönköpings län jobbade GnoHow/IUC
Olofström med attitydfrågor i Gnosjö
kommun, som trots sin ”Gnosjöanda”
har svårt att locka ungdomar till industri-
arbete. Flera workshops genomfördes.
Resultatet är att ett stort antal aktörer har
gått samman för att ta gemensamma kraft-
tag kring attitydfrågorna. Samarbetet drivs
nu vidare inom ramen för Teknikcollege
Västra Småland.
KALMAR LÄN/ IUC KALMARNär projektet inleddes hade IUC Kalmar
precis bytt ledning och organisationen
var ganska anonym i länet. Inom ramen
för projektet har IUC Kalmar jobbat
intensivt med att länka samman sig med
näringslivsbolag och Lokala Utvecklings-
Centra (LUC). Genom ett fokuserat arbete
är det nu en större samverkan för företags-
utveckling i allmänhet och träindustriell
utveckling i synnerhet i Kalmar län. Flera
nya regionala projekt har startats av IUC
Kalmar tack vare det lokala och regionala
samverkansarbetet.
Övriga resultat och slutsatser från
gruppens arbete är:
• En ökad förståelse för hur olika för-
utsättningar påverkar möjligheterna att
genomföra olika slags aktiviteter
• En gemensam slutsats att eldsjälar är
oerhört viktiga för att driva på och skapa
engagemang i arbete som berör attityder
till trä, teknik och industri
• En gemensam insikt i att området
”attityder till trä, teknik och industri”
är oerhört komplext, vilket inte minst
intressentmodellen visar. Det går att
betrakta frågan ur en rad olika perspektiv
• En insikt i att det som många gånger har
gjort de goda exemplen framgångsrika är
enträget och långsiktigt arbete med olika
intressenter som drar åt samma håll
17
MILJÖ, JÄMSTÄLLDHET OCH INTEGRATION
Gemensam kompetensutveckling för
medverkande organisationer var en
punkt vi jobbade med. Vi genomförde
flera seminarier kring CSR (Corporate
Social Responsibility där miljöfrågor och
arbetsmiljö är viktiga delar) för att bli mer
upplysta kring ett modernt miljöarbete.
IUC Kalmar deltar i ett internationellt
projekt kring CSR och har därmed byggt
upp en bra kompetens i ämnet. Genom
dessa seminarier i vårt projekt har fler
blivit medvetna om CSR och att det också
finns en ISO-standard att jobba utifrån.
Seminarierna belyste också andra sätt att
jobba med CSR för att följa upp och mäta
sitt arbete.
Jämställdhet och integration kan vara
svåra ämnen att få in på ett bra sätt i
projekt av den här typen. Så hur gör man
för att belysa ämnena ur ett nytt perspektiv?
Vi bjöd in Claes Schmidt som är transve-
stit och föreläser om mångfald. Han före-
läser alltid som Sara Lund och tar på ett
intressant och inspirerande sätt upp ordet
”normalt” till diskussion och konstaterar
att det oftast handlar om vad man är van
vid. Detta seminarie diskuterades långt
efter att Sara Lund var hos oss och det är
få föreläsningar som berört på det sätt
som denna eftermiddag gjorde. Semina-
riet gav ringar på vattnet och en av del-
tagarna på seminariet ordnade (utanför
projektet) så att lärare och elever på en
skola i Nybro också fick träffa Sara Lund
och diskutera vad som är ”normalt”.
Foto: Elisabeth Ohlson WallinSara Lund/Claes Schmidt
18
VAD HAR VI UPPNÅTT MED VÅRT PROJEKT
Projektet har genererat flera nya projekt.
Inom ramen för den del i projektet som
handlade om företagsutveckling startades
samarbeten kring olika Lean-koncept. Tack
vare kontakterna som vi hade i projektet
kunde flera IUC-bolag komma igång och
börja arbeta konkret med Lean.
Dessa kontakter och det samarbete som
initierades i projektet löper fortfarande
på då vi har hjälpt varandra vid genom-
förandet av olika korta och långa Lean-
projekt med framför allt trärelaterad
industri.
Vi har fått en mycket bättre kännedom
om svårigheterna och möjligheterna med
att förändra folks attityder till industriella
yrkesområden. Detta kommer de organis-
ationer som deltagit i projektet att ha stor
nytta av framöver.
Projektet har gett ringar på vattnet genom
att nya projekt har initierats för att sedan
lämnas över på extern part att driva vidare.
KESME är ett EU-finansierat projekt som
Swerea Swecast genomfört där tankarna
på ett gemensamt konsultnätverk initie-
rades i vårt projekt. Eftersom det inte var
lämpligt att driva frågan vidare i det egna
projektet fördes det vidare och aktörer i
Jönköpings län har via Swerea Swecast
gjort en förstudie i frågan. Ett annat
projekt som förts över till annan aktör är
det samarbete som initierades i Gnosjö
kommun för att jobba med ungdomars
attityder till industriarbete. Detta nätverk
drevs fram av GnoHow efter ett projekt-
möte i just Gnosjö och efter ett antal
initiala träffar fördes projektet över till
Teknikcollege Västra Småland som driver
frågan vidare.
Genom att vi jobbat med projektet under nästan fyra års tid har vi lärt känna andra aktörer i regionen bättre. Det är öppnare kommu-nikationsvägar och vi har lärt oss att se möjligheter till samverkan i olika sammanhang. Vi har fått svar på många av frågorna vi inledde projektet med, även om vi ibland inte fått det svar vi förväntat oss. Här är några fler konkreta resultat av projektarbetet:
19
SVÅRIGHETERAllt har inte flutit på problemfritt.
Som vi nämnde i inledningen är det alltid
människor som samarbetar. Ändå är orga-
nisationerna i sig viktiga, särskilt när dessa
fyller en viktig funktion i regionen. Under
projektets genomförande lades Länsteknik-
centrum i Jönköping ner och en viktig aktör
i regionen försvann.
Det är också organisationen man måste
försöka samverka med när någon byter
jobb eller går i pension. Det är inte själv-
klart att alla tar ansvar för att föra över
samverkanskontakter när man slutar sin
anställning, oavsett orsak. Detta är och
kommer alltid att vara den svåraste delen
i att länka ihop sin egen verksamhet med
andras.
IUC Kalmar har tack vare ett närmare
samarbete inom Kalmar län startat flera
regionala utvecklingsprojekt.
Flera av de frågor som Träcentrum driver
har aktualiserats i den gemensamma
strategi för träindustrins utveckling som
regionförbund och länsstyrelser i Småland
har fattat beslut om. Såväl Företagsutveckling,
FoU som Långsiktig kompetensförsörjning
är viktiga områden i Träregion Småland.
Projektet har lagt grunden till att vi nu är
rustade att kunna genomföra de uppdrag
myndigheterna har gett oss för utveckling
av den småländska trärelaterade industrin.
Klustermotorn och nätverkaren ställs inför
nya utmaningar och vi ser fram emot att ta
tag i dem tillsammans med olika samarbets-
partners. Ett konkret resultat av projektet
är att det viktiga utvecklingsarbetet
fortsätter inom ramen för den beslutade
småländska Trästrategin där arbetet nu
lever vidare i allra högsta grad.
PROJEKTET HAR FINANSIERATS AV
CC
J